Podcasts about egentligen

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Brittiska mediejätten BBC har hamnat i en storm efter avslöjanden om vilseledande rapportering - två av bolagets toppchefer har avgått och nu anklagas bolaget för att vara partiskt. Vad säger medieskandalen om public service-mediernas roll i en tid av politisk polarisering, starka känslor och ökande misstro?  Slaget diskuterar frågan tillsammans med medieforskaren och professorn Anu Koivunen, ledarskribenten Kenneth Myntti och Svenska Yles direktör Anna Forth. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Varför tycks polariseringen i samhället öka? Hur gör man bäst en tv-debatt med rikspolitiker? Och skulle Sveriges ledarsidor må bra av att ha längre textlängder? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Håkan Boström, ledarskribent på Göteborgs-Posten (GP). Programledare är Per Ewert.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Idealister och mystiker förändrade tyskan och därmed svenskan. Thomas Steinfeld spårar ett abstrakt inflytande över vårt tungomål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Språket verkar vara någonting givet. Det tycks bara finnas där, det verkar leva inom oss, färdigt och redo för användning. Ibland bryts denna självklarhet dock: när vi upplever hur ett barn lär sig tala, till exempel, när vi själva försöker lära oss ett annat språk, eller när vi snubblar över ett ord. Det må ha använts tallösa gånger, utan att vi tänkt efter. Men plötsligt låter det underligt: ”självmedvetande” till exempel. Att veta får vara en sak. Med vad ska ett vetande vara med om? Om sig själv? Om någonting som man inte vet? Och till slut: när man vet, vet man då inte alltid att man vet? Är inte ”självmedvetande” enbart en fördubbling av ”medvetande”?Om det bara vore så enkelt. Inte bara för att ”självmedvetande” kan anta flera betydelser. Ordet kan syfta på att man funderar på sig själv: Vem är jag? Eller vad är jag? Eller så betecknar det tilltron till sig själv. En självmedveten människa brukar vara någon som vet vad hon vet eller kan, eller snarare, i vanligt språkbruk, en människa, som är alltför väl medveten om sina goda sidor. Ord som står för abstrakta ting, för tankar, förnimmelser, fantasier eller känslor, har ofta en sådan skiftande karaktär. De tycks stå för någonting klart och begripligt, men om man börjar tänka på dem, så flyter betydelserna iväg. På denna punkt börjar de egentliga svårigheterna med ett ord som ”självmedvetande”. Snarare än att ge uttryck för någonting befintligt, skapar ordet en betydelse som inte skulle finnas, om inte ordet funnes. Det skapar en betydelse – på oklara grunder. Det är poetiskt.Det svenska ordet ”självmedvetande” är lånat från tyskan. Originalet, om man kan kalla uttrycket så, heter Selbstbewusstsein. Ordet flyttade till Sverige kring år 1800, som en del av en större leverans av formuleringar som ingick i den idealistiska filosofins norråtskridande intellektuella erövringståg, med Uppsala som den nya lärans svenska filial. ”Åskådning” för Anschauung, ”inbillningskraft” för Einbildungskraft eller ”gemyt” för Gemüt följde med i samma bagage.Ett språk förändras inte jämt och kontinuerligt. I stället utvecklas det i skov. Tyskans – och för den delen också svenskans – största förändring skedde under decennierna kring år 1800, när språken långsamt men säkert utvecklades till nationella idiom: bortom de lärdas latin eller aristokraternas franska, bortom dialekter och innefattande all kunskap som över huvud taget kunde nås. Nationalencyklopedierna är det tydligaste uttrycket för denna utveckling. Inom ramen för det stora rycket finns dock plats för mindre ryck. Ett sådant följde med den filosofiska idealismens framfart. Den innefattade inte bara ”självmedvetandet”, utan ett helt register av nya ord för att beteckna vad ett ”jag” är, hur ”förnuft” fungerar eller hur ”inbillningskraften” slår till.Den idealistiska filosofins inflytande över svenskan slutar dock inte där. Till importen hör många adjektiv eller verb som plötsligt uppträder som substantiv: ”det vackra” till exempel eller ”menandet” – das Schöne eller das Meinen. Dit hör också substantiv som slutar på ”-het”, som i ”enfaldighet”, ”självständighet” eller ”sannolikhet” – namnord alltså, som syftar på någonting abstrakt. Och så kännetecknas den idealistiska filosofin också av ett överflöd av underordnande konjunktioner som ”eftersom”, ”för att”, ”medan”, ”trots att” eller ”fastän”.Inte förvånande att det går till så här, kan man tycka. I en filosofi som uttryckligen följer syftet att allting ska hänga ihop med allting – i en filosofi alltså som vill ett perfekt fulländat system – i en sådan filosofi behövs inte bara otaliga länkar, utan också en viss stabilitet. Därför säger man så ofta ”därför”, och därför talar man inte om någonting som är fult eller vackert, utan om ”det fula” eller ”det vackra”. ”Det militära, det civila och det högteknologiska måste bilda en helhet”, förklarade en statsminister vid 2020-talets mitt, när han redogjorde för ansträngningarna att höja beredskapen för krig. Grammatiskt betraktat vittnar meningen om den tyska idealismens obrutna herravälde över den svenska offentligheten – just det: ”offentlighet”, också det är ett ord i sammanhanget – även om det uppenbarligen råder en viss brist på bisatser i statsministerns tal.Den tyska idealismen har dock varken uppfunnit andlighetens vokabulär, substantiveringens oändliga möjligheter eller de långa kausala kedjor som skapas med hjälp av konjunktioner. De hade då funnits länge, i mer än sexhundra år – och mycket längre, om man räknar med latinet. Men det var i slutet av 1100-talet som några nunnor – det var verkligen nunnorna som var först – och några munkar tog sig till det tyska språket för att åstadkomma en inre reform av kristendomen. Mechthild von Magdeburg är mest känd inom denna rörelse med hänsyn till sina visioner, och sedan dominikanermunken Meister Eckhart, som blev berömd för sina läroskrifter. I centrum för denna rörelse står det personliga mötet med det överjordiska: den mystiska föreningen, själen som lyser upp i det gudomliga.En människa som vill berätta om sina mystiska erfarenheter – eller ännu värre: en människa som vill övertyga andra människor om sanningen i mystiken – står inför ett problem: inga ord räcker till. Egentligen kan man bara stamma. Om ens det. Men så gör inte Meister Eckhart. Tvärtom – han driver sitt språk, tyskan, till uttrycksförmågans yttersta gräns för att förklara vad som inte kan förklaras. Nästan allt språkligt mästerskap som sedan blommar upp runt år 1800, i både filosofin och litteraturen – alla grammatiska knep, alla substantiveringar och långa bisatser – finns redan skissade hos denna dominikanermunk: i en enda, gigantisk ansträngning att sträcka ut det begreppsliga tänkandet tills den möter det absolut obegripliga.Och så talar vi om ”självmedvetande” som om det vore någonting som verkligen funnes. Att ingen minns det latinska ursprunget consentia – snarare ”samvete” än ”medvetande” – spelar i det här sammanhanget en mindre roll. Men att vi, varje gång vi övergår till att säga någonting abstrakt, står i en tradition som för tillbaka till medeltidens mystiska tro – denna kunskap borde lära oss åtminstone någonting om att våra föreställningar om världen, och om oss själva, inte alls är givna. Utan att de är skapade – inom loppet av en historia som mycket väl kunde ha tagit en annan väg.Thomas Steinfeldförfattare och professor i kulturvetenskap

I veckans avsnitt har Tindra och Amanda med sig en väldigt efterlängtad gäst, Hans Oreheim! Hans har alltid varit en sökare och profilerar sig som bland annat arkeolog, historiker och författare men har många fler strängar på sin lyra än så. Han är även insatt inom astronomi, astrologi, egyptologi, healing, kinesisk medicin och massa annat spännande. Snart ser du honom även i TV-rutan. Vem byggde pyramiderna? Hur är det egentligen med dateringen av sfinxen och varför är det så svårt att få gehör vid ifrågasättande av dateringar? Det pratas utomjordiskt och Aliens, och vi kommer kanske få besök av dom mycket snart? Ett intressant samtal om nedtystade rön,mystisk historia och mänsklighetens ursprung.Hans instagram: https://www.instagram.com/hans_oreheim/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Command and Control ... vad innebär det egentligen? I vilket skede utspelar sig detta "ringa-hem-till-centralstations"-scenariot? Mattias Jadesköld och Erik Zalitis reder utbegreppet och tar er igenom ett avancerat attackmönster och stannar vid just steget Command and Control! Hur har det utvecklats genom åren? Hur kan man upptäcka ifall någon är inne i nätverket? Och varför kan det vara en kul uppgift för något som arbetar med ett logganaysverktyg (SIEM)?  

John Eidering predikar i del 9 av 9 i vår serie ”Vad tror vi på egentligen”. 

När hösten blivit riktigt regnig och ruskig, i det bistra månadsskiftet mellan oktober och november, firar vi nordbor numera Halloween. Barn klär ut sig till monster, ringer på dörrar och frågar ”bus eller godis?” – och överallt lyser stora, färgglada pumpor upp i mörkret. De flesta är medvetna om att detta är en amerikansk kulturimport, men kunskaperna om vad som egentligen firas är ofta begränsade. Vad är Halloween? Och varför firar vi den?Halloween är bara en av flera högtider som infaller vid den här tiden på året. Vi har också Allhelgonadagen, Alla helgons dag, Alla själars dag och Allhelgonaafton – företeelser som inte är identiska, men som binds samman av historiska och kulturella kopplingar. Här möts den katolska helgonkulten, rädslan för det okända i övergången mellan sommar och vinter, minnet av de döda och saknaden efter nära och kära.Traditionerna har månghundraåriga rötter och utgör praktexempel på hur lärd och folklig kultur har påverkat varandra genom historien. Halloweenfirandet vittnar dessutom om vår moderna kreativitet: under de senaste decennierna har vi utvecklat en skräckkultur med rekvisita och uttryck som saknar historiska motstycken.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Halloween. Hur uppstod högtiden? När kom den till Sverige? Och hur hänger den samman med våra traditionella allhelgonafester?Bildtext: Snap-Apple Night, målad 1833 av den irländske konstnären Daniel Maclise, visar en livfull halloweenfest i Blarney, Irland, där gästerna ägnar sig åt lekar och spådomar. Tavlan är baserad på en fest Maclise själv deltog i året innan. (Källa: Wikimedia Commons, länk. Public Domain)Halloween har sina rötter i det keltiska samhainfirandet, där gränsen mellan de levandes och de dödas värld ansågs vara som tunnast. Traditioner som att spå i smält bly eller leka "snap-apple" lever kvar i olika former än idag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Vad är det egentligen som händer i Eskilstuna?

Följ med när SEB:s experter djupdyker i varför de finansiella marknaderna stått emot när världsekonomin drabbats av handelskonflikter, krig och annan osäkerhet. Varför går marknaden och makroekonomerna åt olika håll i sina bedömningar? I studion guidar chefsekonom Jens Magnusson lyssnaren genom diskussionen med seniorekonom Robert Bergqvist, placeringsstrateg Johan Hagbarth och aktiestrateg Stefan Cederberg.

✨ Ansök till Million Mastery Program här ✨ - https://www.jonathanljungqvist.com/million-mastery-program I detta avsnitt reflekterar Jonathan och Eric över den stora framgången med Miljonshowen 2. Vi delar med oss av våra känslor efter en av de största dagarna i Jonathans karriär, där eufori blandas med tacksamhet i att göra en redan stark show ännu starkare. Vi diskuterar även publikens fina respons, teamets stöd och Praygods ögonblick på scenen som fångade showens känslor på ett unikt sätt. Det blev ett inspirerande samtal om hur rätt team och ett starkt engagemang kan skapa oförglömliga upplevelser. Håll utkik i mailkorgen för info om Miljonshowen 2026! ✨ Ansök till Million Mastery Program här ✨ Jonathans superfrukost- 2 dl havregryn- massa spenat- vegansk proteinpulver- broccoli- Relivo- spirulina- kreatin- blåbär- havremjölk- vatten

Staten och Stockholms stad är överens om att bygga färdigt ringleden runt Stockholm. Detta efter att de undertecknat en avsiktsförklaring gällande östlig förbindelse, en vägtunnel öster om stan. Men hur överens är man egentligen? Andreas Ericson gästas av Jan Valeskog, S, och Christofer Fjellner, M.

https://youtu.be/15Jv5_MPZtI?si=OMwQZFHcBwIiRJuu

Vilka grupper är det som driver det ökande antalet inträden i Svenska kyrkan och vad ligger bakom trenden? Och hur hänger det ihop med demografiska förändringar och förändrade dopseder? Allt detta återfinns i årets Nyckeln till Svenska kyrkan som är utgångspunkten för poddavsnittet där Jonas Bromander, Andreas Sandberg och Sara Fransson samtalar.

I dagens avsnitt pratar vi återbruk i byggsektorn tillsammans med byggekonom Dennis Bognar på AFRY. Vad kostar egentligen en återbrukad dörr, och varför är svaret mer komplext än man tror? Vi reder ut myterna om att allt kan återbrukas, att det är gratis och att det alltid ger stora besparingar.Dennis delar erfarenheter från riktiga projekt, hur branschen kan räkna hem både klimat- och ekonomi­nytta, och vad som krävs för att återbruk ska bli standard i framtidens byggande. Dessutom får vi lära känna Dennis på djupet: hans resa, passioner och vad han vill lämna efter sig i världen.Ett avsnitt för dig som vill förstå hur cirkulärt byggande faktiskt fungerar i praktiken och vad som väntar de kommande åren.Länk till Dennis LinkedIn inlägg som vi pratar om https://www.linkedin.com/posts/dennis-bognar-5b129928_costandclimate-byggekonomi-activity-7270667689113612288-JVDb?utm_source=social_share_send&utm_medium=member_desktop_web&rcm=ACoAABx3LXgBPQ5OeC-kZ72pCL1zaL2iU0KtuyIGet in touch with DennisDennis.Bognar@afry.com____Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️__All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.__Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

Svaret på rubrikens fråga beror helt på hur noggrant du mäter. Ju mindre linjal du tar till, desto längre blir kustlinjen – tills den i praktiken blir oändlig. I veckans Kvanthopp dyker vi ner i fraktalernas värld – naturens egen geometri för det skrovliga, det oregelbundna och det oändligt vackra. Från kustlinjer och moln till lungor, blodkärl, galaxer och aktiekurser – samma mönster upprepar sig överallt..Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgren Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När hans son fick en hjärnskada släppte författaren Niklas Turner Olovzon kontrollbehovet och började skriva. I P4 Extra-gästen berättar han om den traumatiska olyckan, sin inspirationskälla och den mörka baksidan av reklambranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inslaget om regeringens bidragstak i SVT:s Agenda inleds med en sexbarnsmamma från Afghanistan som berättar att hon oroar sig för sänkta stöd – utan att få en enda följdfråga om eget ansvar. Men det mest talande var vad som inte sades i den efterföljande debatten mellan Anna Tenje (M) och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). För varför vågar inte Moderaterna säga rakt ut vad de egentligen tycker? Av Jörgen Huitfeldt Inläsare: Jörgen Huitfeldt

I veckans avsnitt har vi med Henrik Valis från Sweaty Business. Tillsammans reder vi ut varför personliga tränare behöver koll på vad som händer i branschen – för att inspireras, undvika fallgropar och fatta smartare beslut i vardagen. Vi pratar trender, rekrytering och hur man bygger en karriär som håller över tid. Samtalet blev faktiskt så bra att vi efter inspelningen kände att vi ville ta nästa steg tillsammans. Intensive PT och Sweaty Business inleder ett samarbete för att stärka PT-yrket framåt – för mer kvalitet, bättre rekrytering och en tydligare roll för framtidens personliga tränare. Vårt mål är att skapa bättre förutsättningar för PTs och göra det lättare att lyckas i världens bästa yrke. Det här partnerskapet är ett viktigt steg för att stärka både PT-yrket och alla som driver branschen framåt.

John Eidering predikar i del 8 av 9 i vår serie ”Vad tror vi på egentligen”. 

Nytt avsnitt från Beijer i Bromma! Dagens gäster är målaren Emil och betongaren Mattias som delar med sig av stories om misslyckade rekryteringar, försvunna trappsteg och vad man kan gömma i en spackelburk!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kan ett bajsprov säga om din framtida hälsa?
Kanske mer än du tror! Det har nämligen visat sig att bakterierna som lever i vår tarm kan spela en avgörande roll för vår hälsa – till exempel för om vi utvecklar typ 2-diabetes eller inte. Och det verkar också som att ju mer socker, processat kött och raffinerade spannmål vi sätter i oss, desto färre goda bakterier har vi i magen.  Diabeteslabbet åkte till Göteborg för att träffa Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin och en av världens ledande forskare inom hur vår tarmflora påverkar oss. Han leder ett forskarteam som bland annat studerar vad vår tarmflora har för betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes – och vilken mat vi borde fokusera mer på för att hålla oss så friska som möjligt.    Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   Kontakta redaktionen på diabeteslabbet@diabetes.se 

KG Har hört av sig till Tech Brief och undrar hur det ser ut på darknet? Henning Eklund berättar om sin darknet-dator. Sophia Sinclair önskar sig ett ljust och trevligt darknet och Björn Jeffery funderar på insider-affärer på darknet - är det något att ha?

Adam Norberg predikar i del 7 av 9 i vår serie ”Vad tror vi på egentligen”.   

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på Supertipsethttps://trk.affiliates.dbet.com/o/NRI1ix?lpage=vWZQ4d&site_id=7012722Fullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyVi välkomnar HBO Max-experten Lasse Nilsson till Studio Allsvenskan!Egentligen har Lasse redan gästat oss – men då i ett panelsamtal och detta är första gången som vi slår oss ner för en längre sittning med enbart Lasse som gäst.Därför dundrar vi igenom hela karriären från Brage, via Elfsborg ut i Europa och sedermera tillbaka till Borås och SM-guldet 2012.Hur tufft var det ute i Europa? Hur var det att spela med Huntelaar och Afonso Alves?Det blir förstås en hel del Elfsborg också, och Lasse får nysta i varför det har gått så trögt för dem i år.Självklart blir det en del Allsvenskan generellt och vi går igenom storklubbarna lite extra noga.Missa inte när Lasse Nilsson gästar Studio Allsvenskan.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

John Eidering predikar i del 6 av 9 i vår serie ”Vad tror vi på egentligen”.

I det här avsnittet så delar Hanna om hennes upplevelse på tantrafestivalen i Köpenhamn som hon var på i helgen.Hon delar även lite insikter som landade och påminnelser som alla borde träna på. Det här avsnittet är personligt och jag hoppas att det landar fint hos dig.Vill du vara med på helgens 3 days of pleasure, kostnadsfritt så anmäl dig här: https://www.pleasurehabits.se/pl/2148705931 Är du sugen på att vara med på The liberation journey den 16 november så hittar du mer info här: https://www.pleasurehabits.se/liberation-journey Vi ses och ta hand om dig Följ mig gärna på instagram @hannaideang pussss Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 13/5 – 2025.Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi pratar om något som berör oss alla, känslan av att duga och tron på vår egen förmåga. Är det samma sak eller helt olika saker? Varför kan du känna dig säker i en situation men ändå tvivla på ditt värde? I det här avsnittet dyker vi in i skillnaden mellan självkänsla och självförtroende, hur de påverkar oss i vardagen och varför jämförelser med andra kan vara så svåra att släppa. Ett samtal som både väcker tankar och ger nya perspektiv hoppas vi. Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

om celibat, om att få utlopp för lust och njutning på andra sätt än ihop med andra och om att skriva erotik med Delphine Cartier.Det här är andra gången som Delphine Cartier gästar Kinkypodden. Den här gången pratar hon om sin tid, sina erfarenheter, lärdomar och insikter efter tre år i celibat samt om sitt nya lustfyllda skrivande som resulterat i ett nyhetsbrev med erotiskt innehåll. Samtalet berör vikten av att välja partner och sexpraktiker medvetet samt sexualitet genom åldrandet.Delphine Cartier är verksam som sexrådgivare och erbjuder kurser och sessioner med extra fokus på kvinnor, känd senast som en av experterna i SVT:s succé Gift vid första ögonkastet. Just nu är Delphine aktuell med ett nytt erotiskt nyhetsbrev.Följ Delphine på @delphinecartierofficialProgramledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marita Segerlind predikar i del 5 av 9 i vår serie ”Vad tror vipå egentligen”.

Livepodd! Simona Mohamsson (L) och Lawen Redar (S) möts för första gången, på Expressens scen på Bokmässan i Göteborg. Viktor Barth-Kron leder debatten. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

I betalt samarbete med Certan.se - köp EAA+ här!Kollagen hyllas som tillskottet som ska fixa allt från rynkor till leder, muskler och naglar. Men vad säger forskningen egentligen? I det här avsnittet går vi igenom de senaste meta-analyserna och frågar oss: fungerar kollagen överhuvudtaget – eller är det bara dyrt pulver utan bevisad effekt?Vi pratar om:Vad kollagen är och hur det faktiskt bryts ner i kroppen.De vanligaste påståendena – hud, leder, muskler – och vad forskningen säger.Varför många positiva studier inte håller måttet.Hur du kan tänka om du vill förbättra hud, leder och återhämtning på riktigt.Kort sagt: är kollagen en mirakelkur eller marknadsföringsmyt?

Kalle Berg pratar om dådet i Harmånger i lördags där en ambulansförare dödades under en utryckning. Han berättar även att allt fler länder erkänner Palestina som stat och varför det var så många fotbollssupportrar på Götaplatsen igår.Fanny Wijk berättar om höstbudgeten som presenteras under måndagen. Hon ger oss också det viktigaste från nattens minnesceremoni för Charlie Kirk i USA och sammanfattar hur det gick i kyrkovalet.Dessutom: Märkliga rykten om Birgitte Macron, vilken gata är egentligen Allén och Västerhus har fått ny ägare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk går igenom vinnarna i höstbudgeten och kritiken som kommit mot den, hon pratar också om ett klassiskt sunkhak som ska förnyas.Kalle Berg pratar om var i Göteborg det sker flest cykelbanor, men också om vilken gata som egentligen är "Allén". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kommer egentligen Volvo EX60 att kosta? Betydligt mindre än vad många tror - tror vi. Dessutom verkar allt vara tillbaka som vanligt i den nord-europeiska bilindustrin. Slutligen går Esse igenom vad han överraskas av från EV4. Kritiken från tidigare är som bortblåst! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När livet rusar förbi i 180 så kan det vara bra att stanna upp och reflektera lite och i detta avsnitt svarar vi ärligt på varför vi egentligen älskar varandra. Eller är det så att vi har glömt bort det och bara kör på i gamla fotspår för att det ska vara så? Det blir även ifrågasättande av lapplisorna kring skolorna vid lämning och hämtning och hur lika vi egentligen är våra föräldrar.

Vad hade du gjort om din bästa vän skulle bli granne med ditt ex - som varit otrogen mot dig? Och var ska man egentligen sitta i taxin? Skicka in era frågor till oss på Instagram, så kanske de kommer med i framtida avsnitt!

Med över 400.000 följare på Instagram och en blomstrande TV-karriär så är han utan tvekan Sveriges nya superstjärna i hästvärlden! Men vem är han? Egentligen? * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Hej igen kära lyssnare. Vi påminner igen om vårt betalda samarbete med Trippel som är ett unikt samarbete mellan Viaplay, Storytel och Podme. Nu under hösten kommer ni att kunna ta del av alla spännande True Crime-poddar på podme och för er som vill följa nya Paradise Hotel så säger rykten att denna säsong kommer att vara riksgalen. Erbjudande: 30 dagar fritt. Därefter 50% rabatt livet ut, utan bindningstid. (Ditt pris 183,5 kr/mån (ordinarie pris 367 kr/mån).Här är länken till erbjudandet:https://shopallmylinks.com/t/t?a=1921913129&as=1980673318&t=2&tk=1 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med över en miljon följare på Insta och hela världen som arbetsplats så lever denna modell/influencer ett liv som FÅ andra. Men vem är hon? Egentligen? * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Lojsan har checkat ut från sociala medier och blir totalt slängd under bussen. Inte bara är hon ofräsch utan har också märkliga beteenden för sig. Så den stora frågan är – hur gör man för att hålla fasaden uppe?Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

I september 2024 släppte Folkhäslomyndigheten sina rekommendationer för barn och ungas användning av skärm. Barn under två år ska helst inte ha någon skärmtid alls och tonåringar ska högst ha tre timmar skärmtid. Lyssnaren Johan undrar hur farliga skärmarna är egentligen? Henning Eklund tar tre aspekter där skärmar kan vara ett reellt problem. Sophia Sinclair avslöjar sin egen besatthet och Björn Jeffery har ett förslag till telefontillverkarna.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En efterfrågad gäst gör entré i studion och berättar allt om hur det är att vara gravid vid så ung ålder, med en ännu yngre kille. Framtidsdrömmar, karriär, och hur Bianca reagerade på Emelies uppsägning diskuteras även, och frågan är – finns det ens några nackdelar med att vara i influenser?Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

I det här öppna och ärliga avsnittet av Ångestpodden möter vi Märta Stenevi – tidigare språkrör för Miljöpartiet. I hennes nya bok Andas. Överlev. berättar hon med stark närvaro om det känslomässiga priset av anonym kritik, tystnadskultur och sjukskrivning under hösten 2023, då Märta låg på gränsen till personlig kollaps. Vi fördjupar oss i hennes erfarenhet av hur privata och politiska kriser kan sammanfalla: utmattning, ätstörningar och självmordstankar. Men också hur ångest och oro inte slår ut skulden och skammen – samtidigt som hon undrade vad hon egentligen gjort för fel. Boken ger en skarp analys av en politisk organisation där maktstrukturerna sviker. Hon skildrar hur tysta medspelare och hot om medieläckor skapade en kultur där hon fick gå ensam, även när anklagelser om toppstyrning motverkades av den interna tystnaden och vad det tillslut var som gjorde att hon avgick som språkrör för Miljöpartiet. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter en magisk helg i London med barnen pratar vi om varför allt nästan gick åt skogen redan i passkontrollen (!) - och hur våra olika sätt att uppfostra märks i allt från väskbärande till världsbild. Bella reflekterar över när barn blir lite för vuxna, och så blir det tunnelbanetrauma, preventivmedel och tweedjackor. Ett personligt, ärligt och känslosamt avsnitt om föräldraskap, vänskap – och vikten av att inte vänta på män.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.