Podcasts about mattias berg

Detta avsnitt är mer oplanerat än vanligt. Ingen vet vad som ska sägas eller om vad eller varför. Därför blev detta avsnitt härligt spretigt, ingen ordning och öppen panel som går från glory hole till världsläget. Muntert. Men, in och lyssna, vi kanske lyckades med något värt att minnas, dock ytterst tveksamt! Kärlek plus moms önskar Burlin, stand-in Malin och vår egen poddpsykolog Mattias Berg ❤️

Kim har barn igen, Per blev typ thaiquizzre så Burlin med Butler blev ihop med poddpsykologen Mattias Berg solo i studion. Det skapar något annat, något nytt, något som på annat sätt än Imperiet podcast, Ogooglade sanningar avsnitt S08E03

Hör intervjuer med alla parter i TV4-affären: Först ut Telias vd Patrik Hofbauer. 06:18: Mattias Berg, vd TV4. 11:59: Siv Juvik Tveitnes, vd Schibsted.

Det är mycket nygamla ansikten och röster i podden! Babyboom Schwieler är hemma med sin tredje unge, Evhammar är i Thailand 10 veckor samt 6 timmar före oss i tid, vilket ställer till det! Så backup sker detta första avsnitt på säsong 8 med Fröken Butler och vår favorit-poddpsykolog Mattias Berg! Så, det är en annan ton än det brukar, andra ämnen och framförallt andra angreppssätt än vad både Burlin och ni lyssnare är vana vid! Bra? Garanterat! Ni har ju hört det tidigare eländet! Vi kör igång med buller i bak, ish! Så, könlös kärlek, poly och asexuellt till er alla från oss tre! ❌⭕❌⭕ /Imperiet podcast

I februari 2022 inledde Ryssland den fullskaliga invasionen av Ukraina och kriget har skapat en fruktansvärd förödelse hur har kulturlivet klarat sig och förändrats under de tre år som snart har gått? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag inleder P1 Kultur en reportageserie om det ukrainska kulturlivet i skuggan av kriget. I tre inslag berättar han om hur ukrainska kulturarbetare fått ställa om till en ny verklighet, där ständig oro, ryska raketattacker och utegångsförbud präglar tillvaron. Samtidigt blomstrar kulturen, uppfinningsrikedomen är stor när det handlar att hitta nya uttryck och nya scener. Följ med till den ukrainska huvudstaden Kyjiv där kulturredaktionens Fredrik Wadström, som också är programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland, visar vägen till ett kulturliv som vägrar att ge sig."OM FRIHET" AV TIMOTHY SNYDERDen framstående amerikanska historikern och författaren Timothy Snyder har i flera böcker undersökt hoten mot demokratin, totalitarismens mekanismer och det auktoritäras återkomst. Nu kommer hans "Om frihet" ut på svenska, där han beskriver den politiska filosofin bakom frihetens principer, men också hur han själv och andra tänkare ser på frihetens betydelse i en tid där den är allt annat än säkrad. Mattias Berg har läst.DE NOMINERADE ROMANERNA TILL ROMANPRISET 2025Nu är det klart vilka fyra romaner som är nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2025 och som årets Lyssnarjury ska läsa. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg, som också leder romanprisdiskussionerna och Anna Tullberg, Romanprisets producent, kommer till studion för att berätta om romanerna och hur vägen fram till en segrare i april ser ut! De nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2025:”Allätaren” av Martin Engberg”Helga” av Bengt Ohlsson”Den första boken” av Karolina Ramqvist”Tänkarens testamente” av Jessica SchiefauerDAGENS ESSÄ: ULF KARL OLOV NILSSON OM SAMBANDET MELLAN VANSINNE OCH SKAPARKRAFTPsykiskt lidande har länge kopplats samman med konstnärlig kreativitet. Svensk statistik bidrar med lite välkommen torr fakta till debatten, konstaterar Ulf Karl Olov Nilsson, som tar sig an en fråga som sysselsatt oss sedan antiken – den om galenskapens förhållande till kreativitet.Programledare Thella JohnsonProducent Maria Götselius

Kan en märklig roman och ett sjukhus som aldrig blev byggt förklara vad Venedig egentligen är? Kulturredaktionen Mattias Berg försöker förstå en flytande stad byggd på drömmar och mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången i september 2020. Jag blundar och försöker föreställa mig en värld utan Venedig. När det inte längre är ett minne blott, ens ett minne av ett minne, utan bara en myt. Någonting man söker efter med alla arkeologins framtida spetsmetoder, diktar och fantiserar om, eller mest skrattar åt. Som skapar rättshaverister och monomaner, likt barockmänniskan Olof Rudbeck den äldre i sin jakt på Atlantis. Och så småningom något kommande sekels största kulturnyhet – om och när staden återupptäcks under lager på lager av tid. Som skeppet Wasa eller Pompeji. Och Venedig är ju en så paradoxal plats, både dröm och mardröm, inneslutna i varandra. Vattnet utgör dess förutsättning och på samma gång dess största risk. Långsamt gröper det ur staden underifrån, när det inte svämmar över alla bräddar. I ett tragikomiskt försenat projekt har det spenderats miljarder med euro på jättelika fällbara dammportar mot kommande flodvågor. Dessutom hotas staden å ena sidan av för mycket turism – inte minst genom de monstruösa kryssningsfartygen – och å andra sidan av för lite turism; som under Corona-pandemin 2020. Nästan ingen expert ger staden mer framtid än historia. Ändå har nog många av oss svårt att riktigt ta in domedagsprofetiorna. Tills motsatsen bevisas väljer vi väl att i stället se Venedig som ett slags mirakel: något som kommer att fortsätta trotsa naturlagar och logik. Miraklet finns också liksom inbyggt i fundamentet. 30 miljoner träpålar, en veritabel uppochnedvänd skog, har behövt förankras i lerbotten för att hålla staden på plats i Adriatiska havets strömma bukt. Inför allt detta står besökaren storögd och lätt handfallen, även författarna söker efter orden. ”Venedig går inte att jämföra med något annat än sig själv”, skriver Goethe. ”Det är en stad gjord enbart av undantag, hinder, motsägelser, inkongruenser, obefintligheter”, skriver Italo Calvino. Hans gåtfulla roman ”De osynliga städerna” från 1972 består av ett antal korta stycken om drömda, eller ”osynliga” om man så vill, städer. Den som berättar är den italienske resenären Marco Polo. Den som lyssnar, och kommenterar, är den mäktige härskaren Kublai Khan – vid vars kinesiska hov Marco Polo vistades under slutet av 1200-talet. Och det speciella med alla historier är att de egentligen skildrar aspekter av och en samma stad. Efter Marco Polos egendomliga skrönor om platser med namn som Zoe, Maurilia eller Valdrada, menar Kublai Khan att det bara återstår en enda stad att berätta om: Venedig. ”Vad annat tror du att jag har talat med dig om?”, säger Marco Polo då. ”Men jag har aldrig hört dig uttala dess namn.” ”Varje gång jag beskriver en stad säger jag något om Venedig”, svarar Marco Polo. I boken ”The Venice Variations”, Venedigvariationerna, från 2018 använder sig den brittiska arkitekturprofessorn Sophia Psarra av just Calvinos roman för att beskriva staden. Hon menar att det finns tydliga paralleller mellan kompositionen av ”De osynliga städerna”, där del läggs till del medan helheten blir allt mindre begriplig, och Venedigs själva struktur. Och hennes originella studie fokuserar varken på kanaler eller träpålar. Inte heller på stadens undergång, utan dess födelse och fortlevnad. Hur den faktiskt skapades – mentalt, socialt, strukturellt. Med hjälp av klassisk konst, äldre kartor och nya egna modeller visar Psarra även i bild hur Venedig blev ett praktexempel på en stad som växer fram organiskt ur ett nätverk av mindre gemenskaper. Detta trots att de hundratals små öar och samhällen som vid 400-talet efter Kristus började uppgå i stadsbildningen hade stark lokal prägel. Inte enbart egen kyrka utan också särskilda helgon, högtider och visst självstyre. Det mest naturliga gemensamma var förstås vattnet. Enligt Psarras noggranna undersökning låg 94 procent av respektive samhälles torg inom 50 meter från en kanal. Men kanske var en annan sammanhållande faktor än starkare: Myten om Venedig. En serie föreställningar som, med rätt eller orätt, från och med renässansen skapade idén om just detta som platsen för det realiserade Utopia. Och när Venedig på 1500-talet började tappa sin position som militär stormakt, Medelhavets härskare, tog myten vid. De berömda konstnärernas skildringar av glittrande kanaler och glänsande kupoler gjorde ju sitt. Men staden blev även ett centrum för den nyupptäckta boktryckarkonsten – och inte minst de praktfulla kartorna samverkade med måleriet för att framhäva just bilden av Venedig. Vid den här tiden hade staden också tio teatrar, skriver Sophia Psarra. Dessutom användes ett slags flytande tablåer på vattnet och på Markusplatsen uppfördes regelbundet offentliga skådespel. Hela området bands ihop till ett slags svävande spektakel, där dröm och verklighet blev allt svårare att separera. Karnevalen, som under kommande sekel kunde pågå halva året, bidrog givetvis till att ytterligare förstärka den känslan. Psarra tar också hjälp av två liksom imaginära verk för att beskriva Venedig. Förutom Calvinos roman även den schweiziske arkitekten Le Corbusiers storslagna planer på ett avantgardistiskt sjukhus i Venedig. Det var konstruerat enligt liknande princip som ”De osynliga städerna”, med cell efter cell i en närmast biologiskt komplex organism. Och till skillnad från många av hans byggnader – modernistiskt renskalade, fristående – skulle nyskapelsen bäddas djupt in i Venedigs omgivande historiska arkitektur. Men symptomatiskt nog kunde skisserna aldrig realiseras. Le Corbusier avled 1965, någonstans under processen från idé till verklighet. Så sjukhuset förblev ett bländverk – liksom, på sätt och vis, hela den här staden. Jag blundar igen, ser långt i fjärran en man stå framför en folkmassa och peka ned i vattnet. Kanske är det platsen för den kommande utgrävningen, djupt nere under lerbottnen: exakt där han är övertygad om att det mytiska ”Venedig” en gång fanns. Eller så var det i stället där som de nya dammportarna stängdes. Vilket räddade staden från den absolut största flodvågen hittills. Förgäves försöker jag att avgöra vilket, höra vad som sägs, tolka reaktionerna. På det här avståndet är bara mannens stora gester möjliga att urskilja. Ett antal silhuetter lösgör sig så småningom ur massan. Några sätter sig på knä vid vattnet – kanske i bön, eller för att kunna se bättre ned under ytan. Andra skakar häftigt mannens hand. Och när jag öppnar ögonen försvinner hela scenen, både drömmen och mardrömmen om Venedig. Men i verkligheten står hon ju kvar där i all sin lätt apokalyptiska skönhet. Rosig, gisten, glänsande av feber och finess. Hon som genom historien kallats La Serenissima, den mest rofyllda. Vilket nuförtiden, med horderna av turister och hoten mot hela hennes existens, mest låter som bitter ironi. Venedig är inte heller Den eviga staden – utan mer dess motsats: den tillfälliga, slumpmässiga, motsägelsefulla. Som nu ändå stått och levt i 1600 år. Det är väl ett mirakel så gott som något. Mattias Berg, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

Förskolläraren Alexander Stenroos och vår filmkritiker Nina Asarnoj i kritiksamtal om dokumentärfilmen Det omätbara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmen gick upp på bio i fredags, och sätter omsorgsarbetarna i centrum. Alla de som bidrar med hela sin mänsklighet i arbetet på ett sätt som inte alltid är helt – mätbart. Vi får också en intervju med regissören Nils Petter Löfstedt som började med att filma sina omsorgsarbetande föräldrars sista arbetsdagar innan pensionen. Reporter Natacha López.GÄST: ADVOKATEN MONIQUE WADSTED OM RÄTTEN TILL BERÄTTELSENVem har rätt till berättelsen om nära nutidshistoria? I fredags hade dramaserien The Pirate Bay premiär på SVT – och serien har väckt starka reaktioner och blandad kritik. De inblandade själva, som kulturskribenten Rasmus Fleischer, tidigare aktiv inom Piratbyrån, har svårt att känna igen sig i historieskrivningen. ”Konflikten är påhittad”, skriver han i Aftonbladet Kultur. ”De har missat fokus och vad som stod på spel för vår del”, sa The Pirate Bay-medgrundaren Peter Sunde här i P1 Kultur i torsdags. En annan som reagerat är advokaten Monique Wadsted, en av seriens huvudpersoner, som företrädde upphovsrättsinnehavarna i rättegången mot The Pirate Bay. Hon kommer till P1 Kultur.REPORTAGE: FÖLJ MED IN EN AV FÅ BEVARADE ANATOMISKA TEATRAR – NÄR GUSTAVIANUM NYÖPPNARMuseet Gustavianum ligger i Uppsala universitets äldsta byggnad, färdig på 1620-talet. Nu har universitetsmuseet, som innehåller allt från tidiga stilleben till Anders Celsius första termometer, gjort om och gjort nytt – efter fem års stängning. P1 Kulturs reporter Mattias Berg följde med intendenten Cecilia Ödman upp i byggnadens kupolrunda tak.SAMTAL: POSTUMT ALBUM AV QAWWALI-MÄSTAREN NUSRAT FATEH ALI KHAN – HUR BRA ÄR DET?Nusrat Fateh Ali Khan revolutionerade genren med rötter i sufismen och lyckades med att ta den in på topplistorna. Men Nusrat Fateh Ali Khan gick bort 1997, så desto större sensation när det nu kom ett nytt album: ”Chain of Light”. Vem var han? Vad är qawwalimusik? Och hur bra är skivan? Samtal med P2:s Esmeralda Moberg.ESSÄ: OM BREVSKRIVANDE SOM FÅR TA ETT HELT LIVKulturskribenten och läkaren Vincent Flink Amble-Naess tittar närmare på korrespondensen mellan kyrkofäderna Augustinus och Hieronymous och funderar över vad snabbhet och omsorgsfullhet betyder inom kommunikationen i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Den anatomiska teatern är största sevärdheten på det nyöppnade universitetsmuseet Gustavianum i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den anatomiska teatern skapades av Gustaf Rudbeck den äldre på 1660-talet. Här kunde man dissekera människor - det vill säga avrättade brottslingar - inför medicinstudenter och publik. Enligt P1 Kulturs museispecialist Mattias Berg slår upplevelsen av det här väldiga rummet det mesta på svenska museer.Gustavianum nyöppnade i år. Bland nyheterna finns en större konstsamling och avdelning för vetenskapshistoria.Bland föremålen på museet i Uppsala finns ett av de allra tidigaste stilleben-målningarna, från 1500-talet, samt Anders Celsius unika termometer från 1700-talet.

I utställningen Hertervig Hill. Dröm och verkligheten på Waldemarsudde presenteras två stora nordiska konstnärskap sida vid sida. Öppnar det för nya perspektiv eller blir det sökt? Konstnären Karin Mamma Andersson och konstkritikern Mårten Arndtzén har varit där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KARIN MAMMA ANDERSSON OM TVÅ NORDISKA KONSTNÄRSGIGANTER PÅ WALDEMARSUDDECarl Fredrik Hill (1849-1911) framhålls ofta som en av de främsta svenska konstnärerna, i Norge har Lars Hertervig (1830-1902) samma position. I höst ställs de ut samtidigt på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm – en utställning som vill lyfta fram det gemensamma i deras konst, motivvärldar, influenser och liv. Det är den hittills största presentationen av Lars Hertervigs konst i Sverige och utställningen är ett samarbete med Stavanger kunstmuseum, där den ska visas till våren. Konstnären Karin Mamma Andersson, som håller CF Hills konst högt, medverkar i ett samtal om utställningen tillsammans med P1 Kulturs Mårten Arndtzén.ANDERS RYDELL AVSLUTAR TRILOGIN OM NAZISTERNAS KULTURSTÖLDERI två tidigare böcker har författaren Anders Rydell beskrivit hur nazisterna stal konst och litteratur från judiska personer, hem och samlingar under andra världskriget - och ibland mördade dem i koncentrationslägren. Nu fullbordas den mörka trilogin med "Stulen musik", som berättar om musikens betydelse i Tredje riket, nazisternas stölder av tiotusentals instrument, manuskript och böcker, allt i syfte att utplåna det judiska inflytandet över den europeiska musiken. P1 Kulturs reporter Mattias Berg har träffat Anders Rydell.PREMIÄR FÖR DEN PRISADE DOKUMENTÄREN ”DAHOMEY”I februari i år vann den fransk-senegalesiska regissören Mati Diop, tidigare prisad i Cannes för "Atlantics", Guldbjörnen på Berlins filmfestival för sin dokumentär "Dahomey" – som också blivit utvald till Senegals Oscarsbidrag. I en dramatiserad berättelse skildrar den Frankrikes återlämnande av historiska artefakter till Benin, föremål som stulits franska trupper på 1800-talet. Kulturredaktionens Mina Benaissa har sett en lysande film och medverkar i dagens P1 Kultur.BARNRADIONS BOKPRIS 2024 – JURYN DISKUTERAR ”TRÅDAR” AV EMMA ANDERSSONDet är läslov och P1 Kultur sänder traditionsenligt Barnradions Bokpris i P1 Kultur! De fem barnen i juryn - som i år kommer från sjätte klass på Eklandaskolan i Mölndal - diskuterar och läser de fem nominerade böckerna, för att till sist utse årets vinnare! De här böckerna är nominerade:Fake av Astrid MohlinBrinn alla hästar av Helena HedlundDrakar och Demoner: Uppvaknandet av E.P. UgglaVärldens sämsta syster av Elin LindellOch Trådar av Emma Andersson, som är den tredje boken som juryn ska diskutera idag!Programledare: Karsten ThurfjellProducent: Maria Götselius

Vi upplever att samhället och världen har en tråkig syn på människor och vill hitta skillnader och olikheter. Det stämmer ju inte! Vi är lika dåliga allihopa och det bevisar vi ihop med vår legitimerade podd-psykolog Mattias Berg! Välkomna in i högt, lågt, dråpligt, roligt och 100% allvarligt, på skämt! Smittorisken är hög, välkomna in till patient 0, 1, 2 och 3 ❤️

Är kultursidorna lika identitetsbärande i dag eller liknar de alltmer varandra? Och varför har debattmaterialet blivit viktigare på kultursidorna? Det diskuterar en kulturpanel bestående av Mattias Berg, kulturjournalist och tidigare kulturchef på Sveriges Radio, Kristina Riegert, professor i journalistik vid Södertörns Högskola. Programledare: Mikael Timm.

Unboxing är en av nysatsningarna på Ark Des i Stockholm. Vår reporter Mattias Berg fick där se hur arkitekten Cyrillus Johansson steg för steg skapade ett kapell i Nikkaloukta i vildmarkens utkant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje eftermiddag har en intendent grävt fram något ur museets samlingar, vad som alltså kallas ”Unboxing” - och den här dagen är det alltså skisser och ritningar på ett kapell i Nikkaloukta sex mil från Kiruna, på gränsen till Kebnekaise-massivet. Kapellet började planeras på 1920-talet, men invigdes inte förrän 1942.På arkitekturmuseet Ark Des i Stockholm visar intendenten Frida Rosenberg med skisser och ritningar hur bygget tog form i Cyrillus Johanssons medvetande. Hur det sakta men säkert gick från idé till verklighet - trots skenande kostnader, långa avstånd, problem med transporter och den utmanande placeringen.Musiken i inslaget är hämtad ur Peter Greenaways film ”Arkitektens mage” från 1987.Reporter: Mattias Berg

Filmer och skivor har länge betygsatts med en siffra men inte balettföreställningar, poesisamlingar och konstutställningar. Fram till nu. Aftonbladets nya policy för recensioner har debatterats friskt bland kritiker men vad säger de som ska bli betygsatta? Tydlighet eller fördumning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stephen Farran-Lee, förläggare Polaris och Jonas Holmberg, chef för Kalmar Konstmuseum kommer till P1 Kultur för att ge sin syn på vad ”tre plus” betyder för konsten. HAVETS SKÖNHET OCH SKRÄCK PÅ LOUISIANNA Skönhet och skräck – människans relation till havet har alltid varit kluven och ständigt gäckande. Nu visar danska konstmuseet Louisiana hur havet synts i konsten genom tiderna. Samtal med konstkritiker Linda Fagerström. GIOVANNA D'ARCO KNOCKAR P1 KULTURS KRITIKER Verdis opera om det franska nationalhelgonet Jean D' Arc spelas just nu på Malmö opera. Vår kritiker Kristina Lindquist blir knockad av sånginsatserna. ARKITEKTURHISTORIA UN-BOXAS PÅ ARKDESUnder vinjetten ”Unboxing” visar Statens arkitektur- och designcentrum, ArkDes, arkitekturhistoriska föremål från sitt arkiv. Varje dag klockan 13 packar deras intendenter upp ett av samlingens fyra miljoner objekt inför publik. P1 Kulturs reporter Mattias Berg gick dit och fick se ett drömmen om ett kapell på gränsen till den svenska vildmarken. ESSÄ: MYCKET TYDER PÅ ATT VI INTE VET NÅGOT OM VERKLIGHETEN Våra sinnen ger oss inte en hyfsad bild av världen med en mänsklig touch, utan något helt väsensskilt. Argumenten för att vi inte vet någonting om verkligheten hopar sig, konstaterar Helena Granström.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Felicia Frithiof

Den italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den hyllade Neapelkvartetten. Tv-serien efter romanerna är minst lika bra, menar kulturredaktionens Mattias Berg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ändå har tv-serien fått mycket mindre uppmärksamhet än romanerna. Men det här är ett storslaget barockkonstverk i sin egen rätt med skådespelare, miljöer, manus och Max Richters musik i exakt takt och ton.Lenùs relation till den jämnåriga Lila är berättelsens bränn- och smärtpunkt. Deras kvinnliga vänskap, som det brukar sägas, men nog lika mycket deras livslånga ovänskap och konkurrens. Inte minst om mannen, Nino, kärleken.Runt omkring de här två magiska flickorna finns kvarterets verklighet. En klunga höghus mitt i ingenting. I tv-serien har det här blivit en medvetet teatral plats: en scen för de ibland nästan operamässigt stiliserade konflikterna. Med utsuddade färger, platta fasader och ödsliga översiktsbilder.Tematiskt kretsar det kring våld och tid: vad det gör med oss. Men också om läsning, bildning, utbildning. Världen som Lenù med tiden tränger upp i, en högre sfär på många sätt lika komplicerad som fattigkvarterets lägsta krets, Men som ändå ger Lenù, liksom läsarna och tittarna, en liten nypa frisk luft. Och en nödutgång in i ett annat liv.Allt börjar lika dramatiskt i både böckerna och tv-serien. När Lilas vuxne son ringer den åldrade Lenù mitt i natten och berättar att hans mamma försvunnit spårlöst. Det är då Lenù, i den första av alla seriens vackra voice over, säger att hon beslutar sig för att skriva hela historien om Lila. Sin mer eller mindre fantastiska väninna - som härigenom blir 2000-talets mest fantastiska fiktiva figur hittills. I både text och bild.

Efter tolv säsonger har humorserien Curb your enthusiasm på HBO gått i mål. Serieskaparen Larry David har blivit mångmiljonär på socialt vardagsgnissel i TV, men vad lämnar han efter sig, egentligen? P1 Kultur bjöd in kritikern Göran Everdahl för att reda ut Larry Davids storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NY #METOO-SKANDAL SKAKAR FRANSK FILMEn känd fransk filmregissör, även kallad Frankrikes Ken Loach, figurerar i det franska public service-bolaget France Infos utredning om sexuella trakasserier i filmvärlden. Tio skådespelerskor har anklagat honom för ovälkomna sexuella närmanden. Den franska filmvärlden har alltså inte lämnat #metoo bakom sig. Dagens Nyheters filmkritiker Helena Lindblad kommer till studion och försöker reda ut vilka värderingar som genomsyrar den franska filmbranschen .HÄXORNAS HISTORIA PÅ KALMAR SLOTT”Häxor” - med underrubriken ”Den svartaste sagan i Sveriges historia” heter en ny utställning på Kalmar Slott. Men det var ju ändå ingen saga, utan vidrig verklighet för de drabbade. Vad som kallas ”Det stora oväsendet” vid slutet av 1600-talet fick hundratals svenska kvinnor att avrättas för häxeri i en hysteri som svepte över hela Europa. P1 Kulturs reporter Mattias Berg tog med sig utställningens scenograf Erik Gullberg in i slottets mörker. Texterna på utställningen är skrivna av Cecilia Düringer, programledare för P3 Historia och gymnasielärare i historia, och Pompe Hedengren är dess konstnärligt ansvarige.DDR:S HISTORIA i GLÖMD DAGBOK”Syskonen” heter en roman av den östtyska författaren Birgitte Reimann som levde mellan 1933 och 1973. År 2022 hittade man Reimanns originalmanus i en källare. Boken har kommit ut tidigare men med strykningar gjorda av politiska skäl. Det är en berättelse om östtysk vardag, om två unga människors olika sätt att hantera ett svartvitt system. Systern är lojal med den kommunistiska ideologin och vill stanna, brodern vill fly till väst. Kulturredaktionens Lina Kalmteg berättar mer om detta märkliga verk.OBS-ESSÄN OM DE FATTIGAS KRIGVilka är egentligen drivkrafterna bakom religiösa revolter? Det undrar författaren Elisabeth Hjorth i dagens OBS-essä. Uppviglaren Thomas Müntzer blev historiens förlorare, men hans olyckliga öde kan hjälpa oss förstå varför blasfemi fortfarande rör upp så starka känslor. han var en rasande praktikant fick fattiga bönder att göra uppror i 1500-talets Tyskland.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Imperiet podcast med härlig, legitimerad gäst - MATTIAS BERG! Det blev ett dubbelavsnitt i längd men också ett bra avsnitt! Höga berg och djupa dalar, mellan lasagne och sexuella märkligheter.hör har ni allt och lite till, fast ni bad o mindre fick ni mer! Låt det väl smaka!

PFAS finns överallt i vår vardag och är ett hot mot vår hälsa. Gamla synder från användning av brandskum förgiftar grundvatten än i dag, där drabbade invånare i Kallinge har fått rätt till skadestånd från det kommunala vattenbolaget. Nu står Uppsala på tur.  Glädjande ändå att PFAS i stekpannor och funktionskläder är på väg bort. Värre är att andra generationens PFAS som införs nu är dåligt testade och man vet lite om riskerna, enligt Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet. 

Publiken vill se mer politisk satir: det visade en rapport som Riksteatern släppte i veckan. Och som på beställning ger Östgötateatern förvaltningsrevyn Superkontoret om den kulturpolitiska situationen i regionen. Teaterchefen Nils Poletti kommer till studion. Dessutom, efter debatten om sagoberättande dragqueens: nu kliver queerkonsten fram på institutionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SÅ BRA ÄR QUEERKONSTEN JUST NUFlera av vårens utställningar utgår från ”queera” perspektiv och i P1 Kultur diskuterar Tobias Dunér-Axelsson (Arbetet) och Cecilia Blomberg (SR) en av de första: ”Jag kysser dina ögon” av Conny Karlsson Lundgren på Bonniers konsthall i Stockholm. Vi talar också om Andrew Haighs hyllade film All of us strangers: ”en av de sannaste skildringarna av att vara homosexuell, medelålders man” enligt GP:s kulturchef Johan Hilton.XAVIER VEILHAN OCH KONSTEN ATT SEGLAKonstbranschen bränner mycket koldioxid på att frakta konstverk kors och tvärs över jorden. Nu testar den franske konstnären Xavier Veilhan en annan metod, och transporterar både sig själv och sin konst med segelbåt till Stockholm där han just öppnat en utställning. P1 Kulturs Cecilia Blomberg klev ombord på konstbåten.NATTENS SYSTRAR FÅR MEDALJI veckan fick Karin, Linnea och Märta Nylund medalj av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen - däribland arbetet med Nattfestivalen i Korpilombolo. Vår reporter Mattias Berg träffade systrarna Nylund på ett vandrarhem i Stockholm.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

Det har talats mycket om dåliga publiksiffror för svensk film. Men barnfilmen, särskilt efter kända förlagor, frodas. På första plats i biostatistiken hittar vi Sunes bioaktuella lillebror Håkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Björn Jansson har pratat med regissören Ted Kjellsson som även regisserade första Håkan Bråkan-filmen, den mest sedda svenska filmen de senaste fem åren med sina 330.000 besökare. Nu hänger allt på Ted.FÖRINTELSEN I FOKUS I ”THE ZONE OF INTEREST””En av de bästa filmer som gjorts om Förintelsen”, skriver Göteborgsposten. “The Zone of Interest” av Jonathan Glazer är flerfaldigt Oscarsnominerad och har hyllats ända sedan premiären i Cannes 2023. Den handlar om nazisten Rudolf Höss, ansvarig för mördandet av hundratusentals judar, och hans fru Hedwig, som levde ett stilla familjeliv med fem barn och en prunkande trädgård, precis intill muren som omgav koncentrationslägret Auschwitz. Emma Engström och Björn Wiman, aktuell med essäboken ”Grinden i Dachau”, är gäster i programmet.NORDBORNAS LIV OCH LEVERNE UNDER 500 ÅR”Nordbor” heter Nordiska museets nya basutställning och beskriver människorna och livet i Norden under 500 år. Bland föremålen finns hundratals par kyrkvantar och slöjdade insekter i trä. Mattias Berg har besökt Nordiska museets största utställning någonsin och även talat med en av intendenterna: Ulla-Karin Warberg.KLASSIKERN OM CLAES HYLINGERS ROMAN ”DET HEMLIGA SÄLLSKAPET”Hedvig Weibull om ”Det hemliga sällskapet” av Claes Hylinger. Tanken på att det skulle finnas ett hemligt sällskap där ute som ägnar sig åt de stora viktiga frågorna och som det går att bli medlem av, om man visar sig värdig, är något som författaren Claes Hylinger ägnat sig åt i romantrilogin om ”Det hemliga sällskapet”.NU BLOMMAR DET, VÅRSALONGEN ÖPPNAR!Vårsalongen på Liljevalchs öppnar i helgen och Cecilia Blomberg har varit där och studerat dockskåp inredda med möbler i folkhemsstil och fungerande radioapparater gjorda i lera. En utställning som varje år drar en jättepublik. Men hur är kvaliteten på konsten? Det finns mycket som liknar eller härmar redan etablerade konstnärskap men det går samtidigt att ana vilka nya konstnärliga trender och tendenser som ligger framför oss. Programledare: Jenny TelemanProducent: Nina Asarnoj

Dokumentärserien Karin och Carl Larsson på SVT ger en delvis ny bild av det berömda konstnärsparet. Karins betydelse som medskapande till konstverken lyfts fram men också de mörka skuggorna i idyllen på Sundborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ami Bergöö, författare till flera böcker om paret Larsson och expert i serien, kommer till studion och berättar varför det är viktigt att idyllen får mörkare skuggor.MÖTE MED EN HIPP TYSK FOTOKONSTNÄR: WOLGANG TILLMANSRoger Wilson har träffat den tyske fotokonstnären Wolfgang Tillmans, känd bland annat för sina bilder från gayklubbar men också för sin fascination för rymden. Han är just nu aktuell med en stor retrospektiv utställning, ”To look without fear”, på Moma i San Francisco.Här i Sverige har man kunnat se Tillmans verk på på Moderna Museet, där han hade en stor utställning 2012, och i Göteborg i samband med att han fick Hasselbladspriset 2015. MUSEERNAS HEMLIGHETER: TROLLFORMELN PÅ RINGENOch nu ska vi fortsätta med del två av reportageserien ”Museernas hemligheter”, där vår reporter Mattias Berg berättar om särskilt gåtfulla föremål på Sveriges museer. Den här gången handlar det om en guldring som hittades i marken på 1930-talet. Den visade sig vara från 1500-talet och ha en några obegripliga ord inristade inuti. Eller var den verkligen obegriplig? Här kommer den osannolika historien om ringen med trollformeln. OBS-ESSÄN OM SPRÅKETS FÖRMÅGA ATT SKILDRA EN MASSAKEROBS-essän ingår i veckans serie om precision. Författaren Kashayar Naderehvandi reflekterar över juridikens språk och inflytande på den Tobagofödda, kanadensiska författaren M NourbeSe Philips bok ”Zong” från 2008. Boken handlar om den rättstvist som följde på massakern på skeppet Zong. En repris från 2021.Programledare: Lisa Bergström Producent: Nina Asarnoj

I en ny bok berättar Måns Ivarsson om sina möten med en drös legendariska artister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 80-90-talet var Ivarsson en ledande pop- och rockskribent för bland andra Sydsvenskan och Expressen, idag är han gäst i P1 Kultur.MUSEERNAS HEMLIGHETER: SILVERHJÄRTATS MYSTERIUMÅr 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum. Hör första delen i serien Museernas hemligheter av Mattias Berg.ESSÄ: VAD PRECIS MENAR VI MED PRECISION?Att gestalta just det som ska gestaltas är en svår konst. Det som brukar hyllas som konstnärlig precision. Men vad är det då egentligen som avses? Boel Gerell reflekterar över ett svårfångat begrepp.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Det kommer en ny generation filmmakare nu, säger den 87-årige regissören i en intervju med vår filmreporter Emma Engström. Ken Loach får hederspriset på Stockholms filmfestival, som öppnar idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid 87 års ålder har Ken Loach nu gjort sin sista långfilm. ”The Old Oak” utspelar sig på en av många brittiska pubar som stänger på grund av ökade kostnader och färre kunder. Eftersom det är en Ken Loach-film handlar det om arbetarklassens problem, betraktade genom hans och manusförfattaren Paul Lavertys socialistiskt färgade lins. En lins som gett honom en massa priser och en trogen publik, men som fått kritiker att kalla honom Englandshatare, galen marxist och till och med antisemit. Emma Engström intervjuar Ken Loach och Paul Laverty och nystar upp den röda tråden genom en 60-årig filmkarriär.SVT:s SATSNING ”HISTORIEN OM SVERIGE” IMPONERARKulturredaktionens kritiker Mattias Berg har sett de tre första delarna av Sveriges Televisions stora folkbildningsprojekt ”Historien om Sverige”. I tio avsnitt berättas historien om Sveriges tillblivelse, från istiden fram till idag. Detta med hjälp av 300 experter och skådespelaren Simon J Berger. GRETHE ROTTBÖLL: VI HAR MEDLEMMAR SOM ÄR RÄDDA FÖR HOT OCH HATI förra veckan skrev Sveriges författarförbunds ordförande och vice ordförande, Grethe Rottböll och Per Wirtén, en debattartikel där de konstaterar att judiska kulturskapare i Sverige ställer in sin medverkan i olika evenemang på grund av rädsla för hot och hat. Och att arrangörer i sin tur ställer in medverkan av judiska författare på grund av den förhöjda hotbilden. ”Vi kan aldrig acceptera att författare tvingas stanna hemma på grund av hot och hat. Vi uppmanar skolor och bibliotek att bjuda in judiska författare,” skriver de i debattartikeln. Grethe Rottböll berättar för P1 Kulturs reporter Lina Kalmteg varför uppmaningen att anlita judiska författare är så nödvändig just nu. OBS-ESSÄ: VEM VILL MINNAS UMEDALENS OFFER?Vilka historier minns vi och vilka glömmer vi bort? Ett sätt att undersöka frågan är att se vilka teman som får ta plats i den offentliga konsten. Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén tar avstamp i en länge dold familjehistoria.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Filmen The sound of Freedom har sålt fler biobiljetter än Mission Impossible och i morgon får den svensk biopremiär. Men filmen har också blivit ett politiskt slagträ och kantats av kontroverser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. REPORTAGE: DRAMAKOMEDIN ”HÅLLA SAMMAN” OM ALZHEIMERS SJUKDOMI ”Hålla samman” möter vi en familj som delar vardagens alla känslolägen. Maria Blom har regisserat SVTs nya seriesatsning, och Erik Ahrnbom har skrivit serien om familjen i Ystad. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat skådespelarna i huvudrollerna, Lennart Jäkhel som spelar pappan och Michaela Thorsén och Ulrika Nilsson som spelar de vuxna systrarna Lina och Petra. SAMTAL: FESTIVALYRA I JAZZSVERIGEVad säger festivalprogrammen om var jazzvärlden är på väg just nu? Jazzradion i P2:s Märet Öman har besökt Umeå jazzfestival och Stockholms jazzfestival. REPORTAGE: "1700-TALETS DRÄKTER OCH DEKOR I UTSTÄLLNINGEN ”TEATERKUNGEN” Gustav den tredje kallas ofta för Teaterkungen, eftersom han älskade teater och opera och använde det som del av sin maktutövning. Dessutom bekostade han storslagna kostymer ur sin egen handkassa och mötte sitt öde just på en maskeradbal, 1792.Nu har Livrustkammaren, i samarbete med Kungliga Operan i Stockholm, gjort en stor utställning med dräkter och dekor från slutet av 1700-talet. P1 Kulturs reporter Mattias Berg besökte utställningen som heter just ”Teaterkungen”.Programledare: Felicia FrithiofProducent: Esfar Ahmad

Det är dagen före dagen. Victor Malm (Expressen), Lina Kalmteg (Sveriges Radio) och Johan Hilton (Göteborgs-Posten) möts i P1 Kultur för att diskutera favoriterna till Nobelpriset i litteratur 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våra reportrar Mina Benaissa och Helene Alm har även varit ute i Göteborg respektive Luleå för att höra vem folk på stan tycker ska få årets pris - och vilken betydelse Nobelpriset i litteratur har för dem.KRITIKSAMTAL: ANNIKA NORLINS DEBUTROMAN ”STACKEN”Musikern Annika Norlin är mest känd under artistnamnen ”Hello Saferide” och ”Säkert”. För några år sedan nominerades hon också till Augustpriset för sin litterära debut med en novellsamling. Nu har hon kommit med sin första roman, ”Stacken”, om en grupp människor som av olika skäl hamnat utanför samhället. Samtal med vår recensent Mattias Berg.KONSTRECENSION: RASHID JOHNSON PÅ MODERNA MUSEETModerna museet har hängt om sin samlingspresentation, som nu är indelad i tre övergripande teman. I den senaste utställningen väljer den amerikanske konstnären Rashid Johnson verk ur museets samling - och visar egna. Vår kritiker Mårten Arndtzén har sett utställningen ”Sju rum och en trädgård”.ESSÄ: VAD KAN JAG KÖRA EN KO?Kan vi vända upp och ner på hierarkin gud – människa – djur? Och kan vi i så fall lära oss att leva som en ko? Lars Hermansson reflekterar över människans relation till lantbruksdjuren.Programledare: Felicia FrithofProducent: Esfar Ahmad

Medeltidsmuseet i Stockholm slog vår reporter Mattias Berg med häpnad vid öppningen på 1980-talet. Nu ska det stänga i minst fem år och sedan flytta. Här kommer hans minnesteckning över det underjordiska museet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs Mattias Berg liknade att komma in i museet vid öppningen som att stiga in i en trollkarlshatt. Med rekonstruerade medeltidsmiljöer som visuellt godis i den stora öppna salen och en gradvis mörknande himmel målad över hela taket. Som att vara både inomhus och utomhus samtidigt.Nu har han stigit tillbaka ned i den delvis förändrade miljön, som han fortfarande anser vara Sveriges kanske mest förtrollande kulturinstitution. Och i höst har ju museerna verkligen stått i fokus. Taket rasar in på Naturhistoriska museet i Stockholm, Nationalmuseum har kanske inte råd att behålla sina mästerverk på grund av skenande omkostnader. Och om några månader, den 5 november, kommer Medeltidsmuseet i Stockholm att stänga.Museet blev till efter en vildsint debatt från och med slutet av 1970-talet, när den så kallade Riksplan grävdes ut och det gamla Riksdagshuset skulle återinvigas. Från politiskt håll ville man då ha ett parkeringshus för riksdagsledamöterna i de utgrävda lokalerna, andra menade att man här hade ett svenskt Pompeji med unikt bevarade äldre miljöer. Och till slut blev det alltså ett platsunikt Medeltidsmuseum som öppnade 1986.Nu är tanken att den här kulturinstitutionen ska flytta till Börshuset i Gamla Stan när Nobelprismuseet flyttar in i sina kommande lokaler vid Slussen, vilket blir tidigast år 2028. Alltså om minst fem år. Dessutom kommer man då inte längre kunna visa sitt mest anslående objekt: resterna av Gustav Vasas stadsmur från 1530, som i dag löper tvärs genom museet.Den här flyttkarusellen har av historieprofessorn Dick Harrison liknats vid Monty Pythons flygande cirkus - och en protestlista med många tusen namnunderskrifter har spritts på sociala medier.I reportaget intervjuas Åsa Albihn, chef för Riksdagsförvaltningens fastighetsenhet som tagit beslutet om att Riksdagen behöver återta lokalerna för att där i stället göra ett besökscentrum. Dessutom Medeltidsmuseets chef Lin Annerbäck och konstnären Kerstin Rydh, som gjorde den teatrala och anslående scenografin till museets öppning 1986.Reporter: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Musikern och författaren Annika Norlin debuterade med en novellsamling som blev Augustnominerad. Nu kommer hennes första roman Stacken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Annika Norlin är sångerska och låtskrivare, känd under artistnamnen Hello Saferide och Säkert!.År 2020 kom hennes novellsamling ”Jag ser allt du gör”, som var en succéartad prosadebut. Nu är hon aktuell med romanen ”Stacken”, som handlar om en grupp av sju människor som bosatt sig i en liten by i utkanten av samhället. I programmet berättar hon bland annat om hur hon efter en utmattning började längta till skogen. Varför hon gav romanen många huvudpersoner och hur svartmyror blev en inspirationskälla. Samtalet handlar också om gruppdynamik, ångest, alfahonor och viljan att skriva långt. – Jag har verkligen trott att jag aldrig skulle lyckas skriva en roman. Jag är i grunden journalist och låtskrivare och är van att skriva väldigt kort. Så redan när jag skrev noveller tänkte jag: oj vad långt jag skrivit. Jag hade en teori om att jag inte får tänka under tiden utan jag får bara börja skriva. Och så får jag tänka att om jag skriver varje dag så blir det en roman till slut, och det visade sig stämma. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Märta Kero, Andreas Magnell och Mattias Berg

Få härskare är lika mytomspunna som Alexander den store. Litteraturhistorien har förvandlat honom till allt från den förste muslimen till from kristen, från Baron von Münchhausen till Humphrey Bogart. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes ursprungligen 2018-12-05.Det enda som kan vara mer storslaget än Alexander den stores liv – är väl hans död.Kanske var det också det enda möjliga för en sådan oövervinnelig krigarkung. Efter att ha genomfört sitt beryktade så kallade massbröllop mellan makedonier och perser, av politiska skäl, och proklamerat sig själv som gudomlig, började Alexander planera sitt allra största fälttåg: mot vad som kallades ”Arabien”.Men först var han ju tvungen att fira sin nyvunna gudomliga status ordentligt. Efter ett rejält dryckesslag under dagar och nätter i Babylons hetta, då han bland annat sägs ha tömt en sexliters bägare med vin till Herakles ära, fick han feber – och dog. 33 år gammal, av alla åldrar.Och sedan började Alexanders efterliv. Som bara gjorde den store ännu större.Myterna hade för all del börjat att frodas redan under hans levnad. Som till exempel när han inför det avgörande slaget mot Persien år 332 före Kristus blev erbjuden en gynnsam fred av fiendens härskare Dareios. Då lär hans egen general Parmenion ha sagt: ”Om jag vore Alexander, skulle jag acceptera erbjudandet”. Medan Alexander själv svarade: ”Jag skulle acceptera om jag vore Parmenion”.Alexander tycks helt enkelt ha varit lika stor i orden som på jorden. Med ingen mindre än Aristoteles som privatlärare och repliker som knappast skulle skämmas för sig i Humphrey Bogarts mungipa.Och i boken ”Alexanderlegenderna i tid och rum” från 2018 granskas hela den här mytbildningen minst sagt omsorgsfullt. Större delen handlar om hur den har sett ut i olika språkområden, som ägnas var sitt kapitel av var sin specialist. Det slaviska, arabiska och bulgariska. I Främre Orienten, på Island och i södra Europa. På latin, fornengelska, persiska och tyska.Historien om Alexander tycks helt enkelt ha erövrat världen minst lika effektivt som huvudpersonen själv gjorde.Men som så ofta i äldre litteraturhistoria handlar det också om försvinnande, förlust, fragment. De ursprungliga berättelserna är till största delen borta. Ögonvittnesskildringarna av Alexanders samtida kasserades under romarriket, eftersom de inte ansågs motsvara den tidens stilistiska ideal.Mycket grundar sig i stället på den så kallade ”Alexanderromanen”, som skrevs under 300-talet efter Kristus: alltså mer än sex sekel efter hans död. En sorts äventyrsroman med närmast kameleontisk förmåga att anpassa sig till varje nytt landområdes respektive språk, kultur och politik.Därför kunde han i tidiga arabiska tolkningar framställas som den allra förste muslimen – och i den medeltida etiopiska versionen snarare påminna om Kung Seyon och hans fälttåg mot just muslimerna. Medan krigarkungen i den nybulgariska översättningen på 1800-talet hade förvandlats till en from kristen: den av Aristoteles elever som sägs ha lärt sig Psaltaren utantill snabbast. Så kan man fortsätta genom världslitteraturen, över kontinenter och sekler. I italienska skildringar fick han nedstiga i helvetet som hos Dante. Och även på Island, där han på 1100-talet liknade en typisk sagohjälte i strid med sitt eget öde, kommer Alexander ned till underjorden för att till sist förgiftas av en demon som straff för vad som på isländska kallas ágirni.Eller som det står i den isländska Alexandersagan: ”Var kommer din girighet att stanna, store Alexander? Den kommer inte att mättas även om du lägger under dig hela världen.”Den frågan, om hans mod, högmod och övermod, tycks också ha getts en varierande betoning genom seklerna.I Första Macabeerboken, från 200-talet före Kristus, står till exempel så här: ”Ända till jordens yttersta gränser trängde han fram och plundrade folk efter folk; hela jorden låg kuvad inför honom, och hans stolthet och övermod växte.”I den persiska skildringen, med rötterna i 900-talet och som än i dag läses flitigt, skildras han däremot omväxlande som en rättvis kung sökande efter vishet och en maktlysten, grym härskare.Och i den brittiska medeltida ”The Wars of Alexander” tycks pendeln ha slagit över mot en mer kontemplerande regent. ”Jag som i går var så kraftfull och styrde hela världen, har i dag fullständigt blivit till stoft, sorg och plåga” får han här säga med sin egen röst.Långt tillbaka går också ett annat av legendernas stråk: det som beskriver hans mer fantastiska äventyr.I den arabiska Alexandertraditionen, som nyare forskning menar är den kanske allra rikaste, finns till exempel motivet om hur han upptäcker livets källa. Som i sin tur uppvisar likheter med berättelserna om Namron Sin. Härskaren över världshistoriens första imperium, Mesopotamien, flera tusen år före Kristus.Med tiden tycks också Alexander den Store kunna förvandlas till en sorts Baron von Münchhausen. Den här mer skrönaktige figuren blir synlig redan i vissa latinska versioner – där det berättas att Alexander efter att ha erövrat jorden ger sig i kast med himmel och hav. Hur han först stiger upp till himlen i en järnbur, hållen av fåglar, och sedan upp till havets botten i en dykarklocka konstruerad av hans astrologer.I tyska texter förvandlas han slutgiltigt till en medeltida stålman som obesvärat färdas genom luft och vatten. Där får också Alexanders högmod sitt kanske yttersta uttryck, när han säger sig vilja erövra själva paradiset.Hur är det då här i Sverige? Jo, vi har också vår egen version av Alexanderlegenden. På 1300-talet infogades den antika härskaren i riddarromanens höviska och aristokratiska ideal. Några sekel senare blev parallellerna mellan ”Konung Alexander”, som han kallades i ett versepos, och Sveriges konungar allt vanligare.Att både Gustav II Adolf och Karl XII liknades vid världserövraren, av sig själva och ibland av omgivningen, är väl inte särskilt förvånande. Däremot att också Drottning Kristina var helt besatt av Alexander den Store.Hon, som nuförtiden ofta framställs som fritänkare och religiös sökare, ser hans grymheter som fläckar på solen. Prisar i stället hans mod, skönhet, generositet mot besegrade motståndare och – inte minst – bildning.I den eviga frågan om Alexander den Stores egentliga natur återkommer Drottning Kristina till vad många andra påtalat. Att han handlade under inflytande av vad som under antiken kallades Fortuna: ett svåröversatt begrepp som kan betyda både tur, lycka och det förutbestämda ödets komplexa verkningar.Och frågorna kvarstår, både kring mytens och verklighetens Alexander.Fortfarande vet ingen var hans kvarlevor ligger. Efter att ha begravts i staden han grundade, det egyptiska Alexandria där mausoleet blev en vallfärdsplats för både romerska kejsare och allmänt historieintresserade, försvann själva liket därifrån någon gång på 300-talet efter Kristus. Alltså ungefär samtidigt som myten om Alexander började få fötter, förvandla honom till en sorts vandrande vålnad.Sedan dess har otaliga försök gjorts att hitta graven: Egyptens arkeologiska myndigheter känner till åtminstone 140 regelrätta utgrävningar. Så tillsammans med Nefertiti är väl Alexander den Store världens mest efterlysta lik. Liksom en av våra allra mest levande legender.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturKarin Hult & Gunhild Vidén (red): Alexanderlegenderna i tid och rum. Appell förlag, 2018.

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok ”Vad Cilla Banck visste” gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn – inte ens 100 sidor – men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är ”En 1800-talsmänniskas världsbild” – vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon – till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden – skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild – och stolt berättade att den tillverkats vid en ”förfärligt stor fabrik” i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp ”fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor”. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga – som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva – faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: ”som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.”Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken ”Osten och maskarna”. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi – och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ”ovanliga” människor oftast ändå är intressantare än ”vanliga”. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst ”Osten och maskarna” när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia – innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: ”Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande”.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: ”Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.”Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: ”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt – och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning – och då Helsingborgs Dagblad – bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om ”werldens äldsta bibliotek” och ”den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten”. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som ”makro-” och ”mikro”. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: ”Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.”Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

P1 Kultur blickar mot Italien: I TV-serien "The Good Mothers" är det kvinnorna i maffian som berättar och i romanen "Den fördömda flickan" handlar det om kvinnlig vänskap under fascismen. Är det möjligen Elena Ferrante som banat väg för en ny våg av kvinnliga italienska författare? Vi pratar om den litterära sensationen Beatrice Salvionis roman "Den fördömda flickan" som nu kommer på svenska och så har vi sett en TV-serie om den italienska maffians kvinnor "The Good Mothers" på Disney+. Gäster är Cecilia Schwartz, docent i italienska på Stockholms universitet, Lina Kalmteg och Mattias Berg, kritiker på Kulturredaktionen i P1.SVERIGE FYLLER 500 ÅR. PERIODEN 1723-1823: STAGNELIUSI år firar Sverige 500 år som Sverige om vi räknar från den dag Gustav Vasa blev kung 1523. Men vad har vi läst dessa år egentligen? Vi har redan tidigare fått höra litteraturkritikern Ingrid Elam prata om Gustav Vasas bibel, författaren Anna-Karin Palm valde Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot". Och idag när vi kommit fram till tiden 1723 -1823, så har Johan Hilton som är kulturchef på Göteborgsposten valt "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius.ESSÄ OM VARFÖR STAFFAN WESTERBERG PLATSAR I KULTURKANONDen här veckan fördjupar sig Obs i frågan om en litterär kanon, och idag konstaterar författaren Torbjörn Elensky att kanon inte är någon lista med böcker att pricka av, eller ett källarförråd med gammalt bråte. Utan det är något som vi måste arbeta med hela livet - och något som ger tillvaron mening.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Gustav Vasa valdes till kung för snart 500 år sedan. Det blev startskottet för det moderna Sverige. P1 Kultur har bett några litteraturkännare att välja varsin bok från våra fem sekel som nation. Vi inleder vår litterära eriksgata med en bok som kanske kunde kallas rikets allra första: Gustav Vasas bibel från 1541. Litteraturkritikern Ingrid Elam berättar för kulturredaktionens Mattias Berg.OCH GULDPALMEN GÅR TILL...Kulturredaktionens utsända i Cannes summerar årets festival och gissar vilken film som kammar hem det finaste priset.SVERIGES BÄSTA KONSTKRITIKER - NU PÅ ENGELSKAUlf Lindes inflytande över svenskt kulturliv är svårt att överblicka, men utomlands har hans författarskap varit näst intill okänt. Tio år efter Lindes död utkommer nu en samling av hans bästa essäer på engelska. P1 Kultur har träffat bokens redaktörer.VAD HAR HÄNT MED LILLA SJÖJUNGFRUNI helgen är det biopremiär för Disneys nya version av "Den lilla sjöjungfrun". Den bygger på en saga från 1837 av H C Andersen, men var älskad även som barnvänlig tecknad film från 1989. I veckans Klassiker går Marie Wennersten på djupet med sagan och alla dess uttolkare.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

Den femte - och möjligen sista - filmen om Indiana Jones har haft premiär på filmfestivalen i Cannes. Dessutom: "Kalifat"- och "Knutby"-regissören tar sig an Jan Stenbeck. Våra utsända rapporterar direkt i P1 Kultur. SALMAN RUSHDIE ÄR TILLBAKA - I TOPPFORMEn gudinna som grundar ett imperium, sår en stad och lever i 247 år - det är kärnan i den rikedom av berättelser som utgör Salman Rushdies nya roman Segerstaden. Den hör till hans allra bästa, tycker P1 Kulturs recensent Mattias Berg.KONSTEN ATT KÖPA FILM I CANNESKatarina Matthsson på Folkets Bio berättar hur det är för en liten, svensk distributör att jobba på filmfestivalen i Cannes.KLASSIKERN OM EN KULTROMANVeckans Klassiker handlar om Den stora skrivboken: en aktuell, kultförklarad roman från 1980-talet av den schweizisk-franska författaren Agota Kristof.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

Det är nu femtio år sedan Picasso dog sitter han kvar på sin tron i konsthistorien? Konstkritikerna Clemens Poellinger och Linda Fagerström går igenom Picassos status bit för bit. Vem var han? Konstnären, kulturmannen, ikonen. KONST OCH MASKIN OCH 1920-TAL PÅ SVEN-HARRYSJust nu så pågår utställningen Konst plus Maskin på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm. Och utställningen lägger tonvikten på Fernand Légers nordiska elever som utvecklade egna starka konstnärskap. En av dessa är den danska konstnären Franciska Clausen.Utställningens curator Anders Wahlgren kommer till studion och får svara på frågan: Vad är det för 1920-tal som du vill visa upp?AI-STATYN PÅ TEKNISKA MUSEET SER UT SOM EN OSCARHur bra blir det om man tankar in koordinaterna för konsthistoriens främsta verk och låter en AI skapa den perfekta statyn? Inte så bra, enligt vår konstkritiker Cecilia Blomberg och reportern Mattias Berg som besökte Tekniska museet i Stockholm.SOVJETISKA VANDRINGSSÄGNER i OBS-ESSÄNKan man förstå ett lands historia genom att undersöka dess rädslor? Ja, faktiskt. Ett sådant perspektiv ska vi nämligen få nu när Morris Wikström reflekterar över vandringssägnernas roll i Sovjetunionen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Det är skilsmässornas fel! Det är parabolernas fel! Det är fattigdomens fel! Så låter några av rösterna, som en grekisk kör, i Duraid Al-Khamisis nya roman "Lejon och lamm". Boken, som kommer ut när det nu är 20 år sedan USA invaderade Irak, handlar också om hur det skeendet påverkade berättarna i boken - som fick fly till Sverige. Duraid Al-Khamisi kommer till studion och läser även upp vissa partier ur sin roman.NOBELPRISTAGARENS MEST HYLLADE ROMANDen tanzaniske författaren Abdulrazak Gurnah fick Nobelpriset 2021. Nu har hans kanske allra mest hyllade roman utkommit på svenska: "Vid havet", i översättning av Helena Hansson. Den handlar om flykt och om tvånget att tystna. P1 Kulturs litteraturkritiker Joseph Knevel har läst romanen.RIVET KULTURARV ÅTERUPPBYGGS PÅ UTSTÄLLNINGI Kiruna håller man nu, som del av den pågående stadsflytten, på att riva arkitekten Ralph Erskines berömda och omdiskuterade kvarter "Ortdrivaren" i centrum. De gula modernistiska byggnaderna uppfördes mellan 1959 och 1965 - och har nu återskapats av konstnären Liselotte Wajstedt på det nya Stadshuset i Kiruna. P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal har intervjuat henne i samband med utställningens öppnande.... LIKSOM ETT ANNAT KULTURARV FRÅN 60-TALETI Ågesta strax utanför Stockholm pågår också en rivning - av ett annat slags kulturarv. Det handlar om det kärnkraftverk som fanns där mellan 1964 och 1974, bara 14 kilometer från Slussen, och försåg den uppväxande förorten Farsta med el och fjärrvärme. Nu har delar från kärnkraftverket, bland annat det väldiga gröna kontrollbordet, ställts ut på Tekniska museet i Stockholm. Museet menar att detta är "kärnkraft som kulturarv". Vår reporter Mattias Berg vandrar runt med intendenten Magdalena Tafvelin Heldner på utställningen, som precis har öppnat.OBS: OM SPILLRORNA AV EN KINESISK ENCYKLOPEDIDen kinesiska Yongle-encyklopedin från 1400-talets början var världens största uppslagsverk fram till 2007, då Wikipedia gick förbi. Men idag återstår bara en spillra av jätteverket, i trettio olika boksamlingar spridda till åtta olika länder. Kulturjournalisten och sinologen Göran Sommardal berättar om jätteprojektet i ljuset av den kinesiska arkeologins återhållsamhet vad det gäller de gamla kulturskatterna.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Fårbonden Knut Andersson kom till den öppna salongen i Jönköping med tre målningar i omslagspapper. Det ledde till ett sällsynt genomslag - och separatutställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Johanna Linder, konstnärligt ansvarig på Österängens konsthall i Jönköping, var den som tog emot Knut Anderssons målningar för en handfull år sedan. Hon hade väntat sig de gängse motiven av en amatörkonstnär, som älgar i solnedgång eller kanske Bodens fästning. I stället fick hon se ett så modernt uttryck, och så skickligt genomfört, att hon blev helt förbluffad. Målningarna föreställde kvinnor i burka, händelser kring Berlinmuren och andra aktuella skeenden med en konstnärlig vridning. Vår reporter Mattias Berg har intervjuat Johanna Linder om det där genombrottet,Så småningom blev det en separatutställning av den tidigare helt okände konstnären - och efter att Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall i Stockholm, fått se Knut Anderssons målningar blev det en separatutställning även här. Den pågår just nu och fram till den 12 mars.FASCISMENS HISTORIA I NY KONSTNÄRLIG DOKUMENTÄRDen brittiske regissören Mark Cousins har tidigare gestaltat filmens historia i sin "Odyssé" - och nu har han studerat fascismens rötter. I filmen "March on Rome", Marschen mot Rom, går han tillbaka till Italien och Mussolini för att hitta trådar som han sedan drar fram till vår politiska nutid.Vår filmkritiker Måns Hirschfeldt har sett filmen - och samtalar med programledaren Mårten Arndtzén om den.INGELA OLSSON OM ATT SPELA I EN SHAKESPEARES KLASSIKERI kväll är det premiär för regissören Staffan Valdemar Holms uppsättning av Shakespeares pjäs "Stormen" på Dramaten i Stockholm. En av de bärande rollerna har Ingela Olsson - som intervjuas av P1 Kulturs reporter Björn Jansson i logen på teatern. Om hur det är att spela en sådan klassiker, som så många gjort tidigare genom historien.VERKET SOM VÄRKER: "SOMLIGA GÅR MED TRASIGA SKOR"I vår serie "Verket som värker" är det i dag lyssnaren Kerstin Söderström som har valt något kulturellt som följt henne genom livet. Det handlar om Cornelis Vreeswijks låt "Somliga går med trasiga skor" som aldrig riktigt lämnat henne. Reporter: Jenny Teleman.FLUXUS-KONSERTERNA FYLLER 60 ÅR I DAGI dag är det exakt 60 år sedan en ung poet, konstnär och folklivsforskare vid namn Bengt af Klintberg arrangerade den sista av tre experimentella så kallade "Fluxus-konserter" på Alléteatern i Stockholm. Ofta improviserade stycken som varade mellan tre och fem timmar. Dagens programledare Mårten Arndtzén har träffat Bengt af Klintberg för att diskutera den där klassiska söndagsmatinén.KLASSIKERN: SVINDLANDE HÖJDER AV EMILY BRONTËDen engelska författaren Emily Brontës gotiska, passionerade debutroman "Svindlande höjder" från 1847 kallas fortfarande ofta för tidernas bästa kärlekshistoria. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg berättar mer.Programledare: Mårten Arndtzén.Producent: Mattias Berg.

På samemuseet Ajtte i Jokkmokk finns en helig sten: en så kallad sejte. Den stals från sin plats av två svenska grevar år 1900. Nu är den tillbaka i sameland - och utövar fortfarande sin mystiska kraft. I det här avsnittet av serien berättar Mattias Berg om den heliga stenen och dess vindlande historia. Vilka de här två grevarna var och varför de stal stenen från platsen i landskapet, varför det ligger en uppslagen dagbok i samma monter som sejten på museet. Och fullt med mynt runt omkring.Museernas hemligheter undersöker märkliga föremål på svenska museerVi får möta Ann-Maj Kuoljokk Albinsson, som är vice ordförande i samemuseet Ajttes styrelse och från vars släkts marker sejten stals av de två ungdomliga grevarna. Dessutom kommunikatören Elina Kuhmunen och religionshistorikern Anna Westman Kuhmunen på museet. Han träffar också Erik Franzén i Göteborg, som har skrivit en masters-uppsats i arkeologi om den heliga stenen på Ajtte.

Under tisdagen inleds traditionsenligt årets bokrea. Vad betyder den traditionen i dag? Vi besöker en oberoende bokhandel som valt en lite annorlunda reastrategi. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg har djupdykt i de största katalogerna och handplockat fem böcker att fynda i årets bokrea – där finns bland annat en Nobelpristagare, en filmaktuell roman och en klassiker värd att satsa på.MUSEERNAS HEMLIGHETER: LINCOLNS STULNA REVOLVRAR1863 fick vår kung Karl den femtonde en present av Abraham Lincoln mitt under amerikanska inbördeskriget – två revolvrar med guldsmyckning. Hundra år senare skulle de stjälas från ett svenskt museum och vart de tagit vägen är fortfarande ett mysterium – också för Interpol. Mattias Berg söker svaret i det tredje avsnittet av serien Museernas hemligheter.ESSÄ: VEM BRYR SIG OM CHEFEN?Chefens roll har förändrats en hel del med den tilltagande specialiseringen på arbetsmarknaden. Men vem bryr sig egentligen om chefen och vill skildra ledarens perspektiv? Det undrar Thomas Steinfeld, författare och professor i kulturvetenskap, i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

I början av 1960-talet vände den avantgardistiska konströrelsen FLUXUS upp och ner på konstvärlden. Nu visas verk av en av medlemmarna, Ken Friedman, på Kalmar konstmuseum. Vad betyder Fluxus idag? Samtal med konstkritiker Mårten Arndtzén. MUSEERNAS HEMLIGHETER: RINGEN MED TROLLFORMELN1933 hittades i skånska Tågarp en guldring från 1500-talet med en inskription på insidan – en trollformel. Frågan är vad den innebär? Vad är den bra för – eller emot? I serien Museernas hemligheter undersöker reporter Mattias Berg museiföremålen som bär på frågor och mysterier.REPORTAGE: HANNA HELQUISTS DUKNING SOM KONSTKan dukning vara konst? Krönikören - och dukningsfantasten - Hanna Hellquist lät en handfull konstnärer duka varsitt bord. Resultatet blev utställningen "Det dukade bordet" på Millesgården i Stockholm.Prgramledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Marigold och Rose är poeten Louise Glücks första prosabok. Lina Kalmteg blir glad av en personlig berättelse, som också avslöjar nya och lekfulla sidor av författaren. Amerikanska Louise Glück fick Nobelpriset i litteratur 2020. Förra året kom hennes första diktsamling sedan priset och nu debuterar hon också som prosaförfattare. Kulturredaktionens litteraturkritiker Lina Kalmteg har läst Marigold och Rose, en berättelse om tvillingarnas första levnadsår och berättad av de båda bebisarna. Översatt till svenska av Jonas Brun.VAD DÖLJER DET MYSTISKA SILVERHJÄRTAT PÅ GÖTEBORGS STADSMUSEUM?I vår nya reportageserie Museernas hemligheter undersöker kulturredaktionens Mattias Berg mystiska föremål på svenska museer. I första avsnittet handlar det om ett silverhjärta från 1500-talet. År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum. I del 1 av Museernas hemligheter tar Mattias Berg hjälp av museipedagogen Håkan Strömberg på Göteborgs stadsmuseum samt arkeologikonservatorn Inger Nyström Godfrey och Claes Gejrot på Riksarkivet, som är specialist på medeltida latin, för att komma närmre svaren på gåtan om silverhjärtat och dess hemligheter.DIREKTRAPPORT FRÅN FOLK OCH KULTURKl 13 idag inviger kulturminister Parisa Liljestrand årets upplaga av konventet Folk och Kultur. Jens Möller är på plats i Eskilstuna och rapporterar. Vad säger kulturministern i sitt tal?ESSÄ: NORRMÄNNEN FÖRSTÅR ATT HAVET GER BLANKA FAN I OSSSvensk sakprosa, och norsk, skiljer sig åt på det viset att människan i svenska essäer och fackböcker ofta framstår som förgörande, och naturen som sårbar, medan författarna i Norge har en helt annan blick för människans litenhet och naturens brutala överlevnadskraft. Författaren Fredrik Sjöberg inleder OBS essäserie "Under ytan" med att ta en titt på vårt grannlands förhållande till havet och naturens krafter.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Ett smycke, med symboler och bokstäver, i form av ett hjärta har varit en gåta för experter i över hundra år. Det är första mysteriet som Mattias Berg tar sig an i reportageserien Museernas hemligheter. År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum.Lyssna på hela reportaget via länken nedan.

Det grekiska Parthenon är kanske vårt mest kända antika monument. Men varför vet vi ändå så lite om templet - och varför väcker det så starka känslor? Mattias Berg guidar genom en förbryllande historia. Sigmund Freud jämförde att se Parthenon med att få se Loch Ness-odjuret med egna ögon. Författaren Virginia Woolf skrev att templet kommer att stå kvar även när världen gått under. Och arkitekten Le Corbusier menar att det inte har skapats någonting liknande under någon tidsålder.Byggnaden högst upp på Akropolis-klippan i Aten har dessutom fått symbolisera demokratin, västerlandet, hela vårt kollektiva minne.Den står även i centrum av en het konflikt mellan England och Grekland om återlämnande av kulturföremål. Den gäller framför allt vad som kallas Parthenon-frisen, den långsmala utsmyckningen högt upp längs templets väggar som fördes från Aten till British Museum i London för mer än 200 år sedan. Men än i dag står frisen i centrum för debatten om var kulturarv egentligen hör hemma: där de hittades eller där de eventuellt kan förvaras bäst.Ändå menar till exempel den brittiska antikvetaren Mary Beard att vi vet så oerhört lite om det här templet. Romarnas och grekernas tystnad om den storslagna byggnaden är egendomlig: bara ett enda stycke ur en resehandbok finns bevarad från antiken.Och över och under alltihop ligger Parthenons gåtor. Om vad byggnaden egentligen var till för - om den verkligen var ett tempel, eller kanske mest en skattkammare för Aten - och hur den byggas så samtidigt intuitivt och matematiskt. Vad den berömda frisen egentligen föreställer. Och vart den gigantiska Athena-statyn inne i templet, 13 meter hög, av guld och elfenben, egentligen tog vägen.I programmet möter vi författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, arkeologen Jenny Wallensten som är direktör för Svenska institutet i Aten och arkitekten Christina von Arbin från Svenska Parthenonkommittén.Dessutom hör vi uppläsningar ur den brittiska antikvetaren Mary Beards bok om Parthenon i svensk översättning av Margareta Eklöf. Uppläsare är Christina Höglund.Musiken i programmet är komponerad av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou.Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se

I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa. Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad. Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter. Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan. Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna. I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet. I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg