Podcast appearances and mentions of nasim aghili

Sweden has a long history of championing LGBTQ+ rights. But campaigners spent years battling to get the gender-neutral personal pronoun ‘hen' included in Swedish dictionaries. The word was finally added in 2015. Maddy Savage spoke to Nasim Aghili from the "queer" art collective Ful, which rallied to get the word recognised. This is a Bespoken Media production for the BBC World Service. (Photo: Nasim Aghili. Credit: Thomas Straub)

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det en besvärlig operation och praktiskt ogenomförbart. Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk. Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten. Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista. Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.   I dokumentären hörs: Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer. Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen. Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet. Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism. Vio Szabo, kommunikatör. Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful. Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter. Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter. Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT. "Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Säsong 1 av Jetzt är nu till ända, men vi har en riktigt sprakande säsongsavslutning där vi pratar om en himla massa dramaturgier, bland annat den polyfona, den känslomässiga, den helande samt den i podden skapade svängiga dramaturgin. Teasers: - Vi blir hjärntvättade av patriarkatet. - Nasim Aghili snackar om att jobba med sufisk dans i den, efter mycket hot, nedlagda föreställningen Marken brinner. - Linda Forsell från PotatoPotato tycker till om hur scenkonstinstitutionerna sköter sig, när det gäller att jobba icke-patriarkalt. - Moa Backman visar på hur en kan skapa utopiska rum - Stefan Åkesson berättar om att Hollywoodfilmer alltför ofta är fulla av patriarkat och nationalism in absurdum.   Medverkande: Matilda Johansson, Rasmus Klamas och Sara Östebro Inklippta människor: Nasim Aghili (regissör och dramatiker), Linda Forsell (regissör och konstnärlig ledare PotatoPotato), Stefan Åkesson (dramaturg på Backa teater samt konstnärlig ledare för Poste Restante) och Moa Backman (dramatiker och dramaturg).

I många av världens länder mördas och hotas journalister till tystnad. Kan romaner, målningar och film ersätta eller komplettera som röst i samhällsdebatten i länder utan pressfrihet.  Lisa Bergström besöker Mexiko och möter författaren Jennifer Clement, som skrivit en bok om flickorna som stjäls. I Mexiko gör de unga kvinnorna sig så fula som möjligt för att undgå drogkartellernas farliga armar. Romanen träder in när journalistiken inte räcker till. Mexiko hör till ett världens farligaste länder för lokala journalister.Kina, också ett land med begränsad pressfrihet - vad betyder det att konstnären Ai Weiwei för första gången nu ställer ut i sitt hemland? Gäster i studion Nasim Aghili, regissör och Göran Sommardal, kulturkritiker

Hur mycket får man låna från ett verk för att skapa ett annat utan att det handlar om plagiat? I fråga om föreställningen Fursten om mediemogulen Jan Stenbeck på Uppsala stadsteater, anser författaren Per Andersson att viktiga delar i pjäsens manus av Malin Lagerlöf, liknar hans egen biografi om Jan Stenbeck. Per Andersson kommer till studion, liksom förbundsdirektören för Sveriges dramatikerförbund, Susin Lindblom. Mats Nordenborg, jurist på PRV, ger perspektiv på frågan. Kulturradions Marie Lundström fann sitt eget material kopierat i poeten Johan Jönsons bok. Veckans krönika är gjord av Nasim Aghili, dramatiker, regissör och medlem i konstgruppen Ful. I kritikersamtalet diskuteras Lars Noréns första skönlitterära prosaverk på många år: Filosofins natt. Kulturradions Anneli Dufva och författaren och kritikern Eva Ström deltar. Programledare Eric Schüldt Producent Margareta Svensson