Podcasts about Vid

Donkey Kong[a] is a video game series and media franchise created by the Japanese game designer Shigeru Miyamoto for Nintendo. It follows the adventures of Donkey Kong, a large, powerful gorilla, and other members of the Kong family of apes. Donkey Kong games include the original arcade game trilogy by Nintendo R&D1; the Donkey Kong Country series by Rare and Retro Studios; and the Mario vs. Donkey Kong series by Nintendo Software Technology. Various studios have developed spin-offs in genres such as edutainment, puzzle, racing, and rhythm. The franchise also incorporates animation, printed media, theme parks, and merchandise.

Send us a text      Jesús es la Vid verdadera conforme al Evangelio de Juan 15 y el Padre es el viñador que poda o corta el sarmiento desde el tronco. Él nos eligió para dar mucho fruto en abundancia. 

À l'occasion du Festival de Cannes, je vous propose une série spéciale dédiée au cinéma.Des entretiens inédits avec des acteurs, actrices, réalisateurs et réalisatrices, venus du monde entier.Mais aussi des rediffusions de conversations marquantes avec des personnalités emblématiques du 7e art, pour découvrir leurs parcours, leur vision et leurs anecdotes exclusives.Aujourd'hui je vous propose de découvrir ma conversation avec la talentueuse Andie Madowell. Icône du cinéma indépendant révélée dans Sexe, Mensonges et Vidéo, elle revient sur ce film fondateur qui a bouleversé sa vie après sa consécration à Cannes en 1989. Elle évoque avec sincérité l'évolution de son rapport à la beauté, les injonctions liées à l'âge, le regard qu'elle porte sur le vieillissement, et la puissance du mantra "Parce que je le vaux bien".On parle aussi de sororité, de liberté, de honte à déconstruire, et du rôle essentiel des amitiés féminines dans la quête du bonheur. Avec beaucoup de lucidité et d'humour, elle partage des anecdotes émouvantes du Festival de Cannes, des conseils aux jeunes réalisatrices, et son envie de faire partie d'une révolution qui redonne aux femmes mûres la place et le pouvoir qu'elles méritent.Un échange éclairant, et résolument féministe. Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

Den 6 december 1989 går en beväpnad man in på det tekniska universitetet École Polytechnique. 14 kvinnor mördas och dagen förvandlas till en mardröm. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. På morgonen den 6 december 1989 ligger en blandning av stress och förväntan i luften inne på det tekniska universitetet École Polytechnique i Montréal. Studenterna är inne i slutspurten med terminens sista tentor och redovisningar. Samtidigt ser de fram emot helgens stora julfest. Men den här dagen kommer att förändra deras liv för alltid.Massmordet kommer att hyllas av incelsPå eftermiddagen kliver en 25-årig man in på universitetet bärandes en sopsäck med ett halvautomatiskt gevär. Efter nästan 20 minuter har han mördat 14 unga kvinnor. De flesta av dem var studenter, med drömmar om att bli ingenjörer. Tragedin skakar Kanada i grunden.Vid den här tiden är skolskjutningar ovanliga och det faktum att alla dödsoffer är kvinnor väcker frågor om gärningsmannens motiv. Drevs han av kvinnohat eller var han bara en galen skytt?Långt senare kommer kvinnomassakern och gärningsmannen att kopplas samman med senare incelmördare och deras idéer. Medverkande  Nathalie Provost – dåvarande student på École Polytechnique.Stephane Guay – dåvarande student på École Polytechnique. Marie-Josée Leblond – dåvarande student, idag IT-direktör på ett teknik och telekombolag.Sylvie Haviernick – syster till studenten Maud Haviernick. Francine Pelletier – journalist och grundare av den feministiska tidskriften La Vie en Rose.Jacques Duchesneau – polischef i Montréal.Jean-Marc Dalphond – kusin till studenten Anne-Marie Edward.   Lisa Kaati – forskare vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. En dokumentär av: Linda Jensen Kidane.Producent: Rosa Fernández. Dokumentären är producerad 2025.

Med över 100 anställda har Jakob Edbergs företag GR Japan på kort tid vuxit fram till att bli den rådgivare som många utländska företag och organisationer vänder sig till när de vill etablera sig i Japan. På senare år har man också etablerat sig i Seoul, Taipei, Singapore, Washington DC och London. I Japanpodden berättar Jakob hur allt en gång började. (SPOILER: det handlade varken om karate eller manga). NYHETERStigande rispriser utmaning för PM Ishiba inför sommarens valI Japan har rispriserna nära nog fördubblats sedan förra våren - främst beroende på dåliga skördar och problem med leveranskedjorna.Regeringen har släppt 300 000 ton ris från landets reserver för att bromsa prisökningen, och ytterligare 300 000 ton kommer att släppas under de kommande veckorna. Situationen har lett till ett växande folkligt missnöje, särskilt bland låg- och medelinkomsttagare och premiärminister Shigeru Ishibas förtroendesiffror har rasat till 27 % - en ny bottennivå som innebär att bara en dryg fjärdedel av väljarna har förtroende för den sittande regeringen. Oppositionen å sin sida kräver en sänkning av momsen som för närvarande ligger på 10 % och det stundande valet till överhuset i juli ses som en avgörande kraftmätning för Ishibas ledarskap.Japan kräver att USA slopar tullarna på japanska bilarJapan står fast vid sitt krav på att USA ska dra tillbaka tullarna på japanska bilar, stål och aluminium. Förhandlaren Ryosei Akazawa betonade att detta är ett "icke-förhandlingsbart" krav för Tokyo.Vid förhandlingar i Washington nyligen betonade den japanske chefsförhandlaren Ryosei Akazawa att kravet inte är “förhandlingsbart".USA har ställt som motkrav att Japan ökar importen av amerikanska jordbruksprodukter och just nu tycks positionerna låsta i väntan på att länderna ska enas om att hålla ett möte på ministernivå. För den japanska fordonsindustrin är tullarna ett dråpslag som höjt priserna på japanska bilar i USA med 25 procent.Skyfall och jordskred orsakar dödsfall på NotohalvönNoto-regionen i Ishikawa län har en person bekräftats död och ytterligare sex rapporteras som saknade efter de senaste dagarnas extremväder med över 120 millimeter regn i timme, något som ledde till översvämningar och jordskred på flera platser. Området har ännu inte återhämtat sig från den förödande jordbävningen tidigare för mer än ett år sedan då vägar spolades bort och flera byar har isolerades från omvärlden.Myndigheterna har varnat för risk för nya jordskred och ras då man befarar att extremvädret kan fortsätta. Premiärminister Ishiba har utlovat statligt stöd och extra resurser till räddningsarbetet, samtidigt som frivilligorganisationer från hela Japan har anlänt för att bistå i uppröjningsarbetet.Kvarlevor efter amerikansk vandrare hittade efter två årKvarlevorna efter en amerikansk ensamvandrare som försvann för mer än två år sedan har påträffats i närheten av en vandringsled i Shiga län.Kvinna som är i 60-årsåldern anmäldes saknad efter att inte ha återvänt från en planerad vandring och hennes familj bekostade flera privata sökexpeditioner efter att de upplevt bristande stöd från de japanska myndigheterna.Myndigheterna säger sig inte ha kunnat fastställa någon dödsorsak och man har därför inte uteslutit att hon utsatts för brott.Fallet har lett till krav på förbättrade säkerhetsåtgärder för vandrare i Japan och händelsen har fått stor internationell uppmärksamhet.Profetia om katastrof får turister att avbokaDen japanska mangatecknaren Ryo Takatsuki, även kallad ”Nya Baba Vanga”, har blivit viral de senaste veckorna och hennes dystra framtidsvisioner har gjort att flera japanresenärer bokat om sina resor i sista stund. I sin senaste profetia varnar Takatsuki för att en stor katastrof kommer att drabba Japan i juli månad.Trots att det alltså saknas vetenskaplig grund har hennes varning skapat stor oro i diverse samtalsforum på Internet och hotell och resebyråer rapporterar ett ovanligt högt antal avbokningar.Vem är då denna mangatecknare och varför skapar hennes profetior sådan uppståndelse? Ja, i ett album som kom ut 1999 varnade hon för att en stor jordbävning skulle inträffa i mars 2011, alltså samma månad som den stora Tohoku-jordbävningen ödelade stora områden längs kusten i nordöstra Japan. Att det kommer att komma en stor jordbävning är de flesta experter eniga och det talas om en 80-procentig risk för att den kommer att inträffa inom de närmaste 30 åren. Men att den skulle inträffa just i juli i år är det hittills bara Ryo Takatsuki eller “Nya Baba Vanga” som hon också kallas, som förutspått.Baba Vanga var en bulgarisk sierska som sägs ha förutspått Tjernobylkatatsrofen, Sovjetunionens kollaps, Lady Dianas död, Barack Obamas valseger bland mycket annat. Hon avled 1996.Grand Ring vid Expo 2025 utsedd till världens största träbyggnadDen stora ringen som omger världsutställningen i Osaka har nu officiellt utsetts, av Guiness Book of Records till världens största träkonstruktion.Designad av arkitekten Sou Fujimoto, omsluter ringen en yta på mer än 61 000 kvadratmeter, eller lite drygt elva fotbollsplaner. Den fungerar också som som en gångbro och utsiktsplattform.Träet som använts är japansk ceder och cypress, lokalt producerat för hållbarhetens skull.Experter har beskrivit den som en blandning av modern design och traditionell japansk snickarkonst.Hela projektet avslutades tidigare än planerat och blev dessutom billigare än budgeterat.Efter Världsutställningen är tanken att bevara ringen som ett kulturellt landmärke i Osaka, medan själva den konstgjorda ön Yumeshima - Drömmarnas Ö - så småningom kommer att hysa Japans första Casino Resort - ett japanskt Las Vegas som ska stå färdigt hösten 2030. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Janne berättar om tiden då han råkade få tjejer att svimma i skolan och Nicke körde en påtvingad systembolags-hoppning. Viktiga telefonnummer:Tjejjouren: Stockholms tjejjour 08-644 40 45Bris: 116 111Anonyma Alkoholister: 08-720 38 42Alkohollinjen: 020-84 44 48Anhöriglinjen: 0200- 239 500Föräldralinjen: 020-852 000Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80Polisen: 114 14 (Vid akuta fall ring 112)Brottsofferjouren: 116 006Självmordslinjen: 90 101Hjälplinjen: 0771-22 00 60Anonyma Narkomaner: 077-113 80

Bývalý slovenský hokejový reprezentant Andrej Sekera prijal pozvanie do podcastu Góly z bufetu, kde bilancoval svoju bohatú kariéru. Skúsený obranca, ktorý odohral v NHL vyše 840 zápasov a so Slovenskom získal striebro na MS 2012, zaspomínal na svoje najlepšie hokejové časy a rozobral aj svoj vzťah k reprezentácii.V rozhovore okrem iného porozprával o zlomových momentoch v zámorskej NHL, keď po výmene do Caroliny dostal šancu naplno ukázať svoj potenciál. Vrátil sa aj k ťažkým zraneniam, ktoré takmer ukončili jeho kariéru, no dokázal sa po nich vrátiť. Priblížil aj, aký je to pocit byť na ľade so superhviezdami ako Connor McDavid, Alexander Ovečkin či Sidney Crosby.„Pamätám si, keď sme mali prvý kemp a on (McDavid) tam prišiel. Robili sme jeden test a vtedy som si povedal: ‚Myslel som si, že som rýchly.' Vidíte 18-ročného chalana, vy tam šliapete, zuby zaťaté, a on okolo vás preletí s úsmevom na tvári, úplne s ľahkosťou. Prefrčal okolo všetkých. Vtedy sme si hovorili, že asi sme niekde urobili chybu my, keď sme sa učili korčuľovať, lebo toto nie je možné,” prezradil s humorom Andrej Sekera v najnovšej epizóde podcastu Góly z bufetu.

Bývalý slovenský hokejový reprezentant Andrej Sekera prijal pozvanie do podcastu Góly z bufetu, kde bilancoval svoju bohatú kariéru. Skúsený obranca, ktorý odohral v NHL vyše 840 zápasov a so Slovenskom získal striebro na MS 2012, zaspomínal na svoje najlepšie hokejové časy a rozobral aj svoj vzťah k reprezentácii.V rozhovore okrem iného porozprával o zlomových momentoch v zámorskej NHL, keď po výmene do Caroliny dostal šancu naplno ukázať svoj potenciál. Vrátil sa aj k ťažkým zraneniam, ktoré takmer ukončili jeho kariéru, no dokázal sa po nich vrátiť. Priblížil aj, aký je to pocit byť na ľade so superhviezdami ako Connor McDavid, Alexander Ovečkin či Sidney Crosby.„Pamätám si, keď sme mali prvý kemp a on (McDavid) tam prišiel. Robili sme jeden test a vtedy som si povedal: ‚Myslel som si, že som rýchly.' Vidíte 18-ročného chalana, vy tam šliapete, zuby zaťaté, a on okolo vás preletí s úsmevom na tvári, úplne s ľahkosťou. Prefrčal okolo všetkých. Vtedy sme si hovorili, že asi sme niekde urobili chybu my, keď sme sa učili korčuľovať, lebo toto nie je možné,” prezradil s humorom Andrej Sekera v najnovšej epizóde podcastu Góly z bufetu.

Thomas Deneux, fondateur de la start-up Learning Robots, nous présente l'approche éducative de la solution AlphAI, à l'occasion d'un atelier qu'il a animé à Taipei au sein du LIFT pour montrer aux collégiens comment apprendre et visualiser l’intelligence artificielle avec ce petit robot autonome AlphAI. Il revient sur les technologies intégrées à ce robot et son interface qui permet de visualiser les connexions algorithmiques et l'apprentissage en profondeur de l'IA. Vidéo de l'atelier:

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

„Vidíš, nevidíš, běžíš“ – přesně to je motto letošních Nočních běhů pro Světlušku Nadačního fondu Českého rozhlasu. V Plzni se poběží už ve čtvrtek 15. května.

Dawwa har tappat sin haka och Brutti blir mindblown av Hubbleteleskopet.Prenumerera på vår YouTube-kanal: https://www.youtube.com/@nagotkajkoNågot Kajkos officiella merch finns på:https://nagotkajko.se/Medverkande: David “Dawwa” Persson och Stefan “Brutti” Holmberg.Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.

CELÝ ROZHOVOR SI PUSŤTE NA HEROHERO.CO/STUDION, DOSTUPNÝ JE TAKÉ V RÁMCI KLUBOVÉHO PŘEDPLATNÉHO DENÍKU N Putinův režim zorganizoval v Moskvě vojenskou přehlídku na počest vítězství ve Velké vlastenecké válce. „Byla to velmi dobře provedená ruská mediální operace. Viděli jsme sice muzejní kousky, ale chyběla tam nejmodernější technika,“ všímá si politický geograf Michael Romancov. Putin chtěl podle něj ukázat své velké vítězství. Nejdůležitějším hostem byl čínský vůdce Si Ťin-pching, středoevropské oči ale na kamerách ruské státní televize dlouho hledaly slovenského premiéra Roberta Fica. „Na tribuně jsme ho nezahlédli, možná se tam někde krčil. Objevil se až u hrobu neznámého vojína, a to ve třetí řadě za důležitými světovými politiky. Fico se v Moskvě zachoval jako František Ringo Čech, který držel pero, ale nepodepsal,“ říká ve společné epizodě Studia N a Romancov a spol.

"On a la chance de choisir nos clients"Vidéo disponible iciJ'ai reçu l'exceptionnelle Clarisse Ferreres-Frechon, fondatrice de l'Agence Melchior.Oui c'est la femme du chef étoilé Éric Frechon - et justement on en parle.Clarisse me parle de son parcours atypique dans l'univers de la communication spécialisée dans l'art de vivre, de la gastronomie à l'hôtellerie.Une entreprise lancée sur un coup de tête - devenue une référence en 15 ans.Née d'une famille qui ignorait tout de l'entrepreneuriat, Clarisse a su naviguer l'incertitude avec une énergie débordante et une intuition hors norme. Loin des stratégies traditionnelles, elle nous invite à nous aventurer dans l'inattendu, à explorer sans carte et à faire confiance aux rencontres qui jalonnent notre route.Comment concilier perfectionnisme et sensibilité exacerbée ?Quelle est la place de l'art de vivre dans le monde économique actuel ?Avec Clarisse on parle de la vulnérabilité, l'importance de s'entourer des bonnes personnes, de communication (évidemment) et du succès qui réside souvent dans notre capacité à rêver et à persévérer.Bonne dégustation ;)

En 2008 l'Espagne a participé au festival de l'Eurovision avec une chanson très particulière: el Chiki-chiki. Dans quel contexte elle a été choisie?Qu'est-ce qu'elle nous permet d'apprendre sur la mentalité espagnole?Découvre une nouvelle histoire compréhensible pour apprendre l'espagnol de façon naturelle.

Vajadzēja sākties 30 dienu pamieram, ko pieprasa Ukraina kopā ar sabiedrotajiem, tomēr Krievija uzbrukumus turpina. Koalīcijas partneri viens otram atgādina par uzdevumu nekavēties tikt skaidrībā ar valsts tēriņu pārdali aizsardzībai. Skolu jaunatnes dziesmu un deju svētki šovasar pulcēs ap 37 550 dalībniekus. ASV un Ķīna paziņo, ka uz 90 dienām samazina savstarpēji noteiktos muitas tarifus. Eksāmenu sezonu vidusskolēniem atklāj sociālo zinātņu eksāmens augstākajā mācību līmenī. Vidējais patēriņa cenu līmenis Latvijā 2025. gada aprīlī, salīdzinot ar 2024. gada aprīli,  pieauga par  3,9%, liecina jaunākie Centrālās statistikas pārvaldes dati. Latvijas hokeja izlases rindas pasaules čempionātā pastiprinās uzbrucējs Ābols.

Aujourd'hui on se retrouve pour des histoires paranormales TRÈS creepy!Vidéo réincarnation : https://youtu.be/qdqwfrKkP54 Mes Sources :https://www.reddit.com/r/Paranormal/comments/1i7r4sb/saw_two_toddlers_on_my_baby_monitor_but_i_only/ https://www.reddit.com/r/HighStrangeness/comments/y5vqh2/the_2yearold_girl_who_startled_her_mother_after/ https://med.virginia.edu/perceptual-studies/our-research/children-who-report-memories-of-previous-lives/ https://urbanlegend.fandom.com/wiki/Selene_Delgado_Lopez https://www.reddit.com/r/Paranormal/comments/1cdxqwz/a_picture_i_cant_get_over/ https://www.reddit.com/r/Missing411/comments/he8ugd/amazing_story_from_another_subreddit/ Attention, cette vidéo peut contenir des images ou des propos qui sont déconseillés aux plus jeunes. Chanson Intro : Danse of questionable tuning - Kevin MacLeod Vidéo Intro par https://www.instagram.com/frenchyartist/ ♥Suis-moi sur les réseaux sociaux: INSTAGRAM: https://www.instagram.com/victoria.charlton/ FACEBOOK : https://www.facebook.com/victoriacharltonofficiel TIKTOK : https://www.tiktok.com/@victoriacharltonn EMAIL : victoriacharltonpro@gmail.com ♥Podcast Over n Out : APPLE PODCAST : https://podcasts.apple.com/us/podcast/over-n-out/id1545187858?uo=4 SPOTIFY : https://open.spotify.com/show/6OgK35AojAk4emWYfq5sk8 ♥Podcast Post-Mortem : SPOTIFY : https://open.spotify.com/show/1m0Yx1jAOos8ewx5o2OgJA QUB RADIO : https://www.qub.ca/radio/balado/post-mortem-avec-victoria-charlton-saison-1-roxanne-luce Logiciel de montage : Final Cut Pro Monteur : Sebastian Messinger Camera : Canon G7X Tout commentaire incitant à la haine ou au manque de respect sera supprimé. Je veux que mon espace commentaire soit positif et amical ☺ Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

Entre Helvètes underground, musique de chambre malienne à Tokyo et Pays basque espagnol… Tous les mois, Sophian Fanen sélectionne cinq nouveautés, histoire d'agrandir votre discothèque préférée. Pour le mois de mai, Sophian vous propose cette playlist : Verde Prato, « Bihotz Iraultzaileak », tiré de l'album Bizitza Eztia (Plan B Records, 2025) Anna Ferrer, « Son tus ojos dos puñales », tiré de l'album Parenòstic (La Castanya, 2025) Baby Volcano, « Delish », tiré du EP Supervivenxia (Tom Boy Lab, 2025) Sami Galbi, « Dakchi Hani », tiré de l'album YIh Bye Bye (Les disques Bongo Joe, 2025) Salif Keita, « Kanté Manfila », tiré de l'album So Kono (Nø Førmat!, 2025)Puis la #SessionLive reçoit l'artiste suisse Léa Maria Friès pour la sortie de l'album Cleo.Issue de la scène musicale suisse dont les talents ne cessent d'éclore, la chanteuse Lea Maria Fries signe avec Cleo un premier album sous son nom, composant l'essentiel de la musique et les textes des chansons. Réalisée par Julien Herné, cette œuvre profonde et délicate est chargée d'histoires ; elle raconte la quête intime d'une artiste vers son avenir avec assurance, maturité et sensibilité.► Titres interprétés au grand studio« Witches Broom » Live 1 « India Song » (feat. Vincent Peirani - composition Carlos d'Alessio)« Just Passing » Live RFI► Line up : Lea Maria Fries (voix), Gauthier Toux (piano), Julien Herne (basse) et Antoine Paganotti (batterie). Son : Mathias Taylor, Benoît Le TirantAlbum Cleo (Heavenly Sweetness 2025)Site internet - Vidéos - BandcampRéalisation : Hadrien Touraud & Donatien Cahu

Entre Helvètes underground, musique de chambre malienne à Tokyo et Pays basque espagnol… Tous les mois, Sophian Fanen sélectionne cinq nouveautés, histoire d'agrandir votre discothèque préférée. Pour le mois de mai, Sophian vous propose cette playlist : Verde Prato, « Bihotz Iraultzaileak », tiré de l'album Bizitza Eztia (Plan B Records, 2025) Anna Ferrer, « Son tus ojos dos puñales », tiré de l'album Parenòstic (La Castanya, 2025) Baby Volcano, « Delish », tiré du EP Supervivenxia (Tom Boy Lab, 2025) Sami Galbi, « Dakchi Hani », tiré de l'album YIh Bye Bye (Les disques Bongo Joe, 2025) Salif Keita, « Kanté Manfila », tiré de l'album So Kono (Nø Førmat!, 2025)Puis la #SessionLive reçoit l'artiste suisse Léa Maria Friès pour la sortie de l'album Cleo.Issue de la scène musicale suisse dont les talents ne cessent d'éclore, la chanteuse Lea Maria Fries signe avec Cleo un premier album sous son nom, composant l'essentiel de la musique et les textes des chansons. Réalisée par Julien Herné, cette œuvre profonde et délicate est chargée d'histoires ; elle raconte la quête intime d'une artiste vers son avenir avec assurance, maturité et sensibilité.► Titres interprétés au grand studio« Witches Broom » Live 1 « India Song » (feat. Vincent Peirani - composition Carlos d'Alessio)« Just Passing » Live RFI► Line up : Lea Maria Fries (voix), Gauthier Toux (piano), Julien Herne (basse) et Antoine Paganotti (batterie). Son : Mathias Taylor, Benoît Le TirantAlbum Cleo (Heavenly Sweetness 2025)Site internet - Vidéos - BandcampRéalisation : Hadrien Touraud & Donatien Cahu

Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de Allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är tredje delen av sju om andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Vid samma tidpunkt beslutade de allierade att genomföra en plan utarbetad av Winston Churchill för att minera norska vatten inom tre-milsgränsen. Den 8 april 1940 inleddes minläggningen (i Vestfjorden nära Narvik), och den 9 april kom det tyska angreppet.Ett nattligt ultimatum till den norska regeringen om att samarbeta med de tyska styrkorna avvisades. Under loppet av 9 april lyckades tyskarna erövra de viktigaste hamnstäderna, inklusive Oslo, Bergen, Trondheim och Narvik. Dock försenade sänkningen av den tyska kryssaren Blücher av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo erövringen av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att avgå med extratåg till norr.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne BjørnsonUnited States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet följer vi med Citypolisen i Stockholm på ett ovanligt uppdrag, de ska göra hembesök hos män som misstänks för- eller har dömts för våld i nära relation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Våldsutövaren ska förstå att polisen ser mig, polisen håller koll på mig. Det jag gör är inte acceptabelt och det finns hjälp att få”, säger polisen Emma som tillsammans med kollegan Johann jobbar i den så kallade SUB-enheten, som står för särskilt utsatta brottsoffer. Den här veckan har man en insatsvecka. En vecka där man satsar på något som var helt otänkbart för bara några år sen: uppsökande och förebyggande arbete mot gärningspersoner som polisen har flaggat som farliga för kvinnor. ”Han trodde ju att han skulle få åka med först. Det var hans inställning. Han trodde att vi skulle hämta honom”, säger polisen Johann, efter att ha kommit ut från en av männen. Mannen har tackat ja till hjälp, nu väntar samtal från en socialsekreterare som polisen jobbar tätt ihop med. Vid sidan av det lokala arbetet ute i verksamheten har polisen sedan sommaren 2023 en nationell satsning, Operation Beta. I den har runt 800 namn, flest män men även några kvinnor, noterats – det är personer som uppfyller flera riskkriterier för att utöva dödligt våld i nära relation. I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur det arbetet går till och också den kritik som förts fram internt mot hur polisen jobbar mot våld i nära relation. I en färsk rapport, från Operation Beta har man analyserat misstänkta mord på 17 kvinnor. Och kritiken mot polisens brister i det arbetet är svidande – flera av kvinnornas liv hade gått att rädda.”Var någonstans gick det här fel? Man tar på sig glasögonen och så frågar man sig hade hon levt om vi hade gjort på det här sättet istället kontra det vi gjorde? Och den är rätt smärtsam att göra”, säger Jale Poljarevius, nationell chef för Operation Beta. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"On a tous des traumas, mais il faut apprendre à les gérer."Quand on est passionnée d'art culinaire, on est pas obligé de monter un restaurant.Vidéo disponible iciConversation passionnante avec Jennifer Taïeb, qui a fondé seule son traiteur de luxe La Mesure.Pour Jennifer, le luxe ne se résume pas à l'argent, mais à une quête de perfection et de belles expériences.De sa participation à Top Chef à la création de son propre traiteur haut de gamme - la Mesure - elle m'explique comment elle a bâti sa réputation dans le milieu exigeant du luxe, en solo.Et elle nous révèle sa secret sauce : mettre l'émotion dans une assiette :)On parle aussi de l'équilibre entre sa maternité et son entreprise, ses ambitions futures pour s'attaquer à l'hôtellerie, et l'importance de s'écouter soi-même.Bonne écoute !

Episode #499 consacré aux référentiels de vulnérabilités Références :  – l'annonce du NVD :https://nvd.nist.gov/general/news/nvd-program-transition-announcement– xkcd https://xkcd.com/927/– Vidéo sur les CNNVD vs CVE de Kristin Del Ross de SentinelOnehttps://www.youtube.com/watch?v=6BtnGo3-K6Y The post Référentiels de vulnérabilités appeared first on NoLimitSecu.

Den romerske kejsaren Konstantin den stores (272–337 e.Kr.) omvändelse till kristendomen är en central händelse i Västerlandets historia. Kristendomen gick från att vara en förföljd minoritet till att bli den dominerande religionen i Romarriket.Konstantins relation till den traditionella romerska religionen var dock pragmatisk. Han tillät fortsatt kult av solguden Sol Invictus och tolererade inledningsvis andra religioner. Trots sitt starka stöd för kyrkan lät han inte döpa sig förrän på sin dödsbädd år 337. Denna balansgång mellan det gamla och det nya var sannolikt avgörande för hans politiska framgång.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren och författaren Allan Klynne, som är aktuell med boken Konstantin den store – Roms förste kristne kejsare.I början av 300-talet e.Kr. befann sig det romerska imperiet i djup kris. Tetrarkin – ett fyrkejsarsystem skapat för att stabilisera styret – hade kollapsat, och inbördeskrig rasade mellan rivaliserande tronpretendenter. I detta kaos steg Konstantin fram, son till kejsaren Constantius Chlorus. Efter faderns död år 306 utropades han av sina trupper till kejsare i väst.År 312 ställdes Konstantin mot sin främsta konkurrent om makten, Maxentius, i slaget vid Milviska bron. Enligt flera källor såg han inför striden ett kors på himlen, tillsammans med orden "I detta tecken skall du segra", eller drömde om en ängel som visade honom symbolen Chi-Rho – de första bokstäverna i det grekiska ordet för Kristus. Han lät måla symbolen på soldaternas sköldar och vann en avgörande seger. Maxentius drunknade i Tibern, och Konstantin tågade in i Rom som härskare över väst.Året därpå, 313, utfärdade Konstantin tillsammans med kejsar Licinius det så kallade Milanoediktet, som garanterade religionsfrihet i hela riket och avslutade de systematiska förföljelserna av kristna. Även om han själv ännu inte var döpt började han aktivt gynna kyrkan: han donerade mark, gav ekonomiskt stöd och påbörjade bygget av kyrkor som Lateranbasilikan och den första Peterskyrkan.Vid denna tid var kristendomen ännu en minoritetsreligion, men snabbt växande. Dess fokus på själens frälsning, individens värde och evigt liv tilltalade många i ett samhälle präglat av oro och kris. Dess välorganiserade församlingar bidrog till en stark infrastruktur, som snart blev ett viktigt verktyg även för staten.Trots kristendomens pacifistiska ursprung valde Konstantin att knyta den till sin militära och politiska makt. Genom att uppträda som Guds utvalde kejsare – en förening av andlig och världslig auktoritet – skapade han ett nytt sätt att härska.Musik: Saturnalia av bzur, Storyblock Audio.Bild: Konstantins staty i Kapitolinska museerna. Del av statyn av Konstantin den store, bevarad i Kapitolinska museerna i Rom. Skulpturen, ursprungligen uppförd i början av 300-talet e.Kr., föreställer kejsaren i idealiserad stil och symboliserar hans makt och gudomliga auktoritet som både romersk härskare och kristendomens beskyddare. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

*Check out EZ's morning radio show "The InZane Asylum Q100 Michigan with Eric Zane" Click here*Get a FREE 7 day trial to Patreon to "try it out."*Watch the show live, daily at 8AM EST on Twitch! Please click here to follow the page.Email the show on the Shoreliners Striping inbox: eric@ericzaneshow.comTopics:*EZ Fear Bunker North mouse update! EZ has found the secret sauce...it's mouse genocide.*EZ with some juicy gossip about someone going to the hospital in an ambulance Sunday night.*The NFL draft is in the books. The big story was the prank played on douchebag Shadeur Sanders.*Not AI of Deion Sanders on his son not getting drafted till the fifth round*Sadeur's Twitch livestream.*Vid of bros pranking Shadeur.*Terrion Arnold trolling the Packer fans.Sponsors:Jenison Pool and Spa Depot. Adam Casari Realty. Impact Power Sports, Kuiper Tree Care, Frank Fuss / My Policy Shop Insurance, Kings Room Barbershop, Shoreliners Striping, Ervines Auto Repair Grand Rapids Hybrid & EV, Interested in advertising? Email eric@ericzaneshow.com and let me design a marketing plan for you.Contact: Shoreliners Striping inbox eric@ericzaneshow.comDiscord LinkEZSP TikTokSubscribe to my YouTube channelHire me on Cameo!Tshirts available herePlease subscribe, rate & write a review on Apple Podcastspatreon.com/ericzaneInstagram: ericzaneshowTwitterSupport this podcast at — https://redcircle.com/the-eric-zane-show-podcast/donationsAdvertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy

"Dans la cité, un de tes objectifs dans la vie, c'est d'en sortir"Vidéo iciStéphanie Delestre, c'est l'histoire d'une battante qui transforme chaque obstacle en tremplin.Fondatrice de Volubile, elle révolutionne la prospection commerciale avec des agents conversationnels dopés à l'IA, capables de parler comme des humains.Avant ça ? Un début dans une cité HLM de Vitry-sur-Seine, une carrière lancée chez TF1 Bouygues, puis la création de Qapa, rachetée par Adecco jusqu'à être Business Angel au programme TV “Qui veut être mon associé”.Autant dire qu'elle connaît la recette du succès.Entre résilience, diversité, leadership et ambition, j'ai eu le plaisir d'être dans la tête d'une Stéphanie avec une énergie brute et sans filtre. Parce que réussir, ce n'est pas juste une question de moyens, c'est surtout une question de mindset.Envie de partager ton histoire ou proposer un invité ? Contactez-moi directement ici : Yacine

Rubrikerna efter vår liveshow Linköping! Christophers kväll i Lund med Lundh och Löfven. Hannas kväll med plåtslagare som hade spelat innebandy. Calle Dernulf om blåsintrument - musikens dyra krydda. Lova Olsson om Johan Pehrsons avgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Externí, zevní projevy, manifestace interních, vnitřních procesů, potíží či diagnóz mohou upozornit na změny, zhoršení i zlepšování, ale i na samotnou existenci problému. Naprostou nutností je sledovat průběžně změny na kůži například u cukrovky – diabetu. Vidět tady můžeme i to, co pacient nevnímá.

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.

„Pápež František zasial zrno a to bude rásť. To sa už nedá vrátiť. Vidím aj v mojom srdci, ako som sa oslobodil. Mal som totiž veľké problémy, keď som videl tie veľké hriechy Cirkvi. Príkladom je kauza Roberta Bezáka“, hovorí jedna z tvári Novembra a podzemnej cirkvi František Mikloško. „Aj s pomocou pápeža Františka som prijal, že Cirkev je aj hriešna“, vysvetľuje. Mikloško pritom poukazuje na jeho autentické prežívanie viery a človečenstvo. Muž v bielom, ktorý - kým mohol, hovoril o „božej nehe“, z cirkvi chcel mať „poľnú nemocnicu“ a svoje utrpenie obetoval za svetový mier a bratstvo medzi národmi, o čom sa svet dozvedel až z jeho závetu. V mladosti aj vyznavač tanga, v starobe hoci na vozíku, no stále v pohybe. Pár dní pred smrťou ho svet mohol vidieť v nezvyčajnom civile - len v nohaviciach, košeli a ponču, ako sa nechal zaviesť do svätopeterskej baziliky, aby pozdravil reštaurátorov pri práci. Celkom v súzvuku s jeho prvým pápežským pozdravom – tým „Buona sera“, dobrý večer, ako sa prihovoril zástupom len pár minút po zvolení. Trinásťročný oblúk jeho pontifikátu nás priviedol aj k poslednému verejnému pozdravu – a opäť civilnému Buona Pasqua, čo je v taliančine pozdrav k Veľkonočným sviatkom. Pápež František je už od pondelkového veľkonočného rána v „dome Otca“, ako ohlásil jeho úmrtie Vatikán. Čo po ňom zostáva a na aké výzvy bude musieť odpovedať jeho nástupca? „Vidím aj v mojom srdci, ako som sa oslobodil. Mal som totiž veľké problémy, keď som videl tie veľké hriechy Cirkvi. Príkladom je kauza Roberta Bezáka“, hovorí jedna z tvári Novembra a podzemnej cirkvi František Mikloško. „Aj s pomocou pápeža Františka som prijal, že Cirkev je aj hriešna“, vysvetľuje. „Pápež to priznal. Povedal – áno, sme hriešni. Stretol sa s obeťami zneužívania duchovnými a poprosil ich o odpustenie“, hovorí Mikloško. Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

Interview exclusive de MB14 (Mohamed Belkhir) : le Champion du monde de Beatbox et acteur (vous l'avez vu dans Ténor)Vidéo disponible iciUn grand merci à BNP Paribas Banque Privée pour l'invitation aux 20 ans des BFM Awards - où MB14 nous a offert 2 prestations incroyables !Et merci pour cette belle rencontre, et ton temps Mohamed :)

V den čtvrtého výročí vzniku podcastu Kecy a politika jsme si dovolili přinést úvahové téma, které je na stole: co může a nemůže prezident republiky v souvislosti s volbami do Poslanecké sněmovny?Jeden tábor říká, že když to špatně dopadne, zasáhne prezident. Druhý říká, že to může špatně dopadnout, když zasáhne prezident. Vidět prezidenta republiky jako někoho, kdo se pokouší ukrást volební vítězství, je neblahé dědictví z éry Miloše Zemana. Ten se – ve fotbalové terminologii – často choval nejen jako hráč, ale současně jako rozhodčí, který si rád sám kope penaltu, kterou si sám odpíská.Základem politického systému je systém brzd a protivah. Každá politická instituce má své pravomoci a poslání a měla by je využívat. V české tradici je bohužel zakořeněné spoléhání na osobu prezidenta a přenášení pravomocí na jednu osobu, což se dělo jak v roce 1938, 1948, tak i 1968.V moderní historii jednali prezidenti Havel i Klaus plus mínus v koridoru ústavy, zatímco Miloš Zeman se pohyboval za její hranicí. Proto je stále řada otazníků ohledně jednání prezidenta kolem povolebního vyjednávání a sestavování vlády.Co by měl dělat prezident Pavel, kdyby chtěl Andrej Babiš jmenovat ministrem obrany Jindřicha Rajchla? Půjde cestou Zemana, který odmítl jmenovat ministrem zahraničí Pocheho a ministrem kultury Šmardu? Nebo uzná pravomoc premiéra, jak to vyplývá z ústavních zvyklostí?

"Je n'ai pas trop peur de me casser la gueule et de prendre des risques"Vidéo disponible iciSi vous entreprenez, vous savez que la solitude est un vrai sujet.Aujourd'hui, je reçois un des premiers soutiens de l'entrepreneuriat en France : Clement Alteresco, CEO de Morning, le pionnier parisien des espaces de coworking.Clément a fait le même collège/lycée que moi, à Paris.Sauf que lui à 12 ans, il faisait déjà du business avec les commerçants de rue du Commerce pour se payer sa moto (oui oui on peut conduire à 12 ans en Espagne apparemment).Il a débuté sa carrière chez Faber-Novell, puis a monté sa première boîte Digitik avant de la revendre.Il nous explique en détails ce qui l'a poussé à créer Morning, et pourquoi "être sympa" ça paie.Ah et évidemment, il n'y échappe pas : on parle du fiasco Wework (lire ici)Enfin, j'en profite car je vous y dévoile mon nouveau projet - et étant toujours seul, n'hésitez pas à me contacter pour en discuter si ça vous parle :))Envie de partager ton histoire ou proposer un invité ? Contactez-moi directement ici : Yacine

Cathrine hade arbetat på samma plats under många år och trivdes. När hon fick en ny chef förändrades allt. Han bröt ned henne psykiskt och utövade makt.- Vid ett tillfälle blev han även hotfull och arg för att jag sade emot honom. Då blev jag rädd och valde att inte konfrontera honom.Cathrine berättar att det mest förnedrande var att det var hon som fick lämna arbetsplatsen trots chefens beteende.Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i appen Podplay. Följ @alskadepsykopat på Instagram.

RFI — France 24 — Facebook Live et YouTube RFI Live (⏰ 16h10 TU et 21h10 TU). Ligue des championsOn connaît désormais le dernier carré de la compétition. Arsenal contre le PSG, l'Inter contre le Barça. Qui est favori ? Ligue Europa : Manchester United - Olympique LyonnaisÉtait-ce le match de l'année ? Une belle publicité pour la compétition ? Élimination traumatisante pour les Lyonnais ? Léo Messi veut jouer le mondial 2026Bonne ou mauvaise idée ? ► Vous retrouvez un extrait de l'interview de Youssou N'Dour, qui était l'invité de Radio Foot, ce lundi 14 avril 2025.Les CartonsEt pour finir, vos cartons vidéo de la semaine, délivrés par les auditeurs et téléspectateurs, ainsi que les coups de cœur et coups de griffes de nos consultants.► Pour en débattre autour de Sophiane Amazian: Fred Suteau, Rémy Ngono, Xavier Barret et Benjamin Moukandjo - Chef d'édition : Saliou Diouf - TCR et Vidéo : Laurent Salerno, Souheil Khedir et Yann Bourdelas

RFI — France 24 — Facebook Live et YouTube RFI Live (⏰ 16h10 TU et 21h10 TU). Ligue des championsOn connaît désormais le dernier carré de la compétition. Arsenal contre le PSG, l'Inter contre le Barça. Qui est favori ? Ligue Europa : Manchester United - Olympique LyonnaisÉtait-ce le match de l'année ? Une belle publicité pour la compétition ? Élimination traumatisante pour les Lyonnais ? Léo Messi veut jouer le mondial 2026Bonne ou mauvaise idée ? ► Vous retrouvez un extrait de l'interview de Youssou N'Dour, qui était l'invité de Radio Foot, ce lundi 14 avril 2025.Les CartonsEt pour finir, vos cartons vidéo de la semaine, délivrés par les auditeurs et téléspectateurs, ainsi que les coups de cœur et coups de griffes de nos consultants.► Pour en débattre autour de Sophiane Amazian: Fred Suteau, Rémy Ngono, Xavier Barret et Benjamin Moukandjo - Chef d'édition : Saliou Diouf - TCR et Vidéo : Laurent Salerno, Souheil Khedir et Yann Bourdelas

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hnutí ANO si už brousí zuby na vládnutí a hned po volbách slibuje velké změny. A seznam priorit má zatraceně dlouhý.Andrej Babiš hned v prvním půl roce vládnutí slibuje: vrátit EET, zrušit koncesionářské poplatky, zastropovat věk odchodu do důchodu na 65 letech, vrátit slevy na jízdném, zavést vlastní stavební zákon, zlevnit elektřinu, zrušit některá ministerstva, zmrazit platy politiků. A taky zakázat norování lišek.„Andreji Babišovi hrozí, že udělá stejnou chybu, jako udělala tato vláda. Dá si příliš priorit, ve kterých se utopí. A navíc ve všech vzbudí ohromné naděje, které pak nebude moct splnit,“ říká v podcastu Václav Dolejší.Hned na první pohled je jasné, že nový kabinet bude hlavně rozdávat, zároveň ale nechce zvyšovat daně, nebo je dokonce hodlá snižovat. Na dotazy, kde na takovou kombinaci vzít peníze, ANO odpovídá standardně - vrátíme EET a díky boji s šedou ekonomikou zaplatíme všechno.„Viděli jsme ale už za jejich minulé vlády, že to žádné závratné částky nepřineslo. A navíc - ANO z toho hodlá financovat kdeco. Takže rozděluje jednu kupičku peněz desetkrát, a to navíc kupičku, kterou ještě ani nemá,“ dodává Lucie Stuchlíková.„Jsou z toho jen dvě cesty - buď hodí přes palubu některé skupiny voličů a budou se soustředit jen na svoji hlavní skupinu, důchodce. Nebo prostě pojedou na dluh. A tipuju, že to bude ta druhá možnost,“ odhaduje Dolejší.A to ještě nemluvíme o tom, že se zatím úplně nerýsuje sen Andreje Babiše o jednobarevné vládě. Podle posledních průzkumů by naopak potřeboval hned dva koaliční partnery z nabízející se trojice Motoristi, SPD či Stačilo!.„Takové uskupení musí být Babišova noční můra. Budou chtít ministerstva, budou mít vlastní (a bůhvíjaké) nápady. Dostane se tam řada divokých jmen, která nejen že nebudou poslouchat Babiše, ale pravděpodobně ani svoje vlastní předsedy,“ popisuje Stuchlíková.Dopadne Andrej Babiš jako Robert Fico s Huliakem? Způsobil šéf ANO neuváženými slovy o Star Dance revoluci v domovech důchodců? A můžeme už nechat lišky na pokoji? Pusťte si čerstvou epizodu Vlevo dole!----Vlevo dole řeší politické kauzy, boje o vliv i šeptandu z kuloárů Sněmovny. Vychází každou středu v poledne.Podcast pro vás připravují Lucie Stuchlíková (@StuchlikovLucie) a Václav Dolejší (@VacDol), reportéři Seznam Zpráv.Další podcasty, ale taky články, komentáře a videa najdete na zpravodajském serveru Seznam Zprávy. Poslouchejte nás na webu Seznam Zpráv, na Podcasty.cz nebo ve své oblíbené podcastové aplikaci.Své názory, návrhy, otázky, stížnosti nebo pochvaly nám můžete posílat na adresu audio@sz.cz.Sledujte @SeznamZpravy na sociálních sítích: Twitter // Facebook // Instagram.Seznam Zprávy jsou zdrojem původních informací, nezávislé investigace, originální publicistiky.

Díky investicím do ropných tankerů a zlata vydělal předloni investor a filantrop Jan Barta ze skupiny Pale Fire Capital tolik peněz, že se stal 10. největším plátcem daní v Česku. Letos mu přeje pád amerických akcií. „Viděl jsem, že s nástupem Donalda Trumpa půjde zlato nahoru, protože to je jistota v rozkývaném světě,“ říká pro Český rozhlas Plus. Část zisků věnuje dlouhodobě na podporu liberální demokracie a veřejněprospěšných projektů.

Západní politici označili ruský raketový útok na ukrajinské město Sumy za zbabělý barbarský válečný zločin. Rusové tvrdí, že ukrajinská strana údajně používá obyvatelstvo jako živé štíty pro setkání vojenských činitelů. „Vidíme téměř nekončící řadu ruských útoků na jednoznačně civilní cíle,“ říká v pořadu Interview Plus vrchní ředitelka Sekce bezpečnostní a multilaterální ministerstva zahraničních věcí Veronika Stromšíková.

På 90-talet var hon Hollywoods bäst betalda kvinnliga skådespelare. På 00-talet var hon uträknad. Vid 62 års ålder kom hon tillbaka i sitt livs roll. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Med filmer som Ghost, På heder och samvete, Ett oanständigt förslag, och Skamgrepp var Demi Moore ett av filmvärldens största dragplåster under 1990-talet.Men när hon stod på toppen av sina karriär, och krävde lika hög ersättning som sina manliga skådespelarkollegor, blev hon kallad girig. Plötsligt vände allt för Moore, som gick från stekhet till iskall i Hollywood.P3 ID om Demi Moore är berättelsen om uppgång, fall, och återuppståndelse.Efter en tumultartad barndom slog Moore igenom som 19-åring i såpoperan General Hospital. Sprit, knark, vilda fester och snabba nätter på motorcykel genom Los Angeles tog vid. I slutet av 80-talet blev hon och Die Hard-stjärnan Bruce Willis Hollywoods starkast lysande ”power couple”, och därefter tycktes inget kunna hejda Moores klättring till biotoppen.Men knivarna var vässade, redo att stickas in vid minsta felsteg...Över två decennier efter att hennes superstjärnestatus punkterats klev Moore för första gången in i filmvärldens absoluta finrum, när filmen The Substance skapade svallvågor i Cannes. Rollen som den bedagade och ratade Hollywooddrottningen Elisabeth Sparkle låg spöklikt nära Demi Moores egna erfarenheter, och hon hissades till skyarna för sin tolkning.För första gången nämndes Moores namn på allvar i Oscarssammanhang, en halv livstid efter att hon en gång haft den amerikanska filmindustrin i sin hand.Medverkande: Olga Ruin, chefredaktör för filmtidskriften FLM, Anne Thompson, kritiker på sajten Indiewire.Klippen i programmet är hämtade från: ABC News, NPR, CNBC, Red Table Talk, Ljudboksversionen av Moores självbiografi Inside Out, Touchstone Pictures, The Late Shows Youtubekanal, Mubi, AP, Entertainment Tonight, Movieclips

„Úprimne? Nerozumiem štátu, ktorý nastavuje niečo takéto. Pre mňa je to ako streliť si do vlastnej nohy“, hovorí Laura Dittel z Karpatskej nadácie, ktorá aktuálne vystupuje aj za Platformu za demokraciu. Reaguje na koaličný zámer so zákonom o neziskových organizáciách. Posilniť dôveru v neziskový sektor verzus jeho stigmatizácia a šikana. Už v horizonte hodín sa má v parlamente rozhodovať o budúcnosti mimovládneho sektora u nás. Koaličná väčšina deklaruje, že dôveru mu má zabezpečiť kontrola jeho finančných tokov a rovnako kontrola toho, s kým sa stretáva. Mimovládky reagujú, že nejde o zabezpečenie dôvery, ale o „frontálny útok na slobodnú občiansku spoločnosť“ a snahu odradiť mimovládny sektor od verejného angažovania. Cestou majú byť nejasné formulácie o lobingu len pre niektorých, či zahltenie novými povinnosťami. Ako by nová úprava zasiahla napríklad takú Karpatskú nadáciu a teda mimovládnu organizáciu, ktorá sa na východe Slovenska snaží o skvalitňovanie života v miestnych komunitách, či ukazuje šance rómskym ženám alebo vedie deti a študentov k naplneniu svojich vysnívaných vynálezov? Pozrieme sa na to s Laurou Dittel z Karpatskej nadácie. „Vidíme veľké riziko, že ustane občianska aktivita. Že sa výrazne zníži počet občianskych iniciatív, ktoré pomáhajú najzraniteľnejším. Úprimne? Nerozumiem štátu, ktorý takéto niečo nastavuje. Pre mňa je to ako streliť si do vlastnej nohy“, hovorí Dittel, ktorá je aj v Platforme za demokraciu. Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Note: "Act 1" was a separate published audio podcast.*Check out EZ's morning radio show "The InZane Asylum Q100 Michigan with Eric Zane" Click here*Get a FREE 7 day trial to Patreon to "try it out."*Watch the show live, daily at 8AM EST on Twitch! Please click here to follow the page.Email the show on the Shoreliners Striping inbox: eric@ericzaneshow.comTopics:*Crazy vid from North of the Hard Livin' Line. Vid 1 Vid 2*A so called, "fight" broke out at the Pistons game. Vid 2 of so-called "fight."*The "Malice at the Palace."*Baseball player gets brain bashed in.*Trump flirts with idea of "3rd term."*TV station does story about pilot retiring, only because of his stupid last name.*Moron breaks into car dealership, suffers injury, can't get out, calls 911.*Asshole of the Day BTYB TC PaintballSponsors:Adam Casari Realty., TAG Accounting, Impact Power Sports, Kuiper Tree Care, Frank Fuss / My Policy Shop Insurance, Kings Room Barbershop, Shoreliners Striping, Ervines Auto Repair Grand Rapids Hybrid & EV, Interested in advertising? Email eric@ericzaneshow.com and let me design a marketing plan for you.Contact: Shoreliners Striping inbox eric@ericzaneshow.comDiscord LinkEZSP TikTokSubscribe to my YouTube channelHire me on Cameo!Tshirts available herePlease subscribe, rate & write a review on Apple Podcastspatreon.com/ericzaneInstagram: ericzaneshowTwitterSupport this podcast at — https://redcircle.com/the-eric-zane-show-podcast/donationsAdvertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy