Podcasts about uppl

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Það hefur verið sólríkt á landinu síðustu daga og það virðist ætla að vera það áfram og af því tilefni ætlum við að ræða við tvo læknisfræðilega eðlisfræðinga hjá Geislavörnum ríkisins til að velta fyrir okkur útfjólubláum geislum og hvenær þurfi að huga að sólarvörn. Edda Lína Gunnarsdóttir og Eyjólfur Guðmundsson setjast hjá okkur í upphafi þáttar til að spjalla um þetta. En síðan ætlum við að huga að mat og mataræði. Í liðinni viku stóð Matís fyrir málþingi um neytendur framtíðarinnar – þar sem meðal annars var fjallað um upplýsingaóreiðu í tengslum við matvæli. Þóra Valsdóttir og Kolbrún Sveinsdóttir, matvælafræðingar og verkefnastjórar hjá Matís, ætla að kíkja í heimsókn á eftir og ræða aðeins við okkur.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 13 av följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hollar skólamáltíðir fyrir loftslagið og líðan barna er yfirskrift málþings sem verður haldið þann 13. maí í samstarfi Menntavísindasviðs HÍ og Aldins, samtaka eldri borgara gegn loftslagsvá. Meginmarkmiðið er að varpa ljósi á tengsl hollra skólamáltíða, umhverfis og líðan barna í námi og starfi. Málþingið er öllum opið og séstakir gestir koma frá Finnlandi og Svíþjóð og lýsa reynslu sinni af fyrirkomulagi skólamáltíða . Laufey Steingrímsdóttir næringarfræðingur kom í þáttinn og sagði frá. Þörf fyrir samfélagsbreytingar 2025 er yfirskriftin á ráðstefnu og vinnustofum sem Geðhjálp stendur fyrir. Þar munu koma fram fyrirlesarar sem hafa beitt sér á alþjóðavettvangi fyrir breyttri nálgun í geðheilbrigðismálum, nálgun sem hefur skilað árangri. Grímur Atlason framkvæmdastjóri Geðhjálpar kom til okkar í dag og sagði okkur meðal annars frá áfallameðvituðu fangelsiskerfi og fleiru sem rætt verður um á ráðstefnunni. Upplýsingar um ráðstefnuna má finna hér: https://socialchange.is/ Við fengum svo póstkort frá Magnúsi R. Einarssyni í dag og í korti dagsins talaði Magnús um Lundahlaupið, The Puffin Run eins og það heitir opinberlega, en það er nú að baki í Vestmannaeyjum og þótti takast einstaklega vel. Magnús segir frá því að hann missti gersamlega af öllu því tilstandi því hann var að fylgjast með úrslitaleiknum í snóker sem fór fram á sama tíma. Hann segir aðeins frá sögu þessa vinsæla leiks og ennfremur af helstu snókerstjörnu samtímans, Ronnie O'Sullivan sem Magnús segir að sé gallaður snillingur. Tónlist í þættinum í dag: Sjáumst aftur / Páll Óskar (Orlande de Lassus, texti Páll Óskar Hjálmtýsson) Vegbúi / Una Torfa og Elín Hall (KK) Stella í orlofi / Diddú (Valgeir Guðjónsson) Froðan / Jón Jónsson og Ragnar Bjarnason (Þorvaldur Bjarni Þorvaldsson, texti Ásgeir Sæmundsson) UMSJÓN GUÐRÚN GUNNARSDÓTTIR OG GUNNAR HANSSON

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 12 av följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!".Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1999! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1999? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Sega Rally 2,Homeworld,Quake III Arena,Aliens Versus Predator,Legacy of Kain: Soul Reaver,Silent Hill,Grand Theft Auto 2,System Shock 2,Driver,Age of Empires II: The Age of Kings,SimCity 3000,Sid Meier's Alpha Centauri,Heroes of Might and Magic III,Unreal Tournament,Dungeon Keeper 2,Silver,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Det här avsnittet är som ett gammalt foto du hittat i en bortglömd mapp på din dator. Pixligt, varmt, lite vemodigt och fullt av oväntade minnen. Det handlar om varför vi envisas med att hålla fast vid det som inte längre finns, om att ibland sakna svartmögel och att leta svar i skogar som kanske gömmer allt utom just svaren. Ett avsnitt för dig, Somna, som vet att stillastående är en illusion och att det faktiskt kan vara okej ändå.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 11 av följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Det finns många olika sorters uppläggningar när man ska sticka, och de är bra vid olika tillfällen. Här pratar vi om olika favoriter, och Malin får testa en ny uppläggning under avsnittets gång.Dessutom, vad har blivit klart sen sist och vad ska vi gör framöver? Pernilla stickar vantar och har äntligen blivit klar med en sjal. Malin har kommit långt på sin nålbundna sjal, och har tagit sig an ett garntrassel. Bilder till avsnittet finns på Facebook (facebook.com/handarbetamera) och Instagram (instagram.com/handarbetamera).

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 9 av följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 10 av följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 8 på följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!".Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1998! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1998? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Xenogears,Tales of Destiny,Spyro the Dragon,Blood II: The Chosen,Star Wars: Rogue Squadron,Sanitarium,Resident Evil 2,Grim Fandango,Caesar III,Railroad Tycoon II,Shogo: Mobile Armor Division,Clock Tower,Bloody Roar,Klonoa: Door to Phantomile,StarCraft,Nightmare Creatures,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Trots att vi idag talar mer än någonsin om psykiska besvär, är ämnet självmord fortfarande tabubelagt och svårt att prata om. Går det att skriva en bok om självmord som diskuterar etiska, kliniska och mellanmänskliga aspekter av suicid med en varm ton? Vad finns det för likheter mellan självmord och dödshjälp? Hur kan man förhindra självmord? Christian Rück är professor, psykiater och Augustprisvinnare. I avsnittet berättar han om sin bok ”Ett liv värt att leva: varför självmord blev människans följeslagare. Mår du dåligt eller har självmordstankar? Här kan du läsa mer om hur du kan göra om du eller någon nära dig mår dåligt: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/ Uppläsare: Linn Mildehav Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Även om offer och förövare snabbt kan byta plats är de oprovocerade knivdåden som skakat Sverige i spåren av 764:s framväxt en del av den mörka psykologi och strategi som präglar nätverket. Förutom ideologisk övertygelse styrs de unga förövarna av en destruktiv statusjakt i syfte att klättra i den interna hierarkin. --- Sadistisk statusjakt driver 764, ur Expo #1 2025 av Erik Glaad:  https://expo.se/fordjupning/sadistisk-statusjakt/  Uppläsare: Erik Glaad Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Läs mer: Där inga liv spelar roll (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/fordjupning/dar-inga-liv-spelar-roll/  Anna Fröjd: Året inleds med ett högerextremt våldsdåd (2025): https://expo.se/kommentar/aret-inleds-med-ett-hogerextremt-valdsdad/  Studio Expo: 764/NLM och knivdåden i Sverige (2025): https://expo.se/podcasts/764-nlm-och-knivdaden-i-sverige/  Studio Expo: Våldsrörelsen som kopplas till Hässelbydåden (2024): https://expo.se/podcasts/valdsrorelsen-som-kopplas-till-hasselbydaden/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän och hjälp oss fortsätta göra Studio Expo: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59. --- HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR AKUT DÅLIGT Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har självmordstankar eller självmordsplaner. Nedan hittar du kontaktvägar till andra organisationer för stöd och hjälp. Mind Självmordslinjen: Chatta via mind.se eller ring 901 01. Alla dagar, dygnet runt. Bris – Barnens rätt i samhället. Chatta via bris.se eller ring/sms:a 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Unga jourer. Hitta en ungdomsjour nära dig. Jourhavande medmänniska. Chatta lördag-tisdag klockan 21.00-00.00 eller ring 08-702 16 80 alla dagar klockan 21.00-06.00 . Jourhavande präst. Ring 112 och be om att bli kopplad till jourhavande präst, alla dagar klockan 21.00-06.00. Vårdguiden: Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Alla dagar, dygnet runt. Se en längre lista med kontaktuppgifter på 1177:s hemsida.

Einar Sigurðsson, stjórnarformaður Ísfélagsins, fer yfir stöðuna í sjávarútvegi, starfsemi Ísfélagsins, skráningu félagsins á markað, samþjöppunina sem þurfti nauðsynlega að eiga sér stað, staðreyndalausa umræðu um greinina, samanburðinn á íslenskum og norskum sjávarútvegi, fyrirhugaða skattahækkun ríkisstjórnarinnar, miklar fjárfestingar í greininni, fjárfestingar í „ótengdum” greinum og margt fleira.

I studion: Fredrik Söderholm, Sebastian Mattsson, David Thulin, André Miettinen Persson, August Bohlin HELA AVSNITTEN FINNS BÅDE SOM VIDEO OCH LJUD PÅ PATREON:COM/GOTTSNACK Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 7 på följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!".Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1997! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1997? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Svea Rike,KKnD,Mega Man 8,The Curse of Monkey Island,Mario kart 64,Vandal Hearts,Grand Theft Auto,Moto Racer,Blade Runner,Worms 2,Final Fantasy VII,MDK,Age of Empires,Star Wars: X-Wing vs. TIE Fighter,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 6 på följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 5 på följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 4 på följetongen - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Sovjetunionen var ett av de största imperier världen skådat, och det upplöstes nästan utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen, och alla förvånades över hur snabbt och relativt fredligt väldet föll samman.I dag lever vi i en värld där Ryssland, genom en storskalig invasion av Ukraina, försöker återupprätta det som landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som egentligen hände för över trettio år sedan.I podcasten Historia Nu, avsnitt 25, samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som har skrivit boken Rysslands historia.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten avstannat i Sovjetunionen. Tecken på stagnation och letargi hade funnits länge i det sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare hade avlöst varandra som generalsekreterare på kort tid, tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste förändras uppifrån. Gorbatjov ville dock reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979, tillsammans med den amerikanske presidenten Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-initiativ, satte stark press på det redan genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost – öppenhet – och därmed försvann det kitt som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där både de stalinistiska och leninistiska rötterna granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle den kommandoekonomi, som byggde på tung industri, förändras genom ekonomisk omstrukturering – perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det utbredda alkoholmissbruket honom impopulär.Bild: Affisch till fjärde kongressen 1922. Sovjetisk affisch tillägnad femårsjubileet av Oktoberrevolutionen och den fjärde kongressen för Kommunistiska internationalen. Av: Ivan Vasiljevitj Simakov, 1877–1925. Källa: Ryska statliga biblioteket) Wikipedia. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger samt del 3 på ny följetong - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Dramatik när Ukrainas och USA:s ledare drabbar samman inför TV-kameror. Vi samlar tankarna kring den snabba utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti på plats i Kiev & programledare Fredrik Wadström.Producent: Marina Nilsson Malmström

Skandalen som förändrade allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mika Myllylä dominerar i skidspåren under slutet av 90-talet och är inför VM på hemmaplan i Lahtis 2001 tveklöst en av Finlands allra största och mest omtyckta idrottsstjärnor. När den stora dopningsskandalen kring det finska landslaget briserar förändras allt.Mika Myllylä drabbas av svåra samvetskval och erkänner att han fuskat – även långt före hemma-VM.De sista åren i Mika Myllyläs liv präglades av svarta rubriker och missbruk. Men också av folkets förlåtelse och en egen staty.Ett program av Jonas Karlsson, 2025.Slutmix: Jakob Lalér.Medverkande:Niklas Jonsson, fd skidåkare Tage Ray, finländsk fd skidåkareNina Smeds, finländsk journalistLalle Broberg, finländsk sportjournalist Henrik Byggmästar, skidledareKaj Björndahl, fastighetsmäklareArkivklipp: SR, SVT, NRK och YLE.Citat hämtade ur boken ”Time Out – Idrott som liv och sanning”. Upplästa av Hannes Nyberg.

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!".Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1996! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1996? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Heretic,Death Rally,Tomb Raider,Monster Truck Madness,Road Rash,Resident Evil,Command & Conquer: Red Alert,Screamer 2,Crash Bandicoot,Quake,Heroes of Might & Magic II,Sid Meier's Civilization II,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Vad var det egentligen som orsakade Sovjetunionens upplösning? Vad Hände? Hur gick det till?Wikipedia säger sitt om Sovjetunionens upplösning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna radio 17:00

I bioaktuella A Complete Unkown spelar Timothée Chalamet självaste Bob Dylan. Hur funkar det? P1 Kulturs Joakim Silverdal recenserar och Björn Jansson har intervjuat Monica Barbaro som Oscarsnominerats för sin roll som Joan Baez i filmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SÅ BRA ÄR OSCARSNOMINERADE ”FLICKAN MED NÅLEN”Bioaktuella ”Flickan med nålen” av svenske regissören Magnus von Horn är en av fem filmer som nominerats i kategorin ”Bästa utländska film” vid årets Oscarsgala. Den mörka berättelsen om den unga kvinnans möte med en änglamakerska bygger på ett uppmärksammat brottsfall i Köpenhamn från tiden efter första världskriget. P1 Kulturs Nina Asarnoj har sett den.DRAMATEN.DOC GESTALTAR KONFLIKTER RUNT OM I VÄRLDENPå Dramaten i Stockholm har det som kallas Dramaten.Doc ägt rum med jämna mellanrum sedan 2023 – en serie som uppmärksammar aktuella händelser i vår konfliktfyllda samtid med läsningar av texter av författare och dramatiker. Hur bidrar den konstnärliga gestaltningen till försöken att förstå och greppa det som sker runt omkring oss just nu? Dramaten.Docs konstnärliga ledare Dmitri Plax och skådespelaren Sofia Pekkari gästar P1 Kultur-studion.KLASSIKERN: NALLE PUH – EN ÄLSKAD HOUNGSMISSBRUKAREBöckerna om Nalle Puh har hundra år på nacken och hör fortfarande till världens mest lästa. Många hämtar livsviktigt trams från Nalle Puh och hans vänner i Sjumilaskogen. P1 Kulturs Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.Programledare: Thella JohnsonProducent: Maria Götselius

Böckerna om Nalle Puh har hundra år på nacken och hör fortfarande till världens mest lästa. Många hämtar livsviktigt trams från Nalle Puh och hans vänner i Sjumilaskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gnolande, godhjärtade och honungsmissbrukande björnen Puh och hans vänner skulle sopa undan allt annat A.A Milne hade skrivit och blivit berömd för - de humoristiska texterna i satirtidningen Punch före första världskriget, de lätta komedierna han skrev efter kriget.För 1920 föddes enda barnet, Christoffer Robin och efter tag började Milne skriva berättelser om sonen och hans leksaksdjur. Teddybjörnen Puh, den ängsliga grisen Nasse, den dystra åsnan I-or, den jordnära Kängu med sin nyfikna Baby Ru, den skuttiga Tiger var alla riktiga mjukdjur i sonens barnkammare. Den beskäftiga Kanin och den högdragna Uggla hittade Alan Milne på själv.Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.

Var det rätt av JD Vance att läxa upp europeiska politiker? Är det ryska kärnvapenhotet ett skäl att prata med Putin? Och borde vi prata mer om bakomliggande orsaker till kriget i Ukraina? Det är frågor som tas upp i det här avsnittet av Veckans nyheter. Det blir även ett kort samtal om mannen som höll på att bli slukad av en val samt en lektion i demonutdrivning.Se avsnittet som webb-tv: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.seProva Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

Veckans närradioprogram. Det innehåller diverse sånger med temat "Brinnande hjärta". Del 2 på ny följetong - "Georg - Herrens revolutionär" av Ivar Lundgren, boken om Georg Gustafsson, färgstark pingstpastor som också var verksam i Norrköping under några år. Uppläsare: Sibylla Pettersson, Vetlanda.

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!". Dags för 2025 års första RETRO GOTY!Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1995! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1995? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Hexen: Beyond Heretic,Discworld,Fade to Black,Donkey Kong Country 2: Diddy's Kong Quest,Mega Man 7Brett Hull Hockey '95,Ridge Racer,Jumping Flash!,Full Throttle,Descent,Destruction Derby,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Spanaråret inleds med att Camilla Lif, Niklas Källner och Katarina Barrlings reflekterar över tiden som kommer. Programledare Kristian Luuk! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna – veckans panel 3 januari 2025Camilla Lif, präst: hälsosam upplösningen av gränsen mellan människor och djur.Niklas Källner, journalist och programledare: vi säger nej till socialiseringstvånget!Katarina Barrling, statsvetare och docent i statsvetenskap: släpp mellanrumsskräcken.Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Estrid HolmTekniker: Emilia StrömMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!"Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1992! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1992? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Super Star Wars Empire Strikes Back,Wario Land,Secret of Mana,Mega Man 6,Final Fantasy VI,Magic Carpet,SimTower,Cannon Fodder 2,System Shock,Doom II,Donkey Kong Country,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Forstjóri tryggingafyrirtækis var skotinn til bana úti á götu í New York í Bandaríkjunum í síðustu viku. Morðið hefur vakið mikla athygli og það má segja að það veki athygli á brotalömum í bandaríska heilbrigðiskerfinu. Meintur morðingi var handtekinn í vikunni og morðið og ástæður þess verið mikið í fjölmiðlum alla þessa viku, og má segja að honum hafi verið hampað af mörgum. Aðallega af því að hann er að ráðast á kerfið, heilbrigðiskerfið bandaríska sem svo margir eru ósáttir við og sérstaklega gagnvart tryggingafyrirtækjum, þau græða á tá og fingri á meðan fólkið þarf að greiða fúlgur fjár fyrir heilbrigðisþjónustu. Og það er líka algengt að þeir sem brjóta reglurnar vekja athygli fólks og það vill skilja hvers vegna hann gerir þetta. Af því að þessi maður sem er í haldi, Luigi Mangione, var fyrirmyndarnemandi og fátt sem benti til þess að hann væri líklegur til að fremja morð. Í seinni hluta þáttarins förum við til Stonehenge en fyrr á þessu ári komu fram nýjar upplýsingar um þetta dularfulla og heillandi mannvirki á Salisbury-sléttunni í suðvesturhluta Englands. Upplýsingar sem varpa betra ljósi á uppruna steinanna sem mynda Stonehenge - en vekja líka upp áhugaverðar spurningar um hvernig það var skipulagt og reist fyrir um fimm þúsund árum. Í vísindagrein í Nature er sýnt fram á að einn af lykilsteinunum í þessu mannvirki - Altarissteinninn svonefndi, sem vegur um sex tonn - var fluttur alla leið frá norðurhluta Skotlands, um sjö hundruð og fimmtíu kílómetra leið. Nýjar upplýsingar, sem vekja upp nýjar spurningar. Það er Björn Malmquist sem ætlar að reyna að svara einhverjum þeirra. Eins og til dæmis, hvernig steinninn komst alla þessa leið og hvernig Stonehenge var reist á sínum tíma.

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!"Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1993! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1993? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Master of Orion,Cannon Fodder,Bucky O'Hare,Mega Man 5,Super Mario Kart,Willow,Battletoads,FIFA International Soccer,Syndicate,Day of the Tentacle,Sam & Max Hit the Road,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta är "Retro GOTY!"Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1992! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1992? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Desert Strike,Alone in the DarkSensible Soccer,Castlevania III: Dracula's Curse,Street Fighter II,Mega man 3,Jaguar XJ220,Hugo,Flashback,Bomberman,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Fredag och ett nytt avsnitt av Jaktpodden. Det blir snack om jägarexamen, svårigheten att se skillnad på en häst och ett vildsvin och dessutom så kommer ju upplösningen på cliffhangern från förra avsnittet. Välkommen att lyssna!

Fredag den 11 oktober var det säsongspremiär för Spelarbussen. Nytt för den här säsongen är att vi bjuder in två tävlande gäster per avsnitt, med Offsides chefredaktörer Anders Bengtsson och Johan Orrenius som gemensamma tävlingsledare och domare. Först ut att möta varandra i detta nya format var TV-reportern Jonas Dahlquist och experten Anders Andersson, som båda bevakar Allsvenskan för Max räkning. Vi bjuder på första avsnittet. Avsnitt 2: Fredrik "Fidde" Holmberg möter sin bror Andreas "Adde" Holmberg. Släpps fredag den 25 oktober. Bli Offsidemedlem – 0 kronor första månaden! https://www.offside.org/blimedlem

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta är "Retro GOTY!"Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1991! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1991? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:SWIV,Battle of Olympys,Mega-Lo-Mania,Alien Breed,Lemmings,Little Nemo: The Dream Master,James Pond 2,Gods,Adventures of Lolo,Street Rod 2,Super Cars II,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Haukur Már Helgason flytur sinn þriðja pistil um upplýsingaóreiðu, að þessu sinni fær hann aðstoð frá gervigreindarspjallmenni. Við kíkjum niður í Norræna húsið þar sem stendur yfir sýningin Open house, sem er hluti af grísk-íslensku listahátíðinni Head-2-Head. Í norræna húsinu eru sýnd verk tveggja grískra listamanna og þriggja íslenskra. Meðal annars má þar finna athyglisverðar möppur sem Eiríkur Páll Sveinsson, læknir á akureyri, gerði. Hann skráði niður öll smáatriði lífs síns, skráði inn í tölvu, prentaði og bjó fallega um möppurnar með sérhönnuðum forsíðum. Við ræðum við Evu Árnadóttur, barnabarn Eiríks, og tvo af aðstandendum Open: Hildigunni Birgisdóttur og Örn Alexander Ámundason. En við byrjum á því að reyna að skilja vinstri og hægri, og miðju. Við kíkjum niður í Háskóla Íslands og ræðum bæði við kennara og nemendur um þessa flokkun stjórnmálaflokka til vinstri eða hægri.

I vårt mest återbesökande avsnitt hittills har vi återigen Oscar Jonsson – känd från TV! – som gäst. Han och några öl.Upplägget blir därför lite annorlunda än brukligt. Han lurar in oss på att prata om hur det är att skriva bok (jag vägrar skriva ”ett samtal om författarskap”!), innan skutan styrs över till Oscars senaste bibba. Den avhandlar försvaret av Sverige, varför det blir en del snack om det. De sista 40 minuterna (ish) ägnas därefter åt Ukrainakriget, där vi är lite fram och tillbaka.Dessutom: ryssar som upprörs över låga löner snarare än deras djupt omoraliska krig, Per oroar sig för Vitrysslands horder, Mattis går fram och tillbaka om Kurskoffensiven (2024), depp om eltillförsel, Pbv avgör kriget, det Sverige behöver för att ta tillbaka Kexholm, och mycket mer! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Af hverju eru allir að deila hlekkjum í efstu athugasemd á Facebook? Við pælum í Meta-algóryþmanum, ritskoðun á færslum tengdum Palestínu og fleiri samfélagsmiðlamálum með Sigurði Svanssyni. Haukur Már Helgason, rithöfundur, heldur áfram að pæla í hugtakinu upplýsingaóreiða. Kvikmyndirnar No Other Land, Temporary Shelter og Grand Tour verða teknar fyrir í RIFF-rýni dagsins.

Douglas Cleaves eða Doug var 25 ára gamall þegar hann lenti í skelfulegu vinnuslysi sem hafði gríðarleg áhrif á hans líf. Með jákvæðnina að vopni ætlaði hann þó að aðlagast nýjum raunveruleika því hann átti lítinn son sem treysti á hann.  Doug fékk þó ekki tækifæri til þess.   Þátturinn er í boði Define The Line  Kóðinn "morðskúrinn" veitir 15% afslátt af vörum inn á  www.definethelinesport.com

Vextir verða ekki lækkaðir nema verðbólga hjaðni segir Ásgeir Jónsson seðlabankastjóri. Hún stendur í sex prósentum en markmiðið sem að er stefnt er 2,5%. Hann segir að hækkandi fjármagnskostnaður geti haft áhrif á greiðslubyrði vissra hópa en almennt sé eiginfjárstaða heimila góð og vanskil hafi lítið aukist. Umboðsmaður Alþingis gerði í vikunni athugasemdir við hversu lengi úrskurðarnefnd um upplýsingamál væri að kveða upp úr úrskurði sína. Tafirnar væru ekki réttlætanlegar og þær gætu í ýmsum tilvikum leitt til þess að þær upplýsingar sem óskað hefði verið eftir yrðu meira eða minna þýðingarlausar. Harðar deilur Norðmanna við Evrópusambandið um fiskveiðikvóta gætu leitt til þess að aðgangur fyrir norskar sjávarafurðir verði takmarkaður að einhverju leyti. Sjávarútvegsráðherrar aðildarríkja ESB komu saman í Brussel í byrjun vikunnar þar sem skarpar línur voru lagðar fyrir komandi viðræður.

Doldiskungen som deltog i statskupp och styrde flottan i krig - och som till sist klev upp på tronen, under en av svensk historias mest omvälvande perioder. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Uppläsare: Emma PetersScenuppläsare: Zardasht RadRedaktionen för detta avsnitt består av:Mårten Andersson – producent, manus och researchEmilia Mellberg – producentElina Perdahl – producentViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Per Widén, arkivarie vid Uppsala universitet och expert på Karl XIII.Vill du veta mer om Karl XIII? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Hertig Carl och det svenska frimureriet av Dan Eklund, Sten Svensson och Hans Berg (red)Gustaf III : en biografi av Leif LandenLovisa Ulrika : konst och kuppförsök av Claes Rainer.Hedvig Elisabeth Charlotte : hertiginna vid det gustavianska hovet av My Hellsing.