Podcast appearances and mentions of christina florin

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Om de orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare, manus Emilia Mellberg producent Pablo Leiva Wenger  scenuppläsare Julia Öjbrant ljuddesign och slutmix Medverkade gjorde också Christina Florin, professor i historia vid Stockholms universitet Vill du veta mer om Signe Bergman och kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Kvinnor får röst : kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse av Christina Florin Kata Dalström : agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson Rösträttens århundrade kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige av Ulrika Holgersson och Lena Wängnerud Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt av Barbro Hedvall Tusen svenska kvinnoår av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg

Om de orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare, manus Emilia Mellberg producent Pablo Leiva Wenger  scenuppläsare Julia Öjbrant ljuddesign och slutmix Medverkade gjorde också Christina Florin, professor i historia vid Stockholms universitet Vill du veta mer om Signe Bergman och kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Kvinnor får röst : kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse av Christina Florin Kata Dalström : agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson Rösträttens århundrade kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige av Ulrika Holgersson och Lena Wängnerud Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt av Barbro Hedvall Tusen svenska kvinnoår av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg

Om de orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare, manus Emilia Mellberg producent Pablo Leiva Wenger  scenuppläsare Julia Öjbrant ljuddesign och slutmix Medverkade gjorde också Christina Florin, professor i historia vid Stockholms universitet Vill du veta mer om Signe Bergman och kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Kvinnor får röst : kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse av Christina Florin Kata Dalström : agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson Rösträttens århundrade kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige av Ulrika Holgersson och Lena Wängnerud Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt av Barbro Hedvall Tusen svenska kvinnoår av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg

Professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som till och med kunde leda till att man blev utbränd fast det ordet inte fanns då. Utifrån sin bok ”Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse” skildrar hon hur kvinnorna organiserade sig i rösträttsföreningar och ger oss en inblick i rösträttskvinnornas tankar och känslor genom bevarade brev. En kvinna som gjorde en särskilt stor insats för den kvinnliga rösträttsrörelsen som vi får höra om var Signe Bergman som under många år bland annat var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Christina beskriver hur kvinnorna använde särartsideologi för att flytta fram sina positioner. De ville visa att även om kvinnor intresserade sig för politik så tappade de inte sin kvinnlighet. Genom att prata om hemmet och familjen skapade de en bild av att det inte var någon risk att de skulle överge sina kvinnliga plikter även om de fick rösträtt.

Sissela Kyle berättar om kvinnors mod och envishet då de kämpade för rösträtten Det har gått hundra år sedan Sverige som sista land i norden gav kvinnorna rätt att rösta. Det var lika mycket humor som laganda och framförallt mycket mod som gjorde att de som kämpade tillslut lyckades få igenom rösträtten. Det såg mörkt ut många gånger för rösträttskvinnorna som utmålades som mustaschbeklädda maninnor som vare sig hörde till det kvinnliga eller manliga könet och nidbilderna vara många. Trots att de som gick i täten för kampen var både välutbildade, välformulerade, välklädda och rakryggade. Hör Sissela Kyle skådespelare om rollen som Fröken Dagmar Friman i Fröken Frimans krig de som kämpade för både rösträtt, frihet och jämlikhet. Möt Barbro Westerholm riksdagsledamot (L), Barbro Hedvall skribent och författare, Christina Florin författare forskare och Elinor Holmgren Elmborg barnbarn till Ann Margret Holmgren en av kämparna i den innersta kretsen. producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sr.se

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programmet är en repris från maj 2019. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och vilka var egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar? Del 3: Männen, motståndet och mysteriet. Lyssna på de tidigare delarna via länkarna längst ned i artikeln Ett hemligt rum i historien. Lösningen på mysteriet om varför vi i Sverige blev så sena med kvinnlig rösträtt. Det stora målet - som snart blev mer av ett delmål. En kulturhistorisk klenod till salu. Ett oväntat fynd i en flyttkartong. Den här tredje och sista delen av Anna Tullbergs och Mattias Bergs reportageserie om den kvinnliga rösträttens genomförande i Sverige börjar där vi slutade sist. År 1911, när målet tycktes vara så nära. Sedan kom världskrig och revolution och allting sköts än en gång på framtiden. Vi får följa förloppet fram till rösträttens genomförande i maj 1919 - men också det som hände sedan. I reportrarnas resa genom tid och rum får vi den här gången besöka lägenheten där Karolina Widerström bodde. Hon som var Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Dessutom besöker vi byggnaden där den legendariska kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad huserade, som våren 2019 är till salu. Till sist åker vi till Uppsala för att se vad som fanns längst nere i en flyttkartong. Medverkar gör Christina Florin, Charlotte Signahl, Clara Waller och Simone Falk. Uppläsare är Ana Gil de Melo Nascimento, som läser texter av Frigga Carlberg, Signe Bergman, Ann Margret Holmgren och Ellen Key. Dessutom hör vi som uppläsare Mikael Cohen och Tithi Hahn - samt radiomannen Sven Jerring i ett kort klipp. Musiken är ur "Tosca" av Giacomo Puccini, "World Requiem" av John Foulds och "March of the Women" av Ethel Smythe. För ljudmixen svarade Gardar Hansen.

80 % av de som jobbar inom teknik- och IT är män. Många menar att det beror på att flickor och kvinnor inte är intresserade av teknik. Men forskningen visar att flickor är intresserade - upp till en viss ålder. Så vad händer och varför?  Hur har bilden av kvinnan som "den otekniska" skapats, var finns kvinnorna i teknikhistorien och hur kan vi jobba för förändring? Ett avsnitt om teknikintresse, utbildning, hollywood-stjärnor, den första algoritmen, genus, limpistoler och en trasig kopiator.  Medverkande  Ulrika Sultan, doktorand Linköpings universitet Karin Nygårds, lärare och programledare Musik Originalmusik av Sandra Broström Övrig musik: And so Then - Lee Rosevere As I was saying - Lee Rosevere Slow Lights - Lee Rosevere Ingenuity - Lee Rosevere Southside - Lee Rosevere How I used to see the Stars - Lee Rosevere More on that later - Lee Rosevere Knowing the Truth - Lee Rosevere Glass Bells Dancing With a Synthesizer - Daniel Birch - (”Minus” - tower1(reflect) Sunday Smooth - Scott Buckley Övrigt Ulrika Sultan m.fl: Girls’ Engagement in Technology Education: A Systematic Review of the Literature Ulrika Sultan: Teknik - 10 lektioner i att förändra världen (PDF) Karin Nygårds hemsida  Kampen om kunskapen av Christina Florin, professor i kvinnohistoria Remembering Eniac and the women who programmed it Teknikens kvinnor - perspektiv på en mångfacetterad historia (PDF) Youtube: "The brilliant mind of Hollywood legend Hedy Lamarr" Prata med mig Använd hashtag #teknikensunder Min blogg: teknifik.se  Twitter: @elinhaggberg Instagram: @teknifik  Facebook: /teknifik  Mail: hello@teknifik.se  Teknikens under produceras av Elin Häggberg. Det här avsnittet sponsrades av Sonos.

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I år är det hundra år sedan riksdagen beslutade om rösträtt för svenska kvinnor. Men vad hände innan dess? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Veckans gäster är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman.

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Programmet är en repris ifrån augusti 2015. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

Marika i P4 handlar den här gången om den vindlande vägen till kärlek. Hur träffade du ditt hjärtas vän? Eller är du nöjd i ditt eget sällskap? Marika i P4 handlar den här gången om den vindlande vägen till kärlek. Hur klarar du dig i dejtingdjungeln? Eller är du nöjd i ditt eget sällskap? Hör av dig till oss och berätta. Marika Carlsson har som vanligt hjälp av sin bisittare Hasse Brontén.Christina Florin, professor emeritus i historia vid Stockholms universitet, berättar hur vår syn på kärlek förändrats.Vetenskapsbloggaren Emma Frans, som tittat på forskning om nätdejting, kommer till studion och kanske kan hon hjälpa till i tankarna kring vilken bild som är den bästa att marknadsföra sig med på dejtingsajterna?Och med Håkan Nevall, RFSU, talar vi om vad vi bör tala om i en relation.Dessutom hör du skådespelerskan och manusförfattaren Rebecka Pershagen som skrivit monologen Daddy Issues.  Lyssnarchatt om kärlek: Helena Lundborg Svensson : Jag trodde verkligen att en Elitsingel var en person som varit singel länge och var bra på det! :-D jag tittar sällan på reklam, jag spelar in programmen och spolar förbi reklamen :-)13:44, 4 March 2016  Susanne: Var finns alla stora, tunga, riktiga män över 190 cm? Jag letar nämligen efter en sån. Lyssnar de månne på det här programmet? :)13:45, 4 March 2016  Andy: Ojoj, spännande med Hasses erfarenhet. Hur är det, ni som är kända. Förväntas man dejta andra kändisar? För/emot?13:45, 4 March 2016  Annica: Sitter o lyssnar på er. Måste bara få berätta att jag träffade min kärlek på en dajtingsida, efter en jobbig skilsmässa fr exet. I sommar blir det 6 år sedan vi träffades och nu ska vi gifta oss (på årsdagen av vår första fysiska träff). 13:45, 4 March 2016  Lasse: Tjena, jag har varit ihop med min sambo nu 10 år. Vi träffades på en nät sida och vi pratade med varandra i 1 år ca innan vi pratade i telefon. Kan bara säga att ju äldre man blir desto mer kräsen blir man. Innan hade jag ett förhållande med en kvinna som var 11 år äldre än jag det var ingen bra idé.13:51, 4 March 2016  Anonym: Jag har nätdejtat några gånger och det har varit riktiga floppar, är pensionär, och männen jag träffat har varit otäcka. Verkar bara som dom varit ute efter sex, innan man lärt känna varandra. Usch !!!!13:52, 4 March 2016  Marika i P4: Susanne: Man hoppas ju det! /Paulo, redaktör13:54, 4 March 2016  Stina: Hej, jag var på en date med en kille som såg ut som Jonas Gardell! Daten blev inte så lyckad då jag inte kunde tänka på något annat än Mark och Jonas hela tiden :-)  Marika i P4: Hahaha :) Det gör ju saken lite svårare! /Paulo, redaktör13:54, 4 March 2016  Anonym Zoomerturfare: Funderar på att göra slut med min sambo och gå med i elitsinglar.se och retas lite. Bara för att se hur länge jag får vara med i gruppen ;-) // Anonym Zoomerturfare13:55, 4 March 2016  Anne: Underbart att ni tar upp Kärlek i programmet. Finns inget finare. TACK Marika och tack för bra program.13:59, 4 March 2016  Alexandra: Jag hade precis gjort slut med min första kille som jag varit tillsammans med i över tre år. Det var tufft för båda två. En dag hörde hans bästa vän av sig och undrade om vi skulle ses, kika på film och dylikt. Det var ju snällt tänkte jag. Jag åkte ut till honom i skogen, vi såg på repmånad, fikade och pratade. Plötsligt föreslår han, eftersom jag och hans bäste vän, inte är ihop längre, att vi skulle kunna hoppa i säng och inleda en relation. Han verkade fattat vårt möte som en dejt... Hjälp... Jag blev så förvånad och paff så jag sa att jag hade mens och därmed inte kunde. Sen bad jag en kompis göra ett "fejksamtal" till mig som skulle tvinga mig att åka hem. Mitt ex vet fortfarande inget om det som hände och jag har inte varit i kontakt med hans vän sen dess (cirka 8 årsedan nu)  Marika i P4: Där kan man snacka om en riktigt dålig dejt! /Paulo, redaktör14:00, 4 March 2016  Anja: Jag hittade min blivande man på en datingsida. När jag såg honom tänkte jag att han var för snygg för mig. Tänkte dock att jag måste våga gå utanför min box vilket jag gjorde. Samlade mig mod och kontaktade honom och föreslog att vi skulle träffas dagen därpå, vilket vi gjorde. Därefter blev det vi! Han var min först och enda date. Så det är möjligt att hitta sin drömman på nätet! Idag fyra år senare är vi gifta. / Anja14:04, 4 March 2016  Jens Skalman Roos: roligt topic.. jag och min hustru träffades på onlinespelet Counter Strike Condition Zero för 6 år sedan.men på grund av att vi bägge hade förhållande på var sitt håll så tog det oss yttligare 3 år innan vi träffades IRL. Vi gifte oss förra sommaren och i november kom våran lilla kille till världen.  Marika i P4: Älskar att ni träffades via spel!!! Fantastiskt och grattis! /Paulo,redaktör14:05, 4 March 2016  Majsan: Träffade min man via kontaktannons i "min värld". Vi hade sett varandra i fyra dagar när vi förlovade oss. Vi gifte oss fyra år senare och har nu varit gifta i snart 42 år och vi har fått tre gemensamma barn, plus att jag fick en bonus dotter. De är alla vuxna i dag och har egna familjer och barn, så nu har vi åtta barnbarn och tre bonus barnbarn .14:06, 4 March 2016  Hegge: För många år sedan var jag med i Fredagsflörten i radioprogramet Christer i P3. Jag var singelkillen som tjejerna fick ringa in och visa intresse för. Kandidaterna var en kampsportande tjej som körde Glassbil, en fåordig bibliotekarie som helst ville vara en tröja och en tjej som pluggade till läkare. Läkarstudenten verkade vettigast o trevligast. Sagt och gjort, vi sågs på en date några dagar senare. Det visade sig dock att just den perioden höll de på med obduktion på sin utbildning. Så i stort sett hela daten snöade hon in på detta med obduktion, hur det är att skära upp en kropp, hur man sågar upp ett kranium mm. De blev inte bättre av att jag nämnde att jag tänkt donera min kropp till vetenskapen den dag jag trillar av pin. Då började hon prata om att de kunde bli konstigt om hon fick obducera mig. De blev en rätt morbid och tämligen stel date. Vi sågs eller hördes aldrig mer efter denna incident. Vem vet, kanske vi ses där i obduktionsrummet. Märkligt.  Marika i P4: Hahaha! Om inget annat fick du i alla fall en jäkligt bra historia att berätta /Paulo, redaktör14:11, 4 March 2016  Ankan :-): Ang.åldersskillnad.....det är mer accepterat om en man har en yngre kvinna,då är han ungdomlig,viril,en riktig karl som kan få en ung kvinna....däremot om det är en äldre kvinna så så är hon inte accepterad på samma sätt,det är skamligt beteende av henne att "lura" till sig en ung man.Men det pratas nästan aldrig ur detta perspektivet......varför?  Marika i P4: Det är en jättebra fråga och diskussion! /Paulo, redaktör14:12, 4 March 2016  Lapplisa: Jag var förälskad men visste inte om det var ömsesidigt! Så, jag satte p-böter på hans bil med mitt nr och bad honom ringa upp mig om han hade något att invända om detta. 10 år senare äg vi lyckligt gifta med 3 barn!  Marika i P4: Kan nog vara den bästa sortens P-bot! Grattis! /Paulo, redaktör14:14, 4 March 2016  Ann-Helén: Träffade min man via kontaktannons som min kompis satt in (jag var ensamstående mamma så hon tyckte väl att jag skulle dejta lite) Men det är en annan story, för jag dejtade bara en innan honom, så det var nära att jag inte kontaktat honom alls. Det jag ville säga att det inte bara är utseende som får en att tappa dejtinglust. Killen kom i blå Hawaiiskjorta, bruna gabardinbyxor och trätofflor, och sen gick munnen konstant. Lilla jag fick inte en syl i vädret. Man kan klä sig så om man vill vara ifred för det är väldigt erotikdödande. :)14:21, 4 March 2016  Lina: Var på en stadsfestival för kanske 10 år sedan? Med en kille jag träffat på gymnasiet. Vi drack litegrann och tyckte det var en jätteintelligent idé att åka en av de lite mer fartfyllda maskinerna på tivolit. Slutade med att han efteråt kräktes på mina öppna pumps och jag hällde mineralvatten på mig själv och gick hem omedelbart. Våra blickar möttes nog aldrig igen, hahaha.  Marika i P4: Hahaha! Förståeligt! /Paulo, redaktör14:21, 4 March 2016  Mia: Har nätdejtat och har både bra och dålig erfarenhet. Hade bestämt träff med en man på en neutral plats, men efter att väntat ca 20 min, gick jag ut på dejtingsidan och upptäckte att han hade blockat mig. Så Marika det är inte bara du som blev blåst av en man, hahaha. Ålder är bara en siffra, vilket ramaskri det är när kvinnan är äldre än mannen.14:24, 4 March 2016  Amigo grande: Jag träffade min pojkvän via hans styvsyster. Han fick se mig första gången på Tv, jag var med i barnprogrammet Amigo grande (där jag sköt kalsonger, gjorde juice med en gummiklubba och blev ikastad från en stol i poolen). Vi träffadeds en tid efter programmet på en Afterwork, där fem av mina tjejkompisar var med, och han själv. Pga av nervositet var han ute och rökte hela tiden och mina tankar låg mest i att han röker väldigt mkt... Vi pratade i telefon efter aw:n och jag sa till honom att jag inte var redo för dateing men under samma samtal ändrade jag mig. Nu har vi varit tillsammans i ett år, är jätteglada för varandra och rökningen är betydligt mer måttlig än på vår första träff...14:25, 4 March 2016  Lapplisa: Hur skulle jag kunna veta om han var lika förälskad som jag efter natten? Jo, jag satte p-böter på hans bil utanför. Lämnade mitt nr om han ville överklaga. 10 år har gått och vi är gifta med massa barn!14:25, 4 March 2016  Ann-Helén: Jag träffade min gubbe via kontaktannons som min kompis satt in. Ensamstående 3 barns mamma önskar en rolig och trevlig kille...etc Men det är en story i sig. Ville bara säga att det inte bara är utseende som får en att banga. På den dejten (utöver den då med min man), så kom det en kille som såg väl ganska trevlig ut, men kläderna...blå Hawaiiskjorta, gabardin byxor och trätofflor och välkammad sidbena...vill man vara i fred kan man klä sig så, för det är verkligen erotikdödande i min smak...hahaha14:39, 4 March 2016  jordgubben: Hej! Jag skulle bara vilja säga att jag tycker att nätdejting är toppen! Skilde mig för några år sedan, och är visserligen fortfarande singel, men har varit på många jättetrevliga dejter och haft flera kortare relationer. Har bara inte hittat rätt än ;).Det är jättekul att träffa nya människor och jag gillar att syftet med att ses är så konkret. Är nämligen urdålig på att flirta när jag är ute. Klart att det finns många puckon, men de får man se till att sortera bort innan man går på dejt. Har bara varit på dejt med trevliga, reko killar!  Marika i P4: Härligt att höra! /Paulo, redaktör14:42, 4 March 2016  Ove: Om man nu ger sig ute på dejting sidor skall man vara medveten om att det finns scammers som är ute efter dina pengar och dejting sidor som lägger upp profiler som inte existerar, enbart för att tjäna pengar på, att när du mejlar en sådan profil så kostar det pengar per mejl, och då sitter det en person på dejting sidan och besvarar dina mejl, eftersom personen inte finns, dom har varit inne på sociala medier och hittat en person, använder alla uppgifter som finns där, och lägger upp detta på sin sida med ett alias, för att lura folk till att betala.14:47, 4 March 2016  Alex: min erfarenhet av nätdejting är att man hamnar alltid på noll när man träffas irl, hur länge man än chattat.14:48, 4 March 2016  Marie: Vi träffades en påsk, på parken i Rättvik. Bytte telefonnr, ringde varandra varannan kväll i två v. Jag bodde i Skänninge och han i Björklinge. Sedan pendlade vi till varandra varannan helg i ca tre mån. Därefter flyttade jag upp till honom. Snabba puckar... Det är nu 29 år sedan och vi har två vuxna döttrar och ett barnbarn. Tur att vi vågade... 14:48, 4 March 2016  Tredje hjulet: Det var inte min egen date, men den mest obekväma jag har varit pa! För nagra ar sedan bodde jag i Skottland och hade varit pa en innebandymatch. En av mina närmsta väninnor som spelade för ett annat lag fragade om jag ville med pa tivoli, ett typiskt Bbitiskt nöjesfält vid kusten. Jag sick direkt med pa det. Tyvärr berättade hon inte att det var meningen att hon skulle pa en date men en kille i ytterligare ett annat lag. Sa dit kommer jag, killen är jättechockad att hon inte kom själv och hon lika glad totalt oförstående. Han stirrde pa mig som om det var min idé att leka tredje hjul. Alla attraktioner var gjorda för tva, sa jag akte själv i vagnen bakom/bredvid. Snacka om obekvämt! Dessutom blir jag att aksjuk och var mer än grön i ansiktet och gjorde en hel del ljud sm verkligen förstäder en romantisk situation. Jag försökte ga där ifrån, men hon drog hela tiden mig tillbaka. Efter argumenterade min vän att det visst inte var en date, han tyckte det var jätteuppenbart, jag fick skulden för att ha förstört kvällen. Ha blev dessutom tvungen att skjutsa mig hem, sa de fick verkligen ingen tid själva! Efter det vände han sig alltid om när jag var i rummet...14:58, 4 March 2016  Marika i P4: Tack för idag, nästa vecka är vi tillbaka i P4 med ett nytt ämne och nya gäster. Vi hörs då! /Paulo, redaktör15:00, 4 March 2016    Missade du att höra av dig till oss i programmet!Då är du alltid varmt välkommen att mejla oss eller skriva till oss i sociala medier!Här hittar du oss på  Facebook och här hittar du oss på Twitter och här hittar du oss på Instagram!E-post: marikaip4@sverigesradio.se  

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

I Sverige dröjde det längre än i omvärlden, innan kvinnor blev betraktade som fullvärdiga medborgare med rösträtt. Första valet ägde rum först 1921. Men hur gick det till? Vi gästas av professor Christina Florin, historiker specialiserad på ämnet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.