Podcasts about senare

Från 2009. Det är en stjärnklar natt och ombord på Scandinavian Star finns 482 personer. 159 av dem kommer aldrig att komma hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är den 7 april 1990. Jan Harsem och hans gravida fru Christine hade tänkt att fira påsk i en stuga vid havet och bokade biljetter på den nya färjan Scandinavian Star som skulle segla mellan Oslo och Fredrikshamn.De vet inte att besättningen är utarbetad och underbetald eller att de inte har gjort några gemensamma brand- eller livbåts-övningar innan avfärd. Dessutom har färjan ca 150 överbokningar den natten.Det brinnande fartyget bogseras till Lysekils hamnKlockan två på natten vaknar Jan av att Christine skakar honom och säger att det brinner. Hon springer ut i den rökfyllda hytt-korridoren i nattlinne. Det är sista gången han ser sin fru.En dokumentär av: Sara Lundin.Dokumentären sändes första gången 2009. Senare har den danska lastbilschauffören som misstänktes för att ha anlagt bränder ombord på M/S Scandinavian Star avskrivits från misstankar. Frågan om ansvar och orsak till katastrofen har utretts flera gånger under decennierna som gått, men vem eller vilka som startade branden är fortfarande oklart.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har nästan gått två månader sedan vapenvilan mellan Iran och Israel trädde i kraft. Men på söndagen riktade Iran nya attacker mot Israel, som en varning om att sluta med attackerna mot Libanon. Trots att USA:s president Donald Trump försökte avråda Israel från att svara på attackerna så gjorde Israel just det. SVT:s Mellanösternkorre rapporterar att många i regionen nu är beredda på att konflikten kommer förvärras.Senare byter vi ämne helt och snackar om ”blind side divorce” – alltså en helt oväntad skilsmässa eller uppbrott. BBC har pratat med flera personer som råkat ut för det här och försöker reda ut vad fenomenet säger om modern dejting.

Det har gått 30 år sedan Nina Björks debutbok blev ett slags bibel för unga feminister. Hur är det att läsa den idag? Och hur ser Björk själv på boken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. P1 kultur besöker författaren för ett samtal om hur det var att bli ett slags rockstjärna för 90-talets feminister.Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg läser om boken för tredje gången, och litteraturkritiker Sara Ek, som föddes tre år efter att boken kom ut, läser den för första gången. Vad får man syn på när man läser boken 2026?HUR TREVLIGT ÄR DET MED VALREVY?Sedan 1942 har Parkteatern i Stockholm flyttat ut i det gröna varje sommar och spelat teater under bar himmel. I år står politiken i fokus, årets föreställning heter "Det ska va' trevligt – en valrevy" och är skriven och regisserad av Astrid Menasanch Tobieson. Henrik Torehammar, politikkommentator på SvD och vår teaterkritiker Jenny Teleman recenserar föreställningen.MÅNADENS BÄSTA – VARS VERK GICK UPP I RÖKMusikrevyn i P2:s Karin Birgersson gästar P1 kultur för att berätta om månadens bästa. Den här gången blev det idel högsta betyg till ett norskt geni vars verk till stor del gick upp i rök i en brand på 70-talet, och som nu är aktuell på skiva: kompositören Geirr Tveitt.HANTVERKET: STENHUGGARENI serien Hantverket möter vi de människor i kulturbranschen där en stor del av kunskapen sitter i händerna. Idag träffar Helene Alm stenhuggaren Philip Gullberg i Kumla som restaurerar en över 700 år gammal kyrka.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Denna vecka gästar Sepehr podden och det pratas filmskapande. Hur började det hela för honom och hur hamnar man i Telluride, Colorado för att ha världspremiär av sin examensfilm? Varför måste man vara besatt för att lyckas? Och kan man verkligen skapa film om allt? De diskuterar driv och drömmar, mod och prestationsångest - allt med mängder av anekdoter som bidrar till skratt och reflektion.Följ @peppetalk på Instagram för att spana in mer content kring avsnittet!Musik: Upbeat Happy Logo (2 Versions) av SoulProdMusic Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt följer vi upp vårt samtal från förra gången vi tittade närmare på Idun Industrier. Vi träffar CFO Oskar Samuelsson för att höra vad som hänt sedan sist – hur bolaget utvecklats, hur förvärvsstrategin ser ut idag och hur han ser på marknadsläget just nu. I andra delen gästas vi av analytikern Carl Korsheden som uppdaterar sin syn på investment caset och bolagets långsiktiga potential.Länk till fullständiga aktieanalyser på Idun Industrier: https://access.dnbcarnegie.com/companies/1397

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste tiden har kritiken florerat kring Olivia Rodrigo efter att hon burit en babydollklänning under ett uppträdande. Bland annat tycker många att den ger ”lolitavibes”. Nu svarar sångerskan på kritiken och menar att resonemangen visar hur vi ”normaliserar pedofil i vår kultur”.Senare pratar vi om en varumärkesfejd mellan två klimatkämpar – kläd- och friluftsföretaget Patagonia och dragartisten Pattie Gonia. Artisten tycker att företaget borde backa och att de i stället borde supporta varandra i sin gemensamma kamp för klimatet.

Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.I en lägenhet på Södermalm i Stockholm sitter en man i övre medelåldern och äter frukost. Trots att det är torsdag är mannen ledig från jobbet och har bokat tvättstugan nere i källaren. När klockan närmar sig 11 på förmiddagen går han ner för att fixa med tvätten, men när han ska upp igen avbryts vardagsrutinen tvärt. För i trapphuset står någon och väntar på honom.Senare samma dag hittar en väninna mannen död i hans eget hem. I lägenheten hittar man blod från två personer.

När innebandyn vågade drömma stort – 30 år sedan VM 1996För 30 år sedan hände något som förändrade svensk innebandy för alltid. En sport som fortfarande levde mellan små hallar, gympasalar och ideella krafter bestämde sig för att tänka större än någon tidigare vågat. Man bokade Globen. Norra Europas största arena. Ett beslut som kändes nästan overkligt på den tiden.Och ändå lyckades allt.VM 1996 blev veckan i maj då innebandyn exploderade i Sverige. Plötsligt pratade hela idrotts-Sverige om sporten. Biljetterna gick åt. Medierna var på plats. Först i Skellefteå och sedan i Stockholm. Globen fylldes av flaggor, sånger och människor som ville vara en del av något historiskt. När 15 106 åskådare såg VM-finalen mellan Sverige och Finland skapades ett oväntat stort svensk idrotts ögonblick när den svenska uppfinningen erövrade "den stora arenan i Stockholm för första gången" – och kanske fortfarande innebandyns största stund någonsin.I detta stora jubileumsavsnitt av podden reser vi tillbaka till den magiska försommaren 1996. Till nybyggarandan, drömmarna och känslan av att precis allt verkade möjligt för svensk innebandy.Vi hör berättelserna bakom kulisserna från landslagsspelare och ledare som faktiskt var där när sporten tog klivet in i idrottens finrum.Martin Olofsson berättar om den osannolika resan från blyg juniorspelare från Örnsköldsvik till VM:s stora genombrottsnamn. Han kom till turneringen som yngst i laget, började som reserv i fjärdekedjan – men spelade sig snabbt rakt in i startlaget. Till slut stod han där som vinnare av VM:s poängliga och uttagen i turneringens All Star Team.Lasse Granqvist minns den osannolika hypen runt mästerskapet, känslan inne i Globen och varför VM 1996 blev något mycket större än bara innebandy.Vi hör också röster och minnen från Peter Ahnberg och Christian Hellström – två VM-spelare som var med och vann den första VM-turneringen i innebandy under sportens mest magiska år.Det här är berättelsen om:när innebandyn blev Sveriges hetaste sport,när Globen för första gången fylldes av innebandyfansen,när sporten vågade drömma stort,och faktiskt vann.Ett avsnitt om mod, hype, nostalgi och ett ögonblick som fortfarande känns nästan obeskrivligt för alla som var där. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det började med små förändringar. Senare visade det sig att det Kim Kärnfalk drabbats av var Alzheimers sjukdom. Hennes man Anders lever nära en sjukdom som långsamt förändrar den man älskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alzheimers sjukdom börjar långt innan den märks. När minnet sviktar har sjukdomen ofta funnits där i många år – och samtidigt som nya läkemedel väcker hopp återstår frågan vad det egentligen är vi behandlar när vi fortfarande inte vet vad som sätter igång sjukdomen.Den här veckan handlar Kropp & Själ om livet nära Alzheimers sjukdom. Hur bemöter man någon som förändras? Varför blir vissa aggressiva, andra tillbakadragna? Och vad händer i hjärnan när minnen försvinner – men musik kan finnas kvar? Vi pratar om symtom, forskning och de många samband som hittas – från livsstil till genetik – men också om hur mycket vi egentligen själva kan påverka.Medverkande:Agneta Nordberg, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutets minnes- och demensforskning, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Pia Nilsson, anhörigkonsulent Ersta diakoni, Mårten Lindström, tillförordnad ordförande i Rådet för nya terapier. Vi hör också Anders Löwstedt och Ann Skogsholm, undersköterska och Silviasyster.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Den franska historieläraren Samuel Paty hade konflikter med föräldrar efter att han visat bilder föreställande profeten Muhammed för skolbarnen. Efteråt ska Paty ha känt oro för sin egen säkerhet. Senare blev han halshöggen av en tonåring född i Moskva med tjetjenskt ursprung. Wikipedia säger sitt om ”Mordet på Samuel Paty.” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Helena började coachingen som vilsen, uppgiven och skeptisk. Idag lever hon med sin person och har skapat ett helt nytt liv. Vi pratar om de största skiftena, hur kärlekslivet förändrades och varför coachingen fortfarande påverkar henne 3,5 år senare.Det här avsnittet är för dig som längtar efter kärlek men känner att något behöver skifta först. Om du känner dig fast i gamla mönster betyder det inte att det alltid kommer vara så. Ett beslut kan förändra mer än du tror.Redo att hitta din person? Läs mer och ansök till 4-månaders coachingprogrammet Hitta din person (individuellt eller i grupp) här: https://www.likeattractslikecoaching.com/

I det senaste avsnittet av Expressen Fotboll får Isak och Wilhelm finbesök av ingen mindre än Nabil "Nabbe" Bahoui. Den förre AIK-stjärnan bjuder på ett otroligt underhållande samtal och öppnar upp om karriärens allra sjukaste, roligaste och mest oväntade ögonblick.Senare i avsnittet kliver Mattias Tengblad in i studion för att grotta ner sig i den underliggande statistiken efter fem spelade omgångar av allsvenskan. Vi kollar på vilka lag som överpresterar, vilka som har bäst xP (Expected Points) och varför siffrorna ibland ljuger.Programledare: Isak Dahlin.I studion: Wilhelm Edlund, Nabil Bahoui, Mattias Tengblad.På länk: Alexander Snäcke. Ansvarig utgivare: Klas Granström

En augustikväll 2025 hörs en mycket kraftig smäll i Östberga i södra Stockholm, en 15-årig pojke som tagit ett uppdrag att spränga en port för 5 000 kronor råkar i stället spränga sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Saknaden och sorgen efter deras son och bror är fortfarande som ett öppet sår för den här familjen, säger målsägandebiträdet Nooshi Aknooni Ficks. Just nu pågår en unik rättegång, det har inte tidigare prövats om det är straffbart att förmedla ett uppdrag där utföraren dör. Men det här inträffade i slutet av augusti 2025. En 15-årig pojke, som vi kallar Adam, hade tagit ett uppdrag att spränga en port till ett bostadshus i Östberga i södra Stockholm. Pojken observeras av en granne som reagerar på något han gör. Grannen visslar på pojken som då försvinner runt husknuten – kort efter det hörs en kraftig smäll. Senare ska kvarlevor hittas över 50 meter från detonationsplatsen. – Det lät jävligt starkt men det var inte så mycket skakningar, lägenheten skakade inte jättemycket jämfört med själva ljudet, berättar Sami som besökte sin mamma som bor i huset. En 15-årig pojke och en 22-årig man står nu åtalade misstänkta för grovt vållande till annans död, båda nekar till brott. – Om man uppdrar åt en sådan här ung person att utföra den här typen av sprängning, och när det sedan får den här konsekvensen, så menar jag att man straffrättsligt kan hållas ansvarig för det, säger åklagaren Lukas Tigerstrand.I avsnittet medverkar också Christian Krigström Gentile, verksamhetschef Djurgården IF, Susan Friberg, lokalpolisområdeschef i Skärholmen och områdespolisen Danny. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlLjud: Fredrik NilssonReporter: Josefin LodenmoProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I det senaste avsnittet av Expressen Fotboll får Isak och Wilhelm finbesök av ingen mindre än Nabil "Nabbe" Bahoui. Den förre AIK-stjärnan bjuder på ett otroligt underhållande samtal och öppnar upp om karriärens allra sjukaste, roligaste och mest oväntade ögonblick.Senare i avsnittet kliver Mattias Tengblad in i studion för att grotta ner sig i den underliggande statistiken efter fem spelade omgångar av allsvenskan. Vi kollar på vilka lag som överpresterar, vilka som har bäst xP (Expected Points) och varför siffrorna ibland ljuger.Programledare: Isak Dahlin.I studion: Wilhelm Edlund, Nabil Bahoui, Mattias Tengblad.På länk: Alexander Snäcke. Ansvarig utgivare: Klas Granström

Hon har varit ständigt bevakad i 30 år. Men den polerade ytan får sig en spricka när äldsta sonen Brooklyn tar avstånd från sina berömda föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan som barn började Victoria Adams göra upp med sin bakgrund. Hon ville passa in – men stämplades som snobbig. Senare, som en av fem i den världsberömda gruppen Spice Girls, blev hon Posh – elegant, reserverad och ständigt granskad. När hon blir tillsammans med fotbollsstjärnan David Beckham formas Storbritanniens andra kungafamilj. ”Posh och Becks” blir ett fenomen – jagade av medier, omsusade av rykten, men fast beslutna att hålla ihop.Våren 2026 kommer chocken. Äldste sonen Brooklyn träder fram och berättar hur det egentligen var att växa upp i familjen bakom den perfekta fasaden.P3 ID om Victoria Beckham är en berättelse om hur en popstjärna som utmålades som snobbig tog – via sin stilbildande look som fotbollsfru – sig in i en ännu snobbigare modevärld för att till slut bli accepterad som designer. Om tabloidpress. Och om att fostra ett av de första “influencerbarnen”. I avsnittet medverkar nöjesjournalisten Fanny Svärd och modejournalisten Emily DahlLjudklippen är hämtade från: The Sun, ABC News, BBC, TFI Friday, AP, Sky News, Sirius XM, Instagram och The independent. Youtubekontona SpiceGirlsMania, @thespotlightDM, Mille Spice, MsMojo, ClassicEngland, Call her daddy, SpiceGirlsForever, The interview channel, British Fashion Council, Olympics, Showsha. Samt dokumentärerna The Réal Beckhams, Being Victoria Beckham, Victoria Beckham Coming to America och Netflixdokumentärerna Beckham och Victoria Beckham. Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Ellen HammarskiöldTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2026 av produktionsbolaget DIST

Det har nu gått 40 år sedan Tjernobylkatastrofen, och i dag är Tjernobyl i princip en spökstad. På grund av den kvarvarande radioaktiviteten kommer staden inte kunna bebos på hundratals, kanske tusentals år. Tjernobyl ligger i Ukraina norr om Kiev och där är det pågående Ukrainakriget inne på sitt femte år. Det enorma metallhöljet som byggts kring reaktor 4 för att hindra spridningen av radioaktivt material bombades förra året av en rysk drönare, och nu finns en risk att radioaktivt material långsamt börjar sipprar ut. Vilka är riskerna med att Tjernobyl ligger mitt i en krigszon? Hur orolig ska man vara över dagens kärnkraftverk? Skulle en Tjernobyl-liknande olycka kunna ske i Europa igen? Gäst: Wolfgang Hansson, fristående utrikesanalytiker Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: SVT, CBS Chicago, ABC News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Johanna grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Assaad Daoudi & Linnea Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tisdagskvällen, svensk tid, meddelade USA:s president Donald Trump att vapenvilan mellan USA och Iran förlängs. Den amerikanska blockaden av iranska hamnar är dock kvar, och det är oklart om det kommer hållas nya samtal om fred. Senare riktar vi blickarna mot stjärnorna. Den mer nishade formen av astrologi, astrokartografi, används allt mer för att avgöra nästa resmål.

Robert och Elin Ramstad firar nu över ett år nyktra och rena. De båda har tidigare varit i ett tungt missbruk som bestod av både alkohol och droger. Robert har tidigare gästat podden i avsnitt 119, nu är hans fru Elin vid hans sida för denna comeback där vi summerar hur senaste året har gått. Det här är en historia jag personligen berörs mycket av, och därför vill jag göra Robert och Elins röster hörda. Dom har varit på behandlingshem tillsammans och stått i rätten tillsammans och mött konsekvenserna av sina tidigare handlingar.  Länkar till Robert & Elin: Robert Ramstad (@jakt_i_tornedalen) • Foton och videor på Instagram Elin Ramstad (@elinmmm) • Foton och videor på Instagram #119 - Vägen ur ett missbruk: Robert Ramstad. "Jag ville bara knarka ihjäl mig." - Kan Jag Så Kan Du Podden | Podcast on Spotify Besök även Pontus sociala medier: Pontus Josefsson | Podcaster | Lifecoach (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram Pontus Josefsson Massage & Coachning, Luleå - Bokadirekt

Avsnitt 218 av Hälsoveckan by Tyngre är mer av ett temaavsnitt istället för det vanliga med aktuella ämnen. Då vi nyligen ställt om till sommartid så tyckte Jacob att det kunde vara passande med ett avsnitt som fokuserar lite extra på dygnsrytm, sömn och tidsomställningar. Du får lära dig vilka två huvudsakliga faktorer som har störst inverkan på huruvida är trötta och vill sova eller inte. Det ena är sömntyngd som beror på hur länge vi har varit vakna och hur många timmar vi har sovit de senaste dagarna. Det andra är dygnsrytmen som gör att vi alltid är lite piggare mitt på dagen och tröttare på nätterna. Som människor mår vi som bäst när de här två är i bra synk samtidigt som vi också äter och gör våra dagliga bestyr under timmarna då vi är som piggast enligt dygnsrytmen. Vi förklarar också vad som händer i fall klockan inte är i synk med solljuset, både när vi ställer om klockan och när man reser mellan olika tidszoner. Vi tar också upp vad som händer med ungdomars dygnsrytm som gör att de mår som bäst om de får lägga sig lite senare på kvällen och sova lite längre på morgonen. Till sist pratar vi även lite om den forskning som är gjort på vad som händer i fall man försenar skolstarten för tonåringar. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:09) Snack kring dygnsrytm, tidsomställning och senare skolstarter för ungdomars hälsa och betyg

The Dual Control Model, handlar om att vår sexuella respons styrs av två parallella system i kroppen - en slags gas och en broms.  Alla människor har både gas och broms, men de är olika känsliga. Vissa har en lättryckt gas och behöver inte så mycket för att bli upphetsade. Andra har en starkare broms, vilket gör att lusten lätt påverkas av yttre faktorer som stress eller relationella problem. I det här avsnittet går vi igenom hur de här systemen fungerar i praktiken, varför de skiljer sig åt mellan individer och hur vi som behandlare kan använda modellen för att hjälpa våra patienter att förstå sina reaktioner, minska skuld och hitta sätt att skapa bättre förutsättningar för lust, både hos sig själva och i sina relationer. Medverkar gör Eva Elmerstig, barnmorska och professor i sexologi  vid Malmö universitet. Senare i programmet medverkar även Emma Hinnersson, socionom och sexolog.            Eva Elmerstig                                                           Emma Hinnersson  

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De allra flesta känner säkert igen öppningslåten från Lejonkungen. Men inte lika många vet vad orden i sången betyder. En komiker från Zimbabwe har hittat på en egen översättning, i ett skämt som han menar ingår i en bredare kritik mot hur Afrika framställs för en icke-afrikansk publik. Men sångaren bakom låten är inte road av skämtet – utan menar att det förstör hans rykte.Senare pratar vi om att det snart kommer en ny tv-serie baserad på Harry Potter-böckerna. Medan många fans är peppade finns det också flera andra som tycker att man ska låta originalfilmerna vara. Dessutom riktas det på nytt uppmärksamhet mot författaren J.K. Rowling, som flera gånger anklagats för transfobi.

Många nationsunderstödda hotaktörer och underrättelsetjänster köper in externt utvecklade spionprogram för att kunna infektera sina måltavlors mobiler. Verktyget som kallas Coruna misstänks ha utvecklats för sådana ändamål. I början av mars avslöjade Google och Iverify att Corunas ursprungliga utvecklare hade förlorat kontrollen över verktyget. En ekonomiskt motiverad hotaktör från Kina hade lagt vantarna på verktyget och börjat utnyttja det för att infektera ouppdaterade mobiler bland allmänheten. Senare samma månad kom nyheten om Darksword. Det är ett verktyg som, likt Coruna, inledningsvis utnyttjades i riktade attacker mot högprofilerade måltavlor. Samma verktyg används nu för att attackera vanligt folks mobiler. Tidigare i veckan publicerades Darkswords källkod på Github, fritt tillgängligt för världens alla angripare. När Coruna och Darksword började missbrukas på bred front hade Apple redan åtgärdat sårbarheterna som verktygen utnyttjade. Problemet är att långt ifrån alla Iphone-ägare installerar säkerhetsuppdateringarna. De som har en ouppdaterad Iphone kan nu bli infekterade av att bara besöka en skadeprogramspreparerad webbsida. Spionprogrammen är konfigurerade för att stjäla bland annat kryptovalutaplånböcker, lösenord, bilder och meddelandehistorik. Situationen förvärras av att Apple slutar underhålla gamla Iphone-modeller. Historiskt har Apple enbart erbjudit samtliga säkerhetsuppdateringar till de två senaste IOS-versionerna, vilka för närvarande är IOS 26 och IOS 18. Efter avslöjandena om Coruna och Darksword valde Apple lyckligtvis att även uppdatera äldre IOS-versioner. Apple har nu släppt uppdateringar som åtgärdar sårbarheterna på Iphone 6s och senare. Iphone 6s är en över tio år gammal mobil. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Coruna och Darksword. De upprepar samma rekommendation som de har gett sedan poddstarten: kom ihåg att installera säkerhetsuppdateringarna så fort de släpps och att byta mobil när mobiltillverkaren slutar underhålla mobilmodellen. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd345.

I veckans Aftonbladet Krim berättar vi om mordet på Hugo Mosshagen – fotbollsmålvakten som i helgen sköts ihjäl i Örebro. En 20-årig man som drömde om att leva på sin fotboll – och som inte verkar ha haft några kända kopplingar till gängmiljön. Senare i avsnittet berättar vi om två pojkar – 12 och 13 år gamla – som åkte hemifrån, mötte upp en kvinna i Södertälje och hämtade fyra handgranter. Sen slängde de granaterna mot ett ostföretag i Stockholm. Spåren i utredningen leder till Foxtrotnätverket – och till en konflikt som verkar handla om ett bråk på Tiktok, där någon gett en "gåva" till fel person. –––– Reporter : Beri Zangana & Marcus Ulvsand Producent: Marcus Ulvsand Tips & kontakt: beri.zangana@aftonbladet.se marcus.ulvsand@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Den här morgonen börjar Delulu och sen med aha-upplevelser. Senare förgylls den av att Perla Malmberg kommer på besök1

I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter. Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin? Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

Det moderna Sverige började byggas i en tid som även lät det förgångna rymmas. Rasmus Waern funderar på vad som gick förlorat på vägen mot framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Slut är pålitliga händelser. Förstörelse, explosioner, haverier och död går fort, medan tillkomster tar tid. Att säga när något börjar är därför svårare att säga, än när det tar slut. Det är med katastroferna vi mäter tiden. Bränder. Krig. Jordskalv. När den brittiske historikern Eric Hobsbawm myntade begreppet ”det långa artonhundratalet” fick det inramas av två kollapser: Det franska kungadömets slut med revolutionen 1789, och det första världskriget 1914. På samma sätt kom det korta nittonhundratalet att ändas med Sovjets sammanbrott 1991.Haverier är inte sällan monumentala, medan byggen som långsamt fogar sten till sten sker medan man ser på annat. Lägg till detta att allt som byggts först har skapats i tanken. Tänkandet kan ha tagit väl så lång tid som bygget. När det kommer till riktigt stora konstruktioner, såsom hela nationer, blir det helt omöjligt att sätta en tid för tillkomsten. Det går inte att säga när Sverige byggdes, men förlusterna kan pekas ut.Digerdöden förstås, som lämnade många trakter öde för lång tid. Skiftet, som förde åkerlapparna samman men sprängde byarna. Den enda revolution som skapade något snabbare än den söndrade var den industriella i slutet av 1800-talet. När den moderna staden föddes började landsbygden förtvina, men den förlusten tog tid på sig.Att skapandet gick raskare fram än förlusterna är bara en anledning till att tiden från industrialismens genombrott kring 1880, till välfärdsstatens etablering på 1920-talet, var den mest dynamiska epok Sverige skådat. Här fanns allt. Nya stadsbyggnadsideal. Sociala bostadslösningar i sin linda. Konstruktioner av enastående dimensioner, såväl tekniskt som intellektuellt. Inte konstigt att det är den mest genomforskade tiden i vår arkitekturhistoria.Att teveserien ”Så byggdes Sverige” som sändes hösten 2025 ändå tappade bort hela denna epok visar att historien måste berättas igen och igen. Serien for kors och tvärs i tiden men sällan före 1925. Men Sverige började inte byggas för hundra år sedan. Det var tiden för modernismens genombrott, men det moderna Sverige är äldre än modernismens Sverige.Den var dock slutet på den sökande mångfald som präglat decennierna dessförinnan. Ett arbete som också ömmade för förlusterna. För det tidiga 1900-talets progressiva arkitekter betydde omhändertagandet av den stad som framåtskridandet riskerade att rycka undan, lika mycket som skapandet av det nya. Visst fanns här en konflikt, men den såg man på med klar blick. Om dagens teorier om skapande förstörelse då haft genomslag, skulle städer som Kalmar, Stockholm och Visby inte haft någon gammal bebyggelse kvar.För denna kreativa tid som gett oss många av våra mest förnämliga byggnader, såsom Stockholms stadshus, var insikten att det gamla måste finnas med i det nya ständigt närvarande. Det var kunskaper som växte med resor till Amerika. Flera av den tidens tongivande arkitekter arbetade i USA när studierna var klara. Det var dynamiken som lockade, men den krassa verkligheten som stötte bort dem. Ingen annan stans i världen har amerikansk arkitektur haft ett större inflytande än i Skandinavien. USA gav oss både konstnärligt asymmetriska stenhus och trävillor med verandor, men frågan är om inte känslan för vad som skulle kunna förloras om man släppte marknadens krafter helt fria, var en ännu större insikt.Vad man tog med sig hem från Förenta staterna handlade till stor del om vad man hade med sig när man kom dit. År 1893 reste arkitekterna Carl Westman från Sverige och Adolf Loos från Österrike till New York för att arbeta där några år. De blev senare tongivande i sina respektive länder, ja Loos också långt utanför Österrike, men deras slutsatser skiljde dem åt. Loos, tyngd av dubbelmonarkins väldiga maktapparat, sökte en väg bort från historien, medan Westman lyfte fram de gamla svenska städernas idyller som motkraft till metropolernas banaliteter. ”Glad och missnöjd” tog han sig sedan an uppgifter som Stockholms rådhus och Röhsska museet i Göteborg.Förlusten är det moderna livets ständiga följeslagare. Det gäller att inte tappa fotfästet. Under den tid då hjulen snurrade fortare än någonsin tidigare, blev kunskapen om var vi stod helt nyss, det nyas fundament. Skansens samling av gamla hus från hela Sverige, var ett lika tydligt uttryck för att en ny tid var på ingång, som järnvägsstationer och industrier. Ur denna pluralism skulle en mångsidig och tillåtande arkitektur kunnat växa, men tiden ville annorlunda. Med moraliska brösttoner knöts arkitekturen på trettiotalet ihop med politiken där mångfalden inte sågs som något värde, trots att begåvade arkitekter och intresserade byggherrar förmådde att skapa just sådana livsmiljöer som folk verkade vilja ha.Det nya Sverige skulle formas efter en fast mall. Det var i och för sig inget nytt. Den överhöghet med vilken den svenska bostadspolitiken utformades efter andra världskriget, står på gustaviansk grund. Ända sedan den tid då staten skulle granska, rätta och godkänna alla ritningar för allt vad det offentliga Sverige byggde, har smakfostran legat makten varmt om hjärtat. Från Stockholms kanslier, ämbetsverk, akademier och sällskap kom på 1700-talets slut en strid ström av påbud, pamfletter, förslag, belöningar, avslag och förbud. Denna folkfostran satt i, när man långt senare kunde sätta verklig kraft bakom orden.Slutet blev ännu en gång mer definitiv än början. En lång historia av byggnadsvård, med plats för såväl det lokalt anpassade, som till intryck från långa resor och en klassicism med universella anspråk, upphörde med ens. Det nya tog som alltid tid på sig. Men det var inte självklart att socialdemokratin skulle liera sig med funktionalismens förakt för det individuella. För arbetarna vid den svenska landsbygdens industrier var en egen stuga ett närmast självklart bostadsideal. Visst fanns det oftast några kaserner närmast fabriken, men bortom dessa bredde stugorna ut sig. Senare kunde forskningen visa på att radhus är det mest effektiva sättet att samla många människor på liten yta, men doktrinära planerare ville hellre bygga högt och glest, än lågt och tätt. Det låg en omsorg om den enskilda lägenheten i detta, men också en känsla av att nytt alltid var bättre. För ingenting är så passé som det som var inne alldeles nyss. Det som tagit slut, är ute i kylan.Men det finns några saker som består. Eller bör bestå, får man kanske säga. Det är relationen mellan husen och människorna. Vi behöver hus som ger oss sällskap. De tar ofta tid att få till, och därför räknas de nu ofta bort. Vi har nästan alltid byggt hus med andra avsikter än att de ska förränta sig, kalla dem kyrkor, paviljonger, monument eller kulturhus, men nu verkar epoken då det byggdes för lust och fägrings skull vara till ända. Men ett slut är förstås också en början. Något nytt kommer alltid. Med tiden.Rasmus Waernarkitekt och arkitekturhistorikerProducent: Ann Lingebrandt

När Sverige skickade militär till Grönland tonades anledningen ner, men den Svenska närvaron kan varit för att skydda mot ett amerikanskt angrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av januari och USA har precis attackerat Venezuela, presidenten avsätts. När Donald Trump väljer att prata om Grönland dagen efter attacken bedöms läget vara superfarligt, säger en källa inom danska säkerhetstjänst till Danmarks Radio.Senare under januari skickar Danmark och flera andra länder personal från Försvarsmakten till Grönland.Danmarks Radio har pratat med en rad centralt placerade källor från flera länder som uppger att danska soldater gjorde sig redo för strid mot USA. Även Sverige skickade skickade militär personal till Grönland i januari, som beskrev det som förberedelser inför en övning. Men i själva verket kan det varit det för att skydda ön mot ett amerikanskt angrepp.– De är verkligen uppseendeväckande, måste man säga. Danmark känner sig så. så hotat av ett amerikanskt angrepp så [00:30] att man förbereder sig för väpnat motstånd mot ett sådant. Det är ingenting som någon hade trott på innan den nuvarande Trumpadministrationens tillträde, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Danmarks Radio beskriver hur danska soldater tillsammans med militärer från Sverige och flera andra Natoländer gjorde sig redo för strid mot allierade USA.– Det är det som blodpåsarna berättar. Men man hade också med sig sprängmedel för att kunna sabotera flygfält och göra dem obrukbara för amerikanare. De nya uppgifterna från DR förstärker bilden av att Grönlandskrisen är det värsta som Nato varit med om. – En framstående dansk Nato -forskare och krigsvetare beskrev läget som att Nato ligger på intensiven.MEDVERKANDE:Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi.Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, producent.

I boken Var är mitt ägg? har illustratören och författaren Julia Groth skapat ett ordlöst drama i djurvärlden som nu utsetts till årets bästa bilderbok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senare i veckan tar hon i veckan emot priset Snöbollen för 2025 års bästa bilderbok – men först är hon gäst i P1 Kultur för att prata om vad en bild berättar bättre än ord och hur naturen inspirerat hennes bildberättande. ELSA BESKOWS KÄNSLA FÖR MOSSA OCH SVAMPAR Inte bara barnboksförfattare – samtidigt var Elsa Beskow också en pedagog som tecknade mossor, svampar och ängsblommor med en biologs noggrannhet och kunskaper. Just nu visas utställningen ”Förtrollad vardag - Elsa Beskow” på Thielska galleriet i Stockholm. Reportage av Nina Asarnoj. NYTOLKNINGAR AV BESKOWS TOMTEBOBARNEN VÄCKER DEBATT Efter att rättigheterna för Elsa Beskows verk har släppts fria 70 år efter hennes död har nya äventyr för Tomtebobarnen dykt upp i barnböcker placerade i Beskows universum. Kritiken har inte låtit vänta på sig: barnkulturarvet förvanskas, enligt kritikerna. Men hur bra litteratur blir det? P1 Kulturs kritiker Jenny Teleman har läst nya Tomtebobarnen. BLEV KÄR, FLYTTADE TILL KRAMFORS OCH FANN SINA DRÖMMARS KNEG Serietecknaren Tommy Sundvall hittade kärleken i Kramfors, sa upp sig från kontorsjobbet i Stockholm och började jobba på bensinmacken i Lunde. Och han kunde inte vara nöjdare.Nu har hans arbetsplats blivit föremål för den nyligen utkomna, hyllade serieromanen ”Mina drömmars mack” och P1 Kulturs Joakim Silverdal åkte till Lunde för att få reda på varför. ESSÄ: ÅTERFÖRTROLLNINGAR – JAG BESTÄMDE MIG FÖR ATT TA LIVET LÄTT OCH BLI EN EKORRE Isabella Nilsson prövar att leva enligt esteternas livshållning och tar ett sagolikt skutt över existensvillkoren.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Den 11 mars är det 15 år sedan den stora Tohokujordbävningen och härdsmältorna i kärnkraftverket Fukushima Dai-Ichi. Katastroferna krävde mer än 20 000 människors liv. I dagens podd gör vi ett återbesök i de drabbade områden för att ta reda på vad som hänt och vad de boende gör för att komma vidare. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

I veckans huvudepisod berättar Jon om sin pågående Los Angeles-resa och vad han hoppas uppnå där. Sedan pratar vi Irankriget som ser ut att suga in allt fler länder samt turerna kring Anthropic och OpenAI, två rivaliserande AI-företag som kämpat om den amerikanska militärens gunst.. I slutet konstaterar vi att det var tio år vi senast gick i terapi och funderar kring om det är dags för en ny tur. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

52 omgångar och 918 killgissninar senare är grundserien i hamn - Lyck, Håkan och Johan går tillbaka till augusti och vad vi trodde om säsongen då jämfört med hur gundserien till slut blev. Vi ställer oss även frågan, vem vill vi ha i kvarten och konstaterar att, "det är skandal om han inte får priset!". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Aftonbladet Krim berättar vi om en 14-årig misstänkt kontraktsmördare – som tros ha rekryterats av en annan 14-åring. Tillsammans misstänks de ligga bakom ett mord – och en av dom tycks bara ha varit sekunder från att utföra ytterligare ett. Senare i avsnittet berättar vi om ett annat mord, den här gången i Kristinehamn – där en kvinna misstänks ha mördat sin ex-pojkvän. Vi lyssnar på hur det lät när hon själv ringde in till polisen – ett samtal senare kommer leda till att hon grips. Reporter: Beri Zangana & Marcus Ulvsand Tips & kontakt: beri.zangana@aftonbladet.se marcus.ulvsand@aftonbladet.se

I veckans Aftonbladet Krim ska vi berätta om ett fall som börjar med att 1,5 ton kokain kommer i land i en banancontainer i Helsingsborgs hamn. Nu har en härva nystats upp som involverar en norsk trio, en litauisk chaufför och ett inbrott i en lägenhet i Malmö där rånarna verkar tappa flera kilo kokain mitt ute på gatan. Senare i avsnittet lyssnar vi på ljud från rättegången där en kvinna, till synes oprovocerat, attackerat influencern Bianca Ingrosso. Reporter: Marcus Ulvsand & Beri Zangana Tips & kontakt: marcus.ulvsand@aftonbladet.se beri.zangana@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Herodotos från Halikarnassos lade under 400-talet f.Kr. grunden till historieämnet genom sin metodiska skildring av krig, kulturer och makt i den antika världen. Han var den förste som försökte förklara historiska skeenden genom systematiska undersökningar.Herodotos huvudsakliga fokus var de grekisk-persiska krigen, men hans omättliga nyfikenhet omfattade även folk, seder, landskap, myter och maktförhållanden. Hans verk är ett försök att förstå världen i sin helhet. Det är en hissnande resa där vi får möta grymma kungar, kloka rådgivare, etnografiska skildringar av begravningsriter – och guldsökande myror stora som hundar.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne om Herodotos och hans betydelse för historieskrivningens framväxt. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.I sitt stora verk Historia lade Herodotos grunden till västerländsk historieskrivning. Han reste sannolikt till Egypten, och kanske så långt som till Babylon. Han samlade in berättelser från Libyen, Indien och länder bortom Svarta havet.Herodotos föddes omkring 484 f.Kr. i Halikarnassos (nuvarande Bodrum i Turkiet), en grekisk stad under persiskt styre. Han tillhörde en välbärgad familj med både grekiska och kariska rötter. Redan i unga år började han resa och samla in berättelser. Under sina färder besökte han bland annat Egypten, Libyen, Babylonien, Skytien och flera delar av det persiska riket – platser han beskrev med imponerande detaljrikedom.Senare bosatte han sig i Aten, där han uttryckte beundran för den atenska demokratin och dess öppna politiska klimat. Mot slutet av sitt liv flyttade han till kolonin Thurii i södra Italien. Där färdigställde han troligen sitt livsverk Historiae och avled omkring 424 f.Kr.Herodotos skrev Historia mellan cirka 430 och 424 f.Kr. Verket består av nio böcker – en uppdelning som gjordes av senare redaktörer och namngetts efter de nio muserna.Berättelsen inleds med kung Krösus i Lydien och kulminerar i de grekisk-persiska krigen under 400-talets första hälft, särskilt Xerxes I:s invasion av Grekland. Böckerna I–V skildrar förspelet till konflikterna: det persiska rikets uppkomst, öst-västliga relationer och interna händelser i Grekland. Böckerna VI–IX behandlar själva kriget, inklusive de avgörande slagen vid Salamis, Plataiai och Mykale (480–479 f.Kr.).Men Herodotos nöjde sig inte med att beskriva strider. I stället erbjuder han ett tvärsnitt av sin samtida värld. I Bok II presenterar han en omfattande skildring av Egypten: dess geografi, historia, religion och samhällsstruktur. Böckerna III–IV behandlar det persiska imperiets förvaltning, kung Kambyses fälttåg och Dareios I:s politiska reformer.Bildtext: Porträttbyst av Herodotos, romersk marmorskulptur från 100-talet e.Kr. Denna byst föreställer den grekiske historikern Herodotos, ofta kallad "historieskrivningens fader", och är ett romerskt verk som sannolikt återger ett äldre grekiskt original. Herodotos är mest känd för sitt verk Historiae, där han skildrar de grekisk-persiska krigen och försöker förstå världens orsaker genom berättelser och undersökningar. Källa: Metropolitan Museum of Art via Wikimedia Commons. Bilden är public domain.Musik: The Sands Of Ancient Ruins av LIVINGFORCE, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den här veckans avsnitt berättar vi om ett kriminellt nätverk som tros ha försökt ta över makten i Kristinehamn. Spåren i målet går att följa hela vägen till en mycket omskriven gängtopp som verkar befinna sig i Turkiet. Senare i avsnittet pratar vi om något helt annat – och tar er in i salen under rättegången mot influencern Pontus Rasmusson – Där hör vi honom själv förklara hur det gick till när han misslyckades med att redovisa över 2 miljoner kronor i inkomster. Reporter: Marcus Ulvsand Medverkande: Beri Zangana Tips & kontakt: marcus.ulvsand@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

P1 Kulturs Björn Jansson har träffat regissören bakom bioaktuella Sound of Falling, Mascha Schilinski, en film som prisades på filmfestivalen i Cannes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Sound of Falling” har svensk biopremiär den 9 januari.

Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar. – Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.Vietnamdesertörerna ombord på USS IntrepidOmbord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.Dokumentären är gjord vintern 2025.Reporter: Jakob OdelstadProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellberg

Sveriges Radio fyller 100 år 2025. Och ända från början har vetenskap varit en viktig del i utbudet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När det talades om forskning i radion de första åren var det i regel forskarna själva som föreläste. Senare hördes de intervjuade – men av mycket hovsamma reportrar som knappast var inställda på att ifrågasätta.Först fram på 60-talet börjar vi känna igen ett journalistiskt arbetssätt i förhållande till forskarna.Vi hör flera historiska exempel med röster som Gösta Knutsson, Bengt Feldreich och Bert Bolin. Idéhistorikern och tidigare SR-medarbetaren Karin Nordberg ger det historiska sammanhanget med det hon kallar en tidig "orgie i folkbildning”.Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under första världskriget utvecklades luftkriget från att mindre jaktplan duellerade i luften till att omfatta bombningar av civilbefolkningen. Den första blitzen genomfördes med zeppelinare, och huvudmålet för det tyska bombkriget blev London, som utsattes för sin första flygräd i maj 1915.Första världskriget var det första totala kriget, där civila betraktades som legitima mål eftersom de utgjorde en del av krigets resurser. I den inledande blitzen mot London släppte tyska luftskepp, kapabla att bära flera ton bomber, sin last från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.I reprisen av avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg, militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han är författare till standardverket Första världskriget (Historiska Media, 2014).Redan 1911 hade världens första flygbomb fällts från ett italienskt plan under ett anfall mot turkiska trupper i Libyen – en aktion som framgångsrikt spred panik bland fienden. När världskriget bröt ut 1914 hade det gått drygt tio år sedan bröderna Wrights första flygning i december 1903.I krigets början användes flyg främst för spaning, en uppgift som blev allt viktigare i takt med att kavalleriet förlorade sin roll i skyttegravskriget. Piloter började även fälla bomber och handgranater mot militära mål. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida användes zeppelinare huvudsakligen för bombningar mot London.Det första kända bombanfallet mot civila inträffade den 6 augusti 1914, då en tysk zeppelinare av misstag träffade civila mål i Liège, Belgien, och nio människor dödades. Natten mellan den 19 och 20 januari 1915 fällde två zeppelinare över ett ton bomber mot brittiska hamnstäder. Fyra personer dödades, sexton skadades, och de materiella skadorna uppgick till 7 740 pund.Den första bomben över London föll den 31 maj 1915. Under de omkring 50 zeppelinräder som genomfördes mellan 1915 och 1918 dödades cirka 550 civila. Totalt deltog 115 tyska luftskepp i bombuppdrag under kriget. Både Tyskland och Storbritannien utvecklade efterhand specialbyggda bombplan, men dessa användes främst i taktiska syften nära fronten.Mot slutet av kriget började Storbritannien utveckla en strategisk doktrin för luftangrepp på djupet, riktade mot motståndarens krigsindustri. Brittiska flyganfall mot krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev snarare ett förebud om framtidens bombkrig än en avgörande faktor i Tysklands nederlag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Till kuskar under hösten runt tillsammans med Coca Carola och när bandet hamnade i Västerås passade Magnus på att sluta en cirkel.  Det pratas om vad som har hänt sedan sist, lite historisk bakgrund, om att fortfarande spela i samma band, ny musik, om att spela om man har lust, om att hamna i en scen man kanske inte hörde hemma i, om att spela ihop med Coca Carola igen, om att ta in ungdomar i bandet och mycket mer. Samtalet sker naturligtvis på östgötska. Och i slutet gör vi en musikalisk tidsresa på 10 975 dagar mellan den 11 november 1995 och den 28 november 2025.  Stort tack till PAFF som ordnar Punked Up Fridays i Västerås som såg till att det fanns tid att göra den här intervjun. 

Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast Eller bidra genom att swisha: 0708-961174 Den här gången har jag, B.L., rest till Skövde för en intensiv kväll i punkens tecken. Huvudattraktionen var visningen av dokumentärfilmen "Jawbreaker", som belyser legendariska Anti-Cimex – ett av Sveriges mest inflytelserika hardcore-punkband. Filmen ger en unik inblick i bandets historia. Direkt efter visningen fick jag tillfälle att sätta mig ner med Charlie Claesson, trummis i Anti-Cimex, för ett samtal om arvet, filmen ochatt bandet i veckan valdes in i The Swedish Music Hall of Fame. Senare på kvällen förvandlades Skövde Kulturhus till en punkgala och jag lyckades få ett långt och djupt samtal med bandet inför deras spelning, där vi diskuterade kommande plattan, den nuvarande lineupen och Tompa Lindbergs ständiga närvaro. Och huruvida Skitsystem är emo eller inte. Mycket missnöje! I samarbete med Medborgarskolan.

Johan III (1537–1592) har fått ett tveksamt eftermäle som usurpator, brodermördare, krigshetsare och religiöst vankelmodig. Men han var kanske vår främst renässansfurste – bildad och en byggmästare av rang.Johan III verkade i en religiös brytningstid i ett rike med stormaktsambitioner. Det är också en tid när furstemaktens stärks i Europa där maktkampen inom familjen Vasa kom resultera i brodermord och inbördeskrig. Johan III var en kung som försökte kombinera centraliserad makt med religiös tolerans och konstnärlig vision.I detta premium-avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Lars Ericson Wolke, författare till Johan III en biografi. Vill du höra resten av avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.Bild: Kung Johan III porträtterad 1582 av Johan Baptista van Uther, iförd dåtidens senaste spanska hovmode med detaljer som spetskrage och rikt broderad dräkt. Målningen speglar inte bara kungens makt och status utan även Sveriges kulturella orientering mot kontinentala ideal under 1500-talet.Efter Johan Baptista van Uther – www.nationalmuseum.se. Wikipedia,Public Domain.Musik: Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 14 maj 1931 marscherade ett fredligt demonstrationståg genom Ådalen i Västernorrlands län. Deltagarna protesterade mot strejkbrytare och arbetsgivarnas hårda åtgärder under en pågående arbetskonflikt.I det röda Ådalen – där den revolutionära vänstern underblåste konflikten mellan industriägare och arbetare – skapade strejkbrytarna en explosiv situation. En inkompetent hantering från civila och militära myndigheter förvandlade en redan laddad konflikt till en tragedi: fem människor sköts ihjäl av svensk militär.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist, författare till boken Skotten i Ådalen (Historiska Media, 2021).Skotten i Ådalen förändrade synen på både militärens roll i samhället och fackföreningarnas rättigheter. Den kan också ses som en vändpunkt – från konfrontativ klasskamp till ett samhällsbygge med kompromiss och jämlikhet i centrum.Ådalen, beläget i Västernorrlands län, var under 1920- och 30-talen starkt industrialiserat. Sågverk, pappersmassefabriker och flottleder utgjorde kärnan i arbetslivet. Den globala lågkonjunkturen efter börskraschen i New York 1929 drabbade den exportberoende regionen särskilt hårt. Massarbetslöshet och lönesänkningar ökade spänningarna mellan arbetare och arbetsgivare.Den fackliga kampen trappades upp när industrimagnaten Gerhard Versteegh försökte sänka löner, höja hyror och använda strejkbrytare. Versteegh vägrade att ansluta sig till Svenska Arbetsgivareföreningen och betraktade fackföreningarna som ett hot mot sin makt. Strejker utbröt vid flera av hans anläggningar, och våren 1931 förvandlades Ådalen till en tryckkokare.Kulmen nåddes när strejkbrytare, eskorterade av det privata vaktsällskapet Svenska Nationella Skyddskåren, anlände till fabrikerna i Lunde. Redan den 13 maj samlades hundratals demonstranter för att blockera transportvägar och attackerade strejkbrytarnas logi. Situationen eskalerade. Polisen fick förstärkning från Stockholm, och militären kallades in från Västernorrlands regemente i Sollefteå.På Kristi himmelsfärdsdag, den 14 maj, deltog över 3 000 personer i ett demonstrationståg som protesterade mot strejkbrytare och militärens närvaro. Demonstrationen var tänkt att vara fredlig, men stämningen var spänd. När tåget närmade sig förläggningen i Lunde öppnade militären eld. Fem personer dödades. Flera andra skadades svårt.Bild: Demonstrationståget i Lunde i Ådalen den 14 maj 1931. Bilden visar arbetare på väg mot färjeläget i Lunde strax före klockan 15, bara minuter innan.Foto: Sten Sjöberg/IBL – via NE.se. Public Domain (fotografisk bild skapad före 1 januari 1969).Musik:Arbetets söner, svensk arbetarsång från 1885 med text av Henrik Menander. År 1916 gav svensk-amerikanen Joel Mossberg ut den. Internet Archive. Public Domain.Stöd Historia Nu. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nus framtid.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter – både för att överleva och för att döda. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på sina pilar för att fälla byten. I andra delar av världen nyttjades naturliga gifter för att bedöva och fånga fisk i floder.Gifter har sedan dess följt människan genom historien – ofta i det dolda. Osynliga och luktfria ämnen som kolmonoxid har krävt otaliga liv. Arsenik har fått en närmast mytisk status i berättelser om giftmord. Cyanid har använts i allt från avlusning och självmord till massmord.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Mattsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och aktuell med boken Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien .Gifter har använts som vapen, avrättningsmedel och läkemedel. Redan på 1500-talet konstaterade naturvetaren Paracelsus att det är dosen som gör giftet – samma ämne kan vara dödligt eller läkande beroende på mängden. Arsenik visade sig till exempel vara effektivt mot sjukdomar som syfilis.Under antiken användes gifter i kemisk krigsföring och för att avrätta brottslingar och motståndare. Ett av världshistoriens mest kända dödsstraff var när filosofen Sokrates år 399 f.Kr. tvingades dricka en dödlig blandning av odört, opium och vin, efter att ha anklagats för att förleda ungdomen i Aten.I modern tid blev giftet återigen ett verktyg för massmord. Under Förintelsen användes cyanid i form av Zyklon B, ursprungligen ett bekämpningsmedel för insekter, för att döda miljontals människor i nazistiska förintelseläger.Cyanid låg också bakom dödsolyckor i fredstid. Den svenske poeten Dag Andersson omkom 1920 efter att ha andats in giftiga cyanidångor i samband med en misslyckad avlusning av hotellrummet där han bodde.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 47 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Medborgare i Tournai begraver pestoffer i denna miniatyr av Pierart dou Tielt, skapad omkring 1353. Scenen återges i manuskriptet Tractatus quartus av Gilles li Muisit och visar den kollektiva sorg och desperation som präglade staden under digerdöden.Källa: Pierart dou Tielt – ms. 13076–13077, fol. 24v. Public Domain.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Två år har gått sedan kriget mellan Israel och Hamas startade. Då tog sig terrorgruppen Hamas in i Israel och dödade över tusen personer och 250 personer togs som gisslan. Israel har sedan dess svarat med ständiga bombräder och en markinvasion av Gaza. Under de här två åren har mer än 66 000 personer dödats, varav många är barn. Men nu kan ett fredsavtal vara väldigt nära. Förhandlingarna är igång och samtalen hålls i Egypten. Vad innebär det för de hundratusentals personer som bor på Gazaremsan? Och hur mycket finns kvar av Gaza efter två år av israeliska bombningar? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CNN, CBN News, Sky News, Youtube shorts.

Det är strax efter midnatt i Trångfors, utanför Boden. 22-åriga Sara tvärstannar sin bil, kastar sig ut och rusar i riktning mot den välbekanta villan. Stora lågor slår ut genom fönstren och slickar fasaden upp mot den mörka natthimlen. Sara springer mot ytterdörren, hon måste se om han är därinne. Men hettan från elden är obarmhärtig, hon kan inte gå nära huset, än mindre ta sig in. Senare, när elden lagt sig, hittar man en kropp i sovrummet. Den är alldeles för illa bränd för att kunna identifiera där och då, men allt pekar på att den avlidne är 25-årige Stefan Larsson. Saras pojkvän. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *