Podcast appearances and mentions of ulrika knutson

Midsommarafton har kallats för Sveriges egentliga nationaldag. Men utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat som vi gör, menar Ulrika Knutson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2021-06-23.Midsommar och Dalarna är evigt förenade, i en doft av björklöv, brännvin och bensin. Mycket av detta kan skyllas på konsten. Frågan är om vi alls hade firat midsommar utan nationalromantikens konstnärer.Hur Dalarna blev en angelägenhet för skönandarna i storstaden går att följa nästan dag för dag. 1872 hade Artur Hazelius rest i landskapet, och upptäckt att de traditionsbundna masarna moderniserade! Nya idéer spreds. Man måste skyndsamt ingripa, skrev Hazelius, om man åt forskningen ville rädda "de gamla boningar, som revs, dessa bohag, som ringaktades, dessa dräkter, som bortlades."Han lyckades över förväntan. Allmogen stod i kö för att pracka på honom gamla skaklar, slädar, färdtäcken och rosenmålade fästmögåvor.Hazelius fyllde Nordiska museet med grejer, men nöjde sig inte med skaklarna, utan började samla hus. 1891 öppnades Skansen, med äkta dalkullor i biljettkassan. Skansen blev en succé, det internationella begreppet för friluftsmuseum, och kullorna blev reklamskyltar i det Nationella svenska projektet, med kulmen i Stockholmsutställningen 1897. Där sålde man allt med hjälp av Rättvikskullor: ättika, kameror, öl, karameller och skor.Snart hade konstnärerna enrollerats i reklamindustrin för Dalarna och den svenska sommaren. Amalia Lindegren var först med Lillans sista bädd, en tablå med en sörjande Rättviksfamilj framför sitt döda barn. Detta dystra motiv blev mycket populärt och reproducerades snart i tidningar, på bonader och tallrikar. Muntrare var hennes Söndagsafton i dalstuga, där samma familj tar en svängom till fiol.Snart drar en omvänd Stora daldansen från söder upp mot Siljan. På sjuttonhundratalet gick arga dalkarlar till huvudstaden för att säga ifrån, nu är det stockholmarna som blivit nyfikna på Dalarna, konstnärer och författare inte minst. I täten Morasonen Zorn, följd av Larssons i Sundborn och Karlfeldt i Sång. Tonsättarna hängde på, både Hugo Alfvén och Moses Pergament blev fritidsmasar.Anders Zorn var ju barnfödd i Mora, en oäkting som tog revansch. Som framgångsrik målare köpte han gård, startade folkhögskola, och målade folket i helg och söcken.I sin roliga bok Dalarna som svenskt ideal, från 1937, skriver Gustav Näsström att "De nakna kullorna ha säkert spelat en större roll utrikes än här hemma som stimulans för dalaintresset."Zorn själv var i alla fall medveten om att han skapade helt nya ideal. 1897 målar han Midsommardansen, en tavla som fortfarande fungerar som turistbild. Påhejad av prins Eugen målar han de dansande paren, i den långa sommarskymningen, efter solnedgången i juni och juli. "Jag är glad att ha gjort den", skriver han. "Jag hade just då gett Morkarlby en ny lång majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma."Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också.Moraborna hade inte haft majstång på sextio år. Prästerna gillade inte hedniska seder, och bönderna tyckte att det var barnsligt. Men Zorn ville ha majstång, och beställde en stång av lokala snickare, som en regissör väljer sin rekvisita. Majstången accepterades, men Zorns vurm för dans och folkmusik väckte ont blod. När han kallade till "Tävlan på oxhorn, bockhorn samt fiol, bara gamla låtar" fick han kritik i pressen och anklagades för att "försöka skaffa sig ryktbarhet". Som om han inte var ryktbar nog! Och idag är Zornmärket i silver och guld den finaste utmärkelsen en spelman kan få.Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Det var inte roligt, inte för honom, och inte för Emma heller. Kanske kommer Carin Larsson och försöker trösta. Hon och Carl Larsson har också gjort sitt för rekvisitan runt midsommar, även om jag inte hittar någon majstång. Men lövruskor och kransar överallt. Larssons vadar i björklöv, med paradnumret "Ute blåser sommarvind" - en fresk för Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där ungdomar släpar löv och syrener, prästkragar och aklejor till skolavslutningen.1897, midsommarens märkesår, lämnar Carl Larsson också sin första skiss till Nationalmuseums trapphall, Gustav Vasa till häst. Prisnämnden hade redan bestämt sig för Ansgar som predikar kristendomen, men Larsson får hedersomnämnande. I tio år pysslar han sedan med Gustav Vasa, den svarta hästen blir vit, färgerna allt mer ljusa och klara, girlanger av björklöv, maskros och prästkrage upphäver tyngdlagen och skruvar sig mot sommarhimlen. 1906 är det klart. Kung Gösta rider in i Stockholm på midsommarafton 1523. Hästen har en plym av blåklint i manen. Bilden är inte riktigt klok. Carl David af Wirssén fick blodstörtning, men kritikern August Brunius lyste upp. Denna kung kommer "aldrig att uppfattas som en tråkig och akademisk historielektion... nej, som en frisk vårfläkt... till ungdomen." Ja, det är Gustav Vasa som postmodern sagobokskung. Inte klok, men kul.Det spårade ur även på andra sätt.Carl Larsson visste hur man virade löv som grönskar i hundra år. Med sin lätta Sundbornstil i grönt och rött och blont slog Carl och Karin Larsson käftarna i publiken, och bettet har inte släppt ännu. Vännerna var också trollbundna. Så länge Strindberg fortfarande var vän med Larssons bad han om råd för scenografin till pjäsen Kronbruden, med härbren och majstång. Inte ens August gick fri från smittan från Dalarna. Senare skulle han förstås bli arg på Calle, skylla honom för hycklare, och kalla hans hustru för dj-l.Till vänkretsen hörde också poeten Erik Axel Karlfeldt. Precis som Hazelius inventerade han allmogens Dalarna och fyllde skåp och lådor med ålderdomliga ord och uttryck. Inte bara namn på skaklar, utan framför allt på blommor - och könsorgan, gärna i samma fras, ord som doftar i midsommarskymningen: "Nattviol, veneris blomma, nosserot."Också Karlfeldts reklam för Dalarna med Fridolins lustgård och Jungfru Maria från Sjugareby betydde mycket. Hade Dalarna rentav blivit för populärt?"Sjurberg har blivit Dalarnas Djursholm, en avlägsen förstad till Stockholm", gnydde författaren Karl-Erik Forsslund. Han hade ju sökt sig dit för att slippa det själlösa storstadslivet, som han skrev i kultboken Storgården, 1901. Karlfeldt höll med. Kärleken till Dalarna höll på att spåra ur, i "ett sentimentalt kelande med detta landskap, varav vi infödingar äro föga tilltalade."Det spårade ur även på andra sätt.Vän med Forsslund och Karlfeldt var konstnären Gustaf Ankarcrona. Han grundande Leksands förträffliga hemslöjd, och som nykterhetsman och folktalare samlade han ungdomar i tusental när han lät retoriken flöda i Tällberg. I dikten Demagogisk söndag driver Karlfeldt med Ankarcronas - Adrian Brushanes - guldskägg och "sköna ben" - han var lite för tjusig för sitt eget bästa. Men han kompenserade med mindre tjusiga ideal. Mot slutet av sitt liv kallade han sig "frän antisemit" och hade Hitlers porträtt på skrivbordet när han gick ur tiden 1933.Det är inte utan att dalahästarna från Nusnäs knäar under en sådan ryttares tyngd.På 1990-talet vred konstnären Peter Johansson verktygen ur de gamla mästarnas händer; skrudad i Zorns röda rock och Ancarcronas knätofsar lade han hela Dalarna på analyssoffan, och sågade upp dalahästarna i skivor, paketerade i plast och placerade dem i kyldisken. Men bäst före datum går visst aldrig ut. Och nu är det midsommar igen.Ulrika Knutson

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina – med flera av radions korrespondenter.Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism – eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner.Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri.I andra timmen:Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson.Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson.Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka.Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren – och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Hélène BennoProducent: Mårten FärlinTekniker: Mikael Sarabi

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1: Två dagar kvar till USA-valet. Samtal med korrespondent Roger Wilson inför slutspurten. Vilka farhågor och förväntningar finns det i omvärlden på vem som tar över i USA? Vi analyserar retoriken och debattklimatet i den amerikanska valkampanjen. Hör om också om en ny unik begravningsplats inför Allhelgonahelgen. Krönika Ulrika Knutson om två kulturpersonligheter som gick bort i veckan.Panelen med Anders Lindberg, Aftonbladet, Linda Jerneck, Expressen och Adam Cwejman, Göteborgs-Posten, om utbrytare från Vänsterpartiet och om Centerpartiet borde öppna dörren för Sverigedemokraterna. Bland annat.Timme 2: Brittiska Tory-partiet får en ny ledare - kan det rädda partiet? Reportage från svenskbygd i Wisconsin där valvinnaren också blivit landets president de senaste 20 åren.Hur förbereder sig EU och Ryssland för en ny amerikansk president. Samtal med våra korrespondenter. Ekonomisk kris i Tyskland har lett till en politiskt kris. Reportage. Det är 50 år sedan ”Rumble in the Jungle”, den historiska boxningsmatchen i Kinshasa. Kåseri med Augustin Erba om trilskande mobiler.Programledare Helen Benno Producent Richard Myrenberg Tekniker Jakob Gustavsson

Vi bilar oss fram med möda genom ett Rom där kollektivtrafikstrejk råder. Italienare är inte mycket för blixtlåsprincipen i trafiken — det är mer här-kommer-jag-principen som gäller — men solen skiner och det är 28 grader varmt. Vår bas är Hotel Locarno, efter att ha njutit av vänners gästfrihet på Palazzo Tiglio i Toscana. Av de rapporterade skyfallen märker vi inte mycket, utom en körare på motorvägen i onsdags. Finansministern lägger budget och ska rensa bland myndigheter, men det är inte direkt några kända, större myndigheter som får stryka på foten. Och så blir det skattesänkningar till "de rika" och "män", om man ska tro pressen. Vi vädrar tidig valrörelse. Och sossarnas lotteriskandal bara rullar vidare. Hur retro är det inte att sjukvården fortfarande faxar journaler? Och hur kommer det att Svenska Kommittéen mot Antisemitism under Ulrika Knutson har svårt att få något sagt och gjort efter den 7 oktober och när vänstern är full av antisemiter, men har lätt att angripa islamofobin? Typisk finvänster. Dessutom har de styrelsemedlemmar som baktalar Magnus Ranstorp, som gjort mer än någon annan för att förklara den militanta islamismen för oss. Mycket känns som en agentroman nu: exploderande personsökare, historien bakom Nord Streams sprängning och den ryska sleeper-familjen som nyligen blev hemskickad till Ryssland, trots att barnen inte ens visste att de var ryssar. Påminner oss om tv-serien Americans, som är värd att se. MP går upp en aning, men blir allt tydligare ett parti av hyfsat utbildade kvinnor i storstad. Segregeringen i väljarkåren hårdnar. Vi frossar i italiensk mat och vill ha tips på var vi ska köpa parmesan: hjälp oss! och till sist Eric Linklater och Djuphavspirater. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kerstin Ekmans Rätten att häda från 1994 är ett rykande försvar för yttrandefriheten och det klara förnuftet. Ulrika Knutson läser en text som samtidigt är högaktuell och en produkt av sin tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-08-17.Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagar, från 1766. Vi kan tacka Peter Forsskål för dem. Hans pamflett Tankar om Borgerliga Friheten inspirerade några år tidigare. Högst av alla friheter satte han skriv-friheten.Hans text blev genast indragen av censuren och Forsskål fick gå i landsflykt. Det passade honom inte så illa. Han var en av Linnés lärjungar. Tyvärr dog han i Jemen, bara 31 år gammal. Linné döpte en liten nässla efter honom, till Forsskalea Tennacissima - "kärv, stickig, hårdnackad och envis".Som Linnélärjunge strävade Forsskål efter nytta. Skrivfriheten hade ganska lite med jagets romantiska uttrycksbehov att göra. Snarare handlade det om jagets behov av kunskap.Alla medborgare måste få bli bekanta med "samhällets tillstånd", ansåg Forsskål. Det var en djärv åsikt på hans tid, när de flesta svenskar slet ont i jordbruket och inte begärde mer än en sup eller två när arbetsdagen var slut. Samhällets tillstånd orkade ingen bry sig om.Men Forsskål var optimist. Han trodde på folkbildning. Friheten krävde inte bara fri press utan ett "upplyst publikum".Idag lever vi i det fria ordets paradox. Ordet är friare än någonsin - hos oss i Sverige - men Forsskål hade nog tyckt att "den upplysta publiken" beter sig konstigt. Konspirationer och fakta-resistens skulle han inte ha gillat. Han hade väntat mer av det klara förnuft som också Kerstin Ekman hyllar i sitt tal Rätten att häda. Hållet den 15 oktober 1994.När hon talade hade krutröken ännu inte lagt sig. Bara fem år tidigare hade Ekman och Lars Gyllensten lämnat Svenska Akademien, i protest mot att den vägrat ge sitt stöd åt Salman Rushdie. Hans roman Satansverserna hade de iranska ayatollornas fatwa över sig. Rushdie hade gått under jorden. Bara året innan hade hans norske förläggare William Nygaard nätt och jämnt överlevt ett mordattentat. Faran är inte över. Det finns fortfarande ett pris på Salman Rushdies huvud.Texten var länge ur tryck, men återpublicerades våren 2020 i tidskriften Essä, tillsammans med sex kommenterande texter. Kerstin Ekmans tal är dubbelt läsvärt, både som appell för yttrandefriheten och som kulturhistorisk produkt av sin tid. 1994 är länge sedan.Talet speglar tiden före den stora mediala revolutionen. Webb och sociala medier var knappt påtänkta. Mobiler låg inte i var mans ficka. Det var bara fem år efter murens fall. Svenska Akademiens uppfattning vägde tungt. Dess kapital var ännu stort.Kerstin Ekmans tal handlar inte så mycket om Salman Rushdie och islam, utan mer om upplysningen och försvaret av den "skeptiska humanismen" i Hjalmar Söderbergs anda. Här ser man hur mycket Söderberg betytt för Ekman. Hon börjar med en chockeffekt, beskriver en barnpornografisk bild, där två män urinerar på en liten flicka. Hon äcklas, ändå vill hon försvara rätten att publicera den. Hon hyllar de gamla grundlagarna och Forsskåls tryckfrihet. Några år senare svängde det - idag är det förbjudet att inneha, till och med att betrakta en sådan bild. Och märk väl, en av de få som fällts för detta brott är ingen vanekriminell, utan serieöversättaren Simon Lundström, som i sin dator hade japanska mangateckningar. "Döma teckningar, är svenskarna inte riktigt kloka"? undrade den amerikanska fotografen Sally Mann.Kerstin Ekmans text är kärv, stickig och envis, som Forsskåls nässla. Riktigt giftig när hon skildrar den svenska aningslösa välviljan, de "rosiga kindernas cynism" - till exempel i form av ekosocialister som drömmer om ett paradis bortom demokratin. Detta fenomen försvann inte med nittiotalet. "De rosiga kindernas cynism" - vilket uttryck - blossar upp då och då, både i klimatdebatten och i identitetspolitiken. Eller vad ska man säga om Uppsala universitet som glömde allt de visste om akademisk frihet och källkritik, och mästrade kulturantropologen Ingalill Arvidsson för att hon på ett seminarium, uppmanad att svara på en fråga om uppslagsord i gamla arkiv, använt n-ordet, som var det konkreta uppslagsordet. Detta inte menat som stöd för de frihetskämpar som bryr sig mindre om samhällets tillstånd än rätten att köpa n-ordsbollar i närbutiken så fort suget slår till.Kerstin Ekman talar också om "den vämjeliga bönhustraditionen" i Sverige, med dess drag av botgöring och underkastelse. Detta förstod nog den bildade borgerligheten för 25 år sedan, särskilt om de legat i Uppsala och lyssnat på när Ingmar Hedenius läste lusen av biskoparna. Men idag i världens modernaste land - vem ska ta åt sig? 68-vänstern eller P O Enquist och arvet från Hjoggböle. Lite bönhus ska väl den sekulariserade svensken tåla?Kerstin Ekmans text kommenteras hövligt av sex olika författare. Det är bara Agneta Pleijel som törs ta henne på allvar, och svara på Ekmans skarpa kritik av religion, och av Birgitta Trotzig. Pleijel menar att Kerstin Ekman gick för långt när hon skrev att intresset för plågade sovjetiska öden, som poeterna Mandelstam, Tsvetajeva och Achmatova, ibland fått karaktären av dödsfascination - "en på mycket långt håll ljuv svindel inför deras undergång".Detta är inget huvudspår i Kerstin Ekmans text, men det är starka ord. Kerstin Ekman själv, liksom Hjalmar Söderberg, uppehåller sig ofta vid nazisternas illgärningar, utan svindel vid avgrunden. Detta måste ha med tiden att göra. Det var ju 1994, de sovjetiska arkiven hade just blivit tillgängliga och alla fynden gav många rubriker. Det var först då som man fick veta att Osip Mandelstam verkligen dog i ett uppsamlingsläger på väg till Vladivostok. Det kan förresten vara på sin plats att påminna om att de ryska arkiven inte längre är öppna. Putin sitter på nycklarna sedan många år. Men då hade fakta just börjat röra sig. Kunde detta förväxlas med dödsfascination?Ett uppriktigt tack får Kerstin Ekman från Mohammad Fazlhashemi, nu professor i islamsk teologi och filosofi i Uppsala. Han ger bakgrunden till fatwan mot Rushdie, hur den shiamuslimske ayatollan Khomeini hittade ett utrymme för att framstå som den sanne försvararen av islam, också i sunniters ögon. Det var ett politiskt mästardrag. Mycket tragiskt däremot, att inte de diplomatiska ansträngningarna förmådde efterträdaren Khamenei att lätta på fatwan. Ett tag såg det så ut.Vad Mohammad Fazlhashemi tackar Kerstin Ekman för är att hennes klara förnuft vägrade skuldbelägga alla muslimer för brottet mot Rushdie, något som sker då och då, i vår upplysta tid. Professor Fazlhashemi bidrar med en personlig anekdot. När debatten rasade som värst skulle han själv lämna in bilen till reparation hemma i Umeå. Mekanikern tog nycklarna, spände ögonen i professorn och ville ha besked, inte om kardanknutar eller bromsar. Han ville veta om kunden var villig att verkställa den dödliga fatwan mot Rushdie och hans svenska förläggare. Fazlhashemi skakade av sig alla känslor frågan väckte, och gav ett kort och koncist svar: Nej!Ett kvarts sekel går fort. Mycket hinner hända, eller händer inte alls. Ungefär vid samma tid då tidskriften Essä tryckte om Kerstin Ekmans text ombads Svenska Akademien att lägga ett ord för den fängslade svenske medborgaren Gui minhai. Men Akademien tyckte inte att det var deras uppgift att försvara Guis yttrandefrihet. Det finns andra organisationer som sköter sådana saker betydligt bättre än Akademien, enligt ständige sekreteraren. Och det är ju tur.Ulrika Knutson, journalist och författareKällorEmi-Simone Zawall (red): Tidskriften Essä, nummer 5: Rätten att häda, 2020. Först publicerad 1994 av svenska Rushdiekommittén i samarbete med Studiekamraten.Peter Forsskål: Tankar, om Borgerliga Friheten. på Litteraturbanken.se, Atalntis 2017, red Gunilla Jonsson. Originalet publicerat 1759.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:- Tjugo mil norr om kriget i Gaza beskjuter israeliska styrkor och Hizbollah varandra - men ett större krig har än så länge inte brutit ut. Hör Martin Svenningsen - vår utsände i Istanbul och Kassem Hamadé, Expressen som länge bevakat mellanöstern.'- Det har skett en rad självmord inom de så populära K-pop-branschen. Och det har länge pågått ett samtal om koreanska popartisters mentala ohälsa. Hör reportage från Sydkorea av Viktor Löfgren och Freddi Ramel.- I Frankrike blev EU-valet i början av juni en stor framgång för ytterhögern. Det är skälet till att den franske presidenten Macron har utlyst nytt parlamentsval. Hör reportage av Margareta Svensson.- Krönika av Ulrika Knutson.- Panelen med Karina Cubilla, Arbetet. Fredrik Haage, Smålandsposten och Henrik Jalalian, Dagens ETC.I andra timmen:- Natten mellan torsdag och fredag är det dags för den första debatten i det amerikanska presidentvalet. Debatt i TV mellan president Joe Biden och förre presidenten Donald Trump. Hör Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala Universitet.- I vissa områden kan sommaren innebära att rekryteringen till gängen tar fart. Det har polisen varnat för. Hör reportage av Nathalie Rothschild.- På måndag påbörjas världens största vetenskapliga skogskongress, den arrangeras vart femte år, detta år i Stockholm. Den svenska skogen är ett sorts hjärta ändå - den finns ju nästan överallt - och på ett allemansrättsligt, kollektiv plan tillhör den oss alla. Hör samtal med Lisa Röstlund, jounalist Dagens Nyheter som gjort granskningar om skogen och skrivit boken ”Skogslandet”.- UFO - Unidentified flying object - alltså möjliga flygande utomjordingar. Detta tas på allt större allvar i USA - det är inte längre automatiskt - ett stoff för konspirationsteorier. Hör reportage av Roger Wilson. '- På måndag samlas det indiska parlamentet för första gången sedan valet. Det hindunationalistiska BJP gjorde sitt sämsta parlamentsval på tio år och behöver nu förhandla med andra partier för att behålla regeringsmakten. Hör reportage av Naila Saleem.- Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Peter BjurboTekniker: Behzad Mehrnoosh

Det här är en berättelse om ett religiöst krig mot en bestseller, som kostat människor livet. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Den framgångsrike indiskfödde författaren fick i början av 80-talet ett sensationellt genomslag med sin roman Midnattsbarnen. Han blev känd som en uppburen intellektuell debattör tills publiceringen av Satansverserna, som skapade protester över hela världen och gjorde Salman till en bricka i ett storpolitiskt spel. Han tvingades hålla sig gömd under många år efter att iranske ayatollan Khomeni utfärdat en Fatwa, en uppmaning om att världens muslimer ska mörda Rushdie och människor kopplade till hans nya roman Satansverserna. I augusti 2022 är det som att Salmans förflutna hinner ikapp honom, när han utsätts för en knivattack. Det här är en historia om den intellektuella provokatören som blivit en symbol för yttrandefrihetens gränser. Avsnittet är gjort våren 2024 av produktionsbolaget DIST.I avsnittet medverkar Expressens kulturchef Victor Malm, journalisten och författaren Ulrika Knutson och Rouzbeh Parsi som är programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Carl-Johan UlvenäsLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen i programmet är hämtade från Pathe, Sveriges Radio, Sveriges Television, BBC, Deutsche Welle, BBC, NBC, ABC, CBS, France24, Le Monde, The Telegraph, Universal, HBO, CNN, TVO, The Booker Prizes, ICA, AP, AFP.

Dessutom: satir med Public Service, krönika, panelen och kåseri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1Klimattoppmötet COP28 i Dubai är inne på sluttampen - kommer det bli något avtal? Samtal med Mathias Fridahl på Stockholm Environment Institute och reportage om det växande hotet som alla luftkonditioneringsapparater utgör - redan idag slukar de en femtedel av världens energi.Afrikakorrespondent Richard Myrenberg rapporterar från översvämningarna i Östafrika.Debatten om den svenska narkotikapolitiken har åter väckts till liv. Samtidigt som experter vill se en avkriminalisering av narkotikabruket, värnar politiken om förbudet. Kan Norge visa vägen till en fungerande kompromiss?Nybyggda hus fortsätter fascinera och irritera. Nu prisas ett omtalat hus i Göteborg som är byggt i klassisk stil - samtidigt som bedömare skakar på huvudet. Krönika av Ulrika Knutson om Finland och Pisa-undersökningen.Timme 2Vi besöker vi Kärrtorp 10 år efter nazisternas attack mot demonstranter där och hör om det nya begreppet ”flytande fascism”.Satir med public service.Den kinesiska ekonomin hackar - på påverkas omvärlden om det blir kris i Asiens ekonomiska motor? Hör Kinakommentator Hanna Sahlberg.Även Europas ekonomiska motor Tyskland har grus i maskineriet. Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Det är Nobeldagen idag. En av de svenskar som fått priset i litteratur är Nelly Sachs, kanske vår internationellt mest kända pristagare, men inte så omtalad här i Sverige.Kåseri av Emil Jensen om hur vi använder liknelser med djur i språket.Programledare: Jesper LindauProducent: Anna PandolfiTekniker: Sophie Andersson

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Vi rapporterar om det senaste läget i Gaza. Bland annat om de akuta medicinska utmaningarna. Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, i studion.Samtal om hur man kan se kriget mellan Israel och Hamas ur ett folkrättsligt perspektiv. Gäster: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.Reportage om debatten i Tyskland om den minneskulturen efter förintelsen, en debatt som intensifierats efter kriget mellan Israel och Hamas.Krönika av Ulrika Knutson - om kulturredaktionerna som försvinnerPanelen: Tove Lifvendahl, Svenska dagbladet, Lovisa Arvidsson, Länstidningen Östersund, Ellen Gustafsson, Dagens IndustriTimme 2:Snart kommer sannings och försoningskommissionen med sin rapport. Reportage om tornedalingar som försöker återta sitt modersmål Meänkieli.Public ServiceKD håller riksting i helgen. Reportage om partiets utmaningar i opinionen och om en gammal konflikt som tycks blossat upp igen.Vi besöker Rotterdam i Holland som likt Sverige drabbats av våldsbrott kopplade till organiserad brottslighet.Intervju med Sveriges sista kulturråd i Moskva - Maria Lind. Hon lämnade Ryssland i somras och UD har beslutat att lämna tjänsten vakant på obestämd tid.Kåseri av Lotta Eriksson

I Godmorgon världen ägnar vi stora delar åt situationen i Israel och Gaza efter Hamas hänsynslösa angrepp på israeliska civila för en vecka sedan. Du hör också Panelen om Sverige bör dra tillbaka erkännandet av Palestina och krönikör Ulrika Knutson om litteraturens försök att trösta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Hör vår korrespondent Cecilia Uddén, Bitte Hammargren, Utrikespolitiska institutet och Karin Aggestam, statsvetare vid Lunds universitet.Drabbade civila i kriget mellan Hamas och Israel har hörts i radio under veckan.Parlamentsval i PolenUrsprungsbefolkningen i Australien föremål för folkomröstningKrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:Hör Ginna Lindberg, USA-korrespondent och Maria Persson-Löfgren om omvärldens reaktioner på det som händer i Israel och GazaGisslan ska hem - så ser kontraktet ut mellan israeliska staten och dess befolkningPublic ServiceSå har Moderaterna förändrats under sitt samarbete med SverigedemokraternaHiphop 50 årKåsör Lotta EriksonProgramledare: Jesper LindauProducent: Katarina von Arndt

Poeten Gunnar Ekelöfs liv och skrivande är i fokus i Jesper Högströms nya biografi Minnet och rädslan. Mikael Timm och Ulrika Knutson diskuterar om vi får veta något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. MÖNSTERGURUN KAFFE FASSETT PÅ MILLESGÅRDENPå Millesgården i Stockholm blommar det just nu, trots nollgrader på nätterna. Det är stickgurun och textilkonstnären Kaffe Fassett och hans kreativa kollektiv som tagit över lokalerna med broderade kuddar, blommiga tyger och stora lapptäcken. Kaffe Fassett har varit ett namn i textil-Sverige sedan 80-talet när hans bok ”Praktfulla broderier” kom ut på svenska. Han har ställt ut sina stickade tröjor och korsstygnsbroderier både Nordiska museet (1990) och på Prins Eugens Waldemarsudde (2006) och hemma i England på ärofyllda Victoria & Albert museum. Nina Asarnoj har träffat Kaffe Fassett, född 1937, på Millesgården DET JUDISKA FOLKETS EUROPEISKA HISTORIA I NY BOKDet judiska Europa mellan den franska och den ryska revolutionen är ämnet i ”Vakna mitt folk! av Eva Ekselius. Det handlar om den så kallade askenasiska judendomen alltså de judar som bosatte sig i norra och östra europa under medeltiden och som skapade sin kultur där. Författaren till boken, Eva Ekselius, är gäst i programmet.OBS OM JANE AUSTEN SOM BREVSKRIVARE I dagens OBS-essä får vi stifta bekantskap med en brevskrivare som inte var särskilt snäll, men ofta ganska rolig. Det handlar om Jane Austen. Litteraturkritikern Annina Rabe har läst hennes brev, och funderar över betydelsen av rätt mottagare. Denna essä sändes första gången 2017.Programledare: Gunnar BolinProducent: Nina Asarnoj

Dessutom om den afrikanska svinpesten, miljözoner, panelen, krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Emil Jensen i Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer. Godmorgon, världen! den 17 septemberFörsta timmen:* Gängvåldet* Behöver Sverige en skattereform?* Splittringen i Israel* Krönika Ulrika Knutson* Veckans panelAndra timmen:* Utökade miljözoner för biltrafiken i London väcker protester* Kompositören Sjostakovitj och konsten att överleva i en diktatur* Satir med Public service* Den afrikanska svinpesten och djurhållningen* Alkoholens risker* Kåseri Emil Jensen Programledare Jesper LindauProducent Margareta SvenssonTekniker Hanna Melander

Dessutom om Sverige som slavnation, Ryska Wagnerarmén i Mali och Ukrainas spannmålstransporter. Krönikör Ulrika Knutson, kåseri Emil Jensen, satir med Utkantssverige. Godmorgon, världen! den 20 augustiFörsta timmen:* Ukrainas president Zelenskyj i Sverige* Ukrainas spannmålsexport i frontlinjen* Säkerhetsläget efter den höjda terrorhotnivån* Den siste som dömdes för hädelse i Sverige* Krönika av Ulrika Knutson* Veckans panelAndra timmen:* När Sverige var en slavnation* Ryska legoarmén Wagner och säkerhetsläget i Västafrika* Satir med Utkantssverige* 50 år med stockholmssyndromet* Inför VM-finalen i fotboll* Kåseri av Emil JensenProgramledare Jesper LindauProducent Margareta SvenssonTekniker Rasmus Allansson

Dessutom om varför sommarlovet är så långt, satir med Utkantssverige, krönika med Ulrika Knutson och veckans panel. Godmorgon, världen! är Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Godmorgon, världen! den 23 juliFörsta timmen:Konflikten kring KoranbränningarnaVal i SpanienVarför är sommarlovet så långt?Veckans krönikör Ulrika KnutsonVeckans panel: Måns Wadensjö, Norrländska socialdemokraten, NSD Leonidas Aretakis, Flamman Paulina Neuding, Svenska Dagbladet, SvDAndra timmen:Nu blir det krav på innehållsförteckning för vinRysslands förhållande till halvön Krim Veckans satir med UtkantssverigeFörfattaren Henrik Berggren om Landet utanför del 3 åren 1943-45Sydafrikas rugbyteam som enande kraftKåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare Åsa FuruhagenProducent Margareta Svensson Tekniker Erika Engborg

Att stiga ner i författaren Elin Wägners (1882-1949) universum av rösträttskamp, kvinnokamp, radikalpacifism och ekologiska tankar är en intressant relief till de stora händelserna under 1900-talets första halva. Elin Wägner sticker ut och är många gånger besvärlig, men hon är samtidigt en framgångsrik journalist och populär författare.Första halvan av 1900-talet var en brytningstid när ideologier och rörelser bröts mot varandra samtidigt som två världskrig förödde världen. Det var under denna tid som journalisten och författaren Elin Wägner blev en tongivande röst i den svenska debatten.I den nymixade reprisen av avsnitt 125 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och journalisten Ulrika Knutson om Elin Wägner, en av 1900-talets tongivande gestalter.Elin Wägner blev en portalfigur i kampen om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes bok Pennskaftet kom att popularisera kampen om kvinnlig rösträtt. Ganska snart efter att allmän och lika rösträtt införts kom hon att kritisera hur demokratin fungerade.Radikalpacifisten Elin Wägner hamnade i mycket impopulära ställningstaganden i skuggan av det aggressiva nazityskland. Demokratierna blev nazifierade i när de rustade för att stå emot Nazityskland och Sovjetunionen.Elin Wägner är kanske mest intressant när hon kritiserar industrialismen och tidigt formulerar ekologiska tankar om glada grisar och närproducerat.Foto: Sören HåkanlindMusik: A sentimental gentleman from Georgia av Isham Jones And His Orchestra Star Dust från 1921 Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur skulle en bildningsresa se ut här i Sverige? Kalle Lind och Ulrika Knutson är våra reseledare. Ulrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Finns det plats för vård när fångarna blir fler?Även den här veckan har skjutningarna och sprängningarna fortsatt i Sverige - och i torsdags presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya detaljer kring straffskärpningar för brott som begås inom kriminella nätverk. Bland annat föreslås straffet för grovt vapenbrott att fördubblas - från minst två år till minst fyra års fängelse.Kriminalvården har beräknat att alla straffskräpningar som ingår i Tidöavtalet kommer att fördubbla antalet intagna i fängelser.Frågan är då om man kommer att kunna ge behandling till de interner som behöver det inne på anstalterna - och vad som händer med återfallen i brott.Vår reporter var med på ett möte hos KRIS - kriminellas revansch i samhället - i Södertälje.Biografernas uppståndelseBiograferna har fått kämpa dom senaste åren. Coronapandemin lamslog branschen å sedan har vi ökningen av strömningstjänster som folk fick vänja sig vid under pandemin. Så det vore inte konstigt om biobranschen skulle ha svårt att locka publik.Men på flera håll i landet verkar bion stå sig ganska bra – flera nya öppnar å biobesökandet ökar igen efter pandemiårens låga nivåer. Så vad är det egentligen som gör att bion alltid tycks klara sig, trots att det nu å tidigare siats om en annalkande "biodöd"?Svagare stöd för Erdoğan inför turkiskt valOm precis två veckor ska Turkiet välja president och parlament.Opinionsundersökningar pekar på ett rysarval och för första gången på årtionden talas det om att president Erdoğan och hans AK-parti riskerar att förlora makten.Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte Istanbuldistriktet Kasimpasa. Ett arbetardistrikt där Erdoğan växte upp och som varit honom trogen- men där det nu syns sprickor i det annars omfattande stödet..Timme 1:Många intressenter strider om SudanSå ska färre kriminella återfalla i brottBiografernas återuppstår trots tuff konkurrensKrönika Ulrika Knutson om valborgsballonger och drinken "Pisspotta"PanelenTimme 2: Erdoğans minskade stöd inför valet - vi besöker hans hemkvarter i IstanbulPublic ServiceÄlvarnas ställning - protester på 60-talet, vad händer nu när behovet av el ökar?Film om samer tillgängliggörs på KBKänd djurklinik i Indien fortsätter att rädda fåglar i värmeböljanKåseri av Mark LevengoodProducent: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson Programledare: Svjetlana Pastuhovic

Lyssnarjuryn avslöjar vem som får Sveriges Radios Romanpris 2023. Hör när vinnaren får beskedet. Möt tidigare romanpristagaren Nina Wähä. Och så bjuder vi på lyssnarnas topp tre av nödvändiga romaner! Det har varit en intensiv och svettig vecka för vår Lyssnarjury när de inför öppen ridå vänt och vridit på de fyra nominerade böckerna till Sveriges Radios Romanpris 2023: "Natten" av Sara Gordan, "Hemsökelse" av Khashayar Naderehvandi, "Björnjägarens döttrar" av Anneli Jordahl och "Ovanjorden" av Mikael Berglund. Nu är det dags att fatta beslutet! Vilken författare får 30 000 kronor? Och hur stor blir glädjen hos den som vinner när Lyssnarjuryn ringer upp för att gratulera? Makten ligger i lyssnarnas händer.HUR VIKTIGA ÄR EGENTLIGEN LÄSARNA FÖR FÖRFATTAREN?Medan Lyssnarjuryn röstar och deras röster räknas, pratar vi med två tidigare romanpristagare, Nina Wähä och Jonas Brun, om vad läsarna egentligen betyder för dem. Och hur var det att höra Lyssnarjuryn diskutera deras böcker inför öppen ridå?ULRIKA KNUTSON: SÅ HAR ROMANEN FÖRÄNDRATS PÅ 20 ÅRI år delar vi ut Sveriges Radios Romanpris för trettionde gången. När priset firade tio år, 2003, fick kulturjournalisten Ulrika Knutson frågan: vad har hänt med romanen på dessa tio år? Ingenting, blev hennes svar då. Men vad svarar Ulrika Knutson nu? När det gått 20 år till?MARIE LUNDSTRÖM: HÄR ÄR LYSSNARNAS TRE MEST NÖDVÄNDIGA ROMANER!Vilken roman kan du inte klara dig utan? Den svåra frågan har Marie Lundström ställt till lyssnarna under Litteraturveckan i P1. Av alla omsorgsfulla och generösa svar vi fått in, (TACK!), bjuder vi nu på lyssnarnas topp tre av nödvändiga romaner!"Bröderna Karamazov" av Fjodor Dostojevskij "Hundra år av ensamhet" av Gabriel García Márquez"Återstoden av dagen" Kazuo Ishiguro"Din stund på jorden" av Vilhelm Moberg"Mästaren och Margarita" av Michail BulgakovProgramledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Dessutom konstnären Laurie Anderson som ställer ut i Stockholm, reportage om Japansk ambivalens till kinesisk turism, om stormakternas intresse för Nepal, om psykedeliska svampar mot depression, krönikör Ulrika Knutson, kåsör Pamela Jaskoviak. TIMME 1*Protesterna växer mot domstolsreformen i Israel*Moderaterna stabila men regeringen tappar förtroende*Japan både behöver och besväras av kinesisk massturism*Psykedeliska svampar mot svåra psykiska problem*Krönikör Ulrika Knutson*Panelen med Anders Lindberg, Aftonbladet, Susanne Nyström, DN och Kajsa Kettil, Borås TidningTIMME 2*Extremt jämnt inför valet i Finland nästa vecka*Varför röner inte IPCC:s alarmerande rapport större uppmärksamhet?*Satir med Public Service*Nepal försöker värna sin självständighet gentemot stormakterna*Artisten och konstnären Laurie Andersons svenska farfar fabulerade vilt*Kåsör Pamela Jaskoviak

I Godmorgon världen dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emil Jensen, satir med Public Service och Panelen. Timme 1:Ryssland skymmer sikten för hotet från Kina - kan vi ha flera konflikthärdar i huvudet samtidigt?Finländarna fortsätter att göra gemensam sak med Sverige i Nato-frågan. Men hur länge?Koranbränningarna - men upprördheten i Mellanösterna är förhållandevis svagtEn flygel flyttar ut från Fasching - så tämjer man en nyKrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:USA och ännu ett polismord - men denna gång är reaktionerna mindre - vad beror det på?Public ServiceFärdiga fröblandningar ska locka heminredningsintresserade Vart går Centerpartiet under ledning av Demirok?Fiji översvämmas efter klimatförändringarnaKåseri av Emil Jensen

I Godmorgon världen dessutom krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Helena von Zweigbergk, satir med Public Service och Panelen. Cherson är befriatMänniskor dansade på gatan och den ukrainska flaggan vajar i Cherson. Ryska armén har dragit sig tillbaka över floden Dnipro, under kaotiska former har det rapporterats. I Ryssland är stämningen deppig och människor är rädda. Samtal med korrespondent Maria Persson Löfgren som precis varit i Moskva och TV4s korrespondent Jona Källgren, som befinner sig på plats i Cherson, om vad denna befrielse betyder för den vidare utvecklingen.Spioner mitt ibland ossTvå bröder har åtalats för grovt spioneri. Under mer än tio år har den ena av de jobbat på olika svenska myndigheter, däribland Säpo. Det kan vara en av Sveriges största spionskandaler som är på väg att rullas upp. Hur vanligt är det med spioneri av dessa mått? Samtal med Michael Jonsson, forskningsledare på FOI, som har europeisk institutionell spioneri som specialitet.Alexandria på väg att gå underKlimattoppmötet COP 27 pågår i egyptiska Sharm el Sheik. Den egyptiska kuststaden Alexandria är ett prominent exempel för hur klimatförändringarna kan drabba en modern storstad. Vi hör också Ekot klimatreporter Annika Digréus på plats i Egypten.Timme 1:Cherson befriatDet moderna beredskapslagretSpioner, spionerSången som samlar protesterna i IranKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Helle Klein, Susanna Popova och Patrik KronqvistTimme 2:Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg om konsekvenserna av mellanårsvaletKultur som glädjespridare i BaltimoreSatir med Public ServiceEkots klimatreporter Annika Digréus om vad som händer på COP 27 till veckanAlexandria går underSven-Bertil Taubes sista projektKåseri av Helena von Zweigbergk Producent: Luise Steinberger, Nina Benner och Katarina von ArndtProgramledare: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson 

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan. Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna. I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet. I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan. Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna. I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet. I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan. Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna. I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet. I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg

I Godmorgon världen denna vecka även om hur Putin motiverar kriget för ryssarna, om hotade klimataktivister i Colombia och så kultursamtal om Amber Heard- och Johnny Depp-rättegången - vad får den för konsekvenser här i Sverige? Panelen, Public Service och krönika av Ulrika Knutson. Skolskjutningen i UvaldeIdag söndag besöker USA:s president Joe Biden Uvalde i Texas där 19 barn och två lärare mördades på en skola i tisdags. Polisen har de senaste dagarna medgett att de borde ha ingripit tidigare för att försöka stoppa mannen som i nära en timme kunde barrikadera sig med barnen inne i ett klassrum. Och i Uvalde, en liten stad där många känner varandra, är chocken och sorgen förstås enorm. Vår korrespondent Cecilia Khavar var på plats under veckan.Modernt broderi som konstFörr i tiden har broderi använts för att göra utsmyckningar och uppbyggliga religiösa uppmaningar. På senare år har allt fler kvinnor omvärderat broderandet och uttrycker sig på nya sätt. Mest känd är antagligen Britta Marakatt-Labba, som broderar samiskt vardagsliv och historia. Just nu är hon aktuell på Venedigbiennalen där nio av hennes verk ställs ut.Heard mot Depp - vad får rättegången för konsekvenser i Sverige?Vi ägnar oss också åt rättegången i USA som lockat en enorm TV-publik globalt. Samtalet om rättegången, inte minst i sociala medier, har varit mycket intensivt. Delar av det går väl faktiskt inte ens att kalla ett samtal utan kanske mer aggressivitet i språklig dräkt.Det handlar i all fall om skådespelarna Johnny Depp och Amber Heard som har stämt varandra på stora belopp. En tvist som i grund och botten handlar om misstänkt våld i deras relation.Hör veckans kulturpanel samtala om betydelsen av rättegången här i Sverige. Mer i programmet: Timme 1:Skolskjutningen i UvaldeSå motiverar Putin kriget för ryssarnaKlimataktivister hotas till livet i ColombiaBroderiet som konst - på ett nytt sättKrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:Partiernas pengar - så viktiga är de för valutgångenStundande parlamentsval i FrankrikeSatir med Public ServiceMångfaldsuniversumet Star warsKulturpanel: Heard mot Depp - hur påverkar rättegången Sverige?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Jesper LindauProducent: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson

I dagarna lämnar Sverige in en ansökan om medlemskap i Nato. Ett skifte i säkerhetspolitik men också i självbild? Hör kulturjournalisterna Per Svensson och Ulrika Knutson om vilka vi varit och vilka vi är på väg att bli. YO-YO MA FÅR BIRGIT NILSSON PRIZEI dag tillkännagavs att ett av världens största priser inom den klassiska musiken Birgit Nilsson Prize går till den världsberömda cellisten Yo-Yo Ma. P2:s Sara Norling gästar P1 Kultur för att kommentera och teckna en bild av vinnaren.NYTT I JAZZVÄRLDENTvå bleckblåsare varav den ena är debutant, och en kompositör som nog måste kallas veteran. Det tipsar Jazzradions Märet Öman om i ett svep om det senaste från jazzmusiken.DÄRFÖR STORMAR DET KRING LJUDBOKEN?De senaste dagarna har Kulturnytt rapporterat om stort missnöje bland författare med ersättningen för ljudböcker betalningsmodellerna är krångliga att förstå, skiljer sig åt, och ofta omgärdas avtalen med ljudbokstjänsterna av strikt sekretess. I går kom också beskedet att förhandlingar mellan Nextory och Storytel books brutit samman. Med oss för att reda ut varför det är så mycket turbulens kring ljudboken just nu har vi kulturredaktionens Amanda Niklasson.VERKET SOM VÄRKER: SPIEGEL IM SPIEGEL AV ARVO PÄRTDet vi kallar för "Verket som värker" här i P1 Kultur inslaget där lyssnare berättar om vilket konstnärligt verk som fastnat lite särskilt i hjärteroten är tillbaka. Den här gången har Katarina Wikars träffat Thomas Siösteen som berättar om en upplevelse i havsbandet för länge sedan som fick ett musikstycke att sätta sig i honom.ESSÄ: BEHÖER VI SANNING I LITTERATUREN?Vad händer med oss och med litteraturen om vi tillåter oss själva att se bortom kategorier som sant och falskt, och istället låter oss fångas i fiktionen och dess egen logik? Den frågan ställer sig författaren och kulturjournalisten Lars Hermansson i dagens essä från OBS.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

I Godmorgon världen denna vecka även reportage om möteskulturen efter pandemin, om Finlands snabba Natoprocess, det ryska hotet mot Moldavien, Public Service, panelen och krönika av Ulrika Knutson. Socialdemokraternas snabbeslutar i NatofråganFrågan om en svensk ansökan till militäralliansen Nato har präglat även den här veckan och hastigheten, inte minst när det gäller Socialdemokraternas beslut om ett ja eller nej till natomedlemskap, har drivits upp ytterligare.Samtidigt som såväl statsminister Magdalena Andersson som utrikesminister Ann Linde har besökt en rad världsledare i veckan pågår den socialdemokratiska interna säkerhetspolitiska dialogen för partiets förtroendevalda och andra medlemmar.En skendemokratisk process menar en del kritiska socialdemokrater, medan andra ser fram emot att komma fram till ett beslut om Sverige ska överge alliansfriheten eller inte.Mötesinflation efter pandemin - hur bra är det med hybridmöten?Pandemin har ju påverkat många delar av vår vardag och en av dem är möteskulturen. Vi har blivit tvungna att hålla möten på digitala plattformar, utan att träffas i verkligheten.Nu har många börjat komma tillbaka till sina arbeten samtidigt som vi har vant oss vid att i större utsträckning jobba hemifrån vilket skapar halvdigitala möten - så kallade hybridmöten.Den digitala möteskulturen under pandemin har dessutom gjort att vi nu lägger ännu mer tid på möten och har färre pauser mellan dem.Finland och NatofråganPå torsdag kommer Finlands president Sauli Niinistö offentliggöra sin ställning i Nato-frågan och på lördag kommer socialdemokraterna där att offentligt bestämma kurs.Men redan nu har både Nato-förespråkare och kritiker ställt in sig på att Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato.Det som började med en opinionssvängning efter Rysslands invasion av Ukraina har lett till en historiskt snabb process - som nu är inne på sin avgörande vecka.Timme 1:Så går kriget i Ukraina vidare - hör militärexpert Joakim PaasikiviVardagslivet i Odessa i skuggan av kriget(S) spurtar in i NatoHybridmöten präglar möteskulturen efter pandeminKrönika om Natofrågan av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:Finlands snabba process mot NatomedlemskapDet ryska hotet mot MoldavienSatir med Public ServiceKulturpanelen om aborter - hör Jens Liljestrand, Helena Granström och Lotta WendelGeneration 2 - Marcos och Duterte - väntas ta över i FilippinernaKåseri av Pamela Jaskoviak om tomheten efteråtProgramledare: Sara StenholmProducent: Katarina von ArndtTekniker: Jacob Gustavsson

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme ettHemska bilder i Kiewförorten Bucha. Hur används civila i krig. Samtal med Rysslandskorrespondent Maria Persson Lövgren och militärhistorikern Fredrik Eriksson. De ukrainska flyktingarna vill hem så fort som möjligt - hur går det ihop med integration?Darja i Sibirien har kritiserad kriget - riskerar att stängas av från universitetetÅland - ett lätt byte?Ulrika Knutson om krig och pacifism.Panelen: Anna Dahlberg, Expressen, Jonna Sima, Aftonbladet, Olov Abrahamsson, NSDTimme tvåValdag i Ungern, vår utsända är på plats.Vem bryr sig? Ny serie om de bortglömda valfrågorna: långtidsarbetslöshetenPublic Service om mutor och dansSnart val i FrankrikeKulturpanelen om bilden av krigetKåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Jesper Lindau Producenter: Luise Steinberger och Ellinor Eriksson Tekniker: Matilda Eriksson

Det kommer allt fler krav på bojkott i kulturvärlden liksom idrottsvärlden. Vi har frågat svenska kulturinstitutioner hur de ställer sig till ryska medverkande. Hör Konserthuset i Stockholms vd Stefan Forsberg i samtal med kulturjournalisten Ulrika Knutson. VEM VINNER BERÄTTELSEN OM KRIGET?Under den gångna veckan har vi kunnat ta del av mängder av bilder, filmer och vittnesmål från framför allt ett ukrainskt perspektiv samtidigt som ryska skildringar av kriget varit mer knapphändiga. Betyder det att det ryska informationskriget misslyckats? Hör journalisten Jack Werner och forskaren Ola Svenonius, vid Totalförsvarets forskningsinstitut, i ett samtal om narrativ och mytbilder i krig.VECKANS ORD ÄR GRÄNSVarje vecka väljer någon på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in något om vår samtid. Denna vecka är det Gunnar Bolin som valt ordet "gräns".ESSÄ: ÄR DET DÖDSÅNGEST SOM DRIVER MÄNSKLIGHETEN?I dagens OBS-essä reflekterar författaren Helena Granström över allt från den enskilda individens, till planetens och hela universums död. Är det kanske dödsångest som driver mänskligheten? Och hur ska vi egentligen förhålla oss till evigheten? Del i OBS serie "Efter mänskligheten".Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Hör också krönika av Ulrika Knutson, panelen, satir med Public Service och kåseri av Helena von Zweigbergk Timme ett:OS har öppnat. Vad ville Xi Jinping signalera med festceremonin? Spotify och poddbråketKatterna som har tusentals följareEuropas svar på Rysslands utmaningKrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme två: Vänsterpartiets kongress, kommentar av Fredrik FurtenbachDe viktiga valmanifesten, hur blir de till?Satir med Public ServiceHavet stiger i Västafrika, reportage från SenegalKulturpanelen: Anna Kareninas återkomstKåseri av Helena von Zweigbergk Programledare Jesper Lindau Producent Nina Benner Tekniker Ludvig Wiman

Kulturredaktionens litteraturexperter Lina Kalmteg och Marie Lundström snitslar banan genom romanåret som gått. Vilka böcker blev årets läsäventyr? Vilka pratades det mest om och varför? Från Knausgård till Gurnah. Och däremellan Palm, Cullhed, Ekman och många, många fler. Vilka böcker gjorde störst avtryck? Vad minns vi helst av litteraturåret 2021? Marie Lundström och Lina Kalmteg snitslar en bana genom årets romaner och väljer en personlig favorit.MÖTE PÅ PARKBÄNK MED VIVIAN GORNICK Den legendariska amerikanska feministen Vivian Gornick debuterade som författare på sjuttiotalet. Men det var när hennes memoarbok "Starka band" kom ut 1987, som hon nådde den riktigt breda publiken. Berättelsen om uppväxten i Bronx och den såriga relationen mellan Vivian och hennes mamma slog an hos många, och när New York Times häromåret sammanfattade 50 år av memoarutgivning så låg Gornicks bok på första plats. I år kom den äntligen på svenska. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffar Vivian Gornick på en parkbänk på södra Manhattan i New York.OBS-ESSÄ: ULRIKA KNUTSON OM ERIK AXEL KARLFELDT OCH KVINNORNAÄldre tiders unkna värderingar ställer sig ofta i vägen när vi vill tillgodogöra oss kulturarvet. Men om vi anstränger oss lite kan vi ibland upptäcka att det som verkar stötande är just det som bär framsteget i sitt sköte. Diktaren Erik Axel Karlfeldt fick nobelpriset i litteratur postumt samma år som han dog, 1931. Ulrika Knutson hör friheten brusa i hans mustiga kärlekslyrik i dagens essä.Programledare: Mårten Arndtzén Producenter: Ulph Nyström och Anna Tullberg

Var Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) gubbsjuk eller progressiv, sexist eller feminist? Ulrika Knutson hör friheten brusa i hans mustiga kärlekslyrik. Har det funnits en värre tjejtjusare i svensk poesi än Erik Axel Karlfeldt? Skulle vara Tegnér, då. Men biskopen i Växjö var närmast stolt över sitt rykte som häradsbetäckare. Karlfeldt smusslade, ljög och spelade dubbelt, allt för att leva upp till rollen som oförvitlig Nationalskald. Men tjejtjusarna har ju en sida som inte skall föraktas, nämligen att de gillar kvinnor! Många män gör det inte. De tycker att kvällen är förstörd om de måste tala med kvinnor. Det hade Karlfeldt inget emot. Han berättade sagor för damerna, och drog vitsar. Även om han ville fly samtiden, och längtade till ett bondesverige som redan var hotat, av industrialism, folkrörelser och emigration, så är samtiden ofta starkt närvarande i hans dikt. Den trängde sig in. Och denna samtid längtar också bort, efter något exotiskt. Håkan på heden sitter i nordanstormen och knyter nät och drömmer om brudens långa färd hem till heden. Han drömmer om att frälsa "En piskad dotter till en träl I etiopisk bygd, med barm så gul och brun". När vinden slagit om från öster, längtar han i stället efter stäppens eldiga romska sångerska. I dikten Vild kärlek kommer flickan och pojken av resandesläkt loss i en hölada: De voro käcka och fagra, fast jäktade, svultna och magra. Som skogarnas skadedjur. Metaforen skadedjur speglar den utdragna debatt om resandefrågan och resandeplågan, fattigdom och tiggeri. Men det unga paret hos Karlfeldt sprakar av liv och hopp på sin tjuvnadsstråt. De talar om hösten och marknadsfärden, Om strövtåg i vida världen Tills, det förstås, man blir fast en dag. Paret hos Karlfeldt är fria bohemer, avundsvärda ur ett bonde- eller borgarperspektiv. Det handlar, mycket tidstroget, också om ungdom, primitivism och vitalism. I Sång med positiv träffar vi i stället En dam av ädel vandel Som står i tobakshandel Hon sjunger mellan kaggarna i Ljunglöfs mörka bod. Det tidiga nittonhundratalets publik visste att Karlfeldt i denna lätta ton besjöng en bordell. Många av Stockholms cigarrbodar var nödtorftigt kamouflerade horhus. In kliver sjömannen och gör damen sin kur: Så mötas vi bland dosorna som blänka vid din knut, mot aftonen, då rosorna, och lyktorna slå ut. Alla har hämtat näring i Karlfeldts snusbod: Birger Sjöberg, Evert Taube, Dan Andersson och Nils Ferlin. I den mer finstämda För vägens vind finns också ett tidstypiskt porträtt av den fallna kvinnan. Rosenblad heter hon, ett namn som Cornelis Vreeswijk adopterade till sin visvärld på sextiotalet. Du arma, fallna rosenblad, Som virvlar bort i stormig värld. Dikten slutar: Jag minns från min ungdoms rus, En ann som vägens vind tog fatt --- Jag minns ej rätt vems felet var, Men kanske, kanske var det mitt. Att tolka denna rad som personlig bikt av Karlfeldt tror jag leder fel, med kunskap om hans känslighet runt den personliga integriteten. Men det lilla tillägget skärper intresset för fröken Rosenblad, och ger en realistisk bild av den utbredda prostitutionen och manliga beteenden, i romantisk clairobskyr. Det är snyggt gjort. De exotiska kvinnorna, från fjärran länder eller i marginaliserade socialgrupper, förekom överallt: i poesin, i reklamen, på chokladkartonger, cigarraskar, sherrybuteljer och parfym. Genom Karlfeldt har flickorna fått visst liv. 1906 stod Karlfeldt på toppen. Hans Fridolindikter är älskade, sedan ett år är han medlem av Svenska Akademien. Hans diktsamling Flora och Pomona hälsas med jubel. Fridolin och dunderkarlarna rider ännu till häst, sjungande, ljungande, råmande, kråmande män, ingen slak eller matt. Men här finns också plats för andra, oroligare tongångar. De allra bästa dikterna, Häxorna och Nattyxne, vågade kritiken inte ta i ens med tång. Detta var inte så kärnfriskt och manligt, utan bar skydrag av hemligt och styggt. Men både kvinnor och män kunde tysta känna igen sig. En poetisk bragd. Få kritiker vågade diskutera stoffet eller psykologin i dikterna, men undantag fanns. Vera von Kraemer, Hjalmar Brantings styvdotter och själv författare, anmäler i Socialdemokraten: Häxorna tilltalar mig starkt, här är omutligheten klar och allvarsam, och formen äkta Karlfeldtsk. Birger Bäckström i Göteborgs-Posten håller med: i Häxorna brusar en djupare, tragisk ton. Här brusar sexualiteten, inifrån. Läsaren kommer inte undan, kan inte retirera till åskådarplats. Vad handlar dikterna om? Mindre om medeltida demoner, häxhammare och häxbål och mer om modern sexualitet. I en rolig essä i Karlfeldtbladet undrade Lars Gustafsson hur Karlfeldt tordes. Det handlade ju om en Äldre herre som med allsköns spännande löften tubbar en ung dam att följa med hem till hans avlägset belägna men imponerade boning. Skymningsfurstens borg talas det om i dikten, med sitt irrande eldsken - det är väl elektriska ljuset som släcks någonstans på Östermalm. Tungt, tungt går vindarnas spel Och bruset ur flodernas töcken. Det är Isacharums arvedel, De ruvande drömmarnas öken. Karlfeldts kärleksscener undviker dagsljuset. Skickligt gör han läsaren till sin förtrogna och medbrottsling kliv in i texten och förlusta dig, på egen risk. Vem vet vad som händer, hur du förändras. Trots att Karlfeldt är noga med rekvisitan handlar inte dikten om häxprocesserna, utan om processerna i vårt driftliv. Tvånget drabbar inte utifrån och in, utan lika mycket inifrån och ut. Som den unga Elin Wägner skriver i ett brev vid förra sekelskiftet: "Att hålla en förälskad man på armlängds avstånd är svårt, särskilt om kvinnan själv har en stark erotisk vilja". Här är hon influerad av Ellen Keys kärlekstankar, och Keys svar på Nietzsches retorik: "Medvetna ungmörs salighet är icke att mannen vill; de äro själva vilja." Det är Ellen Keys och Elin Wägners ungmör som dansar in i Karlfeldts dikters hemliga rum. Där det händer saker. Djävulen skryter i viskande ton: På skuldran under särken, du bär som en brännjärnsfläck, och det är mina märken, i dem är kvinnan mig täck. Faderns lag, den grå kaplanen, tystnar snart i dikten. Jaget bestiger lugnt det flammande bålet, knappast som straff. Och vem talar i dikten? Det är hon och han och detet i muntert samspråk: Luften är full av djur ikväll, Full av eld, herr Uriel. Mellan ugglevingarna brinna vintergatsormens blanka fjäll. Tag mig i famn och städ mig till din, Dansa mig yr i din lustgård in. Ulrika Knutson

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Sveriges radios politiske kommentator Tomas Ramberg sammanfattar den tumultartade politiska veckan, med reportage från onsdagen när Magdalena Andersson (S) valdes till statsminister och avgick bara sju timmar senare. Vi hör också om den kritiske talmannen som har en annorlunda roll i Sverige jämfört med till exempel Storbritannien. Mellanösternkorrespondent Cecilia  Uddén berättar om en renässans för faraonernas Egypten och så blir det krönika av Ulrika Knutson om kvinnliga politiker i Sverige.Också panelen handlar om den dramatiska politiska veckan. Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, berättar vad vi vet om den nya coronavarianten omrikon som skapar oro i världen och så får vi ett granskande reportage om bristerna i Sveriges krisberedskap. Public service är med förstås, och så får vi höra om hur den tillträdande tyska regeringen inspirerats av Sverige.  Det blir det reportage från Grekland där 24 volontärer står inför rätta, misstänkta för brott när de hjälpt flyktingar och asylsökande, något som väckt internationella protester.Sist i programmet kåseri med Pamela Jaskoviak.

Dessutom i Godmorgon världen Panelen, satir med Public service, krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Pamela Jaskoviak. Timme 1: * Miljömötet i Glasgow öppnar * Småstad och landsbygd lockar allt fler unga * Norden efter pandemin - hur ska samarbetet återuppväckas? * Polsk popartist protesterar mot hårdnande klimat för homosexuella * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2 * Socialdemokraterna pressas vänsterut inför kongressen * Melody Farshin - standup i hemorten Husby * Public Service * Efter abortlagen i Texas - nu reser kvinnorna till delstaten Oklahoma * Prostituterade får mer stöd efter #Metoo * Kåseri av Pamela Jaskoviak

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1 * Bygget av ett nytt Afghanistan. Samtal med Terese Cristiansson och Jesper Huor. * Afghanernas kamp i Istanbul. Utrikesreportage av Johan-Mathias Sommarström. * Skjutningarnas konsekvenser. Inrikesreportage av Lisen Elowson Tosting. * Enorm uppståndelse men hur låter egentligen rösterna? Kulturinslag av Lena Bejerot. * Forskning på engelska ett problem för svensk demokrati. Krönika av Ulrika Knutson. * Paneldebatt med Anna Dahlberg (Expressen), Tove Lifvendahl (SvD) och Anders Lindberg (Aftonbladet). Timme 2 * 20 år sedan World Trade Center-attackerna. Utrikesreportage av Roger Wilson. * Satir med Utkantssverige. * Norge på väg mot maktskifte? Samtal med Carina Holmberg, SR:s Norgekorrespondent. * Skattesänkarpartiet? Inrikesreportage av Jesper Lindau. * Tålig druva skapar förutsättningar för svenskt vin. Reportage av Anna Pandolfi. * Ukrainska bönder missnöjda trots rekordskörd. Utrikesreportage av Maria Persson-Löfgren * Vad ska jag döpa katten till? Kåseri av Pamela Jaskoviak. Programledare: Katarina von Arndt Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Johanna Carell

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik och trender, satir och analyser. Timme 1. Samtal om Afghanistan och den senaste utvecklingen.  Vilka är de ryska skämtmarkarna som lurade Ann Linde?   Bergamo ett och ett halvt år efter Covid.  Slåtterängarna håller på att försvinna, vad kan man göra åt det?  Krönika med Ulrika Knutson.  Panelen.  Timme 2. Virtuella influencers i Kina.  Satir med Utkantssverige, om känslomässigt arbete.  Samtal om Tunisien.  Var ska Gisèle Halimi få sin sista vila? Varför är vi så fascinerade av sekter i populärkulturen? Kåseri med Pamela Jaskoviak.  Producent: Simon Moser Programledare: Annika Olsson Tekniker: Tor Sigvardsson

Sveriges Radios veckomagasin om AI i politiken, hackningen av Coop och Ungerns kontroversiella lag mot homosexuella. Timme 1. Samtal om regeringsbildningen.  Kommer AI ta över politikernas jobb.  Vad innebär Ungerns nya lag mot homosexuella.  Krönika med Ulrika Knutson.  Panelen.  Timme 2. Covid ökar i Afrika, samtal med Erik Esbjörnsson är DN:s korrespondent.  Hur har livet i Nairobis kåkstäder påverkats av Covid, reportage av Palmira Koukkari Mbenga. Utkant Sverige om "Hyggeturism".  USA och infrastrukturen, reportage Nina Benner.  Om vikingarna under ständig förändring.  Kåseri, Pamela Jaskoviak.

Midsommarafton har kallats för Sveriges egentliga nationaldag. Men utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat som vi gör, menar Ulrika Knutson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Midsommar och Dalarna är evigt förenade, i en doft av björklöv, brännvin och bensin. Mycket av detta kan skyllas på konsten. Frågan är om vi alls hade firat midsommar utan nationalromantikens konstnärer. Hur Dalarna blev en angelägenhet för skönandarna i storstaden går att följa nästan dag för dag. 1872 hade Artur Hazelius rest i landskapet, och upptäckt att de traditionsbundna masarna moderniserade! Nya idéer spreds. Man måste skyndsamt ingripa, skrev Hazelius, om man åt forskningen ville rädda "de gamla boningar, som revs, dessa bohag, som ringaktades, dessa dräkter, som bortlades." Han lyckades över förväntan. Allmogen stod i kö för att pracka på honom gamla skaklar, slädar, färdtäcken och rosenmålade fästmögåvor. Hazelius fyllde Nordiska museet med grejer, men nöjde sig inte med skaklarna, utan började samla hus. 1891 öppnades Skansen, med äkta dalkullor i biljettkassan. Skansen blev en succé, det internationella begreppet för friluftsmuseum, och kullorna blev reklamskyltar i det Nationella svenska projektet, med kulmen i Stockholmsutställningen 1897. Där sålde man allt med hjälp av Rättvikskullor: ättika, kameror, öl, karameller och skor. Snart hade konstnärerna enrollerats i reklamindustrin för Dalarna och den svenska sommaren. Amalia Lindegren var först med Lillans sista bädd, en tablå med en sörjande Rättviksfamilj framför sitt döda barn. Detta dystra motiv blev mycket populärt och reproducerades snart i tidningar, på bonader och tallrikar. Muntrare var hennes Söndagsafton i dalstuga, där samma familj tar en svängom till fiol. Snart drar en omvänd Stora daldansen från söder upp mot Siljan. På sjuttonhundratalet gick arga dalkarlar till huvudstaden för att säga ifrån, nu är det stockholmarna som blivit nyfikna på Dalarna, konstnärer och författare inte minst. I täten Morasonen Zorn, följd av Larssons i Sundborn och Karlfeldt i Sång. Tonsättarna hängde på, både Hugo Alfvén och Moses Pergament blev fritidsmasar. Anders Zorn var ju barnfödd i Mora, en oäkting som tog revansch. Som framgångsrik målare köpte han gård, startade folkhögskola, och målade folket i helg och söcken. I sin roliga bok Dalarna som svenskt ideal, från 1937, skriver Gustav Näsström att "De nakna kullorna ha säkert spelat en större roll utrikes än här hemma som stimulans för dalaintresset." Zorn själv var i alla fall medveten om att han skapade helt nya ideal. 1897 målar han Midsommardansen, en tavla som fortfarande fungerar som turistbild. Påhejad av prins Eugen målar han de dansande paren, i den långa sommarskymningen, efter solnedgången i juni och juli. "Jag är glad att ha gjort den", skriver han. "Jag hade just då gett Morkarlby en ny lång majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma." Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Moraborna hade inte haft majstång på sextio år. Prästerna gillade inte hedniska seder, och bönderna tyckte att det var barnsligt. Men Zorn ville ha majstång, och beställde en stång av lokala snickare, som en regissör väljer sin rekvisita. Majstången accepterades, men Zorns vurm för dans och folkmusik väckte ont blod. När han kallade till "Tävlan på oxhorn, bockhorn samt fiol, bara gamla låtar" fick han kritik i pressen och anklagades för att "försöka skaffa sig ryktbarhet". Som om han inte var ryktbar nog! Och idag är Zornmärket i silver och guld den finaste utmärkelsen en spelman kan få. Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Det var inte roligt, inte för honom, och inte för Emma heller. Kanske kommer Carin Larsson och försöker trösta. Hon och Carl Larsson har också gjort sitt för rekvisitan runt midsommar, även om jag inte hittar någon majstång. Men lövruskor och kransar överallt. Larssons vadar i björklöv, med paradnumret "Ute blåser sommarvind" - en fresk för Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där ungdomar släpar löv och syrener, prästkragar och aklejor till skolavslutningen. 1897, midsommarens märkesår, lämnar Carl Larsson också sin första skiss till Nationalmuseums trapphall, Gustav Vasa till häst. Prisnämnden hade redan bestämt sig för Ansgar som predikar kristendomen, men Larsson får hedersomnämnande. I tio år pysslar han sedan med Gustav Vasa, den svarta hästen blir vit, färgerna allt mer ljusa och klara, girlanger av björklöv, maskros och prästkrage upphäver tyngdlagen och skruvar sig mot sommarhimlen. 1906 är det klart. Kung Gösta rider in i Stockholm på midsommarafton 1523. Hästen har en plym av blåklint i manen. Bilden är inte riktigt klok. Carl David af Wirssén fick blodstörtning, men kritikern August Brunius lyste upp. Denna kung kommer "aldrig att uppfattas som en tråkig och akademisk historielektion... nej, som en frisk vårfläkt... till ungdomen." Ja, det är Gustav Vasa som postmodern sagobokskung. Inte klok, men kul. Det spårade ur även på andra sätt. Carl Larsson visste hur man virade löv som grönskar i hundra år. Med sin lätta Sundbornstil i grönt och rött och blont slog Carl och Karin Larsson käftarna i publiken, och bettet har inte släppt ännu. Vännerna var också trollbundna. Så länge Strindberg fortfarande var vän med Larssons bad han om råd för scenografin till pjäsen Kronbruden, med härbren och majstång. Inte ens August gick fri från smittan från Dalarna. Senare skulle han förstås  bli arg på Calle, skylla honom för hycklare, och kalla hans hustru för dj-l. Till vänkretsen hörde också poeten Erik Axel Karlfeldt. Precis som Hazelius inventerade han allmogens Dalarna och fyllde skåp och lådor med ålderdomliga ord och uttryck. Inte bara namn på skaklar, utan framför allt på blommor - och könsorgan, gärna i samma fras, ord som doftar i midsommarskymningen: "Nattviol, veneris blomma, nosserot." Också Karlfeldts reklam för Dalarna med Fridolins lustgård och Jungfru Maria från Sjugareby betydde mycket. Hade Dalarna rentav blivit för populärt? "Sjurberg har blivit Dalarnas Djursholm, en avlägsen förstad till Stockholm", gnydde författaren Karl-Erik Forsslund. Han hade ju sökt sig dit för att slippa det själlösa storstadslivet, som han skrev i kultboken  Storgården, 1901. Karlfeldt höll med. Kärleken till Dalarna höll på att spåra ur, i "ett sentimentalt kelande med detta landskap, varav vi infödingar äro föga tilltalade." Det spårade ur även på andra sätt. Vän med Forsslund och Karlfeldt var konstnären Gustaf Ankarcrona. Han grundande Leksands förträffliga hemslöjd, och som nykterhetsman och folktalare samlade han ungdomar i tusental när han lät retoriken flöda i Tällberg. I dikten Demagogisk söndag driver Karlfeldt med Ankarcronas - Adrian Brushanes - guldskägg och "sköna ben" - han var lite för tjusig för sitt eget bästa. Men han kompenserade med mindre tjusiga ideal. Mot slutet av sitt liv kallade han sig "frän antisemit" och hade Hitlers porträtt på skrivbordet när han gick ur tiden 1933. Det är inte utan att dalahästarna från Nusnäs knäar under en sådan ryttares tyngd. På 1990-talet vred konstnären Peter Johansson verktygen ur de gamla mästarnas händer; skrudad i Zorns röda rock och Ancarcronas knätofsar lade han hela Dalarna på analyssoffan, och sågade upp dalahästarna i skivor, paketerade i plast och placerade dem i kyldisken. Men bäst före datum går visst aldrig ut. Och nu är det midsommar igen. Ulrika Knutson

Efter att livemusiken legat nere under lång tid börjar artister så smått att ge sig ut och spela i sommar igen. Samtal om de små publikernas sommar. SOFIA KARLSSON UT PÅ SOMMAR TURNÈ Hur känns det att som artist återigen få ge sig ut och spela inför publik? I juli ger sig vissångaren Sofia Karlsson ut på en turné som går under namnet Mot ljuset. Vi ringer upp henne för att höra vad det betyder. SOMMARENS ALBUMRELEASER DU INTE SKA MISSA Sommarsäsongen innebär ofta att skivutgivningen bromsar in men det finns några riktiga guldkorn som dimper ner mitt under semestertiden. P3:s Tina Mehrafzoon listar några album du inte ska missa! STÖRANDE HÖG MUSIK ETT VANLIGT PROBLEM  Med sommaren kommer också problem med hög musik i offentlig miljö från bilar, mobila ljudsystem och öppna fönster sköljer musiken över de som inte valt det själva. Hur ska vi förstå fenomenet att vrida upp ljudet på bilstereon till max. Samtal med musikprofessor Lars Lillienstam och artisten Zacke. VECKANS ORD: SJU  Den här veckan är det Fredrik Wadström som sett hur en viss siffra gå igen, just den här tiden. Veckans ord är: "sju". ESSÄ: DAGENS MIDSOMMAR TACKVARE KONSTEN  Utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat midsommar som vi gör i dag, menar kulturskribenten och författaren Ulrika Knutson i dagens essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak och paneldebatt med Tove Lifvendahl, Olov Abrahamsson och Elisabeth Sandlund. Programledare Katarina von Arndt. Timme 1 Hur ok är det att resa i sommar? Samtal med Helena Hervius Askling och Gunnar Klein.  Parlamentet motvilligt tillbaka i Strasbourg, reportage av Andreas Liljeheden. 22-åringen stämde Tyskland och vann, reportage av Caroline Salzinger. Krutdurken Lod, reportage av Cecilia Uddén. Krönika av Ulrika Knutson.  Paneldebatt med Tove Lifvendahl (SvD), Olov Abrahamsson (NSD) och Elisabeth Sandlung (Dagen).  Timme 2 Domstolsförhör sprids som löpeld på nätet, reportage av Paloma Vangpreecha.  Satir med Public Service.  Inför toppmötet mellan Biden och putin, utrikessamtal med Ginna Lindberg och Johanna Melén.  Vad krävs för att vi ska lämna VM 1994? Reportage av Lotta Myhrén. Politisk kamp bakom Copa America, reportage av Ivan Garcia.  Kåseri av Pamela Jaskoviak.  Programledare: Katarina von Arndt Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Jacob Gustavsson

Hör också bl a krönika av Ulrika Knutson, Panelen och kåseri av Pamela Jaskoviak. Timme ett Post covid - följdsjukdomarna efter pandemin oroar Borde vaccinköernas överbokas, precis som flyget? Oro vid ukrainska gränsen Cirkulär ekonomi får allt mer gehör krönika av Ulrika Knutson Panelen Timme två Blir det nån mer stor skattereform? Public Service fyller 20 år Resa i Xinjiang Kanslerstriden i Tyskland Allt fler flyktingar och migranter vid USA:s gräns kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare Katarina von Arndt Producent Nina Benner Tekniker Jakob Lalér

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak, Panelen och satir med Public Service. Producent: Lena Bejerot & Mark Malmström Fast Programledare: Pia Fridén Tekniker: Joel Löf

Dessutom i Godmorgon världen: krönika av Ulrika Knutson, Panelen, satir med Public Service och kåseri av Pamela Jaskoviak. Timme 1: *Vaccineringen i Afrika, Ryssland och Storbritannien - så går det nu *Jakten på virusets ursprung - men varför är det så viktigt? *Underhållning utan publik - detta kan liveartisterna lära av youtubers *Krönika av Ulrika Knutson *Panelen Timme 2: *Därför väcker hedgefonder känslor *Public Service *Hockeyspelare i Finland klimatkompenserar *Kärnkraftsfrågan är åter på tapeten - vilka är argumenten? *Flyktingar avvisas illegalt vid EU:s gräns - reportage från Italien *Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Lasse Johansson Producent: Katarina von Arndt

Emilia Fogelklou (1878–1972) är en särpräglad, djupt imponerande och orättvist förbisedd svensk författare. Hennes vetgiriga, nyfikenhetsdrivna författarskap spänner över skilda genrer. Hon är en pionjär inom religionspsykologisk forskning och en rese som existensfilosofisk betraktare. Hon har skrivit mäktiga levnadsteckningar över Birgitta, Franciscus och William Penn samt inte minst kväkaren James Nayler. Hennes sjävbiografiska romantrilogi Arnold (1944), Barhuvad (1950) och Resfärdig (1954) tillhör den svenskspråkiga memoarlitteraturens yppersta verk. Ulrika Knutson, journalist och författare, samtalar med Peter Luthersson.

I Godmorgon världen även krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak och h paneldebatt med Fredrik Haage, Jonna Sima och Matilda Molander. Dessutom satir med Utkantssverige.