Podcasts about problemet

För att en router ska få säljas i EU måste den vara CE-märkt. Genom CE-märkningen garanterar tillverkaren att produkten uppfyller krav inom bland annat elsäkerhet och kemikaliesäkerhet. Nästa år kommer även krav på cybersäkerhet att bli en av CE-märkningen. Kraven införs som en del av CRA-förordningen (Cyber Resilience Act). En av de största förändringarna berör routertillverkarens underhållsåtagande. Tillverkaren kan inte längre sälja en router och strunta i att hålla den säker. För det första måste tillverkaren veta vilka komponenter som mjukvaran består av så att routern släpps utan några kända sårbarheter. För det andra måste tillverkaren åtgärda upptäckta sårbarheter i minst fem år. För det tredje måste köparen informeras om hur länge tillverkaren garanterar underhållet. CRA-förordningen kräver också att produkterna designas och konfigureras med cybersäkerheten i åtanke. Routrar ska skeppas med säkra standardinställningar och utan onödigt exponerade tjänster. På andra sidan Atlanten sker samtidigt stora förändringar. FCC har slutat godkänna nya konsumentroutermodeller som tillverkas utanför USA. Problemet är att nästintill inga routrar tillverkas i USA. FCC har därför skapat en undantagslista för routermodeller som får säljas i USA trots att de tillverkas i andra länder. I veckans podd pratar Peter och Nikka om förändringarna som sker på routerfronten. Nikka lyfter bland annat problematiken med att USA vill införa förbud mot firmware-uppdateringar av redan sålda routrar från utländska tillverkare. Firmware-uppdateringar är en av de viktigaste åtgärderna för att hålla routrar säkra. Därom instämmer den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten Cisa som lägger firmware-uppdateringar högst upp på sin lista över rekommenderade cybersäkerhetsåtgärder i hemnätverk. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd354.

Ahmed Fouad Alkhatib mistet 33 familiemedlemmer i Gaza – men likevel nekter han å hate Israel. I stedet gir han Hamas like mye av skylden for det som skjedde.Ahmed Fouad Alkhatib er en palestinsk-amerikansk humanitær aktivist, forfatter og senior fellow ved Atlantic Council, hvor han leder prosjektet «Realign for Palestine».Ahmed ble født i Saudi-Arabia, og familien hans flyttet til Gaza i 2000, der faren jobbet som lege for FN i flyktningleiren Jabalia. Ahmed forlot Gaza i 2005 som tenåring på utveksling, og ble senere amerikansk statsborger. Han er grunnlegger og daglig leder av Project Unified Assistance, en ideell organisasjon som arbeider for å etablere en FN-drevet humanitær flyplass i Gaza.Ahmed er kjent for sin tydelige kritikk av Hamas, og for sitt vedvarende engasjement for ikkevold, fred og reell fremgang for det palestinske folket. Med dyp personlig erfaring fra Gaza og skarpe geopolitiske analyser tilbyr han et perspektiv som utfordrer fastlåste narrativer på alle sider.***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Du försöker vila. Men energin kommer inte tillbaka.Det är kanske det vanligaste problemet jag hör från personer med ADHD — och ett av de minst pratade om. Man gör allt rätt: lägger sig i soffan, scrollar lite, tittar på TV. Och sen är man fortfarande lika slut nästa dag.Problemet är inte att du vilar för lite. Problemet är att vanlig vila kanske inte är rätt vila för din hjärna.En neurotypisk hjärna laddar batterierna av att bara vara. Men en ADHD-hjärna är lite som en popcornmaskin — bara för att du är still slutar den inte jobba på insidan. Passiv vila ger kortvariga dopaminkickar. Hjärnan är fortfarande på. Den processar, jämför, stimulerar. Och när dopaminnivåerna sjunker efteråt är du tröttare än innan.I det här avsnittet pratar vi om skillnaden mellan vila och återhämtning — och vad som faktiskt fungerar för en ADHD-hjärna.Vi går igenom:→ Varför scrollning och TV-tittande inte är återhämtning — även om det känns som det→ Vad hjärntrötthet är och hur den skiljer sig från vanlig trötthet→ Varför sömnen inte är förhandlingsbar (och vad en enda dålig natt gör med stresssystemet)→ Vilka aktiviteter som faktiskt laddar — och varför de ofta känns fel i teorin→ Vad mindfulness egentligen innebär för ett ADHD-huvudVi kör ett helt webinar om ADHD och återhämtning den 10 juni, kl 19.00. Där djupdyker vi och går igenom hur du kan börja bygga en återhämtning som passar din hjärna — inte någon annans.Anmäl dig här (spelas in och skickas till alla anmälda):https://us06web.zoom.us/webinar/register/8517798824104/WN_6eublDh0RZuVN48P58c6tw Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Problemet med straighta par på spa är... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När du tänker på propaganda tänker du kanske att militären sponsrar en film för att få fler att ta värvning. Eller flygblad med karikatyrer av judar. Eller trollfabriker. Men det finns mer indirekta fula knep som storföretag och politiker tar till. Sådana som du kanske inte märker lika väl. Det är de vi diskuterar i veckans avsnitt.Musik: mobygratis.comVinjett: David och Cleo

Du har investerat i AI. Verktygen finns på plats, ambitionen finns där men effektiviseringen du hoppades på uteblir. Varför?I det här avsnittet pratar vi om den vanligaste, och mest förbisedda, anledningen till att AI-satsningar snubblar på mållinjen: avsaknaden av en ontologi. Alltså en strukturerad karta över hur din verksamhet faktiskt fungerar.Vi går igenom varför ontologi inte är ett tekniskt begrepp att lämna åt IT-avdelningen, utan själva förutsättningen för att AI ska kunna leverera på riktigt – och vad som faktiskt förändras när grundstrukturen väl är på plats.Det här tar du med dig:Varför även den smartaste AI:n misslyckas utan kontext om din verksamhetVad en ontologi egentligen är, förklarat utan teknisk jargongHur rätt struktur ger träffsäker automatisering, river silos och skapar tryggare beslutVarför sann AI-mognad handlar mindre om teknik – och mer om din egen verksamhetskunskapTidsstämplar:00:00 – Problemet: investeringar som snubblar på mållinjen00:45 – Analogin: den briljanta analytikern utan karta01:30 – Vad ontologi faktiskt är02:15 – Tre saker som förändras: automatisering, silos och beslut03:20 – Slutsatsen: tekniken är här, men har du gett den en karta?

Vi pratar om möjligheter och risker med AI i försäljning. Många använder AI dagligen för texter, analyser, offerter och research. Men resultatet blir bara blir om du matar verktyget med ditt eget tänkande. Problemet uppstår när säljare kopierar generiska formuleringar, då försvinner unikiteten och relationen blir platt. AI ska fungera som en assistent och bollplank, inte ersätta omdöme eller kundförståelse. Rätt använd sparar AI enorm tid och höjer kvaliteten, fel använd gör dig till medelmåtta. Slutsatser AI förstärker kompetens, den skapar inte kompetens. Generiska AI-texter dödar förtroende snabbare än de sparar tid. nvänd AI för analys och struktur, men låt värde och relation komma från dig.

Egnahemskommissionär Stefan Attefalls uppdrag är rimligt, men undersökningar som visar att sju av tio vill bo i småhus eller att sex av tio vill bo i lägenhet tillför debatten ganska lite, enligt våra experter Viktor Mandel och Eva Sallkvist. Övriga ämnen som duon diskuterar: # Riksbyggens moment 22: ”Bra, men är det konstgjord andning?” # Riskdelning: ”Bankerna borde våga mer” # Debatten om brf-avskrivningar och avgifter: ”Ingen praktisk analys över huvud taget” # Skiljemannaförfarandets problem: ”Terapeuten kan inte lösa problemet” Programledare: Anna Bellman

Gabriel Thedéen var fotbollskillen som blev pokerkillen som övergick i att berusa sig med alkohol och illegala droger. När Gabriel, på grund av en skada, tvingades sluta med sin älskade fotboll var det  samtidigt som pokerboomen kom till Sverige. Ett passionerat fotbollspelande övergick i ett intensivt pokerspelande. Skoltid och studiebidrag gick åt till ett eskalerande spel ända in i vuxen ålder och övergick i missbruk av alkohol och droger, besök på psykakuten och kraschade förhållanden - men med en ständigt upprätthållen fasad utåt.  Nu är Gabriel färdigutbildad socialpedagog och har tillsammans med ett team byggt en  app där både anhöriga och spelberoende kan ta ett första steg för att få hjälp. Hör Gabriel och Jessica prata om att reglera känslor med tillfälliga lösningar och om sjukvårdens kunskaper kring spel om pengar i Narkopodden avsnitt 125. Tack till dig som lyssnar och delar våra avsnitt! Stöd gärna Narkopodden genom att swisha oss på 123 532 09 57  Programledare: Jessica Vikberg narkopodden@rns.seSpeakerröst: Ulf ElfvingVinjettmusik: Magnus Rosén @magnusrosenofficialKlipp & mix: Tjarls Metzmaa, Styrelsepost.se

Hvorfor bliver man i et dårligt parforhold alt for længe? Den psykologiske mekanisme, der svarer på det, kaldes kognitiv dissonans. Det er når vores tanker og handlinger ikke passer sammen. Påstanden er, at jo mere man investerer i det, desto sværere bliver det at indrømme man tog fejl. Den oprindelige forskning på området fulgte en religiøs sekt, der forudsagde dommedag, men da dommedag alligevel ikke kom, skrev forskerne, at medlemmerne af sekten blev endnu mere stålsatte i troen. Problemet er bare, at det ikke passer. Og det har jeg først for nyligt opdaget. Sekten blev faktisk opløst, så forskerne bag det hele vildledte os, og studiet har været bredt anerkendt i årtier og været brugt til at forklare alt muligt, men altså på falsk grundlag. Det vilde er så, at det langt fra er det eneste studie i psykologiens verden, der viser sig at være ukorrekt - eller som det i hvert fald ikke er lykkedes at gentage i senere forskning, altså replicere - og derfor taler man om "replikationskrisen". I dag lægger vi altså vores tillid til hele den psykologiske videnskab på Briksen. Vært: Svend Brinkmann Gæst: Thor Grünbaum, professor og institutleder ved psykologi på Københavns Universitet Tilrettelægger: Christoffer Heide Høyer Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Var kom den svenske poliskonstapeln ifrån och vart tog han vägen? Thomas Steinfeld är dagens essäist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om någon idag säger Bengt Berg så går kanske tankarna först och främst till den värmländske poeten. Men under första halvan av 1900-talet fanns en Bengt Berg hemmahörande i Hallstorp utanför Kalmar samt senare också på godset Eriksberg i Blekinge – som var en internationell berömdhet. Han var författare, fotograf och filmare och ägnade sitt liv åt att dokumentera djurens liv. Till allmän beundran kom han dem så nära som ingen annan på hans tid – havsörnen till exempel, eller träskonäbben, eller grågåsen. Störst var hans rykte i Tyskland, där han under trettio- och fyrtiotalen, vid sidan av Sven Hedin och Zara Leander, var den mest berömde svensken över huvud taget. Och liksom Hedin hyste också Bengt Berg stora och stadiga sympatier för den tyska fascismen. Så täta blev förbindelserna till ledande nationalsocialister som Heinrich Himmler och Hermann Göring att Säkerhetspolisen i november 1939 satte fågelskådaren under bevakning. Det finns en akt om Bengt Berg i Riksarkivet, där vissa delar är sekretessbelagda. I de omaskade passagerna blir man upplyst om att Säkerhetspolisen registrerade hans brev och telefonsamtal, särskilt de som kom från utlandet. Dessutom fick en poliskonstapel från Kalmar i uppdrag att hålla ett öga på den misstänkte, även om konstapeln meddelade att han ”personligen kände Berg och var övertygad om att denne ej hade något politiskt fuffens för sig”. Men Konstapeln hörde sig för bland folk i närheten av doktor Berg. Och visserligen fick han höra intressanta saker: Berg hade frågat de lokala fiskarna om vattendjupet i skärgården, han hade samlat uppgifter om kustbefästningarnas styrka, han hade lärt sig om kanonernas kaliber. Under ”fågelskyddets täckmantel”, som det heter i akten, hade han agerat som en spion som skulle förbereda en tysk landstigning i Blekinge. Konstapeln antecknade. Men som framgår i säkerhetspolisens akt var han inte främst intresserad av det militära. Polismannen följde den misstänktes utomäktenskapliga äventyr. Nyfikenheten gällde framför allt en kvinna från arbetsförmedlingen i Kalmar, ägarinnan till en pälskappa som hon enligt konstapeln knappast hade råd med. Yrket konstapel har en lång historia. Det finns redan i den romerska antiken, som comes stabuli, officeraren som höll uppsikt över hästarna. Sedan dess spökar han runt i historien, fram till att han – först i England, sedan också i andra europeiska länder – blev en polisman, oftast av lägre grad. Som sådan är han en figur från en övergångstid. Han uppstår med den liberala rättsstatens utveckling, och han försvinner i samma tid som yrket blir en statlig tjänst. En polisman ingår i en nationell myndighet; en konstapel däremot var en medborgare som bland annat utförde vissa statliga uppgifter. Framför allt på landsbygden kunde en konstapel anlitas för att driva in skatter, kontrollera främlingar eller avbryta ett slagsmål i krogen.Fram till långt in på 1800-talet arbetade en konstapel ofta bara på deltid. Och eftersom han skulle kunna gå tillbaka till sina andra uppgifter – att vara lärare, krämare eller, ofta, hemvärnsman – fick han smidigt växla från rollen som lagman till vanlig granne. Och även när yrket blev en heltidssysselsättning i början av 1900-talet, behöll konstapeln sin fasta förankring bland folket – så som konstapeln i Kalmar. Fördelen med konstapeln var att han kände till de lokala förhållandena, att han hade träffat de misstänkta redan när de var barn, att han var förtrogen med deras vanor och vägar. Nackdelen var att han inte hade råd att lämna den lokala gemenskapen för att enbart gå i lagens ärenden.Det tog alltså tid att frigöra konstapeln från resten av samhället, och eftersom det inte fanns några allmängiltiga föreställningar om vad som var ett brott, så gällde framför allt lokala normer – med följden att små illdåd som hade begåtts av fattigt eller kringdrivande folk ofta följdes av drastiska straff, medan förmögna och välkända medborgare kunde gå fria efter mycket värre förbrytelser. Också misstänksamheten måste professionaliseras, så att den kunde riktas mot var och en, utan respekt för vare sig makt eller rikedom. Därför förutsatte det nya yrket en statlig tjänst med en egen utbildning. Av samma anledning ´är det i staden som polismannen föds – inte på landsbygden.Övergången mellan den gamla, personliga ordningen till en allmän ordningsmakt med långtgående befogenheter tog mer än hundra år, fram till inrättandet av en enhetlig statlig myndighet under 1960-talet. Under mellantiden prövades många åtgärder för att jämna ut motsättningen mellan konstapelns brist på tillförlitlighet och nödvändigheten i att få kontroll över hela samhället. I Europa – framför allt i städernas mörka kvarter, där makten var svag och livet farligt – gjorde man som i Vilda västern: När en brottsling skulle gripas hängde man upp affischer med utlovade belöningar. Problemet blev förstås att angivaren, liksom förbrytaren, ofta kom från samma miljö – så att man aldrig kunde veta om belöningen gick till en ännu större bov.Polisens professionalisering medförde ett nytt problem och bevarade ett gammalt : För det första försvann, så klart, polismannens förtrogenhet med de lokala förhållandena. För det andra undkom man fortfarande inte svårigheterna att ta itu med överklassen. En rättsstat tillåter ingen olikbehandling. De flesta polismän kommer dock från en enkel bakgrund. Konstapeln kunde vika sig för makten. Den moderna polisen får i bästa fall blunda. I kriminalromanerna finns en lösning: privatdetektiven, som med största möjliga diskretion ger sig i kast med de mest komplicerade fallen. Men varken Kalmar eller Karlshamn förfogade över en kriminalitet stor nog för att livnära en professionell snok.I fallet Bengt Berg var konstapeln förmodligen den enda möjligheten att ta itu med en europeisk celebritet på landsbygden, som misstänktes vara förrädare. Som tur var gick den besvärliga situationen till slut över – genom att det ”Tredje riket” försvann. När bevakningen av Bengt Berg avslutades författade Säkerhetspolisen en sammanställning som avslutas med följande mening: ”Som slutomdöme torde kunna antagas, att Berg är (varit) tyskorienterad, men synes icke ha företagit någon illegal handling – i varje fall icke känd sådan.” Den sista meningen får man läsa långsamt. Den döljer en avgrund av möjligheter.

Sveriges LIV-kedja (Lucas, Ivar och Viggo) har producerat hela 8 poäng i de två inledande matcherna. Sju av dem gjordes mot Danmark, men hur stora växlar drar vi av denna match? Panelen kommer fram till att det största problemet i den matchen var att få tag på Björcks puck från det historiska målet. Dock är det en junior som borde plockas ner från läktaren och snöra på sig skridskorna. Heino är tydlig med att Frondell borde spela istället för André Petersson. Problemet är att Tre Kronor tappar en plats att ta in en spelare från NHL. Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Johanna Lagus & Christopher Heino-Lindberg

Vi har grävt oss igenom studier. Metastudier med över 300000 deltagare. Studier som pågått sedan 30-talet. Vi har kollat på data från jordens alla hörn och resultaten är enastånede överens. Av alla saker vi pratat om, om alla knep och knåp som ska göra att man lever väl, så finns det en enda sak som är absolut viktigast. Det är något väldigt simpelt och självklart.Nice clickbait-beskrivning va? Skriven helt utan AI. Rätt stolt.

I det här avsnittet pratar jag om strategier. Många strategier är mest fluffiga visioner, fina formuleringar och långa önskelistor där man vill göra allt samtidigt. Problemet är att en strategi inte handlar om att lägga till mer. Den handlar om att välja riktning och välja bort. Varför fastnar så många företag i bekväma formuleringar som "vi ska växa", "bli bättre på försäljning" eller "utveckla vårt erbjudande", utan att någon egentligen behöver förändra sitt beteende?  Om strategin inte påverkar vilka kunder man tackar nej till eller vilka beslut som tas i vardagen, då är det inte en strategi. Då är det bara ord. Avsnittet handlar också om varför det är så svårt att välja bort möjligheter. Att stänga en dörr känns obekvämt, men utan tydliga prioriteringar blir resultatet ofta att organisationen springer åt alla håll samtidigt. Jag menar att en riktig strategi ska göra det enklare att fatta beslut. Den ska skapa tydlighet, fokus och konsekvens,  inte fler tjusiga powerpoint.   * En strategi som inte leder till tydliga val är bara önsketänkande. * Företag som försöker göra allt samtidigt tappar fokus och riktning. * Det verkliga testet på en strategi är vad som prioriteras bort.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob GustavssonIntervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

Komplimang eller sliskighet? & Problemet med offerkoftan & ”Var inte så jäkla känslig!” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For en tid tilbake fikk jeg et spørsmål fra en gruppe elever på en videregående skole. De hadde diskutert influenceren Andrew Tate, og spurte meg rett ut: Hva synes du egentlig om ham? Spørsmålet kom med en viss nervøsitet, kanskje fordi Tate er en omstridt figur – beundret av noen, avskydd av andre – men uansett vanskelig å ignorere. Og jeg svarte så ærlig jeg kunne: Jeg mener at Andrew Tates innflytelse er skadelig. Han formidler et budskap som er umoralsk, egosentrisk og ribbet for grunnleggende menneskelige verdier som empati, respekt og relasjonell forståelse.Andrew Tate er ikke et isolert fenomen. Han er snarere et symptom på en større kulturell bevegelse som i økende grad verdsetter overfladisk suksess, dominans og personlig gevinst – ofte på bekostning av fellesskap, omsorg og etikk. Vi lever i en tid hvor sosiale medier gir enorm makt til personer som mestrer algoritmenes spill, men som ikke nødvendigvis har noe meningsfullt å bidra med når det gjelder menneskelig vekst, psykologisk innsikt eller sosialt ansvar.I stedet ser vi at mange unge – særlig gutter – trekkes mot et ideal som lover styrke, frihet og suksess, men som i praksis ofte fører til fremmedgjøring, empatiløshet og et tomt jag etter ytre bekreftelse. Disse idealene dyrkes i et digitalt klima hvor det å være "alfa", vinne i konkurransen og vise null sårbarhet fremstår som veien til verdighet. Problemet er bare at det motsatte ofte er sant: Når vi lukker døren til det sårbare, mister vi også kontakten med det som gjør oss menneskelige.I dagens episode skal jeg innom nettopp dette: Hva slags verdier er det vi dyrker i kulturen vår? Hvorfor får stemmer som Andrew Tate så stor plass? Hva sier dette om den mentale og emosjonelle tilstanden til vår tid? Og hvordan kan vi forstå disse strømningene – ikke bare som sosiale eller politiske fenomener, men som uttrykk for dype psykologiske lengsler og mangler?Velkommen til en kort episode hvor jeg snakker noe om maskulinitet, makt, verdier – og hva det vil si å være et menneske blant andre mennesker i en tid hvor det digitale ofte overstyrer det relasjonelle. Jeg begynner med hva jeg spontant svarte da en gjeng med ungdommer spurte meg hva jeg synes om Andrew Tate.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den evige börspessimisten Peter Malmqvist gästade Börslunch i februari var han för ovanlighetens skull lätt optimistisk inför börsvåren, sedan kom Iran-kriget. Idag diskuterar vi hur han ser på raset som följde krigsutbrottet och den snabba uppgången som följde. Dessutom summerar vi rapportperioden som gått. Programledare är Nike Mekibes och Gabriel Mellqvist.

Hvad skal der til for at få succes som politisk oprørsskikkelse? Lars Boje Mathiesen har, trods sit løfte om at ruske op i Folketingets politiske system, formøblet sine mandater på meget kort tid. Han føjer sig til rækken af politiske figurer som Mogens Glistrup og Preben Møller Hansen. »Hvis oprøret skal blive til noget, kræver det en karismatisk lederskikkelse, der kan sætte ord på en vrede mod et abstrakt undertrykkende system,« siger Hans Mortensen i Avistid. »Problemet for Lars Boje er, at han konkurrerer med nogen, som findes i forvejen, Messerschmidt, for eksempel, som bare er meget dygtigere til det her.« Med i studiet er Arne Hardis og Martin Krasnik som vært. Programmet er tilrettelagt og produceret af Birgit Nissen Pedersen. Modtag også Hans Mortensens politiske nyhedsbrev »Mandag Mortensen«. Læs mere her.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Podkasten er produsert av P7 Kristen Riksradio

Tisdagar i Expressen Fotboll innebär såklart "Allsvenskan med Noa & Petter" och mycket fokus kommer givetvis att ligga på IFK Göteborg. Vi måste prata om elefanten i rummet. Situationen i IFK Göteborg är akut och vi passar på att ta in Hector Junelind för att reda ut vad som egentligen händer i Blåvitt efter 6-0 förlusten mot Djurgården. Tvingas klubben agera kring tränarduon Billborn och Björklund nu?Klarar Djurgården samtidigt att int sväva iväg och få hybris inför tvillingderbyt mot AIK i helgen? Dessutom dissekerar vi AIK:s taktiska limbo under Riveiro , synar Mjällbys medvetna "traktor-PR" och tar ut listan över säsongens hittills största besvikelser – där Malmö FF:s obegripliga scouting får sig en rejäl känga. Avslutningsvis laddar vi upp inför Champions League och snackar Arsenals chanser.Glöm inte att prenumerera och gilla videon för mer allsvenskt snack varje vecka!

Tisdagar i Expressen Fotboll innebär såklart "Allsvenskan med Noa & Petter" och mycket fokus kommer givetvis att ligga på IFK Göteborg. Vi måste prata om elefanten i rummet. Situationen i IFK Göteborg är akut och vi passar på att ta in Hector Junelind för att reda ut vad som egentligen händer i Blåvitt efter 6-0 förlusten mot Djurgården. Tvingas klubben agera kring tränarduon Billborn och Björklund nu?Klarar Djurgården samtidigt att int sväva iväg och få hybris inför tvillingderbyt mot AIK i helgen? Dessutom dissekerar vi AIK:s taktiska limbo under Riveiro , synar Mjällbys medvetna "traktor-PR" och tar ut listan över säsongens hittills största besvikelser – där Malmö FF:s obegripliga scouting får sig en rejäl känga. Avslutningsvis laddar vi upp inför Champions League och snackar Arsenals chanser.Glöm inte att prenumerera och gilla videon för mer allsvenskt snack varje vecka!

Ufrihed er det værste vi koldinggensere kan forestille os. Vi vil ha' frihed frem for alt. Og det er godt! Problemet er bare, hvis vores forsøg på at opnå frihed ikke resulterer i det gode og frie liv vi have forestillet os.

Skriv til os med kommentarer og spørgsmål på askov@nordcommunications.dkVi har fået at vide, at vi ikke må knokle. At hvis det føles hårdt, er vi på afveje. Men det er ikke hele sandheden. I både The Hero with a Thousand Faces og A Course in Miracles er der en dybere forståelse:At modstand, pres og følelsen af at knokle kan være en del af din proces. Ikke som en fejl – men som en fase.Problemet opstår først, når vi tror, at det er sådan, livet skal være. I denne Magic Monday taler jeg om forskellen på at være i en fase af knokleri og at gøre det til din identitet.For der er intet galt med dig – heller ikke, når det er hårdt.

Är 40 timmars arbetsvecka en magisk siffra som vi aldrig behöver ändra på? Till och med när AI tuggar maten åt oss och umgås med våra barn, kommer det fortfarande krävas 40 timmar? Vi läser David Graebers texter om "bullshit jobs" (en bok och en artikel) och sneglar lite på Rutger Bregmans Moral ambition igen.Musik: mobygratis.comVinjett: David och Cleo

Varför väljer kunderna väljer dig även om konkurrenten har lägre pris? Det är kanske för att du är unik. Och unikitet inte sitter i produkten utan i hur du möter kunden, berättar dina stories och skapar ett partnerskap istället för en leverans. Problemet i många bolag är att man gömmer sig bakom klyschor och blir jämförbar – och då återstår bara pris. Nyckeln blir att tro på sitt värde, vara genuin och våga visa vem man är redan från första mötet. När du vågar vara tydlig med hur samarbetet faktiskt kommer fungera filtrerar du bort fel kunder och vinner rätt kunder. Slutsatser Unikitet uppstår i beteende och relation – inte i powerpoint och erbjudandeblad. Storytelling och transparens bygger förtroende snabbare än säljargument. • • Brist på självförtroende gör att företag konkurrerar på pris istället för värde.

Sett deg godt til rette i en god stol. Kenneth Bringsdal og Tore hadde egentlig planlagt å utføre presisjonskirurgi av laksefluer. Planen var en dypdykkende dissekering av laksefluer. Problemet var at vi sporet av, fullstendig av, og kom oss knapt til planlagt tema. Episoden ble en to timer lang ufiltrert episode av Anadrom. Lengderekord på en episode, men en bunnotering innen å følge episodens plan. Du vil høre to middelaldrende menn i fritt fall gjennom nostalgien, mens vi sakte innser at vi begynner å bli han gamle som satt i gapahuken med pwc skrittvader, dongeri bukse og militæres feltjakke, han som selv mente han visste best.

Vad händer när det känns som att alla andra har mer? Finare kläder. Dyrare resor. Bättre bil. Och du själv står bredvid och försöker förstå hur alla andra får det att gå ihop. Häng med när Moa, Lina och Ann pratar om den där känslan av att inte riktigt räcka till, och hur stark drivkraften att passa in faktiskt är, redan från ung ålder. För när det känns så… då gör man vad man kan. Man anpassar sig. Kämpar. Och ofta gör föräldrar allt de kan för att hjälpa till. Men sen kommer nästa steg i livet. Man flyttar hemifrån. Får sin frihet. Sina egna beslut. Och plötsligt finns alla möjligheter att köpa det man tidigare saknat. Ett klick. En faktura. “Jag tar det sen.” Problemet är bara att “sen” alltid kommer. I det här avsnittet pratar vi om hur lätt det är att hamna i en skuldfälla, inte för att man är oansvarig, utan för att ingen riktigt har förklarat hur det faktiskt funkar. Om räntor, avbetalningar och en vardag där det aldrig varit enklare att konsumera, men svårare att förstå konsekvenserna. Vi pratar också om skammen. Den där känslan som gör att man tystnar. Inte vågar säga något. Inte ber om hjälp. Och om varför det enda som faktiskt hjälper är att göra tvärtom: att agera i tid. Att våga öppna upp. Att ta kontroll. För det finns alltid en väg framåt. Och kanske viktigast av allt, hur vi kan ge nästa generation bättre förutsättningar att förstå sin ekonomi och sina pengar. Kunskap, förståelse och ett ekonomiskt självförtroende från start. För ekonomi handlar inte bara om pengar. Det handlar om frihet och att "be a bitch about your money"! Höjdpunkter: 01:01 – Skuldfällan och skammen När allt rasar. Höga räntor, ingen koll och en skam som gör att man inte vågar be om hjälp. 02:50 – Agera i tid “Stoppa inte huvudet i sanden” – varför det bara blir värre om man väntar. 03:31 – Våga prata om det Det första steget: att öppna upp och faktiskt berätta hur det ser ut. 04:20 – Förr vs nu Från nudlar till klick och swish – vad har egentligen förändrats? 05:11 – Känslan av att tjäna egna pengar Varför det är så viktigt att få uppleva värdet av pengar. 06:37 – Prata pengar med barn Hur vi kan ge våra barn bättre förutsättningar genom att involvera dem tidigt. 07:13 – Årshjulet: så pratar vi ekonomi hemma En konkret övning för att planera året och prioritera tillsammans. 09:10 – Vad gör man när man sitter i skuld? Konkreta första steg: ring, be om hjälp, skapa en budget. 10:04 – Jämförelsehetsen idag Från grannar till sociala medier – varför pressen är större än någonsin. 12:23 – Lev inte ett liv du inte har råd med Om värde, prioriteringar och vad pengar egentligen ska användas till. 13:21 – När pengar påverkar relationer När ekonomi blir en maktfaktor i relationer. 17:26 – Ekonomiskt självförtroende är en superkraft Att äga sin historia och våga ta kontroll. 17:54 – Ekonomi = frihet Slutsatsen: pengar handlar inte bara om siffror – utan om frihet.

I ugens Radio Information taler vi om våbenhvilen og Trumps vilde trusler imod Iran. Men vi skal også forbi svinestaldene – for der blev lovet en masse i valgkampen, men bliver det ført ud i livet? Endelig prøver vi at forestille os, hvordan verden bliver, hvis Orbán taber søndagens valg i Ungarn. Din vært i denne uge er Kristian Villesen. --- I denne uge truede Donald Trump med at udslette Iran som civilisation, inden der natten til onsdag dansk tid blev indgået en aftale om våbenhvile. Chefredaktør Rune Lykkeberg er i studiet, og han ser et vist håb i, at Trump nu viser, at han vil gøre rigtig meget for at få afsluttet krigen – selv om vejen til varig fred er besværlig. Han taler også om de mulige indenrigspolitiske konsekvenser af den vilde trussel om udslettelse.  Forholdene for de søde, små grisebasser blev et centralt tema i valgkampen. Færre pattegrise skal dø, halerne skal ikke kuperes, søerne skal ikke fikseres, transporttiden skal være kortere, løfterne var mange. Problemet er bare, at man har forsøgt at forbedre forholdene i svinestaldene før, uden at det er lykkedes. Informations førende svinejournalist, Marie Sæhl, kommer i studiet og taler om, hvorvidt det rent faktisk vil lykkes denne gang – og hvad det i givet fald vil koste. På søndag skal Ungarn til valg, og taburetten vakler for første gang under Viktor Orbán, som har siddet tungt på magten i 16 år. Valget i Ungarn handler ikke bare om, hvem der skal være premierminister, det er også en slags folkeafstemning om den autokratiske styreform, som Orbán er symbolet på – og så vil resultatet selvsagt have stor betydning for EU, USA, Rusland og krigen i Ukraine. Informations tysklandskorrespondent Nina Branner har været på reportagerejse i Ungarn og er med på en telefonlinje til sidst i udsendelsen.

Vi fortsätter vår resa ner i Rutger Bregmans bok Moral ambition. Vi pratar om fallgroparna som välvilliga människor kan falla ner i. Illusioner som gör att man inte har så stor inverkan trots att man vill väl. Dessutom får vi höra hur det låter när Bill och Tobias säljer cd-skivor i New York. Vi tror att det är framtidens format: podcasts brända på cd.

Känner du igen att kroppen signalerar att något inte står rätt till – men att du ändå fortsätter?Du är trött.Spänd i nacke och axlar.Sover lite sämre.Har ont i magen eller huvudvärk.Men du tänker:“Jag ska bara göra klart det här först.”“Nästa vecka blir lugnare.”Problemet är att nästa puck nästan alltid dyker upp direkt.I det här avsnittet pratar Björn Rudman om ett väldigt vanligt fenomen:när kroppen säger stopp men huvudet fortsätter köra.Du får förstå varför många högpresterande människor pressar sig långt efter att kroppen försökt dra i handbromsen – och varför de tidiga signalerna ofta ignoreras.Vi pratar också om:• varför kroppen nästan alltid börjar signalera långt innan en krasch• vilka tidiga varningstecken som många missar• varför prestation ofta prioriteras över återhämtning• varför kroppen inte försöker stoppa dig – utan försöker skydda dig• hur du kan börja ta signalerna på allvar tidigareEtt viktigt skifte är att sluta se kroppens signaler som ett hinder.De är information.Och ofta försöker kroppen hjälpa dig att fortsätta framåt – utan att gå sönder på vägen.

Çdo mëngjes zgjohuni me “Wake Up”, programi i njëkohshëm radio-televiziv i “Top Channel” e “Top Albania Radio”, në thelb ka përcjelljen e informacionit më të nevojshëm për mëngjesin. Në “Wake Up” gjeni leximin e gazetave, analiza të ndryshme, informacione utilitare, këmbimin valuator, parashikimin e motit, biseda me të ftuarit në studio për tema të aktualitetit, nga jeta e përditshme urbane e deri tek arti dhe spektakli si dhe personazhe interesantë. Zgjimi në “Wake Up” është ritmik dhe me buzëqeshje. Gjatë tri orëve të transmetimit, na shoqëron edhe muzika më e mirë, e huaj dhe shqiptare. 

Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer. I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte. ”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar.Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till? ”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”. Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist? ”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.”Regeringskrav på kongressI april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet? ”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många budgetar som var borgerliga förra mandatperioden. Hon fick inte igenom sina budgetar därför att Centerpartiet valde att inte rösta på det eller rösta på det. Då vet man inte vem det är som som styr riket, och det betraktades utifrån som ett kaos, att man inte kunde styra. Och väljarna kan inte ställa till svars den politiker som faktiskt är ansvarig”, säger Nooshi Dadgostar. Motpoler i ekonomisk politikDet lär bli svårt för Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet vill öka skatteinkomsterna till staten i år med nästan 62 miljarder kronor mer jämfört med regeringens budget medan Centerpartiet vill ha lägre skatter än regeringen. Hur ska de få ihop det? ”Det är en bra fråga. När man förhandlar beror det mycket på vilka styrkeförhållanden som gäller. Hur många röster får vi för att kunna driva igenom vår ekonomiska politik där vi tycker att vanligt folk, de har absolut inga marginaler, de ska få sänkta skatter och sänkta kostnader”, säger Nooshi Dadgostar. Vill utreda miljardärskattUtöver de skattehöjningar som finns med i Vänsterpartiets budgetmotion så vill de också vill utreda egendomskatter, som fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Nooshi Dadgostar säger att hon vill se en miljardärskatt men säger att det behöver utredas exakt hur den ska utformas. ”Det viktiga för oss för att det är effektivt och att det är rätt personer som betalar. Där är vi ganska öppna för att titta på vilken konstruktion man kan tänka sig”, säger Nooshi Dadgostar.Sänkta bensinskatter? Inför förra valet var var bränslepriserna rekordhöga på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Alla partier utom Miljöpartiet lovade då sänkta priser ”vid pump”. Nu har oljepriset åter skjutit i höjden som en följd av kriget i Iran. Tidöpartierna meddelade i veckan att de sänker skatten på bensin och diesel. Det vill även Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad vill Vänsterpartiet? Nooshi Dadgostar säger att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Men hon vill inte berätta vilken typ av stöd som Vänsterpartiet hade velat se.”Där kommer vi att återkomma inom kort med vad vi kan se. Vi kommer att vara väldigt noga med att det som hände 2022, där det blev extrema prischocker som sen drabbade hushåll och drabbade välfärd och som vi fortfarande lever med, det ska aldrig någonsin hända. Det är också en anledning till att vi behöver byta regering.” Vill ni också sänka bränsleskatter, trots era klimatambitioner? ”Problemet med, nu är det en väldigt liten också skattesänkning, är att vi vet inte om det går till kunden. Det kan gå rakt in i branschen och inte nå kunden. Det är det som är problemet när man inte ställer krav på prissänkning, de facto, utan bara sänker en skatt. Där behöver vi titta på konstruktioner. Men ingången är att prischocker kan vi inte gå med på”, säger Nooshi Dadgostar.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Andreas EricssonIntervjun spelades in fredag den 27 mars 2026.

Augusti 2024. En man ringer polisen och berättar något som låter nästan osannolikt. Han säger att han blivit bortförd av två personer som utgett sig för att vara poliser och utsatt för ett sexuellt övergrepp.Till en början möts berättelsen av tvivel. Men när polisen kontrollerar detaljerna stämmer mannens historia. En övervakningskamera fångar bilen som använts och spåren leder till ett till synes helt vanligt par. Problemet är bara att båda två verkar ha perfekta alibin.Hasse Aro intervjuar åklagaren Joel Zacharias om den märkliga händelsen, den ovanliga utredningen och motivet som visar sig gå långt tillbaka i tiden.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra – på Podplay, varje torsdag!

Danskerne er ved at få hjertestop, når de tanker diesel og benzin, men en reduktion af afgifterne på brændstof vil ikke afhjælpe problematikken med den høje oliepris. Problemet er, at udbuddet ikke længere matcher efterspørgslen, og det kan ingen afgiftsjusteringer hjælpe på, lyder det fra Danske Banks chefanalytiker Bjørn Tangaa Sillemann i denne uges udgave af Det, Der Tæller. Han forklarer også, hvorfor Danmark er mindre hårdt ramt af de høje oliepriser end resten af Europa. Gæst: Bjørn Tangaa Sillemann, chefanalytiker i Danske Bank Vært: Heidi Birgitte Nielsen, økonomiredaktør på Finans Redigering: Kasper Søegaard, podcastredaktør på FinansSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Lilleskole, Tillidsskole og to-voksen-ordninger. Partierne konkurrerer om nye udspil til folkeskolen i valgkampen. Altingets uddannelsesredaktør dykker ned i de problemer, som politikerne tidligere har forsøgt at løse med reformerne i 2013 og 2024 – og hvorfor skolen er blevet en politisk kampplads i den her valgkamp.Gæst: Signe Løntoft, uddannelsesredaktør på AltingetVært: Caroline Tranberg, podcastredaktørValgkampen er i gang, og tre fredage i træk fylder vi Altingets gård med debat, musik og politisk fredagsbar. Tilmeld dig her: https://www.altinget.dk/live-arrangementer/valg-2026-har-vi-opgivet-klimaetFå Altinget i 179 dage for 179 kr.: altinget.dk/dkpolSom podcastlytter ved du, at politik er mere end overskrifter. Med Altinget får du overblik, vælgervandringer og analyser - samlet ét sted. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mens dansk politik er gået ind i det dødvande, som kaldes folketingsvalgkamp, er Nej til nyt tilbage på sendeplanen efter en lille sendepause. Denne gang med gæstestjerne og beskæftigelsesminister Kaare Dybvad, som drøfter spørgsmålet om udenlandsk arbejdskraft med vores faste panel. Det handler også om krigen i Iran og så naturligvis det allestedsnærværende spørgsmål om forholdet mellem tab og modernitet. Måske er nostalgi faktisk en god politisk platform? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt

Jim Barclay hittas mördad på sin gård i Wonnangatta, en avlägsen och svåråtkomlig dal i Victorias högland. Misstankarna faller direkt på John Bamford, en man som Jim nyligen anställt som kock och som är känd för sitt heta temperament. Problemet är bara att ingen kan hitta John. Skrivet av Sofie Karlsson. Klippt av David Oscarsson. Berättat av Dan Hörning. Vill du att Olösta mord ska fortsätta att komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon; https://www.patreon.com/olostamordHar du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt.Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Mail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/Det här är en podd av Dan Hörning och David Oscarsson.Följ Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 538 blir det en kär återkomst av ett ämne som vi diskuterade för flera år sedan – varför blir vi trötta när vi anstränger oss? Senast vi hade uppe den här frågan för en djupdykning var avsnitt 177. Sen dess har det endast skett mindre förändringar och framsteg utan någon större revolution. Men Tim Noakes, även han ett återkommande namn, påstår nu på sociala medier att han har kommit på något revolutionerande. I en lång narrative review med titeln Carbohydrate Ingestion on Exercise Metabolism and Physical Performance påstår det räcker med 10 gram kolhydrater i timmen räcker för maximal prestation och att undvika att gå in i väggen. Problemet med modellen är att den bygger på en halmgubbe och ignorerar en hel del studier, även studier som är utförda av Noakes själv. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob har spelat fotboll (00:07:32) Introsnack - Wille har börjat cykla (00:10:41) Tim Noakes har en ny modell för vad som orsakar trötthet (00:13:51) Lite reflektioner kring NotebookLM (00:15:46) Tidigare modeller kring trötthet vid fysisk aktivitet (00:35:54) Tim Noakes historia inom tränings och kostvärlden (00:38:57) Noakes tidigare modell - central governor (00:43:40) Tim Noakes nya modell och marknadsföringen av den (00:46:46) Artikeln verkar skriven för att användas som argument på sociala medier (00:48:54) En halmgubbe och utelämnade studier (00:55:36) Lågt blodsocker kan vara det som hindrar en att fortsätta (01:06:59) Exempel på en utelämnad studie (01:10:45) Det är skrivet för att fungera som ett retoriskt knep i miljöer där frågan inte ska lösas (01:19:05) Lite exempel på sågningar från fysiologer och tidigare adepter till Noakes

Ægte eller uægte. Diamantbranchen er i opgør - med sig selv.En del af branchen mener nemlig ikke at diamanter fremstillet i et laboratorie, skal kunne kaldes diamanter. Det skal kun dem, gravet frem i miner. Problemet er, at de fremstilles med samme metode, er opbygget på samme måde og indeholder præcis det samme materiale. Så hvad er forskellen - bortset fra fra prisen? Hør Finans-Lynanalyse, og bliv klogere på diamantbranchens dilemma, og hvad det har betyder for priserne. Gæst: Matilde Krogsgaard, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Pandora/PR.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dra Kraken bortåt glaset, så sett vi oss og ser: en rykende fersk, norsk monsterfilm signert Pål Øie? Ja takk!Et lite fiskeoppdrettsanlegg, med en grådig sjef, har kommet opp med en banebrytende oppfinnelse, hvor lakselus drepes ved hjelp av lydbølger. Pumpet ut på en spesifikk frekvens, så er metoden både effektiv og naturvennlig. Problemet oppstår når japanske investorer skal komme på besøk, og den grådige sjefen vil forsikre seg om at all lus holder seg milevis unna, og hemmeligholder at han har gitt ordre om å øke frekvensen. Det blir fort tydelig at fjorden, og dens beboere, reagerer. Marinebiologen Johanne må tilbake til gamle trakter for å sjekke ut hva som foregår. Spørsmålet er bare om det er i tide. Monsterfilmer er det nye store innenfor norsk film, men hvordan er Kraken i forhold til Troll og Troll 2? Er den verdt å bruke tiden på? Gjett hvem som har fire tomler og har svaret?I studio: Chris og Kurt Vignett fremført av: Filmjunkiene v/Ivar Nikolai Fallet og Aleksander U. Serigstad

I dag skal vi snakke om noe som for bare få år siden ville hørtes helt science fiction ut: kunstig intelligens i møte med menneskets indre liv.For hva skjer egentlig når vi begynner å bruke maskiner til å snakke om følelser, frykt, skam, valg og identitet? Kan kunstig intelligens hjelpe oss å forstå oss selv bedre – eller risikerer vi å outsource noe av det mest menneskelige vi har?Denne episoden handler om akkurat det spennet: mellom mulighet og fare, mellom terapi og teknologi, mellom håpet om hjelp og frykten for forenkling.Bakgrunnen for denne samtalen er et prosjekt jeg har jobbet med det siste året, som heter BeBalanced.ai. Det er et forsøk på å gi nytt liv til alt det materialet jeg har laget gjennom SinnSyn, bøkene mine og årene i terapirommet – nesten som om jeg har ansatt en digital bibliotekar på mitt eget faglige arkiv.SinnSyn har i over ti år vært en slags faglig dagbok for meg: hver episode et forsøk på å forstå litt mer av menneskets indre liv. Problemet med podkaster, bøker og artikler er bare at de ligger der – passivt. De må finnes. Og de må finnes til rett tid.Med BeBalanced.ai har jeg forsøkt å snu det på hodet: I stedet for at du leter etter riktig episode, kan du snakke om det du står i akkurat nå – og få tilbake akkurat det perspektivet, den øvelsen eller den refleksjonen som passer best i øyeblikket.Det er en AI-veileder bygget som det som kalles en RAG-modell – det betyr at den ikke bare finner på svar, men henter innsikt fra mitt eget materiale: podkaster, tekster, øvelser og foredrag. På mange måter er det en slags kloning av meg selv – på godt og vondt.Men viktigere enn teknologien er ambisjonen bak:Jeg tror ikke terapi handler om riktige svar. Jeg tror det handler om rom.Om å gjøre det indre livet større, mer nyansert, mer fleksibelt.Derfor har jeg brukt mye energi på å lage en AI som ikke er en «ja-maskin», men en veileder som er vennlig og validerende – og samtidig perspektiverende, utfordrende og litt uroliggjørende på en konstruktiv måte.I denne episoden får du høre en samtale jeg hadde med nettverket KI-geriljan, der vi snakker om hvorfor kunstig intelligens kan ha en plass i psykisk helse, hva som er de store fallgruvene, og hvorfor man må være ekstremt varsom – samtidig som man ikke bør være helt redd.Så dette er en episode om teknologi.Men først og fremst er det en episode om mennesker.Og om spørsmålet:Kan vi bruke kunstig intelligens til å utvide det menneskelige rommet – i stedet for å gjøre det mindre?Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Altemark är tillbaka i podden. Denna gång diskuterar vi en artikelserie på två delar som Martin publicerade strax innan nyår. Titlarna på artiklarna är, Reading Borges part 1: No one actually wants a forest och Reading Borges part 2: Repetition without repetition. Den första artikeln handlar om hur svårt det är att veta var man är på väg när man tränar idrottare. Det finns många som målar upp fina kartor över hur progression och utvecklingen ska gå men alla som har arbetat med de här frågorna i praktiken vet att det i princip aldrig blir så att kartan stämmer fullt ut. Och en tränares uppgift är att hjälpa idrottaren att navigera inom den komplexiteten. Den andra artikel fokuserar på lärande och betydelsen av att få till en lagom stor utmaning under varje träningspass för att få en fortsatt utveckling utan att göra det för svårt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:18) Veckans gäst, Martin Altermark är tillbaka (00:06:36) Martins tävlande på veteran-SM i velodromcykling (00:16:46) Dagens ämne är en artikelserie på två delar av Martin kring träning och utveckling (00:23:25) Kan du ha för stort fokus på fler reps och tyngre vikter när det gäller progression? (00:30:41) Vilken roll har specificitet när man tränar på gymmet? (00:33:32) Variationens roll vid inlärning (00:38:19) Hur gör man saker lite svårare så utmaningen blir lagom bra? (00:43:37) När är en övning för lätt? (00:47:44) Det är bra om det tar lite tid innan en övning blir lätt (00:51:14) Försök att få till konsekvenser när någon gör en repetition dåligt (00:53:03) Visar kroppsspråket att träningen är lite utmanande och stimulerande? (01:00:29) Berätta vad som är bra och inte bra istället för att bara säga "bra" eller "synd" (01:02:44) Kan man minska överansträngningarna kring axlarna i funktionell fitness och crossfit? (01:08:15) Problemet när progression bara ses ur perspektivet tyngre vikter (01:15:59) Martins syn på hur öppna och mer stängda idrotter bör träna på gymmet (01:20:59) Träning för hälsan (01:32:48) Hur inför man brus samtidigt som man bibehåller en riktning?

Një podcast për shëndetin, ndryshe nga të tjerët! “Shëndet me Almën” sjell për ju informacion të saktë, me gjuhë të thjeshtë për shëndetin dhe mirëqenien. Çdo të hënë, gazetarja Alma Demiraj me një karrierë të gjatë në fushën e shëndetësisë, do të diskutojë me mjekë profesionistë shqiptarë dhe të huaj tema që na prekin në jetën e përditshme; që nga zemra te diabeti, nga ushqyerja te shëndeti mendor. Informimi i saktë është hapi i parë për një jetë të shëndetshme.

Pia Kjærsgaards søn Troels Gamst er ansat i DF som seniorkonsulent. Problemet er, at han ifølge flere kilder, som Frihedsbrevet har talt med, er inkompetent og ubehagelig, har raserianfald og er grænseoverskridende. Problemet er, at de ansatte har svært ved at gå til tillidsrepræsentanten. Det er nemlig Pia Kjærsgaard. Trump har delt personlige korrespondancer med både NATOs generalsekretær Mark Rutte og fra præsident Macron. Trump har også sendt noget, der ligner et trusselsbrev til den norske statsminister Jonas Gahr Støre. Højesteret har frikendt en mand for at skrive racistiske jokes på en hjemmeside. Vi har besøg af komiker Brian Mørk, der var parat til at gå i fængsel med manden, hvis han skulle blive dømt. I panelet sidder også Sarah Iben Almbjerg, Mads Brügger. Din vært er Ditte Okman og programmet er produceret af Sarah Bech. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Videoproducer: Katrine StrangholtRedaktør: Andreas ØstergaardLink til video: https://www.youtube.com/live/70XC6mIxLzESee omnystudio.com/listener for privacy information.

Når motivationen slipper, hvordan kommer du videre? Der er noget næsten magisk over ny begyndelser, som fx et nyt år. Frisk kalender. Nye tanker. En fornemmelse af at nu sker der noget andet. Energien er høj, men pludselig er vi nået til en helt almindelig onsdag i januar, hvor motivationen har pakket sammen og forladt os uden at sige farvel. Hvis du kan mærke, at den første energi er sivet ud mellem fingrene, så skal du bare vide, at du ikke er alene. Det er ikke dig den er gal med. Det er (desværre) normalt for os med almindelige menneske hjerner. I den her episode handler det om, de ting vi sjældent indrømmer overfor os selv. At optimismen i starten af året ofte bygger på ønsketænkning. At vi igen og igen overvurderer, hvad vi kan nå, ændre og optimere. Og at vi samtidig glemmer at kigge ærligt på, hvorfor det ikke lykkedes sidste år. Og året før. Jeg afslører hvordan det samme mønster viser sig i mit eget liv. Ikke med mad lige nu, men i min forretning. For sandheden er, at den måde vi er udfordrede ét sted i livet på, ofte viser sig i udfordringer andre steder. Samme hjerne. Samme mønstre. Samme benspænd. Og præcis derfor er løsningen heller ikke flere planer, mere viljestyrke eller et endnu strammere program. Når den nye begyndelse stopper med at motivere, så starter det egentlig arbejde Det er nemt at tro, at det går galt når energi og lysten til forandring falder. Når det føles tungt og ikke længere er nyt og spændende. Men hvis vi vil have ægte forandring, er det lige her arbejdet begynder. Det får du ud af at lytte med: Hvorfor ny begyndelse-optimismen ofte spænder ben for dine resultater Hvad der sker i hjernen, når vi langsomt mister troen på, at vi har succes med forandringen Hvorfor små skridt betyder langt mere, end vi tror (og hvordan du praktisere det) Problemet med kun at reagere, når det gør ondt nok Hvordan du kommer videre, også på de dage hvor alt føles slattent Vi kommer også forbi den klassiske fælde, hvor vi stopper med det, der virker, så snart smerten aftager. Lidt ligesom rygøvelserne, vi glemmer, når ryggen holder op med at brokke sig. Og så starter vi forfra, når det hele gør ondt igen. Episoden er til dig, der allerede er begyndt at tvivle. Dig der tænker, hvorfor kan jeg ikke bare holde fast. Dig der har lyst til at kravle ind under tæppet og vente på forår. Og dig der egentlig bare gerne vil videre, uden altid at skulle starte forfra. Lyt med hvis du vil have perspektiv, genkendelse og en anden måde at se dig selv og dine mønstre på. En måde, der gør det lettere at blive ved, også når motivationen er skredet i svinget. * * * * * * * * * * LINKS NÆVNT I ELLER RELEVANTE FOR EPISODEN * * * * * * * * * * * * * * ANBEFALEDE PODCAST EPISODER: Episode 106: Din egen største forhindring. Lyt fra bloggen–Apple–Spotify Episode 5: Viljestyrke. Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 9: Planlæg dit bedste år nogensinde Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 40: Utålmodig efter resultater: Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 67: Derfor har du elevatorvægt:  Lyt fra bloggen – Apple – Spotify RESSOURCER: Kom og flyt alt det du lærer i podcasten til resultater! Medlemsklubben: overskudsuniverset.dk Privat coachingforløb? Grib chancen for en gratis “Personlig succesplan”-samtale. Skriv dig op her: overskudslivet.dk/ansøg PDF oversigt over podcast-episoder og steder du kan lytte med. Hent den her. Forslag eller spørgsmål til podcasten? Send dem ind her * * * * * * * * * * * * * The post 238. Kom videre efter motivationen er ebbet ud appeared first on OVERSKUDSLIVET.

Anna Axfors blir eld och lågor när hon läser om en ny dejtingapp i Dagens Nyheter. Nu ska människor äntligen hitta riktig kärlek med hjälp av AI och slippa det desperata svajpandet. Problemet är bara att appen inte finns. Inläsare: Staffan Dopping

Vi har vendt det sidste blad i den gamle kalender, og nu tager vi hul på et nyt. Det er nu, mange af os sætter mål, og nytåret er faktisk et rigtig godt tidspunkt for nye mål. Nytår og andre tidsmæssige milepæle som f.eks. fødselsdage, den første dag i hver måned og mandage giver os ekstra motivation til at gøre noget nyt.Forskning fra bla. Katy Milkman i "the fresh start effect" peger på, at vi er mere motiverede til at foretage positive ændringer på disse tidspunkter. Problemet er selvfølgelig, at det ikke er nok at sætte et mål. Vi skal også nå det, og det er sværere end som så. Derfor er der mange planer, der kuldsejler allerede her i januar.Det er visse ting, der gør det svært for at os ændre vaner og opnå vigtige mål. Og i dag taler jeg om 4 af de vigtigste ting, der forhindrer dig i at nå dine mål, og det er: SelvkritikModstandImpulsivitetGlemsomhedI podcasten i dag taler jeg om, hvad psykologien peger på, kan hjælpe dig med at overvinde de forhindringer og komme i mål med de ting, du gerne vil ændre, nye vaner, du gerne vil implementere eller udfordringer, du gerne vil stille dig selv her i 2026.I podcasten nævner jeg min netop afholdte nytårsworkshop (tilgængelig til 15.1.): Her er link til optagelsen af nytårsworkshoppenJeg nævner også Louise Hays bog: Trust Life, som inspirerede mig til at lave mit årsforløb "Daglig Ro"Jeg nævner også mit årsforløb Daglig Ro, som du kan læse mere om her: Mere om Daglig Ro

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare som separerade från sin man för ett år sen. Inget ont blod och de har dessutom kommit överens om att vänta med att introducera barnen för en eventuell ny partner tills det nya förhållandet är ”på riktigt”. Problemet? Lyssnaren har nu träffat en ny kille, men exet vägrar låta barnen träffa det nya eftersom han inte anser att förhållandet är seriöst. Hur ska hon göra? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.