Podcasts about egentligen

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

I Sverige pratas det ofta om att Loveable gör en ofattbar tillväxtresa. I podden denna vecka vill vi lansera ett annat företag som det snabbast växande bolaget någonsin. Det handlar om AI-bolaget Legora, som erbjuder sin tjänster till advokatbyråer. I oktober värderades bolaget till 17 miljarder kronor. Nu i juni ligger den på 52 miljarder. Planen är att de ska växa från 40 anställda till 1400 bara i år. men Henning Eklund ser en del mörka moln tona upp sig i fjärran och de stavas Anthropic och Open AI. I veckan börsnoterades det svenska bolaget Einride. Björn Jeffery frågar sig vad det bolaget egentligen gör och tror att motivet till börsnoteringen handlar om dåligt kassaflöde. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

I veckans avsnitt: Fedja berättar om sin nya investering i ett posterbolag och varför caset är intressant. Bolaget har egen produktion, lokal förankring och ett upplägg där AI kan användas som en sandbox för content, copy, kreativa flöden, annonsering och operativ effektivitet.Fredrik delar hur han använder AI som stöd i projekt, beslutsfattande och avtalsgranskning. Inte som ersättning för erfarenhet eller eget omdöme, utan som ett sätt att snabbare hitta röda flaggor, strukturera risker och ställa bättre frågor innan man går vidare.Avsnittet går också in på framtiden för medieköp. Om AI agenter kan analysera data dygnet runt, justera budgetar, flytta annonser och agera på tydliga regler, vad händer då med rollen som mediaköpare? Blir människans roll mer strategisk, eller försvinner den helt?I slutet testar Fedja och Fredrik ett nytt segment om överhypade e-handelstrender. Är lojalitetsprogram verkligen värt tiden för mindre bolag? Är AI genererade annonser så bra som många får det att låta? Och varför blir så mycket AI content fortfarande sämre än mellanmjölk?Dokumentär nämnd i avsnittet:The Devil We Know, både trailer och dokumentären finns på YouTube

Hur lever man ett autentiskt liv? Sociologen Emma Engdahl om egenintresset som moralisk princip. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2017-11-22.Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vad kan ett bättre liv innebära? Vad bör jag önska och begära? Dessa frågor är nödvändiga att besvara för att vara autentisk, det vill säga sann mot sig själv och sina värderingar. Enligt filosofen Charles Taylor, har vi alla ett unikt sätt att vara människa på. Det är så vi ska leva; inte som en blek kopia av någon annan. Annars går vi miste om innebörden av att vara människa för just oss själva; meningen med vårt liv. Ytterst handlar det om vår förmåga att påverka vår egen, andras och samhällets utveckling från vår personliga förståelsehorisont och sociala position.Mitt svar på vem jag är överensstämmer på ett kusligt sätt med sociologen Luc Boltanski och ekonomen Eve Chiapellos beskrivning av den ”den stora människan” i deras bok ”Den nya kapitalistiska andan”. Jag är aktiv, kreativ och oberoende. Jag är med andra ord en person med egenskaper som är önskvärda i dagens kapitalistiska samhälle, eftersom de går att tjäna pengar på. Som ett barn av min tid har jag också utvecklat vad sociologen Zygmunt Bauman kallar en konsumtionsestetik. Jag har hellre tretton par högklackade skor än 100 000 kronor på banken. Man skulle också kunna säga att jag har övergett värden som förnuft, arbete och framsteg, till fördel för fantasi, skapande och närvaro, vilket sociologen Michel Maffesoli menar är tidstypiskt. När jag läser den skotske upplysningsfilosofen Adam Smiths bok ”Nationernas välstånd”, som fortfarande går att betrakta som det kapitalistiska samhällets bibel, får jag emellertid klart för mig att jag är förhindrad från att förverkliga mig själv. Jag handlar inte egennyttigt på marknaden, det vill säga på ett sätt som ökar min egen och samhällets rikedom. Smith talar i detta sammanhang om något så märkligt som egenintresset som moralisk princip. Denna idé lär vara anledningen till att Margret Thatcher ständigt bar med sig ”Nationernas välstånd” i sin handväska. För Smith var egenintresse inte detsamma som egoism. Han ansåg inte heller att det var det enda motivet bakom människans handlingar. I motsats till vad många tycks tro stod Smith på de utsatta och fattigas sida när han förespråkade en fri ekonomisk marknad, styrd av ensklida individers egenintresse som likt en osynlig hand skulle skapa samhällelig balans. Bland annat noterade han att en euroepisk bonde hade det betydligt bättre ställt än en afrikansk prins, vilket förklarades med hänvisning till den förändrade politiska ekonomin snarare än ett slags immanent europeisk överlägsenhet. Smith menade alltså inte att det ligger i människans natur att handla egennyttigt. Tvärtom motiveras vi spontant av subjektiva intressen och inte av objektiva intressen som privat rikedom och nationellt välstånd. Egentligen är det bara entreprenören som på ett subjektivt plan motiveras till att lägga pengar på hög eller rättare sagt investera dem i företag. Min skofetischism hade alltså fått ge fått ge vika för mina pengars förökning om jag varit mer av en entreprenör och mindre av en estetiskt lagd statligt anställd. Även jag förstår emellertid det problematiska med den ommedelbara lusttillfredställelsen som iögonfallande konsumtion leder till. Jag menar att Smiths tankar om egenintresset som moralisk princip bör ligga till grund för en ny förståelse av demokrati. I praktiken skulle egenintresset kunna lösa de problem vi idag har med att realisera ett samhälle där alla inte enbart är lika inför lagen, utan också har lika goda förmågor att utveckla och förverkliga sig själva. Jag hittar stöd för min tanke i Smiths bok En teori om moraliska känslor som gavs ut 1759, det vill säga sjutton år före utgivningen av Nationernas välstånd. Hans banbrytande idé är att intresset för det egna inte är en individuell, utan en social process. Det är detta som förklarar att egenintresset är ett moraliskt fenomen som med nödvändighet inkluderar andra och samhället. Människan har ingen aning om hon är vacker, god eller rättfärdig i ensamhet. Det finns ingen spegel som talar om vem hon är eller vem hon borde vara. Placeras hon däremot i samhället förses hon genast med den spegel som behövs; andra människors bemötande och uppfatting om henne. De är alltså våra medmänniskor som ursprungligen formar vår självbild. Egentligen uppstår vårt intresse för våra egenheter först när vi inser att andra påverkar oss, precis som vi påverkar dem. Till en början kan detta intresse vara så intensivt att vi fastnar i oss själva eller i föreställningen om hur andra uppfattar oss, med påföljande känslor av stolthet eller skam. Risken är stor att vi förvandlas till slavar under andra människors önskningar och begär. Det är en farlig väg att vandra, inte minst för den moraliska utvecklingen. Ur ett moraliskt perspektiv finns det knappast något beundransvärt i att hoppa för att någon applåderar om man gör det. Moral handlar istället om att sätta sig över människans nyckfulla impulser. Man måste lära sig konsten att bedöma de egna handlingarna utifrån en opartisk åskådares ståndpunkt, det vill säga att dra slutsatser om sig själv och vem man vill vara från en abstrakt samhällelig position eller rättare sagt från ett slags helhetsperspektiv på en själv som människa. Det är också detta som krävs för att handla egennyttigt. Från detta perspektiv är det kapitalistiska samhället behäftat med vissa problem, vilket Smith var väl medveten om trots att han menade att det inte fanns något bättre alternativ för att realisera ett demokratiskt samhälle. Till exempel menade han att den ökande arbetsdelningen som är nödvändig för social och ekonomisk utveckling resulterat i att större delen av vår tid ägnas åt att förfina en försvinnande liten del av våra mänskliga förmågor. Vi mister därmed en möjlighet att se vår fulla potential som människor. Såväl den personliga försåelsehorisonten som medvetenheten om den egna sociala positionen krymper. I ett kapitalistiskt organiserat samhälle måste därför staten träda in som garant för allmänhetens bildning. Endast så kan glappet mellan den enskilda individen som en människa med själ och den enskilda individen som en specialist utan ande överbryggas, menar Smith. Men vi har ett problem till: Idag har arbetsetiken förvandlats till konsumtionsestetik. Vi speglar inte längre varandra i relation till vår profession, utan i relation till våra konsumtionsvanor. En del av oss riskerar att reduceras till de val av varor vi gör på marknaden och det är främst i denna egenskap som samhället engagerar oss. Vi är vad köper. Eller rättare sagt; valet av varor på en aldrig sinande marknad är den enda friheten vi utövar. Vad skulle hända om vi istället vänder oss mot oss själva med hjälp av andra för att skapa en genensam förståelse för vad som är rätt, riktigt och gott? Det är detta Smith föreslår att vi bör göra genom att motiveras av ett intresse för det egna som är förståleseorienterat, snarare än rent ekonomiskt eller instrumentellt. I Smiths mening innebär egenintresset att låta de moraliska känslorna som uppstår i mötet med andra styra våra handlingar på marknaden. Det är så vi kan skapa en bättre och mer demokratisk värld, utan att överge kapitalismen.Emma Engdahl, sociolog Litteratur:Bauman, Zygmunt (2012) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: DaidalosBoltanski, L., Chiapello E ( 2005) The New Spirit of Capitalism, London-New York, VersoMaffesoli, M (1996) The Time of the Tribes:The Decline of Individualism in Mass Society. London: SageSmith, Adam (17 59/2010))The Theory of Moral Sentiments Penguin ClassicsSmith, Adam (1776/1976) An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. Chicago: Chicago University PressTaylor, C. (1991) The Ethics of Authenticity. Cambridge: Harvard University PressMer info om Adam Smith finns t ex på Ne.se:

VM-platsen lever vidare genom playoff – men vårens kval lämnade fler frågor än svar. Vi djupdyker i matcherna mot Danmark och Italien, diskuterar Sveriges identitet under Tony Gustavsson och försöker förstå varför känslan efter samlingen är så splittrad. Medverkande: Anna Rydén och Saga Fredriksson

Ny vecka, nya möjligheter. Men framförallt - Ett nytt avsnitt av podden. Och faktiskt den roligaste på länge tycker vi själva.I veckans avsnitt blir det små hus, kan man bo på 1,8 kvm. Klart man kan. Men vi kollar även in en klart mycket rymligare 9 kvm.Världens smalaste fasad, 57 cm bred, pratar vi också om.Och Freddies fantastiska tävlingen ”Vad kom först. EGENTLIGEN” är tillbaka. Vad kom t ex först av Bluetooth eller Wifi? Den som lyssnar får veta. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!!Är du mäklare och varit med om något galet eller kul? Skriv till oss på instagram @hemilyknarkarnaNya avsnitt varje måndag, och fredags-repriser på…..

Andrea har seglat i Grekland tillsammans med tio influencers, men vad var det egentligen som hände på den där båten? Och varför kommer Andrea hem till Sverige som en helt ny människa? Samtidigt fortsätter Mathildas resa genom graviditeten, och Andrea har dessutom blivit moster. Mathilda ställer den stora frågan: HUR vet alla föräldrar vad de ska köpa till sin bebis? Hur fasen vet man egentligen vad en bebis behöver? I helgen får Mathilda nycklarna till sitt nya parhus, och stressnivån är minst sagt hög... Välkomna till avsnitt 635! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karlavagnens lyssnare om skärmtid, mobilfria zoner och mobilhyfs! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folkhälsomyndigheten har släppt nya rekommendationer för hur föräldrar bör använda sina skärmar. De uppmanas att lägga bort mobilen när de umgås med sina barn och att skapa mobilifria zoner hemma. I det här avsnittet pratar vi om hur den här rekommendationen kan efterlevas, hur mycket skärmtid som är ok och om varför det är så svårt att släppa mobilen i bland.Skärmsnack i Karlavagnen med Gerhard StenlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, klockan 21:40.

IQ engagerar och provocerar, men vad visar forskningen? Med hjälp av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, föreläsare och författare, får Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge klarhet i hur tillförlitliga intelligenstester är. Hur mycket kan intelligens förändras över livet och har vi verkligen blivit smartare över tid?

Strul med språkmodellen, juristattackerna med utgivare och alla turer på SVT. Sånt det snackas om i detta avsnitt. I det 216:e avsnittet av Publicistpodden gästas programledare Jonas Nordling av: Martin Ahlquist, Tf chefredaktör och utgivare för Dagens Media Lisa Bjurwald, journalist, författare och förläggare, samt senior media advisor Altinget James Savage, publicistisk chef på The Local samt ordförande för Sveriges Tidskrifter och Utgivarna På dagordningen denna gång stod bland annat: Inlästa artiklar på Spotify Ökade antalet anmälningar till MO och domstolar med hjälp av jurister Claes de Faire till Norstedts Alla turer kring SVT:s besparingar Aftonbladet radio Fackförbundspressens gala Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Video på Spotify. Vi går egentligen mest igenom det sista mysteriet, podden om ufo-filerna. Det sista mysterietStötta via Swish ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠0722330843⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Tack till dig som lyssnar, speciellt via Spotify, sprider och skriver en recension olika poddspelare, tips, feedback. Extra tack till dig som prenumererar på extrainnehåll. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠För bonusmaterial och prenumeration på extrainnehåll följ denna länk (Alt. klicka på låst avsnitt i spotify) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠OCH följ länk i bekräftelsemejlet som du sparar. (Kan krångla flera timmar. Vänta en stund, ladda om) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/ufobrt/subscribe⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Galandel Music⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ETPersson@protonmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠

Hämnden är farlig och ociviliserad. Men det gäller också brotten och systemen som inte ger kvinnor upprättelse, konstaterar Maria Andersson Vogel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För en tid sedan besökte jag Aten för första gången. Det visade sig vara omöjligt att befinna sig där utan att förhålla sig till Akropolis, den klippa i centrala Aten där Parthenon, templet som tillägnades gudinnan Athena, Atens beskyddare, tronar allra högst. Vart man än vänder sig i staden är templet och de andra ruinerna synliga, något som förstärks om kvällen då mörkret lägger sig över bebyggelsen men inte över Akropolis som lyses upp av enorma strålkastare.Egentligen var jag där för att gå på konferens, men tanken på att åka hem från Aten utan att ha bestigit den där klippan var otänkbar. Eftersom det var mycket varmt gick jag en morgon upp extra tidigt och promenerade uppåt genom stadens gränder. Utanför ingången till tempelområdet var det redan fullt av människor trots att klockan ännu inte slagit åtta. När grindarna öppnade vallfärdade jag tillsammans med de andra uppåt längs slingrande stigar, andäktig.Och så, på den södra sidan av klippan, i en dal nedanför, bredde Dionysosteatern ut sig. Åsynen av den fick det att svindla i mig. Där hade, för mer än två tusen år sedan, människor samlats för att bevittna uppföranden av de tragedier som nu är en helt självklar del av vår kultur. Dramer, myter och karaktärer som vi alla refererar och förhåller oss till, ibland utan att vi ens är medvetna om det.Men när vi ser en modern uppsättning av dessa klassiker är det ofta en ofullständig rest. Tragedierna var från början mer eller mindre sammanhängande trilogier, och bara en har överlevt med alla delar intakta – Aischylos ”Orestien” från 458 före Kristus. Det är berättelsen om kung Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia för att kunna segla och kriga mot Troja, men som vid hemvändandet möts av hustrun Klytaimnestras mödravrede och hämnd. Den blodiga familjekonflikten trappas upp av att Orestes, sonen, i sin tur hämnas mordet på fadern genom att döda sin mor.I den sista delen av trilogin jagas han av Erinnyerna, hämndgudinnorna som i allmänt tal är mer kända under sitt romerska namn, Furierna. Men dramat tar en annan vändning när Athena kliver in och ställer Orestes inför en jurydomstol, i vilken han frikänns. De fruktade hämndgudinnorna förlorar sin rättskipande makt och blidkas genom att Athena utnämner dem till stadens skyddsgudinnor.Det är en episk berättelse om hämnd och rättvisa, och den brukar tolkas som en gestaltning av civilisationens triumf, av övergången från blodshämnd till ett rättskipande system. Men är det hela sanningen?Den amerikanska professorn i klassiska studier, Emily Wilson, menar att vad Orestien mer än något annat handlar om är kvinnlig vrede och förlust. Till skillnad från många andra läser hon inte dramat som en triumf för ett mer civiliserat rättssystem, utan som en berättelse om hur det manliga politiska systemet förtrycker det kvinnliga. Genom att pacificera Furierna pacificeras också den kvinnliga vreden.Finns det en särskild kvinnlig vrede, och en specifikt kvinnlig hämnd? Den frågan har jag grubblat över ett tag nu. Egentligen tror jag ju inte att kön har så mycket med saken att göra. Varför skulle kvinnors ilska över oförrätter vara annorlunda än mäns? På samma sätt är det svårt att förstå varför kvinnors hämndlystnad skulle vara väsensskild.Men skälen till att vreden börjar koka, de händelser som väcker hämndlystenheten, de tycks mig ibland vara specifika. Och ofta, såväl i litteraturen som i verkligheten, vara förknippad med patriarkalt våld – mot kvinnorna och deras barn. För rättskipande system som bygger på argumentation istället för våld i all ära, men när systemet inte ger de utsatta upprättelse, vad gör man då?Den amerikanska journalisten Elizabeth Flock tar sig an den frågan i sin bok betitlad just ”The furies” – Furierna. Hon följer tre kvinnor som alla tagit saken i egna händer. En av dem är Brittany i USA, som under en natt utsätts för grov våldtäkt och till sist dödar sin förövare i vad hon menar är självförsvar. Här finns också Angoori i Indien, en kastlös kvinna som får hus och mark konfiskerade och startar ett kvinnoseparatistiskt gäng med syfte att hjälpa andra utsatta. Och vi har Cicek i den kurdiska delen av Syrien, som tar till vapen och ansluter sig till YPG och kampen för ett fritt Kurdistan.Gemensamt för berättelserna är hur samhällssystemen brustit både när det kommer till skydd mot våld och möjligheten till upprättelse. De tre kvinnornas våldsamma motstånd är rakt igenom intimt sammantvinnat med mäns våld och patriarkalt förtryck. Det är stundtals omöjligt att skilja trådarna som spinner fram ett offer från de som spinner fram en förövare.Där Brittany ställs inför rätta för mordet på sin förövare, liksom i ett flertal av amerikanska stater, finns en lagstiftning som tillåter våldsamt, också dödligt, motstånd om du blir attackerad. För kvinnor i Brittanys situation hjälper den dock föga. Lagen stammar från 1800-talet med ett ursprungligt syfte att tillåta män skydda sin egendom, i vilken kvinnor och barn vid den tiden ingick. Inte heller dagens lagstiftning är utformad för att omfatta den verklighet som Brittany delar med alltför många kvinnor. Amerikanska forskare pekar på hur lagen är skapad utifrån ett manligt perspektiv med fokus på hot utifrån medan den ignorerar våld i hemmet, vilket kvinnor oftare utsätts för. Med ens är det som att vi är tillbaka vid Dionysosteatern, där det manliga politiska systemet vann och den kvinnliga vreden tystades.Det är talande att Athena, som i Aischylos drama har utslagsrösten, inte hänvisar till neutralitet eller det allmänna bästa när hon friar Orestes, utan till att hon är född ur Zeus huvud, och inte av en mor, sätter mannens rätt framför kvinnans.Men gör vi rätt att som Elizabeth Flock använda epitetet furier för dagens kvinnor som, när samhällets system brister, möter förtryck med våld? Utifrån en traditionell tolkning av Aischylos drama innebär epitetet att deras vrede och försök till upprättelse blir något förhistoriskt och förlegat, ett agerande som med förnuftig blick kan avfärdas som barbariskt. Kanske är frågan felställd. För inte är det i första hand kvinnornas strategier för upprättelse som bör tolkas som barbariska, utan det systematiska våld de utsätts för, av såväl enskilda individer som samhällssystem?Parallellt med att jag läser Orestien arbetar jag med ett intervjumaterial med unga kvinnor i och omkring den så kallade gängmiljön. Utsattheten är så omfattande att det stundtals är svårt att andas, samtidigt som gränsdragningarna mellan offer och förövare ibland är helt utsuddade. De unga kvinnornas berättelser är fulla av sexuellt våld, men få berättar om hjälp till upprättelse. Några har istället tagit saken i egna händer. Givetvis är det ingenting att uppmuntra, men där jag sitter med flödet av berättelser om våldsutsatthet är det omöjligt att fördöma.Så länge de rättskipande systemen inte klarar av att ge kvinnor som utsätts för barbariskt våld, just för att de är kvinnor, skydd och upprättelse hoppas jag att furierna stannar. Inte för att legitimera våldsam hämnd, men som en garant för att kvinnors rättmätiga vrede får ta plats. Det är inte de utsatta som bör pacificeras, det är våldsutövarna.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete LitteraturAischylos: Orestien – Agamemnon, Gravoffret och Eumeniderna. Översättning av Emil Zilliacus. Geber, 1929– 1930.Flock, Elizabeth (2024). The furies. Three women and their violent fight for justice. Penguin Books.Light Caroline, Thomas Janae, Yakubovich Alexa (2023). Gender and Stand Your Ground Laws: A Critical Appraisal of Existing Research. J Law Med Ethics, 51 (1): 53-63.Naffine, Ngaire (2020). Criminal Law and the Man Problem. Bloomsbury Publishing.Wilson, Emily (2020). Ah how miserable! London Review of Books, 42 (19).

Rykande nytt avsnitt och vi pratar om hur man kan prata med sig själv för att få ut det bästa av träningen.  Johanna delar även med sig av en businessidé för den som känner sig manad att hoppa in som tävlingsgroom. Vi kommer även i på säkerhetstänk - är det att ha så mycket skydd på sig som möjligt eller kan vi förebygga olyckor på andra sätt? Och hur tänker vi med våra hästar?

Tidöpartierna för numera fram enigheten som ett av sina starkaste argument. Men hur bra är det egentligen, undrar den trogna lyssnaren Cedric. Han skriver: Finns det på riktigt en person som tänker: "Jag brinner egentligen för höjda skatter och en mjukare migrationspolitik, men eftersom Ulf och Jimmie verkar ha så trevliga planeringsmöten och inte bråkar i media, så får det bli en röst på högern i år"? Maggie Strömberg berättar om marginalväljare och Torbjörn Nilsson sågar både Moderaternas och Socialdemokraternas strategi. I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Den 13 september är det val i Sverige. Med SvD:s valkompass 2026 får du veta vilket parti som ligger närmast dina värderingar och åsikter.

Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin.Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow.Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven.I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför.I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga: Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!

Somna, din hesa höst. Timmen börjar nu. Att leva är att uppleva ett flöde. Eller egentligen är det inte sant. Egentligen består allting av ett oräkneligt antal bitar som kastas på oss, och som hjärnan sedan synkar ihop till en begriplig film.Jag betraktar mig själv. I grå mjukisbyxor och vita mockasiner för värmens skull. Jag började spela in och pausade. Satt en stund med händerna i ansiktet och kände mig som ett barn som måste gå till skolan men inte vill. Det är ändå en bild jag är bekväm med. Hur får man alla delar att hålla ihop? Det är en knepig nöt. Tänk om man skulle kunna bygga om dem. Bromsa in, betrakta nuet, fundera över ordningen. Plocka isär verkligheten så att den inte längre hör ihop.Vi landar i känslor ett tag. Hur vet man att man är kär, till exempel? Känslor är inget statiskt, inget evighetsläge. De är som en gas. Inte fasta. Man kan aldrig veta om det man känner är där för att man vill, eller för att man faktiskt är det. Vi lär oss vad känslor är, och hur de tar sig uttryck. Inget är säkert. Allt kan ändras. Varje sekund jag fortsätter att leva är en fullständig ovisshet. Jag faller. Det går inte att hitta trygghet. Känner du att du förändras? Jag har börjat göra det.Jag heter Henrik Ståhl och jag faller.Sov så gott. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem får klassa sig om svensk? Debatten har pågått i över 15 år och har nu blossat upp igen. I ett samtal diskuterar statsvetaren och kolumnisten Andreas Johansson Heinö och Adam Cwejman den frågan.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna med Våren som tema. Idag med författaren Karin Brygger, som utgår från judendomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Jag hade en gång en vän som hette Peter. Han var gammal, och han dog ändå alltför tidigt. Det var en död som i onödan: i slutet av pandemin satte han i halsen. Jag och barnen skulle just till att besöka honom. Begravningen var utomhus och trots att sjukdomen ännu var nära kom många människor. De som inte kunde komma kunde följa ceremonin på judiska begravningsplatsen via en live-stream på Facebook. Det var jag som filmade. Vad har Peters död med våren att göra?Egentligen ingenting alls. Det var bara det att det hände att vi talade om Barbro Hörberg, och hennes sång ”Med ögon känsliga för grönt”. Som handlar om våren. Det är svårt att skriva något om våren som verkar relevant när man hört den sången. Den säger så mycket. Därför berättar jag om Peter. Som tyckte om Barbro Hörbergs sång och som brukade bjuda mig och barnen på konditori. Gärna efter kvällsgudstjänsten på fredagar, när man egentligen inte får använda pengar. Det var så att säga inte i den regeln Peters judiska identitet satt och han hade inget att bevisa. Ensam överlevde han som barn Förintelsen i Budapest och kom senare till Sverige. I judendomen är våren central. Helt enkelt för att våren är central för vår historiska överlevnad. Det handlar om skördeåret. Men det handlar också om att vakna på nytt, att våga på nytt, att öppna ögonen.Text:HaShirimMusik:The Poet acts av Philip Glass med John LenehanProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

På Valborgsmässoafton fyller Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf 80 år, och samtidigt är förtroendet för kungafamiljen högre än någonsin – högre än för stat, riksdag och regering, Varför är det svenska kungahuset så populärt och vem är Kung Carl XVI Gustaf egentligen? Och hur firar Sverige sin kung? I debatten deltar hovexpert Johan T. Lindwall, chefredaktör på Svensk Damtidning, journalisten Annika Hällsten och Jessica Morney, redaktör på Svenska Yle. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I detta avsnitt möter vi professor Maria Strömme – nanoteknolog, forskare och en av Sveriges mest tankeväckande röster just nu. Vi pratar om hälsa, rutiner och långlevnad. Maria delar med sig av sina egna rutiner för att optimera både kropp och sinne, där periodisk fasta, daglig träning och noggrant utvalda kosttillskott spelar en central roll. Hon lyfter särskilt fram kreatin som ett underskattat verktyg för hjärnhälsa och potentiellt skydd mot demens. På kort tid har Maria skakat om både forskarvärlden och den bredare debatten med en idé som utmanar vår mest grundläggande bild av verkligheten: att medvetandet inte skapas i hjärnan – utan existerar oberoende av den. Enligt henne är hjärnan snarare en mottagare än en producent av medvetande.Vi dyker ner i fascinerande fenomen som nära-döden-upplevelser, savant-syndrom och experiment där människor tycks kunna påverka slumpen. Kan detta vara tecken på att medvetandet sträcker sig bortom kroppen? Och de stora frågorna ligger hela tiden i bakgrunden: Vad är tid – egentligen? Vad händer när vi dör? Och är vi verkligen separata individer… eller något mycket större?Ett tankeväckande och ögonväckande avsnitt som kan förändra hur du ser på både livet – och verkligheten.Läs mer om Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt möter vi Caroline Thunstedt, vd för IDUN Minerals, i ett samtal om utseende, skönhetsideal och det ansvar som följer med att leda i en bransch som påverkar hur kvinnor ser på sig själva.För vem gör vi oss fina egentligen? Är skönhet ett sätt att uttrycka sig själv, bygga självförtroende och ha kul, eller formas våra val mer av normer och omvärldens förväntningar än vi vill tro?Vi pratar om sociala medier, ouppnåeliga ideal, vuxenvärldens ansvar, kvinnors villkor i arbetslivet och hur Caroline navigerar mellan kommers, värderingar och ledarskap i en bransch som ofta hamnar mitt i debatten.Ett ärligt och nyanserat samtal om skönhet, makt, systerskap och varför snällhet kanske är en av de viktigaste ledarskapsstrategierna vi har. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredag, dags för Brandposten! Vad är telefonnumret till 112, hur många brandsläckare behöver man ha i bilen och vad har brandmän för utbildning för att kunna möta människor i kris?Mejla dina lyssnarfrågor till hej@larmviminns.se och följ Larm vi minns på Facebook, TikTok, och Instagram.Lyssna reklamfritt på Patreon.Produceras av: Malin Brege, Trausti Brege & Daniel Brander.Manus: Malin Brege.Klippning, ljudläggning och efterbearbetning: Mikael Solkulle. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är dags att prata cybersäkerhet! I detta avsnitt av Byggsnack möter Christian Nilsson, Sverigechef på iBinder, Jan Olsson, kriminalkommissarie vid Polismyndighetens Nationella IT-brottscentrum (SC3), NOA, och en av Sveriges mest inflytelserika experter inom cyberbrott, för ett samtal om cyberhot och cybersäkerhet.Vi pratar om hur cyberattacker mot företag och organisationer faktiskt går till i praktiken, vilka angrepp som är vanligast idag och vad som ofta underskattas i säkerhetsarbetet.Samtalet berör också risker kopplade till digital infrastruktur, uppkopplade system och samhällsbyggnad. Vad händer när system slås ut och hur påverkar det verksamheter, fastigheter och kritiska funktioner?Jan delar konkreta exempel, återkommande mönster och vad organisationer behöver göra för att stärka sin cybersäkerhet i en alltmer digital och uppkopplad värld.Byggsnack görs av oss på Avima. Vi håller ordning på din information i stora och komplexa projekt inom infrastruktur, samhällsbyggnad och fastighet. Vi ser till att kommunikationen och dokumentationen funkar hela vägen, från tidiga skeden till förvaltning.Läs mer om oss på https://avima.se/En del av iBinder GroupiBinder Group finns för alla som vill jobba smartare med information, kommunikation och dokumentation i bygg- och anläggningsprojekt. Med bolag som iBinder, Avima, SokoPro, SundaHus, REQS och Byggnet.Läs mer på https://ibinder.com/sv

Har den samtida arkitekturen tappat riktningen? Det menar arkitekten, arkitekturhistorikern och kritikern Rasmus Waern i sin nya bok Meningen med hus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rasmus Waern skriver att byggnader inte bara ger oss människor skydd mot vädret, de håller oss också sällskap. Något som riskerar att gå förlorat när byggandet blir alltmer industrialiserat och storskaligt.P1 Kulturs Nina Asarnoj träffade Rasmus Wærn utanför en byggnad som har många av de kvaliteteter han efterlyser i samtidens arkitektur, ”Aula Magna” vid Stockholms universitet, ritad av den brittisk-svenske arkitekten Ralph Erskine 1998.

Det gifta paret Lasse Beischer och Bortas Josefine Andersson tar sig an kärleken, svartsjukan och döden i Scener ur ett äktenskap - enligt 123 Schtunk. Möt duon i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. TUVA NOVOTNY GÅR FRÅN ”GRANNFEJDEN” TILL ”NYÅRSFESTEN”Skådespelaren Tuva Novotny är dubbelt aktuell i vår. Först försökte hon reda i den före detta statsministern Kjell Bergkvists bråk med den egensinniga grannen Robert Gustavsson i ”Grannfejden”. Till helgen tar hon med sig sin sanningssägare till pojkvän för att osäkra middagsbjudningen i den danska dramakomedin ”Nyårsfesten”. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat den svenska skådespelaren som till vardags bor i Köpenhamn.FILMSTJÄRNEFABRIKEN ”EUPHORIA” TILLBAKA MED EN TREDJE OCH SISTA SÄSONGDet mörka ungdomsdramat ”Euphoria” har gjort Zendaya, Jacob Elordi och Sydney Sweeney till superstjärnor i Hollywood. Efter ett längre uppehåll är den kontroversiella serien nu tillbaka med en tredje och sista säsong på HBO Max. Det har varit mycket knark, sex och psykisk ohälsa på vägen hit, men vart tar historien vägen nu när huvudpersonerna lämnat den skolmiljö som band samman allting i de första två säsongerna? P1 Kulturs kritiker Jenny Teleman säger sitt.VAD ÄR, EGENTLIGEN, MENINGEN MED HUS?Har den samtida arkitekturen tappat riktningen? Det menar arkitekten, arkitekturhistorikern och kritikern Rasmus Wærn. I sin nya bok ”Meningen med hus” skriver Wærn att byggnader inte bara ger oss människor skydd mot vädret, de håller oss också sällskap. Något som riskerar att gå förlorat när byggandet blir alltmer industrialiserat och storskaligt. P1 Kulturs Nina Asarnoj träffade Rasmus Wærn utanför en byggnad som har många av de kvaliteter han efterlyser i samtidens arkitektur, ”Aula Magna” vid Stockholms universitet.ESSÄ: ”JAG BOR I LARS NORÉNS DAGBÖCKER”Vad får en att läsa tusentals sidor ur en mans dagböcker, och sedan börja om när det tar slut? Och vad handlar de egentligen om, om de inte handlar om författaren själv? I dagens essä från OBS reflekterar poeten Jörgen Lind över vad som träffar så djupt med Lars Noréns dagböcker.Programledare: Emma EngströmProducent: Henrik Arvidsson

SM-finalen i innebandy har försvunnit från TV.För första gången på 25 år sänds den inte i Sveriges Television – eller i någon annan TV-kanal.Sportens största dag. Plötsligt utan sin största PR-verktyg som vi stolt kallat "innebandyns nationadag".Det som en gång var tänkt att samla hela innebandy-Sverige – en final, en dag, ett skyltfönster mot hela landet – istället för en finalserie i bäst av fem eller sju matcher.Beslutet har fått innebandy-Sverige att reagera. Upprörda röster, oro för sportens framtid och en känsla av att något håller på att gå förlorat.Hur hamnade vi egentligen här?I det här avsnittet vrider och vänder Magnus Fredriksson tillsammans med Radiosportens Peter Ahnberg på beslutet som förändrar förutsättningarna för hela sporten. Samtidigt tar poddlyssnare ton och delar sina reaktioner.Vad ligger bakom? Hur tänker förbundet? Fanns det några alternativ? Och stämmer det att Svenska Innebandyförbundet redan nu förhandlar om VM och SM-finalerna från 2027 och framåt? Vad riskerar innebandyn att tappa när synligheten minskar, vad säger sponsorer och hur mår vår egna innebandy-rörelse efter beskedet?Är innebandyn vid ett avgörande vägskäl som formar sportens framtid – eller är detta början på en utveckling som innebandyn inte har råd med? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buenas nachos säger Åsskar och hälsar välkommen till ett nytt godnattavsnitt, men Gabriel påpekar att han fått det hela lite om bakfoten... Det fortsätter med nya insikter för Åsskar, när han får veta vem han egentligen är. Och vad han egentligen är gjord av?! Det leder fram till en lång diskussion om plast, polyester, återvinning, skräp, skumgummi och olja. Gabriel berättar varför alla pratar om Hormuzsundet och vapenstilleståndet i Iran, medan Åsskar får lära sig om hur olja blir till plast som kan gå från att vara flaskor till att bli kläder. Och handdockor

Egentligen var uppdraget att göra en liten film om när Yttling Jazz erövrade Mexico City. Regissören Henry Moore Selder, känd från framstående orkestrar som exempelvis He-Man Stradivarius, Puppetmasters och Rock Out, ringdes in för jobbet. Mellan tagningarna, vid sidan om jamsessions på hustak och efter blöta båtutflykter på Xochimilcos kanaler, gav sig Henry iväg in i loppisarnas myller. I hemlighet fanns hela tiden ett inofficiellt uppdrag från DJ 50 Spänn: Att gräva upp vinglig cumbia, supersvängig boogaloo, flöjtig exotica och röjig funkrock ur de smutsigaste vinylbuntarna. Musiken och surret hör du här. Vi snackar om knivrån vid skivgräv, den guppande cumbia-rytmen, svensk soft power, hårt blås i glödande trumpeter, skattepengar at work, He-Man Stradivarius lysande album World Tour, sagan om Eric Burdon och funkbandet War, boogaloo-musikens sköna dunkningar, handjagade fågelljud och Arthur Lymans alldeles för äkta exotica, dragspel, outsiderelectro, svensktillverkad mexarmusik med inslag av smurfhits, Eddie Meduzas koppling till Mexiko, en högst otippad vinyl-reissue samt bob hunds sista show. Med mera, med mera. Välkomna in på ett DJ 50 Spänn med lite annan flavour. PS: He-Man Stradivarius – World Tour kan du köpa här. Henry Moore Selders skivor Los Xochimilcas – Cumbias y dengues [LP, 1965]Låt: Mujer bella Arthur Lyman – The Colorful Percussions Of Arthur Lyman [LP, 1962]Låt: Carabunta Eric Burdon and War – Spill The Wine / Magic Mountain [7″, 1970]Låt: Magic Mountain Joe Cuba Sextet – My Man Speedy! [LP, 1968]Låt: Psychedelic Baby (You’re Psychin’ Up My Mind) Los Sepultureros y Dulce Rosario – El Ropavejero / Baila mi cumbia [7″, okänt årtal]Låt: Baila mi cumbia Bonus beats Tequila – Power [LP, 1974]Låt: Cozumel + Foreigners Gillar du vad du hör? I så fall: stöd DJ 50 Spänn med en pytteliten månadspeng. Då kan jag betala musiklicenser och elräkningar – och podden överlever ett tag till. Enormt tack till alla som redan supportar – ni är jordens salt! TILL DJ SPÄNNS PATREONSIDA Relaterade avsnitt https://dj50spann.se/133-henry-moore-selder/ https://dj50spann.se/21-henry-moore-selder/ https://dj50spann.se/94-utflykten/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera – då slipper du missa nya avsnitt. Om du behöver en address till själva RSS-feeden som berättar om nya avsnitt, kopiera den här: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolaget började exploatera podcastvärlden. Det finns många att välja mellan. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.se eller valfri app för nätradio (Radio Garden Live rekommenderas, men det finns många andra). DJ 50 Spänn är en podd om musik på billig vinyl. I varje avsnitt får en musikintresserad gäst köpa fem begagnade skivor för en hundralapp. Sedan pratar vi om det som musiken styr oss in på. Programledare, producent och ljuddesigner: Tommie Jönsson, radioproducent. Lyssna gärna på mina radiodokumentärer Jakten på Fiskargubben (om hemligheten bakom den berömda kitschtavlan), Rederietstjärnans dolda passion (om skådespelaren Gaby Stenbergs sköna insektsmusik) samt Kjell Höglund och radiopiraterna (om trubadurens korta tid som radiopirat på FM-bandet). Webbguru för DJ50:- är Gunnar Lindberg Årneby.  Kontakt: hej[at]dj50spann.se

Alla pratar om AI-sök. Men LLM-trafiken utgör fortfarande under 2 % av den totala hänvisningstrafiken. Samtidigt har 90 miljoner söktrafik-besök försvunnit på 9 månader — utan att AI har ersatt dem.Magnus och Jakob går igenom vad forskningen faktiskt säger om synlighet i ChatGPT, Google AI Overviews och andra AI-verktyg. Hur tänker du kring innehåll och teknik för de olika plattformarna? Och vad menar experterna när de kallar AI-sök för ett “sannolikhetslotteri”?Ett avsnitt för dig som vill förstå läget — utan hype.

Navid är äntligen tillbaka i podden och vi pratar om hur vi vet vad som är indikerat, meningen och vad som egentligen spelar någon roll om vi nu redan är hela i vår sanning. Vi utgår ifrån boken Självklar som Navid ju är delaktig i och utforskar hur non-duality kan hjälpa oss att leva mer naturligt och inlyssnande och närvarande. Välkommen på föreläsningen och bokreleasen den 15 april där Navid även kommer peka mot non-dual resting: https://helenaonneby.com/bokrelease Du är också varmt välkommen till retreatet den 22-24 maj: https://helenaonneby.com/retreat Läs mer om mig och coaching: https://helenaonneby.comSprider du mitt arbete och är intreserad av att vara med i utlottningen för en coachingtimme, maila mig hur du sprider ordet på helena@onneby.comTesta Mindfully gratis i 30 dagar: https://mindfully.nu/det-inre-skiftetSigna upp dig för mina love letters: https://helenaonneby.com/subscribeFölj mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby

Vi fortsätter serien om biostimulerare och djupdyker i Sculptra, behandlingen som stimulerar huden att bygga upp sig själv över tid istället för att ge snabb volym. Vi pratar om hur det fungerar, vem det passar för och varför rätt förväntningar och en skicklig behandlare är helt avgörande.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst: Deborah Mühlrad - Varför tvivlar vi, även när allt egentligen är bra?I veckans avsnitt dyker vi ner i oro – den där gnagande känslan som får oss att övertolka ett sms, ifrågasätta kärleken och skapa problem som kanske inte ens finns. Och kanske inte bara i kärlek, utan i alla relationella sammanhang där vi vill något väldigt mycket.För när något verkligen betyder något: ett jobb, en relation, en person – är det också då oron smyger sig på som starkast.Till min hjälp har jag en riktig favorit: Deborah Mühlrad, legitimerad psykoterapeut, föreläsare och författare. Vi pratar om anknytningsmönster och trygga relationer, varför vi så lätt fastnar i oro och hur vi faktiskt kan bryta den.

Humor är fantastiskt för välmående, att reducera stress, att bli attraktiv och bygga relationer, har vi konstaterat i tidigare avsnitt. Men forskning visar att det bara gäller vissa typer av humor, medan andra är direkt skadliga. I veckans avsnitt går vi igenom fyra huvudsakliga humorstilar och hur vi påverkas av att ägna oss åt dem.Klipp:08:28 The Skill of Humor | Andrew Tarvin | TEDxTAMU19:47 Who Framed Roger Rabbit32:48 Louis C.K. "Comedy SHOULD Punch Down"Redigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FÖR MYCKET HAR HÄNT – SÅ HÄR KOMMER ETT LÖRDAGSAVSNITT!Biancas kille har outats, Chippa firar och en tv-profil som just nu syns i ett väldigt känt program har dömts för misshandel. Nu åker vi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest förkortningstunga avsnitt hittills går vi – som del ett i en serie av tre – igenom angolanska inbördeskrigets utbrott och inledande strider. Ja, det krävs tre delar för det här ämnet. Egentligen borde det vara en sommarpodd. Mattis är den som tar de övergripande dragen och kavlar ut en berättelse där mer eller mindre ingen kommer ut med hedern i behåll; men bland alla förkortningarna så skymtas vad som bara kan kallas peak kalla kriget-krig och peak afrikanskt krig. Pers roll är den här gången att göra nedslag i dels Angola som terräng, dels den angolanske milismannen där det förstnämnda är extremt varierad, den sistnämnde har extremt varierat stridsvärde. Dessutom: ett nystan av olika milisgrupper, storslagna proklamationer, Danmarks undermåliga skogar, alla andra vill vara med, en motorväg som heter Roberto, rätt deppiga saker, höns, och mycket mer!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medverkande i detta bonusavsnitt är: Fredrik, Poki och Odd!När lyssnarfrågan från Sara dök upp kände vi att det kunde bli kul som ett bonusavsnitt. Frågan löd "Ni älskar ju att ranka saker. Kan ni gemensamt ranka vinnarna från The Game Awards i en topplista? Vore roligt".Tack Sara! Här får du och alla er andra ett avsnitt där vi försöker kora vilken av alla forna The Game Awards vinnare, som är absolut bäst - och varför?

Ines har varit på galapremiär och konstaterar att folk inte kan bete sig. Kenza tar äntligen mod till sig och droppar en bomb för Aleks.

Vår lyssnare Jens har funderat lite kring kryptovalutor och hur de mår i dag? Dessutom, hur kunde Trump bli så rik på sin misslyckade valuta? Henning Eklund spekulerar i om krypto verkligen kommer kunna ersätta dollarn som världsvaluta. Sophia Sinclair är inte sugen på Trumpcoin. Björn Jeffery tror att krypto snart släpps in i finrummet.

Icklistan tar aldrig slut! Förutom matlådan får killar inte resa vart de vill, vara för lättimponerade, eller bära flipflops. Det är tufft nu för alla män där ute – eller är det tufft för alla singlar? Följ oss på instagram @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare".Frågor och samarbetsförfrågningar skickas till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Hur kan tågen vara punktliga i krigets Ukraina, när de är försenade i Sverige? Och är det verkligen så? Följ med på en resa i jakt på svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I Ukraina går alla tåg i tid och där råkar det vara krig. Då kan man ställa sig frågan varför våra tåg inte går i tid, eller kommer eller går alls ibland, säger linköpingsbon Petter Österlund i Ring P1.Programledaren Steffen Renklint beslutar sig för att ta reda på hur det egentligen står till med hjälp av Sveriges Radios ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, en journalist som blivit tågvärd i Stockholm och en forskare i Skåne.Slutdestinationen är svaren på hur försenade de svenska tågen egentligen är och hur punktliga de ukrainska kan vara efter Rysslands invasion.Inringaren Petter Österlund reagerar på resultatet. Och det överraskar.Programledare och producent: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonAnsvarig utgivare: Karin LindblomSlutmix: Eskil Lövström

Under julhelgen skedde två uppmärksammade mord på två kvinnor. Ännu en gång anordnas demonstrationer och kravlistor på hur regeringen och rättsväsendet måste skärpa regler, lagar och straff när det gäller mäns våld mot kvinnor. Det har också pratats om hur personer med hög återfallsrisk kan släppas ut tidigare ut fängelse? Och på gränsdragningen mellan fängelse och rättspsykiatrisk vård. Vad är sjukt, egentligen? Ida har dessutom gjort en trip down facebookmessenger-lane och tar upp ditt och datt ifrån en, får man säga det.., guldgruva. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mejlhögen som växer, tvätten som borde sorteras eller den där flytten som borde tas tag i. Hör Karlavagnens lyssnare berätta om vad de skjuter upp, stort som smått! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är bilen sådär hopplöst stökig med gamla godispapper och grus på golvet? Har du skjutit upp att ringa din gamla vän alldeles för länge så att det nu känns lite jobbigt?Eller ligger kanske paketet som du borde skicka tillbaka i hallen och liksom tittar anklagande på dig?Skjuta uppsnack i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, ca kl 22:05.

Ines jul blev inte som tänkt, medan Kenza å andra sidan har knäckt koden för en stressfri & lyckad jul. Tjejerna har även packat för resorna men kommer ens någon av familjerna komma iväg? THE TRAVEL PRINCESS STRIKES AGAIN

Hur gick det 2025, och vad kommer hända 2026? Vi träffar Konjunkturinstitutets prognoschef.

EDVIN TÖRNBLOM gästar podden och tycker till om Måndagsvibe's olika uttalanden. Är det så fel att åka till Dubai, ta Ozempic, eller prata öppet om skönhetsoperationer? Men framförallt – fördomar finns ch hur många nollor finns det på Edvins bankkonto? Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Ta del av detta inspirerande budskap från Sir Walter Zuniga.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Frågetecknen är fortsatt många när det gäller förhandlingarna om en plan för fred i Ukraina, snart fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av landet. Men vad krävs för att fredssamtalen ska lyckas och vad innebär fred egentligen? Martin Hårdstedt Professor i historia vid Umeå universitet, berättar vad vi kan lära oss av historien.I fredags var det ettårsdagen för de dagliga gatuprotester som pågått i landet sedan den georgiska regeringen i november förra året meddelade att landet pausar sitt reformarbete med sikte på ett framtida EU-medlemskap. Vår korrespondent Fredrik Wadström har pratat med demonstranterna.Återigen har ett av Sveriges absolut mest omtalade rättsfall fått stor uppmärksamhet. Det handlar om mordet och mordförsöket i den kristna församlingen i Knutby för snart 22 år sedan. Vad är det som gör att vissa mordberättelser aldrig slutar berättas? Och varför tycks vi älska historier om möjligen oskyldigt dömda? Emmy Atterving-Blomgren, doktorand i historia vid Stockholms universitet och programledare för podden Brottshistora, reder utRunt 250 venezuelaner utvisades i våras från USA till ett högsäkerhetsfängelse i El Salvador. Nu har en av dem bestämt sig för att stämma den amerikanska staten. Vår Latinamerikakorrespondent har träffat honom.Krönika Lotta LundbergPanelen med Göran Greider, Dalademokraten, fristående socialdemokratisk, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet, obunden moderat och Henrik Jalalian, Dagens Etc, oberoende rödgrön.I timme 2Allt fler söker kärleken hos en AI-partner, en del vill till och med gifta sig med sin AI-app. Och idag fyller ChatGPT tre år. Hur styr företaget sin chattbots relation till oss människor? Och kan man bli kär på riktigt i sin AI. Reportage och samtal.Det blir satir med RadioskuggaHör om svenska vapenvägrare från förr. Det kan bli nystart för vapenfri tjänst i Sverige igen.Möt ekonomipristagaren som snart tar emot Nobelmedaljen ur kungens hand.Kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

Kenza rotar fram gamla minnen från tidigare förhållanden och den där gången hon blev dumpad på ett sätt som fortfarande svider. Ines har äntligen varit hos polisen och det gick inte alls som planerat. Som om det inte räckte får hon dessutom en chockerande förolämpning på TikTok som nästan knäcker henne. Och sist men inte minst: När är det egentligen dags att avslöja DEN STORA LÖGNEN?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Staten och Stockholms stad är överens om att bygga färdigt ringleden runt Stockholm. Detta efter att de undertecknat en avsiktsförklaring gällande östlig förbindelse, en vägtunnel öster om stan. Men hur överens är man egentligen? Andreas Ericson gästas av Jan Valeskog, S, och Christofer Fjellner, M.