Podcasts about skolverkets

Ett fåtal storspelare har helt dominerat AI-racet – fram till nu. Den nya kinesiska AI-agenten Manus är det senaste exemplet på oväntade tjänster från uppstickare som användare kastar sig över. Björn Jeffery och Sophia Sinclair målar upp hur den nya spelplanen ser ut, och hur det påverkar dig. Dessutom dissekeras det senaste offentliga it-haveriet – Skolverkets försök att digitalisera de nationella proven. Varför misslyckas upphandlingarna gång på gång – och skulle techentreprenörer kunna lösa problemet på rekordtid? Klarna-toppen Sebastian Siemiatkowski och Voi-chefen Fredrik Hjelm tror det. Plus: Tucker Carlson intervjuar kryptoprofilen Sam Bankman-Fried från fängelset. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

I veckans avsnitt av Under All Kritik berättar Anna-Karin om sitt möte med Joakim Malmström, Skolverkets nye generaldirektör, och hans visioner för en kritiserad myndighet som dras med lågt förtroende. Samtalet tar upp Malmströms mål att städa upp både digitalt och ideologiskt. Hur ser han på normkritiska influenser? Hur ska lärarens roll stärkas? Ivar och Anna-Karin analyserar svårigheterna i att omforma en organisation som både är splittrad och hårt granskad.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 380 bjuder Hans och Patrik på ett gäng snabba tips samt diskuterar trender på nätet och i den digitala skolvärlden. Samtalet rör sig kring ämnen såsom nattugglor, Skolverkets erkännande, PISA, Räk-Jesus, Zombie-internet, AIs A- och B-lag, lärarbristen, AI-utbildning, ChatGPT bland elever, RISE och Goblin Tools. Även denna vecka är det mesta sig likt då det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

Rektorn, författaren och tidigare läraren Johan Kant är känd för sitt starka, offentliga engagemang kring hur vi kan förbättra den svenska skolan. Sedan 2009 driver han en omtalad blogg där han beskriver vad som är fel med vårt skolsystem och vad som bör förändras. Han har också skrivit flera deckare och är nu aktuell med boken ”Den blomstertid nu kommer” – en skildring om hur gängvåldet tagit sig in i skolorna, baserat på hans egna erfarenheter. Tillsammans pratar vi om den svenska skolan och vad Johan tycker borde förändras. Vi pratar om Skolverkets misslyckade betygssystem, om utmaningar med integrationen och om ordning i klassrummen. Vi går också in på vad föräldrar borde, och inte bör göra, för att hjälpa sina barn i skolan, och om home-schooling är något för framtiden. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Johan Kants hemsida/blogg.Johan Kant - Den blomstertid nu kommer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rektorn, författaren och tidigare läraren Johan Kant är känd för sitt starka, offentliga engagemang kring hur vi kan förbättra den svenska skolan. Sedan 2009 driver han en omtalad blogg där han beskriver vad som är fel med vårt skolsystem och vad som bör förändras. Han har också skrivit flera deckare och är nu aktuell med boken ”Den blomstertid nu kommer” – en skildring om hur gängvåldet tagit sig in i skolorna, baserat på hans egna erfarenheter. Tillsammans pratar vi om den svenska skolan och vad Johan tycker borde förändras. Vi pratar om Skolverkets misslyckade betygssystem, om utmaningar med integrationen och om ordning i klassrummen. Vi går också in på vad föräldrar borde, och inte bör göra, för att hjälpa sina barn i skolan, och om home-schooling är något för framtiden. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Johan Kants hemsida/blogg.Johan Kant - Den blomstertid nu kommer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mellan syren och studentutsläpp finns så mycket att fira! Avsnitt 60 till exempel. Och att Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält fått Svenska Akademiens skolbibliotekariepris. Och dessa era förkämpar i skolbiblioteksdjungeln har fullt upp: resor till Norge, Västkusten och Stockholm, förundringspakker och nya tag med läsprojekt. Dessutom rasar Lotta över Skolverkets nyligen publicerade läslistor. Men vi väljer ändå glädjen till slut.

I detta avsnitt får du träffa Johanna Zuhr och Hillevi Stråge. Johanna arbetar som jurist på Antidiskrimineringsbyrån Fyrbodal som är en av 18 fristående antidiskrimineringsbyråer i Sverige. En Antidiskrimineringsbyrå är en politiskt och religiöst obunden ideell verksamhet som arbetar mot diskriminering, med statligt stöd från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).  Du kommer få lära dig bland annat: Vad är en antidiskrimineringsbyrå?  Vad är deras uppgift?  Hur kan de hjälpa dig som förälder?  Vad skolor är skyldiga till enligt skollagen. Varför man alltid ska utgå från barnets bästa i dessa frågor och försöka vara lösningsfokuserad. I vissa fall är det en anmälan mot skolan som krävs. Hur gör man då? Vad behöver vara med och vad blir resultatet av en sådan anmälan? Att man faktiskt får spela in möten på mobilen för att ha som bevis om man tycker att allt inte gått rätt till. Att skolpersonal också kan ringa och rådfråga diskrimineringsbyråer. Hemmasittarpodden på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hemmasittarpodden/ Här kommer länkar från Johanna! Anmäla, lämna uppgifter och överklaga Om du/ditt barn har utsatts för diskriminering och önskar få råd och stöd i hur du ska gå vidare, kan du kontakta någon av landets Antidiskrimineringsbyråer: https://integrationsforum-adb.se/diskriminering/byr%C3%A5er-45420388 Anmäla diskriminering till DO: www.do.se Lämna uppgifter om missförhållanden till Skolinspektionen: https://www.skolinspektionen.se/inspektion/missforhallanden-i-skolan/ Lämna uppgifter om missförhållanden till Barn- och elevombudet: Lämna uppgifter om missförhållanden (skolinspektionen.se) Överklaga åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd: Hur du överklagar (overklagandenamnden.se) Guider -Skolverket: Guide för kontaktvägar vid missförhållanden i skolan (kränkande behandling, mobbning eller diskriminering): Kontaktvägar om ditt barn blir kränkt eller mobbat i skolan - Skolverket Guide till kontaktvägar om ditt barn inte får stöd eller anpassningar: Hjälp vid brister i anpassningar och stöd - Skolverket Om kränkande behandling, mobbning och diskriminering i skolan: Kränkande behandling, mobbning och diskriminering - Skolverket Kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram: Allmänna råd - Skolverket

I detta avsnitt av Under All Kritik diskuterar Anna-Karin och Ivar könstillhörighetslagen som för närvarande bereds i riksdagen. Lagen syftar till att sänka åldergränsen till 16 år – om vårdnadshavaren samtycker. Röstas den igenom kommer man inte längre behöva ha en könsdysforidiagnos för att byta juridiskt kön. Trots att SD och KD är motståndare, har Moderaterna och Liberalerna bestämt sig för att gå vidare med förslaget – men i riksdagen. Men ansvariga ministrar i M och L vägrar att ställa upp på intervjuer och debatter för att förklara hur de tänker. Till och med S-kvinnor, med Annika Strandhäll som ordförande, har svängt i frågan. Kritiker menar att förslaget kan ha allvarliga konsekvenser för barn och unga, samt pekar på att det saknas vetenskaplig grund. Det kan dessutom få konsekvensen att fler drabbas av könsdysfori. Förslaget innebär dessutom en begränsning av individens frihet och identitet. Könsideologin som ligger bakom låser in barn och unga i snäva kategorier. Skolverkets stödmaterial till lärare uppmanar dem att bekräfta elevers könsidentitet och att helt undvika könskategorier. Så politikerna har ansvaret för den föreslagna lagen. Risken för bidragsfusk och falska identiteter samt den naiva föreställningen om att alla ansöker om könsidentitetsändring av goda skäl diskuteras. Slutligen betonas vikten av att politikerna deltar i debatten och tar ansvar för sina beslut.Rak höger expanderar"Rak höger med Ivar Arpi" började som ett soloprojekt, men såhär tre år in har publikationen vuxit rejält. Nästan 21 000 prenumeranter har visat att det finns en efterfrågan på vad vi gör, vilket är otroligt roligt.Sedan ungefär ett år tillbaka har och varit återkommande skribenter, vars texter och granskningar har fått stort genomslag både hos er läsare och i andra sammanhang.I takt med att fler har blivit betalande prenumeranter kan Rak höger fortsätta att bygga ut sin verksamhet. De tre nya skribenterna är , och . Utöver det viktigaste, att det ger mer läsning till prenumeranterna, tycker jag personligen att det är kul att få kollegor. Rak höger är inte längre ett soloprojekt, utan en större publikation som samlar allt fler.Jag vill också passa på att påminna vad som gör oss annorlunda. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumerationer får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837För den som föredrar att använda Swish, Plusgiro eller Bankgiro även för vanliga prenumerationer så går det också utmärkt. Märk insättningen med “Substack” och din mejladress. I dagsläget är det årsprenumeration och mecenatnivå som är lättast för mig att administrera på det viset.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Här kommer ytterligare ett avsnitt kring AI och dess påverkan på YH. Denna gång med Johan Falk som gäst. Johan är Skolverkets specialist på AI och vi har ett mycket spännande samtal kring AI både som innehåll i utbildning men också som verktyg för utbildning, samt mycket mer spännande! Länkar ⁠⁠https://github.com/Itangalo/AI-Education ⁠⁠https://nok.se/aifornyborjare⁠ https://youtu.be/pXr5FUHFqWE https://youtu.be/Nc9cS7zxDYs

Innan sommaren frågade Skolprat lyssnarna vilka ämnen de ville lyfta i podden. Särskild begåvning blev det i särklass mest önskade. Därför bestämde sig poddvärdarna Karin Rådberg och Niklas Åkerblom för att bjuda in Caroline Snäckerström Sims till studion. Hon är forskare vid Uppsala universitet och Högskolan i Gävle med inriktning mot just särskild begåvning. Det blir ett intressant samtal med många kloka och lärorika reflektioner från alla i trion. I avsnittet diskuterar de bland annat vad särskild begåvning innebär, varför det inte är en diagnos och hur skolan kan arbeta för att skapa motivation för den här elevgruppen. Caroline Snäckerström Sim är tidigare gymnasielärare och har jobbat som adjunkt vid lärarutbildningen samt som utbildare inom särskild begåvning. Trevlig lyssning! Vill du lära dig mer om särskild begåvning? Här hittar du Carolines avhandling. Här hittar du boken Särskild begåvning i praktik och forskning som Caroline är redaktör för. Här hittar du Skolverkets material om särskilt begåvade elever

Digitaliseringen av de nationella proven som ska lanseras nästa år är tänkt att underlätta administration och skapa mer rättvisa bedömningar. Men en ny rapport visar att Skolverket inte kommer att nå sitt mål. Trots det är myndighetens officiella hållning fortfarande att planen ska följas, vilket kan föra med sig att digitaliseringen förvärrar de problem som den är tänkt att lösa. Av Erik Lindberg Inläsare: Johan Rabaeus

Hur har pandemin påverkat skolväsendet och hur kan skolsverige bli bättre på att nå alla elever? Detta och mycket annat diskuteras i nya avsnittet av Skolprat, där Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är gäst.

Hur har pandemin påverkat skolväsendet och hur kan skolsverige bli bättre på att nå alla elever? I nya avsnittet av Skolprat är Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson gäst.

Digitaliseringen av skolan väcker debatt just nu. I Sverige river regeringen upp Skolverkets strategi för digitala verktyg sen hjärnforskare och barnläkare slagit larm. Här hemma har läskunskapen bland tioåringarna försämrats. Undervisningsminister Li Andersson (VF) lägger inte skulden enbart på digitaliseringen, men säger att den har betydelse för resultatet. Har digitaliseringen blivit ett självändamål som skadar koncentrationsförmågan och läskunnigheten? I debatten deltar Annette Kronholm, modersmålslärare och projektledare för Skrivande skola, Cecilia Huhtala, förbundsordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, Fritjof Sahlström, professor i pedagogik på Helsingfors universitet och Charlotta Hilli, universitetslektor i pedagogik på Åbo Akademi. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Hur ideologiskt styrd är den svenska skolan? Har det normmedvetna perspektivet fått oproportionerligt stor plats i universitetsvärlden? Och har flickor svårare att ta för sig i klassrummet? Det är frågor som vi samtalar om veckans Hotspot, som bland annat handlar om akademisk frihet, arvsyndstänkande och skolan som bildningstempel. Gäst i programmet är Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet. Boktips: ”Genusdoktrinen”, Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi (Fri Tanke) Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

Återigen sammanstrålar de två pedagogerna via länk för ännu ett avsnitt. Denna vecka är de sådär charmigt gubb-bittra när de tar sig an nyheter, verktyg och sociala medier. Nyhetssvepet tar bland annat upp Kairos future, the Return of Jar Jar Bing,  Skolverkets självgoda filmer och taggade lärare. Hans bjuder på en recap från sitt Luxenburgska äventyr. Verktygslådan fylls på med nygamla saker såsom Anchor, Screencast-omatic och Google workspaces men även en hel del AI-nytt utlovas. Som slutkläm njuter Hans av att sociala medier verkar vara på väg att dö. Eller hur var det egentligen? Gubbgnäll utlovas i alla fall. Även denna vecka är det mesta sig likt då det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

I detta bonusavsnitt av skolbibliotekspodden Flödet träffar Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält ett sant skolbiblioteksproffs, Victoria Lovsten, undervisningsråd på Skolverket. Vi reder ut varför skolbiblistan går i graven i Skolverkets regi och grunnar på vart man kan vända sig i stället. Dessutom får Lotta lära sig betydelsen av smileys.

Poddens första avsnitt tar avstamp i Skolverkets stödmaterial som kom ut 2015. Inledningsvis presenteras innehållet i all korthet och därefter följer en diskussion om hur vi, Linda och Eva, upplevde utmaningen och glädjen med att tillsammans med många andra engagerade personer arbeta fram manuset och hur vi tänker kring användningen och spridningen av stödmaterialet. Vi samtalar också om andra erfarenheter i relation till ämnet.

Jesper och Annelie följer här upp det förra avsnittet med att berätta om den granskning av digitala läromedel som gjordes under vintern av IKT-strategerna och skoldatateket.I avsnittet pratas det om att definiera begreppet "digitalt läromedel" och gruppen utgick då från Swedish Edtechs definition och Skolverkets när de gjorde en egen bild.Länk till gruppens bild.Förlagen fick frågor och gruppen sammanställde dessa svar för att Lunds pedagoger skulle kunna ha detta som utgångsläge i sina diskussioner. Pedagogerna kan också använda sig av checklistan som togs fram.Missa inte att också läsa Läromedelsutredningen SOU2021:70.Här kommer också Stockholms läromedelspolicy.

Med ämnesbetyg i gymnasieskolan kan elever få mer tid för kunskap innan betygen sätts, men hur blir det då för gymnasiesärskolan? I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om hur ämnesbetygsreformen som införs 1 juli 2025 påverkar just gymnasiesärskolan. Medverkande: Cecilia Hågemark och Björn Sterner, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

I detta avsnitt pratar Annelie med Jenny Nyberg, rektor på Oxievångsskolan i Malmö stad, och Malin Frykman, processledare på Foxway och fd rektor och utvecklingsledare, om ett ämne som de verkligen brinner för, vilket märks då Annelie knappt behöver ställa frågor.Först behandlas frågan om vad som står i styrdokument kring ansvaret för skolans digitalisering. Jenny: "Rektor är ansvarig för hela skolans digitalisering.....Det är huvudmannens ansvar att säkerställa att rektor leder digitaliseringen på skolan och att rektor har det stöd man behöver." Malin: "Huvudman och rektor ska ha god förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete". (från Nationell digitaliseringsplan för skolväsendet)I samtalet trycker de på huvudmannastödet men också att rektor behöver organisera i sin egen verksamhet och då ha skolbibliotekarie, IT-tekniker och digitaliserings-pedagog på plats. Det är också viktigt med regelbundna möten i en digitaliseringsgrupp och att emellanåt ta med central IKT-strateg och efterfråga stöd.För att få syn på behov och säkerställa att man jobbar med rätt saker rekommenderar Jenny en skattning som visar läget och som man kan arbeta utifrån. Det gäller också att inte slå sig till ro utan hålla i och hålla ut.Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018.

Dagens avsnitt är en inspelning från ett webinarium med Lead Montessori, på temat How to talk to children about what is happening? Medverkade är C. Foster, M. Ulrich, T. Suominen & D. Rebild.  Här är Skolverkets råd kring hur man pratar med barn och unga: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-prata-med-barn-och-unga-om-krig-och-kriser Statsminister Magdalena Anderssons tal till mellanstadie- och högstadieungdomar: https://www.youtube.com/watch?v=MiwAANLv8l4 Ni hittar mer om Lead Montessori via denna länk: https://leadmontessori.com/  Vi tar gärna emot respons, lyssnarfrågor eller förslag på vår Facebooksida  eller via mail på montessoripodden@montessorisverige.se

Kan ämnesbetyg bidra till att vi bättre speglar elevers faktiska kunskaper och samtidigt motiverar till ett mer fördjupat lärande? I det senaste avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om den stundande ämnesbetygsreformen och hur den kommer påverka skolformerna på gymnasial nivå. Medverkande: Anna Jägberg och Paula Starbäck, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Redaktionen bjuder på ett »mediekritikbonanza« och diskuterar de senaste veckornas journalistiska magplask: Expressens närgångna rapportering från en försvunnen 13-årings hemkomst, SVT:s kvacksalveridokumentär Fästingkriget och drevet mot Skolverkets förintelserollspel. Ur innehållet: Bulletins miljoner, Voltairecitat och avprogrammering.

En ny studie visar att unga inte i tillräcklig grad får lära sig vilken roll antisemitismen spelade under Förintelsen. Vad leder det till? Och Thomas Steinfeld är gäst i vår serie om intellektuella. Antisemitismens roll i Förintelsen I går avslutades Förintelsekonferensen i Malmö. Inför mötet fick svenska forskare i uppdrag att analysera hur undervisningen om Förintelsen ser ut i Sverige. En av slutsatserna var att unga sällan får lära sig vilken betydelse antisemitismen hade för det som skedde. Hur ser Skolverkets riktlinjer ut när det gäller att undervisa om Förintelsen? Gäster: Jenny Sivenbring, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande - Götborgs universitet. Pernilla Sundström Fast, undervisningsråd på Skolverket. Därför är jag intellektuell fortsätter Vi fortsätter med intervjuerna i vår serie om att vara intellektuell i Sverige. I dag pratar vi med författaren och professorn i kulturvetenskap Thomas Steinfeld som varit verksam i Tyskland, Sverige, Schweiz och Kanada. Hur stor är skillnaden mellan länderna när det gäller intellektuellas roll i samhället? Det är också en sorgens dag i Norge efter dådet i Kongsberg i går kväll. Vi frågar oss hur morden kommer att påverka norsk politik. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Vacccinationstakten. Amerikansk politik på lokal nivå. Encrochat och Södertälje. Pedagogiken i Waldorfskolor. Arktiska rådet möts. Marockanska migranter till Spanien. Skolverkets generaldirektör efter utfrågning i riksdagens utbildningsutskott. Hur säker är simundervisningen?

Linda arbetar som pedagogisk skolutvecklare med fokus på språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Linda är även styrelseledamot i riksförbundet för lärare i svenska som andraspråk. I poddavsnittet diskuteras bland annat hur Linda arbetar med att samordna Skolverkets riktade insatser för nyanlända barn och elevers lärande i Upplands-Bro. The post Linda Martins om språk- och kunskapsutvecklande undervisning för nyanlända appeared first on ILT Inläsningstjänst.

Ämnet sex och samlevnad kan vara laddat och många känner sig osäkra på hur man kan kommunicera och undervisa i ämnet i grund- och gymnasiesärskolan. Och hur ska man som pedagog bemöta barn och elever med dövblindhet som kommunicerar taktilt när det kommer till kropp, närhet och sexualitet? Medverkar gör Natalie Simonsson, sexualupplysare och författare som även tagit fram Skolverkets stödmaterial kring Sex och samlevnadsundervisning i grundsärskolan och grundskolans tidigare år. Medverkar gör Sofi Malmgren och Jessica Jägeryd, båda rådgivare på Resurscenter Dövblind på SPSM. 

Det är intressant att Skolverkets tjänstemän så kategoriskt avfärdar Per Måhls inspel om Skolverkets förslag till nytt betygssystem. Jag menar, Per Måhl har ju varit sakkunnig i betygsberedningen, skrivit fyra böcker kring betyg och bedömning och otal artiklar. Per Måhl är verkligen expert och trots det avfärdas han. I det här poddavsnittut talar jag med Per Måhl angående hans artikel i Skola och Samhälle som rönte så stor debatt. Vi talar om stycke för stycke där Per får berätta om texten.

Den senaste tiden har det varit en stor snackis i skoldebatten om hur Skolverket på något sätt vill införa någon slags relativ bedömning. En person som reagerade på detta är betygsexperten Per Måhl som var gäst i Rektorspodden 24/2-21 (avsnitt 2). Men hur kan man förstå Skolverkets svar och deras vilja att återinföra någon form av relativ bedömning? Detta diskuterar jag med Bo Sundblad, betygsexpert och lektor i pedagogik, i akt och mening att komma bakom diskussionen och förstå vad det är som driver dessa människor. Trevlig lyssning!

I detta avsnitt möter Karin Rådberg och Markus Brunfelt Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson för att bland annat prata om de nya kurs- och ämnesplanerna. - Det ska inte vara alltför detaljerat, skolan ska ha möjlighet att möta de olika behov som elever har. En dröm är en likvärdig skola som ska vara som ett bildningstempel där eleverna går in och så händer det spännande saker, man ska lära sig saker och utveckla sig själv, säger Peter Fredriksson. Karin Rådberg, Markus Brunfelt och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson pratar bland annat om de reviderade kurs- och ämnesplanerna som träder i kraft 1 juli i år. Varför gör man dessa revideringar, vad är är nytt i de reviderade kurs- och ämnesplanerna och vad betyder revideringarna konkret i praktiken? I avsnittet pratar de även om det rådande situationen kring distansundervisning och inställda nationella prov. Viktigt att nämna är att detta avsnitt spelades in den 18 januari 2021. God lyssning!

I det här avsnittet pratar vi om lärarassistenter och andra yrkesgrupper som på olika sätt är tänkta att avlasta lärare. Medverkar gör Lee Gleichmann Linnarsson, sakkunnig på Skolverket, Inga-Lena Spansk som är skolchef i Mora kommun och Per Lindqvist, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Samtalet leds av Adam Samara på Skolverkets kommunikationsavdelning.

De senaste veckorna har svensk skola ställts inför nya utmaningar. Hur resonerar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson under den rådande coronakrisen och vilka förhoppningar har han för tiden efter? Det här och mycket mer innehåller senaste avsnittet av Skolprat.

Elever födda i Sverige klarar sig bättre i skolan än klasskompisar från andra länder. Men hur stor är skillnaden? Forskarna Hans Grönqvist och Susan Niknami har dök ned i Skolverkets statistik, och hittade en oroande tendens.

Avsnitt 5: I det här avsnittet har vi bjudit in Marie Karling, samordnare för riktade insatser att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever i Umeå kommun, samt Mirna Nasser, språkutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå kommun, för att samtala om Skolverkets riktade insatser till nyanlända elever. Våra gäster konstaterar att det finns en hel del att utveckla i arbetet med nyanlända elever, både utifrån ett lokalt och nationellt perspektiv. Under avsnittets gång får vi också ta del av deras tankar till hur detta arbete kan ta fart. Programledare: Niclas Lind och Peter Hjelm. Musik: Tommy Töyrä.

Bibelns plats i förslagen till nya kursplaner för skolan är osäker. Sedan det uppmärksammats att Skolverket planerar byta ut referenser till bland annat antiken och Bibeln har hösten präglats av en intensiv utbildningsdebatt där även flera kulturpersonligheter har reagerat starkt. SEA:s Jacob Rudenstrand samtalar med Dagens ledarskribent Elisabeth Sandlund om reaktionerna på Skolverkets förslag, myndighetens respons och Bibelns betydelse för det svenska samhället. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - Lärarnas tidning: Björn Ranelids ilska mot Skolverkets nya kursplaner,https://lararnastidning.se/bjorn-ranelids-ilska-mot-skolverkets-nya-kursplaner/ - Världen idag: Harrison: Bildningsmässig katastrof att stryka Bibeln, https://www.varldenidag.se/nyheter/harrison-bildningsmassig-katastrof-att-stryka-bibeln/repsjx!GbuzTChPZ4y8K@nttikWAg/ - Dagen: Elisabeth Sandlund: Protestera mot Skolverkets förslag att ta bort Bibeln från kursplanen, https://www.dagen.se/ledare/elisabeth-sandlund-protestera-mot-skolverkets-forslag-att-ta-bort-bibeln-fran-kursplanen-1.1604500

Vad betyder det egentligen att lärare särskilt ska beakta de nationella proven och hur kommer hanteringen av de nationella proven förändras när de blir digitala? Vilka förberedelser kommer skolor och huvudmän behöva göra? Det diskuterar Magdalena Kågström, IT-chef för grundskolan i Skellefteå kommun tillsammans med Anders Boman, enhetschef på Skolverkets enhet för nationella prov. Samtalet leds av Helena Messing Berg, pressekreterare på Skolverket.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Karin Svanborg-Sjövall, Torbjörn Hållö och Torbjörn Elensky om systemet med arbetskraftsinvandring bör ändras, att SD är största parti bland LO-väljare och Skolverkets förslag att ta bort bibeln och andra faktakunskaper ur läroplanen. Programledare: Erik Thyselius.

I veckans avsnitt sågar Smedjans redaktörer Blanche och Lars Anders regeringens förslag att förlänga grundskolan med ett år, om MUF:s förslag att ersätta socialbidraget med matkuponger, och om Kristdemokraternas förslag att börja dela ut fritidskuponger. Vi talar även om den akademiska frihetens status i Sverige apropå Blanches intervju med statsvetaren och författaren Erik Ringmar, även känd som mannen som vägrade undervisa på Judith Butler. Statens försök att använda universiteten som jämställdhetspolitiska verktyg gynnar inte jämställdheten, men gör i stället allvarlig skada på den akademiska friheten. Slutligen diskuterar vi Skolverkets förslag att avlägsna antiken från grundskolans läroplaner. Den klassiska bildningen är nödvändig för vår förståelse av samtiden och mer närliggande historia, och Skolverkets förslag är direkt bildningsfientligt. Turn on, tune in, freak out!

Hur trendkänslig är skolan i Sverige? Hur väl rimmar oprövade metoder med bestämmelsen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Och vilka krav är det rimligt att ställa på pedagogisk forskning? Vi bjöd in Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, professorn i pedagogik Silwa Claesson och Knut Sundell, sakkunnig på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, till ett studiosamtal om skolan och trenderna.

Hur trendkänslig är skolan i Sverige? Hur väl rimmar oprövade metoder med bestämmelsen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Och vilka krav är det rimligt att ställa på pedagogisk forskning? Vi bjöd in Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, professorn i pedagogik Silwa Claesson och Knut Sundell, sakkunnig på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, till ett studiosamtal om skolan och trenderna.

26 september. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Skolverkets förslag att stryka hela antiken ur svensk kursplan.Med Maria Ludvigsson. Som gäster deltar Anna Westerholm och Isak Skogstad. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar om intryck från veckan som gick. Det är nog den enda öda tråden genom veckans avsnitt som annars spänner från lärares arbetstid och dåligt designade läxor till elevers psykiska hälsa och Skolverkets attitydundersökning. Skolan...

Den här veckan tar vi upp SELFIE Forum i Madrid, ett nytt FoU-program om fjärr- och distansundervisning och Skolverkets nya programmeringskurs för lärare. Allra sist rundar vi av med veckans… Inlägget Spaningen Podd 029: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera dök först upp på .

Alexandra Andersson och Ola Sandén arbetar på Pedagogiskt center. En del i deras uppdrag är att erbjuda stöttning till Helsingborgs stads skolor i att omsätta Skolverkets läroplansförändringar i praktiken. I det här avsnittet berättar Alexandra och Ola vad programmering i skolan innebär och hur du kan göra.

I det här avsnittet av Kornhall & Skogstad gästas vi av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Hur kom det sig att Skolverket under hans ledning har satt sig emot flera av de förslag för att stärka likvärdigheten som Skolkommissionen föreslog? Och vad säger han egentligen om debatten om skolans läroplan och kunskapskrav? Det och mycket mer får du svar på om du lyssnar på dagens avsnitt. Intervjuar gör Isak Skogstad och Per Kornhall. 

Den här veckan gästas podden av NO/Ma-läraren Camilla Linnér som arbetar på introduktionsprogrammet i Lessebo kommun. I avsnittet snackar vi programmering, Skolverkets moduler, Camillas engagemang att lära ut och hennes vilja att fortsätta lära sig nytt efter 25 år i yrket. Ni lyssnare kommer även att  få ta del av hur de digitala verktygen underlättat och ökat språkutvecklingen hos Camillas elever, hur hon lyckats få eleverna att våga ta plats och naturligtvis hur hon skapat trygghet och goda minnen för eleverna. 

Vi hjälper att reda ut det viktigaste inom betyg och bedömning enligt nya allmänna råden från Skolverket (HT2018). Vad tar vi med oss från de nya allmänna råden? 1. Allsidig bedömning inte ensidig. 2. Betygsbeteckningar på enskilda prov och uppgifter kan ha negativ inverkan på elever. 3. Matriser kan ha en negativa inverkan på elevers kunskapsinhämtning och utveckling. 4. För att skapa samsyn och sambedömning behöver skolan avsätta tid. 5. Resultaten på Nationella prov ska ge särskild ikr vid bedömning. 6. Undantagsbestämmelsen (Pysparagrafen). Tillämpas endast vid betygsättning. (Lyssna på avsnitt 3). Länkar. Allmänna råden: https://www.skolverket.se/a-o/landningssidor-a-o/betyg Webbkurs på Skolverket: https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/betygssattning-arskurs-7-9-gymnasieskolan-och-vuxenutbildningen---webbkurs Viktigt för elevhälsan: https://specialpedagogen.blog/2018/11/09/allmanna-rad-om-betyg-och-betygssattning-viktig-lasning-ocksa-for-elevhalsans-kompetenser/ https://specialpedagogpagymnasiet.blog/2018/11/08/skolverkets-allmanna-rad-om-betyg-och-betygssattning-en-vagledning-for-hur-vi-moter-elever-som-riskerar-att-inte-na-malen/ Positiv feedback: https://skolvarlden.se/artiklar/larare-hyllar-skolverkets-nya-rad-om-betyg-och-betygssattning Negativ kritik: https://johankant.wordpress.com/2018/11/02/allmanna-rad-vad-nytt/ Nationella prov och avvikelser från slutbetyg: https://lararnastidning.se/skolverket-vill-reglera-betygsattningen/

Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018 by Sara Lundberg och Linda Wallberg

Flera skogsbränder har härjat och brandrisken är mycket hög i stora delar av Sverige. Räddningstjänst uppmanar handeln att inte sälja engångsgrillar under dessa förhållanden. Vad säger handlarna? Vi frågar Anna Jönsson, kommunikationschef på Svensk Dagligvaruhandel. Många föräldrar önskar sig barn som kan laga god och näringsriktig mat. Idag ska vi prata om hur det här kan gå till i praktiken. Hör Skolverkets ansvariga för hem- och konsumentkunskap Lars-Åke Bäckman och matbloggaren Zeina Mourtada som sa upp sig som hemkunskapslärare för att i stället undervisa unga i matlagnigning inom ramen för elevens val. Och så fortsätter vi vår diskussion om pastasallad! Radiokollegan Daniel Alling utvecklar sitt resonemang om vad som är viktigt när det serveras pastasallad på konfirmations- och studentmottagningar. Smaken eller den goda tanken? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jon Jordås

Den här veckan erbjuds ni lära känna Skolverkets trevliga Generaldirektör Peter Fredriksson. I veckans pod delar Peter med sig av sina erfarenheter från läraryrket, hans tid som rektor och som Utbildningsdirektör. Lyssna till vad Peter brinner för, vad han vill förändra i svensk skola och hans tankar om vad som krävs för att locka fler personer till läraryrket. Vad tänker Peter kring hur skolor ska lyckas få fler lärare att vilja stanna på sin skola och hur går det för honom att vikariera som Utbildningsminister i 90 sekunder i Anna och Philips Lärarpodcast? Allt det här och mycket till bjuder veckans avsnitt på!

Skolans uppgift är svårare än någonsin. Samhällsutvecklingen rusar snabbare än vi kan greppa och en stor del av de som går i skolan idag kommer att arbeta med yrken som ännu inte finns. Och eftersom skolan rustar framtidens medborgare behöver skolan inte bara följa samhällsutvecklingen, utan hela tiden ligga ett steg före den. Hur anpassar skolan sin verksamhet utifrån det – och vad har Skolverket som myndighet för roll i det arbetet? Detta diskuterar vi med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Leder kunskaperna skolan ger om rasism automatiskt till uppslutning kring demokratiska värden? Det diskuterar vi med Ylva Wibaeus, Stockholms universitet och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Diskussion om rasism och om skolans roll i arbetet mot rasism med Jacob Severin, Forum för levande historia; Liv Lindahl, Önneredsskolan; och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevernas rätt till skydd mot kränkande behandling? Det diskuterar vi med Anna-Karin Wyndhamn, Göteborgs universitet och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Hur kan skolan aktivt motverka rasism och nazism? Det diskuterar vi med Sara Duarte, EXPO; Mirjam Haj Younes, Hovåsskolan och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Diskussion om rasism och om skolans roll i arbetet mot rasism med Jacob Severin, Forum för levande historia; Liv Lindahl, Önneredsskolan; och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Leder kunskaperna skolan ger om rasism automatiskt till uppslutning kring demokratiska värden? Det diskuterar vi med Ylva Wibaeus, Stockholms universitet och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevernas rätt till skydd mot kränkande behandling? Det diskuterar vi med Anna-Karin Wyndhamn, Göteborgs universitet och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Hur kan skolan aktivt motverka rasism och nazism? Det diskuterar vi med Sara Duarte, EXPO; Mirjam Haj Younes, Hovåsskolan och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat Skolverkets lansering av nya reklamfilmen “Bra lärare gör avtryck”, Språkrådets och Språktidningens lista över årets 38 nyord samt genomsnittlig förlust på 0,23 IQ-poäng per år i Norge, Danmark och Finland sedan 1990-talet. http://radio.bubb.la/2017-12-28/

Varför är skolverket emot uniformstvång? Vad är #MeToo, #IHave och #IWill? Dessutom blir det djupdykning i språket pidgin. Thomas har bott i länder där skolor har uniformstvång och alla elever går i likadana kläder. Det är praktiskt sparar pengar för föräldrarna, tar bort moderiktig hets ökar jämställdheten och minskar mobbning menar de som gillar skoluniformer. En skola i Norrköping vill införa skoluniformer. Skolverket säger nej elever ska själv få bestämma hur de vill vara klädda.  Skolverkets rättschef, Jonas Nordström, kommer till studion och berättar varför. Och på några få dagar har 1 miljon människor använt hashtaggen #MeToo, - det betyder jag också för att markera att även de utsatts för sexuella övergrepp. Det hela började som en reaktion på filmproducenten Harvey Weinsteins övergrepp på skådespelerskor som pågått i 35 år. Martina Pierrou, P3 Nyheter, gästar oss och reder ut hur och varför hashtaggen sprids som den gör. Nu fylls internet med anklagelser även mot svenska kändisar och makthavare om sexuella övergrepp äntligen säger några andra varnar för lynchningsmentalitet och rättsosäkerhet.   Och så har BBC börjat sända på pidgin engelska. Hur låter det och vad är pidgin egentligen? Mikael Parkvall, språkvetare vid Stockholms universitet, medverkar i dagens talkshow.  Epost: nordegrenepstein@sverigesradio.se Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.

Sedan 2014 är Seher Yilmaz ordförarande för Rättviseförmedlingen, en ideell organisation som hjälper företag, projekt och organisationer att hitta kompetens. De ifrågasätter repliken ”De finns inte” som man så ofta hör när diversitet och mångfald efterfrågas på arbetsplatser eller i styrelser. Och rättvisa är precis vad Seher jobbat för hela sitt liv. Hon har varit ideellt och politiskt engagerad sen hon var 11 år och lärde sig tidigt att stå upp för sig själv och sin omgivning. Hon har hunnit vara ordförande för Sveriges Elevkårer och LSU, varit public affairs-ansvarig på fackförbundet Unionen och ledamot i Skolverkets styrelse. Vi pratar om hur viktigt det är att själv påbörja de förändringar man vill se omkring sig, hur det gick till när hon lärde känna Lina Thomsgård och om läraren som tyckte att Seher tog alldeles för mycket plats i skolan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt träffar vi en mycket kompetent och ödmjuk man, som sitter inne med gedigen kunskap. Kunskap som han fått genom åren som lärare och förvaltningschef. Fredagens gäst i programmet är Ragnar Åsbrink som efter sitt uppdrag som förvaltningschef gick vidare som utbildningsråd på Skolverket, där vi finner honom idag. Han är projektledare för regeringsuppdraget för entreprenörskap i skolan. Ragnar talar med lång erfarenhet om uppdraget som pedagog. Han berättar om det ensamarbete som många lärare står inför och hans önskan att man var fler i klassrummet. Han pratar om att öppna upp i klassrummet och arbeta i team. Ragnar lyfter fram den duktiga pedagogen, lustfyllt lärande och förmågor eleverna behöver rustas med. Ragnar övar i detta avsnitt på att skryta om sig själv.

Med Urban Björstadius. Socker, vitt mjöl, kemikalier och tillsatser - matlarmen duggar tätt i medierna. Hur vi hanterar de här riskerna med olika livsmedel ställs på sin spets när vi får ansvar inte bara för vad vi själva äter, utan också för vilken mat vi stoppar i våra barn. I en ny avhandling undersöker sociologen Erik Löfmarck hur småbarnsmödrar hanterar olika risker kring barnens mat, och han säger att svenska mammor litar betydligt mer på experter och myndigheter än mammor i många andra länder. Dessutom handlar det om krisen i den svenska skolan som ju har debatterats flitigt under senare år – från höger skyller man de fallande kunskapsresultaten på ”flumskolan” och från vänster skyller man gärna på liberala reformer som till exempel friskolereformen. I den nya boken Lärare utan frihet beskriver Johan Wennström hur politiker från både höger och vänster har medverkat till att lärarkåren och läraryrket har nedvärderats - högern och vänstern har varit rörande överens i sin ambition att styra, kontrollera och öka detaljregleringen av lärare. Vi hör också skolforskaren Jonas Vlachos och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Programledare är Urban Björstadius.

Avsnittets titel syftar på den prövning som läggs på hela skolorganisationen genom de nationella proven. Vi startar i provens syfte och landar i hur goda intentioner kommit att ta en utveckling genom ängslighet och politisering, som i slutändan kanske utvecklas till ett nationellt monster? Vi pratar också om vad vi upplever som Skolverkets rätt syrliga svar till 17 skolledare i Haninge och ställer några frågor som vi hoppas myndigheten vill svara oss på. Läs mer →

Att på skoltid gå till kyrkan för att fira advent eller avslutnung är det att tvinga elever att delta i religiösa riter eller är det att värna elevernas rätt till en fin tradition? I förra veckan öppnade utbildningsminister Jan Björklund för en ändring av skollagen så att skolor ska kunna vara i kyrkan vid vissa högtider. Det här efter den debatt som uppstått när Skolverket gick ut och förtydligade att högtiderna visserligen kan firas i kyrkan men att de ska vara fria från religiösa inslag eftersom skollagen slår fast att skolan ska vara icke-religiös. Är skolavslutningar och firanden i kyrkan förenligt med en icke-religiös skola? Människor och tro är ett telefonväkteri. Deltar gör också Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, Karin Wiborn, generalsekreterare på Sveriges kristna råd, Anders Hesselbom, religionskritisk debattör, och Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Upptrappat våld i nordvästra Burma mellan den buddhistiska majoriteten och den muslimska minoriteten, det statslösa Royinhyafolket. Vad ligger bakom våldet och har det samband med fredspristagaren Aung San Suu Kyis Nobeltal i Oslo? Samtal med Nils Horner, SRs Asienkorrespondent. Skolavslutningar i kyrkan regleras av Skolverkets tolkningar och ska vara konfessionsfria även om avslutningen hålls i kyrkan. Nu måste skollagen ändras anser ledande kristdemokrater. Debatt mellan Tuve Skånberg, kristdemokratisk riksdagsman och Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna. Nu vill amerikanska forskare på elituniversiteten i USA skapa utbildningar för lärare i religion och redan finns läroplaner framtagna. Idag är religionsundervisning förbjudet på statliga skolor. Frilansjournalisten Petra Sokolovsky berättar varför. Första zoroastriska templet i Norden invigt i Sollentuna. Zoroastrismen räknas som en av världens äldsta religioner. Nu konverterar kurder och det är ett sätt att lev

Guldspadsvinnare kritiseras Dramaturgin var som hämtad ur filmen Erin Brokovich: Ett stort stålföretag som förgiftar markerna för ortsbefolkningen med missbildade foster som följd. Ryggradslösa politiker försöker mörka skandalen för att undvika panik. Och reportrarna på den lilla lokaltidningen tar mot alla odds upp kampen. Norrländska socialdemokratens artikelserie om finska Outukompus utsläpp i trakten runt Haparanda belönades med en Guldspade förra året. Men hade tidningen rätt mot företagsintressen och politiker? Storyn har ifrågasatts både av lokala konkurrenter och i finska medier. Reporter Mattias Pleijel i Haparanda. Hål i meddelarfrihetenMeddelarfriheten följer som bekant inte med när skattefinansierade tjänster utförs i privata företag. Då har det handlat om tjänster som att ge sjukvård eller bedriva kollektivtrafik.Men det finns en trend inom svensk förvaltning som gör att även det offentligas kärnverksamhet, myndighetsutövningen, kan hanteras av företag.Och då är vi också mitt i kärnan av det som meddelarfriheten är till för - att se till att myndighetsbeslut fattas på bästa sätt, utan slarv eller inslag av korruption. Ett exempel som fått uppmärksamhet den senare tid är bemanningsföretag som handlägger ansökningar om lärarlegitimation för skolverkets räkning. Det visar sig att dessa leg-granskares meddelarfrihet hade stora hål, eftersom cheferna på bolaget som utför jobbet inte faller under grundlagens förbud mot efterforskning och repressalier för whistleblowers. Reporter är Martin Åkerblom. //OBS: Tjänstemän på Skolverket fattar det formella beslutet om lärarlegitimationer. Men anställda på Proffice tar fram hela underlaget. Skolverkets tjänstemän har bara enstaka minuter på sig för varje beslut. Gamla tv-trender kommer tillbakaKanske har det hänt att du suttit där i fåtöljen framför teven och bläddrat bland kanalerna och plötsligt tänkt att du förflyttats tillbaka till 90-talet? Det har du inte. Du har bara drabbats av den stora retrotrenden i tv-tablån. Farmen, Big Brother, Fångarna på Fortet och Robinson har redan dammats av, liksom Gladiatorerna och Gäster med gester. Och det är inte slut med det. Nu vill Strix återuppliva dokusåpan Baren.Har TV industrin slut på idéer eller vad handlar det här om? Vi bad Ronja Mårtensson ta reda på det.