Podcasts about problemet

Oscar Rundqvist, medgrundare eComID, gästar podden Framtidens E-Handel och ​​pratar om hur returgraden skenar i olika marknader, varför fel passform och betalningslösningar driver ohållbara köpbeteenden, och hur branschen måste ta ett helhetsgrepp kring returhantering. Oscar delar sina erfarenheter från både storbolag och startup-resan, varför förebyggande åtgärder ofta ger större lönsamhet än att öka topline, samt hur ett nytt köpbeteende kan skapa både hållbarhet och starkare kassaflöden.05:00 – Hur en timmes inspiration ändrade Oscars livsbana11:00 – Returproblematiken: varför ingen ägt frågan internt12:30 – Kategorier och marknader med högst returgrad15:30 – Returers påverkan på resultaträkningen och kassaflödet17:00 – Insikt: 1% minskade returer ger 15x större effekt än 1% ökad omsättning21:00 – Utbildning, guidning och individanpassade avgifter25:30 – Data visar att en liten andel kunder står för majoriteten av returerna29:00 – Problemet med inkonsekventa storlekar i branschen34:00 – Returavgifter ger intäkter, men löser inte problemet långsiktigt41:00 – Oscars vision: skapa hållbara köpbeteenden för framtidens e-handelHär hittar du Oscar & Orange Juice:https://www.linkedin.com/in/oscarrundqvist/ https://www.ecomid.com/ Sponsor:https://www.kustom.co/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som de fleste nok ved efterhånden, så koster det kolossale mængder af strøm, vand og ressourcer, når millioner af mennesker hver dag laver milliarder af prompts på ChatGPT, Copilot, Claude og de andre chatbots.Et af problemerne med at tackle udfordringen er dog, at vi faktisk ikke ved hvor meget strøm, vand og materiale, techgiganterne bruger på at lade os skrive rapporter og lave billeder og sætte agenter til at lave vores arbejde for os.For nylig udgav Google dog en teknisk rapport, der beskriver, hvor meget energi deres Gemini-apps bruger til hver enkelt forespørgsel.Og ifølge rapporten bruger en medianforespørgsel til Gemini 0,24 watt-timer elektricitet, hvilket svarer til at køre en standardmikrobølgeovn i cirka et sekund.Her kan man jo godt tænke, at pft – et sekund med en mikrobølgeovn per forespørgsel, det er jo ingenting! Problemet er jo bare, at stadig flere bruger AI stadig mere – så alt i alt kan det stadig komme til at koste stigende mængder af strøm, og har i øvrigt en masse andre afledte konsekvenser.Derfor er der også nogen der hejser det røde flag, og beder om refleksion og regulation. En af dem er Raghavendra Selvan, der er lektor på Datalogisk Institut på Københavns Universitet.Han har været medforfatter på adskillige artikler om algoritme-effektivitet, CO2-aftryk og bæredygtighed, og er også ved at lægge sidste hånd på en bog om udfordringerne – og ikke mindst hvad vi kan gøre for at tackle problemerne.Lyt med

I veckans huvudepisod pratar vi allt som hänt i kölvattnet av mordet på Charlie Kirk. Vi diskuterar den misstänkta mördaren, Wall Street Journal som felaktigt påstod att ena kulan var inristad med ”trans ideology”, FBI:s löjliga presskonferens, högern (och mittens) försök att polera Kirks image samt Vita husets löften om att gå hårt mot vänstern. I slutet pratar vi en palestinamanifestation i Stockholm som politiker skyndade att fördöma å de grövsta och dessutom utmålade som riktad mot judiska barn. Problemet? demonstrationen var tyst, riktad mot en förening som bjudit in en före detta IDF-officer och anordnades av judar själva. Ett perfekt exempel på att politikerklassen tycker att prick alla demonstrationer mot folkmordet är förkastliga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I forrige episode møtte du Åsa, som gikk syv måneder uten barnehageplass fordi de fødte barn på feil tid. Nå ser vi nærmere på systemet bak, og hva du selv bør være obs på dersom du skal planlegge foreldrepermisjon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenProduceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu har vi tagit tid på oss igen. Så är det ibland. Vi är inte slavar under något release-schema eller jakten på att stanna i folks minne. Vi släpper när vi har lust och DU SOM AVFÖLJDE OSS PÅ SPOTIFY TROR DU INTE ATT VI SER!? FÖRLÅÅÅT FÖR ATT VI INTE SLÄPPER NYTT CONTENT ÅT DIG VARJE SEKUND SÅ DU KAN PUMPA HJÄRNAN FULL AV DOPAMIN! FÖRLÅT FÖR ATT VI FÖRSÖKER LEVA BRA LIV OCH GÖRA DET HÄR SOM EN ROLIG GREJ ISTÄLLET FÖR NÅGON JÄVLA TIKTOKINFLUENSER SOM BARA VILL TÖMMA DIG PÅ LIVSVILJA MOT ANNONSPENGAR! Eller var det något vi sa? Var det för att vi pratade mycket om dataspel? Snälla säg! Vi gör allt för att våra lyssnare ska stanna! Vi äter bajs. Vi sover utomhus på vintern. Vi är en lydig apa som dansar så länge du betalar med likes och lyssnarsiffror. Vi kan lösa det här! Bara du stannar! Snälla var inte SÅN JÄVLA TJURSKALLE SOM INTE KAN STÅ UT MED ATT VI SKÄMTAR OM BATTLEFIELD 6 EN ENDA JÄVLA GÅNG I ETT AVSNITT (Ok vi skämtar om det i det här också). VI SKRATTADE VÄLDIGT MYCKET AV DET IAF! DET ROLIGA ÄR JU ATT VI INTE KAN NÅGOT OM DATASPEL OCH FÖRSÖKER PRATA OM DET I EN PODD DÄR VI OFTA TJATAR OM DAGBOK OCH MEDITATION. FATTAR DU INTE SKÄMT ELLER!?Så, hoppas du gillar avsnittet.

I somras förfärades svenska Facebook-användare över ett sorgligt inlägg. En svensk nyhetssajt hade publicerat en bild på den rödgråtna sjuksköterskan Inês. Hon berättade om hur hon under dagen hade följt två patienter till slutet av deras liv, hållit om en mamma som förlorat sin son och tvättat håret på en äldre kvinna. Inês fanns där för andra, men ingen fanns där för Inês. Ingen frågade henne hur hon mådde. Allt hon önskade var att någon hälsade till henne. Svenska sjuksköterskor gör en fantastisk insats. Jobbet som de gör är lovvärt och bör uppmärksammas. Problemet med just sjuksköterskan Inês är att hon inte existerar. Historien är påhittad och bilden på den rödgråtna sjuksköterskan är AI-genererad. Den svenska nyhetssajten är ingen riktig nyhetssajt. Det är en annonsspäckad sajt fylld med AI-genererade artiklar. Svenska Källkritikbyrån uppmärksammade artikeln. Författaren och frilansjournalisten Jonathan Lundberg började undersöka vilka som låg bakom och upptäckte en helt ny bransch med en beklämmande affärsmodell. I veckans avsnitt av Bli säker-podden berättar Jonathan om sina upptäckter och om affärsmodellen bakom AI-nyhetssajterna. Han berättar också avslutningsvis om sin senaste bok där han har djupdykt i ett av världens största internetmysterier genom tiderna: Cicada 3301. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd317.

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare vars kollega gör livet till ett helvete för alla på jobbet. Problemet är att cheferna har kollegans rygg i det hela. Hur ska lyssnaren hantera denna situation? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare Andrea Valderrama samtalar med Kulturnytts Tanja Ulriksson som granskat sexualbrott mot barn på onlinespel. Problemet är utbrett, frågan är bara hur man stoppar det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Michael Rothenborg, redaktør WaterTech Frederik Marcher-Hansen, journalist Ingeniøren Zoran Gojkovic, Director of brewing science and technology ved Carlsberg I denne uges Transformator Skybrud og oversvømmelser er efterhånden kendt af de fleste herhjemme. Overalt i landet bygges der diger, kystsikring og skybrudstuneller. Så det dér med overskud af vand får vi håndteret. Det gør de også i London med en af verdens største skybrudstunneller. Men byens snart 10 millioner indbyggere har et dobbeltproblem med vand. Mens Themsen ugentligt går over sine bredder og bliver dybt forurenet ved skybrud, så er byens græsplæner brune og vandhanerne jævnligt tomme. Problemet er et nedslidt rørsystem og en kontrol, der ikke måler den enkelte husstands forbrug. Så når englænderne har en vane med lange brusebade, får byen problemer med manglende vand. Nu skal problemerne løses, og englænderne kigger i retning af Danmark. Hør om de tørlagte og utilfredse briter i ugens Transformator, hvor vi dykker ned i, hvad den kraftigt reducerede elafgift kommer til at betyde for den enkelte og den grønne omstilling generelt. Og til sidst skal vi lige høre landets førende brygmester, hvordan fremtidens øl kommer til at smage.

I det här avsnittet pratar vi om den nya Ozempic-eran – en tid där läkemedel som Ozempic och Wegovy marknadsförs som mirakelmetoder för viktminskning. Men bakom de glänsande reklamerna döljer sig en farlig berättelse: att tjocka kroppar är ett problem som måste lösas.Jag delar personligt om hur hon som barn fick höra att hon inte skulle leva längre än till 30 – en kommentar som skapade panik och en livslång kamp mot den egna kroppen. Hon pratar om hur samhället byggt upp skräcken för tjocka kroppar, varför läkemedelsindustrin rider på den rädslan, och hur vi kan börja se på våra kroppar på ett helt nytt sätt.Lyssna för att förstå:Varför marknadsföringen av Ozempic är farligare än själva medicinen.Hur kroppsskam och kroppshat används för att sälja lösningar.Vad som krävs för att vi ska sluta tro att våra kroppar är fel.Ett avsnitt för dig som vill ha nya perspektiv på kropp, hälsa och den pågående viktmedicins-hypen.Gratis resurser att kickstarta Matfriheten: https://www.matfri.se/gratis-resurserKöp min bok här: https://peopleandstories.se/products/matfrihet-bli-fri-fran-halsoatning-och-matangest-med-intuitivt-atande Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år släpptes filmen "Bonhoeffer: Präst, spion, martyr" på svenska biografer, där den tyske teologen Dietrich Bonhoeffer framställs som lönnmördare som deltog i ett försök att döda Hitler för att få slut på kriget och Förintelsen. Problemet är att den verklige Bonhoeffer förespråkade ickevåld och fiendekärlek och hans roll i mordförsöket på Hitler har ifrågasatts av många historiker. Men Bonhoeffer är långt ifrån den enda kristna pacifisten som fått sin tro på ickevåld utsuddad i historiebeskrivningen – 1500-talets anabaptister som offrade sina liv för sin övertygelse att kristna inte ska använda våld framställs i ledande idéhistoriska fackböcker som blodtörstiga revolutionärer som ledde krigsinsatser. I detta avsnitt pratar Micael med idéhistorikern och pingstpastorn Pascal Andréasson om varför kristet ickevåld är så provocerande att många gör sitt yttersta för att framställa pacifistiska kristna i historien som våldsamma istället. Varför anses våld vara den ultimata lösningen på många problem? Och om Bonhoeffer inte ville delta i ett mordförsök på Hitler – vad var hans ickevåldsliga lösning på världeskrigets och Förintelsens vansinne?  Stöd Kristna fredsrörelsens arbete för en mindre våldsam värld! https://krf.se/stod-oss/  Hjälp dem som drabbats av kriget i Gaza: UNICEF Swish: 902 00 17 Bankgiro: 902-0017 DIAKONIA Swish: 90 33 044 Bankgiro: 903-3044 Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Bjud in oss att tala! https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Under sommaren 1962 blev Nikita Chrusjtjov alltmer övertygad om att utplacering av sovjetiska kärnvapen på Kuba var en strategiskt sund idé. Det skulle visa sig att han hade fel – istället ledde det till en av kalla krigets farligaste situationer: Kubakrisen. Det var då som världen var som närmast ett fullskaligt kärnvapenkrig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikprofessorn Martin Hårdstedt Kubakrisen 1962.Mot bakgrund av att Sovjet hade känt sig förödmjukat av att USA hade utplacerat Jupiter‑robotar i Turkiet, trodde Chrusjtjov att något liknande i Kuba skulle tolereras av den amerikanska regeringen. Sovjet skulle helt enkelt ge igen. Samtidigt löste det ytterligare ett problem: den senaste ballistiska roboten R‑14 hade visserligen god räckvidd, men använde flytande bränsle, vilket innebar att den krävde flera timmar för att göra stridsklar – och kunde bara stå i vänteläge under begränsad tid.Detta hade kunnat vara acceptabelt – om inte den amerikanska motsvarigheten Minuteman kunde hållas stridsklar under obegränsad tid och skjutas iväg inom loppet av minuter. I vapenteknologins kalla krig var denna skillnad en stor strategisk utmaning för Sovjet. Minuteman I blev operativ i oktober 1962, just när Kubakrisen bröt ut.Som svar på detta sökte Chrusjtjov att ge igen med samma mynt. Fidel Castro hade nyligen genomfört statskupp, och med sovjetiskt stöd säkrades Kubas revolution samtidigt som Sovjet kunde bygga baser bara några mil från södra Florida. Sovjet förstod att detta riskerade en diplomatisk kris, men resonemanget löd att om USA accepterat robotar i Turkiet – varför skulle inte den oerfarne presidenten Kennedy acceptera något liknande, särskilt om han ställdes inför ett fullbordat faktum? Problemet var att det var nära omöjligt att dölja detta för omvärlden – och snart var krisen ett faktum.Bild: President John F. Kennedy i möte med medlemmar ur den nationella säkerhetsrådets exekutivkommitté (EXCOMM) under Kubakrisen. Från vänster: president Kennedy, försvarsminister Robert S. McNamara och biträdande försvarsminister Roswell Gilpatric. Fotot är taget i Cabinet Room, Vita huset, den 29 oktober 1962. Foto: Cecil Stoughton, White House Photographs. John F. Kennedy Presidential Library and Museum, Boston. Licens: Public Domain.Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linn og Jostein er hooked på Destiny 2, Jostein sjekker dessuten ut Destiny 1, et spill som ikke er blitt oppdatert siden 2017 …

Linn og Jostein er hooked på Destiny 2, Jostein sjekker dessuten ut Destiny 1, et spill som ikke er blitt oppdatert siden 2017 - og finner tegn til liv! PLUSS: Vi snakker om hvordan du kan håndtere det å bli lei av et spill du bruker mye tid på. Alle lenker, inkludert hvordan du kan backe oss: https://jostein.party

Ni vet storyn. Sköldpaddan plockade kvistar, eller vad det nu är en sköldpadda äter, hela sommarn för att vara förberedd inför vintern. Haren bara slappade hela dagarna och hånade sköldpaddan. Sen när vintern kom så dog haren, eller släpptes in i värmen av sköldpaddan, beroende på vems mormor man frågar. Vi slår rekord i längst intro också. En tredjedel av avsnittet!

Ørsted, den kriseramte energikoncern, har brug for 60 milliarder kroner fra sine aktionærer for at sikre et såkaldt “robust fundament" for fremtiden. Den danske stat har som hovedaktionær tilkendegivet at ville lægge de 30 milliarder, og finansminister Nicolai Wammen (S) begrunder kapitaltilførslen med, at Ørsteds udfordringer "ligger uden for selskabets egen, direkte kontrol". Men hvordan er gået så galt? Er det på grund af Donald Trump og hans 'smukke lov', som selskabets ledelse peger på? Eller er forklaringen en hel anden? Gæst: Thomas Bernt Henriksen, erhvervskommentator på Berlingske. Vært: Anne Sofie Allarp. Lydredaktør Anne Sofie Allarp samler hver søndag ugens bedste podcasts og højtlæste artikler i nyhedsbrevet "Lyt til Berlingske". Du kan tilmelde dig her. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Massarbetslösheten vi ser idag är inte ett mysterium. Den är resultatet av ett medvetet samhällsexperiment som pågått i fem decennier: massinvandring. När 54 % av de arbetslösa är utlandsfödda – och stora delar av de övriga har invandrarbakgrund – då är det uppenbart att problemet inte är “arbetsmarknaden”. Problemet är att Sverige har fyllts med människor som inte hör hemma här, och som inte bidrar.Det är svenskarna som jobbar, betalar skatt och håller samhället uppe. Och vad får vi för det? Vi tvingas finansiera ett växande utanförskap, ett ökat våld – och nu också arbetslösheten bland "akademiskt" invandrad överskottsbefolkning. Men det verkliga priset är inte ekonomiskt. Det verkliga priset är vårt land. Vårt folk.För detta är inget annat än ett folkutbyte. Och staten gör oss till medfinansiärer. Med våra egna skattemedel driver den en politik som steg för steg tränger undan svenskarna – kulturellt, ekonomiskt, demografiskt.Sedan 1975 har en politik drivits som i historisk jämförelse överträffar alla tidigare övergrepp mot svenskarna – långt värre än Stockholms blodbad eller invasioner. Detta är inte bara svek. Det är ett brott.Svenskarna måste vakna. Vi måste organisera oss utanför staten, stärka våra egna gemenskaper och försvara det som är vårt. Ingen annan kommer att göra det åt oss.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=LZ1zolGZeQwLäs mer och besök oss på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Massarbetslösheten vi ser idag är inte ett mysterium. Den är resultatet av ett medvetet samhällsexperiment som pågått i fem decennier: massinvandring. När 54 % av de arbetslösa är utlandsfödda – och stora delar av de övriga har invandrarbakgrund – då är det uppenbart att problemet inte är “arbetsmarknaden”. Problemet är att Sverige har fyllts med människor som inte hör hemma här, och som inte bidrar.

Välkommen till ett avsnitt som ballar ur mer och mer. Precis som AI kommer att göra!

Det är en natt i maj år 2010 när en livrädd kvinna ringer larmcentralen. Hon verkar vara jagad och flyr för sitt liv. Och så försvinner hon. När polisen till slut börjar söka efter kvinnan hittar de snart en kvinnokropp. Problemet är bara att kvarlevorna inte tillhör kvinnan de letar efter. Snart hittas kropp efter kropp och polisen inser att de är en seriemördare på spåren. Men vem är han?Det här är del 1 om seriemördaren på Long Island. I det här avsnittet lyssnar vi på den gamla delen om honom — från tiden innan polisen visste vem mördaren var. I nästa del, som redan nu finns ute, får vi äntligen veta identiteten på det monster som härjat här.Fall: Seriemördaren på Long Island[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fænomenet longevity griber om sig og accelererer. Hver dag læser vi ophidsede nyheder om det ene kosttilskud, den ene faste, den ene pille, den ene træningsform, det ene trick, der kan udskyde forfald og død. Men, spørger Synne Rifbjerg og Pernille Stensgaard - også kendt som Visdommens kilde - Hvad skal det nytte? Lyt til flere artikler fra Weekendavisen her. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Alle europearar skal kunne tre språk. Kvifor, kva språk og korleis går det eigentleg? I samtalen: Språkekspertane Joke Dewilde, professor i fleirspråk i utdanning, og Debora Carrai, førsteamanuensis i framandspråk. Programleiar er Monica Bjermeland.

Välkommen till ännu ett fantastiskt avsnitt av podden! I det här härliga avsnittet flödar vi på som aldrig förr.Vi dyker ner i vikten av att uppleva nytt och inte fastna i sin komfort zon. När man höjer sin vibration blir det också så tydligt och universum reflekterar tillbaka till dig det du utstrålar. Vi kommer in på feedback och hur det bara är en reflektion av personen som ger feedbacken och inte har någonting med den som tar emot feedbacken att göra.Dessutom i avsnittet:-Att träna upp känslan av förundran-Expansion och förändring kan inte ske om man har samma rutiner varje dag-Problemet med “får jag ge dig lite feedback”-Att förvänta sig bara det bästaDela gärna podden med nära och kära, önskar dig en underbar dag!Happy listening!Jenny & JessicaStötta oss gärna på Patreon: https://www.patreon.com/gamechangerscommunityHäng med oss på instagram:@TheGameChangersPodcast@jessicaisegran@soulplanet_wellnessFacebook:The Game Changers PodcastHemsidor:jessicaisegran.comSoulplanet.seInformationAble Heart låten LuckyMusik:Werq by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

När är det dags att stanna upp och fråga: "Vänta lite nu..."? I det här avsnittet möter vi föreläsaren och författaren Klas Hallberg i ett samtal om varför regler ibland står i vägen för verklig nytta – och hur vi kan återta vår omdömesförmåga."Rätt" räcker inte – exemplet ÅkeKlas berättar om Åke, 90 år, som träffat 66 läkare och fått 15 antibiotikakurer – utan att någon gjort fel, men utan att någon hjälpt honom. Det blev startpunkten för boken Rätt räcker inte, som Klas skrivit tillsammans med professorn Per Kristensson.Processperfektion utan värdeKlas lyfter också tre problem med det han kallar processperfektion utan värde: Tjänstepersoner gömmer sig bakom regelverk för att slippa ta ansvar.Systemet ger illusion av kontroll, men verkligheten får lida.Människor reduceras till dålig AI, vilket gör att de tappar mening i jobbet.Vi behöver mer SNHK-förmågaSå vad är lösningen? Att återerövra vår omdömesförmåga, menar Klas. Att våga pausa och fråga: "Är detta rimligt?"Men det kräver mod – och träning. Klas introducerar SNHK-metoden: Sitt Ner Håll Käften. Det är hans sätt att prata om meditation – ett verktyg för att träna på att observera sina egna tankar, utan att reagera direkt.Algoritmer vs. omdömeAlla arbetsplatser har både algoritmiska (exakta) och heuristiska (bedömningsbaserade) processer. Det är okej. Det viktiga är att vi vet vilken typ av situation vi befinner oss i.En pilot följer algoritmer när planet ska lyfta. Men när något oväntat händer på 10 000 meters höjd – då måste pilotens heuristiska träning ta över. Samma sak gäller i våra organisationer.Problemet uppstår när vi inte längre vet var gränsen går – eller när vi blivit rädda för att tänka själva.Key takeaways från Klas Hallberg

Bakgrunden till den katastrofala hanteringen av sexövergrepp inom den katolska kyrkan är dess livsförnekande och sexualfientliga människosyn. Det skriver författaren Patrik Stigsson i en slutreplik om Påven och pedofilerna. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det är onsdag och ni vet att då är det panelsamtal som väntar i Studio Allsvenskan!Hugo och Tim får som vanligt sällskap av Jonas Dahlquist i studion för att diskutera heta snackisar från Allsvenskan.Men denna onsdag sätter sig Henke på bänken då Mikael Stahre kommer in som fjärde panelmedlem.Vi pratar förstås om allt som hände på Stahres 50-årsfest i helgen. Hur vild var den? Vilka från Allsvenskan var där? Och vem var stökigast?Utöver det pratar vi om Allsvenskan 2025 generellt där Stahre har sett allt. Vad har han fastnat extra för? Vad är det som skaver i Malmö FF?Det blir som vanligt en hel del anekdoter som både Jonas och Stahre bjuder på.Ett avsnitt utöver det vanliga.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Jeg (..) formaner dere da til å vandre verdig det kall dere ble kalt med, med all ydmykhet, mildhet og tålmodighet, så dere bærer over med hverandre i kjærlighet..." (Ef. 4, 1-2)Paulus gjentar flere ganger i brevene sine, at han formaner. Det er viktig med formaninger, men alle formaningene er ikke like viktig for alle. Da de tre sønnene våre gikk på skole, trengte han ene å høre: "Skriv så fint du kan!", mens han andre trengte å høre: "Du skriver fint nok, fokusér på å bli ferdig!". Den tredje ble faktisk bedt om å bråke litt, så læreren faktisk kunne kjefte på ham noen ganger. Hun så at han prøvde å være for grei og holdt inne mye energi og godmodige spillopper. Problemet er når formaninger blir gitt i plenum, de gjelder ikke alle like mye. Tenker vi på det når vi hører forkynnelse?Hvem vi er som person, og hvor i livet og troen vi er, virker inn på hva vi trenger å høre. Noen trenger å slippe opp, andre å stramme inn. Vi kan øve oss i å sile når vi lytter, så de formaningene vi virkelig trenger får virke i hjerte og sinn!Det betyr ikke at vi skal sile vekk det vi ikke har lyst til å høre, men det betyr at vi skal tenke igjennom om de formaningene som vi hører, om de faktisk gjelder oss eller om de gjelder noen andre. Så skal vi få være frimodige der vi er, og vite at det som vi virkelig trenger å høre, det vil Jesus vise oss.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Vi börjar avsnittet med världshistoriens längsta intro. 14 minuter! Det är en tredjedel av avsnittet. Och introt handlar om muskelbyggande. Joe Rogan hade varit stolt.Sen snackar vi känslor och att blotta sig. Mamma hade varit stolt. Ja jag tror faktiskt mamma hade varit stolt.

I dagens avsnitt intervjuar vi ordningskonsulten Caroline Östling om varför det kan vara en bra idé att ta hjälp med hemorganisation.“Problemet är inte att man inte kan. Problemet är att man inte gör.”Hur ett samarbete med Caroline kan gå till:Du bokar in en husesyn – och nej, du ska inte städa innan!Du får en projektplan med ungefärligt antal dagar.Sedan sätter ni igång: du är med och bestämmer vad som ska rensas, Caroline vägleder – men du behåller allt du vill!Det som blir kvar organiseras utifrån hur du rör dig i ditt hem och vad som är logiskt för dig.Några viktiga insikter från avsnittet:Det handlar inte om att inte kunna – utan om att inte göra.När man ger 100 % på jobbet finns det ofta lite energi kvar till hemmet.Målet är inte att skapa ett Instagram-hem, utan ett funktionellt hem.Om du bor med andra: kompromissa och sätt gemensamma regler.Om partnern säger "Det där kan vi göra själva" – sätt en deadline: “Om vi inte har gjort det här inom tre månader tar vi hjälp.”När det är svårt att hålla ordningen:Då är det ofta systemet som brister – inte du.Strukturering är inte något man gör en gång för alla. Det är en process.Fundera på vad som är hindret. Är det för krångligt att plocka undan?Plockvänligt = undanplocksvänligt.Sentimentala eller svåra beslut?Ha en minneslåda.Vänta med beslutet ett halvår/år.I början känns allt viktigt – men det blir lättare att släppa taget.Sälj/skänk så att sakerna kommer till nytta.Du får ha en “bra-att-ha-låda”!3 snabba strukturtips:Prioritera: Vad skaver mest? Välj max tre områden – och börja där.Beslutsmuskeln: Träna på att fatta snabba ja/nej-beslut. Det går lättare ju fler du tar.Tajma dig själv: Sätt en timer på t.ex. 10 minuter – ofta får du mer gjort än du trodde.Bonusinsikt:Det är lätt att fråga “Var ska den här stå?” – men den riktiga frågan är:“Vill jag ens ha kvar den här?” Veckans prova-på: Få klarhet i priolistan – Om jag får hjälp av Caroline en dag, vad vill jag att hon ska tackla då.Pröva din egen struktur: Varför har jag placerat sakerna där? Finns det något jag skulle ändra för att få det smidigare?Musik: Simon LundbergFrågor? Fyll i kontaktformuläretFacebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp, Strukturpodden.Stötta Strukturpodden genom Patreon, att köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer.I samarbete med Mediamyran. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

E ftuar në “Live From Tirana” me Ronaldo Sharkën, ka qenë psikologia Ermela Shllaku. Ajo ka folur më shumë për problemet e adoleshentëve sot, shëndetin mendor, por dhe për prindërimin…

Ensomhetspartiet og Partiet Fred og Rettferdighet har denne uka møtt kritikk. Er mikropartiene demokratiets sikkerhetsventiler, eller bidrar de bare til å lage medieshow av politikken? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skyldes de unges mistrivsel deres digitale liv? Tager de skade af at være på sociale medier? Har skærmene en negativ effekt på deres liv?Mange forældre i dag vil nok sige ja - men førende forskere på området mener, at det slet ikke er tilfældet. I dette afsnit er Brit Jensen taget til konference på Videnskabernes Selskab.Medvirkende: Lektor Sophie Foster, University of Sussex Professor Martin Korte, Braunschweig UniversityProfessor Candice Odgers, Psychology and Social Behavior University of California. Professor Andrew Przybylski, University of Oxford.Tak til Bjørg, Tadeas og Edith for at dele ud af deres online erfaringer.Serien er lavet i samarbejde med Center for Tracking and Society på Københavns Universitet. Støttet af Carlsbergfondet.– Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvor bliver løsningen af? Problemet med afviste og udviste udlændinge på tålt ophold har været diskuteret i årtier, men ingen politikere har hidtil evnet hverken at få dem ud af landet eller væk fra gaderne. I dag sidder de på Kærshovedgaard. Engang skulle de sendes til en øde ø. Det blev ikke til noget. Lars Kaaber og Andreas Karker taler med Danmarksdemokraternes ordfører Betina Kastberg om, hvorfor politikerne skubber aben rundt i stedet for at løse problemet.

Avamerikanisering och jakten på den perfekta webbstacken. Fredrik och Kristoffer börjar med kaffesnack för att sedan diskutera mönster för fönsterhantering och livet i övrigt. Ett universalmönster: Saker ska inte ändra på sig om inte jag ber om det. Sedan diskuteras Kristoffers jakt på en bra webbstack. Och varför blir inte fler projekt och stackar bara klara och slutar ändras hela tiden? Att av-amerikanisera sitt liv: svårt, men kanske givande. Kristoffer har funderat över det mesta i mjukvaruväg, från e-post till backup och servrar, inklusive webbläsare. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Aeropress Bartek och Kompilator Jura ENA 8 Fransk press Hario switch Chemex Hayao Miyazaki Dokumentären om skapandet av Pojken och hägern Patterns och Christopher Alexander Lazyvim The nature of order - efter patterns Next.js Strapi Axum Deno Opentelemetry Prometheus Bun Zig Peter Thiel uv BETH-stacken Elysia - ramverk ovanpå Bun Turso HTMX Carson Gross ORM Vercel Prisma - ORM Elysia-dokumentationen Common lisp Hunchentoot Clojure Elm Stöd oss på Ko-fi! Peertube Ecosia - tysk webbläsare Bing Zen browser Arc Firefox Vivaldi - den enda webbläsaren som är kraftfull nog för dig … ? Chromium Startpage - blandar Google och Bing Glesys Fastmail Tuta Infomaniak Protonmail Openstreetmap Here wego Osmand Waze Tomtom Pixelfed Codeberg Thomas Boerger Gitlab Coolify Gogs Gitea Forgejo Tailscale Wireguard Mullvad Proton pass 1Password Bitwarden Backblaze Rogue amoeba Obsidian Ladybird Caddy cloud-init Fail2ban Hugo Antirez Redis We are destroying software Web components Titlar En elefant som badade i Loch Ness In i franska pressen Jag är en enkel man En film gjord om honom, för honom Mönster i ditt liv Den perfekta webbstacken Problemet med Deno är att det inte fungerar Slideware VC-fundat av världens sämsta människor Galna hästen bakom HTMX Fungerar det? Troligtvis inte Vercelfällan BEH-stacken Allting är fossilerat Det är färdigt Standarden är färdig Jag kan inte bli av med Apple Svaret är nej Vi planterar träd när du tittar på reklam Jag bor där jag inte bor Bygga sin egen karttjänst Jira för Git Monsterbackup på Hetzner

I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Vikingarnas invasion av England Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det lyder som noget fra en Anders And historie, men det er ramme alvor og big business. Det handler om sjældne jordarter. En blanding af ædelmetaller og mineraler, som hives op fra undergrunden, og som er essentiel for at stort al elektronik fra iPhones til avancerede militærsystemer kan fungere. Problemet er for den vestlige verden, at ét land stort set har monopol på at udvinde og raffinere jordarterne - Kina. Og nu begynder Riget i Midten at for alvor at rasle med sablen og gøre det svært for at importere fra deres skattekiste i undergrunden. Lyt til denne uges Finans Global, og bliv klogere på, hvorfor Kina sidder på næsten alle de vigtige jordarter, og hvilke konsekvenser det vil have, hvis USA og Europa ikke længere får adgang til dem. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Mads Ring.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ky është një emision që ka për qëllim informacionin mjekësor për dëgjuesit në lidhje me simptomat e para të disa sëmundjeve dhe kurimin e tyre. Mënyra e rrëfimit të pacientëve sesi nisin simptomat e para në formën e rrëfimeve, vizitat tek mjeku, rrëfimet e mjekëve për dyshimet e tyre në lidhje me diagnozën e saktë, vendosja e saktë e diagnozës dhe fillimi i kurimit. Bashkëpunim me mjekë të njohur dhe personazhe të njohur të cilët kanë pasur eksperienca sëmundjesh. Ky emision ka si synim informimin e publikut mbi të rejat në fushën e mjekësisë, kërkimet, teknologjitë e reja dhe gjithçka tjetër.

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till. Framför allt har hon genom debatter i flera olika miljöer på ett bra sätt argumenterat för att vården idag lägger för mycket av sina resurser på åtgärder som påstås vara förebyggande men som i själva verket saknar evidens för att göra någon större nytta. Samtidigt som de har undanträngningseffekter på annan vård som gör att det blir svårare för de som faktiskt är sjuka att snabbt får den hjälp de behöver. Du kan till exempel läsa de här två artiklarna i läkartidningen, Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt och Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare. Minna har också en bra artikel i BMJ där hon för fram begreppet Time Needed to Treat som en betydelsefull parameter när man ska välja behandling inom vården, Sacrificing patient care for prevention: distortion of the role of general practice. För hennes forskning och arbete för att låta allmänläkare lägga mer av sin tid på saker som spelar större roll har Minna de senaste åren bland annat fått pris som ”Årets allmänläkarvän” av Svenska distriktsläkarföreningen och ”Årets Lejon” av Svensk förening för allmänmedicin. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:52) Introsnack - om Willes nya hund (00:06:40) Veckans gäst, Minna Johansson, allmänläkare occh forskare (00:08:25) Forskning som ett utlopp för frustrationen som kan uppstå när man jobba kliniskt på vårdcentral (00:10:58) Livsstilsråd är inte alltid önskade och även när de förmedlas på ett bra vis har de tveksam nytta (00:13:17) Problemet med undanträningseffekter när vården inte får prioritera själv (00:14:32) Time Needed to Treat som en viktig del att beakta när vi väljer vård (00:20:37) Ett beteende som är ett folkhälsoproblem ska bekämpas men kanske inte med individuella samtal (00:26:56) Det är lätt att bli lurad kring hur stor effekten för råd är om man jobbar med det privat (00:32:18) Socialstyrelsens levnadsvaneråd inom vården är enormt tidskrävande och har minimal effekt (00:36:21) Krav på att vården ska göra ineffektiva saker är en del av orsakerna till dagens problem (00:39:44) Vården behöver en struktur som tydligt ger prioriteringar till vården efter effekt och betydelse (00:42:00) Evidensen för att goda råd inom vården har effekt är ofta dålig (00:49:11) Ska man ha personer med lägre lön och kortare utbildning som ger råden istället? (00:54:26) Sociala medier och trender påverkar våra politiker som i sin tur tror på enkla lösningar (00:59:10) Interventioner från samhället som påverka allas liv är oftast mycket mer effektivt som förebyggande åtgärd (01:05:03) Att ge råd kan få negativa konsekvenser med (01:07:42) Som vårdgivare är det ofta svårt att veta exakt vad som orsakar vad och gissningar kan tolkas fel (01:13:52) Vården kan göras mer effektiv

Medierne diskuterer i disse dage, hvordan man kan opretholde navneforbud i sager, hvor offentlige personer anklages for alvorlige forbrydelser, som i Henrik Sass Larsen-sagen. Problemet er bare, at det i dag er fuldstændigt umuligt at holde folks identitet hemmelig, for få minutter efter at sagen har ramt medierne, har en eller anden hemmelig profil på Reddit offentliggjort navnet på den anklagede. I det hele taget synes de grundlæggende retsprincipper at være udfordret som aldrig før, særligt af sager på nettet, der underkender alle de retsprincipper, vores samfund er funderet på. I Udsyn i dag spørger vi Frederik Stjernfelt, professor i semiotik, idehistorie og videnskabsteori ved Aalborg Universitet København, hvorfor stadig flere ikke længere synes at ville respektere de grundlæggende retsprincipper, og hvad det egentlig er for et samfund, vi bevæger os i retning af. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

E ftuar në “Live From Tirana” ka qenë ekspertja e turizmit Flora Xhemani Baba. Ajo ka folur më shumë për turizmin në Shqipëri, destinacionet më trend, si dhe problematikat që hasen sot nga turistët…

Det tyska anfallet på Belgien och Frankrike i augusti 1914 hade stoppats upp i och med slaget vid Marne i september. Fronten hade därefter stabiliserats i en lång skyttegravslinje genom hela norra Frankrike och Belgien till Engelska kanalen. Krigsåret 1915 skulle karaktäriseras av de allierades förhoppningar om ett genombrott.Stora satsningar gjordes, men de resulterade i omfattande förluster i människoliv. Tyskarna å sin sida höll sig på defensiven eftersom de samtidigt genomförde en offensiv mot Ryssland. Trots detta introducerade tyskarna gas som ett aktivt stridsmedel vid Ypres i april 1915, vilket tog de allierade fullständigt på sängen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved skyttegravskriget på västfronten 1915. Det övergripande problemet var att ingen av sidorna i kriget var förberedd på de utmaningar som skyttegravskriget innebar. De allierades förhoppningar om att kunna nå ett avgörande i kriget vändes mot slutet av året till stor besvikelse och näst intill uppgivenhet.Problemet var att den offensiva taktiken var helt underlägsen defensiven. De tyska skyttegravslinjerna, som var utbyggda med flera parallella linjer och gav djup i försvaret, var övermäktiga. Artilleriets oförmåga var en betydande orsak till misslyckandet. Det lättare fältartilleri som dominerade på den allierade sidan, inte minst den franska 75 mm-kanonen, var för klent för att på allvar slå ut taggtråd i ingenmansland, tyska kulsprutenästen och skyddsrum. Det krävdes mer och tyngre artilleri och, inte minst, fler spränggranater som kunde penetrera marken och verkligen få verkan på de tyska försvarslinjerna. Till detta kom oförmågan att kraftsamla tillräckliga mängder soldater och uppnå den överraskning som krävdes. Resultatet blev enorma förluster som chockade alla.Under det som brukar kallas det andra slaget vid Ypres, 22 april – 25 maj, använde tyskarna klorgas med stor framgång – åtminstone inledningsvis. Bakgrunden till offensiven var ett försök att pressa de allierade och avleda deras uppmärksamhet medan huvudfokus för tyskarna låg på kriget vid östfronten. Anfallets inledning blev en stor framgång för tyskarna. Gasen överraskade de allierade och lämnade ett stort hål i deras linjer då soldater dog, skadades eller flydde. Trots gasanfallets framgång lyckades tyskarna inte utnyttja övertaget för att nå ett fullständigt genombrott. Skälet var bristen på förstärkningar som kunde sättas in innan britter och fransmän hade återhämtat sig från den första chocken.Gasen hade i och med det tyska anfallet kommit för att stanna som ett aktivt stridsmedel. Utvecklingen gick snabbt framåt under de kommande månaderna och åren, både vad gäller nya gaser, hur de användes och hur man skyddade sig mot gasanfall.Bild: Tyska trupper släpper ut klorgas vid Ypres i april 1915. Gasen kom att förändra krigföringen på västfronten och blev ett av första världskrigets mest fruktade vapen. Målningen The First German Gas Attack at Ypres av William Roberts skildrar det tyska gasanfallet mot franska och kanadensiska soldater. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Problemet mitt er at mannen min utsettes for heftig forskjellsbehandling blant søsknene og jeg syns det er så vanskelig å forholde seg til. Jeg blir sint av at de kan behandle han som er så nydelig på den måten. Hvordan skal jeg forholde meg til denne ekstreme forskjellen som skjer rett foran øynene mine, og la være å mislike søsknene hans?"

Kvinnen i "Petters" liv er "way out of his league". De møttes da de var veldig unge, og hun fikk litt hetta av at "dette var alt", så de gikk inn i et slags åpent forhold. Etter mange år sammen, viser det seg nå at hun har gått over regelen de avtale et par ganger, og han er rimelig knust. Er det mulig å bygge opp det de hadde? "Stine" driver en hudpleiesalong, og har lyst til å starte med en behandling som en annen salong i nærheten også tilbyr. "Hva skal jeg gjøre? Jeg vil jo ikke gjøre noe feil ovenfor henne, men samtidig hadde det vært veldig gøy å kunne tilby til mine kunder.""Stine" er nede for telling etter mange operasjoner, skader og rehabilitering. Hun orker å sosialisere i max en time, før hun blir så sliten at tårene triller. "Problemet er at i min nærmeste omgangskrets så har jeg de som gjør meg sykere enn jeg er, og de som ikke skjønner hvor dårlig det står til."

Hun blev påkørt af en bil ti dage inden OL, brækkede sit kraveben og vinkede farvel til sin store drøm sidste år. Nu er cykelrytter Solbjørk Minke Anderson tilbage i topform og kan forsætte sin lovende karriere med Strade Bianche i weekenden. Men hvad er egentlig det store mål for et af dansk cyklings lysende håb? (02:25) Godt vejr. Mange tilskuere. Stor prestige. Indian Wells har det hele. Den kaldes ofte 'den femte Grand Slam', og det er et af de stop på touren, hvor Holger Rune og Clara Tauson kan sikre sig en drømmesæson. Problemet er bare, at kigger de på lodtrækningen, så ligner det mere et mareridt. (15:15) Til EM i indendørs atletik kan løberne nu se på banen, hvor langt de er fra at slå verdensrekorden. Men er det fedt, at sporten reduceres til tider i stedet for vindere? Det diskuterer vi med Henrik Liniger, der giver os de tre vigtigste overskrifter fra mesterskabet. (28:45) Vært: Emil Schiønning Medvært: Tina Müller Gæster: Solbjørk Minke Anderson, Michael Mortensen og Henrik Liniger

Inläst: Lek ska ha spänning, ovisshet och risk för att barn ska bli självständiga, visar forskning. Lita på deras inneboende självbevarelsedrift. ”Ta ett djupt andetag och räkna till 17”, råder forskaren Mariana Brussoni.

Mange af os tænker nok, at vi er ude i naturen, så snart vi kan se vand og noget, der vokser. Men ved du egentlig, hvordan rigtig vild, dansk natur ser ud? Nu er det politisk besluttet, at vi skal have i hvert fald noget vild natur i Danmark. Men er danskerne egentlig parate til det? Et sted langs Gudenåen ligger den kunstigt anlagte Tange sø som en prop, der forhindrer vild natur og stor artsrigdom. Problemet er bare, at folk har vænnet sig til glæderne ved at kunne svømme, sejle og fiske i søen. Så nu vil de ikke af med den. I dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken' fortæller Politikens klimaredaktør Magnus Bredsdorff om slaget om Tange sø, hvor kampen mellem fritids-natur og vild natur står mere klart end noget andet sted. See omnystudio.com/listener for privacy information.

När det blev eldupphör i Gulfkriget 1991 skulle amerikanska och irakiska representanter förhandla fram ett fredsfördrag. Flera olika platser diskuterades på högsta nivå bland de amerikanska officerarna med general Schwarzkopf i spetsen. Till slut enas de om flygfältet utanför den lilla staden Safwan söder om Basra. De var övertygade om att det området hölls av amerikanska 1:a infanteridivisionen. Divisionen får ordern att färdigställa flygfältet för att ta emot höga potentater. 1:a infanteridivisionens chef blir tvungen att meddela att de aldrig fått order att ta Safwan med tillhörande flygfält, utan gjort halt några mil söder om staden. Istället för att general Schwarzkopf backar på beslutet och istället väljer en ny plats, ger han divisionen order om att ta flygfältet, men utan stridigheter för att inte riskera vapenvilan. Problemet är att flygfältet hålls av en irakisk pansarbrigad från Republikanska Gardet som fått order att hålla flygfältet till varje pris.

Jiannis Smalios gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta en del om hans karriär som spjutkastare, hur träningen går till när man tävlar i en idrott som endast har en tre månader tävlingssäsong och en hel del om kulturen inom friidrottsvärlden i Grekland jämfört med Sverige. Det blir också en hel del snacka kring spjut som idrott och utmaningarna som finns när det gäller säkerhet, träningsförutsättningar och ekonomi. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:28) Introsnack - Jacob vill köpa tränings/lek-prylar för huset (00:14:00) Veckans gäst, Jiannis Smalios (00:17:23) Tävlingssäsongen är väldigt kort för en spjutkastare och den är helt utan inomhustävlingar (00:22:40) Jioannis kom med till OS för grekland som en ganska ung kastare (00:24:20) En sen start som friidrottare och ännu senare togs steget till spjutkastning (00:31:21) Friidrottskulturen är annorlunda i Grekland jämfört med Sverige (00:34:39) Ett tight kval till OS där kvalet nog tog lite av kräfterna (00:48:43) Spjutkastning kan vara en farlig idrott (00:58:22) Hur träningen för en kastidrottare ser ut (01:01:40) 3 år utan tävling då Gregland inte ville släppa honom till Sverige (01:04:34) Det är mycket skador inom spjutkastning (01:09:42) Valet av tränare och gruppen runt omkring   är betydelsefullt (01:18:54) Behovet av en annan identitet under och framför allt efter idrottandet (01:28:39) Jiannis intresse för fotografering (01:35:10) Problemet med att det finns för mycket dålig information på sociala medier (01:38:35) Utmaningen att fortsätta träna när de stora målen och tävlingarna är borta (01:46:12) I framtiden vill Jiannis möjligen tillbaka till friidrotten som tränare

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare vars flickväns pappa bor i en konfliktdrabbad region och är i behov av regelbundna pengar. Problemet? Pappan är väldigt slarvig med pengarna han får, så till den grad att övriga släktingar har cut him off. Hur ska lyssnaren hantera detta? Vi har svaret!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.