Podcasts about ofta

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Varmt välkommen tillbaka till Idrott-och ledarskapspodden. I det här avsnittet får du lära dig om 6 vanliga mentala spärrar och hur du löser dem. Har du tex någon gång känt att du vet exakt vad du vill göra, men ändå inte får det gjort? Kanske håller rädslan för att misslyckas dig tillbaka. Kanske jämför du dig med andra, oroar dig för vad människor ska tycka eller tappar fokus när det verkligen gäller. I det här avsnittet pratar Jenny om mentala spärrar – vad de är, varför de uppstår och framför allt hur du kan ta dig igenom dem. Hon delar med sig av egna erfarenheter från sin pågående satsning mot kvalet till US Senior Women's Open, där hon själv har stött på flera oväntade mentala spärrar trots att hon arbetar med mental träning varje dag. Du får ta del av lösningar som kommer från Jennys insikter och erfarenheter efter över 25 år som tränare och coach, från hennes olika utbildningar och hon delar med sig av specifika övningar och verktyg från hennes böcker Stolt, stark och säker och Whole in One. I avsnittet pratar Jenny bland annat om: • Rädsla för att misslyckas • Rädsla för att lyckas • Rädsla för vad andra ska tycka • Jämförelse med andra • Ilska och besvikelse efter motgångar • Hur du hittar tillbaka till fokus och närvaro Hon använder golfen som metafor, men avsnittet riktar sig till alla som vill utveckla sin mentala styrka – oavsett om du är idrottare, ledare, entreprenör eller bara vill må och fungera bättre i vardagen. För mentala spärrar är inte ett tecken på svaghet. Ofta är de ett tecken på att det vi gör betyder något för oss. Välkommen att lyssna! Vill du köpa Jenny's böcker så hittar du dem här: Stolt, stark och säker: https://www.adlibris.com/sv/bok/stolt-stark-och-saker-en-bok-om-helhetstraning-for-golfare-9789198819106 Whole in one (här ingår alla ljudfiler och hänvisningar till poddavsnitt mm): https://www.adlibris.com/sv/bok/whole-in-one-din-resa-till-inre-lugn-mental-styrka-och-frihet-9789198819120 Jenny's Golf & Yoga Retreat på Villa Baro den 11-13/9. Läs mer och boka här: https://villabaro.se/events-retreats/golf-yoga-retreat

Ofta tenderar man vara väldigt sträng när det gäller en själv. Medan man tycker om sina medmänniskor för att de är pladdriga, blyga eller härligt filterlösa, är det svårare att ge sig själv samma barmhärtighet. Då kan man vakna upp kallsvettig efter ett socialt sammanhang och börja rannsaka sig själv. Var jag oartig? Verkade jag sur? Vad sa jag egentligen? Varför sa jag så lite? I veckans podd delar vi med oss av våra sociala komplex. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My website⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ where you can buy my book: https://www.lattsvenskamedoskar.com/ Lyssna på Intro till svenska med Oskar på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Spotify⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ eller ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. You can ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠purchase Learn Swedish With Norse Mythology here⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. It's packaged as an ebook and audiobook. Enjoy! -- Lätt Svenska med Oskar finns också på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠! Support the show? ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Become a Patron⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ to access short stories, transcripts, the Discord Server and more: https://www.patreon.com/lattsvenskamedoskar ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ and become a Discord member on: https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com I'm also on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠ Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Ibland är det en enda grej som avgör. En morgon när man orkar gå upp fast kroppen säger nej. Eller helt vanlig onsdag som plötsligt blir minnesvärd, för att någon höll upp dörren, skickade ett hur är det? eller ringde precis när det behövdes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvällens Karlavagnen handlar det om det som varit viktigast för lyssnarna just den här veckan. Kanske var det ett besked du väntat på, ett bråk som blev uppklarat, ett barn som somnade i tid för första gången på länge, ett träningspass du trodde du skulle hoppa över men genomförde ändå. Kanske var det att du tog dig ut i skogen och kände att du kunde andas igen, eller att du lagade en rätt som smakade hemma – hemma som i barndom, som i en annan stad och i ett annat land.Det behöver inte vara det mest dramatiska som är viktigast. Ofta är det det där lilla som gör det. Hör vad det var för just Karlavagnens lyssnare.Veckans viktigaste i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, runt klockan 23:07.

I mellankrigsdeckaren fanns en ordning som kunde återställas. Malin Krutmeijer följer utvecklingen in i ett allt djupare mytologiskt mörker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Häromsistens var jag på ett föredrag om fabriksarbeterskor i Malmö fram till 1930-talet. En historiker berättade om hur de kämpade mot en särskilt hårdnackad rik fabrikör som anställde elaka, tafsande förmän och tyckte de anställda borde vara tacksamma över att ha ett jobb överhuvudtaget.Om denne fabrikör hade varit med i en deckare från 1937 skulle han nog ha blivit mördad. Det året var det nämligen idel stygga typer i chefsposition som gick åt, berättar förläggaren och litteraturvetaren Anders Bergman i sin bok ”Brottsplats 1937”. Där har han analyserat hela åttio deckare som kom ut just det året. Det vimlar av affärsmän och allehanda bossar som får vad de förtjänar. Polisen eller detektiven som utreder fallet kan till och med visa sympati för mördaren, även om rättvisan måste ha sin gång.Det här är knappast ett scenario som läsare av nutida kriminallitteratur känner igen. Vi som badat regelbundet i deckarfloden sedan sent 1900-tal har ju dränkts i fullständigt groteska mord där offren verkligen inte har gjort något som står i proportion till vad de utsatts för. De har ofta varit kvinnor men i princip kan de vara vilka som helst. De hålls som fångar i veckor, blir rituellt lemlästade, levande begravda och allt möjligt. Förståelse för mördaren? Tror inte det.Ofta nöjer sig mördaren heller inte med att döda en gång. Han – för det är oftast en man – har en så kallad signatur som han upprepar tvångsmässigt. Han kan triggas av ett visst utseende eller något annat som ofta påminner om saker i hans förflutna. Varje stackare som uppfyller kriterierna och hamnar i mördarens uppmärksamhetsfält riskerar att bli offer.Seriemördaren gjorde egentligen entré med Jack the Ripper under det sena 1800-talet, men begreppet myntades av FBI först på 1970-talet. De kartlade seriemördare och utarbetade en metod för psykologisk profilering. Detta fick stort inflytande på kriminalromanen, där mördaren blev en verklig fixstjärna. Det är ju han eller hon som bär svaret på gåtan som ska lösas, men seriemördaren är mer än så: en ohygglig avvikelse bortom normal logik. Här fungerar det inte att, som i 1930-talets deckare, söka efter motiv i den mänskliga naturens girighet, hämndlystnad, svartsjuka, vrede och desperation. I en av pseudonymen Lars Keplers böcker heter det rentav att mördaren inte går att besegra ”eftersom han utnyttjar det faktum att människor älskar varandra”.Den som ska utreda morden konfronteras med något ofattbart och måste ta sig in i mördarens psyke. Är han måhända fixerad vid snygga kvinnor i 20-årsåldern? Varför måste han absolut skära brösten av dem innan han sakta dränker dem i en speciell vattentank? Ja, jag parodierar en slentrianmässig misogyni som tyvärr har funnits i den här subgenren.Om vi lämnar mördarna därhän och istället tar en titt på dem som utreder brotten så är de också en helt annan typ av karaktärer än sina motsvarigheter under 1900-talets mellankrigstid. Som författaren och litteraturforskaren Carina Burman skriver är många av guldålderns detektiver kvinnor, och de är ofta modellerade efter käcka flickbokshjältinnor. De är utbildade, kavata och sakliga – med andra ord väl skickade för att lösa de brottsfall de snubblar in i.Som jämförelse är dagens mordutredare, om jag ska generalisera, allt annat än käcka. De är envisa slitvargar och jakten på mördaren är rena Golgatavandringen. De kämpar mot inkompetens och korruption i poliskåren, jobbar dygnet runt, sover inte och äter knappt. Ofta blir de sjuka och skadade och ibland nästan dödade. Lars Keplers polishjälte Joona Linna är ett exempel – han får massor av stryk genom den våldsmättade bokserien.Ett annat, av många, är den brottsutredande journalisten Mikaela Sköld i Johan Brännströms ”Skallben”. Hon är riktigt illa däran efter att i förra boken ha blivit skjuten i huvudet. Men nog måste hon ändå gå en match mot en vidrig superskurk, samtidigt som hon genomför en mödosam rehabilitering, har minnesluckor och hallucinationer.Det kan eventuellt vara Henning Mankells Kurt Wallander som utlöste den här självuppoffrande, destruktiva trenden. Wallander hade ganska kass hälsa från början, men drabbas så småningom i bokserien av fetma, diabetes och till slut även alzheimers sjukdom. I sin avhandling ”Snuten i skymningslandet” beskriver filmvetaren Michael Tapper honom som totalt utbränd när han famlar sig fram i ett sönderfallande samhälle. Han gör också den pricksäkra iakttagelsen att Wallander aldrig har varit mer Kristuslik än i Kenneth Branaghs gestalt i BBC:s filmatiseringar av böckerna.De samtida mordutredarna är med andra ord inga miss Marple eller lord Peter Wimsey, som la mordpussel utifrån möjlighet, motiv och medel, i regel utan risk att själva gå åt på kuppen. Och mördarna är inga okända släktingar som vill inkassera ett fett arv, eller några näriga fabrikörer som jäklas med folk.I 1900-talets mellankrigsdeckare fanns det en ordning som kunde återställas. Numera är själva ordningen satt ur spel, och mordutredaren en självförbrännande låga i en mörk värld. Hon eller han jagar omnipotenta brottslingar med säregna drivkrafter.Det är lätt att tänka att deckarens förändring avspeglar en allmän känsla av förlorat hopp och ökande misstro. I de yttersta tiderna förslår inte en kavat tjej med huvudet på skaft som kan ta fast tjuven. Här behövs ett tyngre artilleri: någon som är redo att bära sitt kors och sin törnekrona i en strid mot ondskan själv. Ett annat sätt att se på kriminallitteraturens förvandling är mer teknisk. Sedan deckarens första storhetstid har underhållningsbranschen sett en masskulturell revolution. Den har inneburit en tendens att höja de dramatiska insatserna. Man vill väl tränga igenom och bjuda på största möjliga effekt.I dagens deckare går det att se influenser från uppskruvade genrer som skräck, noir och inte minst superhjälteserierna. Superhjältarna föddes i slutet av 1930-talet, de är släkt med grekiska gudar men samtidigt genuint moderna. De har både extrema krafter och sårbarheter, och slåss gärna mot fascistoida, omnipotenta skurkar. Nog liknar exempelvis Stieg Larssons hämnande hacker Lisbeth Salander en superhjälte mer än en kavat och präktig deckarhjältinna från samma tid. Den Kristuslika kommissarien är inte väsensskild, men är hämtad från en symbolvärld som kanske ligger närmare i medvetandet hos deckarläsarna.Sådana här hjältar behöver värdiga motståndare för att spänningen ska maxas. Lisbeth Salander har haft sina kvinnohatare och nazister, andra har istället seriemördaren, komplett med fasansfull blodtörst och dunkla motiv. Där står vi nu, med perversa mördare som endast kan bekämpas av – ja, gudalika inkarnationer i poliskåren?Lite märkligt är det, och många gånger storslaget underhållande. Vad det säger om oss och det samhälle vi lever i vet jag faktiskt inte riktigt.Frågan är om ens en sargad kommissarie, van att tampas med mörkrets makter, skulle kunna lösa den gåtan.Malin Krutmeijer, kulturjournalistLitteratur:Anders Bergman: Brottsplats 1937. Guldåldersdeckaren under lupp. Alephs deckarbibliotek, 2025.Carina Burman: Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor. Albert Bonniers förlag, 2023.Lars Kepler: Lazarus. Albert Bonniers förlag, 2018.Johan Brännström: Skallben. Ordfront förlag, 2024.Michael Tapper: Snuten i skymningslandet. Svenska polisberättelser i roman och film 1965–2010. Nordic Academic Press, 2011.

Många märker det här när de börjar förändra sitt liv.När är man börjar sätta gränser.När man börjar säga nej.När man inte alltid ställer upp.När man inte orkar lyssna på allt längre.När man inte vill ha samma ytliga relationer som tidigare.Plötsligt börjar vissa relationer skava.Det är väldigt lätt att då tänka att det är något fel på en själv. Att man har blivit konstig, känslig, tråkig eller egoistisk. Men ofta är det inte det som händer.Ofta betyder det att din roll i relationen håller på att förändras.I det här avsnittet pratar vi om:varför relationer ofta bygger på rollervad som händer när din roll förändrasvarför vissa relationer inte klarar att du förändrasvarför vissa relationer måste byggas omvarför vissa relationer faktiskt behöver ta slutskillnaden mellan att vara behövd och att vara omtycktDu ska inte bara ha människor i ditt liv som behöver dig.Du ska ha människor i ditt liv som bryr sig om dig.Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erfarenhet och motivation räcker inte. Ofta gör åldersdiskriminering, svag efterfrågan och sjukskrivning att dörrar stängs snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pensionsåldern höjs vill många fortsätta arbeta, men för den som passerat 55 kan arbetsmarknaden kännas stängd. Arbetslöshet och sjukskrivning kan slå hårt, samtidigt som ekonomin gör det dyrt att sluta i förtid. Flera beskriver slitna ryggar, axlar, knän och höfter och en stress av att behöva hålla ut i 10–15 år till utan tydliga alternativ.Åldersdiskriminering kan vara en förklaring, liksom att rekrytering kan missgynna äldre sökande trots lång yrkeserfarenhet, bred utbildning och nätverk. Samtidigt pekar forskning på att äldre ofta har stark kompetens som inte alltid syns i diplom och certifikat, och att lärandet kan ske på andra sätt än via kurser.Ett annat spår är arbetsmiljön. Begreppet arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan arbetskrav, kapacitet och energireserver, där behovet av anpassning blir större från ungefär 45 års ålder. Job crafting och omställningar i mitten av livet lyfts som möjliga vägar för att orka längre, men alla jobb går inte att forma om. För den som hamnar utanför blir förlusten av sammanhanget på jobbet en tung del av situationen.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Fornborgarna påminner oss om att folkvandringstiden och vendeltiden kunde vara fyllda av blodig dramatik. För nordiska bönder och deras hövdingar var det därför naturligt att lägga ned stora arbetsinsatser på att bygga svårintagliga bastioner – platser dit man kunde söka skydd i orostider.I det svenska kulturlandskapet finns en särskild fornminneskategori som brukar kallas fornborgar. Anläggningarna kan ligga på höjder och skyddas av stup och vallar, eller ligga på slätten och omgärdas av ringmurar. Flertalet anlades under järnåldern – särskilt under romersk järnålder och folkvandringstid – men flera har byggts om och använts även senare. De vittnar om ett av periodens mest grundläggande behov: försvar mot anfallande fiender.I vissa fall utvecklades även mer varaktiga bosättningar innanför murar och vallar. I dag kan många svenska fornborgar besökas, och några har blivit föremål för uppmärksammade arkeologiska utgrävningar – som Sandby borg på Öland, där spåren efter en massaker från folkvandringstiden har uppdagats. Ofta är fornborgarnas lägen dessutom idealiska för kombinerad natur- och kulturturism, som vid Torsburgen och Grogarnsberget på Gotland, eller Bore kulle (Borekulle) i Dalsland. Eketorps borg på Öland är delvis rekonstruerad och visar byggnader och miljöer från flera av borgens användningsfaser.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de svenska fornborgarna och den värld i vilken de uppfördes.Bild: Sandby borg, aerial view (Öland). Fotografi av Sebastian Jakobsson, 26 maj 2015. CC BY 3.0 (Wikimedia Commons).Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan är temat "Att växa i tro" och bibeltexten är hämtad från Johannesevangeliet kapitel 17, vers 9-17. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Denna vecka håller Liselotte J Andersson, författare och pastor inom Equmeniakyrkan andakten.

Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner.It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer.”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner.Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda? ”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner.KD efter valetDen senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med?”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner.Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina GalliProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in den 10 april 2026.

De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

En av de vanligaste strategierna i aktiemarknaden är Covered Call, där du säljer rätten till någon annan att köpa dina aktier. Ofta till ett pris som ligger lite över dagens aktiekurs. Men vad händer om du istället justerar lösenpriset - och accepterar att sälja dina aktier till ett lägre pris än idag? Kan det verkligen vara en bra affär? Det kan det faktiskt vara. Särskilt i tider när börsen är orolig och osäker, och du vill få bättre skydd mot nedgångar - samtidigt som du får betalt. Det handlar om samma strategi, men med en liten, genomtänkt justering som förändrar hela utfallet. Hur det fungerar, och hur du kan tänka kring det berättar vi alldeles strax.

Framgångspodden firar in sitt 1000:e avsnitt tillsammans med tre gäster som haft stor betydelse både för podden och för lyssnarna: Christer Olsson, Mia Törnblom och Johannes Hansen. Det blir ett jubileumsavsnitt som inte främst handlar om prestation och resultat – utan om människan bakom framgången.Samtalet rör sig genom teman som självkänsla, mod, utveckling och vad som egentligen ger livet mening. Christer pratar om vikten av att våga vara mänsklig och inte fastna i idén om perfektion. Han berättar hur sårbarhet ofta är det som berör mest, och hur många egentligen redan vet vad de borde göra – men fastnar i glappet mellan att veta och att faktiskt agera.Mia beskriver hur hon i dag värdesätter lugn, frihet och livsnjutning mer än stress och prestation. Misstag, relationer och motgångar är inte något som ska undvikas, menar hon – det är själva resan som formar oss.Johannes bidrar med ett utmanande psykologiskt perspektiv. Han pratar om ansvar, beteenden och vikten av att våga stå kvar i obehag för att bryta gamla mönster. Ofta handlar utveckling inte om att förstå mer, utan om att träna nya sätt att agera.Under avsnittet vänds också perspektivet mot Alexander själv. Gästerna reflekterar över vad han har byggt med podden och beskriver honom som både driven, nyfiken och genuin – vilket leder till ett känslosamt samtal om motgångar, egenvärde och vad tusen avsnitt faktiskt har betytt.Det här är ett varmt och personligt jubileumsavsnitt om självledarskap på djupet – om att våga vara ofärdig, acceptera sig själv och inse att verklig framgång kanske inte handlar om att bli mer perfekt, utan om att bli mer sann mot sig själv.Läs mer om Christer Olsson här.Läs mer om Mia Törnblom här.Läs mer om Johannes Hansen här.En serviceavgift eller ett betalt Klarna-medlemskap krävs för att få tillgång till betala senare-funktioner. Kontot omfattas av den svenska insättningsgarantin.Klarna-medlemskap erbjuds mot en månadsavgift. Avsluta när som helst i Klarna-appen. Undantag, villkor och begränsningar gäller för medlemskapsförmåner. Villkor för Klarna-medlemskap gäller.Klarna cashback tilldelas som poäng som kan lösas in som kredit till ditt Klarna-saldo och andra förmåner. För förmåner som Klarna-medlemskap och cashback gäller ytterligare begränsningar, villkor och restriktioner.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ofta brukar en singel betraktas som ratad och lite misslyckad men i veckans podd får singlarna förklara varför det är så himla skönt att vara singel!

Att tala och att läsa är inte samma sak och när dramatik översätts är det inte bara att komma nära originalet som är viktigt, det måste vara spelbart också. Ofta är en dramatiköversättning lika mycket en bearbetning – ett sätt att skräddarsy texten till en svensk uppsättning så att orden passar både regissörens vision och skådespelarnas krav på repliker som går att säga. Men hur känns det för en översättare när folk står på scen och betonar ens översättning alldeles fel? Och hur är det att ge sig på dramatik som blivit så kanoniserade i sina svenska versioner att teater-Sverige rasar över nyöversättningar? Rum för översättning hakar på dramatiktemat och samtalar om teatermakarnas och översättarnas skilda syn på text, om var det krockar och när det berikar. Med regissören Kristina Hagström Ståhl, poeten och översättaren Marie Lundquist och översättaren Nina Katarina Karlsson som har en bakgrund inom scenkonsten. Samtalsledare är Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord. Samtalet spelades in på Bokmässan i Göteborg hösten 2025.

Nu firas den judiska högtiden Purim. Författaren Karin Brygger tar avstamp i Esther, som har en särskild betydelse för Purim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Ester – Purims hjältinna - har en egen bok i den hebreiska bibeln. Men att läsa den är inte att läsa en historia, utan många. Så är just de bästa historierna: de öppnar för olika tolkningar. Ofta blir Esters bok läst så här: en söt tjej blir av nöden en stark ledare som räddar det judiska folket i staden Shushan. Det är en bra läsning. Emellertid är den fattig. Varför inte läsa Esters bok som en berättelse om inte bara en, utan två, starka kvinnor som fredar sig mot män? Som säger nej. Till att dö. Kungens första fru Vashti vägrar ge upp sin själ (en metaforisk död) och Ester vill helt enkelt inte mördas. Är Esters bok i själva verket ett feministiskt manifest?Text:Ruths bokMusik:And The Swallow (Arr) med Julian Azkoul & United Strings Of Europe av Caroline ShawProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I veckans avsnitt gästar opinionsbildaren och entreprenören Henrik Jönsson podden för ett samtal om mediemakt, politik och Europas framtid.Vi börjar i hans egen roll i ett allt mer polariserat medielandskap. Han beskriver hur klyftan mellan traditionella redaktioner och nya digitala plattformar blivit en konflikt i sig – och hur han själv ofta hamnar i centrum för större debatter, snarare än att bedömas enbart utifrån sitt innehåll. Bilden av honom har förändrats i takt med att medielogiken hårdnat.Samtalet berör också uppmärksamheten kring att hans kanal pekades ut för ”suspekt finansiering”. Han menar att verksamheten finansieras av tittare och att anklagelserna paradoxalt nog gav ett PR-lyft. Det leder in på hans nya satsning “100 %”, med ambitionen att bygga en mer självständig plattform, mindre beroende av algoritmer och med tydlig ideologisk riktning. Han berättar även varför flera entreprenörer valt att stötta projektet anonymt och hur rädslan för drev påverkar det offentliga samtalet.Vi rör oss vidare till svensk politik: valår, regeringsalternativ och risken för låsningar. Energifrågan blir ett exempel på målkonflikten mellan elektrifiering, stabil elproduktion och motstånd mot ny kärnkraft. Även skatter och tillväxt diskuteras, där han argumenterar för marknadsekonomins fördelar framför politisk detaljstyrning.Avslutningsvis lyfter vi blicken mot omvärlden. Han uttrycker oro för turbulens i USA:s politiska ledning, men framför allt för kriget i Ukraina och Europas ansvar attstärka sin beredskap. Ett tankeväckande avsnitt om samtidens stora skiljelinjer – och vart vi är på väg.Följ Henrik här. Följ Henrik här.Läs mer om 100% här. Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var tog barndomsvännen vägen, varför flyttar inte de som klagar på kylan och vad hade hänt om inte? Avsnittet handlar om frågorna vi återvänder till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland undrar vi över de personer som vi under en period i livet delade precis allting med, men sen försvann de av olika anledningar i väg någon helt annanstans. Vi återvänder till den obesvarade frågan om vad som hände sen.Men det ryms mer under rubriken. Det kan vara så konkret som om varför man inte får till en maträtt trots att man följer receptet till punkt och pricka. Eller varför vi inte oftare säger vad vi vill. Saker borde väl bli enklare då? Och den ständiga ”Sliding door-frågan” vad hade hänt om inte...?Olof Wretling om våra obesvarade frågorRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

I det här irrelevanta avsnittet av Frågeklådan, som tidigare bara funnits på Podme, diskuterar Niclas & Jonatan om tjockisar oftare överlever pistolskott, idioter på gymmet, favoritplatserna i Sverige, sambandet mellan BMI och styrkan på ens dialekt, när de blivit oväntat blödiga, om man skulle halsa en slumpmässigt vald vätska för 10 miljoner kr – och mycket annat! Hjärndött och tramsigt – haka på!Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner appen i Appstore eller Google Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krigföring har alltid påverkats av teknikutvecklingen. Gång på gång ser vi hur nya vapensystem – och förmågan att producera vapen, ammunition och andra varor i stor skala – kan bli avgörande. Men hur påverkar tekniken egentligen krigföringen? Är det teknikutvecklingen som styr hur krig förs?I reprisen av avsnitt 20 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved teknik och krig. Samtalet rör sig från antiken och medeltiden till 1900-talets snabba tekniska språng. Poängen är tydlig: tekniska uppfinningar och nya vapensystem är inte automatiskt avgörande. Teknik måste användas på rätt sätt – och passa in i taktik, organisation och logistik – för att få verklig betydelse. Teknisk överlägsenhet spelade till exempel en viktig roll när västmakterna expanderade under imperialismens tidevarv. Ofta citeras den berömda formuleringen: “Whatever happens, we have got / The Maxim gun, and they have not.” – en rad som tillskrivs Hilaire Belloc (1898) och som fångar den tidens syn på eldkraftens asymmetri. På 1900-talets slut blev det tydligt att även avancerade robotsystem och precisionsvapen ställer krav på industri, kompetens och ekonomi. Under 1970- och 80-talen ökade trycket i vapenkapplöpningen, och skillnader i teknisk och industriell uthållighet blev en del av bakgrunden till att Sovjetunionen fick allt svårare att konkurrera. Bild: Hiram Maxim lutar sig mot sin första automatiska kulspruta (”The First Automatic Gun”). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många väljer fond utifrån stjärnbetyg och historisk avkastning. Ofta är det precis fel sak att göra. I avsnittet går vi igenom den fulla fondvalsprocessen vi använder professionellt, hur syfte, tillgångsslag, risk, nyckeltal, förvaltarstil och marknadssyn tillsammans avgör vilken fond som faktiskt passar i portföljen.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Många väljer fond utifrån stjärnbetyg och historisk avkastning. Ofta är det precis fel sak att göra. I avsnittet går vi igenom den fulla fondvalsprocessen vi använder professionellt, hur syfte, tillgångsslag, risk, nyckeltal, förvaltarstil och marknadssyn tillsammans avgör vilken fond som faktiskt passar i portföljen.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Jenny ska åka till slottet tillsammans med sin man, som hon är mycket stolt över. Det vankas medaljutdelning och hon följer med som sällskap. Men vad är egentligen Jennys roll som plus one? Nu är det i alla fall slut på kalasandet, har hon bestämt sig för.Victoria bor vid en sjö – ljuvligt, minst sagt. Ofta spänner hon på sig längdskidorna och åker med solen i ryggen över den blanka isen. Därefter väntar bastu, och resultatet är världens bästa sömnkur.Veckans avsnitt handlar om fröer och vi gästas av Tina-Marie Qwiberg, som har gjort dokumentären Kriget om fröerna. Hon berättar om dokumentären som skildrar det tysta, globala maktspel där ett fåtal storföretag kontrollerar frömarknaden.Veckans lyssnarfrågor rör växtval och lökplantering i en woodlandmiljö i zon 5, samt hur man lyckas odla brudslöja när den är svår att etablera.Dessutom blir det AI-skimmer, skanningspanik och en parstuga på landet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En artist det tisslats och tasslats om i flera år har äntligen kommit fram till sin riktiga debut på skiva. Senare i veckan släpper den hajpade artisten Hannes sin första efterlängtade fullängdare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hannes är gäst i dagens P1 Kultur.MUSIK: ALBUMAKTUELLA DINA ÖGON OM JAZZENS ROLLKvartetten Dina Ögon har uppmärksammats – och prisats – för sin 70-talsfärgade musik och sin nostalgiska vurm för både soul och psykedelisk rock. Ofta också beskrivna som ”jazziga” – men vad tycker de själva - är Dina Ögon jazz och vad ligger i begreppet? P1 Kulturs Lisa Wall har mött Dina Ögon inför släppet av deras fjärde album Människobarn.SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS: OCH DE NOMINERADE ÄR... Vilken diktsamling är förra årets bästa? Juryn för Sveriges radios lyrikpris har sållat ut fem finalister. Hör juryns Ann Lingebrandt och Paul Tenngart berätta om de fem poeter som lyste starkast på himlen under 2025 och som kan vinna Sveriges äldsta lyrikpris. ESSÄ: DJURGRÄNSER – VAD KAN JAG LÄRA EN KO? Kan vi vända upp och ner på hierarkin gud – människa – djur? Och kan vi i så fall lära oss att leva som en ko? Lars Hermansson reflekterar över människans relation till lantbruksdjuren.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är en ljus sommarnatt 1990. Femtonåriga Mattias vankar fram och tillbaka i trädgården utanför det gula huset där han bor med sin mamma och pappa. Ofta bråkar föräldrarna högljutt i villan. Men nu är det tyst. Ändå bultar hjärtat och kroppen är på helspänn. Så kommer det. Mattias hoppar till när han hör skottet, trots att han visste att det skulle komma. Från och med den här kvällen kommer inget att vara sig likt. Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Vid ett besök i Vadstena klosterkyrka lade jag märke till något jag inte sett tidigare. Längst bak i kyrkan, till höger, fanns ett mindre rum för stillhet och bön. På väggen hängde ett litet skåp i trä. Det var enkelt, diskret placerat, och hade lätt kunnat gå obemärkt förbi. Men jag stannade upp. Skåpet väckte frågor.Det visade sig vara ett av Martin Lönnebos sakramentsskåp – gjort av en teolog som gav tron enkla, konkreta uttryck, med rymd för fantasin.Senare i livet började snickra sådana skåp. Inte som ett nytt kyrkligt projekt, utan i linje med ett livslångt teologiskt arbete. Han var teolog och biskop, med ett starkt intresse för hur tro faktiskt tar form i människors liv. Han visste att tro inte alltid börjar i förståelse. Ofta finns den där innan vi kan sätta ord på den. Och därför behöver tron ibland stödjas av något mer än resonemang.Text:2 Mos 25:8Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Med anledning av det oroliga omvärldsläget där inte minst USA, Ryssland och Kina tar sig allt större friheter har podden bjudit in historikern Ingemar Ottsson som är docent vid Lunds universitet och en av de främsta experterna när det handlar om Japans moderna historia. NYHETER:Japan går mot ett av de mest oförutsägbara parlamentsvalen på flera år när väljarna den 8 februari röstar till parlamentets underhus. Trots osäkerheten visar de senaste opinionsmätningarna att regeringspartiet Liberaldemokraterna LDP under premiärminister Takaichi Sanae har ett försprång och kan återfå egen majoritet.Valdebatten så här långt präglats av oro över stigande levnadsomkostnader, där skatter, elpriser och matpriser kommit att dominera diskussionerna på sociala medier. I kampanjen har Takaichi lyft möjligheten att slopa momsen på mat redan under 2026 . Det är dock oklart hur reformen ska finansieras. Takaichi vill gå lånevägen, alltså genom att ge ut nya statsoblihgationer - en lösning som flera andra partier motsätter sig då den skulle innebära att Japans redan höga statskuld skulle växa ännu mer.En annan fråga som hamnat i fokus gäller utlänningars rättigheter att bo och arbeta i Japan. Högerpopulistiska partier, främst Sanseito driver krav på at minska invandringen och införa striktare kontroller, och även regeringspartiet LDP vill skärpa visumreglerna. Ett förslag går ut på den som har obetalda sjukhusräkningar ska inte ska kunna få förnyat uppehållstillstånd.Officiell statistik visar att endast omkring 1,5 procent av obetalda sjukhusräkningar i Japan gäller utlänningar. Trots detta planerar regeringen alltså hårdare regler för återinresa för personer med obetalda skulder. Bland oppositionspartierna finns ett starkt motstånd mot förslaget då man istället betonar behovet av integration och att utländsk arbetskraft krävs för att det japanska samhället ska fungera.Japansk polis har genomfört 13 hemliga infiltrationsoperationer mot så kallade yami baito – illegala jobbannonser som sprids via sociala medier. Med hjälp av falska identiteter har polisen avslöjat nätverk kopplade till bedrägerier, penningtvätt och våldsbrott. Flera personer har gripits och utredningar pågår. Ofta är det unga i ekonomisk utsatthet som lockas att utföra brott, och kritik riktas nu mot digitala plattformar för bristande kontroll.Ekonomi: Regeringen och den japanska centralbanken försöker hejda en fortsatt försvagning av den japanska yenen. Under det senaste året har yenen försvagats med omkring 15 procent mot dollarn och handlats nära 160 yen per dollar – den lägsta nivån på över tre decennier. Den svaga valutan driver upp priserna på importerad energi och livsmedel, men gynnar samtidigt de japanska exportföretagen, vars produkter blir billigare på den internationella marknaden. Även turister som kommer till Japan gynnas av en svag yen. Inte på många år har man fått lika mycket för sina svenska kronor i Japan som i nuläget.Turismen överlag har blivit en allt viktigare motor i den japanska ekonomin. Under 2024 uppgick turisternas totala konsumtionen till cirka 34 000 miljarder yen, motsvarande 2 300 miljarder svenska kronor eller runt 5,5 procent av Japans totala bruttonationalprodukt. Utländska turister är nu Japans näst största exportnäring efter bilindustrin.I sportens värld har sumobrottaren Aonishiki tagit sin andra raka turneringsseger i och med vinsten i den nyligen avslutade nyårsturneringen i Tokyo. Den 21-årige brottaren som är född i Ukraina ses som en symbol för ett generationsskifte inom sumon samtidigt som sporten satsar stort på att locka ny publik. En strategi som verkar ge resultat då biljetterna sålt slut flera dagar under de senaste turneringarna.Tack för att du lyssnat på Japanpodden.Dela gärna podden med vänner och bekanta och gå gärna in på Japanpoddens kanal på plattformen Substack och teckna dig för en prenumeration. Då får du ett mail varje gång vi publicerar något.Som alltid ett särskilt tack till Sweden-Japan Foundation och Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation som bägge är med och stöttar Japanpodden. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Det sägs ofta att tron föds i naturen. Vid havet. I skogen. På fjället. Där blir världen större än vi själva, där tystnaden öppnar något inom oss. Och visst är det sant. Skapelsen bär på ett språk som talar till människans djup. Men det är inte hela berättelsen.Ofta formas livet – och tron – inte i det orörda, utan i det byggda. I staden. Bland huskroppar och trottoarer, ljus och skuggor, rörelser och pauser. I miljöer som bär spår av mänsklig fantasi, arbete, längtan och brustenhet. Det är där vardagen pågår. Det är där våra liv tar form.Bibeln börjar förvisso i en trädgård. Där människan får livet som gåva, innan hon gjort något för att förtjäna det. Men Bibeln slutar inte där. Den slutar i en stad.Text:Upp 21:2Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Det var inte ett beslut som skapade tron i mig.Men i efterhand kan jag se att tron bar fram ett beslut.Så verkar det ofta vara. Tron kommer inte alltid med klarhet och överblick. Ofta kommer den som något man tar emot, innan man riktigt vet vad det innebär. Som ett ord som stannar kvar. Som en riktning som långsamt blir tydlig.När människor berättar hur de kommit till tro handlar det sällan om att de fick svar på alla sina frågor. Ofta handlar det om något mycket enklare: att de hörde något som stannade kvar. En mening de inte kunde värja sig mot. Ett ord som fortsatte att tala, också när allt annat hade tystnat.Text:Rom 10:17Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251124.Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret. I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg. I denna repris av avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han har bland annat skrivit Finlands svenska historia. Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna. Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare. Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder. Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund. Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund. I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax. Bild: Den brända byn, konstnären Albert Edelfelts skildring av klubbekriget. Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I 2025 års sista avsnitt så diskuterar Jacob och Wille en nyligen publicerad studie där man både kvantitativt och kvalitativt försöker få en inblick i hur konditionstränande kvinnor äter för att ge energi och näring till träningen. 72 hårt tränande kvinnliga motionärer i blandad ålder från 18 till strax över 60 år fick föra utförlig kostdagbok under ett antal träningsdagar. Forskarna tittade sen på om kvinnorna lyckades matcha sitt energibehov de olika dagarna och hur väl de följde gällande rekommendationer när det gäller intag av kolhydrater och protein. Efter det utförde även forskarna en kvalitativ undersökning med några av kvinnorna där de försökt gå på djupet kring varför kvinnorna valde att äta som de gjorde. Hela artikeln som vi diskuterar hittar du här, Unintentional Underfuelling and Protein Prioritisation: A Multi-Methods Exploration of Nutrition Practices and Behaviours in Female Endurance Athletes. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:59) Äter konditionsidrottare för lite kolhydrater och varför i så fall? (00:07:13) En studie med både kvalitativ och kvantitativ ingång (00:13:02) Analys av kvinnliga konditionsidrottares kostvanor (00:15:08) Kostdagbok som inkluderade vägning och fotografering av maten (00:19:59) Ett alldeles för lågt energiintag (00:23:32) Större energiunderskott på helgerna (00:27:07) Intaget av kolhydrater var allt för lågt på träningsdagar (00:34:07) Prioriterade kvinnorna protein före kolhydrater pga hype? (00:35:41) Negativ relation till mat verkar ha påverkat flera av kvinnorna (00:36:46) Tidsbrist angavs också som en betydande faktor av flera (00:37:25) Lite citat från deltagarna som ansågs representativa (00:39:22) Deltagarna har bara ätit mer av allt, inte extra kolhydrater (00:46:40) Påverkan från nära relationer och livspusslet (00:47:58) Stort fokus på protein bland konditionsidrottarna (00:53:59) Åldern har ingen stor påverkan på vår energiförbrukning förrän i pensinärsåldern

Gott nytt år! Med denna högtidsdag på kalendern är året sömnigt och har inte så mycket mer att ge. Det lägger sig under dagen för att i evigheten vila med alla de andra åren. Men innan 2025 stämplar ut kanske man firar av året (eller välkomnar det nya) genom att skåla. Ofta innehåller glaset Champagne, och i avsnitt 284 från 2019 går vi igenom hur den drycken egentligen erövrade världen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit en segdragen snackis, den om hur ofta män tänker på Romarriket. Men hur ofta gör Dick det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia OhlénProducent Lars Broström Tekniker David Hellgren

Det finns inkompetenta utövare inom alla yrken, men utomstående har ofta svårt att veta vilka de är. Läkaren och psykiatern Erik W. Larsson funderar på varför dåliga läkare kan bli så populära. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

I veckans podd undrar Gabriel hur ofta Tobias tvättar sin mobiltelefon?Gabriel chockar med sina Tenniskunskaper.Är straight humor annorlunda?Vi har sett Victoria Beckhams dokumentär på Netflix.Till sist listar vi tre saker vi önskar att vi kunde..Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Serietecknaren Liv Strömquist svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara i Sala funderar på varför folk kan rasera hela liv för en kort stunds kärlekslycka. Om kärlek, eller i varje fall fysisk attraktion, är en evolutionär grundförutsättning, varför kan den då få människor att bete så evolutionärt kontraproduktivt? Varför leder kärlek så ofta till självsabotage, frågar hon.Petra i Malmö har börjat titta tillbaka på sitt liv. Hon har aldrig varit bra på relationer och tror att hon har sårat många under åren, och hon vill inte att de ska ha en negativ bild av henne. Hon frågar: Är det en bra idé om jag kontaktar de här personerna, och kommer jag bli fri?Varför hälsar inte grannar och kollegor på jobbet varje gång vi ses, frågar Lena i Uppsala. Hon beskriver hur de ibland vill prata, men nästa gång så har de glömt allt hyfs och nonchalerar henne. Hon frågar: Varför beter sig folk så här?Hör Liv Strömquists svar på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Andrev Walden som svarar. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna, mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Bor författaren Amanda Romare i ett lägenhetshus där känslan är att man liksom måste gå runt på baksidan för att komma till hennes port? Är hon livrädd för Little Jinder? Och drömde hon i sin ungdom mardrömmar om att alla normsnygga tjejer i klassen hade kuddkrig i sina underkläder och att hon inte var bjuden?

Räcker det vi har ihop när barnen flyttat..? & Sambofällan: Marit vill ha mer ensamtid & Kan schemalagt sex och relationsprat rädda oss? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är det första av en ny typ av podd som jag kommer börja med här på Rak höger. Ofta har jag velat få ut en snabbare kommentar eller analys i samband med någon nyhetshändelse, på ungefär samma sätt som när jag blivit inbjuden till Aktuellt, TV4 eller Studio Ett för att kommentera eller debattera. Varför inte göra det i mina egna kanaler, har jag tänkt. Det kommer jag börja med nu framöver, i både ljud och bild, men tyvärr utan tv-sminkning så ni som tittar får tyvärr stå ut med min likblekhet. Eftersom jag en gång valde att kalla publikationen Rak höger kommer dessa kortare kommentarer kallas “Jabb”, i stället för något mer generiskt som “Extra”. Ibland kommer jag kommentera själv, ibland med en gäst, och ofta då en gäst jag känner lite bättre. Avsnitten kommer att vara kortare än de vanliga, och ha en mer informell karaktär. Mer av samtal, mindre av en intervju.Ivar ArpiFörst ut som medpassagerare, eller medkapten, på denna jungfruresa är Per Lindgren som bland annat driver podden God ton ihop med Hanif Bali. Han är också skribent, bland annat här på Rak höger. Gå gärna in och läs hans senaste text på Kvartal, om när han och Hanif Bali skulle intervjua Tommy Robinson i samband med Unite the Kingdom-demonstrationen i London. I dag pratar vi om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk, om avskedandet av talkshowvärden Jimmy Kimmel, och hur en del av MAGA-högern nu börjat låta som cancelkultursvänstern. Per har skrivit en hel del om detta på X och fått skarpa reaktioner från svenska högerkonton, vilket förvånat honom. Vad är det som händer?Om detta handlar dagens Jabb. Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Karin inleder en relation med en man som hon också får barn med. Han arbetar med ett yrke där man använder vapen och snart visar han upp mycket våldsamma sidor. Successivt börjar mannen också isolera Karin på gården dit de flyttar. Hon utsätts för psykiskt och fysiskt våld. "Det värsta var strypningarna som han utsatte mig för på nätterna när jag sov".Det här är ett avsnitt från oktober år 2021. Följ @alskadepsykopat på Instagram.Alla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

AI-genererade recept blir vanligare i sociala medier. Varför görs de? Och av vem? Vi testar hur de smakar. REPRIS från 6.2 2025 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-genererade recept och bilder. Lite för perfekta bilder, med omotiverade och konstiga detaljer. Bilder som visar nåt annat än det som beskrivs i receptet.Den vane matlagaren ser också att recepten inte håller hela vägen. Saker som borde vara med är borta. Mängderna är konstiga. Tillagningen är inte relevant.Allt presenterat av AI-genererade influencers. Ofta blonda, perfekta kvinnor, 25-30 år. Ännu inga filmer, men de AI-verktygen finns nu, så det lär snart dyka upp.Allt är ganska underhållande. Men inte så mycket att lita till om man vill laga nåt gott.Varför finns det? Vilka ligger bakom? Vi pratar med Pontus Engqvist och Gary Vasquez, SEO-specialister, dvs de jobbar med sökmotoroptimering. De använder också AI i sitt jobb.Linn Utbult, matkreatör, matstylist och själv en bak-influencer provlagar AI-recept och analyserar resultatet. Dessutom berättar hon om hur hon själv använder sig av AI.En av Sveriges främsta AI-forskare, Fredrik Heintz, professor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, använder AI för att ta fram tentafrågor på universitetet. Men det är han som avgör vilka frågor som är bra och relevanta. För det har han kunskapen till. Den kunskapen har inte AI.Han förklarar varför recepten inte behöver vara bra. Och varför det är viktigt för Sverige, eller åtminstone Europa, att ta fram egna AI-verktyg för att höja kvalitén och användbarheten.

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Då var vikingens tid över Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: A2-B1 Idag pratar vi om begreppet härskartekniker. Det är några olika tekniker för att dominera och manipulera andra människor till underkastelse. Ofta händer det på ett diskret sätt. Men om man har lärt sig om det här blir det mycket lättare att identifiera! Har du blivit utsatt för härskartekniker någon gång?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Hallå hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast. Ja, idag ska vi prata om ett intressant ämne och det är härskartekniker. Vad är härskartekniker? Det här är ett psykologiskt begrepp och det handlar om manipulation. Först innan vi börjar ska jag tacka några nya patrons. Det är Erdem, Yurdagül, Michal, Veronika, och Emanuela. Så tack till er för att ni stödjer podden och om det finns någon annan som vill bli patron så kostar det bara 5 euro per månad och då får man transkript till alla avsnitt. Alla, ja, nu är det 277 avsnitt som man får tillgång till när man är patron och stödjer den här podden. Och det är speciellt bra kanske för dig som fortfarande tycker att det är lite svårt att följa med i det som jag säger. Då är det perfekt med transkript och ett bra sätt att använda det på är att först lyssna bara och försöka förstå så mycket som möjligt bara genom att lyssna. Och sen studera transkriptet och se till så att man förstår det mesta och sen lyssna igen. För då kommer du förstå mycket, mycket mer. Så gå till patreon.com/swedishlinguist och bli patron. Så, det var det. Så nu ska vi prata om härskartekniker. Okej, så vad är härskartekniker? Så härskartekniker, det är olika sätt som människor använder ibland för att manipulera och för att få makt över andra människor och ofta utan att det märks så tydligt. Så man vill helst göra det lite diskret så att folk kanske inte riktigt märker det.   ....för resten av transkriptet klicka här!

Ofta är vi ganska dåliga på att lösa problem när vi behöver det som allra bäst. I veckans avsnitt går vi igenom vanliga fällor i problemlösning och kreativa sätt att komma ur situationer som verkar olösliga.Klipp:04:55 Hunger Games Katniss10:24 Reese Witherspoon11:09 Mer Reese Witherspoon16:53 Big Lebowski28:50 Gudfadern37:55 Pulp Fiction45:45 Solving The Problem - Freedom Sounds, Cedric MytonRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.