Meny

Svarta vinbär hör till de få växter som kommer från våra trakter. Om bärens historia, vad de användes till förr, och vad man kan ha dem till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Svarta vinbär är ett mystiskt bär, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl.I sitt arbete på Historiska museets arkeologiska avdelning kombinerar han arkeologi och botanik. I lämningar finns spår av sånt som ätits och odlats.De äldsta arkeologiska fynden av svarta vinbär är från 1300-talet. Vid Skänninge kloster utanför Linköping, i Lund och i Estland. Söderut i Europa dyker svarta vinbär upp först på 1500-talet.– Så det är möjligt att det är en skandinavisk export till södra Europa.Det finns inte så många växter som är möjliga skandinaviska exporter. De andra är kålrot, kvanne och gräslök.Jens Heimdahl berättar hur arkeobotaniker arbetar och vad de kommit fram till när det gäller svarta vinbär.– Det är kärvt, kryddigt och strängt, säger kocken Jens Linder när han beskriver smaken, som var svår för honom som barn.– Men sen förvandlade mormor bären till hemkokt saft. Den godaste saften.Jens förklarar sin kärlek via ett franskt recept på anka med en skysås med svarta vinbär. Och den enkla kombinationen av rödbetor och svarta vinbär.Vi får också höra vad som gjordes med svarta vinbär i den svenska matlagningen förr.

Maria Borda älskar paletas pinnglass från Latinamerika. I hennes Bolivia har man gjort glass sen före Inkas. Och det är lätt att göra själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en lång tradition med glass i Latinamerika.– I Bolivia, i små byar i Anderna, gör man glass på samma sätt som man gjort sedan före Inka-tiden, berättar Maria Borda.Där, fyra-femtusen meter över havet, är det så kallt att man frös glassen utomhus.Maria bjuder på en Inka-glass gjord av ett frö som är släkt med quinoa. Paletas, pinnglass är vanligt i Bolivia, trots att det ofta är mycket kallt där.De kommer i många former: som isglass, fruktglass, mjölkglass och veganska. Gemensamt för dem är den mjuka, bitvänliga konsistensen. Och att de är enkla att göra.Maria Borda är född i Argentina, men hennes familj är från Bolivia. Hon var 25 dagar gammal när hon kom till Sverige med sina föräldrar. Senare flyttade hon tillbaka till Bolivia med sin son och startade en restaurang, som förstås hade egengjorda paletas.Maria har samlat sin glasskärlek i en bok som heter Paletas - pinnglass på latinamerikanskt vis.

Joel Bergqvist restaurerar gjutjärnspannor så att de blir som nya. Och säger att man visst kan diska med diskmedel och göra tomatsås i dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joel Bergqvist är kocken som ägnar mer och mer tid åt att restaurera gamla gjutjärnspannor.– Det är fantastiskt att kunna fixa nånting som är 150 år gammalt, och det blir bättre än det som produceras idag, säger han.På golvet i verkstaden står två plasttankar där restaureringen sker med hjälp av elektrolys. I karen finns en jonlösning, en elektrolyt. Pannorna sänks ned och en likström leds genom dem. Smuts, avlagringar och rost försvinner. Kvar blir rent gjutjärn.Sedan bränner Joel in pannorna med rapsolja så att de får ett skyddande skikt. Och blir som nya.Joel förklarar gjutjärnets fördelar i matlagning, hur det ska användas, och hur man ska sköta det.Och så avlivar han också några myter: inget diskmedel och inga tomatsåser. Jodå, det går utmärkt att använda diskmedel, och att koka tomatsås i gjutjärn.Många gamla gjutjärnspannor slängs. De är dåligt rengjorda och ser äckliga ut, eller de har börjat rosta.Joel bestämde sig för att rädda så många pannor som möjligt.– Gjutjärn är så mycket mer än en stekpanna. Det är en personlig historia, det är en nationell historia. Gjutjärn är i vårt blod i Sverige.– 1980-tal och hundra år bakåt, där hittar man de bästa pannorna, säger Joel.

Kocken Stefan Ekengren och journalisten Malin Mendel utforskar torra kryddor. Såna som stått för länge. Och såna som var vanliga förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad kan gömma sig bakom begreppet dammiga kryddor?Torkade kryddor som man inte minns när de användes senast. Eller kryddor som var vanliga förr men som inte hittas så ofta i dagens kök. Som blivit omoderna och glömts bort. Malin Mendel är SVT:s Indien-korrespondent sen 20 år och också författare till flera böcker om indisk mat.Kocken Stefan Ekengren har också skrivit flera böcker, och förknippas mest med husmanskost. Vi träffar dem på Stefans restaurang Hantverket i Stockholm för att prata om olika aspekter av dammiga kryddor.Malins och Stefans tips: rosta kryddorna innan du använder dem. Använd hela kryddor, undvik malda. Och våga testa kryddor som var vanliga förr i nya sammanhang.

Skådespelaren och kocken Edvin Bredefeldt älskar kebab. Svensk kebab. Och gör den på en vanlig spis. Sonen Ossi, 1 år, hjälper till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske har du sett Edvin Bredefeldt skådespela. T ex i rollen som Benny Andersson i filmen om Ted Gärdestad. Eller i tv-serierna Top dog och Knutby, eller i två Beck-filmer. Han bor i Kalmar och tillhör också den fasta ensemblen på Byteatern Kalmar länsteater.Dessutom är han kock och gästspelar med sin kebabgrill på olika restauranger sedan flera år.– Jag är väldigt svag för alla former av kött i bröd. Bahn mi, hamburgare, bao buns, taco.– Jag älskar kebab och har alltid gjort det.Att det blev fokus på kebab handlar om en förkärlek för de smakerna: persilja, citron, tahini.Som turnerande skådespelare har han noterat att kebab finns över hela Sverige, också på mindre orter.Alla kebaber Edvin ätit har med tiden blivit till de optimala recepten, som nu hamnat i hans bok Kebab — gör det själv. Som det kycklingrecept han lagar i programmet. Med ett enkelt kryddsalt. Med kycklinglårfilé som marinerats i yoghurt och steks i en stekpanna. Och sedan servas med en tahini- och yoghurtsås, couscoussallad och bröd.I framtiden vill Edvin Bredefeldt kombinera skådespelandet med professionellt matlagande i någon form, kanske en egen restaurang.

Smörgåstårtan. En svensk klassiker. Älskad och inte så älskad. Bakprofilen Emma Brink Rask tar den in i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag älskar smörgåstårta!Emma Brink Rask är bakprofilen som är känd för sina söta och ytterst vackra bakverk, men hon tycker också mycket om smörgåstårta.– Jag förstår också dem som inte tycker om smörgåstårta, jag ser vad de ser. Leverpastej, bostongurka, tonfisk och en hög mimosasallad på en och samma tårta. Men det måste inte vara så.Emma själv vill baka sådant som är vackert och där passar smörgåstårtan in. Men den behöver renodlas:– Man behöver inte blanda havet och bondgården på samma tårta. I Meny gör hon en tårta fylld med räkor, ägg, brynt smör och färska örter. Dekorationen består av ett helt lass med färska räkor, några rädisor, gurkor och sirliga ärtskott som ett staket längs med kanterna. Andra goda smaker man kan testa: taco, rotfrukter i olika kombinationer eller varför inte asiatiskt?– Man kan ha samma fyllning i hela tårta, säger Emma. Man känner ändå inte skillnaden när man äter.Ett viktigt tips: Se till att vispa krämen till fyllningen med elvisp innan du brer den på tårtan. Annars kan den bli för rinnig. Emmas kräm består av majonnäs och crème fraîche som hon smaksätter på olika vis.Gustav Bergström, känd som Rävjägarn på sociala medier, älskar också smörgåstårta.– Jag blandar ofta, säger han. Jag kan ha kött i fyllningen och dekorera med skaldjur. Kanske lite förbjudet, men det är gott.Han har också tjock béchamelsås med senap och hackat ägg. Och han fuktar tekaksbottnarna med sockerdricka, som hans moster brukade göra.

Hur kan samma mjölk bli till så olika ostar? Krämig dessertost eller stark hårdost. Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ost blir det alltid. Men att få osten att bli precis som man vill ha den, varje gång, det är en utmaning, säger hon.Sofia Ågren är branschansvarig för mejeri på Eldrimner, Sveriges resurscentrum för mathantverk. Eldrimner jobbar med att utveckla mathantverket i landet, bland annat genom kurser och rådgivning. Sofia kommer från Västerbotten och började sin ostbana som guide på Västerbottensosten. Men lärde sig göra ost i London. Vi träffas på gårdsmejeriet Sanda i Österhaninge utanför Stockholm. För att förklara ostmakandet utgår Sofia från tre ostar som gjorts där. På dagsfärsk mjölk från samma gård, med bara 30 kor.En lagrad hemost, som är en traditionell syrlig svensk ost. Dessutom en ost, ännu utan namn, mindre syrlig, elastisk och enklare att hyvla och lagrar snabbare. Och så en mjuk, vitmögelost.Men tekniken att göra ost av mjölk är densamma oavsett om man gör det som småskaligt hantverk, eller storskaligt och industriellt. Det är samma samspel mellan mikrobiologi, teknik och ostmästarkunskaper.Vad det kan bli för ost styrs av mjölken. – För varje mjölk, från varje gård, från varje individ, från dag till dag, kommer att skilja sig lite. Vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer.– Osten är resultatet av en komplex värld. Sen har mejeristen sina parametrar att jobba med. Förhårdningstider, mängd löpe, vilka fetter och proteiner, mineraler och mikroorganismer. – En minut extra, en minut mindre, röra lite snabbare. Allt påverkar osten.Mejeristen styr hur osten syras, hur mycket den dräneras, och väljer vilka syrningskulturer och mognadskulturer som ska arbeta i osten. Vissa är bättre på att syra, medan andra skapar olika aromer.Sofia Ågren förklarar i detalj vad som händer när mjölk blir till ost.

Kaffepriset rusar. Torka och dåliga skördar. Hur påverkas rosterierna? Kommer arabica ersättas av andra arter? Och hur smakar kaffesurrogaten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Klimatförändringarna märks väldigt tydligt i länder där kaffe odlas, säger Anna Nordström, provsmakare på Löfbergs. Och man kan inte förutsäga vad som ska hända med torka, regn och skördar.Arabica är det absolut vanligaste kaffe i världen. Det odlas också mycket robusta. Båda hotas nu av både torka och för mycket regn.– Jag tänker på det ibland: Vad ska vi njuta av om arabican försvann? säger Johan Ekfeldt, som var med och grundade Sveriges första specialkafferosteri Johan & Nyström, och sen 2018 driver kafferosteriet Gringo.I sitt labb testar han kaffesubstitut gjorda på cikoria (som var vanligt under andra världskriget), på dadelkärnor, lupin, spelt, en blandning gjord på cikoria, vete, kornmalt, fikon och ekollon, och substitut gjort på maskrosrot. Dessutom har Johan rostat maskrosrötter själv.Som jämförelse smakar vi också på arabica, robusta och liberica, ett art som nämns som en möjlig ersättare om arabica och robusta inte längre går att odla.Dr Aaron Davis är botanist och forskar på kaffe och klimat vid den botaniska trädgården Kew Gardens i London. Han har ägnat en stor del av sitt liv åt att hitta ”nya” kaffearter. – Vi har hittat väldigt konstiga kaffen, säger Aaron Davis. En del smakar förfärligt, medan andra är mer angenäma. Och det finns möjliga ersättare till arabica och robusta.Varken Anna Nordström eller Johan Ekfeldt tror att kaffepriset kommer sjunka igen.– Det har varit för lågt pris, framför allt här i Sverige, säger Anna.Bönderna ser ingen framtid i kaffeodling. Det är inte lönsamt och inte förutsägbart. Det är svårt att hitta folk som vill jobba med kaffe.– Till ett kilo kaffe ska nån plocka mellan fyra till fem tusen kaffebär, säger Johan Ekfeldt. Som sen ska skalas, sorteras, torkas, skeppas, rostas och ut till handeln. Och så kostar det några kronor per kopp.

Kocken som sa upp sig och blev influencer. Vendela söker de typiska smakerna i Thailand, Korea och Japan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vendela Wikström har i tretton år jobbat som kock i Sverige och Los Angeles. Sen fyra år tillbaks har hon också lagt ut recept i sociala medier. Men för en dryg månad sen sa hon upp sig från köksmästarjobbet.– Det är tufft att jobba på restaurang, säger Vendela. Jätteroligt, men slitigt. Nu satsar hon fullt ut på sina egna kanaler och sin digitala kokbok. Den får man betala för att få tillgång till. Det tar mycket tid att ta fram recepten så hon kände att hon behövde ha betalt för arbetet. Ofta handlar inläggen på sociala medier om Vendelas tre favoritkök: thailändskt, koreanskt och japanskt.– Jag har aldrig jobbat med asiatisk mat, säger hon. Det blev mer ett hobbyprojekt hemma. Det jag ville äta hemma.I programmet presenterar hon huvudsmakerna i dessa tre smakvärldar. Hon trycker speciellt på att det är värt att köpa på sig de rätta smaksättarna. Det är det som gör att det smakar som det ska.

En dryck att ta på allvar. Som middagsdryck och alkoholfritt alternativ. Vi provsmakar saft som inte kokat. Och möter saft som vuxendryck i Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Oavsett vilken teknik man använder så är det väldigt enkelt att göra saft. Man får mycket smak för lite arbete, säger KC Wallberg.Han är kock och driver schweizerian Gubbhyllan på Skansen i Stockholm. Där serveras KC:s egengjorda saft i en safteria.– Jag lakar ur bären. Låter dem absolut inte koka. Då får man en fin klar saft.Sen kan bären användas till sylt, kakor och glass.Vi smakar på safter gjorda på havtorn, aronia, slånbär och krusbär. Med och utan bubbel.Safter som inte kokats får en elegantare smak. En kokad saft kan ge en bitter, kärv smak. Vissa råvaror är känsligare än andra, t ex krusbär och rabarber.KC Wallberg beskriver de olika teknikerna att göra saft.Med på Skansen är också Martin Ragnar, medlem i Svenska Dryckesakademien, som beskriver sig som ”akademien för främjandet av drycker framställda i Sverige av råvaror från Sverige”. Som saft. I Frankrike har det blivit vanligare att vuxna dricker saft, eller sirop som det heter där, till lunchen eller middagen istället för vin. Vin backar i Frankrike och ersätts bl a av saft.Runtom landet dyker det upp saftbarer, ofta med egen produktion. Vi besöker ett sånt ställe, Alkemisten, som ligger 3 mil sydväst om Paris. Där det bl a kokas en saft på timutpeppar.

Tre experter förklarar varför matpriserna inte kommer sjunka. Vi måste börja betala för alla kostnader, som t ex jordbrukets påverkan på miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tre experterna är:Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning på jordbrukssektorns ekonomi, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på lantbrukarnas riksförbund, LRF.Och Sara Sundquist, näringspolitisk expert med fokus på hållbarhetsfrågor på Livsmedelsföretagen.De senaste veckornas matprisdebatt har mest handlat om livsmedelskedjornas roll. Men livsmedelsystemet är mycket större än så, och ganska komplicerat.Klimatförändringar och en orolig omvärld påverkar priserna.Dessutom har vi hittills inte betalat den verkliga kostnaden för maten. Jordbrukets påverkan på miljön har t ex inte räknats in i priset. Dagens livsmedelsystem är tärande ur ett klimatperspektiv och vad gäller den biologiska mångfalden. De kostnaderna måste börja räknas in i livsmedelspriset.Det är obekväma sanningar som det inte pratas så mycket om.En omfattande omställning har påbörjats och måste fortsätta. När den är genomförd kanske matpriserna kan komma att sänkas.

Den vita såsen. Som ingen skryter med. Men ändå är en av grundsåserna. Vad kan man ha den till? Vi jämför också tre köpta och en hemlagad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var inte så längesen jag gjorde en béchamelsås, säger kocken Stefan Karlsson.Han fick sin första stjärna i Michelinguiden för 25 år sen. Årets kock 2012. Och ligger bakom en handfull olika restauranger i Göteborg, bl a en-stjärniga SK mat & människor. Stjärnkockar talar sällan om den vita såsen. Så vad gjorde han med béchamelen?– Det var stuvad vitkål. Den används ju ofta för sin konsistens.Smör, mjöl, mjölk, salt och peppar. Enkel. Och kanske därför också lite svår. Att göra det milda riktigt gott kräver uppmärksamhet.Béchamel är en av de fem franska grundsåserna, modersåserna som lärs ut på kockutbildningar. En byggsten i matlagningen. De fem såserna är: béchamel, velouté, espagnole, tomatsås och hollandaise. Och så finns den kalla majonnäsen.– Béchamel är lite bonnig, säger Stefan Karlsson. Används ofta i stuvningar. Den kanske inte ligger i tiden, men det är klart att den går att utveckla och anpassa till dagens matlagning också.Han föreslår att mixa den fluffig med mixerstav och smaksätta med örter eller citronskal.På franskinspirerade Collage, en av Stefan Karlssons restauranger, finns béchamelsåsen med på menyn.– Vi gör en klassisk toast, en Croque Monsieur.Men kommer såsen spela huvudroll på stjärnkrogen SK mat & människor också?– Jag är inte riktigt där än, säger Stefan Karlsson.Vi provsmakar vår egen tjocka béchamelsås och tre köpta såser — en helkonserv (Dolmio) och två kylda (Knorr, Kelda). Skillnaden är stor.

De flesta kokböcker förutsätter att vi har förkunskaper. Men inte den här. Den berättar allt. Och är dessutom gratis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Läser man ett recept med korv stroganoff, så står det längst ner ”serveras med kokt ris”. Kan man inte det här med logistik och matlagning så undrar man ju ”hur kom riset in här?”– Och sen står det ”servera med en god sallad”.Det säger Eleonor Schütt, matkonsult på Hushållningssällskapet västra. Hon har varit med och tagit fram appen Matglad 2.0, en kokbok som beskriver alla moment i matlagningen. Från inköp av råvaror, till vilka redskap som behövs och i vilken ordning allt ska tillagas.Den första Matglad-appen lanserades för tio år sen, som ett hjälpmedel för personer med intellektuella funktionshinder. Målet var att få fler att laga mat. Appen finansierades av Allmänna arvsfonden.Användaren av Matglad 2.0 behöver ingen förkunskap. I takt med att man blir bekväm med matlagandet kan appen anpassas så att all information inte behöver visas.Appen har nått ut till många fler än den primära målgruppen. Barn, ungdomar som flyttad hemifrån och pensionärer som tidigare inte lagat så mycket mat använder den.Nu har en andra, uppdaterad och omarbetad version kommit. Matglad 2.0 finns att ladda ner till smarttelefoner, paddor och som websida. Gratis att använda.Matglad har utvecklats av Hushållningssällskapet västra. Det första hushållningssällskapet bildades 1791 på Gotland. Hushållningssällskapet är en obunden, opolitisk medlemsorganisation som initierades av kung Gustaf III. Det var missväxt i Sverige och något behövde göras för att rädda livsmedelförsörjningen. Hushållningssällskapen bildades i varje län och uppgiften var att sprida kunskap.Nedan finns en länk till ett Meny-avsnitt som berättar mer om sällskapet.Idag jobbar man som konsulter inom lantbruk, landsbygd och mat.

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.

Regnbågstårta, snöbolls-sushi och gurk-gran. Ylva Hällen supertipsar barnen i tv och får en marshmallow att bli en pingvin. Fantasi möter matintresse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många barn och föräldrar uppskattar Ylva Hällens Supertipset i SVT. Men bakom det glittriga pysselprogrammet finns ett allvarligt matintresse.– Att leka med mat tror jag skapar en lust att lära sig laga mat. Det är därför jag har pysslat så mycket i köket, säger Ylva Hällen.Det började när hennes barn var små och hon ville få med dem i köket. Då upptäckte hon att det finns många roliga matskildringar i både böcker och filmer. Disneyfilmen Ratatouille, om den lilla råttan som lagar mat, bland annat ratatouille, på en fransk restaurant, var avgörande.– Att nå barn med en grönsaksgryta är ju otroligt! Själv växte hon upp i ett kollektiv som var politiskt och lite strängt. Särskilt när det gäller maten. – Det skulle främst vara nyttigt! Det kändes inte som att man fick njuta av maten, säger Ylva.Då var hon nästan besatt av mat. Älskade skolmaten och gömde chokladbollar bakom sängen. I sina dagböcker från barndomen skrev hon mest om mat.

Vad ska man köpa? WWFs matguider presenterar vetenskaplig fakta på ett enkelt sätt. Vi tittar närmare på vegoguiden, där nästan allt får grönt ljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ska vi ha till middag? Dvs vilka råvaror ska vi köpa för att belasta miljö och natur så lite som möjligt?Världsnaturfonden WWF är en av världens största globala miljöorganisationer med verksamhet i över 100 länder. Oberoende och ideell och mest känd för sitt arbete för att bevara hotade djurarter som pandor och tigrar.Men de sysslar också med matfrågor. 2002 presenterades fiskguiden, 2015 kom köttguiden och 2020 vegoguiden. De finns på nätet och som app. WWFs tanke är att de ska de hjälpa oss att äta så hållbart som bara möjligt inom ramen för en planet.– Vi vill göra vetenskapen tillgänglig i vardagen, säger Anna Richert, matexpert på WWF. Hon förklarar tankarna och arbetet bakom guiderna och hur de fungerar.Fisk- och köttguiderna har ett trafikljussystem, med grönt, gult och rött ljus, där grönt är det bästa valet och rött bör undvikas.Vegoguiden har grönt, gult och orange ljus.– I vegoguiden finns inga no-no:s. Det ska vara inspirerande och vägledande. Och inte skammande.I vegoguiden vägs fakta från fyra områden ihop: klimat, biologisk mångfald, vatten och bekämpningsmedel. I fisk- och köttguiderna ser kriterierna annorlunda ut.I vegovärlden är det lätt att göra bra val. Men det finns också bra val inom fisk och kött.

Stabbig och kall gröt varje morgon på dagis avskräckte Hedvig Billengren Lindenbaum. Hon undvek gröt tills för två år sen. Då blev hon sugen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag lagade havregrynsgröt och åt med hemgjord sylt och skummad mjölk. Och det var ganska gott. Sedan började jag experimentera.Hedvig Billengren Lindenbaum är receptkreatör och matstylist. Och nu har det plötsliga grötintresset blivit en bok. En bok om salt och söt gröt och om frukostgröt.– Oftast äter man gröt till frukost. Salta gröter, matgröter finns ju i många olika länder och matkulturer, men kanske inte i Sverige.– När jag började med boken skrev jag ner alla goda smakkombinationer jag kunde komma på, och gjorde om dem till gröt. Det här är mina gröt-tolkningar av andra rätter, säger Hedvig Billengren Lindenbaum.I dagens avsnitt lagar hon en gröt inspirerad av hummus. Gjord på havregryn, kikärtor och tahini, toppad med en örtsallad, picklad lök och picklad rödkål. Att gröt engagerar såg vi senast på Nobelmiddagen, där kocken Jessie Sommarström presenterade en modern kulturgröt som både fick hurra-rop och dissades som woke. Jessie, som blev Årets kock 2022, förklarar tankarna bakom gröten och berättar hur hon gör den.

Mer lösvikt i butiken. Inga fler fruktnät. Allt ska vara återvinningsbart. Och så kommer nya aktiva förpackningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framöver kommer det bli stora förändringar när det gäller förpackningar. En ny EU-lagstiftning som precis börjat gälla kommer ändra på mycket. Allt ska t ex vara återvinningsbart. Många förpackningar som inte går att återvinna, för att de blandar flera olika material, kommer att försvinna. Kanske blir då hållbarheten kortare och vi kommer behöva handla oftare.Stora butiker måste i framtiden ha en återfyllningsavdelning där man fyller t ex tvättmedel och pasta i egna förpackningar. Ann Lorentzon på statliga forskningsinstitutet RISE och förpackningskonsulten Anja Sandberg berättar om vad vi kan vänta oss, och hur livsmedelsbutikerna kommer att förändras.Helén Williams berättar om Karlstads universitets förpackningsforskning som fokuserar på att minska matsvinnet, eftersom miljöpåverkan av det oftast är större än förpackningarna. I många fall kan det vara bättre med fler och mindre förpackningar eftersom matsvinnet då blir mindre.Mikrobiologen Cecilia Geijer på Chalmers visar forskningen som ska ge nya förpackningar gjorda av matsvinn, ätbara förpackningar och såna som kan bekämpa mögel med hjälp av jäst.

AI-genererade recept blir vanligare i sociala medier. Varför görs de? Och av vem? Vi testar hur de smakar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-genererade recept och bilder. Lite för perfekta bilder, med omotiverade och konstiga detaljer. Bilder som visar nåt annat än det som beskrivs i receptet.Den vane matlagaren ser också att recepten inte håller hela vägen. Saker som borde vara med är borta. Mängderna är konstiga. Tillagningen är inte relevant.Allt presenterat av AI-genererade influencers. Ofta blonda, perfekta kvinnor, 25-30 år. Ännu inga filmer, men de AI-verktygen finns nu, så det lär snart dyka upp.Allt är ganska underhållande. Men inte så mycket att lita till om man vill laga nåt gott.Varför finns det? Vilka ligger bakom? Vi pratar med Pontus Engqvist och Gary Vasquez, SEO-specialister, dvs de jobbar med sökmotoroptimering. De använder också AI i sitt jobb.Linn Utbult, matkreatör, matstylist och själv en bak-influencer provlagar AI-recept och analyserar resultatet. Dessutom berättar hon om hur hon själv använder sig av AI.En av Sveriges främsta AI-forskare, Fredrik Heintz, professor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, använder AI för att ta fram tentafrågor på universitetet. Men det är han som avgör vilka frågor som är bra och relevanta. För det har han kunskapen till. Den kunskapen har inte AI.Han förklarar varför recepten inte behöver vara bra. Och varför det är viktigt för Sverige, eller åtminstone Europa, att ta fram egna AI-verktyg för att höja kvalitén och användbarheten.

Fem år efter utbildningen blev Hilma Strömberg Årets konditor 2024. Hon berättar i detalj om det hon vann med tårta, pralin, glass och bakelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under två dagar i november avgjordes Årets konditor 2024 inför publik i Stockholm. Vinnare blev Hilma Strömberg från Orust i Bohuslän.– Sicken grej, säger Hilma. Det är nästan svårt att förstå.Hilma har alltid gillat att baka, både sötebröd och matbröd. Gärna tillsammans med mamma och mormor. Och så insåg hon att man kan jobba med sin hobby.Direkt efter gymnasiet utbildade sig Hilma till konditor. Hon är 25 nu, har varit konditor i fem år och är på sitt andra jobb efter utbildningen. För ett och ett halvt år sen blev hon chefskonditor på nya Hotell Draken i Göteborg. Tillsammans med två medarbetare förser hon hela hotellet med konditoriprodukter och desserter.Hilma berättar i detalj om sina fyra tävlingsbidrag — tårta, pralin, glass och bakelse. Det bestämda temat var: Framtid. Vad blev det för nåt? Hur tänkte hon? Och hur utvecklades de under arbetet?

Kocken Saori Ichihara lagar sånt som japaner äter hemma. Misosoppa med potatis och lök. Eller med inspiration från andra länder: currygryta med ris. Och ibland ganska likt svenska smaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Misosoppa med potatis och lök, currygryta med ris eller friterad kyckling med någon dipsås. Japansk vardagsmat är smakrik, enkel och inte sällan inspirerad från andra delar av världen. – Japaner är väldigt öppna och nyfikna på andra smaker, säger kocken Saori Ichihara, som brinner för att berätta om hemmamaten.– Comfort food som värmer hjärtat och magen. För mig handlar det mycket om minnen.Kärleken förde Saori Ichihara till Sverige för 11 år sedan. – Jag skulle kanske stanna i ett, två år. Men så blev det change of plan.Hon har drivit egen restaurang, Ichi, med svensk-japansk avsmakningsmeny och fått barn. Och blir nog kvar här.Idag är hon frilanskock och har skrivit en kokbok, Japansk comfort food. Om vardagsmaten i hemlandet Japan. Sådant som hennes mamma lagat. Gudon (ris med olika toppings), currygryta med ris eller någon soppa. Själv gillar hon onigiri, en formad risboll med ett ark nori runt. Ibland fylld, ibland inte. Vanlig i snabbmatsaffärer.– Jag älskar min mormors onigiri. På nyår, vid slutet av middagen, kom hon med nykokt ris. Tog vatten och salt på sina händer och formade väldigt fluffiga onigiri. Det var så gott!

Lisa Blomqvist köpte fritidshus i Bergslagen och upptäckte ett matliv som slår Stockholm. Med butik som drivs av kunderna, mathantverk och ställen att besöka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För några år sen gjorde vi ett program om hur man hittar bra matställen och restauranger på oväntade platser, som i förorter och industriområden. Lisa Blomqvist bjöd på en mat-safari i Stockholm. På samma sätt som när hon gjort Not so white guide, restaurangguiderna om dolda pärlor i de tre storstäderna.Men pärlor finns överallt. Lisa och hennes man brukar göra utforskande resor i olika delar av landet. För några år sen hamnade de i Bergslagen.Det ledde till att de skaffade ett hus där, i Ramsberg. För matlivet och det sociala livet gjorde ett så starkt in tryck på dem.– Jag har mycket bättre service här än i centrala Stockholm, säger Lisa.När butiken las ner i avfolkningsbygden öppnade invånarna en egen butik, där det lokalproducerade spelar en stor roll. Grönsaker, kött, mjöl, ost och annat.En fransyska i byn bakar croissanter vissa mornar. Och butiken har blivit byns mötesplats.Lisa Blomqvist tar oss också till ett nygammalt café och till ett bryggare med restaurang i en nedlagd gruva.

Linda Lindström får oss att göra andra val i butiken och på restaurangen. Med hjälp av psykologi och design. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi vill ju gärna tro att våra val av maträtter och inköp av råvaror styrs av vår fria vilja. Och på ett plan är det förstås så. Men vårt matbeteende styrs även av vad andra köper och äter, och av det vi möter i livsmedelsbutiken.Linda Lindström kallar sig beteendestrateg. Hon är nationalekonomen med miljöinriktning som blev hon intresserad av beteendeekonomi. Nu jobbar hon med att förändra våra beteenden.– Vi kombinerar psykologi, design och ekonomi, säger hon.Linda visar hur det går till i en livsmedelsbutik i centrala Stockholm.Tekniken kallas nudging, att knuffa lite på oss så att vi ska göra andra val. Utan att använda pekpinnar eller ekonomiska drivkrafter. Det handlar inte heller om att plocka bort varor — valet ska fortfarande vara vårt.Det kan vara att placera nåt i ögonhöjd, eller framhäva varan med hjälp av färger, pilar, fotsteg på golvet eller annat som drar till sig uppmärksamhet.Tekniken används för att sälja mer av en vara som man tjänar extra mycket på. Men i Lindas fall handlar det om nudging för att få oss att göra ett val som är bra för oss, för samhället och gärna också planeten.Hon berättar om experiment på skolor, ett namnbyte på Liseberg och ett avslöjande test på festivalen Way out west.

Vinskribenten Marie Oskarsson och ölskribenten Robert Lagerström berättar hur testandet går till, hur de väljer ord och hur många flaskor per timme de hinner med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det låter ju som rena drömjobbet, att testa öl och vin. Och få betalt för det.Två recensenter och dryckesexperter berättar hur det går till. Marie Oskarsson, som skriver om mestadels vin i bl a Göteborgs Posten, Vinmagasinet Törst och tidningen Gastronaut, och Robert Lagerström med öl som specialitet och som skriver i Göteborgs Posten, Borås Tidning, Vinbanken.se och är redaktör för Svenska Ölfrämjandets tidning Maltesen.De berättar om själva provsmakandet i Systembolagets källare. Då kan 100 eller 200 olika drycker testas vid samma tillfälle.– Jag brukar ha tre glas åt gången, säger Robert.– Jag brukar ha fyra, säger Marie.Hur många flaskor blir det på en timme? Hur hittar de rätt ord?Och finns det nåt som vi amatörer kan lära oss av det hela? Hur kan vi utveckla våra smaksinnen för att upptäcka mer?Vi låter också Marie och Robert provsmaka på lite olika grejer – inte nödvändigtvis öl och vin – för att se hur de jobbar.

Mathistorikern Richard Tellström och kocken Malin Söderström samtalar med oss om julbordets utveckling. Vilka rätter försvinner? Och vilka nya dyker upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malin Söderström driver bl a restaurangen på Moderna Museet i Stockholm och har arbetat som kock sedan slutet på 80-talet. När hon började var det mycket av allt på julborden.– Idag handlar det mer om att ha det bästa, istället för det mesta. Dagens julbord har också blivit grönare.Inför varje julbordspremiär tar man ställning till vad som ska vara med, vad som ska ändras eller kanske till och med plockas bort.Den första stora förändringen av julbordet kom i början av 1900-talet när allmogens slakt-julbord korsar sig med borgerlighetens smörgåsbord.Den andra stora förändringen var på 1970-talet.– Då lämnar man ett julbord med flera olika rätter och allt slås ihop till en sorts buffé, allt på ett enda bord, säger Richard Tellström.Men han påpekar att julbordet inte är en buffé, eftersom saker och ting ska ätas i en speciell ordning.Det mesta hamnade på vårt julbord under 1900-talet, med några undantag, som lutfisken från medeltiden och de tjocka revbensspjällen som går minst 1000 år tillbaka.Nutida fenomen är ständigt nya sillinläggningar och grönkålssallad. Saffran har blivit populärt på 2000-talet.Julskinkan har funnits med på julbordet i cirka 150 år. De senaste 15 åren har den dock fallit på popularitetslistan.– Den håller på att konkurreras ut av Janssons frestelse, säger Richard. Kanske kommer Jansson att passera julskinka inom fem år.Lutfisken backar också.– Det är få som äter lutfisk, säger Malin Söderström. Men de är väldigt glada när den finns med.– Julbordet är den minst föränderliga måltiden i vår matkultur, säger Richard Tellström. Det är extremt stabilt till skillnad från vardagsmaten. Men det är i förändring.

Vårt uppdrag: att hitta på nya julrätter. Röda julrätter. Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby antar utmaningen tillsammans med matkreatören Linn Utbult. Kommer någon av rätterna på ditt julbord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Linn Utbult är matkreatör, receptmakare, bakbloggare och vinnare av Hela Sverige bakar 2018. Hon är van att hitta på nya recept för sina uppdragsgivare. Vi träffas i hennes arbetskök och fotostudio i Gamlestan i Göteborg. Här görs t ex reklamfilmer för ICA och fotografering för hushållsmaskiner.Vår uppgift är att hitta på nya julrätter. Och för att ytterligare begränsa så ska de vara röda.Linn tar sig an något som hon i vanliga fall undviker: rödbetssalladen. Hon gör en tolkning med syrlig rosafärgad labneh (saltad yoghurt) och rostade mandelflagor. Hon gör också en efterrätt, en mini-pavlova, med sumakrostade röda bär och yoghurtgrädde.Nina gör en läcker liten pumpa fylld med linser, svamp och ost och smaksatt med julkryddor. Dessutom en efterrätt: ugnsbakade röda äpplen fyllda med hackade nötter och torkade frukter. Tomas gör en vinter-caprese. Eftersom det är långt från säsong för basilika och tomater blir det med en grönkålspesto, soltorkade tomater och buffelmozzarella. Dessutom tipsar han om en julig röd risotto med saffran, kanske inte på julbordet, men som en middag.

Vi tipsar om intressanta böcker. Inte bara kokböcker med en massa recept, utan också böcker som handlar om mat i en vidare mening. Kanske julklappstips? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Menys Tomas Tengby och Nina Frogneborn får sällskap i studion av Jesper Lindkvist, matentusiast och hobbyodlare, för att prata om kokböcker och annan måltidslitteratur.Böckerna som de pratar om är:Alice B Toklas kokbok av Alice B Toklas — en nyutgåva av en bok från 1950-talet. Mer litteratur är kokbok, men det finns recept.Simple av Ottolenghi — en översatt bok av Yotam Ottolengi. Smaker med inspiration från köken i Mellanöstern.Italian coastal — recipes and stories from where the land meets the sea av Amber Guinness. Britt som vuxit upp i Italien. Mat från kusterna längs Tyrrenska havet (Toscana, Lazio, Neapel och Amalfikusten, samt norra Sicilien). På engelska.Kocken & fiskaren av Mikael Einarsson och Hubbe Lemon. En fiskresa genom Sverige som inspirerar till eget prestigelöst fiske. Handbok, fiskeskildring och kokbok i ett.Pasta wizard av Oskar Montano. Väg in till att göra egen färsk pasta. Inte bara fylld pasta, utan också syditaliensk på durumvete och vatten.Matarv — berättelser om mat och kulturarv. Redaktörer: Anita Synnestvedt och Monica GustafssonochMatarvets trådar — Från antik fisksås till svenskt fredagsmys. Redaktörer: Jenny Högström Berntson och Pernilla SchedinTvå äldre böcker (från 2021 och 2023) med populärvetenskapliga artiklar om mat- och dryckeskultur i Sverige och världen. Resultatet av projektet Kulturarvsakademin, initierat av Göteborgs universitet för att samla folk från universitet och kulturarvsinstitutioner.

Du behöver inte vakta nervöst på glöggen när du värmer den. Den kan till och med koka. Alkoholen försvinner inte så snabbt som många tror. Vi fördjupar oss i hur alkoholen fungerar i matlagning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en gängse uppfattning att alkoholen i glögg kokar bort först, före den övriga vätskan. Många vet att ren alkohol kokar vid 78 grader, men det går inte att översätta till glögg.Anders Johansson, matbloggare och kemist, förklarar att det handlar om kokpunkter:– Vatten kokar vid 100 grader, ren etanol vid ungefär 78 grader. Grejen är att när du blandar två vätskor som är lösliga i varandra, som vatten och alkohol, så får de nya gemensamma fysikaliska egenskaper.Glöggens kokpunkt ligger kring 90 grader.Kokpunkten påverkas också av annat, som syror, salter och socker. Många tror också att alkoholen i matlagning, som vin i risotton, har försvunnit under tillagningen. Men det är inte alls säkert.Exakt hur snabbt alkoholen kokar bort är svårt att säga. Men det går snabbare om du stormkokar i ett stort kärl (med stor yta) utan lock och med fläkten på.– Har du kokat bort så att en tredjedel av vätskan är kvar, då är vätskan så gott som alkoholfri, säger Anders Johansson. 0,5 procent brukar räknas som alkoholfritt. Att komma ner till noll procent är teoretiskt omöjligt, konstaterar Anders. Vi frågar också matskribenten och författaren Lisa Förare Winbladh vilken roll alkoholen egentligen spelar i matlagningen.– Alkoholen gör bland annat olika aromämnen mer luftburna, så att vi lättare kan uppfatta dem, säger hon. Dessutom kan det bildas nya ämnen som påverkar smakupplevelsen.Lisa Förare Winbladh tipsar om när det kan passa med ren sprit, typ vodka, i maten. Och så berättar hon vilka som är de bästa vinerna till matlagning.Dessutom testar vi 80-tals klassikern penne alla vodka. Vad smakar det med sprit i pastasåsen?

Ansjovis, som i Janssons frestelse, är inte ansjovis, utan skarpsill. Vi följer förvandlingen, från fisket till färdig burk. Och reder ut begreppsförvirringen ansjovis, sardell, sardin, brissling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland är det ganska rörigt i matens värld. Som det här med ansjovis, sardell, sardin, brissling, skarpsill och sill. Fiskar som byter namn och blandas ihop.Vi bringar ordning i det hela. Och åker till Kungshamn i Bohuslän för att följa den svenska ansjovisen från fiske till färdig burk. Och vi berättar ansjovisens historia.Johan Mellgren på Orkla (Abba) berättar vad som händer med skarpsillen innan den läggs på tunnor som sedan lagras inne i de stora bergrummen. Och vad som händer under lagringen.I en annan del av Kungshamn ligger fabriken där skarpsillen fileas, läggs på burkar och får en ny lake.Vi testar också riktig ansjovis. Tre sorters sardeller, som fisken ansjovis kallas i Sverige när den saltats och lagt in.

Fiskebåtar syns inte längre till. Hamnbassängen har fyllts igen och blivit parkeringsplats. Hur funkar Göteborgs fiskhamn och fiskauktion idag? Vi tar oss dit en tidig morgon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiskhamnen och fiskauktionen ligger mitt i Göteborg, vid Göta älv i höjd med Sjöfartsmuseet. Här har den legat sedan början av 1900-talet. Roger Thilander, VD för fiskauktionen, möter upp en tidig morgon för att förklara hur arbetet fungerar idag.- Det är ovanligt mycket idag, säger han. 33 ton. Snittet ligger runt 20 ton.Auktionen startar 6.30 i två stora hallar. I den något mindre och kallare står räkor och havskräftor. I den andra allt annat.Tre auktioner pågår samtidigt: fisk, räkor och kräftor. De som köper är fiskhandlare och grossister.På gamla bilder ses mängder med fiskebåtar ligga i hamnen utanför auktionen. Numera syns sällan några båtar, och hamnen är borta och har blivit parkeringsplats.- Vi har fortfarande två kajer som tar emot båtar, säger Roger Thilander. Det kommer båtar 10 till 15 gånger i veckan. Oftast sker det mellan 10 på kvällen och 4 på natten.Den mesta fisken kommer till hamnen med lastbil. Fiskauktionen har nio landningsstationer längs västkusten där fiskebåtarna kan ställa in sin fångst i kylrum. Lastbilar kör sedan fisken till Göteborg.Roger Thilander berättar om de två andra fiskauktioner som finns i Sverige, och om andra vägar som finns för att köpa färsk fisk.

Hantverksbryggerier gör lokal öl över hela landet. Men sällan på lokala råvaror. För tio år sen trodde många att svensk humle var nära ett genombrott. Varför blev det inte så? Och vad händer nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste 15 åren har vi sett en ölrevolution i Sverige, med små hantverksbryggerier över hela landet och ölsorter med mycket humlesmak, som IPA och APA.Det startades också flera humleodlingar. Länsstyrelserna höll kurser i humleodling och gamla humlesorter väcktes till liv. Men den svenska humlen kom inte in i den lokalproducerade ölen. Idag kämpar humleodlare med att få sålt sina råvaror och flera har lagt ner odlingarna.Svenska humlesorter är ofta inte lika aromatiska som till exempel amerikanska sorter. Förr användes de mest för beska och konservering av ölet (humle är antiseptiskt).– När småbryggerierna slog igenom var de väldigt influerade av den amerikanska ölkulturen – öl som smakade mycket humle, säger mat- och dryckesexpert Sanna Lindberg. Svensk humle har inte alls samma arombild som amerikansk och australiensisk humle. Intresset för IPA var så starkt att vi inte hade något användningsområde för den svenska humlen.Att lokal öl sällan innehåller lokala ingredienser var något Sanna uppmärksammade tidigt i sin yrkesroll. – I vinets värld är det självklart att råvarorna kommer från platsen som står på etiketten. Jag blev ganska överraskad när jag förstod att råvarorna från sprit och öl kan komma från hela världen. Öl är mer som att laga mat. Man köper ingredienserna, skriver ett recept och sen börjar man laga.Sanna förklarar varför hon tycker att det är viktigt att svensk öl görs på svenska råvaror. Tony Johansson, humleodlare och ordförande i Svenska humleodlareföreningen, beskriver utvecklingen för humleodlarna, och varför föreningen nu ska läggas ner.Vi besöker också Ulrika Johansson på Wättle bryggerihus som ibland använder humle från Alingsås.– Jag hade som de flesta bara hört att svensk humle inte ger så mycket smak. Jag blev positivt överraskad. Humlen gav en otroligt elegant smak. Sanna Lindberg tror att vi behöver öka kunskapen om svensk humle. Den passar visst i ölsorter där inte humlens arom har så stor plats.– Svensk humle gör sig allra bäst i lagerölsstilar, säger hon. Nu fokuserar många bryggerier på just lageröl. Då behöver man hitta sätt som gör en unik, och då kan svenska råvaror var ett.

Världsmästarna i pommes frites finns i Stockholm: Jorit Gras och Marvin Romein. Om tävlingen, om deras pommes frites, och om tillsatserna i de industritillverkade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jorit Gras och Marvin Romein driver Pom Friterie, en restaurang i centrala Stockholm, med fokus på pommes frites och cocktails. Jorit är kock, Marvin bartender.Båda kommer från Nederländerna, och har länge bott och arbetat i restaurangbranschen i Stockholm, där de också lärde känna varandra.Den 28 september avgjordes Championnat du Monde de la Frite, VM i pommes frites i Arras, en liten stad i norra Frankrike.– Fransmännen hävdar att denna region är pommes fritesens födelseplats, säger Jorit. Vi håller kanske inte fullt ut med om detta.Också i Nederländerna är pommes frites mycket populärt.– Frites är lika populärt i Nederländerna som i Belgien, säger Jorit.Och belgarna brukar betrakta pommes frites som något belgiskt. Potatisen — och pommes frites — är helt enkelt mycket viktig i hela denna region.De blev inbjudna att delta i tävlingen.Och de vann i kategorin ”världens pommes frites”, med sin pommes frites presenterad i en rätt på nederländskt vis.Jorit och Marvin berättar om tävlingen och förklarar hur de gör sin pommes frites. Från hur de väljer potatisen (som kommer från Marvins hemtrakter), till vad de gör med den fram till de två friteringarna.Det beskriver också vad som skiljer färsk pommes frites från djupfryst industritillverkad (och vilka tillsatser den innehåller), den vi hittar i butikerna, och också det som serveras på de allra flesta restauranger. För väldigt få ställen gör sin egen pommes frites.- Det är komplicerat och tar mycket tid. Och det är svårt att hålla jämn kvalitet.Vi testar också tre olika djupfrysta varianter från en vanlig butik.

Alla maträtter världen över som kallas curry. Indien, Thailand, Sri Lanka, England, Afrika, Västindien, Japan och Sverige. Jimmy Guo förklarar hur de hänger ihop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är väldigt svårt att definiera vad en curry är, säger Jimmy Guo. Det går inte att hitta en tekniskt definition.Jimmy kom tvåa i Sveriges Mästerkock 2022. Nu är han matkreatör, kock och kokboksförfattare. För några år sen kom boken Mitt kinesiska skafferi, med utgångspunkts i hans kinesiska påbrå. Och nu har gjort boken Guide till världens godaste curry. Curry finns över hela världen. Men i sin bok fokuserar Jimmy Guo på en handfull länder — Indien, Thailand, Sri Lanka, Singapore och Japan.– De är ganska olika och representerar mångfalden. Ursprunget finns i Indien. Sedan har curryn spridits via handel och kolonisering. Britterna tog med sig en förenklad kryddblandning till Europa. Egna varianter av indiska rätter blev brittiska curries — i praktiken nationalrätt idag.Britterna och portugiserna spred också kryddblandningen i sina kolonier i Afrika och Karibien. Där det blev en del av matkulturen.– Thailändsk curry är stora favoriter för mig, säger Jimmy.Thaicurry har ett annat ursprung. Indiska handlare och buddistiska missionärer spred för mycket länge sedan kryddor och smaker till kungariket Siam. Kryddpastor på färska råvaror fanns redan på 1200-talet. Men det var först på 1970-talet som de kom att kallas thaicurry.Jimmy Guo lagar två curry-recept: en vegatarisk från Sri Lanka och en thailändsk phanaeng-curry med kyckling.Vad säger han om den svenska curry-kycklingen?– Jag tycker den är god!

Frysen kan användas som en tillagningsmetod. Vi testar bland annat med päron och tofu. Vi testar också fryst tomat och fryst godis. Experter förklarar vad som händer när man fryser och tinar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frysen är inte bara en konserveringsmetod, utan också en tillagningsmetod. Frysningen kan användas för att förändra råvarans struktur och smak.Vi testar att frysa päron och äpple enligt gammal kinesisk tradition — en teknik som användes långt innan elektriska frysar fanns. Frukten fryses i tre timmar och tinas sedan. Detta upprepas tre gånger. Smaken, konsistensen och utseendet förändras.Genom att frysa fast tofu på samma sätt får den en svampig textur som gör den fastare. Dessutom kan den bättre ta upp smak av marinad. Tekniken att frysa tofu har använts sedan 1600-talet.Potatis brukar inte bli så bra efter infrysning. Och ändå är fryst potatis i olika former vanligt i frysdisken. Matindustrin har en del knep som vi kan lära oss av. Vi pratar med Patrik Helgesson som är produktutvecklare på Dafgårds.Och Annika Altskär, mikroskopist, och Sven Isaksson, forskare i processteknik, båda på forskningsinstitutet RISE Research Institute of Sweden, förklarar vad som händer med råvaror när man fryser och tinar.

Barn som inte äter. Eller som bara äter köttbullar och pasta. Skolkök som lagar anpassade måltider köttbullar, pannkakor och chicken nuggets för de som inte kan äta den vanliga maten. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har tillsammans med Helena Cloodt skrivit NPF-kokboken, om hur det kan vara att äta när man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller ADHD.Barn med NPF bearbetar sinnesintryck på andra sätt, kan ha svårt att fokusera, sitta still, de kategoriserar på andra sätt och har ett sinne för detaljer. Allt detta påverkar hur de upplever maten.– Dessa barn, men också barn i allmänhet, vill ofta ha en trygg matupplevelse framför en kulinarisk, säger Sara Ask.Trygg mat kan vara sådant som ser ut och smakar likadant från gång till gång. Som pasta, nuggets, köttbullar och pannkakor. En banan däremot kan variera från omoget grön till gul och brun. Det blir osäkert och obehagligt. Barnet vet inte vad det har att vänta sig.Ihopblandad mat kan också vara en svårighet. Grytor och soppor som består av många olika bitar och konsistenser. Det blir också otryggt, mycket att ”reda ut” innan man kan börja äta. Kanske ger barnet upp redan innan maten kommit till munnen.Ett trick är att mixa soppan till en slät konsistens. Sen kan den som vill tillföra frön, små bitar av ost eller grönsaker efteråt. Man kan också testa ”food-chaining”, säger Sara Ask.– Vad karaktäriserar den mat som ens barn gillar? Erbjud liknande saker. En chicken nugget blir kanske en fish nugget, som blir en fiskpanett som blir en torskfilé en vacker dag. Men det tar tid, säger Sara Ask.Hur ska man som förälder hantera problemen?– Genom radikal acceptans, säger Julia Esters. Gilla läget oavsett om man gillar eller hatar det. Detta har jag att förhålla mig till. Ta ett steg tillbaka och försök sätta dig in i ditt barns perspektiv.Skolmatsalen kan vara en utmanande miljö för barn med NPF. Mycket ljud och intryck. Därför kan det vara viktigt att maten är just anpassad och enkel, sådant som barnet känner igen, för att det ska få i sig något.Förra hösten testade man i Bollnäs ett nytt grepp för att få fler att äta mer. Man kompletterade det vanliga utbudet med ytterligare en rätt. Samma rätt varje dag. Köttbullar och makaroner. Försöket slog väl ut, berättar Susanne Björklund, verksamhetschef för kostenheten i Bollnäs.– Många glömmer nog att maten har förändrats mycket de senaste 20-30 åren, säger Sara Ask. Förr serverades mycket helfabrikat och färre rätter var i omlopp, både hemma och i skolan. Maten såg ofta likadan ut. Nu serveras fantastisk mat i skolan, men för ett barn som äter selektivt kan det vara svårare i skolan i dag.

Martin Johansson drivs av att förenkla bakandet. Och då behövs bara ett recept. Till 100 olika bröd. Eller ännu fler. För han vill att vi ska baka mer, gärna varje dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 15 år sen var Martin Johansson med och förändrade bak-Sverige med sin blogg Pain de Martin. (Det var så man var influencer på den tiden, och det hette inte ens influencer då.) Han skrev om sitt bakande och om surdegar och det började bakas en massa, och nya surdegsbagerier poppade upp lite varstans. Martin gjorde böcker som blev succéer. Men ganska tidigt bytte han fokus. Istället för surdeg handlade det om att förenkla bakandet. Nu har han förenklat så mycket att det bara återstår ett recept:5 dl vatten, 2 tsk salt, en ärta/kikärta jäst och cirka 1 liter vetemjöl.Veva ihop till en lös deg, plasta och jäs till nästa dag. Degen går inte knåda — och det behövs heller inte. Glutenet utvecklas av sig självt, s k autolys. Sen är det bara att mjöla en bänk och hälla ut degen. Mjöla händer och degskrapa för att hantera den. Dra i den och vik ihop till en kudde och låt jäsa en stund. Forma sen till frallor, baguetter eller limpa och grädda i en het ugn.- Om jag bara ska ge ett tips så är det att göra en riktigt kladdig deg, säger Martin. Det är nästan omöjligt att misslyckas med en sån.- Och grädda längre än du tror.Det blir goda, saftiga och vackra bröd.Grundrecept kan sedan varieras genom att man byter ut upp till en tredjedel av vetemjölet mot annat mjöl eller en kombination av flera. Så lite som en deciliter kommer ge en ny karaktär åt brödet.Martin visar hemma i sitt kök hur det fungerar i praktiken. Ett enkelt recept som blir en massa olika bröd.

Mastodonter åt dem för miljontals år sen. En av människans först odlade grödor. Massor av färger, smaker och former. Och kan förvaras under sängen i flera år. Pumpor är speciella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gula, gröna eller orangea. Långa, runda eller krokiga. Släta eller knottriga. Pumpor kommer i alla former och smaker. De kan vara söta, nötiga eller till och med lite syrliga. De flesta av oss kommer nog i kontakt med pumpan under Halloween. Den amerikanska, stora, orangea conneticut field-pumpan som man gör soppa eller paj på och kryddar upp med kanel och muskot.Men det finns pumpakulturer över hela världen. Paret Alva Herdevall och Anders Rydell är självhushållare som odlar en massa grönsaker, bär och frukt vid sitt hus utanför Uppsala. En av deras favoritgrödor är just pumpan, som de också skrivit en bok om.– Det är den som finns kvar på hösten, säger Anders Rydell. Och den har fantastiska lagringsegenskaper. Kålen står ute till jul, potatisen ska förvaras i jordkällare och mycket annat måste förädlas. Men pumpan kan stå på köksbordet i ett år och blir bara godare– Pumpan ger också mycket mat. Men man måste lära sig att variera den, hur man kan balansera sötman i pumpan med syra och heta, säger Alva Herdevall, som sedan länge tröttnat på just pumpasoppa.De har experimenterat med pumpa och testat recept från hela världen.– Egentligen är det bara i Skandinavien som vi inte har någon pumpakultur, vi har ingen tradition av att odla pumpa här, säger Alva Herdevall.– Kanske för att den är väldigt frostkänslig, säger Anders Rydell. Vi har en kort säsong och man måste förodla den. Ofta hinner den mogna, men inte alltid. För 100 år sedan var det en stor chansning för bonden att odla pumpa. En tidig frost kunde ta allting, och det var nog ett för högt pris att betala.Pumpan räknas till en av världens äldsta kultiverade grödor. Den samexisterade med megafaunan i Amerika för miljontals år sedan.– Pumpan bredde ut sig på savanner och öppna ytor som betades av mastodonter och jättelika sengångare, säger Anders Rydell. Den hade ett hårt skal för att den inte skulle ätas av små djur, utan bara av de stora. De skulle svälja frukten hel och sedan bajsa ut fröna. När megafauna dog ut, växte de öppna ytorna igen och pumpan höll på att försvinna. Tills människor började odla pumpa. Så den räknas som vår äldsta kultiverade gröda, människor odlade pumpa tusentals år innan de odlare majs.

Nu skördar Madeleine och Alexandra Nilsson päron. Frukten som i många länder är lika populär som äpplen. Pomologen Niklas Medin hyllar päronet för sina olika konsistenser och breda smakpalett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är päronskörden igång hos systrarna Madeleine och Alexandra Nilsson på Österlen i Skåne. När Meny besöker är det Clara Frijs som plockas. De odlar också Carola, Conference och Röd Clapp's Favorite.För fyra år sen blev de frukt- och bärodlare.- Vi längtade hem, säger de. Vi ville tillbaks till Österlen.Nu var de i och för sig inte längre bort än i Malmö, men ändå.Alexandra är ekonom och Madeleine utbildad till lantmästare på SLU, Lantbruksuniversitetet. En kombination som passade bra när de tog över fruktodlingen.De odlar 32 hektar äpplen och 5 och ett halvt hektar päron. Dessutom plommon, hallon, jordgubbar, körsbär, samt gurka och tomater.- Vi har 100 000 träd som ska beskäras varje år.De visar päronodlingen och berättar hur det går till.- Grejen med päron är att det är en sån användbar frukt, säger pomologen Niklas Medin. Med flera olika konsistenser. Från krispigt till det smältande, nästan mangoartade. Och de har en bred smakpalett.Niklas använder gärna päron i maten. Skär ett omoget Conference och rosta i ugn tillsammans med rotsaker.- Eller skala och ät i skivor tillsammans med ost. Eller choklad eller lakrits.

Burgerdudes, fyra kompisar som gillar hamburgare så mycket att de numera har som jobb att åka runt världen och testäta. Vi hänger med på en provsmakning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Sjöström, Toby Lee, Selin Safer och Linus Josephson är kompisar som käkat hamburgare ihop sen 2009.Några år senare drog hamburgervågen in över Sverige och gänget började recensera alla nya ställen. De kallar sig Burgerdudes på Youtube, instagram och sin blogg och har blivit en maktfaktor i hamburgervärlden. Enligt dem själva är de världens största webbplats för hamburgerrecensioner med över 800 recensioner i drygt 60 länder.De publicerar listor över de bästa hamburgerställena i Sverige och världen.Vi följer med på en testätning och pumpar gänget på hamburgerkunskap.

Svenska ekologiska äpplen är svåra att hitta i butikerna. För tio år sen fick odlaren Henrik Strömblad sålt allt. Idag har han svårt att bli av med dem. Vad har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Strömblad odlar ekologiska äpplen på Hallandsåsen. Han tog över sin pappas äppelodling och ställde om till ekologiskt för 12 år sen.- Då köpte den största livsmedelskedjan allt vi fick fram, säger Henrik.Idag oroar han sig för om han ska kunna få sålt skörden.Hittar man ekologiska äpplen i handeln är de oftast importerade. Precis som de flesta äpplen. Tre fjärdedelar av alla äpplen importeras.Maria Wieloch, chef för frukt och grönt på ICA Sverige, och Magnus Törnblom, presschef på Axfood, redogör för de stora livsmedelskedjornas inställning till ekologiska äpplen. Stora volymer passar bättre in i de centraliserade systemen. Därtill har efterfrågan från konsumenter minskat.

Richard Tellström, etnolog och mathistoriker, berättar vad som är svensk matkultur och hur den har blivit till. Vi är den gemensamma smörknivens folk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En svensk matkulturell egenhet är den gemensamma smörkniven på buffébord. Smör med smörkniv står uppdukat på frukostbuffén, smörgåsbord, julbord och större sammankomster som bröllop. Där brer var och en sina smörgåsar och andra väntar snällt i kö på sin tur. I andra matkulturer lägger man en klick smör på sin brödtallrik och brer sedan vid bordet.”Varje tugga är en tanke” heter Richard Tellström bok om svensk matkultur. En historisk exposé över vår matkultur under 800 år. I programmet definierar Richard vad en matkultur är och berättar hur den svenska har formats. Om det stora inflytandet från den lutherska pietismen, där det handlar om att avstå från saker. Nyttighet är viktigt, inte njutning.- Mat är ett kulturuttryck för oss människor, säger Richard. Vi äter inte vad som helst. Vi äter det som andra äter. - Matkulturer formas av tre saker i kombination. Ekonomi, politik och värderingar.Vi gestaltar våra värderingar genom vad vi äter. Och vi påverkas av länder som vi ser som föredömen. Länge har det varit USA. Många av nyheterna inom svensk matkultur har tagit vägen över USA.Och det är inte självklart att stora invandrargrupper påverkar matkulturen.- Mat är alltid socialt rankat, säger Richard Tellström.

Köpa svenskt. Köpa från EN bonde. Och köpa från reko-ring. Det var läxan under sommarlovet. Fördelar, nackdelar och lärdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby har tillsammans med matentusiasten Jesper Lindkvist under sommaren haft i läxa att handla mat på ett annat sätt.Nina har köpt mat från en odlare genom att gå med i ett andelsjordbruk. Det kallas också CSA, efter engelskans community supported agriculture. Ninas engagemang sträcker sig över ett odlingsår. I början av året betalade hon in 6 500 kronor och för det får hon grönsakspåsar i 20 veckor från bonden.Man får det som skördats. Och går det fel i odlingen så märks det i påsen.Jesper bestämde sig för att bara köpa svenskt, från vanliga livsmedelsbutiker. Och han var ganska sträng i sin bedömning — det skulle vara svenskt hela vägen. Då faller många ”svenska” produkter bort, för att det också ingår importerade råvaror. Svensk pasta är t ex svårt att få tag på.- Det väcker många tankar om vårt livsmedelssystem, säger Jesper.Tomas handlade från en reko-ring. Via en facebook-grupp beställs från producenter som anmält vad de säljer, och sedan hämtas och betalas det på en parkeringsplats. Varannan vecka. Olika utbud varje gång. Grönsaker, kött, chark, ost, glass och andra förädlade produkter som fermenterade grönsaker, drycker, chutney och marmelader.