Podcast appearances and mentions of laila carlsson

I veckans Meny får du följa med till Värmland. Vår reporter Laila Carlsson tar oss med till Almars Krog utanför Karlstad och köksmästaren Christoffer Schyman som plockar hem mycket från vildmarken till sitt kök. Så här års kommer även en hel del svenskar tillbaka från charterresan och Caroline Dourén bakar baklava. Programledaren Annica Triberg bjuder på ett annat reseminne: falafel och hembakade pitabröd. Karin Fransson fyller salladsskålen med smakrika blad och lär ut den perfekta vinägretten. Och mycket mer!

Mobbning, sjukdom, död och utanförskap. Ämnena kan tyckas tunga och svåra, men har alla varit teman i barnböcker av Carin och Stina Wirsén. P4 Kultur handlar om barnlitteratur den här veckan och Laila Carlsson har träffat mor och dotter Wirsén för att prata om de läskiga men populära berättelserna, och om hur det är att jobba tillsammans. I en ateljé på Söder i Stockholm arbetar illustratören och barnboksförfattaren Stina Wirsén. Hennes karaktäristiska figurer finns numer på allt från koppar till barnlakan men framförallt i böckerna om de små brokiga och gosedjuren som möter världen i Vem-serien.  Carin och Stina Wirsén gör en del böcker gemensamt och några var för sig. Boken Leka tre gjorde de tillsammans, den kom 2005 och handlar om att bli utstött. Och den har fått starka reaktioner. – Det finns vuxna som blir arga över den och säger "hur kan du skriva en så elak bok?". Men jag kan försvara det. De flesta barn vill höra den många, många gånger och då finns det ju ett behov av att bearbeta, säger Carin Wirsén. Ulla Rhedin är barnbokskritiker, bilderboksforskare och sitter i juryn för Astrid Lindgrenpriset ALMA. Hon tycker att den skandinaviska barnlitteraturen är bra, men att svenska barnböcker ibland kan bli lite fega. Vi borde ta efter Norge när det gäller bilderböcker, säger hon till vår reporter Malin Sandberg. I veckans P4 Kultur hör vi också nioåringarna Julia, Elliott, Irma och Ludvig, som pratar om bra och dåliga böcker. Barnen är överens, det ska vara spännande, och de rekommenderar böckerna om Cirkusdeckarna av Dan Höjer och LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark.

Följ med på en nordisk visvandring med massor av bra musik från våra grannländer. Vi får träffa vissångaren Anders Stävarby som bjöd in den färöiske artisten Stanley Samuelsen till en turné i Värmland. I programmet även norska Sigrid Moldestad, isländska bandet Arstidir, finlandssvenska Henrik Huldén, danska Lone Wernblad med flera. Visklassikern "Tusen bitar"är skriven av danska Anne Linnet och älskad i Sverige med Björn Afzelius svenska text. FELICIAS NORDISKA SVEP Felicias reporter Laila Carlsson har kollat in den svensk-färöiske visturnén 200% visor som ägde rum de två sista veckorna i mars.  Anders Stävarby berättar i reportaget om hur han fastnade för Stanley Samuelsens visor på färöiska och fast han inte förstod texten så gick det rakt in i hjärtat. Läs mer om Anders Stävarby och Stanley Samuelsen på länkar till deras hemsida nedan. Resten av programmet blir det musik från Island, Norge, Danmark, Finland, Grönland. Här är alla artister och albumnamn: Árstíðir – Svefns og vöku skil Sigrid Moldestad – Himlen har sove bort mørkret. Henrik Huldén – Liten Pärla Lone Wernblad - Et øjeblick fra Lone Wernblad Mika Tahvanainen – Nålkonstnärens visor Anne Linnet – Jeg er jo lige her Frida Hyvönen – To the soul Simon Lynge – The future VISKLASSIKERN: Björn Afzelius använde danska Anne Linnets ”Tusind stykker” och gav den svenska texten Tusen bitar och en visklassiker var född. Vi spelar en akustisk version från skivan Olympiska nätter – Norge – 14-16 februari 1994 LÄNKAR: NÄSTA VECKA: Vi går på klubben "Girls night out" med och har även plockat fram fina irländska singer/songwriters

Den här veckan går P4 Kultur på kafé. För det är inte bara kaffe, prat och möten som klaras av på fiken, kaféerena kan också bli kreativa rum. På en ljudlig och fartfylld servering i Stockholm har författaren Johanna Nilsson sin skrivarlya, P4 Kulturs reporter Laila Carlsson har träffat henne där. Sedan 2002 har Johanna Nilsson återkommit till Teaterbaren i Kulturhuset i Stockholm för att skriva. Förutom arbetsplatsen hemma är läget vid panoramafönstren hennes favoritställe för arbete. Hon debuterade 1996 med den uppmärksammade romanen Hon går genom tavlan ut ur bilden, som handlar om mobbning. Sedan dess har det blivit många alster, bland annat barnböcker och thrillers, och i höstas kom Gå din väg men stanna, uppföljaren till debuten. Den är djupt personlig och uttalat självbiografisk och handlar om svåra frågor som psykisk sjukdom. Men det hindrade inte Johanna Nilsson från att sitta i en offentlig miljö och skriva, tvärtom. – När man skriver så personligt om väldigt mörka saker kan det vara skönt att ha kontrasten med vanliga, friska människor runt omkring sig i stället för att sitta ensam hemma, säger hon. Alla som suttit ett tag vid ett kafébord vet att det ibland är omöjligt att undgå samtalen i närheten och när hon sitter och skriver på kafé använder sig Johanna Nilsson av det. Hon samlar på sig karaktärer och diskussioner som hon sedan stoppar in i sina romaner. Bibliotekscaféet, eller BC som det heter i folkmun, är en riktig institution i Umeå. Viktor Hariz har tillbringat en dag på den spartanskt inredda kafeterian och pratat med ägare och besökare. Dit kommer ett brett spektra av gäster, från förskolebarn till punkare. Där finns också många stammisar, med ett alldeles eget kreditsystem för toalettavgiften.

Det brukar handla om varelser som vampyrer eller gengångare när skräckboksförfattaren John Ajvide Lindqvist skriver. Men nu när han är Dramatenaktuell med en pjäs, så är det helt vanliga dansbandsmusiker som står i fokus. I helgen har Fem kända musiker döda i seriekrock premiär, med bland andra Reuben Sallmander i en av rollerna. Musik är förvisso inget nytt i John Ajvide Lindqvists berättelser, han refererar ofta till musiktexter. Om vad musiken betyder för honom, och om det är dramatik som väntar nu mer än skräck, berättar han i veckans P4 Kultur. Laila Carlsson har träffat honom. John Ajvide Lindqvist har ett förflutet som trollkarl och ståuppkomiker. Kan hända är det därför han fascineras så över dansbandsmusikernas jobb och tillvaro, säger han. Och han tänker då speciellt på dem som inte spelar på heltid. För det är något med det där att åka iväg ett helt gäng musiker, rigga scenen och instrumenten, och under en kväll sjunga om den eviga kärleken. Det blir som att bygga upp ett slags alternativ verklighet som musiker och publik ställer upp på under några timmar. Sen packar man ihop och drar hem igen till det vanliga livet som elektriker eller busschaufför. Bandet Tropicos, som förekommer i ett par av John Ajvide Lindqvists tidigare texter också, har hållit igång i 35 år och ska vara med i ett slags hyllningsprogram i tv. Det får dem att se tillbaka på den långa karriären och minnas. Men det visar sig att bandmedlemmarnas bilder av åren som gått inte stämmer överens, och det blir slitningar i gruppen. Det är handlingen i stora drag. Det förekommer visserligen en våldnad i pjäsen. En grävling som bandet kört över en gång i tiden med turnébussen. Men den fanns inte med i manuset som John Ajvide Lindqvist skrev, utan har plockats upp av teatern från Johns anteckningar. Skräcken har fått stå tillbaka för vanliga människor som pratar. Men visst finns det ändå otäcka inslag med i pjäsen som beskrivs som en komedi, avslöjar han. I veckans P4 Kultur träffar vi även Sten och Ebbe Nilsson från 50-årsjubilerande bandet Sten & Stanley. De har dock inga problem med att minnas och glädja sig åt den långa dansbandskarriären. Kajsa Carlsson åkte till Karlskoga och träffade dem. Dessutom får vi höra Thomas Deutgen från P4 Dans kåsera om att gammal är äldst. 

Serafer, keruber, ärkeänglar, skyddsänglar och amoriner... Tron på änglar och vad de har för betydelse för oss människor har varierat genom århundradena. Men klart är att änglar har en speciell plats inte bara inom religionen utan även inom kulturen än idag. Det vimlar av dem inom konsten, litteraturen, musiken och på filmduken, och så här års hänger de tätt i julgranarna. Men vart kommer tron på änglar från och hur kommer det sig att de har fått något av en renässans i våra dagar? Det tar vi oss en närmare titt på i veckans P4 Kultur, då Laila Carlsson åker till Uppsala och träffar Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap vid Uppsala universitet. Vid den teologiska institutionen i Uppsala ger man i vår en kurs som heter Änglar och demoner. Den syftar inte på författaren Dan Browns kioskvältare utan på hur änglar och demoner har uppfattats genom århundradena och vilken plats de har och har haft inom kultur och religion. En av dem som håller i kursen är Kajsa Ahlstrand, och hon berättar för oss om hur änglarna haft som uppgift att medla mellan människor och gud. Då, på medeltiden, var änglarna män, men senare blev de även kvinnor och barn. Vi får också stifta bekantskap med en mycket speciell ängel på domkyrkans tak: Sankta Cementa.

Är "The new tatoo" - no tatoo? Idag behöver man varken vara kåkfarare eller sjöman för att vara tauerad och allt fler gör debut på äldre dar. Men vad som är vackert för dig, kan vara skrämmande eller avskyvärt för någon annan. Vad skulle du välja för motiv och varför? Vi finner tecken som kan förklara oss och skapa gemenskap - eller utanförskap. Vi pryder och kamouflerar oss, och vissa bestämmer sig för att markera hudens canvas - med eviga (?) tecken - till varandra. P4 Kultur besöker en tatueringsmässa och vår reporter Laila Carlsson träffar Elisabeth Åsbrink och fotografen Björn Abelin, duom bakom nyutkomna bilderboken "Bläck". Viktor Hariz tittar in hos Mats Andersson som för tillfället tatuerar en karp på kundens revben. Mats har hållt på i 20 år och ledsnar aldrig, på vare sig motiven eller kunderna. När man väl börjat tatuera sig är det svårt att sluta, och bakom varje tatuering döljer sig minst en historia. Amanda Ooms träffar Yohanna Troell som låtit tatuera sig med vitt bläck. Den första fick hon i Gambia av en medicinkvinna som med rakblad och en blandning av brända örter skar in streck bak i nacken - en nias - som beskydd mot onda andar. I Q-testet letar Viktor Hariz upp Sveriges hemligaste, lagliga grafittivägg.