Podcasts about johan j

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Hallå där! I detta maxade avsnitt ger vi er det senaste angående AFC där sportchefen Micke Larsson väljer att sluta så vi tänkte att vi ringer upp media och Allt-i-allo Peter Harich som berättar vad som händer i klubben. Vi ringer upp Léon Navarrete som berättar om varför han valde att gå från IFK Eskilstuna samt så ringer vi Strängnäs IBK:s tränare Johan Jönsson. Ja just! Frågelådan är tillbaka! Tack för att ni lyssnar på oss.

Första rad: Fotonerna vektoriserar sig i samtliga riktningar UPPLÄSNING: Johan Jönson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur "Nollamorfa" av Johan JönsonDIKTSAMLING: Nollamorfa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Bill Frisell: No time to cryEXEKUTÖR: Bill Frisell, gitarr, Eyvind Kang, viola och Rudy Royston, trummor

Cecilia Hansson och Katarina Wikars frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.Jaroslav Rudiš är sångare i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, är uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš..I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Lera är lätt att underskatta, men det är ett material med både en lång historia och framtiden för sig. Johan Jönsson från White Arkitekter jobbar med lera och deltar i Materialperspektivet för ett samtal om det. På vilka sätt bygger man med lera nu? Hur är dess brandbeständighet och hur används lera i förvaring av kärnbränsle? Vilka är de framtida möjligheterna?   

Första rad: Hösten kommer tidigt, i år igen, i det inre av Medelpad UPPLÄSNING: Johan Jönson DIKT: Ur "Nollamorfa" av Johan JönsonDIKTSAMLING: Nollamorfa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Matti Bye: GläntaEXEKUTÖR: Matti Bye, piano

Wikipedia är världens största uppslagsverk. Det har alltid varit deltagarstyrd sajt med open source-tänkande. Men med mer än 20 år på nacken har uppslagsverket också professionaliserats. Den som ska berätta för oss om Wikipedias historia, organisation och kultur är Johan Jönsson. Han började själv jobba med Wikipedia redan 2004 och har varit pressansvarig för Wikipedia Sverige. Nu är han aktuell med boken "Wikipedia inifrån". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonFoto Johan Jönsson: Henry SöderlundHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Slottet". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen.Vi möter också Jaroslav Rudiš, sångaren i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Första rad: Sjön, stilla, glänser som blåsvart is. UPPLÄSNING: Johan Jönson DIKT: Ur "Nollamorfa" av Johan JönsonDIKTSAMLING: Nollamorfa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Dan Gisen Malmquist: 6.00 AMEXEKUTÖR: Dan Gisen Malmquist, klarinett, synt, Petra Kvist, fiol, Lars Holm, dragspel och Per Melin, trummor

Cecilia Hansson och Katarina Wikars frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.Jaroslav Rudiš är sångare i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, är uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš..I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Hallå! Idag är det Jons sista avsnitt tyvärr. En epok går i graven.. Men för att vända upp det tappet ringde vi till SIBK;s tränare Johan Jönsson och till Mats i IFK Mariefred som pratade om 15-1 segern mot Skogstorp förra veckan.Tack för 4 härliga år Jon, du är bäst. 

DIKTARE LÄSER (ANDRAS) DIKT UPPLÄSNING: Johan Jönson DIKT: "I tiden tider" av Verner BoströmDIKTSAMLING: Länder. Samlade dikter 1965-1972. Redaktion: David Vikgren & Peo Rask. (Black Island Books & Norrbottens länsbibliotek, 2006)MUSIK: Toumani Diabaté/Sidiki Diabaté: Ahmed SyllaEXEKUTÖR: Toumani Diabaté, kora

Första rad: jag sjunger UPPLÄSNING: Johan Jönson DIKT: Ur "Nollamorfa" av Johan JönsonDIKTSAMLING: Nollamorfa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Patrik Bonnet/Gunnar Lingegård: LuzEXEKUTÖR: Patrik Bonnet, gitarr

Det pratas mycket om vad som händer när man förlorar i betting, men det pratas inte så ofta om vad som däremot händer när man vinner. Reporter Kristoffer Bergström har varit på besök hos Johan Jönsson, ett bettingproffs som har livnärt sig på betting i 10 år men som nu står misstänkt för grovt bokföringsbrott. I dagens avsnitt berättar Kristoffer om besöket, om varför det aldrig går att vinna stort på betting och om problematiken med spelbolagens limitering. Programledare: Julia Karlsson

Fanny Wijk pratar om den 32-åriga man som sitter häktad misstänkt för kidnappningen av en 13-årig flicka i Danmark för två veckor sedan. Mannen är nu också misstänkt för mordet på 17-åriga Emilie Meng 2016.Kalle Berg pratar om Uppdrag gransknings avslöjande om ryska spioner som arbetat som ambassadpersonal i Sverige.Och så kommer Johan Jönsson, zoolog på Borås djurpark och pratar om förra årets djurparksskandaler, Borås djurparks artbevarande och djurparkernas framtid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Första rad: Sen höstkväll i byn UPPLÄSNING: Johan Jönson DIKTSAMLING: Nollamorfa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Eric Bibb/Christer Lyssarides/Janne Petersson: Marley's moodEXEKUTÖR: Eric Bibb och Christer Lyssarides, gitarr, Janne Petersson, melodic

230401: Stockholm. Kulturhuset Stadsteatern. Litteraturmässa.

Vårens mest hyllade svenska poet, Johan Jönson, jämförs med Strindberg och kallas kungen av montage. "Nollamorfa" en bok i A3-format är säsongen största diktverk. Slår man upp "Nollamorfa" är där många olika typsnitt, sidospår, ofta är texten tredelad med en dement mans sönderfallande språk i mitten. Till höger försöker de anhöriga få kontakt, till vänster de vackraste kärleksdikter, språkteoretiska resonemang, naturlyrik, kritik av kapitalismen o.s.v."Jag skriver och skriver i min alkoholiserade ensamhet läst av några gamla klassfiender och deras privilegierade avkomma som aldrig sett ett skitjobb på vykort ens." Vad försöker då Johan Jönson göra åt detta? Vilka vill han nå med sin dikt?P1 Kulturs Katarina Wikars åkte hem till poeten i Örnsberg utanför Stockholm för att äta kanelhjärtan och prata om demens, döden och doom metal. Och för att fråga om han ser en framtid i Svenska akademien, vilket några litteraturkritiker häromsistens förordade.

"Jag gillar att det inte finns något hot som skrämmer Zelenskyj eller ukrainarna", säger Sean Penn. Ett år efter att Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes, kommer filmerna som skildrar livet i Ukraina. På filmfestivalen i Berlin visas just nu "Superpower", dokumentärfilmen som är gjord för en amerikansk publik av Hollywoodskådisen och regissören Sean Penn och kollegan Aaron Kaufman. I "Superpower" skildras Sean Penns egen sorg över ett USA som han menar inte håller ihop och en beundran inför ett enat mod han ser hos Zelenskyj och det ukrainska folket. Dess närmast raka motsats är dokumentären "In Ukraine", en okommenterad film om vardagslivet i Ukraina under året som har gått, gjord av de två polska filmarna Tomasz Wolski och Piotr Pawlus.P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström jämför de båda filmerna, vad de berättar och hur de gör det.JOHAN JÖNSON: POESIN ÄR EN ACCESSOAR FÖR ÖVRE MEDELKLASSENJohan Jönson är kritikerhyllad för nya diktverket "Nollamorfa", där han i A3-format fortsätter att frenetiskt bearbeta sina teman våld, kroppsarbete, klasshat och kärlek i en söndersprängd montageform. Håller medelklassen på att totalabsorbera hans författarskap? Och hur ska man egentligen läsa "Nollamorfa"? Katarina Wikars åker hem till Johan Jönson i Örnsberg i södra Stockholm för att fråga om det - och om han håller med de litteraturkritiker som vill se honom som ledamot i Svenska Akademien. "Litteraturen ska vara en absolut allmänning. Nollamorfa stirrar tillbaka på de som läser den", säger han.DEN HEMLIGA HISTORIEN AV DONNA TARTT FYLLER 30 ÅRI dagarna är det exakt 30 år sedan Donna Tartts klassiska roman "Den hemliga historien" kom ut på svenska i översättning av Nille Lindgren. Det är en tjock bladvändare om ett kompisgäng som läser grekiska och latin på college på 1980-talet. De testar droger, alkohol och riter i sann dionysisk anda. Lekarna spårar ur och en av dem mördas. "Den hemliga historien" blev ganska snabbt en kultbok, inte minst för att Donna Tartt själv omgärdas av olika myter, men också för att romanen om kompisgänget fick så oerhört många läsare. Hur är det då att läsa om romanen idag? Bokpodden i P1 satte i somras "Den hemliga historien" i händerna på Lydia Sandgren, författaren till augustprisbelönade "Samlade verk". Tillsammans med kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg läser hon om boken som en gång var en byggsten i livet.ESSÄ: MUKASONGAS BÖCKER PÅMINNER OSS OM RWANDAI dagarna besöker den fransk-rwandiska författare Scholastique Mukasonga Sverige. Introduktionen av hennes författarskap på svenska har större betydelse än att vi får ta del av fantastisk litteratur. Scholastique Mukasongas böcker påminner oss om att liv är liv var det än levs och att folkmord är en del av såväl vår historia som vår nutid. Det menar Eva-Lotta Hultén i dagens essä från OBS.Vill du läsa en roman av Scholastique Mukasonga? Vi tipsar om "Madonnan vid Nilen".Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Vi pratar om att prata om Wikipedia med ingen mindre än Johan Jönsson, författare av boken Wikipedia inifrån.

Oatly blöder pengar och världens "matenhörningar" kollapsar på börsen. Vad händer? Embracer har rapporterat, och så pratar vi om 2023 på USA-börserna. I studion: Andreas Brock på Coeli, Viktor Lundström på Redeye, Erik Sprinchorn på TIN, och Johan Jörgensen på Sween Food Tech. Programledare är Helene Rothstein, producent är Jesper Hagenborn. Podden Marknaden ges ut av Monopol Media, ansvarig utgivare är Jacob Bursell.

This episode has been published and can be heard everywhere your podcast is available. https://www.stagroar.co.nz/ In these Mini-Podcasts we explore The Rusa from D.Bruce Banwell's "The Rusa, Sambar and Whitetail Deer" New Zealand Big Game Records Series With Permission of The Halcyon Press. If you or a loved one have some aches and pains setting in, or an injury that needs support to heal, consider topping up your body with Canes Deer Velvet. It's packed full of amazing nutrients that the body uses in maintaining the immune system, bones, joints, circulation and general well-being. Find out more at www.canesdeervelvet.com and use code stagroar252 at checkout for a 20% discount.

Odlat kött, isbjörnssvans och mammutmilkshake. Låter det osannolikt att det här blir en del av vår matkultur? Var inte så säker på det. Den 5 augusti 2013, klockan 13 lokal tid, visades världens första hamburgare av labbodlat kött upp för journalister och akademiker i London. Nära ett decennium senare har vi fortfarande inget odlat kött i våra lokala matbutiker. Men globalt beräknas hundratals bolag jobba med utveckling av det slaktfria köttet, och i Singapore har en restaurang fått servera odlad kyckling. Är det här framtiden? Och kommer utvecklingen i kombination med andra tekniker i så fall att leda till helt nya rätter och möjligheten att smaka på allt från dinosaurie till dronttacos, samtidigt som vi potentiellt kan minska utsläppen av växthusgaser från våra matsystem? Ania Obminska, Viktor Krylmark och Simon Campanello funderar kring vilket kött som egentligen kommer att vara det normala i framtiden – det odlade eller det konventionella. Och om vi kommer att vara öppna för att prova helt nya smaker. Amaras lag tar i avsnittet hjälp med perspektiven av Johan Jörgensen, som är medgrundare av Sweden Foodtech. Han menar att mat förändras hela tiden och att vi inte kan tänka oss att laga mat ur en kokbok från 1970-talet i dag. Vi kan därför inte utgå från att det vi äter i framtiden är detsamma som vi äter nu. Men kommer vi verkligen att vilja äta odlat kött? Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera. Vill du komma i kontakt med oss? ania.obminska@nyteknik.se viktor.krylmark@nyteknik.se simon.campanello@nyteknik.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje vecka väljer någon av Kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Katarina Wikars har valt ordet inflation Inflation betyder att priserna stiger i allmänhet, så att du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar.Vem är det som pratar med oss i du-form? Det är ju statistikbyrån.  På tevenyheterna flimrar tomaterna förbi i mataffären, de har blivit väldigt mycket dyrare. Nästan 30%. Och kaffet. Och för att inte tala om bensinen. 4,6% förespås inflationen stiga i år. Eller var det redan 6 %? Läser jag en gammal tidning? Riksbanken anser att en inflation på 2 % per år bra för samhällsekonomin. Så har det varit sen 90-talet då det stökade till sig ett tag. Detta har lett till låg ränta i decennium, till och med en på minus.Jag som är en kulturmänniska och bara gjort balansräkningar över känslolivet känner ett skriande behov att förstå ekonomi om än sent i livet och låtsas att inflationen är en metafor. Om man säger att det gått inflation i något betyder det att det blivit för mycket av det. Om det går inflation i en relation så borde det betyda att man setts för mycket. Att känslokapitalet urholkats? Det här duger inte, jag tar ett fast grepp om ekonomijournalisten Andreas Cervenkas nyutkomna bok "Girig-Sverige. Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika" och häpnar redan efter första kapitlet: Här kan man lära att det genomsnittliga kvadratmeterpriset på bostäder har stigit med 800% mellan 1996 och 2021 i Sverige. Och att prisuppgången på bostäder inte räknas med i Konsumentprisindex, för prisnivån på konsumtionsvaror har under samma period stigit med 33%. "Priset på bostäder har ostört kunnat löpa amok utan att ge avtryck i den officiella inflationen", skriver han. 1996 kunde man köpa 200 kvadratmeter bostadsrätt i Sverige för en miljon, idag bara 22 kvadratmeter för samma summa. Det är inflationen som tuggat i sig rum efter rum tills bara en pytteetta återstår. Takvåningarnas priser slår i taket mellan vi förfasar oss över tomaterna. Jag ber poeten Johan Jönson att förklara inflationen i två meningar men han klarar det i en: "Kapitalets hemsökelse av sin egen fiktion, betalat och bortjagat av lönearbetets svett; om och om igen."    1933 beskrev Svenska Akademins ordbok inflation så här: Uppskruvning av prisnivån medelst ökning av mängden av utlöpande sedlar och andra betalnings- och kreditmedel. Inflation är ett nationalekonomiskt ormbo konstaterar Cervenka.Jag å min sida försöker göra en katalogdikt à la Sonja Åkesson av nyhetsrubriker angående inflationen:Valfläsk eldar på inflationen bensin på brasan djupa hål i hushållskassan livsmedel svagt draglok för inflationen skenande priserOm inflationen var ett djur skulle det då vara en skenande häst? Om inflationen var ett ljud skulle det då vara en krasch eller en droppe som när vi tittade åt andra hållet långsamt urholkade stenen. Hur skulle den ta sig ut om den hade kropp och själ? In-fla-tion in-flamma-tion. Förklara dig för mig.

Måndag, veckans bästa dag! I detta avsnitt surrar vi såklart om veckan som varit. Det blir tugg om Eskilstuna Uniteds överkörning av Bajen på Tele 2, vi nosar lite på AFC:s genrep mot Peking, vi ringer upp Innebandy-Sveriges nya demontränare Johan Jönsson, och så snackar vi helt helt otippat lite Pernilla Wahlgren och lite GUIF.Tack så hemskt mkt att ni lyssnar på oss. 

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Dernière émission de l'année pour Mappemonde qui quitte 2021 comme on l'avait commencé, dans la joie, la bonne humeur et en musique de préférence ! Pour cette dernière, en anticipant les fêtes on s'est décidé à mettre le cap au nord, en Scandinavie où on était pas repassé depuis Helsinki il y a presque 2 ans. Retour en Suède pour cette fois pour s'intéresser à la musique de Malmö. Équipe réduite pour cette émission mais toujours très éclectique, on commence très fort par la moustache la plus connue des internets des 00's aka Günther et son pastiche d'eurodance lascive, on fait quelques arrêts par les cases folk douce et dream pop gazeuse, en passant par une nébuleuse néo-psychédélique, un petit détour par la cave sludge, et la station techno ou house toujours présente pour clôturer. Pendant les fêtes Mappemonde prend une petite pause pour ce qui est des émissions en direct, on vous retrouvera le 6 Janvier prochain. Par contre on exclut pas la possibilité de vous faire parvenir sous le sapin quelques podcasts pour égayer votre fin d'année, donc restez branché·es sur nos réseaux. Plein de bisous à vous, et à l'année prochaine !   La musique de Malmö Günther et The Sunshine Girls - Teeny Weeny String Bikini Death et Vanilla - Vampyr part. 2 Quiet Commotion - Short song for Johnny Panic DJ Seinfeld - U The Radio Dept - Committed to the cause Suma - Al Quinnab Al Hindi Golden Ivy - Kläppen II Son Kite - Knob Adjustment Abonnez-vous dans nos réseaux Même après plus de 180 épisode, c'est toujours pareil : pour suivre Mappemonde, vous pouvez vous abonner à la page Facebook  ainsi que le compte Instagram. Vous pouvez écouter l'intégrale des podcasts via iTunes et autres plateformes de podcast (cherchez : « mappemonde radio campus paris » et abonnez-vous aux updates). Une émission animée et réalisée par Léo Vesco, Maxime Valette, Antoine Carrière, et Maxime Kokocinzki. Mappemonde est une émission créée par Thomas Guillot pour Radio Campus Paris. Générique réalisé par Maxime Kokocinzki. Photo : Malmö, Suède © Johan Jönsson.

Som alla veneriska sjukdomar var Syfilis belagd med skam - men samtidigt så utbredd att den fick stort genomslag i kulturen. Författaren Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelser och vår tidlösa tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken. Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade. Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt. På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas. Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine. Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet. Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Hon smittades av sin man Bror Blixen och medan hon blev svårt sjuk och märkt för livet fortsatte han med lejonjakter och kvinnoaffärer. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad. I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad. Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt. I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas? Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret. Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas. Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig. Anneli Jordahl Litteratur Daudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press). Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34. Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket. Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Uppläsning: Johan Jönson DIKTSAMLING: ProponeisiS (Bonniers, 2021) MUSIK Storlivisa (norsk folkmelodi) EXEKUTÖR Mikael Marin och Ånon Hegeland

Författare och skådespelare läser poesi från nu och då, när och fjärran. för att den i ett hypnotiskt tvillingverk vidgar poesin till konstens domäner. Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan.                                                                                             - Juryns motivering Uppläsning: Johan Jönson MUSIK Moskus: Kloster EXEKUTÖR Anja Lauvdal, piano

Sångerskan som rör sig ledigt mellan tre språk, och genrerna pop, visa, jazz och jojk tilldelades nyligen Evert Taube-stipendiet. På fredag släpps nya skivan Lávv u. Lávv u är en ordlek mellan engelskans love u och det samiska ordet för tältkåta, lávvu. Sofia Jannok gästar P1 Kultur för att prata om att söka en annan ingång i musiken på sin nya skiva. POESI PÅ PRENUMERATION MER AKTUELLT ÄN NÅGONSIN? Kulturredaktionens Lisa Wall och Olof Åkerlund samtalar om den prenumererade av någon annan utvalda poesin, som tycks ha ett uppsving just nu och om vad det kan betyda att få ett paket poesi i brevlådan under pandemin. RECENSION: JOHAN JÖNSSON TILLBAKA MED MASTODONTDIKTVERK Förra året tilldelades poeten Johan Jönson Sveriges Radios lyrikpris för böckerna "Marginalia" och "Xterminalia". Nu kommer han med ett nytt diktverk: "ProponeisiS". Martina Lowden har läst de drygt 2 200 sidorna. UNIK KONSERTLOKAL HOTAS AV BYGGLOV Musikern och konstnären Jorge Alcaide hittade en skattkammare när han upptäckte vattenreservoaren i Gråberget i Majorna i Göteborg för nästan 15 år sedan. En övergiven anläggning sju meter ner i berget med ett eko som skapade ett alldeles unikt kreativt och sceniskt rum. Samtidigt en säkerhetsmässig utmaning. Nu kämpar föreningen Kulturtemplet för att behålla lokalen. Vår reporter Viveca Bladh har besökt reservoaren. P2-SAMTAL: OM VIOLINISTEN HILLARY HAHN P2:s Johan Korsell gästar P1 Kultur för att prata om den amerikanska violinisten Hillary Hahn, som är aktuell med nya skivan "Paris". VECKANS OBS-ESSÄ Det är Wittgensteintema i OBS denna vecka, med anledning av att hans skrift Tractatus Logico Philosophicus fyller 100. Och den spelar stor roll när författaren Mattias Hagberg reflekterar över det irrationella och den centrala roll det paradoxalt nog spelar i vårt rationella tänkande. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Den enda levande subkulturen just nu: wall street. Alla (killar) har skaffat ett Avanzakonto, berättar Kristofer. Också: Kaoset i brittiska kungahuset, kaoset på Bulletin, poesi (Johan Jönsson) och konst (Salad Hilowle).

On episode three hundred and eighty-three, the story of Johan J Johansson is told. All stories in January and February will be recipients from the Spanish-American War. If you're interested in my new podcast, Professional American, you can find it anywhere you listen to media or visit: http://bit.ly/professionalamericanpodcast Check out new swag available where 50% of profits get donated to the Medal of Honor Museum: https://bit.ly/TOHswag Be sure to visit our website for more information as the show goes on at: www.talesofhonorpodcast.com. Thanks for listening and be sure to share with friends and family!

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dikt: ur "Anteckningar om hö" (Wahlström & Widstrand, 2016) Första rad: det mesta av höet var nu inne Uppläsning: Birgitta Lillpers Birgitta Lillpers har i ett dussintal diktsamlingar, halvdussinet romaner och ett kulturhistoriskt verk bearbetat erfarenheter av den till synes perifera landsbygden, dess förutsättningar, skogar, invånare, själar, minne, rytmiker, språk. I hennes böcker framträder ofta så en alldeles egen och uppenbar kosmologi, där det på en och samma gång platsgenomlevda och poetiskt sakliga och nära, sinnessensibla språket frambringar säregna landskap, både yttre och inre, som glöder likt fält av blommande ljung och tycks härbärgera ett djupt, kollektivt minne . Och som på ett  självklart vis är i världens centrum. Lillpers senast utgivna bok, diktsamlingen "Kälda" (orsamål för källa, kallkälla), återger en kvinnas enträgna arbete med att hålla en källa i skogen öppen, ren och klar från att slammas igen av sediment, barr, löv, grenar och kanske glömska; alltmedan skogsbränder pågår runt omkring , på diffust avstånd, närvarande och påtaglig. Johan Jönson (vars diktsamling "Marginalia/Xterminalia" fick Sveriges Radios lyrikpris 2020) MUSIK  Tredje satsen ur Kvintett nr 1 för flöjt, violin, viola, cello och harpa av Jean Françaix. EXEKUTÖR Miragekvintetten

Dikt: ur "Industriminnen" (Wahlström & Widstrand, 2012) Första rad: Fågelmobile dansar, darrar , skälver) Uppläsning: Birgitta Lillpers Birgitta Lillpers har i ett dussintal diktsamlingar, halvdussinet romaner och ett kulturhistoriskt verk bearbetat erfarenheter av den till synes perifera landsbygden, dess förutsättningar, skogar, invånare, själar, minne, rytmiker, språk. I hennes böcker framträder ofta så en alldeles egen och uppenbar kosmologi, där det på en och samma gång platsgenomlevda och poetiskt sakliga och nära, sinnessensibla språket frambringar säregna landskap, både yttre och inre, som glöder likt fält av blommande ljung och tycks härbärgera ett djupt, kollektivt minne . Och som på ett  självklart vis är i världens centrum. Lillpers senast utgivna bok, diktsamlingen "Kälda" (orsamål för källa, kallkälla), återger en kvinnas enträgna arbete med att hålla en källa i skogen öppen, ren och klar från att slammas igen av sediment, barr, löv, grenar och kanske glömska; alltmedan skogsbränder pågår runt omkring, på diffust avstånd, närvarande och påtaglig. Johan Jönson vars diktsamling "Marginalia/Xterminalia" fick Sveriges Radios lyrikpris 2020 MUSIK Fredrik Schöyen Sjölin: Shore EXEKUTÖR Danska stråkkvartetten

Dikt: ur "Kälda" (Pequod Press 2020) Första rad: När för första gången Uppläsning: Birgitta Lillpers Birgitta Lillpers har i ett dussintal diktsamlingar, halvdussinet romaner och ett kulturhistoriskt verk bearbetat erfarenheter av den till synes perifera landsbygden, dess förutsättningar, skogar, invånare, själar, minne, rytmiker, språk. I hennes böcker framträder ofta så en alldeles egen och uppenbar kosmologi, där det på en och samma gång platsgenomlevda och poetiskt sakliga och nära, sinnessensibla språket frambringar säregna landskap, både yttre och inre, som glöder likt fält av blommande ljung och tycks härbärgera ett djupt, kollektivt minne . Och som på ett  självklart vis är i världens centrum. Lillpers senast utgivna bok, diktsamlingen "Kälda" (orsamål för källa, kallkälla), återger en kvinnas enträgna arbete med att hålla en källa i skogen öppen, ren och klar från att slammas igen av sediment, barr, löv, grenar och kanske glömska; alltmedan skogsbränder pågår runt omkring, på diffust avstånd, närvarande och påtaglig. Johan Jönson vars diktsamling "Marginalia/Xterminalia" fick Sveriges Radios lyrikpris 2020  MUSIK: Snö av Geir Tveitt EXEKUTÖR: Slagr

1a rad: Tyst, tyst Uppläsning: Johan Jönson Diktsamlingen Marginalia/Xterminalia tilldelas Sveriges Radios lyrikpris 2020  för att den i ett hypnotiskt tvillingverk vidgar poesin till konstens domäner. Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan.                                                            - Juryns motivering MUSIK César Franck: Preludium för orgelharmonium och piano ur Preludium adagio och fuga i h-moll EXEKUTÖR Bertrand Chamayou, piano och Oliver Latry, orgelharmonium

Í þættinum er rætt við Guðrúnu Hannesdóttur ljóðskáld um ljóðbók hennar Spegilsjónir sem kom út síðsumars hjá bókaútgáfunni partus. guðrún les nokkur ljóð úr bókinni, „lúðurhljómur“; „leiðarvísir“; „afsökunarbréf til Jónasar“; „hér“ og titilljóðið „ spegilsjónir“. Einnig er sagt frá tilnefningum Svía til Bókmenntaverðlauna Norðurlandaráðs 2020 sem eru skáldsagan W eftir Steve Sem-Sandberg sem fjallar um fótgönguliðann Woyseck sem árið 1821 varð ástkonu sinni að bana og síðar dæmdur til að hálshöggvast.Enn þann dga í dag eru réttarskjöl þessa máls aðgengileg og þau notfærði Steve Sem-Sandberg sér við gerð skáldsögu sinnar líkt og þýska leikritaskáldið Georg Büchner gerði við skrif leikrits síns Woyzeck tvö hundruð árum fyrr. Sagt er frá þessum viðamikla þætti fótgönguliðans Woyzecks í mennningarsögunni, einkum þó bók Steves Sem-Sandbergs. Hin bókin sem Svír tilnefna er í raun tvær bækur, tvöföld ljóðabók ljóðskáldsins Johann Jönson marginalia/exterminalia.Í þættinum er rætt við Eirík Örn Norðdahl ljóðskáld sem þekkir vel til sænskrar ljóðlistar og aukin heldur Johan Jönsson. Lesin eru brot úr báðum þessum verkum sem Svíar tilnefna. Lesari: Jóhannes Ólafsson

Í þættinum er rætt við Guðrúnu Hannesdóttur ljóðskáld um ljóðbók hennar Spegilsjónir sem kom út síðsumars hjá bókaútgáfunni partus. guðrún les nokkur ljóð úr bókinni, „lúðurhljómur“; „leiðarvísir“; „afsökunarbréf til Jónasar“; „hér“ og titilljóðið „ spegilsjónir“. Einnig er sagt frá tilnefningum Svía til Bókmenntaverðlauna Norðurlandaráðs 2020 sem eru skáldsagan W eftir Steve Sem-Sandberg sem fjallar um fótgönguliðann Woyseck sem árið 1821 varð ástkonu sinni að bana og síðar dæmdur til að hálshöggvast.Enn þann dga í dag eru réttarskjöl þessa máls aðgengileg og þau notfærði Steve Sem-Sandberg sér við gerð skáldsögu sinnar líkt og þýska leikritaskáldið Georg Büchner gerði við skrif leikrits síns Woyzeck tvö hundruð árum fyrr. Sagt er frá þessum viðamikla þætti fótgönguliðans Woyzecks í mennningarsögunni, einkum þó bók Steves Sem-Sandbergs. Hin bókin sem Svír tilnefna er í raun tvær bækur, tvöföld ljóðabók ljóðskáldsins Johann Jönson marginalia/exterminalia.Í þættinum er rætt við Eirík Örn Norðdahl ljóðskáld sem þekkir vel til sænskrar ljóðlistar og aukin heldur Johan Jönsson. Lesin eru brot úr báðum þessum verkum sem Svíar tilnefna. Lesari: Jóhannes Ólafsson

Í þættinum er rætt við Guðrúnu Hannesdóttur ljóðskáld um ljóðbók hennar Spegilsjónir sem kom út síðsumars hjá bókaútgáfunni partus. guðrún les nokkur ljóð úr bókinni, „lúðurhljómur“; „leiðarvísir“; „afsökunarbréf til Jónasar“; „hér“ og titilljóðið „ spegilsjónir“. Einnig er sagt frá tilnefningum Svía til Bókmenntaverðlauna Norðurlandaráðs 2020 sem eru skáldsagan W eftir Steve Sem-Sandberg sem fjallar um fótgönguliðann Woyseck sem árið 1821 varð ástkonu sinni að bana og síðar dæmdur til að hálshöggvast.Enn þann dga í dag eru réttarskjöl þessa máls aðgengileg og þau notfærði Steve Sem-Sandberg sér við gerð skáldsögu sinnar líkt og þýska leikritaskáldið Georg Büchner gerði við skrif leikrits síns Woyzeck tvö hundruð árum fyrr. Sagt er frá þessum viðamikla þætti fótgönguliðans Woyzecks í mennningarsögunni, einkum þó bók Steves Sem-Sandbergs. Hin bókin sem Svír tilnefna er í raun tvær bækur, tvöföld ljóðabók ljóðskáldsins Johann Jönson marginalia/exterminalia.Í þættinum er rætt við Eirík Örn Norðdahl ljóðskáld sem þekkir vel til sænskrar ljóðlistar og aukin heldur Johan Jönsson. Lesin eru brot úr báðum þessum verkum sem Svíar tilnefna. Lesari: Jóhannes Ólafsson

Möt vinnaren av Sveriges Radios Lyrikpris 2020 - poeten Johan Jönson. Johan Jönson är född 1966. Uppväxt utanför Sundsvall. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 1992 och har gett ut nära tjugo titlar. I sin poesi arbetar han ofta i en montageteknik och är upptagen av ämnen som språk, klass, kamp, kropp och våld. Det är tvillingverket Marginalia/Xterminalia som fått pris. Så här formulerade juryn sig: "Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan." Dikterna passerar igenom mig, säger han, de uppstår inte i mig. Katarina Wikars hälsade på i arbetslokalen i Örnsberg i södra Stockholm bland bokhögar att drunkna i. Hur ska man ska läsa, frågade hon, Xterminalia är ju full av svarta rektanglar mellan orden? Vissa har tråkigt och skummar bara, tror Johan Jönson. Andra läser intensivare, några bara lite åt gången, läsaren får göra sitt eget montage. P1 Kultur

Emotionella egenföretagare och imaginära förhållanden utmärker vår tid. Katarina Wikars läser sociologen Eva Illouz och funderar över frånvarons frekvensnivå. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Var flämtar den lilla kärleken idag? I en tid då många inte vill engagera sig, inte kan välja, inte vet vad de känner. Där det gäller att skapa ömsesidig distansering och inte göra sig några förväntningar. Duktigast på att hantera ovissheten vinner. Och vem har inte suttit med väninnorna och försökt tyda ett knapphändigt mail, vad menade han egentligen med ha det så bra. Den franska konstnären Sophie Calle gjorde en underbar rosa blank bok Take care of yourself utifrån ett sånt standard-göra-slut-mail hon lät 107 kvinnor med olika yrken tolka det och den eventuella undertexten: dansa det, dissekera det, andas ut det, göra lingvistiska och juridiska analyser av det. En hel skolklass fick jobba med dess dramaturgiska kurva. En ekonom uppställde en balansräkning där upprepningarna kostade extra. Och slutligen åt en papegoja upp brevet. Move on, sa sexologen. 107 konstruktiva lösningar på vad väninnorna och jag har ältat i årtionden, typ mellan femton och femtio. De vaga premisserna. Vad säger dom egentligen? Var vi kulturellt betingade att bli sittande med känsloältandet i knäet? Varför la jag ut 15 000 på en KBT-terapeut som ritade det lilla ledsna barnet i mig på ett blädderblock medan han med en uppgiven gest fadade ut gång efter annan?  Makt är att känna minst men vilka kontrakt skulle då en liten relation behöva för att inte vara helt otrygg? I detta ovissa läge kan man lyfta blicken till en sociologs nivå och granska den emotionella distansen och människans eventuella värde på relationsmarknaden och fråga sig: Är det samhällsordningen som gör att jag fryser så jag skakar? Kärleken har i senkapitalismen blivit allt flyktigare, och det var ett bra tag sen guru-sociologen Zygmunt Bauman skrev Liquid love. Vi kan inte tolka andras känslor eller våra egna eventuella. Vi vet inte vad vi vill ha, bara något annat. Om vi blev nöjda skulle vi sluta att konsumera. Känns det igen? Att aldrig vara tillfreds? Valfrihetens ideologi har blivit vägledande även i känslolivet. Överbyggnaden är tyngre än någonsin: relationsexperter och dejtingindustri för att inte tala om självhjälpsböcker och det tar en halv sekund att bli bortswipad på Tinder. Kan det behövas nya ord för icke-känslorna? frågar den israeliska sociologen Eva Illouz i uppföljaren till succén Därför gör kärlek ont. Den heter Därför tar kärleken slut. Jag kan gå när som. Vi har väl inte lovat varandra något. Ett enda stort kärleksprekariat driver runt. Man kan inte få sparken om man inte ens är anställd. Illouz frågar strängt: "hur har de tillfälliga sexuella förbindelserna och den allmänna sexualiseringen av våra relationer förändrat vårt sätt att bygga relationer?" Kroppen ligger runt. Känslorna svävar i ovissheten. Sex följs numera av den ångestladdade utmaningen att försöka utveckla känslor, hävdar hon. Och samtidigt gör kärleken inte så ont längre om den inte ens förmår finnas. Redan på åttiotalet sa jag ett långhårigt pojkvänsembryo: "Det hade varit bättre om vi hade lärt känna varann innan vi låg med varandra." Han rusade ut ur min lägenhet klockan fyra på morgonen, citerade Gunnar Björling och skrek att jag minsann inte skulle lyckas med att dekonstruera honom. Situationship är ett ord jag inte hört innan men hade haft stor nytta av i yngre upplaga, det är en klenare variant av Relationship: det finns ingen framtid, vi är inte offentliga, det här leder ingenstans, vi är ju överens om att vi inte har ett förhållande men ooops: jag gick visst helt upp i situationen. Det är ett situationship. Det är som om alla är tonåringar igen. Man behöver inte göra fallstudier utan kan som Zygmunt Bauman bara konstatera. Men kan det vara överflödet som får oss att bli loja och liksom liknöjda? Det finns alltid något bättre tre klick bort. Vad var det Marguerite Duras försökte lära oss för längesen? Att söka sig tillbaka till förlustens punkt. Jag matade några katter en sommar som var vana vid att få konstant för lite mat. De åt ögonblickligen upp sin snålt tilltagna ranson och ylade sen runt i timmar, stirrade på den tomma matskålen tills det var dags igen för några flagor torrfoder. Poeten Anne-Marie Berglund sa en gång att det är helt olika laddningar det handlar om, frånvaron har en helt annan frekvensnivå. Det intressanta i förälskelsen är just saknaden. Är saknad en känsla? Eller är det hålet efter en känsla? Alla söker vi de där ögonblicken när vi drar oss bort från oss själva, skrev Duras, den distans till oss själva som vi har inom oss. Man vet ingenting, skrev hon, inte ett dugg om det man gör. Det duger inte numera när vi lever i ett terapisamhälle så det är bara att fortsätta fråga experterna: Vad gör då alla uppbrott från mer eller mindre imaginära förhållanden med oss? Leder de till känslomässiga skador? Till romaner? Djuna Barnes tillbringade åtta år på barer i Paris på tjugotalet och letade efter sin notoriskt otrogna älskarinna. Det blev det modernistiska mästerverket Nattens skogar till sist. Frågan är vad det blir för litteratur av de klena samtidskänslorna för inget får göra ont så länge som åtta år numera. Alla förespråkar: upp på banan, ut på marknaden, du är värd ett bättre liv, ha det så bra. Det är paradoxalt nog bara börsen som får vara nervös numera, vi andra ska vara emotionella egenföretagare även om vi inte har en aning om hur man bygger just tillit. Även äktenskapen tar slut även om de bara får sista kapitlet i Därför tar kärleken slut. Många mikrotrauman ackumuleras. Det inrutade ifrågasätts. Det sexuella inaktiveras. Någon blir irriterad på det nya bordet och drar. Många män gör sorti för att slippa uttrycka sig, menar Illouz som är sociolog och inte psykolog, för terapeuterna har lärt medelklassens kvinnor att formulera de känslomässiga behoven och starta förhandlingar om allting. Lärt dem sätta ord på flyktiga stämningar. Du ser mig inte. Du motsvarar inte mina känslor. Du begränsar min frihet. Det är bara tonåringar och en och annan kulturarbetare som tror på romantisk kärlek, sa poeten Johan Jönson en gång. Alla andra vet att pengarna och statusen spelar roll. Om det nu skulle slumpa sig så i att två människor blir attraherade av varandra kan de komma överens om att aldrig någonsin ha sex med varandra. Varför då? Just för att bevara mysteriet, inte schabbla bort det. Så sa hör och häpna författaren Erica Jong på äldre dagar, mest känd för sjuttiotalsromanen "Rädd att flyga". Vi måste tillbaka till sexualitetens mysterium, sa hon. Fantasin är alltid rikare än verkligheten. Redan Sapho kallade förresten Eros för en fiktionsvävare. Kan det vara så att saknaden visar vad som är värdefullt, att det går att övervinna den ihåliga känslomässiga distansen med längtans blåa blomma. Antagligen inte, men försöka duger. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Dikt: ur "Marginalia/Xterminalia" (Bonniers, 2019) 1a rad: eftermiddagens åter Uppläsning: Johan Jönson Marginalia/Xterminalia tilldelas Sveriges Radios lyrikpris 2020  för att den i ett hypnotiskt tvillingverk vidgar poesin till konstens domäner. Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan.                                                            - Juryns motivering MUSIK Georges Ivanovich Gurdjieff: Molto lento e liberamente EXEKUTÖR Gunter Herbig, gitarr

Möt två av vinnarna från Litteraturgalan i P1: poeten Johan Jönson och novellisten Khaled Alesmael. PORTRÄTT: JOHAN JÖNSON, 2020 ÅRS LYRIKPRISVINNARE I fredags på Litteraturgalan tilldelades poeten Johan Jönson Sveriges Radios Lyrikpris 2020 för sin diktsamling Marginalia/Exterminalia. Kulturredaktionens Katarina Wikars har träffat honom. MÖT KHALED ALESMAEL - VINNARE AV ÅRETS NOVELLPRIS Vinnaren av Sveriges Radios Novellpris 2020 blev den svensksyriske journalisten och författaren Khaled Alesmael som prisades för Radionovellen "En tygväska med damskustryck". Hör honom om inspiration, skrivande och helt nya radionoveller från Syrien. ESSÄ: AGAMBENS SJÄLVBIOGRAFI Av författaren och kulturjournalisten Lars Hermansson. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Dikt: ur "Marginalia/Xterminalia" (Bonniers, 2019) 1a rad: Vid mardrömmens mål Uppläsning: Johan Jönson Marginalia/Xterminalia tilldelas Sveriges Radios lyrikpris 2020  för att den i ett hypnotiskt tvillingverk vidgar poesin till konstens domäner. Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan.                                                            - Juryns motivering MUSIK Dino Saluzzi: And the Father said EXEKUTÖR Charlie Haden, kontrabas, Dino Saluzzi, bandoneon

Dikt: ur "Marginalia/Xterminalia" (Bonniers, 2019) 1a rad: Dagen vit oavbrutenhet Uppläsning: Johan Jönson Marginalia/Xterminalia tilldelas Sveriges Radios lyrikpris 2020  för att den i ett hypnotiskt tvillingverk vidgar poesin till konstens domäner. Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan.                                                            - Juryns motivering MUSIK Ove Berg: Blå kantele EXEKUTÖR Ove Berg, kantele

Möt vinnaren av Sveriges Radios Lyrikpris 2020 - poeten Johan Jönson. Johan Jönson är född 1966. Uppväxt utanför Sundsvall. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 1992 och har gett ut nära tjugo titlar. I sin poesi arbetar han ofta i en montageteknik och är upptagen av ämnen som språk, klass, kamp, kropp och våld. Det är tvillingverket Marginalia/Xterminalia som fått pris. Så här formulerade juryn sig: "Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan." Dikterna passerar igenom mig, säger han, de uppstår inte i mig. Katarina Wikars hälsade på i arbetslokalen i Örnsberg i södra Stockholm bland bokhögar att drunkna i. Hur ska man ska läsa, frågade hon, Xterminalia är ju full av svarta rektanglar mellan orden? Vissa har tråkigt och skummar bara, tror Johan Jönson. Andra läser intensivare, några bara lite åt gången, läsaren får göra sitt eget montage. P1 Kultur

Nutida arbetarpoeter och deras poesi är avsnitt 66 i Poetpodden. Det är tredje och sista delen i min serie om arbetarpoesi och arbetarpoeter. Den här gången berättar jag om och läser dikter av fem arbetarpoeter som verkar just nu. Jag utlyser också årets vårtävling! Prenumerera på Apple Podcasts  / På Acast  / På SoundCloud Jenny Wrangborg Första ut är poeten Jenny Wrangborg som jag läst det mesta av sedan hennes debut 2010. Hon är aktiv i sociala medier och delar där gärna med sig av sina dikter. Både gammalt och nyskrivet. Emil Boss Emil Boss är den andra poeter jag tar upp. Jag tidigare läst en del strödikter av honom i tidskrifter och lyssnat på hans dikter i Podpoesi. Istället för reklam I POETPODDEN Swisha 20 kr eller mer till 123 540 62 85.Bankgironr 743-0804 om du hellre själv vill sätta pengarna.PayPal, 20 kr eller mer till irene@poeten.se. Freke Räihä Den tredje poeten är Freke Räihä som jag känner till och har följt längts av alla dagens arbetarpoeter. Han är också aktiv på sociala medier och kul att följa. Anamarija Todorov Anamarija Todorov är den fjärde poeten jag tar upp och den som är en ny bekantskap för mig. Helene Rådberg Sist ut är en gigant inom arbetarlitteraturen, Helene Rådberg. Själv har jag inte haft riktigt koll på hennes poesi men inser nu, efter att jag läst på, vilken framstående arbetarpoet hon är. Fler tips på arbetarpoeter Läs också gärna Carola Ankarborg, Marie Norin, Johan Jönsson, Jonas Svensson och Jesper Lundby. Tips jag fått från Föreningen Arbetarskrivare. Vårtävling 2020 Jag vill ha din egen intalade vårdikt senast den 15 maj. I säsongens sista avsnitt spelar jag upp så många av de inskickade dikterna jag får plats med. Självklart kommer det också att ske ett visst urval. Böcker lottas ut bland alla som får sin dikt uppspelad. Mer info om tävlingen! VIKTIGT! Tycker du om Poetpodden och att jag gör ett bra jobb? Gå då in på Apple Podcast skriv en kommentar. Varför? Det är ett bra sätt att få podden att nå ut till allt fler lyssnare. Glöm inte heller att kommentera här i bloggen. DELA, DELA OCH DELA Hjälp mig att dela det här inlägget och alla andra du lyssnar på i dina sociala medier som Facebook, Twitter och alla andra. Då hjälper du poesin att få vingar. LÄNKAR TILL INNEHÅLLET I Nutida arbetarpoeter och deras poesi: Jenny Wrangborgs Facebooksida: https://www.facebook.com/jenny.wrangborgEmil Boss (Podpoesi): http://podpoesi.nu/poeter/emil-boss/Freke Räihe: https://frekeraiha.seAnamarija Todorov: https://www.författare.se/namn/anamarija-todorovHelene Rådberg: https://sv.wikipedia.org/wiki/Helene_RådbergFöreningen Arbetarskrivare: https://arbetarskrivare.wordpress.comCarola Ankarborg: https://www.facebook.com/carola.ankarborgMarie Norin: http://marienorin.seJohan Jönsson: https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Jönson_(författare)Jesper Lundby: https://www.facebook.com/jesper.lundby.35Vårtävlingen: https://poeten.se/aktualiteter/vardikttavling-2020.htm Skicka in frågor och dina egna inspelade dikter Så skicka dina egna dikter och frågor om poesi till Poetpodden Facebooksida: https://www.facebook.com/poetpodden Kontakt via e-post: podden@poeten.se Twitter: https://twitter.com/poetenirene Nutida arbetarpoeter och deras poesi ÄR AVSNITT 66 I POETPODDEN. Fler avsnitt i Poetpodden

Dikt: ur "Marginalia/Xterminalia" (Bonniers, 2019) 1a rad: Jag skänker dig Uppläsning: Johan Jönson Marginalia/Xterminalia tilldelas Sveriges Radios lyrikpris 2020  för att den i ett hypnotiskt tvillingverk vidgar poesin till konstens domäner. Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan.                                                            - Juryns motivering MUSIK Gabriel Fauré: Les Berceaux EXEKUTÖR Albrecht Mayer, oboe, Karina Wisniewska, piano

Idag diskuterar Romanprisets lyssnarjury Linda Boström Knausgårds Oktoberbarn och vi hör författaren Johan Jönson läsa ur sin Lyrikprisnominerade Marginalia/Xterminalia. ROMANPRISJURYN LÄSER BOSTRÖM KNAUSGÅRD Följ med när Romanprisets lyssnarjury avhandlar den andra nominerade romanen: Oktoberbarn av Linda Boström Knausgård. Årets jury kommer från bokcirklar i Värmland och Närke och består av Sabina Gomez Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers. LYSSNARNAS FAVORITDIKTER  I dagens program handlar det mycket om lyrik. Marie Lundström har frågat lyssnarna: Vilken dikt har betytt extra mycket för dig? Och vilken dikt har betytt något särskilt för Lundström själv? LYRIKPRISET: JOHAN JÖNSON LÄSER Den andra nominerade till Lyrikpriset är poeten Johan Jönson. Hör honom läsa ur sin bok Marginalia/Xterminalia. SVERIGES MEST ÄLSKADE DIKT?  När Dagens dikt efterlyste lyssnarnas önskedikter till Litteraturveckan var Karin Boyes "Ja visst gör det ont" från 1935 den mest önskade. Vad är det i dikten som gjort den så folkkär? Och hur kom dikten till? Samtal med kulturjournalisten Ulrika Knutson. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nu är det äntligen dags för veckan då litteratur, läsning och läsarna är i fokus! Lyssnarjuryn diskuterar Nina Wähäs "Testamente", nominerad till Sveriges Radios romanpris. Och så blir det uppläsning ur Ensamtal av Ann Jäderlund, nominerad till Lyrikpriset. Häng med från början och möt Litteraturveckans värd och fixstjärna Marie Lundström, som är med i P1 Kultur ända fram till fredagens Litteraturgala med prisutdelning, glitter och musik. På sociala medier efterlyser vi litterära verk som betytt extra mycket för er lyssnare och varje dag kommer Marie Lundström att kommentera och fundera kring de svar hon får. Idag, måndag, handlar det om romaner, på tisdag dikter, onsdag noveller och på torsdag är det musik som gäller, har du en textrad som gjort outplånligt intryck på dig? Litteraturveckan i P1 samlar Sveriges Radios alla litteraturutmärkelser: Romanpriset, Lyrikpriset och Novellpriset. Följ med från början när Romanprisjuryn diskuterar de fyra nominerade romanerna: "Testamente" av Nina Wähä, "Oktoberbarn" av Linda Boström Knausgård, "W" av Steve Sem-Sandberg och "Köttets tid" av Lina Wolff. Årets jury består av Sabina Gomez Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers och idag tar de sig an Nina Wähäs "Testamente". Det blir också läsning ur den första nominerade diktsamlingen, "Ensamtal" av Ann Jäderlund. De andra fyra som är nominerade till årets Lyrikpris är "Mariginalia/Xterminalia" av Johan Jönson, "O" av Judith Kiros, "Äpplen och päron" av Naima Chahboun och "Materialvägensägen" av David Vikgren. Dessutom intervjuar vi romanaktuella Malin Lindroth, som i dagarna ger ut "Rolf". Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

"jag måste få in mer pengar. / det är jag. som måste få in mer pengar." skriver Johan Jönsson återkommande i sin senaste diktsamling. Och ja, pengar har alltid varit författarens problem. Skrivandet är sällan en ekonomiskt lönsam sysselsättning. Vad gör det med litteraturen? Vilka är det som fått möjlighet att skriva? Jo, de som har pengarna, såklart. "Jag känner många författare som tvingas leva på sina föräldrars förmögenhet" som en författare uttryckte det. Citatet säger ganska mycket om vem det är som får skriva, jo den som har föräödrar med en förmögenhet. I det här avsnittet pratar vi om litteraturens förhållande till pengar, utifrån Evin Ahmads bok En dag ska jag bygga ett slott av pengar.

Den här veckan tar vi tempen på Palmevandringen 2020. Ni får höra mer från Dan och mig, och våra tankar kring mordet, men också från ett mordplatsvittnet Lars Jeppson, från en intervju i TV100 2019. Lars Jeppson har varit gäst på våra vandringar de senaste två åren, men tyvärr har vi inte fått till tid och plats för en intervju.Av Tobias Henricsson/PRS Media.MEDVERKANDE, TV100:Thomas Gjutarenäfve, producent och programledare (båda inslagen)Johan Jäderlund, producent i inslaget om Lars JeppsonWilliam Prado, ljudIsaac Levin, foto See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

P1 Kultur sammanfattar året som gått vilka romaner och diktsamlingar får du inte missa? Vad har överraskat? Litteraturkritikerna Lina Kalmteg och Göran Sommardal diskuterar romaner och diktsamlingar som getts ut i Sverige under året som gått. Se deras urval längst ner! LEVAN AKINS FILM "AND THEN WE DANCED" GÖR SEGERTÅG ÖVER VÄRLDEN Följ med P1 Kulturs reporter Fredrik Wadström till Georgien, där svenske Levan Akins "And then we danced" filmades. Vi möter några av dem som var med och gjorde filmen och som nu följer filmens segertåg på festivaler och biografer runt om i världen - nyligen blev den utvald till att delta på den inflytelserika filmfestivalen i Sundance i USA. Filmen handlar om två unga manliga dansare som blir förälskade och är också Sveriges bidrag till Oscarsgalan. Men hur går diskussionen i Georgien, det land där filmen utspelar sig och där filmens HBTQ-tema skapat debatt? Jag heter Fredrik Wadström och jag har varit i Tbilisi och träffat några av de som var med och gjorde "And then we danced" och som nu följer filmens segertåg på festivaler och biografer runt om i världen ESSÄ OM PRISER, KRISER OCH 10-TALETS LITTERATUR Obs redaktör Olof Åkerlund ger sin syn på litteraturåret i skenet av decenniet som gått, förklarar varför han lider med författaren John Banville och vill mynta begreppet autenticism eller något mer tungvrickat korrekt - autenticicism. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius ------------------------------------------------------------- LINA KALMTEG VÄLJER SVENSKA ROMANER 2019 Testamente av Nina Wähä Au Pair av Cecilia Hansson Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson Oktoberbarn av Linda Boström Knausgård Vänta på vind av Oskar Kroon LITTERÄR REPORTAGEBOK Klubben av Matilda Gustavsson LINA KALMTEG VÄLJER UTLÄNDSKA ROMANER 2019 Analfabeten av Agota Kristof Trilogin Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen av Agota Kristof Den vita boken av Han Kang Under fikonträdet Goran Vojnovi Hjärtat av Malin Kivelä Gift av Tove Ditlevsen Löparna av Olga Tokarczuk GÖRAN SOMMARDAL VÄLJER DIKTSAMLINGAR 2019 Ensamtal av Ann Jäderlund Det som inte kan utplånas Felicia Mulinari First contact Johannes Heldén Det osynliga motstyckets bok av Göran Sonnevi GÖRAN SOMMARDAL VÄLJER DIKTSAMLINGAR FRÅN 10-TALET Nåden av David Vikgren Ma av Ida Börjel Marginalia/Xterminalia av Johan Jönson Bort.Vidare.Bort eller dit.dit.hään av Johan Jönson Kommunismen av Lars Mikael Raattamaa OLOF ÅKERLUNDS VÄLJER BÖCKER FRÅN 2010-TALET SAKPROSA/ESSÄ Ta-Nehisi Coates: Mellan världen och mig. Översättning av Eva Åsefeldt (2016) Zadie Smith: Feel free (2018). Finns ej på svenska. Ronald Dworkin: Religion utan gud. Översättning: Henrik Gundenäs (2014) Maria Stepanova: Minnen av minnet. Översättning Nils Håkansson (2019) Mikael van Reis: Den siste poeten en essä om Paul Celans aska (2015). POESI Ann Carson: Nox (2010). Finns ej på svenska. Gloria Gervitz: Migrationer 19762018. Översättning av Hanna Nordenhök (2018) Katarina Frostenson: Sånger och formler (2015). Anne Carson: Float (2016). Finns ej på svenska. Ida Börjel: Ma (2014). PROSA Gerald Murnane: Collected Short Fiction (2018). Sara Villius: Madonna (2019). Lotta Lotass: Örnen (2014). David Grossman: En häst går in på en bar. Översättning av Natalie Lantz (2017). Karl Ove Knausgård: Min kamp 16.

Vår globala matkonsumtion och vårt nuvarande livsmedelssystem behöver ställas om för att bli mer hälsosamt och för att minska klimatpåverkan. Vilket ansvar har livsmedelsindustrin och vad kan konsumenterna göra? Och vilka styrmedel bör politiker använda sig av?  Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, har forskat om hälsosamma och hållbara matvanor och diskuterar i det här seminariet från SNS hur beslutsfattare behöver utforma regleringar, skatter och subventioner för att uppnå och upprätthålla ett hållbart livsmedelssystem. Elin Röös, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, medverkar också i seminariet för att tala om producenternas roll. I sin forskning om matens klimatpåverkan har hon bland annat arbetat med framtidsscenarier för mer hållbar livsmedelskonsumtion. I samtalet deltar även Åsa Domeij, tidigare riksdagsledamot och numera hållbarhetschef på Axfood samt Johan Jörgensen, grundare av Sweden Foodtech, som förespråkar innovativ omvandling av matsektorn för att uppnå nästa generations hållbara livsmedelssystem.

1a rad: i bibel, koran, veda, tragöder, gilgamesh, odysséen, isländska sagor Uppläsning: Johan Jönson Diktsamling: "Marginalia/Xterminalia" Bonniers, 2019 MUSIK Sinikka Langeland: Sölv EXEKUTÖR Sinikka Langeland, kantele, Anders Jormin, kontrabas

Globala Borås: Johan Jönsson - Borås Djurpark by Puls FM Borås

Första rad: de pollinerande insekterna - vars Uppläsning: Johan Jönson Diktsamling: "Marginalia/Xterminalia" (Bonniers, 2019) MUSIK Maurice Ravel: Pavane för Törnrosa ur Gåsmors sagor EXEKUTÖR Pascal Rogé, piano och Ami Rogé, piano

If you're into food and find yourself in Sweden, then one of your first points of contact should definitely be Sweden FoodTech's Johan Jörgensen. The org is fully focused on developing the ecosystem through community, events, and biz dev assistance. Johan is an Internet entrepreneur turned investor with 20+ years of experience under his belt. He was once voted Best Investor in Sweden. Listen in as we discuss the ins and outs of Sweden's FoodTech ecosystem including Stockholm's plans to become a future food city. 

I dagens avsnitt som är det sista innan sommaren pratar jag med poeten Johan Jönson. Han utkom senast med Marginalia/Xterminalia. Vi pratar om att vi alla redan är döda, att vara intresserad av den estetiska aspekten av att sampla och hur det skär sig mot samtidens besatthet av äkthet, om varför vi som är post-arbetarklass behöver vara så mycket skarpare och bättre än alla andra och om hur det både är utmattande och bekräftar den rådande ordningen. Dessutom får vi höra om Johans kommande bokprojekt samt höra honom läsa ur Marginalia/Xterminalia .

Johan Jörgensen och Mikael Pawlo talar foodtech

Johan Jörgensen och Mikael Pawlo talar om foodtech och städer.

REPORTAGE. Vårvarelser som spränger upp ur stenen, vårskrik i motvind, vårbudskap av muggar, ja och så en och annan vårfågel och en utflykt till pestkyrkogården i Moshult. Katarina Wikars letar vårtecken. Vårbrukare: Ingemar Blomqvist, trädgårdsmästare. Vårskrikare: Maria Johansson-Josefsson, operasångerska. Vårutflyktare: Åsa Jungnelius, konstnär. Vårteckentydare: Göran Greider, författare. Vårfågelspanare: Agneta Klingspor, författare. Vårbudskapare: Patrik Quist, konstnär. Vårvarelseskulptör: Klara Kristalova, konstnär. Vårdiktare: Johan Jönson, Lars Wivallius, Wilhelm Ekelund, Karin Boye. Och för vårtårarna står Agnes von Krusenstierna, författare.

Har ekonomin tågat in i den poetiska texten och inte bara i debatten? Författarna Aase Berg, Johan Jönson och förläggaren Gunnar Nirstedt om poesins produktionsvillkor. I Johan Jönsons diktverk "Marginalia" förekommer ordet pengar minst 1000 gånger, ofta som ett bristtillstånd, bryter sönder dikten. "Nu har vi pengar så nu kan vi sova", vem har snott våra jävla skitpengar?" Han menar att han avtäcker en statisk dominant ideologi och introducerar bland mycket annat ordet "bankkontosubjekt". Det är som vara en djuphavsfisk på havets botten, det är alldeles mörkt och alla ligger och väntar på att det ska singla ner ett litet pris, säger Aase Berg om stämningen när många poeter träffas. Nu har hon gjort en avstickare från lyriken med prosaboken "Haggan", där huvudpersonen skriver en del om stora förskott och otippade mecenater i Bergslagen. Den första boken som kommer ut på Gunnar Nirstedts nystartade förlag är Lina Rydén Reynols  "Läs mina läppar" där produktionsvilllkoren redovisas på bokens baksida: förskott, royalties, försäljarnas inköpspris. I Katarina Wikars reportage förekommer också Strindbergs tiggarbrev, Birger Sjöbergs aktiespekulationer och återanvända frågor om författarekonomier. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Är akademikrisen förbi? I dag beslutade Nobelstiftelsen att det kommer att delas ut två Nobelpris i litteratur i år. Hur har kommittén kommit fram till detta? Vilken betydelse får det för Akademien? När den tidigare ledamoten Katarina Frostensson tidigare i vinter meddelade att hon kunde tänka sig att lämna akademien var det med ett villkor: Att hon fick en ekonomisk kompensation som möjliggjorde att hon kunde fortsätta att försörja sig som poet. P1 Kulturs Katarina Wikars bestämde sig för att snacka reda pengar och pengarnas plats i själva poesin - med förläggaren Gunnar Nirstedt och med poeterna och Johan Jönsson och Aase Berg. Hildegard av Bingen var en mångsidig nunna. Vid sidan av hennes verksamhet som bland annat som tonsättare, författare, läkare, apotekare, abbedissa, predikant samt rådgivare åt kungar och påvar i 1100-talets Centraleuropa. Utöver allt detta skapade hon ett eget språk, en lång radda substantiv med nya namn på bekanta ting. Varför? Den frågan reflekterar författaren och dramaturgen Magnus Florin över i dagens essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Om vi inte ändrar våra matvanor så kommer inte maten räcka till. Vad är lösningen på problemet? Vad är egentligen Foodtech? Hur ser framtidens mat ut? Vad händer om vi alla blir veganer över en natt? Johan Jörgensen svarar på alla frågor gällande Foodtech och matens framtid i veckans avsnitt av Investpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om vi inte ändrar våra matvanor så kommer inte maten räcka till. Vad är lösningen på problemet? Vad är egentligen Foodtech? Hur ser framtidens mat ut? Vad händer om vi alla blir veganer över en natt? Johan Jörgensen svarar på alla frågor gällande Foodtech och matens framtid i veckans avsnitt av Investpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är ni redo för att matsektorn ska revolutioneras? Det kommer ske väldigt snart med hjälp av data och tech, åtminstonde om man frågar entreprenören och investeraren Johan Jörgensen. Han är grundare av Sweden Food Tech och har ett och annat viktigt budskap till oss idag. Ett superviktigt avsnitt som kan komma att påverka dig mer än du tror...    Följ oss på instagram: @underfemton

Hur ska vi lyckas mätta 10 miljarder munnar utan att tära ytterligare på jordens resurser? Foodtech-pionjären Johan Jörgensen förutspår en radikal och digital omstöpning av dagens matsystem. Framtidens matproduktion kommer att behöva präglas av teknik, data, kunskap och transparens. Samt bönor, musslor och grisar. Programledare är Christian von Essen. Läs mer på http://hejaframtiden.se/

Konsten och litteraturen är lika samhällsengagerad och politisk idag som på 1960- och 70-talen. Men är den radikal? Reportage av Lars Hermansson. Vad är radikalt i konsten idag? Politiken och samhällsintresset är i högsta grad närvarande i kulturvärlden - men betyder det att konsten är radikal? Finns det rent av en motsättning mellan estetisk radikal konst och politiskt radikal konst? Frilansjournalisten Lars Hermansson har träffat författaren Torbjörn Elensky som gärna vill att vill skiljer på extremister och radikaler; Gertrud Sandqvist, rektor på Konsthögskolan i Malmö, som undrar om det egentligen har skett något radikalt inom konsten sedan Dada; konstnären Lina Selander som berättar om en radikal konstupplevelse på Documenta i Kassel förra sommaren, och poeten Johan Jönsson som hellre vill prata om negavitet och abjektion än radikalitet.

Är din organisation i behov av att snabbare lära er av era misstag för att på så sätt utveckla er verksamhet? Vår gäst Johan Järvung är expert på agil verksamhetsutveckling. På 12 minuter delar han med sig av hur du kan släppa lös orealiserad förbättringspotential i ditt företag eller din organisation.

I LoungePoddens första avsnitt kör vi igång i raketfart. Taimaz välkomnar SalesLounges första "Månadens Säljare" någonsin - Johan Jönfeldt. I avsnittet berättar Johan om sina senaste fyra års toppresultat, hur det är att arbeta inom medialandskapet, hur man kontinuerligt presterar på högsa nivå och när han konkurrerade med Henrik Lundqvist i Elitserien. Vem är Johan Jönfeldt? Han är en av Sveriges främsta mediesäljare idag. Han arbetar på Schibsted Sverige som äger bl.a. Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Blocket. Johan har hunnit bli Årets Säljare vid flera tillfällen inom koncernen och varit proffessionell hockeyspelare för Frölunda Hockey i Elitserien.   Läs inspirerande artiklar om försäljning, entreprenörskap och ledarskap av experter på: www.saleslounge.com Instagram: www.instagram.com/saleslounge_ LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/16230208/ Facebook https://www.facebook.com/SalesLounge/

Ätbara förpackningar, mat designad för utmaningar och artificiell champagne! Johan och Sigrid tittar djupt i den matiga spåkulan och pratar om hur framtidens mat kommer att smaka och se ut. Gästen Johan Jörgensen resonerar om vad vi äter om 30 år. Och vad vi förmodligen inte äter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Feeder möter den alltid lika frispråkige Johan Jörgensen från Sweden Foodtech. Vad är foodtech egentligen? Hur ska köttindustrin hantera proteinskiftet? Är individualiserad kost framtiden? Vilka möjligheter rymmer datalagring och AI? 

Om rättvis data, självkörande bilar och smart grannsämja. Men också om datans egenvärde, rymdrätt och Westworld. Med Kommerskollegiums utredare Ola Landström och entreprenören Johan Jörgensen.

Cory Doctorow talks to Johan Jönsson at Swecon 2014 – The Steampunk Festival  in Gävle. The music is from Sands Of Time (Psychadelik Pedestrian) / CC BY-NC 3.0

”Det finns inget roligare än att hetsa upp ett troll” Han var kanske inte den skickligaste spelaren som Hockeyettan skådat, ändå ramlade poängen in i strid ström. Som av en händelse kom Johan Jönsson dessutom att bli ”Levererarn” med hela Hockeysverige när han exploderade i sociala medier. Karriären är sedan några år tillbaka över, men […]

Do we feel alienated because of our queerness or because of God? What is it that compels us to stay in the church? Brian and Fr. Shay take on a tough passage from Jeremiah and interpret it with hope. Read the transcript (PDF) Photo by Johan J.Ingles-Le Nobel

I 2007 var MUSEUM på seiltur med Norges aller eldste redningsskøyte, RS 14 Stavanger, bygget av Colin Archer i 1901 og restaurert tilbake til slik den var i 1930, som seilende redningsskøyte uten motor. Tanken var opprinnelig at Redningsselskapet og det daværende Norsk Maritimt Museum skulle samarbeide om et eget Redningsmuseum, og sette RS 14 på land i et nytt bygg på Bygdøy. Slik gikk det ikke, men kanskje er ikke planene helt skrinlagt. I dette programmet møter vi Johan J. Petersen, Torstein Arisholm, Bjørn Vidar Evjen, Per Gunnar Åsbrunn og programleder Øyvind Arntsen i Kristiansund.Sendt første gang 4/11 2007.

Minskade upplagor, intäkter och färre anställda - vilken betydelse har tidningskrisen för kultursidorna? Somliga spår kritikens död, optimisterna ser nya utvecklingsmöjligheter. Kritiken läser morgontidningar tillsammans med kulturredaktionens Mattias Berg och Elsa Westerstad, kulturredaktör på nyhetsmagasinet Fokus. Vilken ställning har kultursidorna idag, kommer de att överleva de ekonomiska stålbaden som pågår? Och hur ser Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir på de svenska kultursidorna? Programledare Gunnar Bolin och kulturredaktionens Måns Hirschfeldt går också på utställningen Barockt på Kulturhuset i Stockholm, där barock-konst från Nationalmuséets samlingar möter samtida internationella konstnärers verk. Skapar det nya sammanhang och spänningar? Samtal i Kritiken som dessutom fördjupar sig i den politiska poesin under ledning av Göran Sommardal. Sist - ett Verk som värker! Den här gången avslöjar Matilda Gomis vilka böcker hon läser, om och om igen... Programledare: Gunnar Bolin Länk till sajten Mattias Berg tipsar om i programmet http://www.brainpickings.org/ Isabelle Ståhls recension av Johan Jönsons mot.vidare.mot http://www.svd.se/kultur/litteratur/den-trosterika-uppgivenheten_3372818.svd Lars Hermanssons recension av Johan Jönsons mot.vidare.mot http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5812084

Hur mycket får man låna från ett verk för att skapa ett annat utan att det handlar om plagiat? I fråga om föreställningen Fursten om mediemogulen Jan Stenbeck på Uppsala stadsteater, anser författaren Per Andersson att viktiga delar i pjäsens manus av Malin Lagerlöf, liknar hans egen biografi om Jan Stenbeck. Per Andersson kommer till studion, liksom förbundsdirektören för Sveriges dramatikerförbund, Susin Lindblom. Mats Nordenborg, jurist på PRV, ger perspektiv på frågan. Kulturradions Marie Lundström fann sitt eget material kopierat i poeten Johan Jönsons bok. Veckans krönika är gjord av Nasim Aghili, dramatiker, regissör och medlem i konstgruppen Ful. I kritikersamtalet diskuteras Lars Noréns första skönlitterära prosaverk på många år: Filosofins natt. Kulturradions Anneli Dufva och författaren och kritikern Eva Ström deltar. Programledare Eric Schüldt Producent Margareta Svensson

** Statsministeren bør gå, mener VG. - Jeg tar ansvar ved å bli sittende, svarer Jens Stoltenberg. ** Hva innebærer det å ta anvar? - Johan J. Andresen drøfter moral og ledelse med professorer i demokrati og filosofi. ** Paul Ryan er mannen republikanerne vil ha som visepresident. Hvem er denne motstanderen av offentlig velferd, spør vi i Dagsnytt 18.

När poeten Johan Jönson nyligen framträdde på Dramaten, var det med en dikt om klasshat. Och den hyllades med ovationer av publiken. Dagens Nyheters litteraturkritiker Jens Liljestrand skrev efteråt att Johan Jönsons "misantropi är en chic vänsterpose" och fick genast mothugg i Aftonbladet. Kan man prata om klasshat 2012 och isåfall, hur? Jens Liljestrand möter chefredaktören för Dala-demokraten Göran Greider i Nya vågen. Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren ligger bakom den senaste svenska romansuccén, en fantasytrilogi om unga tjejer i en svensk småstad, med inslag av ockultism och magi. Den första delen var Cirkeln och nu har del två, Eld, just kommit ut. Kulturradions Maria Edström och Nöjesguidens litteraturredaktör Isabelle Ståhl har läst och deltar i veckans kritikersamtal. Programledare Eric Schüldt.

-SKITJOBB, sa nya oppositionsborgarrådet i Stockholms stad, socialdemokraten Karin Wanngård och fick göra en pudel. Ty att arbeta är alltid fint, det har vi lärt oss både i det socialdemokratiska folkhemsnittonhundratalet och genom den moderna alliansregeringens favvoglosa: arbetslinjen. Och i Kanal 5 får arbetslösa lära sig veta hut av en hårdför jobbcoach. Men egentligen? Är arbete alltid bra? Nej, enligt vissa forskare utförs massor arbete som bara bidrar till att förstöra vår planet, andra förespråkar medborgarlön för att ge alla möjlighet att försörja sig och leva ett värdigt liv även utanför lönearbetets malande hjul. Men hur uppstod vår nästan totala konsensus kring arbetets helighet? Och vilket arbete är värt något - är det bättre att utföra åtgärdsjobb än att sjunga opera och gå på bidrag? Vi pratar moralsyn, skitjobb och arbete med Expressens kulturchef Karin Olsson, musikern och journalisten Martin Abrahamsson och skribenten Agnes Arpi. Och så går vi på jobbmässa för arbetslösa kulturarbetare. Dessutom: hur skildras arbetet i litteraturen idag? Måste man jobba med det man berättar om och hur beskriver man skitiga arbetsvillkor utan att nedvärdera en yrkeskår? Kristian Lundberg, Johan Jönsson, Emil Boss och Jenny Wrangborg har alla de senaste åren beskrivit sina jobb i text. Kulturradions Marie Lundström tycker ändå att arbetet saknas i dagens litteratur. Hör henne i ett samtal med poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg. Panelen gästas av punkikonen Kajsa Grytt, aktuell med ny bok och ny skiva. Programledare: Jenny Aschenbrenner Producent: Sofia Olsson Nya Vågen tisdag 3:e maj, klockan 14:03 och onsdag 4:e maj klockan 18:15.

Vallningar och vuxenritualer för medelålders människor av Katarina Wikars och Teresa Tönisberg. Hur gammalt är det sista ägget egentligen? Ska vi sörja eller skåla i champagne för att vi inte är fertila längre, att vi äntligen är post-objekt och kan ägna oss åt oss själva i fortsättningen? Och hur mår männen? Åldras de ensamma? Vad ska man göra när man gjort allt, göra om det eller lägga av? Finns det några nya illusioner att plocka upp?  I Det sista ägget 1 medverkar Helén Granqvist, Gunilla Andersson, Maggan Hammar och Micke Berg. Vidare i Sista ägget: Kan det vara så att män och kvinnors beroendekurvor aldrig mera möts efter medelåldern? Att män söker trygghet och kvinnor frihet efter femtio? Vad säger hudterapeuten, gynekologen, Erica Jong och Johan Jönsson? Är man fulast vid femtio? Det sista ägget 2: Kroppen och klimakteriekakan. Det sista ägget 3: Överflödiga män och infrusna kvinnor. Det sista ägget 4: Åldras fint.

Biblioteket Nu och då med Georg Brandes 2010 05 17 1403 (2010 05 18 1815) 1871 formulerade den danske litteraturkritikern tanken att Litteratur skall sätta problem under debatt, en idé som blev central för en det moderna genombrottet som strävade efter realism. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Louise Epstein har pratat med Johan Jönsson, Dilsa Demirbag Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde. 1871 formulerade den danske litteraturkritikern Georg Brandes tanken att ”Litteratur skall sätta problem under debatt”. Denna idé  blev central för en det moderna genombrottet, en litterär inriktning som bejakade ett nytt realistiskt sätt att skriva. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Och hur är det? Räcker det  att diskutera aktuella samhällsproblem för att en bok skall bli bra? Louise Epstein har pratat med författarna  Johan Jönsson, Dilsa Demirbag-Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde. Programledare: Louise Epstein

P1 torsdag 9 oktober kl 14.03 samt 12/10 kl 18.15 K1 träffar kulturutredaren Eva Swartz och talar försörjningsfrågor, åker till New York och träffar konstnärer och poeter och frågar hur de överlever, läser en bok om CIA:s hemliga kulturpolitik under kalla kriget, och frågar sig hur fri konsten egentligen är när den är näringslivsfinansierad: får man till exempel ställa ut rökare i NK:s skyltfönster. Lars Hermansson gräver den i urgamla frågan om hur kulturen ska bekostas, av vem och varför.Medverkande: Ragna Berlin, Charles Bernstein, Mahmud Darwish, Kenny Goldsmith, Johan Jönsson, Marianne Lindberg de Geer, Jackson Pollock, Andres Serrano, Birgitta Stenberg, Eva Swartz och Anne Tardos.