Podcasts about problemet

För att förstå gamla texter måste vi först låta dem vara döda och sedan väcka dem till liv. Ola Wikander ger sin syn på hur vi kan närma oss berättelser från forna tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-09-26.”Varför skall man studera gamla texter?” frågar man ibland, med ett slags outsagd förförståelse att världen väl egentligen började 1945 (eller kanske till och med 1991 eller 2001). När jag inleder min undervisning i bibelhebreiska brukar jag inte sällan tala om möjligheten sådana texter ger att komma nära forna tiders tankar och människor, att överbrygga avståndet mellan dem och oss – och för en stund rycka oss ur den idéhistoriska dvala som identifierar modernt med gott. Det kan handla om texter som präglat stora delar av mänsklighetens idéhistoria. Så är det med de bekanta och ständigt lästa religiösa urkunder som man helt inte kan tänka bort ur vår tankevärld. I synnerhet då kan systematiska, gärna vetenskapligt exegetiska, studier av dem illustrera inte bara hur människor tänkt för länge sedan utan också hur deras tankar tagits över, hur de förändrats och än i dag påverkar världen omkring oss, och kanske oss själva. Och så är det helt enkelt väldigt fascinerande och spännande att läsa, låt säga, en antik text som något ur den Hebreiska Bibeln, Bhagavad-Gītā eller Homeros epos på deras egna språk, analysera varenda verbform, förstå referenser, återskapa ljuden och tankarna och den värld texten bär inom sig. Och så långt allt väl.Men det räcker inte. Det räcker nämligen inte att läsa – och heller inte att ”känna in” texten och vad man kanske tycker att den säger en personligen – i den situation i vilken man lever eller i ljuset av de ideologiska föreställningar man råkar hålla sig med. Risken för kritiklöst dåtidsförhärligande är lika förförisk som den för nutidsdyrkan. Och ännu viktigare: ett allmänt konservativt vurmande för och ”uppdaterande” av de tider och tankar som flytt hotar att dölja vad som faktiskt en gång tänktes och fanns. Det finns ingen text som inte tillkommit i ett historiskt sammanhang, och även de senare tidpunkter då de lästs och omtolkats har burits av ett sådant. Så är det naturligtvis också med oss som läser dem idag.För att komma svunna tiders tankar och människor närmare tycker jag – paradoxalt kanske en del skulle säga – att det är avståndet som ofta måste framhävas. Just genom att understryka hur annorlunda deras tänkande ofta var kan vi notera de saker som i någon mening kan anses vara ”allmänmänskliga”. Man måste med andra ord låta texten vara död.Men inte heller det räcker ensamt. Gamla testamentet berättar en egenartad och lite tragisk historia om hur den israelitiske konungen Saul i ett mörkt ögonblick konsulterade en häxa eller spåkvinna i orten En-Dor för att få tala med profeten Samuels ande, och det är i överförd bemärkelse något sådant textforskaren själv får ägna sig åt – man måste besvärja texten, frammana den – låta den döde tala. Med andra ord: göra sig själv till en textens nekromantiker. Konsekvensen av allt detta blir att man försätter sig i den paradoxala situation där man ser texten som på en gång död och bunden till dess ursprungliga historiska situation och bärande på en skattkammare av innebörd.En sådan metod leder delvis till vad några skulle uppfatta som en viss kyla. Man måste öva sig i att inte bli provocerad av vad man läser – just därför att våra moderna idéer ibland kan krocka med materialet och sätta sig som en bromskloss mellan den nutida läsaren och det han eller hon studerar. Ett exempel på detta råkade jag själv ut för under studentåren, när jag studerade Bhagavad-Gītā, hinduismens kanske mest älskade text, först i översättning och sedan på sanskrit. Den texten har som ramberättelse det stora, mytiska slaget vid Kurukṣetra, där två grenar av samma jättelika aristokratiska familj står beredda att bekriga varandra med stridsvagnar, hästar, och bågar. I det läget bryter den hjältemodige prins Arjuna ihop. Han vill inte slåss med sina släktingar. Men hans körsven, som råkar vara identisk med gudainkarnationen Kṛṣṇa, råder honom att göra sin plikt, varefter han börjar ett långt undervisande tal om meditation, försakelse och förtröstan på Herren som vägen till andlig befrielse. Detta tal är själva centrum i berättelsen, men första gången jag läste den studsade jag istället på Arjunas invändningar: man kan inte slåss mot sin släkt, argumenterar han, för då kan släktens kvinnor gå förlorade – och kastblandning kan uppstå! När jag läste detta satte jag i halsen – den aristokratiska ideologin framstod för mig som djupt frånstötande.Problemet var bara att detta för många modern västerländska läsare motbjudande tankegods inte var textens centrala budskap. Tvärtom var det vad den aristokratiske åhöraren för sisådär 2000 år sedan i Indien kunde förväntas ta för givet. Poängen är att man skall identifiera sig med Arjuna, och sedan lyssna på Kṛṣṇas teologiska utläggning, som utgör de kvarvarande 16 kapitlen av texten. Jag hade bara hunnit till kapitel 2.Den historien lärde mig att man för att förstå en texts budskap just måste försöka mentalt återskapa det som en gång var ”självklara” bakgrundsvärderingar – inte för att man håller med om dem, inte alls – utan för att kunna få en insikt i vad budskapet egentligen var menat att vara. Faktum är att det är just så man kan visa just detta att världen inte startade i mitten på 1900-talet – nämligen genom att visa hur genuint annorlunda värderingarna varit i andra miljöer.Men detta menar jag naturligtvis inte att det skulle vara omöjligt att hitta mer allmänmänskliga saker eller komma de forntida tänkarna genuint nära. Nej, sådant sker, och när det faktiskt gör det känns det verkligen som att man på ett nästan magiskt sätt slagit en brygga mellan nu och då. Men ”textdödandet” och ”textnekromantin” är båda lika nödvändiga steg i det arbetet. För att läsa en antik text – kanske i synnerhet sådana som i någon mening ”lever” i samhället än idag – måste man både ha en stark öppenhet för och inlevelse i miljöer och tankar som kan kännas både främmande, fantastiska, upplyftande och motbjudande – och en kyla och ett mentalt avstånd, som håller tillbaka den förföriska önskan att läsa ”för oss själva” – att göra läsarens eget perspektiv till det avgörande och texten bara till en spegel för läsarens egna idéer. Det måste gå åt båda håll, i ett slags hegeliansk spiral, där tolkandet av texten påverkar läsaren, som då kan förstå texten ännu bättre, ständigt uppåt i en avslöjande resa, som visar hur varje tanke fötts, meddelats och tolkats i ett sammanhang.Om vi gör så kan vi plötsligt faktiskt bli som häxan i En-Dor: verkliga besvärjare som kan återskapa tankevärldar som varit döda i tusentals år. Typiskt nog har texten om häxan betraktats som besvärande av en del senare tänkare, som stått långt från den miljö då den kom till – man såg det som ett problem att själva Bibeln framställer det som möjligt att frammana andar, vilket illustrerar problematiken med att på en gång vara ”för nära” och för ”långt bort”. Men som textnekromantiker som jag ingen anledning att beklaga mig över denna bibeltolkning. För dessa tankar och den historiska kontext de tillkommer i, är ju en del av texternas världsarv. Texten lever, just genom att man låter den vara död.Ola Wikander, teolog, författare och översättare

Man skulle tro, at USA’s præsident havde vigtigere ting at tage sig til – Iran, inflation, benzinpriser m.m. – men Trump er besat af noget helt andet: Hvorfor er vandet i det enorme vandbassin tæt ved Det Hvide Hus grønt og ikke blåt? Han anklager venstreorienterede vandaler for at ødelægge alt. Problemet er nu storpolitisk. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Karen Marie Gejl Foto: REUTERS/Evelyn Hockstein/File PhotoSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Personlighetstesters tillförlitlighet jämförs horoskops. Ändå används de flitigt. Varför? Sociologen Emma Engdahl går tillbaka till det mest använda testet Myers-Briggs Type Indicator för att få svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-12-02.Gratis personlighetstest.Det tar mindre än tolv minuter.Svara ärligt, även om du inte gillar svaret.Försök att inte vara neutral.Ok, tänker jag. Åtta minuter senare har jag svar på vilken personlighetstyp jag är: en förkämpe som kan förändra världen med bara en idé och bör hålla den lilla gnistan av galenskap vid liv. Det låter som reklam, som en person jag gärna skulle vara. Jag köper även efterföljande lista på bra och dåliga egenskaper. Jag är nyfiken, observant, energisk och entusiastisk. Och nog stämmer det att jag ofta överanalyserar, är känslig och har svårt att ta order. Ändå är det något som skaver. Jag har gjort samma test en gång tidigare och då var jag en debattör: kompromisslöst ärlig. Och det är jag nog också. Ibland.Det är allmänt känt att vissa uttalande är så pass vaga att vem som helst kan känna igen sig i dem. Fenomenet kallas Barnumuttalande efter den amerikanske cirkusdirektören P T Barnum, kungen av humbug, som på mitten av 1800-talet underhöll sin publik med menageri, freakshower och vaga uttalande om enskilda besökares personlighet och situation. Du har en oupptäckt potential. Du står inför ett svårt livsval. Detta kallas även Forer-effekt, efter psykologen Bertram Forer som på 1940-talet gav sina studenter samma horoskop och konstaterade att samtliga av dem kände igen sig i det. Att vem som helst kan känna igen sig i personlighetstestens typer gör att de kritiserats för att inte vara mer trovärdiga än just horoskop.Personlighetstestning används nu inte enbart som underhållning eller av privatpersoner som vill uppnå självkännedom. Det är ett vanligt verktyg i arbetslivet när det gäller rekrytering och konflikthantering, vilket kritikerna anser är ytterst vanskligt. Forskningen visar nämligen att det är de egenskaper vi har gemensamt, snarare än de egenskaper som skiljer oss åt, som skapar en god arbetsmiljö och får oss att lösa konflikter. Att dela in folk i olika typer är därmed inte att rekommendera. Det kan rentav vara förödande för människor som inte frivilligt uppsökt varandras sällskap.Naturligtvis kan man slå sig för pannan och förfasas över att folk är mindre begåvade och att samhället har spårat ur. Människans behov av att svara på frågor om vem hon är och hur hon bör leva sitt liv går dock långt tillbaka i mänsklighetens historia. I det antika Grekland ansågs det vara nödvändigt att lära känna sig själv för att kunna tolka utsagorna från oraklet i Delfi. Man ställde också upp regler för hur man borde leva sitt liv för att kunna pröva, förkovra sig och omvandla sig själv. Tillvägagångssättet har många likheter med hur Benjamin Franklin som ung man förde moralisk dagbok i syfte att förnuftsmässigt styra sitt beteende. Bland annat ville han uppnå måttlighet genom att inte äta så att han blev slö eller dricka så att han blev upprymd, ordning genom att låta alla sina saker ha bestämda platser och ödmjukhet genom att försöka likna Sokrates eller Jesus.Så vitt jag kan se, är det strävan efter att leva ett genomtänkt liv som ligger bakom utvecklingen av det mest använda personlighetstestet i världen: Myers-Briggs Type Indicator. Testet är ett resultat av Katherine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers utforskande av sina egna liv. I Merve Emres bok The Personality Brokers (2018) skildras deras livsöden.Katherine som föddes 1875 präglades av en inre kamp för att förena sin naturvetenskapliga utbildning med sin religiösa uppfostran. När hennes son Alfred dör i sömnen, endast ett år gammal, blir hon smärtsamt medveten om hur skör människan är under sina första levnadsår och hur noggrant ett litet barns aktiviteter måste regleras för att det ska kunna förfina sin personlighet och rädda sin själ. Hon inser då att det går att förena sökandet efter personlig frälsning med den moderna världens rationella metoder. När Katherine förlorar ytterligare en son, innan han ens hunnit döpas, slår hon slag i saken och gör om sitt vardagsrum till ett laboratorium för personlighetsforskning. Experimenten börjar med hennes förstfödda och enda överlevande barn, dottern Isabel som då är fyra år gammal. Laboratoriet döps till ”The cosmic laboratory for baby training” och ganska snart är det fyllt av bekantskapskretsens barn som skall pröva, förkovra sig och omvandla sig själva.Grundtanken är att barn behöver ledas in på rätt bana i livet genom att lära dem hur de utifrån sin personlighet kan bidra till samhället. Barnen observeras och vägleds genom bestraffning och belöning. Allt bokförs noggrant och insikterna sprids i massmedierna. Katherines gärning, som ytterst handlade om att basera moderskapet på forskningsresultat och göra det till en profession, får stort genomslag. I samband med att Isabel lämnar hemmet för att studera får den experimentella verksamhet som under 18 år utgjort Katherines huvudintresse emellertid ett abrupt slut. Deprimerad skriver hon i ett brev till sin dotter som aldrig postas: ”Vem över fjorton år behöver egentligen en mamma, eller vem borde behöva en?”När Katherine ett flertal år senare upptäcker Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer upphör hennes depression. Jung introducerar idén om att människor kan kategoriseras som introverta eller extroverta. Som tänkande eller kännande. Tankesättet fångar Katherines intresse till den grad att hon utnämner honom till sin husgud. För första gången på länge upplever hon att hennes liv har mål och mening. Hon brevväxlar med Jung och ägnar ett halvt decennium åt att sätta sig in i hans analytiska psykologi, innan hon slutligen besöker honom. Under tiden görs hennes hem återigen till ett laboratorium för personlighetsforskning, men denna gång är det vuxna människor som ska pröva, förkovra sig och omvandla sig själva. Resultatet av arbetet publiceras 1926 i artikeln ”Meet yourself: How to use the Personality Paint Box” där Katherine lär läsarna att med hjälp av indexkort ta reda på vilken av Jungs sammanlagt sexton personlighetstyper de är och vad de bör göra i sina liv. Personlighetstestet är skapat!Det var emellertid Isabel som under 1940-talet omarbetade Katherines arbete så att det blev användbart inom arbetslivet och formulerade det frågeformulär som ligger till grund för Myers-Briggs Type Indicator.Ett personlighetstest är en sammanställning av uttalanden om oss själva. Ovetenskapligt? Javisst. Falskt, vem vet? Sant? Ja, om vi vill och anstränger oss. Vår personlighet är nämligen föränderlig och styrs av hur vi själva, andra och samhället uppfattar oss. Det är därför vi ständigt söker efter strategier för att ta reda på vem vi är och vad vi bör göra i våra liv. Problemet är att den strategi vi väljer att använda oss av kommer att forma vårt framtida jag och våra livsmöjligheter. Om vi uppfattar den kunskap som personlighetstesten genererar som verklig, kommer den att bli verklig i sina konsekvenser. Att förstå sig själv och låta sig styras av ett standardiserat frågeformulär är därmed ytterst begränsande. Det är att bli snuvad på den gnutta frihet vi idag har att forma vårt eget öde.Emma Engdahl, professor i sociologiLitteraturMerve Emre: The Personality Brokers: The Strange History of Myers-Briggs and the Birth of Personality Testing. Doublesday books, 2018. Finns i svensk översättning av Linn Åslund: Vilken typ är du? Varför du inte kan lita på personlighetstester. Fri tanke förlag 2019.

Har pp blivit vetenskapsförnekare? Nej inget kunde vara längre från sanningen. Däremot har vi lärt oss att forskning inte är perfekt, så i det här avsnittet lyfter vi den kritik som finns mot studier. Hur kan det bli fel? Hur kan data förvanskas utan att ens forskarna själva märker? Vilka aspekter gör en studie mer trovärdig? Vi rankar också vilka typer av studer som har säkrast bevisbarhet. Så nästa gång det är familjemiddag och din morbror säger "jag hörde om en studie som visade att systersöner är töntar" kan du äntligen ge svar på tal.

När Europas kanoner tystnade efter Napoleonkrigen riktades de västerländska stormakternas hunger österut. Storbritannien behärskade haven, USA pressade sig fram mot Stilla havet – och Kina och Japan stod i vägen för den nya imperiala världsordningen. De ville inte öppna sina marknader, inte underkasta sig främmande handelskrav och inte låta sig styras av västerländska intressen. Svaret blev militärt tvång.I Kina tog konfrontationen formen av opiumkrigen – två krig på 1800-talet där Storbritannien, senare med stöd av Frankrike, tvingade Qingdynastin att acceptera opiumhandel, öppna hamnar och ge västmakterna långtgående handelsrättigheter. Det var början på en förnedrande epok av ojämlika fördrag, utländskt inflytande och inre kriser. I Japan blev trycket ett annat men lika omvälvande: amerikanska örlogsfartyg bröt landets isolering och tvingade fram öppningen mot väst.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden skildras hur smuggling, kanonbåtsdiplomati och modern vapenteknologi bröt upp Östasiens gamla maktordningar. Kina förödmjukades och försvagades, medan Japan svarade med att omforma hela sin samhällsordning – för att snart själv träda fram som en aggressiv militärstat med imperiala ambitioner. Ur dessa våldsamma möten mellan öst och väst föddes konflikter och maktförskjutningar som skulle prägla hela 1900-talets historia.Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykiatern och Augustprisvinnaren Christian Rück berättar om ängsliga barn och om trauma varför pratar vi mer om det? Och vad är ett faktiskt trauma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Q2-rapporterna har ramlat in under veckan och givet att det finns bolag med verksamhet både i Norden och Latinamerika så syns den strukturella problematiken ganska tydligt...

I dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack diskuterar Jacob och Wille en översiktsartikel där man har undersökt hur tränade deltagarna är i studierna från olika översiktsartiklar inom styrketräning. I "Avsnitt 330: Otränad, tränad, elit och världsklass" av podden så diskuterade vi ett förslag till klassificering av hur tränad en person är. Den här klassificeringen har nu forskarna använt för att se vilka deltagarna i översiktsartiklar på olika styrketräningsvariabler är. Resultatet visar att nästan alla studier är utförda på deltagare som klassas som motionärer och det saknas i princip helt studier helt på den väldigt vältränade idrottare, enligt definitionen som de då använde. Du hittar hela artikeln som vi diskuterar här, Tons of Resistance Exercise Research, But Does it Apply to Highly Trained Athletes?. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:11:55) Få träningsstudier är utförda på riktigt högpresterande idrottare (00:14:19) Skillnaden på otränad, tränad, elit och världsklass (00:15:08) Problemet med subjektiva termer likt tränad, duktig, bra mm (00:21:01) En snabb genomgång av klassificeringen (00:33:26) Resulatet visar många studier på motionärer och tränade inom styrketräning (00:42:50) Översiktsartikeln i sig nedvärderar nyttan av forskningen tycker Jacob (00:46:21) Det finns överföring från studier på mindre vältränade till riktigt vältränade (00:50:00) Vad vi tyckte om klassificeringen för 4 år sedan (00:54:07) Elitidrottares träning drivs sällan av forskning utan mer av erfarenhet, anatomiska och biomekanisk kunskap

Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.Stora delar av Österbotten föröddes som en del av en militär strategi att hindra den svenska armén från att kunna hitta förnödenheter och operera mot den ryska ockupationsmakten. I de våldsamheter som de ryska soldaterna utförde ingick våldtäkter, tortyr, kidnappning och mord. Tiotusentals människor lämnade dessutom sina hem på flykt undan ryssarna. Åland tömdes i stort sätt helt på sin befolkning.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer våldsamma perioderna i Finlands och Sveriges historia.Stora nordiska kriget pågick och den ryska tsaren Peter den store var efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 fast besluten att slutligen knäcka det svenska väldet i Östersjön. Problemet var att ett anfall för att ta Stockholm och tvinga Sverige på knä måste ske via södra Finland.I Östersjön härskade den svenska örlogsflottan. Efter ett misslyckat försök 1712 satte ryssarna in sin nybyggda och nyutbildade galärflotta längs den finska kusten. 1713-14 erövrades Finland och avgörande strider utkämpades vid Storkyro i februari 1714 och vid Hangö udde på sommaren samma år. En mångårig ockupation inleddes som fick stora konsekvenser för civilbefolkningen fram till freden 1721 i Nystad som avslutade den långa krigsperioden.Det svenska riket var i detta skede av Stora nordiska kriget oförmöget att försvara Finland med mer trupper än de som redan fanns inom riksdelen. Det föranleder frågan om det svenska riket övergav Finland. Faktum är att det aldrig kom särskilt stort stöd från de styrande i Stockholm som hade ansvaret under kungen Karl XIIs frånvaro i Turkiet.Kopplade till plundringen och skövlingen var underhållsproblemen och krigföringens villkor i fattiga och glest befolkade områdena i Finland. Vägsystemet var för dåligt för att kunna erbjuda transportleder och tillgången på mat knapp. Ryssarna tvingades att föra in stora mängder förnödenheter till Finland för att kunna hålla sin mer än 20 000 man starka ockupationsarmé vid liv. Stora delar av den spannmål som fördes till Finland kom sjövägen och transporterades längs kusten till den framryckande ryska armén.Den hittills bästa boken om Stora ofreden är skriven av den finske historikern Christer Kuvaja När Finland stod i brand. Rysshärjningarna 1713-1721 (2020). I den hittar man allt man behöver veta om denna dramatiska period. Även Göran Erikssons bok Slaget vid Rilax 1714 är lättillgänglig.Bild: En kosack i tjänst av Józef Brandt, wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skriv til os på telefonnummer 50 48 82 00 eller på spejderliv@kfumspejderne.dk.I dagens afsnit af Lejravisen fra Spejdernes Lejr 2026 får Kim og Steen en særlig betroet opgave. Vi skal være lejrens stemme! Problemet er bare at vi mangler et kabel. Derudover møder vi nogle super seje tømrere på vejen og vi falder i snak med en gruppe fra Tyskland. Og så har vi en stor breaking afsløring: Købmanden forventer at sælge rigtig mange gifler! Og glem ikke konkurrencen, som vi nu afprøver for første gang i virkeligheden.Til sidst tager vi opvasken i frivilligkantinen. Lyden var desværre slukket mens vi tørrede tallerkner, men vi fik et interview med en af de seje frivillige, som skulle vaske op indtil midnat.Og til sidst har vi en lille overraskelse!Du kan se mere på https://spejderliv.dk/podcast.Du kan se billeder på Facebook og Instagram.Vi lyttes ved i morgen :)

Det här är ett sånt där enormt problem som vi bara skrapar på ytan. Vi snackar om det moraliska i att vi finns på plattformar som vi själva tycker skapar stora problem. Vi pratar om effektiviteten av bojkott. Om makten över vår tid och uppmärksamhet. Som en del av underlaget har vi boken Bekvämlighetens tyranni : hur vi förlorade makten över vår tids stora revolution av Andreas Ekström. Musik: mobygratis.comVinjett: David och Cleo

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0")); Hej kära läsareHoppas att du hade en riktigt fin midsommar när vädret äntligen samarbetade på den här, för oss i Sverige, viktiga dag. Nu är det många som går in i sommarledigheten och förhoppningsvis kommer tillbaka utvilade med en energisk glimt i ögat när höstsäsongen sedan startar upp i augusti. Vet också att det här kan vara den jobbigaste tiden för många. Inte samma struktur på dagarna, barn som är hemma istället för i skolan och tankar på allt som borde göras för att äntligen ta vara på ledigheten. Det kan bli lite mycket och när vi får en klump i magen eller tryck över bröstet är det många som försöker få bort det med olika distraktioner och substanser. Det gör att vi aldrig, enligt mig, haft fler människor som är beroende av olika saker. Allt från sådant som är positivt kopplat för de flesta som arbete, löpning eller gymmet. Andra är mer tydliga. Som alkohol, droger och sociala medier. Oavsett vad det handlar om märker jag som coach och föreläsare att mörkertalet är stort och att många kämpar utan egentlig hjälp. Så här kommer mina tankar om det, sammapressade på en A4, som jag hoppas kan vara dig till hjälp… Ha en fin sommar, Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-1"));Veckans citat ”När livet känns tufft upplever en del av ossatt vi har förlorat spelet och att livet har vunnit.Men livet försöker inte besegra dig.Livet är inte ens en deltagare – spelet är ditt.”- Mo Gawdat UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-2"));Ett ansträngningslöst slut på beroendenUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-3")); Visst är det märkligt hur mycket vi människor gör trots att vi vet att det inte är bra för oss? Cigaretter får fortfarande säljas, hur väl vi än ”vet” vad de kostar både kropp och plånbok. Vi vräker i oss skräpmat, snabbmat och godis fullt medvetna om alla negativa konsekvenser. Dessutom går alla möjliga lugnande medel, smärtstillande, humörhöjande mediciner och sömntabletter åt som smör i solsken. Konsumtionen av alkohol, som förmodligen kostar samhället mer än något annat, ökar i en oroväckande takt. Faktum är att jag skulle gå så långt som att påstå att det, i alla samhällsklasser, aldrig har funnits så många människor som lever med någon form av beroende som i denna era av ”uppkopplad frånkoppling” – där verktygen som lovade att föra oss samman istället har fått oss att sitta ensamma i samma rum, mer närvarande med våra skärmar än med varandra. Det baserar jag på det icke-vetenskapliga underlaget av hur många människor jag pratar med som undrar hur de ska kunna hjälpa människorna de bryr sig om. Partners, föräldrar, barn, vänner och bekanta – eller så frågar de helt enkelt åt en ”kompis” som behöver göra en förändring. Så här vill jag utforska vad det är som gör det så lätt för vem som helst av oss att hamna i olika typer av beroenden. För tro mig, det är inte bara de i lägre socioekonomiska klasser som drabbas av ”problemen” ovan. Nej, vem som helst kan fastna i vilket beroende som helst. Mobiler kollas i onödan och i oändlighet, pengar spelas bort, det hetsäts, övertränas, shoppas och porrsurfas långt mer än någon vill erkänna. Listan över saker vi säger att vi inte är beroende av – men har så evinnerligt svårt att sluta med – får våra ”Pinocchionäsor” att växa nästan dagligen. Att vi har så svårt att bryta dessa oönskade vanor har inget med IQ att göra. Kasta första stenen i ditt eget glashus om du inte tror att vi alla har något slags kors att bära. Det som gör att det går snett är helt enkelt att vi inte förstår vad som egentligen ligger till grund för att vi väljer att plocka upp korset från första början. Vi har inte ett beroendeproblem, vi har en beroendelösning. Vi tror att vi gör det för att vi på något sätt är självdestruktiva, men sanningen är att det alltid finns positiva intentioner bakom. Vi har inte ett beroendeproblem, vi har en beroendelösning. Och lösningen är den vana som du råkade tro förändrade hur du mår. Anledningen till att det ändå går så fruktansvärt snett för så många är att vi baserar det vi gör för att förändra känslan på ett oskyldigt missförstånd. Därför vill jag göra mitt bästa, i det här forumet, för att visa dig hur det faktiskt fungerar. Allt i hopp om att kunna erbjuda insikter som är befriande både för dig och för dem du har möjlighet att påverka. För när vi bryter våra beroenden frigör vi både tid och energi till det vi innerst inne vet vore ett bättre sätt att leva våra liv. Att vakna hoppfull, full av energi och ivrig att göra nytta. Så, med det i åtanke, kommer här en förhoppningsvis målande beskrivning av hur alla beroenden uppstår: En människa föds med en obändig livskraft, en fantastisk tankeförmåga och förmågan att vara medveten. Den gränslösa potential dessa ger oss strömmar genom oss och mynnar ut i våra personliga tankar. När kvaliteten på dessa tankar är låg, och vi ställer oss bakom dem genom att ta dem på allvar, leder det till en negativ känsla. Från den obekväma känslan är vi villiga att göra nästan vad som helst för att må bättre. Vi provar det som verkar vettigt för oss i stunden. Vi kanske sjunker ner i soffan och tittar på tv, tar en öl, äter något, ger oss ut på en löptur, surfar på nätet, blir arga, startar ett gräl och så vidare. I princip vad som helst som distraherar oss från känslan som plågar oss. Om vi, till vår stora glädje, upptäcker att vi upplever en viss lättnad så kopplar hjärnan ihop handlingen med lättnaden och bestämmer att vi har hittat ett utmärkt verktyg eller en teknik att lösa framtida känslostormar med. Problemet är att vi tittade utåt, på vad som hände eller vad vi gjorde, för att lista ut vad som skapade förändringen. För det såg verkligen ut att funka, eller hur? Lite som när ett barn gråter och vi försöker distrahera det genom att göra roliga grimaser, peka på en ny leksak eller vad som helst för att få bort tankarna från ”det”. Barnet slutar gråta och problemet är löst. Nu kanske du tänker att det inte är något fel med det, men barnet kommer snart att tro att det inte har förmågan inom sig att studsa tillbaka känslomässigt. Så de behöver en ny leksak varje gång de mår dåligt. Eller så är någon annan numera ansvarig för att få dem på bättre humör. Och i samma stund som vi omedvetet kopplar ihop det som förändrades i våra omständigheter med förändringen i vår känsla, är vi dömda att för alltid leta efter det där speciella någonting på utsidan som ska få oss att må bättre. Dessutom behöver vi med tiden högre och högre doser av stimulans och distraktion för att få samma ”effekt”. För det var verkligen inte utsidan som gjorde skillnaden. Det var ett skifte i vår tankenivå. Därför fungerar inte samma saker igen om inte vårt tänkande – den verkliga orsaken till vårt ”lidande” – skiftar. Utan den förståelsen slår vi vad om att om vi bara hade mer, eller ökade intensiteten, så skulle det till slut räcka. Mer pengar, fler kanaler på tv:n, mer bekräftelse, snyggare magrutor, mer uppmärksamhet, fyra öl istället för en… Ser du hur det fungerar – och hur lätt och oskyldigt vi hamnar där om vi går på det oskyldiga missförståndet att våra känslor kommer från något annat än vårt tänkande i stunden? Att vi alla lever i känslan av vårt tänkande, vilket betyder att vi alla gör det bästa vi kan utifrån det tänkande som ser verkligt ut för oss i varje givet ögonblick? I samma stund som vi inser det här blir vi fria. Vi förstår att känslan är lika flyktig som tanken som skapade den. Att ingenting behöver göras förutom att invänta att vår livskraft, vår medfödda förmåga till nytt fräscht tänkande och vår medvetenhet om den serverar en ny upplevelse. Det sker så naturligt att vi knappt märker att vårt humör stiger. I en mental blink, utan ansträngning och när vi inte tittar, är vi tillbaka i känslan vi hade från allra första början – den vi förgäves sökte på utsidan. När den skiftar ser samma situation annorlunda ut. Vi behöver inte åka till Indien för att hitta oss själva. Disciplin, viljestyrka och beslutsamhet behövs inte längre. Vi behöver inte ens mod. För det behöver man bara när man är rädd. När du förstår bättre kan du istället orädd göra det som känns vettigt för dig att göra. Det är en underbar känsla av att helt enkelt vara levande, som du varken behöver distraheras eller bedövas ifrån. Och från den fräscha känslan blir det lika naturligt som att andas att följa vårt hjärta och vår inre visdom. Att släppa gammalt, spänningsskapande tänkande är enkelt när vi ser att det är vi själva som tänker tankarna som skapar känslan. Ingenting på utsidan har längre någon makt över oss. Faktum är att du inser att den bästa platsen på jorden inte är en plats överhuvudtaget – det är ett sinnestillstånd. En känsla av välbefinnande där alla beroenden förlorar sin makt över dig. Jag hoppas att den insikten känns lika hoppfull för dig som den gör för mig. Ha en fantastisk, mer beroendefri sommar … UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-4"));Veckans BoktipsUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-5")); Köp BokenLose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-6"));Lyssna på CoachbrevetSpotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-7"));DelaDela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.Copyright©Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-8")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-9"));

Çdo mëngjes zgjohuni me “Wake Up”, programi i njëkohshëm radio-televiziv i “Top Channel” e “Top Albania Radio”, në thelb ka përcjelljen e informacionit më të nevojshëm për mëngjesin. Në “Wake Up” gjeni leximin e gazetave, analiza të ndryshme, informacione utilitare, këmbimin valuator, parashikimin e motit, biseda me të ftuarit në studio për tema të aktualitetit, nga jeta e përditshme urbane e deri tek arti dhe spektakli si dhe personazhe interesantë. Zgjimi në “Wake Up” është ritmik dhe me buzëqeshje. Gjatë tri orëve të transmetimit, na shoqëron edhe muzika më e mirë, e huaj dhe shqiptare.

Jacob och Wille diskuterar serien Jakten på den nya Lamine Yamal som finns att titta på SVTplay. I tre delar så tittar man på olika delar av talangutveckling och akademiverksamhet. Det första avsnittet jämför Sverige mot Danmark när det gäller ungdomsverksamheterna och satsningen på talangfulla spelare. I avsnitt två diskuteras det psykiska måendet hos spelare i akademier och framför allt vad som händer med spelare som inte får fortsätta i en akademi när allt de har gjort under sina liv är att spela fotboll och drömt om att bli fotbollsproffs. I sista delen besöker man Benficas ungdomsverksamhet som är en av de akademierna som producerar flest elitspelare i världen. Där intervjuas både svenskar som tillhör verksamheten och ledare och ansvariga i klubben. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om barnkonserter (00:06:40) Serien Jakten på den nya Lamine Yamal (00:07:26) Varför får danskarna fram bättre fotbollsspelare idag? (00:13:16) Fokus på psykist mående hos spelare som får lämna akademierna (00:15:29) En inblick i Benficas akademi (00:29:41) Fördelarna att hitta spelare med potential tidigt enligt Benficaanställd (00:31:49) Nackdelarna med att tidigt ta in de med störst potential enligt Benficaanställd (00:35:19) Problemet när medelmåttiga ungdomar ges bilden av att de har stor chans att lyckas

Vägen till semifinal ser plötsligt mycket enklare ut nu när Tyskland åkt ur fotbolls-VM. Problemet är bara att vi måste slå Frankrike ikväll. Det pratar vi om i dagens avsnitt. Karl Jansson berättar också om försöket att stjäla en helikopter på Aerosum och Dennis Jörnmark berättar om en ny rapport om fattigdom och utanförskap i Göteborg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vägen till semifinal ser plötsligt mycket enklare ut nu när Tyskland åkt ur fotbolls-VM. Problemet är bara att vi måste slå Frankrike ikväll. Det pratar vi om i dagens avsnitt. Karl Jansson berättar också om försöket att stjäla en helikopter på Aerosum och Dennis Jörnmark berättar om en ny rapport om fattigdom och utanförskap i Göteborg. Dessuom: Putins yacht siktad utanför Göteborg och köp inte svindyra wow-biljetter, det är inte värt det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och ska jag låta min flickvän klämma mina pormaskar fast det gör ont? Låtskrivaren och författaren Annika Norlin svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antingen älskar man att vara på stranden eller så hatar man det, hävdar Ina och hon ser en trend: att det framför allt är pappor som hatar stranden. Varför, frågar hon. Signaturen ”Majorna-sonen” har en tjej som älskar att klämma hans pormaskar. Problemet är att han själv inte tycker om det, det gör ont och han blir ofta irriterad när hon gör det. Själv säger hon att hon får ut så extremt mycket glädje av det, vilket också gör honom glad. Han frågar: Ska jag låta henne klämma eller ska jag stå på mig? När Margareta var tio år sa hennes fröken att hon inte kunde sjunga. När hon blev vuxen började hon sjunga i kör, i protest mot sin gamla fröken. Sången är en glädje och ingen har bett henne hålla tyst. Ändå är hon rädd för att höras. Hur kan en sådan tidig rädsla sitta kvar, frågar hon. Hör Annika Norlin svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.se Producent: Karin Arbsjö

Mange af Danmarks største virksomheder higer efter højt kvalificeret og specialiseret arbejdskraft - derfor kigger de mod udlandet, hvor udvalget og mængden af kvalificerede kandidater er langt større. Problemet er bare mange af medarbejderne mistrives, når de kommer hertil - eller også gør deres familie. Resultatet bliver derfor ofte, at de flytter igen, hvilket betyder at virksomheden mangler igen og har brugt en masse spildt ressourcer på rekruttering. Hør Befri din virksomhed, hvor værterne Rikke Østergaard og Mads Ring sammen med Else Christensen fra virksomheden Relocare finder løsninger på hvordan man fastholder og integrerer udenlandske medarbejdere i virksomheden. Gæst: Else Christensen, adm. direktør, Relocare. Værter: Rikke Østergaard, erhvervssociolog, forfatter, foredragsholder. Mads Ring, podcastvært Finans. Grafik/foto: Anders Vester Thykjier/Thomas Lekfeldt. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Alle danskeres tvungne pensionsopsparing i ATP har længe været underlagt massiv kritik. ATP får alt for lidt ud af de indbetalte penge - især i forhold til de private pensionsselskaber. Men en ny rapport blåstempler ATP´s investeringer og mener ligefrem, at selskabet outperformer på flere områder. Problemet ligger ifølge eksperter et helt andet sted. Hør i denne analyse, hvorfor ATP kan tabe milliarder og at alligevel få godkendt sine investeringer - og hvor skoen, ifølge eksperterne, virkelig trykker hos ATP. Gæst: Claus Iversen, finans-redaktør, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Thomas Borberg.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi må ikke individualisere vor tids systemiske kriser, advarer den albanske filosof Lea Ypi. I sæsonens sidste Langsomme Samtaler møder hun Rune Lykkeberg til en stor samtale om at forene Kant og Marx, om individets frihed og jagten på hendes bedstemors sande historie.   I denne sidste udgave af Langsomme samtaler, inden programmet går på sommerferie, taler Rune Lykkeberg med en af sine absolutte yndlingsforfattere, den albanske politiske filosof Lea Ypi.  Samtalen er optaget foran et live-publikum i København tidligere på foråret, men vi har gemt den til nu, fordi den kan noget andet og kan noget særligt. Lea Ypi er født i 1979 i det kommunistiske Albanien under lederen Enver Hoxha, der var så radikal, at han syntes, Stalin og Mao var lidt for slappe. Det Albanien, hun voksede op i, var rædselsvækkende og totalitært, og hele hendes barndom byggede på en løgn. Hendes forældre var reelt dissidenter, men de turde ikke sige det til deres egen datter. Så langt kan totalitarismen gribe ind i det enkelte liv. Men Lea Ypi oplevede også som barn, at vi selv under den hårdeste totalitarisme har en moralsk frihed. Hun er kantianer og insisterer på, at ethvert menneske har det moralske ansvar for sit eget liv. Den position lærte hun af sin bedstemor, som levede et meget hårdt liv, blev fordrevet fra det Osmanniske Rige og gift med Safa Ypi, som blev premierminister for Albanien i 1920'erne. Af sin bedstemor lærte Lea, at hun kunne opføre sig ordentligt, uanset hvor undertrykte vilkår, hun levede under. Da kommunismen brød sammen, kom nyliberalismen til Albanien i en rabiat version, der endte i et totalt økonomisk pyramidespil. Lea Ypi har således set to store ideologier kollapse. Hun er kantianer som en kritik af totalitarismen, og marxist som en kritik af nyliberalismen. Hvis man er marxist, hævder Ypi, må man også være kantianer for at forsvare det enkelte individs moralske frihed: Marxismen giver kollektiv handlekraft, kantianismen kommer med individuel frihed. Tingene hænger sammen. Hendes internationale bestseller Fri handlede om det kantianske. Nu har hun skrevet opfølgeren Uværdig: Forestillingen om et liv – en slags forestillet biografi om sin elskede bedstemor, som også var et stort moralsk forbillede. Men en dag på nettet ser hun et fotografi fra Mussolinis Italien fra 1941, hvor bedstemoren sidder og ser lykkelig ud under absolut privilegerede omstændigheder. Det får Lea Ypi til at spørge sig selv: Kender jeg egentlig min bedstemor? Bogen er et forsvar for bedstemorens eftermæle, men det er også en fortælling om værdighed – hvor den opstår, og hvor vi mister den. Samtalen er optaget foran et live-publikum i København tidligere på foråret. 

Hitler och hans soldater var rejält påtända. Fredrik Sjöberg läser om drogernas roll i Tredje riket och funderar över litteratur som kan råda bot på bristande läsförståelse hos pojkar och unga män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2017-01-23.Ett återkommande katastroflarm i samhällsdebatten är den bristande läsförståelse som särskilt utmärker pojkar och yngre män. Problemet är nog ofta överdrivet, men det kan heller inte förnekas, och en mindre armé av pedagoger försöker därför tänka ut hur man ska få pojkarna att läsa lika många böcker som flickorna gör. Lätt är det inte. Eftersom ingen har lyckats fylla tomrummet efter Frans G Bengtsson, erbjuds inte mycket mer än torftiga deckare och biografiska hjälteepos om onaturligt rika män som har lyckats förlänga sin barndom genom att sparka boll.Och allt det där är nog bra, men kanske kräver pojkarnas nu rent epidemiska indolens ändå tyngre doningar, och då är det noga taget bara två typer av böcker som duger: sådana som handlar om Hitler, och sådana som handlar om droger. Bägge dessa ämnen har en förunderligt vitaliserande inverkan också på mycket trötta existenser – så låt oss ett ögonblick tala om den från tyska översatta fackboken Droger i Tredje riket, av Norman Ohler. En svårslagen kombination, en form av litterärt blandmissbruk som lovar att höja läsförståelsen både hos datorspelande hemmapojkar och tröga haschtomtar med större frisyr än förstånd.Redan här bör dock inflikas att Norman Ohler inte är någon muntergök, utan en djupt seriös arkivdykare med ambitionen att vara historiskt objektiv, och att hans bok av det skälet inte riktigt når upp till samma stilistiska nivå som den avlägset besläktade satiren Jägarna på Karinhall, Carl-Henning Wijkmarks debutroman från 1972 – en klassiker som förutom sin rollbesättning av råsupande nazister på kalas hemma hos morfinisten Hermann Göring, även har fördelen av att vara både rolig och djupsinnig samt, inte minst, pornografisk. Den kombinationen slår ingen.Hur som helst, Droger i Tredje riket utgår från tidigare svåråtkomliga dokument som speglar dels användningen av amfetamin inom Wehrmacht och Luftwaffe, dels omfattningen av det drogmissbruk som förvandlade führern själv till en darrande pundare utan större verklighetskontakt. Det är onekligen fascinerande läsning. Skrämmande också, med tanke på att kemisterna knappast har legat på latsidan sen dess och sannolikt kan förse nutidens makthavare och mördarmaskiner med ännu effektivare blandningar av uppiggande och avtrubbande preparat.Den tyska drogindustrin var tidigt världsledande. Opiater hade man sysslat med länge och redan i slutet av 1800-talet lanserade läkemedelsbolaget Bayer en medicin mot hosta och huvudvärk som kallades Heroin. Senare, under Weimarrepubliken, sköt produktionen av morfin och andra opiater i höjden. Bara under ett enda år – 1928 – förädlades närmare 200 ton opium, och vid det laget hade de tyska bolagen även lagt under sig hela 80 procent av världsmarknaden för kokain. Tonvis. Inte var man så noga med restriktioner heller; lagstiftningen hängde inte med i svängarna, så när nazisterna i början av 30-talet formerade sig för en attack mot den unga demokratin, fanns många missbrukare man kunde stigmatisera som depraverat slödder i den förment sunda, ariska staten. Hitler själv gällde för att vara en renlevnadsman, så nu skulle drogträsket saneras. Det gick inget vidare.Som så ofta var det sportfånarna som testade gränserna. Under Berlinolympiaden 1936 nåddes tidigare oanade resultat med hjälp av prestationshöjande medel. Dopning. Framför allt lyckades amerikanerna vinna tack vare en sorts amfetamin som hette Benzedrine. Det var fullt accepterat inom idrotten på den tiden, och tyskarna vill nu inte vara sämre. Redan året därpå hade man utvecklat en mångdubbelt starkare variant av metylamfetamin som kom att kallas Pervitin. Ett uppåttjack av guds nåde, renare och bättre än allt vad den fiktive drogfabrikören Walter White lyckas koka ihop i TV-serien Breaking Bad.Pervitin blev snabbt en folkdrog i Tredje riket. Medlet användes för att integrera simulanter och gnällspikar i arbetslivet, för att motverka depressioner, sjösjuka, klimakteriebesvär, hösnuva och allmän håglöshet. Koncentrationsförmågan stegrades, liksom sexualdriften, och inte behövde man sova så mycket heller, vilket naturligtvis öppnade för användning i det militära. En sovande soldat gör inte mycket nytta. Efter en lagom dos Pervitin kunde man kriga flera dygn i sträck. Dessutom försvann rädslan, andra hämningar också. När Wehrmacht väl hade gjort sin beställning låg produktionen på i runda slängar 800 000 Pervitintabletter – per dag.Amfetaminmissbruket är såklart inte hela förklaringen till de tyska framgångarna i början av kriget, men blixtanfallen i Polen och Frankrike låter sig åtminstone delvis begripas i ljuset av att åtskilliga soldater faktiskt var påtända. Även generalerna. Den ryktbare fältherren Erwin Rommel krossade allt motstånd på västfronten tack vare en för tjackpundaren typisk form av hänsynslös självöverskattning. Först långt senare, i höjd med Stalingrad, började drogbrukets nackdelar bli märkbara.Om allt detta berättar Norman Ohler i sin bok, men till historien hör också huvudpersonen själv, Adolf Hitler, och hans livläkare, sedermera langare, Theodor Morell. Att Hitler mot slutet av kriget behandlades med fullkomligt fantastiska mängder hormoner, steroider och mediciner av alla slag är sedan länge väl känt, men forskarna har hittills varit ovilliga att betrakta honom som narkoman. Snarare har bilden varit att Hitler hade ett pressande jobb, och därför gott kunde behöva lite speed för att komma i form, och att hans vegetariska diet påkallade diverse kosttillskott.Nu framträder en helt annan bild. Av Theodor Morells bevarade anteckningar framgår att han ordinerar allt starkare doser av narkotika, inte bara Pervitin. Särskilt efter attentatet i Varglyan, 20 juli 1944, när Hitler sånär dödades av Claus von Stauffenbergs portföljbomb, behövdes också alltmer smärtstillande, och lugnande. Morell petade i honom duktiga doser kokain, gärna i kombination med Eukodal, ett morfinliknande preparat som gavs intravenöst. Tidvis var patientens vener lika illa åtgångna som på en durkdriven heroinist. Framåt vintern det året, när kriget i praktiken redan var förlorat, var han mycket nära att sluta sina dagar genom en överdos.Hur det sedan gick vet alla. Det nya i Norman Ohlers historieskrivning är tanken att Hitler möjligen inte alls drabbades av Parkinson eller någon annan sjukdom som till sist förvandlade honom till ett kraftlöst vrak, utan att han istället, på vårkanten 1945, kort före självmordet i bunkern, huvudsakligen led av abstinens. Vid det laget hade nämligen de allierade bombat läkemedelsfabrikerna till grus och aska. Och langarens lager av droger var slut.Likt alla tyska författare är Ohler mycket noga med att inte förringa eller bortförklara Hitlers ansvar för krigets bestialiteter, och han befinner sig sålunda, litterärt sett, långt ifrån Frans G Bengtssons lediga legender om brutala hjältekonungar och flugsvampdrogade bärsärkar, så när allt kommer omkring är kanske den bristande läsförståelsen bland pojkar bäst avhjälpt genom att skolbiblioteken köper in klassuppsättningar av Röde Orm. Eller varför inte Jägarna på Karinhall. I alla händelser är Droger i Tredje riket, komplett med register och notapparat, en förnämlig bredvidläsningsbok.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturNorman Ohler: ”Droger i tredje riket – det dopade blixtkriget” (Lind & co), översättning Henrik Lindberg.

Hvordan kan en 4-1 seier smake så dårlig? Hør Morgenbladets mesterskapspodkast, VM-utredningen, hvor Snorre Valen, Markus Slettholm og venner diskuterer fotballpsykosen fra innsiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I anden episode af Robuste Grise sætter Anders Nøhr Lau og Julie Lynegaard fokus på mykotoksiner – en udfordring, som ofte gemmer sig i foderet uden at være synlig for det blotte øje. Sammen med Simon Jensen fra dsm-firmenich og driftsleder Anne Jensen dykker de ned i, hvordan mykotoksiner kan påvirke både tarm, immunforsvar og produktion, og hvorfor konsekvenserne ofte bliver forvekslet med andre problemer i stalden. Episoden byder på både faglige forklaringer og konkrete erfaringer fra praksis, når snakken falder på forebyggelse, analyser og arbejdet med at skabe mere robuste grise. I Robuste Grise dykker vi ned i de faktorer, der er med til at skabe sunde, modstandsdygtige og produktive grise. Sammen med eksperter, dyrlæger og folk fra praksis ser vi nærmere på blandt andet tarmsundhed, immunforsvar, mykotoksiner og ernæring og undersøger, hvordan man kan styrke grisens robusthed gennem hele produktionen. Serien kombinerer faglig viden med erfaringer fra stalden og giver konkrete perspektiver på de udfordringer og muligheder, der møder moderne svineproducenter. Robuste Grise produceres af Landbrugspodcasten i samarbejde med dsm-firmenich Animal Nutrition & Health.

Skulle vi kunna ta ett snabbt möte kära lyssnare? Kom in i vårt virtuella konferansrum och stäng bakom dig. Vi tycker det är superhärligt att du lyssnar och hoppas du fortsätter med det. Men.. vi känner att det är lite jobbigt att ni aldrig kommunicerar tillbaka till oss. Vi vill gärna att det här är ett tvåvägssamtal, en dialog. Vi har pratat mot er under ca 110 timmar men får sällan något svar. Så om vi hade något att säga om er prestation i det här så vore det att det vore kul om ni gav oss något tillbaka. En kort kommentar, ett fördömande tillome. Ser vi inte en förändring är vi rädda att vi måste gå skilda vägar. Det är inte vi, det är ni. Isf önskar vi er all lycka i framtiden. Då ser vi gärna att ert skrivbord är tömt innan dagens slut så slipper vi kalla på säkerhetspersonal.

I det här avsnittet möter vi Jenny Lindblad, pitchcoach med bakgrund från Ericsson, där hon tränat allt från entreprenörer och säljteam till ledare, investerare och internationella VIP-kunder i hur man får fram sitt budskap.Samtalet handlar om varför pitch inte bara är något som sker på en scen eller framför investerare — utan något vi gör hela tiden: i möten, i sälj, i ledarskap, i vardagen och när vi vill få andra att förstå, känna och agera.Jenny delar med sig av konkreta insikter om hur man bygger förtroende, skapar en tydlig struktur, använder storytelling, förbereder sig på rätt sätt och undviker de vanligaste misstagen i presentationer och pitchar. Vi pratar också om AI:s roll i framtidens kommunikation — och varför det mänskliga, personliga och äkta blir ännu viktigare när allt fler texter och pitchar låter generiska.Sammanfattningen av boken "Homo Stupido" som AI-pitch: https://app.precisionlink.ai/play/precisionlink/homo-stupido-robert-podcast-book-brief-with-notes00:00:00 Varför du pitchar hela tiden – även när du inte tänker på det00:00:54 Jenny Lindblad: från Ericsson till pitchcoach00:04:29 5 000 presentationer på 5 år – lärdomarna från VIP-kunder00:08:00 Att starta eget och hitta rätt typ av uppdrag00:12:17 Pitch, sälj och kommunikation i en tuffare marknad00:17:38 Tillit i pitch: logik, autenticitet och empati00:20:10 Förberedelse: hemligheten bakom spontanitet på scen00:23:18 Varför du ska skriva manus – men inte låta inövad00:28:00 Så bygger du en stark pitchstruktur00:29:07 Börja aldrig med “Hej, jag heter...” – kraften i storytelling00:31:00 Första dejten-principen: hur mycket ska du berätta?00:34:00 TED Talks, scenen och varför en pitch inte ska sälja för hårt00:37:00 Det korta formatet: varför 5–7 minuter ofta räcker00:40:00 Slides, pitchdeck och misstaget med för mycket text00:43:00 En siffra, ett ord och en bild – Jennys slide-utmaning00:45:46 Webinar, säljpitch och skillnaden mellan Sverige och USA00:49:00 Svensk trovärdighet vs amerikansk FOMO i pitchar00:50:21 Är man pitchcoach bara för att man sett 7 000 pitchar?00:55:00 Investerarpitch: varför kaxighet inte alltid fungerar00:56:46 AI och pitch: hur verktygen förändrar spelplanen00:58:00 Problemet med AI-skrivna pitchar: när orden inte känns äkta01:00:14 Grundare, forskare och vad investerare egentligen tittar på01:03:58 Vanligaste pitchmisstaget: att inte förbereda sig01:06:00 Scen, kläder och målgrupp – detaljerna som gör skillnad01:09:00 Nervositet: publiken är inte där för att döma dig01:11:38 Kladdkakan: en enkel berättelse om att flytta fokus från sig själv01:15:06 Barn, presentationer och varför vi borde träna pitch tidigt01:20:00 Vad är egentligen en bra pitch?01:21:00 Feedback: när ska du lyssna och när ska du stå fast?01:23:17 AI, mänsklighet och varför det personliga fortfarande vinner01:27:00 Automatiserade AI-pitchar, avatarer och framtidens kommunikation01:30:22 Att klona en pitchcoach – möjlighet eller risk?01:32:21 Avslutning med Jenny Lindblad

För att en router ska få säljas i EU måste den vara CE-märkt. Genom CE-märkningen garanterar tillverkaren att produkten uppfyller krav inom bland annat elsäkerhet och kemikaliesäkerhet. Nästa år kommer även krav på cybersäkerhet att bli en av CE-märkningen. Kraven införs som en del av CRA-förordningen (Cyber Resilience Act). En av de största förändringarna berör routertillverkarens underhållsåtagande. Tillverkaren kan inte längre sälja en router och strunta i att hålla den säker. För det första måste tillverkaren veta vilka komponenter som mjukvaran består av så att routern släpps utan några kända sårbarheter. För det andra måste tillverkaren åtgärda upptäckta sårbarheter i minst fem år. För det tredje måste köparen informeras om hur länge tillverkaren garanterar underhållet. CRA-förordningen kräver också att produkterna designas och konfigureras med cybersäkerheten i åtanke. Routrar ska skeppas med säkra standardinställningar och utan onödigt exponerade tjänster. På andra sidan Atlanten sker samtidigt stora förändringar. FCC har slutat godkänna nya konsumentroutermodeller som tillverkas utanför USA. Problemet är att nästintill inga routrar tillverkas i USA. FCC har därför skapat en undantagslista för routermodeller som får säljas i USA trots att de tillverkas i andra länder. I veckans podd pratar Peter och Nikka om förändringarna som sker på routerfronten. Nikka lyfter bland annat problematiken med att USA vill införa förbud mot firmware-uppdateringar av redan sålda routrar från utländska tillverkare. Firmware-uppdateringar är en av de viktigaste åtgärderna för att hålla routrar säkra. Därom instämmer den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten Cisa som lägger firmware-uppdateringar högst upp på sin lista över rekommenderade cybersäkerhetsåtgärder i hemnätverk. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd354.

Ahmed Fouad Alkhatib mistet 33 familiemedlemmer i Gaza – men likevel nekter han å hate Israel. I stedet gir han Hamas like mye av skylden for det som skjedde.Ahmed Fouad Alkhatib er en palestinsk-amerikansk humanitær aktivist, forfatter og senior fellow ved Atlantic Council, hvor han leder prosjektet «Realign for Palestine».Ahmed ble født i Saudi-Arabia, og familien hans flyttet til Gaza i 2000, der faren jobbet som lege for FN i flyktningleiren Jabalia. Ahmed forlot Gaza i 2005 som tenåring på utveksling, og ble senere amerikansk statsborger. Han er grunnlegger og daglig leder av Project Unified Assistance, en ideell organisasjon som arbeider for å etablere en FN-drevet humanitær flyplass i Gaza.Ahmed er kjent for sin tydelige kritikk av Hamas, og for sitt vedvarende engasjement for ikkevold, fred og reell fremgang for det palestinske folket. Med dyp personlig erfaring fra Gaza og skarpe geopolitiske analyser tilbyr han et perspektiv som utfordrer fastlåste narrativer på alle sider.***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Problemet med straighta par på spa är... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvorfor bliver man i et dårligt parforhold alt for længe? Den psykologiske mekanisme, der svarer på det, kaldes kognitiv dissonans. Det er når vores tanker og handlinger ikke passer sammen. Påstanden er, at jo mere man investerer i det, desto sværere bliver det at indrømme man tog fejl. Den oprindelige forskning på området fulgte en religiøs sekt, der forudsagde dommedag, men da dommedag alligevel ikke kom, skrev forskerne, at medlemmerne af sekten blev endnu mere stålsatte i troen. Problemet er bare, at det ikke passer. Og det har jeg først for nyligt opdaget. Sekten blev faktisk opløst, så forskerne bag det hele vildledte os, og studiet har været bredt anerkendt i årtier og været brugt til at forklare alt muligt, men altså på falsk grundlag. Det vilde er så, at det langt fra er det eneste studie i psykologiens verden, der viser sig at være ukorrekt - eller som det i hvert fald ikke er lykkedes at gentage i senere forskning, altså replicere - og derfor taler man om "replikationskrisen". I dag lægger vi altså vores tillid til hele den psykologiske videnskab på Briksen. Vært: Svend Brinkmann Gæst: Thor Grünbaum, professor og institutleder ved psykologi på Københavns Universitet Tilrettelægger: Christoffer Heide Høyer Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

I det här avsnittet pratar jag om strategier. Många strategier är mest fluffiga visioner, fina formuleringar och långa önskelistor där man vill göra allt samtidigt. Problemet är att en strategi inte handlar om att lägga till mer. Den handlar om att välja riktning och välja bort. Varför fastnar så många företag i bekväma formuleringar som "vi ska växa", "bli bättre på försäljning" eller "utveckla vårt erbjudande", utan att någon egentligen behöver förändra sitt beteende?  Om strategin inte påverkar vilka kunder man tackar nej till eller vilka beslut som tas i vardagen, då är det inte en strategi. Då är det bara ord. Avsnittet handlar också om varför det är så svårt att välja bort möjligheter. Att stänga en dörr känns obekvämt, men utan tydliga prioriteringar blir resultatet ofta att organisationen springer åt alla håll samtidigt. Jag menar att en riktig strategi ska göra det enklare att fatta beslut. Den ska skapa tydlighet, fokus och konsekvens,  inte fler tjusiga powerpoint.   * En strategi som inte leder till tydliga val är bara önsketänkande. * Företag som försöker göra allt samtidigt tappar fokus och riktning. * Det verkliga testet på en strategi är vad som prioriteras bort.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob GustavssonIntervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

Komplimang eller sliskighet? & Problemet med offerkoftan & ”Var inte så jäkla känslig!” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For en tid tilbake fikk jeg et spørsmål fra en gruppe elever på en videregående skole. De hadde diskutert influenceren Andrew Tate, og spurte meg rett ut: Hva synes du egentlig om ham? Spørsmålet kom med en viss nervøsitet, kanskje fordi Tate er en omstridt figur – beundret av noen, avskydd av andre – men uansett vanskelig å ignorere. Og jeg svarte så ærlig jeg kunne: Jeg mener at Andrew Tates innflytelse er skadelig. Han formidler et budskap som er umoralsk, egosentrisk og ribbet for grunnleggende menneskelige verdier som empati, respekt og relasjonell forståelse.Andrew Tate er ikke et isolert fenomen. Han er snarere et symptom på en større kulturell bevegelse som i økende grad verdsetter overfladisk suksess, dominans og personlig gevinst – ofte på bekostning av fellesskap, omsorg og etikk. Vi lever i en tid hvor sosiale medier gir enorm makt til personer som mestrer algoritmenes spill, men som ikke nødvendigvis har noe meningsfullt å bidra med når det gjelder menneskelig vekst, psykologisk innsikt eller sosialt ansvar.I stedet ser vi at mange unge – særlig gutter – trekkes mot et ideal som lover styrke, frihet og suksess, men som i praksis ofte fører til fremmedgjøring, empatiløshet og et tomt jag etter ytre bekreftelse. Disse idealene dyrkes i et digitalt klima hvor det å være "alfa", vinne i konkurransen og vise null sårbarhet fremstår som veien til verdighet. Problemet er bare at det motsatte ofte er sant: Når vi lukker døren til det sårbare, mister vi også kontakten med det som gjør oss menneskelige.I dagens episode skal jeg innom nettopp dette: Hva slags verdier er det vi dyrker i kulturen vår? Hvorfor får stemmer som Andrew Tate så stor plass? Hva sier dette om den mentale og emosjonelle tilstanden til vår tid? Og hvordan kan vi forstå disse strømningene – ikke bare som sosiale eller politiske fenomener, men som uttrykk for dype psykologiske lengsler og mangler?Velkommen til en kort episode hvor jeg snakker noe om maskulinitet, makt, verdier – og hva det vil si å være et menneske blant andre mennesker i en tid hvor det digitale ofte overstyrer det relasjonelle. Jeg begynner med hva jeg spontant svarte da en gjeng med ungdommer spurte meg hva jeg synes om Andrew Tate.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tisdagar i Expressen Fotboll innebär såklart "Allsvenskan med Noa & Petter" och mycket fokus kommer givetvis att ligga på IFK Göteborg. Vi måste prata om elefanten i rummet. Situationen i IFK Göteborg är akut och vi passar på att ta in Hector Junelind för att reda ut vad som egentligen händer i Blåvitt efter 6-0 förlusten mot Djurgården. Tvingas klubben agera kring tränarduon Billborn och Björklund nu?Klarar Djurgården samtidigt att int sväva iväg och få hybris inför tvillingderbyt mot AIK i helgen? Dessutom dissekerar vi AIK:s taktiska limbo under Riveiro , synar Mjällbys medvetna "traktor-PR" och tar ut listan över säsongens hittills största besvikelser – där Malmö FF:s obegripliga scouting får sig en rejäl känga. Avslutningsvis laddar vi upp inför Champions League och snackar Arsenals chanser.Glöm inte att prenumerera och gilla videon för mer allsvenskt snack varje vecka!

I ugens Radio Information taler vi om våbenhvilen og Trumps vilde trusler imod Iran. Men vi skal også forbi svinestaldene – for der blev lovet en masse i valgkampen, men bliver det ført ud i livet? Endelig prøver vi at forestille os, hvordan verden bliver, hvis Orbán taber søndagens valg i Ungarn. Din vært i denne uge er Kristian Villesen. --- I denne uge truede Donald Trump med at udslette Iran som civilisation, inden der natten til onsdag dansk tid blev indgået en aftale om våbenhvile. Chefredaktør Rune Lykkeberg er i studiet, og han ser et vist håb i, at Trump nu viser, at han vil gøre rigtig meget for at få afsluttet krigen – selv om vejen til varig fred er besværlig. Han taler også om de mulige indenrigspolitiske konsekvenser af den vilde trussel om udslettelse.  Forholdene for de søde, små grisebasser blev et centralt tema i valgkampen. Færre pattegrise skal dø, halerne skal ikke kuperes, søerne skal ikke fikseres, transporttiden skal være kortere, løfterne var mange. Problemet er bare, at man har forsøgt at forbedre forholdene i svinestaldene før, uden at det er lykkedes. Informations førende svinejournalist, Marie Sæhl, kommer i studiet og taler om, hvorvidt det rent faktisk vil lykkes denne gang – og hvad det i givet fald vil koste. På søndag skal Ungarn til valg, og taburetten vakler for første gang under Viktor Orbán, som har siddet tungt på magten i 16 år. Valget i Ungarn handler ikke bare om, hvem der skal være premierminister, det er også en slags folkeafstemning om den autokratiske styreform, som Orbán er symbolet på – og så vil resultatet selvsagt have stor betydning for EU, USA, Rusland og krigen i Ukraine. Informations tysklandskorrespondent Nina Branner har været på reportagerejse i Ungarn og er med på en telefonlinje til sidst i udsendelsen.

Çdo mëngjes zgjohuni me “Wake Up”, programi i njëkohshëm radio-televiziv i “Top Channel” e “Top Albania Radio”, në thelb ka përcjelljen e informacionit më të nevojshëm për mëngjesin. Në “Wake Up” gjeni leximin e gazetave, analiza të ndryshme, informacione utilitare, këmbimin valuator, parashikimin e motit, biseda me të ftuarit në studio për tema të aktualitetit, nga jeta e përditshme urbane e deri tek arti dhe spektakli si dhe personazhe interesantë. Zgjimi në “Wake Up” është ritmik dhe me buzëqeshje. Gjatë tri orëve të transmetimit, na shoqëron edhe muzika më e mirë, e huaj dhe shqiptare. 

Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer. I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte. ”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar.Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till? ”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”. Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist? ”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.”Regeringskrav på kongressI april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet? ”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många budgetar som var borgerliga förra mandatperioden. Hon fick inte igenom sina budgetar därför att Centerpartiet valde att inte rösta på det eller rösta på det. Då vet man inte vem det är som som styr riket, och det betraktades utifrån som ett kaos, att man inte kunde styra. Och väljarna kan inte ställa till svars den politiker som faktiskt är ansvarig”, säger Nooshi Dadgostar. Motpoler i ekonomisk politikDet lär bli svårt för Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet vill öka skatteinkomsterna till staten i år med nästan 62 miljarder kronor mer jämfört med regeringens budget medan Centerpartiet vill ha lägre skatter än regeringen. Hur ska de få ihop det? ”Det är en bra fråga. När man förhandlar beror det mycket på vilka styrkeförhållanden som gäller. Hur många röster får vi för att kunna driva igenom vår ekonomiska politik där vi tycker att vanligt folk, de har absolut inga marginaler, de ska få sänkta skatter och sänkta kostnader”, säger Nooshi Dadgostar. Vill utreda miljardärskattUtöver de skattehöjningar som finns med i Vänsterpartiets budgetmotion så vill de också vill utreda egendomskatter, som fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Nooshi Dadgostar säger att hon vill se en miljardärskatt men säger att det behöver utredas exakt hur den ska utformas. ”Det viktiga för oss för att det är effektivt och att det är rätt personer som betalar. Där är vi ganska öppna för att titta på vilken konstruktion man kan tänka sig”, säger Nooshi Dadgostar.Sänkta bensinskatter? Inför förra valet var var bränslepriserna rekordhöga på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Alla partier utom Miljöpartiet lovade då sänkta priser ”vid pump”. Nu har oljepriset åter skjutit i höjden som en följd av kriget i Iran. Tidöpartierna meddelade i veckan att de sänker skatten på bensin och diesel. Det vill även Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad vill Vänsterpartiet? Nooshi Dadgostar säger att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Men hon vill inte berätta vilken typ av stöd som Vänsterpartiet hade velat se.”Där kommer vi att återkomma inom kort med vad vi kan se. Vi kommer att vara väldigt noga med att det som hände 2022, där det blev extrema prischocker som sen drabbade hushåll och drabbade välfärd och som vi fortfarande lever med, det ska aldrig någonsin hända. Det är också en anledning till att vi behöver byta regering.” Vill ni också sänka bränsleskatter, trots era klimatambitioner? ”Problemet med, nu är det en väldigt liten också skattesänkning, är att vi vet inte om det går till kunden. Det kan gå rakt in i branschen och inte nå kunden. Det är det som är problemet när man inte ställer krav på prissänkning, de facto, utan bara sänker en skatt. Där behöver vi titta på konstruktioner. Men ingången är att prischocker kan vi inte gå med på”, säger Nooshi Dadgostar.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Andreas EricssonIntervjun spelades in fredag den 27 mars 2026.

Augusti 2024. En man ringer polisen och berättar något som låter nästan osannolikt. Han säger att han blivit bortförd av två personer som utgett sig för att vara poliser och utsatt för ett sexuellt övergrepp.Till en början möts berättelsen av tvivel. Men när polisen kontrollerar detaljerna stämmer mannens historia. En övervakningskamera fångar bilen som använts och spåren leder till ett till synes helt vanligt par. Problemet är bara att båda två verkar ha perfekta alibin.Hasse Aro intervjuar åklagaren Joel Zacharias om den märkliga händelsen, den ovanliga utredningen och motivet som visar sig gå långt tillbaka i tiden.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra – på Podplay, varje torsdag!

Lilleskole, Tillidsskole og to-voksen-ordninger. Partierne konkurrerer om nye udspil til folkeskolen i valgkampen. Altingets uddannelsesredaktør dykker ned i de problemer, som politikerne tidligere har forsøgt at løse med reformerne i 2013 og 2024 – og hvorfor skolen er blevet en politisk kampplads i den her valgkamp.Gæst: Signe Løntoft, uddannelsesredaktør på AltingetVært: Caroline Tranberg, podcastredaktørValgkampen er i gang, og tre fredage i træk fylder vi Altingets gård med debat, musik og politisk fredagsbar. Tilmeld dig her: https://www.altinget.dk/live-arrangementer/valg-2026-har-vi-opgivet-klimaetFå Altinget i 179 dage for 179 kr.: altinget.dk/dkpolSom podcastlytter ved du, at politik er mere end overskrifter. Med Altinget får du overblik, vælgervandringer og analyser - samlet ét sted. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mens dansk politik er gået ind i det dødvande, som kaldes folketingsvalgkamp, er Nej til nyt tilbage på sendeplanen efter en lille sendepause. Denne gang med gæstestjerne og beskæftigelsesminister Kaare Dybvad, som drøfter spørgsmålet om udenlandsk arbejdskraft med vores faste panel. Det handler også om krigen i Iran og så naturligvis det allestedsnærværende spørgsmål om forholdet mellem tab og modernitet. Måske er nostalgi faktisk en god politisk platform? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt

Jim Barclay hittas mördad på sin gård i Wonnangatta, en avlägsen och svåråtkomlig dal i Victorias högland. Misstankarna faller direkt på John Bamford, en man som Jim nyligen anställt som kock och som är känd för sitt heta temperament. Problemet är bara att ingen kan hitta John. Skrivet av Sofie Karlsson. Klippt av David Oscarsson. Berättat av Dan Hörning. Vill du att Olösta mord ska fortsätta att komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon; https://www.patreon.com/olostamordHar du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt.Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Mail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/Det här är en podd av Dan Hörning och David Oscarsson.Följ Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 538 blir det en kär återkomst av ett ämne som vi diskuterade för flera år sedan – varför blir vi trötta när vi anstränger oss? Senast vi hade uppe den här frågan för en djupdykning var avsnitt 177. Sen dess har det endast skett mindre förändringar och framsteg utan någon större revolution. Men Tim Noakes, även han ett återkommande namn, påstår nu på sociala medier att han har kommit på något revolutionerande. I en lång narrative review med titeln Carbohydrate Ingestion on Exercise Metabolism and Physical Performance påstår det räcker med 10 gram kolhydrater i timmen räcker för maximal prestation och att undvika att gå in i väggen. Problemet med modellen är att den bygger på en halmgubbe och ignorerar en hel del studier, även studier som är utförda av Noakes själv. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob har spelat fotboll (00:07:32) Introsnack - Wille har börjat cykla (00:10:41) Tim Noakes har en ny modell för vad som orsakar trötthet (00:13:51) Lite reflektioner kring NotebookLM (00:15:46) Tidigare modeller kring trötthet vid fysisk aktivitet (00:35:54) Tim Noakes historia inom tränings och kostvärlden (00:38:57) Noakes tidigare modell - central governor (00:43:40) Tim Noakes nya modell och marknadsföringen av den (00:46:46) Artikeln verkar skriven för att användas som argument på sociala medier (00:48:54) En halmgubbe och utelämnade studier (00:55:36) Lågt blodsocker kan vara det som hindrar en att fortsätta (01:06:59) Exempel på en utelämnad studie (01:10:45) Det är skrivet för att fungera som ett retoriskt knep i miljöer där frågan inte ska lösas (01:19:05) Lite exempel på sågningar från fysiologer och tidigare adepter till Noakes

Dra Kraken bortåt glaset, så sett vi oss og ser: en rykende fersk, norsk monsterfilm signert Pål Øie? Ja takk!Et lite fiskeoppdrettsanlegg, med en grådig sjef, har kommet opp med en banebrytende oppfinnelse, hvor lakselus drepes ved hjelp av lydbølger. Pumpet ut på en spesifikk frekvens, så er metoden både effektiv og naturvennlig. Problemet oppstår når japanske investorer skal komme på besøk, og den grådige sjefen vil forsikre seg om at all lus holder seg milevis unna, og hemmeligholder at han har gitt ordre om å øke frekvensen. Det blir fort tydelig at fjorden, og dens beboere, reagerer. Marinebiologen Johanne må tilbake til gamle trakter for å sjekke ut hva som foregår. Spørsmålet er bare om det er i tide. Monsterfilmer er det nye store innenfor norsk film, men hvordan er Kraken i forhold til Troll og Troll 2? Er den verdt å bruke tiden på? Gjett hvem som har fire tomler og har svaret?I studio: Chris og Kurt Vignett fremført av: Filmjunkiene v/Ivar Nikolai Fallet og Aleksander U. Serigstad

I dag skal vi snakke om noe som for bare få år siden ville hørtes helt science fiction ut: kunstig intelligens i møte med menneskets indre liv.For hva skjer egentlig når vi begynner å bruke maskiner til å snakke om følelser, frykt, skam, valg og identitet? Kan kunstig intelligens hjelpe oss å forstå oss selv bedre – eller risikerer vi å outsource noe av det mest menneskelige vi har?Denne episoden handler om akkurat det spennet: mellom mulighet og fare, mellom terapi og teknologi, mellom håpet om hjelp og frykten for forenkling.Bakgrunnen for denne samtalen er et prosjekt jeg har jobbet med det siste året, som heter BeBalanced.ai. Det er et forsøk på å gi nytt liv til alt det materialet jeg har laget gjennom SinnSyn, bøkene mine og årene i terapirommet – nesten som om jeg har ansatt en digital bibliotekar på mitt eget faglige arkiv.SinnSyn har i over ti år vært en slags faglig dagbok for meg: hver episode et forsøk på å forstå litt mer av menneskets indre liv. Problemet med podkaster, bøker og artikler er bare at de ligger der – passivt. De må finnes. Og de må finnes til rett tid.Med BeBalanced.ai har jeg forsøkt å snu det på hodet: I stedet for at du leter etter riktig episode, kan du snakke om det du står i akkurat nå – og få tilbake akkurat det perspektivet, den øvelsen eller den refleksjonen som passer best i øyeblikket.Det er en AI-veileder bygget som det som kalles en RAG-modell – det betyr at den ikke bare finner på svar, men henter innsikt fra mitt eget materiale: podkaster, tekster, øvelser og foredrag. På mange måter er det en slags kloning av meg selv – på godt og vondt.Men viktigere enn teknologien er ambisjonen bak:Jeg tror ikke terapi handler om riktige svar. Jeg tror det handler om rom.Om å gjøre det indre livet større, mer nyansert, mer fleksibelt.Derfor har jeg brukt mye energi på å lage en AI som ikke er en «ja-maskin», men en veileder som er vennlig og validerende – og samtidig perspektiverende, utfordrende og litt uroliggjørende på en konstruktiv måte.I denne episoden får du høre en samtale jeg hadde med nettverket KI-geriljan, der vi snakker om hvorfor kunstig intelligens kan ha en plass i psykisk helse, hva som er de store fallgruvene, og hvorfor man må være ekstremt varsom – samtidig som man ikke bør være helt redd.Så dette er en episode om teknologi.Men først og fremst er det en episode om mennesker.Og om spørsmålet:Kan vi bruke kunstig intelligens til å utvide det menneskelige rommet – i stedet for å gjøre det mindre?Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Altemark är tillbaka i podden. Denna gång diskuterar vi en artikelserie på två delar som Martin publicerade strax innan nyår. Titlarna på artiklarna är, Reading Borges part 1: No one actually wants a forest och Reading Borges part 2: Repetition without repetition. Den första artikeln handlar om hur svårt det är att veta var man är på väg när man tränar idrottare. Det finns många som målar upp fina kartor över hur progression och utvecklingen ska gå men alla som har arbetat med de här frågorna i praktiken vet att det i princip aldrig blir så att kartan stämmer fullt ut. Och en tränares uppgift är att hjälpa idrottaren att navigera inom den komplexiteten. Den andra artikel fokuserar på lärande och betydelsen av att få till en lagom stor utmaning under varje träningspass för att få en fortsatt utveckling utan att göra det för svårt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:18) Veckans gäst, Martin Altermark är tillbaka (00:06:36) Martins tävlande på veteran-SM i velodromcykling (00:16:46) Dagens ämne är en artikelserie på två delar av Martin kring träning och utveckling (00:23:25) Kan du ha för stort fokus på fler reps och tyngre vikter när det gäller progression? (00:30:41) Vilken roll har specificitet när man tränar på gymmet? (00:33:32) Variationens roll vid inlärning (00:38:19) Hur gör man saker lite svårare så utmaningen blir lagom bra? (00:43:37) När är en övning för lätt? (00:47:44) Det är bra om det tar lite tid innan en övning blir lätt (00:51:14) Försök att få till konsekvenser när någon gör en repetition dåligt (00:53:03) Visar kroppsspråket att träningen är lite utmanande och stimulerande? (01:00:29) Berätta vad som är bra och inte bra istället för att bara säga "bra" eller "synd" (01:02:44) Kan man minska överansträngningarna kring axlarna i funktionell fitness och crossfit? (01:08:15) Problemet när progression bara ses ur perspektivet tyngre vikter (01:15:59) Martins syn på hur öppna och mer stängda idrotter bör träna på gymmet (01:20:59) Träning för hälsan (01:32:48) Hur inför man brus samtidigt som man bibehåller en riktning?

Një podcast për shëndetin, ndryshe nga të tjerët! “Shëndet me Almën” sjell për ju informacion të saktë, me gjuhë të thjeshtë për shëndetin dhe mirëqenien. Çdo të hënë, gazetarja Alma Demiraj me një karrierë të gjatë në fushën e shëndetësisë, do të diskutojë me mjekë profesionistë shqiptarë dhe të huaj tema që na prekin në jetën e përditshme; që nga zemra te diabeti, nga ushqyerja te shëndeti mendor. Informimi i saktë është hapi i parë për një jetë të shëndetshme.

Pia Kjærsgaards søn Troels Gamst er ansat i DF som seniorkonsulent. Problemet er, at han ifølge flere kilder, som Frihedsbrevet har talt med, er inkompetent og ubehagelig, har raserianfald og er grænseoverskridende. Problemet er, at de ansatte har svært ved at gå til tillidsrepræsentanten. Det er nemlig Pia Kjærsgaard. Trump har delt personlige korrespondancer med både NATOs generalsekretær Mark Rutte og fra præsident Macron. Trump har også sendt noget, der ligner et trusselsbrev til den norske statsminister Jonas Gahr Støre. Højesteret har frikendt en mand for at skrive racistiske jokes på en hjemmeside. Vi har besøg af komiker Brian Mørk, der var parat til at gå i fængsel med manden, hvis han skulle blive dømt. I panelet sidder også Sarah Iben Almbjerg, Mads Brügger. Din vært er Ditte Okman og programmet er produceret af Sarah Bech. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Videoproducer: Katrine StrangholtRedaktør: Andreas ØstergaardLink til video: https://www.youtube.com/live/70XC6mIxLzESee omnystudio.com/listener for privacy information.

Anna Axfors blir eld och lågor när hon läser om en ny dejtingapp i Dagens Nyheter. Nu ska människor äntligen hitta riktig kärlek med hjälp av AI och slippa det desperata svajpandet. Problemet är bara att appen inte finns. Inläsare: Staffan Dopping

Vi har vendt det sidste blad i den gamle kalender, og nu tager vi hul på et nyt. Det er nu, mange af os sætter mål, og nytåret er faktisk et rigtig godt tidspunkt for nye mål. Nytår og andre tidsmæssige milepæle som f.eks. fødselsdage, den første dag i hver måned og mandage giver os ekstra motivation til at gøre noget nyt.Forskning fra bla. Katy Milkman i "the fresh start effect" peger på, at vi er mere motiverede til at foretage positive ændringer på disse tidspunkter. Problemet er selvfølgelig, at det ikke er nok at sætte et mål. Vi skal også nå det, og det er sværere end som så. Derfor er der mange planer, der kuldsejler allerede her i januar.Det er visse ting, der gør det svært for at os ændre vaner og opnå vigtige mål. Og i dag taler jeg om 4 af de vigtigste ting, der forhindrer dig i at nå dine mål, og det er: SelvkritikModstandImpulsivitetGlemsomhedI podcasten i dag taler jeg om, hvad psykologien peger på, kan hjælpe dig med at overvinde de forhindringer og komme i mål med de ting, du gerne vil ændre, nye vaner, du gerne vil implementere eller udfordringer, du gerne vil stille dig selv her i 2026.I podcasten nævner jeg min netop afholdte nytårsworkshop (tilgængelig til 15.1.): Her er link til optagelsen af nytårsworkshoppenJeg nævner også Louise Hays bog: Trust Life, som inspirerede mig til at lave mit årsforløb "Daglig Ro"Jeg nævner også mit årsforløb Daglig Ro, som du kan læse mere om her: Mere om Daglig Ro