Podcasts about problemet

När är det dags att stanna upp och fråga: "Vänta lite nu..."? I det här avsnittet möter vi föreläsaren och författaren Klas Hallberg i ett samtal om varför regler ibland står i vägen för verklig nytta – och hur vi kan återta vår omdömesförmåga."Rätt" räcker inte – exemplet ÅkeKlas berättar om Åke, 90 år, som träffat 66 läkare och fått 15 antibiotikakurer – utan att någon gjort fel, men utan att någon hjälpt honom. Det blev startpunkten för boken Rätt räcker inte, som Klas skrivit tillsammans med professorn Per Kristensson.Processperfektion utan värdeKlas lyfter också tre problem med det han kallar processperfektion utan värde: Tjänstepersoner gömmer sig bakom regelverk för att slippa ta ansvar.Systemet ger illusion av kontroll, men verkligheten får lida.Människor reduceras till dålig AI, vilket gör att de tappar mening i jobbet.Vi behöver mer SNHK-förmågaSå vad är lösningen? Att återerövra vår omdömesförmåga, menar Klas. Att våga pausa och fråga: "Är detta rimligt?"Men det kräver mod – och träning. Klas introducerar SNHK-metoden: Sitt Ner Håll Käften. Det är hans sätt att prata om meditation – ett verktyg för att träna på att observera sina egna tankar, utan att reagera direkt.Algoritmer vs. omdömeAlla arbetsplatser har både algoritmiska (exakta) och heuristiska (bedömningsbaserade) processer. Det är okej. Det viktiga är att vi vet vilken typ av situation vi befinner oss i.En pilot följer algoritmer när planet ska lyfta. Men när något oväntat händer på 10 000 meters höjd – då måste pilotens heuristiska träning ta över. Samma sak gäller i våra organisationer.Problemet uppstår när vi inte längre vet var gränsen går – eller när vi blivit rädda för att tänka själva.Key takeaways från Klas Hallberg

Bakgrunden till den katastrofala hanteringen av sexövergrepp inom den katolska kyrkan är dess livsförnekande och sexualfientliga människosyn. Det skriver författaren Patrik Stigsson i en slutreplik om Påven och pedofilerna. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det är onsdag och ni vet att då är det panelsamtal som väntar i Studio Allsvenskan!Hugo och Tim får som vanligt sällskap av Jonas Dahlquist i studion för att diskutera heta snackisar från Allsvenskan.Men denna onsdag sätter sig Henke på bänken då Mikael Stahre kommer in som fjärde panelmedlem.Vi pratar förstås om allt som hände på Stahres 50-årsfest i helgen. Hur vild var den? Vilka från Allsvenskan var där? Och vem var stökigast?Utöver det pratar vi om Allsvenskan 2025 generellt där Stahre har sett allt. Vad har han fastnat extra för? Vad är det som skaver i Malmö FF?Det blir som vanligt en hel del anekdoter som både Jonas och Stahre bjuder på.Ett avsnitt utöver det vanliga.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Jeg (..) formaner dere da til å vandre verdig det kall dere ble kalt med, med all ydmykhet, mildhet og tålmodighet, så dere bærer over med hverandre i kjærlighet..." (Ef. 4, 1-2)Paulus gjentar flere ganger i brevene sine, at han formaner. Det er viktig med formaninger, men alle formaningene er ikke like viktig for alle. Da de tre sønnene våre gikk på skole, trengte han ene å høre: "Skriv så fint du kan!", mens han andre trengte å høre: "Du skriver fint nok, fokusér på å bli ferdig!". Den tredje ble faktisk bedt om å bråke litt, så læreren faktisk kunne kjefte på ham noen ganger. Hun så at han prøvde å være for grei og holdt inne mye energi og godmodige spillopper. Problemet er når formaninger blir gitt i plenum, de gjelder ikke alle like mye. Tenker vi på det når vi hører forkynnelse?Hvem vi er som person, og hvor i livet og troen vi er, virker inn på hva vi trenger å høre. Noen trenger å slippe opp, andre å stramme inn. Vi kan øve oss i å sile når vi lytter, så de formaningene vi virkelig trenger får virke i hjerte og sinn!Det betyr ikke at vi skal sile vekk det vi ikke har lyst til å høre, men det betyr at vi skal tenke igjennom om de formaningene som vi hører, om de faktisk gjelder oss eller om de gjelder noen andre. Så skal vi få være frimodige der vi er, og vite at det som vi virkelig trenger å høre, det vil Jesus vise oss.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Vi börjar avsnittet med världshistoriens längsta intro. 14 minuter! Det är en tredjedel av avsnittet. Och introt handlar om muskelbyggande. Joe Rogan hade varit stolt.Sen snackar vi känslor och att blotta sig. Mamma hade varit stolt. Ja jag tror faktiskt mamma hade varit stolt.

I dagens avsnitt intervjuar vi ordningskonsulten Caroline Östling om varför det kan vara en bra idé att ta hjälp med hemorganisation.“Problemet är inte att man inte kan. Problemet är att man inte gör.”Hur ett samarbete med Caroline kan gå till:Du bokar in en husesyn – och nej, du ska inte städa innan!Du får en projektplan med ungefärligt antal dagar.Sedan sätter ni igång: du är med och bestämmer vad som ska rensas, Caroline vägleder – men du behåller allt du vill!Det som blir kvar organiseras utifrån hur du rör dig i ditt hem och vad som är logiskt för dig.Några viktiga insikter från avsnittet:Det handlar inte om att inte kunna – utan om att inte göra.När man ger 100 % på jobbet finns det ofta lite energi kvar till hemmet.Målet är inte att skapa ett Instagram-hem, utan ett funktionellt hem.Om du bor med andra: kompromissa och sätt gemensamma regler.Om partnern säger "Det där kan vi göra själva" – sätt en deadline: “Om vi inte har gjort det här inom tre månader tar vi hjälp.”När det är svårt att hålla ordningen:Då är det ofta systemet som brister – inte du.Strukturering är inte något man gör en gång för alla. Det är en process.Fundera på vad som är hindret. Är det för krångligt att plocka undan?Plockvänligt = undanplocksvänligt.Sentimentala eller svåra beslut?Ha en minneslåda.Vänta med beslutet ett halvår/år.I början känns allt viktigt – men det blir lättare att släppa taget.Sälj/skänk så att sakerna kommer till nytta.Du får ha en “bra-att-ha-låda”!3 snabba strukturtips:Prioritera: Vad skaver mest? Välj max tre områden – och börja där.Beslutsmuskeln: Träna på att fatta snabba ja/nej-beslut. Det går lättare ju fler du tar.Tajma dig själv: Sätt en timer på t.ex. 10 minuter – ofta får du mer gjort än du trodde.Bonusinsikt:Det är lätt att fråga “Var ska den här stå?” – men den riktiga frågan är:“Vill jag ens ha kvar den här?” Veckans prova-på: Få klarhet i priolistan – Om jag får hjälp av Caroline en dag, vad vill jag att hon ska tackla då.Pröva din egen struktur: Varför har jag placerat sakerna där? Finns det något jag skulle ändra för att få det smidigare?Musik: Simon LundbergFrågor? Fyll i kontaktformuläretFacebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp, Strukturpodden.Stötta Strukturpodden genom Patreon, att köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer.I samarbete med Mediamyran. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

E ftuar në “Live From Tirana” me Ronaldo Sharkën, ka qenë psikologia Ermela Shllaku. Ajo ka folur më shumë për problemet e adoleshentëve sot, shëndetin mendor, por dhe për prindërimin…

Ensomhetspartiet og Partiet Fred og Rettferdighet har denne uka møtt kritikk. Er mikropartiene demokratiets sikkerhetsventiler, eller bidrar de bare til å lage medieshow av politikken? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska man bete sig med kollegor? Dessa bekanta som man spenderar så mycket tid med varje dag. Ska man vara mellanmjölk och flyga under radarn? Eller ska man vara det perverterade psykfall man faktiskt är?

Skyldes de unges mistrivsel deres digitale liv? Tager de skade af at være på sociale medier? Har skærmene en negativ effekt på deres liv?Mange forældre i dag vil nok sige ja - men førende forskere på området mener, at det slet ikke er tilfældet. I dette afsnit er Brit Jensen taget til konference på Videnskabernes Selskab.Medvirkende: Lektor Sophie Foster, University of Sussex Professor Martin Korte, Braunschweig UniversityProfessor Candice Odgers, Psychology and Social Behavior University of California. Professor Andrew Przybylski, University of Oxford.Tak til Bjørg, Tadeas og Edith for at dele ud af deres online erfaringer.Serien er lavet i samarbejde med Center for Tracking and Society på Københavns Universitet. Støttet af Carlsbergfondet.– Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvor bliver løsningen af? Problemet med afviste og udviste udlændinge på tålt ophold har været diskuteret i årtier, men ingen politikere har hidtil evnet hverken at få dem ud af landet eller væk fra gaderne. I dag sidder de på Kærshovedgaard. Engang skulle de sendes til en øde ø. Det blev ikke til noget. Lars Kaaber og Andreas Karker taler med Danmarksdemokraternes ordfører Betina Kastberg om, hvorfor politikerne skubber aben rundt i stedet for at løse problemet.

Ole Petter har fått en fyr til å fikse sykkelen sin, igjen.Jørgen har spilt Star Wars-Fortnite.Victoria strøyk på eksamen på grunn av tull og tøys.Folk er bekymra for IT-søkertalla.Kommunetopp går av i Tromsø etter AI-skandale, og vi filosoferer rundt problemet AI aldri kan løse. kode24-klubben har en vitsetegning.Arild har en vits, ingen tegning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?Det kan man enkelt sammanfatta så här:Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.Vad trygga grupper görEn norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kon har vandrat från dyrkat gudaväsen till hornlös mjölkmaskin och metanrapande klimatbov. Ann-Helen Meyer von Bremen följer hennes väg in i fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I begynnelsen var kon. Audhumbla gav di åt jätten Ymer och slickade rimfrosten från stenarna och skapade på det viset Bure, han som blev gudarnas förfader i den nordiska gudasagan.I begynnelsen var kon, inte bara i den nordiska mytologin utan även i många andra skapelseberättelser och religioner. Den egyptiska Hathor, återfödelsens gudinna, födde varje morgon fram solen och bar den mellan sina horn. Israeliterna lät döda 3 000 av sitt eget folk för att de dansade runt guldkalven, en symbol för guden Baal och stark konkurrent till Jahve. Hinduismen har flera gudomliga nötkreatur. Tjurguden Nandi har stark koppling till Shiva och Nandi bär också de döda hinduernas själar i Vietnam, till Indien. Kogudinnan Surabhi, mor till alla kor, skapas när gudar och demoner kärnar det kosmiska mjölkhavet. Hela Vintergatan är för övrigt skapat av komjölk, när Krishna och mjölkerskornas gudinna Radha, råkade spilla ut drycken över hela himlen. I den grekiska mytologin är det istället gudinnan Heras mjölk som ger upphov till Vintergatan, eller Milchstrasse, Milky Way, Voie lactée eller Melkeveien som det heter på andra språk.Hur kommer det sig då att detta djur som inte bara i religioner utan också i människors vardagsliv så starkt har förknippats med skapelse, liv och fruktsamhet, i dag ses som ett hot mot vår existens? Eller rättare sagt, hennes rapar?Den ko som är den vanliga i Sverige, Bos taurus, härstammar från uroxen som var en imponerande bjässe. De största tjurarna hade en mankhöjd på två meter, kunde väga över ett ton, hade väldiga horn och ansågs vildsinta. Julius Caesar menade att de inte gick att tämja ens som kalvar. Så varför ge sig i kast med dessa farliga djur? Människan hade redan tämjt geten och fåret och det fanns gott om vilda djur där boskapsskötarna etablerade sig.En teori är att det inte var mjölken eller köttet utan rituella skäl bakom domesticeringen. De stora hornen sågs som symboler för himlakroppar som månen, med koppling till fertilitet. Kon blev också snabbt en statusmarkör och symbol för kapital. Ordet fä för boskap betydde ursprungligen egendom och latinets, pecunia, pengar, kommer från pecus, boskap. Fortfarande är rollen som flyttbart kapital, bytesmedel och status, den viktigaste rollen för kor i många boskapskulturer.Under lång tid sågs kon som något mycket värdefullt - religiöst, ekonomiskt men också som sällskap. Det finns många skildringar i litteraturen och filmen över den nära relationen mellan kon och människan. I novellen ”Skiljas från sin vän” skildrar lappmarksläkaren och författaren Einar Wallquist detta när han skriver om Mor Katrin som blivit gammal, sjuk och övertalats att skicka kon på slakt. Men det är inget lätt beslut. ”Kossan var hennes enda sällskap, hennes riktiga vän, som hon kunde få prata med så mycket hon ville i sin ensamhet och som hon mötte tillgivenhet av.”Efter nattens sömn ändrar hon sig dock och bestämmer sig för att säga nej till slaktaren: ”Ty det skulle han veta, att ömhet och sällskap och en ko, det säljer man inte!”I Sverige brukar det heta att malmen och skogen har spelat en stor roll för framväxten av det moderna Sverige, men man skulle också kunna nämna kon. Det var runt henne och hennes mjölk, kött, kalvar, gödsel, hud och dragkraft som det mesta kretsade inom lantbruket. Det var försäljningen av hennes smör och ost som gjorde det möjligt för lanthushållen att skaffa de saker som man behövde. Kon står också i centrum när Sverige anammar de nya jordbruksmetoderna från Europa under 1800-talet. Då börjar man bland annat att odla vall (en blandning av gräs och kvävefixerande grödor som klöver) på åkrarna. Det här gav inte bara mer mat till fler kor utan även till fler människor och fler händer kunde sättas i arbete, vilket var en förutsättning för industrialiseringen.Samtidigt som jordbruket börjar kommersialiseras under 1800-talet, växer statarsamhället fram. Herrgårdarna specialiserar sig på mjölkproduktionen som kräver mer arbetskraft och billig sådan. Statarna jobbar hårt och länge, bor i eländiga bostäder och får sin lön främst i form av stat, det vill säga i form av mat från gården. För statarfruarna innebär makens anställning ett extra gissel.”I stället för att hälsas med tillfredsställelse som en extra inkomstkälla har statarhustruns mjölkningsplikt nästan kommit att bli statsystemets värsta plågoris, dess vita piska”.Ivar Lo-Johansson beskriver träffande vad som har hänt. Mjölkningen som tidigare var något positivt, har blivit en plåga. Det vi ser, är början på den industrialiserade lagården.Om kvinnan var slaven i herrgårdarnas mjölkgårdar har kon alltmer axlat den rollen. Descartes syn på djuren som maskiner, har nu blivit verklighet i många av världens mjölkfabriker. De bönder som fortfarande spjärnar emot denna utveckling, ses som bakåtsträvande idealister. Dagens industrialiserade mjölkko är omgärdad av maskiner. Hon matas och mjölkas av maskiner, maskiner tar hand om hennes gödsel, mäter när hon är brunstig och reglerar hur mycket hon ska äta och mjölka. Bonden blir allt mer frånvarande. Hen sitter i sitt kontor och studerar all info från maskinerna. Att gå utomhus och beta, som är det mest essentiella för en ko, anses hon heller inte längre behöva eller klara av. Dyra maskiner vill man helst inte ta ut ur garaget.Problemet med maskiner är att de ger ifrån sig utsläpp. I kornas fall handlar det främst om växthusgasen metan. De har alltid rapat metan, precis som älgarna, rådjuren, hjortarna och de andra vilda idisslarna, men till skillnad från viltet räknas numera metanet från de tama idisslarna som antropogena utsläpp, påverkade av människan. Men även viltet regleras av människan, i form av jakt, skogsbruk, lantbruk, trafik, naturvård och byggande av infrastruktur och bostäder. Mänsklig påverkan har fått viltet att kraftigt öka, jämfört med mitten av 1800-talet då många djur var mer eller mindre utrotade. Ändå gäller inte samma måttstock för dem som för tamdjuren, trots att antalet kor, får och getter har minskat radikalt under samma period.Anledningen är kanske att vi ser viltet om en del av naturen, medan kon är mer en kugge i mjölk- och köttmaskineriet? Därmed viktas hennes metan lika tungt som metanet från utvinningen av fossila bränslen. Lösningen på problemet är lika industriell den, en kemikalieblandning som ska minska kons metanavgång genom att förändra hennes matsmältning.Människan tämjde uroxen för dess gudomliga horn. I dag har människan gjort de flesta kor hornlösa, genom avel eller genom att bränna bort hornanlagen hos kalven, allt för att passa in i matfabriken. Vi verkar inte behöva några gudar längre, kanske inte ens några kor. Men däremot en aldrig sinande ström av maskiner.Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist, författare och deltidsbonde. Tillsammans med Gunnar Rundgren författare till boken ”Kornas planet” (2020).Essän producerades av Ann Lingebrandt

Episode 157: Hvordan stoppe før det går for langt?

Avsnitt 98: Vad är problemet? Den frågan ställer vi oss, ännu en gång när det gäller en viss tysk tennisspelare. Utöver den frågan manglar vi oss sedan igenom en massa annat om hockey, SHL's finalspel och så grustennis, igen. Vi gör det med ett INNEHÅLL. Som alltid. Som brukligt, luta dig tillbaka och njut av vad herrarna Aronsson & Park bjuder på.Njutbar lyssning, som alltid Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans fullmatade Pazzapodden tar avstamp i CL-semifinalerna som fick se ett mycket märkligt franskt haveri, går vidare med en imponerande MFF-insats mot ett mer mänskligt Hammarby som nu också saknar sportchef och avslutar med en stekhet seriefinal och nomineringar till Månadens Spelare - April!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avamerikanisering och jakten på den perfekta webbstacken. Fredrik och Kristoffer börjar med kaffesnack för att sedan diskutera mönster för fönsterhantering och livet i övrigt. Ett universalmönster: Saker ska inte ändra på sig om inte jag ber om det. Sedan diskuteras Kristoffers jakt på en bra webbstack. Och varför blir inte fler projekt och stackar bara klara och slutar ändras hela tiden? Att av-amerikanisera sitt liv: svårt, men kanske givande. Kristoffer har funderat över det mesta i mjukvaruväg, från e-post till backup och servrar, inklusive webbläsare. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Aeropress Bartek och Kompilator Jura ENA 8 Fransk press Hario switch Chemex Hayao Miyazaki Dokumentären om skapandet av Pojken och hägern Patterns och Christopher Alexander Lazyvim The nature of order - efter patterns Next.js Strapi Axum Deno Opentelemetry Prometheus Bun Zig Peter Thiel uv BETH-stacken Elysia - ramverk ovanpå Bun Turso HTMX Carson Gross ORM Vercel Prisma - ORM Elysia-dokumentationen Common lisp Hunchentoot Clojure Elm Stöd oss på Ko-fi! Peertube Ecosia - tysk webbläsare Bing Zen browser Arc Firefox Vivaldi - den enda webbläsaren som är kraftfull nog för dig … ? Chromium Startpage - blandar Google och Bing Glesys Fastmail Tuta Infomaniak Protonmail Openstreetmap Here wego Osmand Waze Tomtom Pixelfed Codeberg Thomas Boerger Gitlab Coolify Gogs Gitea Forgejo Tailscale Wireguard Mullvad Proton pass 1Password Bitwarden Backblaze Rogue amoeba Obsidian Ladybird Caddy cloud-init Fail2ban Hugo Antirez Redis We are destroying software Web components Titlar En elefant som badade i Loch Ness In i franska pressen Jag är en enkel man En film gjord om honom, för honom Mönster i ditt liv Den perfekta webbstacken Problemet med Deno är att det inte fungerar Slideware VC-fundat av världens sämsta människor Galna hästen bakom HTMX Fungerar det? Troligtvis inte Vercelfällan BEH-stacken Allting är fossilerat Det är färdigt Standarden är färdig Jag kan inte bli av med Apple Svaret är nej Vi planterar träd när du tittar på reklam Jag bor där jag inte bor Bygga sin egen karttjänst Jira för Git Monsterbackup på Hetzner

Det är ett otacksamt arbete att försöka hjälpa världen. Alla bara klagar och klagar. Bill och Tobias sliter och kämpar, avsnitt efter avsnitt, men ingen tack får de för det. Det gnälls och det gnys men när det kommer till att göra världen till en bättre plats så är det enbart PP som ens lyfter ett finger. Det är väldigt synd om oss och det är ert fel.Programmet presenteras av:⊹₊✧˖°.Snuskaffe!⋆˙⟡♡˚⊹₊SNUSkigt gott!₊˚⊹♡

I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Vikingarnas invasion av England Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så kallade CDN-nätverk, till exempel Cloudflare, har många fördelar. De gör att webbsidor laddar snabbare och att webbplatser kan stå emot överbelastningsattacker. CDN-nätverk har dock även nackdelar, något spanska internetanvändare har blivit varse om. Spanska fotbollsligan ”La liga” har fått de inhemska operatörerna att blockera IP-adresser som är kända för att strömma illegala IPTV-sändningar. Problemet är att dessa IP-adresser tillhör CDN-nätverket Cloudflare. När de spanska operatörerna blockerar IP-adresserna blockeras därför också många helt orelaterade och fullt legitima webbplatser. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Cloudflares otillräckliga kundkontroll och konsekvenserna som uppstår när Cloudflares IP-adresser blockeras. Ämnet är högaktuellt i Sverige eftersom Patent- och marknadsdomstolen precis har krävt att operatören Tre blockerar åtkomsten till flera illegala IPTV-tjänster där minst en av tjänsterna ligger i Cloudflares CDN-nätverk. Podduon pratar också om hur Microsoft återupplivar Tillbakablick (Microsoft Recall), NordVPN:s skrämselpropaganda och NAS-servertillverkaren Synologys nya krav på att kunderna köper Synologys egna hårddiskar. Det sistnämnda är ett anmärkningsvärt krav eftersom Synology inte tillverkar några hårddiskar. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd297.

Det lyder som noget fra en Anders And historie, men det er ramme alvor og big business. Det handler om sjældne jordarter. En blanding af ædelmetaller og mineraler, som hives op fra undergrunden, og som er essentiel for at stort al elektronik fra iPhones til avancerede militærsystemer kan fungere. Problemet er for den vestlige verden, at ét land stort set har monopol på at udvinde og raffinere jordarterne - Kina. Og nu begynder Riget i Midten at for alvor at rasle med sablen og gøre det svært for at importere fra deres skattekiste i undergrunden. Lyt til denne uges Finans Global, og bliv klogere på, hvorfor Kina sidder på næsten alle de vigtige jordarter, og hvilke konsekvenser det vil have, hvis USA og Europa ikke længere får adgang til dem. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Mads Ring.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Du skal møde en investor. I skal indgå en aftale, og du skal til at FORBEREDE dig på forhandlingen. IKKE salget, for lige nu går vi ud fra at valget sådan set ER truffet på begge sider: Investeren vil gerne investere, og du vil gerne investeres i. Men helt præcist: Hvad skal aftalen lyde på? Hvilket beløb og for hvor stor andel i virksomheden, tidsfaktorer osv. Problemet er: Mange er vældig gode til at forberede sig - i den ene halvdel, nemlig fakta. Dvs. man kender sine tal, sit marked og sin business. Den anden halvdel - forhandlingens STRATEGI - mangler de fleste at forberede. Derfor går de ind i forhandlingen og er nærmest strategisk blinde. Men lyt til denne episode hvor vi taler om det geniale STRATEGISKEMA. Når du har lært at bruge det, bliver du en helt anden - effektiv! - forhandler. Dette er episode 2 af podcasten FORHANDLING MED KAARE OG KASPER, hvor jeg som forhandlingsrådgiver taler med serieiværksætter Kasper Holst Hansen. Han stod bag MatematikFessor og er i dag direktør i Flying Bizkit.

Skriv på vår namninsamling för att göra Svullo till en valbar karaktär i nya Mario Kart!Vi pratar om boken The Game av någon anledning.Sen pratar vi om ungdomarna och hur vi ska förhålla oss till dem.

Ky është një emision që ka për qëllim informacionin mjekësor për dëgjuesit në lidhje me simptomat e para të disa sëmundjeve dhe kurimin e tyre. Mënyra e rrëfimit të pacientëve sesi nisin simptomat e para në formën e rrëfimeve, vizitat tek mjeku, rrëfimet e mjekëve për dyshimet e tyre në lidhje me diagnozën e saktë, vendosja e saktë e diagnozës dhe fillimi i kurimit. Bashkëpunim me mjekë të njohur dhe personazhe të njohur të cilët kanë pasur eksperienca sëmundjesh. Ky emision ka si synim informimin e publikut mbi të rejat në fushën e mjekësisë, kërkimet, teknologjitë e reja dhe gjithçka tjetër.

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till. Framför allt har hon genom debatter i flera olika miljöer på ett bra sätt argumenterat för att vården idag lägger för mycket av sina resurser på åtgärder som påstås vara förebyggande men som i själva verket saknar evidens för att göra någon större nytta. Samtidigt som de har undanträngningseffekter på annan vård som gör att det blir svårare för de som faktiskt är sjuka att snabbt får den hjälp de behöver. Du kan till exempel läsa de här två artiklarna i läkartidningen, Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt och Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare. Minna har också en bra artikel i BMJ där hon för fram begreppet Time Needed to Treat som en betydelsefull parameter när man ska välja behandling inom vården, Sacrificing patient care for prevention: distortion of the role of general practice. För hennes forskning och arbete för att låta allmänläkare lägga mer av sin tid på saker som spelar större roll har Minna de senaste åren bland annat fått pris som ”Årets allmänläkarvän” av Svenska distriktsläkarföreningen och ”Årets Lejon” av Svensk förening för allmänmedicin. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:52) Introsnack - om Willes nya hund (00:06:40) Veckans gäst, Minna Johansson, allmänläkare occh forskare (00:08:25) Forskning som ett utlopp för frustrationen som kan uppstå när man jobba kliniskt på vårdcentral (00:10:58) Livsstilsråd är inte alltid önskade och även när de förmedlas på ett bra vis har de tveksam nytta (00:13:17) Problemet med undanträningseffekter när vården inte får prioritera själv (00:14:32) Time Needed to Treat som en viktig del att beakta när vi väljer vård (00:20:37) Ett beteende som är ett folkhälsoproblem ska bekämpas men kanske inte med individuella samtal (00:26:56) Det är lätt att bli lurad kring hur stor effekten för råd är om man jobbar med det privat (00:32:18) Socialstyrelsens levnadsvaneråd inom vården är enormt tidskrävande och har minimal effekt (00:36:21) Krav på att vården ska göra ineffektiva saker är en del av orsakerna till dagens problem (00:39:44) Vården behöver en struktur som tydligt ger prioriteringar till vården efter effekt och betydelse (00:42:00) Evidensen för att goda råd inom vården har effekt är ofta dålig (00:49:11) Ska man ha personer med lägre lön och kortare utbildning som ger råden istället? (00:54:26) Sociala medier och trender påverkar våra politiker som i sin tur tror på enkla lösningar (00:59:10) Interventioner från samhället som påverka allas liv är oftast mycket mer effektivt som förebyggande åtgärd (01:05:03) Att ge råd kan få negativa konsekvenser med (01:07:42) Som vårdgivare är det ofta svårt att veta exakt vad som orsakar vad och gissningar kan tolkas fel (01:13:52) Vården kan göras mer effektiv

Livet i havene og fjordene gisper. Men strandkrabberne stortrives! De andres død er krabbernes fest, og deres svimlende antal er endnu en udfordring for hårdt prøvede økosystemer. Kan to unge biologer være med til at løse problemet ved at bruge tonsvis af opfiskede krabber til mere bæredygtige produkter? Gæst: Marinbiolog Leander Hessner, medstifter og direktør i Decameal. Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Ingen av oss har väl läst något dåligt om miljardärer på senaste, men tro oss det finns problem! Personliga problemet handlar om att ta med någon till ett socialt sammanhang och oroa sig för att personen ska trivas.

Medierne diskuterer i disse dage, hvordan man kan opretholde navneforbud i sager, hvor offentlige personer anklages for alvorlige forbrydelser, som i Henrik Sass Larsen-sagen. Problemet er bare, at det i dag er fuldstændigt umuligt at holde folks identitet hemmelig, for få minutter efter at sagen har ramt medierne, har en eller anden hemmelig profil på Reddit offentliggjort navnet på den anklagede. I det hele taget synes de grundlæggende retsprincipper at være udfordret som aldrig før, særligt af sager på nettet, der underkender alle de retsprincipper, vores samfund er funderet på. I Udsyn i dag spørger vi Frederik Stjernfelt, professor i semiotik, idehistorie og videnskabsteori ved Aalborg Universitet København, hvorfor stadig flere ikke længere synes at ville respektere de grundlæggende retsprincipper, og hvad det egentlig er for et samfund, vi bevæger os i retning af. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

E ftuar në “Live From Tirana” ka qenë ekspertja e turizmit Flora Xhemani Baba. Ajo ka folur më shumë për turizmin në Shqipëri, destinacionet më trend, si dhe problematikat që hasen sot nga turistët…

Det tyska anfallet på Belgien och Frankrike i augusti 1914 hade stoppats upp i och med slaget vid Marne i september. Fronten hade därefter stabiliserats i en lång skyttegravslinje genom hela norra Frankrike och Belgien till Engelska kanalen. Krigsåret 1915 skulle karaktäriseras av de allierades förhoppningar om ett genombrott.Stora satsningar gjordes, men de resulterade i omfattande förluster i människoliv. Tyskarna å sin sida höll sig på defensiven eftersom de samtidigt genomförde en offensiv mot Ryssland. Trots detta introducerade tyskarna gas som ett aktivt stridsmedel vid Ypres i april 1915, vilket tog de allierade fullständigt på sängen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved skyttegravskriget på västfronten 1915. Det övergripande problemet var att ingen av sidorna i kriget var förberedd på de utmaningar som skyttegravskriget innebar. De allierades förhoppningar om att kunna nå ett avgörande i kriget vändes mot slutet av året till stor besvikelse och näst intill uppgivenhet.Problemet var att den offensiva taktiken var helt underlägsen defensiven. De tyska skyttegravslinjerna, som var utbyggda med flera parallella linjer och gav djup i försvaret, var övermäktiga. Artilleriets oförmåga var en betydande orsak till misslyckandet. Det lättare fältartilleri som dominerade på den allierade sidan, inte minst den franska 75 mm-kanonen, var för klent för att på allvar slå ut taggtråd i ingenmansland, tyska kulsprutenästen och skyddsrum. Det krävdes mer och tyngre artilleri och, inte minst, fler spränggranater som kunde penetrera marken och verkligen få verkan på de tyska försvarslinjerna. Till detta kom oförmågan att kraftsamla tillräckliga mängder soldater och uppnå den överraskning som krävdes. Resultatet blev enorma förluster som chockade alla.Under det som brukar kallas det andra slaget vid Ypres, 22 april – 25 maj, använde tyskarna klorgas med stor framgång – åtminstone inledningsvis. Bakgrunden till offensiven var ett försök att pressa de allierade och avleda deras uppmärksamhet medan huvudfokus för tyskarna låg på kriget vid östfronten. Anfallets inledning blev en stor framgång för tyskarna. Gasen överraskade de allierade och lämnade ett stort hål i deras linjer då soldater dog, skadades eller flydde. Trots gasanfallets framgång lyckades tyskarna inte utnyttja övertaget för att nå ett fullständigt genombrott. Skälet var bristen på förstärkningar som kunde sättas in innan britter och fransmän hade återhämtat sig från den första chocken.Gasen hade i och med det tyska anfallet kommit för att stanna som ett aktivt stridsmedel. Utvecklingen gick snabbt framåt under de kommande månaderna och åren, både vad gäller nya gaser, hur de användes och hur man skyddade sig mot gasanfall.Bild: Tyska trupper släpper ut klorgas vid Ypres i april 1915. Gasen kom att förändra krigföringen på västfronten och blev ett av första världskrigets mest fruktade vapen. Målningen The First German Gas Attack at Ypres av William Roberts skildrar det tyska gasanfallet mot franska och kanadensiska soldater. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Problemet mitt er at mannen min utsettes for heftig forskjellsbehandling blant søsknene og jeg syns det er så vanskelig å forholde seg til. Jeg blir sint av at de kan behandle han som er så nydelig på den måten. Hvordan skal jeg forholde meg til denne ekstreme forskjellen som skjer rett foran øynene mine, og la være å mislike søsknene hans?"

Kvinnen i "Petters" liv er "way out of his league". De møttes da de var veldig unge, og hun fikk litt hetta av at "dette var alt", så de gikk inn i et slags åpent forhold. Etter mange år sammen, viser det seg nå at hun har gått over regelen de avtale et par ganger, og han er rimelig knust. Er det mulig å bygge opp det de hadde? "Stine" driver en hudpleiesalong, og har lyst til å starte med en behandling som en annen salong i nærheten også tilbyr. "Hva skal jeg gjøre? Jeg vil jo ikke gjøre noe feil ovenfor henne, men samtidig hadde det vært veldig gøy å kunne tilby til mine kunder.""Stine" er nede for telling etter mange operasjoner, skader og rehabilitering. Hun orker å sosialisere i max en time, før hun blir så sliten at tårene triller. "Problemet er at i min nærmeste omgangskrets så har jeg de som gjør meg sykere enn jeg er, og de som ikke skjønner hvor dårlig det står til."

Hun blev påkørt af en bil ti dage inden OL, brækkede sit kraveben og vinkede farvel til sin store drøm sidste år. Nu er cykelrytter Solbjørk Minke Anderson tilbage i topform og kan forsætte sin lovende karriere med Strade Bianche i weekenden. Men hvad er egentlig det store mål for et af dansk cyklings lysende håb? (02:25) Godt vejr. Mange tilskuere. Stor prestige. Indian Wells har det hele. Den kaldes ofte 'den femte Grand Slam', og det er et af de stop på touren, hvor Holger Rune og Clara Tauson kan sikre sig en drømmesæson. Problemet er bare, at kigger de på lodtrækningen, så ligner det mere et mareridt. (15:15) Til EM i indendørs atletik kan løberne nu se på banen, hvor langt de er fra at slå verdensrekorden. Men er det fedt, at sporten reduceres til tider i stedet for vindere? Det diskuterer vi med Henrik Liniger, der giver os de tre vigtigste overskrifter fra mesterskabet. (28:45) Vært: Emil Schiønning Medvært: Tina Müller Gæster: Solbjørk Minke Anderson, Michael Mortensen og Henrik Liniger

Inläst: Lek ska ha spänning, ovisshet och risk för att barn ska bli självständiga, visar forskning. Lita på deras inneboende självbevarelsedrift. ”Ta ett djupt andetag och räkna till 17”, råder forskaren Mariana Brussoni.

Mange af os tænker nok, at vi er ude i naturen, så snart vi kan se vand og noget, der vokser. Men ved du egentlig, hvordan rigtig vild, dansk natur ser ud? Nu er det politisk besluttet, at vi skal have i hvert fald noget vild natur i Danmark. Men er danskerne egentlig parate til det? Et sted langs Gudenåen ligger den kunstigt anlagte Tange sø som en prop, der forhindrer vild natur og stor artsrigdom. Problemet er bare, at folk har vænnet sig til glæderne ved at kunne svømme, sejle og fiske i søen. Så nu vil de ikke af med den. I dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken' fortæller Politikens klimaredaktør Magnus Bredsdorff om slaget om Tange sø, hvor kampen mellem fritids-natur og vild natur står mere klart end noget andet sted. See omnystudio.com/listener for privacy information.

När det blev eldupphör i Gulfkriget 1991 skulle amerikanska och irakiska representanter förhandla fram ett fredsfördrag. Flera olika platser diskuterades på högsta nivå bland de amerikanska officerarna med general Schwarzkopf i spetsen. Till slut enas de om flygfältet utanför den lilla staden Safwan söder om Basra. De var övertygade om att det området hölls av amerikanska 1:a infanteridivisionen. Divisionen får ordern att färdigställa flygfältet för att ta emot höga potentater. 1:a infanteridivisionens chef blir tvungen att meddela att de aldrig fått order att ta Safwan med tillhörande flygfält, utan gjort halt några mil söder om staden. Istället för att general Schwarzkopf backar på beslutet och istället väljer en ny plats, ger han divisionen order om att ta flygfältet, men utan stridigheter för att inte riskera vapenvilan. Problemet är att flygfältet hålls av en irakisk pansarbrigad från Republikanska Gardet som fått order att hålla flygfältet till varje pris.

Tre raringer fekter med facts. Kommer Jesus tilbake i desember? Hvorfor bry oss om kuberoten? Og hvordan en splitter ny art møll ble avslørt mens den var på storbyferie.Raringer:Vetle Eide (@vitenfabrikken @vetleeide),Fredrik Motland Kirkemo (@sciencecircus),Andreas Wahl (@andreas__wahl)

Jossan är tillbaka från mammaledigheten och K har varit på svenska standup-galan. Han sliter nu med att skriva en text om det till DN, men hur ska man kunna vara salt utan att vara elak mot vänner och kollegor? Det vet så klart Jossan inget om, men hon har så mycket annat på lilla hjärtat att det inte spelar någon roll. Mest av allt ägnar sig de två vännerna åt huvudlösa spekulationer kring en viss populärhistoriker. Är det alltid ett misstag att snöa in på Gustav III? Gillar du Crazy Town kommer du älska Cruel Town. underproduktion.se/crueltown

Panik eller chilla!? Problemet svenska cupen är löst! MVP 2030! Nick har löst frågan om straffkast!

Jiannis Smalios gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta en del om hans karriär som spjutkastare, hur träningen går till när man tävlar i en idrott som endast har en tre månader tävlingssäsong och en hel del om kulturen inom friidrottsvärlden i Grekland jämfört med Sverige. Det blir också en hel del snacka kring spjut som idrott och utmaningarna som finns när det gäller säkerhet, träningsförutsättningar och ekonomi. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:28) Introsnack - Jacob vill köpa tränings/lek-prylar för huset (00:14:00) Veckans gäst, Jiannis Smalios (00:17:23) Tävlingssäsongen är väldigt kort för en spjutkastare och den är helt utan inomhustävlingar (00:22:40) Jioannis kom med till OS för grekland som en ganska ung kastare (00:24:20) En sen start som friidrottare och ännu senare togs steget till spjutkastning (00:31:21) Friidrottskulturen är annorlunda i Grekland jämfört med Sverige (00:34:39) Ett tight kval till OS där kvalet nog tog lite av kräfterna (00:48:43) Spjutkastning kan vara en farlig idrott (00:58:22) Hur träningen för en kastidrottare ser ut (01:01:40) 3 år utan tävling då Gregland inte ville släppa honom till Sverige (01:04:34) Det är mycket skador inom spjutkastning (01:09:42) Valet av tränare och gruppen runt omkring   är betydelsefullt (01:18:54) Behovet av en annan identitet under och framför allt efter idrottandet (01:28:39) Jiannis intresse för fotografering (01:35:10) Problemet med att det finns för mycket dålig information på sociala medier (01:38:35) Utmaningen att fortsätta träna när de stora målen och tävlingarna är borta (01:46:12) I framtiden vill Jiannis möjligen tillbaka till friidrotten som tränare

Det danske landshold tager hjem fra EM i håndbold med en sølvmedalje. Det er virkeligheden efter en regulær afklapsning i finalen søndag mod mægtige Norge. Dagen derpå er det skuffelsen, der fylder mest, men vi må se fremad! Hvordan bliver Danmark mere som vores evige norske rivaler? (01.55) Kim Astrup og Anders Skaarup Rasmussen blev i weekenden den første danske double til at vinde en sæsonfinale i mere end et årti. Et double-makkerskab er en delikat størrelse. I dag fortæller en af parrets nærmeste kollegaer om det unikke makkerskab. (16.30) Fodboldlandsholdet starter snart jagten på en billet til VM i 2026 i Canada, Mexico og USA. Først skal de dog vinde deres kvalifikationspulje. Problemet er bare, at selvom der var lodtrækning i fredags, ved holdet ikke helt, hvem de skal møde endnu. (28.00) Vært: Emil Schiønning Medvært: Mikkel Nygaard Gæster: Lotte Griegel, Rasmus Kjær og Andreas Kraul

Torsdag blev det offentliggjort, at Berlingske er nomineret til Cavlingprisen for »Skimmelsagen«. Derfor genudsender vi i dag det Pilestræde-afsnit, hvor daværende Berlingske-journalist Ronja Pilgaard fortæller om projektet, efterfulgt af et interview med en af de ansvarlige politikere. Den originale programtekst lyder sådan her: Kronjuvelen i det danske sundhedsvæsen, Rigshospitalet, har store problemer med fugt og skimmelsvamp. Alene de seneste fem år er der fundet mindst 110 tilfælde af skimmelsvamp, flere af dem på afdelinger, der behandler kræftsyge børn med svækket immunforsvar. Det afslører Berlingske i en række artikler - og journalist Ronja Pilgaard fortæller om det i dagens Pilestræde. Problemet har været kendt i årtier, og det kan blive dyrt at få bugt med - rigtig dyrt endda. Hvorfor er Riget ikke blevet ordentligt vedligeholdt? Vi spørger Christoffer Buster Reinhardt (K), formand for Sundhedsudvalget i Region Hovedstaden. Vært: Kaare Svejstrup. Gæster: Ronja Pilgaard, journalist på Berlingske, og Christoffer Buster Reinhardt (K), formand for Sundhedsudvalget i Region Hovedstaden.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I avsnitt 6 av Lundh: På djupet diskuterar vi Saudiarabiens VM-ansökan 2034 inför att Fifa med acklamation ska godkänna den onsdagen 11 december. Svenska fotbollsförbundet har sagt sig rösta ja till Saudiarabiens VM även om man flikat in några förbehåll. Diktaturen Saudiarabien har de senaste tio åren plöjt in miljarder i sportens värld och det märks tydligt inom fotbollen där man köpt Newcastle United, värvat Ronaldo samt en rad stjärnor till landets egen liga plus att det statliga oljebolaget slutit ett miljardavtal med Fifa ovanpå VM-arrangemanget. Gästar gör saudiska människorättsaktivisten Lina al-Hathloul som är baserad i Europa. al-Hathlouls syster har varit fängslad, hela hennes familj har utreseförbud och själv kan hon inte återvända till Saudiarabien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mamma Maria hittar ett rosa plastmunstycke i sonens säng. Hon vet inte att det hör till en lustgastub och att sonen Viktor fastnat i ett missbruk. Under en helg kan Viktor förbruka flera 2-kilostuber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgas har blivit en eftertraktad drog bland unga. Fullt lagligt, lätt att köpa, och med löfte om snabba kickar. I Halmstad får barn och unga lustgasreklam direkt i sina mobiler. En 14-årig kille visar i sin mobil: – Jag har snapchat och det är många som addar mig…Det står Halmstad tub här, 350 kronor per styck och1800 kronor per låda.Han känner till 11-åringar som tar lustgas.Myndigheter står handfallna Trots att myndigheterna vet om riskerna – förlamningar, nervskador och ibland livshotande syrebrist – är försäljningen av lustgas som berusningsmedel fortfarande oreglerad. Det är först 2026 som en ny lag väntas träda i kraft, något som frustrerar både föräldrar, poliser och ungdomsarbetare. – Att köpa lustgas är idag bara ett knapptryck bort i mobilen. Problemet är här och nu, säger kommunpolisen Stina Ljungdahl i Halmstad. Viktors hemlighet Viktor börjar använda lustgas med vännerna men snart förlorar han kontrollen. När han åker till Halmstad för att köpa lustgastuber brukar han stänga av mobilkartan så hans mamma inte ska se var han finns. I flera månader håller han sitt missbruk hemligt men en natt när han är hög på gas och inte orkar mer så avslöjar han allt. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Lars TruedsonExekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik NilssonEtt program från Tredje Statsmakten media AB.

Çdo mëngjes zgjohuni me “Wake Up”, programi i njëkohshëm radio-televiziv i “Top Channel” e “Top Albania Radio”, në thelb ka përcjelljen e informacionit më të nevojshëm për mëngjesin. Në “Wake Up” gjeni leximin e gazetave, analiza të ndryshme, informacione utilitare, këmbimin valuator, parashikimin e motit, biseda me të ftuarit në studio për tema të aktualitetit, nga jeta e përditshme urbane e deri tek arti dhe spektakli si dhe personazhe interesantë. Zgjimi në “Wake Up” është ritmik dhe me buzëqeshje. Gjatë tri orëve të transmetimit, na shoqëron edhe muzika më e mirë, e huaj dhe shqiptare.

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare vars flickväns pappa bor i en konfliktdrabbad region och är i behov av regelbundna pengar. Problemet? Pappan är väldigt slarvig med pengarna han får, så till den grad att övriga släktingar har cut him off. Hur ska lyssnaren hantera detta? Vi har svaret!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om man bondar och blir vänner när båda befinner sig i en ångestproblematik. När det nästan blir som en grundpelare i vänskapen, hur gör man då när en i relationen plötsligt mår bra och den andra mår allt sämre?Vi fick ett mejl med ett dilemma från en av er:"Jag har ett dilemma som ni gärna får ta upp i podden. Något som jag tycker är jobbigt men inte vet hur jag ska resonera kring. Jag och en av mina bästa vänner lärde känna varandra för ca 15 år sedan, under en period då vi båda hade väldigt mycket och liknande ångestproblematik. Vi bondade då genom det och det var nog det som satte grunden för vår vänskap och anledningen till att vi blev så tighta, som systrar. Problemet är nu att jag de senaste åren har kommit ut ur det mörkret (vilket jag är så himla glad och tacksam för), men min kompis har inte det. Snarare tvärtom, det är värre för henne. Jag försöker stötta min vän så mycket jag bara kan men märker på henne att hon tycker det är jobbigt att jag inte längre kan relatera till hennes känslor. Jag känner också att jag inte vågar berätta för henne om hur bra jag faktiskt mår. Vilket inte heller känns bra, vill kunna dela allt med min bästa vän, både det jobbiga och det glada. Det här har också pågått i flera år och jag börjar känna att jag måste få ge mig själv utrymme att må bra utan att få dåligt samvete varje gång jag pratar om det. Hur tänker ni rent spontant kring detta? Något ni kan relatera till?"Ångestpodden har som mål och syfte att kommunicera vetenskaplig fakta, en folkbildande karaktär samt bedriva ett påverkansarbete kring ökad tillgänglighet av vård och stöttning för alla som lider av psykisk ohälsa. Samtalen handlar om att lära sig saker i förebyggande syfte. Att sänka trösklar och inge en känsla av att inte vara ensam. Det handlar inte om att öka den psykiska hälsan, utan att göra ohälsan lite mindre outhärdlig.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Alex Dahlbäck @ stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?mind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga som från en lyssnare som väntar barn med en nigeriansk man. Problemet? Hennes mamma insisterar på att barnet ska ha hennes, det svenska, efternamnet. Hur ska hon tänka? Vi har som vanligt svaret!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Världsarvsturné kommer AI såklart.Vad är det vi faktiskt kan göra, för att bryta igenomdenna massa av AI-musik som tar Världen med storm?Hur vore det med en turné full av Trum-fills?Är det värt, idag 2024 att vara ”konstnärlig” ochgöra det bästa av vårat kall som Musiker?Och hur bra får Producenter demos levererade idag?Kör även livestream via Instagram, häng in där!Ni är otroligt varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss! Musiksnacket@iwm.seStudio, Artist, Live, Musiker, Scen, Låtskrivning, Ai, AI,Musik, Kultur, TikTok, Instagram, Facebook, Youtube, Billboard, Hip Hop, Rock, Soul, Jazz, Gospel, Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.