Podcasts about nordiska

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul möter vi våren och eldens element.Efter vinterns stillhet vaknar livet åter till liv och vi bjuds in att ta emot ljuset, kraften och den skapande energin som vill växa genom oss.Vi börjar med gudinnan Sol, även kallad Sunna, som för med sig ljus, värme och läkande kraft.Hon hjälper oss att smälta det som varit och öppna oss för det nya. Precis som vårens första knoppar bryter sig fram kan läkningen ibland vara både vacker och utmanande. Sol påminner oss om att ta emot ljuset, låta våra rötter växa sig starka och ge näring åt det som vill blomma i våra liv.Därefter möter vi gudinnan Syr (Sýr), en kraft som hjälper oss att komma i kontakt med vår egen sanning. Vad vill du egentligen? Vad vill du säga ja till och vad behöver du säga nej till? Syr påminner oss om vikten av att vårda vår inre eld, vår passion och det som får oss att känna oss levande.Slutligen möter vi gudinnan Vanadis, en gudinna som bär på glädje, skaparkraft, njutning och frihet. Här utforskar vi hur kvinnlig kraft genom historien ofta har misstolkats eller förminskats, och hur vi istället kan återta kontakten med vår egen KROPP OCH inre visdom.Vanadis uppmuntrar oss att leva i vår sanning, följa vår glädje och finna våra egna lärare i naturen och livet självt.Avsnittet avslutas med en VÄGLEDNING FÖR HUR DU GÖR EN kraftfull eldceremoni.Genom eldens transformerande kraft får du möjlighet att släppa taget om det du inte längre vill bära, uttrycka tacksamhet för det som varit och formulera dina önskningar för framtiden.När elden brunnit ut och återgått till Moder Jord avslutas ceremonin i vördnad och tacksamhet.Välkommen till en inspirerande resA genom de nordiska gudinnornas årshjul, en resa genom årstiderna, elementen och den visdom som finns inom oss alla.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordiska mästerskapen.En Fin rosett helg.Falsterbo 7 stars.RO,RO,ROoch mycket mer

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul stiger vi in i vinterns rike och luftens element.Vintern bjuder in oss att lyssna till det osynliga, till själens viskningar och den inre visdom som alltid finns tillgänglig när vi vågar stanna upp och GÅ INÅT.Vi börjar med de tre Nornorna, de uråldriga kvinnorna som väver livets trådar. Urd representerar det förflutna, Verdandi nuet och Skuld framtiden.Genom deras visdom får vi reflektera över vilka mönster vi vill lämna bakom oss, vad vi behöver bevittna i nuet och vilken framtid vi vill skapa. Livet liknas vid ett spindelnät där alla trådar hänger samman, och där vi själva har kraften att påverka vår fortsatta väv.Därefter möter vi vinterns gudinna Skade (Skaði), den starka, raka och fokuserade kraften som hjälper oss att rikta vår energi dit den verkligen behövs. Med pilbågen i handen frågar hon oss: Vad vill du lägga ditt fokus på? VAD VILL DU LÄGGA DIN ENERGI PÅ? Slutligen möter vi Menglöd (Menglöð), den helande gudinnan som hjälper oss att återknyta kontakten med vårt inre barn, vår livsgnista och vår inneboende kraft.Hon bjuder in oss att läka gamla sår, möta våra rädslor med kärlek och finna glädjen i det enkla och vardagliga.Genom hennes energi påminns vi om att den största läkningen ofta börjar inom oss själva.Vintern är en tid för stillhet, reflektion och inre vägledning. En tid att lyssna till själens röst, samla kraft och rikta vår energi mot det liv vi vill skapa.Varmt välkommen att lyssna.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.Familjescen med Jonas Olofsson i Vallsta och hustrun Kerstin Jonsdotter med barn, troligen målad omkring 1680 och länge uppsatt i Arbrå kyrka i Hälsingland. Motivets släkttavla och kyrkliga kontext knyter an till avsnittets tema om präster, familj och lokalsamhälle. Foto: Nordiska museet, CC BY-NC-ND, via Nordiska museet.Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En statare var en lantarbetare som fick större delen av sin lön – staten – i form av livsmedel och boende. Under jordbrukets snabba förvandling från sent 1700-tal och framåt uppstod denna helt nya klass i det svenska agrarsamhället. I Fattigsverige stack stataren inte ut. Men systemet överlevde sig själv och kom under 1900-talet dels att förevigat av några av våra bästa författare, men framförallt blev dess avskaffande en viktig symbolfråga för den svenska arbetarrörelsen.I mitten av 1940-talet gick det sista statarlasset. Men minnet av denna grupp har blivit kvar. I detta avsnitt pratar vi vitt och brett om statarna. Hur systemet växte fram, hur det avskaffades och vad som utmärkte det.---Läslista (bl a)Lundh, C. & Olsson, M., historiker (red.). Statarliv : i myt och verklighet. (Gidlund, 2008).Furuland, L., Nordiska museet, & Sveriges radio. Statare : statarklassens historia i ord och bild till 30-årsminnet av sista statarlasset. (Nordiska museet, Sveriges radio, [Seelig], 1975).Lo-Johansson, I. & Lundh, G. Statarna i bild. (KF, 1948).Johansson, A.L. Gunnar Sträng : landsvägsagitatorn. (Tiden, 1992). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan det vara så att vi i den upplysta samtiden när en längtan tillbaka till det förlåtande mörkret, halvskymningen, där inget går att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-02-20.Vid midsommartid i Stockholm är solens vinkel som mest 54 grader över horisonten. Sedan sjunker den för att i slutet av december inte nå högre än 8 grader. Det är som att vinkeln, under det där halvåret, går från ett hyfsat hungrigt varggap till ett snålt smil från en påstridig försäljare.Från 54 grader till 8. Vi ser ljuset försvinna. Det här är en av de erfarenheter som gör städer långt i norr till det de är. Det är också en av de saker som binder dessa städer samman. Det finns ibland en idé om att Stockholm är en stad på linjen New York – Paris – London. Att de här städerna, dessa urbana metropoler hör samman – identitetsmässigt, ekonomiskt och kulturellt.Men alla som någon gång sett mot horisonten och sett ljuset försvinna vet att Stockholm egentligen sitter ihop med Helsingfors. Det är två städer målad i ett blått försvinnande ljus. Konstnären Eugène Jansson målade detta blå Stockholm. En plats där ljuset alltid är på väg bort.Som i hans målning ”Gryning över Riddarfjärden” från 1899: Här syns en stad vid ett stort svartblått vatten. Vitt skum river upp ett virvlande tillfälligt hål av ljus. Det går att se hur kallt det är. Vid horisonten ligger staden. Några kyrktorn skjuter upp. En svag strimma rött, annars ett stort stål-blått sjok med moln som lägger sig över staden och vattnet. Små prickar av gatlyktor lyser fåfängt. Rebecka Solnit har skrivit om denna blåa färg i sin bok ”Gå vilse”. Hon kallar den längtans färg, avståndets färg. En färg som när man sträcker sig efter något men inte når riktigt fram. Det liv som levs i städer i norr levs i detta melankoliska avstånd. I boken ”Ut ur mörkret” skriver etnologen Jan Garnert att att synen på denna nordiska skymning förändras när det elektriska ljuset kommer kring sekelskiftet 1900. När man börjar kunna tända elektriska ljus inomhus, och skingra mörkret, blir skymningen mer romantisk. Med det elektriska ljusets ankomst – inomhus och på gatorna –tycks den inte lika hotfull. Nu kunde man stanna upp och betrakta dess skönhet. Det var då Eugène Jansson och Anders Zorn och andra började måla det som kallats det nordiska ljuset. Innan de klev in i det varma elektriska ljuset på gatorna, i salongerna och i hemmen.Städer i norr formas, som vegetation vid blåsiga kuster, av ljuset. Den relativt låga bebyggelsen i en stad som Stockholm är den nordliga stadens sätt att sträcka sig efter ljuset, ingen – förutom kyrkorna – har historiskt tillåtits att ta himlen i anspråk. Det horisontella ljuset ska nå fasaderna, fönstren och människorna som skyndar förbi på gatorna. Nordiska byggnader söker efter ljus. Där hus i andra – ljusare och varmare – delar av världen gärna öppnar sig uppåt mot himlen och lägger en gård i skugga vill husen i norr samla in det låga ljuset med sina fönster. Minsta lilla torparstuga skulle ha ett fönster på husets sidor. I Jan Garnerts bok framträder en mänsklig besatthet av att utplåna mörkret. Oftast av rent praktiska skäl, för att kunna läsa, arbeta, umgås också efter mörkrets inbrott. Mörkrets inbrott.Just som om mörkret bröt sig in utan att acceptera väggar och dörrar och lade sig objudet över människorna i hemmen. Det upplysta hemmet blev en motståndshandling, ett inbrottsskydd, men också ett sätt att skapa ett hem, idén om en hemkänsla, ett socialt liv efter solnedgången. När Sverige var som fattigast i mitten av 1800-talet låg i stort sett ett helt land i mörker efter solnedgången. Det är på många sätt otänkbart att föreställa sig det mörker som städer och hem var nedsänkta i innan ljuset blev ett elektriskt allmängods. Garnert skriver om detta ”tussmörker”, höstskymningens halvmörker, den där tiden innan mörkret helt fallit och ljuset försvunnit. Halvdagrar, skumrask. Och nästan inget som kunde skingra det.Om man levde i en tid innan elektriskt ljus var det tiden när arbetet avstannade. Det finns ett engelsk ord av samma ursprung, för detta mellanljus, twilight. Oknytt, oro, mörkrädsla. Men också lugn. När Garnert citerar källor om vad det var för liv, som levdes i detta mörker kan man – i en tid där ljuset aldrig fattas en – drabbas av lite avund över vilan som finns inbäddad i det mörka livet. I det obönhörligt mörka, i det som inte går att betvinga och stoppa. Det finska ordet kaamos, är en benämning på midvintertiden utan sol, men enligt etnologen Hanna Snellmans barndomsminnen betyder det något mer än att vara utan ljus, "det betyder också att du får sova när som helst och det finns ingenting att göra". Konsumtionssamhället förstärker ljuskulten när det elektriska ljuset kommer från sekelskiftet och framåt. I sin bok Melankolins rum skriver Karin Johannisson om den senmoderna vita melankolin. Den melankoli som tidigare varit en mörk vildhet, något utanför ljuskäglan, något bortanför människan, i skogen efter tussemörkret, blir nu en besvikelse inuti. Johannisson skriver: ”Konsumtionssamhället kan leva högt på detta klassiska melankolitema: ändlös längtan att tillfredsställa och ändlös tomhet att fylla med substitut. En avskalad vitfärg läggs över verkligheten, ett blankt ljus utan skuggor”.Ett blankt ljus utan skuggor. Kvarteren runtomkring Brunkebergstorg i Stockholm ska byggas om. Det ska bli ett nytt handels-, kontors och hotellområde. Fastighetsägaren AMF Pension vill att husen, gatorna och torgen ska bli ”en frizon mitt i city där människor kan fokusera, prestera och leverera”. Jag föreställer mig detta som en plats som specialiserat sig på upplösningen av dag och natt, ljus och mörker. Tillsammans med upplösningen mellan arbete och fritid och offentligt och privat. En gränslös stad i ljus. Det är nästan så att man vill dra ur en kontakt, öppna dörren och låta kaamos rulla in med sina obevekliga avbrott. Släppa in det ogenomträngliga mörkret som aldrig når de disciplinerade – övervakade - människorna i den moderna staden. Initiativet att på 1600-talet lysa upp Paris med gatljus kom från polisen, det var Ludvig XIV polisgeneral Gabriel Nicholas de la Reine som om med förslaget att det skulle hänga lanternor var 20 meter över gatorna. Ljuset var en ordningsmaktens förlängda arm. Peter Englund konstaterar i sin essä ”Om mörker och ljus” i boken Förflutenhetens landskap att det starka ljuset länge har förknippats med övervakning. Det skarpa nya elektriska ljuset förbannades av de som var skeptiska att det ”bara skulle skina på mord och offentliga brott, eller i sinnessjukhusets korridorer”. Ljuset som ett panoptikon som skulle visa allt, där det inte skulle gå att gömma sig. Jag har svårt att släppa Hanna Snellmans barndomsminne, kaamos, mörkret betyder att du får sova när som helst och det finns ingenting att göra.Det förlåtande mörkret, mörkret som vila och som utkikspunkt.Vad händer i sysslolöshetens mörker? Vad får man syn på? En amatörastronom gav mig en gång koordinaterna till en mörk plats utanför Stockholm. Själva utfärden dit var fin. Väl där var stjärnhimlen svidande storslagen. Men kanske var hemfärden ännu mer fascinerande. Det där ljuset som kom rusande emot en, först några enstaka lyktstolpar, sedan en hel ljus värld. Den såg annorlunda ut nu när vi bar på minnet av mörkret.Dan Hallemar, kulturskribent LitteraturJan Garnert: Ut ur mörkret. Ljusets och belysningens kulturhistoria. Historiska media, 2016.

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul stiger vi in i höstens energi och vattnets element.Hösten bjuder in oss att sakta ner, reflektera och våga möta våra känslor på djupet.Först möter vi gudinnan Ran, havets och känslornas gudinna. Hon hjälper oss att utforska våra innersta känslor och förstå de budskap som finns gömda under ytan. Precis som havet rymmer både skatter och djupa strömmar får vi lära oss att möta allt från lust, passion och sensualitet till ILSKA, sorg och det som kroppen vill göra sig av med.Ran påminner oss om vikten av att sätta gränser och att våga känna fullt ut. Enligt myterna hade hon nio döttrar som sägs representera olika känslor och havets många uttryck.Därefter möter vi gudinnan Hel, en av de mest missförstådda gestalterna i den nordiska mytologin. Här får vi upptäcka en annan sida av Hel, inte som skrämmande utan som en kraftfull gudinna för transformation, läkning och återfödelse. Hon hjälper oss att släppa taget om det som har tjänat ut sin roll och att låta kärlekens eld förvandla det gamla till nytt liv.Slutligen möter vi gudinnan Natt, mörkrets urmoder och moder till både dag och natt. Hon bjuder in oss att vila, gå inåt och låta oss hållas av mörkrets läkande famn. I den stillhet som hösten och vintern för med sig finns möjligheten till djup läkning, visdom och återhämtning.Lina delar också med sig av egna erfarenheter och berättar om den magiska kraft hon upplever i mötet med b la gudinnan Natt.Välkommen till ett avsnitt om känslornas djup, transformationens kraft och mörkrets läkande visdom.Ran hjälper oss att känna VÅRA KÄNSLOR och våga dyka under ytan.Hel hjälper oss att transformera det som VI KALLAS ATT lämnA bakom oss.Natt håller oss varsamt medan förändringen får sjunka in och nytt liv förbereds i det tysta.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: B2 Min käre mor är tillbaka i ett intressant avsnitt om nordiska stereotyper! Har du länge velat veta vad vi nordbor tycker och tänker om varandra? En nordbo är någon som bor i Norden, alltså Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.  I det här avsnittet går vi igenom både vanliga stereotyper och våra egna tankar.  --- Glöm inte att du kan bli medlem på Simple Swedish Center, och få poddavsnitten plus övningar, grammatik, content, community och lektioner med konversationsövning! Klicka här för att få veta mer.

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul riktar vi blicken mot sommaren, en tid för att skörda det vi sått, njuta av solens livgivande energi och dela gemenskap med nära och kära.Vi inleder avsnittet med att uppmärksamma Linas Gudinne Summit som startar den 21 juni, där du får möta inspirerande kvinnor, gudinnevisdom och andliga perspektiv.gudinnesummit.seLina leder oss även in i avsnittet med en kort meditation som hjälper oss att tona in sommarens gudinneenergier.Därefter möter vi tre gudinnor som hjälper oss med sommarens kraft och energi vi börjar med gudinnan Jord, Moder Jord, den närande kraft som påminner oss om vår kontakt med naturen och allt levande.Sedan besöker vi gudinnan Saga, visdomens och berättandets gudinna, som hjälper oss att reflektera över livets erfarenheter och den resa vi gjort hittills under året.Slutligen utforskar vi gudinnan Gefn, en aspekt av Gudinnan Freja, som förmedlar moderlig kärlek, överflöd, livskraft, kärlek och skörd.Sommaren är en tid för tillväxt, glädje och förvandling, en tid att ömsa skinn, släppa det gamla och fullt ut ta emot ljuset både inom och omkring oss.Nästa avsnitt i serien om de nordiska gudinnornas årshjul släpps den 27 juni.Varmt välkommen att lyssna.Medverkande:Lina Lanestrand och Katri Kingstedtgudinnesummit.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bajsnedsprutat hus, Sveriges Jas-gåva till Ukraina och första Bellmanvitsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Första dagen på juni och växtligheten horar ut sig. Davids mammas makaronsallad, igen. Sverige har donerat sex JAS Gripen stridsflygplan till Ukraina och soldaterna har fått ett nytt poängsystem. Vi ringer upp radions Ukrainakorre Lubna El Shanti för att prata om det. Parets hus nedsprutat med bajs och gå inte fram till mannen i kepsen. Det ligger så lätt i mun att säga "Paris Saint-Germain". P3 Nyheters Agnes Cohn om att SL tampats med tunnelbaneproblem hela helgen och att två kvinnor i Göteborg har startat det nya nätverket "Cougars and lamm" där äldre kvinnor kan träffa yngre killar. Idag handlar allt om Linnea. VM-försnack med David och vi pratar inte om VM-matchen mot Senegal 2002. Vad är egentligen ett immateriellt kulturarv och varför är listan på Sveriges så konstig med allt från Bellmanvitsar till tegelhantverk? Nordiska museumets etnolog Jonas Engman berättar. Tidpunkter i avsnittet:09.51 Nyhetsfördjupning: SL:s mardrömshelg verkar inte ta slut.14.03 Sveriges JAS-gåva till Ukraina.35.29 Nyhetsfördjupning: GBG:s nya dolda nätverk: "Cougars and lamm".01.00.57 Sveriges immateriella kulturarv.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Bellmanvitsar är en av Sveriges tio nya immateriella kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Sverige har fått tio nya immateriella kulturarv. Bland annat bada bastu, halmslöjd, Bellmanvitsar, tegelhantverk och diwali. Vad klassas som ett immateriellt kulturarv och hur blev Sveriges lista så här konstig? Nordiska museets etnolog Jonas Engman hjälper oss förstå alltihop.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

I dagens avsnitt får Spelhyllan besök från andra sidan Atlanten - självaste Ellinor DiLorenzo hälsar på! Hon berättar om spelet Nordiska Väsen av Fria Ligan, till vilket hon skapat podcast och gett ut en kampanj. Nordiska Väsen är ett spel om skräck i ett svenskt 1800-tal, främst (men inte enbart) baserat på Johan Egerkrans bok med samma namn. Varför är det ett spel som fungerar även på andra sidan havet? Dessutom tips om litteraturklassikern Trollkarlen från Övärlden av Ursula K LeGuin!Kom och lyssna!

2026 års upplaga av Venedigbiennalen öppnar mitt i den geopolitiska turbulensen vilken betydelse får det för en av världens största konsthändelser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med till Venedigbiennalen, en världens främsta och mest prestigefyllda mötesplatser för samtida konst! Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropa-korrespondent, är på plats när den 61:e biennalen i ordningen öppnar.Huvudutställningen har temat "In minor keys" och är kurerad av sydafrikanske Koyo Kouoh, som avled 2025. Cirka 100 konstnärer från hela världen deltar i biennalen, jämte ett 30-tal andra konstevenemang som äger rum samtidigt.Men, årets upplaga har kantats av kontroverser redan innan den börjat – protester har till exempel riktats mot att Ryssland är tillbaka är att ha ställt in 2022, vilket fick EU att hota med indraget stöd till biennalen. Förra veckan avgick juryn på grund av konflikterna kring den den ryska medverkan, men kritik har också riktats mot exempelvis Israels och USAs deltagande. Sydafrikanska paviljongen kommer att stå tom, eftersom konstnären Gabriella Goliath hoppade av när den sydafrikanska kulturministern krävde ändringar i verk som hade kopplingar till Gaza.Vilka avtryck gör allt detta på biennalen? Hör Cecilia Blomberg som också träffat konstnären Klara Kristalova som representerar Sverige i den Nordiska paviljongen.KONSTNÄREN NIKI LINDROTH VON BAHR TÄVLAR I CANNES MED "THE END"Under vintern har konstnären och filmskaparen Niki Lindroth von Bahr ställt ut på Kalmar konstmuseum, en utställning med titeln "Terminal", där hennes egna djurdockor visats i olika scener på en flygplats. I den nya filmen The End", som valts ut för tävlan i kortfilmssektionen på Cannes filmfestival, ser vi samma djur i en undergångsberättelse på samma flygplats. Niki Lindroth von Bahr arbetar med stopmotion-animation och hennes filmer är sorgsna betraktelser över livets tillkortakommanden, men som också kan rymma humor och igenkänning. Hon slog igenom med "Min börda" (2017) som vann en Guldbagge och många andra priser världen över. 2019 ställde hon ut "Något att minnas" på Färgfabriken, en utställning som är den mest besökta av alla på konsthallen och 2022 gjorde hon ”The House” för Netflix. I dag gästar hon P1 Kultur!BARBRO LINDGREN OM NATTEN SOM NÄRMAR SIGFörfattaren Barbro Lindgren har skrivit odödliga verk om Loranga, Masarin och Dartanjang, Sparvel, Max, Vilda bebin, grisen Benny, trilogin "Jättehemligt", "Världshemligt och "Bladen brinner" – och många, många fler klassiker som älskats av både barn och vuxna i generationer. Hon har också skrivit renodlade vuxenböcker och i vår har "Nu kommer natten" getts ut, en bok om barndomen, men också om barnen, barnbarnen och hur hon vill att henne begravning ska bli – Lisa Bergström ringde upp för ett samtalESSÄN: DAVID ZIMMERMAN OM VILHELM EKELUNDVilhelm Ekelund betraktades under det tidiga 1900-talet som en av våra främsta naturlyriker, men 1906 drabbades han av tvivel som skulle förändra hans skrivande för alltid. I dagens OBS funderar poeten David Zimmerman över vad som hände och vad det fick för konsekvenser för Ekelunds skrivande.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Ellen Key (1849–1926) var en av sekelskiftets mest inflytelserika opinionsbildare, vars röst hördes långt utanför Sveriges gränser. När hon gav ut Barnets århundrade (1900) angrep hon den ”själamördande” skolan, den hårda disciplinen och krävde en uppfostran som tog barnets egenart på allvar. Tankar som idag präglar svensk skola och barnuppfostran.Men samma framtidstro som gjorde Key till en pedagogisk profet rymde också en mörkare baksida. I hennes vision om ”det nya seklet” fanns inte bara ett friare barn, utan också en idé om att mänskligheten kunde – och borde – förbättras biologiskt. Pedagogik och eugenik (rashygien/rasbiologi, som det ofta kallades i Sverige) kom hos Key att fungera som två sidor av samma modernitetsprojekt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor emerita Ebba Witt-Brattström i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet om Ellen Key och hennes banbrytande syn på utbildning och barnuppfostran. Podden spelades in inför publik under Ellen Key-veckan i Ödeshögs kommun.Ellen Key växte upp i en miljö präglad av både privilegier och intellektuell frihet. Hon föddes på Sundsholms gård utanför Västervik och växte upp i en familj där politik och litteratur stod i centrum. Redan vid fyra års ålder lärde hon sig läsa, och herrgårdens omfattande bibliotek blev hennes främsta lärosäte. Där tillägnade hon sig kunskaper i flera språk och kom i kontakt med Europas stora tänkare.När familjen drabbades av ekonomiska bakslag omkring 1880 tvingades Key att söka sin egen försörjning. År 1878 startade hon och Anna Whitlock tillsammans Whitlockska samskolan, en progressiv institution där hon fick möjlighet att pröva och utveckla sina idéer om mer barncentrerad undervisning. Under dessa år i huvudstaden etablerade hon sig som en av de starkaste rösterna i tidens radikala kretsar, med särskilt engagemang i frågor om yttrandefrihet, kvinnors rättigheter och social rättvisa.Ellen Key var tidigt ute med att formulera en rättighetsliknande barnsyn. I en idealskola skulle barnaga och kroppsstraff höra till det förgångna: katekesläsning och aga skulle ”bannlysas” och ersättas av en konfessionslös och radikalt individualiserad undervisning – för både flickor och pojkar.Målet var större än att bara byta metod. Skolan skulle sluta producera en ”välartad, lydig massa” och i stället utveckla barns och ungdomars personligheter. Den tanken återkommer i Keys kritik av utbildningsinstitutionerna – från folkskola till universitet – som, enligt henne, riskerade att kväva individualitet, självverksamhet och lust att lära.Nyckeln var ofta hemmet. Key föreslog att små barn (cirka 5–7 år) i högre grad skulle fostras i hemmen, i små ”hemkurser” med 8–10 barn. Uppfostrarens främsta roll var att lämna barnet i fred så att intressen och drivkrafter kunde växa fram naturligt. Samtidigt var hon skeptisk mot vissa samtida barnomsorgsformer – som kindergarten – som hon menade riskerade att forma ”hjordmänniskor”. När den offentliga skolan väl tog vid skulle den vara en verklig samskola, med flickor och pojkar från alla samhällsklasser och med studieplaner som i stor utsträckning individualiserades.Ett typiskt drag hos Key är hur estetiken kopplas till moral och mognad. Skönhet – i hem, skola och vardag – var inte prydnad, utan ett medel för att utveckla människan. I hennes bildningsprojekt skulle människor ”föras till konsten” och konsten ”till folket”, eftersom skönheten ansågs kunna göra livet mer människovärdigt och samtidigt bidra till att bygga ett bättre samhälle.Bild: Författaren och pedagogen Ellen Key (1849–1926), taget 1910. Key var en inflytelserik debattör i samtidens frågor om bildning, kvinnors rättigheter och barnets ställning. Foto: Becker & Maass. Public Domain Mark (PDM), via Nordiska museet.Musik: Piano Outro med Humans Win, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget bedrev Sovjetunionen ett systematiskt kulturellt påverkansarbete i Sverige via så kallade vänskapssällskap. Det kalla kriget handlade i grunden om en konflikt mellan två samhällssystem – kapitalism och kommunism. Men striden stod inte bara på den militära arenan.Förbundet Sverige–Sovjetunionen och dess lokala sällskap arbetade med en klassisk repertoar av folkbildning, idrott och kulturarrangemang: i konserthus och föreningslokaler, genom tidskrifter, utställningar och delegationsresor. Samtidigt var det en ojämn kamp: Sovjetunionen hade svårt att matcha västs populärkulturella dragningskraft.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olov Wenell, forskningsrådgivare vid Försvarshögskolan, som disputerade på avhandlingen Sovjetunionen och svenska vänsällskap 1945–1958: Sällskapen Sverige–Sovjetunionen som medel i sovjetisk strategi (Umeå universitet, 2015).Sovjetunionen spelade gärna sina starka kulturkort: klassisk musik, litteratur, konst och idrott. Konserter, filmvisningar och idrottsutbyten gav möjligheter att presentera en attraktiv motbild till den Sovjetbild som dominerade i svensk press. För att lyssna på hela avsnittet behöver du en prenumeration på https://historianu.supercast.com/Ett särskilt format blev “vänskapsveckor” – intensiva perioder med många evenemang, ofta med sovjetiska artister och kulturpersoner. Den första kulturveckan som senare kom att kallas ”Vänskapsvecka med Sovjetunionen” genomfördes i slutet av september 1951: omkring 120 evenemang i 30 svenska städer.Sällskapen arrangerade också resor till Sovjetunionen. Programmen var ofta noggrant koreograferade: delegater skulle se framsteg, ordning och framtidstro. Men allt gick inte alltid enligt plan – och just den typen av friktion (fel besök, fel samtal, fel intryck) blev i sig en risk för ett propagandaprojekt som levde på kontroll.En viktig strategi var att hålla verksamheten på armlängds avstånd från Sveriges kommunister som kunde skrämma bort den politiska och kulturella elit man ville locka. Därför syntes ofta mer “respektabla” namn i styrelser och på ordförandeposter, medan det praktiska arbetet kunde drivas av andra.Tanken på svensk-sovjetiska vänskapsorganisationer fanns redan under mellankrigstiden. Själva Förbundet Sverige–Sovjetunionen har rötter i 1930-talet, men efter andra världskriget och in i 1950-talet intensifierades arbetet och organiserades om i nära samspel med sovjetiska aktörer.Sovjetunionen satsade mer målmedvetet på att bygga upp liknande nätverk runt om i världen. En central aktör var VOKS (Allunionella sällskapet för kulturella förbindelser med utlandet), grundat 1925 för att samordna kulturella kontakter med omvärlden.I Sverige samlades de lokala sällskapen i en riksorganisation. Vid en kongress i november 1950 bildades (i praktiken) Förbundet Sverige–Sovjetunionen med 19 anslutna sällskap. Stockholmssällskapet blev ofta navet och uppges ha varit drivande i att organisera mottaganden av sovjetiska kulturdelegationer och att formera svenska delegationer till Sovjetunionen. Material till föreläsningar och diskussioner kom i hög grad från sovjetiskt håll.Bild: Affisch för frågeaftonen ”Vad såg Docent Silverskiöld i Sovjetunionen?” i Konserthuset Örebro den 22 februari 1952, arrangerad av Sällskapet Sverige–Sovjetunionen. Medverkar: docent Nils Silverskiöld, redaktör Sven Storck och fru Agnes Karlsson. Konserthuset Örebro, CC BY.Kremls befästa murar och torn i Moskva, fotograferade 1967 under sovjettiden – en symboltyngd makt- och regeringsmiljö som ofta står i centrum när 1900-talets ryska och sovjetiska historia diskuteras. Foto: K W Gullers, CC BY-SA, via Nordiska museet (NMAx.0031302).Musik: Vladimir Troshin framför ”Podmoskovnye vechera” (”Moscow Nights”), en sovjetisk sång inspelad 1956 Källa: Internet Archive Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den kanadensiske illustratören och bilderboksförfattaren tilldelas världens största barn- och ungdomslitteraturpris P1 Kultur är på plats live. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I studion har vi samlat barn- och ungdomslitteraturkritikerna Lina Kalmteg, Viveca Bladh och Shora Esmailian för att analysera och värdera årets pris.NY UPPMÄRKSAMMAD BARNBOK OM VAD DU SKA GÖRA OM DU MÖTER EN SILVERFISKTrion Linda Bondestam, Malin Kivelä och Martin Glaz Serup gjorde för fem år sedan succé med barnboken "Om du möter en björn" och nominerades bland annat till Augustpriset och Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris. Nu gör de comeback – men har bytt björnen mot ett betydligt mindre och oansenligare djur: silverfisken. Reportage av Felicia Hassan.ESSÄ: DAGBÖCKER – ARIS FIORETOS OM ADORNOS VÅLDSAMMA OCH EROTISKA DRÖMARTheodor Adornos nedtecknande av sina drömmar bär på en imponerande återhållsamhet. Det kritiska filosofen undviker nämligen att tolka. Aris Fioretos följer med honom in i natten.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Sara Ek och Eskil Krogh Larsson

Tony har jobbat stenhårt och bland annat varit på Nordiska trädgårdar. Peter tittar på sina blommande Kamelior. Liver är gött. Allt gåt bra. Välkomna till en härlig nattainspelning!

Den europeiska förpackningsindustrin har gått från boom till baksmälla. Efterfrågan viker, kostnaderna har rusat och nya globala flöden ritar om kartan. Samtidigt pressas nordiska aktörer – däribland Billerud. I veckans Skogen och kapitalet gästar vd Ivar Vatne för att reda ut vad som händer i branschen. Vi pratar om effekterna av Rysslands bortfall, ökad konkurrens från Asien och varför USA plötsligt blivit bolagets viktigaste marknad. I nyhetssvepet berättar ATL:s David Gustavsson om skogsägare som rasar efter misslyckade avverkningar, och logistiken som börjar bli en ny flaskhals.

Den 20 mars 1600 föll fem av rikets främsta adelsmän för bödelns svärd på Stora torget i Linköping. Händelsen har gått till historien som Linköpings blodbad och utgör kulmen på den maktkamp som under 1590-talet slet sönder den svenska Vasastaten.I centrum stod motsättningen mellan hertig Karl (den blivande Karl IX) och hans brorson Sigismund, kung av både Polen och Sverige. Blodbadet var inte en isolerad våldshandling utan resultatet av en långvarig konflikt där religion, lagtolkning och dynastisk rivalitet vävdes samman. Samtidigt markerade avrättningarna ett avgörande steg mot en mer centraliserad stat, där kungamakten i praktiken stärktes på högadelns bekostnad.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om hertig Karl: uppror, blodbad och den politik som formade Sverige efter Sigismundkriget. Petersson har bland annat skrivit boken Karl IX – kampen om kronan. För att lyssna på hela avsnittet måste du bli medlem i Historia Nu Premium.När Gustav Vasa säkrade arvriket genom Västerås arvförening 1544 var det tänkt att bli grunden för en stabil tronföljd – men istället följde brodermord och senare inbördeskrig mellan kung Sigismund och Hertig Karl. Efter Johan III:s död 1592 ärvde sonen Sigismund den svenska kronan. Därmed uppstod en personalunion mellan det katolska Polen och det lutherska Sverige. Sigismunds frånvaro och katolska tro väckte oro hos stora delar av prästerskapet, allmogen – och hos hertig Karl, som framställde sig som försvarare av reformationens verk.Vid Uppsala möte 1593 fastslogs den augsburgska bekännelsen som rikets enda tillåtna lära. Beslutet innebar i praktiken att katolsk gudstjänst förbjöds och att kungen förväntades regera i enlighet med luthersk ortodoxi. Detta var mer än en trosfråga. Genom kyrkomötets beslut skapades en religiös legitimitet för hertig Karls maktanspråk. Han kunde hävda att hans agerande syftade till att skydda den “rena läran” mot återkatolisering.Motsättningarna övergick gradvis i öppet krig. Vid riksdagen i Söderköping 1595 bekräftade ständerna Karl som riksföreståndare mot Sigismunds vilja. Konflikten kulminerade i slaget vid Stångebro den 25 september 1598, strax utanför Linköping. Sigismunds styrkor besegrades och kungen tvingades lämna Sverige. De rådsherrar som stött honom – däribland rikskanslern Erik Sparre och medlemmar av ätterna Banér och Bielke – utlämnades till hertigen mot löfte om rättslig prövning. De fängslades på Linköpings slott i väntan på rättegång.Rättegången inleddes den 3 mars 1600, när hertig Karl tillsatte en domstol med 153 personer från adel, krigsbefäl, borgerskap, allmoge samt fogdar och lagläsare. Konstruktionen gav sken av bred nationell förankring, men hertigen dominerade processen.Bildtext: Gustav Banér skildras natten före sin avrättning den 19 mars 1600 av PA Huldberg i anslutning till Linköpings blodbad. Källa: Nordiska museet, Reprofotograf/skanning: Bertil Höglund. licens: CC BY-NC-NDMusik: Explosion av Efliz, Storyblock AudioHuvudanklagelsen var landsförräderi. De åtalade hävdade att deras lojalitet mot Sigismund vilade på laglig arvsrätt och tidigare edsavläggelser. Försvaret betonade kontinuitet och plikt; hertig Karl tolkade hållningen som uppror. Efter veckor av förhör och påtryckningar föll domen. Flera adelsmän bad om nåd och skonades. Fem vägrade erkänna skuld. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niels Fredrik Dahl i samtal med Kristina Sandberg. Den framstående norske författaren gästade Internationell författarscen för ett samtal om sitt författarskap och om "På väg till en vän", en nyutgåva av hans prisbelönta debutroman som älskats av läsare i över två decennier. Niels Fredrik Dahl är en av Norges främsta författare och skriver både romaner, poesi och dramatik. Hans senaste roman "Fars rygg" belönades med Nordiska rådets litteraturpris och blev en bästsäljare i Sverige. Nu är han aktuell med en nyutgåva av hans prisbelönta debutroman "På väg till en vän". Kristina Sandberg är författare, skribent och kritiker, känd för trilogin om hemmafrun Maj som fick ett enormt genomslag hos både kritiker och läsare. För den sista boken i serien, "Liv till varje pris", tilldelades hon Augustpriset 2014. I samarbete med Natur & Kultur. Från 11 februari 2026 Jingel: Lucas Brar

I veckans avsnitt gästas vi av våra kollegor Douglas Lindahl och Hannes Thorstensson för att summera tre av våra senaste och mest lästa tematiska analyser. Vi inleder med vår Nordic Fund Manager Survey, där Douglas delar med sig av de viktigaste insikterna från senaste utskicket och sammanfattar hur nordiska fondförvaltare ser på marknaden, risker och positionering vid inledningen av 2026. Därefter fördjupar vi oss i en analys om aktieåterköp i nordiska bolag och varför bolag väljer att köpa tillbaka aktier. Vi ställer frågan om det alltid är värdeskapande, hur det står sig mot utdelning och varför ämnet är särskilt aktuellt just nu. Avslutningsvis går vi igenom vår large cap-screening, där Hannes beskriver hur vi hittar de mest intressanta nordiska large cap-bolagen i dagens marknad. Vi pratar metodik, urvalskriterier och lyfter fram några bolag som vi tycker ser extra spännande ut för tillfället. Vid frågor, funderingar och önskemål når ni oss på analyspodden@dnbcarnegie.se

När Hells Angels och Bandidos etablerar sig i Sverige på 90-talet utbryter en blodig konflikt i Skåne som kommer sprida sig över hela Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonja är i 20-årsåldern när hennes storebror Michael Ljunggren blir president för Bandidos. Nu berättar hon för första gången om tiden som anhörig under det blodiga kriget. — Det enda man ville var att han inte skulle vara med där, utan bara få vara en vanlig kille. Min storebror liksom, säger Sonja.1994 sker en skjutning inne på en svartklubb i Helsingborg där en person dör. Det blir början på kriget mellan Hells Angels och Bandidos. En våldspiral av mord, sprängningar och mordförsök sprider sig från Skåne till Finland, Norge och Danmark.11 personer dör i kriget mellan Bandidos och Hells AngelsUtomstående blir drabbade och en tystnadskultur börjar sprida sig bland vittnen. Samtidigt debatteras våldet i tv-sofforna och journalister bevakar begravningar med tusentals åskådare.1997 får konflikten ett oväntat slut. Då har elva personer mördats, varav två civila.Medverkande:Sonja, syster till Michael Ljunggren, president i Bandidos.Stephanie, dotter till Louis, prospect i Hells Angels.Anders Bergsten, polis under MC-kriget.Ulf Kristiansson, reporter på Helsingborgs dagblad.Sonja heter egentligen något annat.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld, Tredje Statsmakten Media.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären producerades 2026.

Efter en våldsam snöstorm som kom att kallas för Yrväderstisdagen så kraschade våra vänner med en hästdroska. Kapten Leffler föll i floden och räddades med nöd och näppe av sina vänner. Trotts att de skyler sig under brospannet och fått upp en liten eld så håller kölden på att sakta ta deras liv. Tillslut faller de in i dvala och somnar. Hur gick det för våra fyra äventyrare - det får ni svar på i detta jubileumsavsnitt.Avsnittet spelades in våren 2022.Rollspelet Nordiska Väsen är konstruerat av Fria Ligan. Musiken i podden kommer från ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Fria Ligans⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ officiella soundtrack, komponerat av Andreas Lundström, känd från rollspelspodden ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Sweden Rolls⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Musiken i påannonseringen kommer från ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Kviven duo⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ med låten Fiskarvise.Omslagsbilden är skapad i ChatGPT.#rollspel #gestalt #nordiskaväsen

I dagens avsnitt summerar vi både historik och utsikter för börsens småbolag. Tillsammans med småbolagsteamet går vi igenom en rykande färsk nordisk småbolagsguide där vi screenat närmare 480 bolag för att identifiera potentiella vinnare och förlorare. Som stöd för utsikterna delar vi även insikter från vår senaste business survey, där bolagen ger sin syn på efterfrågan, pris och kostnader. Var står vi i återhämtningscykeln – och hur står bolagens utsikter sig mot historiken?Det har pratats om småbolagens återkomst i flera år, och frågan är om 2026 blir året då vinstmomentum tar fart och värderingarna rör sig upp mot historiska nivåer. Ett avsnitt för dig som följer börsens småbolag!

I detta avsnitt diskuterar vi Finlands säkerhets- och försvarspolitik tillsammans med Anna Savolainen. Samtalet rör Finlands väg från historiska erfarenheter till Nato-medlemskap, samt hur det nordiska försvarssamarbetet utvecklas i ett nytt säkerhetspolitiskt läge.Anna Savolainen är forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik och doktorand i statsvetenskap vid Europeiska universitetsinstitutet.OBS: Avsnittet spelades in den 15 januari.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

LOK bjuder in oss till en raritet inom den Nordiska metallens underkategorier, nämligen NU-Metal på svenska. Allt började på en kommunal rockbandstävling i den glada lilla kommunen Partille och sedan tog LOK Sverige med storm! Vi sätter tänderna i debutalbumet Naken, Blästrad och skitsur (1999) och slår en gång för alla hål på myten kring debatten om huruvida NU metal är metal eller inte.Välkomna till en ny säsong med Nordisk Metal där allt denna gång är på svenska! 

Ola Wongs bokklubb med Victor Malm och Camilla Bergman.– Är barnböcker vänstervridna? Och är det okej om djuren röker marijuana? I denna Barnboksspecial jämförs en ny och en klassiker. ”Den fantastiska bussen” av den danske tecknaren Jakob Martin Strid kom i svensk översättning i oktober 2025 och har vunnit Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris. Elsa Beskows Tomtebobarnen kom 1910 och ingår i den svenska kulturkanonen. Panelen testläser för sina barn.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förra helgen samlades högerextremister återigen för den så kallade Salemmarschen söder om Stockholm. Det var 25 år sedan som den 17-åriga skinnskallen Daniel Wretström mördades och nu, 15 år efter att den ursprungliga marschen lades ned, försöker nazistiska Nordiska motståndsrörelsen mobilisera genom att rida på en våg av nostalgi och minnen från när marschen lockade som flest. Försöket blev en besvikelse för arrangörerna och från scenen frågade sig en av talarna var alla nationella var och varför de inte tagit sig till Salem. Tog sig NMR vatten över huvudet när de trodde att en ny Salemmarsch skulle ena rörelsen? Hur väl fungerar det blame game som vi nu ser från besvikna aktivister? Och ska vi betrakta Salem som en tillfällig come back eller kommer de försöka igen? Gäster i studion är Expos researcher och utbildare Morgan Finnsiö och reporter Anders Dalsbro. Programledare: Anna Fröjd Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: Nya Salemmarschen lockade färre än någonsin (Dalsbro, Finnsiö, Leman 2025): https://expo.se/nyhet/nya-salemmarschen-lockade-farre-an-nagonsin/ 2000 – Mordet, marschen, martyrskapet (Dalsbro, 2003): https://expo.se/nyhet/2000-mordet-marschen-martyrskapet/ Expo guidar: Extremhögerns martyrer (Dunell, 2025): https://expo.se/guide/expo-guidar-extremhogerns-martyrer/ Expo guidar: Så kallad svenskfientlighet (Dunell, 2025): https://expo.se/guide/expo-guidar-sa-kallad-svenskfientlighet/ Expo guidar: Den nazistiska kalenderns högtidsdagar (Dalsbro, 2025): https://expo.se/guide/expo-guidar-den-nazistiska-kalenderns-hogtidsdagar/   Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Stora nordiska MC-kriget var ett gängkrig som började i januari 1994 och fortsatte till september 1997 i delar av Skandinavien och Finland, där motorcykelklubbarna Hells Angels och Bandidos samt relaterade klubbar var inblandade.Vad var det som startade kriget? Vad hände? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om stora nordiska MC-kriget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under andra världskriget valde tusentals unga män från Norden att ta värvning i Tredje rikets nazistiska militära enhet - Waffen-SS. De lockades av antikommunism, äventyrslust och rasideologiska motiv. För SS-ledaren Heinrich Himmler var rekryteringen av ”de rasmässigt rena” svenskarna, norrmännen och danskarna viktig.Waffen-SS skulle växa från Hitlers livvaktsstyrka till en självständig militär styrka om 950 000 man. Waffen-SS blev ansvarig för massakrer på civila och systematiska krigsbrott som avrättning av krigsfångar. De spelade också en central roll i förintelsen.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om hur unga män från Sverige, Norge, Danmark och Finland drogs in i en av 1900-talets mest brutala krigsmaskiner.Är du en vanlig prenumerant för du bara lyssna på tio min. Vill du höra resten av avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 75 kr/månaden - med sju dagars gratis provperiod eller 750 kr/år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sticka i svensk ull heter Anna Sjösvärds första bok med mönster till tröjor, koftor, sjalar, vantar och sockor. Allt stickat i – ja, du gissade rätt: svensk ull.  Anna hämtar mycket inspiration från folkdräkter och får till en fin känsla med de rustika garnerna.  Precis innan boksläppet på Nordiska muséet i Stockholm tog hon sig tid att prata med Nördic Knitting om provlappar, spökstickare och koftan som nästan brann upp! Du får också veta vad en ullfluencer är.

Ny lättläst bok om att förbereda sig inför kris. Nordiska flygplatser stängda av drönare. Alexanders dagliga verksamhet hjälper till med praktik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När andra världskriget närmade sig sitt slut var Socialdemokraternas ambitioner höga. De ville skapa ett nytt välfärdssamhälle med sociala rättigheter för alla medborgare. Välfärdsstaten formades utifrån en önskelista och det var pragmatism, snarare än ideologi, som gjorde visionerna möjliga.Mellan 1945 och 1965 växte ett system fram – ett socialt trygghetssystem, bostadsförsörjning och jämställdhet byggdes steg för steg – finansierat genom ett successivt ökande skattetryck. Utvecklingen präglades av kompromisser mellan staten, arbetsmarknadens parter och folkrörelserna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Urban Lundberg, verksam vid Högskolan Dalarna, aktuell med boken Efterkrigstider.Redan innan kriget var slut presenterade Socialdemokraterna sitt efterkrigsprogram från 1944 – 27 punkter för framtidens samhälle: full sysselsättning, pensioner, bostäder åt alla och en stark offentlig sektor. Planhushållningskommissionen, under ledning av nationalekonomen Gunnar Myrdal, följde upp med förslag om produktionsstyrning och sociala investeringar.Men den förväntade lågkonjunkturen uteblev. I stället kom en kraftig tillväxt, vilket möjliggjorde reformerna. Skattereformen 1947 höjde marginalskatterna för höginkomsttagare, sänkte dem för låginkomsttagare och lade grunden för bostadsbidrag och välfärdssystem.Det som började som arbetarrörelsens socialpolitiska reformförslag växte till ett nytt samhällskontrakt, där staten tog ansvar för medborgarna från vaggan till graven. Med stöd från fackföreningsrörelsen, en växande skattebas och en pragmatisk neutralitetspolitik lades grunden till det vi i dag kallar den svenska välfärdsmodellen.Den svenska välfärdsstaten var inget resultat av revolution – utan av kompromisser. Mellan ideal och verklighet, säkerhetspolitik och social rättvisa, stat och arbetsmarknad. Det var denna balans som gjorde det möjligt att forma en av världens mest omfattande välfärdsmodeller.Sverige skapade sin efterkrigstidens välfärdsstat genom ett nära samspel mellan socialdemokratisk vision, stark facklig samordning och neutralitetspolitiks anpassning till kalla kriget. Modellen blev en kompromiss mellan realpolitik och social rättvisa, med höga skatter, generella trygghetssystem och statliga bostadsprogram. Under högkonjunkturens tryck växte ett välfärdssamhälle fram som överlevde både politiska stormar och internationella kriser.Genomgripande reformer 1945–1965 • Allmän sjukförsäkring och barnbidrag (1948) • Förbättrade pensioner • Stöd till bostadsbyggande (1947) – ett förspel till Miljonprogrammet • Arbetarskyddslag (1949), tre veckors semester (1951), fria skolmåltider (1955) • Solidarisk lönepolitik och lagstadgad likalön (1965)Bildtext: En kvinna med barnvagn utanför Konsum Snabbköp – ett tidstypiskt motiv från efterkrigstiden då den svenska välfärdsstaten växte fram och konsumtionsmönstren förändrades. Tillgången till snabbköp och modern handel blev en symbol för folkhemmets ökade levnadsstandard och den nya vardagen för familjer. Fotograf: Karl Heinz HernriedKälla: Nordiska museet, identifikationsnummer NMA.0030041 Licens: CC BY-NC-ND (Erkännande–IckeKommersiell–IngaBearbetningar)Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordiska kontraktstillverkare spelar en avgörande roll i industrin – men hur ser framtiden ut för dem? I en serie av 3 avsnitt utforskar vi utmaningar, möjligheter och vad som krävs för fortsatt framgång och värdeskapande. I veckans avsnitt intervjuar vi Erik Stenfors, VD och grundare av HANZA. Erik delar sin resa – från idé till skapandet av en av de större europeiska aktörerna – och vad som gör HANZA unikt. Vi pratar om HANZAs tillväxtresa, skapad av både organisk och förvärvad tillväxt, hur marknaden ser ut idag samt hur de arbetar för att nå upp till sin finansiella målsättning för 2025. I del 2 av avsnittet ger Jakob Söderblom, DNB Carnegies aktieanalytiker för HANZA, en inblick i bolaget utifrån ett aktiemarknadsperspektiv.Länk till analyserna: https://www.carnegie.se/en/commissioned-research/hanza/

2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.

Tony har varit på Nordiska och hälsat glatt. Dessutom våras det för fullt. Det krattas och sås och stämningen är mycket god. Kom och njut av våren med oss, nu är det nu igen. HURRA!

Det är härliga tider. Tony har gjutit och kört motorkap, peter har pajjat en kompostkvarn, det varnas för än det ena och lite det andra och laddas en smula för Nordiska trädgårdar som står för dörren. Tony på plats på lördag (och söndag).  Frågan vi alla ställer oss är naturligtvis Blommar det??  Yepp, Kamelia!

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Vicepresident JD Vance tal den 14 februari på säkerhetskonferensen i München kommer gå till historien som tidpunkten då USA skiljde sig från Europa och anklagade Europas politiska "ledare" för censur, folkförtryck och sovjetfasoner. SVT:s Europakorrespondent sammanfattar reaktionerna med ordet "chock", och fortsätter "Jag tror att många som är på väg ut nu från hotellet till middagar har ett jättebehov av att bearbeta och samtala, processa om det de varit med om idag."0:00:36 Säkerhetskonferrensens bakgrund.0:09:45 JD Vance bakgrund.0:20:35 Svenska regeringen svettas av Trumps maktövertagande.0:24:08 Nordiska ministrar twittrar ut sitt fortsatta ukrainastöd.0:28:44 Ungerns relation till Ukraina.0:33:00 Genomgång av Vance tal, yttrandefrihet.0:39:50 Vance om migrationen i Europa.0:55:52 SVTs rapportering om Vance tal.1:04:45 USAs egna censurproblem: The Antisemitism Awareness Act.1:16:13 Trumps senaste utnämningar RFK, Tulsi Gabbard, Kash Patell.Talet i sin helhet: https://www.youtube.com/watch?v=pCOsgfINdKg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For the first time since his father Johan III died, Sigismund is back in Sweden and looking forward to his coronation as ruler of Sweden. But before that happens, he needs to agree on some rules with the Swedish regency council and deal with the fallout of a big religious meeting in Uppsala. Will Sigismund become a slave to the Swedish nobility and why is his child being held hostage by the Polish council? We also take the time to finish off "The Long Wrath" or even the "Nordiska tjugofemårskriget" in Swedish! 

Niels Fredrik Dahls Fars rygg tecknar ett starkt porträtt av en far som han egentligen vet mycket lite om hur skapade han den berättelsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En makalöst bra roman" utropade kulturredaktionens litteraturkritiker Lina Kalmteg när hon recenserade "Fars rygg" i Kulturnytt och hon är inte ensam – kritiker har lovordat den både i Norge och Sverige och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2024. Vad tror författaren själv om mottagandet av romanen och varför ville han skriva om sin döda far? Programledare Thella JohnsonProducent Maria Götselius

Alex Schulman och Philomène Grandin har läst och samtalar om en prisad bok, norrmannen Niels Fredrik Dahls roman Fars rygg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Fars rygg får vi följa författarens far, som föds på 1920-talet, son till en framgångsrik domare stationerad i Alexandria. Härifrån skickas han till skolor och internat i Europa, hundratals mil från sina föräldrar, med andra världskriget som bakgrund. Det är en roman om ensamhet och att söka sin far.Niels Fredrik Dahl är en norsk författare, poet och dramatiker. Fars rygg vann Nordiska rådets litteraturpris 2024 och är översatt till svenska av Gun-Britt Sundström.Författaren och radioproducenten Alex Schulman och skådespelaren och författaren Philomène Grandin har läst Fars rygg och samtalar med Marie Lundström. Båda har skrivit böcker om sina pappor: Alex Schulman med Skynda att älska från 2009 och Philoméne Grandin med Glöm allt men inte mig från 2021.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.Se nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljhus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gräna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimernaBild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks AudioDetta är en nymixad repris.    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det någon lyssnare som missat att Robin har skrivit en bok? Det är svårt att tänka sig. All PR som krävs för att någonting man gjort ska få genomslag är verkligen tjatigt. Man känner sig ibland lite störig. Robin HAR verkligen skrivit en bok och det är en superbra julklapp till alla som:1. Har någon slags relation till Norrland och eller2. Gillar historia och eller3. Tycker om vackra böcker.Den heter ”Historien om Norrland: Dimmans land” och finns ute i handeln. Men det är inte därför det här avsnittet tar oss högt upp i Arjeplogs fjällvärld. Och sedan Pitevägen ner till kusten. Nasafjäll är en av stormaktstidens mest intressanta berättelser. När Sveriges involvering i det stora tyska kriget 1634 såg som mörkast ut ; när kungen var död, sammanhållningen borta och krediten likaså. Då hittar en samisk man en blänkande sten. Det är varför Västerbottens län föds, det är varför Carl Bonde hoppas på ett Norrland som kan bli ett svenskt Västindien och det är varför staten för första gången försöker kolonisera lappmarken med nybyggare.Mycket nöje!——Läslista:Bromé, Janrik, Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia, Nordiska bokhandeln, Stockholm, 1923Westin, Gunnar, Olofsson, Sven Ingemar & Liedgren, Jan (red.), Övre Norrlands historia D. 3 Tiden 1638-1772, Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå, 1974Forsgren, Eric, Nasafjäll - Silverfjället: ett omänskligt gruvprojekt, Eric Forsgren, [Lidingö], 2008Awebro, Kenneth (red.), Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk, Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1989 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.I del två:BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Klockan närmar sig midnatt i Kungälv lördagen den 4 mars 1961. På en vespa som kör genom stan sitter 17-årige Håkan. Han gasar så mycket han vågar och kör mot trafiken när det behövs. Han bromsar in framför polisstationen där två poliser står utanför. ”Ni måste åka ner till läroverket!”, ropar Håkan. ”Det är en kille som skjuter skarpt där borta!”. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Oscar Wendel. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll Domen i Kungälvs domsagas häradsrätt och tingsrätt Göteborgs-Posten Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Kungälvsposten Aftonbladet Expressen Goteborgskex.se Nordiska.fhsk.se

Frågan om vad framtidens Nordiska samarbete ska vara har satts på sin spets i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Alla fem länder i Norden är numera Natomedlemmar och säkerhetspolitiken dominerar samtalet mellan länderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande:Carina Holmberg, NordenkorrespondentBengt Lindroth, tidigare Nordenkorrespondent på Sveriges RadioJohan Strang, professor på Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet Parisa Höglund, programledareLena Bejerot, producent

Nordiska justitieministrarna i möte med techföretag om hur barn kan skyddas från gängkriminella på nätet. Nu drar ishockeysäsongen igång. Och kändiskatten Luffarlasse är på tv hela helgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nordiska justitieministrarna i möte med techföretag om hur barn kan skyddas från gängkriminella på nätet. Nu drar ishockeysäsongen igång. Och kändiskatten Luffarlasse är på tv hela helgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.