Podcast appearances and mentions of lars nor

Gjorde insulinchockerna Lars Norén till en bättre dramatiker? Moa välkomnar den ärliga politikerstilen som Parisa Liljestrand har lagt sig till med, och äntligen straffas inte det kvinnliga begäret med döden Nanna har sett Baby Girl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

De senaste årens inflation har ökat trycket på hushållen och dyrtiderna påverkar förstås också kulturen. Vilken betydelse har det haft för biljettpriserna och vad är vi beredda att betala? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag ska riksdagen klubba nästa års kulturbudget, där kulturens andel av den totala budgeten minskat – den lägsta siffran på 20 år. Den politiska oppositionens kritik lät förstås inte vänta på sig och kulturinstitutioner varnade för nedskärningar under 2025. Samtidigt aviserade regeringen skattelättnader för hushållen och det kommer, menar förespråkarna, att ge människor mer i plånboken och ökade möjligheter till att spendera pengar på kultur om man så vill. Det är hushållen som bär det största kostnaden för kultur och frågan är vad de senaste årens inflation betytt för kulturen och de som vill gå på bio, konserter, opera och teater? P1 Kulturs Emma Engström reder ut med färska siffor. MARIA GRIPES ”GLASBLÅSARNS BARN” HAR PREMIÄR PÅ BORÅS STADSTEATERN”Glasblåsarns barn” är en berättelse av Maria Gripe, om längtan och saknad och om man verkligen blir lyckligare av att få alla sina önskningar uppfyllda. I år fyller historien 60 år. och boken har filmatiserats och spelats många gånger på teatrar genom åren. På lördag är det dags igen när Borås Stadsteater har premiär och P1 Kulturs Anna Tullberg har pratat med dramaturgen Lisa Lindén om varför Maria Gripes sextioåriga saga fortfarande lockar både unga och gamla. MER TEATER! HUR BRA ÄR ”BOBBY FISCHER BOR I PASADENA” PÅ FOLKTEATERN?Det har varit premiär för Frida Röhls uppsättning av Lars Noréns 80-talspjäs ”Bobby Fischer bor i Pasadena” på Folkteatern i Göteborg – ett drama som ingår i det som kallas för Noréns borgerliga kvartetter och handlar om en familj på Östermalm och deras nattliga uppgörelse. Men, samtidigt som publiken bevittnar familjens sönderfall, äter den också en avsmakningsmeny som skapats av Michelinkocken Gustav Knutsson. Varför och tillför det dramat något? Vår kritiker Jenny Teleman har sett, ätit och medverkar i dagens program. INTERVJU MED GULDPALMSBELÖNADE SEAN ”ANORA” BAKERPå årets Cannesfestivalen belönades filmen ”Anora” av filmskaparen Sean Baker, en film om sexarbetaren Ani som blir ihop med en rysk oligarkson, Ivan, i New York. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat regissören som också i sina tidigare filmer porträtterat människor i samhällets utkanter, till exempel i ”The Florida Project” och ”Tangerine”. DAGENS ESSÄ: OM DEN DOLDA GUDINNAN NJÄRDStora delar av den nordiska historien finns väl belagda, men går man långt tillbaka har de allra flesta spår raderats ut. Och ibland dyker ett fragment av kunskap fram som låter en ana, att här finns något som ger en helt annan bild av hur allting en gång var. Som får noggranna akademiker att spekulera vilt om hur det kanske, möjligen, kan ligga till. Nils Markus Karlsson, kulturarbetare och författare, redogör för några sådana teorier och för sin egen besatthet vid att kunna se gudinnan bakom allt. Programledare Karsten ThurfjellProducent Maria Götselius

Vi ser Lars Noréns "Bobby Fischer bor i Pasadena" som alkoholmarinerad middagsteater i regi av Frida Röhl på Folkteatern i Göteborg. Tugga för tugga, glas för glas matar detta intima teaterkoncept fram dramat om den sönderfallande familjen mot avgrundens mörker. I rollerna: Maria Hedborg, Pelle Grytt, Karin Lycke och Ludvig Stynsberg Avsmakningsmenyn är signerad Gustav Knutsson och för det musikaliska konceptet svarar Joel Igor Hammad Magnusson. Vid mikrofonerna: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (klipp och prod)

I 1999 mistede svensk teater sin uskyld. To betjente blev dræbt under et bankrøveri begået af én af de medvirkende i teaterstykket, '7:3'. Bag stykket stod dramatikeren, Lars Norén (1944-2021), og han brugte tidligere indsatte fra et svensk fængsel i sit skuespil. I en ny tv-serie portrætterer skuespiller, David Dencik den svenske stjerneinstruktør i løbet af arbejdsprocessen med det famøse stykke. I dagens program fortæller David Dencik om at spille Lars Norén i serien - OG om at spille over for Lars Norén tidligere i sin karriere. Hvad gjorde den svenske instruktør så god - og kontroversiel? Hvem var han - og hvad kom politimordene til at betyde for hans arbejde? Vært: Nanna Mogensen.

Hur mycket har dina grundläggande värderingar ändrats de senaste tio åren? I dagens Fontänbubbel pratar vi om det är möjligt att ändras i grunden som människa. Vi tar utgångspunkt i Sanna Lenkens dramaserie ”Smärtpunkten” om Lars Noréns arbete med pjäsen ”7:3” och de efterföljande Malexandermorden. Hur ska vi möta människor

Gäster: Josefin Sonck, Felicia Tomala, Dessi Hietala, Hanna Lublin, Peder Krixon, Isak Jansson För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan: 4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Önska Karakou till Gröna Lund 2025: https://faq.gronalund.com/support/tickets/new Relevanta länkar: …Kensington Philadelphia-streamen https://www.youtube.com/live/Upx5TGU3jks …En helg med Luffar-Lasse https://www.svtplay.se/en-helg-med-luffar-lasse …Natures Great Events https://www.imdb.com/title/tt1380596/ …Älgvandringen highlights https://www.svtplay.se/video/KZm25no/den-stora-algvandringen/algvandringen-hojdpunkter-2023-lang-version https://www.svtplay.se/video/jAB7GyN/den-stora-algvandringen/algvandringen-hojdpunkter-2024?video=visa&position=1645 …Fireplace for your home behind the scenes https://www.youtube.com/watch?v=Lcyfa7SXQb0 …koppla av https://www.svtplay.se/video/Kz71XDn/koppla-av …Batras program https://www.svtplay.se/first-lady https://www.svtstatic.se/image/custom/800/52044211/1729590339?format=auto&chromaSubSampling=false&enableAvif=true&quality=85 …Terese i kassan https://www.svtplay.se/terese-i-kassan …valen i över Atlanten https://poseidon-cms-prod.storage.googleapis.com/app/uploads/2024/02/31e9aab7-bd91-4e4b-9225-662b04c585a1.jpeg …den ensammaste valen https://www.hbl.fi/2018-03-31/varldens-ensammaste-val-ropar-for-dova-oron/ …kanylgropen https://i0.wp.com/bloody-disgusting.com/wp-content/uploads/2019/10/Saw-II-needle-pit-e1572531881577.jpg?resize=1000%2C600&ssl=1 …Andrew Scotts Onkel Vanja https://kulturhusetstadsteatern.se/bio/onkel-vanja-londons-west-end …Lars Noréns ”Kyla” https://www.youtube.com/watch?v=aJ9j1DNqhK0 Låtarna som spelades var: BAYRAKTAR is Life - Taras Borovko Hobo Humpin' Slobo Babe - Whale Sillhouettes - Avicii Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Árið 1999 ákvað eitt þekktasta leikskáld heims, svíinn Lars Norén, að búa til leikrit í samstarfi við þrjá fanga sem afplánuðu langa dóma í öryggisfangelsi - þar af tvo nýnasista. Leikritið 7:3 vakti mikla athygli og umtal en ferlið endaði með tveimur morðum. Þessu verkefni eru gerð skil í nýrri leikinni þáttaröð, Sársaukapunktur, Smärtpunk. Við ræðum söguna á bakvið þættina við Hlín agnarsdóttur. Daniel Roh segir okkur frá uppistandssýningunni Belonging? sem verður haldin í Salnum í Kópavogi næstkomandi föstudagskvöld. Fram munu koma 6 manns sem öll eiga það sameiginlegt að vera erlendis frá en nú búsett hér á landi, sem þekkjast úr alþjóðlegu uppstandssenunni í Reykjavík. Ratleikur Hafnarfjarðar er hafinn í 27. sinn. Markmið leiks er að leiða þátttakendur vítt og breitt um uppland Hafnarfjarðar til að njóta útivistar og náttúru. Lögð eru 27 merki vítt og breitt um uppland Hafnarfjarðar. Þemað í ár er; þjóðsögur og ævintýri.

VEM: Krister Henriksson.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 633.OM: Meditation, Lars Norén och Sanna Lenkens mästerverk, elementet vatten, Dramaten, kommande föreställningen Kärleksbrev, huruvida det kom var ur ögonen när han inte kunde sluta gråta på sjukhuset, alkohol, fåordighet och givetvis en hel del om att som 17-åring åka rulltrappa för första gången med en dejt.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Krister Henriksson.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 633.OM: Hur meditation ger utrymme att få vara med sig själv, att inte vilja komma Lars Norén för nära, hans element: vatten, äldreboendet Dramaten, den kommande föreställningen Kärleksbrev, huruvida det verkligen kom var ur ögonen när han inte kunde sluta gråta på sjukhuset, (att försöka hitta fem fel i) Sanna Lenkens mästerverk (och misslyckas), alkohol, att bli mer fåordig ju närmare döden han kommer och givetvis en hel del om att som 17-åring åka rulltrappa för första gången med sin dejt.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år kan man se Strindbergs Dödsdansen, Bergmans Det sjunde inseglet och Shakespeares Richard III spelas av teaterclowner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Visserligen har Lars Noréns Personkrets 3:1 satts upp delvis med teaterclowner en gång i tiden, men det är enklare med de klassiska tragedierna på vers. Då blir det tydligt när teaterclownen bryter pjäsen för att improvisera och lattja med publiken.I sommar gör Norrbottensteatern clownteater av Shakespeares tragedi om medeltidskungen Richard III som på sin väg till makten manipulerar, ljuger och beställer mord på mord.– Clownteater öppnar upp komplexa pjäser som Richard III och gör den mer begriplig. Och får man publiken att skratta kan man också få den att gråta, säger regissören Claes Åström, vars konstnärliga mål är att ta teaterclownen tillbaka till scenen.Reporter: Helene AlmProducent: Saman Bakhtiari

I det här avsnittet gästas Rebecka och prästkollegan Lotta Fång av författaren Helena von Zweigbergk. Helena har valt att samtala kring en av vårens mest talade tv-serier, SVTs dramaserie Smärtpunkten. Den skildrar Lars Noréns arbete med uppsättningen av 7:3. Både serien och verkligheten väcker många frågor om människans villkor, ansvar och skuld. En grundsten i kristendomen är ju att vi får börja om, Gud översköljer oss med kärlek oavsett vilka vi är. Men finns det ändå en gräns? Var går den i så fall? Hur ska vi lyckas ha hopp om vi inte får vara lite naiva? Och är det hårdaste straffet för verklighetens våldsbrottslingar att de aldrig kommer ifrån sig själva? Vi pratar också om när man har sonat sitt brott och Rebecka berättar om sin alldeles egna tolkning av skärselden.

Över två decennier har gått, men ängslan har inte lämnat teaterproducenten. Varje morgon känner Isa Stenberg fasa för att polismördarna ska hämnas. De som svek henne för länge sedan. 1999 satte den hyllade dramatikern Lars Norén upp Sveriges mest omtvistade teaterpjäs, där skådespelarna var dömda brottslingar och nazister. Nu berättar hans kollega Isa Stenberg om pjäsen som har fortsatt prägla hennes liv – och hur hon ville avstyra teaterprojektet som föregick morden i Malexander, där två poliser brutalt avrättades. Programledare: Evelyn Jones. Med Sandra Stiskalo, kulturreporter på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

Kalle Berg pratar om förslaget att kor ska hållas inomhus året runt, jättepicknick på paradgatan Champs-Élysées i Paris och meme-hunden Doge som har dött. Michaela Karlén, Nyhetsshowen-vikarie och webbredaktör på GP, berättar om Göteborgs nya riktlinjer för barn som försvinner från skolan, exploderande minibussar och Googles AI som rekommenderar att äta en liten sten om dagen. Sedan kommer GP:s reporter Caroline Widenheim för att berätta om sin nya podd ”GP Dokumentär: Rymningen från Stadsteatern” som handlar om fångarna som satte upp en pjäs – och rymde. Efter det kommer GP:s kulturchef för att berätta mer om fångarna som, flera år senare, satte upp Lars Noréns pjäs 7:3 – ett projekt som slutade i polismorden i Malexander. Dessutom: Kristoffer Olsson tillbaka på läktaren, Dalslands första trafikljus får kritik och Venezuelas sista glaciär – som har försvunnit. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linus Gustafsson har varit flickidol i Idol. Nu spelar han nazist i SVT:s dramaserie Smärtpunkten. Serien är baserad på dramatikern Lars Noréns teaterpjäs med tre intagna från Tidaholmsanstalten och detta har blivit en stor succé. Han berättar bland annat om skådisdebuten, musikkarriären och hans personbästa i bänkpress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Veckans avsnitt kretsar kring två av det sena nittonhundratalets mest hyllade svenska författare. Lars Norén är både fiktionaliserad och dokumenterad på SVT igen vilket gett nytt underlag för debatt kring pjäsen 7:3 och hans syfte med den. Stig Larsson har ställts till svars i Söndagsintervjun i P1 och frågan är vad som egentligen är hans brott?

Våren 1999, altså for nøyaktig 25 år siden, ble den svenske dramatikeren Lars Noréns soleklart mest kontroversielle stykke satt opp. Det het Sju tre og var en dokumentarisk tekst der tre fengselsinnsatte spilte seg selv. Stykket førte ikke bare til en stor kulturdebatt – like etter den siste forestillingen rømte nemlig en av fangene. Han deltok deretter i et bankran og drapet på to politimenn. Nå har SVT laget dramaserie om Sju tre. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen.Kommentarteksten om TV-serien:https://www.morgenbladet.no/boker/kommentar/2024/04/26/teaterstykket-som-gikk-fra-brennbar-kulturdebatt-til-nasjonalt-traume/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sanna Lenken har regisserat dramaserien Smärtpunkten om teaterprojektet 7:3 som i förlängningen ledde till Malexandermorden. Vad var viktigast för henne att berätta om Noréns omdebatterade teaterprojekt idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu visas dramaserien ”Smärtpunkten” på STV. Den bygger på Elisabeth Åsbrinks bok med samma namn och handlar om dramatikern Lars Noréns arbete med den omdebatterade pjäsen ”7:3” för Riksteatern år 1999. Tre fångar, dömda för grova brott, stod på scenen och berättade om sina liv och ideologi. Två av dom var övertygade nazister. Lars Norén ville ställa verkligheten på scenen. ”7:3” blev en av de mest omdebatterade projekten i svensk teaterhistoria.Hur förändrade egentligen pjäsen ”7:3” teaterkonsten och vad som kan spelas på en scen? Var befinner vi oss idag när det gäller att ställa ”verkligheten” på scen? Teaterkritikern Maria Edström kommer till studion.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Sanna Lenken har regisserat dramaserien Smärtpunkten om 7:3. Vad var viktigast för henne att berätta om Noréns omdebatterade teaterprojekt idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu visas dramaserien ”Smärtpunkten” på STV. Den bygger på Elisabeth Åsbrinks bok med samma namn och handlar om dramatikern Lars Noréns arbete med den omdebatterade pjäsen ”7:3” för Riksteatern år 1999. Tre fångar, dömda för grova brott, stod på scenen och berättade om sina liv och ideologi. Två av dom var övertygade nazister. Lars Norén ville ställa verkligheten på scenen. ”7:3” blev en av de mest omdebatterade projekten i svensk teaterhistoria.Sanna Lenken, som regisserat ”Smärtpunkten”, är gäst i dagens P1 Kultur.Hur förändrade egentligen pjäsen ”7:3” teaterkonsten och vad som kan spelas på en scen? Var befinner vi oss idag när det gäller att ställa ”verkligheten” på scen? Teaterkritikern Maria Edström kommer till studion.SVENSKE FERNSTRÖMS SYMFONI SPELAS I LVIVPå söndag är det konsert i staden Lviv i västra Ukraina. Den svenska 1900-talskompositören John Fernströms sjätte symfoni ska framföras i konserthuset Orgelsalen. Orkestern som ska framföra Fernströms symfoni är från Luhansk i östra Ukraina och har varit på flykt från det ryska anfallskriget i tio år. Hur kommer det sig att de väljer att spela Fernström? Fredrik Wadström har pratat med Taras Demko, en av de ansvariga på konserthuset Orgelsalen i Lviv.KLASSIKERN: PATRICIA HIGHSMITHS PSYKOPAT TOM RIPLEYI Klassikern berättar Helene Alm om romanfiguren Tom Ripley, gentlemannen som bara mördar när han är så illa tvungen. På Netflix kan man se en ny svartvit serie av Patricia Highsmiths favoritpsykopat Ripley. Emma Engström berättar varför den är också är mycket sevärd.DÖVBLINDA FRANS LEIJONS LIV BLIR FINKÄNSLIG TEATERFinlandsvenske Frans Leijon var en märkvärdig man som under smittkoppornas 1800-tal förlorade både syn och hörsel men växte upp och tog sig an världen med sina händer, blev hantverkare och glasmästare. Nu turnerar Riksteatern Crea och Teater Tottori över landet med uppsättningen ”Frans”. Jenny Teleman har sett föreställningen och träffat dövstumme skådespelaren Aki Pirkola.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Vad vet Krille om Grönland. En macka från en ö i Nordbotten. Det bästa med potatis. Skärgårdens drottning är hemma. Lars Norén pizzan. Vi smakar på ost. Ett comeback till en efterrätt och Gissa Vad.

En 25-årig Lars Norén om sin roman Biskötarna som utspelar sig bland utslagna människor i Stockholm den heta sommaren 1969. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är den första begripliga, läsbara bok du har skrivit, säger reportern Gabriella Garland inledningsvis. Jag tröttnade på friheten i det gamla sättet att skriva, svarar Lars Norén, jag ville följa deras sätt att prata och agera. Begränsningen gjorde den lättläst.Om det minutiösa insamlandet av fakta säger han att han måste spärra sin fantasi då och då.Jag tror det var lycka över att jag klarat mig som gjorde att jag skrev den här boken, säger han.

I forvejen var teaterstykket 7:3 meget kontroversielt i 1999, for et par voldsdømte nynazister var en del af Lars Noréns stykke. Men efter sidste forestilling begik en af de medvirkende bankrøveri og skød og dræbte to betjente. Nu river en ny tv-serie plastret af det svenske sår - og vi ser på, hvad tragedien har betydet for Sverige her 25 år efter. En 30 år gammel dansk bog bliver nu udgivet i USA. Og vi taler ikke Tove Ditlevsen eller Karen Blixen, men Peter Legård Nielsen, der selv er blevet ret overrasket over interessen fra USA. Men bogens tema om mænd, der er sårbare og leder efter manderoller, taler ret godt ind i nutiden. Den nu internationale forfatter gæster studiet. Værter: Chris Pedersen og Linnea Albinus Lande.

Är det en tillgång eller ett hinder att stå nära den man ska porträttera? Filmaren och vännen Gustav Ågerstrands porträtt av folkmusikern Sara Parkman, Som vi har älskat, går nu upp på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I P1 Kultur hör du dem båda två om relationen mellan den som filmar och den som blir filmad; om vem som äger berättelsen och om hur sann en dokumentär egentligen är.De får dessutom sällskap av dokumentärfilmaren Sindra Grahn som gjort ”Lars Norén: Resan mot mörkrets hjärta” som får premiär på SVT den 19 april.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Är det en tillgång eller ett hinder att stå nära den man ska porträttera? Filmaren och vännen Gustav Ågerstrands porträtt av folkmusikern Sara Parkman går nu upp på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens P1 Kultur hör du dem båda två om relationen mellan den som filmar och den som blir filmad; om vem som äger berättelsen och om hur sann en dokumentär egentligen är. BILDEN AV EN IKON – NY DOKUMENTÄR OM LARS NORÉN Hur gör man ett porträtt av en person som redan är ikonisk? Nu kommer filmen ”Lars Norén: Resan mot mörkrets hjärta” av Sindra Grahn. VÅRENS LYRIK: DANIEL SJÖLIN OM TRE NYA DIKTSAMLINGARVår kritiker Daniel Sjölin har läst ”Året hos Hyperboréerna” av Jesper Svenbro; ”Jägmästarna Säger” av Mariam Naraghi och ”Spikar” av Agota Kristof . ESSÄ: FÖR EN KONSERVATIV ÄR NATO INTE VÄRT RISKENKonservatismen anses ofta ta sin början med 1700-talspolitikern och filosofen Edmund Burkes skrifter. Men denna kulturella och politiska ideologi och filosofi är på frammarsch också idag. En av dem som övertygats av argumenten är filosofen Torbjörn Tännsjö. I dagens essä berättar han mer om det och om varför till exempel Natomedlemskap passar dåligt ihop med en konservativ attityd.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Känn dig själv! lydde en av antikens viktigaste livsvisdomar. Men frågan om hur man lyckas med det, är mer komplicerad. Michael Azar försöker fästa jaget med blicken, inifrån och utifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Människan kommer alltid för sent till sig själv. Hon upptäcker att hon lever först när hennes liv redan hunnit veckla ut sig och ta form.Eller för att låna en formulering av den belgisk-franska författaren Marguerite Yourcenar: en människas verkliga födelsestund är inte den dag då hon slungas ut i världen, utan det ögonblick då hon för första gången riktar en klar och medveten blick på sig själv.Men hur går denna upptäckt till? Vad är det som får ett jag att på allvar vända blicken mot sig självt? Och hur ska vi förstå den gåtfulla förmåga som kallas självmedvetande och som alltid framhållits som människans adelsmärke? I Marguerite Yourcenars roman om den romerske kejsaren Hadrianus, från 1951, brottas det mäktiga imperiets härskare med just denna fråga. Hur fångar jag, undrar Hadrianus, på bästa sätt mitt eget jag?Kejsaren tänker sig att det finns två huvudsakliga sätt att gå till väga.Å ena sidan kan han försöka stiga ned i sig själv, att vara så nära sig själv som möjligt. Här är målet med andra ord att betrakta sig själv inifrån, att smälta samman med det inre flödet av minnen, tankar och känslor. Jaget erövrar sig självt genom att bli ett med allt som bebor det.Hadrianus är inte ensam om denna introspektionens metod. Den var vanlig bland tidens filosofskolor och den återskallar också i senare tiders självbetraktelser – från Marcus Aurelius och Augustinus till Rousseau och Lars Norén.Å andra sidan kan kejsaren i stället försöka skåda sitt jag utifrån. Eller som han själv uttrycker det: i stället för den intima självnärvaron gäller det här att försöka gripa sig själv ”från en så stor höjd och på så stort avstånd som möjligt”.Yourcenar återkommer till denna objektifieringens kunskapsväg i flera av sina historiska berättelser. Så försöker till exempel huvudgestalten Zenon, i romanen ”Vishetens natt” från 1968, betrakta sitt eget jag på samma sätt som han ”räknar pulsslagen vid handleden eller andetagen under bröstkorgens hävningar”.Här uppnås verklig självkunskap först i den stund som man förmår studera sig själv på samma kyliga och distanserade sätt som man studerar vilket annat föremål som helst.De gamla grekernas uppmaning om att vi ska känna oss själva – Gnothi seauton! – är både vacker och viktig, men frågan om hur det egentligen ska gå till väntar fortfarande på sin lösning. Hur får man egentligen en varelse som på samma gång är subjekt och objekt, betraktare och betraktad, jag och själv, att sammanfalla? Är det alls möjligt för ett jag att blottlägga alla de krafter – historiska, biologiska och sociala – som verkar inom det?Eller är kanske tvärtom så att människan inte kan känna sig själv – åtminstone inte i den bemärkelse som det stolta ordet ”självmedvetande” ger sken av?Kejsar Hadrianus båda kunskapsvägar tycks i själva verket vila på antagandet att människan föds med en spegel i handen. Att hon så att säga på egen hand skulle kunna fästa blicken på sitt väsen. Som om människan inte var tvungen att först gå den mödosamma omvägen genom ett annat väsen för att få syn på sig själv.Man måste, om man så vill, skilja mellan självmedvetande – i bemärkelsen att jag vet att jag finns till – och självmedvetande i meningen att jag också vet vad eller rentav vem jag är. Frågan om vad eller vem jag är i mina egna ögon kan nämligen aldrig helt separeras från frågan om vad eller vem jag är i den andres ögon.Och det är inte minst därför som relationen till den andre aldrig kan vara okomplicerad. Den andre sitter inne på en hemlighet, säger Jean-Paul Sartre. Hemligheten om vem jag är.Jag försöker gripa mig själv som ett rent och fullbordat jag, som ett subjekt som samtidigt är ett objekt, inifrån och utifrån på en och samma gång – men för att göra detta måste jag förverkliga det omöjliga: att se mig själv sådan jag blir sedd genom den andres ögon.Eller rättare sagt: att se mig själv sådan jag blir sedd genom de andras ögon i pluralis, eftersom var och en har sitt särskilda perspektiv, sin unika blick och sitt specifika svar på frågan om vad och vem jag är.Det stackars jaget tycks med andra ord inte kunnat annat än att förirra sig i reflektionernas ändlösa spegelsal. I samma ögonblick som hon tror sig kunna gripa sitt jag, drar det sig undan för att i stället dyka upp någon annanstans. Människan kan aldrig bli ett med sig själv.Hur hon än gör kommer hon alltid för sent.På sätt och vis lever vi alla med risken att bli som den berömda dåren som var övertygad om att han var ett majskorn. Efter mycket om och men lyckades en läkare äntligen övertala honom om att han faktiskt var en människa. Han återfann så att säga sin mänsklighet först genom en annan människa.Men så kom den olyckliga dag, då han råkade se sig själv genom en hönas ögon – och blev som förlamad av skräck för att den skulle äta upp honom.Den förbryllade läkaren försökte återigen lugna den stackars mannen: ”Men varför blev du så rädd? Du vet ju att du är en människa och inte ett majskorn.””Naturligtvis vet jag det”, svarade dåren. ”Frågan är bara om hönan vet det.”Michael Azaridéhistoriker och författare

Lisa Aschan berättar hur hon fått tittarna att älska bitterljuva filmen Tack och förlåt. Vi letar också svar på frågan om varför så många i Sydkoreas underhållningsindustri mår så väldigt dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska dramakomedin ”Tack och förlåt”, med guldbaggenominerade Sanna Sundqvist i huvudrollen, gör tittarsuccé på Netflix. Filmen har visats över 6,4 miljoner gånger världen över. Den handlar om en höggravid kvinna och hennes storasyster. Hur har regissören Lisa Aschan gjort för att göra bubblande humor av ett oväntat dödsfall, missbruk och såriga familjerelationer? Lisa Aschan är gäst i P1 Kultur.ETT MÖRKT ÅR I SYDKOREANSKA UNDERHÅLLNINGSINDUSTRINEn rad skådespelare och artister dog i vad som i flera fall misstänks vara självmord under 2023. Och före nyår hittade man den populära skådespelaren Lee Sun-kyun, känd från filmen Parasit, död i sin bil i centrala Seoul. Nu går flera av hans kollegor samman och protesterar mot hur kändisar behandlas av myndigheter och media i Sydkorea. Vad är det som händer? P1 Kulturs Emma Engström letar svar på frågan.Om du eller någon du känner mår dåligt kan du kontakta Självmordslinjen 90-101 eller Vårdguiden 1177. Vid akut självmordsrisk ring 112.ERIK GANDINI OM VAD SOM EGENTLIGEN HÄNDER ”AFTER WORK”Jobbar människor i Sydkorea för mycket? I filmen ”After Work”, som går att se på SVT Play just nu, ställer regissören Erik Gandini frågan till Sydkoreas förra arbetsmarknadsminister. Filmen handlar om arbetets roll i våra liv. Är vi redo för all ledig tid om vi behöver arbeta mindre i framtiden? Erik Gandini är gäst i P1 Kultur.LARS NORÉN ÄR PÅ VÄG ATT BLI EN KLASSIKER - ÄVEN SOM PERSONEn som arbetade mycket var författaren och dramatikern Lars Norén. Jenny Teleman har läst en ny bok, ”Anti/Minnen”, som är ett samtal mellan Mikael van Reis och Lars Norén.KLASSIKERN: ”PELLE SNUSK” ELLER ”DER STRUWWELPETER”Tumsugaren Konrad som får sina tummar avklippta. Flickan som leker med elden och brinner upp. De våldsamma och moralistiska berättelserna i Henrich Hoffmanns sagobok från 1845, ”Der Struwwelpeter”, eller ”Pelle Snusk” som den svenska titeln lyder, är en av de mest spridda och översatta barnböckerna någonsin. Den har inspirerat många efterkommande författare och gjort stora avtryck, inte minst i populärkulturen. Ville Hoffmann skrämma eller underhålla sin unga läsare? Anna Tullberg berättar sin och mormors historia om Pelle Snusk - ”Der Struwwelpeter”.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Mikael Timm närmar sig Jon Fosses dramatik genom att ställa tre enkla frågor. Svaren tenderar att bli något mer komplicerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.1993 sedan satte Ingmar Bergman upp pjäsen Rummet och Tiden på Dramatens Lilla Scen. Det var en av få uppsättningar regissören gjorde av samtida dramatik. Och valet av pjäs var förbryllande eftersom Botho Strauss räknas som en av de första postmodernisterna, en grupp Bergman sade sig avsky. Men något måste ha fascinerat honom. Kanske den fragmentariska stilen eller så hade Bergman läst Strauss teoretiska artiklar i Theater Heute.Hur som. Botho Strauss gestalter är utslängda på scenen som bråte på minnets vind där livets stora föreställning en gång spelats men som nu är avslutad. Spelplatsen är ett restlager av minnesfragment. ”En gång i tiden kände vi varandra. Det kan väl inte ha varit något särskilt som hände den gången. Det kan det väl inte.” säger en av dramats huvudpersoner.Jag har knappt tänkt på pjäsen sedan jag såg den men nu dyker den upp i minnet som fragment av något som var men som pekar framåt. 90-talsuppsättningen gör sig påmind när jag läser ett urval av Jon Fosses dramatik, hur olika texterna än är. I Strauss pjäs är replikerna vad som blivit kvar från ett tidigare liv. Själv har författaren under decennierna som gått blivit en konservativ debattör och lämnat teatern för romaner och essäer. Också hans egen pjäs kan idag i sig uppfattas som en teaterruin från postmodernismens glansdagar och i den ruinen har Jon Fosse stått.Att det finns en koppling mellan de två författarna är inte konstigt. Fosse talar i intervjuer om filosofer som Heidegger och Wittgenstein och har i sina pjäser tydliga hänvisningar till både tysk 1800-talspoesi och Samuel Beckett, storheter som påverkat också Strauss.Men Fosse har lämnat postmodernismen, han har gått ut ur teaterruinen in i ett annat landskap. Han tar vid där Strauss slutade. Och det fodrar att vi åskådare nollställer oss. För med Fosse börjar något helt nytt i dramatiken. En enkelhet, ett allvar.Regissören Peter Stein har karaktäriserat Strauss pjäser som lekfulla. Det har nog ingen sagt om Fosses. I postmoderniteten fanns en citatglädje. Man ironiserade över arkitekturhistorien, litteraturhistorien och teaterns traditioner – lekfullheten kunde naturligtvis bli pretentiös när en tråkig kontorsbyggnad kröntes med romersk portal i råbetong högst upp men på teatern hjälpte den att locka fram leenden och skratt. I Bergmanuppsättningen var det Erland Josephson som spelade Julius, som med elegant ironi kommenterar de andra gestalterna.Någon sådan roll finns inte i Fosses pjäser. När han började skriva dramatik var postmodernismen högst livskraftig men redan från början tar Fosse ett stort steg framåt, ut ur ironin in i allvaret. Hans dramer är extremt tydliga med kortfattade repliker, enkelt språk och många omtagningar. Och samtidigt svårbegripliga. För vad handlar pjäserna om, vad vill författaren säga?För att hitta en ingång kan man ställa tre enkla frågor: var, när och hur?Så var är vi? Scenografin är nedskuren så långt det bara går och för var pjäs krymper dekoren. I Jag är vinden från 2008 sägs att dramat ”utspelas i en tänkt och knappt ens antydd båt och handlingarna är också tänkta och ska inte utföras, utan vara illusoriska”. De två personerna heter Den ena och Den andra.Så har vi den andra frågan: När. Medan Becketts pjäser som bakgrund har krig och kärnvapenhot så avstår Fosse från tidsmarkörer. Men han gör ändå en precisering. I pjäsen Stark Vind från 2021 säger en av figurerna att det varken finns ett förflutet eller en framtid, bara ett nu. Och i detta nu utspelas Fosses pjäser.Så har vi någon hjälp av frågorna? Nja, i förstone kan tyckas att vi inte blir så klokare av att veta att Fosses pjäser utspelas i ett skissat rum och ett vagt nu. Men, teater är en sinnlig upplevelse så om vi litar till vår hörsel och vår syn blir svaren tydligare. Då märker vi att Fosses oklara rum och oklara tid liknar varandra. Ja, från åskådarplats sammanfaller de. Fosse har sagt att teatern är en plats där mirakel kan inträffa själv associerar jag lite lättvindigt till Einsteins relativitetsteori i vilken rummets tre dimensioner bildar en enhet med tiden. Rumtiden, som det kallas, är måhända Fosses scen.Återstår frågan Hur? All dramatik utgår från någon gåta eller konflikt som ska få en lösning. Så också Fosses pjäser. Ibland är det tydligt. De två männen i den lilla båten som vi möter i Jag är vinden är olika, trots att texten inte säger något direkt om detta. Olikheten beror på deras position i skeendet. Den ene vet vad som väntar, han tar tagit ett beslut som så småningom blir uppenbarat för den andre och för åskådaren. Den ene styr båten mot ett ögonblick som också är en position på havet. Han är i rörelse och driver handlingen framåt. Den andre är, tills slutögonblicket, passiv, alltså stillastående.Rum och tid bildar en enhet tills vi förstår vad som händer eller snarare kommer att hända när ridån gått ned. Då spricker enheten och vi är tillbaka i den vanliga tideräkningen.Om skickliga dramatiker kan sägas att deras gestalter lever kvar efter att man glömt handlingen i pjäsen. Jag minns inte allt i Kameliadamen, men jag minns henne. Om Fosses dramatik kan sägas att man inte minns personerna och knappast handlingen. Men man minns situationen: rumtiden.Fosses dramatik kan läsas som ett försök att säga emot Wittgensteins berömda slutord i Tractatus: ”Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga.” Språket är otillräckligt och kan lura oss, om det tycks Wittgenstein och Fosse vara överens. Men dramatikern Fosse har fler verktyg: bilden, scenrummet, gesterna och pauserna. I en av sina essäer skriver han:”När teater är riktigt bra, och då menar jag inte i timtal, jag menar de lysande förtätade ögonblick när någonting på ett oförklarligt sätt koncentreras till en intensiv känsla som samtidigt är fylld av en insikt som man förstår med hela sitt väsen, men som man ändå inte kan ge uttryck för, det vill säga när teatern är som allra bäst brukar man för att skildra just dessa ögonblick, säga att en ängel går genom scenen.”En ängel kan vara en budbärare. Kanske har ängeln med sig nåden, förvisso ett abstrakt begrepp, men som för individen kan vara en högst konkret förnimmelse.Fosse har ersatt postmodernismens disparata element med dess motsats: långt driven förtätning. En koncentration så extrem att tid och rum blir ett. Och som samtidigt öppnar sig mot både det svårgripbara och det konkreta.Så vad blir kvar hos åskådaren. Jo, ett minne. För att använda Jon Fosses egna ord:”En osynlig närvaro tittade in. Och försvann.”Därmed får frågorna: När, var och hur anses besvarade. Hmmm… Åtminstone för ögonblicket.Mikael Timmförfattare, kritiker och filmareLitteraturJon Fosse: Teater I, II och III. Redaktör: Daniel Pedersen, men översättningar av Marie Lundquist, Svante Aulis Löwenborg, Sveve Sem-Sandberg och Lars Norén. Bokförlaget Faethon, 2021.Jon Fosse: När en ängel går genom scenen. Översättning: Marie Lundquist. 10TAL Bok, 2016.

Wo-ho-hoo! Äntligen höstpremiär!! Vi öppnar stort och äter glassbåt i studion tillsammans med Göran Ragnerstam, folkkär skådespelare med såväl Lars Noréndramatik som Josef Fareskomedi på sitt CV! Tillsammans med Jakob, Henrik och Erik avhandlas varma minnen från fyra decenniers yrkesliv, bl.a. bolljonglerande med Björn ”Bagarn” Nordkvist i Åshöjdens BK, samarbetet med Gösta Ekman i Soldater i månsken, Polisen Lasse i Kopps -och inte minst – de mer svarta, ibland psykotiska roller som blivit Görans signum. Dessutom diskuterar vi The Whos Rockopera Tommy, Peter Schilds udda klippteknik i Glappet – och Romeo och Julia på söderslang!Intervjuar gör Jakob Olsson, Henrik Ahlström och Erik Jensen. Dessutom har vi vår Grundenkollega, tillika Göran-fan, Vispen Sjöblom på besök i studion. Vispens egna podcast ”Ett varv i mina skor” hittar du – här! Den rekommenderar vi varmt!

Vad gör man egentligen när man repeterar? 1982 intervjuades Inga Landgré om sitt arbete som skådespelare i programmet som hette just "Om skådespelarens arbete". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i samband med Unga Klaras uppsättning av "Undejordens leende" av Lars Norén i regi av Suzanne Osten som Inga Landgré berättar att en regissörs uppgift är att ingjuta mod, om publikens roll och hur man närmar sig en roll. Och om vad hon trodde om teatern som ung elev på Calle Flygares teaterskola.Programmet var gjort av Elisabeth Frick och Kent Hägglund 1982.

Det har blivit dags för att prata om en grafisk roman igen. Anna, Pernilla och Rasmus har läst Ensam ung kvinna söker av Iris Hautaniemi. Dessutom som vanligt blir det också andra boktips.Böcker, författare och annat som vi pratar om i avsnitt #99Ensam ung kvinna söker – Iris Hautaniemi (Kaunitz-Olsson)Gå med mig till hörnet – Anneli Furmark (Galago)Psycho girl – Agnes Jakobsson (Kartago)Olycka – Agnes Jakobsson & Lars Norén (Kaunitz-Olsson)På glid – Moa Romanova (Kaunitz-Olsson)Sandman – Neil Gaiman (DC Comics)Händelser vid vatten – Kerstin Ekman (Bonniers)Allegro Pastell – Leif Randt (Forum)Fattigt skryt - Cecilia Vårhed (Galago)De kapabla – Klas Ekman (Bookmark)Kusinen – Klas Ekman (Bookmark)Lycka till – Malin Stehn (Bonniers)Vasa: Rebellen – Gustaf Skördeman (Polaris)Geiger/Faust/Wagner (Polaris)Följ oss gärna på vadvipratarom.se och @vad_vi_pratar_om (Insta). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dimen Abdulla pratar med Arne Lygre om rytm och replik, form, ekonomi, intuition kontra rationalitet, Lars Norén och vändpunktspjäser. Med mera!

Sextioförsta avsnittet av Bakom ryggen – podden där Sebastian Mattsson och en inbjuden gäst pratar bakom ryggen på en annan känd profil, som inte är här och kan försvara sig. Nu blir det kulturbråk! Författaren och kritikern Jack Hildén kommer för att berätta om sin märkliga relation med författaren och kritikern Jens Liljestrand. Det blir uppgörelser på Expressens kulturfest, attacker gömda i diktsamlingar, skändningar av Lars Noréns minne och mycket mer. Klippning: Love Sandberg

Döden har porträtterats på ofantligt många vis i kulturen. Alltifrån en schackspelande herre i Sjunde Inseglet, sorghantering i dramer till Weekend at Bernie's. Jag bjöd in författaren Augustin Erba för att prata om detta kanske mörka ämne, både vårt eget förhållande till döden och vilka verk vi tycker bäst har porträtterat den. Verk som nämns i avsnittet: Främlingen av Albert Camus, Patrick Melrose, nya testamentet, John Wick-filmerna, Avengers-filmerna, Bröderna Lejonhjärta, Själen, Coco, Upp, Broarna i Madison County, The Matrix, Lotr-trilogin, Star Wars, Final Destination, Alien, Six Feet Under, The Last of Us, Sjätte sinnet, Interstellar, Den hemliga historien av Donna Tartt, Modet att döda av Lars Norén, Weekend at Bernie's, South Park och Vänner. Stötta gärna Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj: https://www.patreon.com/popkultur Följ mig gärna på instagram och twitter, där heter jag popkulturjoseph https://twitter.com/popkulturjoseph https://www.instagram.com/popkulturjoseph/ Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Facebookevent finns alltid till nästa quiz på Debasers officiella facebooksida, håll koll där för eventuella datumbyten. Vinjetten är av Gustaf Ramsby och Kalle Scherman Loggan är designad av Ante Wiklund

Att sätta ord på känslor och tankar är en hörnsten inom det terapeutiska arbetet. Genom att formulera sig så kan få syn på sitt känslor. Men när det talade ordet står i vägen kan man istället skriva. Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.– Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen. Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.– Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld. På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna. – Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ”berättelse” av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.– Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra. Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.– Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs. – Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.Gäster i programmet:Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.Sara Abdollahi, kritiker och essäist. Reportage:Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas. Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg. Programledare: Stina Näslund.Producent: Shang Imam.

VEM: Messiah Hallberg.YRKE: Komiker och programledare.AVSNITT: 560. OM: Samtalen om Adam Alsing hos sorgeterapeuten, Edvin Törnblomfieringen av svensk filmindustri, dödsångesten som försvann efter hans pappas bortgång, sanningen om varför Freakshow lades ner, att få komma in i finrummen, drömmen om att bli humorns Lars Norén och givetvis en hel del om att älska satir men ändå gå hem och googla Leif & Billy. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni Westin-DISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Messiah Hallberg.YRKE: Komiker och programledare.AVSNITT: 560. OM: Samtalen om Adam Alsing hos sorgeterapeuten, Edvin Törnblomfieringen av svensk filmindustri, dödsångesten som försvann efter hans pappas bortgång, sanningen om varför Freakshow lades ner, att få komma in i finrummen, drömmen om att bli humorns Lars Norén och givetvis en hel del om att älska satir men ändå gå hem och googla Leif & Billy. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni Westin-DISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Caroline har läst Thomas Bernhard och tänkt på Lars Norén, Soho House, James Joyce och samtidens ovilja att bryta mot reglerna. Likt alla andra har Liv inte kunnat undgå prins Harrys memoarer vilket fått henne att fundera över syskonskaror, tystnadskultur och kungahusets existens.

P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna? Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:Kung Mor av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.(Macbeth) av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.Borkmania av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan."The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH."Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Möt teaterregissören Suzanne Osten som sätter upp framlidne Lars Noréns sista pjäs, "Temps Mort". Därmed sluts en cirkel. Osten och Norén möttes redan 1981. "Temps Mort" heter pjäsen Lars Norén skrev på så sent som i december 2020, enligt anteckningar i hans utgivna dagböcker.Suzanne Osten samarbetade redan i 1981 med dramatikern Lars Norén, som då var ny i teaterns återknyter hon arbetet med Lars Norén genom att sätta upp hans efterlämnade pjäs "Temps Mort", ett körverk av röster som försöker hålla fast vid livet med minnen.P1 Kulturs reporter Björn Jansson har träffat henne.

I 1999 blev et kontroversielt teaterstykke sat op på de svenske teatre: "7:3", der var skrevet af den berømte dramatiker Lars Norén og havde fængselsindsatte nynazister på rollelisten. Blandt 'skuespillerne' var Mats Nilsson, Tony Olsson og Jackie Arkslöv, der var en del af en lille uafhængig, nazistisk celle. Mats og Tony var dømt efter paragraffen 7:3 for fanger, som udgør en særligt stor flugtrisiko. Og ironisk nok gjorde teateropsætningen "7:3", at de farlige fanger fik den sjældne udgangstilladelse, de skulle bruge for at realisere deres store planer...Tekst og research: Janne Aagaard. Vært: Le Gammeltoft. Tilrettelæggelse og produktion: Christine Runøe & Emil Sørensen. Musik: Frej Levin.See Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Uppläsning: Torsten Wahlund Önskad av: Lena Cronström, Kullahalvön i Skåne DIKTSAMLING: Svensk dikt. Från trollformler till Lars Norén. Red Lars Gustafsson (Wahlström & Widstrand 1978)MUSIK: Wilhelm Peterson-Berger: Vid Frösö kyrkaEXEKUTÖR Norrköpings symfoniorkester, Michail Jurovskij, dirigent

P1 Kultur skärskådar Lars Noréns femte dagbok och en ny utställning och dokumentärfilm kring Lars Norén. NORÉN 1: FILM OCH UTSTÄLLNING PÅ NATIONALMUSEUM OM "STILLA LIV"Lisa Bergström intervjuar Bobo Ericzén, mångårig vän till Lars Norén - som sammanställt en ny utställning på Nationalmuseum kring Noréns ordlösa föreställning "Stilla Liv". Dessutom har han regisserat en dokumentärfilm om föreställningen.NORÉN 2: FEMTE OCH SISTA DAGBOKENI dag utkommer också Lars Noréns sista dagbok postumt. I studion finns kritikerna Mikael Timm och Sara Abdollahi, som har närläst boken.NORÉN 3: KLASSIKERN OM ETT AV HANS STORA TEATERVERKSjälvklart vill vi också syna Lars Noréns teatergärning lite närmare. Därför kommer även just Sara Abdollahis Klassikern om hans ikoniska föreställning "Personkrets 3:1". Tidigare sänd vintern 2021.Programledare: Lisa Bergström Producent: Mattias Berg

Uppläsning: Lotti Törnros Önskad av: Katarina Gustavsson, Wassmolösa DIKTSAMLING: Från trollformler till Lars Norén (antologi, Wahlström & Widstrand, 1978)MUSIK John Field: Nocturne nr 2 c-mollEXEKUTÖR John OConor, piano

Vuonna 1999 ruotsalaisissa teattereissa esitettiin kiisteltyä näytelmää nimeltä 7:3. Sen oli kirjoittanut kuuluisa dramaturgi Lars Norén, ja näyttelijöinä oli vankilatuomiotaan suorittavia uusnatseja – heidän joukossaan Mats Nilsson, Tony Olsson ja Jackie Arkslöv, jotka kuuluivat pieneen, itsenäiseen uusnatsisoluun. Mats ja Tony olivat saaneet 7 pykälän 3 momentin mukaisen tuomion, sillä heillä katsottiin olevan erityisen suuri pakenemisriski. Ironista kyllä, 7:3-näytelmän varjolla vangit saivat poikkeuksellisesti poistua vankilasta. He aikoivat käyttää tilaisuutta hyväkseen suurten suunnitelmiensa toteuttamiseen... Kaikki Murha Pohjolassa -podcastin jaksot löydät Podimosta. Lunasta ilmaiskokeilu osoitteessa www.podimo.fi.See Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

durée : 00:54:26 - Le masque et la plume - par : Jérôme Garcin - Par quels spectacles faut-il se laisser tenter à Avignon ? "Dans ce jardin qu'on aimait" de Pascal Quignard, "Anaïs Nin au miroir" d'Agnès Desarthe, "Le Nid de cendres" de Simon Falguières, "Solitaire" de Lars Norén, "Sans tambour" de Samuel Achache, "Anima" de Noémie Goudal et Maëlle Poésy. - réalisé par : Xavier PESTUGGIA

Serietecknaren Agnes Jakobsson har tagit sig an Lars Noréns ospelade pjäs Olycka. Ett projekt som började som ett samarbete, men som fick ett abrupt slut när Norén plötsligt gick bort i början av förra året. P1 Kulturs reporter Tove Lindell träffade Agnes Jakobsson och diskuterade hur det är att arbeta och illustrera en annan persons manus, men också självklart för att ta fram ritblocket och rita serieromanens huvudkaraktär.Producent: Ulph Nyström

durée : 00:55:10 - Affaires culturelles - par : Arnaud Laporte - Comédienne et metteure en scène, Julie Duclos est au micro d'Arnaud Laporte à l'occasion de sa mise en scène du texte de Lars Norén "Kliniken" au Théâtre de l'Odéon. Attachée au montage et au collage, Julie Duclos renouvelle sa quête de l'intime en explorant le théâtre et le cinéma.

Kaos är granne med Gud men vem ville vara granne med Lars Norén? Vi pratar om varför konstens framgång så sällan verkar gå hand i hand med lyckan och varför bästa relationsframgången är att casha in och se allt utöver ingenting som en bonus. Var Sanna lyckligare när hon levde jämställt? Är Anns storsinthet i själva verket en självisk akt? Varför är vi inte med i Aron Flams podd och vad hände när Sanna ringde David Eberhardt? En lång och schpännande podd som är munter i sin svärta! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens afsnit udspiller der sig er et højdramatisk skuespil af Lars Norènske højder. Det hele begynder, da vækkeuret ringede hos familien Andersen i Folkerup. Mor, Kirsten, havde fået et skønt receptionistjob på Pension Fridild efter en længere periode med stress. Men nu måtte hun forlade det gode job en stund. Det er ikke til at holde uid. Det er HJEMMESKOLE..Den satiriske juleføljeton Lummer Vinter er skrevet af Sandra Kaus Juul Nissen og er redigeret og indlæst til netmediet POV.international og Radio Ronkedor af Dorte Rømer og Jesper Grunwald

Skådespelaren om en roadtrip till Mallorca 1982, dit han åkte med sina tre barn i en gammal lånad Saab. Sten Ljunggren fick i år en Hedersguldbagge för en över 50-årig karriär inom film, teater och tv. Han har medverkat i nästan 150 filmer och tv-serier. Hyllad och älskad för sina roller i Svenska hjärtan, Skärgårdsdoktorn och sågs senast i SVT:s julkalender Mirakel. På scenen har Sten Ljunggren framträtt i Onkel Vanja och Mäster Olof samt flera uppsättningar av Lars Norén, den senaste var Andante. I sitt Sommarprogram berättar Sten Ljunggren om en bilresa till Mallorca. - En dag i juli 1982 satt jag i en lånad ålderstigen Saab tillsammans med mina tre barn, två pojkar och en flicka, fjorton, elva och nio år gamla, på väg mot Mallorca. Om Sten Ljunggren: Skådespelare, 82 år. Född och bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Petter Ljunggren. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Í Víðsjá í dag verður Listasafn Íslands heimsótt og þar rætt við Einar Garibalda Eiríksson sem er sýningarstjóri sýningarinnar Berangur sem opnuð verður um helgina en þar gefur að líta verk frá síðasta tímabili í höfundarverki myndlistarmannsins Georgs Guðna Haukssonar. Sænski rithöfundurinn Lars Norén andaðist á þriðjudag, 76 ára að aldri. Norén þekktastur fyrir leikrit sín en hann skrifaði einnig skáldsögur og ljóð og var eitt merkasta leikskáld Norðurlanda. Víðsjá minnist Noréns í dag, rætt verður við þá Viðar Eggertsson, leikara og leikstjóra, og Bjarna Jónsson, leikskáld. Kristrún Heimisdóttir lögfræðingur heldur áfram að velta fyrir sér árinu 2021 í Víðsjá á fimmtudegi, fjalla um stefnur, strauma og hneigðir. Í dag talar Kristrún um framtíðina og frjáls skrif kvenna. Og Víðsjá heldur áfram að fylgjast með Egils sögu, sem er kvöldsaga Rásar eitt þessar vikurnar. Í dag verður rætt við Torfa Tulinius og Egils sögu sem skáldsögu.