Podcasts about norden och

Det här är avsnitt 37 av Fotboll Sthlms podcast där Oskar Månsson och Mårthen Bergman träffar Simon Strand.  ÄMNEN - Styrelsebytet i AIK - Varför AIK måste ha mer publik på matcherna - En tankesmedja för AIK:are - Vägen till att bli bäst i Norden Och mycket mer! Lyssna på podcasten i iTunes Vi vill tacka våra samarbetspartner NordicBet. Podcast-tips: Ljugarbänken! Om allsvensk fotboll.

I maj 1919 fick kvinnor rätt att rösta i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och varför brändes så många av rörelsens brev? Här har du alla delarna i serien från FM samlade för sommarlyssning. Den 24 maj 1919, när svenska kvinnor fick rätt att rösta i riksdagsval, hade en flera decennier lång kamp nått ett centralt delmål - på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Men vad hände egentligen bakom kulisserna under dessa decennier? Vad tänkte och kände egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Anna Tullberg och Mattias Berg har givit sig ut på jakt efter vad som visade sig vara ett slags kulturhistoriskt mysterium. Jagat försvunna gästböcker och försökt läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffat experter, släktingar och vittnen. Rest bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. Sin berättelse har de kallat för "Eld och glömska åt dessa rader", efter ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens som ofta skulle brännas av mottagaren. Vi kommer att få höra många av dessa kvinnor tala direkt till oss genom historien, med hjälp av Sveriges Radions arkiv. Berättelsen börjar i den gåtfulla Lydia Wahlströms privata arkiv på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Sedan vindlar den sig vidare till Villa Skogsbrynet i Karlstad, där en av de mer okända nyckelfigurerna - Gerda Hellberg - samlade stora delar av den kvinnliga rösträttsrörelsen vid sitt matsalsbord och i en gästbok som det finns en bevarad kopia kvar av. Men själva originalet tycks vara försvunnet. Vi kommer också att besöka lägenheten där Karolina Widerström bodde. Hon som var Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Dessutom skärskådas begreppet "Den nya kvinnan", som myntas i slutet av 1800-talet när den självförsörjande kvinnan börjar ta plats i samhället. Hör vad Uppsala kvinnliga studentförening gjorde 1892 - och möt författaren Elin Wägner, som skildrade den nya kvinnan i sina romaner, och avlyssna radioarkivets allra äldsta inspelning av en kvinnoröst. Vi får även följa hur historien rör sig vidare ända in i vår tid. Vi besöker byggnaden där den legendariska kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad huserade, som våren 2019 är till salu. Och till sist bär det av till Uppsala - för att se vad som fanns längst nere i en flyttkartong. Musiken vi hör mest är ur "Tosca" av Giacomo Puccini samt "World Requiem" av John Foulds och "March of the Women" av Ethel Smythe. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen. För ljudmixen svarar Gardar Hansen.

För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar? Del 3: Männen, motståndet och mysteriet. Lyssna på de tidigare delarna via länkarna längst ned i artikeln Ett hemligt rum i historien. Lösningen på mysteriet om varför vi i Sverige blev så sena med kvinnlig rösträtt. Det stora målet - som snart blev mer av ett delmål. En kulturhistorisk klenod till salu. Ett oväntat fynd i en flyttkartong. Den här tredje och sista delen av Anna Tullbergs och Mattias Bergs reportageserie om den kvinnliga rösträttens genomförande i Sverige börjar där vi slutade sist. År 1911, när målet tycktes vara så nära. Sedan kom världskrig och revolution och allting sköts än en gång på framtiden. Vi får följa förloppet fram till rösträttens genomförande i maj 1919 - men också det som hände sedan. I reportrarnas resa genom tid och rum får vi den här gången besöka lägenheten där Karolina Widerström bodde. Hon som var Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Dessutom besöker vi byggnaden där den legendariska kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad huserade, som våren 2019 är till salu. Till sist åker vi till Uppsala för att se vad som fanns längst nere i en flyttkartong. Medverkar gör Christina Florin, Charlotte Signahl, Clara Waller och Simone Falk. Uppläsare är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Frigga Carlberg, Signe Bergman, Ann Margret Holmgren och Ellen Key. Dessutom hör vi som uppläsare Mikael Cohen och Tithi Hahn - samt radiomannen Sven Jerring i ett kort klipp. Musiken är ur "Tosca" av Giacomo Puccini, "World Requiem" av John Foulds och "March of the Women" av Ethel Smythe. För ljudmixen svarade Gardar Hansen.

För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Del 2: De nya kvinnorna. "Den vill vara konstnär och är det, om den har tålamod att vara från sig själv." Meningen är nästan den enda som går att tyda i rösträttskvinnan Lydia Wahlströms privata anteckningsbok som P1 Kulturs reportrar Anna Tullberg och Mattias Berg hittar i hennes privata arkiv på Kungliga biblioteket. Vad betyder den meningen? Att man måste lämna sig själv en stund för att våga vara något annat än det som förväntas? Vad tänkte Lydia Wahlström på när hon skrev meningen för 110 år sedan? Del 2 av den här reportageserien handlar om begreppet "Den nya kvinnan", som myntas i slutet av 1800-talet när den självförsörjande kvinnan börjar ta plats i samhället, med såväl kropp som tanke. Vem var hon? Vad ville denna nya kvinna? Några ville kunna sätta en studentmössa på huvudet och gå ut på stan. Hör vad Uppsala kvinnliga studentförening gjorde 1892. Möt författaren Elin Wägner som skildrade den nya kvinnan i sina romaner och avlyssna radioarkivets äldsta inspelning av en kvinnoröst. Medverkar gör Ingrid Pärletun, Jenny Moström och Ulrika Knutson. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Elin Wägner, Ellen Key och Frigga Carlberg. I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande som den 24 maj firar sin 100-årsdag. Då hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Våra reportrar jagar försvunna gästböcker och försöker läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffar experter, släktingar och vittnen. Reser bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. "Eld och glömska åt dessa rader" är ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens som ofta skulle brännas av mottagaren.

För 100 år sedan fick kvinnorna sin rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen de här rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Del 1: De brända breven. I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg  sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande. Den 24 maj 1919 hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Våra reportrar har givit sig ut på jakt efter vad som visade sig vara ett slags kulturhistoriskt mysterium. Jagat försvunna gästböcker och försökt läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffat experter, släktingar och vittnen. Rest bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. Sin berättelse har Anna Tullberg och Mattias Berg kallat för "Eld och glömska åt dessa rader", efter ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens som ofta skulle brännas av mottagaren. I den här första delen ska vi bland annat få höra om vad de hittade i den gåtfulla Lydia Wahlströms privata arkiv på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Dessutom får vi följa med in i magnifika Villa Skogsbrynet i Karlstad, där en av de mer okända nyckelfigurerna samlade stora delar av den kvinnliga rösträttsrörelsen vid sitt matsalsbord. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento.