Podcasts about problemet

“Snart.”“Næste år.”“Når der er mere ro på.”“Inden længe.” I dette afsnit taler vi om future faking – en manipulationsstrategi, hvor der bliver talt om en smuk fælles fremtid, men uden at der nogensinde følger reel handling med. Future faking handler om at holde dig følelsesmæssigt investeret i relationen ved at give dig håbet om det, der kommer. Problemet er bare, at det ikke kommer.En ægte fremtid bliver bygget på handling, konsistens og en tydelig tidsramme. Future faking bliver bygget på ord, vaghed og mangel på handling. Og imens lever du i idéen om relationen – i stedet for den relation, der faktisk er. Det er derfor, du måske ender med at acceptere blandede signaler, manglende respekt, forsvindinger og undskyldninger. Du holder ud, fordi du vil beskytte den fremtid, du tror, I har sammen.Og læg særligt mærke til dette:Hvis de store løfter dukker op præcis i det øjeblik, du er ved at trække dig – så er det ofte en reset-knap i et mønster, der gentager sig. Du vil videre. Han/hun lover. Du bliver. Intet ændrer sig.Hvis du sidder fast i “nærved og næsten”-fasen, er det måske tid til at stoppe med at håbe – og begynde at bygge den kærlighedsfremtid, du faktisk ønsker dig.For kærlighed skal kunne mærkes i nutiden. Ikke kun loves i fremtiden.------------------------------------------------------------Værter:Louise Taarnhøj - indehaver af Lula mediaMarie-Louise Bregendahl - indehaver af RecreateYouHvis du kan lide Kærlighedens Labyrint, så abonner endelig på den, så du får notifikationer så snart der er nye afsnit. Giv os endelig også en anmeldelse. Har du spørgsmål, som vi anonymt skal vende i et afsnit, så skriv til: @kaerlighedenslabyrint eller på:ml@recreateyou.dk Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/kaerlighedens-labyrint--4126010/support.

Ægte eller uægte. Diamantbranchen er i opgør - med sig selv.En del af branchen mener nemlig ikke at diamanter fremstillet i et laboratorie, skal kunne kaldes diamanter. Det skal kun dem, gravet frem i miner. Problemet er, at de fremstilles med samme metode, er opbygget på samme måde og indeholder præcis det samme materiale. Så hvad er forskellen - bortset fra fra prisen? Hør Finans-Lynanalyse, og bliv klogere på diamantbranchens dilemma, og hvad det har betyder for priserne. Gæst: Matilde Krogsgaard, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Pandora/PR.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dra Kraken bortåt glaset, så sett vi oss og ser: en rykende fersk, norsk monsterfilm signert Pål Øie? Ja takk!Et lite fiskeoppdrettsanlegg, med en grådig sjef, har kommet opp med en banebrytende oppfinnelse, hvor lakselus drepes ved hjelp av lydbølger. Pumpet ut på en spesifikk frekvens, så er metoden både effektiv og naturvennlig. Problemet oppstår når japanske investorer skal komme på besøk, og den grådige sjefen vil forsikre seg om at all lus holder seg milevis unna, og hemmeligholder at han har gitt ordre om å øke frekvensen. Det blir fort tydelig at fjorden, og dens beboere, reagerer. Marinebiologen Johanne må tilbake til gamle trakter for å sjekke ut hva som foregår. Spørsmålet er bare om det er i tide. Monsterfilmer er det nye store innenfor norsk film, men hvordan er Kraken i forhold til Troll og Troll 2? Er den verdt å bruke tiden på? Gjett hvem som har fire tomler og har svaret?I studio: Chris og Kurt Vignett fremført av: Filmjunkiene v/Ivar Nikolai Fallet og Aleksander U. Serigstad

I dag skal vi snakke om noe som for bare få år siden ville hørtes helt science fiction ut: kunstig intelligens i møte med menneskets indre liv.For hva skjer egentlig når vi begynner å bruke maskiner til å snakke om følelser, frykt, skam, valg og identitet? Kan kunstig intelligens hjelpe oss å forstå oss selv bedre – eller risikerer vi å outsource noe av det mest menneskelige vi har?Denne episoden handler om akkurat det spennet: mellom mulighet og fare, mellom terapi og teknologi, mellom håpet om hjelp og frykten for forenkling.Bakgrunnen for denne samtalen er et prosjekt jeg har jobbet med det siste året, som heter BeBalanced.ai. Det er et forsøk på å gi nytt liv til alt det materialet jeg har laget gjennom SinnSyn, bøkene mine og årene i terapirommet – nesten som om jeg har ansatt en digital bibliotekar på mitt eget faglige arkiv.SinnSyn har i over ti år vært en slags faglig dagbok for meg: hver episode et forsøk på å forstå litt mer av menneskets indre liv. Problemet med podkaster, bøker og artikler er bare at de ligger der – passivt. De må finnes. Og de må finnes til rett tid.Med BeBalanced.ai har jeg forsøkt å snu det på hodet: I stedet for at du leter etter riktig episode, kan du snakke om det du står i akkurat nå – og få tilbake akkurat det perspektivet, den øvelsen eller den refleksjonen som passer best i øyeblikket.Det er en AI-veileder bygget som det som kalles en RAG-modell – det betyr at den ikke bare finner på svar, men henter innsikt fra mitt eget materiale: podkaster, tekster, øvelser og foredrag. På mange måter er det en slags kloning av meg selv – på godt og vondt.Men viktigere enn teknologien er ambisjonen bak:Jeg tror ikke terapi handler om riktige svar. Jeg tror det handler om rom.Om å gjøre det indre livet større, mer nyansert, mer fleksibelt.Derfor har jeg brukt mye energi på å lage en AI som ikke er en «ja-maskin», men en veileder som er vennlig og validerende – og samtidig perspektiverende, utfordrende og litt uroliggjørende på en konstruktiv måte.I denne episoden får du høre en samtale jeg hadde med nettverket KI-geriljan, der vi snakker om hvorfor kunstig intelligens kan ha en plass i psykisk helse, hva som er de store fallgruvene, og hvorfor man må være ekstremt varsom – samtidig som man ikke bør være helt redd.Så dette er en episode om teknologi.Men først og fremst er det en episode om mennesker.Og om spørsmålet:Kan vi bruke kunstig intelligens til å utvide det menneskelige rommet – i stedet for å gjøre det mindre?Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Altemark är tillbaka i podden. Denna gång diskuterar vi en artikelserie på två delar som Martin publicerade strax innan nyår. Titlarna på artiklarna är, Reading Borges part 1: No one actually wants a forest och Reading Borges part 2: Repetition without repetition. Den första artikeln handlar om hur svårt det är att veta var man är på väg när man tränar idrottare. Det finns många som målar upp fina kartor över hur progression och utvecklingen ska gå men alla som har arbetat med de här frågorna i praktiken vet att det i princip aldrig blir så att kartan stämmer fullt ut. Och en tränares uppgift är att hjälpa idrottaren att navigera inom den komplexiteten. Den andra artikel fokuserar på lärande och betydelsen av att få till en lagom stor utmaning under varje träningspass för att få en fortsatt utveckling utan att göra det för svårt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:18) Veckans gäst, Martin Altermark är tillbaka (00:06:36) Martins tävlande på veteran-SM i velodromcykling (00:16:46) Dagens ämne är en artikelserie på två delar av Martin kring träning och utveckling (00:23:25) Kan du ha för stort fokus på fler reps och tyngre vikter när det gäller progression? (00:30:41) Vilken roll har specificitet när man tränar på gymmet? (00:33:32) Variationens roll vid inlärning (00:38:19) Hur gör man saker lite svårare så utmaningen blir lagom bra? (00:43:37) När är en övning för lätt? (00:47:44) Det är bra om det tar lite tid innan en övning blir lätt (00:51:14) Försök att få till konsekvenser när någon gör en repetition dåligt (00:53:03) Visar kroppsspråket att träningen är lite utmanande och stimulerande? (01:00:29) Berätta vad som är bra och inte bra istället för att bara säga "bra" eller "synd" (01:02:44) Kan man minska överansträngningarna kring axlarna i funktionell fitness och crossfit? (01:08:15) Problemet när progression bara ses ur perspektivet tyngre vikter (01:15:59) Martins syn på hur öppna och mer stängda idrotter bör träna på gymmet (01:20:59) Träning för hälsan (01:32:48) Hur inför man brus samtidigt som man bibehåller en riktning?

Vi lutar oss tillbaka och gör ett gammaldags problempodden. Där vi tar något vardagligt och spekulerar lite. Det blir ett lugnt och skönt avsnitt, ämnet till trots.

De är smarta och har kallats vår evolutionära spegelbild. Carl Magnus Juliusson håller ett försvarstal för papegojan och för upprepningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är det för fel med att upprepa sig? Vad är det för fel med att upprepa sig? Vad är det för fel med att upprepa sig?När man upprepar sig är det som att man plötsligt får något omänskligt över sig. Man framstår som en robot, en hackig skivspelare – eller en papegoja. Det är som taget ur en tecknad film eller sci-fi-rulle. Huden lossnar och blottar en maskin.När man upprepar sig förskjuts också intresset från ordens innebörd till hur det sägs. Upprepning drar uppmärksamhet till sig. Man misstror den som talar. Hon tänker inte ”på riktigt”. Hon talar med någon annans ord. Någon annan talar genom henne.Bland roboten, skivspelaren och papegojan skiljer förstås den sistnämnda ut sig. Till skillnad från de andra är papegojan en levande varelse som du och jag.I litteraturhistorien har inget djur används lika mycket för att beteckna människor som själlöst repeterar, som talar utan att tänka. Som Lila i Elena Ferrantes Neapelkvartett utbrister apropå akademiker: ”De har inte en enda tanke i huvudet som är deras egen, som de har tänkt själva. De vet allt, men de vet ingenting”, säger hon. ”Om du hade varit där skulle du bara ha fått höra papegojor som tjattrade […]. Det gick inte att fatta ett ord av vad de sade och de fattade inte själva heller.”Det är bara ett av hudnratals, kanske tusentals exempel. Papegojan betecknar upprepning, tanklöshet. Det finns bara ett problem –papegojor är inte alls är korkade djur. De tros tvärtom vara näst smartast efter människan! Evolutionärbiologen Antone Martinho-Truswell menar att papegojan troligtvis var jordens mest intelligenta livsform under åtminstone 30 miljoner år innan människan kom in i bilden.Att fågeln används för att representera tanklöshet är ett missförstånd som kanske delvis kan förklaras av att myter är seglivade. Det var också relativt nyligen vetenskapen insåg hur intelligenta papegojor är – särskilt grå papegojor, aror och kakaduor. Och då har man ändå talat om papegojans kapacitet att imitera mänskligt tal i mer än 2000 år.Brytpunkten ägde rum på 1970-talet med en grå papegoja som hette Alex och en forskare som hette Irene Pepperberg. Hon sökte efter sätt att etablera kommunikation mellan människa och djur. Medan andra forskare tittade på chimpanser eller delfiner valde hon papegojor som de flesta var överens om var underlägsna däggdjur i intelligens och inte kapabla till mer än efterhärmning. Det slutade med att Irene Pepperberg studerade Alex i 30 år. Under den tiden lärde hon honom att med ord urskilja sju färger och fem former. Han lärde sig också begreppspar som samma-olika och större-mindre. Med andra ord kunde han alltså beskriva föremål i fråga om storlek, form och färg, samt på vilket sätt ett föremål skiljde sig från ett annat. Han visade klara tecken på att han också förstod innebörden av orden.Efter Pepperberg har papegojor varit föremål för betydligt mer forskning. Under 1980-talet visste man fortfarande nästan inget om papegojor i det vilda, som skiljer sig mycket från dem i fångenskap. Till exempel imiterar de inte. Det verkar tvärtom vara något de enbart gör för vår skull.Men visst är det imponerande hur många ord och stavelser en papegoja kan lära sig utan att själva förstå dem? Och vilket minne det förutsätter. Det finns även gott om experiment som visar att exempelvis kakaduor kan använda och tillverka verktyg. De har även ganska komplexa känsloliv. De kan hämnas om man slutar mata dem, de kan dansa, hålla takten (genomsnittligt lika bra som människan) och med en pinne slå på en trumma. Redan Darwin konstaterade att papegojor var musikaliska, hade känsla för melodi och kunde lära sig att vissla. Det är något de gör för sitt enkla nöjes skull – inte för att få någon belöning som exempelvis mat. Det är egenskaper som man inte kunnat se hos några andra djur, inte ens hos våra släktingar primaterna. I dag menar många forskare till och med att papegojor – trots att vi inte är nära släkt rent biologiskt – är mer lika oss människor än de flesta andra djur. Martinho-Truswell har kallat dem ”vår evolutionära spegelbild”. De lever länge – som vi. De är – vanligtvis – monogama. De är altriciala vilket betyder att nyfödda ungar är beroende av två föräldrar under en längre tid för mat, skydd och värme. Det är något som kännetecknar alla djur med mer komplexa hjärnor. Papegojor är med andra ord mycket intelligenta djur. Men de kan inte lära sig att tala som en människa. Deras intelligens manifesterar sig inte språkligt. Papegojor är intelligenta på ett annat sätt.Problemet med upprepning ligger med sagt inte hos dem – utan hos oss. Man kan fråga sig varför vi driver med papegojan, vad är det som känns så hotfullt? Vi har ju alla en gång utvecklats genom att efterapa vår omgivning – för att använda en annan djurliknelse. Vi har gjort det så ofta och effektivt att vi till slut börjat tänka själva. Eller är där oron sitter, att det vi uppfattar som självständiga tänkande subjekt i själva verket bara är komplexa nätverk av upprepningar? Allt vi säger och tänker bara omkastningar av sådant vi redan hört eller sett, men omarbetat till oigenkännlighet? Då blir papegojans eko en spöklik påminnelse som kan ge existentiell svindel. Försvarsmekanismerna träder in, skrattet, avfärdandet. Tjattrande papegojor… Men är det verkligen något att vara så rädd för? Upprepning är trots allt en stor del av all språklig kommunikation och imitation en förutsättning för vårt sociala liv. Och som Kierkegaard skriver är verklig upprepning samma slags rörelse som minne, men i motsatt riktning. Den riktar sig mot framtiden.Det varnas med rätta för att se på djuren med en antropomorf blick. Men som biologerna Catherine Toft och Timothy Wright påpekar syftar begreppet antropomorfism endast på när man felaktigt tillskriver andra arter mänskliga egenskaper. Och lika gravt och vanligt är antropocentrismen – att felaktigt lokalisera alla egenskaper vi betraktar som mänskliga till enbart människan. Forskningen har trots allt visat att papegojor är mest ”mänskliga” av alla fåglar. Och vem vet, kanske är människan det mest papegojlika av alla däggdjur. Men det är som framgått inte bara imitationen som gör oss lika. Och det är något vi borde vara stolta över. Vara stolta över. Vara stolta över…Carl Magnus Juliussonlitteraturvetare och kulturjournalist

Vi har fat i en anderledes zombiefilm med denne australsk produktion, der har engelske Daisy Ridley i hovedrollen, som en amerikaner, der tager til Tasmanien for at hjælpe til med oprydningen efter en forfærdelig ulykke. I virkeligheden er hun ude at at få adgang til det lukkede område, for at finde sin mand. Problemet er bare, at alle de døde ofre efter ulykken ikke er helt døde! https://www.ikassenshow.dk/2026/02/i-kassen-1237-we-bury-dead-2024.html

Një podcast për shëndetin, ndryshe nga të tjerët! “Shëndet me Almën” sjell për ju informacion të saktë, me gjuhë të thjeshtë për shëndetin dhe mirëqenien. Çdo të hënë, gazetarja Alma Demiraj me një karrierë të gjatë në fushën e shëndetësisë, do të diskutojë me mjekë profesionistë shqiptarë dhe të huaj tema që na prekin në jetën e përditshme; që nga zemra te diabeti, nga ushqyerja te shëndeti mendor. Informimi i saktë është hapi i parë për një jetë të shëndetshme.

De vil gerne blive i Danmark og Europa. For usikkerheden og urolighederne i USA gør mange iværksættere bekymrede. Problemet er bare, at pengene og risikovilligheden ikke er stor nok i Europa. Derfor ender de succesfulde iværksættere med at tage over Atlanten, når de skal skalere virksomheden op til stor størrelse. Men hvorfor er der ikke mere kapital i Europa, når iværksættereventyret - og potentialet - skal realiseres? Få svaret i denne Lyn-analyse fra Finans. Gæst: Anne Sofie Thrane, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Marcos Brindicci/Reuters/Ritzau Scanpix. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi håller intervju med Simon. Tobias vän från skolåren, som engagerar sig lokalpolitiskt, i grannsamverkan och även hjälper folk privat. Vad fick in honom på det? Hur finner han energin? Hur känner man sig trygg i ett sånt sammanhang? Tänker han fortfarande på den där natten han delade med Tobias under konfirmationen? Ja frågorna är många. Vi säger välkommen till Simon!Musik: mobygratis.comVinjett: David och Cleo

Pia Kjærsgaards søn Troels Gamst er ansat i DF som seniorkonsulent. Problemet er, at han ifølge flere kilder, som Frihedsbrevet har talt med, er inkompetent og ubehagelig, har raserianfald og er grænseoverskridende. Problemet er, at de ansatte har svært ved at gå til tillidsrepræsentanten. Det er nemlig Pia Kjærsgaard. Trump har delt personlige korrespondancer med både NATOs generalsekretær Mark Rutte og fra præsident Macron. Trump har også sendt noget, der ligner et trusselsbrev til den norske statsminister Jonas Gahr Støre. Højesteret har frikendt en mand for at skrive racistiske jokes på en hjemmeside. Vi har besøg af komiker Brian Mørk, der var parat til at gå i fængsel med manden, hvis han skulle blive dømt. I panelet sidder også Sarah Iben Almbjerg, Mads Brügger. Din vært er Ditte Okman og programmet er produceret af Sarah Bech. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Videoproducer: Katrine StrangholtRedaktør: Andreas ØstergaardLink til video: https://www.youtube.com/live/70XC6mIxLzESee omnystudio.com/listener for privacy information.

Bristen på existentiell symmetri, den västerländska civilisationens akilleshäl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Hur ska jag rädda mitt liv? frågade poeten. Genom att vara en dåre, svarade Gud.” – Länge stod detta fylleklotter att läsa med stora svarta bokstäver på en brandvägg i staden där jag växte upp. Länge tänkte jag också att det måste bära på någon form av högre sanning. Det tror jag inte längre. Det vill säga, idén är förstås lockande att i en galen värld måste dåren vara den ende som är klok. Men för det första: Gud står av allt att döma på ordningens sida, och skulle aldrig ge ett sådant svar. För det andra: OM Han ändå gjorde det, borde man just därför akta sig väldigt noga för att följa det. Och för det tredje: det är väl knappast sitt liv poeten tänker sig vilja rädda, utan sin konst. Det är faktiskt inte samma sak. Men det hindrar onekligen inte att världen fortfarande är galen.Problemet är att dåren fortfarande heller inte är klok. På senmedeltidens målningar ser vi dårarna gå ombord på narrskeppet till ”Narragonien”, landet där galenskapen regerar. Man får tänka sig att sådana resor utövade en viss hemlig dragningskraft på folk; i stora delar av den kristna världen var det vid den här tiden en utbredd tradition att inför perioder av allmän återhållsamhet och botgöring tillåta korta utbrott av lössläppthet och otyglat vansinne. Under karnevalsfesterna, precis före fasteveckorna, ställdes samhällets strikta hierarkier på huvudet för en dag. Narren blev kung, korgossarna bytte plats med kyrkans högsta dignitärer. Både Bosch och Brueghel skildrar i stora, myllrande målningar vad som kallas ”striden mellan karneval och fasta”, ett slags allegoriska visioner av den kamp som försiggår i varje samhälle och inom varje själ, mellan kaos och ordning, frihet och försakelse. Hela det medeltida kyrkoåret var i själva verket perforerat av dessa otuktiga festligheter där världen och dess ordning vändes upp och ner.Men alltså enbart för en dag. Morgonen efter återställdes den gudomliga ordningen, med alla dess påbud och förbud. Bara tanken att den på allvar skulle kunna rubbas utgjorde galenskapens själva definition. Festligheterna fyllde med andra ord en funktion som ventiler för oro och missnöje i det obevekliga sociala maskineriet; ett folk som just fått släppa sig löst i frosseri och leka kungar är i sitt bakrus inte så benäget att göra uppror. Samtidigt går det inte att komma ifrån att leken i det långa loppet sådde frön av allvar, att missnöjesventilerna också blev till fönster mot en annan, bättre värld. Narren som lät fursten höra sanningen behövde visserligen inte riskera huvudet: han var bara en dåre. Men den förbjudna, tysta misstanken att denna sanning var den verkliga, att dåren faktiskt hade rätt, lär ha varit långt mer utbredd än vad historien kan dokumentera.Medeltidens dåre stod på så vis både utanför samhället och mitt i det. Som hemlig uppviglare – men för den dygdige borgaren också som ett ansikte att lätt förfärat spegla sig i, en figur vars bild kunde hållas upp som varning för att överskrida de sociala konventionerna, vända sig bort från Gud och samhälle. Michel Foucault ser i Vansinnets historia just denna senmedeltid som den period i Europa när galenskapen för sista gången intog en naturlig plats i det offentliga rummet – det vill säga innan den avskildes från det omgivande samhället, institutionaliserades och låstes in. I den moderna, rationella kultur som växte fram med renässansen och reformationen fanns inte längre någon plats för den sortens avvikelser. Ingen förståelse för hur det mörka kunde vara en förutsättning för det ljusa, hur det förvrängda och kaotiska balanserade och speglade normalitetens ordning.Jag tänker mig att denna brist på vad vi skulle kunna kalla existentiell symmetri fortfarande är något av den västerländska civilisationens akilleshäl. Rädslan för att förlora förståndet, och dess tvillingskräck, rädslan för döden var säkerligen inte mindre bland människorna i den brutala senmedeltidens värld. Men de tvingades möta dem dagligen. Den moderna människan håller istället både vansinnet och döden på armlängds avstånd; det är bekvämt och praktiskt, men när vi sedan behöver konfrontera dem – och det gör vi, förr eller senare – kastas vi ut i okänd terräng. Det kan vara plågsamt, men också på något märkligt sätt befriande. Under min mors demens, månaderna innan hon dog, fick jag nästan varje gång jag kom och hälsade på uppleva hur hon misstog mig för någon annan, olika personer från ena gången till den andra, ofta till och med från stund till stund. Jag kunde vara min far, min morbror, kanske en granne eller någon sedan länge död bekant. Det var otäckt i början, men efter en tid vande jag mig. Slutade med mina rättelser och förklaringar, insåg att det nog bara var jag som behövde dem. Om jag nu ens gjorde det? Det fanns till slut något vilsamt i den där förvirringen. Att få låta allting bara vara.Men det var också som om här fanns en hemlig dörr jag inte sett förut. I den moderna kulturen hanterar vi tillvarons mörka sidor enligt ett ideal vi ärvt från antikens stoiker: genom att förhålla oss oberörda. ”Hur barnslig och outvecklad är inte den som förundrar sig över något som sker här i världen!” skriver Marcus Aurelius i sina Självbetraktelser. Kanske det – men borde vi då inte hellre låta oss förbli barnsliga och outvecklade? Senmedeltidens lösa dårar och förryckta var en sorts gränsgestalter: enligt en utbredd folklig föreställning föddes de inte som andra ur en kvinnas livmoder, utan kläcktes ur ägg, fullt färdiga och fulländade i sin dårskap. Dårarna satt på nycklarna till en alternativ verklighet, där allting kunde vara precis tvärtom. Vem vet förresten: det kanske inte bara kunde. Utan faktiskt var det. För medeltidens människor, till vardags fjättrade av både andliga och furstliga övermakter, var det en ovärderlig, outsäglig möjlighet.I vår värld finns som sagt inte längre plats för den sortens figurer. Precis som vi låst in och medicinerat dårarna har vi låst in – och medicinerat bort – alla föreställningar om en ”förryckt”, vill säga annorlunda värld. Vi utgår från att samhällsförändringar måste ske i vad vi antar vara förnuftiga former: inom ramarna för den parlamentariska demokratin, inom ramarna för marknadsekonomin och den regelbaserade världsordningen. Men om all förändring måste ske inom ramarna för den rådande ordningen, hur kan då själva ordningen någonsin förändras? Om det nu – som vi alltmer börjar misstänka – är denna ordning som är galen? Vem har vi nu, som manar fram den andra, osynliga världen?Jo, förstås: vi har våra poeter. Våra konstnärer – kläckta ur dårskapens ägg, skilda från verklighetens folk av institutionernas murar. Tipset som poeten fick av Gud var kanske inte så dumt, trots allt. Ordningen måste bestå. Men det finns en utväg.Dan Jönssonförfattare och essäist

Når motivationen slipper, hvordan kommer du videre? Der er noget næsten magisk over ny begyndelser, som fx et nyt år. Frisk kalender. Nye tanker. En fornemmelse af at nu sker der noget andet. Energien er høj, men pludselig er vi nået til en helt almindelig onsdag i januar, hvor motivationen har pakket sammen og forladt os uden at sige farvel. Hvis du kan mærke, at den første energi er sivet ud mellem fingrene, så skal du bare vide, at du ikke er alene. Det er ikke dig den er gal med. Det er (desværre) normalt for os med almindelige menneske hjerner. I den her episode handler det om, de ting vi sjældent indrømmer overfor os selv. At optimismen i starten af året ofte bygger på ønsketænkning. At vi igen og igen overvurderer, hvad vi kan nå, ændre og optimere. Og at vi samtidig glemmer at kigge ærligt på, hvorfor det ikke lykkedes sidste år. Og året før. Jeg afslører hvordan det samme mønster viser sig i mit eget liv. Ikke med mad lige nu, men i min forretning. For sandheden er, at den måde vi er udfordrede ét sted i livet på, ofte viser sig i udfordringer andre steder. Samme hjerne. Samme mønstre. Samme benspænd. Og præcis derfor er løsningen heller ikke flere planer, mere viljestyrke eller et endnu strammere program. Når den nye begyndelse stopper med at motivere, så starter det egentlig arbejde Det er nemt at tro, at det går galt når energi og lysten til forandring falder. Når det føles tungt og ikke længere er nyt og spændende. Men hvis vi vil have ægte forandring, er det lige her arbejdet begynder. Det får du ud af at lytte med: Hvorfor ny begyndelse-optimismen ofte spænder ben for dine resultater Hvad der sker i hjernen, når vi langsomt mister troen på, at vi har succes med forandringen Hvorfor små skridt betyder langt mere, end vi tror (og hvordan du praktisere det) Problemet med kun at reagere, når det gør ondt nok Hvordan du kommer videre, også på de dage hvor alt føles slattent Vi kommer også forbi den klassiske fælde, hvor vi stopper med det, der virker, så snart smerten aftager. Lidt ligesom rygøvelserne, vi glemmer, når ryggen holder op med at brokke sig. Og så starter vi forfra, når det hele gør ondt igen. Episoden er til dig, der allerede er begyndt at tvivle. Dig der tænker, hvorfor kan jeg ikke bare holde fast. Dig der har lyst til at kravle ind under tæppet og vente på forår. Og dig der egentlig bare gerne vil videre, uden altid at skulle starte forfra. Lyt med hvis du vil have perspektiv, genkendelse og en anden måde at se dig selv og dine mønstre på. En måde, der gør det lettere at blive ved, også når motivationen er skredet i svinget. * * * * * * * * * * LINKS NÆVNT I ELLER RELEVANTE FOR EPISODEN * * * * * * * * * * * * * * ANBEFALEDE PODCAST EPISODER: Episode 106: Din egen største forhindring. Lyt fra bloggen–Apple–Spotify Episode 5: Viljestyrke. Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 9: Planlæg dit bedste år nogensinde Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 40: Utålmodig efter resultater: Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 67: Derfor har du elevatorvægt:  Lyt fra bloggen – Apple – Spotify RESSOURCER: Kom og flyt alt det du lærer i podcasten til resultater! Medlemsklubben: overskudsuniverset.dk Privat coachingforløb? Grib chancen for en gratis “Personlig succesplan”-samtale. Skriv dig op her: overskudslivet.dk/ansøg PDF oversigt over podcast-episoder og steder du kan lytte med. Hent den her. Forslag eller spørgsmål til podcasten? Send dem ind her * * * * * * * * * * * * * The post 238. Kom videre efter motivationen er ebbet ud appeared first on OVERSKUDSLIVET.

Anna Axfors blir eld och lågor när hon läser om en ny dejtingapp i Dagens Nyheter. Nu ska människor äntligen hitta riktig kärlek med hjälp av AI och slippa det desperata svajpandet. Problemet är bara att appen inte finns. Inläsare: Staffan Dopping

Den här veckan ger vi oss in i nationalekonomins snårskog. Ett tungt ämne men till vår hjälp hade vi The Laghum Economy av Stefan Krook, som var väldigt pedagogiskt skriven.Vi förstår att det kan låta lite torrt, men vi kommer att prata om att sänka inkomstskatten. Mer pengar i plånboken till skalpmassager och hanggliding. Mmm nu fick ni upp intresset va?Musik: https://mobygratis.comVinjett: David och Cleo

Det finns ord som fångar något många bär på men sällan sätter ord på. Mattering är ett sådant. Det betyder inte bara att “höra till”, utan att känna att man är betydelsefull – att man gör skillnad, att man behövs, att något saknas om man inte är där.Det är en skillnad som märks i kroppen: tillhörighet kan vara “jag får vara med”, medan mattering är “vi är inte kompletta utan dig”.Och forskningen bakom begreppet pekar mot något både enkelt och omvälvande: det är nästan omöjligt för en individ att på riktigt bry sig om jobbet om man inte först upplever att någon bryr sig om mig. Mattering blir alltså inte en “mysfråga”, utan en grundförutsättning för engagemang, motivation och hållbart välmående.I det här avsnittet pratar jag med Caroline Lornudd som har doktorerat inom ledarskap och jobbar både som ledarskapsforskare och ledarskapskonsult.Mattering kan beskrivas som två sammanflätade dimensioner:Att känna sig värderad – sedd, hörd, uppskattad för den man är, inte bara för det man presterar.Att få bidra med värde – att ens bidrag behövs, gör skillnad och har en tydlig plats i helheten.Det här är viktigt, för man kan känna sig omtyckt och inkluderad utan att känna sig betydelsefull. Man kan få beröm och ändå bära känslan: “de hade klarat sig lika bra utan mig.” Just därför blir mattering ett djupare lager än både trivsel och teamkänsla.Varför det spelar roll – på riktigtNär människor upplever mattering ser man flera positiva effekter: bättre psykiskt mående, mindre ensamhet och ångest, högre arbetstillfredsställelse, mer motivation och större vilja att bidra. Det påverkar också organisationsnivå: människor stannar längre, tar mer ansvar och vågar kliva in i ledarskap.Det finns dessutom forskning som pekar på att en del av effekten av transformerande ledarskap (som bygger på mening, utveckling och att se individen) går via just mattering. Alltså: en viktig anledning till att transformerande ledarskap fungerar är att människor känner sig betydelsefulla – både som personer och genom sina bidrag.Och här kommer en intressant tanke från webinaret med Zach Mercurio: kanske pratar vi för mycket om “engagemangskris” och för lite om matteringbrist. Om jag inte känner att jag spelar roll – varför skulle jag investera?I samtalet beskriver vi tre byggstenar som gör mattering konkret:Sedd (noticed): någon märker mig, ser mig, hör migBekräftad (affirmed): mina styrkor och mitt bidrag speglas specifiktBehövd (needed): min kompetens och mitt sätt att vara behövs härAnnie sätter svenska ord på det: välkommen, väntad, värdefull.Välkommen: “vi vill ha dig här.”Väntad: “vi märker när du inte är här.”Värdefull: “det du gör gör skillnad.”Det fina är att mattering sällan kräver stora program. Det handlar mer om kvaliteten i vardagliga interaktioner – och om att göra det osynliga synligt.Mattering handlar inte om att blåsa upp egon. Det handlar om att människor ska känna sig sedda, bekräftade och behövda – i lagom dos. Och det kräver ofta bara en sak: att vi säger det vi redan märker.Hoppas du blir inspirerad att prova!Effektiv Nu stöttar en hållbar arbetsvardagHur är det när du får ett nytt arbetsområde? Som beräknas ta 1-2 timmar. Men visar sig ta 5-8 timmar per vecka och andra arbetsuppgifter börjar bli lidande och stressen smyger sig på.Problemet är sällan du.Det är ofta en stor diskrepans mellan hur lång tid vi tror att en uppgift ska ta – och hur lång tid den faktiskt tar, särskilt när många parter är inblandade. Och om du jobbar hårdare i det tysta kan det vara svårt för en ledare att förstå den verkliga belastningen.Två viktiga nycklar Effektiv Nu ofta lyfter:Var generös i tidssättningen. Ge uppgifter mer tid än du tror från början.Visualisera din tid i kalendern. Jobba med färger eller kategorier så att du får en tydlig överblick över vad som faktiskt tar din tid och energi.Det skapar förutsättningar för dialog, prioritering och hållbara beslut – istället för tyst stress Läs mer om hur Effektiv Nu kan hjälpa er HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I första avsnittet för 2026 diskuterar Jacob och Wille användandet av GPS-data för att styra belastningen hos fotbollsspelare. Det vi utgår ifrån är främst artiklar skrivna av forskaren Martin Buchheit med extra fokus på en artikel med namnet Slaves to (GPS) norms. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:09:03) Blir vi lurade när vi anpassar belastning efter GPS data inom fotboll? (00:15:57) Svårigheterna och problemen med att gruppera olika typer av rörelser i grupper (00:20:42) Normativa värden kan göra fystränarna för fega (00:22:31) De flesta vet inte hur programmet kommer fram till olika värden eller färgkoder (00:26:42) Vad är bra nog för nivån och klubbens resurser? (00:31:13) GPS är data på extern belastning, inte intern belastning (00:36:28) Sambandet mellan belastning enligt GPS och träningssvar är svagt (00:38:09) Det är svårt att mäta små accelerationer riktigt bra med en GPS (00:42:54) Du är lätt att få ett intryck av att datan ger stor precision när det är grova riktmärken (00:47:36) Individernas mål är ofta inte precis det samma som lagets (00:49:33) Problemet med när målet blir att uppnå ett mätvärde istället för bättre prestation (00:53:30) Har man glömt de grundläggande träningsprinciperna?

En gång byggde Per Schlingman framgångsrikt berättelsen om ”Moderaterna, Sveriges arbetarparti”. I år 2026 är det valår. Nu behövs en ny story, inte bara för moderaterna utan för hela Sverige. Men vad skall den handla om och hur ser vi till att människor känner sig inkluderade? Att inspirera är viktigt och Per Schlingman vill att vi hellre pratar om möjligheter och Sveriges styrkor istället för krigs- och klimathot. Hur får vi då med alla? Enligt honom så är det ett maratonlopp som behöver börja nu. Problemet är bara att alla inklusive media tror att det handlar om sprint.Per Schlingman har skrivit flera böcker om strategiskt berättande, Men vilka är hans rötter och hur har han skapat sin egen story? Vilken betydelse har Borås och att han länge höll fast vid sitt tyska medborgarskap?Vi pratar också om att kombinera det konservativa med det kreativa, att vi borde kunna ta ut pension mitt i livet, vad AI betyder i dagens berättande, vilken typ av ledarskap Sverige behöver och varför du skall hålla koll på uttrycket ”affordability” i valdebatten.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har vendt det sidste blad i den gamle kalender, og nu tager vi hul på et nyt. Det er nu, mange af os sætter mål, og nytåret er faktisk et rigtig godt tidspunkt for nye mål. Nytår og andre tidsmæssige milepæle som f.eks. fødselsdage, den første dag i hver måned og mandage giver os ekstra motivation til at gøre noget nyt.Forskning fra bla. Katy Milkman i "the fresh start effect" peger på, at vi er mere motiverede til at foretage positive ændringer på disse tidspunkter. Problemet er selvfølgelig, at det ikke er nok at sætte et mål. Vi skal også nå det, og det er sværere end som så. Derfor er der mange planer, der kuldsejler allerede her i januar.Det er visse ting, der gør det svært for at os ændre vaner og opnå vigtige mål. Og i dag taler jeg om 4 af de vigtigste ting, der forhindrer dig i at nå dine mål, og det er: SelvkritikModstandImpulsivitetGlemsomhedI podcasten i dag taler jeg om, hvad psykologien peger på, kan hjælpe dig med at overvinde de forhindringer og komme i mål med de ting, du gerne vil ændre, nye vaner, du gerne vil implementere eller udfordringer, du gerne vil stille dig selv her i 2026.I podcasten nævner jeg min netop afholdte nytårsworkshop (tilgængelig til 15.1.): Her er link til optagelsen af nytårsworkshoppenJeg nævner også Louise Hays bog: Trust Life, som inspirerede mig til at lave mit årsforløb "Daglig Ro"Jeg nævner også mit årsforløb Daglig Ro, som du kan læse mere om her: Mere om Daglig Ro

Som kreativ eller bara någon som vill nå ut med ett budskap, hur hittar man rätt personer? Hur får man dessa rätt personer att känna att det man har att visa är relaterbart och intressant?Vi har läst Show your work av Austin Kleon och som i ett slags meta-avsnitt diskuterar vi hur vi själva ska visa vårt arbete.

Hör lyssnarna berätta hur de gjorde när resväskan med alla kläderna kom bort eller hur de blev av med den jobbiga telefonförsäljaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Karlavagnen på måndag söker vi lösningar på olika vardagsproblem som kan uppstå. Kanske har du fått hjälp av att fråga AI eller löst problemet genom att tänka utanför boxen. Ring oss och berätta!Problemlösning med Pia HerreraRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 21:40.

Når et menneske synder har det en pris og noen må betale. Problemet er at vi mennesker legger kostnaden på andre. I julefortellingen ser vi historien om en som kom for å leve motsatt. En som gav seg selv for å betale for andres synd. I denne talen får du høre hvordan disse gode nyhetene gjør noe med hvordan vi lever. Bibeltekst: Matt 2.13-18, Jer 31.15, Matt 20.28, 2. Kor 5.21,  Dato: 21. desember 2025 Taler: Magnus Nebdal Tid: 37 min

En formidabel bomb slog ner i Skogssverige under veckan. Detta då Naturvårdsverket presenterade sin Klimatrapport för 2024. Tidigare "katastrofår" i skogen är i princip borta och vi kan nog titulera oss världsbäst i att återfå skoglig tillväxt på rekordtid. Problemet är bara att det kanske inte stämmer...

Termen ”totalsträckskryptering” (end-to-end encryption) har blivit ett riktigt modeord. Allt fler tjänsteleverantörer marknadsför att de skyddar sina användares data med just totalsträckskryptering. Det innebär att datan krypteras så att enbart användarna själva kan komma åt den. Tjänsteleverantören saknar åtkomst. Det gör att tjänsteleverantören varken kan spionera på användarnas data eller råka läcka datan ifall de skulle drabbas av ett cyberintrång. Problemet är att långt ifrån alla tjänsteleverantörer tillämpar totalsträckskryptering trots att de påstår sig göra det. 2020 tvingades Zoom gå ut med en ursäkt efter att de hade påstått sig erbjuda totalsträckskrypterade möten trots att Zoom hade nycklarna som krävdes för att dekryptera trafiken. Microsoft Teams stödjer totalsträckskrypterade möten men det är enbart röst- och videotrafiken som totalsträckskrypteras. Chattmeddelanden och uppladdade filer gör det inte. Apples meddelandetjänst är alltid totalsträckskrypterad med undantag för säkerhetskopiorna. De lagras utan totalsträckskryptering om inte alla deltagare i konversationen har aktiverat funktionen Avancerat dataskydd, vilken är avstängd som standard. I veckans poddavsnitt belyser Peter och Nikka missbruket av termen totalsträckskryptering. Podduon fokuserar framför allt på två konsumentprodukter med tillhörande molntjänster. Boox och Kohler tillverkar läsplattor respektive toalettkameror (!). Båda tillverkarna påstår att de skyddar sina användares data med totalsträckskryptering. Tillverkarnas definition av totalsträckskryptering är dock den motsatta. När de två tillverkarna säger att de totalsträckskrypterar datan menar de i själva verket att de inte alls totalsträckskrypterar datan. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd331.

Brainrot är inte bara ett begrepp för att beskriva kognitiv försämring pga teknologi, utan det är också en trend bland de yngre där man medvetet kollar på hjärndöda AI-klipp.Vi pratar om problemet med "scrollmedia" dvs tiktok, youtube shorts, reels osv. Också om hur användandet av AI påverkar oss kognitivt, och det farliga i att låna ut vår kognitiva förmåga till AI-företagen.

Episode i en podcast om kapper. Og fortsatt har vi ikke besvart det viktigste spørsmålet: kappe... Yay or nay? For å se om podcasten vår har livsrett har vi med oss Cosplay- og kostymeekspert Melina Edvardsen (@jedi.librarian).00:23- Intro03:06- Melina Edvardsen og serieteket06:48- Hva er Cosplay?12:10- Show & Tell: Furiosas arm og kunsten å bruke Worbla23:01- Superhelter25:25-  Edna Mode har rett: Problemet med kapper 33:22- Naturens eget cosplay38:22- Dommen: Kappe – Yay or Nay?39:45- Takk for oss (Outro)Lenke til superheltrangering: https://www.skogvoll.com/ukrangering Hvis du likte denne episoden, skriv gjerne en hyggelig omtale på spotify eller iTunes og anbefal den til dine venner og superskurker. På underkappa.no finner du alle episodene og en oversikt over alle poengene vi har gitt så langt. Hvis du har kommentarer til oss, spørsmål eller forslag til superhelter, så send oss en melding på instagram @underkappa.

Fredrik och Hugo har namnet som (förmodligen) är på ÖSK:s tränarlista. Problemet kan eventuellt vara att dom är för rimliga. Och hur bråttom är det?

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare som separerade från sin man för ett år sen. Inget ont blod och de har dessutom kommit överens om att vänta med att introducera barnen för en eventuell ny partner tills det nya förhållandet är ”på riktigt”. Problemet? Lyssnaren har nu träffat en ny kille, men exet vägrar låta barnen träffa det nya eftersom han inte anser att förhållandet är seriöst. Hur ska hon göra? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mediernas rapportering om BBC-skandalen har kretsat kring en fulklippning av Donald Trumps tal. Vad den borde kretsa kring är den större och allvarligare anklagelsen om systematisk partiskhet i flera viktiga frågor. Samtidigt bekräftar DN:s vinkling kritikernas dystopiska mediebild. Av Jenny Strindlöv Inläsare: Jenny Strindlöv

Visst är begreppet psykisk ohälsa en skadlig term som dränker vården i efterfrågan – men diagnoserna är inte problemet. Ökningen av adhd är priset vi betalar för ett modernt välfärdssamhälle. Professorn i psykiatri Markus Heilig skriver ett svar till Johan Bengtsson i artikelserien Psykiatrisverige. Inläsare: Jenny Strindlöv

Boligmarkederne er lukket land for førstegangskøbere i især de nyuddannede. Med mindre du har en stor pose penge med. Derfor vil regeringen lave reglerne om, så unge nyuddannede kan købe bolig med længere afbetalingstid. Problemet er bare at betingelserne for at låne er de samme - og de bliver ikke lavet om. Hør i denne Lyn-analyse, hvorfor det ændrer alt og hvorfor de tiltænkte unge ikke får nogen glæde af den nye regel. Gæst: Claus Iversen, Finansredaktør, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Thomas Lekfeldt.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jenny vet att leken är det som hjälper oss att lära och förstå varandra bättre. Problemet är bara att leken inte räknas som produktiv – och när vardagen fylls av sådant som upptar arbetsminnet får lekhjärnan ofta stryka på foten. Men kan leken faktiskt bli just det – något produktivt?Victoria känner sig som en riktig ”glad jävel” just nu. Det var länge sedan hon mådde riktigt dåligt – om man bortser från när hon gick med på att koppa ansiktet och lämnade behandlingsrummet med en minst sagt förvandlad hy.Veckans gäst är Johannes Wetterberg, Farbror Grön, som bjuder på mängder av matnyttiga tips. Veckans lyssnarfråga handlar om ett äppelträd som har sjunkit i marken och nu står i en grop.Dessutom blir det tröst som tröst, färska frön och Victorias definition av ”mustig” jord.Hör gärna av dig till oss på rodavitarosenpodden@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob och Wille gästas denna vecka av naprapaten och fystränaren Johan Forsbring. Johan har arbetat både som fysiol och fystränare på elitnivå inom fotboll, handboll och tennis. I det här avsnittet diskuteras både Johans allmänna erfarenheter och åsikter kring hur fysträningen bör utföras för idrottare som tränar sin idrott väldigt mycket. Vi lägger även ett litet extra fokus på Tennis då det är en idrott som vi tidigare inte har diskuterat särskilt mycket i podden.   På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:10:59) Veckans gäst, Johan Forsbring (00:19:06) Hur är det att arbeta både som fysio och som fystränare inom idrotten? (00:22:26) Skillnaderna i kultur mellan olika idrotter (00:24:34) Fotbollsspelare tror fortfarande att de blir långsamma av styrketräning (00:29:08) Hur hanterar man tränare som har olika syn på fysträningen? (00:33:51) Johans syn på fysträning för tennisspelare (00:37:51) Har svenska spelare sämre kondition än världseliten? (00:47:53) Utmaningen i att få spelövningar till bra konditionsövningar (00:55:07) En del spelare behöver mer fys än andra (01:02:59) Problemet med att försöka träna väldigt mycket när aktionerna innebär väldigt hög intensitet (01:04:56) Risken när fysträningen blir för idrottsspecifik (01:14:49) Det är väldigt svårt att planera en säsong som tennisspelare (01:24:20) Finns det en off season inom tennisen? (01:31:23) Hur får man till fysträning när spelarna ofta är på olika platser varje vecka?

Jeg elsker julen - og også adventssøndagene, som er noget helt særligt med stearinlys og hyggelig stemning og ro. Problemet er dog, at langsomhed og ro om søndagen ikke indfinder sig automatisk. Og selvom det måske er urealistisk at tilbringe hele dagen i stilhed og ro, så vil jeg gerne sørge for, at der i det mindste bliver en rolig stund i løbet af dagen.At dedikere en stund til ro og langsomhed kan gøre en kæmpe forskel og kan sænke tempoet i hele resten af din uge. I dagens episode inviterer jeg dig til at overveje, hvordan du kan få mere ro og hvile ind i dine adventssøndage.>>> Se øvrige noter og tilmeld dig min adventshvilekalender her

Det blir stor feiring i studio når vi får besøk av komiker Trine Lise Olsen som fyller 50 år i dag! Øystein kommer med tips for å sovne lettere, og Eirin har fått en mystisk pakke. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 2022.Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.Reporter: Robin JonssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

USA angriper fiskebåter fra Venezuela fordi de ifølge Trump er fulle av narkotika. Problemet er at mange mener Venezuela ikke er et transitland eller en eksportør av narkotika til USA. Hvorfor angriper de ikke Colombia? Er det andre grunner til denne interessen for å ramme Venezuela? Er hele greia en falsk flagg operasjon? Konspirasjonpodden tar en titt. Ansvarlig redaktør er Kristin Ward Heimdal. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

Milliarder og atter milliarder bliver for tiden pumpet ud i den militære oprustning af Europa. Den stigende spænding i forholdet til Rusland har fået hele Europa til at tage de camouflagefarvede spenderbukser på. Problemet er bare, at forsvarsindustrien har svært ved at følge med. I Sydkorea står man derimod på spring for at afsætte våben og hjælpe Danmark og resten af Europa i mål med oprustningen. Men meget tyder på, at vi er tilbageholdende med at takke ja. Gæst: Alexander Sjöberg, Asienkorrespondent for Berlingske Vært: Camille Koeller See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hur motverkar vi islamism i svenska samhället? Vad innebär en ”blågul islam”? Och ska vi tillåta böneutrop för religionsfrihetens skull? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Hans Eklind, präst och riksdagsledamot för Kristdemokraterna.Programledare är Per Ewert.Lästips: • Claphaminstitutets rapport ”Islamiska värderingar kontra västerländska värderingar: Utmaningar för integration och mänskliga rättigheter”, Omid Pasbakhsh, Reinhold Fahlbeck, Syster Helena - https://claphaminstitutet.se/wp-content/uploads/2022/02/Clap-rapport6-digital.pdfSe programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Under hösten 1914 gjorde ubåtarna en spektakulär entré i första världskrigets sjökrigföring. Tysklands sänkning av tre brittiska kryssare utanför Nederländerna i september 1914 blev ett tecken på vad som komma skulle, och snabbt drog Royal Navy öronen åt sig. Tekniskt sett såg det ut som om ubåtar kunde krossa brittisk dominans till havs på ett enda slag – om omständigheterna var rätt.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt första världskrigets ubåtskrig.Delvis hade flottan rätt i sin oro. Introduktionen av ubåtar i krig var avgörande för utvecklingen till sjöss under de följande åren – men kanske inte på det sätt som de strategiska tänkarna först föreställde sig. Rädslan för torpedsprängningar gjorde att amiralerna avstod från riskfyllda sjöstrider. Denna försiktighet blev så småningom ett problem, särskilt för Tyskland, eftersom den undergrävde möjligheten till ett avgörande flottmöte mellan parterna.Som svar utvecklade tyskarna en ny strategi: att använda ubåtar mot civila handelsfartyg för att blockera leveranser till de brittiska öarna. Så föddes det oinskränkta ubåtskriget, vilket till sist skulle få ödesdigra konsekvenser för krigets gång.Under 1915 gjorde teknikerna och befälen misstag, men lärde sig fort – 1916 sänktes stora mängder handelsfartyg på väg till Storbritannien. Problemet var bara att mycket av lasten kom från USA. Den amerikanska presidentadministrationen under Woodrow Wilson växte snabbt missnöjd med utvecklingen. Dessutom sänktes civila passagerarfartyg, med många dödsoffer som följd – vilket till sist bidrog till att USA förklarade krig mot Tyskland. Så trots att den tyska ubåtsstrategin till en början var framgångsrik blev den samtidigt en av huvudorsakerna till Tysklands nederlag.Bildtext: Besättningen på en tysk ubåt av UC-1-klass står på däck under Första världskriget. Dessa ubåtar, introducerade 1915, användes främst för att lägga ut minor och kunde bära upp till tolv stycken. Deras relativt lilla storlek gjorde dem svåra att upptäcka, vilket ökade deras effektivitet i undervattenskrigföring. Mellan februari och april 1917 sänkte tyska ubåtar 1 845 000 ton allierat och neutralt tonnage. UC-1-klassen spelade en strategisk roll i Tysklands marina krigföring, särskilt genom att hota handelsrutter. Fotograf: Okänd / IWM Collections, IWM Photo No.: Q 20220Källa: Wikimedia Commons / Imperial War MuseumsUpphovsrätt: Public Domain (fotografi taget före 1 juni 1957, brittisk kronupphovsrätt har löpt ut)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Zac Santos Iderot drömmer om att göra lumpen. Problemet är att han fick adhd som åttaåring – en diagnos han aldrig känt igen sig i.

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Som de fleste nok ved efterhånden, så koster det kolossale mængder af strøm, vand og ressourcer, når millioner af mennesker hver dag laver milliarder af prompts på ChatGPT, Copilot, Claude og de andre chatbots.Et af problemerne med at tackle udfordringen er dog, at vi faktisk ikke ved hvor meget strøm, vand og materiale, techgiganterne bruger på at lade os skrive rapporter og lave billeder og sætte agenter til at lave vores arbejde for os.For nylig udgav Google dog en teknisk rapport, der beskriver, hvor meget energi deres Gemini-apps bruger til hver enkelt forespørgsel.Og ifølge rapporten bruger en medianforespørgsel til Gemini 0,24 watt-timer elektricitet, hvilket svarer til at køre en standardmikrobølgeovn i cirka et sekund.Her kan man jo godt tænke, at pft – et sekund med en mikrobølgeovn per forespørgsel, det er jo ingenting! Problemet er jo bare, at stadig flere bruger AI stadig mere – så alt i alt kan det stadig komme til at koste stigende mængder af strøm, og har i øvrigt en masse andre afledte konsekvenser.Derfor er der også nogen der hejser det røde flag, og beder om refleksion og regulation. En af dem er Raghavendra Selvan, der er lektor på Datalogisk Institut på Københavns Universitet.Han har været medforfatter på adskillige artikler om algoritme-effektivitet, CO2-aftryk og bæredygtighed, og er også ved at lægge sidste hånd på en bog om udfordringerne – og ikke mindst hvad vi kan gøre for at tackle problemerne.Lyt med

I veckans huvudepisod pratar vi allt som hänt i kölvattnet av mordet på Charlie Kirk. Vi diskuterar den misstänkta mördaren, Wall Street Journal som felaktigt påstod att ena kulan var inristad med ”trans ideology”, FBI:s löjliga presskonferens, högern (och mittens) försök att polera Kirks image samt Vita husets löften om att gå hårt mot vänstern. I slutet pratar vi en palestinamanifestation i Stockholm som politiker skyndade att fördöma å de grövsta och dessutom utmålade som riktad mot judiska barn. Problemet? demonstrationen var tyst, riktad mot en förening som bjudit in en före detta IDF-officer och anordnades av judar själva. Ett perfekt exempel på att politikerklassen tycker att prick alla demonstrationer mot folkmordet är förkastliga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringenspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning, och skulle leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare vars kollega gör livet till ett helvete för alla på jobbet. Problemet är att cheferna har kollegans rygg i det hela. Hur ska lyssnaren hantera denna situation? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linn og Jostein er hooked på Destiny 2, Jostein sjekker dessuten ut Destiny 1, et spill som ikke er blitt oppdatert siden 2017 - og finner tegn til liv! PLUSS: Vi snakker om hvordan du kan håndtere det å bli lei av et spill du bruker mye tid på. Alle lenker, inkludert hvordan du kan backe oss: https://jostein.party

Det är en natt i maj år 2010 när en livrädd kvinna ringer larmcentralen. Hon verkar vara jagad och flyr för sitt liv. Och så försvinner hon. När polisen till slut börjar söka efter kvinnan hittar de snart en kvinnokropp. Problemet är bara att kvarlevorna inte tillhör kvinnan de letar efter. Snart hittas kropp efter kropp och polisen inser att de är en seriemördare på spåren. Men vem är han?Det här är del 1 om seriemördaren på Long Island. I det här avsnittet lyssnar vi på den gamla delen om honom — från tiden innan polisen visste vem mördaren var. I nästa del, som redan nu finns ute, får vi äntligen veta identiteten på det monster som härjat här.Fall: Seriemördaren på Long Island[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/ KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.