Podcasts about i finland

I Sverige kan nu minkfarmare få pengar av staten för att avveckla sin verksamhet. Det har regeringen bestämt, och åtgärden förutspås bli slutet på Sveriges pälsnäring. I Finland kommer ett medborgarinitiativ om att avveckla pälsnäringen att behandlas av riksdagen, och detta kommer än en gång att sätta igång debatten om näringens framtid. Steven Frostdahl, informationschef för de österbottniska pälsfarmarna, och Tuuli Solhagen från djurrättsorganisationen Animalia debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Oro för framtiden, individualism eller för högt ställda krav på föräldraskap? Att det föds färre barn är solklart, men ingen kan riktigt svara på varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För samhället är den här utvecklingen ett problem, med en åldrande befolkning och allt färre som kan sörja för dem. Kommande generationer kommer få dra ett tungt lass. I Finland, där de negativa siffrorna gått ännu längre, presenterades nyligen en utredning med förslag om information om reproduktiv hälsa, stöd till parrelationer – och 30 000 euro till den som skaffar barn innan 30 års ålder. Hör utredaren Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid institutet för befolkningsforskning i Helsingfors. I programmet medverkar även Caroline Uggla, docent i demografi och Gunnar Andersson, professor i demografi, båda vid Stockholms universitet och Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Föräldrarnas födelse. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

1969 kom 17-åriga Paula och Maila till Borås för att tjäna pengar i syindustrin. Sedan skulle de flytta tillbaks till Finland, tänkte de då. Men de blev kvar, trots förslitningsskador och utanförskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Vad hade hänt med alla fabriker här i Borås om inte vi från Finland hade kommit? Många hade säkert fått slå igen, säger Maila Piuva.-Har du finskt påbrå, kommer du i andra hand. Det var något vi fick lära oss från början, säger Paula Wendell.Idag har de levt större delen av sina liv i Borås och rotat sig, med familj - barn och barnbarn här.Under rekordåren för arbetskraftsinvandringen till Sverige, mellan 1968 och 1971, kom tusentals människor från Finland för att arbeta inom textilindustrin i Sjuhäradsbygden. Många av dem var kvinnor.-I Finland fanns fler industriarbetare än i Sverige och lönerna här var ungefär dubbelt så höga som i Finland, så det måste vara något man vägde in när man valde att komma hit och jobba, säger Johannes Daun, historiker och antikvarie på Textilmuseet i Borås.Idag har var tionde boråsare finska rötter. Ändå är Borås finska arv okänt för många.Programmet är gjort av Cecilia Ekman.Producent: Lotta MalmstedtSlutmix: Viktor TjernellArkivljud: Sveriges Radio och SF

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En inbrottsturné i Sverige mot vattentorn och andra vattenanläggningar oroar svensk polis. Det skulle kunna vara främmande makt som försöker kartlägga det svenska dricksvattensystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En oktobernatt 2024 går larmet vid en högvattenreservoar i Bollnäs. När polisen kommer till platsen står dörren på glänt. Den är uppbruten med kraftfulla verktyg. Kommunen uppmanar Bollnäsborna att inte dricka vattnet i kranarna utan att ha kokat det först. Det här är inte en unik händelse, många fler kommuner än Bollnäs har utsatts för inbrott mot vattenanläggningar.– Man kan också se ett visst mönster. Att brotten flyttar sig datumvis mellan olika områden, säger Ulf Andreasson på polisregion Väst.I fjol upptäckten polisen i region Väst, som ansvarar för 55 kommuner i Västra Götaland, att inbrotten i vattenverk och liknande anläggningar hade ökat. En analys visade också att en del av inbrotten stack ut på ett märkligt sätt. Vissa framstod som mer professionella eftersom förövarna bland annat undvikit att filmas av övervakningskameror. I flera fall där det fanns saker av värde att stjäla hade de lämnats kvar. Detta i kombination med det spända säkerhetsläget väckte en oro för att det skulle kunna vara underrättelsetjänst i andra stater som ligger bakom inbrotten.Ryssland pekas utAtt hålla koll på fiendens dricksvattensystem ingår bland annat i den ryska spelboken.– I rysk krigföring och i rysk hybridkrigföring så ingår ett stort mått av planering kring just sabotage av vatten, el, livsmedel och så vidare. Det påverkar krigets utveckling i Ukraina och naturligtvis är det inte en långsökt tanke att samma typ av planeringsarbete sker även i Norden, Henrik Häggström på Försvarshögskolan.Sverige är inte ensamt om att ha gjort den här typen av observationer. I Finland har ett tiotal inbrott mot vattenanläggningar fått stor uppmärksamhet under året. Även vid flera militära baser i Tyskland har det varnats för intrång på vattenanläggningar. Händelserna förstärker känslan av att konflikten mellan Ryssland och Nato ligger någonstans mellan krig och fred.– Det är rimligt att säga att vi befinner oss i en gråzonsproblematik med Ryssland och andra aktörer. Det har blivit mer påtagligt de senaste åren. Framförallt sedan 2014 när hoten mot svensk infrastruktur och samhällsfunktioner har intensifierats, säger Petronella Kjellberg Andersen, kommendörkapten som arbetar på Försvarshögskolan.Medverkande:Ulf Andreasson, förundersökningsledare polisen region Väst.Henrik Häggström, strategisk rådgivare Försvarshögskolan.Petronella Kjellberg Andersen, chef samverkansavdelningen Försvarshögskolan.Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, TV4, Yle, Fagervik & Skamsund, The Sun, KCBD News, Euronews, NATO

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.Mysteriet på MusköSamtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

Parkalombolo IK är ett ungt fotbollslag, med länets kanske äldsta tränare, Börje Andersson-Junkka. Vad tänker spelarna om att tränaren är 60 år äldre än de är? I Finland ska YLE spara 200 miljoner euro. Signe Brännström tog jägarexamen i en grupp där majoriteten var tjejer. Varför recenserades den tvåspråkiga boken Indigo av Annette Kohkoinen bara för dess svenska innehåll, inte på meänkieli? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Borde vi få mer betalt för att vi fysiskt tar oss till jobbet? I Finland jobbar vi på distans mer än någon annanstans i Europa, vilket har både för- och nackdelar. Men är distansarbete en så pass stor förmån att den som jobbar på distans borde få lägre lön? Och är det okej att jobba hemifrån för att gå ut med hunden? I Slaget efter tolv möts Elina Pylkkänen, understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet, Kaj Arnö, IT-entreprenör som arbetar på distans från den åboländska skärgården, och Johanna Ljungqvist, som jobbar med personalledning. Maj Lundström leder ordet. Slaget efter tolv, torsdag 22.8 klockan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

Sjöbevakningen i Västra Finland har lagt märke till en oroväckande trend, det har skett en enorm ökning i antalet roderfyllerier. Förra året omkom 34 personer i olyckor på fritidsbåtar och den nästvanligaste orsaken till dödsfall var alkohol. I Finland är promillegränsen till sjöss 1,0 promille, högre än i något annat land kring Östersjön. Borde gränsen sänkas? I debatten deltar Anders Fors, halvordinarie brandman, brandmannen Casper Holmbäck, Torbjörn Enroth, sjöräddningsledare i Åbo och Jan Jansson, ordförande för Segling och Båtsport. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Episoden på nettstedet: ⁠https://laernorsknaa.com/113-kvener-en-nasjonal-minoritet/ ⁠⁠⁠⁠ Episode på YouTube: https://youtu.be/WSdtR8zzjz4 Støtt podkasten: Patreon: ⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠⁠⁠⁠⁠ Donasjon (Paypal): ⁠⁠⁠⁠⁠Doner (paypal.com)⁠ I denne episoden skal vi snakke om kvener. Jeg har allerede laget flere episoder om samene som dere vet er ei urfolksgruppe i Norge. Men i Norge har vi også noe som vi kaller for nasjonale minoriteter. Dette er innvandringsgrupper som har vært så lenge i Norge og hatt en så langvarig tilknytning til Norge at de har fått en spesiell status. Mens urfolk gjerne var de første som bosatte et land eller bodd der i tusenvis av år, så har nasjonale minoriteter kanskje bodd noen tre-fire-eller-femhundre år i Norge. Dette gjør at får en litt spesiell status siden de har bodd her mye lenger enn andre innvandringsgrupper i Norge. I Norge har vi fem nasjonale minoriteter: kvener, jøder, skogfinner, romer og romanifolk. I denne episoden skal vi snakke om kvener.   Først og fremst, hvem er kvenene? Kvenene er ei gruppe finner, altså folk fra Finland, som kom til Norge for lenge siden. Disse personene fra Finland som vi kaller for kvener kom særlig til Nord-Norge fra nordlige deler av Finland. Det vil si at mange kvener har røttene sine i Nord-Finland. De første kildene på finner i Nord-Norge finner vi fra 1500-tallet. På 1500-tallet har vi skattelister som snakker om «kvener». Dette er altså grunnen til at vi snakker om kvener som ei nasjonal gruppe i Norge. Det har eksistert kvener i Norge i hvert fall i 500 år, sannsynligvis lenger.   Kvener, eller personer fra Nord-Finland, reiste til Norge i ulike perioder. Særlig på 1700-tallet var det mange kvener som reiste til Norge fra de nordlige delene av en region i Finland som heter Bottenviken. Men hvorfor kom de til Norge akkurat på denne tida? Historikere tror at det er særlig to grunner til dette og de henger sammen med hverandre. De to grunnene påvirker hverandre. Den første grunnen er Den store nordiske krigen fra 1700 til 1721 som var en stor krig der Sverige og Finland, som var en del av Sverige, kjempet mot Russland, Polen, Preussen, Hannover og Danmark-Norge. Det er den lengste og dødeligste krigen i Norden og gjorde at mange i Finland flykta til Norge.   Den andre grunnen er sultkatastrofer i Finland. Slutten av 1600-tallet og første halvdel av 1700-tallet var svært vanskelig for Finland. Denne perioden har ofte blitt kalt for Den lille istida. Hvorfor? Jo, fordi det var veldig kaldt i store deler av Europa og verden i denne perioden. Kaldere klima er spesielt vanskelig i en region som Norden der temperaturene allerede er lave. I Norge var vi heldige siden man kunne kjøpe korn fra Europa og man kunne spise og selge fisk på grunn av den lange kysten. I Finland var det derimot mye verre. Kaldere temperaturer i Finland gjorde at avlingene, altså det du dyrker, ble mindre. Folk fikk mindre mat. Det ble også mer sannsynlig at hele avlinger døde på grunn av frost, altså at det plutselig ble veldig kaldt som gjorde at plantene døde, og at folk dermed ikke hadde mat

Dådet i Vanda där en 12-åring sköt tre klasskompisar väcker än en gång frågor kring Finlands vapenkultur. I Finland finns 1,5 miljoner lovliga skjutvapen, men ändå är vi försiktiga med att diskutera vapen. Finns det fortfarande brister i vapenlagen? Borde Finland totalförbjuda handeldvapen som är enkla att gömma och som inte behöver förvaras i ett regelrätt vapenskåp, endast bakom lås? I diskussionen deltar Matias Dahlberg som driver en vapenhandel, tillståndssakkunnig Kajsa Johansson vid polisinrättningen i sydvästra Finland och ledarskribent Torsten Fagerholm vid Hufvudstadsbladet. Marie Söderman leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I Finland har ett barn dött och två barn skadats allvarligt i en skjutning på en skola. I Klartext berättar också Johanna Nyström om hur det är att bli en ny expert i Svenska Downföreningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

PFAS och dioxiner i kravägghttps://tidningensyre.se/2024/21-mars-2024/mer-miljogifter-i-ekologiska-agg/Kravägg har högra halter av dioxiner och PFAS än vad "konventionellt" odlade ägg har.Anledningen är att industrihöns får syntetiskt foder medans kravhöns får fiskolja (bland annat). Det gör att eftersom vi förgiftar vatten, växter och djur med PFAS så landar det i det vi äter till slut. Om vi inte ger djuren syntetiskt foder.Earth hour - gör brs saker iställethttps://trine.com/insights/earth-hour-med-mattias-goldmannTess tipsade om att målsätta ditt miljöarbete till nästa år. Stäm av vad du gjort på Earth Hour.Bereda skinn med högtryckstvätt. https://www.facebook.com/share/v/5qJJ1LDKcasWNat7/Vad tror du, går det att bereda skinn med högtrycken? Mattias tänker testa! Chips, veganskt och äkta. Chips _är_ veganska - tills vi stoppar i massa dumheter i dem!Ett vårtecken är backskärvefröBackskärvefrö (Noccaea caerulescens)Beskrivning:Växttyp: Flerårig örtHöjd: 5-20 cmBlommor: Små, vita eller ljusrosa, med 4 kronbladBlad: Rosett av ovala till omvänt äggrunda blad, stjälkblad omfamnar stjälkenFrukt: Skida med platta frönBlomningstid: April-majHabitat: Torrbackar, gräsmattor, stenmurar, ängar, skogsbrynBeskrevs första gången av Carl von Linné 1753Folktro och myter:I vissa trakter ansågs backskärvefrö ha magiska krafter och användes i kärleksmagi.Man trodde att man kunde bli osynlig genom att bära blommorna i fickan.I Skåne kallades blomman för "Per i backen" och man trodde att den var en förvandlad älva.I Finland användes blommorna för att spå framtiden.Andra användningsområden:Blommorna kan ätas och har en pepprig smak.Växten har använts i traditionell medicin för att behandla bl.a. urinvägsinfektioner och magbesvär.Andra intressanta fakta:Backskärvfrö är en hyperackumulator, vilket betyder att den kan ta upp och lagra stora mängder metaller i sina vävnader. Denna egenskap kan användas för att rena förorenad jord.Backskärvfrö är en viktig växt för bin och andra pollinatörer.Backskärvfrö är en ätlig växt, och bladen kan användas i sallader.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Nuori Kari Palo-oja pohtii, miksi hänen kehonsa ei ole samanlainen kuin muiden. Miksi äidille tulee paha mieli, kun hän yrittää kysyä asiasta? Hän saa vastauksen vasta vuosikymmeniä myöhemmin, kun puhelin soi ja lääkäri kertoo pysäyttävän uutisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pohjois-Hälsinglannissa asuva Kari Palo-oja on intohimoinen parahiihtäjä, sekä tavallisilla suksilla että rullasuksilla. Heikkojen jalkojensa takia hän käyttää hiihtäessä suksien päällä olevaa istuinta, jonka päällä mies on kontallaan. Kari eli vuosikymmeniä tietämättä vakavan sairautensa syytä.Kari och Neurosedynskandalen – hemligheten som tystades nedUnge Kari Palo-oja undrar varför hans kropp inte är som alla andras. Varför blir mamma så ledsen när han försöker fråga om saken? Han får svar på sina frågor först flera årtionden senare, när telefonen ringer och läkaren levererar sitt besked.Haastateltavat/intervjupersoner: Kari Palo-oja/Paraurheilija, Hannu Sariola/Kehitysbiologian professori emeritus/Professor emeritus i utvecklingsbiologiReportteri/reporter: Jorma IkäheimoTuottaja/producent: Hanna SihlmanKäsikirjoitus/Manus: Jorma Ikäheimo, Hanna Sihlman ja Tiina Laitila KälvemarkLoppumiksaus/Slutmix: Brady JuvierKertojaääni/Berättarröst: Ramin FarzinOhjelman arkistoklipit/Arkivklipp: Sveriges RadioOhjelma tehtiin talvella 2024. Programmet gjordes vintern 2024.Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti.Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.Hur många drabbades av Neurosedynskandalen?I slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet kommer en ny produkt till läkemedelsmarknaden – det lugnande läkemedlet talidomid, som har utvecklats i dåvarande Västtyskland. Talidomid anses speciellt lämpligt för gravida kvinnor som hjälp mot bland annat illamående, oro och sömnproblem eftersom pillret ”varken skadar mor eller barn”, som det står i läkemedelsinformationen. Talidomid börjar säljas världen över.Läkemedelsföretaget Astra säljer talidomid i Sverige under namnet Neurosedyn. Inom ett par år uppdagas, att läkemedlet kan medföra allvarliga fosterskador. I Sverige föds 180 barn med missbildningar orsakade av läkemedlet. Idag lever runt 100 svenskar med neurosedynskador, enligt Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN). I Finland föds 50 barn med neurosedynskador, enligt professor emeritus i utvecklingsbiologi Hannu Sariola. Världen över föds 7000-10 000 barn med missbildningar på grund av talidomid, runt hälften av dem i dåvarande Västtyskland.Mistä talidomidikatastrofissa oli kyse?1950- ja 1960-luvun vaihteessa lääkemarkkinoille tulee uusi tuote – rauhoittava talidomidi, joka on kehitetty silloisessa Länsi-Saksassa. Talidomidia pidetään erityisen sopivaksi raskaana oleville naisille, koska se muun muassa auttaa pahoinvointiin ja univaikeuksiin eikä aiheuta riippuvuutta. Lääkettä aletaan myydä ympäri maailmaa. Ruotsissa Lääkeyhtiö Astra myy talidomidia nimellä Neurosedyn, ja pillereiden lääkeinformaatiossa kerrotaan, että lääke ei vahingoita äitiä tai lasta: ”varken skadar mor eller barn och som därför passar särskilt bra att använda under graviditeten”.Tulevien vuosien aikana Neurosedynin vaikutukset todetaan kuitenkin vakaviksi. Ruotsissa todetaan syntyneeksi 180 Neurosedynin vammauttamaa lasta. Tänä päivänä noin 100 ruotsalaista elää Neurosedynin aiheuttamien vammojen kanssa, Neurosedynistä vammautuneiden yhdistyksen (FfdN) mukaan. Suomessa vammautuneita lapsia syntyi noin 50, kehitysbiologian professori emeritus Hannu Sariola kertoo. Suomessa talidomidia myytiin useilla kauppanimillä kuten Softenon, Noctosediv ja Peracon. Maailmassa syntyy noin 7000-10 000 talidomidin vammauttamaa lasta, noin puolet heistä Länsi-Saksassa.Korjaus 20240212: Karin äidin etunimi korjattu jaksoon. Korrigering 20240212: Karis mammas förnamn korrigerat i avsnittsljudet.Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimojorma.ikaheimo@sverigesradio.seTuottaja/producent: Hanna Sihlmanhanna.sihlman@sverigesradio.se

Vi drar til Finland! Visste du at elevene må ha 150 studiepoeng for å fullføre VGS, at skoleåret består av fem seksukers-sykluser, at elevene selv kan velge mange emner til ulike perioder, eller at vitnemålet ikke nødvendigvis er så viktig i et skolesystem uten "dead ends"? I Finland har de et skolesystem mange har blitt inspirert av, selv om Pisa-resultatene riktignok har falt de siste årene. Vi setter systemet under lupen. Medvirkende er Seppo Linnaranta (rådgiver), Teija Havana (lærer i religion og psykologi), Heidi Jærvinen (lærer i engelsk og spansk), Mona Lehto (VG3-elev) og Elias Manninen (VG3-elev). Become a member at https://plus.acast.com/s/et-bedre-skole-norge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Imorse blev det en het och rolig diskussion kring hur man säger bastu i plural - är det bastus eller bastuar? I Finland finns det hursomhelst fler sådana än bilar. Det och mycket mer kul får du höra om här! Dessutom kommer Jonna från MovieZine och bjuder på ett spännande serietips till helgen.

Blev du tröttare efter 30? Kanske har du kommit på dig själv med att sucka djupt när du sätter dig i favoritfåtöljen. Eller är du en pigg 80-åring? Alla åldras vi, men hur märker du av det? Det undrar Pamela i Karlavagnen måndag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Finland har hälsokontroller för äldre förare varit obligatoriska i årtionden.I Sverige diskuteras liknande hälsokontroller, och grått hår har blivit hippt. Men vad mer händer när vi blir äldre?Det kommer med åldernÅldrandet kan vara både härligt och besvärligt. Kanske kroppen inte är var den var förut, men det kompenseras med lugnet som livserfarenhet kan ge. En pigg, frisk pensionär med barnasinnet kvar kanske aldrig har mått bättre!Pamela Taivassalo vill höra din berättelse om ditt åldrande.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.Programmet startar kl 21:40. Telefonslussen öppnar kl 21:00.

Eugene Ufoka från African Anti-Racism Society Finland (AFARS) gästar podden och pratar om den antirasistiska kampen i vårt grannland. I Finland blev Black Lives Matter-protesterna ett tillfälle att sätta fokus på afrofobin i Finland. Sedan dess har rörelsen vuxit och i somras samlade man 30.000 personer i en demonstration mot regeringens främlingsfientliga politik.

År 1940 är Matti Sundsten en av de över 9000 svenska frivilliga i finska vinterkriget. Han överlever mirakulöst, men kriget lämnar honom aldrig, och sonen Bengt växer upp med en pappa som har mardrömmar om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 1940 åker den 23-åriga stridsflygaren Matti Sundsten som frivillig till finska vinterkriget. På sitt första uppdrag kraschar hans plan och Matti hamnar bakom Sovjetunionens linjer. I fyra dygn åker Matti skidor ensam i skogen, och till slut hittar han finska trupperna. Och dom sina vapen mot honom.”Jag skrek det lilla finska jag kunde. Älä ammu – alltså skjut inte. Minä olen vapaaehtoinen – jag är frivillig. Ruotsalainen – svensk” säger Matti.Matti överlever vinterkriget men kriget lämnar honom aldrig. Sonen Bengt lär sig tidigt, att när pappa blir arg så är han jättearg, och att pappas mardrömmar handlar om kriget.I Finland bar varje familj på krigstraumat. Männen som kom hem från fronten hade händer som skakade, de hade svårt att sova, dödsångesten tyngde deras tankar, kriget dånade i deras öron. Men Bengt i Sverige hade inte så många att bära krigstraumat med. I Dokumentti berättar han hur han märkte att andra pappor inte var som hans.Programmet gjordes av Hanna Sihlman Manus: Hanna Sihlman & Tiina Laitila Kälvemark Producent: Lotta Hoppu Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Inläsningar: Tuomas Ojala, Ludvig Larsson, Malin Lager, Eva BuskasSlutmix: Sophie Andersson Fler program från oss hittar du i Sveriges Radio Play appen, sök på Finska Dokumentti. Programmet gjordes hösten 2023.Vinterkriget 1939–1940Kriget mellan Finland och Sovjetunionen började den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland. Samtidigt bröt Sovjetunionen icke-aggressionsavtalet som tecknats mellan länderna 1932. När vinterkriget bröt ut var Finland underlägsen och tusentals människor från andra länder anmälde sig frivilligt till den finska armén. De flesta frivilliga kom från Sverige. Vinterkriget, som varade totalt 105 dagar, upphörde den 13 mars 1940 – dagen efter att Moskvafreden antecknades mellan Finland och Sovjetunionen. Vinterkriget är känt för särskilt svåra vinterförhållanden där temperaturerna kunde sjunka till nästan –50 grader. Finland förlorade omkring 13% av sin landyta till Sovjetunionen i kriget. Under vinterkriget kom finländska krigsbarn att transporteras till de nordiska länderna, huvudsakligen till Sverige.Källa: Försvarsministeriet & Tammenlehvän Perinneliitto ryTalvisota 1939–1940Sota Suomen ja Neuvostoliiton välillä alkoi 30. marraskuuta 1939, kun Neuvostoliitto hyökkäsi Suomeen. Samalla Neuvostoliitto purki maiden välisen, vuonna 1932 allekirjoitetun hyökkäämättömyyssopimuksen. Talvisodan syttyessä Suomi oli vahvasti alivoimainen, ja tuhannet ulkomaalaiset ilmoittautuivatkin vapaaehtoisiksi Suomen armeijan rinnalle. Eniten vapaaehtoisia saapui Ruotsista. Yhteensä 105 päivää kestänyt talvisota päättyi Moskovan rauhansopimuksen allekirjoittamisen jälkeisenä päivänä 13. maaliskuuta 1940. Talvisota on tunnettu erityisen vaikeista talviolosuhteista, sillä talvi oli tuolloin yksi vuosisadan kylmimmistä ja pakkaslukemat saattoivat laskea lähes –50 asteeseen. Talvisodan seurauksena Suomi menetti Neuvostoliitolle noin 13% maa-alueestaan. Talvisodan aikana suomalaisia sotalapsia lähetettiin muihin Pohjoismaihin, pääasiassa Ruotsiin.Lähde: Puolustusministeriö & Sotiemme perinne/Tammenlehvän Perinneliitto ryReportteri/reporter: Hanna Sihlmanhanna.sihlman@sverigesradio.seTuottaja/producent: Lotta Hoppulotta.hoppu@sverigesradio.se

Cirka 40 procent av svenskarna är villiga att försvara Sverige militärt vid ett angrepp. I Finland är siffran den dubbla. Det finns en stor könsskillnad vad gäller svenskarnas försvarsvilja. Allra mest redo är högerlutande män – kvinnor är inte alls lika sugna på att hålla gränsen med militära medel. Det visar en ny rapport som gjorts av statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson åt Myndigheten för psykologiskt försvar. Hur viktig är känslan av nationell sammanhållning för försvarsviljan? Och hur påverkas den av att Sverige är ett segregerat land? Gäster: Sten Widmalm, professor i statskunskap Uppsala universitet, Fredrik Bynander, chef vid centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin, kulturchef Fokus.        

Jenni on viemässä Iris-tytärtänsä mummon ja ukin luo Suomeen. Jennille tämä ei kuitenkaan ole kepeä lomareissu vaan pakomatka. Kun he ylittävät rajan, Jennistä tulee lapsikaappaaja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenni och hennes dotter Iris är på väg mot Finland. Men för Jenni är det ingen semesterresa, utan en flykt. Jenni anklagas för olovligt bortförande av sitt eget barn.Programmet är på finska.Erik, Jenni och Iris heter egentligen något annat. Jennis röst har lästs in av en röstskådespelare. Erikin, Jennin ja Iriksen nimet on muutettu. Jennin haastatteluosuudet ovat näyttelijän lukemia.Haastateltavat/Intervjupersoner: Jenni, Tarja Räisänen/Toiminnanjohtaja Kaapatut Lapset ry/Verksamhetsledare föreningen Kaapatut LapsetReportteri/reporter: Lotta HoppuTuottaja/Producent: Hanna SihlmanKäsikirjoitus/Manus: Tiina Laitila Kälvemark och Lotta HoppuLoppumiksaus/Slutmix: Lisa AbrahamssonKertojaääni/Berättarröst: Ramin FarzinJennin ääni/Jennis röst: Malou Zilliacus/Uusi TeatteriLisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista hakusanoilla ”finska dokumentti”.Lapsikaappaukset Ruotsin ja Suomen välilläLapsikaappauksia Ruotsin ja Suomen tapahtuu joka vuosi. Lapsikaappaaja on yleensä lapsen vanhempi. Suomessa lapsikaappaus on oikeudellinen termi, joka merkitsee, että pysyvästi Suomessa asunut alle 16-vuotias lapsi on viety ilman huoltajan suostumusta ulkomaille tai jätetty sieltä palauttamatta tapaamisoikeuden jälkeen. Ruotsissa rikosnimike on egenmäktighet med barn ja viittaa siihen, että huoltajaa on estetty tapaamasta lastaan, esimerkiksi viemällä lapsi ulkomaille tai olemalla palauttamatta lasta. Kidnappaus ei ole lapsikaappauksista virallisesti käytetty termi.Lähde: Suomen oikeusministeriö ja Ruotsin ulkoministeriöBortförande av barn mellan Sverige och FinlandVarje år förs barn olovligen bort från Sverige till Finland, och tvärtom. Oftast förs barnet bort av en förälder. I Sverige går brottet under rubriceringen egenmäktighet med barn, som syftar på att vårdnadshavaren hindras från att träffa sitt barn, till exempel genom att olovligen föra barnet till ett annat land eller låta bli att lämna tillbaka barnet. I Finland avser brottet lapsikaappaus (bortförande av barn) att ett barn under 16 år, som permanent bor i Finland, förs till ett annat land utan vårdnadshavarens medgivande, eller återlämnas inte efter utlandsvistelse. Kidnappning är inte en term som används officiellt om egenmäktighet med barn.Källa: Finlands justitiedepartement (oikeusministeriö) och Svenska utrikesdepartementetReportteri/reporter Lotta Hoppulotta.hoppu@sverigesradio.seTuottaja/Producent Hanna Sihlmanhanna.sihlman@sverigesradio.se

Aktualiteter på finska. Programmets tema är mobiltelefoner på skolan. I Finland är regeringen orolig för elevernas skolresultat och vill därför genom lagändring begränsa rätten att använda mobiltelefoner under skoldagen. Laura Francke från Utbildningsstyrelsen förklarar nuvarande mobilpraxis på de finska skolorna. I Sverige har man infört ett förbud mot mobiltelefoner under lektionstid. Högstadieeleverna Senni och Nova tycker att mobilfri skola för det mesta är bra. Programmet avslutas med låten Ennen vanhaan av artisten Costi.

Kuopio, syyskuu 1969. 15-vuotias Irma on kadonnut jäljettömiin, eikä tule veljensä häihin. Perhe etsii häntä pitkin Kuopiota kunnes yhtenä päivänä eteiseen tipahtaa postikortti. Irma on Turun satamassa matkalla Ruotsiin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Irma rymmer till Sverige som 15-åringKuopio, september 1969. 15-åriga Irma har försvunnit spårlöst och uteblir från sin brors bröllop. Familjen letar efter henne fram till dess att ett vykort en dag dimper ner på hallgolvet. Irma befinner sig i Åbo hamn och är på väg mot Sverige.Programmet är på finska.Haastateltavat/Intervjupersoner: Irma Nykulla, Hanna Snellman/Helsingin yliopiston kansatieteen professoriReportteri/reporter: Jorma IkäheimoTuottaja/Producent: Lotta HoppuKäsikirjoitus/Manus: Tiina Laitila Kälvemark, Jorma Ikäheimo ja Lotta HoppuÄänisuunnittelu ja miksaus/Ljuddesign och slutmix: Mika TahvanainenKertojaääni/Berättarröst: Ramin FarzinLisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti.Suuri muuttoaalto15-vuotias Irma on yksi sadoista tuhansista suomalaisista, jotka lähtevät Ruotsiin 1960- ja 70-luvuilla. Ruotsin tehdasteollisuus käy täysillä kierroksilla ja maassa vallitsee työvoimapula. Suomessa taas työttömyysaste on korkea ja palkat ovat pienemmät kuin Ruotsissa. Ruotsiin lähteminen on tähän aikaan melko yksinkertaista maiden välisen passivapauden ja yhteisten työmarkkinoiden ansiosta. Tilastollisesti suuren muuttaallon huippuvuodet ovat 1969-1970.Den stora flyttvågen15-åriga Irma är en av flera hundra tusen finländare som åker till Sverige under 1960- och 70-talen. Svensk tillverkningsindustri går på högvarv och det råder brist på arbetskraft. I Finland är arbetslösheten hög och lönerna är lägre än i Sverige. Att åka till Sverige är på denna tid relativt enkelt tack vare passfriheten länderna emellan och en gemensam arbetsmarknad. Statistiskt når den stora flyttvågen sin topp åren 1969-1970.

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-01-22.2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen ”A”, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling.Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp.Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. ”Blommorna klöser sig fram över huden” står det i 'A', ”och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka.”Att försöka tala, kan vara att gå sönder – särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget.finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande.Diktsamlingen ”A” fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan.Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt.Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta ”hem” till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland.Effekten skulle bli förödande – för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi.Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser.Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Texten till Finlands nationalsång ”Maamme”, är en översättning från det finlandssvenska originalet ”Vårt land” av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848:”Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord” – det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare.”Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli” skrev Södergran i debutboken 'Dikter' 1916. ”Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, 
… vi äro de minst väntade och de djupast röda, 
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.”Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en ”renare” och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom.1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. ”Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar.” Så skrev Björling i sin tredje diktsamling ”Kiri-Ra!” Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare:”Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt” – skrev Byggmästar 2010 i ”Vagga liten vagabond”.Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk.Hos Cia Rinne, i böcker som ”Zarzoum” från 2001 och ”Notes for soloists” som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne.Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt – de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita.Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism”White monkey” heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut ”Vitsvit” från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis – pojken, mamman, pappan, mormodern.Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, ”skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda.”Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik:”Min vän säger att vitheten fyller hen med skam.” står det i ”White Monkey”.”'Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt.' Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest.”Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar – men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär.Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan?Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts."Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska.Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk.Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är.Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk.Maria Küchen, författare och kritiker Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare:Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005)Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)" (Schilds & Söderströms 2014)Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916)Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017) "7" (Schilds & Söderströms 2017 )Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023. Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.Hög spionchef inför rätt för landsförräderiDen där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReporter: Fernando AriasTekniker: Adam Alvin

Joaquin legger opp og Thomas Berntsen drar til Sverige, men likevel er nok det at Neil Warnock klipte tåneglene til Darren Ambrose det mest forstyrrende vi har hørt denne uka. I Finland møter FC FC klubben Strikers/Bertil mens de sexy buksene har rykket opp til Kakkonen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.Hög spionchef inför rätt för landsförräderiDen där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Fernando Arias Tekniker: Adam Alvin

1919 är året då demokratins grundpelare gjuts i Finland. Samtidigt är det också ett mycket osäkert och oroligt år. I Östeuropa hade första världskriget lett till att ett maktvakuum uppstått, ett maktens tomrum som olika grupper försökte utnyttja för sina egna nationella strävanden. I Finland grundas frikårer, halvprivata arméer, utom statlig kontroll. Tusentals unga finländare samlas och anmäler sig till frändefolkskrig som ska utkämpas utanför Finlands gränser. Efter strider i Estland riktar sig blickarna mot det ryska Östkarelen - drömmen om att utöka Finlands territorium och skapa ett Storfinland verkar vara närmare att förverkligas än någonsin förr. Men vem var det som anslöt sig till frikårerna, vad var deras mål och hur gick det egentligen för dem? I Hissapoddens tjugonde avsnitt diskuterar historikerna Aapo Roselius och Anna Öhman de finska frikårerna som grundades år 1918 till det finska folkets stora förtjusning. Läs mera i A. Roselius & O. Silvennoinen: Finlands okända krig: Finska och skandinaviska frikårer i Baltikum och Ryssland 1918–20.

Norge och Sverige har gjort corona-bokslut. Man har utvärderat coronaåtgärderna och effekterna av dem och analyserat slutresultatet. I Finland är det här arbetet ogjort, och det är inte bra med tanke på kommande pandemier. Infektionsöverläkaren Asko Järvinen (bilden) diskuterar med ledarskribenten Torsten Fagerholm (Hbl). Programledare Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

I Estland har Kaja Kallas återvalts och i Finland bubblar valrörelsen. Hör om hur Rysslands krig präglar de båda länderna och om hur Finland släppt Sveriges hand på vägen mot Nato. Estland och Finland har tillsammans merparten av EU:s gräns mot Ryssland. Regeringscheferna Kaja Kallas och Sanna Marin har varit tongivande för EU:s stöd till Ukraina och i de båda länderna hålls det val i dessa dagar. I Finland är det en knapp månad kvar och i Estland hölls val den gångna helgen. Det liberala Reformpartiet blev med bred marginal största parti och premiärminister Kaja Kallas får i uppdrag att bilda regering.Så ser Finland på Sveriges Nato-strulI Estland har det varit ett val helt präglat av kriget och där det massiva stödet till Ukraina till viss del blivit omstritt. I Finland däremot råder konsensus om Ukraina-stödet och det är istället statsskuld och skatter som får mest fokus. Även Nato-debatten har lagt sig och i Finland talar man helst tyst om att man kanske nu går före Sverige in i försvarsalliansen. Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Baltikum. Marianne Sundholm, politikreporter Yle. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Mariette Parling

I årevis advarede Polen og de østeuropæiske lande mod Putin. I er naive, sagde de til vesteuropæerne, belært af historien - og forstærkede deres forsvar. I Finland og Sverige styrkede de beredskabet. I Tyskland kæmpede Scholz for Nord Stream 2 og resterne af Ost-politikken. I Frankrig talte Macron om "strategisk autonomi" - altså større uafhængighed af USA og dialog. Så angreb Putin Ukraine - igen! Vesteuropa rystede chokket af sig. Sverige og Finland søgte ind i Nato. Og østeuropæerne - de krævede våben til Ukraine. Vært: Steffen Gram.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Ny balans mellan Finland och SverigeRelationen mellan Sverige och Finland brukar ofta beskrivas som nära och viktig, inte minst vad gäller försvarssamarbetet där länderna länge talat om varandra som sin närmaste partner.Relationen är också komplex. I Finland följer man generellt sett utvecklingen i Sverige mer än vad man i Sverige följer Finland. Men i och med Natofrågan och Finlands möjliga väg in i Nato, före Sverige, kanske balansen i relationen håller på att förändras?Jordbävningens överlevande saknar bostäder, skola, värmeDen historiska staden Antakya i södra Turkiet är en av de platser som drabbats hårdast av jordskalven för snart två veckor sedan.Knappt en enda byggnad i staden, som innan katastrofen hade flera hundra tusen invånare, står oskadd många har förvandlats till grus.Och frågan är nu om staden och dess invånare har någon framtid.Timme ett:Vad händer med Sveriges Nato-process om Finland går före?Finland och Sverige - så förändras balansenJordbävningen i TurkietMaffian i ItalienKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme två:Ettårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina närmar sig. Hör våra utsända i Ryssland och UkrainaReportage från LvivSatir med Public ServiceTysklands nya utrikespolitik väcker oro på hemmaplanFettisdag ovanligt viktig för bageriernaMefisto - vad säger pjäsen om dagens läge?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare Jesper Lindau Producent Nina Benner Tekniker Matilda Eriksson

Musikalen Hair har nypremiär på lördag och Thomas Nordegren blir nostalgisk och bjuder på tonårsminnen från hur han upplevde Hår 1968. Och så ska det handla om att sluta på jobbet, och livet efter rampljuset. Stina Dabrowski och Kodjo Akolor ger råd. Dessutom: Finsk cha cha cha med Käärijä och älgskrämmor. Bengt Magnusson, Stina Darbrowski och Kodjo Akolor ger tips till Thomas Nordegren om livet som väntarI dag är det sista ordinarie programmet som Thomas Nordegren programleder. Hur är det att sluta som programledare? Vi frågar några som verkligen vet: Bengt Magnusson, som slutar på TV4, Stina Darbrowski, som gick i pension vid 65 års ålder, och Kodjo Akolor, 41, som just slutat på Morgonpasset i P3 för att satsa på skådespeleriet. Vilka råd har de att ge till Thomas? Och hur vet man att det är dags?Musikalen Hår 1968 och nyuppsättningen av Hair på Göta Lejon mötsEn ny uppsättning av hippiemusikalen Hair har premiär på lördag och Viktor Norén, som spelar en av huvudrollerna, kommer till studion. Vi har också bjudit in Anna Bella Munter, som var med 1968, när musikalen hade europapremiär i Stockholm. Hon har lovat sjunga Frank Mills, Thomas favoritballad ur musikalen. Och så kommer jazzsångerskan Tessan Milveden, som också medverkat i nostalgiföreställningen om Hår.Kommer vinnaren i Eurovision från Finland och UMK 2023?I Finland skrämmer man älgar med skräckhistorier från finska vinterkriget. Men Thomas tror att en av låtarna i musiktävlingen UMK som är Finlands uttagning till Eurovision skulle funka minst lika bra. Louise Epstein däremot anar potential och tror att låten "Cha Cha Cha" med Käärijä skulle kunna ha en god chans i Eurovision 2023.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinProducent: Ronnie Ritterland

När jag hörde talas om Maria Wester var det självklart att jag skulle samtala med henne i min podd. Jag följde min intuition - jag visste inom mig att det är viktigt. Maria är diplomerad homeopat sedan tjugo år tillbaka och är verksam i Oravais i svenska Österbotten i Finland. Samtalet med Maria överväldigade mig. Jag insåg att kroppen har en förmåga att läka många olika sjukdomar och sinnestillstånd med hjälp av homeopatiska medel. Förutom att Maria har hjälpt människor med många olika symtom och sjukdomar har hon bidragit till att barn med autism har börjat fungera normalt igen. Tyvärr sätter kvacksalverilagen stopp för oss i Sverige att behandla barn under åtta år. I Finland däremot är det fullt lagligt att behandla även små barn. Synen på homeopati innehåller ändå en viss skepsis och Sverige och Finland är länder där man fortfarande inte infört homeopati som alternativ till traditionell sjukvård. Under vårt samtal genomsyras jag av ett hopp och en glädje när det börjar gå upp för mig vad homeopati verkligen är. När Maria berättar om när hon deltog i tillverkningen och beredningen av homeopatmedel i Österrike, inser jag vilken fantastisk metod homeopati är, trots att den rationella delen i mig inte kan förstå hur det fungerar. Jag vet bara att det fungerar. Maria har en intuition utöver det vanliga, som bidrar till att klienterna får rätt hjälp. Naturligtvis är hennes långa utbildning helt nödvändig parallellt med den erfarenhet hon förvärvat genom åren som homeopat. Allt detta gör att de flesta klienter hon möter börjar må bra igen. Vi lever i en speciell tid - många hemligheter som dolts för oss kommer upp till ytan nu, "gamla" tidlösa sätt att läka fysiska och känslomässiga obalanser aktualiseras igen, det går inte längre att dölja eller gömma det som fungerar och som bidrar till vår läkning fullt ut. På Marias hemsida: https://mariasnycklar.fi vittnar klienter, som blivit hjälpta av homeopati när den traditionella sjukvården gått bet. Facebook: Marias Hälsonycklar Instagram: mariashalsonycklar

Vi kör ett varv till på detta tema, Erdogan tycker uppenbarligen att den amerikanska befolkningen borde bli mer varse i vart fall! Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) tillbakavisar Erdogans kritik att Sverige har varit en vagga för terrorism. – Det är naturligtvis fel och vi kommer att bli medlemmar i Nato, säger Ann Linde. Ann Lindes tillbakavisar den turkiske presidenten Erdogans uttalande under tisdagskvällen och säger att han har helt fel. – Det är naturligtvis fel och vi kommer att bli medlemmar i Nato. Vi är fullt beredda att arbeta mot terrorism. Vi fortsätter att uppfylla det avtalet vi har med Turkiet, Finland och Sverige, säger utrikesminister Ann Linde till SVT Nyheter. Det var amerikanska public service-kanalen PBS som tidigare i dag intervjuade Erdogan, som för närvarande befinner sig i FN:s generalförsamling i New York. Erdogan fick frågan om Sverige och Finland och Turkiet kommit närmare en uppgörelse, och om Turkiet är berett att permanent blockera Sveriges och Finlands inträde i Nato, om man inte kommer överens. ”En vagga för terrorism” Erdogan svarade inte på frågorna. I stället upprepar han kritiken mot Sverige. – Sverige har varit en vagga för terrorism. Och terroristerna har infiltrerat hela vägen in i deras parlament, säger Erdogan. Han fortsatte att kritisera Sverige för att ”terrorister får demonstrera i Stockholm”. – I Finland, å andra sidan, är de inte som i Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De använder alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, säger Erdogan och fortsätter: – Och i gengäld säger jag att terrorism inte har något med yttrandefriheten att göra. Och det turkiska parlamentet är den slutliga beslutsfattaren. Klartecken från andra länder Samtidigt får Sveriges och Finlands inträde i militäralliansen i stadig takt godkänt från andra Natoländer. Sverige har fått klartecken från Portugal Grekland och Spanien. Slovakien, är på tur och där parlamentet behandlar frågan om en vecka. Därefter återstår bara att få godkänt från Ungern och just Turkiet. Båda länder som Sverige haft tämligen gnisslande relationer med under senare år. Ungerns justitieminister Judit Varga lovar även att en ungersk ratificering inte ska bli något problem, även om inget färdigt datum för behandlingen är satt. – Det står på parlamentets agenda. Det handlar bara om tajmning. Men lita på mig: Ungern är med och stöder fullständigt ett inträde, säger Varga på väg in till ett EU-möte i Bryssel på tisdagen. Godkännande krävs från alla Natos 30 medlemsländer innan Sverige och Finland kan släppas in. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Jon har haft en lössituation hemma vilket leder till ett samtal om vilka smittohärdar förskolor och skolor är. Efter det pratar vi lite om förhoppningarna för ”Game of Thrones”-spinoffen ”House of Dragons”. Vad känner Amat efter första avsnittet?Sen blir det mer politikprat. I Finland har statsminister Sanna Marin tvingats till drogtest och offentliga ursäkter efter ha fångats på bild med att festa. I Sverige vill Magdalena Andersson inte ha somalitowns och har hellre liberalerna med i regeringen än vänsterpartiet. Medan SD vill riva bron mellan Rinkeby och Sundbyberg för att ”förhindra gängkriminella från att komma över och rekrytera ungdomar”. Snart är det val, hörrni. Håll ut!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Alla har vi ett eget språkbruk, kanske favoritord och många förstärkningsord. Vilket är ditt finaste och mest använda ord? Finns det ord som du använder bara när du är på gott humör eller då du är riktigt arg? Dialekter kan innehålla säregna ord som kan få en egen betydelse tillsammans med personer som talar samma dialektala språk. Finns det ord i din dialekt som du gärna använder som exempelvis eljest, bängla, fördan, huvva eller okaffedrucken?Förknippar du ett vackert ord med en plats, en värdering, en person eller innehåller ditt vackraste ord en kombination av vokaler som låter fint tillsammans eller är ordet bara roligt att säga ord för att det innehåller ett konsonantkluster som strax eller trakset?Äldre personer kan ibland använda svenska ord som kanske yngre personer inte ens förstår. I Finland där det också talas svenska har man flera svenska ord som skiljer sig från det sverigesvenska ordbruket. Har du något favoritord som du gärna använder när du vill göra dig själv eller andra på gott humör?Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du få tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Skriv gärna till oss på våra sociala medier eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seKarlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Programledare: Pia HerreraProgrammet startar kl. 21:03 i P4 och Sveriges Radio Finska. Du kan ringa till oss på måndag från och med kl. 20:30Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

I Finland bär varje familj på en egen historia av krig mot den stora grannen i öster. Finland har en 130 mil lång gräns mot Ryssland och nu står ett NATO-medlemskap för dörren. Hör om hur finländare präglats av relationen till Ryssland och vad den betyder idag. Henrik Meinander professor i historia vid Helsingfors UniversitetSusanna Ginman, politisk redaktör på HufvudstadsbladetBengt Linderoth, författare och journalistClaes Aronsson, programledare

Butja är staden i norra Ukraina som har blivit en symbol för terror, mord på civila och total nonchalans för krigets lagar. I Finland och Sverige fortsätter politiska samtalen om eventuellt Natomedlemskap, men utrikesminister Ann Linde säger att de två grannländerna kan komma fram till olika beslut. President Putins talesman har svarat om att det kan kräva förändringar av den "västra flanken". Svenska partiledare ställer gärna upp för en känd svensk influerare, men Nyamko Sabuni avgår med omedelbar verkan. Veckopanelen med Maria Wetterstrand, hållbarhetschef i Bryssel, Henrik Jönsson, entreprenör och youtuber och Daniel Suhonen, chef för Katalys. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Butja är staden i norra Ukraina som har blivit en symbol för terror, mord på civila och total nonchalans för krigets lagar. I Finland och Sverige fortsätter politiska samtalen om eventuellt Natomedlemskap, men utrikesminister Ann Linde säger att de två grannländerna kan komma fram till olika beslut. President Putins talesman har svarat om att det kan kräva förändringar av den "västra flanken". Svenska partiledare ställer gärna upp för en känd svensk influerare, men Nyamko Sabuni avgår med omedelbar verkan. Veckopanelen med Maria Wetterstrand, hållbarhetschef i Bryssel, Henrik Jönsson, entreprenör och youtuber och Daniel Suhonen, chef för Katalys. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Centerpartiets riksdagskansli bubblar av missnöje. Kommer det att bli ett politiskt problem för Annie Lööf? I Finland rusar parti efter parti mot ett ja till Nato. I Sverige säger Stefan Löfven och Göran Persson nej. Och är ukrainska flyktingar kulturellt närstående svenskar, som Jimmie Åkesson säger? Producent: Martina Pierrou Medverkande: Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg

I Finland börjar man om drygt en månad använda fokuserat ultraljud som en behandlingsmetod vid Parkinsons sjukdom. Det pratas just nu mycket, inte minst på sociala medier om fokuserat ultraljud. Hur fungerar det? Vem är bäst lämpad? Hur ser det ut med biverkningar? Kommer behandlingsmetoden till Sverige? Hör Håkan Widner Professor i neurologi och Överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.Programledare: Anders StålhammarProducerat av Poddcoast AB

I Finland og Sverige øker oppslutningen om Natomedlemskap. Tyskland ruster opp. Norge fryser samarbeid med Russland. Krigen i Ukraina gir et ugjenkjennelig bakteppe før utenriksministeren holder sin utenrikspolitiske redegjørelse for Stortinget. Hør episoden i appen NRK Radio

Nyheter på finska. Programmets tema är trafiksäkerhet. I Finland tillåter körkortslagen att 17-åringar skaffar körkort i förtid. Vi träffade trafikläraren Miro Ketola som berättar om sin inställning till unga förare i trafiken. Två sverigefinska ungdomar berättar om sina mopedresor och hur det är att köra i biltrafik med moppen. Programmet avslutas med låten Kesämopo av Sleepy Sleepers.

I helgen gick det att se norrsken i ovanligt stora delar av Sverige. När kommer en ny chans och hur kan norrskensskådare hjälpa forskare att förstå mer om det här fenomenet? I Finland har norrskensskådare hjälpt forskare att upptäcka en helt ny form av norrsken. Och numera är det många som tipsar varandra på sociala medier om när det verkar vara ett fint norrsken på gång. Lyssna på experternas bästa råd för att få syn på norrsken, och när det finns en extra stor chans att se det här fenomenet igen. Medverkande: Urban Brändström, norrskensforskare vid Institutet för Rymdfysik i Kiruna. Minna Palmroth, professor i rymdfysik vid Helsingfors universitet. Jessica Yngvesson, som såg norrsken i Skåne. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

I Finland firar man idag självständighetsdagen. Vad betyder det för dig att vara självständig? Har du någon särskild situation eller tid i livet där du började känna dig mer oberoende? I Finland firar man idag självständighetsdagen. Vad betyder det för dig att vara självständig? Har du någon särskild situation eller tid i livet där du började känna dig mer oberoende?Idag firar Finland att det gått 104 år sedan man blev självständig efter att tidigare ha tillhört Ryssland. Hur påverkas du av Finland firande idag?Vad betyder självständighet för dig? Är det viktigt för dig att var oberoende? Varför då? När känner du som störst behov av självbestämmande? Har du minnen från ungdomen av att känna dig självständig.Kan det ha varit när du började tjäna egna pengar, flyttade hemifrån eller köpte din första bil? Vid vilka andra tillfällen i livet har ditt oberoende varit viktigt? Kan det ha varit när du inlett en ny relation, eller avslutat en relation? Har du minnen och erfarenheter som blev avgörande för din egen självständighet?Ring och dela med dig av dina erfarenheter på måndag kväll på telefonnummer 020 221030.Det går också bra att maila din berättelse på adressen karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på våra sociala medier.Programledare Mika Olavi TahvanainenProgrammet startar kl. 21:40 i P4. Du kan ringa till oss på måndag redan från kl. 21.Producent Maria RepitschAnsvarig utgivare Anne Sseruwagi

Artisten och producenten Tim "Avicii" Bergling gick bort 28 år gammal, 2018. Idag släpps "Tim biografin om Avicii". Vi har mött författaren Måns Mosesson. UTBREDD PSYKISK OHÄLSA BLAND MUSIKER Undersökningar visar att den psykiska ohälsan är stor bland artister och musiker. Hur tar det sig uttryck och vad beror det på. Samtal med Karin Engquist, läkare vid Artist- och Musikerhälsan i Malmö. MIRJA PALO HITTADE HEM I FINLANDS NATIONALINSTRUMENT KANTELE  Kantelen är ett urgammalt stränginstrument, omkring 2000 år, som har överlevt in i modern tid. I Finland är det fortfarande i allra högsta grad ett levande instrument i Sverige är det desto ovanligare. P1 Kultur har träffat en av dom, Mirja Palo i Norrbotten, som hittade hem musikaliskt när hon fann kantelen. HORACE ENGDAHL AKTUELL MED NY TANKEBOK Horace Engdahl, författare och ledamot i Svenska akademien, är aktuell med en ny tankebok med en titel lånad  från Beethovens pianosonat som markerade början på kompositörens sista fas: "op. 101". Kulturredaktionens kritiker Jenny Teleman njöt av boken ända fram till sidan 29.  Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson  

Läsning ger förutom läsupplevelser också många goda gåvor på köpet. Forskning visar att skickliga läsare har de bästa förutsättningarna att klara sig bra i livet. I Finland finns det ändå 750 000 personer som är så svaga läsare att de går miste om allt det goda läsningen ger och istället riskerar de att marginaliseras. Ett hur stort demokratiskt problem är det här? I Slaget efter tolv på torsdag möts läsambassadören Amanda Audas-Kass, Johanna von Rutenberg som är teamledare på LL-center och Birgit Schaffar som är universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Sara Kardirsson från Skövde medverkar i den aktuella kortfilmen "Mellan himmel och helvete". I filmen jämför hen sin egen sjukdomshistoria med sin gammalmormor Iida-Marias. Gammelmormor Iida-Maria blev inlåst på mentalsjukhus och behandlades som en galen och farlig människa, medan Sara idag lever ett friare liv. Än finns det stigma och tystnadskultur kring bipolär sjukdom, vilket Sara vill bryta både i sin egen släkt och i samhället. I Finland sätts Saras vegetariska kost på prov, och vad innehåller en possumunkki egentligen? I studion har vi mycket att prata om efter ledigheten. Natalie har suttit kyykyssä hela sommaren, Kalle berättar om sin rädsla för att bli haffad och förhörd i Finland och Sanna lär oss alla hur man undviker en dödlig svamp. Sanna Laakso, Natalie Minnevik & Kalle Kinnunen popula@sverigesradio.se

Pandemins andra våg sköljer över Norden och får politiska konsekvenser från den omtumlande minkskandalen i Danmark till den törnade Sverigebilden. Ja, runtom i Norden införs nu fler restriktioner för att få bukt på pandemin och Norge och Island, som ju inte är medlemmar i EU, förlitar sig på Sverige för att få tillgång till vaccin. Samtidigt i Danmark skakas regeringen om av minkavlivningarna som visat sig sakna lagstöd. I Finland har man lyckats få ner smittotalen och regeringen lanserar nu en internetkampanj för att muntra upp befolkningen men många företag, inte minst rederier som Viking Line, lider förluster.  Hör om allt detta och mer i Europapoddens nordenspecial! Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Marie Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se