SNS Reportage

Spotify, Fortnite och Pricerunner är en handfull av en växande samling företag som med juridiska medel blåst till strid om nätjättarnas växande inflytande, och på båda sidor av Atlanten arbetar politiker och myndigheter med framtidens lagstiftning. Men hur hamnade vi här? Vi har träffat Sten Nyberg, ekonomen, konkurrensexperten tillika en av deltagarna i SNS konjunkturråd, som 2021 tar upp ett brinnande aktuellt ämne. 

När Gustav Martinsson och Per Strömberg letade efter studier av koldioxidskattens effekter så hittade de nästan ingenting. I stället var de tvungna att göra en egen. Tre år senare sitter de med svaret.

Det finns två motstridiga teorier om hur en kvinnas ekonomi påverkar sannolikheten att hon kommer misshandlas av sin partner. Sanna Ericsson ville veta hur det ser ut i Sverige.

Ekonomen Anders Åkerman minns fortfarande hur modemet sprakade när han för första gången använde internet. Även om intuitionen säger oss att nätet fick stora ekonomiska konsekvenser, så har det varit notoriskt svårt att faktiskt mäta dem. Anders, å andra sidan, hittade en snillrik ingång i problemet när han fick upp ögonen för en reform... i Norge. 

Fastighetsskatten är "back in vogue", men hur borde den se ut i praktiken? Problemet, menar ekonomen Peter Englund, är inte bara fastighetsskatten, utan bostadsbeskattningen som helhet, vilken fördelar landets resurser på ett dåligt sätt. I det här avsnittet berättar han hur det borde se ut – men det är en besk medicin för medelklassen att svälja.

Förbrukningsflexibilitet har blivit ett hett ord i den svenska energidebatten. Bakom begreppet döljer sig en förhoppning om att hushållen kan dra ned på förbrukningen i ansträngda lägen, och på så sätt ersätta ny produktion och tjockare ledningar. Men hur mycket ska vi våga hoppas på tekniken? Nationalekonomen Mattias Vesterberg höjer ett varningens finger.

Sjukvårdens lapptäcke av ansvariga och utförare gör systemet svårt att förstå även för den invigde. Anders Anell har studerat vården i över 30 år, och en del tankar om hur systemet kan förbättras. Vi har träffat honom.

När grundskolan förlängdes på 1930-talet blev de långsiktiga effekterna för eleverna knappt märkbara. Men tänk om det viktiga är när undervisningstimmar sätts in, och inte hur lång utbildningen är? Nationalekonomen Therese Nilsson och hennes kollegor besökte nästan varenda svenskt kommunarkiv innan de satt med svaret på den frågan.

Sveriges integrationspolitik bygger på idén att blivande svenskar snabbast möjligt ska få fäste på arbetsmarknaden. Men hur går det till i praktiken, och vad händer när konjunkturen viker? Vi har träffat ekonomen Pernilla Andersson Joona, som har studerat de här frågorna i nästan tjugo år.

Våren 2020 dök de upp från ingenstans: epidemiologerna. Men vad gör yrkeskåren när det inte finns något virus att bekämpa? Hur blir man epidemiolog, och vilka metoder använder de? Vi har träffat Tove Fall, professor i epidemiologi vid Uppsala universitet. 

Under lång tid var svensk politik okomplicerad: Ett block till höger, och ett till vänster. Sedan blev det 2010, och spelplanen ställdes på huvudet. Vi har träffat statsvetaren Johannes Lindvall, som försöker förstå vad det här betyder för den svenska demokratin.

Elever födda i Sverige klarar sig bättre i skolan än klasskompisar från andra länder. Men hur stor är skillnaden? Forskarna Hans Grönqvist och Susan Niknami har dök ned i Skolverkets statistik, och hittade en oroande tendens.

Breda parlamentariska kommittéer var länge ett självklart verktyg när svåra politiska frågor skulle benas ut. I dag, å andra sidan, är de närmast borta helt. Statsvetaren Carl Dahlström har kartlagt vad som hände med det svenska kommittéväsendet. 

Ekonomiprofessorn John Hassler fick ett besvärligt uppdrag på bordet: hur utformar man svensk klimatpolitik för att hejda den den globala uppvärmningen? I januari publicerade han sitt och sina forskarkollegors förslag.

Företagsledares beslut påverkar såväl ägare, anställda och konkurrenter som samhället i vidare bemärkelse. I ekonomisk teori antas företagsledare vara rationella och sträva efter maximal vinst, men forskare har haft svårt att vetenskapligt testa om den bilden stämmer. Hur tänker vd:ar när de fattar beslut? Jerker Holm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet har studerat detta. Det här reportaget är producerat av ekonomipodden Kapitalet för SNS.

Den medicinska utbildningen släpar efter den snabba tekniska utbildningen, men Professor Li Felländer-Tsai ser en lösning: lär av flygindustrin och öka kraven.

I åratal sökte Harvard-professorn Edward Glaeser efter nya sätt att studera världens städer. Sedan slogs han av en möjligen oväntad idé. 

Hyresregleringen var tänkt att omfördela resurser från ekonomiskt starka hushåll till de ekonomiskt svaga. Men tänk om det blev precis tvärtom? Nationalekonomen Fredrik Kopsch har hittat tecken på att regleringen inte fungerar som det kanske var tänkt. Vi har träffat honom. 

Varför mår vissa människor bättre än andra? Tur är möjligen en förklaring, men tänk om vårt välmående också kan kopplas till ekonomin? När forskaren Eva Mörk undersökte det här, hittade hon ett iögonfallande samband mellan barns hälsa och föräldrarnas privatekonomi.  Det här reportaget är producerat av ekonomipodden Kapitalet för SNS.

Världens högsta skatter, eller ett veritabelt skatteparadis? Åsikterna om Sveriges skattenivåer täcker hela spektrat. Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz reder ut begreppen och sätter Sverige i ett internationellt perspektiv.

När politiker tänker på infrastruktur tänker de på stål, betong och tunnlar, och inte på de saker vi faktiskt behöver. Det menar Maria Börjesson, som undersökt vilka samhällseffekter infrastruktursatsningar, såsom de föreslagna snabbtågen egentligen ger. I sin analys pratar hon om allt från tillväxt till kvinnors stress, och slår en gång för alla fast vad det är människor vill ha.

Hur ska organisationer attrahera och behålla talang? I kunskapsekonomin har frågan blivit en av de allra viktigaste, och svaret har blivit en definitionsfråga: vad är egentligen talang? Kajsa Asplund har undersökt hur företag och myndigheter egentligen behandlar det magiska ordet, och ser ett skifte bort från en rådande norm.

I Sverige har vi över 42 olika ersättningssystem inom vården. Varje region har sina egna. Hur systemen ser ut påverkar såklart vad vårdgivarna satsar på. Om man vill att de ska våga satsa på digitala lösningar, vilket ersättningssystem bör man ha då och vad vet vi om det? Den frågan ställer sig hälsoekonomen Peter Lindgren i en ny SNS-rapport. 

Incitamenten att arbeta har aldrig varit så starka som idag, samtidigt som inkomstskillnaderna i samhället ökar. Så hur skapar man förutsättningar för de som står allra längst från arbetsmarknaden att faktiskt komma in i värmen?

Bara 21 procent av svenskarna kan nämna alla partier som styr i hemkommunen. Situationen gör ansvarsutkrävande nära nog omöjligt, men är det verkligen den enskilde medborgarens fel? 

I decennier har vi kunnat mäta hur lyckliga vi är. Men vad säger det oss om hur framgångsrika vi är som land? Nationalekonomen Martin Berlin tar oss med in i lyckoforskningen, som kanske kan visa vägen för framtidens välfärdsmått. 

Tjänstepensionen spås utgöra en allt viktigare del av de åldrande svenskarnas framtida försörjning. Ändå vet en fjärdedel inte om de kommer få någon tjänstepension eller inte. En oroande siffra, om du frågar nationalekonomen Mikael Elinder.   

När den franske ekonomen Thomas Piketty gjöt nytt liv i debatten om världens ekonomiska ojämlikheter, började forskaren Anne Boschini söka efter nyanserna: Hur många i toppen av inkomstfördelningen är kvinnor, och vilka är det som trotsar glastaket på vägen dit? 

När Martina Björkman Nyqvist och Jakob Svensson tog på sig den till synes omöjliga uppgiften att minska spridningen av HIV hade många idéer redan prövats. Att lyckas med uppgiften, kräver att man gör något av det svåraste som finns: att ändra människors beteende. Men Martina och Jakob hittade en möjlig ledtråd längst ned i en tombola. 

När Edward Palmer och Yuawei Zhao de Gosson de Varannes började titta på det svenska pensionssystemet upptäckte de ett stort hål. I decennier har vi svarat fel på en fråga som ligger till grund för alla världens pensionsystem: hur gamla blir vi egentligen? 

Hur kan ett land omfamna marknadsekonomins möjligheter och samtidigt eftersträva full kontroll över befolkningen? Frågan har utforskats av nationalekonomen David Strömberg, i en möjligen oväntad fallstudie: den kinesiska tidningsmarknaden.