Podcasts about kvinnliga

Jag går i mål med serien kring skickliga musiker och vokalister. Som sig bör så fortsätter jag metaforen hur ett fotbollslag är uppbyggt. Manliga sångare är den sista delen i denna genomgång som började från försvarslinjen med trummisar och basister för att via mittfält och kantspringare, där gitarrister och keyboardister huserar, hamna hos strikern. Kvinnliga sångerskor har jag redan avhandlat i ett tidigare avsnitt, damerna först som sig bör, och därför är det som sagt manliga sångare som är avsnittets ämne. Ingen särskild ranking görs nu heller. Epoker och sångstilar hos de som gås igenom skiljer sig markant så detta är snarare en genomgång av personliga favoriter som på något sätt gör skillnad för de band de medverkar i. Därmed är laguppställningen komplett och spelet kan börja. 

Det är ju fakta - att de förebyggande insatserna är avgörande för att komma åt så många av de samhällsproblem vi har idag - och att jämställdhet är en av de otroligt viktiga förebyggande insatserna. Ändå så handlar samtalen i den offentliga debatten oftast om de snabba lösningarna.  Det här är ett avsnitt med Carin Götblad som är polismästare på NOA och som också varit den första och enda kvinnliga länspolismästaren i Stockholm sen 1700-talet. Hon har satsat otroligt hårt på jämställdheten och tog sin organisation från 10% kvinnliga chefer till 31% och i det här avsnittet pratar vi mer om hur hon gjort det och hur att jobba med de här frågorna i sina organisationer inte bara handlar om siffror utan att komma åt stora samhällsproblem. Det handlar mycket om att våga skapa skav och diskussioner, lyssna till människor som tycker helt annorlunda än en själv - men också den otroligt undervärderade egenskapen - att vara snäll.  Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Vad händer egentligen i den kvinnliga kroppen genom livet? Hur påverkar hormonerna kvinnor – och vilken inverkan har det på munnen? Hormonella förändringar under pubertet, graviditet, klimakterium och andra livsfaser kan påverka allt från slemhinnor till tandkött och benvävnad i käken. I det här avsnittet får du möta Betty Wassenius, tandläkare med särskilt intresse för hur hormoner och kvinnors hälsa hänger ihop med munhälsan. Vi pratar om vad som faktiskt sker i kroppen, hur vi i tandvården kan bli bättre på att förstå våra kvinnliga patienter och anpassa både bemötande och behandling därefter. Läs mer om Betty på www.bettywassenius.se och missa inte hennes rykande färska egna podcast ”After Party ”som hittas på Spotify. Lyssna och lär — det här vill du inte missa!

Ligan handlar om svenska kvinnliga journalistpionjärer i början av 1900-talet, som rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. Författaren Fatima Bremmer är gäst i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fatima Bremmer blev Augustprisbelönad i fackboksklassen 2017 för "Ett jäva solsken" – en biografi över journalisten och äventyraren Ester Blenda Nordström, som i början av 1900-talet arbetade som wallraffande reporter.Ester Blenda Nordström figurerar även i nya boken "Ligan – Klarakvarterens blodsystrar”. Där hon får sällskap av bland andra Elin Wägner. Det är en kollektivbiografi om en grupp unga kvinnliga journalister som möts på stimmiga tidningsredaktioner runt Klarakvarteren i början av 1900-talet.Fatima Bremmer är själv journalist och har arbetat som reporter och nyhetschef på Aftonbladet och Svenska Dagbladet.Programledare: Lisa Bergström.

P1 Kultur får besök av Bitte Hammargren, expert på Turkiet vid Utrikespolitiska institutet. Möt även författaren Fatima Bremmer som skrivit Ligan. Och så har vi tittat närmare på bioaktuella September 5. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. YTTRANDEFRIHETEN I TURKIET UNDER ÖKAD PRESSI Turkiet är den svenska journalisten Joakim Medin fortsatt frihetsberövad, numera i högsäkerhetsfängelset ​Marmara. P1 Kultur kopplar upp sig mot Samar Hadrous, Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Istanbul, och gästas av Bitte Hammargren, expert på säkerhets- och geopolitik i Turkiet vid Utrikespolitiska institutet.FATIMA BREMMER OM DE KVINNLIGA SVENSKA JOURNALISTPIONJÄRERNA I ”LIGAN”Efter den Augustprisbelönade ”Ett jävla solsken” är Fatima Bremmer tillbaka med en kollektivbiografi om ett radikalt kompisgäng som banade väg för en genomgripande förändring av samhället. ”Ligan” handlar om svenska kvinnliga journalistpionjärer i början av 1900-talet, som rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. En av dem är wallraffande Ester Brenda Nordström, som vi lärde känna i ”Ett jävla solsken”, en annan är Elin Wägner. Författaren Fatima Bremmer är gäst i P1 Kultur.JOURNALISTERNA SOM DIREKTSÄNDA HJÄLTAR I ”SEPTEMBER 5”Bioaktuella ”September 5" handlar om ögonblicket som förändrade nyhetstäckning i media. Filmen utspelar sig under OS i München 1972 och följer ett amerikanskt TV-team som snabbt anpassade sig från sportrapportering till direktsända nyheter när de israeliska idrottsmännen blev tagna som gisslan. Filmjournalisten Wanda Bendjelloul har sett ”September 5”. REPORTAGE: NABIL AYOUCH HAR REGISSERAT ”ALLA ÄLSKAR TOUDA” Touda drömmer om att bli en respekterad sheikha, en artist som sjunger om kärlek, motstånd och frigörelse enligt marockansk tradition. Varje kväll uppträder hon på barerna i sin hemby inför männens lystna blickar, men Touda vill skapa en bättre framtid för sig själv och sin son. P1 Kulturs Emma Engström har intervjuat ”Alla älskar Touda”-regissören Nabil Ayouch.ESSÄ: FÖRFATTAREN SOM BLEV VÄRLDSMÄSTARE I KRITIK”Först blev jag författare – sedan världsmästare i kritik”. Skapar Martin Engberg världen med sina sånger eller förgör han den med sin eld? I dagens essä reflekterar han över författarkritikern.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Under kriget har han följt Ukrainas vice premiärminister på hennes resor. I P4 Extra Gästen berättar dokumentärfilmaren Viktor Nordenskiöld om varför han tycker att makthavare under press är de bästa huvudrollerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jag fortsätter serien där jag avhandlar och går igenom duktiga musiker. Vi närmar oss slutet och nu har jag  kommit fram till de med sina stämband som instrument. Alltså handlar detta avsnitt om sångare eller i detta fall sångerskor. Jag har valt att hålla isär manliga och kvinnliga vokalister. Damerna först innebär en genomgång av sångerskor som på något vis gjort avtryck eller fört utvecklingen framåt. Förstås finns också namn med helt enkelt för deras fantastiska röster.  

Det här landet har gått från att kort och gott varit ett paradis, till att bli hycklarnas paradis. Bevisen är oräkneliga, så man behöver inte leta länge för att finna ett exempel. I det här programmet tas vi till ett gym någonstans i Sverige där vi finner två män, en svensk och en ukrainare. Svensken ser på den relativt unge och vältränade ukrainske mannen med ”äckelkänslor.” Varför? För att han är här, och inte stridandes i Ukraina. Skulle då den svenske mannen strida för Sverige? Hör hela historien i detta program!FLER, ELLER INGA FLER PROGRAM? I förra programmet fick ni höra att 2000 kr möjliggör nya program hela denna månad. 1000 har kommit in, så vi driver vidare denna podd om 1000 kr kommer in, ja, helst igår – tusen tack för snabb uppbackning till Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaHär kommer ämnena vi spikade till idag, lördagen den 8 mars 2025:Stenkastning på ukrainare i svenskt glashus.Ljuger: Föredrar inte Mark Levengood över ficka från hemlandet.Kvinnliga präster tar över kyrkan.Ett allt vanligare svenskt hem: Cannabis, blod och ecstasy.Nätverken som ger männen fingret.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Carl SchillerVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:MED RYNKORNA KOMMER FEMINISMENhttps://www.spreaker.com/episode/med-rynkorna-kommer-feminismen--64640761Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 15 mars 2025 (Om datorn startar/om ett donationsmirakel sker)Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4 VECKANS TIPS:LELLEBleed From Within - I Am Damnation https://www.youtube.com/watch?v=KKp5lzZLzdM   ELISABETHLudwig - pusseldetektiven https://www.imdb.com/title/tt27846061/  CALLEDC 3 & Catalina - Rysk - svenska dödsskandaler! https://www.youtube.com/watch?v=bYAMtiDhFg8

Videoversionen rekommenderas: https://www.youtube.com/watch?v=pM9-uPPUHpw&ab_channel=DetfriaSverigeFrån Towson University kommer det första kvinnliga helsvarta debattlagen att vinna en amerikansk debattävling på federal nivå. I detta klipp får Magnus Söderman stifta närmare bekantskap med denna retoriska utsökthet, och vi får alla en inblick i hur framtida politiska debatter kan komma att se ut om den demografiska utvecklingen fortsätter på samma sätt som den gjort de senaste årtiondena.Klippet Magnus reagerar finns på https://www.youtube.com/watch?v=fmO-ziHU_D8 Bli kanalmedlem eller podcastprenumerant och föreslå fler klipp vi bör kolla in! Kanalmedlem: https://www.youtube.com/channel/UCe6xAj4KyVM62rM1LqA1g9w/joinPodcastprenumerant: https://www.svegot.se/product/prenumeration/Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Från Towson University kommer det första kvinnliga helsvarta debattlagen att vinna en amerikansk debattävling på federal nivå. I detta klipp får Magnus Söderman stifta närmare bekantskap med denna retoriska utsökthet, och vi får alla en inblick i hur framtida politiska debatter kan komma att se ut om den demografiska utvecklingen fortsätter på samma sätt som den gjort de senaste årtiondena. Inlägget Magnus reagerar: USA:s första helsvarta kvinnliga vinnande debattlag dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Vi har ju i podden tidigare fått lyssna till Sveriges första kvinnliga statsminister - och nu ska ni också få lyssna till Sveriges första kvinnliga direktör, Meg Tiveus. Och vilken kvinna hörni! Hon har banat väg för många andra kvinnor genom att inte acceptera oförrätter bara för att hon är kvinna. Hon är 81 år och gjorde karriär under en tid där jämställdhet inte alls var på kartan på samma sätt som den är idag, där hon ofta var den enda kvinnan i rummet. Och i hennes avsnitt pratar vi mer om hur det varit, vad som blivit bättre och vad hon tycker fortfarande saknas.  Men det är också ett avsnitt om att välja glädjen, för det är något som slog mig med Meg, att hon är så glad och sprudlande. Jag personligen möter många som bli äldre som liksom tänker att det är för sent att välja lyckan lite med inställningen ”Det är vad det är”- vilket ju är tråkigt när livet är så pass långt och vi (vad vi vet) bara lever en gång. Hon berättar om att hitta kärleken på äldre dagar och att inte bli gammal och till freds utan att låta förändringen vara konstant. Mycket inspirerande tycker jag!  Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Gäst: Terapeuten Klara Leger, expert på narcissistiskt beteendeVi pratar om den kvinnliga narcissisten. Hon skiljer sig en hel del från den manliga och hon orsakar mycket skada i sina relationer. Både bland vänner, i kärleksrelationer och som mamma till sina barn. Så upptäcker du beteendet som tyder på att du har med en kvinnlig narcissist att göra. Vi avslöjar de fem kriterierna en person ska uppfylla för att vara narcissist. Vår expert, terapeuten Klara Leger, som hjälper personer att läka efter destruktiva eller narcissistiska relationer, berättar hur du bör handskas med en narcissist, och vad du kan göra för att läka efter den giftiga relationen. Åsa har råkat ut för narcissistiskt beteende i vänskapsrelationer och Helena har haft en chef med ett giftigt ledarskap. Ett mycket viktigt avsnitt du inte vill missa! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.Programmet är en repris från 23 augusti 2024.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Linda Adesh Kåreby. Från att ha arbetat som global kulturchef på Volvo så har hon gjort en spännande resa där hon utforskat olika aspekter av den mänskliga existensen och vår förmåga att läka och forma våra liv på ett meningsfullt sätt. Det har bland annat lett fram till skapandet av  "Teacher's Mastery Awekening Training". Idag är hennes mål att erbjuda människor verktyg och insikter som kan hjälpa dem att uppnå en djupare förståelse för sig själva och sin omgivning, samt att leva sina liv på ett mer medvetet sätt.Tillsammans med sin man har hon grundat ett spirituellt center och Ashram i Varberg, där de har kurser och ett par olika program som handlar om ett inre skifte. En upplevelse som är mer subtil än fysisk. En plats till mer frid och inre styrka - Ett arbete som integrerar 13 själskvaliteter. Linda pratar om att vi lever i en speciell tid där fler kvinnliga ledare behövs och kommer göra skillnad för världen framöver. Det har redan påbörjats. Vi behöver utforska nya vägar för personlig och kollektiv transformation. Linda ska berätta om sin egen resa, vi ska prata om medvetenhet och vikten av fler kvinnliga ledare. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”För att komma i kontakt med Linda: https://www.lindaadesh.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är trötta på ryssarna och deras släpankare. Och drabbade av julförkylning. Men språket har vi alltid. Borde vi inte upprätthålla skillnaden mellan prat och tal och tala lite mera? Inte minst i public service. Och på tal om ekensnack: kan ni inte skilja det från rikssvenska kan ni lyssna på Björnen Baloo, dvs Beppe Wolgers, i Djungelboken. Där har nu ekensnack. Borde det förresten inte finnas en bra svensk term för voice over? Vi lanserar den: "överröst" som i Johan Rabaeus är överröst till Krösus Sork. Kungen har hållit tal och värmt Widar Anderssons hjärta. Och Johan fyller år, just i dag. Vi gör en aningen planlös utvikning i astrologin, men tar oss sedan tillbaka till jultidningar och därifrån till Tatler och historien om spionen Aline Griffith - rafflande läsning. Boken som artikeln bygger på heter Sisterhood of spies. Och förkylningen har givit Johan ro att läsa Torgny Lindgren igen. Alltid stärkande. Och missa inte Thomas Steinfelds artikel om Musk och de andra grabbarna i kapitalets fantasyklass. Finns i Fokus. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och musikern Kerstin Norborg nya roman Jag måste gå rätt in i elden handlar om en mycket gammal Honorine Hermelin, som sitter på äldreboendet och rannsakar sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Honorine Hermelin var i trettio år rektor på Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad och medgrundare till tidskriften Tidevarvet på 1920-talet. Hon var en karismatisk pedagog och talare, ständigt i rörelse.Det som intresserade Kerstin Norborg var dock sprickorna bakom vältaligheten, det undanglidande, hennes oförlösta längtan. Även tomrummet inspirerade Kerstin Norborg. Honorine Hermelin brände många av sina brev, både till läkaren Ada Nilsson och kritikern Hagar Olsson som stod henne nära.– Det gick så långt att jag tänkte: jag kan inte skriva om henne, jag kommer henne inte in på livet. Men långt senare insåg jag att det spännande i romanen är att hon gömmer sig och att det är det jag måste undersöka, säger hon.Katarina Wikars träffade Kerstin Norborg i hennes arbetslokal och vi hör också inslag ur radioarkivet och tv-arkivet med Honorine Hermelin.Ett reportage av Katarina WikarsProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Vi pratar kring Alexander Bard och Biofeminism Fascian och anpassning över cykeln Människor eller kön? Kvinnliga styrkor i samhället

Artikeln om Madelein i expressen: https://www.expressen.se/sport/mma/madelein-fagerlind-som-kvinna-maste-du-vara-mycket-battre-an-alla-andra/ Rondvilan på sociala medier: Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   Madelein Fagerlind är bland Sveriges mest rutinerade burdomare i MMA och blev nyligen uppmärksammad i Expressen. Hon råkar vara den enda kvinnan som har rollen i Sverige och var första kvinnan i Skandinavien som blev domare i proffesionell MMA. I detta avsnittet vänder vi på alla möjliga stenar kring vad uppdraget innebär och vilket ansvar som medföljer samt utmaningarna. Vi får rota lite i beslut som Madelein tagit i buren som hon idag hade gjort annorlunda men också resonemang bakom beslut som domare tar i buren som publiken/åskådare inte alltid förstår varför de tas. Hon svarar även på varför hon skulle känna sig bekväm med att döma en match mellan Ngannou och Jon Jones samt vilka mål man kan ha i en eventuell karriär som domare.   Timestamps: 00:00 Intro 01:04  Madeleins intro till kampsport 03:23 Hur Madelein blev domare 06:06 Strategier som domare 08:23 När domare inte bryter fouls 09:12 Madde får kritik av fighter 13:15 Bättre bryta match för tidigt eller för sent? 15:47 Största misstaget Madde har gjort 17:31 Att döma internationellt 20:20 Att vara domare som kvinna  22:00 Madeleine i media 23:20 Utmaningar med att vara burdomare på olika nivåer 27:34 SMMAF går med i GAMMA 31:09 Hur landslaget väljs ut 31:49 Proffs som får slåss i amatörmästerskap 35:04 Madelein roll på VM i MMA 35:35 Karriär som domare 38:39 Varför är det störigt att vara domare som kvinna? 39:54 Är Madde bekväm med att döma Ngannou vs Jon Jones? 42:19 Om Madelein ifrågasätter sitt val att vara domare 43:36 Vilka kunskapsluckor upplever Madde hos fans/utövare? 46:44 Kritik i Liam Pitts matchen 48:43 Kan man leva på att vara domare? 49:53 Trösklar för att bli domare? 50:34 Vad ingår i utbildningen som inte många känner till? 54:50 Blir man påverkad av coacher/publik som domare? 56:06 Största publik Madde dömt inför och dess påverkan på dömandet 58:37 För- och nackdelar med tjejpass 1:04:03 Hur får vi tjejer att träna och stanna i sporten? 1:07:51 Lyssnarfrågor 1:08:11 Känslan att döma Tawanas match efter hans uttalande? 1:09:50 Feedback på artikeln i Expressen 1:10:39 Hur ofta stoppas du av polisen när du kör 2fast2furious? 1:11:11 Om du skaffar MMA-tatuering, vad och var sitter den? 1:11:43 Hur väl kan coacher och fighters reglerna? 1:12:20 Mest regelvidriga överträdelse du har sett? 1:13:28 Sveriges trevligaste MMA-klubb? 1:13:48 Mentor/förebild inom domarkåren? 1:15:00 Favoritfighter ? 1:15:33 Hur gör vi sporten större i Sverige?

Calamity Jane beskrevs ofta som en tobakstuggande tuffing som hinkade i sig sprit, sköt vilt omkring sig och föredrog att klä sig som en man. Verkligheten var emellertid lite annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.Programmet är en repris från 12 april 2024.

Vi startar i Helsingborg under mitten av 1800-talet då läkare i allmänhet är något sällsynt, och kvinnliga sådana är helt okänt i Sverige. Då föds Karolina Widerström som kommer att bli Sveriges första kvinnliga läkare. Hon deltar även med engagemang i en rad samhällsfrågor och organisationer under en period då det moderna Sverige skulle formas. Genom Karolinas livsresa följer vi landets utveckling över sekelskiftet 1900.Läslista:“En Qvinna läkare” - red. Eva Blomberg“Kvinnliga pionjärer verksamma i Sverige” - Magnus Ullman“Berömda och glömda Stockholmskvinnor” - Lisbet ScheutzPopulär Historia 2/2017SvD - "Banbrytande läkarinnor i kvinnokroppens tjänst" 2021 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Språket är ett slagfält. Och i Frankrike har det stridits om rätten att få vara både kvinna och författare, konstnär eller makthavare även till ordet. Cecilia Blomberg reflekterar över utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.Alla som har läst romanska språk är väl förtrogna med uppdelningen i maskulina ord och feminina ord. Jag exemplifierar ur franskan: un livre – en bok – maskulinum, une peinture – en målning – femininum. Det låter ju hyfsat oproblematiskt och jämlikt.Men när det handlar om den som höll i pennan eller penseln gick det under väldigt lång tid bara att använda maskulinform på franska: un peintre – en målare, un auteur eller un écrivain – en författare. Eller un ministre – en minister. Oavsett om just den utpekade målaren, författaren eller ministern som avsågs var en kvinna – en faktisk kvinna med namn, bostadsadress, ett liv. Någon som kämpat för att nå sin position. Kanske kämpat lite mer än de manliga kollegerna.Det är lätt att tro att det här är ett arv sedan urminnes tider, men så är det inte.Christine de Pizan var den första kvinnliga franskspråkiga författaren som försörjde sig, sina barn och sin mor på sitt skrivande. Hon levde mellan 1364 och 1430 och där, i övergången mellan medeltid och tidig renässans, var hon vid frontlinjen av samtidens debatter: alltifrån filosofi och politik till kvinnors ställning i samhället. Dessutom var hon poet.Av sina samtida kallades Christine de Pizan för une clergesse – det vill säga en lärd, skrivande kvinna. Kvinnliga yrken som var rätt vanliga i de medeltida städerna hade sina egna feminina former. En kvinnlig författare kallades ofta une autrice.Ända in på 1600-talet var innebörden i ordet ambassadrice ett kvinnligt sändebud i utlandet. 200 och 300 år senare hade ordets betydelse förskjutits till att beteckna en kvinna gift med en ambassadör. Genom borgerlighetens intåg sköts kvinnorna tillbaks in i hemmen och förlorade också den språkligt symboliska makten.Först en bra bit in på 2000-talet återgick den språkliga maktbalansen till något som påminner mer om medeltiden än om den industriella revolutionen. En kvinnlig ambassadör är återigen en Ambassadrice. Kvinnliga författare envisas med att kalla sig écrivaine eller auteure, och en kvinnlig advokat kallar sig une avocate. Men det har varit en segdragen tvist.Jag läser om den här språkliga maktkampen i lingvisten Bernard Cerquiglinis bok "Le Ministre est Enceinte”– på svenska: Ministern är gravid. Den som kan franska hajar till vid åsynen av titeln. Ministre har maskulin form samtidigt som adjektivet gravid har en feminin böjning med ett e på slutet. Man ser en kostymklädd man med höggravid mage framför sig.Det är grammatiskt korrekt men samtidigt något av en bisarr, språklig karikatyr.Bernard Cerquiglini har därför helt enkelt kryssat över den bestämda artikeln ”le” och i boktiteln ersatt det med som det ser ut ett handskrivet ”la”. Det är det här striden främst har handlat om – att titlar som handlar om makt ska kunna vara feminina. Men vägen dit har som sagt varit lång. Mer än 30 års nednötning har det tagit att få igenom den här förändringen.På ena sidan stod Franska akademien och deras språkkonservativa, många rentav kvinnofientliga, beskyddare. På andra sidan började allt fler samla sig för att driva på en förändring. Medierna hörde till den falangen, även om tidningen Le Figaro höll ut länge i sin ovilja att reformera språket.Bland reformisterna fanns också flera kvinnliga makthavare. De hade börjat tröttna på sina maskulina epitet. En av dem var Ségolène Royal – då biträdande skolminister i Lionel Jospins regering. Och det var Jospin som under sin tid som premiärminister redan 1998 skickade ut en kommuniké som uppmanade alla statsanställda att använda feminina former för yrken och ämbeten.I den franskspråkiga världen utanför Frankrike var det här redan vardag. Först ut var radikala Québec som moderniserade rätten till feminina former redan på 70-talet. Belgien och Schweiz följde snart efter.Men i Frankrike däremot aktiverade Franska akademien något som liknar en motståndsrörelse som gjorde en sak av att förlöjliga feminina former. De var outtröttligt ironiska över förflackningen och vägrade ens erkänna kvinnors alltmer framträdande positioner i det franska samhället. På andra sidan byggdes irritationen upp mer och mer och språkliga kupper genomfördes i franska parlamentets talarstol.Så franskt, kan man tycka, att förnedra varandra i offentligheten i kampen om några enstaka bokstäver. En kamp på liv och död att få säga la istället för le eller une istället för un. Kanske även få tillstånd att lägga till ett e på slutet – så att kvinnliga författare kan få kallas det feminina nya auteure istället för manliga auteur. Eller rätten att använda slutstavelser som –aine, –ale, –esse, –ice eller det lite skämtsamma –otte som konstnären Louise Bourgeois tog ut svängarna med och skapade en del låtsatsord av när hon debuterade som rappare som 84-åring.Men språket går djupt och inte ens franska akademien lyckades till sist hejda utvecklingen. I mars 2019 skrev de i en ny kommuniké om "att hela världen så här i början av det 21:a århundradet genomgår en stor förvandling, inte minst Frankrike. Kvinnans position i samhället har flyttats fram och många kvinnor önskar nu få ett feminint epitet som motsvarar den nya situationen för att fylla ett tomrum som funnits i språket".Det var alltså 24 år efter Louise Bourgeois debut som rappare Och 31 år efter premiärminister Lionel Jospins uppmaning att använda den feminina formen när det till exempel är en kvinnlig minister eller direktör som avses.Demokratiseringen av språket har tagit ett steg framåt. Men orden räcker bara så långt. Fortfarande är bara en liten minoritet av Franska akademiens ledamöter kvinnor. Och i den permanenta visningen av samlingarna på Centre Pompidou är kvinnliga konstnärer kraftigt underrepresenterade. För att bara ta två exempel. Språket går djupt, men inte så djupt.I Sverige har vi haft våra egna språkliga märkligheter med konstruktioner som manlig sjuksköterska och fru talman och Svenska akademien fick först göra en utredning innan det beslutades att Sara Danius skulle kallas för den ständiga sekreteraren i stället för den ständige. Men i stort sett har kampen om språket i Sverige sett annorlunda ut än i Frankrike. Kanske kan man kalla den motsatt. En av de första sakerna jag lärde mig som ny på radion, var att man inte använder ordet konstnärinna utan konstnär. Poetissa, författarinna, skådespelerska var inte heller okej. Här har könsneutralisering varit modellen. Och det hörs ju nästan att konstnärinna inte har samma tyngd och dignitet som konstnär.Nästa steg i utvecklingen i många språk är just de könsneutrala uttrycken. I engelskan finns en återgång till att använda they, och their. Reformförespråkare i tyskan och hebreiskan har föreslagit nya ändelser, men ländernas Akademier har än så länge tagit avstånd från att införa förändringarna formellt.Det känns som att Frankrike är ett steg efter, eller vid sidan av andra språkområdens diskussioner. För där har man nu alltså precis vunnit kampen för att få använda de femininumformer vi har gjort oss av med. Och det som är neutrum i franskan, det könsneutrala – det är fortfarande alltid manligt. Så länge man pratar om grupper av människor så ses inte den maskulina formen som ett problem – än så länge. Trevande förslag till förändringar har lagts fram även där. Men räkna inte med att den reformen kommer att ske snabbt i den franska offentligheten. Och tro inte att det kommer att ske utan strid.Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen

Det här avsnittet ska handla om hur en serie grova våldsbrott drabbar Norrköping. Där en blossande gängkonflikt leder till flera mord och mordförsök. Brott som ibland sker mitt på dagen på öppen gata. Vid ett tillfälle skjuts det bara några meter ifrån människor som står och väntar på spårvagnen på väg hem efter jobbet. Det ska handla om hur polisen snart får spår efter en gärningsman - som visar sig vara en 19-årig kvinna. Det här, är Den Kvinnliga Gängmördaren, ett avsnitt av podden Aftonbladet Krim. ––– Reporter: Anders Johansson Producent: Emil Pettersson och Marcus Ulvsand Tips & kontakt: podcast@aftonbladet.se

K och Jonatan har ont i tunga och K har dessutom tvingats ge upp “sitt heroin”. Det handlar om köttdebatten runt SVT, hittelön för det största skurkskrået samt om föräldrar som följer med på anställningsintervjuer.

Hösten 2023 blir en ovanlig person plötsligt huvudperson i våldsspiralen i Norrköping det är en ung, ostraffad tjej hon kallas för den första kvinnliga gängskytten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kväll i mitten av november, klockan är runt midnatt och i en lägenhet i centrala Norrköping befinner sig både vuxna och barn. Några har gått och lagt sig medan andra fortfarande är uppe. Då hörs höga smällar, skott går genom lägenhetsdörren. ”Det är bara en tillfällighet att inte någon av de här personerna träffades av de här skotten”, säger Jan Staaf, utredningsledare vid grova brott hos polisen i Norrköping.Skytten försvinner snabbt men fångas på en övervakningskamera – det är en ovanlig person i sammanhanget – en 19-årig, ostraffad tjej och hon ska bli misstänkt för ännu ett grovt brott i Norrköpings gängkrig. Skjutningen mot lägenhetsdörren är bara ett i raden av en lång rad våldsdåd som kan kopplas till den pågående konflikten mellan två lokala grupperingar i Norrköping. På den ena sidan finns det polisen döpt till Kalonätverket och på den andra – en mer löst sammansatt gruppering från området Marielund. Konflikten tros handla om narkotikamarknaden och sedan våldet eskalerade i början av 2023, och fram till idag, uppskattar utredningsledaren Jan Staaf att det skett ett drygt 30-tal allvarliga våldsdåd. På nätet har fiendelistor från båda sidor cirkulerat. Bara ett par veckor efter skottlossningen mot lägenhetsdörren skjuts en 17-årig pojke ihjäl vid en spårvagnshållplats. Han befinner sig på platsen i tron att han ska sälja ett par airpods till den 19-åriga tjejen men blir istället ihjälskjuten. I tingsrätten friades den 19-åriga tjejen för mordet, som hon också nekat till, men hon dömdes för försök till mord - för skjutningen mot lägenhetsdörren – nästa vecka startar hovrättsförhandlingen. ”Vi har begärt att hovrätten prövar huruvida det ska rubriceras som försök till mord eller, som vi anser rätteligen då, grovt olaga hot” säger hennes försvarare Viktor Banke. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: David OhlssonLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

December 2023. En 17-årig pojke avrättas på nära håll i stadsdelen Marielund i Norrköping. Snart riktas polisens misstankar mot en ung kvinna. Hon beskrivs som ovanlig för sin roll i gängmiljön, och media kallar henne snabbt för Sveriges första kvinnliga gängskytt.Hasse Aro intervuar utredare Jan Staaf om det chockerande och brutala dådet, våldsvågen som skakat Norrköping, de avgörande bevisen, och vad som kan ha drivit henne till att begå brottet från första början.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.

I Norrköping har ett intensivt gängkrig utspelat sig de senaste åren, med en lång rad mord, sprängningar och skjutningar. När en av mordrättegångarna inleds sommaren 2024 så är den ändå unik. För första gången är det en kvinna som pekas ut som skytt i den svenska gängmiljön. Hon är en tidigare ostraffad 19-åring från Gävle som tagit sig till Norrköping för att ta uppdrag för den ena sidan i stadens gängkrig. Gäst: Katrin Krantz, krimreporter på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

Än har ingen kvinna vunnit ett presidentval i USA. Kvinnliga politiker möter fler hinder än män men mycket har hänt sedan valet 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har sett en tydlig trend där fler kvinnor både ställer upp i politiska val - och vinner. I november ställs demokraternas Kamala Harris mot Republikanernas Donald Trump. Hennes partikollega Hillary Clinton lyckades inte vinna tillräckligt med röster i rätt delstater när hon var hans motståndare för 8 år sedan. Men både experter och väljare verkar tycka att både inställningen till kvinnor, och själva valdynamiken, ser helt annorlunda ut nu. Medverkande: Narda Davis, republikansk väljare i Texas, Margurite Brown, demokratisk väljare i San Francisco, Daniel Lippman, politisk reporter på nyhetsajten Politico, Jon Decker långvarig Fox-medarbetare och idag arbetar för Grey television, Lynn Labrowsky, republikansk väljare i Pennsylvania, Barbara Ward, väljare i Pennsylvania, Cheryl Rodriguez, pensionär och swing-väljare i Pennsylvania, Debbie Walsh, ordförande för Center for American Women and Politics vid Rutgers universitetet, Orly Siow, forskare vid Lunds universitet med fokus på representation, gender och ras, Jan Hallenberg, statsvetare knuten till Utrikespolitiska Institutet och Försvarshögskolan som länge följt amerikansk politik.Reportar: Parisa Höglund i San Francisco och Simon Isaksson i Scranton, USA.Tekniker: Jacob Gustavsson.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Den ryske mystikern, predikanten och helaren Gregorij Rasputin, är en av 1900-talets mest omdebatterade personer. Han var den sista och den mest inflytelserika av tsarfamiljens rådgivare. Trettio år efter hans död fick en kvinnlig seriemördare öknamnet den kvinnliga Rasputin för sina gärningar. Hon är Mariam Soulakiotis och det här är hennes historia. Manus av Jennie Sterner. Avsnitt om den ryske Rasputin kommer snart i Dans podd Nu blir det historia! Du hittar den där poddar finns. https://poddtoppen.se/podcast/1716421830/nu-blir-det-historia' Vill du höra ett specifikt fall i Seriemördarpodden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4 E-post: zimwaypodcast@gmail.com Följ Dan på instagram: https://www.instagram.com/dan_horning/Om du gillar Seriemördarpodden gillar du förmodligen Massmördarpodden. Du hittar den i alla poddappar. Massmördarpodden är gjord av samma människor och har samma format som Seriemördarpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.Ett program från mars 2023.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor Sigvardson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt det senaste från det nya näringslivet får du i Breakit Podcast. I veckans avsnitt berättar reportrarna Hanna Åkesson och Åsa Johansson om allt du vill ha koll på. Bland annat pratas det om: (1:59) Tunga riskkapitalistens råd till kvinnliga entreprenörer: “Skaffa en nanny” (5:10) Blixtsnabbt tillväxt och en lika snabb nedgång – faran för bolag som hajpas i sociala medier: “Lätt att ryckas med”(13:17) Veckans fem snabba nyheter:#Trumps plan: Ta med Elon Musk till Vita huset#Northvolt är på väg till börsen – men nu flyttas planerna fram #Oseriösa nätbutiker får anmälningarna till ARN att skjuta i höjden#Anställd på riskkapitalbolaget Verdane misstänkta i insiderhärva #Efter debatten – nu skriver flera techbolag på för kollektivavtal(17:18) Fintechbolagens tagna på sängen – regeringen kan rycka bort tillstånden: “Chock”Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I över tio avsnitt har vi berättat om stalkers. Vi har förfärats och förbluffats över hur de tänker. Över hur man kan bli så besatt en av annan människa och hur man kan tycka sig ha rätten att till och med ta dennes liv. I det här avsnittet gästas vi av Susanne Strand, professor i kriminologi och expert på just stalking, för att försöka få en bättre inblick i hur de tänker.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Come out and play” av DesperateMeasurez”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcodeKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Axfors tänker på romantisk kärlek 24/7, ändå är hon singel. Kan en dejtingpodd hjälpa henne att hitta drömprinsen, eller är det relationsmarknaden som är problemet? Inläsare: Staffan Dopping

Calamity Jane beskrevs ofta som en tobakstuggande tuffing som hinkade i sig sprit, sköt vilt omkring sig och föredrog att klä sig som en man. Verkligheten var emellertid lite annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.

Hur påverkar hormonernas berg- och dalbana den kvinnliga hjärnan under livets olika faser? Och varför är det så vanligt med utbrändhetsdiagnoser just för kvinnor kring 40? Katarina Wilk är journalist, författare och entreprenör, men helst kallar hon sig just nu "hälsofuturist". De senaste åren har hon ägnat allt större del av sin tid åt att djupdyka i just hormonfrågan och vilka kopplingar som finns till den kvinnliga hjärnan. Vad är hönan och ägget när östrogenet sjunker, och hur kan framtidens vård bli både mer holistisk och förbyggande i sin inställning? Om detta talar vi - och allt fler forskare världen över. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Asta Olivia Nordenhof slog igenom stort med sin roman Pengar på fickan för fyra år sedan, som var den första i en septologi. Vad gör man när förlaget förväntar sig sex böcker till och den första hyllas till skyarna? Efter #metoo fick alla tjejer samtycke som yttersta maktmedel i samhället. Vad har det gett oss? Dessutom: Vårmodet 2024.

Författaren och musikern Kerstin Norborg nya roman Jag måste gå rätt in i elden handlar om en mycket gammal Honorine Hermelin, som sitter på äldreboendet och rannsakar sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Honorine Hermelin var i trettio år rektor på Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad och medgrundare till tidskriften Tidevarvet på 1920-talet. Hon var en karismatisk pedagog och talare, ständigt i rörelse.Det som intresserade Kerstin Norborg var dock sprickorna bakom vältaligheten, det undanglidande, hennes oförlösta längtan. Även tomrummet inspirerade Kerstin Norborg. Honorine Hermelin brände många av sina brev, både till läkaren Ada Nilsson och kritikern Hagar Olsson som stod henne nära.– Det gick så långt att jag tänkte: jag kan inte skriva om henne, jag kommer henne inte in på livet. Men långt senare insåg jag att det spännande i romanen är att hon gömmer sig och att det är det jag måste undersöka, säger hon.Katarina Wikars träffade Kerstin Norborg i hennes arbetslokal och vi hör också inslag ur radioarkivet och tv-arkivet med Honorine Hermelin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Katarina WikarsRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Andreas Magnell (producent)

Flera av mina vänner säger att jag är islamofob. En av dem ställde in en lunch bara för att jag frågade vad det är för skräp till religion som gör så många till självmordsbombare. Så vad ska jag göra? Tagga ned, bara bita ihop eller fortsätta att rasera våra relationer? Läs brevväxlingen mellan signaturen Fredrik och Anna-Karin Wyndhamn. Inläsare: Staffan Dopping & Anna-Karin Wyndhamn

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Kvinnliga artister gör succé i Latin Grammys-galan. Känner du dig stressad? Räcker tiden till för allt du ska göra? Vi pratar med Raquel och María som berättar om stress och krav i för unga människor i Spanien.

Drygt åtta av tio kvinnor tycker att det är viktigt att fler kvinnor än idag arbetar inom it. Nästan var femte kvinna tycker dessutom att teknik som dom använder idag inte är anpassad för kvinnor. Ändå är det väldigt få tjejer som väljer att studera en utbildning inom it/tech. VARFÖR DÅ? Och vad blir konsekvenserna om it-branschen fortsätter att vara så mansdominerad som den är idag? Dagens avsnitt är i stolt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola som har ett stort utbud av tekniska utbildningar. Men, vad innebär det egentligen att studera it?I en undersökning av Insight Intelligence svarar drygt varannan tjej att de inte arbetar eller skulle kunna tänka sig att arbeta inom it/tech. Samtidigt är det 70% som svarar att dom kan tänka sig att jobba med ett yrke som går under it/tech när man faktiskt listar dom olika yrkena. Har vi för dålig koll på vad it och tech innebär? Hur ser framtidsutsikterna ut? Varför har tjejer, vad det verkar, fördomar om IT och tech? Och varför tänker kvinnor generellt att dom inte skulle klara av en teknisk utbildning?SPOILER: Framtidsutsikterna är ljusa! Vi hoppas att det här samarbetet tillsammans med BTH ska inspirera fler tjejer att välja it-branschen. Känns såklart extra roligt att som stolt gammal Blekingebo få lyfta en högskola som Blekinge bör vara mycket stolta över. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt som gästas av komikern Carl Holmström så går killarna igenom den tuffaste kvinna som levat; Larcena Pennington. Hon kidnappades och lämnades sedan för att dö men detta stoppade inte henne! Kvinnor kan!    Huvudsaklig information kommer från artikeln The Ordeal of Larcena Pennington av Paul Andrew Putton. Länk nedan https://truewestmagazine.com/article/the-ordeal-of-larcena-pennington/   Missa Inte EXTRAVSNITT på PATREON: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Youtube: https://www.youtube.com/@oknyttpod Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

Vad är en kvinnlig narcissist? Varför kan de vara svåra att upptäcka? Hur skiljer sig den kvinnliga från den manliga narcissisten? Relationsexperten Michael Larsen förklarar.Hela säsong nio finns att lyssna på Podplay eller på podplay.se. Följ också @alskadepsykopat på Instagram.

Veckans avsnitt handlar om jämställdhet då jag möter Jina Zachrisson som skrivit boken “Maktskifte? Jämställdhet enligt kvinnliga näringslivseliten. Jina som själv jobbat inom finansbranschen i många år blev nyfiken på varför det inte är mer jämställt i näringslivstoppen och bestämde sig för att intervjua kvinnor som tagit sig till toppen och få höra deras erfarenheter. Vi pratar om allt från hur vi ser olika på kvinnor om de väljer vara på en kort mammaledighet eller lång mammaledighet. Om varför det är viktigt att vi kvinnor vågar tro mer på oss själva och vikten av att vi kvinnor är kvinnor och inte blir som män när vi klättrar på vår karriärstege. Jina delar också med en del råd som kvinnorna i boken lyfter till både de som vill nå toppen men också till arbetgivare. Allt för att vi snabbare ska nå ett hållbart jämställt klimat inom företagen. Ett så intressant samtal! Producerat av: @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia

Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär. En produktion från P1 Dokumentär från mars 2023.Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu. Möt Astrid Linder, den kvinnliga krockdockans "mamma", som under sin doktorandtid chockerades av de mörka siffrorna i olycksstatistiken. Kvinnor löper en betydligt högre risk att skadas i en olyckssituation och krocktesterna för dagens bilar utgår från en manlig norm. Nu är världens första kvinnliga krockdocka klar och redo att förändra olycksstatistiken.Medverkande:Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på Chalmers. Tommy Pettersson, forskningsingenjör på VTI.Fredrik Gustavsson, tekniker på VTI. Cecilia Ohlén och Emelie Bredmarvetenskapsradion@sr.se

Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål. Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.Av: Emelie Rosén Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Om vi knappt vet vad vi ska kalla vårt kön så är det inte så konstigt att vi inte vet hur vi ska ta hand om det? Vulvan är de yttre delarna och vaginan de inre och tillsammans utgör de en makalös konstruktion som kan klara att föda barn, ha samlag och vara instängt i kläder. Men samtidigt som underlivet är väldigt tåligt så är det sårbart och beroende av surt pH och en viss typ av bakterieflora, och till skillnad mot tarmen så vill inte vaginan ha någon variation. När vi drabbas av illaluktande flytningar så skvallrar det om att något är fel i mikrobiomet och det finns flera orsaker till att det kan hända. Vi kan också få olika sjukdomar som orsakar smärta, infektion eller obalans. När vi kommer i klimakteriet kan lokalt östrogen vara nödvändigt. Docent Ina Schuppe Koistinen forskar på Karolinska Institutet genom att bland annat studera bakterieflorans roll för kvinnors hälsa. Brist på kunskap och missinformation gjorde att hon skrev boken Vulva: fakta, myter och livsomvälvande insikter, som också innehåller hennes egna illustrationer. Ina berättar öppenhjärtigt om sina egna klimakteriebesvär och vikten av att det görs mer forskning på kvinnohälsa. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.