Podcasts about egentligen

Hildegard av Bingen var en av det medeltida Europas mest begåvade personer. Hon är känd som tonsättare och intellektuell, men hon skapade också ett eget språk. Magnus Florin fascineras av projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad första gången den 5 mars mars 2019. Jag minns ett besök hos Willy Kyrklund, författaren, resenären och – inte minst – språkkännaren. Vi hade stämt träff en eftermiddag i hans hem utanför Uppsala och jag kom dit på utsatt tid, ringde på porten, men utan resultat. Dörren var öppen, jag steg in, det var tyst därinne, hade något hänt? Nej, det visade sig att han helt enkelt tog en tupplur och jag beslöt mig för att vänta. Lät blicken vandra längs bokhyllorna, såg Euripides dramatik i grekiskt original och flera persiska verk. På en trave böcker låg ett öppnat litet kuvert med ett brev, handskrivet i stora bokstäver. Man ska inte tjuvtitta, men min nyfikenhet beviljade undantag och jag läste. Avsändaren var en elvaårig pojke som hade sett Kyrklund berätta i tv att han som just elvaåring hade skapat ett alldeles eget språk med nya ord. Och nu undrade den brevskrivande pojken hur Willy hade gjort, för det ville pojken väldigt gärna göra, han också – skapa ett eget språk. Ja, vad är det som är så lockande – inte bara för elvaåringar – i att uppfinna nya språk och nya ord? ”Ranzgia” är ett ord som inte kan hittas i något vanligt lexikon. ”Ranzgia”, det betyder ”tunga” och är uppfunnet av Hildegard av Bingen, den tyska 1100-talsnunnan, berömd för så mycket. I musikvärlden är Hildegard den stora pionjären som skapare av vokalmusik, bortglömd i flera sekler men i våra dagar återupptäckt med ständigt nya uppföranden och inspelningar. För teologer och filosofer är hon den främsta intellektuella kvinnan i sin tid, den benediktinska abbedissan och klostergrundaren som brevväxlade med kejsare och påvar, ibland kallad ”Sibyllan från Rhenlandet”. Konsthistorikerna uttolkar hennes religiösa visioner som hon fångade i praktfulla och färgrika målerier. Och både idéhistoriker och naturmedicinare har näsan i hennes skrifter om örter, mineraler, kosmos och läkekonst. Tidigt sågs hon som helgon i den katolska kyrkan och blev 2012 kanoniserad av påven, med fortsatt och stigande berömmelse som följd. Men mindre berömd, nästan helt obekant, har Hildegard varit som skapare av nya ord. ”Ranzgia” var inte hennes enda ordskapelse. Här är några till ord: ”Zirinz” – ”finger”. ”Scorintz” – hjärta. ”Foscal” – fot. ”Auziel” – Vatten. Jag skulle kunna fortsätta med uppräkningen ganska länge. För Hildegard skapade en helt egen språkvärld med över tusen ord, samlade och bevarade i två samtida handskrifter. Jag läser hennes nyord i en utgåva av den främsta kännaren av denna språkvärld, den amerikanska medeltidsforskaren Sarah Higley. Titeln på hennes bok är ”Hildegard av Bingens okända språk”– och det var just vad Hildegard själv kallade det hon skapat – ”ett okänt språk”, ”Lingua ignota” på latin. Okänt i betydelsen att det var ett nytt språk, annorlunda än alla de kända. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk Men varför uppfann Hildegard ett eget språk? Egentligen är det inte ett helt språk, utan en mycket lång ordlista med substantiv i obestämd form – som en inventarieförteckning över vad som finns på jorden. Och Hildegard väjer inte för det allra mest jordiska, även det som ansågs lågt, vulgärt och syndfullt: ”Suinz” – svett. ”Maluiza” – prostituerad. ”Menguiz” – avföring. ”Zirzer” – anus. ”Creuviz” – penis. ”Fragizlanz” – slida. Artonhundratalets filologer ville inte tänka att nunnan Hildegard hade befattat sig med sådana ord – så de beslöt att hennes nya språk inte alls var hennes, utan gjort av någon annan. Men dagens forskare är överens om att Hildegard är upphovskvinnan. Och att hon såg som sin avsikt att noga förteckna allt jordiskt, just för att det är en del av skapelsen. I handskrifterna är varje ord försett med en översättning till två språk, latin och tyska, just som i ett lexikon. Fast i det här lexikonet finns de främmande orden ingen annanstans än inom lexikonet. Bara en enda gång låter Hildegard ett nyuppfunnet ord ta plats i den vanliga världen. Det sker i en av hennes sånger: ”O Orzchis Ecclesia”. ”Ecclesia” är lika med kyrka, men ”Orzchis” – det är ett påhittat ord som bara finns hos henne, med betydelsen ”väldig”. Så ”O Orzchis Ecclesia” betyder ”O väldiga kyrka”. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk, till användning i klostret som hon ledde. Men användning och nytta är inte kärnan i hennes ordskapande. Hon försökte knappast bilda något alternativ till latinet som religiöst ceremonispråk. Inte heller något nytt universellt idealspråk, i stil med esperanto. Vad var då avsikten? Flera har menat att det var ett ”adamitiskt” projekt – att Hildegard avsåg att återskapa Adams tungomål, urspråket i Bibeln, det som den första människan uttalade när han på Guds maning gav namn till alla djuren. Ja, man kan säga att hon gör som Adam - men det verkligt fascinerande är att hon inte alls försöker återskapa, utan vill skapa något alldeles nytt. Hon – en medeltida kvinna – gör sig till en ny Adam, en ny ord- och världmakare. Med den djärva handlingen är Hildegard en magnifik kraft i 1100-talet som förändringens och förvandlingens sekel – då människans vetande och kunnande manifesterade sig i de första universitetens framväxt och i mäktiga katedralbyggen utan motstycke. Hildegard visade att också språket kunde tänkas och skapas på nytt. På så vis har hon blivit en hyllad förebild bland våra dagars språkskapare – och sådana skapare finns i en häpnadsväckande omfattning. ”Conlang” är budordet, ”conlang” som kortform för ”constructed languages” – ”konstruerade språk” – och på internet finns en intensiv trafik mellan hängivna språkskapare från hela världen: lingvister, matematiker, programmerare och filosofer. För dem är J.R.R. Tolkien den ofrånkomliga pionjären, lika mycket en språkskapare som berättelseskapare. Men Hildegard är 800 år före Tolkien. Hon är den verkliga pionjären. Och vill vi förstå vad hon var ute efter kan vi tänka på ett ord som ofta återkommer hos henne – ordet ”grönska”. Hon ville få språket och människan och världen att grönska med de nya orden, ge frisk sav till de jordiska språk som vissnat. bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Så blir hon en remarkabel kusin till alla ordvrängande trubadurer och poeter genom tiderna, metaforiker som språkmaterialister - och till alla historiens banditer och barnungar som pratat rövarspråk och fikonspråk. Kort sagt en kusin till alla som inte nöjer sig med det språk som redan finns. Ett ord saknas i hennes lexikon, ett av de allra enklaste - ordet ”dotter”. Orden för ”mor” och ”far” finns med, liksom ”bror”, ”syster” och ”son”. Men inte ”dotter”. Tankarna går till hur Hildegard som åttaårig flicka gavs bort av sina föräldrar till ett kloster. Hon blev ingens dotter. Och bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet ”dotter” vara tomt. Jag tänker återigen på den där elvaåriga pojken och hans brev till Willy Kyrklund. Medan jag väntade på att Kyrklund skulle vakna från sin tupplur läste jag brevet igen. Med pojkens fråga hur man skapar ett eget språk med nya ord. Hur gör man? Jag tror att Willy Kyrklund kunde ha ett antal goda råd att ge. Men jag vet inte om pojken fick svar. Och jag själv hade inte tillfälle att fråga den gången, för Kyrklund fortsatte att sova och jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång. Magnus Florin, författare och dramatiker Lästips Om Hildegard av Bingens uppfunna språk: Sarah L. Higley, Hildegard of Bingen's unknown language: an edition, translation, and discussion, Palgrave Macmillan, New York, 2007. Om rövarspråk med mera: Daniel Heller-Roazen, Dark Tongues: The Art of Rogues and Riddlers, Zone Books, New York, 2013.

Eufemiavisorna klassas som Sveriges första skönlitterära verk. Kim Bergqvist reflekterar i dagens essä över vart vårt svenska medeltida litteraturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-08-20.Om jag säger riddarroman, vad får du då upp för bild i huvudet? Är det Jan Guillous ”Arn” som rider mot solnedgången i det Heliga landet eller kanske Don Quijote som guppar fram på den lunkande Rosinante? För de flesta är det nog ingen romangestalt överhuvudtaget som framträder, utan något ur filmatiseringen av Sir Walter Scotts ”Ivanhoe” eller rent av en grotesk scen ur Monty Python and the Holy Grail.Allt jag nämnt har dock tillkommit långt efter riddarromanens gyllene tidsålder. Till och med renässansförfattaren Cervantes kommer för sent, även om hans hjälte förläst sig på just riddarromaner. Faktum är att det som ibland beskrivs som Sveriges första skönlitterära verk tillhör denna genre och genom att lära oss något om dess tillkomst lär vi oss också något avgörande om vår kulturhistoria.Egentligen handlar det om tre riddarromaner av tämligen skiftande karaktär, som tillsammans går under namnet Eufemiavisorna. Berättelserna, som i sin samtid lästs högt och framförts vid festmåltider för en aristokratisk publik, har alla kontinentaleuropeiska förlagor som översatts till fornsvensk knittelvers under ett tiotal år vid 1300-talets början.Fröet till denna kulturgärning såddes i Norge där den tyskättade drottningen Eufemia (c. 1280–1312), vars dotter var trolovad med den svenska kungabrodern hertig Erik Magnusson, tog initiativet till översättningen. I Norge hade liknande projekt en lång historia. Trots att kunskapen om detaljerna i Eufemias liv är bristfällig, känner vi henne bättre än den eller de personer som genomförde själva översättningsarbetet. Idag är en översättare nästan alltid en enskild person. Medeltida översättningar kunde vara omfattande projekt som utfördes av ett arbetslag, där olika personer stod för skilda språkliga kompetenser. Historiker, litteraturvetare och språkforskare som sysslat med de här texterna har trots det misstänkt att det rör sig om enskilda översättare – det är helt enkelt svårt att föreställa sig mer än ett fåtal individer i Sverige vid den här tiden hade kompetensen. Dessutom har nyare forskning visat att översättningarna inte alls – som man tidigare antagit – är särskilt klumpiga eller osofistikerade- Den fornsvenska diktaren hade en fullgod uppfattning om sin ursprungstext.Översättningarna bygger på flera förlagor på franska, tyska och fornvästnordiska och åtminstone två av berättelserna – Ivan lejonriddaren och Flores och Blanzeflor – var omåttligt populära i det medeltida Europa. Verken med bakgrund i Kung Arthur-legenden och i korsriddartematik spreds, kopierades och reviderades, alltifrån 1100-talet till 1400-talet, från det perifera Island i norr till det mångkulturella Spanien i söder, från England i väst till Grekland i öst. Vi känner till en mängd versioner av Floire et Blanchefleur, ursprungligen en fransk kärleksdikt, och av Chrétien de Troyes' Yvan, le chevalier au lion, som inte alltid är regelrätta översättningar utan snarare omdiktningar.Denna korta bakgrund visar tydligt hur den första underhållningslitteraturen på svenska är oupplösligt förenad med den europeiska litteraturen i gemen, och med de övriga europeiska folkspråken. Det hänger tveklöst samman med att den svenska eliten under 1200- och 1300-talet hade ambitionen att utmåla sig som en del av den kristna europeiska riddarklassen, med samma ideal, uppförandekoder, intressen och attribut. Det är själva motsatsen till allt tal om Brexit och Swexit. När svenskarna går från vikingatid till medeltid – genom kristnandet och inlemmandet av Skandinavien i en europeisk gemenskap – går det relativt snabbt; det finns en vilja till förändring.Man kan ifrågasätta hur de svenska frälsemännen stod sig gentemot sina kontinentaleuropeiska motsvarigheter ifråga om ekonomiska resurser – gods, borgar, rustningar, vapen – men faktum är att det statsbärande skiktet var väl bekant med tyska riddare, som var vanligt förekommande vid de nordiska furstehoven, och bör ha haft god förtrogenhet med den litteratur och andra kulturella koder som dessa uppskattade. Vid den här tiden studerade svenskar vid utländska universitet, och man hade börjat med riddardubbningar i Sverige. De skedde vid högtidliga sammankomster, såsom kröningar eller bröllop inom kungafamiljen. Den första riddardubbningen vi känner till som involverar svenska frälsemän ägde rum 1285, och denna praktik fortgick till 1497, då Sten Sture d.y. dubbades av unionskungen Hans. Det här visar hur länge riddaridealen hade åtminstone en symbolisk betydelse.Möjligen är det den internationella bakgrunden som gör att Eufemiavisorna är förhållandevis okända bland allmänheten – de passar inte in i ett nationalistiskt narrativ, det är ingen ursvensk litteratur. Läser vi alls någon nordisk medeltidslitteratur i skolan nuförtiden är det de isländska sagorna som får agera representanter för perioden.Kanske har det blivit dags att ändra på det. Numera finns en utgåva av Eufemiavisorna på det som professor Henrik Williams, ansvarig för bearbetningen, kallar en ”sen fornsvenska”. Där har många ingrepp gjorts, fast med lätt hand, i syfte att göra verken så läsbara som möjligt utan att ”översätta” texterna till nusvenska.Men hur skiljer sig de svenska versionerna från sina europeiska förlagor? Den trånande höviska kärleken verkar ha varit främmande för medeltidens svenskar och den får ofta stå tillbaka för utförligare skildringar av strider och envig mellan den ridderlige hjälten och hans motståndare. Men den höviska kärleken är främmande också idag. Den genusideologi som kommer till uttryck i riddarromanerna hyllar exklusivt manliga miljöer, marginaliserar kvinnor och tillerkänner dem sällan agens. I Hertig Fredrik av Normandie vinner titelns hjälte sitt hjärtas dam genom att ta sig in i hennes kammare med hjälp av en osynlighetsring. Att han förgriper sig på henne och därmed vinner hennes kärlek är en normalisering av sexuellt våld och frånstötande för en modern läsare.Just kring de här frågorna har forskarna börjat fundera mera. För genom att verken har anpassats till den tilltänkta publikens intressen bör de avspegla det svenska frälsets angelägenheter, eller åtminstone måla upp ett slags idealbild som tycktes både eftertraktansvärd och uppnåelig. Det är inte bara nöjeslitteratur och spännande äventyrsberättelser; berättelserna ger också uttryck för medvetna eller omedvetna föreställningar om det ideala samhällslivet, om sociala strukturer, makt samt genusideal.Om man antar att genren riddarroman motsvarar en särskild social ordning, så vågar jag påstå att den svenska integrationen i det medeltida kristna västeuropeiska sammanhanget inte var fullbordad förrän Sverige fick sin egen riddarlitteratur. Att det var en betydelsefull händelse råder det ingen tvekan om. Under senmedeltiden fortsatte Eufemiavisorna att kopieras i nya handskrifter och med boktryckarkonsten blev det en av storsäljarna. Denna svenska, och på djupet europeiska, litteratur.Kim Bergqvist, doktorand i historia

(Egentligen skulle detta avsnitt vara patreon-exklusivt, men det har skett en felräkning i banken till er favör. Tacka för detta grenom att bli patron på http://patreon.com/mandag, för då hör du allting reklamfritt och får tillgång till en massa bonusmaterial.) Det är Måndag! Armann, Jofi och veckans vikarie Henke Håkansson snackar om norska heroinister, Orup, revy-SM, fisande elitcyklister, kändisars tvillingar och inte minst dansk nazistsperma. I det patreonexklusiva blir det dessutom en hel del om fiskmåsars festisch för statyer. På onsdag 12 augusti ståuppar Jofi på LIMHAMN COMEDY CLUB! Biljetter köper du på https://www.tickster.com/se/sv/events/rg55vku5e91mtlv/2026-08-12/lcc-anton-magnusson-johannes-finnlaugsson På lördag 15 augusti ståuppar Jofi på KAJSKJUL 8 i Göteborg! Biljetter köper du på https://www.ticketmaster.se/event/stand-up-med-simon-gardenfors-johannes-finnlaugsson-biljetter/314354434 Lördag 29 augusti ståuppar Armann på LUND COMEDY FESTIVAL! Biljetter köper du på https://secure.tickster.com/sv/7ntmhznk1yk2ve0/products Sista upplagan SOMRIG STÅUPP PÅ CIRKUS sker onsdag 19 augusti! Biljetter finns via http://underjord.nu Övriga gigg vi nämnde får du googla! Glöm inte att ställa en fråga om precis vad som helst som vi besvarar i podden bara för er patrons. Detta gör du här: https://www.patreon.com/posts/151373721 Bli patron på https://www.patreon.com/mandag så får du tillgång till massa exklusivt material och stöttar en jävligt ball podd.

I detta avsnitt av Yada Yada reder Carin Falk och Fanny Ekstrand ut Lunar New Year och hästens år: vad det faktiskt är, varför det tar över TikTok och hur man kan använda det som ett verktyg snarare än en regelbok. Carin har gjort riktig research (utan ChatGPT!) och förklarar zodiak-djuren, element och varför vi kliver in i eldhästens år – ett år av energi, förändring och beslut. Samtalet glider också in i Carins frilans-kaos, behovet av en “förklaring” när allt är oklart och Fannys alternativa teman för året: Season 1 Sex and the City och The Year of DIY. Ett avsnitt om nystarter, intuition, kreativitet och att våga bygga det liv man vill leva.

Poeten Håkan Sandell reflekterar över sin kollega Bertil Malmberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-11-07.I början av tjugohundratalet stod jag ensam i en mörk kvarterspark i norra München, och stirrade upp mot ett väl upplyst kupolformat fönster på andra sidan. Hustru och barn hade jag lämnat i pensionatsängarna nere vid Leopoldstrasses triumfbåge. Så vad hade väl då jag i en bayersk parkdunge att göra om natten, spionerande in genom andra människors fönster?Bakom dessa rutor levde den svenske poeten Bertil Malmberg under de för honom besvärliga åren 1917 till 1927. Biografierna brukar kalla det en ateljévåning. Det malmbergska hemmet har av slumpen överlevt också nästa världskrig med dess zig-zaggande bombmattor. Vartannat hus står, i ful modern efterkrigsstil, vartannat i gammal skön wilhelminsk och med minnesskylt över Kandinskij eller så. Här bodde Malmberg tillsammans med sin franskfödda flickvän Gabie som han mött på Cabaret Läderlappen.De flesta svenska poeter stannar hemma. Hur hamnade Bertil Malmberg i München, och det mitt under brinnande krig? Torbjörn Kjölstads biografi "Den ensamme resenären" – som försöker att vara den kompletta Malmberg-biografin – mer antyder än serverar svaren. Malmbergs nationellt sinnade lyrik hade visserligen haft sin publik hos den ännu karolinsk-romantiska svenska högern, men vänsterpressen hade hånat honom av hjärtans lust, som en läspande dandy – läspningarna återgivna i pratbubblor – som en som yrade om Gud och fosterland. Mellan storstrejk och bondetåg splittrades Sverige, kanske för alltid, i två politiska läger. Även den egna sidan, med Fredrik Böök, vände sig emot honom. Poeten stod ensam kvar med sina tvivel. I självbiografiska tillbakablickar har han vidrört hur han kom att skämmas över de nationalistiska poserna, hur han använt det nationella till att jaga upp sina ord till det rätta patoset, att det var stämningarna och de stora orden som hade attraherat honom, inte deras idémässiga innehåll.Egentligen, påstår jag, tycks det nationella för honom ha handlat om det personliga, om nostalgi för farmoderns herrgård (betald med sågverkspengar), för det gamla Sverige och för gamla människor generellt. Moder Svea är kanske här just en farmor! En nostalgi för årstidsstämningar och lutande alléträd, för biblioteks tunga hyllor i ek, där i kallfuktiga rader ståtar de guldfolierade bokbandens högtidliga ord, med deras förförande trolldomsmakt, ekon av fornstora dagar. Spökar gör familjegodset, som sålts 1902 när han var tretton. Wäija kallat, känt från barndomskildringen "Åke och hans värld". Ja, så här klingar minnets makt, i "Uppgörelse och löfte", diktsamlingen från 1911:Utanför de djupa fönstren rördesträdfantomerna i spöklikt ljus,och i risigt kala kronor hördessvarta slagregns sagorika brus.I det krigsmörka München bjöds frihet. Den gränslösa friheten under krigs- och revolutionstillstånd har andra skrivit om, andra män vill säga, eftersom gatorna blir otrygga för kvinnor. Här har han kärleken till sin blivande hustru, tillåtelsen att sitta hela nätter på natthaket "Brännässlan". Rilke är i stan. München har hela tre litterära salonger, Bruckmanns, Bernsteins samt Pringsheims, Thomas Manns svärföräldrar. Den kommunistiska rådsrepubliken arresterar honom, men pytt pytt, bara för en dag. Under de kommande efterkrigsåren och inflationsåren håller den svenska valutan familjen flytande som en kork, medan krigsinvaliderna haltar och rullar förbi i gatorna. Det värsta väntar dem än, noterar han, "det att glömmas bort". Poeten har upplevt en värld gå under:Och kejsarkronorna, de sönderbrutna,och kejsarmantlarna, de sönderskurna,och kejsarörnarna med fläkta vingarpå marken ligga och förtrampas alla.Hemkommen till Sverige först 1927, behåller Bertil Malmberg inte minst som översättare sina kulturella band till Tyskland. Hans sympatier förblir på tysk sida. Att den hårda Versailles-freden var orättvis var en vanlig åsikt och som han kom att behålla helt fram under 30-talet. Man närmar sig redan ett nytt världskrig, men vill inte se det. Nordisk socialdemokrati står fortfarande för nedrustning. När skall en Tysklandsvän förstå att Tyskland blivit ett annat? I sin biografi har Torbjörn Kjölstad likt tidigare skribenter svårigheter, och gör stora ansträngningar, att förstå Malmbergs relation till Tyskland under 30-talet, men verkar att ha svårt att acceptera hur en tid medan den utspelas och uppleves är något annat än när samma tid placeras och sammanfattas i historieskrivning. Att det som en gång stod öppet efteråt ges en sluten och avslutad form.Liksom Heidenstams har Bertil Malmbergs 1930-tal getts i överkant dålig press. Malmberg var alltid anti-nazist och anti-Hitler, varnande för "den blinda rasfanatismen", och får likväl inte godkänt. Varför det? Det har med stilen att göra, hans syn på en intellektuell litterär stil är att den inte fick vara entydig, sade han två saker mot Tyskland kände han att han ville säga en för, och hans ironier bär pokeransikte, vädjande till läsarens intelligens.1936 gör Malmberg en stor reportageresa i Tyskland, som bland annat ger honom möjlighet att på nytt bo i München några månader. Ungdomsminnena vaknar, båglamporna lyser ännu över Englische Garten, ölstugorna blomstrar av rostgula glas. Artiklarna står först i Dagens Nyheter, där man var intresserad av de kommande olympiska spelen.Men saker hade förändrats, i närheten av München ligger nu Dachau, koncentrationslägret. Malmberg ges en guidad tur, än så länge ligger dödslägren i framtiden, även en svensk fångvårdsanstalt vid denna tid skulle ha verkat skrämmande på en poet. Om Dachau-fångarna skriver han likafullt det lilla han erfar – vilket enligt Torbjörn Kjölstad skall leda till vidare tyskt reseförbud – att "över dem alla vilade samma fasa... samma fruktansvärt förskrämda intryck: somliga stammade, när man tilltalade dem, andra stötte fram sina svar..."Året efter har han smält reseintrycken. Han varnar i tidskriften Nu, att "det är ett misstag att anse de nordiska folken immuna mot det radikala judehatet", och som föredragshållare på en studentafton i Lund samma år 1937 kallar han Hitler för "en demon från de lägre regionerna". Senare, under kriget, medan de tyska trupperna ännu var på den vinnande sidan, så uppfördes hans Hitler- el. Göring-satir "Excellensen" i Stockholm, tyska diplomater dånar om "en förolämpning mot det tyska riket", och Sveriges utrikesminister Günther får medla igen. Bonniers förlag visar mod och ger ut Excellensen, det är 1942, vid en tysk invasion hade man oavsett stått på listorna.Man kan hålla reservationer vad gäller fel hos människan Bertil Malmberg, men politiska är de inte. Hans poesi kommer att leva vidare, genom dess djupa känsla, även medkänsla, hans gehör för klang, och de metafysiska perspektiv som aldrig varaktigt lånar ut sig till något fast trossystem. En äkta poet påverkas förvisso av sin tid men finner sin symbolik innanför sitt eget väsen.Håkan Sandell, poetLitteraturTorbjörn Kjölstad:Musik: Solo Cello Passion - Doug Maxwell, Media Right Productions https://youtu.be/yMRDC_nFFaQ

Laila hittar på sina egna ord ibland nu var det vattenkompass och lyssnarna undrar : Vad är det? Klarar du den gemensamma nämnaren?

I detta avsnitt samtalar vi med Katarina Mannheimer Ahlström om behandlingsmetoden Resan, hypnos och kontakten med vårt högre jag. Vi utforskar hur barndomen formar oss, narcissism, skadade egon, medvetandet och undermedvetandet, samt själens utveckling, tidigare liv och varför vi kan ha valt våra föräldrar. Ett tankeväckande samtal om människans inre resa och personlig utveckling.Hemsida: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.mithera.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Blogg: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠blogg.mithera.se⁠Katarinas hemsida: www.mannheimerahlstrom.com

I denna veckas Fontänbubbel pratar vi om skolan. Vad ska vi ha den till, vad ger den oss? Är det utbildning? Uppfostran? Vänskap? vad är poängen med att lära sig faktakunskaper när allt finns en sekund bort i våra smartphones? Vi pratar om varför det blivit så vanligt med hemmasitteri, finns kanske en väldigt enkel förklaring? Eller är det mer komplicerat än så? Häng med oss när vi sonderar våra egna minnen och erfarenheter. Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Matilda är tillbaka från Lissabon med en ny näsa och en sjukhusupplevelse hon helst vill glömma (ingen oxy, ingen mat, bara en kissamaja). Dessutom: den äldre mannen visar sitt rätta obeslutsamma jag, och vi reder ut vad vi EGENTLIGEN sa i Måndagsvibe. Vi är snälla här. Puss, honor!Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi åkte till Spanien för att besöka två av världens största fotbollsarenor – Camp Nou och Santiago Bernabéu.Vilken arena imponerar mest? Hur är stämningen runt arenorna? Vart är luften bäst? Och vilken hade vi själva valt?Häng med när vi jämför två av fotbollens mest ikoniska arenor!

Frändfors har lagt ut en fördomslåda och nu kommer de riktigt grova grejerna. Vad röstar tjejerna på EGENTLIGEN? Har lyset BH på sig under sex och vilken är den värsta sexställningen? Frändfors som förföriska och som mobbare i skolan. Är Frändfors även olyckligt kär i Wikingsson och har Lyset den lata varianten av ADHD?

Oliver gästar podden och svarar på era frågor om hur snubbar tänker EGENTLIGEN!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com.För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Vad ska man tycka om Palestinamanifestationer utanför sjukhus? Råder det verkligen vattenbrist? Och hur ska Sverige bli mer borgerligt?  Tove Lifvendahl, Peter Wennblad och Sofia Ek Hallonqvist står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Det blir nyheter, löst snack och även iGaming-nyheter ihop med Casinofeber Media (00:19:42). Därefter blir avsnittets huvudnummer Hästens snack med Financeamir, eminente Grisnacken och AI-Micke (00:38:51). ————————Vi tipsar som vanligt om Quanor, som är med som huvudsponsor som vanligt.

Efter ett år av TJAT så gästar Margaux Dietz podden och berättar om tiden efter skandalen 2022, hur det var att vakna upp och vara cancelled av hela svenska folket och om planerna att göra comeback som influencer. Vad kommer hon göra annorlunda denna gång? Vem är hennes nya baby daddy och vad har han gemensamt med Ines och Kenzas män? Och vad var det EGENTLIGEN som fick Margaux att försvinna i fyra år?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Strukturpodden utforskar Erika och André vad folk egentligen gör på jobbet – och vad andra tror att de gör. Med hjälp av svar från över sextio läsare/lyssnare från Mer strukturs nyhetsbrev lyfter de fördomar och okända sidor av yrken inom skola, vård, omsorg, administration, lantbruk och daglig verksamhet. Avsnittet är en påminnelse om att vi alla bidrar mer än vad som syns utifrån – och att förståelse för andras arbete gör oss snällare mot varandra.Längre sammanfattning:Pastor André inleder med att beskriva sin vardag – långt ifrån bara söndagspredikningar. Han berättar om konfirmandundervisning, själavård, polisstöd, begravningar, läger och oplanerade telefonsamtal. Jobbet är oreglerad heltid med många osynliga insatser.Skola: Lyssnare från skolan delar insikter om hur mycket som förändrats. En specialklasslärare berättar om att försvara elevers rätt till stöd. En förskollärare lyfter att det inte handlar om barnpassning – det finns en läroplan och pedagogisk planering bakom leken. En elevassistent förklarar att stökiga elever ofta saknar impulskontroll snarare än vilja att störa. En skolkurator poängterar att många barn saknar vuxna som lyssnar hemma. En specialpedagog önskar att fler visste att barn lär sig av att göra rätt – inte av straff och hot.Vård och omsorg: Arbetsterapeuter dyker upp flera gånger och berättar om kognitiva bedömningar, hjälpmedel, rehabilitering och stöd inom BUP – långt ifrån bara rullstolar. En skolsköterska jobbar förebyggande med sömn, stress och exekutiva funktioner. En psykoterapeut jämför terapi med fysisk träning – gå dit innan det blir kris.Stöd i vardagen: Boendestödjare, stödassistenter och personal inom LSS och socialpsykiatri beskriver hur de hjälper människor att klara sin vardag med struktur, motivation och rutin. Det handlar inte om institutioner – många bor självständigt med lindriga behov av stöd.Administration och ekonomi: Administratörer och ekonomiansvariga lyfter att de gör ett osynligt men viktigt arbete – scheman, fakturor, löner och kvalitetskontroller. Syns mest när något går fel.Lantbruk och andra yrken: En lantbrukare ber om tålamod när traktorn kör långsamt – det är mat som produceras. En växthusodlare berättar om fingertoppskänslan i yrket. En VA-tekniker jobbar förebyggande med vatten och avlopp.Arbetssökande och daglig verksamhet: En arbetssökande beskriver hur krävande det är att söka jobb – tester, krav på antal ansökningar och sällan återkoppling. Flera deltagare i daglig verksamhet delar att de inte är mindre värda för att de inte kan jobba på traditionellt sätt – och att kreativitet och gemenskap är minst lika viktigt.Veckans prova på: Fråga någon vad de gör på jobbet – och var genuint nyfiken. Kanske till och med fråga om du får följa med en dag.Kommande avsnitt: En sommarkalender med 24 korta avsnitt från 1 juli, samt ett boksamtal om Få det gjort av David Allen (GTD) – lyssnare uppmanas att läsa och skicka tankar senast 31 augusti.Hänvisning till tidigare avsnitt med Stefan Pagréus.Tips eller tankar? Skriv till oss på hej@strukturpodden.se eller i vår Facebookgrupp eller bli månadsstödjare på Patreon för fler tips!Musik: Simon Lundberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under den senaste tiden har jag mött flera personer som befinner sig i olika Jupiterfaser i livet. Det fick mig att se tillbaka på mina egna livscykler.När jag såg tillbaka upptäckte jag ett mönster som förändrade min syn på vad framgång egentligen är. Den insikten fyllde mig med en sådan glädje och tacksamhet att jag kände att jag ville spela in det här avsnittet!

Northvoltkonkursen är ett av de mest spektakulära misslyckandena i svensk industrihistoria. Vad var det som hände egentligen? Författaren och journalisten Gunnar Lindstedt har skrivit boken ”Northvoltfallet” och har bättre insyn än de flesta. Med koden STARTA PRESSARNA får du rabatt på boken hos Volante.

Yerco Sanchez studerade ekonomi och tillbringade över 20 år i företagsledning, byggde upp förmögenhet, förlorade allt, och sen byggde upp sitt liv på ett medvetet sätt. I detta avsnitt pratar vi om vad han kallar "pengars frekvens": hur skam, rädsla och gamla familjemönster styr vår relation till pengar, varför så många duktiga människor har svårt att ta betalt för sitt verkliga värde, och vad som egentligen krävs för att gå från rädsla till äkta välstånd. Kontakta honom på instagram: yerco_illuminae eller maila: yerco@iluminae.meOm du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig. 2 platser i augusti.Vill du lyssna på min andra podd som jag har med Daniel Bäckström. En podd där vi utforskar det andliga och spirituella. Vad mer: https://poddtoppen.se/podcast/1874025825/vad-merFölj med på retreat på Sardinien den 10-15 oktober. Yoga, vandring, breathwork i magisk miljö. https://www.goactivetravel.se/destination/italien/resor/sardinien-yoga-och-andningsretreat-yogaretreats-veckaFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är sommar och vi har sommarschema med avsnitt varannan vecka! Och denna veckan diskuterar Tindra och Amanda olika scenarion och vem eller vilka det egentligen är som dömer varandra. Ett lite tangy avsnitt som kommer med goda intentioner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Jag får upp ett barndomsminne. Det var med mina föräldrar och mina syskon, bilen var full. När man stannade vid ett rastställe längs motorvägen. Vad mysigt det var, trots att man var mitt i en trafiksituation. Det var något med att man var på väg. Egentligen en ganska ful plats, men så sitter man där och fikar. Vid bordet intill sitter ett äldre par och damen har tagit fram kaffetermosen ur sin picknickväska i galon.Det dyker upp en tant i studion. En äldre kvinna med Q, Qvinna. Fru Flimmer, 87 år, beige kappa, knähöga stövlar med en liten näbb längst fram. Hon skickade ett telegram om att hon skulle komma. Hon vill veta vad en podcast är och hur mediet fungerar. Jag förklarar att det är som ett radioprogram, men att det inte sänds ut. Jag förklarar hur det fungerar med RSS-flöden och distribution. För en sekund tror jag att hon lagt sig med ansiktet ner i mattan och somnat. Jag ser att hon andas.Jag börjar bli varse att de där åren kommer, de som Fru Flimmer visar. Jag kollade för några år sedan när jag kunde ta ut mitt individuella pensionsspar och fick svaret 55 år. Det slår mig att det inte är allt för långt bort. Gamla människor har massa bagage som de bär omkring på. Det tänker man inte på. Min gammelgammelmormor hette Ester. Huset hon byggde ihop med sin man är rivet och hennes grav är borttagen.Hoppas att du sover, god natt. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är berättelsen om fyra nepobabies som vände upp och ner på dansbandssverige och fick ta emot en offentlig dödsdom i direktsändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Priset går till … Popsicle!Ett stort jubel utbryter när indiebandet från Piteå klämmer sig fram mellan borden inne på Berns salonger i Stockholm. Det är slutet av februari 1993 när Popsicle sopar hem ett av Grammisgalans tyngsta priser – Årets rockgrupp. Vid ett av de där borden sitter fyra, storögda killar. Casper, Kim, Tommy och Lasseman i Arvingarna är kvällen till ära klädda i matchande kavajer i olika färger, den ena skrikigare än den andra. Grammisgalan är deras första möte med musikeliten och kvällen är så här långt en succé. Deras liveframträdande tidigare gick precis som det skulle och för bara en dryg timme sen vann även de en grammis, Årets dansband. Nu när Popsicle tar emot sitt pris, skålar killarna med sina bordskamrater – Eva Dahlgren, Lisa Nilsson och så Marie och Per från Roxette. – Jaha, vem ska de säga de väl valda orden?Ingen i Popsicle verkar vara sugen på att hålla tal, men närmast mikrofonen råkar bandets gitarrist, Fredrik Norberg, stå.– Egentligen gillar vi ju att vara elaka. Jag vet inte vad jag ska säga.Den kortsnaggade Fredrik har på sig en uppknäppt bomberjacka. Han kollar ner i golvet och letar efter orden. Med ett slugt leende lutar han sig fram mot micken igen.– Tack till oss själva och varsågod och hoppas Arvingarna dör i någon tragisk bussolycka.För mindre än ett år sen skakade Arvingarna om dansbandssverige med sitt fräcka debutalbum Coola killar och blev snabbt stjärnor på den svenska musikhimlen. Nu möter de på nära håll det förakt som legat som en skugga över dansbandsvärlden i generationer bakåt. Men vad varken de själva eller artisteliten på Grammisgalan vet är att Arvingarnas definitiva genombrott är mindre än en vecka bort.Medverkande: Kim Carlsson, Tommy Carlsson, Casper Janebrink, Lars ”Lasseman” Larsson, Lasse Holm, Thomas Deutgen, Dennis Janebrink och Elin Andersson.Programmet gjordes och programledes av Siri Hill sommaren 2026Producent Lars TruedssonExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från SVT (1993, 2019), TV5 (1993), TV4 (2019) Göteborgsposten (2020), Östersundsposten (2020) samt Youtubekanalerna Jonsson Records (2024), Leif Jansson (2024) och Melodifestivalen (2019).

Simona Mohamsson spådde att Tidöpartierna skulle vinna på ett framgångsrikt fotbolls-VM. Men Hur bra för Tidö är ett succélag fyllt av spelare med invandrarbakgrund? Podden försöker lista ut vad Tidöpartierna planerar för att vända opinionen. Henrik Torehammatrminns när Liberalernas Joar Forssell var utklädd till en cigg och fick en klapp på huvudet av Benjamin Dousa. Torbjörn Nilsson misstänker att Ulf Kristersson kommer att göra om Fredrik Reinfeldts misstag. Maggie Strömberg tycker det verkar som om Moderaterna redan har gett upp, men undrar även vad Socialdemokraterna egentligen har för valvinnare. I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Den 13 september är det val i Sverige. Med SvD:s valkompass 2026 får du veta vilket parti som ligger närmast dina värderingar och åsikter.

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

I Sverige pratas det ofta om att Loveable gör en ofattbar tillväxtresa. I podden denna vecka vill vi lansera ett annat företag som det snabbast växande bolaget någonsin. Det handlar om AI-bolaget Legora, som erbjuder sin tjänster till advokatbyråer. I oktober värderades bolaget till 17 miljarder kronor. Nu i juni ligger den på 52 miljarder. Planen är att de ska växa från 40 anställda till 1400 bara i år. men Henning Eklund ser en del mörka moln tona upp sig i fjärran och de stavas Anthropic och Open AI. I veckan börsnoterades det svenska bolaget Einride. Björn Jeffery frågar sig vad det bolaget egentligen gör och tror att motivet till börsnoteringen handlar om dåligt kassaflöde. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

I veckans avsnitt: Fedja berättar om sin nya investering i ett posterbolag och varför caset är intressant. Bolaget har egen produktion, lokal förankring och ett upplägg där AI kan användas som en sandbox för content, copy, kreativa flöden, annonsering och operativ effektivitet.Fredrik delar hur han använder AI som stöd i projekt, beslutsfattande och avtalsgranskning. Inte som ersättning för erfarenhet eller eget omdöme, utan som ett sätt att snabbare hitta röda flaggor, strukturera risker och ställa bättre frågor innan man går vidare.Avsnittet går också in på framtiden för medieköp. Om AI agenter kan analysera data dygnet runt, justera budgetar, flytta annonser och agera på tydliga regler, vad händer då med rollen som mediaköpare? Blir människans roll mer strategisk, eller försvinner den helt?I slutet testar Fedja och Fredrik ett nytt segment om överhypade e-handelstrender. Är lojalitetsprogram verkligen värt tiden för mindre bolag? Är AI genererade annonser så bra som många får det att låta? Och varför blir så mycket AI content fortfarande sämre än mellanmjölk?Dokumentär nämnd i avsnittet:The Devil We Know, både trailer och dokumentären finns på YouTube

Hur lever man ett autentiskt liv? Sociologen Emma Engdahl om egenintresset som moralisk princip. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2017-11-22.Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vad kan ett bättre liv innebära? Vad bör jag önska och begära? Dessa frågor är nödvändiga att besvara för att vara autentisk, det vill säga sann mot sig själv och sina värderingar. Enligt filosofen Charles Taylor, har vi alla ett unikt sätt att vara människa på. Det är så vi ska leva; inte som en blek kopia av någon annan. Annars går vi miste om innebörden av att vara människa för just oss själva; meningen med vårt liv. Ytterst handlar det om vår förmåga att påverka vår egen, andras och samhällets utveckling från vår personliga förståelsehorisont och sociala position.Mitt svar på vem jag är överensstämmer på ett kusligt sätt med sociologen Luc Boltanski och ekonomen Eve Chiapellos beskrivning av den ”den stora människan” i deras bok ”Den nya kapitalistiska andan”. Jag är aktiv, kreativ och oberoende. Jag är med andra ord en person med egenskaper som är önskvärda i dagens kapitalistiska samhälle, eftersom de går att tjäna pengar på. Som ett barn av min tid har jag också utvecklat vad sociologen Zygmunt Bauman kallar en konsumtionsestetik. Jag har hellre tretton par högklackade skor än 100 000 kronor på banken. Man skulle också kunna säga att jag har övergett värden som förnuft, arbete och framsteg, till fördel för fantasi, skapande och närvaro, vilket sociologen Michel Maffesoli menar är tidstypiskt. När jag läser den skotske upplysningsfilosofen Adam Smiths bok ”Nationernas välstånd”, som fortfarande går att betrakta som det kapitalistiska samhällets bibel, får jag emellertid klart för mig att jag är förhindrad från att förverkliga mig själv. Jag handlar inte egennyttigt på marknaden, det vill säga på ett sätt som ökar min egen och samhällets rikedom. Smith talar i detta sammanhang om något så märkligt som egenintresset som moralisk princip. Denna idé lär vara anledningen till att Margret Thatcher ständigt bar med sig ”Nationernas välstånd” i sin handväska. För Smith var egenintresse inte detsamma som egoism. Han ansåg inte heller att det var det enda motivet bakom människans handlingar. I motsats till vad många tycks tro stod Smith på de utsatta och fattigas sida när han förespråkade en fri ekonomisk marknad, styrd av ensklida individers egenintresse som likt en osynlig hand skulle skapa samhällelig balans. Bland annat noterade han att en euroepisk bonde hade det betydligt bättre ställt än en afrikansk prins, vilket förklarades med hänvisning till den förändrade politiska ekonomin snarare än ett slags immanent europeisk överlägsenhet. Smith menade alltså inte att det ligger i människans natur att handla egennyttigt. Tvärtom motiveras vi spontant av subjektiva intressen och inte av objektiva intressen som privat rikedom och nationellt välstånd. Egentligen är det bara entreprenören som på ett subjektivt plan motiveras till att lägga pengar på hög eller rättare sagt investera dem i företag. Min skofetischism hade alltså fått ge fått ge vika för mina pengars förökning om jag varit mer av en entreprenör och mindre av en estetiskt lagd statligt anställd. Även jag förstår emellertid det problematiska med den ommedelbara lusttillfredställelsen som iögonfallande konsumtion leder till. Jag menar att Smiths tankar om egenintresset som moralisk princip bör ligga till grund för en ny förståelse av demokrati. I praktiken skulle egenintresset kunna lösa de problem vi idag har med att realisera ett samhälle där alla inte enbart är lika inför lagen, utan också har lika goda förmågor att utveckla och förverkliga sig själva. Jag hittar stöd för min tanke i Smiths bok En teori om moraliska känslor som gavs ut 1759, det vill säga sjutton år före utgivningen av Nationernas välstånd. Hans banbrytande idé är att intresset för det egna inte är en individuell, utan en social process. Det är detta som förklarar att egenintresset är ett moraliskt fenomen som med nödvändighet inkluderar andra och samhället. Människan har ingen aning om hon är vacker, god eller rättfärdig i ensamhet. Det finns ingen spegel som talar om vem hon är eller vem hon borde vara. Placeras hon däremot i samhället förses hon genast med den spegel som behövs; andra människors bemötande och uppfatting om henne. De är alltså våra medmänniskor som ursprungligen formar vår självbild. Egentligen uppstår vårt intresse för våra egenheter först när vi inser att andra påverkar oss, precis som vi påverkar dem. Till en början kan detta intresse vara så intensivt att vi fastnar i oss själva eller i föreställningen om hur andra uppfattar oss, med påföljande känslor av stolthet eller skam. Risken är stor att vi förvandlas till slavar under andra människors önskningar och begär. Det är en farlig väg att vandra, inte minst för den moraliska utvecklingen. Ur ett moraliskt perspektiv finns det knappast något beundransvärt i att hoppa för att någon applåderar om man gör det. Moral handlar istället om att sätta sig över människans nyckfulla impulser. Man måste lära sig konsten att bedöma de egna handlingarna utifrån en opartisk åskådares ståndpunkt, det vill säga att dra slutsatser om sig själv och vem man vill vara från en abstrakt samhällelig position eller rättare sagt från ett slags helhetsperspektiv på en själv som människa. Det är också detta som krävs för att handla egennyttigt. Från detta perspektiv är det kapitalistiska samhället behäftat med vissa problem, vilket Smith var väl medveten om trots att han menade att det inte fanns något bättre alternativ för att realisera ett demokratiskt samhälle. Till exempel menade han att den ökande arbetsdelningen som är nödvändig för social och ekonomisk utveckling resulterat i att större delen av vår tid ägnas åt att förfina en försvinnande liten del av våra mänskliga förmågor. Vi mister därmed en möjlighet att se vår fulla potential som människor. Såväl den personliga försåelsehorisonten som medvetenheten om den egna sociala positionen krymper. I ett kapitalistiskt organiserat samhälle måste därför staten träda in som garant för allmänhetens bildning. Endast så kan glappet mellan den enskilda individen som en människa med själ och den enskilda individen som en specialist utan ande överbryggas, menar Smith. Men vi har ett problem till: Idag har arbetsetiken förvandlats till konsumtionsestetik. Vi speglar inte längre varandra i relation till vår profession, utan i relation till våra konsumtionsvanor. En del av oss riskerar att reduceras till de val av varor vi gör på marknaden och det är främst i denna egenskap som samhället engagerar oss. Vi är vad köper. Eller rättare sagt; valet av varor på en aldrig sinande marknad är den enda friheten vi utövar. Vad skulle hända om vi istället vänder oss mot oss själva med hjälp av andra för att skapa en genensam förståelse för vad som är rätt, riktigt och gott? Det är detta Smith föreslår att vi bör göra genom att motiveras av ett intresse för det egna som är förståleseorienterat, snarare än rent ekonomiskt eller instrumentellt. I Smiths mening innebär egenintresset att låta de moraliska känslorna som uppstår i mötet med andra styra våra handlingar på marknaden. Det är så vi kan skapa en bättre och mer demokratisk värld, utan att överge kapitalismen.Emma Engdahl, sociolog Litteratur:Bauman, Zygmunt (2012) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: DaidalosBoltanski, L., Chiapello E ( 2005) The New Spirit of Capitalism, London-New York, VersoMaffesoli, M (1996) The Time of the Tribes:The Decline of Individualism in Mass Society. London: SageSmith, Adam (17 59/2010))The Theory of Moral Sentiments Penguin ClassicsSmith, Adam (1776/1976) An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. Chicago: Chicago University PressTaylor, C. (1991) The Ethics of Authenticity. Cambridge: Harvard University PressMer info om Adam Smith finns t ex på Ne.se:

VM-platsen lever vidare genom playoff – men vårens kval lämnade fler frågor än svar. Vi djupdyker i matcherna mot Danmark och Italien, diskuterar Sveriges identitet under Tony Gustavsson och försöker förstå varför känslan efter samlingen är så splittrad. Medverkande: Anna Rydén och Saga Fredriksson

Ny vecka, nya möjligheter. Men framförallt - Ett nytt avsnitt av podden. Och faktiskt den roligaste på länge tycker vi själva.I veckans avsnitt blir det små hus, kan man bo på 1,8 kvm. Klart man kan. Men vi kollar även in en klart mycket rymligare 9 kvm.Världens smalaste fasad, 57 cm bred, pratar vi också om.Och Freddies fantastiska tävlingen ”Vad kom först. EGENTLIGEN” är tillbaka. Vad kom t ex först av Bluetooth eller Wifi? Den som lyssnar får veta. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!!Är du mäklare och varit med om något galet eller kul? Skriv till oss på instagram @hemilyknarkarnaNya avsnitt varje måndag, och fredags-repriser på…..

Andrea har seglat i Grekland tillsammans med tio influencers, men vad var det egentligen som hände på den där båten? Och varför kommer Andrea hem till Sverige som en helt ny människa? Samtidigt fortsätter Mathildas resa genom graviditeten, och Andrea har dessutom blivit moster. Mathilda ställer den stora frågan: HUR vet alla föräldrar vad de ska köpa till sin bebis? Hur fasen vet man egentligen vad en bebis behöver? I helgen får Mathilda nycklarna till sitt nya parhus, och stressnivån är minst sagt hög... Välkomna till avsnitt 635! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karlavagnens lyssnare om skärmtid, mobilfria zoner och mobilhyfs! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folkhälsomyndigheten har släppt nya rekommendationer för hur föräldrar bör använda sina skärmar. De uppmanas att lägga bort mobilen när de umgås med sina barn och att skapa mobilifria zoner hemma. I det här avsnittet pratar vi om hur den här rekommendationen kan efterlevas, hur mycket skärmtid som är ok och om varför det är så svårt att släppa mobilen i bland.Skärmsnack i Karlavagnen med Gerhard StenlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, klockan 21:40.

Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin.Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow.Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven.I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför.I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga: Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!

Somna, din hesa höst. Timmen börjar nu. Att leva är att uppleva ett flöde. Eller egentligen är det inte sant. Egentligen består allting av ett oräkneligt antal bitar som kastas på oss, och som hjärnan sedan synkar ihop till en begriplig film.Jag betraktar mig själv. I grå mjukisbyxor och vita mockasiner för värmens skull. Jag började spela in och pausade. Satt en stund med händerna i ansiktet och kände mig som ett barn som måste gå till skolan men inte vill. Det är ändå en bild jag är bekväm med. Hur får man alla delar att hålla ihop? Det är en knepig nöt. Tänk om man skulle kunna bygga om dem. Bromsa in, betrakta nuet, fundera över ordningen. Plocka isär verkligheten så att den inte längre hör ihop.Vi landar i känslor ett tag. Hur vet man att man är kär, till exempel? Känslor är inget statiskt, inget evighetsläge. De är som en gas. Inte fasta. Man kan aldrig veta om det man känner är där för att man vill, eller för att man faktiskt är det. Vi lär oss vad känslor är, och hur de tar sig uttryck. Inget är säkert. Allt kan ändras. Varje sekund jag fortsätter att leva är en fullständig ovisshet. Jag faller. Det går inte att hitta trygghet. Känner du att du förändras? Jag har börjat göra det.Jag heter Henrik Ståhl och jag faller.Sov så gott. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi professor Maria Strömme – nanoteknolog, forskare och en av Sveriges mest tankeväckande röster just nu. Vi pratar om hälsa, rutiner och långlevnad. Maria delar med sig av sina egna rutiner för att optimera både kropp och sinne, där periodisk fasta, daglig träning och noggrant utvalda kosttillskott spelar en central roll. Hon lyfter särskilt fram kreatin som ett underskattat verktyg för hjärnhälsa och potentiellt skydd mot demens. På kort tid har Maria skakat om både forskarvärlden och den bredare debatten med en idé som utmanar vår mest grundläggande bild av verkligheten: att medvetandet inte skapas i hjärnan – utan existerar oberoende av den. Enligt henne är hjärnan snarare en mottagare än en producent av medvetande.Vi dyker ner i fascinerande fenomen som nära-döden-upplevelser, savant-syndrom och experiment där människor tycks kunna påverka slumpen. Kan detta vara tecken på att medvetandet sträcker sig bortom kroppen? Och de stora frågorna ligger hela tiden i bakgrunden: Vad är tid – egentligen? Vad händer när vi dör? Och är vi verkligen separata individer… eller något mycket större?Ett tankeväckande och ögonväckande avsnitt som kan förändra hur du ser på både livet – och verkligheten.Läs mer om Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har den samtida arkitekturen tappat riktningen? Det menar arkitekten, arkitekturhistorikern och kritikern Rasmus Waern i sin nya bok Meningen med hus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rasmus Waern skriver att byggnader inte bara ger oss människor skydd mot vädret, de håller oss också sällskap. Något som riskerar att gå förlorat när byggandet blir alltmer industrialiserat och storskaligt.P1 Kulturs Nina Asarnoj träffade Rasmus Wærn utanför en byggnad som har många av de kvaliteteter han efterlyser i samtidens arkitektur, ”Aula Magna” vid Stockholms universitet, ritad av den brittisk-svenske arkitekten Ralph Erskine 1998.

Egentligen var uppdraget att göra en liten film om när Yttling Jazz erövrade Mexico City. Regissören Henry Moore Selder, känd från framstående orkestrar som exempelvis He-Man Stradivarius, Puppetmasters och Rock Out, ringdes in för jobbet. Mellan tagningarna, vid sidan om jamsessions på hustak och efter blöta båtutflykter på Xochimilcos kanaler, gav sig Henry iväg in i loppisarnas myller. I hemlighet fanns hela tiden ett inofficiellt uppdrag från DJ 50 Spänn: Att gräva upp vinglig cumbia, supersvängig boogaloo, flöjtig exotica och röjig funkrock ur de smutsigaste vinylbuntarna. Musiken och surret hör du här. Vi snackar om knivrån vid skivgräv, den guppande cumbia-rytmen, svensk soft power, hårt blås i glödande trumpeter, skattepengar at work, He-Man Stradivarius lysande album World Tour, sagan om Eric Burdon och funkbandet War, boogaloo-musikens sköna dunkningar, handjagade fågelljud och Arthur Lymans alldeles för äkta exotica, dragspel, outsiderelectro, svensktillverkad mexarmusik med inslag av smurfhits, Eddie Meduzas koppling till Mexiko, en högst otippad vinyl-reissue samt bob hunds sista show. Med mera, med mera. Välkomna in på ett DJ 50 Spänn med lite annan flavour. PS: He-Man Stradivarius – World Tour kan du köpa här. Henry Moore Selders skivor Los Xochimilcas – Cumbias y dengues [LP, 1965]Låt: Mujer bella Arthur Lyman – The Colorful Percussions Of Arthur Lyman [LP, 1962]Låt: Carabunta Eric Burdon and War – Spill The Wine / Magic Mountain [7″, 1970]Låt: Magic Mountain Joe Cuba Sextet – My Man Speedy! [LP, 1968]Låt: Psychedelic Baby (You’re Psychin’ Up My Mind) Los Sepultureros y Dulce Rosario – El Ropavejero / Baila mi cumbia [7″, okänt årtal]Låt: Baila mi cumbia Bonus beats Tequila – Power [LP, 1974]Låt: Cozumel + Foreigners Gillar du vad du hör? I så fall: stöd DJ 50 Spänn med en pytteliten månadspeng. Då kan jag betala musiklicenser och elräkningar – och podden överlever ett tag till. Enormt tack till alla som redan supportar – ni är jordens salt! TILL DJ SPÄNNS PATREONSIDA Relaterade avsnitt https://dj50spann.se/133-henry-moore-selder/ https://dj50spann.se/21-henry-moore-selder/ https://dj50spann.se/94-utflykten/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera – då slipper du missa nya avsnitt. Om du behöver en address till själva RSS-feeden som berättar om nya avsnitt, kopiera den här: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolaget började exploatera podcastvärlden. Det finns många att välja mellan. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.se eller valfri app för nätradio (Radio Garden Live rekommenderas, men det finns många andra). DJ 50 Spänn är en podd om musik på billig vinyl. I varje avsnitt får en musikintresserad gäst köpa fem begagnade skivor för en hundralapp. Sedan pratar vi om det som musiken styr oss in på. Programledare, producent och ljuddesigner: Tommie Jönsson, radioproducent. Lyssna gärna på mina radiodokumentärer Jakten på Fiskargubben (om hemligheten bakom den berömda kitschtavlan), Rederietstjärnans dolda passion (om skådespelaren Gaby Stenbergs sköna insektsmusik) samt Kjell Höglund och radiopiraterna (om trubadurens korta tid som radiopirat på FM-bandet). Webbguru för DJ50:- är Gunnar Lindberg Årneby.  Kontakt: hej[at]dj50spann.se

Gäst: Deborah Mühlrad - Varför tvivlar vi, även när allt egentligen är bra?I veckans avsnitt dyker vi ner i oro – den där gnagande känslan som får oss att övertolka ett sms, ifrågasätta kärleken och skapa problem som kanske inte ens finns. Och kanske inte bara i kärlek, utan i alla relationella sammanhang där vi vill något väldigt mycket.För när något verkligen betyder något: ett jobb, en relation, en person – är det också då oron smyger sig på som starkast.Till min hjälp har jag en riktig favorit: Deborah Mühlrad, legitimerad psykoterapeut, föreläsare och författare. Vi pratar om anknytningsmönster och trygga relationer, varför vi så lätt fastnar i oro och hur vi faktiskt kan bryta den.

Humor är fantastiskt för välmående, att reducera stress, att bli attraktiv och bygga relationer, har vi konstaterat i tidigare avsnitt. Men forskning visar att det bara gäller vissa typer av humor, medan andra är direkt skadliga. I veckans avsnitt går vi igenom fyra huvudsakliga humorstilar och hur vi påverkas av att ägna oss åt dem.Klipp:08:28 The Skill of Humor | Andrew Tarvin | TEDxTAMU19:47 Who Framed Roger Rabbit32:48 Louis C.K. "Comedy SHOULD Punch Down"Redigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest förkortningstunga avsnitt hittills går vi – som del ett i en serie av tre – igenom angolanska inbördeskrigets utbrott och inledande strider. Ja, det krävs tre delar för det här ämnet. Egentligen borde det vara en sommarpodd. Mattis är den som tar de övergripande dragen och kavlar ut en berättelse där mer eller mindre ingen kommer ut med hedern i behåll; men bland alla förkortningarna så skymtas vad som bara kan kallas peak kalla kriget-krig och peak afrikanskt krig. Pers roll är den här gången att göra nedslag i dels Angola som terräng, dels den angolanske milismannen där det förstnämnda är extremt varierad, den sistnämnde har extremt varierat stridsvärde. Dessutom: ett nystan av olika milisgrupper, storslagna proklamationer, Danmarks undermåliga skogar, alla andra vill vara med, en motorväg som heter Roberto, rätt deppiga saker, höns, och mycket mer!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medverkande i detta bonusavsnitt är: Fredrik, Poki och Odd!När lyssnarfrågan från Sara dök upp kände vi att det kunde bli kul som ett bonusavsnitt. Frågan löd "Ni älskar ju att ranka saker. Kan ni gemensamt ranka vinnarna från The Game Awards i en topplista? Vore roligt".Tack Sara! Här får du och alla er andra ett avsnitt där vi försöker kora vilken av alla forna The Game Awards vinnare, som är absolut bäst - och varför?

Ines har varit på galapremiär och konstaterar att folk inte kan bete sig. Kenza tar äntligen mod till sig och droppar en bomb för Aleks.

Vår lyssnare Jens har funderat lite kring kryptovalutor och hur de mår i dag? Dessutom, hur kunde Trump bli så rik på sin misslyckade valuta? Henning Eklund spekulerar i om krypto verkligen kommer kunna ersätta dollarn som världsvaluta. Sophia Sinclair är inte sugen på Trumpcoin. Björn Jeffery tror att krypto snart släpps in i finrummet.

Icklistan tar aldrig slut! Förutom matlådan får killar inte resa vart de vill, vara för lättimponerade, eller bära flipflops. Det är tufft nu för alla män där ute – eller är det tufft för alla singlar? Följ oss på instagram @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare".Frågor och samarbetsförfrågningar skickas till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Under julhelgen skedde två uppmärksammade mord på två kvinnor. Ännu en gång anordnas demonstrationer och kravlistor på hur regeringen och rättsväsendet måste skärpa regler, lagar och straff när det gäller mäns våld mot kvinnor. Det har också pratats om hur personer med hög återfallsrisk kan släppas ut tidigare ut fängelse? Och på gränsdragningen mellan fängelse och rättspsykiatrisk vård. Vad är sjukt, egentligen? Ida har dessutom gjort en trip down facebookmessenger-lane och tar upp ditt och datt ifrån en, får man säga det.., guldgruva. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ines jul blev inte som tänkt, medan Kenza å andra sidan har knäckt koden för en stressfri & lyckad jul. Tjejerna har även packat för resorna men kommer ens någon av familjerna komma iväg? THE TRAVEL PRINCESS STRIKES AGAIN

EDVIN TÖRNBLOM gästar podden och tycker till om Måndagsvibe's olika uttalanden. Är det så fel att åka till Dubai, ta Ozempic, eller prata öppet om skönhetsoperationer? Men framförallt – fördomar finns ch hur många nollor finns det på Edvins bankkonto? Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Ta del av detta inspirerande budskap från Sir Walter Zuniga.

Kenza rotar fram gamla minnen från tidigare förhållanden och den där gången hon blev dumpad på ett sätt som fortfarande svider. Ines har äntligen varit hos polisen och det gick inte alls som planerat. Som om det inte räckte får hon dessutom en chockerande förolämpning på TikTok som nästan knäcker henne. Och sist men inte minst: När är det egentligen dags att avslöja DEN STORA LÖGNEN?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.