Podcasts about kapitalet

Sophia Bendz klev tidigt in på Spotify och blev hjärnan bakom musikjättens varumärke. Kapitalet från Spotify-aktierna och kunskaperna tog hon till att bli en av Sveriges mest aktiva investerare som affärsängel i 50-talet bolag och som partner på riskkpitaljättar som Atomico och nu Cherry. I samtal med nyhetschefen Ida Hansson Brusewitz berättar hon om hur man kan bli investerare, även utan kapital, vad som krävs för att bli framgångsrik som bolagsbyggare och hur AI omformar världen där svenska startups nu briljerar. Inspelat på programmets hemvist Grand Hôtel.

I det här programmet rör vi oss från nyckelbiotoper till certifiering. Ett skogsägarpar i Sörmland har fått rätt i tingsrätt att överklaga nyckelbiotoper på sina marker. Vi reder ut vad det kan betyda. Samtidigt har flera stora skogsbolag tagit upp en diksussion om att lämna FSC då de anser att klimatfrågan inte får tillräckligt stor tyngd i certifieringen. Skogen & Kapitalet är ett samarbete mellan EFN och ATL och i programmet hör vi Cecilia Adolfsson från EFN samt Ulf Aronsson och David Larsson från ATL.

Trump drar igång en ny tullrunda – marknaderna svarar med skakningar, kapitalet rör sig mot Europa. Vad betyder det för investerare, riskaptit och framtida möjligheter? Goldman Sachs europaspecialist, förvaltaren Maarten Geerdink, gästar och ger sin syn på senaste veckorna utveckling på de europeiska börserna. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Trump drar igång en ny tullrunda – marknaderna svarar med skakningar, kapitalet rör sig mot Europa. Vad betyder det för investerare, riskaptit och framtida möjligheter? Goldman Sachs europaspecialist, förvaltaren Maarten Geerdink, gästar och ger sin syn på senaste veckorna utveckling på de europeiska börserna. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

I det här avsnittet av skogspodden Skogen & Kapitalet, ett samarbete mellan ATL och EFN, reder vi ut varför det inte avverkas mer trots höga virkespriser.

Skogen och kapitalet, en ny poddsatsning med EFN tillsammans med ATL. Vilka är likheterna mellan Karl Hedin och Donald Trump ? Och vad innebär USAs virkestullar mot Kanada? Påverkas svensk virkesexport av detta? Vilka likheter har vi sett tidigare? Det avhandlas bland annat när ATL-reportrarna David Larsson och Ulf Aronsson möter EFNs programledare och skogsreporter Cecilia Adolfsson i Skogen och kapitalet.

Senaste veckorna har de globala aktiemarknaderna präglats av högre volatilitet. På de amerikanska börserna har vi sett breda börsfall, medan Europabörserna delvis håller emot. Vilka möjligheter öppnar det för Stockholmsbörsen och svenska aktier? Henrik von Sydow reder ut tillsammans med Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie Private Banking. Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Vi befinner oss mitt i en historisk rotation från USA-börserna till Europa. Samtidigt kommer nya tullutspel från USA:s president Donald Trump varje dag. Hur agerar man då som fondförvaltare? Detta svarar Marcus Plyhr från Norron på i Börslunch. Dessutom snackar vi Nibe, Hexpol, SKF, Sandvik och Trelleborg.Programledare: Kelly Connelin

Hösten 2024 talas det mycket om tullar. Men vi har testat det tidigare, och det slutade illa. Kapitalet har träffat Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium och expert på internationell handel. https://www.monopol.se/

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se   Avsnitt 482 spelades in den 27 november och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... David har börjat titta på "doktrinen" (den är bra), förberett inför "Truesec Infrastructure Summit express edition". Björn har jobbat massor med sårbarheter och threat exposure, och roat sig att titta på äldsta sonen som har TOKMAXAT Dream hack. Johan har ätit syndiga saker (och lunch), och har skruvat in de nya WiFi-prylarna han fått lånat, och har skaffat kamin till vardagsrum   - Bonuslönk: https://www.tv4play.se/program/a0f016170c28ceb2c357/doktrinen    - Bonuslänk (reklam): https://www.truesec.com/truesec-infrastructure-summit-express-ed    - Bonuslänk: https://open.spotify.com/track/29agEtUmkPuI8H3tyQSC7v?si=6f719ab18f494382  FEEDBACK AND BACKLOG: - "The Pirate Bay", nya avsnitt på fredagar   https://www.svtplay.se/the-pirate-bay  - GMs plan fick en bump   https://9to5google.com/2024/11/27/gm-android-auto-carplay-ev-kit/    - BONUSLÄNK: https://www.adlibris.com/se/bok/javla-skitsystem-hur-en-usel-digital-arbetsmiljo-stressar-oss-pa-jobbet---och-hur-vi-kan-ta-tillbaka-kontrollen-9789189494046    - BONUSLÄNK: https://www.bokus.com/bok/9789189732049/skolplattformen-en-sann-historia-om-miljarder-konsulter-foraldrar-och-barn/    - BONUSLÖNK: en brasmain - https://www.bastuspecialisten.se/xaralyn-silo  ALLMÄNT NYTT - Mistral AI expanderar till USA   https://www.euronews.com/business/2024/11/26/how-french-start-up-mistral-ai-is-planning-to-take-on-silicon-valley  - Amazon trycker in "lite" mer pengar i Anthropic   https://www.thurrott.com/amazon/313593/amazon-expands-partnership-with-anthropic  - OpenAI pausar Sora efter läcka   https://techcrunch.com/2024/11/26/artists-appears-to-have-leaked-access-to-openais-sora/  - nVidia Fugatto skapar nya ljud   https://siliconangle.com/2024/11/25/nvidias-new-music-generation-model-fugatto-creates-never-heard-sounds/  - Nintendo har klurat ut hur man ska bli av med "scalpers"!!   https://www.gamingbible.com/news/platform/nintendo/nintendo-switch-2-anti-scalper-plans-056631-20241126  - Threads får Starter Pack   https://techcrunch.com/2024/11/27/metas-threads-is-developing-its-own-take-on-blueskys-starter-packs/  MICROSOFT - Det var lite nertid i O365 i veckan.    https://www.thurrott.com/cloud/313692/microsoft-365-outage-is-affecting-teams-and-outlook  - Microsoft Ignite 2024   https://news.microsoft.com/ignite-2024-book-of-news/    - Bonuslänk (reklam): https://www.truesec.com/truesec-infrastructure-summit-express-ed  - MS tränar inte på ditt data   https://www.thurrott.com/a-i/microsoft-copilot-a-i/313765/microsoft-says-it-is-not-training-copilot-ai-on-your-microsoft-365-data  APPLE - OpenAI lägger till SearchGPT-genväg i iOS-appen   https://9to5mac.com/2024/11/26/chatgpt-searchgpt-shortcut/  - Kina tycker inte om tunna telefoner!   https://apple.slashdot.org/story/24/11/25/1730206/apples-upcoming-ultra-slim-iphone-hits-roadblock-over-sim-tray-rules  - Kan det bli så att Apple inte får blockera att man skickar kunder utanför Apples ekosystem https://apple.slashdot.org/story/24/11/26/1256205/brazil-rules-apple-must-lift-restrictions-on-in-app-payments  GOOGLE: - Huaweis sista Android-mobiler   https://9to5google.com/2024/11/26/huawei-mate-70-and-mate-x6-will-be-the-companys-last-smartphones-running-android/   - BONUSLÖNK: Här under allmänt nytt så pratade vi också om Harmony OS Next.   https://www.enlitenpoddomit.se/e/elpoit-480/  - Google injicerar länkar till Google Search   https://9to5google.com/2024/11/25/google-ios-app-link-annotations-search/  - Gemini får Spotify plugin https://9to5google.com/2024/11/26/spotify-gemini-extension/  PRYLLISTA - Björn: Lite tajt i ekonomin just nu., Men en flygade bil!! https://www.cyclotech.at/cyclotech-presents-first-air-car-with-cyclorotors/  - David: Logitech MX Keys S Graphite, https://www.webhallen.com/se/product/361492-Logitech-MX-Keys-S-Graphite    - BONUSLÖNK: Med RGB https://www.keychron.com/pages/keychron-q8-customizable-mechanical-keyboard    - BONSULÖNK: https://www.keychron.com/collections/keychron-k-series-keyboard/products/keychron-k4-wireless-mechanical-keyboard-version-2  - Johan: Är detta bara en gimmick? https://www.bastuspecialisten.se/xaralyn-sound-box         - Eller en sån här  https://chipolo.net/en/products/chipolo-gift-bundle-black-friday?variant=1460194  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Marxism förknippas med industri och teknikoptimism, men en uppmärksammad omläsning av Marx ger en bild av någon som vill läka klyftan mellan människan och världen. Dan Jönsson har läst Kohei Saito. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi vandrar i cirklar i natten och förtärs av elden. Ungefär så kan man översätta det gamla latinska palindromet ”In girum imus nocte et consumimur igni” – en mening som alltså blir samma sak baklänges som framlänges. Det är också titeln på en film från 1978 av den franske författaren, filosofen och revolutionären Guy Debord som i en berömd sekvens låter kameran sväva över Paris tak medan Debord själv med stadig röst förkunnar att Paris inte längre existerar. Paris, som alla större städer, har försvunnit bakom en kuliss av konsumtionsvaror, reklam och löneslaveri som gör människor passiva och olyckliga. Det liv som pågår där är inte verkligt. Det är en illusion, ett skådespel som uppförs för att vi ska vända blicken åt ett annat håll. Bort från det liv, den värld vi anar när vi någon gång stannar upp och inser att – som Debord sa – ”under trottoaren ligger stranden”.Ett halvsekel senare kan man undra vad Debord skulle ha sagt om han fått se världen, och Paris för den delen, av idag. Låt mig våga en gissning: ”Vad var det jag sa?” Avståndet mellan då och nu är också avståndet mellan de båda geologiska epokerna holocen och antropocen – massutdöendets människoformade, klimatkrisande tidsålder. Överallt omkring oss spricker trottoarer upp och stränder bryter fram, samtidigt som de på något vis döljs alltmer effektivt av ett allt ymnigare flöde av konsumtionsvaror, pengar, teknisk produktutveckling och audiovisuella bländverk. Många människor lever numera i ett materiellt överflöd som aldrig tidigare i historien. Men det är, som vi ju alla vet, ett överflöd med en hotfull skuggsida av miljöförstöring och klimatkatastrofer, av rovdrift på både natur och människor. Också det utan historiskt motstycke.Vi förtärs av civilisationens eld. Men utan den skulle vi frysa ihjäl. Eller? Om överflödet kräver så våldsamma offer, kan det då verkligen beskrivas som en rikedom? Debords kritik av det moderna civilisationsprojektet är ett av många skott på ett idéhistoriskt träd som är lika gammalt som moderniteten själv. Karl Marx skriver i en central passage i sina ”Grundrisse” om hur den kapitalistiska varuproduktionen just skapar ett skenbart överflöd som döljer det förstörelseverk det faktiskt vilar på. Detta alltså redan på 1850-talet. I inledningen till ”Kapitalet” utvecklar han resonemanget med att beskriva hur ackumulationen av kapital – tillväxten, med andra ord – ger upphov till ett glapp i det han kallar ämnesomsättningen – Stoffwechsel – mellan människan och naturen. Kapitalets impuls att förmera sig tvingar fram behovet av att överskrida naturens egna gränser och där så sker hela tiden hitta nya, mer effektiva tekniker för att överbrygga glappet. Vilket förstås i sin tur skapar nya, ännu större glapp. Kapitalismen kan helt enkelt inget annat.Idag, om inte förr, ser vi konsekvenserna. Också Karl Marx skulle alltså kunna vakna upp i vår tid med ett trött ”vad var det jag sa”. Kanske inte exakt vad man förväntar sig om man har sett hur marxismens idéer i mer än hundra år, bland socialdemokrater såväl som kommunister, har tolkats snarast precis tvärtom – som att människans uppgift är att bemästra naturen, socialismens mål att tvinga den till underkastelse. Ja, den tekniska och industriella utvecklingen skulle i sig vara det som får kapitalismen att bryta samman och röjer vägen för befrielsen.Men linjen från Marx idéer till Guy Debords situationistiska civilisationskritik och vår tids paroller om klimaträttvisa är faktiskt rakare än man kan tro. Den japanske filosofen Kohei Saito har i ett par smått osannolika kioskvältare, ”Marx i antropocen” och ”Slow Down”, visat hur författaren till ”Kapitalet”, läst med nya vakna ögon, träder fram som inget mindre än en ekosocialistisk pionjär. Marx tankar om ”glappet i ämnesomsättningen” och om varuproduktionens destruktiva överflöd är visserligen skissartade men hamnar egentligen rätt nära de ekosofiska idéer om en hållbar jämviktsekonomi som ligger till grund för dagens radikala klimatrörelser.Det som för Saito särskilt styrker en sådan tolkning är de studier i sådant som geologi och evolutionsforskning som Marx ägnade sig åt mot slutet av sitt liv. Detta intresse har länge varit ganska okänt och resulterade heller aldrig i något publicerat verk – men det kastar enligt Saito ett helt annat ljus över det visionära i Marx analys. Tvärtemot den teknikromantik som traditionellt har präglat den marxistiska historiesynen, där motsättningen mellan människa och natur ses som en avgörande drivkraft, växer bilden fram av ett tankebygge där den dialektiska processen snarare handlar om att läka klyftan mellan människan och hennes värld. Ackumuleringen, förmeringen av kapital bygger enligt Marx på att sådant som ses som allmänna, gemensamma resurser ”hägnas in”, det vill säga privatiseras och ges ett marknadsvärde. Allmänningarnas rikedomar omvandlas med andra ord till ett alienerande varuflöde, där rikedom bara blir möjlig när efterfrågan överstiger utbudet. Det vill säga, i ett tillstånd av brist.Att ”läka klyftan” handlar därför, som Kohei Saito läser Marx, om att återupprätta allmänningarna, föra tillbaka privatiserade resurser till det gemensamma. Bara så blir det möjligt att bryta den onda spiral som kravet på evig tillväxt lett oss in i. Saito beskriver det som ett sätt att förena det ”röda” och det ”gröna”: alltså kraven på ekonomisk demokrati med dem på ekologisk hållbarhet. Han riktar hård kritik mot de delar av vänstern som i dagens teknikutveckling ser hoppet om en befrielse från löneslaveri och klassförtryck – och ofta med en sorts utopisk hänförelse, som i engelsmannen Aaron Bastanis manifest för en ”Helautomatisk Lyxkommunism”. Tyvärr, säger Saito: det som behövs är raka motsatsen, ett program som kan förmedla insikten att den tekniska utvecklingen, som den bedrivs idag, inte är lösningen, utan problemets själva kärna – och som därför just i slutet för den kapitalistiska ackumulationen, vill säga den ekonomiska tillväxten, ser den enda möjliga utvägen ur den ekologiska krisen.Låter det realistiskt? Nej. Men i ”Slow Down” pekar Kohei Saito på hur man faktiskt redan nu kan urskilja rörelser åt det hållet, mot den ”nerväxtkommunism” han proklamerar som vår enda chans att överleva som civiliserad art. Han ser dem i lokala projekt runt om i världen: i staden Detroits stadsodlingar, i Köpenhamns beslut att plantera fruktträd på allmänna platser. Små steg – men ändå: steg. Och vad som är realistiskt är förresten också det en fråga om definitioner. Vi vandrar fortfarande runt i samma cirklar. Visst – klimatförändringarna måste hejdas, men för att göra det måste vi hitta de tekniska lösningarna, och då måste ekonomin fortsätta växa. Mer bränsle på den eld som vi förtärs av.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturKohei Saito: Marx in the Anthropocene – Towards the idea of degrowth communism. Cambridge University Press, 2023.Kohei Saito: Slow Down – The Degrowth Manifesto. Astra House, 2024.

STHL(M)-podden gästas denna vecka av Daniel Waldenström, professor i ekonomi och författare till boken "Superrika och jämlika". Vi pratar om Sveriges förmögenhetsrevolution och hur samhället har blivit mer ekonomiskt jämlikt samtidigt som alla har blivit rikare. Vi diskuterar bland annat Sveriges resa från tider av rika grevar och fattiga bönder till dagens jämställda välstånd. Daniel lyfter bland annat vikten av att äga sitt boende och effektiva ekonomiska reformer. Vi diskuterar även hur framtiden för Sveriges ekonomi bör se ut för att skapa ett så ekonomiskt jämlikt samhälle som möjligt. Missa inte detta avsnitt med skarpa analyser och framtidsspaningar!   Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.   Ämnen: Rikedom, Jämlikhet, Förmögenhet, Boende, Ekonomiska reformer, Historia, Entreprenörskap, Skatter, Välstånd, Framtid, Socialism, Kapitalet

Vad ska egentligen ägas av oss tillsammans och vad kan man låta privata initiativ sköta?  Vi pratar om Bank-ID, kontanter, digitala pengar, telefonnät, tågresor, skolor och sjukhus.  Vad händer när man tror sig delegerat ansvar men inte orkar vara där och följa upp?  Vi börjar i det stora och slutar i det lilla... i vanlig ordning.

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen.Dagens avsnitt handlar om den franska ekonomen Thomas Pikettys verk ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet” från 2013. I boken undersöker han förmögenhets- och inkomstfördelningen under de senaste århundradena fram till vår tid. Gäst är Jesper Roine, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och författare till en sammanfattning av Pikettys bok. Piketty visar hur den ekonomiska ojämlikheten ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Vi samtalar om Pikettys centrala upptäckter, hans syn på de ekonomiska klyftornas orsaker och lösningar, och vilken betydelse hans forskning har för Sverige. Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är solenergi något vettigt att hålla på med egentligen? Ja, särskilt i länder där solen skiner mer eller mindre konstant. Lustigt nog är det också i regel dessa länder som är i extra stort behov av tillförlitlig och billig elektricitet. Sam Manaberi driver Trine, en finansieringsplattform för solenergiprojekt i länder som Kenya, Vietnam, Indien och Nigeria. Hittills har man finansierat projekt för en miljard kronor, och det är bara början. I det här avsnittet dyker vi ner i hur det hela funkar, varför sol har en exponentiell tillväxt och vad som krävs för att ännu mer kapital ska flöda mot förnybar energi. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet! // Avsnittet är förresten INTE sponsrat, däremot har Sam varit generös nog att ta fram en landningssida som gör att Heja Framtidens lyssnare får en bonus på 25 euro om du öppnar ett konto och investerar 100 euro på trine.com/hejaframtiden - gör det I DAG!

Dagens avsnitt handlar om Karl Marx klassiska verk Kapitalet. Gäst är Mats Lindberg, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet och en Sveriges främsta experter på Kapitalet. I Kapitalet, vars första band av tre kom ut år 1867, analyserar Marx kapitalismens natur och arbetarklassens situation. Vi samtalar om Kapitalets centrala idéer och Marx huvudsakliga kritik av kapitalismen, om Kapitalets inflytande i Sverige och dess giltighet i vår samtid.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sponsrat avsnitt: Ivar Harstveit är portföljförvaltare på Delphi Global, en momentumfond med idén att åka med i aktiemarknadens trender. Det låter enkelt, men hur fungerar det i praktiken? Jacob har pratat med honom. Avsnittet görs i samarbete med Storebrand Asset Management, som sponsrar poddarna Marknaden och Kapitalet.

VECKANS AKTUELLT | Staten måste vara den stora banken i samhällsekonomin, för tillväxtregionerna i norr och för hela Sverige. Idag läggs en tredjedel av den disponibla inkomsten på boendet – det är inte hållbart att gå över den smärtgränsen. Man kan inte tvinga fram engagemang i platssamverkan menar åtta fastighetsägare och får medhåll från expertkommentator Lennart Weiss som också kommenterar initiativet för bostäder till poliser, Kajsa Sundqvists debattare om husavdrag och oron för stigande hyror i Majorna. Programledare: Anna Bellman.

Lögnen kan aldrig bli sanning, men väl verklighet. Dan Jönsson berättar om bedragaren från Ghana som lovade världens rika ännu mer guld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En historia jag aldrig hört berättas handlar om hur den svenska nittiotalskrisen i själva verket hade sina rötter i politisk korruption på högsta nivå. Statsminister Olof Palme lär nämligen efter att han återkom till makten 1982 ha fört över stora delar av den svenska valutareserven till hemliga schweiziska bankkonton, och när han mördades var det för att släcka spåren efter transaktionen, som riskerade att läcka ut. Som sagt, jag har aldrig hört någon dra historien eftersom den, för det första, inte är sann och för det andra, inte heller är särskilt trovärdig. Man brukar ju säga att om en lögn upprepas tillräckligt ofta, så blir den till slut en sanning. Men det stämmer inte. Det gäller för det första inte alla lögner. Och för det andra, hur trovärdig en lögn än är, någon sanning kan den aldrig bli. Lögnen förblir lögn; vad som kan hända däremot är att den blir verklighet.Och det är en annan sak. Den som tror att sanningen och verkligheten har något med varandra att göra förstår inget om historien. Den som inser skillnaden däremot kan snabbt bli både mäktig, förmögen – och historisk. John Kolorah Blay föddes 1941 i en liten by i de västra delarna av det som då var den brittiska kolonin Guldkusten, idag Ghana. Han växte upp med legender om forntida kungariken och guldskatter, men också med berättelser om män som rest till fjärran länder för att med tiden återvända hem och uträtta storverk. Han beslöt sig för att bli en av dem. Och för att göra en lång historia extremt kort: det lyckades över all förväntan. I mer än ett decennium på sjuttio- och åttitiotalet, medan Ghana skakades av ideliga kriser och militärkupper, var han under sitt nya namn John Ackah Blay-Miezah – taget efter en av de legendariska kungarna – en av landets rikaste och mäktigaste personer. Han påstod sig ha nycklarna till en enorm förmögenhet, som skulle få Ghana att blomstra. Han ägde ett av landets mest framgångsrika fotbollslag och hade grundat ett parti för att ställa upp i presidentvalet. Men allt var lögn.Sanningen, å andra sidan, var ungefär denna. 1957 hade Ghana under ledning av den karismatiske Kwame Nkrumah gjort sig fritt från det brittiska kolonialväldet. Förväntningarna var höga på den nya statens möjligheter, landet var omvittnat rikt på guldfyndigheter och en av världens största kakaoproducenter. Men infrastrukturen var i bedrövligt skick, om den alls existerade, och det visade sig snart att medlen för att utveckla ekonomin saknades. Den gamla kolonialmakten hade låtit deponera statsfinanserna på brittiska konton och där hade de helt enkelt på något vis försvunnit. För att rädda ansiktet lät britterna sprida ut rykten om att de försvunna pengarna istället kunde förklaras med inhemsk korruption, en historia som snart mynnade ut i att landets guldreserv hade förskingrats utomlands av den korrupte president Nkrumah själv. Nkrumah var egentligen allt annat än korrupt, men skrönan visade sig användbar inte bara för britterna utan även för USA, som med stigande nervositet såg Ghanas regering odla vänskapliga förbindelser med såväl Nassers Egypten som med Sovjetunionen och befrielserörelser över hela Afrika. Man ville få bort honom. När Nkrumah störtades i en kupp 1966 var just de stulna statsfinanserna en punkt på juntans långa lista över hans förbrytelser.Så var myten etablerad. John Ackah Blay-Miezah hade i början av sjuttiotalet på underliga vägar lyckats bluffa sig fram i den amerikanska universitetsvärlden och där börjat sprida en historia om att han visste var Nkrumah hade gömt sitt stulna guld. Det var i själva verket bara han som visste; Blay-Miezah hade, berättade han för dem som ville lyssna, varit mycket nära vän till presidenten och på sin dödsbädd hade landsfadern anförtrott honom sin hemlighet. Det rörde sig om hundratals miljoner, kanske miljarder dollar, men som Blay-Miezah förklarade hade Nkrumah fört undan pengarna inte för egen vinning utan för att säkra Ghanas framtid. Kapitalet förvaltades nu av något som kallades The Oman Ghana Trust Fund och innan det kunde frigöras återstod en hel del byråkrati – vilket i sin tur kostade pengar. Blay-Miezah erbjöd nu vem som helst att investera en slant i projektet som, när fonden en gång betalades ut, skulle ge dem tiofalt igen.Inget avancerat upplägg alltså. Snarare ett klassiskt pyramidspel – men som journalisten Yepoka Yeebo konstaterar i sin bok ”Anansi's Gold”, där hon försöker reda ut vad som egentligen hände: Blay-Miezahs bluff passade så väl ihop med de västerländska fördomarna om Afrika att den var lätt att svälja om man bara ville. Och det ville många, visade det sig. Med bidragen från diverse ljusskygga affärsmän, advokater och bankirer lyckades Blay-Miezah under många år leva ett liv i sus och dus, helt utan egna pengar. Flera gånger var han nära att bli avslöjad, men på något vis lyckades han alltid försvinna i sista stund, fejka en hjärtattack eller något annat som gjorde att han kunde slippa ur nätet och sedan komma tillbaka, för var gång i ännu större stil.Hur var det möjligt? Vad är det som gör att en lögn som knappast skulle få luft i Sverige kan förändra historien i Ghana? Kanske kan man säga att varje samhälle har sina bedragare: om folk ska köpa deras lögner måste det de har att sälja fylla ett verkligt behov. Vad John Blay-Miezah sålde, skriver Yeebo, var myten om Afrika – föreställningen om en kontinent förgiftad av inkompetens och korruption, dömd att för överskådlig tid regeras av tjuvar och bedragare. Med andra ord: det han sålde var en sorts postkolonial version av myten om ”den vite mannens börda”. En myt så seglivad att den än idag dominerar relationen mellan nord och syd, och så stark att även vissa av Ghanas inhemska politiker var benägna att köpa den – åtminstone så länge den gynnade dem själva. Lögnen blev inte sanning, men den blev verklighet. En verklighet, vars förbannelse bara kan brytas av västvärldens välvilja, med dess bistånd och investeringar.”Historia är en ömtålig sak,” skriver Yepoka Yeebo i efterordet till sin bok – och i ett land som Ghana tycks den så mycket ömtåligare än på andra håll. Yeebo berättar hur hon ofta förgäves har jagat källmaterial till sin historia; biografier som aldrig blivit skrivna, analyser som bara finns i något udda exemplar på något forskningsbibliotek, vittnen som försvunnit, dokument som förstörts under åren av kupper och kriser. John Ackah Blay-Miezah kunde till slut inte hålla uppe fasaden; när han mystiskt dog 1992 var det det definitiva slutet för hans stora bluff. Ändå, skriver Yeebo, lever myten om Nkrumahs stulna guld. Av någon anledning förblir den trovärdig. Historikerns uppgift kan då ibland bara bestå i att försöka röja upp i tidens rasmassor av alternativa och förvrängda fakta. Blotta den sanna tomheten under lagren av lögnaktig historisk verklighet.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturYepoka Yeebo: Anansi's gold. The man who looted the west, outfoxed washington, and swindled the world. Bloomsbury publishing, 2023.

Astronomiska summor av skattebetalarnas pengar går till att finansiera politiska visioner om stora samhällsförändringar. Med en ökad överstatlighet har även EU blivit en motor för dessa stora omställningar. En nygammal industripolitik håller på att växa fram där staten återigen spelar en stor roll i näringslivet och företagen är inte sena i att utnyttja den rikliga flora av bidrag som erbjuds. Men varför är det svårt att få dessa samhällsprojekt att lyckas? Det samtalar vi om vi veckans Hotspot, som gästas av Christian Sandström, professor i nationalekonomi. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Äntligen comeback för Insamlingspodden och äntligen dags för Henriks favoritrapport från Giva Sverige; "STATEN, KAPITALET ELLER MEDBORGAREN -vem finansierar civilsamhället?". Och som en liten bonus så fyller rapporten 10 år! Vi fick en pratstund med Johan Sverker från PWC som var en av de som fick idén till rapporten och som också varit med varje år sedan dess. Vi gästas även av Mårten Palmfors, senior analytiker på Giva Sverige, som varit med och tagit fram rapporten. Johan delar med sig hur idén till rapporten föddes och vi gör en tillbakablick på de 10 år som rapporten funnits, och såklart går vi igenom de olika delarna av civilsamhällets finansiering "staten", "kapitalet" och "medborgaren".  

För att få ett extraavsnitt i månaden, plus resten av Kapitalet utan reklam: https://monopol.se Kapitalets betalande lyssnare får varje månad ett extra avsnitt där Gunnar och Jacob bland annat svarar på lyssnarfrågor. Det här första avsnittet går dock ut till alla lyssnare!

Elin Wiker och Calle Söderberg ansluter till ett specialavsnitt om börsens alla rapporter: hur går bolagen, och vad säger rapporterna om ekonomin just nu? Elin Wiker är småbolagsanalytiker på Humle fonder, och Calle Söderberg analytiker på IG. Tips: Lyssna på Kapitalet och Marknaden utan reklam, på https://www.monopol.se

LANSERING: Monopol.se/kapitalet Nu kan man stötta sin favoritpodd och få Kapitalet utan reklam! Vi skulle bli otroligt glada om ni ville detta. Inflationen kom från ingenstans. Länge fanns den inte alls, och plötsligt var den för hög. Men hur kunde ingen se den komma? Vi frågade Torbjörn Isaksson, en person som jobbar med att se inflationen komma.

Blommor, frukt och förgänglighet. När stillebenmåleriet växer fram i Europa tycks döden ständigt närvarande. Valerie Kyeyune Backström reflekterar över ett måleri som tar åskådaren i besittning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Att titta på en tavla är att titta på döden: som i döda ting, döda scener. I stilleben-genren, som växte fram självständigt under 1500-talet, och på sidan av det mer ansedda historiemåleriet, är det särskilt påtagligt. Bland plutande plommon och vaser varsamt komponerade, hittas den i form av förruttnelse, flugor, mörka fläckar. Döden kommer som en smygande gäst i uppställningens prakt.En hel undergenre av stilleben-måleriet, VANITAS, är tillägnad denna uppgift: att påminna om vår förgänglighet. Att förkasta den materiella världen. Ett maskhål påminner om annalkande förfall, en dödskalle eller ett vissnat blomblad som segnar ner från skaftet, för evigt fryst i denna rörelse, i detta fall, fungerar som en uppfordran. Allt fast ska förflyktigas. ”Tomhet, idel tomhet, säger Predikaren” .Kanske kan man kalla detta ett måleri över dubbelt döda ting - Döda som i avbildningar av det icke-mänskliga, döda som i en påminnelse om vad som snart ska ske med betraktaren. Trots att måleriet saknar mänskliga motiv är det i själva frånvaron mänskligheten gör sig påmind; kompositionerna är alla sublima uppvisningar av den mänskliga handens förmåga.Men det är inte bara avbildade objekt som handen skapat. I sin bok ”Tingens poesi. Liv och död i Europeiskt stillebenmåleri 1600-1900” påminner professorn i konstvetenskap Görel Cavalli-Björkman om närheten mellan bild och ord, målning och dikt.Ibland som interfolierad text direkt i målningen, ibland i själva målningens språk, men likväl som ett frändskap, en ständig korsbefruktning: ”Stilleben liknar dikter där målaren med sina omsorgsfulla arrangemang vill spegla många nyanser av verkligheten”[i] skriver Cavalli-Björkman.Men om målningen kan vara poesi, kanske poesin kan vara ett vanitasmåleri?I Judith Kiros diktsamling ”Det röda är det gränslösa” återkommer ruttnande frukter, vissnande blomblad. Kiros skriver:”Insidan av en aprikos mot kindens glatta insida//döden har gjort så mycket ogjort. De döda flödar över bron, och vattnet där under, en ven eller stygisk ström”Stillebenmåleriet var ett geografiskt utspritt fenomen, men om det förknippas med en plats så är det Nederländerna. Särarten i detta måleri präglas av sin täta koppling till tidens nya insikter om naturen, seendet, perspektivlära och mikroskåpets uppkomst. I sitt banbrytande verk ”The Art of Describing. Dutch Art in the Seventeenth Century” kategoriserar Svetlana Alpers holländsk konst som ett beskrivandets konst; i samklang med tidens vetenskapliga metodik.Kanske kan denna uppradande form av måleri liknas vid texten, vid dokumenterandet?Och ligger inte detta sätt att dokumentera, att taxamera, mäta och inordna, så nära döden. Så oerhört nära, eftersom det i sin motståndshandling bara bekräftar sin vanmakt?Ungefär som den sörjande, som gör allt för att hålla kvar sina minnen, bara för att upptäcka att hur man än stretar emot, börjar den älskade långsamt försvinna, detaljerna rinna genom fingrarna som vatten. Eller spricka upp, som en aprikos feta fruktkött.1600-talets nederländska måleri ligger inte bara tätt inpå döden, utan även ekonomin. Enligt konstprofessorn Norman Bryson är hela stillebengenren i hög grad en fråga om överflöd och ekonomi. Landet hade under denna tid, genom koloniala erövringar och handel snabbt blivit ett av världens rikaste, men saknade till skillnad från exempel Frankrike eller Storbritannien en tydlig inrättning, som ett hov, att spendera detta överflöd på. Hemmet blev därför den naturliga platsen för att förbruka denna rikedom, och nederländska hem beskrivs som extremt opulenta av utländska besökare. Stillebenmåleriet intar här en dubbel ställning; både som ett vittne till överflödet, och som en dömande instans. Bryson skriver att de förändrade ekonomiska villkoren var mer snabbrörliga än moralen: i Vanitas-målningarna fortsätter konstnärerna varna för det jordiska livets fåfänga.Men som Cavalli-Björkman påminner läsaren om finns det risker med att övertolka innebörden eller konstnärens intentioner. Stillebenmåleriet åkallar i stället den som tittar, den tar oss som åskådare i besittning. Att betrakta ett stilleben är att ge upp tid. Och ju mer tid du ger, desto mer ger målningen tillbaka.Sådan försiktighet intresserar inte Norman Bryson. Han framställer det som ett måleri mot naturen, mot årstidens gång; här samsas växter från skilda säsonger, växtklimat och ursprung. Vad det hyllar är det skapade. Vad det är, är ett måleri som lyfter fram arbetet: det mänskliga arbetet.I detta förkapitalistiska måleri skriver Bryson, är ekonomin närvarande på tre plan:Först i de påkostade miljöer och föremål som avbildas. Där blommorna, i stället för blygsamma ängsblomster, är hämtade från omvärlden, där tulpanen och tulpanfebern intar en särställning. Det är inte en sorts blommor i buketterna, det är ett överflöd av olika sorter. Det förklarar varför arterna sällan upprepar sig i en bukett: det skulle helt enkelt inte addera något nytt värde. Det är rikedomen, mängden som är dyrbar.Och i en tid där rikedomen gjort inträde, separeras människan från den mest grundläggande regleringen: hungern, aptiten. I stället är det överflödet som hyllas, opulensen i sig.Men själva hantverket är i sig är ett bevis på pengar. I Vanitas-måleriet blir detta bryderi upphöjt: hur kan man avsäga sig värdsliga ting genom något så världsligt som en målning? En målning, som dessutom är framställd för att hänga i en välbeställd människas hem? Redan när de skapades berättas om de enorma summor dessa stilleben kunde inbringa. Hur kundgruppen utgjordes av furstar, prinsar och andra extremt burgna.Även i Judith Kiros diktsamling går frågan om religion och moral hand i hand med döden och högst profana ekonomiska premisser; så samsas försäkringskassan med gudomliga visioner, en dyr taxifärd till psyket bredvid Comviqs kundtjänst. De himmelska hallucinationerna är aldrig helt frånkopplade världen och materiella villkor: krigen, kapitalismen, döda flyktingar.Hon skriver: ”Aprikoshudens fjun mot tungan får mig att rysa //vad är onödigare än en tröstlös kommunist”.Det utmärkande med det nederländska måleriet är kanske inte döden, den som kan hittas eller anas i allt stillebenmåleri, utan hur arbetet här fungerar som ett slags försök att upphäva det: hur arbetet består långt efter att allt som bidragit till målningen: föremålen som stått modell, tillverkarna av duk och färg, målaren själv, sedan länge förmultnat. Kvar finns istället enorma timmar, pedantiskt arbete, de bevarade spåren av en kultur helt och hållet skapad av den mänskliga handen.Kiros skriver: ”mot naturen - aprikosköttets upplösning - öppnades tyvärr mina ögon”. Inför det nederländska stillebenmåleriet tycks så döden inte upplösas, snarare är det som att man genom arbetet kallar den, ropar på den, bjuder in den. Som om att man trodde att arbetet kunde befria oss.Valerie Kyeyune Backström, kulturskribent och författareLitteraturGörel Cavalli-Björkman: Tingens poesi – liv och död i europeiskt stillebenmåleri 1600-1900. Votum Förlag, 2023.Svetlana Alpers: The Art of Describing – Dutch Art in the Seventeenth Century. Chicago university, 1983. Norman Bryson: Looking at the Overlooked – Four Essays on Still Life Painting. Reaktion Books, 1990.

Kapitalet på Scala! https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Han har kallats Sveriges framgångsrikaste politiker genom tiderna och beskrivs som en av arkitekterna bakom folkhemmet. Ernst Wigforss var finansministern som aldrig hade läst en enda högskolepoäng ekonomi, men ändå föregick John Maynard Keynes. Hur gick det till?

Det är dags för gästavsnitt! Ekonomijournalisten, och tillika krypto-experten, Gunnar Harrius gästar oss och reder ut hur det gick till när ett influencer-par blev ovänner med sina följare efter ett NFT-projekt. Frågelådan: Hur kommer det sig att en aktie bara kan tokfalla utan att någon negativ nyhet presenterats? Portföljen: Viss kritik mot Calles investeringsstrategi - debatt! Lyssna på Gunnars podd "Kapitalet" här: https://open.spotify.com/episode/54k1fFVkS8KvgoTLtq7wwX?si=YgFDmZDaQQW2y_zYeySVLg

Kapitalet är tillbaka som vanligt i augusti! Tills dess bjuder vi på "Kalle och Framtiden" – en serie poddavsnitt om tjänstepensionen som vi gjorde tillsammans med SPP. Här är avsnitt ett. Hur ser pensionssystemet ut i dag, och hur blev det så? Kalle tar reda på hur det hela började, och går way back till 1913 då Sverige blev det första landet i världen att införa en pensionsförsäkring som gällde alla. Dessutom träffar vi Kalles äldre jag, som verkar ha en allt annat än lyxig tillvaro. Medverkande: Kalle Johansson, Urban Lundberg, Agneta Claesson.

Assia Dahir berättar hur Katrin Zytomierska resetat kulturen! Torbjörn Averås Skorup grattar Tre klick mos! Linnea Henriksson har giggat loss! Fucking Åmål fyller 25 år och vi pratar med kulturjournalisten Hanna Johansson om filmens kulturella impact! Svenska kronan mår kanske inte jättebra, vi låter ekonomijournalisten och Kapitalet-poddaren, Gunnar Harrius förklara varför! P3 Nyheters Vanja Hagberg om ödesveckan för Sveriges Natomedlemskap och debatten om alkoholmonopolet. Dessutom: SPHERE! Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Assia Dahir och Linnea Henriksson

Det är ingen hemlighet att Sverige just nu går igenom prövande ekonomiska tider, vi pratar med ekonomijournalisten Gunnar Harrius som förklarar hur den svenska kronan mår. Gunnar Harrius driver podden Kapitalet och berättar varför det är så svårt att fastställa en enskild förklaring till kronans svaghet. Vad är egentligen statsobligationer och på vilket sätt kan de påverka värdet på kronan? Sveriges bostadsmarknad och den genomsnittliga svenskens höga belåning, hur påverkar detta kronans styrka? Programledare: Torbjörn Averås Skourp, Assia Dahir och Linnea Henriksson

Elektrifieringen slukar miljardbelopp – och samtidigt varnar Svenska Kraftnät för akut effektbrist. Okunnigt tyckande och förändringsmotstånd säger vissa – en energi-ekvation som inte går ihop menar andra.   Kan verkligen politiska satsningar driva fram en rekordsnabb klimatomställning? Finns i så fall den energi och den infrastruktur som krävs? Och vad händer med ett samhälle där staten och kapitalet sida vid sida tillsammans hjälps åt?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “STATEN OCH DET GRÖNA KAPITALET”.

Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen så kan man fiffla en smula med den järnhårda lönelagen och till och med betala mindre i lön än priset för mat och för hyra för staten skjuter så gärna till om levnadsomkostnaderna blivit allt för dyra. Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt staten och kapitalet, dom sitter i samma båt fast det är inte dom som ror, som ror så svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften om kvastarna skall sopa bra får man inte slarva med skaften spärrar och kvoter och testprogram är ett system för att sålla agnarna från vetet och för var o en till hans rätta fålla. Sida vid sida, tillsammans stryker de fram staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm fast det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt staten och kapitalet, dom sitter i samma båt fast det är inte dom som ror, som ror så svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Tempot höjs vid maskinerna, här drillar man eliten produktionen har inte plats för den som blivit illa sliten men för att ingen skall tro att det är något fel med de tunga ackorden betraktas han som ett sjukdomsfall och behandlas av den barmhartiga arbetsvården. Sida vid sida, tillsammans stryker de fram staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm men det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar. Sida vid sida.... Aah aah aaaah aaaaah! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Historien om den rekordunga dollarmiljardären som sågs som kryptobranschens underbarn, tills den dag då allt kraschade. Nu riskerar han 115 år i fängelse. Sam Bankman-Fried bokstavligen föddes in i Silicon Valley och började tidigt intressera sig för effektiv altruism och för att tjäna pengar på handel med kryptovalutor. Han grundade Alameda research och sedan FTX som skulle komma att bli en av världens största kryptobörser, med den egna valutan FTT. Det gjorde honom till dollarmiljardär. När kryptobranschen svajade 2022 fick han smeknamnet The white knight of crypto, för att han räddade andra kryptobolag i kris. Men i november 2022 föll allt samman. På en vecka gick FTX från ett bolag värderat till 32 miljarder dollar till ett bolag med stora skulder, där såväl investerare och privatpersoner förlorat enorma summor. Nu utreds han misstänkt för bedrägeri och riskerar att dömas till 115 år i fängelse. Avsnittet gjordes vintern 2023 av Studio Olga. Medverkande är Gunnar Harrius, ekonomijournalist och programledare för Kapitalet och Kryptoteket, Sophia Sinclair, techreporter på Svenska Dagbladet och Kjell A Nordström, ekonom och författare. Programledare och producent: Carl-Johan Ulvenäs Avsnittsmakare: Sally Henriksson Ljudmix: Fredrik Nilsson Klippen i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio, BBC, CNN, Forbes, Reuters, New York Times, Bloomberg, CNET och CNBC.

Vi har haft en potentiell finanskris nu igen, när Silicon Valley Bank plötsligt föll. Tillsammans med Joakim Rönning försöker vi reda ut vad som hände, hur det kunde hända, och vad som händer nu. Svara på vår lyssnarenkät, vinn en Kapitalet-t-shirt https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSchpI2LG4R0sEVgozFORAAoIl-kOgGRON-9NxfLCmcR2e2YdA/viewform

När världens centralbanker nu höjer räntorna känner svenskarna av det mer än de flesta andra. Vi har stora skulder, med kort bindningstid. Men varför? Vi gräver ner oss i hur svenskarna kunde bli ett av världens mest räntekänsliga folk. Svara på vår lyssnarenkät, vinn en Kapitalet-t-shirt https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSchpI2LG4R0sEVgozFORAAoIl-kOgGRON-9NxfLCmcR2e2YdA/viewform

Det finns sex argument för alla typer av ägande, i alla fall enligt Jim Salzman och Michael Heller. Och eftersom världen till väldigt stor del består av just ägande, är förståelse för ägande en förståelse för världen. Men ägande håller också på att förändras, och snart kanske vi inte äger något alls. Svara på vår lyssnarenkät, vinn en Kapitalet-t-shirt https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSchpI2LG4R0sEVgozFORAAoIl-kOgGRON-9NxfLCmcR2e2YdA/viewform

Bra nyheter: Inflationen vänder äntligen nedåt! Dåliga nyheter: Den underliggande inflationen är högre än någonsin. Vi åkte till Riksbanken för att fråga hur mycket vi borde bry oss. Medverkande: Henry Ohlsson, vice riksbankschef. Svara på vår lyssnarenkät, vinn en Kapitalet-t-shirt https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSchpI2LG4R0sEVgozFORAAoIl-kOgGRON-9NxfLCmcR2e2YdA/viewform

Marknaden fredagsprogram är tillbaka!Idag om Riksbankens senaste giv och Erik Thedéens stora kliv från QE till QT. För vid sidan av räntehöjningar är svenska statsobligationer till salu – men var finns köparna? Vi pratar även om rapportsäsongen och dagens börsförlorare Thule, rapportsäsongens chockrasare och vikten av defensiva aktier i sämre tider, exempelvis Astra Zeneca.Även trender för börsens e-handelsbolag benas ut. I studion:Johanna Ahlqvist, fondförvaltare på Cliens mixfond.David Gustavsson, ekonomireporter på E-handel.se.Susanna Kaas von Mentzer, ränteförvaltare på Storebrand Asset Management, sponsor av Marknaden och systerpodden Kapitalet.Programledare är Helene Rothstein, tekniker Kristofer Krook och ansvarig utgivare är Jacob Bursell, VD, Monopol Media.

Mello har dragit igång och vi diskuterar deltagare och hat.Mattias har testat att sända live på Tiktok - SlowTVblir det. Han ställer upp kameran så du får titta på fåren ellergetterna eller något annat. Senaste SlowTVsändningen blev väldigt kort. Mobilen tyckte inte om -29 grader så den stängde av sig efter 5 minuter.Dagens poddtips är podden KapitaletVarför är avokado så dyrt? Hur mycket tjänar låtskrivarna bakom Rednex? Vem bestämmer när det är lågkonjunktur? Med välproducerade berättelser från samhällets alla hörn, tar Kapitalet med dig ned under världsekonomins motorhuv, i hopp om att kunna reda ut hur vi människor egentligen fungerar. Kapitalet är en podd om ekonomi, för dig som inte visste att du var intresserad Tess har bytt kattlådesystem. Numer kör hon Pee Wee - ett svenskt pelletsströ som minskar lukt och mängden avfalls om produceras.Omdömet är 5 pelletspåsar av 5 möjliga! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Välkommen till Do´s and Don´ts! Eftersom jag är barnsligt fascinerad av vad som rör sig i huvudet på entreprenörer ber jag veckans gäst dela med sig av sina Do´s and Don´ts i ett område som han eller hon har fördjupad kunskap inom. Det kan vara ett otippat område…Jag gräver helt enkelt djupare för att vi ska få fler lärdomar och smarta tips och trix att applicera på vårt eget entreprenörskap. Det här nya segmentet kallar jag kort och gott: Do´s and dont´s och det släpps i ett nytt avsnitt varje torsdag. Jag hoppas att det ska ge dig lite inspiration och nya idéer. Nu kör vi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kryptoteket tar paus en vecka - istället kommer här ett avsnitt av Kapitalet, också det gjort av Gunnar. Det är en summering av FTX-fallet, med ett gäng nya detaljer, och en intervju med Mike Burgersberg, som var med och avslöjade FTX och SBF.

Hösten 2008 drabbas världen av den värsta finansiella krisen sedan 1930-talsdepressionen. Maths O. Sundqvists hårt belånade aktieportfölj tappar miljarder i värde. Från att ha varit bäst på börsen står Maths O. Sundqvist plötsligt på randen till personlig konkurs. Hur kunde det bli så? Det här är den andra och sista delen i historien om busschauffören från Kaxås som tog Stureplan med storm. Medverkande: Sven-Ivan Sundqvist, Franz Bergstrand, Peter Thelin, Peter Benson. Dokumentären sändes ursprungligen i vår andra podd Kapitalet.

Emma Molin och Christopher Garplind får svar från lyssnarna om när de räddade alkoholen över sig själva. Bo Torbjörn Ek från podden "Gräns" pratar om att antalet kärnvapen ökar. Garpen musik-quizzar Emma på ett månadsgammalt tema. Vår bestående ekonomiexpert Gunnar Harrius från podden "Kapitalet" kommer förbi och förklarar begreppet "stagflation", och sist men inte minst berättar journalisten och gamla emot Aino Oxblod om emokulturens nya comeback! Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin

Vi gör ett samarbete med podcasten Kapitalet som görs av Gunnar Harrius och Elinor Ahlborn! Sök upp Kapitalet i din podcastapp och testa ett avsnitt. /Martin "Kapitalet är podden där vi undersöker vår omvärld ur ett ekonomiskt perspektiv. Och eftersom allt i slutändan handlar om pengar, så handlar Kapitalet om allt. Sedan starten 2017 har vi gjort poddavsnitt om avokadopriset, om penningpolitik, om containrar, skog och hasselnötsmarknaden, och om priset på bortglömda konstverk."

Den 25 augusti 2017 sätter Maria Björkholm nästan kaffet i halsen. Hon har precis läst en formulering i en amerikansk presidentorder som kommer att förändra hennes liv för flera år framöver. Kapitalet berättar hur det gick till när ett nästan 100 år gammalt svenskt oljebolag riskerade att gå i graven – på grund av sanktioner riktade mot en venezuelansk diktator. Medverkande: Maria Björkholm, Maria Perrotta Berlin

Vi vill tipsa om en podd! Ekonomi har ju som bekant också en baksida. Den stavas ofta ekonomisk brottslighet. Det ägnar vi oss inte så mycket åt i Kapitalet, tur då att Säkerhetssalen finns och följer med in i de lite mörkare rummen.

Han satt med vid ledarnas förhandlingsbord efter båda världskrigen och revolutionerade nationalekonomin under depressionen på 30-talet. Hela tiden med ett tydligt mål i sikte: En fredlig värld där alla har tid att spela piano och måla tavlor. Kapitalet tar sig äntligen an nationalekonomen John Maynard Keynes. Medverkande: Zachary D. Carter, författare till "The Price of peace: Money, Domecracy and the Life och John Maynard Keynes"

Stoppa pressarna! Mitt under brinnande inspelning kommer nya, trovärdiga, spännande rykten från superstabila Sky Sports: Harry Kane vill lämna Tottenham (igen)!

Stoppa pressarna! Mitt under brinnande inspelning kommer nya, trovärdiga, spännande rykten från superstabila Sky Sports: Harry Kane vill lämna Tottenham (igen)!