Podcasts about ofta

I veckans avsnitt gästar opinionsbildaren och entreprenören Henrik Jönsson podden för ett samtal om mediemakt, politik och Europas framtid.Vi börjar i hans egen roll i ett allt mer polariserat medielandskap. Han beskriver hur klyftan mellan traditionella redaktioner och nya digitala plattformar blivit en konflikt i sig – och hur han själv ofta hamnar i centrum för större debatter, snarare än att bedömas enbart utifrån sitt innehåll. Bilden av honom har förändrats i takt med att medielogiken hårdnat.Samtalet berör också uppmärksamheten kring att hans kanal pekades ut för ”suspekt finansiering”. Han menar att verksamheten finansieras av tittare och att anklagelserna paradoxalt nog gav ett PR-lyft. Det leder in på hans nya satsning “100 %”, med ambitionen att bygga en mer självständig plattform, mindre beroende av algoritmer och med tydlig ideologisk riktning. Han berättar även varför flera entreprenörer valt att stötta projektet anonymt och hur rädslan för drev påverkar det offentliga samtalet.Vi rör oss vidare till svensk politik: valår, regeringsalternativ och risken för låsningar. Energifrågan blir ett exempel på målkonflikten mellan elektrifiering, stabil elproduktion och motstånd mot ny kärnkraft. Även skatter och tillväxt diskuteras, där han argumenterar för marknadsekonomins fördelar framför politisk detaljstyrning.Avslutningsvis lyfter vi blicken mot omvärlden. Han uttrycker oro för turbulens i USA:s politiska ledning, men framför allt för kriget i Ukraina och Europas ansvar attstärka sin beredskap. Ett tankeväckande avsnitt om samtidens stora skiljelinjer – och vart vi är på väg.Följ Henrik här. Följ Henrik här.Läs mer om 100% här. Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var tog barndomsvännen vägen, varför flyttar inte de som klagar på kylan och vad hade hänt om inte? Avsnittet handlar om frågorna vi återvänder till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland undrar vi över de personer som vi under en period i livet delade precis allting med, men sen försvann de av olika anledningar i väg någon helt annanstans. Vi återvänder till den obesvarade frågan om vad som hände sen.Men det ryms mer under rubriken. Det kan vara så konkret som om varför man inte får till en maträtt trots att man följer receptet till punkt och pricka. Eller varför vi inte oftare säger vad vi vill. Saker borde väl bli enklare då? Och den ständiga ”Sliding door-frågan” vad hade hänt om inte...?Olof Wretling om våra obesvarade frågorRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

I det här irrelevanta avsnittet av Frågeklådan, som tidigare bara funnits på Podme, diskuterar Niclas & Jonatan om tjockisar oftare överlever pistolskott, idioter på gymmet, favoritplatserna i Sverige, sambandet mellan BMI och styrkan på ens dialekt, när de blivit oväntat blödiga, om man skulle halsa en slumpmässigt vald vätska för 10 miljoner kr – och mycket annat! Hjärndött och tramsigt – haka på!Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner appen i Appstore eller Google Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krigföring har alltid påverkats av teknikutvecklingen. Gång på gång ser vi hur nya vapensystem – och förmågan att producera vapen, ammunition och andra varor i stor skala – kan bli avgörande. Men hur påverkar tekniken egentligen krigföringen? Är det teknikutvecklingen som styr hur krig förs?I reprisen av avsnitt 20 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved teknik och krig. Samtalet rör sig från antiken och medeltiden till 1900-talets snabba tekniska språng. Poängen är tydlig: tekniska uppfinningar och nya vapensystem är inte automatiskt avgörande. Teknik måste användas på rätt sätt – och passa in i taktik, organisation och logistik – för att få verklig betydelse. Teknisk överlägsenhet spelade till exempel en viktig roll när västmakterna expanderade under imperialismens tidevarv. Ofta citeras den berömda formuleringen: “Whatever happens, we have got / The Maxim gun, and they have not.” – en rad som tillskrivs Hilaire Belloc (1898) och som fångar den tidens syn på eldkraftens asymmetri. På 1900-talets slut blev det tydligt att även avancerade robotsystem och precisionsvapen ställer krav på industri, kompetens och ekonomi. Under 1970- och 80-talen ökade trycket i vapenkapplöpningen, och skillnader i teknisk och industriell uthållighet blev en del av bakgrunden till att Sovjetunionen fick allt svårare att konkurrera. Bild: Hiram Maxim lutar sig mot sin första automatiska kulspruta (”The First Automatic Gun”). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många väljer fond utifrån stjärnbetyg och historisk avkastning. Ofta är det precis fel sak att göra. I avsnittet går vi igenom den fulla fondvalsprocessen vi använder professionellt, hur syfte, tillgångsslag, risk, nyckeltal, förvaltarstil och marknadssyn tillsammans avgör vilken fond som faktiskt passar i portföljen.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Många väljer fond utifrån stjärnbetyg och historisk avkastning. Ofta är det precis fel sak att göra. I avsnittet går vi igenom den fulla fondvalsprocessen vi använder professionellt, hur syfte, tillgångsslag, risk, nyckeltal, förvaltarstil och marknadssyn tillsammans avgör vilken fond som faktiskt passar i portföljen.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Jenny ska åka till slottet tillsammans med sin man, som hon är mycket stolt över. Det vankas medaljutdelning och hon följer med som sällskap. Men vad är egentligen Jennys roll som plus one? Nu är det i alla fall slut på kalasandet, har hon bestämt sig för.Victoria bor vid en sjö – ljuvligt, minst sagt. Ofta spänner hon på sig längdskidorna och åker med solen i ryggen över den blanka isen. Därefter väntar bastu, och resultatet är världens bästa sömnkur.Veckans avsnitt handlar om fröer och vi gästas av Tina-Marie Qwiberg, som har gjort dokumentären Kriget om fröerna. Hon berättar om dokumentären som skildrar det tysta, globala maktspel där ett fåtal storföretag kontrollerar frömarknaden.Veckans lyssnarfrågor rör växtval och lökplantering i en woodlandmiljö i zon 5, samt hur man lyckas odla brudslöja när den är svår att etablera.Dessutom blir det AI-skimmer, skanningspanik och en parstuga på landet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En artist det tisslats och tasslats om i flera år har äntligen kommit fram till sin riktiga debut på skiva. Senare i veckan släpper den hajpade artisten Hannes sin första efterlängtade fullängdare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hannes är gäst i dagens P1 Kultur.MUSIK: ALBUMAKTUELLA DINA ÖGON OM JAZZENS ROLLKvartetten Dina Ögon har uppmärksammats – och prisats – för sin 70-talsfärgade musik och sin nostalgiska vurm för både soul och psykedelisk rock. Ofta också beskrivna som ”jazziga” – men vad tycker de själva - är Dina Ögon jazz och vad ligger i begreppet? P1 Kulturs Lisa Wall har mött Dina Ögon inför släppet av deras fjärde album Människobarn.SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS: OCH DE NOMINERADE ÄR... Vilken diktsamling är förra årets bästa? Juryn för Sveriges radios lyrikpris har sållat ut fem finalister. Hör juryns Ann Lingebrandt och Paul Tenngart berätta om de fem poeter som lyste starkast på himlen under 2025 och som kan vinna Sveriges äldsta lyrikpris. ESSÄ: DJURGRÄNSER – VAD KAN JAG LÄRA EN KO? Kan vi vända upp och ner på hierarkin gud – människa – djur? Och kan vi i så fall lära oss att leva som en ko? Lars Hermansson reflekterar över människans relation till lantbruksdjuren.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är en ljus sommarnatt 1990. Femtonåriga Mattias vankar fram och tillbaka i trädgården utanför det gula huset där han bor med sin mamma och pappa. Ofta bråkar föräldrarna högljutt i villan. Men nu är det tyst. Ändå bultar hjärtat och kroppen är på helspänn. Så kommer det. Mattias hoppar till när han hör skottet, trots att han visste att det skulle komma. Från och med den här kvällen kommer inget att vara sig likt. Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

Med anledning av det oroliga omvärldsläget där inte minst USA, Ryssland och Kina tar sig allt större friheter har podden bjudit in historikern Ingemar Ottsson som är docent vid Lunds universitet och en av de främsta experterna när det handlar om Japans moderna historia. NYHETER:Japan går mot ett av de mest oförutsägbara parlamentsvalen på flera år när väljarna den 8 februari röstar till parlamentets underhus. Trots osäkerheten visar de senaste opinionsmätningarna att regeringspartiet Liberaldemokraterna LDP under premiärminister Takaichi Sanae har ett försprång och kan återfå egen majoritet.Valdebatten så här långt präglats av oro över stigande levnadsomkostnader, där skatter, elpriser och matpriser kommit att dominera diskussionerna på sociala medier. I kampanjen har Takaichi lyft möjligheten att slopa momsen på mat redan under 2026 . Det är dock oklart hur reformen ska finansieras. Takaichi vill gå lånevägen, alltså genom att ge ut nya statsoblihgationer - en lösning som flera andra partier motsätter sig då den skulle innebära att Japans redan höga statskuld skulle växa ännu mer.En annan fråga som hamnat i fokus gäller utlänningars rättigheter att bo och arbeta i Japan. Högerpopulistiska partier, främst Sanseito driver krav på at minska invandringen och införa striktare kontroller, och även regeringspartiet LDP vill skärpa visumreglerna. Ett förslag går ut på den som har obetalda sjukhusräkningar ska inte ska kunna få förnyat uppehållstillstånd.Officiell statistik visar att endast omkring 1,5 procent av obetalda sjukhusräkningar i Japan gäller utlänningar. Trots detta planerar regeringen alltså hårdare regler för återinresa för personer med obetalda skulder. Bland oppositionspartierna finns ett starkt motstånd mot förslaget då man istället betonar behovet av integration och att utländsk arbetskraft krävs för att det japanska samhället ska fungera.Japansk polis har genomfört 13 hemliga infiltrationsoperationer mot så kallade yami baito – illegala jobbannonser som sprids via sociala medier. Med hjälp av falska identiteter har polisen avslöjat nätverk kopplade till bedrägerier, penningtvätt och våldsbrott. Flera personer har gripits och utredningar pågår. Ofta är det unga i ekonomisk utsatthet som lockas att utföra brott, och kritik riktas nu mot digitala plattformar för bristande kontroll.Ekonomi: Regeringen och den japanska centralbanken försöker hejda en fortsatt försvagning av den japanska yenen. Under det senaste året har yenen försvagats med omkring 15 procent mot dollarn och handlats nära 160 yen per dollar – den lägsta nivån på över tre decennier. Den svaga valutan driver upp priserna på importerad energi och livsmedel, men gynnar samtidigt de japanska exportföretagen, vars produkter blir billigare på den internationella marknaden. Även turister som kommer till Japan gynnas av en svag yen. Inte på många år har man fått lika mycket för sina svenska kronor i Japan som i nuläget.Turismen överlag har blivit en allt viktigare motor i den japanska ekonomin. Under 2024 uppgick turisternas totala konsumtionen till cirka 34 000 miljarder yen, motsvarande 2 300 miljarder svenska kronor eller runt 5,5 procent av Japans totala bruttonationalprodukt. Utländska turister är nu Japans näst största exportnäring efter bilindustrin.I sportens värld har sumobrottaren Aonishiki tagit sin andra raka turneringsseger i och med vinsten i den nyligen avslutade nyårsturneringen i Tokyo. Den 21-årige brottaren som är född i Ukraina ses som en symbol för ett generationsskifte inom sumon samtidigt som sporten satsar stort på att locka ny publik. En strategi som verkar ge resultat då biljetterna sålt slut flera dagar under de senaste turneringarna.Tack för att du lyssnat på Japanpodden.Dela gärna podden med vänner och bekanta och gå gärna in på Japanpoddens kanal på plattformen Substack och teckna dig för en prenumeration. Då får du ett mail varje gång vi publicerar något.Som alltid ett särskilt tack till Sweden-Japan Foundation och Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation som bägge är med och stöttar Japanpodden. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Vid ett besök i Vadstena klosterkyrka lade jag märke till något jag inte sett tidigare. Längst bak i kyrkan, till höger, fanns ett mindre rum för stillhet och bön. På väggen hängde ett litet skåp i trä. Det var enkelt, diskret placerat, och hade lätt kunnat gå obemärkt förbi. Men jag stannade upp. Skåpet väckte frågor.Det visade sig vara ett av Martin Lönnebos sakramentsskåp – gjort av en teolog som gav tron enkla, konkreta uttryck, med rymd för fantasin.Senare i livet började snickra sådana skåp. Inte som ett nytt kyrkligt projekt, utan i linje med ett livslångt teologiskt arbete. Han var teolog och biskop, med ett starkt intresse för hur tro faktiskt tar form i människors liv. Han visste att tro inte alltid börjar i förståelse. Ofta finns den där innan vi kan sätta ord på den. Och därför behöver tron ibland stödjas av något mer än resonemang.Text:2 Mos 25:8Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Det sägs ofta att tron föds i naturen. Vid havet. I skogen. På fjället. Där blir världen större än vi själva, där tystnaden öppnar något inom oss. Och visst är det sant. Skapelsen bär på ett språk som talar till människans djup. Men det är inte hela berättelsen.Ofta formas livet – och tron – inte i det orörda, utan i det byggda. I staden. Bland huskroppar och trottoarer, ljus och skuggor, rörelser och pauser. I miljöer som bär spår av mänsklig fantasi, arbete, längtan och brustenhet. Det är där vardagen pågår. Det är där våra liv tar form.Bibeln börjar förvisso i en trädgård. Där människan får livet som gåva, innan hon gjort något för att förtjäna det. Men Bibeln slutar inte där. Den slutar i en stad.Text:Upp 21:2Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Det var inte ett beslut som skapade tron i mig.Men i efterhand kan jag se att tron bar fram ett beslut.Så verkar det ofta vara. Tron kommer inte alltid med klarhet och överblick. Ofta kommer den som något man tar emot, innan man riktigt vet vad det innebär. Som ett ord som stannar kvar. Som en riktning som långsamt blir tydlig.När människor berättar hur de kommit till tro handlar det sällan om att de fick svar på alla sina frågor. Ofta handlar det om något mycket enklare: att de hörde något som stannade kvar. En mening de inte kunde värja sig mot. Ett ord som fortsatte att tala, också när allt annat hade tystnat.Text:Rom 10:17Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251124.Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

I det här avsnittet utforskar Angelica ett perspektiv som för många kan kännas både befriande och ovant: att helande inte handlar om att laga, fixa eller förbättra sig själv, utan om att se det som redan är helt och sant. Många av oss har levt med en känsla av att något är fel på oss. Att vi måste förstå mer, göra mer, hela mer, för att en dag kunna må bra, slappna av och känna oss trygga. I det här avsnittet pekar Angelica varsamt på hur den jakten i sig ofta skapar mer lidande, och hur verkligt helande sker från en helt annan plats.Genom att skilja mellan det som uppstår inom oss, tankar, känslor, gamla sår och programmeringar och den vi faktiskt är, bjuder avsnittet in till en djupare förståelse av vårt sanna jag. En plats där helheten redan finns, även när det känns stökigt inuti.Det här är ett avsnitt för dig som kanske har försökt hela dig själv länge,och som är redo att vila lite mer i enkelheten av att redan vara.Rettreat på frötuna i mars 2026:https://angelicaalmqvist.com/retreat-frotuna-20-22-mars-2026/INSIDAN – Medlemsportalen:https://angelica-almqvist-974f.mykajabi.com/insidanFölj Angelica på sociala medier:Youtube: https://www.youtube.com/@AngelicaAlmqvistInstagram: https://www.instagram.com/angelica_almqvist/TikTok: https://www.tiktok.com/@angelica_almqvistFacebook: https://www.facebook.com/Angelicaalmqvist.aa/ Onlinekurs: ”Den direkta vägen – kom hem till ditt sanna jag”:www.angelicaalmqvist.com/kurs Hemsidan:www.angelicaalmqvist.com Varmt välkommen att mejla:angelica@angelicaalmqvist.com Har du kanske någon fråga, något ämne/ämnen, eller någon du vill att jag kontaktar för att ha med i podden? Hör jättegärna av dig! Är du intresserad av TransformativaSamtal, medlemssidan eller boka mig till ditt företag eller för en grupp? Skicka ett mejl så kan vi boka ett förutsättningslöst möte och se ifall vi kan hitta ett upplägg och kanske jobba tillsammans Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet görs i samarbete med SkandiaTiteln på avsnittet är kanske inte den mest upplyftande: Sveriges sjukaste yrken. Men bakom de dystra siffrorna finns något viktigt – och hoppfullt. För i Skandias rapport med samma namn syns inte bara varningssignaler, utan också tydliga mönster kring vad som faktiskt går att påverka. Och kanske allra viktigast: mycket av den ohälsa vi ser i dag går att förebygga.I detta avsnitt fördjupar vi oss i vad vi faktiskt kan lära av rapporten för att förstå vad som skapar hållbarhet över tid, och vad som behöver förändras om vi vill att fler ska både göra bra och må bra på jobbet.Med i samtalet är Gabriel Lundström, hållbarhetschef på Skandia, och Marie Brännberg, gruppchef och psykolog på Sophiahemmet Reabcenter Tillsammans delar de både statistik, erfarenhet och reflektioner från “insidan och fältet” – och pekar på vad som faktiskt gör skillnad i praktiken.Rapporten ger oss viktig dataSkandia har följt utvecklingen av sjukskrivningar under lång tid. Redan runt 00-talet såg man ett tydligt skifte: från att sjukfrånvaro främst handlade om fysiska besvär, till att psykisk ohälsa successivt tog över som den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar.Yrken, statistik – och verkligheten bakom siffrornaRapporten visar tydliga mönster. Yrken med mycket kontakt med andra människor – som vård, omsorg, skola och försäljning – har höga sjukskrivningstal. Samtidigt ser man att bland tjänstemän och högutbildade är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning.Men statistiken behöver tolkas varsamt. I yrken där man måste vara fysiskt på plats – till exempel inom vård och omsorg – går det inte att jobba med influensa. Där blir sjukskrivning det enda alternativet, vilket också påverkar statistiken. Det innebär att en del ohälsa aldrig syns i siffrorna. Gränslösheten – när arbete saknar slutMånga förväntas vara tillgängliga nästan hela tiden. När “alla andra” svarar sent, jobbar vid sjukdom eller aldrig riktigt loggar ut, blir det svårt att själv sätta gränser – även om det aldrig uttalas som ett krav.Här blir samspelet mellan struktur och kultur avgörande.Vad kan vi lära av militären?Både Gabriel och Marie betonar att människor klarar höga krav – om de är tydliga och kombineras med återhämtning. Det är otydliga, motsägelsefulla krav som skapar stress och ohälsa.Chefernas roll – och deras ökande belastningEn särskilt oroande trend i rapporten är att även chefer i ökande grad drabbas av psykisk ohälsa. Och det är problematiskt av flera skäl. Chefer är både bärare av arbetsmiljön – och själva i behov av hållbara förutsättningar. Marie beskriver hur arbetet med chefer ofta börjar i det mest grundläggande: schemat. Många chefer saknar helt luft i kalendern. När oförutsedda händelser uppstår – vilket de alltid gör – finns ingen marginal.Förebyggande arbete – tidigare än vi trorBåde Marie och Gabriel är tydliga: när det gäller stressrelaterad ohälsa finns stora möjligheter att förebygga – om man agerar tidigt. Ofta räcker det med några samtal i rätt tid.“Man kan inte ringa för tidigt” är ett mantra som återkommer.Kvinnors hälsa – en systemfrågaRapporten visar också att kvinnor fortfarande är sjukskrivna i högre utsträckning. Marie betonar att orsakerna sällan finns enbart på jobbet eller hemma – utan i kombinationen. Samtidigt påpekar Gabriel att Sverige har goda strukturella förutsättningar för jämställdhet – men att kulturen inte alltid följer med.Ledningens ansvar – från ord till handlingNär samtalet rundas av återkommer en central poäng: arbetsmiljö är affärskritiskt. Medarbetare som mår bra är mer nyfikna, kreativa och hållbara över tid. Och det räcker inte att säga att frågan är viktig – den måste prioriteras, följas upp och levas.Slutord: från prestation till förutsättningarDet här avsnittet erbjuder ingen quick fix. Men det erbjuder riktning. Vi kan inte längre säga att vi inte vet. Här kan du läsa Skandias rapport och här kan du läsa mer om hur Skandia kan stötta ert arbete. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar Kristina med psykolog Lisa Clefberg om hur rädsla är en nödvändig och viktig känsla, men som inte bör och ska styra våra liv och våra livsval. Att känna rädsla ibland är viktigt som signal på att vi behöver skärpa våra sinnen, förbereda oss eller träna på mod. I relation till andra kan rädsla hjälpa oss att lyssna på signaler som brist på tillit eller att vi faktiskt inte bör skriva avtal med en person. Att ignorera rädsla är i det sammanhanget inte hjälpsamt.Ofta innebär dock rädsla att vi INTE söker ett jobb vi egentligen vill, eller blir överdrivet hjälpsamma och tar slut på egen energi för att det är bra att vara snäll.Länk till Lisa Clefbergs bok Rädd och modig. Redigering: Silverdrake FörlagFör kontakt med Kristina kan du mejla kristina@exist.seHemsida https://kristinabahr.se/Varmt välkommen att vara med i gratis community för resiliens och utveckling - anmäl dig här: https://kristinabahr.se/communityHåll kontakten genom Kristinas Community på https://kristinabahr.se/community eller följ på Youtube: https://youtube.com/@kristinabahr.exist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret. I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg. I denna repris av avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han har bland annat skrivit Finlands svenska historia. Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna. Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare. Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder. Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund. Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund. I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax. Bild: Den brända byn, konstnären Albert Edelfelts skildring av klubbekriget. Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I 2025 års sista avsnitt så diskuterar Jacob och Wille en nyligen publicerad studie där man både kvantitativt och kvalitativt försöker få en inblick i hur konditionstränande kvinnor äter för att ge energi och näring till träningen. 72 hårt tränande kvinnliga motionärer i blandad ålder från 18 till strax över 60 år fick föra utförlig kostdagbok under ett antal träningsdagar. Forskarna tittade sen på om kvinnorna lyckades matcha sitt energibehov de olika dagarna och hur väl de följde gällande rekommendationer när det gäller intag av kolhydrater och protein. Efter det utförde även forskarna en kvalitativ undersökning med några av kvinnorna där de försökt gå på djupet kring varför kvinnorna valde att äta som de gjorde. Hela artikeln som vi diskuterar hittar du här, Unintentional Underfuelling and Protein Prioritisation: A Multi-Methods Exploration of Nutrition Practices and Behaviours in Female Endurance Athletes. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:59) Äter konditionsidrottare för lite kolhydrater och varför i så fall? (00:07:13) En studie med både kvalitativ och kvantitativ ingång (00:13:02) Analys av kvinnliga konditionsidrottares kostvanor (00:15:08) Kostdagbok som inkluderade vägning och fotografering av maten (00:19:59) Ett alldeles för lågt energiintag (00:23:32) Större energiunderskott på helgerna (00:27:07) Intaget av kolhydrater var allt för lågt på träningsdagar (00:34:07) Prioriterade kvinnorna protein före kolhydrater pga hype? (00:35:41) Negativ relation till mat verkar ha påverkat flera av kvinnorna (00:36:46) Tidsbrist angavs också som en betydande faktor av flera (00:37:25) Lite citat från deltagarna som ansågs representativa (00:39:22) Deltagarna har bara ätit mer av allt, inte extra kolhydrater (00:46:40) Påverkan från nära relationer och livspusslet (00:47:58) Stort fokus på protein bland konditionsidrottarna (00:53:59) Åldern har ingen stor påverkan på vår energiförbrukning förrän i pensinärsåldern

Gott nytt år! Med denna högtidsdag på kalendern är året sömnigt och har inte så mycket mer att ge. Det lägger sig under dagen för att i evigheten vila med alla de andra åren. Men innan 2025 stämplar ut kanske man firar av året (eller välkomnar det nya) genom att skåla. Ofta innehåller glaset Champagne, och i avsnitt 284 från 2019 går vi igenom hur den drycken egentligen erövrade världen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ofta har vi “nej” som defaultläge även kring saker vi faktiskt vill, för att det är jobbigare att backa ur något än att ångra att man inte gjorde det - på kort sikt. Evolutionärt är det kanske smart att inte äta svampar innan man vet om de är giftiga - men när det gäller sex och relationer gör det oss onödigt tillbakahållna. Och lösningen är ju inte att kasta sig ut i allt hela tiden, utan att jobba på den där tryggheten om att man får och kan backa, och bara ge sig i lag med personer som signalerar det också. Och idag ska vi prata mer om hur man gör det.Jag och Kristoffer är på sommarroadtrip, vilket ju per definition handlar om att passa på - åka dit vinden för oss, stanna till, kika in, ta chansen till nya möten och upplevelser. Vi stannade i en vacker dalgång i Höga kusten så jag fick kula in ett gäng kossor - och grannar som blev nyfikna. Vi sneakade oss till ett nakendopp i Sveriges högsta vattenfall när ingen såg. Vi begick eventuellt inbrott i ett friluftsmuseum, fast i god tro. Och en massa annat som liksom bara hände, eller snarare, som vi såg till hände utifrån möjligheter som uppstod. Tränade våra infallsmuskler, helt enkelt, både för att det är kul och för att ha dem på plats när vi vill bredda vår erotiska repertoar och flexibilitet ännu mer, och få ut ännu mer njutning ur livet, utan att göra avkall på trygghet och våra värderingar. Så här lät snacket i vår bil en småregnig augustidag på väg genom södra Norrland.Onlinekursen Sex för DIG - koll på vad Du gillar, vill och behöver i sängenOnlinekurser JA TACK - konsten att ta emot njutning & sex som en QUEENInstagram: SexinspirationSajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersamma Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan möter vi pastor Robert Eriksson från Betlehemskyrkan i Göteborg i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andaktenDet finns något inom mig som har kommit i otakt med tillvaron – en rastlöshet, frustration och längtan som ständigt gör sig påmind. Kanske känner du igen det? Människan är inte alltid fridfull, utan en varelse som ibland blir otålig och jagad. Ofta är det svårt att stanna upp, bli stilla och vänta. Det känns tryggare att vara i rörelse, att längta efter allt det som för stunden verkar nödvändigt.Den katolske författaren Roland Rolheiser skriver: ”Längtan är alltid starkare än tillfredsställelsen.” När något efterlängtat väl uppnås, fortsätter rastlösheten och frustrationen – för vi når aldrig riktigt fram när livet handlar om att jaga. Från tidig ålder lär vi oss att världen är konkurrensutsatt: ”Jag måste ta min plats, annars tar någon annan den.” Med den synen förblir människan rastlös och olycklig.Text:1 Mos 1 & Mark 10Musik:Cristina's Dream av och med Fernando OrtegaProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Många av oss har genom åren fått envisa fettansamlingar på ställen där vi helst inte vill ha dem. Ofta är de svåra, ibland nästintill omöjliga att bli av med på egen hand.
Men tack vare dagens estetiska teknologi vet vi att fett inte bara är något vi vill ta bort. Det innehåller också värdefulla komponenter som kan användas för att stärka och förbättra huden, till exempel i ansiktet.Lyssna på Niptaks och få hela berättelsen om fett – från utmaning till resurs! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Punkare, beatniks och kristna subkulturer kan ta över världen. Men att den samtida litteraturen tillhör dem är ett missförstånd, menar Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur?Hade han rätt?Ja, om man får tro flera av vår tids skribenter. För sjutton år efter att det hållits trycktes talet på nytt i tidskriften Essä, med ett flertal tillhörande kommentarer. Även om vissa av författarna tog visst spjärn mot Engdahls tankar så stod den övergripande bilden klar: Högkulturen var marginaliserad till subkultur.Åh, jag kan verkligen önska att det stämde. Men tyvärr tror jag inte det. För även om Horace Engdahl talade om högkultur, så syftade han på något mycket snävare: Den konstnärligt relevanta skönlitteraturen. Det han egentligen ondgjorde sig över var hur den marginaliseras. Och då framstår talet om subkultur som ett försök att göra litteraturen cool, som ett sista räddningsförsök. Ge den förnyad vitalitet.Litteraturen har ju dock fortfarande viss status, som upprätthålls inte minst av Svenska Akademien, vilken omger den med en air av finhet. Vilket kan vara en del av problemet. Subkulturer kan vara elitistiska, men de uppstår aldrig i eliten.När vi pratar om kultur måste vi inse att villkoren för de olika konstarterna är helt olika. Konstmusiken lever nästan helt på offentligt stöd, men den är samtidigt ytterst vital, med verkligt internationell relevans. Dess publik är global och kan därför bli väldigt stor, även för sådant som uppfattas som smalt. Den kan vara exklusiv, men är inte någon subkultur. Konsten - måleri, skulptur, installationer, koncept och så vidare - fungerar på flera olika sätt, det finns så att säga olika nivåer. Men talar vi om den verkligt framgångsrika är det en dynamisk blandning av kritik, privata samlare och offentliga institutioner som lyfter konstnärskap till kändisskap. Konsten har länge präglats av sin unika marknadssituation, men den är verkligen inte på väg att bli någon subkultur. Där finns fortfarande pengar, och inte i gamla stiftelser, utan från nya, superrika elitkonsumenter. Att det på ett par decennier i Stockholm öppnade tre privata konsthallar säger allt. Det är knappast några obskyra rockklubbar.Filmen då? Det finns högkulturell film som visas på festivaler världen runt. En del kan få kommersiellt genomslag. Det är den nyaste av konstformer, och i den samsas en folklig mångmiljardmarknad, nationella prestigeprojekt, geniala auteurer och kommersiell smörja. Det finns filmklubbar med subkulturell prägel, men filmkonsten är inte någon subkultur.Litteraturen är speciell på flera sätt. Under årtusenden är det varit härifrån de andra konstarterna fått sina motiv. Nationella gemenskaper vilar ofta på just litterära verk, Italiens Dante, Englands Shakespeare, Tysklands Goethe. Under ett par hundra år har den skönlitterära prosan utgjort kulturens centrum. Det är den folk först tänker på då de tänker på kanon. En konstart som länge kunde förena exklusivitet och prestige med en stor marknad. Nu har den emellertid på mindre än femtio år, snabbt tappat stora delar av sin publik och sin prestige. Vad blir då kvar? Blir den en subkultur bara för att den blir mindre? Är det inte snarare så att den är på väg att bli irrelevant?För en företeelse blir inte en subkultur bara för att den är smal. Det räcker inte. Subkulturer arbetar med särskilda uttryck både för att skapa gemenskap inom gruppen och avskärma dem som inte hör till: klädsel, musik, uttryck, gester. Visst kan man inkludera historiska rörelser, men de mest typiska och kända subkulturerna är alla delar av den ungdomskultur som började utvecklas efter andra världskriget. Beatniks, hippies, mods, skinheads, punkare, synthare, hiphopare och så vidare. Lätt identifierbara. Ofta bildades de av ungdomar från arbetarklassen, som ett sätt att utveckla självkänsla och gemenskap i opposition mot de vuxna och samhällets auktoriteter. De har dessutom vanligen varit fientliga sinsemellan. I början av 80-talet var det stora slagsmål mellan punkare och kickers, till exempel. Är det detta som väntar litteraturen? Slagsmål kanske vore bättre än ljum samstämmighet åtminstone. Men nej, jag tror inte det.Punken är medelålders, men fortfarande kan man se tonåringar glida över Sergels torg med skinnjacka med nitar och anarkist-A:n. De vågar kanske inte använda riktiga säkerhetsnålar i näsan, eller måla svastikor på ryggen längre, men ändå. Subkulturer har i våg efter våg präglat nya generationer och de har ofta gått från att vara små och utmanande till att påverka hela kulturen i vid mening. Beatniks blev mode på nolltid. Hippies befriade vår sexualitet. Punken gick från att vara ett långfinger mot alla över huvud taget som var äldre än 15 till att på djupet påverka mode, design, konst, musik, inte minst genom idealet att göra det själv, do-it-yourself. Är Horace Engdahl på väg att bli punkare? Drömmen om subkulturen är drömmen om ungdomen. Men det enda säkra är att vi alla bara blir äldre.Nästan all kulturell förnyelse efter världskrigen har bubblat upp från subkulturerna. Och går man längre tillbaka och vidgar begreppet gäller detsamma den heroiska modernismens pionjärer, surrealister, dadaister, futurister och andra som ville omstörta hela det existerande etablissemanget. Även 1800-talets dekadenter och dandyer, romantiker och revolutionärer var på sätt och vis subkulturer, som med tiden tog över. Stravinskys Våroffer buades ut på premiären och impressionisterna, som numera pryder så många affischer, muggar och bordsunderlägg att de blivit uttjatade, refuserades av de högkulturella experterna och öppnade sin egen salong istället, som riktiga punkare. Det går att hitta flera exempel på hur subkulturella strömningar tagit över hela samhällen. Kristendomens framväxt under senantiken är ett paradexempel: från att ha varit slavars, kvinnors och förtrycktas religion svällde den och tog på några hundra år över hela Romarriket.Det skulle kunna komma en litterär subkultur. En ny grupp romantiker, med utmanande kläder och interna tidskrifter. Visst. Men högkulturen, och särskilt litteraturen, håller inte på att bli någon subkultur. Den håller på att bli marginell. Jag hoppas fortfarande på förnyad vitalitet i skönlitteraturen, även om den aldrig igen blir den massmarknadsprodukt den var under halvtannat århundrade. Men den förnyelsen, som kanske redan pågår långt ifrån salongerna, i någon subkultur i en förort till Jakarta, kommer vi inte att känna igen förrän den redan är på väg att bli mainstream. Det enda säkra är att kulturell förnyelse aldrig har presenterat sig redan lagerkrönt.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäistKällorTidskriften essä nr 19-20 2023: Högkultur som subkultur? Red. Emi-Simone Zawall.

Det har varit en segdragen snackis, den om hur ofta män tänker på Romarriket. Men hur ofta gör Dick det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kajsa och Liv svarar på hur man som förälder kan bemöta sitt barn som ofta säger om sig själv ”Jag är sämst”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet utforskar Angelica den där välbekanta känslan av att ha bråttom, inte till bussen, utan till lugnet, till tryggheten, till att “fixa” något snabbt för att kunna må bra igen. Hon visar hur brådska nästan alltid är rädsla i förklädnad: rädslan att inte räcka till, att göra fel, att tappa kontrollen eller inte kunna bli omtyckt. Vi tror att vårt välmående finns i framtiden, “där borta”, när vi bara lyckats förändra situationen, personen eller oss själva. Men välmåendet bor inte i framtiden, det bor här i nuet. I den vi är innan tankarna drar iväg. Angelica guidar dig tillbaka till nuet och visar hur du genom att stanna upp, släppa taget om bråttom-tankarna och landa i medvetenheten — i det du egentligen är — kan upptäcka att lugnet redan finns där. Ett avsnitt för dig som vill leva från visdom istället för rädsla och för dig som är redo att sakta ner till livets egen hastighet, här och nu.NOVEMBER-ERBJUDANDE:https://angelica-almqvist-974f.mykajabi.com/november INSIDAN – Medlemsportalen:https://angelica-almqvist-974f.mykajabi.com/insidanHär hittar du meditationer:https://angelicaalmqvist.com/butik/Följ Angelica på sociala medier:Youtube: https://www.youtube.com/@AngelicaAlmqvistInstagram: https://www.instagram.com/angelica_almqvist/TikTok: https://www.tiktok.com/@angelica_almqvistFacebook: https://www.facebook.com/Angelicaalmqvist.aa/ Onlinekurs: ”Den direkta vägen – kom hem till ditt sanna jag”:www.angelicaalmqvist.com/kurs Hemsidan:www.angelicaalmqvist.com Varmt välkommen att mejla:angelica@angelicaalmqvist.com Har du kanske någon fråga, något ämne/ämnen, eller någon du vill att jag kontaktar för att ha med i podden? Hör jättegärna av dig! Är du intresserad av TransformativaSamtal, medlemssidan eller boka mig till ditt företag eller för en grupp? Skicka ett mejl så kan vi boka ett förutsättningslöst möte och se ifall vi kan hitta ett upplägg och kanske jobba tillsammans Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När förändring misslyckas handlar det sällan om strategi eller struktur. Ofta är det relationerna som brister: dialog, tillit, konflikthantering. Fyra av tio svenskar upplever konflikter på jobbet varje månad, och bara hälften tycker att kulturen uppmuntrar öppen dialog.I det här samtalet utforskar jag och Wille Sandels hur vi kan förstå människor, förhandla klokt och förebygga friktion– så att kommunikationen fungerar både när det brinner och när vardagen bara skaver. Wille är beteendevetare, tidigare polis (bl.a. nationella insatsstyrkan, förhandlargrupp, krisstöd) och numera organisationskonsult.PGU – person- och grupputveckling med uppgiften förstEn avgörande del av arbetet i Nationella insatsstyrkan är en utbildning där man inte bara tränade skytte och taktik – utan också relationer, konflikter och gruppdynamik.Bakgrunden var ett team där konflikterna var så stora att de skickades på ”teambuilding”: paddling och grillning. Trevligt – men ingenting blev löst. Där föddes PGU – Person- och grupputveckling.PGU fokuserade på:Öppenhet och trygghet Konflikthantering Feedback Person, grupp och uppgift Det viktiga: målet var operativ effekt, inte ”mysigare stämning”. Det goda klimatet blev en bieffekt av att man tränade relationer för att klara svåra, farliga arbetsuppgifter.AAR – enkel vana, stor effektWilles favoritverktyg för vanliga arbetsplatser är AAR – After Action Review. Den kan ta två minuter efter ett möte eller en halvdag efter ett projekt. Frågorna:Vad var målet?Nådde vi det?Vad gjorde vi bra?Vad gick sämre – och varför?Vad tar vi med till nästa gång?Gör man detta konsekvent:vässas arbetssättenstärks relationernasänks tröskeln för ärlighetVill du börja enkelt? Avsluta varje teammöte med:Nådde vi det vi sa? Vad gjorde vi bra? Vad gör vi annorlunda nästa gång?Tre fokus för dig som vill stärka kommunikationen1) FörståUtforska hur konflikter uppstår hos er – mönster, triggers, återkommande situationer.Tydliggör skillnaden mellan relationsfeedback och prestationsfeedback.2) FörhandlaHjälp människor hitta värdiga vägar ut: ”Hur skulle en lösning kunna se ut som du kan stå för?”Använd ”och samtidigt” istället för ”men”:”Jag hör att du är besviken och samtidigt behöver vi leverera X.”3) FörebyggaInför AAR som standard efter viktiga möten.Normalisera omtag: ”Det här blev inte bra, kan vi börja om?”Sätt enkla kommunikationsregler för möten, t.ex. ”Spegla först, fråga sen, ge råd sist.”Effektiv Nu är också måna om ett friktionsfritt samarbete. I det här avsnittet lyfter vi vikten av att de möten ni har både är värdeskapande och både förbereds, genomförs och följs upp smidigt. Läs mer här om hur de kan stötta er jobba bättre i er digitala arbetsmiljö. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia OhlénProducent Lars Broström Tekniker David Hellgren

Hur ofta är egentligen normalt att gå på toaletten? Och vad kan vi egentligen läsa av efter ett besök på toaletten? Mia Skäringer och Jenny Jägerfeldt reder tillsammans med mag- och tarmspecialisten Ann-Sofie Backman ut frågor om kroppens kanske mest bortglömda signaler. Det handlar om färg, form, bakterier och varför rutinerna är så olika. Dessutom får du veta varför det inte alls är farligt att hoppa över en dag, och hur mycket vår hälsa faktiskt syns i det vi helst inte pratar om.

Det finns inkompetenta utövare inom alla yrken, men utomstående har ofta svårt att veta vilka de är. Läkaren och psykiatern Erik W. Larsson funderar på varför dåliga läkare kan bli så populära. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

I veckans podd undrar Gabriel hur ofta Tobias tvättar sin mobiltelefon?Gabriel chockar med sina Tenniskunskaper.Är straight humor annorlunda?Vi har sett Victoria Beckhams dokumentär på Netflix.Till sist listar vi tre saker vi önskar att vi kunde..Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Serietecknaren Liv Strömquist svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara i Sala funderar på varför folk kan rasera hela liv för en kort stunds kärlekslycka. Om kärlek, eller i varje fall fysisk attraktion, är en evolutionär grundförutsättning, varför kan den då få människor att bete så evolutionärt kontraproduktivt? Varför leder kärlek så ofta till självsabotage, frågar hon.Petra i Malmö har börjat titta tillbaka på sitt liv. Hon har aldrig varit bra på relationer och tror att hon har sårat många under åren, och hon vill inte att de ska ha en negativ bild av henne. Hon frågar: Är det en bra idé om jag kontaktar de här personerna, och kommer jag bli fri?Varför hälsar inte grannar och kollegor på jobbet varje gång vi ses, frågar Lena i Uppsala. Hon beskriver hur de ibland vill prata, men nästa gång så har de glömt allt hyfs och nonchalerar henne. Hon frågar: Varför beter sig folk så här?Hör Liv Strömquists svar på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Andrev Walden som svarar. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna, mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Bor författaren Amanda Romare i ett lägenhetshus där känslan är att man liksom måste gå runt på baksidan för att komma till hennes port? Är hon livrädd för Little Jinder? Och drömde hon i sin ungdom mardrömmar om att alla normsnygga tjejer i klassen hade kuddkrig i sina underkläder och att hon inte var bjuden?

Räcker det vi har ihop när barnen flyttat..? & Sambofällan: Marit vill ha mer ensamtid & Kan schemalagt sex och relationsprat rädda oss? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är det första av en ny typ av podd som jag kommer börja med här på Rak höger. Ofta har jag velat få ut en snabbare kommentar eller analys i samband med någon nyhetshändelse, på ungefär samma sätt som när jag blivit inbjuden till Aktuellt, TV4 eller Studio Ett för att kommentera eller debattera. Varför inte göra det i mina egna kanaler, har jag tänkt. Det kommer jag börja med nu framöver, i både ljud och bild, men tyvärr utan tv-sminkning så ni som tittar får tyvärr stå ut med min likblekhet. Eftersom jag en gång valde att kalla publikationen Rak höger kommer dessa kortare kommentarer kallas “Jabb”, i stället för något mer generiskt som “Extra”. Ibland kommer jag kommentera själv, ibland med en gäst, och ofta då en gäst jag känner lite bättre. Avsnitten kommer att vara kortare än de vanliga, och ha en mer informell karaktär. Mer av samtal, mindre av en intervju.Ivar ArpiFörst ut som medpassagerare, eller medkapten, på denna jungfruresa är Per Lindgren som bland annat driver podden God ton ihop med Hanif Bali. Han är också skribent, bland annat här på Rak höger. Gå gärna in och läs hans senaste text på Kvartal, om när han och Hanif Bali skulle intervjua Tommy Robinson i samband med Unite the Kingdom-demonstrationen i London. I dag pratar vi om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk, om avskedandet av talkshowvärden Jimmy Kimmel, och hur en del av MAGA-högern nu börjat låta som cancelkultursvänstern. Per har skrivit en hel del om detta på X och fått skarpa reaktioner från svenska högerkonton, vilket förvånat honom. Vad är det som händer?Om detta handlar dagens Jabb. Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Karin inleder en relation med en man som hon också får barn med. Han arbetar med ett yrke där man använder vapen och snart visar han upp mycket våldsamma sidor. Successivt börjar mannen också isolera Karin på gården dit de flyttar. Hon utsätts för psykiskt och fysiskt våld. "Det värsta var strypningarna som han utsatte mig för på nätterna när jag sov".Det här är ett avsnitt från oktober år 2021. Följ @alskadepsykopat på Instagram.Alla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

AI-genererade recept blir vanligare i sociala medier. Varför görs de? Och av vem? Vi testar hur de smakar. REPRIS från 6.2 2025 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-genererade recept och bilder. Lite för perfekta bilder, med omotiverade och konstiga detaljer. Bilder som visar nåt annat än det som beskrivs i receptet.Den vane matlagaren ser också att recepten inte håller hela vägen. Saker som borde vara med är borta. Mängderna är konstiga. Tillagningen är inte relevant.Allt presenterat av AI-genererade influencers. Ofta blonda, perfekta kvinnor, 25-30 år. Ännu inga filmer, men de AI-verktygen finns nu, så det lär snart dyka upp.Allt är ganska underhållande. Men inte så mycket att lita till om man vill laga nåt gott.Varför finns det? Vilka ligger bakom? Vi pratar med Pontus Engqvist och Gary Vasquez, SEO-specialister, dvs de jobbar med sökmotoroptimering. De använder också AI i sitt jobb.Linn Utbult, matkreatör, matstylist och själv en bak-influencer provlagar AI-recept och analyserar resultatet. Dessutom berättar hon om hur hon själv använder sig av AI.En av Sveriges främsta AI-forskare, Fredrik Heintz, professor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, använder AI för att ta fram tentafrågor på universitetet. Men det är han som avgör vilka frågor som är bra och relevanta. För det har han kunskapen till. Den kunskapen har inte AI.Han förklarar varför recepten inte behöver vara bra. Och varför det är viktigt för Sverige, eller åtminstone Europa, att ta fram egna AI-verktyg för att höja kvalitén och användbarheten.

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Då var vikingens tid över Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi spanar på fåglar på Husrygg på Gotlands sydspets, där även den sällsynta gula våradonisen blommar. Och följer med på fågelguidning i 30-årsjubilerande Nationalstadsparken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Nivå: A2-B1 Idag pratar vi om begreppet härskartekniker. Det är några olika tekniker för att dominera och manipulera andra människor till underkastelse. Ofta händer det på ett diskret sätt. Men om man har lärt sig om det här blir det mycket lättare att identifiera! Har du blivit utsatt för härskartekniker någon gång?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Hallå hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast. Ja, idag ska vi prata om ett intressant ämne och det är härskartekniker. Vad är härskartekniker? Det här är ett psykologiskt begrepp och det handlar om manipulation. Först innan vi börjar ska jag tacka några nya patrons. Det är Erdem, Yurdagül, Michal, Veronika, och Emanuela. Så tack till er för att ni stödjer podden och om det finns någon annan som vill bli patron så kostar det bara 5 euro per månad och då får man transkript till alla avsnitt. Alla, ja, nu är det 277 avsnitt som man får tillgång till när man är patron och stödjer den här podden. Och det är speciellt bra kanske för dig som fortfarande tycker att det är lite svårt att följa med i det som jag säger. Då är det perfekt med transkript och ett bra sätt att använda det på är att först lyssna bara och försöka förstå så mycket som möjligt bara genom att lyssna. Och sen studera transkriptet och se till så att man förstår det mesta och sen lyssna igen. För då kommer du förstå mycket, mycket mer. Så gå till patreon.com/swedishlinguist och bli patron. Så, det var det. Så nu ska vi prata om härskartekniker. Okej, så vad är härskartekniker? Så härskartekniker, det är olika sätt som människor använder ibland för att manipulera och för att få makt över andra människor och ofta utan att det märks så tydligt. Så man vill helst göra det lite diskret så att folk kanske inte riktigt märker det.   ....för resten av transkriptet klicka här!

VEM: Kristoffer Triumf.YRKE: Poddare och författare.AVSNITT: 673.OM: nya romanen Livet - en handbok, att inte våga gå för nära stängslet på Västerbron, dyra lögner hos terapeuten, ensamheten i döda ögon city (Stockholm), Värvets framtid, huruvida det är synd om människorna, hans relation till alkohol idag, hur vi ska känna oss behövda när AI tar våra jobb och givetvis en hel del om att flyga till London men hoppa ut från planet redan i Göteborg.Avsnittet innehåller samtal om suicid och självmordstankar. Behöver du stöd kan du kontakta Självmordslinjen på 90 101. Ta hand om dig och trevlig lyssning om och när du känner dig redo."NYHET! Min nya bok 'Livet – en handbok' är här! Den går att köpa på både Adlibris och Bokus. Vore väldigt roligt om du ville läsa! Tack på förhand! /KristofferSAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Kristoffer Triumf.YRKE: Poddare och författare.AVSNITT: 673.OM: nya romanen Livet - en handbok, att inte våga gå för nära stängslet på Västerbron, dyra lögner hos terapeuten, ensamheten i döda ögon city (Stockholm), Värvets framtid, huruvida det är synd om människorna, hans relation till alkohol idag, hur vi ska känna oss behövda när AI tar våra jobb och givetvis en hel del om att flyga till London men hoppa ut från planet redan i Göteborg.Avsnittet innehåller samtal om suicid och självmordstankar. Behöver du stöd kan du kontakta Självmordslinjen på 90 101. Ta hand om dig och trevlig lyssning om och när du känner dig redo."NYHET! Min nya bok 'Livet – en handbok' är här! Den går att köpa på både Adlibris och Bokus. Vore väldigt roligt om du ville läsa! Tack på förhand! /KristofferSAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Jenny föder sitt andra barn får hon höra att allt ser fint ut. Men livet efter förlossningen är sig inte likt. Hon kan inte lyfta sitt eget barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. Medverkande: Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i StockholmHelena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i SolnaMia Fernando, fysioterapeut och författareJonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbakaJenny AakulaProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

Under andra världskriget tjänstgjorde hundratusentals kvinnor i Sovjetunionen i stridande förband. I länder som USA, Storbritannien och Finland gjorde kvinnor främst insatser i stödjande funktioner, såsom sjukvård, rustningsindustri och administration.Kvinnorna mötte ofta hårt motstånd inom de egna leden men användes också i propagandan som förebilder. Efter andra världskriget försvann deras historier ofta till förmån för de stridande männen. Det dröjde ända till 1989 innan kvinnor i Sverige fick tjänstgöra i alla positioner inom försvaret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna Larsdotter, som är aktuell med boken Glömda soldater – Kvinnor i andra världskriget.Andra världskriget var ett totalt krig där civila drabbades hårt av terrorbombning och övergrepp. Gränsen mellan det civila och militära suddades också ut, eftersom produktionen av krigsmateriel och mat i allra högsta grad avgjorde kriget.Under andra världskriget fick kvinnor en större roll, även om de sällan syns i de vanliga skildringarna av kriget. De befann sig på alla fronter – som sjuksköterskor, kökspersonal, luftvärnssoldater, signalister och tolkar. Undantagsvis verkade de även som piloter, prickskyttar, partisaner och agenter.De drevs både av pliktkänsla och patriotism, men också av en längtan efter frihet och att bryta de gränser som tidens kvinnoroll satte upp. Ofta möttes de av fördomar och diskriminering, men också av beundran och tacksamhet.Detta är en ommixad repris.Bild: Den sovjetiska krypskytten Ludmila Pavlitjenko, Wikipedia.Musik: Rhythm of the Action av Jon Presstone, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stora fastighetsvärden har raserats på grund av vindkraftverk. Ofta är det bullret som ligger bakom. Men att mäta ljudnivåerna är inte så lätt som det låter – och vissa av de mätningar som ger grönt ljus för vindkraftverk kan ifrågasättas, skriver forskaren Ken Mattsson, advokaten Hans Kindstrand och ekonomen Christian Steinbeck. Inläsare: Staffan Dopping

Ofta är vi ganska dåliga på att lösa problem när vi behöver det som allra bäst. I veckans avsnitt går vi igenom vanliga fällor i problemlösning och kreativa sätt att komma ur situationer som verkar olösliga.Klipp:04:55 Hunger Games Katniss10:24 Reese Witherspoon11:09 Mer Reese Witherspoon16:53 Big Lebowski28:50 Gudfadern37:55 Pulp Fiction45:45 Solving The Problem - Freedom Sounds, Cedric MytonRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.