Podcasts about Ordet

Brent Billings, Reed Dent, and Josh Bossé dive into the virtues by talking about prudence (or wisdom).Teaching a Stone to Talk by Annie DillardAsking Better Questions of the Bible by Marty SolomonThe Gospel of Being Human by Marty Solomon and Reed DentInspired by Rachel Held EvansBEMA 454: Qohelet Goes OffOrdet (1955 film) — LetterboxdThe Cardinal and the Deadly by Karl Clifton-SoderstromReed on Instagram

Vänskap är ett begrepp som har sysselsatt tänkare i åtminstone 2400 år. Mikael Timm ansluter sig till grubblarna och tar hjälp av Martin Scorsese. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2020-08-20.Ordet ”vän” behöver ingen förklaring, men det behöver ordet ”vänskap”.Grunden för systematiskt tänkande om begreppet ger Aristoteles som definierar tre olika sorter: sådan vänskap man har nytta av, sådan man har nöje av och så en tredje sorts perfekt vänskap när vännerna delar allt utan egennyttiga intressen. De flesta skulle kanske invända att de tre kan flyta ihop, men låt oss ta det i Aristoteles ordning.Sociologen Pierre Bourdieu slog igenom drygt 2000 år efter Aristoteles med sina studier av vänskap som baseras på utbyte av tjänster, alltså Aristoteles första art av vänskap. Verkligen inget nytt – men det som väckte uppmärksamhet var att Bourdieu hävdade att systemet också gällde inom det kulturella fältet. Vänskap, som vi uppfattar som något mycket individuellt, skulle alltså följa samma mönster överallt.Att det är bra med vänner som kan hjälpa en är självklart men Aristoteles framhåller att det inte gäller att ha för många vänner – för vem hinner med att utföra alla dessa gentjänster? Man bör alltså skaffa sig just så många vänner som man har behov av. Denna första sorts vänskap kräver beräkningar.Den andra sortens vänskap, den som man har nöje av, låter trevligare. Men Aristoteles ser förstås problem. Dels är det svårt att dela känslor och tid med en massa människor, dels bör ju ens vänner också vara vänner sinsemellan. Kan bli krångligt om man också tar hänsyn till den första sortens vänskap med tjänster och gentjänster. Och är det inte något skumt med den som har en massa vänner? Har hen en enda sann vän, är inte vännerna egentligen beundrare, snyltare eller bara festande affärsbekanta?Skummisarna i Martin Scorseses film The Irishman funderar inte på detta. Sheeran, (spelad av Robert de Niro) en lite grovhuggen chaufför som är torped och hans mentor Russell Buffalino (spelad av Joe Pesci) mördar sig igenom decennierna och blir allt bättre vänner. Deras vänskap är visserligen från början nyttoinriktad, alltså kategori ett hos Aristoteles. Men den övergår till nästa nivå – de har roligt tillsammans i pauserna mellan morden. Och mot slutet är de verkligen vänner utan utbyte av tjänster. De befinner sig i den oegennyttiga – och framtidslösa - vänskapens sista stadium som för dem också är livets sista stadium."The Irishmans" storhet är inte intrigen, skildringen av brottlighetens koppling till politiken utan vänskapen som just därför att den omges av grymhet är gripande och öm. Ja, Aristoteles tredje kategori av vänskap ligger inte så långt från kärleken. Så vad skiljer dem åt:Det har sagts att berättelser om kärlek visar hur man kan knyta an till en specifik individ, medan berättelser om vänskap visar hur man kan knyta an till livet självt.Jag vet inte om vi får de vänner vi förtjänar eller får vi kanske de vänner vi inte förtjänar. Hmm…Eller så får vi inga alls. När Jacques Derrida på 80-talet gav en serie föreläsningar om vänskap var det helt i tidens anda. Han var den store dekonstruktören som öppnade välbekanta begrepp som man öppnar konservburkar och tömde ut innehållet på laboratoriebänken. Föreläsningarna blev en bok som Derrida inleder med Aristoteles ord ”Åh vänner, ingen vän”. Eller talspråkligt: ”Oh, mina vänner, det finns ingen vän” Vad menar Aristoteles – finns det ingen verklig vänskap? Eller fanns det inga vänner bland lyssnarna?Derrida utgick från en felöversättning. Aristoteles menade nog helt enkelt att den som har många vänner inte har någon. Men felöversättningen var en bra utgångspunkt för Derrida som var ute efter något annat än att förstå vänskapens psykologi. Han såg vänskap som ett politiskt fenomen och försökte via vänskapen förstå individens plats i kollektivet.Men Derrida var ofta lika mystisk som klarläggande. Texten glimrar vackrast när han belyser hemligheternas betydelse för vänskap – något som varje barn som varit medlem i ett hemligt sällskap känner till och som protagonisterna i The Irishman erfar.De som delar en hemlighet delar sina själar.Derrida påpekar att man ser sig själv i sin vän. Möjligen är det förutsättningen för både hemligheter och vänskap. Men finns där redan från början en önskan om att överleva den andre? Ser vi vännens död i samma ögonblick vi delar något med vännen?Liksom ett barn kan föreställa sig hur de orättvisa föräldrarna gråter vid barnets grav föreställer sig Derrida vännernas mumlande vid graven. Men det räcker inte att sörja den döde vännen. Derrida menar att man måste kunna se framtiden i vänskapen, alltså en framtid utan vännen.Hans bok är skriven i klyftan – låt mig säga avgrunden – mellan samhälle och individ. Då blir den självklara frågan: Kan vänskap vara en modell för hur politiken bör fungera?I så fall bör vi betänka att Aristoteles menade att för att vänskap ska existera måste vännerna vara jämställda. Vänskap mellan människor med alltför olika tillgångar fungerar inte.Den italienske sociologen Francesco Alberoni publicerade i början av 80-talet en bok om Vänskap. Man skulle kunna tro att han som sociolog skulle närma sig ämnet realpolitiskt men begreppet vänskap låter sig inte trivialiseras.”Det är med vänskap som med renhet: det behövs bara en liten dos förorening för att en substans inte längre ska vara ren” menar Alberoni som också säger att det inte går att rädda en förlorad vänskap. När tilltron är förlorad är den förlorad för alltid.Han menar i likhet med Aristoteles att vänskap bygger på jämlikhet. Men Alberoni går längre än Aristoteles och beskriver vänskapen som en ideal form av kärlek eftersom parterna är jämställda vilket de inte är i en kärleksrelation.Undrar just om de italiensktalande gangstrarna i The Irishman hörde talas om Alberoni. Förmodligen inte, de läste nog mest om mord i tidningen. Men de kunde ha instämt i den italienske sociologens synpunkt. Vännerna är viktigare än makarna i filmen. När deras familjer är borta når deras vänskap perfekt balans. När Frank och Russell är gamla, utslagna och maktlösa behöver de inte balansera känslor mot nytta.En som skulle förstått svårigheterna i denna balansakt är Cicero, antikens bäste talare. Cicero såg vänskap inte som psykologi, inte som utbyte av tjänster utan som en form av godhet, nästan en ideologi: goda senatorer skulle tillsammans sträva efter goda mål. Dygden skulle sprida sig och man skulle kunna lita på varandra.Vänskap var alltså för Cicero ett idealtillstånd. Och sann vänskap skulle utmärkas av uppriktighet… Ja, vi kan se var svårigheterna börjar. Inte långt efter att Cicero hade avslutat boken om vänskap blir han mördad. De blir också de flesta i The Irishmans cirkel av vänner. Filmen slutar och börjar på ett ålderdomshem där torpeden minns sitt liv.I Montaignes berömda essä om vänskapen till Etienne de la Boétie minns essäisten sin vän i ett förklarat ljus. Det gör inte Frank Sheeran. Han minns det förflutna med obarmhärtig klarhet.Ingen försoning är möjlig, det goda fanns bara i gemenskapen med Russel Buffalino trots att det var denne som gjorde Frank Sheeran till mördare. Jimmy Hoffa, deras gemensamma vän, en officiell makthavare, var i grunden solospelare och måste därför mördas av vännerna. Som Cicero. De två maktpelarna förstod inte den grundläggande regeln: Utan vänskap inget liv.Mikael Timmkulturjournalist, filmare och författare samt tidigare medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion

Send us a textKlar for Norskprøven B1? Dette ordet må du kunne!

Den nya snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors har nått en avgörande fas efter flera utmaningar i projektet. Nu ligger bollen hos kommunerna, som avgör om Västbanan blir verklighet eller inte. I debatten deltar riksdagsledamot Johan Kvarnström, SDP. Nicke Wulff, SFP i Åbo samt Tony Björk, SFP i Kyrkslätt. Ordet leds av Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi

Idealister och mystiker förändrade tyskan och därmed svenskan. Thomas Steinfeld spårar ett abstrakt inflytande över vårt tungomål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Språket verkar vara någonting givet. Det tycks bara finnas där, det verkar leva inom oss, färdigt och redo för användning. Ibland bryts denna självklarhet dock: när vi upplever hur ett barn lär sig tala, till exempel, när vi själva försöker lära oss ett annat språk, eller när vi snubblar över ett ord. Det må ha använts tallösa gånger, utan att vi tänkt efter. Men plötsligt låter det underligt: ”självmedvetande” till exempel. Att veta får vara en sak. Med vad ska ett vetande vara med om? Om sig själv? Om någonting som man inte vet? Och till slut: när man vet, vet man då inte alltid att man vet? Är inte ”självmedvetande” enbart en fördubbling av ”medvetande”?Om det bara vore så enkelt. Inte bara för att ”självmedvetande” kan anta flera betydelser. Ordet kan syfta på att man funderar på sig själv: Vem är jag? Eller vad är jag? Eller så betecknar det tilltron till sig själv. En självmedveten människa brukar vara någon som vet vad hon vet eller kan, eller snarare, i vanligt språkbruk, en människa, som är alltför väl medveten om sina goda sidor. Ord som står för abstrakta ting, för tankar, förnimmelser, fantasier eller känslor, har ofta en sådan skiftande karaktär. De tycks stå för någonting klart och begripligt, men om man börjar tänka på dem, så flyter betydelserna iväg. På denna punkt börjar de egentliga svårigheterna med ett ord som ”självmedvetande”. Snarare än att ge uttryck för någonting befintligt, skapar ordet en betydelse som inte skulle finnas, om inte ordet funnes. Det skapar en betydelse – på oklara grunder. Det är poetiskt.Det svenska ordet ”självmedvetande” är lånat från tyskan. Originalet, om man kan kalla uttrycket så, heter Selbstbewusstsein. Ordet flyttade till Sverige kring år 1800, som en del av en större leverans av formuleringar som ingick i den idealistiska filosofins norråtskridande intellektuella erövringståg, med Uppsala som den nya lärans svenska filial. ”Åskådning” för Anschauung, ”inbillningskraft” för Einbildungskraft eller ”gemyt” för Gemüt följde med i samma bagage.Ett språk förändras inte jämt och kontinuerligt. I stället utvecklas det i skov. Tyskans – och för den delen också svenskans – största förändring skedde under decennierna kring år 1800, när språken långsamt men säkert utvecklades till nationella idiom: bortom de lärdas latin eller aristokraternas franska, bortom dialekter och innefattande all kunskap som över huvud taget kunde nås. Nationalencyklopedierna är det tydligaste uttrycket för denna utveckling. Inom ramen för det stora rycket finns dock plats för mindre ryck. Ett sådant följde med den filosofiska idealismens framfart. Den innefattade inte bara ”självmedvetandet”, utan ett helt register av nya ord för att beteckna vad ett ”jag” är, hur ”förnuft” fungerar eller hur ”inbillningskraften” slår till.Den idealistiska filosofins inflytande över svenskan slutar dock inte där. Till importen hör många adjektiv eller verb som plötsligt uppträder som substantiv: ”det vackra” till exempel eller ”menandet” – das Schöne eller das Meinen. Dit hör också substantiv som slutar på ”-het”, som i ”enfaldighet”, ”självständighet” eller ”sannolikhet” – namnord alltså, som syftar på någonting abstrakt. Och så kännetecknas den idealistiska filosofin också av ett överflöd av underordnande konjunktioner som ”eftersom”, ”för att”, ”medan”, ”trots att” eller ”fastän”.Inte förvånande att det går till så här, kan man tycka. I en filosofi som uttryckligen följer syftet att allting ska hänga ihop med allting – i en filosofi alltså som vill ett perfekt fulländat system – i en sådan filosofi behövs inte bara otaliga länkar, utan också en viss stabilitet. Därför säger man så ofta ”därför”, och därför talar man inte om någonting som är fult eller vackert, utan om ”det fula” eller ”det vackra”. ”Det militära, det civila och det högteknologiska måste bilda en helhet”, förklarade en statsminister vid 2020-talets mitt, när han redogjorde för ansträngningarna att höja beredskapen för krig. Grammatiskt betraktat vittnar meningen om den tyska idealismens obrutna herravälde över den svenska offentligheten – just det: ”offentlighet”, också det är ett ord i sammanhanget – även om det uppenbarligen råder en viss brist på bisatser i statsministerns tal.Den tyska idealismen har dock varken uppfunnit andlighetens vokabulär, substantiveringens oändliga möjligheter eller de långa kausala kedjor som skapas med hjälp av konjunktioner. De hade då funnits länge, i mer än sexhundra år – och mycket längre, om man räknar med latinet. Men det var i slutet av 1100-talet som några nunnor – det var verkligen nunnorna som var först – och några munkar tog sig till det tyska språket för att åstadkomma en inre reform av kristendomen. Mechthild von Magdeburg är mest känd inom denna rörelse med hänsyn till sina visioner, och sedan dominikanermunken Meister Eckhart, som blev berömd för sina läroskrifter. I centrum för denna rörelse står det personliga mötet med det överjordiska: den mystiska föreningen, själen som lyser upp i det gudomliga.En människa som vill berätta om sina mystiska erfarenheter – eller ännu värre: en människa som vill övertyga andra människor om sanningen i mystiken – står inför ett problem: inga ord räcker till. Egentligen kan man bara stamma. Om ens det. Men så gör inte Meister Eckhart. Tvärtom – han driver sitt språk, tyskan, till uttrycksförmågans yttersta gräns för att förklara vad som inte kan förklaras. Nästan allt språkligt mästerskap som sedan blommar upp runt år 1800, i både filosofin och litteraturen – alla grammatiska knep, alla substantiveringar och långa bisatser – finns redan skissade hos denna dominikanermunk: i en enda, gigantisk ansträngning att sträcka ut det begreppsliga tänkandet tills den möter det absolut obegripliga.Och så talar vi om ”självmedvetande” som om det vore någonting som verkligen funnes. Att ingen minns det latinska ursprunget consentia – snarare ”samvete” än ”medvetande” – spelar i det här sammanhanget en mindre roll. Men att vi, varje gång vi övergår till att säga någonting abstrakt, står i en tradition som för tillbaka till medeltidens mystiska tro – denna kunskap borde lära oss åtminstone någonting om att våra föreställningar om världen, och om oss själva, inte alls är givna. Utan att de är skapade – inom loppet av en historia som mycket väl kunde ha tagit en annan väg.Thomas Steinfeldförfattare och professor i kulturvetenskap

I denne måned sætter Simone fokus på ordet “cyklus”. Ordet får nok de fleste til at tænke på kvinders menstruation, men virkeligheden er at alle levende væsener lever i en eller anden form for cyklus. Det samme gælder de dyr vi arbejder med i hverdagen. Vi opdeler den kvindelige cyklus i fire faser, der beskriver de ting der sker med kroppen imellem to menstruationsperioder. Simone giver tips og tricks til at tale om emnet med din partner. Den mandlige cyklus afhænger af testosteronniveauet i kroppen, og cyklusen har kun en varighed af et døgn. Niveauet er højest om morgnen og lavest om aftenen og natten, og påvirkes af stressniveau, kost, motion osv. Det korte af det lange er, at vi kan lære vores cyklus at kende, og lære at planlægge fx vores sexliv efter det. Og selvom “Skemalagt sex” kan lyde kedeligt, så kan det faktisk være med til at sætte “gang i lagnerne”. Landmandsliv er en podcastserie om alt dét, som også er en del af det at være landmand og landmandspartner. Hele året rundt bliver vi klogere på den personlige og intime del af landmænds liv, og så dykker vi ned i brevkassen, hvor du som lytter har mulighed for at stille spørgsmål. Din vært er Simone Villumsen, som er certificeret sexolog og parterapeut – og så er hun faglært landmand. Landmandsliv udkommer den sjette i hver måned! Programmet præsenteres i samarbejde med Sørensen og Lynggaard - Din case IH forhandler.

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 2023.När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.Dödsdoulor – medmänniskor i livets slutPå ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö – och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.Alla ska vi döVad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

Selv hvis Den Internationale Domstol dømmer Israel for folkedrab, så skal DR ikke bruge ordet folkedrab i deres dækning krigen i Mellemøsten. Det siger Bent Blüdnikow, historiker og journalist, til RADIO IIII. Gæst: Bent Blüdnikow, historiker og journalist Værter: Peter Marstal og Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I afsnit 43 introduceres og udforskes begrebet dobbeltsyn: evnen til bevidst at kunne skifte perspektiv mellem ens menneskedel/personlighed og sjælsaspektet – et samlet begreb for højere aspekter af bevidstheden. Denne praksis er essentiel for at navigere i livets udfordringer med større indsigt og mindre lidelse.Definition af Sjælskontakt Ordet "sjæl" bruges i podcasten som en samlebetegnelse for alt, der rækker ud over personligheden og hverdagsbevidstheden. Sjælskontakt er ikke nødvendigvis og kan opleves på et væld af måder – som ord, billeder, kropslige sensationer, symboler, vibrationer (lyd) eller en særlig fornemmelse. Det understreges, at kropsfornemmelser og at mærke energi er langt mere almindeligt end at høre klare stemmer.Vigtigheden af Dobbeltsynet og Personlighedens Forædling Når man står i situationer, der opleves lidelsesfuldt fra personlighedens perspektiv (fanget i svære følelser, tanker der går i loop eller fysisk smerte), kan man række ud efter guidance fra sjælen for at få et større og mere meningsfuldt perspektiv. Sjælsaspektet forholder sig til inkarnationer, udvikling på tværs af tid og menneskehedens kosmiske rejse.Sjælsperspektivet kan dog ikke stå alene, og personlighedens perspektiv er lige så vigtigt – for det er her, den reelle transformation finder sted.Processen med at udvikle dobbeltsynet er tæt koblet til forædlingen af personligheden:Gennemsigtighed: Når personligheden (følelseslegemet, lavere mentallegeme, fysiske legeme) bliver mere transparent og rolig, kan systemet holde mere lys, bevidsthed og indsigt i hverdagen.Øget Kapacitet: Når man aktivt tager sig af frygt og bekymringer, øges nervesystemets "baseline", hvilket over tid giver hurtigere og klarere kontakt med sjælen og forandrer ens udsyn på sig selv og verden.Healing: Evnen til at skifte perspektiv bidrager til et andet syn på lidelse, da man begynder at forstå, at noget lidelse har en vigtig funktion på rejsen som menneske og som art.Transformationens Lag for Avancerede Sjæle Avancerede sjæle har ofte taget et større ansvar på sig end blot at udleve deres personlighed. De oplever typisk ekstrem intensitet og kan føle sig "gået i stykker," fordi de ryger ned i svære tematikker, som synes at blive mere intense for hvert forløst niveau. Dette kan medføre en stor frustration over ikke at komme videre og en fornemmelse af, at noget større burde være mere tilgængeligt.Transformationen sker gennem forskellige lag, hvor personligheden udvides i sin kapacitet til at bære intensiteten:Personlige Lag: Håndtering og regulering af tanker, følelser og krop.Tidligere Liv: Forståelse af årsag/virkning i inkarnationer, ofte relateret til traumer og relationer.Slægtslinje (Nederavet): Oprydning af nedarvede temaer og traumer i slægten (både fysisk og energetisk), hvilket frigiver både individet og slægten.Kollektive Gruppefelter (og arketyper): Hjælpe med at forløse karma, som relaterer sig til gruppefelter (f.eks. for en gruppe af kvinder eller mænd omkring temaer som overgreb eller krig).Højere Lag: De mest kraftfulde væsener (Avatarer) arbejder på endnu dybere niveauer, herunder Arketypiske Lag (omfigurering af faste energetiske former som Ægteskab eller Idealismen) og Godhead/Planetariske Logos.The Magdalene Effect hompage

Midt i et hav av stemmer og meninger lengter vi etter noen som virkelig viser vei.Gud kaller oss tilbake til Ordet – til stemmen som leder til liv. Men tør vi la den stemmen få siste ordet? Bibelreferanser: Matt 9:35-38, Esekiel 34, Joh 10:11, Heb 12 og Apgj 8:30-31. 

Änglar har vakat över oss sedan urminnes tider. Konstkritikern Nils Forsberg har träffat några av släktets mer sorgsna exemplar i Berlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Den är inte bara rätt ful, den är liten också. Som ett A4-ark ungefär, som ser gulnat och trist ut. Det här visste jag egentligen, men sådant är ändå svårt att förbereda sig på. När jag såg Paul Klees akvarell Angelus Novus från 1920 i verkligheten för första gången fick jag den där känslan man kan få inför något som man hört så mycket om.Att jaha, är det inte mer än så här?För det handlar om en bild som lite indirekt blivit, som man säger, ikonisk. Inte för hur den ser ut eller är gjord, utan för att filosofen och kritikern Walter Benjamin, som hade fått målningen av vännen Klee, utgick från den när han, i slutet av 30-talet, skrev det som skulle bli en av hans sista och mest kända texter. Nämligen den om historiens ängel, den som med utbredda vingar färdas med ryggen mot framtiden och med stirrande ögon och gapande mun ser ruinerna torna upp sig vid sina fötter, driven av historiens storm som blåser från paradiset.”Det är det här som vi kallar framsteg”, skriver Benjamin melankoliskt.Det är en av de i olika kultursammanhang mest citerade texterna de senaste decennierna. Ruiner, storm, blindhet inför framtiden. Där vi uppfattar en kedja händelser ser ängeln bara en enda stor katastrof.Andy Warhols Marilynbilder får ursäkta, men Paul Klees gåtfulla Angelus Novus framstår lite som postmodernismens Mona Lisa. En sorgesång över en sönderfallande, fragmenterad värld.Men vilka är de, änglarna i kultur- och religionshistorien? Enklast är väl att beskriva dem som ett slags gränsfigurer, som kan röra sig mellan olika världar och är lika hemma, eller främmande, i båda.Ordet ängel kommer från grekiskan via latinet, och betydde från början just budbärare. Gestalten som sådan finns i alla de monoteistiska religionerna, och en teori är att änglarna uppstår när de äldre religionerna, med ett otal gudar som alla har sina särskilda egenskaper och intressesfärer, ska förvandlas till en berättelse där det finns en enda Gud. Det blir ett antal degraderade figurer över och de får bli den nye, ensamme gudens medhjälpare.Och visst kan man se något änglalikt hos Hermes, budbäraren med sina bevingade skor i den grekiska mytologin? Hos Hermes finns också drag av tvetydigheten hos änglarna. Dessa var nämligen, åtminstone tidigare, inte nödvändigtvis entydigt goda. De beskrivs också ofta som mycket vackra, med androgyna drag. En undflyende, svårfångad och särskilt i äldre tider ofta skrämmande gestalt. En mellanfigur.I Bibeln finns de med hela vägen, från början till slut. Det är änglar som meddelar Guds vilja till Abram i Första mosebok, det är änglar som blåser i basunerna och slåss mot monster i Johannes uppenbarelser. I Krönikeboken skickar Gud en ängel för att sprida död och förintelse i Jerusalem, och i Matteusevangeliet skakar vakterna av skräck när ängeln kommer ner från himlen till Jesu grav.Änglar är inte att lita på.Men de blir mindre skräckinjagande med tiden. Renässansmålaren Rafael blev den som satte den fortfarande allmänna bilden av hur en ängel ser ut, med lockigt hår och rar uppsyn. De som är förebilden för de bokmärken som flickor i alla åldrar samlade på förr.Men en del konstnärer har sett mer dramatisk potential i dessa varelser, inte minst under åren runt 1900 då symbolismen stod på topp. Schweizaren Carlos Schwabes Der Totengräber und der Totesengel glömmer man inte om man sett den. Där sitter en stram, svartklädd, mörkhårig gestalt på huk vid kanten av en grav. Hennes smala spetsiga vinguddar bildar en gripklo ner mot den arme kyrkogårdsarbetaren som släppt spaden i skräck för dödsängeln. Det är hans tur nu.En helt annan stämning finns i Hugo Simbergs Sårad ängel från samma tid, den som röstats till Finlands nationalmålning. Två mörkklädda bondpojkar bär en bår där en vitklädd blond ängel sitter med nedböjt huvud. En vinge är blodfläckad, ögonen förbundna och hon håller en bukett snödroppar i handen.Det är en gripande bild, mystisk men ändå saklig. Pojkarna ser lite trumpna ut men verkar inte tycka det är något konstigt att bära runt på en ängel. Hur har denna ljusgestalt hamnat på en kärv finsk äng? Varför är den sårad? Hur kan en förmedlare mellan världar bli så ömklig?Men det är inte bara i bildkonsten vi hittar änglar. De finns på film också.I Wim Wenders Himmel över Berlin från 1987 finns en scen där Peter Falk, känd som den rufsige tv-deckaren Columbo, står vid en ensam kaffevagn. ”Jag kan inte se dig, men jag vet att du är här”, säger han. Han ser inte Bruno Ganz ängel som står intill honom, för änglarna är osynliga för vuxna människor, men en listig gammal kommissarie kan förstås ana deras närvaro. Särskilt som han själv varit ängel, visar de sig. En som lämnat evigheten och valt att bli dödlig, precis som Ganz ängel fundera på att göra.Peter Falk uppmuntrar honom, berättar hur skönt det är att värma sig genom att gnugga händerna mot varandra, dricka kaffe, kanske ta en cigarett.Bara två år efter filmens premiär skulle Berlinmuren falla men här är det den delade staden vi ser, med idel ödetomter och ruiner. Det är som att var och varannan scen är genomsyrad av Walter Benjamins text om historiens pågående sönderfall. Människorna, vars funderingar vi får höra när filmens änglar stannar till hos dem och kanske lägger en hand på någons axel, verkar inte ha mycket att glädjas åt heller.Från skrämmande budbärare utskickad av en sträng Gud i Gamla testamentet, till ett grått 80-talsberlin där Gud nog är död och änglarna är sorgsna, maktlösa gestalter som inte kan förhindra att vi tar kål på världen, eller oss själva.Inte konstigt att Paul Klees ängel stirrar rakt på oss, som för att säga ”vad håller ni på med?”Eller så har den drabbats av en helt annan insikt. Bruno Ganz ängel i Himmel över Berlin säger att han vill leva nu och nu och nu, inte bara alltid i evighet. Han vill känna och älska och kanske ta en mugg kaffe en kylig morgon. Det är som med de grekiska gudarna: Man anar att de är avundsjuka på människorna och jävlas med dem för att de kan dö, och det är det enda gudarna inte kan. Änglarna befinner sig i samma belägenhet – de lever inte på riktigt, för de kan inte dö /är odödliga/. Medan vi människor lever en stund på jorden, om det så är bland ruiner.Som Bruno Ganz säger i slutet av filmen, när han blivit människa: Jag vet nu, vad ingen ängel vet.Nils Forsbergkonstkritiker

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna och har Helgon som tema. Idag hör du Lama Kha'drön Pamo som utgår från sin vajrayanabuddhistiska tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Ordet helgon är en främmande benämning i den Buddhistiska religionen. Däremot har Buddhismen flera berömda mästare och yogis. Mahasiddhorna var upplysta buddistiska yogis och yoginis och deras sätt att praktisera var inte genom att leva ett avskilt liv i klostremiljö utan deras sätt att praktisera var att avsäga sig den inre känslomässiga och dualistiska vyn av världen. Mahassidorna levde mycket olika livsstilar och hade många olika yrken. I beskrivningen av dessa personer fanns det en kung, en tvättare, en tjuv, en lögnare, en jägare, en pilmakare, en frossare, en fiskare, en bonde, en prostituerad, en musiker, en skomakare, en hemmafru, en fågelfångare, en skräddare och många andra som utåt sett levde som vanliga människor i det vanliga livet. Inget yrke eller aktivitet eller omständighet uteslöts från att praktisera buddhistisk religion.Text:Drukpa Künleys ord såsom de återges av Kyabjé Künzang Dorje Rinpoche i boken Wisdom EccentricsMusik:Instrumental Guru Padmasambhava Prayer med RaphaelProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

In our fifth episode of The Rise of A24 series, we go to church with Paul Schrader's First Reformed (2018) and Carl Theodor Dreyer's Ordet (1955).Special Guests: Jen and Sarah of the great podcasts - Movies & Us and TV & UsPaul Schrader has spent a lifetime wrestling with the question of transcendence. From Taxi Driver to Master Gardener, his protagonists are often solitary men seeking clarity and redemption in an indifferent world. In First Reformed, Schrader distilled decades of his own Calvinist guilt and expansive cinematic theory into a stark, haunting meditation on faith. The film follows Ethan Hawke's Reverend Toller as he spirals into despondency. He is unable to cope with the violence, sin, apathy, and immorality that swirls around his life. With A24's strong backing, Schrader achieved critical redemption with First Reformed. The film earned widespread acclaim and Schrader received long-overdue recognition as one of America's last great morality filmmakers.Schrader was deeply inspired by the 1955 Danish film Ordet. This austere masterpiece delves into the inner workings of a farming family grappling with the outer edges of religious despair and madness. It is slow, serious, and pure cinema. The molasses pace proves worthwhile as the film explodes into religious ecstasy in its final act. While long considered one of the most important films in world cinema, its stature has diminished in recent years as we have loosened our grip of organized religion. Still, this work of art proclaimed a spiritual boldness that has rarely been matched in the genre.

Lar du Ordet få jobbe med deg? - Elin Maria Kanestrøm by Nordvestkirka Elnesvågen

Går det an å snakke om Israel-Palestina-konflikten uten at praten går helt av hengslene?Vi tar sjansen på å snakke om det uunngåelige, det som er på alles lepper, konflikten og krigen som ryster verden. Vi har fått to profilerte forfattere og journalister til å hjelpe oss.ODD KARSTEN TVEIT har dekket Midtøsten-konflikten i hele sin journalistkarriere og har skrevet en lang rekke prisbelønte bøker om regionen, ikke minst bestselgeren «Palestina, Israels ran, vårt svik». Nå er han aktuell med ny bok, «I Mossads blodspor». Det er en heftig historie der fiendene er bundet til hverandre i en endeløs voldsspiral. Og den ender med det dramatiske Hamas-angrepet mot Israel i oktober 2023 og Israels krig mot palestinere på Gazastripen. Hvordan og hvorfor kunne det skje?SIDSEL WOLD har også dekket Midtøsten for NRK i en årrekke. Hun har et annet perspektiv, Israel sett innenfra. Hun snakker hebraisk, har bodd i kibbutz og har et stort kontaktnett i ulike jødiske miljøer. I boken «Et land i kamp med seg selv» forklarer Sidsel Wold bakgrunnen for de dype skillelinjene. Hun møter religiøse og sekulære israelere, bosettere og politikere – innbyggere som drømmer om en helt ulik fremtid for landet. Og hun har møtt et av gislene som var fanget av Hamas. Men den største trusselen kommer ikke utenfra. Den kommer fra motsetningene i den israelske befolkningen selv.

Nyligen sade en högstadielärare upp sig efter att eleverna upptäckt att han gör porr på fritiden – trots att han inte gjort fel enligt lagen. Är det här moralpanik som leder till diskriminering eller är det rätt att hindra porrskådespelare från att ha vissa yrken? Vem är det egentligen som bestämmer över de oskrivna reglerna? I Slaget deltar Caroline Sparf, företagare inom vuxenindustrin, Anna Kolster, sexualterapeut och Hannu Freund, förhandlingsdirektör på Kommunala arbetsmarknadsverket. Ordet leds av Cecilia Juuti. E-post: slaget@yle.fi

"Da roste hans herre den urettferdige forvalteren fordi han hadde handlet klokt. For denne verdens barn er klokere mot slekten sin enn lysets barn." (Luk. 16:9)Det var Jesus som sa dette. "Denne verdens barn", som Han kalte det, er altså noen ganger klokere enn oss som vil følge Ham. Svir det å høre det? En annen oversettelse sier at "denne tidens barn er glupere, klokere og visere i relasjon med sin egen generasjon" (min oversettelse av AMP). Ordet klokere betyr "omtenksom", "følsom" og "forstandig", og betegner en som bruker praktisk visdom i sin livsførsel og i sin omgang med andre, sier Bibelordboka.Selv om Jesus her snakka om penger og eiendeler, kan vi kanskje også overføre det til andre områder. Hvordan nå ut med budskapet om evangeliet tilpasset denne generasjonen, denne kulturen og så videre? Hva med menighetens forvaltninger av menneskelige ressurser? Står resultatene i forhold til innsatsen? Albert Einstein mente det var galskap å gjøre det samme om og om igjen, og forvente et annet resultat.Det kan være krevende og risikofylt å gjøre noe nytt, men det kan også gi store resultater! Hva våger vi?Ja, la oss be Jesus om å hjelpe oss og handle klokt med slekta vår, eller generasjonen vår, folket vårt, så vi kan være omtenksomme og følsomme og forstandige. Og bruke praktisk visdom i vår livsførsel og i vår omgang med andre. Og så kan vi jo kanskje lære litt da, av de som Jesus kaller denne verdens barn, på de områdene der de er klokere enn oss.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Denne søndagen hadde vi besøk av Håvard Kjøllesdal. Han forkynte ut fra Kolosserne 1 og 2, og utfordret oss på å holde fast på Kristus Jesus. Lytt, reflekter og snakk sammen med de andre i husgruppa di om hvordan vi kan leve i dette.Sentrale bibelvers:Kolosserne 1 og 2Reflekssjonsspørsmål:1. Hva vil det si å holde fast på Ordet?2. Hva vil det si å holde fast på opplæringen?3. Hva vil det si å holde fast på Kristi kropp?

Frändfors får ett tungt besked. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

NADIA ANSAR er forfatteren av boka «Min skam» og ansvarlig for podkasten «Skyld og skam» som hun lager sammen med ektemannen, Abid Raja. Hun bruker sin personlige og faglige stemme til å fortelle historien om den flinke minoritetsjentas kamp for å få lov til å være seg selv. Om den patriarkalske kulturens forventninger. Om overgrep, vold og tvang i innvandrermiljøene. Nadia har også en doktorgrad i ferdighetstrening for foreldre. Er det der svaret ligger? Og muligheten til å bygge en bro?Det foregår en vielse i Oslo i 2006. Bruden er 13 år, brudgommen er en eldre fetter. De neste årene lever tenåringsjenta som gift hver helg, og da hun begynner på videregående, må hun flytte sammen med ektemannen på heltid. Etter tre år i tvangsekteskapet flykter hun for livet og klarer å varsle norske myndigheter. Store deler av familien hennes arresteres, og kort tid etter dømmes de til fengselsstraff i det som kalles den mest alvorlige tvangsgiftesaken i Norge noensinne.---Med programserien 'Ordet er dekket' ønsker vi å vinne tilbake den gode analoge samtalen. Programleder (og tidligere festivalleder) Bjørn Olav Nordahl har nok en gang satt sammen et utvalg av spennende, profilerte personer til å snakke om livets fine, vanskelige og krevende spørsmål. Han vil grave frem temaer som gjør at vi som lytter får mer å tenke på, får utvidet horisont og forståelse – og tør å stille enda flere spørsmål til både oss selv og andre.I de lynraske endringenes tid trenger vi kunst og kultur, men ikke minst samtalepartnere, som gjør vår forestillingsverden større. Som kan klare å få oss til å se nye sammenhenger. Og som muligens kan gi håp om at troen ikke bare en noe personlig, men også et felles redskap vi kan bruke når mye annet rakner. Vi snakker her ikke bare om tro i en religiøs sammenheng, men også det å tro på noe eller noen i videre forstand.Vi har hentet inspirasjon fra Olavsfestdagene i Trondheim og «Vestfrontmøtene». Men vi gjør dette til vårt; en samtale i Drammen, men også i verden. Det betyr at vi har en lokal profil, men tar opp allmenne temaer som strekker seg ut over byen og regionen. Temaene skal angå alle som beveger seg byen vår og det skal være interessant både i religiøs og ikke- religiøs sammenheng. «Ordet er dekket» er også et forsøk på å få hele byen i tale, på en vennligsinnet og konstruktiv måte. Det er den åpne samtalen, ikke konflikten, som er grunnlaget for programserien.Drammen får ny bybru i høst. Den skal binde sammen nord og sørsiden av elva. Men byen trenger også andre broer. Og brobyggere. Over 30 prosent av byens innbyggere har innvandrerbakgrunn. Det snakkes mer enn 150 ulike språk i byen. Alle de store religionene finnes her, i ulike avskygninger og med mange forskjellige underbruk.Vi trenger stadig å bygge nye broer i denne kommunen. Både synlige og usynlige. Mellom ulike folk, ulike tanker, kulturer og trosretninger. Samtidig er verden i en krisesituasjon vi ikke har sett maken til på 100 år. Polariseringen øker. Stormaktene rasler med våpnene. Maktpersoner vil ha mer og enda mer.Går det an å bygge broer over disse motsetningene?Vi ønsker å snakke med folk som har prøvd, som både har lykkes og mislykkes. Hva kan vi lære av dem som har måtte finslipe retorikken for å finne løsninger i nærmest uløselige konflikter.Samtalene ledes av Nrk-journalist Bjørn Olav Nordahl. Av tidligere gjester Nordahl har hatt hos seg på ‘Ordet er dekket', er blant andre Maja Lunde, Dag Hareide, Masud Gharahkhani, Knut Bry, Wasim Zahid, Marthe Valle, Lisa Aisato, Erik Hillestad, Svein Tindberg, Tord Gustavsen, Tomm Kristiansen, Trond Bakkevig, Terje Stykket og Kjetil Bang-Hansen. 

"Ve verden på grunn av forførelser! For forførelser må komme! Men ve det mennesket forførelsen kommer fra." (Matt. 18,7)Jesus minner oss her om to ting: forførelser er ikke til å unngå, og de kan komme fra mennesker. Men vi vet at bak all forførelse står djevelen, kan vi lese (Åp. 20,2-3). Hvor bevisste er vi på forførelser?Det nye testamentet har tre ulike ord for forførelse; skándalon, plánē og apátē, og jeg vet ikke om jeg uttaler de rett. Skàndalon minner om skandaløs, et preg forførelser kan ha. Plánē betyr å vandre vill. Apátē betyr bedrag. Ordet ligner på apati, altså likegyldighet, uten at jeg vet om det er en sammenheng her. Men Jesus snakka om rikdom som bedrar og forfører (Matt. 13,22). Og rikdom kan ofte føre til likegyldighet, både overfor andres lidelser, men også eget behov for en frelser og et evig liv i Himmelen.Vi trenger å avsløre forførelsene i vårt samfunn i vår tid. Både de skandaløse, de villfarende og de bedragerske som sløver oss og gjør oss likegyldige. For å klare det, trenger vi å kjenne Skriftene og Guds kraft, sa Jesus (Matt. 22,29). La oss søke til disse kildene!Ja, hva ser du for deg når vi snakker om forførelser i Norge i dag? Klarer du å avsløre dem og gjenkjenne dem? Kanskje trenger vi å snakke litt mer om dette? Men vi trenger også å kjenne Skriftene og Guds kraft, sa Jesus. La oss søke til de kildene i dag og be Ham om å kaste lys over det som er av forførelser i landet vårt!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Kalle Berg pratar om ett kritiserat uttalade från statsminister Ulf Kristersson. Fanny Wijk berättar att det har rasats mot en av utställarna på årets bokmässa. Hon rapporterar också om det senaste dygnets drönarlarm i Danmark. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om ett kritiserat uttalade från statsminister Ulf Kristersson. Han berättar också om att Fredrik Backman har gjort bra ifrån sig på amerikansk TV. Och så funderar han på hur mycket amerikanska komiker bryr sig om yttrandefrihet – egentligen. Fanny Wijk berättar att det har rasats mot en av utställarna på årets bokmässa. Hon rapporterar också om det senaste dygnets drönarlarm i Danmark. Och sen tar hon en titt på Socialdemokraternas nya laguppställning. Dessutom: Gretas konvoj attackerad, Sossarna toppar laget och premiär för ny GP-podd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa står ved et bristepunkt. Masseinnvandring, kulturelle sammenstøt, sviktende rettsstat og økende vold har skapt en uro som ikke lenger kan feies under teppet. I flere land er tilliten til myndighetene borte, og folket vender seg mot hverandre i stedet for å stå sammen. Ordet «borgerkrig» nevnes stadig oftere.Norge er ikke immun. Når staten svikter i sine mest grunnleggende oppgaver – trygghet, orden, rettferdighet – plantes de samme frøene her. Spørsmålet er ikke bare om vi kan lære av Europas feil, men om vi allerede er i ferd med å kopiere dem.Vel møtt til Dagsorden kl. 20:00, med Merete Skar i studio og Kent Andersen som kommentator. 

Prædiken fra 21.09.25 i ImpactChurch - Vi håber du bliver inspireret af dette budskab.Hvis du har brug for forbøn eller bare har brug for at snakke med nogen fra kirken, kan du kontakte os på: bedfor@impactchurch.dkFor mere info, besøg www.impactchurch.dkFacebook: https://bit.ly/34gIJeCInstagram: https://bit.ly/3hekTUw YouTube: https://bit.ly/3geTccSend us a text

"Hvis din hånd fører deg til fall, så hogg den av! Det er bedre for deg å gå vanfør inn til livet, enn å ha to hender og komme til helvete, inn i ilden som aldri skal slokkes." (Mark. 9,43)Jesus fortsatte med å si det samme om foten og øyet, kan vi lese (v. 45 & 47). Det er dramatiske ord, ikke ment å følges bokstavelig. Jeg vet heller ikke om kristne som gjør det. Derimot har jeg hørt om strenge muslimer som praktiserer dette - mot andre! Det blir dobbelt feil! For Jesus sier at dette er noe vi skal gjøre selv. "hogg den av", sa Han, ikke "få den hogget av". Ordet på grunnteksten er avledet av et ord som betyr det sterkeste ytre uttrykk for sorg. Jesus sier egentlig altså at så mye skal vi sørge over det i oss som vil få oss til å synde!Men versene ga meg også en annen tanke. De sier at det er bedre å gå inn til Livet med en kropp som ikke fungerer skikkelig, enn at kroppen er frisk og hel, men går fortapt. Det kan være et trøstens ord til den som lever med sykdom eller skavanker. Har du Jesus, har du det viktigste! Det var også min erfaring da jeg var kronisk syk!Så hva trenger du mest å ta til deg i dag? Dette å sørge over det som får deg til å synde, eller dette med at du kan glede deg over at du trenger ikke en hel og frisk kropp for å komme inn til herligheten og det evige livet? Har du Jesus, har du det viktigste!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Chris, Jeremy, and Aaron have found some things to recommend to you.1) Small Recommends:Koyaanisqatsi (1:50)Ordet  (8:01)Alex Edelman: Just for Us  (10:30)2) The Big Recommend: Sorcerer (14:37)3) Surprise Double Feature: ????????  (48:09)4) Questions from You (54:10)If you'd like to join the LIVE conversation each week, become a member of the SinClub at Patreon.com/cinemasins!Thanks to lorangeproductions.com for the theme song!Advertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy

För Hannah blir DNA-testet som mamma gjort början på en omtumlande resa bakåt i tiden: till en bortglömd del av familjens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vinterdag 2023 sitter Hannah Rane på kontoret, när ett meddelande från mamma lyser upp mobilskärmen. Resultatet från DNA-testet har kommit.Men i sms:et har mamma också skrivit ett ord som Hannah inte känner till. Det är ett ord som inte kommit på tal inom familjen förut – inte ens med mormor Clary som är en av Hannahs bästa vänner.Ordet leder henne till en av Sveriges nationella minoriteter, och snart öppnas en helt ny värld upp för Hannah.Intervjupersoner: Hannah Rane, Clary Johansson och Daniel Fjellborg/forskare i statsvetenskap vid Luleå Tekniska UniversitetEtt program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.seProducent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Manus: Elizabeth Pouliaki, Maiju Ristkari och Tiina Laitila KälvemarkBerättare: Ramin FarzinSlutmix: Björn NitzlerArkivklipp: Sveriges Radio och Hannah Ranes sociala medierProgrammet gjordes våren 2025.Fler dokumentärer från Sveriges Radio FinskaVilka är Sveriges nationella minoriteter?Sveriges fem erkända nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.Vilka är Sveriges nationella minoritetsspråk?De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Var går gränsen mellan Cancel Culture och Consequence Culture? Finns det överhuvudtaget någon? Handlar det kanske framförallt om censur. På vilket sätt kan Critical political economy bidra till en förståelse för det som händer i amerikanska medier just nu? Det vi diskuterar i Mediespanarna är givetvis svallvågorna efter mordet på Charlie Kirk.

Ordet krise blir ofte brukt om helsevesenet vårt. Vi blir stadig flere eldre, og færre som står i jobb i årene som kommer. Pasienter faller mellom stoler og selv om de fleste er enig i at noe må gjøres for å løse utfordringene, så er det ingen enkel løsning. Eller kanskje mangler bare viljen? I denne episoden er Thomas Hoholm, professor i innovasjon ved BI og leder for Senter for helseledelse ved BI med i studio. Vi har også besøk av Anders Mohn Frafjord, viseadministrerende direktør ved Oslo universitetssykehus. Thomas har mange tanker om hvordan helsevesenet kunne vært organisert annerledes, og Anders mener pasienter og samfunnet kanskje forventer for mye.BI Innsikt er en podkast fra Handelshøyskolen BI hvor vi snakker med eksperter for å gi deg en bedre forståelse av det som preger nyhetsbildet og påvirker samfunnet. Denne episoden ble moderert av Veronica Turnage i kommunikasjonsavdelingen ved BI og produsert av Sebastian Aasen ved BIs læringssenter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Venstresiden har ingen nye ideer, men resirkulerer bare de gamle. Når man leser medienes kommentarer og reportasjer om attentat på Charlie Kirk føler man seg hensatt til Det norske Studentersamfunn på 60-tallet: Ordet fascisme var den gang som kryptonitt mot borgerskapet. I dag er det helt dødt og det har kanskje noe å gjøre med at det ikke lenger finnes noe borgerskap.Venstresiden vant og overtok hele butikken. Det finnes ingen opposisjon på institusjonsnivå, partier og medier. Derav venstresidens nervøsitet. For den husker hvordan den selv kom til makten og er fast bestemt på å hindre andre i å styrte den.Derav bruken av ordet fascist. Men å kalle et offer for et politisk attentat for fascist klinger ikke særlig godt. Heller ikke i Skandinavia. Venstresiden mister noe av sin uskyld. Den har klandret Trump i alle år, nå viser det seg at det er de som hyller vold.Venstresiden er også sårbar fra en annen kant: Den har giftet seg med Hamas og Palestina og har gjort denne kampen til noe eksistensielt. Dermed kommer legitimering av vold i to tapninger: Både mot Trump og Maga og mot israelere. Her er europeere i Norge og Spania ved å vikle seg inn i et nett det kan bli vanskelig å komme seg ut av.For 13 år siden var det IS som sjokkerte Europa. Ungdom flokket til Syria for å slåss under svarte faner.Nå er det europeiske ledere som svermer for Hamas og Syria.Det er dype motsetninger innad i Vesten og Norge risikerer å havne på feil side. Fra fredsnasjon til anti-israelsk, pro-palestinsk. Det offisielle Norge har skapt noen forventninger hos nye innbyggere som det skal bli vanskelig ikke å innfri.

Det inre partiet talar idag om förskitningen av internet och frihetens förfall. De senaste 15 åren har internet blivit mindre fritt. OSA, DSA och andra regelverk tar sig an problem med säkerhet online, desinformation och hot mot nationens säkerhet. Men hur kan man motivera ett ofritt internet? Och varför kommer det just nu? Vi drar sedan en parallell till den finansiella infrastrukturen och varnar för vad som händer när bankväsendet ger sig självt makt att bestämma vilka företag som ska censureras från deras betaltjänster. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Forskning vid Åbo universitet visar att oklara förväntningar ökar spänningarna mellan politiker och tjänsteinnehavare i kommunerna. På vilket sätt försvårar spänningarna det kommunala beslutsfattandet? I debatten deltar kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi, Pargas stadsstyrelseordförande Gilla Granberg, SFP samt Sibbos kommundirektör Mikael Grannas. Ordet leds av Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi

Serie: Sammen XII Tema: Det gode liv Forkynder: Peter Techow Bibeltekst: Paulus´ Brev til Filipperne kapitel 4, vers. 8-9 Sammen: Ud fra Paulus' Brev til Filipperne i Det Nye Testamente, vil vi se nærmere på, hvad det betyder at være sammen på tværs, om Ordet og i tjeneste. Ikke bare dengang, men helt konkret i Københavnerkirken i 2025.

1. september 2025 var det 20 år siden, Aase og Per Weber gik på pension efter 42 års ansættelse i Ordet og Israel. I den anledning har Anders Hjorth Vindum besøgt dem i Hinnerup til en snak om tiden i Ordet og Israel, det store skifte for 20 år siden og tilværelsen i dag.

Välkomna till ännu en vecka med Billgren Wood! Vi är tillbaka i studion och är skakigare än någonsin. Har vi upptäckt vad riktig lycka är och därför är riktigt olyckliga? Sofia är bjuden på reunion och funderar på sitt jag anno 2007. Får kvinnor förändras eller förväntas vi ha ständig kontroll? Är det rent utav nu vi kliver in i åldern av att trivas med oss själva eller är det ingreppspepp som gäller? Vi pratar smink, bröllop, mörker, konst och kvinnlig inspiration. Känslorna är överallt, vi trendspanar på höstens mode, inredning och mat och ni är som vanligt riktigt välkomna in i vårt safe space!

Serie: Sammen XITema: Bøn & TakForkynder: Manuel VigiliusBibeltekst: Paulus' Brev til Filipperne kapitel 4. vers, 2-7SAMMENUd fra Paulus Brev til Filipperne i Det nye Testamente, vil vi se nærmere på, hvad det betyder at være sammen på tværs, om Ordet og i tjeneste. Ikke bare dengang, men helt konkret i Københavnerkirken i 2025.

Serie: Sammen XTema: Endelig hjemmeEfterlign mig!GlædeJesusI er verdens lys, Matthæusevangeliet kapitel 5Borgerskab i himlenForkynder: Claus GrønbækBibeltekst: Paulus´ Brev til Filipperne kapitel 3 vers 17 til Kapitel 4 vers 1Johannes' Åbenbaring kapitel 21 v1 Og jeg så en ny himmel og en ny jord. For den første himmel og den første jord forsvandt, og havet findes ikke mere. v2 Og den hellige by, det ny Jerusalem, så jeg komme ned fra himlen fra Gud, rede som en brud, der er smykket for sin brudgom. v3 Og jeg hørte en høj røst fra tronen sige:Nu er Guds bolig hos menneskene,han vil bo hos dem,og de skal være hans folk,og Gud vil selv være hos dem.v4 Han vil tørre hver tåre af deres øjne,og døden skal ikke være mere,ej heller sorg, ej heller skrig, ej heller pine skal være mere. Thi det, der var før, er forsvundet.v5 Og han, der sidder på tronen, sagde: »Se, jeg gør alting nyt!« Og han sagde: »Skriv! For disse ord er troværdige og sande.«SAMMENUd fra Paulus Brev til Filipperne i Det nye Testamente, vil vi se nærmere på, hvad det betyder at være sammen på tværs, om Ordet og i tjeneste. Ikke bare dengang, men helt konkret i Københavnerkirken i 2025.

Ordet karisma har sitt ursprung i grekiskan och betyder gudomlig gåva. Och visst ligger det mycket i det för karismatiska personer beundras, inger förtroende och får med sig folk. Turligt nog är karisma inte något man bara föds med utan är något som alla kan träna upp. Lina och Björn går igenom hur man kan gå till väga för att skruva upp sin egen karisma.Det här är sjunde och näst sista avsnittet i vår sommarspecial där vi varje vecka repriserar våra absoluta favoritavsnitt, med nya intron. Ett slags greatest hits ur vår katalog med hundratals avsnitt. Vi håller också vårt heliga löfte om nya avsnitt 52 veckor om året – varje fredag hela sommaren kommer sprillans fredagsfrågor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykiatrifonden ser gerne, at danskerne begynder at droppe sætninger som "det er for sindssygt" og "jeg glæder mig psykopat meget". Det rammer nemlig nogle af de medlemmer af fonden, som har lidelser, der relaterer til disse ord. Som eksempel har Psykiatrifonden fremhævet sprogbrug som dette fra deltagere af TV 2-programmet Bachelorette. Værter: Peter Marstal og Toke Gripping. Gæst: Marianne Skjold, direktør i PsykiatrifondenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Lyt til en andagt ved Poul Arne Nyborg, som er næstformand i Ordet og Israels bestyrelse.

Titel: FremadTema: Sammen IXForkynder: Børge Haahr AndersenTekst: Paulus´ Brev til Filipperne Kapitel 3 vers 12-16Ud fra Paulus Brev til Filipperne i Det nye Testamente, vil vi se nærmere på, hvad det betyder at være sammen på tværs, om Ordet og i tjeneste. Ikke bare dengang, men helt konkret i Københavnerkirken i 2025.

Vibeke har hørt stemmer i 27 år. En mandsstemme, der sidder omme i hendes baghoved i færd med at overbevise hende om, at verden er bedre uden hende. Nu har Vibeke sagt ja til at deltage i et forskningsprojekt, hvor hun skal stå ansigt til ansigt med sin stemme. Og dét, i Virtual Reality... (lyttes bedst på hovedtelefoner) Medvirkende: Vibeke Andersen og Louise Birkedal Glenthøj + AI genereret herrestemme, Tilrettelæggelse og lyddesign: Johanne Hoffmeyer Redaktør og producer: Torben Brandt. Kontakt: radiofortaellinger@dr.dk

Jonathan Rosenbaum is one of the foremost film critics and historians in the world, author of several essential books — including his most recent collection, “In Dreams Begin Responsibilities.” He's with us to discuss one of his favorite movies, Carl Theodor Dreyer's indelible “Ordet.”Support this podcast at — https://redcircle.com/one-heat-minute-productions/exclusive-contentAdvertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy

Titel: GlædeTema: Sammen VIII Forkynder: Peter Isac Techow Tekst: Paulus´ Brev til Filipperne Kapitel 3 vers 1-11 Ud fra Paulus Brev til Filipperne i Det nye Testamente, vil vi se nærmere på, hvad det betyder at være sammen på tværs, om Ordet og i tjeneste. Ikke bare dengang, men helt konkret i Københavnerkirken i 2025.

Vi är hemma från tågluffen. 10 länder på 10 dagar och frågan “Vad tänker du på när du hör ordet ångest?” har ekat genom hela Europa. Köp Minds digitala varmpratskort här: https://mind.adoveo.com/start/TVRRM1lXUnZkbVZ2/?location=amb SPRING VÅRRUSET MED OSS! Den 21 maj springer vi Vårruset i Stockholm. Oavsett vart du befinner dig och vill springa loppet, ange rabattkod: ÅPXVR20 för 20% rabatt på startavgiften. Läs mer på: varruset.seProgramledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per ställer Hanif till svars för invandrarnas beteende och Hanif vill införa Klarnaförbud istället för Onlyfansförbud. Lyssna på hela avsnittet på https://medlem.io/godton/1175-334-invandrarnas-talesperson-har-ordet

Der er plads til alle på de danske højskoler. Ordet er frit. Alt kan tænkes og siges. Sådan er vi nok mange, der ser det forgyldte stykke af den danske kulturarv, som går under navnet højskolerne. Men det var ikke helt, hvad Ayman Ahmad Mouhammad på 20 år oplevede, da han i sommer mødte op på Krogerup Højskole. I et indlæg i Politiken kalder han højskolen for et ekkokammer for børn af den øvre middelklasse, som faktisk ikke bryder sig om at blive udfordret. Det indlæg fik han mange – også voldsomme – reaktioner på. Hør mere om dem og Ayman Ahmad Mouhammads oplevelser, som er dagens gæst i 'Du lytter til Politiken'. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Så spelar biologiskt kön roll för kvinnors rättigheter: om riskerna när ordet ”kvinna” stämplas som politiskt inkorrekt.I veckans avsnitt träffar jag återigen aktivisten & debattören Kristina Turner som vigt sitt liv åt att kämpa för kvinnors rättigheter på olika sätt. Mycket av hennes arbete har tagit sig uttryck med fokus på förlossningsvården & kvinnors rättigheter (och brist på rättigheter) där. Kristina gästade bland annat avsnitt #163 där vi dök in i just det temat och hur du som kvinna kan ta tillbaka makten över din kropp i förlossningsrummet.Idag ses vi igen och dyker in i ett annat fokus - nämligen debatten kring biologiskt kön och riskerna som Kristina ser just nu när vi lever i ett samhälle där det har blivit politiskt inkorrekt att använda ordet kvinna i offentliga rum. I dagens samtal pratar vi bland annat om frågor som:Vad händer om ordet kvinna försvinner och blir politiskt inkorrekt? Vilka skuggsidor och risker finns bakom transrörelsen idag och hur spelar biologiskt kön roll för kvinnors rättigheter? Är det egentligen så att det är könsrollerna som behöver vidgas för att människor ska slippa operera sig och förändra sina kroppar? Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Om veckans gäst: https://www.instagram.com/sacredbirthkeepersweden/Följ podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Hør hele kvelden her via SinnSyn-appen: https://www.sinnsyn.no/download/Eller via Patreon: https://www.patreon.com/sinnsyn I dag skal vi dykke ned i det store spørsmålet om rettferdighet - Ordet som får enhver advokat til å smile og enhver filosof til å rive seg i håret. Denne gangen gjør jeg det lettbeint og litt flåsete som en del av underholdningen på filosofifestivalen i Kragerø.Jeg sitter i en bar på kveldstid for å reflektere litt uanstrengt om rettferdighet, og det er naturlig å utfordre konseptet opp mot spørsmålet om fri vilje. Hvordan kan vi egentlig bedømme noe som rett eller urettferdig hvis vi ikke engang er sikre på om vi har kontroll over våre egne handlinger? Det er som å prøve å dømme en fotballkamp hvor spillerne er marionetter, og vi er bare de forvirrede tilskuerne som prøver å finne ut hvem som trekker i trådene.I denne episoden skal vi grave dypere i disse spørsmålene med en spade av naivitet. Klokken nærmer seg 20.30 på en lørdagskveld i Kragerø. Det er sommer og varmt, og baren i Victoriahaven er fullsatt med filosofi-entusiaster. Mitt bidrag denne kvelden skal være underholdene, og dermed kan jeg ikke behandle tematikken med altfor mye seriøsitet. Velkommen til en hyggelig kveld i Kragerø 1. juni 2024. AvslutningFor deg som hører dette på den åpne podcasten, er vi snart ved veis ende. Men kvelden i Kragerø slutter ikke her. Vi skal nemlig ha årets runde med filosofisport, og denne gangen kjemper jeg blant annet mot Kalle Moene. Karl Ove «Kalle» Moene er en norsk økonom og professor emeritus ved Økonomisk institutt ved Universitetet i Oslo. Han er vel sannsynligvis Norges mest kjente økonom og en fantastisk tenker. Han er hyggelig, klok og en viktig stemme. Jeg har stor respekt for Kalle Moene, og jeg liker at en økonom er så frittalende og tydelig som han. Økonomi er noe jeg selv har problemer med å forstå, og interessere meg for, men tematikken blir super-interessant når Kalle snakker om det. Denne kvelden skal vi imidlertid ikke snakke om økonomi, men vi er på hvert vårt lag i kampen om de beste «ideene». Det skal arrangeres filosofisport, og det kommer i kjølvannet av mitt innlegg som du akkurat hørte. Hvis du vil være med oss videre, og høre hvordan jeg og andre filosofer takler å måtte forsvare et standpunkt, eller takler å komme opp til muntlig eksamen på en scene foran et stort publikum uten å vite hva vi skal eksamineres i, så kan du fortsette å høre denne episoden i sin fulle lengde via medlemskap i mitt mentale treningsstudio, enten via SinSyn-appen eller via Patreon.com/sinnsyn. Som medlem hos SinnSyn via min app eller Patreon, kan du altså bli med oss videre inn i den filosofiske natten i Kragerø. Håper du dukker opp til neste innslag, og hvis ikke, vil jeg bare si takk for i dag og på gjenhør her på den åpne podkasten , neste uke, eller i en tidligere episode.Hør hele episoden via SinnSyn-appen: https://www.sinnsyn.no/download/Eller via Patreon: https://www.patreon.com/sinnsyn Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.