Podcasts about ofta

Hjalmar Ekström rymdes inte inom kyrkans ramar. Maria Küchen reflekterar över mystikerns kamp mellan djupaste djup och högsta höjd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Utifrån sett är den religiösa mystiken kanske bara mystisk, i bemärkelsen obegriplig.Mystik är flum, säger religionskritikern. Den är ett sätt att slippa bevisa saker man påstår.Mystik är sinnesförvirring, kan en psykiatriker hävda. Den hävdar att det finns en osynlig verklighet som bara mystiker har sett.Och psykologer har definierat den mystika erfarenheten som en krisreaktion – tillvaron blir så olöslig att psyket uppfinner en annan, högre tillvaro för att uthärda.Så ser den rationella samtiden på mystiken. Men vad säger mystikern själv?”Jag hade ju kommit fram till 16-årsåldern”, skriver den skånske skomakaren och mystikern Hjalmar Ekström, ”då efter ångest och kamp och förtvivlan om mig själv, Guds strålglans plötsligt bröt igenom och uppenbarade för mig att jag befann mig i en helt och hållet ny och förut blott anad tillvaro, och att jag redan länge befunnit mig där, fast i mörker och trängsel.”Detta hände julen 1901. Tonåringen Hjalmar Ekströms liv var hårt. Han studerade på nätterna och arbetade i sin fars skomakarverkstad i Helsingborg på dagarna – som äldst i en stor syskonskara måste han bidra till familjens försörjning. Ofta var han ute på ensliga promenader. Under en av dem blev alla ting och människor plötsligt genomskinliga, ”liksom genomstrålade av gudomligt ljus. Guds rike spirade fram och blomstrade mitt genom sten och bråte; allt blev levande, ja, fullt av liv, och allt och varje kom till mig såsom budbärare (änglar) från det översinnliga.”Han skriver detta tjugo år efter ”genombrottet”, som han kallar det. Extasen varade i tre år, och hans Gudsmöte gav honom en stark vilja att hjälpa medmänniskor. Så Hjalmar Ekström blev diakon. Men i ett brev till en vän, översättaren Eric Hermelin, skrev han 1922: ”Jag har förut stått i svenska kyrkans tjänst men åtnjuter tjänstledighet på grund av att jag funnit det ytterst svårt att tjäna kyrkan, 'kyrkans herrar', till lags.”Mystiker klarar ofta inte att inordna sig i religiösa system. Visst finns det de som fungerar inom institutionerna – biskopen Martin Lönnebo till exempel, som har belyst Ekström i tidskrifter och böcker. Men mystikerns tro växer ur ett direkt gudsmöte, unio mystica, inte ur studier av dogm och lära. Det gör många av dem till andliga rebeller.För att kvala in som mystiker räcker det inte med ett genombrott som det Hjalmar Ekström upplevde år 1901. Gudsmötet förändrar livet för gott. Det får en riktning som det annars inte skulle ha haft. Hjalmar Ekström följde till sist i pappas fotspår och blev skomakare för att kunna försörja fru och barn, men djupast sett gick hans liv ut på att ge människor själslig hjälp.Det gjorde han i brev. Tusentals finns bevarade. Mystikforskaren Anton Geels, professor i religionspsykologi i Lund i 20 år, återfann större delen av dem när han på 1970-talet skrev sin doktorsavhandling om Ekström.Geels perspektiv är den rationella forskarens, men han ser på mystiken med nyfikenhet och värme. I han bok ”Medvetandets stilla grund”, konstateras att alla trossystem har mystiken som en gemensam nämnare.Utifrån kan mystik alltså kritiseras som flum, sinnesförvirring eller krisreaktioner. Inom religionerna är den tvärtom attraktiv. Vem vill inte vara med om direkta gudsmöten? Särskilt i vår tid och västvärld, där individens lustupplevelser står högt i kurs, lockar mystiken mer än dogmerna. Men att vara mystiker är inte bara härlig extas. Tvärtom.”Inget ligger varandra så nära som det djupaste djup och den högsta höjd”, skriver Hjalmar Ekström på 1920-talet i tidskriften Den fördolda livet. ”O du ensamme som känner dig härjad av stormar som ett träd på en öde strand, du ödelagda och härjade – fårad och plöjd av många lidanden – salig är du, ty aldrig är du så nära himlen som i detta djup du ropar ur!”Människan måste avklä sig allt eget – vilja, begär, förnuft – för att lämna plats för Guds verk. I ett av sina många brev beskriver Ekström vad som krävs: ”Sinnenas död där de utvärtes tingen […] försvinna. [… ] Den invärtes döden, då alla människans inre förnimmelser tagas från henne.” Och i människans andes död, där hon ”fråntages allt det goda som hon förut haft till stöd”.Vägen till salighet i Gud, i Jesus efterföljelse, är med andra ord smärtsam. Den som tror att mystik kan vara enbart lustfyllt, är lika vilse som den som söker världens bekräftelse. Poeten Vilhelm Ekelund tyckte att vännen Ekström borde bli författare, han skulle göra succé – och visst, den andlige skomakaren hade ett stort litteraturintresse och författardrömmar. ”Men intet var Hjalmar Ekström mera främmande än att göra succé”, står det i förordet till det urval själavårdande brev som kom ut strax före hans död år 1962.I övrigt under sin livstid gav han bara ut två böcker – en diktsamling när han var 27 år som han senare tog avstånd från, och en utläggning om Höga Visan på 1930-talet. Han förblev bokstavligen vid sin läst. Han sulade skor och skrev brev. Betraktelserna i Det fördolda livet publicerade han anonymt. Tidskriften gavs ut av en vän till honom, Henrik Schager, som liksom han själv tillhörde Flodberg-kretsen – en samling människor som under början av förra seklet sökte Gud tillsammans.Flodberg själv var en lågutbildad värmlänning och lykttändare i Gamla stan, en stadsdel som på denna tid var eftersatt och fattig. Schager var tulltjänsteman och Hjalmar Ekström alltså skomakare. Kring dem samlades vanligt folk med en själslig längtan.Hjalmar Ekström inspirerades av en annan skomakare, självlärd teolog och protestantisk mystiker – tysken Jakob Böhme, som verkade i skiftet mellan 15- och 1600-tal. Det var Eric Hermelins översättningar av Böhme som fick Ekström att kontakta honom i början av 1920-talet. Gripande skriver han till Hermelin: ”För övrigt har jag en obegriplig känsla av att liksom alltid hava känt Eder, det är liksom om ni uppväckte några oförgätliga minnen inom mig; detta är märkvärdigt, jag förstår det icke och kan ej heller rå för det.”Vackrare kan själsfrändskap knappast beskrivas. Den mystika erfarenheten är just bara obegripligt mystisk för de flesta, som inte har varit med om den och inte kan relatera. Så desto viktigare för en mystiker att ha vänner som fattar. Hermelin blev en sådan vän till Ekström.Däremot hade han inte kontakt med sin tids centrala namn i kulturlivet och kyrkan. Drivkraften för en mystiker är att bli ett med Gud, inte att göra karriär. Hjalmar Ekström, om han levde idag, skulle knappast ta plats i medierna som kristen kändis. Men en människa i själslig nöd skulle kunna skriva ett personligt mejl till denne skomakare, och få ett långt djupt svar och kanske en vän.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturAntoon Geels: Det fördolda livet : mystikern Hjalmar Ekström (1885-1962) – liv och lära. Artos, 1996.Hjalmar Ekström: Den fördolda verkstaden – Själavårdande brev. Artos, 2003.Hjalmar Ekström: Den stilla kammaren – brev. Artos, 1988.

Samarbetet med SIG Security innebär att IT-säkerhetspodden gör avsnitt av föreningens olika föredrag. Dagens avsnitt bygger på en FOKUS-kväll om faran med tredjepartsleverantörer som Willem Stolk talade kring. Tredjepartsleverantörer, secure supply chain och riskhantering i praktiken - vad ska man tänkta om? Varför är det inte en IT-fråga?   Ofta får Willem höra att informationssäkerhet är en policy. Men så är det inte menar Willem. Lyssna och hör hur han resonerar.

I det här avsnittet har Angelica bjudit in Alexia Rahm till podden för att hon ska få ställa sina frågor. Ofta har vi frågor som väcks inom oss när vi börjar se mer av vår sanna natur och närma oss det vi i grunden är. Sådant som vi förut tagit för givet, ser inte lika självklart ut längre och det kan ibland göra att vi känner att vi fastnar i våra tankebanor, men att då kunna ställa frågor och få mer perspektiv kan bringa mer klarhet och djup till vår förståelse. Alexia delar med sig av sin nyfikenhet och formulerar frågor som många av oss kanske bär inom oss, men inte alltid satt ord på. Vårt samtal rör sig mellan det vardagliga och det djupt existentiella och kanske kan det du hör här bringa klarhet även för dig.Här hittar du meditationen:https://angelicaalmqvist.com/butik/ Retreat på Frötuna i oktober:https://angelicaalmqvist.com/retreat-frotuna-3-5-oktober-2025/INSIDAN – en digital fristad

I det här avsnittet, som är en del av Föräldraskolan, berättar poliserna Christer och Lisa om hur föräldrar kan upptäcka tecken på narkotikamissbruk hos barn och ungdomar. De förklarar vilka varningssignaler som är viktiga att känna till. De lyfter också fram hur viktigt det är att prata öppet med sina barn. Christer och Lisa beskriver även hur unga kan dras in i droger. Ofta sker det genom grupptryck eller kontakt med fel personer. Syftet med avsnittet är att ge föräldrar rätt kunskap för att agera i tid och förebygga missbruk.Gäster: Områdespoliserna Christer och Lisa.Programledare: Reine Sundqvist, kommunikationschef i Kalix kommun.Kalixpodden med Reine Sundqvist presenteras av Kalix kommun.

Sverige har upplevt några få perioder av intensivt stadsgrundande, till exempel på 1200-talet och under järnvägsbyggandets 1800-tal, men ingen epok kommer i närheten av den inflation i urbanisering som ägde rum under stormaktstiden på 1600-talet. Inom loppet av några decennier fick Sverige mängder av helt nya eller om- och nygrundade städer.Stadsetableringen ägde rum i hela det nuvarande landet, från Bottenviken till Skåne, och satsningarna var omfattande, både i redan existerande städer och i småbyar och marknadsplatser som nu transformerades till metropoler. Den gamla fästningen Älvsborg kompletterades med Göteborg, det medeltida Stockholms befolkning tiodubblades och bebyggelsen svällde, Kalmar revs sten för sten och flyttades till en holme i närheten, Jönköping brändes ned och byggdes upp på nytt i en träskliknande miljö en bit därifrån, och så vidare. Den danske kungen Kristian IV grundade en av Nordens starkaste fästningsstäder i en vattensjuk sumpmark och namngav den efter sig själv: Kristianstad. Ofta handlade det om medvetna försök från statsmaktens sida att täppa till skattesmitar- och smugglarhål, som när Borås grundades i södra Västergötland och Åmål grundades i Dalsland. Flertalet städer var visserligen mycket små, men genom sin blotta existens förändrade de kulturlandskapet och det lokala politiska scenariot fullständigt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de många nya städer som grundades, nygrundades eller flyttades under stormaktstiden på 1600-talet.Bild: Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna 1690-1710. I förgrunden ses Gullberget med Skansen Lejonet som här kallas Leo Gothicus (Göta Lejon).Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Börsen är just nu i ett läge där osäkerheten sätter tonen, en ny sorts osäkerhet där spelreglerna kan förändras från dag till dag. Hur ska vi navigera i detta? Och framför allt – vad kan historien lära oss? Ofta hittar vi de bästa insikterna genom att blicka bakåt och förstå hur marknaden reagerat i tidigare turbulenta tider. Vi har därför bjudit in en av marknadens verkliga veteraner, Micke Siewertz från Nasdaq. Med decennier av erfarenhet vet han hur marknaden fungerar när det blåser som mest, och idag är han en nyckelspelare för att säkerställa att handeln fortsätter vara trygg och effektiv, oavsett läge. Ett inspirerande samtal du som investerare på börsen inte vill missa.

Mikal och Ola startade företaget Making Change 2019 utifrån en ambition att göra det lättare och roligare för ledare att driva förändring.De har tillsammans skrivit boken "Förändringens fem fallgropar - och hur du undviker dem" och är nu aktuella med boken "Motstånd! : en bok om att förstå, förebygga och bemöta förändringsmotstånd i arbetslivet". I detta avsnitt pratar vi bland annat om hur hot- och trygghetssystemet påverkar människor, begreppet Locus of control samt varför det inte är rimligt med friktionsfria förändringsprocesser.

Vi spanar på fåglar på Husrygg på Gotlands sydspets, där även den sällsynta gula våradonisen blommar. Och följer med på fågelguidning i 30-årsjubilerande Nationalstadsparken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Skuld och skam är inte bara jobbiga känslor - de är ibland osynliga strategier håller dig tillbaka i livet.Du levererar säker på vissa fronter - men relationerna kanske är knackiga du vågar inte riktigt synas online, kanske är det att pengarna försvinner iväg och du undrar vad som egentligen håller dig tillbaka från att göra ditt breakthrough. Ofta sitter bromsen i form av omedveten skuld & skam - och om du tänker “det här gäller inte mig, jag har inga såna känslor”, då är dagens avsnitt som skräddarsytt just för dig.Vi nördar ned oss i hur de här känslorna programmerar ditt nervsystem somfår dig att people-pleasa (good-girl/nice-guy-syndromet)gör det obekvämt att ta bra betalt eller behålla pengarsaboterar ditt mod att synas och sälja onlinelåser fast relationer i ge-mer-än-du-får-dynamikerbara för att nämna några.I det här avsnittet kommer vi dyka in i:- Vad skuldkänslor är för något egentligen- De två olika typerna av skuldkänslor- Den GÖMDA faktorn bakom skuld och skamkänslor- Hur skuld och skam håller dig tillbaka - utan att du ens fattar det- Hur du kan unfvck yourself från detta - så att du kan leva livet mer på easy mode :)...Med MYCKET mera! Enjoy!Tack för att du lyssnar på podden - vi växer och det är så fint att ha med dig på resan! Om du vill hjälpa mig så rate gärna podden!---Är du en företagare, online entreprenörer, start-up founder eller hungrig individ? Som känner dig fast eller hamnat på en platå och vill utvecklas?Lösa upp det som håller dig tillbaka, skapa struktur och flow för att accelerera ditt företag och liv? Klicka in och ansök då till  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mind Your Business⁠ 1:1⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Säg hej och följ mig på mina sociala kanaler!:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/marionoghani⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.linkedin.com/in/marionoghani/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

I måndags kom A-kursen i byråkrati och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Johan Alvehus som är professor i tjänstevetenskap på institutionen för tjänstervetenskap vid Lunds universitet. Johan berättar bland annat om varför det är så svårt att räkna hem investeringar på it, om det går att säga hur mycket byråkrati som är lagom och vilka risker det innebär att ha för många administratörer inom en organisation.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tänker en robot? Ofta tänker vi på artificiell intelligens som programvara som vi interagerar med på en skärm, men vad händer när AI får en kropp? Det kan låta som science fiction, men faktum är att vi redan har förkroppsligad AI omkring oss, i allt från gräsklippare till självkörande bilar och smarta hushållsapparater. Robotforskaren Amy Loutfi berättar om hur man bygger robotar, vad de lär oss om artificiell intelligens – och om hur man kan använda lek för att få dem motiverade. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kocken som sa upp sig och blev influencer. Vendela söker de typiska smakerna i Thailand, Korea och Japan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vendela Wikström har i tretton år jobbat som kock i Sverige och Los Angeles. Sen fyra år tillbaks har hon också lagt ut recept i sociala medier. Men för en dryg månad sen sa hon upp sig från köksmästarjobbet.– Det är tufft att jobba på restaurang, säger Vendela. Jätteroligt, men slitigt. Nu satsar hon fullt ut på sina egna kanaler och sin digitala kokbok. Den får man betala för att få tillgång till. Det tar mycket tid att ta fram recepten så hon kände att hon behövde ha betalt för arbetet. Ofta handlar inläggen på sociala medier om Vendelas tre favoritkök: thailändskt, koreanskt och japanskt.– Jag har aldrig jobbat med asiatisk mat, säger hon. Det blev mer ett hobbyprojekt hemma. Det jag ville äta hemma.I programmet presenterar hon huvudsmakerna i dessa tre smakvärldar. Hon trycker speciellt på att det är värt att köpa på sig de rätta smaksättarna. Det är det som gör att det smakar som det ska.

Nivå: A2-B1 Idag pratar vi om begreppet härskartekniker. Det är några olika tekniker för att dominera och manipulera andra människor till underkastelse. Ofta händer det på ett diskret sätt. Men om man har lärt sig om det här blir det mycket lättare att identifiera! Har du blivit utsatt för härskartekniker någon gång?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Hallå hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast. Ja, idag ska vi prata om ett intressant ämne och det är härskartekniker. Vad är härskartekniker? Det här är ett psykologiskt begrepp och det handlar om manipulation. Först innan vi börjar ska jag tacka några nya patrons. Det är Erdem, Yurdagül, Michal, Veronika, och Emanuela. Så tack till er för att ni stödjer podden och om det finns någon annan som vill bli patron så kostar det bara 5 euro per månad och då får man transkript till alla avsnitt. Alla, ja, nu är det 277 avsnitt som man får tillgång till när man är patron och stödjer den här podden. Och det är speciellt bra kanske för dig som fortfarande tycker att det är lite svårt att följa med i det som jag säger. Då är det perfekt med transkript och ett bra sätt att använda det på är att först lyssna bara och försöka förstå så mycket som möjligt bara genom att lyssna. Och sen studera transkriptet och se till så att man förstår det mesta och sen lyssna igen. För då kommer du förstå mycket, mycket mer. Så gå till patreon.com/swedishlinguist och bli patron. Så, det var det. Så nu ska vi prata om härskartekniker. Okej, så vad är härskartekniker? Så härskartekniker, det är olika sätt som människor använder ibland för att manipulera och för att få makt över andra människor och ofta utan att det märks så tydligt. Så man vill helst göra det lite diskret så att folk kanske inte riktigt märker det.   ....för resten av transkriptet klicka här!

Kärleken till dig själv är nyckeln till ett lyckligt och meningsfullt liv. Ofta försöker du bevisa ditt eget värde för andra istället för att fullt ut älska dig själv som du är. Detta leder till ett ständigt jagande efter yttre bekräftelse och uppfyllande av andras förväntningar.Men den högsta intelligensen, eller Gud, har skapat dig i perfektion. Dina tankar, känslor och fysiska tillstånd är därför inte misstag, utan avsiktligt skapade. När du slutar kriga mot dig själv och accepterar dig som du är, öppnar du dig för den inneboende kärleken, tryggheten och glädjen.Nyckeln är att prioritera dig själv, göra val som gynnar ditt välmående och tillåta dig att leka och uppleva livet i stunden. Då stärks du i din sanna identitet som kärleksfull, fullständig och älskad av livet. Sluta leta efter kärlek utanför dig själv - den finns redan inom dig, redo att blomstra.Låt oss tillsammans utforska hemligheten bakom att älska dig själv och leva det liv du är menad att leva. Kärleken finns bara ett inre fokus bort.Vill du vara med på Upplysta Stunder, Ljud av Frihet eller Retreat? Klicka här https://www.marikatapper.se Vill du läsa mer om Expansionscirkeln? Klicka här https://www.marikatapper.se/medlemskapKUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapperFacebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper 

Kärleken till dig själv är nyckeln till ett lyckligt och meningsfullt liv. Ofta försöker du bevisa ditt eget värde för andra istället för att fullt ut älska dig själv som du är. Detta leder till ett ständigt jagande efter yttre bekräftelse och uppfyllande av andras förväntningar.Men den högsta intelligensen, eller Gud, har skapat dig i perfektion. Dina tankar, känslor och fysiska tillstånd är därför inte misstag, utan avsiktligt skapade. När du slutar kriga mot dig själv och accepterar dig som du är, öppnar du dig för den inneboende kärleken, tryggheten och glädjen.Nyckeln är att prioritera dig själv, göra val som gynnar ditt välmående och tillåta dig att leka och uppleva livet i stunden. Då stärks du i din sanna identitet som kärleksfull, fullständig och älskad av livet. Sluta leta efter kärlek utanför dig själv - den finns redan inom dig, redo att blomstra.Låt oss tillsammans utforska hemligheten bakom att älska dig själv och leva det liv du är menad att leva. Kärleken finns bara ett inre fokus bort.Vill du vara med på Upplysta Stunder, Ljud av Frihet eller Retreat? Klicka här https://www.marikatapper.se Vill du läsa mer om Expansionscirkeln? Klicka här https://www.marikatapper.se/medlemskapKUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapperFacebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper 

Vad är det som gör att förändringar ofta misslyckas – särskilt i krävande miljöer där förändring är konstant? Mats Bohman möter Mikal Björkström, författare och changemaker, i ett samtal där de går igenom fem vanliga fallgropar i förändringsledning och kopplar dem till krisberedskap och ledarskap. Ett praktiskt och konkret samtal för dig som vill stärka organisationens förmåga att lyckas med förändring, även i pressade lägen. Avsnittet presenteras i samarbete med Murphy Solution. Med Murphys mätverktyg TMS kan ni mäta verksamhetens krishanteringsförmåga. Med mätningen i handen ser ni tydligt vilka åtgärder ni behöver göra nu för att på bästa sätt öka er förmåga. Ofta är det något annat än man tror. Boka demo för att testa här!  Vill du köpa böckerna som Mats och Mikal pratar om i avsnittet så hittar du länkarna här (boken Motstånd till rabatterat pris). 

VEM: Kristoffer Triumf.YRKE: Poddare och författare.AVSNITT: 673.OM: nya romanen Livet - en handbok, att inte våga gå för nära stängslet på Västerbron, dyra lögner hos terapeuten, ensamheten i döda ögon city (Stockholm), Värvets framtid, huruvida det är synd om människorna, hans relation till alkohol idag, hur vi ska känna oss behövda när AI tar våra jobb och givetvis en hel del om att flyga till London men hoppa ut från planet redan i Göteborg.Avsnittet innehåller samtal om suicid och självmordstankar. Behöver du stöd kan du kontakta Självmordslinjen på 90 101. Ta hand om dig och trevlig lyssning om och när du känner dig redo."NYHET! Min nya bok 'Livet – en handbok' är här! Den går att köpa på både Adlibris och Bokus. Vore väldigt roligt om du ville läsa! Tack på förhand! /KristofferSAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Kristoffer Triumf.YRKE: Poddare och författare.AVSNITT: 673.OM: nya romanen Livet - en handbok, att inte våga gå för nära stängslet på Västerbron, dyra lögner hos terapeuten, ensamheten i döda ögon city (Stockholm), Värvets framtid, huruvida det är synd om människorna, hans relation till alkohol idag, hur vi ska känna oss behövda när AI tar våra jobb och givetvis en hel del om att flyga till London men hoppa ut från planet redan i Göteborg.Avsnittet innehåller samtal om suicid och självmordstankar. Behöver du stöd kan du kontakta Självmordslinjen på 90 101. Ta hand om dig och trevlig lyssning om och när du känner dig redo."NYHET! Min nya bok 'Livet – en handbok' är här! Den går att köpa på både Adlibris och Bokus. Vore väldigt roligt om du ville läsa! Tack på förhand! /KristofferSAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Jenny föder sitt andra barn får hon höra att allt ser fint ut. Men livet efter förlossningen är sig inte likt. Hon kan inte lyfta sitt eget barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. Medverkande: Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i StockholmHelena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i SolnaMia Fernando, fysioterapeut och författareJonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbakaJenny AakulaProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

Under andra världskriget tjänstgjorde hundratusentals kvinnor i Sovjetunionen i stridande förband. I länder som USA, Storbritannien och Finland gjorde kvinnor främst insatser i stödjande funktioner, såsom sjukvård, rustningsindustri och administration.Kvinnorna mötte ofta hårt motstånd inom de egna leden men användes också i propagandan som förebilder. Efter andra världskriget försvann deras historier ofta till förmån för de stridande männen. Det dröjde ända till 1989 innan kvinnor i Sverige fick tjänstgöra i alla positioner inom försvaret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna Larsdotter, som är aktuell med boken Glömda soldater – Kvinnor i andra världskriget.Andra världskriget var ett totalt krig där civila drabbades hårt av terrorbombning och övergrepp. Gränsen mellan det civila och militära suddades också ut, eftersom produktionen av krigsmateriel och mat i allra högsta grad avgjorde kriget.Under andra världskriget fick kvinnor en större roll, även om de sällan syns i de vanliga skildringarna av kriget. De befann sig på alla fronter – som sjuksköterskor, kökspersonal, luftvärnssoldater, signalister och tolkar. Undantagsvis verkade de även som piloter, prickskyttar, partisaner och agenter.De drevs både av pliktkänsla och patriotism, men också av en längtan efter frihet och att bryta de gränser som tidens kvinnoroll satte upp. Ofta möttes de av fördomar och diskriminering, men också av beundran och tacksamhet.Detta är en ommixad repris.Bild: Den sovjetiska krypskytten Ludmila Pavlitjenko, Wikipedia.Musik: Rhythm of the Action av Jon Presstone, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Risken för samhällskollapser är överhängande, redan innan de stora ekosystemen kraschar. Eva-Lotta beskriver behovet av både hopp och förtvivlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag var tolv när jag besökte London för första gången och betraktade miljonstaden med stora ögon. De många mörka byggnaderna gav en särskild känsla. Men så gick jag förbi när en av dem rengjordes. Det visade sig att huset inte alls var naturligt svart, utan ljust sandfärgat. Staden stank av alla luftföroreningar och jag borrade ner näsan i halsduken för att slippa känna, men när jag snöt mig på hotellrummet på kvällen blev näsduken ändå svart.På 1990-talet kom två tredjedelar av Storbritanniens elektricitet ännu från kol. Sedan dess har andelen minskat snabbt och ligger nu på mycket låga nivåer. De senaste gångerna jag besökt den engelska huvudstaden har det gått lätt att andas.Det går att förändra saker till det bättre men det är bråttom. Har du hört det förut? Det kan inte vara lätt att vara klimatforskare och tvingas balansera mellan att slå larm och att försäkra att det fortfarande går att göra saker för att hejda förloppet. Om vi inte tror att det går så lär ju heller ingen försöka. Men om inte allvaret framgår så finns en risk att vi inte agerar tillräckligt kraftfullt, tillräckligt snabbt.Av de nio planetära gränser som inte får överskridas för att vi ska kunna leva säkert så har redan sex passerats. Och ännu värre än för klimatet är läget för den biologiska mångfalden. Utrotningstakten är just nu mellan hundra och tusen gånger högre än normalt.I ett antal år har jag lidit av klimat- och miljöångest. Inte en sån där lagom som kan få en att shoppa second hand och sluta flyga utan en dödskramande som gjort det svårt att tänka på något annat och fått mig att böla på klimatmanifestationer trots att det finns få saker jag tycker sämre om än att andra ser mig gråta.Oxfordforskaren Hannah Ritchie led som yngre av samma mörka och livsfientliga klimatångest. Det ledde till ett liv av kontroll och anpassningar som liknar det ätstörda kan beskriva. Allt kretsade kring att göra så litet miljöavtryck som möjligt. Men så såg hon en föreläsning med Hans Rosling. Han visade hur mycket som blir bättre i världen och hon beskriver det nästan som en frälsningsupplevelse. Sedan dess har hon ägnat sin forskargärning åt att sammanställa data om läget i världen. I sin bok ”Not the end of the world” tar hon död på en rad missförstånd och visar att utvecklingen på många områden går åt rätt håll.Ritchie menar i boken att undergångsbudskap skadar mer än de gör gott eftersom de riskerar att förlama oss. Ofta är de heller inte sanna, vilket får forskare att se ut som idioter, och minskar förtroendet för deras slutsatser, skriver hon. Men, tänker jag, detsamma gäller väl om man som forskare utropar lösningar och räddningar som sedan inte infrias? Och att vi blir handlingsförlamade av skrämmande budskap saknar faktiskt stöd i forskning. Tvärtom leder rädsla ofta till konstruktiv aktion.Merparten av världens länder har lovat att nå netto nollutsläpp och det kommer att tvinga oss att omforma våra energisystem, att ändra hur och vad vi äter, hur vi förflyttar oss och hur vi bygger. Mycket gott händer redan på dessa områden och i teorin kan det förstås förbli så. Men den luriga verkligheten kan alltid komma emellan i form av galna världsledare, krig och konflikter eller en vald regering som tycker att tillväxt är viktigare än hållbarhet.Det är ett evigt trixande med siffror och alltid stort motstånd när ekonomin drabbas. Vi har ju invaggats i tron att allt ska kunna fortsätta i stort sett som vanligt. Ja, att det till och med kan bli bra för svensk ekonomi med klimatförändringar. Skidturister kanske börjar åka till Sverige i stället, när vintrarna uteblir i Alperna. Jippie.Den liberala demokratins starkaste lim är ekonomisk tillväxt, skriver essäisten Michiko Kakutani i boken ”The great wave”. Så länge vi kan dela på tillväxtens frukter så är det politiska maskineriet ganska lätt att hålla igång. Försvinner eller monopoliseras frukterna av några få kan det däremot bli otäckt, när de som uppfattar sig som förlorare söker syndabockar. Kanske särskilt, vill jag tillägga, i ett kulturellt klimat som vårt, där var och en är sitt eget varumärke och lyckas smed.Det vi behöver åstadkomma är dessutom överväldigande stort. I boken ”En jord för alla” beskriver en rad framstående forskare och policy-makare hur kriser inom klimat och miljö, ojämlikhet, fattigdom och livsmedelsproduktion hänger ihop. Precis som Ritchie pekar de ut framsteg och goda utvecklingskurvor men de är också tydliga med hur omfattande problemen är, och vad som ligger framför oss. De ordinerar statligt ägande i banker, globala skatter, medborgarfonder för omfördelning av rikedom och pengar till omställning, skuldavskrivning för fattiga länder, lägre konsumtion i rika länder, en total omställning av matproduktion och markanvändning, och lite till.De menar att detta faktiskt går att åstadkomma. Vi kan och vill ju. I G20-länderna stödjer en stor majoritet av medborgarna tanken att deras lands ekonomiska prioriteringar bör förskjutas från vinster och ökat välstånd till att fokusera på mänskligt välbefinnande och skydd av ekosystemen. Men tror forskarna verkligen på denna stora förändring själva? Tror jag på den när jag nu berättar om den? Är det realistiskt med en omställning i den skala och med den hastighet som krävs? Eller är det något vi väljer att tro för att trösta oss själva. Vårt behov av tröst är ju, som Stig Dagerman konstaterade, omättligt.När ett system faller samman öppnas utrymme för något nytt och de goda idéerna om hur det ska se ut är många. Kanske väntar en bättre värld längre fram. Frågan är i så fall hur vi ska ta oss dit på ett hyfsat säkert sätt. Michiko Kakutani konstaterar att i kaotiska perioder så går det gamla systemet sönder långt före det nya har blivit stabilt; och forskarna i ”En jord för alla” påpekar att risken för samhällskollapser är överhängande redan innan de riktigt stora ekosystemkollapserna sätter in.Vi kan inte längre räkna med varken förutsägbara förutsättningar i naturen eller med den relativa samhälleliga stabilitet som vi byggt upp sedan andra världskriget. Det ser ut att vara en skakig väg som ligger framför oss.Nu kanske du längtar efter en lugnande slutkläm, så här kommer den: Livet på jorden kommer vi inte klara att utrota hur illa det än går. Liv i många olika former kommer finnas kvar och människan som art har goda chanser att hänga med ett bra tag till eftersom vi är allätare och fenomenala på att anpassa oss. Dessutom: avskogningstakten i Amazonas har sjunkit; vi producerar redan idag tillräckligt med mat för att ge alla människor på planeten en hälsosam föda; och energianvändningen per capita i världen har fallit med omkring 25 procent sedan 1960-talet.Men glöm för den sakens skull nu inte det jag talade om tidigare. Tröst bör inte användas som ett draperi framför klarsyn.Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Ofta är det enkelt att innerst inne veta vad som är rätt och fel, men det kan vara långt mycket svårare att faktiskt agera efter den kunskapen. Hur är det för dig?

Under morgonens Familjeråd diskuteras det kring olika ljud och uttryck som man brukar använda sig utav och så tar Roger plats i köket där han visar några life-hacks i programpunkten "bögen i köket".

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Därför har den gröna omställningen problem – expert: ”Ofta fel tajming”Foto: AP

8 familjevanor vi vill slippa & Fördelen med varannan vecka-livet & Biologiska klockan tickar: ”Ska jag skaffa barn eller inte?” & Magnus klagar på …gissa vem! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stora fastighetsvärden har raserats på grund av vindkraftverk. Ofta är det bullret som ligger bakom. Men att mäta ljudnivåerna är inte så lätt som det låter – och vissa av de mätningar som ger grönt ljus för vindkraftverk kan ifrågasättas, skriver forskaren Ken Mattsson, advokaten Hans Kindstrand och ekonomen Christian Steinbeck. Inläsare: Staffan Dopping

Avsnitt 269. DN Boklördag satsar på ljudbokstips/recensioner och bryter därmed, enligt oss, äntligen ett osynligt tabu bland kulturredaktioner. Förläggaren testade AI-röster på ett par ljudböcker men blev så missnöjd med resultatet att testet bröts direkt. Här ger han oss bakgrunden. 2012 var journalisten med på en framtidskonferens i London. Den stora frågan då var oron för att insamlade data från de digitala plattformarna, då e-böcker nu också ljudböcker, bland annat skulle visa var folk slutade läsa (och lyssna) och därmed påverka författarnas sätt att skriva. Mer  strömlinjeformat skrivande med andra ord. Insamlade data visade när läsarna slutade läsa och mycket annat, men inget av det vi var övertygade om 2012 har infriats. Verkligheten tog en annan väg. Svensk Bokhandels agentgenomgång var ett bra grepp men, i vår mening, illa genomtänkt. Vi diskuterar en slarvigt redovisad omsättningstabell och därmed en beskrivning av makt och inflytande som blev helt skev. Vi försöker reda upp vad som är vad. Peter Luthersson har fått många och långa lovord när han nyligen gick bort. All lyfter fram hans betydelse som en intellektuell av en särskild sort. Vi instämmer men fokuserar på hans år som vd för bokförlaget Atlantis.   00 25         En efterlängtad satsning på DN Kultur 05 00         AI-inlästa ljudböcker? Nja. 09 40         Våra spådomar över teknikutvecklingen är oftast fel 14 04         Vem är den största agenturen egentligen? 21 54         Peter Luthersson i minne

Sammanfattning:I detta avsnitt diskuterar Patric och Jenny balansen mellan att säga ja och nej i livet. Inspirerade av filmen Yes Man pratar de om hur vissa säger ja till för mycket och blir överbelastade, medan andra säger nej och går miste om möjligheter.Jenny delar sina erfarenheter av att ha sagt nej för mycket tidigare och hur han förändrade sin vana. Patric berättar om hur struktur och vanor kan frigöra tid för mer spontanitet. De tar också upp strategier för att hantera arbetsrelaterade förfrågningar och hur man kan skapa en bättre balans mellan stress och återhämtning.Shownotes:Ämne: Att hitta balansen mellan att säga ja och nejHuvudpunkter:Yes Man och vikten av att våga säga jaNär det är rätt att säga nej för att undvika överbelastningPersonliga erfarenheter av att förändra sina vanorStrategier för att hantera arbetsrelaterade förfrågningarHur bättre vanor kan skapa utrymme för mer spontanitetVeckans utmaning: Reflektera över om du säger ja eller nej för ofta. Behöver du justera balansen?Vi erbjuder personliga skräddarsydda coachingprogram så att du kan finna de mest effektiva vanorna för att nå- och upprätthålla dina mål. För företag erbjuder vi mycket effektiva hälsoprogram där varje medarbetare blir coachad att utveckla effektiva vanor som leder till och bibehåller hans eller hennes hälsomål. För föreläsningar, coachingprogram och upplägg för företag och organisationer: www.patricfriberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysiska och kroppsliga symptom är väldigt vanligt vid stressrelaterade problem. Ibland är det svårt att veta vad som är vad, ibland känns det som att det måste vara något annat än stress, ibland fastnar huvudet på just det som känns i kroppen och har svårt att släppa taget om det och allt kan skapa ännu mer stress.Det är komplicerat och enkelt på samma gång. Stressbesvär kan vara väldigt omfattande och skapa väldigt många mystiska grejer runt om i kroppen som är ganska naturligt att tro att det är "nya" sjukdomar. Men ofta är det inte så. Ofta går det inte att hitta någon annan förklaring än att det är just stressrelaterat. Kroppen reagerar för att beredskapen är för hög i larmsystemet helt enkelt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan den globala uppvärmningen få Golfströmmen att kollapsa? Det är en av de vanligaste frågorna SMHIs klimatforskare får. Ofta syftar man då egentligen på AMOC – ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen ingår. AMOC transporterar värme norrut och bidrar till att Sverige har ett förhållandevis milt klimat trots vårt nordliga läge.I det här avsnittet av SMHI-podden har vi med oss klimatforskaren Torben Königk i studion för att svara på vanliga funderingar. Varför påverkas AMOC av den globala uppvärmningen? Vad skulle en försvagning – eller till och med en kollaps – innebära för oss i Sverige? Och hur oroliga bör vi vara över nya studier som tyder på att försvagningen av AMOC kan gå betydligt snabbare än vad forskning tidigare antytt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vanligt var det att fångar efter fältslag förslavades? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det här avsnittet diskuterar Patric och Jenny ett ovanligt men viktigt ämne: när är det egentligen rätt att sluta med en god vana? Ofta pratar vi om att bryta dåliga vanor, men ibland kan även bra vanor behöva omprövas och justeras.SammanfattningVarför ta bort en god vana? Livet förändras och ibland behöver vi göra plats för nya rutiner.Exempel från träning – Om man vill börja styrketräna men redan har en fullspäckad vardag med andra aktiviteter kan en tidigare motionsvana behöva justeras eller tas bort.Årstidsanpassning – Vissa vanor fungerar bättre på sommaren än vintern och kan behöva ersättas under vissa perioder.Ompröva regelbundet – Det är viktigt att se över sina vanor då och då för att säkerställa att de fortfarande tjänar sitt syfte.Effektivitet – Kan vissa vanor kombineras eller optimeras för att frigöra tid till det som är viktigast just nu?Shownotes

Finns det något i ditt liv som borde ändras på, ett bagage som borde reflekteras över? Eller har du inget sådant? Ofta har vi mer än vi kanske anar som står i vägen för oss själva och relationerna till andra. Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

AI-genererade recept blir vanligare i sociala medier. Varför görs de? Och av vem? Vi testar hur de smakar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-genererade recept och bilder. Lite för perfekta bilder, med omotiverade och konstiga detaljer. Bilder som visar nåt annat än det som beskrivs i receptet.Den vane matlagaren ser också att recepten inte håller hela vägen. Saker som borde vara med är borta. Mängderna är konstiga. Tillagningen är inte relevant.Allt presenterat av AI-genererade influencers. Ofta blonda, perfekta kvinnor, 25-30 år. Ännu inga filmer, men de AI-verktygen finns nu, så det lär snart dyka upp.Allt är ganska underhållande. Men inte så mycket att lita till om man vill laga nåt gott.Varför finns det? Vilka ligger bakom? Vi pratar med Pontus Engqvist och Gary Vasquez, SEO-specialister, dvs de jobbar med sökmotoroptimering. De använder också AI i sitt jobb.Linn Utbult, matkreatör, matstylist och själv en bak-influencer provlagar AI-recept och analyserar resultatet. Dessutom berättar hon om hur hon själv använder sig av AI.En av Sveriges främsta AI-forskare, Fredrik Heintz, professor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, använder AI för att ta fram tentafrågor på universitetet. Men det är han som avgör vilka frågor som är bra och relevanta. För det har han kunskapen till. Den kunskapen har inte AI.Han förklarar varför recepten inte behöver vara bra. Och varför det är viktigt för Sverige, eller åtminstone Europa, att ta fram egna AI-verktyg för att höja kvalitén och användbarheten.

Ofta är vi ganska dåliga på att lösa problem när vi behöver det som allra bäst. I veckans avsnitt går vi igenom vanliga fällor i problemlösning och kreativa sätt att komma ur situationer som verkar olösliga.Klipp:04:55 Hunger Games Katniss10:24 Reese Witherspoon11:09 Mer Reese Witherspoon16:53 Big Lebowski28:50 Gudfadern37:55 Pulp Fiction45:45 Solving The Problem - Freedom Sounds, Cedric MytonRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystande och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.  Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium. Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mina ord heter boken där konstnären Cecilia Edefalk samtalar med döda konstnärskollegor, allra mest med Strindberg. Hon ser sig som en förmedlare och nedtecknar den ström av ord hon ser framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra första mötet med Strindberg ägde rum i Tegnérlunden en sommardag 2003, och sedan dess har hon återvänt många gånger, trots att han kallade henne slyna och var arg för att hon var sen. Han hade också åsikter om hur hon skulle måla sina änglamålningar och hur hon skulle leva sitt liv. Han har varit väldigt användbar, säger hon. Cecilia Edefalk ser något, införlivar det i sig, återvänder till det och omdanar det. Så beskriver författaren Magnus Florin hennes konstnärliga arbetsmetod i efterordet. Ofta blir det scener av målningar, variationer på samma tema som förändras och förskjuts under lång tid.Hon beskriver kontakterna med andra sidan som att famla tills det nappar, att tro på förmågan. Kanske är mitt membran tunnare, säger hon. Hon har under årens lopp gjort flera målningar med Strindberg som motiv, som ”Ande August”, och ett videoverk om deras samtal, som bland annat visats på Bonniers konsthall och Strindbergsmuséet. ”Jag tänker göra ett verk med vårt samtal.” ”Vafalls!” Musiken i reportaget är ur Beethovens pianosonat i d-moll, i vilken Strindberg tyckte sig höra anderöster och därför gav namnet ”Spöksonaten”.Ett reportage av Katarina Wikars.

Ane den Gamle, Ingjald Illråde och Ottar Vendelkråka är sagofigurer som rensats bort ur de svenska historieböckerna. Men en ny bok argumenterar för att det nu är dags att återföra sagorna till oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Sävborg är författare till ”Händelser ur Sveriges ohistoria” där han skildrar vikingatidens och medeltidens sagokungar. Ofta är det dråpliga eller våldsamma berättelser, som den om Fjolner som drunknade i mjöd eller kung Gaute som bevittnade hur ättestupan användes. Men även om dessa figurer aldrig funnits på riktigt är det hög tid att återföra deras berättelser till det allmänna medvetandet, anser författaren, för att på det sättet göra den svenska historian och det svenska kulturlandskapet mer levande.Vi uppmärksammar också förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter och firar av två jubilarer - Sveriges Radio som fyller 100 och Vetenskapsradion Historia själv, som fyller 25!Programledare är Tobias Svanelid.

Vi sänder direkt från Granö i Västerbotten där det med avsikt görs nya brandljud av naturvårdsskäl, och i Colombia besöker vi en artrik torrskog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här på årets mörkaste dag finns vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall mitt inne i en snöig tallskog i Granö, Västerbotten. Markägaren Jan Wejdmark, ekologiprofessorn och skogshistorikern Lars Östlund och jägmästaren och doktoranden Maria Grånemo guidar oss bland jättetallar som klarade sig undan 1800-talets avverkningar. Men här finns också yngre tallar, varav några under morgonen får lite hjälp på traven i att bli gamla. Genom att elda på dem skapas så kallade brandljud, och Lars Östlund förklarar hur det kan gynna den biologiska mångfalden.Det blir en morgon med blickar både bakåt och framåt i skogen. Hur skiljer sig dagens skogar från naturskogarna? Och vilka är det som har jobbat i skogen? Det senare har Maria Grånemo undersökt genom att intervjua kvinnor vars skogsarbete hittills varit ganska osynligt.Vi besöker också en helt annan skog, på andra sidan jordklotet: en tropisk torrskog! Ofta kanske vi tänker oss skogarna runt ekvatorn som ständigt fuktiga, molnbeslöjade regnskogar. Men det finns alltså skogar som präglas av långa torrperioder också. Och även de här skogarna har en stor artrikedom och är i många fall hotade. En sådan skog finns i utkanten av staden Cali i sydvästra Colombia. Reporter Sara Sällström besökte den tillsammans med biologen Camilo Londoño.Just nu pågår en inventering av den lilla, och akut hotade, Östersjötumlaren. Vi pratar med tumlareforskaren Julia Carlström för att få koll på hur det går med räkningen av den knubbiga valen.Så klart letar vi lite julstämning också, med domherrar i snö och genom att höra vad ni som lyssnar tycker är mest juligt i naturen.I veckans kråkvinkel tittar Karin Gyllenklev ner på sina neongula och rosalila springskor och undrar om de kanske stör naturens egen färgpalett.Programledare är Joacim Lindwall.

I Mark Levengoods värld finns ljus även i de mörkaste av vrår. Var kommer den där blicken ifrån? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är programledare, författare och en flitigt förekommande röst även i Sveriges Radio. Och hans livshistoria har berättats i många sammanhang genom åren, vilket är lätt hänt när det rör sig om en välkänd profil som Mark Levengood. Men minst lika intressant är hans sätt att beskriva sin livshistoria. Ofta knasigt och ljust, även när det varit som mörkast. Och alltid med en historia, och ett leende. Var kommer den där blicken på livet ifrån, som påminner om magisk realism?I år är han för första gången SVT:s julvärd. Trots att de flesta verkar tro att han har varit det förut. Vad tror han själv att det där beror på?”Är i en förälskelsefas”Mark Levengood föddes 1964, på en militärbas i USA. Men bara några år in i livet flyttade hans mamma till Helsingfors, och den biologiska pappan skulle det dröja upp till tonåren innan han träffade igen. 1986 träffade han Jonas Gardell, och tillsammans har de med sin öppenhet haft en mycket stor betydelse för den svenska hbtqi-rörelsen.För två år sedan separerade Mark och Jonas. I den här säsongsavslutningen av Söndagsintervjun i P1 berättar Mark Levengood om hur livet förändrats efter beslutet.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Lyssnare: ”Sexlivet är dött, måste det leda till separation?” & Jag kan inte leva med min man - men jag älskar ju honom! & M&M: Hur mycket pirr kan man räkna med efter så här många år? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att skämta med sin omgivning kan vara både förlösande och riskabelt. Ett skämt kan både inkludera och exkludera och den som skojar besitter en särskild sorts makt. Men det är mottagaren av skämtet som avgör om det blir succé eller platt fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Humorn har också en viktig plats inom vården. En svårt sjuk patient som kan få läkaren att skratta åt dens skämt kan återerövra makten för en stund, känna sig mer som sig själv. Och även i terapirummet kan ett skämt om något som uppstår i rummet leda till ett förlösande skratt som jämnar ut maktbalansen mellan patient och terapeut.Sjukhusclownen Susanne jobbar på en avdelning för svårt sjuka barn på Huddinge sjukhus.- Det här är en känslig scen - ingen har kommit hit för att se clowner. Ibland är vi med som avledning, vid till exempel provtagning. Ofta placerar vi oss längst ned i hierarkin för att ge barnet en känsla av kontroll, berättar Susanne.Och självklart tar Kropp & Själ sig även till en lika älskad som hatad scen - ståuppkomikerns. Ett ställe där samspelet mellan komiker och publik är helt avgörande. Medverkar i programmet gör Per Naroskin, psykolog, författare, ståuppkomiker och föreläsare. Hanna Söderlund, universitetslektor vid Umeå universitet som forskar om makt. Peter K Andersson, historiker och författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanClara Lowden är producent

Radioapan och vännerna ska ha picknick. Då hörs en läskig monster-röst över Sagoskogen! Vad säger den? Och vad vill rösten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rösten verkar komma från... plaskpölarna? Men där är det ju tomt? Tur att Super-lo kan hjälpa till att lösa mysteriet.Om serienRadioapan och vännerna i Sagoskogen råkar ut för mystiska mysterier, och försöker reda ut vad som hänt. Ofta med ett oväntat slut! En omtyckt barnradioserie för ca 3-8-år.Här finns fler avsnittMedverkandeText: Jesper LundqvistMusik: David Silva, Jakob Munck och Karin StrandRegi: Jenny BergmanTack till: Hanna Scheja, Axel Adelöw, Sonja Lif och Allan SöderströmLjudproduktion: Joakim LöfgrenIllustrationer: Patrik Lindvall och Ingrid FlygareProducent: Jenny Bergman, Munck StudiosExekutiv producent: Kristina Pérez, Barnradion

Mastodonter åt dem för miljontals år sen. En av människans först odlade grödor. Massor av färger, smaker och former. Och kan förvaras under sängen i flera år. Pumpor är speciella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gula, gröna eller orangea. Långa, runda eller krokiga. Släta eller knottriga. Pumpor kommer i alla former och smaker. De kan vara söta, nötiga eller till och med lite syrliga. De flesta av oss kommer nog i kontakt med pumpan under Halloween. Den amerikanska, stora, orangea conneticut field-pumpan som man gör soppa eller paj på och kryddar upp med kanel och muskot.Men det finns pumpakulturer över hela världen. Paret Alva Herdevall och Anders Rydell är självhushållare som odlar en massa grönsaker, bär och frukt vid sitt hus utanför Uppsala. En av deras favoritgrödor är just pumpan, som de också skrivit en bok om.– Det är den som finns kvar på hösten, säger Anders Rydell. Och den har fantastiska lagringsegenskaper. Kålen står ute till jul, potatisen ska förvaras i jordkällare och mycket annat måste förädlas. Men pumpan kan stå på köksbordet i ett år och blir bara godare– Pumpan ger också mycket mat. Men man måste lära sig att variera den, hur man kan balansera sötman i pumpan med syra och heta, säger Alva Herdevall, som sedan länge tröttnat på just pumpasoppa.De har experimenterat med pumpa och testat recept från hela världen.– Egentligen är det bara i Skandinavien som vi inte har någon pumpakultur, vi har ingen tradition av att odla pumpa här, säger Alva Herdevall.– Kanske för att den är väldigt frostkänslig, säger Anders Rydell. Vi har en kort säsong och man måste förodla den. Ofta hinner den mogna, men inte alltid. För 100 år sedan var det en stor chansning för bonden att odla pumpa. En tidig frost kunde ta allting, och det var nog ett för högt pris att betala.Pumpan räknas till en av världens äldsta kultiverade grödor. Den samexisterade med megafaunan i Amerika för miljontals år sedan.– Pumpan bredde ut sig på savanner och öppna ytor som betades av mastodonter och jättelika sengångare, säger Anders Rydell. Den hade ett hårt skal för att den inte skulle ätas av små djur, utan bara av de stora. De skulle svälja frukten hel och sedan bajsa ut fröna. När megafauna dog ut, växte de öppna ytorna igen och pumpan höll på att försvinna. Tills människor började odla pumpa. Så den räknas som vår äldsta kultiverade gröda, människor odlade pumpa tusentals år innan de odlare majs.

Erik Almlöf har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat, menar han. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp, säger Erik Almlöf.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la CruzTekniker: Staffan Schöier

I USA riktas enorm kritik mot Secret Service efter mordförsöket på Donald Trump. Men hur ser skyddet av de svenska makthavarna ut egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren sker flera attacker mot politiker. Slovakiens premiärminister Robert Fico blir skjuten, Danmarks statsminister Mette Fredriksen blir attackerad. I Sverige blir ett politiskt möte som arrangeras av Vänsterpartiet och Miljöpartiet attackerat av maskerade män.Och så kanske mest uppmärksammat av allt – mordförsöket på den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump.– Det är ju ett underkännande någonstans för den fria demokratiska processen att det kan ske. Det kan också göra folk mer rädda för att besöka olika kampanjmöten och så tänker jag att det kan skada yttrandefriheten också om det innebär självcensur, säger Cecilia Khavar, som är Sveriges Radios tidigare korrespondent i Washington.Både polis och allmänhet hade uppfattat att det fanns en misstänkt person på området där Trump höll sitt kampanjmöte. Den här gången såg folk att den 20-årige gärningsmannen verkade reka platsen och publik hade larmat polis om att det fanns en beväpnad kille på ett tak.Ofta när det sker en incident har en misstänkt person stuckit ut ur mängden på ett sätt som gör att säkerhetspersonal får syn på hen.– Det kan vara en stirrande blick, att man har helt enkelt mållåst på någonting. Att man ser inte det runt omkring sig. Man bara stirrar. Man kan också uppträda väldigt nervöst. Vara svettig, säger Per Vicklander som tidigare jobbade som chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen. Härifrån kommer hotet mot politikernaNär den svenska Säkerhetspolisen, Säpo, gör sina hotbildsbedömningar mot politiker så är det en typ av gärningsperson som lyfts fram: ensamagerande. Säpo beskriver dem som en stor utmaning, särskilt i kombination med användandet av enkla medel för att slå till. Och i stort så är det från våldsbejakande extremism som attentatshot mot politikerna kommer ifrån. Samtidigt har det skett en förändring de senaste åren; det är inte bara aktörer i, och från, Sverige som utgör hot mot landets folkvalda politiker längre.– Vi ser att andra länder bedriver underrättelseverksamhet och att de också riktar in sig mot politiker, som ju är av intresse för främmande makt säger Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen.Medverkande:Per Wicklander, tidigare chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen. Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio.Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen.Programledare: Sara Sundberg och Jimmy HalvarssonProducent: Jimmy HalvarssonLjud från: Sveriges Radio, Reuters samt The Sun.

Ångest, depression, nedstämdhet, oro och en hel rad andra känslor och symptom kan vara anledning till att du söker vård. Allmänläkarna ska agera första hjälpen och hur går det till, eller borde gå till, när dina symptom utreds? I det här avsnittet möter Åsa Melin allmänläkaren Ella Hallberg där du får höra hur klimakteriet och hormonsvängningar kan vara en utlösande faktor för dåligt psykiskt mående. Ofta finns någon form av stress med som i sin tur ger dålig sömn och skapar onda cirklar. Kronisk inflammation med dålig tarmfunktion gör det svårare att skapa ”må-bra” hormon, dåliga relationer och brist på rörelse kan vara andra skäl till att du behöver hjälp eller nya vanor. Inte helt lätt att analysera fram alltså, men kan vi hitta orsaken är chansen till rätt behandling så mycket större. Genom kunskap och förståelse kan man motiveras till att skapa bättre förutsättningar att läka och hjälpa sig själv för att nå hela vägen vare sig du vill förebygga eller ta dig an ett psykiskt dåligt mående. Vill du höra fortsättningen på vårt samtal så kan du lyssna på avsnitt 179. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 178 (210407).Läs mer och lyssna vidare på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I slutet av januari drabbas it-leverantören Tietoevrys svenska datacenter av en cyberattack. Det ska visa sig att attacken kommer att bli en av de mest omfattande som drabbat Sverige någonsin. Nu kan källor till SvD berätta om stora säkerhetsbrister hos it-leverantören innan attacken. På en kvart får du veta varför säkerhetsarbetet inte prioriteras – samtidigt som cyberhotet är större än någonsin. Med Henning Eklund, techreporter på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SR, SVT Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

En mataffär i Hökarängen i Stockholm. Skyltarna med lockpriser syns på långt håll. Hit kommer barnfamiljer och de som inte har råd att handla någon annanstans. För här finns det allra billigaste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ola Johnsson, 52, lever på socialbidrag. Det är tjugo år sedan han jobbade. När köttbullarna han köpt för tio kronor och räksalladen han köpt för sju kronor, är slut, brukar han samla pantburkar för att få pengarna att räcka.Ofta skäms han och tycker att folk stirrar.– Man gör ju en tjänst åt samhället genom att samla burkar, men det är ungefär som om man vore någon jävla tiggare.Dokumentären gjordes 2014.Reporter Randi Mossige-Norheim.Randi Mossige-Norheim: Så jobbade jag med "Lågprishyllan