Podcasts about nordiska

2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.

Tony har varit på Nordiska och hälsat glatt. Dessutom våras det för fullt. Det krattas och sås och stämningen är mycket god. Kom och njut av våren med oss, nu är det nu igen. HURRA!

Aktiemarknaden rasar under kvartalets sista handelsdag när oron över tullar jäser vidare. Samtidigt lyfter spararfavoriten Fortnox på ett bud. Förutom att ta tempen på den oroliga marknaden fokuserar Börslunch på krediter, som hittills stått emot oron väl. Christoffer Malmström på Ridge Capital förklarar varför - och vilka riskerna är för utflöden och oro även där. Dessutom tittar han på ett par fyndköp inom marknaden för företagsobligationer. Även Volvo Cars vd-skifte diskuteras, ur både ett kredit- och aktieperspektiv.Programledare Gabriel Mellqvist och Elin Wiker.

Det är härliga tider. Tony har gjutit och kört motorkap, peter har pajjat en kompostkvarn, det varnas för än det ena och lite det andra och laddas en smula för Nordiska trädgårdar som står för dörren. Tony på plats på lördag (och söndag).  Frågan vi alla ställer oss är naturligtvis Blommar det??  Yepp, Kamelia!

Fredagen den 16 maj bjuder Tyresö kommun och Södertörns högskola in till den årliga historiedagen vid Tyresö Slott i samarbete med Nordiska museet. En fortbildningsdag för lärare och andra intresserade. Initiativtagaren Mats Fält och doktoranden Martin Englund berättar om vilka föreläsningar som kommer att hållas. Årets program inleds av historikern och journalisten Peter Johnsson som vederlägger ryska myter om Ukraïnas historia. Programledare: Ann Sandin-Lindgren Anmälan kan göras här!

Trumps utspel om tullar och tariffer varierar från vecka till vecka. Men finns det en plan i detta synbara kaos? Rykten gör gällande att Trumps administration avsiktligt vill förminska värdet på dollarn - men varför vill man det? Och hurudan är den nya ekonomiska världsordning, som som uppges vara det slutliga målet? Den ekonomiska experten Johnny Åkerholm, som har ett förflutet bland annat i finansministeriet, Finlands bank och Nordiska investeringsbanken, och Aktias chefsekonom Lasse Corin diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Less is more, Viktor & Erika babblar på som aldrig förr och beger sig utanför boxen något. Nytt svängigt med lokalanknytning blandas med elektronisk musik som har en touch av folkmusik. Nordiska klanger när det är som bäst. Den glada synthduon i studion är Viktor Zeidner & Erika Axmark Playlist: Name The Pet - Love Me Now (Funky Loffe Remix) Alexandria - Party Party AINO & Jimmy Svensson - A Shallow Last Breath (Rework) Muffler - Universal Love (Radio edit) Ulf Ivarsson & Mats Pettersson - Storrymningen Danheim - Runar Valhall - En Tid Om Ett Tag Oscat! - Änglavakt Här finner du Spotifyplaylisten med tillgängliga låtar som sänds i programmet, listan fylls på med nya låtar efter varje program: goo.gl/CUnvtY Lamour Podcast presenteras i ett folkbildande samarbete med Vuxenskolan. Ansvarig utgivare är Viktor Zeidner.

Fullmatat avsnitt som avhandlar SPT i Karlstad, Premier Padels hot om stämningar, Adam och Simon i Mexiko, Nordiska mästerskapen och en massa annat smått och gott.Trevlig lyssning!

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Vicepresident JD Vance tal den 14 februari på säkerhetskonferensen i München kommer gå till historien som tidpunkten då USA skiljde sig från Europa och anklagade Europas politiska "ledare" för censur, folkförtryck och sovjetfasoner. SVT:s Europakorrespondent sammanfattar reaktionerna med ordet "chock", och fortsätter "Jag tror att många som är på väg ut nu från hotellet till middagar har ett jättebehov av att bearbeta och samtala, processa om det de varit med om idag."0:00:36 Säkerhetskonferrensens bakgrund.0:09:45 JD Vance bakgrund.0:20:35 Svenska regeringen svettas av Trumps maktövertagande.0:24:08 Nordiska ministrar twittrar ut sitt fortsatta ukrainastöd.0:28:44 Ungerns relation till Ukraina.0:33:00 Genomgång av Vance tal, yttrandefrihet.0:39:50 Vance om migrationen i Europa.0:55:52 SVTs rapportering om Vance tal.1:04:45 USAs egna censurproblem: The Antisemitism Awareness Act.1:16:13 Trumps senaste utnämningar RFK, Tulsi Gabbard, Kash Patell.Talet i sin helhet: https://www.youtube.com/watch?v=pCOsgfINdKg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For the first time since his father Johan III died, Sigismund is back in Sweden and looking forward to his coronation as ruler of Sweden. But before that happens, he needs to agree on some rules with the Swedish regency council and deal with the fallout of a big religious meeting in Uppsala. Will Sigismund become a slave to the Swedish nobility and why is his child being held hostage by the Polish council? We also take the time to finish off "The Long Wrath" or even the "Nordiska tjugofemårskriget" in Swedish! 

Hej och varmt välkommen till avsnitt 30 av podcasten - Jag vet vad du skrev.Den här veckan samtalar jag med Sara Bergmark Elfgren.Med de prisbelönta och kritikerrosade romanerna Grim (2021) och Norra Latin (2017) har Sara nått både unga och vuxna läsare. Norra Latin nominerades även till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2018.Tillsammans med Mats Strandberg, har hon skrivit populära och kritikerrosade Engelsforstrilogin (Cirkeln, Eld och Nyckeln). Cirkeln nominerades till Augustpriset, översattes till över tjugofem språk och filmatiserades.I september förra året utkom Saras roman Ö, samtidigt släpptes även den fina barnboken - Julstjärnan.Sara är även manusförfattare och dramatiker och har skrivit för scen, teve, film, ljud och tevespel.Även denna säsong är i ett exklusivt samarbete med Storytel, som är en av världens största streamingtjänster för ljud och e-böcker och har över 1 miljon titlar. Nu erbjuder vi alla våra kära lyssnare en kampanj där ni får prova på Storytel under 30 dagar för endast 9 kr, vilket känns helt fantastiskt! Så klicka bara på länken nedan så kommer ni direkt till kampanjen. https://www.storytel.com/se/c/jagvetvadduskrevSå ett stort tack säger vi till Storytel och till dig som lyssnar!

Niels Fredrik Dahls Fars rygg tecknar ett starkt porträtt av en far som han egentligen vet mycket lite om hur skapade han den berättelsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En makalöst bra roman" utropade kulturredaktionens litteraturkritiker Lina Kalmteg när hon recenserade "Fars rygg" i Kulturnytt och hon är inte ensam – kritiker har lovordat den både i Norge och Sverige och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2024. Vad tror författaren själv om mottagandet av romanen och varför ville han skriva om sin döda far? Programledare Thella JohnsonProducent Maria Götselius

Niels Fredrik Dahls Fars rygg tecknar ett starkt porträtt av en far som han egentligen vet mycket lite om - hur skapade han den berättelsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En makalöst bra roman" utropade kulturredaktionens litteraturkritiker Lina Kalmteg när hon recenserade "Fars rygg" i Kulturnytt och hon är inte ensam – kritiker har lovordat den både i Norge och Sverige och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2024. Vad tror författaren själv om mottagandet av romanen och varför ville han skriva om sin döda far? Niels Fredrik Dahl gästar dagens P1 Kultur.INGMAR BERGMANS "SKAMMEN HAR BLIVIT TEATERI helgen var det premiär för "Skammen" på Dramaten i Stockholm, en uppsättning som regisserats av Dramatens chef Mattias Andersson och som bygger på Ingmar Bergman långfilm "Skammen" från ¨1968. Hur har flytten från filmduken till scengolvet fungerat? P1 Kulturs Jenny Teleman var med på premiären150-ÅRINGEN HANDARBETETS VÄNNER OCH FRAMTIDEN1874 bildades Handarbetets vänner, en förening som bildades för att värna det textila hantverket, men också för att ge kvinnor som kunde brodera, väva och sy möjligheter till egen försörjning. Förra året öppnade utställning om föreningens 150 år – den har öppet till 22 februari – men till jubileet publicerades också boken ”En textil historia – Handarbetets Vänner” (redaktör Bo Madestrand). P1 Kulturs Nina Asarnoj har besökt Sveriges anrikaste textilinstitution på Djurgården i Stockholm. Vilken roll kan Handarbetets vänner spela idag?RADIOESSÄ: AASE BERG OM UGGLORS SÄTT ATT VARA I VÄRLDEN”Ugglorna är inte vad de verkar” lyder en klassisk formulering från tv-serien Twin Peaks. Författaren och kritikern Aase Berg reflekterar i dag över en annorlunda fågel, domesticerade djur och vilda människor.Programledare Thella JohnsonProducent Maria Götselius

Alex Schulman och Philomène Grandin har läst och samtalar om en prisad bok, norrmannen Niels Fredrik Dahls roman Fars rygg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Fars rygg får vi följa författarens far, som föds på 1920-talet, son till en framgångsrik domare stationerad i Alexandria. Härifrån skickas han till skolor och internat i Europa, hundratals mil från sina föräldrar, med andra världskriget som bakgrund. Det är en roman om ensamhet och att söka sin far.Niels Fredrik Dahl är en norsk författare, poet och dramatiker. Fars rygg vann Nordiska rådets litteraturpris 2024 och är översatt till svenska av Gun-Britt Sundström.Författaren och radioproducenten Alex Schulman och skådespelaren och författaren Philomène Grandin har läst Fars rygg och samtalar med Marie Lundström. Båda har skrivit böcker om sina pappor: Alex Schulman med Skynda att älska från 2009 och Philoméne Grandin med Glöm allt men inte mig från 2021.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Nordiska sjuårskriget utkämpades mellan 1563 och 1570 - ett krig som de flesta svenskar inte har hört talas om. Erik XIV av Sverige och Fredrik II av Danmark kastade in sina riken i en blodig tvekamp som ingen kunde vinna, och som inte slutade förrän båda länderna var helt utmattade och grannarna i praktiken tvingade dem till förhandlingsbordet.Trots att nordiska sjuårskriget var en storpolitisk uppgörelse om makten över Östersjöns kuster och Baltikum har det framför allt blivit ihågkommet inom lokalhistorien. I Blekinge är kriget känt för ”Ronneby blodbad”, i Östergötland för Daniel Rantzaus förhärjande fälttåg år 1567, i Varberg för att samme Rantzau stupade utanför staden en tid senare, i Visby för att en fruktansvärd storm utanför staden orsakade den största katastrofen i den danska flottans historia. Men kriget var mycket större och viktigare än så. Det var första gången som de tidigmoderna svenska och danska monarkierna spände sina muskler gentemot varandra, och eftersom ingen sida lyckades segra blev det bara akt 1 i en lång och segsliten kamp som skulle vålla otaliga lidanden för gränsbygdernas befolkning under ett och ett halvt sekel. Dessutom fick kriget en bieffekt som ingen anade när det begav sig: genom medvetna satsningar på den baltiska fronten inledde svenskarna den expansion som i förlängningen skulle resultera i 1600-talets stormaktsvälde.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordiska sjuårskriget, ett av de första verkligt stora krigen i vår historia. Bild: Nordiska sjuårskriget: Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning intages den 4 september 1563. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.Se nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljhus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gräna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimernaBild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks AudioDetta är en nymixad repris.    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 32 av Ullpodden rapporterar vi från Wooltalks, en branschdag för svensk ull i Borås som gick av stapeln 14 november 2024 för andra gången. Arrangör är Arena svensk ull i samarbete med Science Park Borås, Nordiska textilakademin och Swedish Wool Mattress Company. Vi delar också ett samtal om ett nytt projekt - Med fokus på lantrasullen - under 1-årsfirandet av spinneriet Rodens ullbruk i Norrtälje. Formgivare Linnea Öhman har tillsammans med Rodens skapat en fin kollektion med inspiration från äldre stickade plagg på Nationalmuseum.  Kollektionen finns som materialsatser i Rodens ullbruks webshop.   Om avsnittet Producent Fia Söderberg Musik Per Åberg Deltagare Fia Söderberg, Malin Ögland, Annkristin Hult, Linnea Öhman, Hanne Segerberg. Länkar Se föredragen Wooltalks https://www.arenasvenskull.se Materialsatser Rodens ullbruk https://www.rodensullbruk.se/butik/materialsatser  

I år är det 100 år sedan det första svenska nazistpartiet bildades. Trots vetskapen om nazismens fruktansvärda konsekvenser har nya anhängare fortsatt att attraheras av dess rasism och antidemokratiska idéer. 100 år av obruten nazistisk organisering. Det är en brokig historia fylld av våld, terror och gatuaktivism. Men även valsatsningar och entreprenörskap. Mängder av partier och organisationer har bildats och försvunnit. Det har varit otaliga interna strider och fraktionsbildningar, men även återkommande enhetsförsök. Expo kommer i fyra avsnitt att berätta om den här heterogena rörelsens utveckling och olika faser från de första partibildningarna till dagens slagsmålsklubbar.   Vi har nu kommit fram till 2000-talet. Ett mord i Salem som får stora delar av den svenska nazistmiljön att enas och under det nya millenniets första decennium genomförs flera samlande demonstrationer innan konflikter och interna strider återigen sätter stopp för sammanhållningen.  Det fjärde och avslutande avsnittet i serien om 100 år av svensk nazism handlar om vår samtida nazistiska historia — där det parallellt med partisatsningar går att se hur lösare nätverk och lokala aktivistgrupper slår igenom. Det är en trendkänslig, internationellt uppkopplad och snabbt skiftande miljö som jämte nazismen ger plats för identitärer, nyfascister, fria nationalister, realister, alt-right-aktivister, medborgarjournalister och aktivklubbar. Och återigen är våldet den nazistiska idévärldens följeslagare — med bombattentat, mord och skoldåd.  Hur kan vi förstå det myller av organisationsformer vi ser växa fram under 2000-talet? Hur utnyttjar extremhögern den digitala revolutionen? Och hur påverkar miljöns nu nästan 100 åriga historia den samtida nazismen? Vi är framme vid smörgåsbordsnazismen och de så kallade ensamagerande terroristernas epok. Gäster i studion är Daniel Poohl, vd på Expo och Anders Dalsbro, reporter på Expo. Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 1 av 4: Pionjärerna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-pionjarerna/  Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 2 av 4: Övervintrarna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-overvintrarna/ Studio Expo: 100 år av svensk nazism – del 3 av 4: Raskrigarna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-raskrigarna/  #4-2023 Tidskriften Expo, 100 år av svensk nazism: https://expo.se/lar-dig-mer/tidskriften/hundra-ar-av-svensk-nazism/  Expo wiki – Nationalsocialistisk front (NSF): https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nationalsocialistisk-front-nsf/  Expo wiki – Nordiska förbundet: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nordiska-forbundet/  Expo wiki – Nationaldemokraterna: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nationaldemokraterna/  Expo wiki – Nordiska motståndsrörelsen (NMR): https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nordiska-motstandsrorelsen-nmr/  Expo wiki – Alt-right: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/alt-right-rorelsen/    Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. I lucka 14 blir det inga berättelser utan istället fakta om några väsen, alltså påhittade varelser som förekommer i folktro och som ofta förekommer i sagor och sägner. Glo-son - https://www.isof.se/folkminnen/kunskapsbanker-och-webbutstallningar/kunskapsbanker-folkminnen/lar-dig-mer-om-vasen-i-folktron/vasengalleriet/gloson https://sagenkartan.isof.se/#/records/55373/search/gloson/search_field/record/nordic/true Nordiska väsen av Johan Egerkrans Samt Siw på sagomuseet i Ljungby Huldran - https://sv.wikipedia.org/wiki/Huldra och Nordiska väsen av Johan Egerkrans Tomtegubbar - https://www.isof.se/folkminnen/kunskapsbanker-och-webbutstallningar/kunskapsbanker-folkminnen/lar-dig-mer-om-vasen-i-folktron/vasengalleriet/tomtegubbe

Njärd borde hennes namn varit i våra trakter. Tacitus kallar henne Nerthus i den enda källan som nämner hennes kult. Nils Markus Karlsson beger sig ut på jakt efter gudinnan i vetandets tassemarker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det här ska handla om den för oss nordbor enskilt viktigaste guden genom historien. Och här kunde man ta en paus och låta en lyssnare grubbla i tystnaden, och gissa... Vem talar han om? Är det Oden, gudarnas konung? Eller Tor, dundraren? Eller den där Marias son? Nej, nej, nej.Det finns ämnen som ligger i Kunskapens gränsland – som vetter åt det stora okända. Där finns saker att uträtta för den äregirige. Man kan skumma igenom allt som är känt på en förmiddag. Därpå tar ett vilt sökande vid, och tolkningar, gissningar och öppningar framträder, kanske... Det är eggande. Gudomen som är ämnet för denna essä är känd som Nerthus. Och ja, det är tveksamt att kalla henne den viktigaste genom historien. Det är spekulativt – för att uttrycka sig milt. Men det är ändå en möjlighet. En enda källa skvallrar om henne: Tacitus, romaren som skrev sin Germania år 98 efter Kristus – och som lämnade ovärderliga uppgifter om nordeuropa vid den här tiden. Om vi räknar med ortsnamn blir dock indicierna fler. Bland dessa fåstaviga länkar med rötter djupt ner i en förflutenhet bortom skriftliga källor finns Mjärdevi, Nalavi, Nälsta, Närtuna, Närlunda. Ortsnamnsforskare menar att dessa platser minner om henne. Alltså om Nerthus – eller Njärd som hon bör ha kallats av folket här.Men så, vem var hon?I Germania radar Tacitus upp ett antal nordgermanska stammar som har en sak gemensam: kulten av en jordgudinna vid namn Nerthus. Han skriver: ”På en ö i oceanen finns en obesmittad lund och i denna en helgad vagn, som täckes av ett kläde. Denna vagn har endast prästen tillåtelse att vidröra. Han är den som märker, när gudinnan är tillstädes i sitt allraheligaste, och som med djup vördnad ledsagar henne, när hon kommer åkande, dragen av kor.” Tacitus säger att dit gudinnan kommer infaller fest och högtid. Då får ingen dra ut i krig, inga vapen bäras, allt järn är inlåst. Denna heliga fred råder tills prästen för gudomen tillbaka till dennes ö. Vid resans slut tvättas vagnen, förhängena och gudinnan själv i en enslig och undangömd sjö. Tjänarna som utför denna tvagning uppslukas efteråt av sjön. De dränks alltså – för ingen levande får se henne.Detta är allt som finns i skrift. Magert, men lockande. Frågan som inställer sig hos den obotligt nyfikne är: Vad ska man göra av det här? Kan man komma närmare Njärd? Detta är vad jag försökt en tid.Religioner utvecklas enligt vissa mönster. Om ett nytt inflytande kommer nånstans ifrån så finns alltid spår av det gamla kvar, inunder, i någon form. Så när kristendomen blev religionen runt Medelhavet överlevde sedvänjor och ritualer från en äldre tid och inkorporerades i den nya tron. Helgonen, exempelvis, blev ett sätt att ersätta den mångfald av gudar som tidigare funnits och svarade mot folks invanda ömhet inför en lokal gudom. Så har alla städer ett eget skyddshelgon, liksom vissa helgon är knutna till vissa yrken.Då den nya religionen helt saknade kvinnliga inslag medgavs på 400-talet en Maria-kult som lugnade dem som tidigare haft Afrodite eller Artemis eller Astarte eller Venus eller någon tung jordgudinna i centrum för sina riter och sin världsbild. Helgonen och Maria har knuffat bort gamla gudomar från sina positioner – men själva positionerna finns kvar, eller går att spåra om man bara förstår hur.Även i Norden fanns en utbredd Maria-kult under tidig kristendom. Dess nödvändighet (för att folket skulle acceptera den nya religionen) har antagits bero på den förutvarande djupa Freja-kulten. Någon måste ersätta Freja, och det kunde bara bli Maria.Men förstås: Även Freja hade föregångare... Det är här det börjar brännas.För den som likt undertecknad hyser en gammal lustfylld fascination för de fornnordiska myterna öppnas hela det fältet, det kastas om som efter ett väldigt ragnarök och vad som varit nedfruset i fimbulvinter tinar upp och under de gamla välkända dragen hos Freja och Frej framträder något helt annat. I detaljer och märkligheter syns spår. Jag tror det. Men då är jag ute på djupt vatten.För den som är obekant med asatron kan nämnas förekomsten av flera gudasläkten. De två mest prominenta är asarna och vanerna. Bland asarna finns Oden, Tor och Balder med flera. Intill dem står de likvärdiga men underordnade vanerna. I en tidig fejd släktena emellan tycks vanerna ha dragit det kortaste strået, men inte värre än att de överlever. Vissa flyttar till och med till Asgård. De mest kända är syskonen Frej och Freja samt deras far Njord. Och Njord – ja – låter inte det väldigt mycket som Njärd? Tacitus kallar Njärd, eller Nerthus, för Terra Mater, en jordens moder, och ”Nerthus”, själva namnet, kan kopplas till engelskans ”earth”; liksom ”Njord” ligger nära ”jord”. Så Njärd och Njord tycks intimt sammankopplade. Jag stirrar ner i mörkret och ser virvlar av korrespondenser och antydningar. Hos Snorre kallas Njord för ”vagna-gud” – vilket är svårt att förstå. Men tänk då att Nerthus drogs i en vagn! Och tänk på att enligt ett rykte ska Njord ha fått barnen Frej och Freja med sin syster. Vad kan denna syster ha hetat?Det vet jag inte. Ingen vet. Men det har formulerats gissningar, som pekar åt ett visst håll.För den som skärskådar och närläser de norröna myterna med Njärd i åtanke kan hon anas som ett rudiment. Där finns skärvor av uråldriga ting – från en världsbild och mytologi före det att Oden och hans asar satte sig i högsätet. I början av Völuspa, i den äldre Eddan, finns några mystiska rader om vad som fanns före asarna – och tar man dessa brottsstycken och kombinerar med nyare dna-forskning och äldre arkeologi verkar det som att det i Norden en gång fanns en kultur i vilken jordbruk, fruktbarhet och livets spirande stod i centrum. I denna var vanernas gudasläkte dominerande och mitt i detta fanns Njärd. Och här måste jag stilla mig och tillägga: Måhända! Men vänder man åter till ortsnamnen kan man konstatera att de vanligaste gudanamnen i svenska orter bredvid Tor är Frej och Freja, eller Frö, och fröet sår man i jorden... Idag finns många blommor med namnet Maria i sig. För tusen år sedan hette de andra saker – något med Freja.Jag vet ingenting, och ingenting går heller att veta säkert, men ett vet jag, och det är att när jag anar att inunder Maria finns Freja och inunder henne finns Njärd – den gudinna som Tacitus menar att flera germanska stammar dyrkade – då ryser jag av ett alldeles särskilt välbehag. Det må vara förbjudet att röra gudinnan, att se henne, men min blick förlorar sig ner i och genom det gränssnitt mot mörkret som okunskapen och det förflutna höljt henne i.Och jag känner ett lock för öronen. Jag är under vatten.Nils Markus KarlssonkulturarbetareLitteraturCornelius Tacitus: Germania. Latinska originalets text med svensk tolkning jämte inledning och kommentar av Alf Önnerfors, Natur och kultur, 1960.Webbsida med olika översättningar av Germania med fotnoter: http://cornelius.tacitus.nu/rom/germania/01.htmJohanna Maria Kure: Relationen mellan asar och vaner : förkristna myter i norrön litteratur. Avhandling på Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Oslo, 2010.Britt-Mari Näsström: Nordiska gudinnor : nytolkningar av den förkristna mytologin, Scandbook, 2009.Göta Johansson: Den nordiska gudinnan Nerthus' ursprung: En fördjupad resumé utifrån bronsålderns globaliserade värld. I boken Afrodite, en gudinna blir till: historia, kult och konst, Lotten Peterson (redaktör), Palmkrons förlag, 2010.

Är det någon lyssnare som missat att Robin har skrivit en bok? Det är svårt att tänka sig. All PR som krävs för att någonting man gjort ska få genomslag är verkligen tjatigt. Man känner sig ibland lite störig. Robin HAR verkligen skrivit en bok och det är en superbra julklapp till alla som:1. Har någon slags relation till Norrland och eller2. Gillar historia och eller3. Tycker om vackra böcker.Den heter ”Historien om Norrland: Dimmans land” och finns ute i handeln. Men det är inte därför det här avsnittet tar oss högt upp i Arjeplogs fjällvärld. Och sedan Pitevägen ner till kusten. Nasafjäll är en av stormaktstidens mest intressanta berättelser. När Sveriges involvering i det stora tyska kriget 1634 såg som mörkast ut ; när kungen var död, sammanhållningen borta och krediten likaså. Då hittar en samisk man en blänkande sten. Det är varför Västerbottens län föds, det är varför Carl Bonde hoppas på ett Norrland som kan bli ett svenskt Västindien och det är varför staten för första gången försöker kolonisera lappmarken med nybyggare.Mycket nöje!——Läslista:Bromé, Janrik, Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia, Nordiska bokhandeln, Stockholm, 1923Westin, Gunnar, Olofsson, Sven Ingemar & Liedgren, Jan (red.), Övre Norrlands historia D. 3 Tiden 1638-1772, Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå, 1974Forsgren, Eric, Nasafjäll - Silverfjället: ett omänskligt gruvprojekt, Eric Forsgren, [Lidingö], 2008Awebro, Kenneth (red.), Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk, Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1989 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.I del två:BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Vid tiden för Karl XII:s död var Sveriges ekonomiska tillstånd svårt, framför allt med en allvarlig brist på manliga arbetskraft. Men resurserna var inte helt uttömda. Orsaken till att Sveriges militära förmåga paralyserades var istället en självförvållad finanskris. Peter Ericsson berättar om Karl XII:s finansiella reformer som var ämnade att finansiera kriget, om hur de under några år på 1710-talet ledde till en social omfördelning av resurser, och om och hur rikets ledning efter kungens död medvetet kraschade statsfinanserna för att kompensera sig själva och för att återställa den socio-ekonomiska ordningen.

Museer ägnar sig mestadels om det som varit, men hur vore det om de istället ägnade sig åt att lösa framtidens problem? Kulturredaktionsn Mattias Berg funderar över vinster och förluster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag stirrar in i en monter. På en guldring från 1500-talet som glimmar i dunklet, med mystiska trollformler ristade på insidan. Eller en mumie i en svensk småstad med sensationellt innehåll. Eller en madonna från 1100-talet i trä och guld, där ett hål i huvudet gömmer en flera tusen år gammal hemlighet.Det är oftast så museer fungerar för mig, både privat och i jobbet: som tidsmaskin. En rymdkapsel, förtrollningsmekanism. Får mig att stanna till, förundras, förflyttas, fundera. Först läsa skyltarna bredvid montern – och sedan vidare i böcker och databaser.Jag tror, och vet, att det är många fler än jag som älskar det här. Atmosfär, förtätning, fokus. Någonting allt mer sällsynt på andra sidan väggen. I omvärlden.Och att gå på museer är ofta en sådan privat och nästan meditativ upplevelse. Ett vanligt museum en vanlig tisdag, säg i november eller februari, oxdragarmånader utan publikdragande utställningar, kan man bli du med världshistorien. Man är – och känner sig – ganska ensam, på gott och ont. Åtminstone innan skolklasserna väller in.Ändå pekar siffrorna uppåt för museerna. I Sverige är det totala antalet besök per år högt och stabilt, lite varierande beroende på pandemi och fri entré, eller inte, på drygt 20 miljoner. Fyra-fem gånger så mycket som den sammanlagda publiken på fotboll och hockey på elitnivå.Att gå på museer är helt enkelt vår största offentliga handling. Vi gör det så mycket oftare än besöker sportevenemang, politiska möten, demonstrerar eller sjunger i kör: än allt det tillsammans. Och internationellt blir siffrorna förstås ännu mer imponerande. Sammantaget har världens stora museer flera hundra miljoner besök per år. Topparna på den listan brukar vara Louvren i Paris följt av Vatikanmuséerna i Rom, British Museum i London och Metropolitan i New York. Så frågan är ju vad museerna skulle kunna vara och bli – med alla dessa besökare. Hela kraften i massan, tyngden. Om de inte enbart sysslade med historien, utan med akuta frågor framåt. Gjorde tidsresan även åt det hållet.På gränsen till det nya millenniet, 1999, gjorde svenska museer åtminstone ett rejält försök. Då lanserades ett riksomfattande samarbete mellan främst Nordiska museet och alla länsmuseer som hette just ”Framtidstro”.Den interna projektbeskrivningen var dånande utopisk. Där stod det bland annat så här: Framtidstro är ett fältrop för att få till stånd ökad diskussion om framtiden. Vi vill visa hur utvecklingen är beroende av framtidsvisioner, bilder av ett framtida samhälle, som man gemensamt kan sträva efter att få till stånd.Och det är ju lätt att göra sig lustig över vackra visioner som aldrig blev verklighet. Men jag måste erkänna att jag själv, sedan många år en MÖP: alltså Musealt Överintresserad Person, inte minns ett dugg av den här satsningen.Historikern Magdalena Hillström har sett projektet Framtidstro som en sorts väckelserörelse. Hon skriver: ”Museerna skulle skänka bot och läkning genom att väcka publiken till nya insikter. I förlängningen skulle hela samhället förändras till det bättre – och museerna leda den utvecklingen”. I dag har ändå flera ledande personer inom museivärlden börjat blicka framåt. En är den amerikanska curatorn Rainey Tisdale, som har kallats samvetet för det tjugoförsta århundradets museiväsende. Hon ställer svåra och inspirerande frågor, till exempel: Hur vore det om museerna fungerade som ett referensbibliotek, hjälpte till att besvara frågor och lösa problem? Eller: Om vi i dag byggde ett museum från grunden, inklusive samlingarna – hur skulle det bli?En annan sådan siare är den kanadensiske museologen Robert R. Janes. Han har ägnat sitt liv åt den här kulturinstitutionens möjligheter att påverka utvecklingen. I boken ”Museums and Societal Collapse”, Museer och samhällets sammanbrott, hävdar Janes att museisektorn skulle kunna bli en motkraft till bland annat ekonomiska och klimatologiska stressfaktorer, till våld och krig, ja: till det mesta. ”Museerna måste se bortom sin roll som samhällets speglar”, skriver han, ”på allvar ta sig an klimatkrisen och den sociala och ekonomiska kollaps vi nu upplever”.Janes menar också att utmaningarna för museerna har förändrats radikalt under de senaste femtio åren, liksom de gjort för hela samhället. Inte minst är frågan om hur museerna ska finansieras avgörande. Den har enligt honom gjort dem alltför intresserade av siffror. Av antalet besökare, ekonomiska resultat, att förbättra shop och restaurang snarare än utställningar och samling. Men medan åtminstone siffrorna för besöken ser bra ut skulle museerna faktiskt kunna bli en annan sorts samhällsaktör, tänker jag. Hittills har de också utgjort en relativt objektiv plats. Utöver några magplask – i Sverige inte minst Nationalmuseums plakatmässigt ideologiska skyltar vid nyinvigningen för något decennium sedan – skulle museerna därför kunna vara en trovärdig arena för en större diskussion om framtidens dilemman.Enligt Robert R. Janes är dock den här objektiva hållningen snarast ett uttryck för bekvämlighet: eftersom museerna haft en priviligierad och tillbakalutad position i samhället alltför länge. Och för att deras finansiering, särskilt i Nordamerika, ofta kommer från privata aktörer. Som knappast skulle uppskatta tydliga ställningstaganden mot deras ibland rent samhällsfarliga verksamhet, skriver han.I bokens avslutande kapitel ställer Janes skyhöga krav. Menar att alla involverade i museiverksamhet måste ställa sig existentiella frågor, både som privatpersoner och professionella: Vem är jag? Vad vill jag vara i en tid av mångfaldiga kriser? Vilka historier vill jag berätta? Vad vill jag lämna efter mig?Själv börjar jag fundera på vilken skillnaden då skulle bli. I bästa fall skarpt subjektiva samlingsutställningar, brantare tematiska ingångar, nya helheter och större djupseende. Det är på många sätt lockande, som utopi betraktat. Med samma för- och nackdelar som alla utopier, till exempel att den troligen inte kommer att infrias.Men kanske finns en mellanväg, samtidigt förändra och förvara? Det måste i så fall ske med insikten om vad som kan gå förlorat. För jag älskar ju så mycket av museerna som de är. Det tidsliga och tidlösa i samma monter, ibland inuti ett enda föremål, hela tidsrymdresan. Att kunna färdas som på flygande matta till en värld långt utanför oss själva, möta de eviga frågorna i ögonblicket.En kulturupplevelse jag skulle vilja konservera: lägga i en burk formalin och skruva åt. Sedan kunna ta ut den precis när som helst – och bara avnjuta.Mattias Bergmedarbetare på kulturredaktionen

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Sofi Oksanen i samtal med Stefan Ingvarsson. Med berättelser som flätar samman vår samtid med historien har Sofi Oksanen berört läsare världen över. Den 17 oktober 2024 gästade hon Kulturhuset för ett samtal om "I samma flod – Putins krig mot kvinnorna", en bok om hur kvinnors rättigheter försvagas under diktaturer. Sofi Oksanen är född 1977 och uppvuxen i Finland. Hon nådde stora framgångar med sin debutbok "Stalins kossor" (2003). Det internationella genombrottet kom med romanen "Utrensning" (2010), för vilken hon tilldelades både Nordiska rådets litteraturpris och Finlandiapriset. Stefan Ingvarsson är kulturskribent och tidigare kulturråd i Moskva. Han arbetar som analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. I samarbete med Albert Bonniers Förlag. Från 17 oktober 2024 Jingel: Lucas Brar

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Klockan närmar sig midnatt i Kungälv lördagen den 4 mars 1961. På en vespa som kör genom stan sitter 17-årige Håkan. Han gasar så mycket han vågar och kör mot trafiken när det behövs. Han bromsar in framför polisstationen där två poliser står utanför. ”Ni måste åka ner till läroverket!”, ropar Håkan. ”Det är en kille som skjuter skarpt där borta!”. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Oscar Wendel. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll Domen i Kungälvs domsagas häradsrätt och tingsrätt Göteborgs-Posten Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Kungälvsposten Aftonbladet Expressen Goteborgskex.se Nordiska.fhsk.se

I vårt mest finanspolitiska avsnitt hittills går vi på en anonym arbetsgivares begäran igenom Georg Heinrich von Görtz och dennes insatser för den svenska finanspolitiken under stora nordiska kriget. Kul va?Per är den som sätter sig med kulramen den här gången och går med liv och lust igenom den Lyxfällan-inspirerade modell för krigsfinansiering som var tidens. Mattis nöjer sig med att konstatera att stormaktstiden var lite tossig.Stort tack till vår anonyme arbetsgivare! Detta är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågan om vad framtidens Nordiska samarbete ska vara har satts på sin spets i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Alla fem länder i Norden är numera Natomedlemmar och säkerhetspolitiken dominerar samtalet mellan länderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande:Carina Holmberg, NordenkorrespondentBengt Lindroth, tidigare Nordenkorrespondent på Sveriges RadioJohan Strang, professor på Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet Parisa Höglund, programledareLena Bejerot, producent

Fluent Fiction - Swedish: Mystery Unveiled: The Nordic Museum's Medallion Scandal Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/mystery-unveiled-the-nordic-museums-medallion-scandal Story Transcript:Sv: Nordiska museet stod ståtligt i Stockholms hjärta, omringat av höstens brinnande färger.En: The Nordic Museum stood majestically in the heart of Stockholm, surrounded by the blazing colors of autumn.Sv: Insidan av museet var fylld med föremål från Sveriges rika kulturhistoria.En: Inside, the museum was filled with artifacts from Sweden's rich cultural history.Sv: Det var dags för Michaeliutställningen, en årlig tradition som alla såg fram emot.En: It was time for the Michaelmas exhibition, an annual tradition everyone looked forward to.Sv: Aksel, en hängiven historiker, tillbringade sina dagar med att noggrant förbereda utställningen.En: Aksel, a dedicated historian, spent his days meticulously preparing the exhibition.Sv: Han älskade sitt arbete och var passionerad för att bevara kulturens arv.En: He loved his work and was passionate about preserving the heritage of culture.Sv: Selma, museets curator, övervakade förberedelserna.En: Selma, the museum's curator, oversaw the preparations.Sv: Hon var känd för sin noggrannhet och sitt detaljseende.En: She was known for her precision and attention to detail.Sv: En dag, medan de arbetade tillsammans i museets stora hall, utbröt ett plötsligt tumult.En: One day, while they were working together in the museum's grand hall, a sudden commotion broke out.Sv: Ett saknat föremål, en gammal medaljong, hade oväntat dykt upp på en plats där den inte borde vara.En: A missing item, an old medallion, had unexpectedly appeared in a place it shouldn't have been.Sv: Aksel blev genast satt under lupp, eftersom han nyligen arbetat med att arrangera utställningen.En: Aksel was immediately scrutinized, as he had recently worked on arranging the exhibition.Sv: Selma stod inför ett dilemma.En: Selma faced a dilemma.Sv: Hon visste att Aksel var en pålitlig vän, men hon var tvungen att skydda museets rykte.En: She knew Aksel was a trustworthy friend, but she had to protect the museum's reputation.Sv: Aksel bestämde sig för att ta saken i egna händer.En: Aksel decided to take matters into his own hands.Sv: Han startade sin egen utredning för att få reda på hur medaljongen hade hittat tillbaka.En: He launched his own investigation to find out how the medallion had resurfaced.Sv: Dagarna gick och Selma kände trycket från museets styrelse.En: The days passed, and Selma felt the pressure from the museum's board.Sv: Hon var tvungen att förflytta Aksel från hans uppdrag tills de fann sanningen.En: She had to remove Aksel from his assignment until the truth was uncovered.Sv: Samtidigt snokade Aksel runt i museets gamla arkiv och personalskrivbord.En: Meanwhile, Aksel snooped around the museum's old archives and staff desks.Sv: En dag, medan han grävde igenom en dammig låda, fann han ett brev från en tidigare curator.En: One day, while digging through a dusty box, he found a letter from a former curator.Sv: Brevet beskrev en plan att medvetet gömma medaljongen för att skydda den från stöldplaner under en tidigare utställning.En: The letter described a plan to deliberately hide the medallion to protect it from theft plans during an earlier exhibition.Sv: Aksel chockerades av denna avslöjande information och rusade till Selma med bevisen.En: Aksel was shocked by this revealing information and rushed to Selma with the evidence.Sv: De gick genast tillsammans till museets styrelse.En: Together, they immediately went to the museum's board.Sv: Selma presenterade fynden på ett sådant sätt att både Aksel och museet fick erkännande för den sensationella upptäckten.En: Selma presented the findings in such a way that both Aksel and the museum received recognition for the sensational discovery.Sv: Aksels namn blev rentvått, och deras vänskap stärktes.En: Aksel's name was cleared, and their friendship was strengthened.Sv: Museets trovärdighet ökade, och Michaeliutställningen blev en större succé än någonsin.En: The museum's credibility increased, and the Michaelmas exhibition was more successful than ever.Sv: Aksel lärde sig vikten av att vara öppen med sina kollegor, och Selma förnyade sin tillit till sin väns integritet.En: Aksel learned the importance of being open with his colleagues, and Selma renewed her trust in her friend's integrity.Sv: Tillsammans fortsatte de att vårda de skatter som väntade i Nordiska museets hemliga vrår.En: Together, they continued to nurture the treasures awaiting them in the secret corners of the Nordic Museum. Vocabulary Words:majestically: ståtligtblazing: brinnandeartifacts: föremåldedicated: hängivenmeticulously: noggrantpassionate: passioneradcurator: curatoroversaw: övervakadeprecision: noggrannhetcommotion: tumultscrutinized: satt under luppdilemma: dilemmareputation: ryktelaunched: startadeinvestigation: utredningarchives: arkivsnooped: snokadedeliberately: medvetetresurfaced: hittat tillbakarevealing: avslöjandeevidence: bevisfindings: fyndenrecognition: erkännandesensational: sensationellacredibility: trovärdighetsuccess: succéintegrity: integritetnurture: vårdatreasures: skattercorners: vrår

Nordiska justitieministrarna i möte med techföretag om hur barn kan skyddas från gängkriminella på nätet. Nu drar ishockeysäsongen igång. Och kändiskatten Luffarlasse är på tv hela helgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nordiska justitieministrarna i möte med techföretag om hur barn kan skyddas från gängkriminella på nätet. Nu drar ishockeysäsongen igång. Och kändiskatten Luffarlasse är på tv hela helgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt så intervjuar jag entreprenören Christoffer Kun som vid 34 års ålder äger flera framgångsrika företag bland annat Nordiska Inglasningar. I avsnittet så diskuterar vi allt från hans bootcamp där hans säljare badar isbad till varför försäljning är avgörande i ett bolags framgång och vi pratar också om hans stora varför i livet.  In och lyssna nu kör vi!      Följ Christoffer här: LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/christoffer-kun-243549163/ Nordiska inglasningar: https://www.nordiskainglasningar.se/ Följ Mikael:  Tiktok: https://www.tiktok.com/@mikaelarndt1 Instagram: https://www.instagram.com/mikael.arndt/ LinkedIn: www.linkedin.com/in/försäljning

Det svenska jaktplanet J29 ”Tunnan” var resultatet av brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. Det har gått till historien som ett av världens mest innovativa stridsplan. Utvecklingen av Tunnan blev starten på en unik försvarsindustriell historia som fortfarande inte är avslutad. Utan Tunnan, ingen Draken, Lansen, Viggen eller Gripen. För Sveriges del var flygplanet inget mindre än en ingenjörsmässig bragd.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om J29 ”Tunnan”.Planet flög för första gången redan 1948 och under 1950-talet var det i stånd att utmana både amerikanska, brittiska och sovjetiska motsvarigheter i fråga om prestanda och kvalité.Tunnan var i högsta grad ett barn av sin tid. Sverige var i stort behov av ett snabbt jaktplan som kunde anfalla inkommande bombflygstyrkor, eventuella framtida kryssningsmissiler, samt störa vattenburna invasionsstyrkor över Östersjön. Utifrån alliansförhållandena under den här tiden var flygvapnet också på det klara med att man måste räkna med att producera planen själva, med egna inhemska förmågor och industriell kapacitet.Designmässigt är det också ett intressant stridsplan i det att det representerar jaktplanens övergång till jetmotorer. Dess designhistoria skulle kunna sammanfattas med att Tunnan är resultatet av kombinationen brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. En viktig inspiration var nämligen testdata från de nazityska Messerschmittplan med pilvingeform som Saabingenjörerna fick tag på efter krigets slut. Hastigheten som detta medgav blev avgörande för Tunnans framgång, och mycket riktigt skulle planet också slå flera hastighetsrekord under 1950-talet.Operativt kom dock Tunnan inte att spela någon större roll i militärhistorien. Planet användes skarpt under Kongokrisen för spaningsändamål och för bombning av markmål, men mycket mer än så blev det inte. Endast vid ett tillfälle hamnade svenska piloter i luftstrid med J29:an. Således förblev planet i stort sett oprövat. Dess bidrag till historien är dock något annat.Bild omslag: Kungliga Hälsinge Flygflottilj, F15, Söderhamn. En Saab J29 Tunnan med pilot. FotografLiljeroth, Erik, Nordiska museet, Digitaltmuseum. Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den stora grannen i Öst har alltid oroat och fascinerat Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisten Anna-Lena Laurén flyttar tidigt till Ryssland för att rapportera hem till Finland och till Sverige. En dag får hon se något på nätet som får henne att packa bilen och direkt lämna Ryssland.Möt journalisten Anna-Lena Laurén i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Laurén är korrespondent för Dagens Nyheter och finländska Hufvudstadsbladet samt författare till en rad böcker om Ryssland och Ukraina.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström

Flera av våra mest säkerhetskänsliga verksamheter, såväl inom försvaret som rättsväsendet, står inför stora rekryteringsbehov de kommande åren. Samtidigt är det tydligt att kontrollen av dem som rekryteras redan idag lämnar en hel del övrigt att önska. Jörgen Huitfeldt skriver om hur en unik svensk tillgång måste offras för att möta samtidens nya utmaningar. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Birger Furugård, även kallad Deje-Hitler, grundade tillsammans med sina bröder Sigurd och Gunnar Sveriges första nazistparti den 12 augusti år 1924. Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet (SNFF), som senare bytte senare namn till Svenska Nationalsocialistiska Bonde- och Arbetarpartiet (SNBAP).Birger Furugård blev partiets ledare och kom att träffa både Hitler och Goebbels i Tyskland och brevväxlade flitigt på knackig tyska med Heinrich Himmler. Men Birger Furugårds partiverksamhet kom aldrig att locka särskilt många medlemmar eller röster i val och Birger Furugårds problematiska privatliv gjorde inte saken lättare. Vid en partisplittring 1933 blev Furugårds parti det minsta.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius, aktuell med biografin En värmländsk Hitler - Birger Furugård och de första svenska nazisterna.Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska NSDP, och Furugårds parti var det första utanför den tyskspråkiga världen. Kontakterna med de tyska nazisterna var täta och omfattande. Även om de tyska observatörerna tvivlade på det svenska nazistiska ledarskapetSvenska nazister hoppades på att även Sverige skulle ockuperas av Nazi-Tyskland precis som Norge och Danmark och såg Furugård som en tänkbar svensk Quisling.Birger Furugård bytte aldrig uppfattning, trots att han hade vänner som avrättades i Tyskland och trots närheten till ett världskrig inpå knutarna i det ockuperade Norge. Inte ens när hans älskade dotter gifte sig med en norsk motståndsman.Bild: Birger Furugård håller tal 1935, Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet, Public DomainMusik: Horst Wessel-sången, wikipedia, Public DomainLyssna också på Ingvar Kamprads fascistiska vän Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karolinerna, soldaterna med sina karaktäristiska blåa rockar som tjänade under Karl XI och Karl XII, har blivit symboler för Sveriges tid som europeisk stormakt. Deras offensiva stridstaktik, disciplin och moral gjorde armén till en av Europas bästa.Karolinernas stridstaktik var mycket offensiva med hårda närstrider med blankvapen. Disciplinen var sträng och soldaterna förväntades att upprätt under elden följa sina officerare i striden utan att klaga. Men den höga stridsmoralen skulle i längden inte rädda karolinerna från undergången.Detta är första delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karolinerna, vars namn härstammar från det latiniserade formen av namnet Karl, bildades efter Karl XI:s reformation av den svenska armén och flottan med det yngre indelningsverket under 1682. Den enväldige Karl XI satsade på att förbättra Sveriges armé och flotta, dess utbildning och välstånd.Indelningsverket innebar att meniga soldaterna fick ett torp med ett stort kök som också blev sov- och vardagsrum. Ju högre rang man hade, desto fler rum fick man – en löjtnant hade exempelvis 3 rum och kök. Med torpet kom en åker, och ett ängstycke.I slutet av 1690-talet var indelningsverket infört i nästan alla de landskap i det svenska riket i vilket det skulle vara bas för rekryteringen. Vid krigsutbrottet 1700 kunde den svenska krigsmakten mobilisera 76 000 man, varav 14 000 man i Finland. Denna siffra var dubbelt så många i förhållande till folkmängden som något annat europeiskt land.Under slutet av 1600-talet hade en allians bildats mellan Danmark, Polen och Ryssland med målet att återerövra de landområden som tidigare varit under deras kontroll. Danskarna ville återta de förlorade landskapen kring Skåne och Holstein-Gottorp. Polackerna hade som mål att erövra svenska Livland och ryssarna strävade efter att erövra provinser i Baltikum.Kriget inleddes med en serie angrepp mot Sverige från olika håll. Sachsen invaderade Livland den 12 februari 1700 utan en krigsförklaring, följt av att danskarna i mars anföll hertigdömet Holstein-Gottorp, som var ett svenskt förbundet område styrt av Karl XII:s svåger Fredrik IV. Och den 20 augusti 1700 förklarade tsar Peter I av Ryssland krig mot Sverige. Ryssarna gick till anfall mot svenska Ingermanland.Bild: Vivat Carolus av Gustaf Cederström, Public DomainMusik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Kriget som avgjorde Skånes framtidKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby samtalar med kocken Johan Björkman om sina go to-rätter. Det som ofta dukas fram som vardagsmiddag. Rätter som smakar mer än själva jobbet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snabba, enkla rätter som får bli vardagsmiddag. Ibland så ofta att man tröttnar på dem. Och då behövs det ersättare.Kanske kan det här programmet ge dig några tips.Johan Björkman är kock på Poppels citybryggeris restaurang i Göteborg. Tidigare var han kock på enstjärniga Koka i samma stad. Han har skrivit två kokböcker: Nordiska skafferiet och Tapas de verduras, en ny bok med vegetariska rätter inspirerade av Barcelona.Tillsammans med Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby tipsar han om vardagsrätter.Recept till en del av rätterna som vi pratar om hittar du i länkarna nedan.

Gäster: Natalie Lindh, Martin Lindh, Sebastian Järpehag … STORY HOTEL AMK Morgons lyssnare har 30% rabatt på samtliga rumskategorier. Patreons har 40% rabatt på samtliga rumskategorier För att boka, gå in på hyatt.com och ange koden 165414 under "Corporate or Group Code" (viktigt att inte välja annan typ av rabattkod). … Relevanta länkar: …sexköpar-sommerlath https://images.aftonbladet-cdn.se/v2/images/fa146d34-185b-4028-bdb5-53f06efa4229?fit=crop&format=auto&h=1265&q=50&w=1900&s=79cab53f2076715f9b22f011b221a7f5e055ad10 …Gottfrid Svartholm Warg https://images.aftonbladet-cdn.se/v2/images/42832324-f7e9-41cc-9d78-5a07c9ae5081?fit=crop&format=auto&h=1000&q=50&w=1000&s=b5ed23a809c844756cab5cd264629b0570610b14 …Heil https://www.namn.nu/efternamn/heil/ …Heléne Lööw https://sv.wikipedia.org/wiki/Hel%C3%A9ne_L%C3%B6%C3%B6w …Nordiska Rikspartiet https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordiska_rikspartiet …Vera Oredsson https://sv.wikipedia.org/wiki/Vera_Oredsson …JLCs guld https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/jlc-guld-beslaget-havs-inte-avgjort-vem-de-tillhor Låtarna som spelades var: BAYRAKTAR is Life - Taras Borovko bhxa ft. Dimension 32 - Breaking point Min Bror och Jag - Pontus & Amerikanerna Natalie Lindh - Amsterdam Catch the Moon - Stefan Andersson My Heart Will Go On - Céline Dion Mio My Mio - Dana Dragomir Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Sänds i FM 27 feb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Verklighetsbaserad roman i uppläsning av Mattias NordkvistEn fiskebåt har sjunkit och en man är ensam kvar på det öppna havet i vinternatten. Om han slutar simma kommer han försvinna ner i bråddjupet.Utanför isländska Hemön kapsejsar en fiskebåt och fem män hamnar i det iskalla vattnet. Som enda överlevande börjar bokens huvudperson sakta ta sig framåt. Varje simtag en chans till liv. Så vad bär en människa framåt i de svåraste av stunder? Hur hittar den hopplösa hopp? Öppet hav bygger på en verklig händelse som blev en världsnyhet i mitten av mars 1984.Einar Kárason är en av Islands stora författare, född 1955 i Reykjavik. Han fick sitt genombrott med boken Djävulsön 1983, den första delen i en trilogi också bestående av Guldön (nominerad till Nordiska rådets litteraturpris) och Det förlovade landet. De två första delarna har även filmatiserats. I Sverige har han framför allt uppmärksammats för Stormfåglar, liksom Öppet hav utspelar den sig på havet.Mattias Nordkvist har setts i många roller för film, scen och tv. Exempelvis i teveserier som Vår tid är nu, Vi i villa och Solsidan. Han ingår i den fasta ensemblen på Göteborgs stadsteater och våren 2024 spelar han rollen som Jussi Björling i pjäsen Jussi på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.Tillgänglig tom 28e februari 2025.Av: Einar KárasonÖversättning: John SwedenmarkUppläsare: Mattias NordkvistTeknik och slutmix: Melekeh Meyer, Gustaf VilhelmssonProducent: Mina BenaissaFörlag: Thorén & Lindskog

Sänds i FM 26 feb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Verklighetsbaserad roman i uppläsning av Mattias NordkvistEn fiskebåt har sjunkit och en man är ensam kvar på det öppna havet i vinternatten. Om han slutar simma kommer han försvinna ner i bråddjupet.Utanför isländska Hemön kapsejsar en fiskebåt och fem män hamnar i det iskalla vattnet. Som enda överlevande börjar bokens huvudperson sakta ta sig framåt. Varje simtag en chans till liv. Så vad bär en människa framåt i de svåraste av stunder? Hur hittar den hopplösa hopp? Öppet hav bygger på en verklig händelse som blev en världsnyhet i mitten av mars 1984.Einar Kárason är en av Islands stora författare, född 1955 i Reykjavik. Han fick sitt genombrott med boken Djävulsön 1983, den första delen i en trilogi också bestående av Guldön (nominerad till Nordiska rådets litteraturpris) och Det förlovade landet. De två första delarna har även filmatiserats. I Sverige har han framför allt uppmärksammats för Stormfåglar, liksom Öppet hav utspelar den sig på havet.Mattias Nordkvist har setts i många roller för film, scen och tv. Exempelvis i teveserier som Vår tid är nu, Vi i villa och Solsidan. Han ingår i den fasta ensemblen på Göteborgs stadsteater och våren 2024 spelar han rollen som Jussi Björling i pjäsen Jussi på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.Tillgänglig tom 28e februari 2025.Av: Einar KárasonÖversättning: John SwedenmarkUppläsare: Mattias NordkvistTeknik och slutmix: Melekeh Meyer, Gustaf VilhelmssonProducent: Mina BenaissaFörlag: Thorén & Lindskog

Sänds i FM 23 feb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Verklighetsbaserad roman i uppläsning av Mattias NordkvistEn fiskebåt har sjunkit och en man är ensam kvar på det öppna havet i vinternatten. Om han slutar simma kommer han försvinna ner i bråddjupet.Utanför isländska Hemön kapsejsar en fiskebåt och fem män hamnar i det iskalla vattnet. Som enda överlevande börjar bokens huvudperson sakta ta sig framåt. Varje simtag en chans till liv. Så vad bär en människa framåt i de svåraste av stunder? Hur hittar den hopplösa hopp? Öppet hav bygger på en verklig händelse som blev en världsnyhet i mitten av mars 1984.Einar Kárason är en av Islands stora författare, född 1955 i Reykjavik. Han fick sitt genombrott med boken Djävulsön 1983, den första delen i en trilogi också bestående av Guldön (nominerad till Nordiska rådets litteraturpris) och Det förlovade landet. De två första delarna har även filmatiserats. I Sverige har han framför allt uppmärksammats för Stormfåglar, liksom Öppet hav utspelar den sig på havet.Mattias Nordkvist har setts i många roller för film, scen och tv. Exempelvis i teveserier som Vår tid är nu, Vi i villa och Solsidan. Han ingår i den fasta ensemblen på Göteborgs stadsteater och våren 2024 spelar han rollen som Jussi Björling i pjäsen Jussi på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.Tillgänglig tom 28e februari 2025.Av: Einar KárasonÖversättning: John SwedenmarkUppläsare: Mattias NordkvistTeknik och slutmix: Melekeh Meyer, Gustaf VilhelmssonProducent: Mina BenaissaFörlag: Thorén & Lindskog

Sänds i FM 29 feb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Verklighetsbaserad roman i uppläsning av Mattias NordkvistEn fiskebåt har sjunkit och en man är ensam kvar på det öppna havet i vinternatten. Om han slutar simma kommer han försvinna ner i bråddjupet.Utanför isländska Hemön kapsejsar en fiskebåt och fem män hamnar i det iskalla vattnet. Som enda överlevande börjar bokens huvudperson sakta ta sig framåt. Varje simtag en chans till liv. Så vad bär en människa framåt i de svåraste av stunder? Hur hittar den hopplösa hopp? Öppet hav bygger på en verklig händelse.Einar Kárason är en av Islands stora författare, född 1955 i Reykjavik. Han fick sitt genombrott med boken Djävulsön 1983, den första delen i en trilogi också bestående av Guldön (nominerad till Nordiska rådets litteraturpris) och Det förlovade landet. De två första delarna har även filmatiserats. I Sverige har han framför allt uppmärksammats för Stormfåglar, liksom Öppet hav utspelar den sig på havet.Mattias Nordkvist har setts i många roller för film, scen och tv. Exempelvis i teveserier som Vår tid är nu, Vi i villa och Solsidan. Han ingår i den fasta ensemblen på Göteborgs stadsteater och våren 2024 spelar han rollen som Jussi Björling i pjäsen Jussi på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.Tillgänglig tom 28e februari 2025.Av: Einar KárasonÖversättning: John SwedenmarkUppläsare: Mattias NordkvistTeknik och slutmix: Melekeh Meyer, Gustaf VilhelmssonProducent: Mina BenaissaFörlag: Thorén & Lindskog

En fiskebåt har kapsejsat och en man är ensam kvar på det öppna havet i vinternatten. Om han slutar simma kommer han försvinna ner i bråddjupet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Verklighetsbaserad roman i uppläsning av Mattias NordkvistUtanför isländska Hemön kapsejsar en fiskebåt och fem män hamnar i det iskalla vattnet. Som enda överlevande börjar bokens huvudperson sakta ta sig framåt. Varje simtag en chans till liv. Så vad bär en människa framåt i de svåraste av stunder? Hur hittar den hopplösa hopp? Öppet hav bygger på en verklig händelse som blev en världsnyhet i mitten av mars 1984.Einar Kárason är en av Islands stora författare, född 1955 i Reykjavik. Han fick sitt genombrott med boken Djävulsön 1983, den första delen i en trilogi också bestående av Guldön (nominerad till Nordiska rådets litteraturpris) och Det förlovade landet. De två första delarna har även filmatiserats. I Sverige har han framför allt uppmärksammats för Stormfåglar, liksom Öppet hav utspelar den sig på havet.Mattias Nordkvist har setts i många roller för film, scen och tv. Exempelvis i teveserier som Vår tid är nu, Vi i villa och Solsidan. Han ingår i den fasta ensemblen på Göteborgs stadsteater och våren 2024 spelar han rollen som Jussi Björling i pjäsen Jussi på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.Tillgänglig tom 28e februari 2025.Av: Einar KárasonÖversättning: John SwedenmarkUppläsare: Mattias NordkvistSlutmix: Gustaf VilhelmssonÖvrig teknik: Melekeh MeyerProducent: Mina BenaissaFörlag: Thorén & Lindskog

Sänds i FM 28 feb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Verklighetsbaserad roman i uppläsning av Mattias NordkvistEn fiskebåt har sjunkit och en man är ensam kvar på det öppna havet i vinternatten. Om han slutar simma kommer han försvinna ner i bråddjupet.Utanför isländska Hemön kapsejsar en fiskebåt och fem män hamnar i det iskalla vattnet. Som enda överlevande börjar bokens huvudperson sakta ta sig framåt. Varje simtag en chans till liv. Så vad bär en människa framåt i de svåraste av stunder? Hur hittar den hopplösa hopp? Öppet hav bygger på en verklig händelse som blev en världsnyhet i mitten av mars 1984.Einar Kárason är en av Islands stora författare, född 1955 i Reykjavik. Han fick sitt genombrott med boken Djävulsön 1983, den första delen i en trilogi också bestående av Guldön (nominerad till Nordiska rådets litteraturpris) och Det förlovade landet. De två första delarna har även filmatiserats. I Sverige har han framför allt uppmärksammats för Stormfåglar, liksom Öppet hav utspelar den sig på havet.Mattias Nordkvist har setts i många roller för film, scen och tv. Exempelvis i teveserier som Vår tid är nu, Vi i villa och Solsidan. Han ingår i den fasta ensemblen på Göteborgs stadsteater och våren 2024 spelar han rollen som Jussi Björling i pjäsen Jussi på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.Tillgänglig tom 28e februari 2025.Av: Einar KárasonÖversättning: John SwedenmarkUppläsare: Mattias NordkvistTeknik och slutmix: Melekeh Meyer, Gustaf VilhelmssonProducent: Mina BenaissaFörlag: Thorén & Lindskog

VILKET SERUM PASSAR DIG?Stärkande, fuktgivande och boostar hudens lysterUppstramande, återfuktande och reducerar rynkorI veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni illustratören och författaren Johan Egekrans. Johan är en kritikerrosad illustratören och författaren som illustrerar både sina egna och andras böcker. Han har en bakgrund inom dataspels- och rollspelsvärlden har han en stor fascination för myter, vidunder och det övernaturliga. idag är Johan en av Sveriges ledande illustratörer. Jag kommer att spela in två avsnitt med Johan, eftersom det Johan gör och jobbar med återspeglar hela min unga tonårstid. Väsen och Mytologi. Jag älskar det. I det här andra avsnittet med Johan så ska de handla om Nordiska Gudar. Nordiska väsen var Johans stora genombrott och debut som författare. Praktverket följdes sedan upp av bland annat Nordiska gudar. Nordiska gudar är en vackert illustrerad bok där gudar, jättar, monster och hjältar presenteras i all sin prakt. En bok för den som redan är intresserad och initierad, och för den som ännu inte upptäckt asagudarnas värld - ett storverk som fångar läsare i alla åldrar. En mörk, blodig, fantasieggande och stundtals humoristisk resa i den nordiska mytologins värld. De Välkända sagorna om Iduns äpplen, Mimers brunn och Tors färd till Utgård - paras med fakta om de varelser som befolkar Asgård, Jotunheim och underjorden. Varmt välkomna till ett samtal om Nordiska Gudar i ”Så in i Själen”Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik SundénProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk er en stad med ca 25 miljoner invånare. Ett myller av människor, kultur, fart och fläkt! Typ ett New York fast i Afrika. Då hamnar du i Lagos, Nigeria. Där bor dagens gäst Sara Ibru. Sara berättar om hur hon hamnat där och hur det är att bo och arbeta i denna stora afrikanska stad.  Sara arbetar på svenska ambassaden som Business promotion officer till Nigeria, Ghana och Cameroon. Vi får bl a lära oss vilken speciell produkt ett skånskt företag exporterar till Nigeria. Inte den första produkten man skulle gissa på! Vi pratar även om hur speciella nigerianska bröllop är och Sara berättar om  Nordic Nigeria Connect som  är det största Nordiska eventet i Afrika finansierat av Nordiska ministerrådet.  Så häng med söderut till största staden på den afrikanska kontinenten! Kanske gör du som vi och börjar lyssna på artisten Burna Boy och afrobeat efteråt! Det är en musikstil som påminner om reggae, dancehall och pop!    SWEA-poddens team som medverkar detta avsnitt: Intervju: Marija Borenius (SWEA Global  ) och Anna Tvinnereim (SWEA Örestad) Redigering: Emma Hemström (SWEA Bangkok) Webbredaktör: Jenny Hammar (SWEA Seattle) Sociala medier: Veronica Strandell (SWEA Global)

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni illustratören och författaren Johan Egekrans. Johan är en kritikerrosad illustratören och författaren som illustrerar både sina egna och andras böcker. Han har en bakgrund inom dataspels- och rollspelsvärlden har han en stor fascination för myter, vidunder och det övernaturliga. idag är Johan en av Sveriges ledande illustratörer. Jag kommer att spela in två avsnitt med Johan, eftersom det Johan gör och jobbar med återspeglar hela min unga tonårstid. Väsen och Mytologi. Jag älskar det. I det här är det första och det handlar om hans bok Nordiska Väsen! Nordiska väsen var Johans stora genombrott och debut som författare. Den gavs ut första gången 2013. I dag ses den som en modern klassiker och de fantastiska bilderna har fascinerat tusentals små och stora läsare. Nu finns en utökad jubileumsutgåva med ett tiotal nya väsen. Johan Egerkrans vackra bok gör en djupdykning i Nordens rika folktro och presenterar ett brett urval av de väsen han själv anser vara de viktigaste och mest fascinerande. Med detaljrika, sinnliga bilder och initierade texter tas man med på en magisk resa. Varmt välkomna till ett samtal om väsen i ”Så in i Själen”Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.