POPULARITY
Categories
Niclas Ljung Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hvilken betydning har apologetikk for offentlig kristen forkynnelse? Hvilke apologeter har gitt viktige innspill til homiletikken (prekenlæren)? Og hvordan kan vi relatere kristen apologetikk til norsk homiletisk tradisjon?Utgangspunktet for denne episoden er Tim Kellers omtale av offentlig forkynnelse som et tredje nivå for formidling av kristen tro. I denne andre sesongen av podkastserien utforsker Lars Dahle sammen med gjest Bjørn Hinderaker apologetikk som praktisk teologi og kommunikasjon. Bjørn Hinderaker er høgskolelektor ved NLA Høgskolen, programansvarlig for Veritaskonferansen, samt medarbeider i Damaris Norge. Lars Dahle er teologiprofessor ved NLA Høgskolen og daglig leder for Damaris Norge. Er du interessert i spørsmål om den kristne troens troverdighet, særpreg og relevans? Da er denne populærvitenskapelige podkastserien om kristen apologetikk noe for deg! For mer info om podkastserien, se www.snakkomtro.no/apologetikkprofessoren. Episoden er hentet fra podkasten Apologetikkprofessoren
I mere end halvdelen af stalkingsager kender stalkeren sit offer. Ofte er det en kæreste eller en bekendt, som udøveren prøver at få i tale eller kontakt med. Og ofte handler det om at få den sidste samtale om, hvorfor forholdet er slut. I denne episode af vores særafsnit af Danske Drabssager taler vi med to mænd, som har stalket ekskærester. Uden at ville undskylde deres gerninger, sætter de ord på, hvad der driver dem og hvorfor de ikke kan stoppe. Og så svarer de på spørgsmål stillet af jer lyttere alt sammen i et forsøg på at lukke os ind i deres sind. Medvirkende: Kasper og TobiasVært: Forfatter og journalist Kristina Antivakis
Håll i er: Meningsfull självglömska (svårt ord men Johanna guidar till en suverän livsregel). Köpenhamn-livsregeln! Tros-gate?! Men en av oss säger underbyxor… Vi ser också fram emot nåt MYCKET kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hajdi Moche Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kicking things off on the road to Bringing Out the Dead is 1955's Ordet. On paper, this is an extremely Sarah & MJ coded movie, full of religious themes, crisis of faith, and even some supernatural touches. We get into what does and doesn't work in this movie, the pitfalls of adapting stage plays for the big screen, and the strange acting style we've come across in the two Carl Theodor Dreyer-directed movies we've watched so far.
Malcolm Searle Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bli med på den siste kveldsmøtet under Ordet og Israels sommerkonferanse 2026 i Grimstad. Hør inspirerende taler fra hovedtaleren Samuel Averda om temaet sannhet, og nyt musikk fra Ingrid Grøvan og Valderekvartetten. Opplev en kveld med lovsang, bønn og oppmuntring i troen.
Bli med på en inspirerende samling av tro og fellesskap under Ordet og Israels sommerstevne, sendt direkte fra Nordmissions lokaler. Opplev taler fra ledende religiøse skikkelser som Erling Walter og Samuel A. Veida, samt engasjerende musikk og diskusjoner om viktige teologiske emner som sannhet og frelse. Dette er en feiring av troens kjerneverdier og en unik mulighet til å fordype deg i Guds ord og det kristne fellesskap.
Velkommen til en spesiell kveld sendt fra Visjon Norge, hvor teolog og forkynner Leif Jacobsen deler en tale om Guds plan for Israel og Midtøsten. Programmet byr på innsiktsfulle diskusjoner om mediebildet og antisemitisme, samt en panelsamtale med eksperter. Bli med på denne dype utforskningen av religiøse og politiske temaer i dagens komplekse verden.
Denne episoden av Studio Direkte dekker sommerstevnet til Ordet og Israel, holdt på Bibelskolen i Grimstad. Gordon Tobiasen, en kjent forkynner, taler om viktigheten av Israel i Guds frelsesplan og disputerer de profetiske tidene vi lever i. Programmet inkluderer samtaler med deltakere om deres engasjement for Israel og jødiske folk, og hvordan det påvirker deres tro og arbeid. Musikalske innslag og bønn styrker fellesskapet blant de fremmøtte.
Baltzar Svensson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lennart Axklo Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Homeros epos Iliaden och Odysséen får ständigt nya läsare, men också nya tolkningar. Anna Blennow konstaterar att behovet av antikens klassiker är stort, men att analyserna säger mest om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-10-18.”Vreden, gudinna, besjung som brann hos Peliden Achillevs.” Så inleds det grekiska diktverket Iliaden, i Ingvar Björkesons översättning. Teorierna om hur det egentligen tillkom, när det tecknades ned, och vem dess författare egentligen var, har diskuterats från antiken och fram till våra dagar. Oavsett svaren på dessa frågor är Iliaden och Odysséen, de två epos som tillskrivs en person vid namn Homeros, grunden i västerlandets litteraturhistoria. Med ett ben i mytiska hjälteberättelser och gudasagor, och det andra i en möjlig historisk kontext på platsen där staden Troja grävts ut, återger dessa dikter berättelsen om det trojanska kriget och om dess följder för den kringirrande Odysseus.Vad kan de grekiska myterna berätta för oss? Liknade antikens Grekland vår värld, eller inte? Dessa frågor dyker ständigt upp i vår samtid, eftersom samtalet med och om den antika grekiska litteraturen oavbrutet pågår. Och behovet tycks sällan ha varit så stort som nu. Den New York-baserade författaren Daniel Mendelsohn utkom precis med boken ”An Odyssey – a Father, a Son, and an Epic”, där han reser i Odysseus kölvatten med sin far. En annan ny bok, ”Enraged – Why Violent Times Need Ancient Greek Myths” av Emily Katz Anhalt, professor i klassiska språk, lyfter fram att de antika myterna lär oss att vi får betala dyrt om vi ger efter för vrede och våld. Anhalt menar att Iliaden inte är en oproblematisk hjältesaga, utan att den istället ifrågasätter huvudpersonernas blodiga kamp och dess följder för samhället: vreden hos Akilles, grekernas främste krigare, kom att skänka sorg och död åt såväl greker som trojaner. Homeros visar att även fienden är mänsklig.Författare, forskare och journalister återvänder ständigt till de grekiska myterna för att bearbeta och förklara företeelser i vår egen tid. Så gör även Tomas Lappalainen i sin bok ”Världens första medborgare”, där han vill förklara uppkomsten av det demokratiska samhället i antikens Grekland genom att dra paralleller mellan de homeriska berättelsernas våldskultur och dagens syditalienska maffiavärld. Lappalainen, som tidigare skrivit initierade böcker om Syditaliens 'ndrangheta och camorra, hävdar att det samhälle som skymtar fram i de homeriska verken har stora likheter med maffians strukturer, eftersom intrigerna ofta behandlar teman som hämnd, beskydd och heder. Han låter sedan detta resonemang bli en förklaringsmodell till hur demokratin uppstod i Grekland som en konsekvens av att man helt enkelt var tvungen att stävja de våldsamma maktstrukturerna politiskt.Lappalainen är inte den förste som läser Iliaden och Odysséen i en civilisationshistorisk kontext. I förordet till den senaste utgåvan av Erland Lagerlöfs sekelgamla svenska översättning av Odysséen skriver akademiledamoten Jesper Svenbro att vendettan, den som driver Iliadens hela berättelse om det trojanska kriget, kommer till en slutpunkt i Odysséen. När Odysseus till sist, på Athenas inrådan, avstår från våld mot dem som söker hämnd på honom, symboliserar han övergången från individuella maktstrider till den politiska stadsstaten. Men är då de homeriska huvudpersonerna, som Lappalainen menar, i själva verket ett slags konkurrerande maffiabossar, som tar blodig hämnd på varandra och samtidigt utövar beskyddarverksamhet mot sina undersåtar? Kan man jämföra eposets arkaiska skildring med en nutida, kriminell subkultur?Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.I boken beskriver Lappalainen till exempel hur xenía, den grekiska gästvänskapen, utgör ett förbund mellan mäktiga ätter som skulle kunna liknas vid maffiaklanernas relationer. Men xenía är mycket mer än så. Framför allt Odysséen, berättelsen om en man som i tjugo år reser runt som en främling långt hemifrån, visar på ett långt mer komplext förhållande. När Odysseus son Telemachos i bokens inledning reser för att söka efter sin far, kommer han först till kung Nestor i Pylos. ”Alla skyndade till när de såg dessa främlingar nalkas, hälsade dem med handslag varmt och bjöd dem att sitta.” Hos Menelaos i Sparta sker detsamma. ”Vilka ni är kan vi fråga om när ni njutit av maten”. När Odysseus, skeppsbruten, sköljs upp på fajakernas strand, hittas han av kungadottern Nausikaa. Hon välkomnar den utmattade, halvnakne, smutsige främlingen med orden: ”Eftersom du nu har anlänt hit till vår stad och vårt rike, skall inga kläder saknas dig eller någonting annat av det en nödställd har rätt att få när han vädjar om misskund.” Gästvänskapen var inte ett exkluderande förbund mellan mäktiga. Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.Iliaden och Odysséen handlar också till stor del om människornas relation till gudarna, och hur gudarna ständigt griper in såväl hämnande som stödjande. Samtidigt är gudarna inte allsmäktiga. De lyder precis som människorna under ödets lagar. Och de homeriska verkens fokus är inte huvudsakligen på de odödliga, utan på de dödliga. Det första ordet i Odysséen är ándra,”man” (i svensk översättning ”Musa, berätta om mannen…”). Sture Linnér, som skrev inledningen till Ingvar Björkesons översättning av Iliaden, pekade på hur kärnan i dikterna inte är krigets fasor, utan medlidande och mänsklighet. Detta har skänkt verken den relevans de fortfarande har idag. Samtidigt måste vi se att det ofta är saga och myt, inte samhällsfakta, som de förmedlar. Ordet för vrede i Iliadens inledning, ménis, betecknar ett gudomligt snarare än ett mänskligt raseri. Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.”Vreden, gudinna, besjung”. Lever vi återigen i vredens tidsålder? Lappalainens läsning av de antika texterna genom ett samtidsraster är symptomatisk för vår tids sätt att hantera en värld där demokratin ifrågasätts och raseriet råder. Och vårt behov av de grekiska dramerna och dikterna grundar sig just i att de ständigt kan omtolkas och återanvändas. Men de episka myterna om hjältar och krig kan inte läsas som historiska sanningar, och att förklara dem genom nutida samhällsföreteelser låter sig inte heller göras. Istället är de tidlösa verktyg för konflikthantering, sorgebearbetning och försoning. Inom det amerikanska projektet ”Theatre of War” har soldater som återvänt från militärtjänst fått ta del av grekiska tragedier som posttraumatisk stresshantering. 2016, mitt under den brännande flyktingkrisen kring Medelhavet, sattes Euripides pjäs ”Hekuba” upp i den antika teatern på ön Delos i Grekland. Hekuba, drottning i Troja, förlorar sin man och sina barn i kriget, och som krigsfånge i Grekland får hon se sin son spolas upp död på stranden.Varje tid har sina krig och sin vrede. Knappt har vi glömt dem förrän nya tider skapar nya katastrofer. Vilka hav seglar vi på idag? Vem kommer hem? Samtidens bruk av de antika grekiska texterna säger oss långt mer om vårt eget samhälle än om antikens verklighet.Anna Blennow, latinforskare och skribentLitteraturTomas Lappalainen: Världens första medborgare – Om statens uppkomst i det antika Grekland. Lind & co.Homeros: Iliaden. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2009 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1912 utgiven 2012 på Atlantis.Homeros: Odysséen. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2008 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1908 utgiven 2012 på Atlantis.
Sommeren er i gang. For nogen betyder det 'ud i solen', mens det for andre betyder havearbejde eller Tour de France - og det intet er for stort eller småt til de samtaler, vi ønsker at have i nat. Ordet er dit! Lyt medSee omnystudio.com/listener for privacy information.
Kim Brynte Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Simon Almqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lyt til en andagt ved Ordet og Israels bibelunderviser, Morten Vartdal.
Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, vill stänga servicehemmen Aftonro i Iniö och Fridhem i Houtskär. På de berörda orterna är förståelsen liten och förskräckelsen stor. Men hur och var ska välfärdsområdena spara då resurserna tryter? Slaget frågar om små enheter har någon framtid inom vården eller är det endast stora centraliserade enheter som fungerar? I debatten deltar välfärdspolitikerna Sandra Bergvist, SFP och Otto Bruun, Vänsterförbundet samt Houtskärsbon Tina Axén. Ordet leds av Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi (Bilden är på serviceboendet Fridhem i Houtskär som nu hotas av stängning.)
Carlos Quiroz Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fredag! Det blir ett ovanligt gulligt avsnitt. Alltifrån gulliga barn till gulliga tanter. Via knark och fetischer såklart. Detta avsnitt finns också filmat på YouTube! https://youtube.com/@kafferepetpodHar du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet18:55 - Osynlig viktminskning25:00 - Att fatta emojis31:10 - Trötta pappan34:15 - Ett generöst erbjudande39:00 - The golden nugget43:15 - Mytomanvaktmästaren48:05 - Kvarglömda effekter54:10 - Vit lögn59:55 - Internationell incident Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Har Finlands försvar blivit en helig ko som inte får kritiseras? Försvarsutgifterna kan fördubblas de kommande åren samtidigt som staten är tvungen att hitta sparåtgärder och nedskärningar i miljardklassen. Hur ska det här gå ihop och hur mycket får försvaret kosta? I diskussionen deltar fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius och riksdagsledamot Otto Andersson, SFP. Ordet leds av Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi
I nat er ordet frit! Det betyder at det er alle lytterne der bestemmer hvad Nattevagten i nat, skal handle om. Emnerne spænder vidt, humøret er højt og kærligheden er stor, når fælleskabet tager over i denne udgave af vores allesammens Nattevagten - Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.
Filip Nilsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lyt til Christian Canu Højgaards tre bibeltimer fra Ordet og Israels Pinsecamping 2026. Tema: Pinsen og Guds store mission.
Lyt til Christian Canu Højgaards tre bibeltimer fra Ordet og Israels Pinsecamping 2026. Tema: Pinsen og Guds store mission.
Lyt til Christian Canu Højgaards tre bibeltimer fra Ordet og Israels Pinsecamping 2026. Tema: Pinsen og Guds store mission.
Den galna sommar-planen, minnen från en flytt eller tips på hur man följer sin dröm - här är det inringaren som bestämmer vad vi ska prata om! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi får ofta in förslag på ämnen som lyssnaren önskar höra i Karlavagnen. I det här avsnittet är det upp till den som ringer att bestämma vad vi ska prata om! En galen historia från den gångna veckan, svårigheten att få ett jobb eller kanske den viktiga relationen med mor- eller farföräldrar.Ordet är ditt Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar 21:40.
Magdalena Andersson vill ha nya blocköverskridande samarbeten, handlar det om pragmatism eller politisk spel? Och varför pratar många politiker om miljardärer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen föreslog Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och partiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg att det behövs breda samarbeten över partigränserna. Om paritet vinner valet ska de bjuda in oppositionen till samarbete inom flera olika områden. Är förslaget mest politisk strategi eller handlar det om omtanke för Sveriges framtid? Vad tycker egentligen Tidöpartierna om att Socialdemokraterna bjuder in till dans? Går det att tolka förslaget som en invit till Ebba Busch?Ordet miljardär har hamnat på ovanligt många politikers läppar den senaste tiden. Liberalernas Simona Mohamsson vill fördubbla antalet svenska miljardärer. Samtidigt som vänsterledaren Nooshi Dadgostar vill se en ny miljardärskatt. Varför bryr sig politikerna så mycket om miljardärer?Vi tittar också närmare på partipolitiska språkkrav, politisk dresscode och Liberalernas förslag att “Reclaim the snällhet”. Avsnittet kan innehålla spår av didgeridoo. Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken vill in i sängkammaren? Fler IVF-försök, höjda barnbidrag och skrotade pappamånader. Partierna använder familjepolitiken för att flirta med väljarna. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert
Lyt til en andagt ved Ordet og Israels generalsekretær, Jens Lomborg.
I denne episode lader vi instrumenterne tale. Men de har til gengæld også rigtige meget at sige. Lyt med og se om du, ligesom Karen-Marie, kommer til at savne tekst en lille smule
Sondre Carlsen taler
Vanessa Moreno - Förvandlad av ordet by Hillsong Church Sweden
I det här avsnittet så är det Karlavagnens lyssnare som bestämmer vad vi ska prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är i början på april, snön ligger tjock på vissa ställen medan våren anlänt söderut. Lika varierat som vädret är ämnena när lyssnaren själv får välja! Det kan vara en drömresa som nu ska genomföras, en rolig anekdot från arbetsplatsen eller kanske fixandet med veteranbilen som står på menyn. Det är upp till inringaren! Lyssnare bestämmer ämne med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar 22:30.
”…enligt Jan Emanuel och Carl Jan Granqvist” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Möt antropologen Lisbeth Sachs, som i hela sitt forskarliv undersökt hälsofrågor och kulturer, viket har tagit henne till både Sri Lanka och Tensta.Antropologi är vetenskapen om människan – hur vi lever, tänker, utvecklas och organiserar våra samhällen, både nu och genom historien. Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär “läran om människan”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Henrik LundellHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I tillegg til: Golden og Tøyenbadet del 2 - Golden Duck Domenenavn - Slutt på foreldresparing Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.
Den nyeste fortolkning af klassikeren ‘Wuthering Heights’ kandiderer allerede til at blive årets mest omdiskuterede film. For mens både anmeldere og dedikerede Brontë-fans trækker filmen gennem mudderet, er der også mange, som overgiver sig til filmens svulstighed - og ikke mindst Jacob Elordi-faktoren. Den originale roman blev udgivet i 1847 af Emily Brontë, som døde året efter dens udgivelse. Hun efterlod sig ingen interviews, ingen litterære saloner og ingen PR-strategi. På den måde er hun litteraturhistoriens ultimative anti-brand. Helt omvendt forholder det sig med Emerald Fennell, instruktøren bag den biografaktuelle udgave af ‘Wuthering Heights’. For når Fennell bevæger sig ind i Brontës univers, er det næsten som at se en meget selvsikker gæst gå ind i et hjemsøgt hus og sige: “Jeg har lavet en moodboard. I denne uge taler vi om både romanen og filmen og diskuterer, hvad der sker, når en mytisk og tavs forfatter møder en instruktør med en tydelig, pompøs signatur. Og så spørger vi, om det overhovedet er nødvendigt at skulle vælge side mellem de to. PANEL Cecilie Lind, forfatter. Anbefaling: Se filmen ‘Ordet’ fra 1955. Bodil Skovgaard Nielsen, kulturskribent på Dagbladet Information. Anbefaling: Lyt til nummeret ‘Reconvexo’ af Maria Bethânia. Emma Rosenzweig, kunstner og forfatter. Anbefaling: Se filmen ’The Gold Diggers’ fra 1983. Vært: Lucia Odoom. Anbefaling: Læs ‘Glasessayet’ af Anne Carson og ’Til Havs’ af Dörte Hansen. REDAKTION Lucia Odoom og Jonas Bach-Madsen. See omnystudio.com/listener for privacy information.
Kvindekarakterer i balletten er ofte stereotype, mener Astrid Elbo, solodanser ved Den Kongelige Ballet - både flade og unuancerede. Vi taler med solodanseren om, hvorfor hun mener, at ballerinaen nu skal tage ordet - og spørger Amy Watson, balletchef ved Den Kongelige Ballet, om hun gør nok for de kvindelige dansere. Medvirkende: Astrid Elbo, solodanser ved Den Kongelige Ballet Hans Christian Davidsen, kulturredaktør på Flensborg Amts Avis Amy Watson, balletchef ved Den Kongelige Ballet Mai Jensen, bordtennisspiller Vært: Linnea Albinus Lande Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen
Suverænt! Eller i det mindste: En episode om begrebet suverænitet. Ordet er inden for kort tid kommet til at fylde i den kollektive bevidsthed, og det, synes Klaus, fortjener en snak. Fra oprindeligt “superānus” på vulgærlatin og enevældige herskere med underdanige undersåtter til nationalstater og disses mulighed for at handle i overensstemmelse med egne interesser har brugen af begrebet spredt sig fra det, der handler om territorier og befolkninger til økonomi, individer og på det seneste data. Men hvordan kan man overhovedet forstå suverænitet i en verden med så mange indbyrdes afhængigheder?(Vores podcast host publicerede denne episode i mono - derfor er den uploadet igen i fuldfed stereo)**** Nu også på YouTube — hvis du bedst kan lide din podcast med uden video. https://youtube.com/@silberblom **** Hvem betaler for Silberbauer & Blomseth? Det gør vi selv. Vores indhold er på ingen måde egnet til sponsorer eller reklamer for proteinpulver, VPN-forbindelse eller e-bøger. Så hosting, udstyr og alt det der er på egen regning. Det eneste vi beder om til gengæld (hvis du altså kan lide det, vi laver) er at du smider stjerner, og måske oven i købet en lille anbefaling, efter os på Apple Podcast. Det betyder alverden. Vi higer jo allesammen efter anerkendelse i en eller anden form. Husk at følge os på Bluesky (@silberblom) Linktree
Suverænt! Eller i det mindste: En episode om begrebet suverænitet. Ordet er inden for kort tid kommet til at fylde i den kollektive bevidsthed, og det, synes Klaus, fortjener en snak. Fra oprindeligt “superānus” på vulgærlatin og enevældige herskere med underdanige undersåtter til nationalstater og disses mulighed for at handle i overensstemmelse med egne interesser har brugen af begrebet spredt sig fra det, der handler om territorier og befolkninger til økonomi, individer og på det seneste data. Men hvordan kan man overhovedet forstå suverænitet i en verden med så mange indbyrdes afhængigheder?**** Nu også på YouTube — hvis du bedst kan lide din podcast med uden video. https://youtube.com/@silberblom **** Hvem betaler for Silberbauer & Blomseth? Det gør vi selv. Vores indhold er på ingen måde egnet til sponsorer eller reklamer for proteinpulver, VPN-forbindelse eller e-bøger. Så hosting, udstyr og alt det der er på egen regning. Det eneste vi beder om til gengæld (hvis du altså kan lide det, vi laver) er at du smider stjerner, og måske oven i købet en lille anbefaling, efter os på Apple Podcast. Det betyder alverden. Vi higer jo allesammen efter anerkendelse i en eller anden form. Husk at følge os på Bluesky (@silberblom) Linktree
Writer/director Óliver Laxe (SIRAT) chops it up with hosts Josh Olson and Joe Dante to discuss the movies that made him! Show Notes: Movies Referenced In This Episode Sirat (2026) Wages of Fear (1953) Andrei Rublev (1966) Nostalghia (1983) The Mirror (1975) Ordet (1955) Au Hazard Balthazar (1966) Blue Velvet (1986) Sorcerer (1977) Mad Max (1979) Two-Lane Blacktop (1971) Apocalypse Now (1979) Easy Rider (1969) Zabriskie Point (1970) Vanishing Point (1971) Paris, Texas (1984) Freaks (1931) Dersu Uzala (1975) Pan's Labyrinth (2006) Dirty Pretty Things (2001) The Naked Island (1960) The Flavor of Green Tea Over Rice (1952) Late Spring (1949) The Card Counter (2021) The Four Seasons (1975) Close-Up (1990) Where is the Friend's House? (1987) Ten (2002) Five Dedicated to Ozu (2003) Through the Olive Trees (1994) Other Notable Items Our Patreon! The Hollywood Food Coalition Chuck Berry The Beatles Carl Theodor Dreyer Notes on the Cinematographer book by Robert Bresson (1975) Sculpting in Time book by Andrei Tarkovsky (1985) John Cassavettes Béla Tar David Lynch The Criterion Collection Dennis Hopper Monte Hellman Ry Cooder Akira Kurosawa Sergi López Kaneto Shindo Yasujirō Ozu Paul Schrader Oscar Isaac Transcendental Style in Cinema: Ozu, Bresson, Dryer book by Paul Schrader (2018) Artavazd Peleshyan Abbas Kiarostami Zohran Mamdani Mira Nair Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
Ordet folkmord förekom ofta 2025. Inte minst många Palestinaaktivister har använt ordet som ett vapen mot meningsmotståndare. Men ett annat begrepp har nästan helt försvunnit ur samtalet: brott mot mänskligheten. Historikern Carl-Mikael A. Teglund berättar om bakgrunden. Inläsare: Staffan Dopping
Ordet fundamentalisme bruges ofte som synonym for ekstrem religiøsitet, men hvor har fænomenet egentlig sit ophav? Det prøver Kristian og Lauge at komme nærmere i denne episode. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen.
THIS IS A PREVIEW. FOR THE FULL EPISODE, GO TO Patreon.com/worstofall On this episode of Fancy Movie Time with Brian and A.J., the Fancy Lads unplug their phones and have a good cry as they cover James L. Brooks' 1987 ode to the joys of work: Broadcast News. Does the electric chemistry of the three leads make this movie a Fancy Feast? Or does its overlong runtime make it a Failure to Fancy? One thing's for sure: that Gracie Films' tune sure is catchy. Next episode: Ordet (1955).
Brent Billings, Reed Dent, and Josh Bossé dive into the virtues by talking about prudence (or wisdom).Teaching a Stone to Talk by Annie DillardAsking Better Questions of the Bible by Marty SolomonThe Gospel of Being Human by Marty Solomon and Reed DentInspired by Rachel Held EvansBEMA 454: Qohelet Goes OffOrdet (1955 film) — LetterboxdThe Cardinal and the Deadly by Karl Clifton-SoderstromReed on Instagram
Chris, Jeremy, and Aaron have found some things to recommend to you.1) Small Recommends:Koyaanisqatsi (1:50)Ordet (8:01)Alex Edelman: Just for Us (10:30)2) The Big Recommend: Sorcerer (14:37)3) Surprise Double Feature: ???????? (48:09)4) Questions from You (54:10)If you'd like to join the LIVE conversation each week, become a member of the SinClub at Patreon.com/cinemasins!Thanks to lorangeproductions.com for the theme song!Advertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy