Podcasts about journalistiken

Onsdagen den 30 april inleds rättegången mot journalisten Joakim Medin som nu suttit fängslad i en månad. Hur påverkar det här journalistiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal med DN:s kulturchef Björn Wiman och kulturredaktionens Fredrik Wadström som under många år bevakat Östeuropa och Ryssland.

Onsdagen den 30 april inleds rättegången mot journalisten Joakim Medin som nu suttit fängslad i en månad. Hur påverkar det här journalistiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal med DN:s kulturchef Björn Wiman och kulturredaktionens Fredrik Wadström som under många år bevakat Östeuropa och Ryssland.MYTOMSPUNNA DOMEDAGSSEKTEN KORPELA SKILDRAS I NY FILMKulturredaktionens Helene Alm har träffat ”Rörelser”-regissören Jon Blåhed i Pajala.WEIRD FUCKS: KULTBOKEN OCH DESS INVERKAN PÅ DAGENS LITTERATURHur ser vi på kultklassikern av Lynne Tillman, med dagens ögon? Kulturredaktionens Sara Ek har läst nyutgåvan av boken från 1980.OTIPPADE FYNDET SOM FÖRENAR FRANSK OCH SKÅNSK BAROCKP2:s Karin Birgersson guidar oss genom oväntade återupptäckter inom barockmusiken – som förenar Skåne med Frankrike.ESSÄ: LÖNNDÖRRARNAS OCH FALLUCKORNAS BUDSKAP I ÄVENTYRSBERÄTTELSERVarför är det här berättartekniska greppet så vanligt - och vad står de här hålen för egentligen? Peter K Andersson läser Tintin och tittar på James Bond i jakt på ett svar.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Tioårsfirandet har tagit ut sin rätt på oss, men Martin, Brit och Rasmus blickar framåt. Förra veckans scoop om Turkiets statskorrespondent har fått en uppföljning medan Martin och Brit roat sig på Grävseminariet i Borlänge. Samtidigt har Joakim Medin nu suttit över två veckor i turkiskt fängelse - hur länge orkar ETC ha tilltro till att diplomatin ska få verka ifred innan de uppmanar till folkligt upprop för att frige sin korrespondent?

Tioårsfirandet har tagit ut sin rätt på oss, men Martin, Brit och Rasmus blickar framåt. Förra veckans scoop om Turkiets statskorrespondent har fått en uppföljning medan Martin och Brit roat sig på Grävseminariet i Borlänge. Samtidigt har Joakim Medin nu suttit över två veckor i turkiskt fängelse - hur länge orkar ETC ha tilltro till att diplomatin ska få verka ifred innan de uppmanar till folkligt upprop för att frige sin korrespondent?

Nyligen skrev Expo om den Sverigedemokratiska riksdagsledamoten Jörgen Grubbs reaktion på Guldspadenomineringen för Kalla faktas Trollfabriks-avslöjande. ”I ett fungerande samhälle skulle det ha blivit fängelse”, skrev Jörgen Grubb som svar till Kalla faktas reporter Emil Hellerud när han postade ett inlägg om nomineringen på plattformen X.  Utspelet med krav på fängelse för att ha granskat partiet är bara ett i mängden av hätska och hatiska utfall mot enskilda journalister och etablerad media. Försöken att undergräva och misskreditera granskande journalistik, eller vanlig nyhetsrapportering som inte bekräftar den egna världsbilden, är numera vardagsmat på sociala medier. Men det kommer med ett högt pris. Både för yrkeskåren och i förlängningen utgör det ett hot mot både yttrandefrihet och pressfrihet i Sverige.  Hat och misstro mot medier sprids på ett både aktivt och systematiskt sätt från ytterhögern i Sverige - men varför och vad vill man uppnå? Gäster i studion är Oscar Björkenfeldt, doktor i rättsociologi som har forskat på digitala trakasserier mot journalister, Jonathan Leman, researcher och utbildare på Expo och Erik Glaad, reporter på Expo. Programledare är Anna Fröjd. --- Läs mer: Oscar Björkenfeldts avhandling Online Harrassment Against Journalists [...] (2024): https://portal.research.lu.se/en/publications/online-harassment-against-journalists-a-socio-legal-and-working-l  Jonathan Leman: Gränslös medieaktivism (2023): https://expo.se/kommentar/granslos-medieaktivism/  Daniel Poohl: Mediestödet blev ytterhögerns guldgruva (2021): https://expo.se/nyhet/det-nya-mediestodet-goder-ytterhogerns-medier/  "När vi fått honom sparkad startar vi en ny kampanj" (Daniel Vergara, 2021): https://expo.se/nyhet/10-nar-vi-fatt-honom-sparkad-startar-en-ny-kampanj/  Anna Fröjd: Det är inte att dra lans för yttrandefriheten att köpa sina egna nyheter (2023): https://expo.se/kommentar/inte-att-dra-lans-for-yttrandefrihet-att-kopa-nyheter/  SD och kampen om medierna (Magnus Bergman, 2022): https://expo.se/fordjupning/sd-och-kampen-om-medierna/  Studio Expo: När medierna blir fienden (2024): https://expo.se/podcasts/nar-medier-blir-fienden/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

I Journalistpodden diskuterar vi förslaget att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster och rättsdatabaser i Sverige, som används av många journalister. Förslaget innebära ett stopp för söktjänster att dela information om till exempel lagöverträdelser och hemadresser. Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, förklarar varför Journalistförbundet i remissvaret kritiserar förslaget i utredningen ”Personuppgifter och mediegrundlagarna” och hur förslaget skulle undergräva journalisters möjligheter att bedriva granskande journalistik. Vi jämför även tillgång till information för krimjournalister mellan Norge och Sverige, där Norge har en mer begränsad öppenhet. Sindre Granly Meldalen, jurist på Norsk Presseförbund, berättar varför journalister i Norge hellre sett ett system som i Sverige. Samt på vilket sätt journalister i Norge i dag använder svenska rättsdatabaser.  Journalistpodden leds av Petteri Flanagan Karttunen.   Foto: Journalistförbundet (Tove Carlén) Foto: Thomas Brun/NTB (Sindre Granly Meldalen)

Hur påverkar AI-förordningen journalister och mediebranschen? Och hur ser framtiden ut för AI och upphovsrätten? I det här avsnittet av Journalistpodden reder Journalistförbundet ut vad som är aktuellt kring AI tillsammans med Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet.  Vi pratar om EU:s förordning AI Act, AI-kommissionens slutsatser, Schibsteds avtal med OpenAI och vilka riktlinjer som finns för journalister. Dessutom ger Journalistförbundet konkreta råd till fackligt förtroendevalda som vill arbeta mer aktivt med AI. Podden leds av Petteri Flanagan Karttunen, Journalistförbundet.  

Vi undersöker hur nya lagändringar som chat control, utlandsspionerilagen och kommande datalagar kan påverka journalistikens ställning i Sverige. Tillsammans med kulturjournalisten Ayan Jamal och Ulrika Andersson, docent i journalistik, dyker vi ner i frågan om hur politiska beslut som syftar till att bekämpa terrorism och gängkriminalitet också kan få oavsiktliga konsekvenser för det fria ordet. Hur påverkar det journalisters arbete och varför ställs säkerhet mot yttrandefrihet?

Susanna har fått nog av den estetiska fattiglappsjulen. Sjuttiotalet ringde och fick tydligen komma tillbaka. Själva har vi superhjältegran i år. Vi har ett inte ens femårigt barnbarn som redan gått från Crazy frog till Kiss i sin musikutveckling, så vi hyser gott hopp. Vad hände egentligen när Miljöpartiets Elin Söderberg gick på efterfest? Oavsett vad borde Miljöpartiet kunna klara av det utan töntiga jättegester. Hur ska ett parti som inte kan hantera lite efterfestkladd kunna lösa Sveriges problem? SD droppar Karl XII i sin festinbjudan. Måste de vara så urbota gymnasiala i sin nationalism? Hela diskussionen om angiverilagen visar hur ogenomtänkt det är. En konservativ ger sig inte in och rotar i det civila samhällets professionella lojalitetsstrukturer, som om staten alltid hade försteg. SD är helt enkelt konservativa fjortisar. Grow up! Men kul med Tommy Iseskog, ännu en gammal räv som visar var skåpet ska stå. Tänk om gamla alltid haft rätt när de sagt att ungdomen är förtappad. Expressen klarar inte av att formulera det tidningen vill uttrycka. Hur länge dröjer det innan vi slutar att förstå ändå? Amerikanska Ivy League-universitet spottar numera ut studenter som arbetsgivare inte vill ha. De lär sig bara dumheter. Vi minns Frank Johnson, redaktör på Spectator före Boris Johnson, som önskade att han hade kunnat läsa klassiker på universitet, men inte fick chansen. Det som behövs, säger Susanna som läst en intressant artikel om saken, är mer "swagger" — dvs lite skrävlande och självförtroende — i journalistiken. Johan minns hur Tom Wolfe fick en packe sedlar i näven och fria tyglar, när han skrev sina första stora reportage. Bra journalistik kostar, minns det om du är konsument. Vi har sett The Blitz och är inte så imponerande. Det gäller inte just den filmen, men den "färgblinda rollbesättningen" de håller på med i Storbritannien nu blir löjlig. Dels går den bara åt ena hållet — de skulle aldrig låte en vit skådis spela Martin Luther King jr — dels är den precis motsatsen till färgblind, den är tvärtom helt fixerad vid färg. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Ett samtal med journalisten Janne Josefsson som har jobbat i över 40 år som granskande journalist, bland annat på SVT. Samtalet handlar om hans yrkesliv, vad tycker han att journalistiken misslyckats med och vad har man gjort bra? Hur har den förändrats under den här tiden och vad kommer hända framöver?--Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Producent: Adam BergstenAnsvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.” Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.” Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.” Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.” Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

De senaste veckorna har flera personer som av allt att döma agerat i journalistiskt syfte utsatts för hot och våld av demonstranter. Nu senast Joakim Lamotte. Men från dem som annars talar om hot mot demokratin varje gång journalister hotas är det öronbedövande tyst. Jörgen Huitfeldt frågar sig varför. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

"Tro inte på allt du läser i tidningen" har människor sagt så länge tidningar existerat, och det är lätt att förstå varför. När nu Mariestads-Tidningen återigen ljugit om Det fria Sverige, i en tragisk blandning av svenskfientlig aktivism och inkompetens, får vi anledning att återkomma till varför du aldrig kan lita på media.Vi tar upp nya och gamla exempel på händelser där vi som förstahandskällor kan visa på hur media ljuger, vinklar och förvrider för att det ska passa deras syften. En viktig påminnelse då vi nog alla gör oss skyldiga till att ibland utgå ifrån att något som står i tidningen eller sägs i TV-nyheterna vore sant.Videoversion och diskussion finns på https://www.friasvenskar.se/c/dagens-svegot/live-13-00-lognmedia-hur-aktivister-missbrukar-journalistikenVIKTIGA LÄNKARVår digitala gemenskap: https://www.friasvenskar.seAlla våra program finns på https://www.svegot.seStöd vårt arbete här: https://www.svegot.se/supportOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seHÅLL DIG INFORMERADDans nyhetsbrev: https://www.daneriksson.comMagnus nyhetsbrev: https://www.magnussoderman.nu/Jalles nyhetsbrev: https://www.sveating.seFÖLJ OSSX: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegotFacebook: https://www.facebook.com/detfriasverigeInstagram: https://www.instagram.com/svegotmediaBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

"Tro inte på allt du läser i tidningen" har människor sagt så länge tidningar existerat, och det är lätt att förstå varför. När nu Mariestads-Tidningen återigen ljugit om Det fria Sverige, i en tragisk blandning av svenskfientlig aktivism och inkompetens, får vi anledning att återkomma till varför du aldrig kan lita på media. Inlägget Lögnmedia: Hur aktivister missbrukar journalistiken dök först upp på Dagens Svegot.

Och vi bara fortsätter … Johan ska på konferens med Kurt. Har vi fått nog av journalister som chefer? Lena Andersson får kalla handen och Handels rektor Lars Strannegård varma famnen. Vissa är aktuella för alla jobb. Thomas Gür sätter sitt vassa finger på att det faktiskt måste finnas något slags gemenskap för att det ska bli ett samhälle. Lite reklam för att ni ska prenumerera på oss, så att ni slipper reklam. Hamas tycker att det är toppen med alla döda, eftersom det försätter Israel i en taskig sits. Wall Street Journal har Hamasledningens mejl. Vi börjar tala lite om vår vistelse på hotell Alhambra Palace, men fransar snart ut i hotell i allmänhet och boken som Johan hela tiden tjatar om att han ska skriva. Vi minns våra vistelser på Soho House, särskilt på South beach i Miami, där en bartender knackade på varje eftermiddag och blandade en drink. Som hos mormor? Kanske om din mormor hette Vanderbildt, eller Onassis. Susanna läser Rick Rubin och gillar det, trots alla klyschor. Grejen med klyschor är ju att de ofta är sanna, om än slitna. Rubin ser för övrigt ut precis som Fröding på sjukbädden. Hur påverkas vi egentligen av att leva i fantasivärldar hela tiden? Jamen, är det så nytt, undrar Susanna, och börjar tala om grottmänniskor. Sådana som hennes morbror, Lage Lindell, ville måla för. Vi är rörande överens om att folk inte har en aning om vad de vill ha. det borde även tidningar lära sig. Och så det eländiga EU-valet och särskilt dess dåliga förlorare: Jimmie, förstås, men också den auktoritära liberalen Macron. Det börjar bli dags att skriva hans historia. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalistiken står inför nya utmaningar. Utöver försämrad pressfrihet är krig och resursbrist några av faktorerna som försvårar vardagen för reportrar runt om i världen. Martin Schibbye från Blankspot och Andreas Widholm som är docent i journalistik gästar Fabrikens säsongsavslutning och tar tempen på medieklimatet.

I Journalistpodden kommenterar Journalistförbundets jurist Tove Carlén regeringens pågående utredningen där grundlagsskyddet ses över för vissa databaser och söktjänster som offentliggör personuppgifter. Syftet är enligt regeringen att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs på internet och i andra liknande sammanhang. Men hur påverkas svenska medier och journalister av utredningen slutsatser?  Tove Carlén kommenterar också att flera svenska domstolar på senaste tid stoppat utlämningen av allmän handling till olika databaser som har utgivningsbevis, med hänvisning till GDPR. Händelser som fått Integritetsskyddsmyndigheten IMY att ändra sin praxis och meddela att de nu ska inleda tillsyn mot söktjänster med utgivningsbevis.   Avsnittet spelades in den 15 maj 2024. 

Hur kan medborgarjournalister med spetskompetens inom teknik & AI samarbeta med etablerad media?Och vågar vi egentligen lita på frifräsarna som självpublicerar sina “scoop” på egna plattformar? I dag kör vi ett längre snack mellan superentreprenören Jens Nylander och superpublicisten Thomas Mattsson om den nya vågen av AI och Open Source-journalistik. Vi pratar om:Hur Jens numera triggar en “Janne Josefsson”-effekt när han kontaktar myndigheter.Hur det bara är större redaktioner i dag som kan finansiera spetskompetens inom AI etc.Om hur journalistik och avslöjanden måste paketeras och göras begriplig angelägen för att få genomslag.Vad Jens kommer granska härnäst, efter svenska kommuner och myndigheter…Stora Journalistpriset, och chansen att bli “Årets förnyare”. Länkar:- Jens granskningar av svenska kommuner och myndigheter - Jens och Thomas LinkedIn. Dagens Tech görs av Halvt Vargtjut Media AB.Redaktör: Richard Sandenskog

Flärd, kungligheter, diamanter och slott. Varför är vi omättliga när det gäller kunglig glans och ljuvlighet? Medias bevakning av kungahuset består mestadels av mysiga högtidsbilder, tjusiga klänningar och offentliga framträdanden. Journalistiken har en grund i att vara granskande och opartisk, men gäller andra spelregler när medier rapporterar om hovet? Etnologen Mattias Frihammar gästar och förklarar hur relationen mellan svenskarna och kungahuset ser ut och hur den avspeglas i media.

Nedskärningarna fortsätter år efter år. Hur påverkas samhället när redaktioner läggs ner och reportrar sägs upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I flera decennier har journalistikens resurser krympt. Färre reportrar på mindre redaktioner måste göra mer jobb på kortare tid. Hur påverkar det själva innehållet i våra tidningar, radiosändningar och TV-program?Vad orsakade journalistikens kris och varför är det så svårt att ha en ekonomisk modell som fungerar? Hur påverkas samhället när journalister tar jobb inom PR-industrin? Vad hände med dom nya, digitala mediehusen? Och varför har det blivit så farligt att rapportera från krig och konflikter?P3 Dystopia undersöker vad som håller på att hända med vår egen bransch.

"Det är därför människan finns" säger Calle Sandstedt, redaktionschef på Omni. Vad är AI? Hur används det inom svensk journalistik? Vilka begränsningar och risker finns det med att låta dessa system skriva texter åt oss? Ja, många frågor och funderingar i dagens avsnitt där Tora och Paulina möter Calle Sandstedt i ett samtal om AI, mänskligheten och teknikens utveckling och hur man kan anamma nya arbetssätt utan att låta den goda, mänskliga, etiska journalistiken dö ut. Lyssna och njut!

Är den virala björnen på den kinesiska djurparken verkligen en björn? Eller är den en människa utklädd till en björn? Eller är bilden skapad av artificiell intelligens? Det blir allt svårare att skilja sanning från fiktion. Snart kan endast journalistiken rädda oss från att bli galna. Men frågan är: överlever journalistiken AI-revolutionen? NomoFomos chefredaktör Nicklas Hermansson delar med sig av tre teorier.Support till showen http://supporter.acast.com/nomofomo-podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 augusti. I sin helgkrönika riktade Tove Lifvendahl kraftig kritik mot DN:s chefredaktör, Peter Wolodarski. Beror oenigheten mellan SvD och DN på skilda uppfattningar i sakfrågan, eller på olika syn på journalistikens uppdrag? Tove Lifvendahl intervjuas av Andreas Ericson.

Från Almedalen 29 juni 2023 Arrangör: Journalistförbundet, Reportrar utan gränser Sverige I fjol greps ett antal journalister av polis då de bevakade klimatdemonstrationer. Polisen har också fått kritik av JO efter felaktiga ingripanden mot journalister som fotograferat skyddsobjekt. Vad ligger bakom polisens agerande och hur gör vi för att värna journalistiken i vår demokrati? Polisen har vid flera tillfällen det gånga året agerat gentemot journalister på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Några av händelserna i korthet: Under förra sommaren genomfördes ett stort antal klimataktioner runt om i landet. I Stockholm blev journalister vid två tillfällen gripna och bortförda av polis. De fick även se sin utrustning beslagtagna av polis. Vid två tillfällen under 2022 har SVT-journalister som filmat polishus i Rinkeby/Stockholm, respektive Västerås, blivit konfronterade av polis. Trots att det vid tidpunkten var tillåtet för journalisterna att filma polishusen hindrade polisen journalisterna i deras arbete och beslagtog även tillfälligt kamerorna. Enskilda felaktigheter kan förekomma inom alla organisationer, men händelserna vittnar om strukturella problem inom polisen när det gäller synen på grundlagen och journalisters rätt att verka i en demokrati. Nu måste vi gemensamt arbeta för att öka kunskapen inom polisen och motverka liknande övertramp i framtiden. Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Erik Larsson, ordförande, Reportrar utan gränser Sverige Anders Thornberg, rikspolischef, Polisen Anne Lagercrantz, ordförande Utgivarna och vice vd SVT, Utgivarna/SVT Tove Carlén, moderator, Journalistförbundet

Journalistiken behöver förhålla sig till artificiell intelligens på flera sätt. Det är en teknikutveckling som behöver bevakas, samtidigt som artificiell intelligens också erbjuder nya sätt att både göra journalistik och tjäna pengar på den. Det här avsnittet handlar om den nya verktygslåda som AI erbjuder journalister och redaktioner. Gäster i samtalet är Madelaine Levy, utvecklingsredaktör och biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, och Filip Söderqvist, maskininlärningsingenjör på konsultbolaget Modulai. Utgångspunkt för diskussionen är en artikelserie som Svenska Dagbladets kulturredaktion publicerat, där innehållet i ett antal stora svenska poddar, bland andra Alex & Sigge, granskats med hjälp av AI. Tekniken har först använts för att transkribera hundratals timmar ljud, och sedan har andra AI-metoder gjort det möjligt att analysera vad som sägs i dem. – 700 timmar ljud är ett svårsammanfattat kulturuttryck. Tekniken gjorde det bland annat möjligt att få överblick, men också upptäcka trender över tid, säger Madelaine Levy. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

I veckans avsnitt tittar vi på det nya driftsstödet till dagspressen - som är det högsta någonsin. Samtidigt flaggar myndigheten för att de andra stöden kommer minska. Eftersom mediestöden är helt avgörande för den svenska journalistikens överlevnad tittar vi på hur det påverkar branschen, innovationskraften och framtiden - och Emanuel och Olle är rasande oense. Dessutom en rapport från Mediepoddens Twitter Blue-konto, det nya lagförslaget om Chat control (som Olle kallar orwellianskt) och om den sparkade TT-reportern Owe Nilssons nya medieföretag. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss på patreon.com/mediepodden  

+ Högerextrema nattvandrade i Älgarås, men hur många hyllade egentligen initiativet? + Hala politiker eller felaktigt utpekade personer? En kommungranskning i Köping har lett till groll. + UFO-bevakningen har gjort en resa genom cyberspace från internets mörka bakgårdar till journalistikens finrum.

Alla pratar om Chat GPT och Open AI:s framgångsrika projekt med att introducera artificiell intelligens och maskininlärning för den breda publiken. Så hur lång tid tar det innan journalisterna förlorar sina jobb? Frågan är felställd och vi pratar med Jens Finnäs som testar sig fram i just detta område. Och så pratar vi om Bonniers märkliga köp av Readly – spotify för tidningar som Mediepodden så många gånger dömt ut. Vad är det Bonnier tror sig har förstått som ingen annan fattar? Och så lite BeReal. Prenumerera på Patreon.com/mediepodden  

De motarbetas av företag, misskrediteras och få läser deras artiklar. Miljöjournalisternas roll är otacksam men deras jobb är viktigt. I rapporten "Hur mår miljöjournalistiken i Barentsregionen?" tittar Reportrar utan gränser närmare på förutsättningarna för miljö- och klimatjournalistiken.  Medverkar gör rapportförfattaren Ivar Andersen och Reportrar utan Gränsers verksamhetsledare Katarina Carlsson.

I sin senaste bok – Koryféerna – en konspirationsroman (Polaris) – skildrar Lena Andersson Palmemordet, även om det är lätt maskerat med andra namn. Det är en av få böcker om Palmemordet som jag har haft svårt att lägga ifrån mig. Kanske beror det på att det är en skönlitterär bok, som därför kan komma närmare än vad som har gått på annat vis. Det är en annorlunda och underhållande bok som tvingar en att tänka efter. Lena Andersson utforskar samhällsandan i slutet av folkhemseran och bjuder på en kritisk granskning av makt och demokrati. Varför har vi accepterat att mördaren av vår statsminister aldrig har hittats? Hur kan “inkompetens” tillåtas vara en förklaring? Och hur kommer det sig att journalistiken alltmer börjat liera sig med makten och myndigheterna, snarare än granska dem? Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Hett så det förslår. Att få festa med Marin. Fnissa och sucka sig igenom mediedrevet. Statsministern och värdigheten. Journalistiken kan också göra nytta. På svenska i Åbolands skärgård. 24-årig man ville ta livet av Rushdie. När ambulansen är den enda som kan ta hand om dig. Att se samhället och livet som en hamburgare. Ingen after work på fredag längre. Sacheen Littlefeather, Marlon Brando och femtio år att be om ursäkt. Bjud på en diskusion på din egen begravning.

Bevakar vi rätt saker i  politiken? Och hur kommer det bli i valrörelsen? Det, och mycket mer, pratar vi om i nya avsnittet av Publicistpodden. I det 126:e avsnittet av Publicistpodden har programledare Jonas Nordling åter lyckats samla sin dynamiska panelduo Helle Klein och Thomas Mattsson. Och utifrån de senaste dagarnas turer i den svenska rikspolitiken ger de sin bild av hur den politiska journalistiken fungerar, samt hur detta kommer påverka bevakningen av valrörelsen. Och de är inte ense. Dessutom pratas det om: Polisens bortförande av två journalister som bevakade en klimataktion i Stockholm Läget för ukrainska medier Mats Svegfors kommande mediestödsutredning Sveriges Tidskrifters färska rapport om digitala läsarintäkter Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på jn@da.se 

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. P4 Blekinges publicering om klädkraven på asylboendet fick stor uppmärksamhet i veckan. Men hur var det egentligen? Och så tar vi tempen på tidskrifterna. Hur klarar sig de som finns kvar på de allt mindre tidningshyllorna i butikerna? Europeiska Journalistfederationen berättar också om det dystra läget för journalistiken runt om i Europa.

Sylvass mediakritik utlovas! Den vulgära padelracks-konsumtionen har nått peak och Fredrik inser att detta sönderflisande MÅSTE sluta. Journalistiken, drogerna och doping - släpp allt fritt!

Journalistiken om gängvåldet i Järva i Stockholm har blivit till både bok och dokumentär och med honom har många som lever i gängens tystnadskultur faktiskt vågat prata.

Jeanette Öhman är journalist och lär oss i det här avsnittet vad oberoende journalistik betyder för en demokrati. Vi behöver dels få hjälp att sätta händelser i sitt sammanhang men också hjälp att granska makthavarna. Risken utan oberoende journalistik är att osanningar sprids och att vi blir fast i våra filterbubblor där vi serveras mer av samma sak. Jeanette ger också tips på hur du kan stärka demokratin genom sättet du konsumerar nyheter på. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Dessutom firar sommartipsaren Cecilia Blomberg fransk nationaldag med Serge Gainsbourgs "Aux Armes etc".

Om den skjutna polismannen och filmade brottsoffer. Hur kan lagstiftningen om olaga integritetsintrång komma att påverka journalistiken? Och så inleder vi vår sommarserie om mediernas coronarapportering runt om i världen. Och vi startar i Italien.

Maria Karlsson från Ängelholm har gjort en imponerande karriär som journalist i USA, där hon arbetade på Fox news i 18 år. Här gästar hon podden för att prata om svensk och amerikansk media, höstens presidentval och den enorma bevakningen av det. Maria berättar så klart även om alla sina år på Fox news, hur kanalens relation till Donald Trump ser ut och hur ökningen av åsiktsjournalistiken fick henne att lämna branschen. "Journalistiken har blivit väldigt fokuserad på personen som ställer frågan, och det är ju inte alls det som det handlar om. Vi måste försöka ta bort det", säger Maria. ----------------------- Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation? Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson Kontakta oss på: svenssonmattisson@hotmail.com

Inför årets amerikanska val var det rekordmånga medier tog politisk ställning. Hur har det påverkat valet? Och hur påverkar det journalistiken? Samtal med Christian Christensen, professor i journalistik, samt Agneta Furvik, tidigare USA-korrespondent. SCENKONST UNDER PANDEMIN Dansinitiativet i Luleå skulle ha turnerat i Barentsregionen i höst, men pandemin satte stopp för det. Istället blev det en digital föreställning där dansarna från de fyra Barents-länderna uppträder samtidigt, men alla hemma i sina egna länder. Reportage om hur pandemin utvecklar den digitala scenkonsten. KYLIE MINOGUE TILLBAKA MED NY SKIVA Discodrottningen Kylie Minogue har turnérat och släppt skivor utan större avbrott i drygt 30 år. Nu är hon aktuell med sitt femtonde studioalbum just med titeln Disco. P1 Kultur har intervjuat henne. ESSÄ: DAPHNE DU MAURIER FÅR MÖRKRET ATT LYSA Nyligen hade filmen "Rebecca" i regi av Ben Wheatley premiär på en av strömningstjänsterna. Den har fått lite ljumma recensioner och de flesta kritiker tycker inte att den kan mäta sig med Alfred Hitchcocks Oscarbelönade version från 1940. Men bakom båda filmerna ligger en roman som är allt annat än ljummen, en roman skriven 1938 av Daphne du Maurier en mästare på att skildra det obehagliga starkt och realistiskt, tycker radioproducenten Ludvig Josephson. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

28 september. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras uppropet mot rasism på Sveriges Radio. Med Ivar Arpi och Jesper Sandström. Som gäster deltar Evin Rubar och Trifa Abdulla.

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om hur Aftonbladet rapporterar kring coronaviruset. Hur kommer det sig att vi låser in material som handlar om viruset?Gäst: Lena K Samuelsson, publisher på Aftonbladet. Reporter och producent: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu kan du lyssna på Journalistens seminarium från Almedalen den 3 juli 2019! Miljö- och klimatjournalistik blir allt viktigare i svenska medier. Men hur lyfter vi den så att den blir ännu vassare? Behövs särskild kompetens, eller räcker det att vara grävare? En kunnig panel diskuterar miljöjournalistikens betydelse. Medverkande: Helena Giertta, moderator, Journalisten Jenny Stiernstedt, reporter och redaktör, Di Hållbart näringsliv Malin Crona, tf chefredaktör, Sveriges Natur Magnus Alselind, redaktionschef, Expressen Arrangör: Journalisten

Nu kan du lyssna på seminariet från idag, 2 juli 2019, i Almedalen. I Sverige har arabiskan klättrat till att vara landets andra största modersmål, redaktioner möter upp med journalistik på fler språk och samhället och medierna behöver journalister med alla slags erfarenheter och bakgrund. Vi måste vara relevanta för den publik vi har i Sverige. Att besitta språkkunskaper har alltid varit en viktig nyckel för detta. Lyssna på detta samtal som inleds på svenska med en intervju med journalisten Amr Bitar som är ordförande för förbundets nya förening för nyanlända journalister. Sedan förs ett samtal med Cecilia Uddén, utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, och Hanna Rydén, utrikeskorrespondent på Göteborgs-Posten. Samtalet sammanfattas i slutet av podden på svenska. Medverkande: Amr Bitar, Moderator, Journalistförbundets intresseförening för nyanlända journalister Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Cecilia Uddén, utrikeskorrespondent, Sveriges Radio Hanna Rydén, utrikeskorrespondent, Göteborgs-Posten

Det är stora skillnader på hur kulturen behandlas i dagens Turkiet, säger Suzi Ersahin, som nyligen slutat som kulturråd vid Sveriges generalkonsulat i Istanbul. Journalistiken har blivit hårt ansatt. I andra sektorer är frihetens större, även om alla måste slåss för sin rätt att yttra sig. I denna tredje Yttrandefrihetspodd berättar Suzi Ersahin om sina år i Istanbul, om arbetet som kulturråd. Samtalet leds av Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson från Svenska PEN.

Vänsterpartiets Malin Björk fick bära hundhuvud för höga EU-ersättningar. Slutet på lång TV-era när debattstudion i Göteborg går i graven. Så ska norska Polaris förvandla Stampen till vinstmaskin. Öppet mål när SVT granskade Malin Björk Journalistiken är inte alltid rättvis. Till exempel hamnar de personer, institutioner och företag som är öppna och transparenta oftare i journalisternas strålkastarljus. Det är logiskt att det som enkelt går att granska, lättare hamnar i granskning. Men hur rimligt blir det där när granskningen handlar om politiker, mindre än två veckor före ett val? I veckan har SVT:s nyhet om vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björks traktamente varit i fokus. Men många har tyckt att den här rapporteringen blivit skev. Reporter: Therese Rosenvinge. Slutdebatterat hos SVT-Göteborg I veckan meddelade SVT att en TV-epok efter lång och trogen tjänst går i graven. Det handlar om direktsänd TV-debatt, producerad och inspelad hos SVT Göteborg. TV-debatterna i Göteborg stör och berör och har så de alltid gjort. Men vad är det egentligen som rör upp så mycket känslor? Och vad ska i TV-tablån nu ersätta denna oroshärd till åsiktstombola? Reporter: Johan Cedersjö.  Så vill norska Polaris förändra Stampen Norska Polaris Media köpte majoriteten av koncernen Stampen tillsammans med svenska NWT och VK. I Stampen finns svenska tidningar som Göteborgs-Posten, Hallands nyheter och Bohuslänningen. Den traditionstyngda tidningskoncernen på västkusten har länge kämpat med bristande resultat. Så vad vill egentligen de nya ägarna göra? Vad ser de i mediehuset som för bara tre år stod på randen till konkurs? Vi åkte till Trondheim för att söka svar. Reporter: Eskil Lundgren

I den allt hårdare konkurrensen om vår uppmärksamhet ställs journalistiken inför utmaningar. Men utmaningarna innebär också möjligheter. Hör nätoptimisten Brit Stakston, vd för reportagesajten Blankspot, om hur journalistiken kan vinna förtroende, om medborgarjournalistik och om vikten att bevaka de vita fläckarna.

Taimaz Ghaffari och LoungePodden välkomnar årets första gäst - Jan Emanuel! Glöm inte att följa oss på Instagram @LoungePodden! Jan Emanuel är en serieentreprenör, f.d. riksdagsledamot för Socialdemokraterna, Sveriges första vinnare i Expedition Robinson och känd för sina många uttalanden och åsikter. Redan i tidig ålder ställde han sig frågan hur man kan tjäna pengar. I avsnittet berättar han om resan från när han började kränga stulna batterier i tonåren till att som vuxen sälja sitt bolag för rapporterade 250 miljoner kronor till en brittisk koncern. Jan Emanuel berättar också om investeringen i ett bolag som vill bygga möbelverkstäder i kinesiska, ryska och svenska fängelser. Varför anser han att Sverige bör privatisera fängelsesystemet? Och varför var Fidel Castro var en av vår tids största ledare? Allt detta och mycket mer i ett superspännande samtal. Självklart pratas det även ravioli och p-böter. Avsnittet är uppdelat i två delar:    DEL 1: Politik och Media Politiken, kontroverser, åsiktsfrihet, media, Jan Emanuels syn på journalister, varför Castro var vår tyds största ledare och berättelsen om morfar som var aktiv i Nazistiska partiet. Självklart pratas det också ravioli.    DEL 2: Entreprenörskapet Bolagsförsäljningen på 250 miljoner kronor, Möbelverkstäder i svenska, kinesiska och ryska fängelser, Flyktingboenden, Varför man aldrig ångrar en ursäkt och P-böter.   Missa inte detta!

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm? I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter.

Namnpubliceringarna under #Metoo-hösten efterföljdes av 10 fällningar i Pressens Opinionsnämnd. På scen i Almedalen får pressombudsmannen Ola Sigvardsson berätta hur han resonerat. Dessutom: Hur bra har egentligen svensk media hanterat händelserna från det gångna året? Medverkande: Jan Helin, programdirektör på SVT, Pia Rehnquist, chefredaktör Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad, Ola Sigvardsson, Pressombudsman. Programledare: Helena Groll. Producent: Mark Malmström.

Mediepoddens 50:e avsnitt firas inte med champagne utan med en riktig djupdykning ned i mediehistorien och 2017 års Maktbarometern. Hur tungt väger en topplats på Twitter mot någon som är stor på bredare plattformar som Facebook, och hur står sig mediekoncernerna mot enskilda aktörer? Klassiska publikationer som Expressen kan gräva och få sådant genomslag att politiker fälls, men får de i det moderna medieklimatet se sig inflytelsemässigt underordnade aktörer som Joakim "Jockiboi" Lundell? Avsnitt 50 sponsras av Burt.

När media fokuserar på elände och polariserar debatten, hur kan journalistiken bli mer konstruktiv? Ett inspelat seminarium från Sveriges Radios scen i Almedalen, fredag 7 juli 2017. En diskussion om att tänka nytt, vända på perspektiven i rapportering och intervjuer samt vikten av en aktiv publikdialog. Medverkande: Olle Zachrison, chef Ekot Craig Silverman, redaktör BuzzFeed Louise Welander, chef Samhälle och Drama, Sveriges Radio Moderator: Johar Bendjelloul

I Almedalen i somras arrangerade Sveriges Radio ett seminarium om robotar, artificiell intelligens och journalistik. Här är en kortversion av journalistikprofessorn Matthew Waites föreläsning. Robotarna är här nu. Tekniken har kommit så långt att möjligheterna finns att låta artificiell intelligens sköta allt mer i vårt samhälle, som till exempel journalistiken. Under politikerveckan i Almedalen 6 juli 2016 arrangerade Sveriges Radio ett seminarium med rubriken: "När tar robotarna över politik och media?" Inbjudna gäster att prata om detta var bland andra Matthew Waite, professor i journalistik på College of Journalism and Mass Communications vid University of Nebraska-Lincoln och grundare av Drone Journalism Lab. Medieormen spelade in seminariet och här har redaktören Cecilia Djurberg gjort en sammanfattning av Matthew Waites föreläsning, som sänds i P1 nyårsafton 31 december 2016 kl 19:50, med repris nyårsdagen 1 januari kl 07:45.

Göran Everdahl: Skyltning i vita läderboots. Maja Aase: Leve journalistiken. Calle Norlén: Mamma regerar. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.sespanarna@sverigesradio.se

Göran Everdahl: Skyltning i vita läderboots. Maja Aase: Leve journalistiken. Calle Norlén: Mamma regerar. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.sespanarna@sverigesradio.se

Göran Everdahl: Skyltning i vita läderboots. Maja Aase: Leve journalistiken. Calle Norlén: Mamma regerar.   I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se spanarna@sverigesradio.se

Det blir allt vanligare med sponsrade artiklar, bilagor och sajter. Diskussion i P1 Kultur med SvD:s kulturchef Lisa Irenius, pressombudsman Ola Sigvardsson och Helena Giertta från Journalisten. Den senaste veckans rapportering kring mediekoncernen Stampens stora problem, har återigen satt fokus på de svåra ekonomiska villkoren som många svenska mediehus tampas med. Och för överleva på en marknad där intäkterna sviktar, så har sponsrad journalistik blivit allt vanligare.Det rör sig om olika former av samarbeten kring artiklar, bilagor eller sajter, där de sponsrande företagets inflytande över själva den journalistiska produkten varierar.Ett färskt exemplen kommer från Östersundsposten som har skapat en särskild mediebyrå som hanterar de marknadsinriktade samarbetena, och den är då tydlig skild från nyhetsredaktionen och medarbetarna inte hoppar emellan. Tidningsledningen skrev i en debattartikel i Medievärlden häromdagen - att det är ett kommersiellt fokus som kan rädda oberoendet - och inte tvärtom?Diskussion i P1 Kultur. Programledaren Måns Hirschfeldt får sällskap i studion av Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius, pressombudsman Ola Sigvardsson, som också arbetat som journalist och chefredaktör i många år, och Helena Giertta, chefredaktör för Journalisten.Lyssna på hela måndagens P1 Kultur med Måns Hirschfeldt här

JOURNALIST, FÖRFATTARE. Magnus Falkehed är journalisten som kidnappades i krigets Syrien tillsammans med fotografen Niclas Hammarström. I sex veckor satt de tillfångatagna och fick utstå tortyr, kyla och grymma förhör. Magnus Sommarprogram är dock en hyllning till det lilla i livet. Hans program tar sin början och avslut med doften av tvättmedel, hur det för honom luktar av renhet och frihet. Han berättar ärligt om hur vardagen fortskred i fångeskapen: hur de lärde sina gisslantagare Chicagopoker och pratade om Zlatan med dem.  Hans program är även en kärleksförklaring till hans fru, Florence, till staden de nu bor i, Paris, och journalistiken: ”Journalistiken är som vackrast när den skrivs i hundra nyanser av grått”.  Till tonerna av fransk musik berättar Magnus i slutet av sitt program att efter tiden han satt tillfångatagen så är familjen förändrad: ”Vi känner plötsligt alla i familjen att allt är möjligt.” Om Magnus Falkehed Journalist, författare, 47 år. Född och uppvuxen i Stockholm, bosatt i Paris. Frilanskorrespondent bosatt i Paris sedan över tjugo år. Har haft Frankrike, Afrika och Mellanöstern som arbetsfält. Har gjort många reportage om den arabiska våren. Skulle rapportera om civilbefolkningens situation i det krigsdrabbade Syrien då han kidnappades tillsammans med fotografen Niclas Hammarström. Deras bok Idag ska vi inte dö är en skildring om den sex veckor långa fångenskapen, om hur två personer klarar sig genom misshandel, svält och skenavrättningar, liksom hur deras fruar och barn håller samman en vardag, kantad av nattliga telefonsamtal och förhandlingar. Producent: Alice Petrén

I många av världens länder mördas och hotas journalister till tystnad. Kan romaner, målningar och film ersätta eller komplettera som röst i samhällsdebatten i länder utan pressfrihet.  Lisa Bergström besöker Mexiko och möter författaren Jennifer Clement, som skrivit en bok om flickorna som stjäls. I Mexiko gör de unga kvinnorna sig så fula som möjligt för att undgå drogkartellernas farliga armar. Romanen träder in när journalistiken inte räcker till. Mexiko hör till ett världens farligaste länder för lokala journalister.Kina, också ett land med begränsad pressfrihet - vad betyder det att konstnären Ai Weiwei för första gången nu ställer ut i sitt hemland? Gäster i studion Nasim Aghili, regissör och Göran Sommardal, kulturkritiker

Gäst: Jenny Eklöf, biträdande lektor i VTM

SvT sände film med festivalhyllningar - gjord av arrangörerna Stureplansgruppen beskriver sig själva som Sveriges största nöjeskoncern och bedriver verksamhet inom bland annat musik- och upplevelseindustrin. En av de riktiga prestigeuppdragen som företaget ligger bakom är dansmusikfestivalen Summerburst i Stockholm och Göteborg. Därför var vi några som höjde på ögonbrynen när fria och oberoende Sveriges Televison nyligen valde att sända en timmes lång hyllning till festivalen - gjord av Stureplansgruppen. I programmet prisas den produktionen. Reporter är Karin Hållsten. Tar kommunikatörerna makt från journalisterna?Journalistiken slaktas och PR-industrin exploderar. Det är bilden vi har om förutsättningarna i dagens medielandskap. I USA går det idag fyra PR-personer på varje journalist - enligt en beräkning och det skapar oro bland journalister om möjligheten att ge en oberoende bild av hur världen ser ut. Men hur är det i Sverige? Lasse Truedson har tittat på siffrorna och försökt ta reda på vad dom betyder. Hur ser rödgrön nyhetsvärdering ut?Så har Sverige fått en ny dagstidning. Fem dagar i veckan kommer Dagens Etc ut. Bakom tidningen står Johan Ehrenberg som lanserat den med argument om att det behövs en tidning för alla de miljoner som röstar rödgrönt. Den ska ha en annan nyhetsvärdering än de borgerliga dagstidningarna och har mottot redan på omslaget: En röd dagstidning för ett grönare Sverige. Martin Wicklin besökte redaktionen i veckan för att prata nyhetsvärdering, filterbubblor och begrepp som objektivitet och opartiskhet.

I vilket Jesper och Erik diskuterar saklighet, politiska artiklar och objektiv rapportering.

JOURNALISTIK & STATISTIK. Klick, delningar, likes, retweets. Journalistiken är smått fixerad av publiksiffror och framgångsmått, särskilt på nätet. Medieormenpodden fördjupar sig i statistiska begrepp och mätmetoder och intervjuar Hampus Brynolf, strategichef på Intellecta Corporate och hjärnan bakom Twittercensus. Programledare är Medieormens redaktör Cecilia Djurberg. De undersökningar Hampus Brynolf pratar om i podden kan bland annat hittas på hans egen webbsida: "Hur många klickar på en länk egentligen?" "Vad är en delning värd? Om Facebooks delningsstatistik" Och här finns Twitterkartläggningen Twittercensus Vad har du som lyssnar på Medieormenpodden för tankar om klickräkning och nätstatistik? Tror du att den journalistiska utvecklingen påverkas av mediehusens intresse för klick och viralitet? Vi fortsätter gärna att prata om detta i kommentarsfältet, eller i sociala medier. Cecilia Djurberg redaktör för Medieormen twitter.com/ceciliadjurberg

I vilket Jesper och Erik gratulerar författare och diskuterar sanningsanspråk och spegelmyter inom journalistiken.

SEMINARIUM/SOCIALA MEDIER. Sveriges Radios anställda hör till de flitigaste journalisterna i sociala medier. Sveriges Radio är också en av de få svenska institutioner som man kan prata med i sociala medier på nationella minoritetsspråk. Samtidigt krävs det en omställning för vissa redaktioner för att få in sociala verktyg som en naturlig del i redaktionens arbete. Hör diskussionen om fördelar och utmaningar med dessa nya arbetsmetoder i ett samtal från Sveriges Radios scen i Almedalen. Medverkande: Martin Jönsson, biträdande programdirektör på Sveriges Radio, Cecilia Djurberg, redaktör för mediedebattsidan Medieormen på Sveriges Radio och Augustin Erba, författare, regissör och projektledare för Radioteaterns Världshistorien. Moderator: Nina Glans En inspelning från Sveriges Radios scen i Almedalen 5 juli 2013.

Så flyttas perspektiven när Sveriges Radios lokala kanaler utnyttjar publiknätverk i journalistiken. Över 4 300 lyssnare har gått med i radions publiknätverk runtom i landet - och deras röster och idéer förändrar innehållet i radion. För två år sedan startade det första nätverket av radiolyssnare i Jämtland. Nu har ett tiotal av Sveriges Radios redaktioner publiknätverk och fler är på gång. Och när SR Metropol 93,8 satte fokus på vardagsrasism med satsningen Hur känns det? kom över 500 berättelser från människor som själva utsatts för vardagsrasism in till redaktionen, via nätverk i bland annat sociala medier. När många lyssnare bidrar aktivt med sina berättelser, tips och synpunkter påverkas innehåller i radions nyheter och program. Perspektiven förändras, från makthavarnas och experternas syn på vad som är viktigt till frågor som ligger nära människors vardag. Hör diskussionen om hur publiken kan förändra journalistiken. Medverkande: Björn Löfdahl, Sveriges Radios programdirektör, Catarina Gustafsson, nyhetschef på P4 Gotland, Dejan Cokorilo, programledare på Sveriges Radio Metropol 93,8 Moderator: Nina Glans.

Regeringen anklagas för hemlighetsmakeriSedan några år tillbaka har frustrationen vuxit över hur just regeringskansliet hanterar offentlighetsprincipen. Det verkar som att om du kommer närmare en politiker, blir det svårare och tar längre tid, ibland upp till ett år. Som om offentlighetsprincipen är som mest trängd där den behövs som mest - i toppen av den svenska maktpyramiden. En som brukar sitta här på centralarkivet och som märkt förändringen och frustrationen hos medborgare och journalister är vår frilansreporter Tonchi Percan. Grälet bakom CarematvistenNu ska vi återvända till det infekterade Carema-bråket mellan Dagens Nyheter och Dagens samhälle, som vi berättade om för två veckor sedan. Journalistiken om Carema kretsar kring Koppargården - i västra Stockholm och där i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning rådde 2011 en unik situation. Där stod två läger av erfarna tjänstemän mot varandra i en central fråga. Det oenigheten gällde skulle snart vara riksbekant: Koppargården och Carema. Den här veckan har vi gått vidare för att ta reda på hur det kommer sig att DN och DS kan ha så väsensskilda bilder av Koppargården. Och svaret är - vågar vi påstå - konflikten mellan tjänstemännen där tidningarna valt att tro på varsin sida. Reporter: Terje Carlsson. 13-åring vann i Högsta DomstolenOch nu om ett viktigt avgörande i Högsta domstolen, där en journalist vunnit mot Riksåklagaren. Journalisten ville se namnet på en inblandad i en förundersökning, men fick nej av tingsrätten. Men nu har han fått rätt i Högsta domstolen - ett beslut som förändrar tolkningen av sekretesslagstiftningen och ökar insynen i rättsprocesser. Julia Zsiga åkte till Vittraskolan i Stockholm för att träffa reportern som drev processen. Kändisar återuppstår från de dödaRobin Gibb i Bee Gees, Donna Summer, Amy Winehouse och Whitney Houston. Många storstjärnor har dött på senare tid. Och hyllats stort vid sin död för sin gärning - kanske mer än de någonsin hyllades medan de ännu levde. En del av de här artisterna levde sina sista år i medieskugga men just döden kastade tillbaka dom i strålkastarljuset och förstasidorna. När man dör blir man så att säga mer levande än någonsin. Men får inte höra snacket efteråt. Reporter Katarina Andersson.