Podcasts about mikael elinder

25 augusti. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras ungas privatekonomi. Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Mikael Elinder, Philip Haglund och Niklas Andersson.

"I skolan pratar man om hur man försörjde sig på Vikingatiden, då är det rimligt att fundera på hur man försörjer sig när man slutar arbeta idag" säger Mikael Elinder, docent och lektor vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet och medförfattare till SNS-rapporten "Den komplexa tjänstepensionen". Trösklarna i tjänstepensionen är många! Systemet består av olika avtal i vilka man förväntas att göra aktiva val. Ofta vet man inte själv vilket avtal man tillhör och ännu mindre om man har en förmånsbestämd eller ett premiebestämt avtal och vad som skiljer dem åt. Går det att göra det krångliga enkelt? Vem är det i så fall som kan göra det? Är det arbetsgivaren? Skolan? Och hur kan minPension hjälpa till att öka förståelsen?

Nästan en fjärdedel mellan 30 och 60 år gamla vet inte om de kommer att få någon tjänstepension. En oroande siffra, om du frågar nationalekonomen Mikael Elinder. Tillsammans med sin kollega Johannes Hagen har han genomfört en enkätstudie för att ta reda på vad svenskarna tycker att de kan, och vad de faktiskt kan, om tjänstepensionen. Programmet är ett samarbete mellan SNS och ekonomipodden Kapitalet. 

Tjänstepensionen spås utgöra en allt viktigare del av de åldrande svenskarnas framtida försörjning. Ändå vet en fjärdedel inte om de kommer få någon tjänstepension eller inte. En oroande siffra, om du frågar nationalekonomen Mikael Elinder.   

En miljon sparare får besked om att deras PPM-fonder upphör. Fondbranschen skakas om när systemet görs om, men vad innebär det för spararna? Och varför orkar så få engagera sig i sin pension? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och medverkande: Mikael Elinder, docent och lektor vid Uppsala universitet Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Erik Fransson, chef Pensionsmyndighetens fondtorgsavdelning Jonas Lindmark, analyschef Morningstar Sverige Erik Lidén, grundare Insiderfonder Tekniker: André Stärnman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av Mikael Elinder, Sebastian Escobar och Ingel Petré. Studien har just publicerats i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Mikael Elinder intervjuas och berättar om forskningen och hur han själv använder el.

Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer. Programmet är en repris från 4 november 2013. Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 4 november 2013.

Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer. Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius.