Podcasts about sjukv

Sjukvårdsminister Elisabet Lann berättar varför hälsofascism inte fungerar och om vad hon egentligen tycker om partilinjens hållning till subventionerad äggfrysning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik Östman och Madeleine Larsson möter Axel Conradi, oppositionsregionråd och Moderaternas gruppledare i Region Stockholm, i ett samtal om vårdköer, inställda bussar och varför regionpolitik märks väldigt tydligt när vardagen inte fungerar.Vi pratar om varför patienter fastnar i kö, varför det inte ska krävas tur för att få tag på sin vårdcentral och varför unga som mår dåligt inte ska skickas från en kö till nästa. Conradi beskriver hur Moderaterna vill sätta patienten före systemet, stärka husläkaren och se till att vården finns där när den behövs.Samtalet handlar också om kollektivtrafiken, där bussar och pendeltåg behöver gå oftare än ursäkterna. Dessutom blir det sänkt skatt, fler småhus, ökad tillväxt och Moderaternas fyra viktigaste löften inför regionvalet 2026.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på ⁠Instagram⁠, ⁠Facebook,⁠ ⁠X⁠ och ⁠TikTok⁠.Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på ⁠stockholm@moderaterna.se⁠Ämnen: Sjukvård, Vårdköer, Primärvård, Husläkare, BUP, Psykisk ohälsa, Ätstörningsvård, Kollektivtrafik, SL, Bussar, Pendeltåg, Infartsparkeringar, Skatter, Tillväxt, Småhus, Stockholm, Region Stockholm, Valet 2026

Inför det kommande valet är hälso- och sjukvården åter en av väljarnas mest prioriterade frågor. En växande befolkning, högt tryck på akutsjukhusen och vårdköer gör prioriteringar inför nästa mandatperiod avgörande både nationellt och i landets regioner. SNS bjuder in ledande forskare, politiker i Region Stockholm och företrädare på nationell nivå till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka reformer som är mest avgörande. Vilka samband finns mellan vårdplatsbrist, överbelastade akutmottagningar och patientsäkerhet? Hur bör ansvarsfördelningen mellan stat och regioner utformas och hur påverkar det hur vården organiseras? Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod. Seminariet anordnas som en del i SNS serie Mötesplats vård. Medverkande Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd , Region Stockholm Anders Anell, professor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet Axel Conradi (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm Marie Morell (M), vice ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland. Björn af Ugglas, civilingenjör, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, grundare DB Evidence AB Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Ring P1 från Umeå om bland annat sjukvård, antalet riksdagsmän och Israels medverkan i Eurovision Song Contest. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin och gästen Janet. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)     Intro, Magnus Gisslen berättar hur man kan fira sin jul Coronasäkert. https://www.youtube.com/watch?v=lMKNTFw6wmw2)     I detta avsnitt har vi lyckats få tag i anestesisjuksköterskan Janet som vi nyligen träffade under en indoktrineringsföreläsning om Convid där Patrik ställde en fråga. Vi kunde direkt konstatera att här har vi en potentiell gäst till podden med de gedigna kunskaper som hon förmedlade om hon nu vågar tala lika öppet offentligt som hon gjorde med oss under kvällen och det gjorde hon till vår glädje så vi stämde träff och så blev detta avsnitt till.3)     Outro, Magnus Uggla 2:a på bollen https://www.youtube.com/watch?v=-ZRW8QetX58&list=RD-ZRW8QetX58&start_radio=1  4)     Länkar till avsnittet: Föredraget vi gick på där Patrik ställde sin fråga:https://www.gu.se/evenemang/drommen-om-en-smittsaker-varld  Information om Linda Karlströms föredrag i Göteborg den 10:e maj   Tips på externt föredrag med Linda Karlström Vacciner-lönsamma men kostsamma lögner – Föreningen Cui Bono

Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten.– Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit.Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget.– Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han.Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret.– Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han.Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål.– Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare.Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig.– Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander.TEXT: Kalle Glas

Erik Östman och Madeleine Larsson möter Mårten Blix, forskare, nationalekonom och medförfattare till en ny rapport om Stockholms sjukvård, i ett samtal om en vård som gått från förebild till växande problem. Fokus ligger på längre vårdköer, sämre tillgänglighet och konsekvenserna av att fungerande vård monteras ned utan att ersättas.Vi pratar om varför patienter får vänta längre, hur patienter “försvinner” ur statistiken och varför förändringarna slår hårdast mot äldre, kvinnor och utsatta grupper. Samtidigt ökar kostnaderna, men vården levererar mindre.Avslutningsvis diskuteras vad som krävs för att vända utvecklingen och åter sätta patienten i centrum.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTokOm du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.seÄmnen: Sjukvård, Vårdköer, Vårdkris, Privata vårdgivare, Tillgänglighet, Kostnader, Äldre, Regional politik, Valfrihet, Socialdemokraterna

Imorse i Rockklassiker fick vi veta att Hasse ska köpa seniorboende där han kan bo med sin mycket yngre fru och sin lilla dotter. Det bjuds på ordvitsar, just dem som precis alla redan kan och därför blir det dålig stämning i studion - mickar som stängs av med mera. Alldeles för snygga läkare, jävla svenska sjukvården alltså! Missa inte dagens avsnitt av Morronrock daily för detta och annat kul!!!

Erik Östman och Madeleine Larsson möter Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd i Region Stockholm, för ett samtal om en Stockholmsregion som står vid ett vägskäl inför valet 2026. Vi pratar om en socialdemokratisk utveckling där kostnaderna ökar, vården sviktar och kollektivtrafiken monteras ned – och om vad som krävs för att vända riktningen.Samtalet rör konkreta brister i vården och trafiken, men också en bostadspolitik som riskerar att pressa fram nya miljonprogram mot kommuners vilja. Samtidigt presenteras Moderaternas alternativ: mer frihet och bättre fungerande sjukvård och kollektivtrafik, med fokus på det som faktiskt gör skillnad i människors vardag.Avslutningsvis ställs valet på sin spets – mellan att fortsätta på den inslagna vägen eller att välja en ny kurs för en starkare och mer fungerande region.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTokOm du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.seÄmnen: Valåret 2026, Regionpolitik, Sjukvård, Vårdköer, Tillgänglighet, Ambulanssjukvård, Psykiatri, Skatt, Tillväxt, Kollektivtrafik, SL, Pendeltåg, Tunnelbana, Nedskärningar, Infrastruktur, Bostadsbyggande, Socialdemokraterna.

Aida Hadzialic är sedan 2022 finansregionråd i Region Stockholm och därmed ansvarig för sjukvården och kollektivtrafiken för 2,5 miljoner stockholmare. Andreas Ericson intervjuar henne om ätstörningsvården, ambulanskrisen och om det privata eller det offentliga är bäst på att driva vård.

Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga inför valet / I juli kommer tre fängelser i Sverige kunna att ta emot barn. / Ungdomar är mer negativa mot hbtqi-personer än tidigare / Nu är det sportlov för många barn och unga i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna radio 06:00

När en misstanke om cancer dyker upp förändras allt. Inte bara för den drabbade utan också för närstående. I det här avsnittet av Effekten möts därför tre olika erfarenheter av prostatacancer: den som utretts, den som behandlats botande och den som lever med spridd sjukdom. Tillsammans med Jonas Jaani pratar Lars Tomassson och Thomas Stenbäck om hur digitalisering, och särskilt AI, kan göra vårdinformation mer tillgänglig, mer begriplig och framför allt mer mänsklig. Vi diskuterar vägen från vision till verklighet och hur smarta verktyg kan ge stöd dygnet runt, utan att för den sakens skull ersätta det som alltid kommer vara kärnan i vården: samtalet mellan människor Vad är digitalisering av vård? Digitalisering handlar inte om att ersätta vården, utan om att göra den tillgängligare, snabbare och mer sammanhållen.Vi pratade om hur digitala verktyg kan frigöra tid för vårdpersonalen så att de får mer utrymme för det mänskliga mötet. Digitalisering för patienten innebär bl.a: att få snabba svar, att hitta tillförlitlig information när den behövs, och att känna sig mindre ensam i allt det nya som kommer med utredning, diagnos och behandling. Det är inte ett nytt vårdmöte – det är ett vårdmöte som fungerar bättre. När tekniken gör skillnad Här tog vi avstamp i våra tre perspektiv på prostatacancer: Jonas som utretts men inte behövde behandling, Lars som upptäcktes tidigt och blev botad, Thomas som lever med spridd cancer och behandling livet ut. Tillsammans visar våra tre historier hur olika behoven kan vara – men också hur lika frågor man faktiskt har. Chatboten på prostatacancer.se blev exemplet som band ihop allt: Den bygger på vårdens egna riktlinjer och ger svar på 95 språk. Den finns där dygnet runt, när frågorna dyker upp. Den ger trygghet för både drabbade och närstående. Men vi betonade också att AI inte ersätter människor.Det mänskliga samtalet – att få prata om rädslor, besked och känslor – är fortfarande ovärderligt.AI kan ge kunskap. Människor ger lugn, mening, stöd och sammanhang. Tillsammans skapar de något som varken AI eller vården klarar på egen hand. Hur lyckas man med digitalisering i vården? 1 Börja i det enkla – låt patienten testa Chatboten är ett bra exempel. Anonymt, gratis och tillgängligt när som helst. Det behöver inte vara stort för att göra stor nytta. 2 Glöm inte närstående De får ofta ansvar att förstå informationen – men är inte alltid med på besöken.Digitala verktyg gör det möjligt att ta igen det man missat, på ett begripligt sätt. 3. Tekniken är bara halva lösningen – resten är människor Tekniken är bara halva lösningen, resten handlar om människorna bakom. Digitalisering fungerar nämligen som bäst när den först och främst stärker samtalet. Samtidigt bidrar den till att minska stressen, vilket i sin tur ger patienter och närstående betydligt bättre kontroll i en svår situation Det är kombinationen av pålitlig information + mänskligt stöd som får digitala satsningar att verkligen flyga. Lars Tomasson, Thomas Stenbäck, Jonas Jaani (25:53) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/JIW7gyrYCDE Länkar / mer information: Prostatacancerförbundet Lars Tomasson är Förbundsstrateg för Prostatacancerföbundet Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 lokala patientföreningar som tillsammans verkar för ökad kunskap om prostatacancer. För att nå vår vision ”En framtid utan Prostatacancer” stödjer vi forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Med rätt insatser kan fler leva längre, bättre och med värdighet. Men för det behövs prioriteringar. Inför valet 2026 har vi därför tagit fram ett valmanifest som lyfter de frågor som är avgörande för att skapa en jämlik och patientcentrerad prostatacancervård. Sjukvården är den viktigaste frågan för väljarna och patienter är en väldigt stor väljargrupp, men regionvalet hamnar ofta i skugga. Vi vill sätta ljus på vårdfrågorna.  Om Thomas Thomas Stenbäck är VD och seniorkonsult på Devinncoo AB som är ett konsultbolag fokuserat på utveckling av avancerade IT och AI-tjänster från idé till resultat. Devinncoo specialiserat sig på att utveckla och drifta avancerade skräddarsydda chattbotar för kvalificerad information och har sedan 2023 ett samarbete med Prostatacancerförbundet för deras chattbot. Länkar: Vi driver kampen mot Sveriges vanligaste cancersjukdom: Prostatacancerförbundet.se Ökad kunskap om sjukdomen:  Prostatacancer.se AI-chatten som svara på frågor om prostatacancer, när du vill: Chatta – Prostatacancer.se När du behöver prata med någon: Prostatacancerförbundets Samtalsstöd Viktiga frågor för förbundet Valmanifest 2026 www.devinncoo.se www.cancerinfo.ai Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Evelina Galli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demonstrationerna i Iran har nu pågått i två veckor. Eftersom regimen stängt ner internet i landet är det svårt att veta exakt vad som händer. Men nu börjar vittnesmål från sjukhus sippra ut. Personal berättar om överfulla sjukhus, kroppas som staplas på hög och unga som skjutits i huvudet.

Sjukvården översvämmas av uppdrag att få friska människor att äta nyttigare, dricka mindre och ta förebyggande mediciner. Det går ut över sjukvårdens egentliga uppdrag visar Minna Johansson, specialist i allmänmedicin, i SNS-rapporten ”Övertro på prevention kan ge ineffektiv och ojämlik vård”. Hon diskuterar med Mattias Svensson.

Läkaren och författaren Fanny Nilsson besöker Wille och Jacob i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. I avsnittet fokuserar vi på Fannys bok Åk till akuten som släpptes tidigare i år där hon tittar på hur svensk sjukvård fungerar samtidigt som hon jämför hur den är uppbyggd med andra länder i Europa. Både för att försöka få inspiration kring saker som fungerar bra på andra platser och för att få exempel på vad som möjligen kan komma att ske i fall den svenska vården inte börjar styras på ett bättre vis. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:40) Veckans gäst, Fanny Nilsson (00:06:24) Hur Fanny blev bra på att skriva (00:09:17) Varför Fanny valde att titta på den svenska vården genom att jämföra med utvecklingen i andra länder (00:12:23) Kort om hur det fungerar i Spanien (00:19:12) Det finns många orsaker till att primärvården fungerar knackigt i Sverige (00:22:40) I Storbritannien har det försämrats mycket på senare år (00:32:37) Det finns flera former av privata företag och utförande där en del kan vara bra (00:40:03) Hur mycket pengar ska vi lägga på vården och vad ska vi säga att vården ska erbjuda? (00:45:42) Hur mycket ska vi lägga på att förlänga människors liv några enstaka veckor eller månader? (00:52:12) Vi har för få läkare som har koll på helheten hos patienterna (00:55:33) Folk fastnar för mycket i studier och glömmer bort vad det innebär i praktiken (01:01:46) Bokens tre huvudbudskap och Fannys upplevelse av att det är för lite debatt kring innehållet (01:11:05) Tror Fanny att det finns någon förhoppning om förändringar? (01:15:37) Har människor för höga förväntningar på vad sjukvården kan eller bör göra?

Från 2017. Under 90-talet skakas Norge av kyrkbränder och knivmord. Polisens spår leder till black metal-bandet Mayhem och våldet sprider sig till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När svenske Per Yngve Ohlin, alias Dead, blir sångare i det norska Black metalbandet Mayhem i slutet av 80-talet handlar allt om musiken, att gestalta död, mörker och satanism. Men vissa inom den lilla subkulturen omsätter de mörka budskapen i musiken till konkreta handlingar. Mest fruktad blir den man som kallar sig Greven.När Per Yngve Ohlin tar livet av sig fotar bandmedlemmen Øystein Aarseth den döda kroppen för att använda i marknadsföringen av bandet. Snart brinner kyrkor över hela Norge och i Lillehammer hittas en man knivmördad.Våldet sprider sig till Sverigeoch den så kallade Greven mördar Mayhems gitarrist.I dokumentären Black metal-morden berättar medlemmarna i Mayhem Jørn Stubberud, Kjetil Manheim och Erik ”Billy” Norheim om de våldsamma åren men också om kärleken till musiken. Behöver du prata med någon? Vid akut självmordsrisk och/eller psykisk ohälsa, ring 112. Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning: Tel 1177.Medverkande:Jørn Stubberud, basist i Mayhem.Kjetil Manheim, trummis i Mayhem.Erik ”Billy” Norheim, sångare i Mayhem.Anders Ohlin, Pelle Ohlins lillebror.Ika Johannesson – journalist och medförfattare till boken Blod eld död.Björn Soknes, Åklagare i Norge.Finn Bjørn Tønder, Journalist i Norge.Lers-Erik Nygaard, Journalist i Norge.Leig A. Lier, Utredare Polisen, Norge.En dokumentär av: Tove PalénProducent: Magnus ArvidsonDokumentären publicerades första gången 2017.

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minskning, som hon hoppas ska hålla i sig.”Vi ser en förbättring. Köerna var som allra högst augusti 2022. Så långa köer har vi inte haft sedan. Men det går upp och ner och det varierar från månad till månad” säger hon.Ekots genomgång av väntetiderna i vården visar att det inte skett några tydliga förändringar under mandatperioden. I statistiken för de som väntat över 90 dagar för ett besök hos en specialist, respektive för en operation, syns säsongsskillnader. Jämför man olika månader med varandra både ökar och minskar köerna. Men sammantaget är vårdköerna på ungefär samma nivå. Det bekräftas även av statistik som Socialstyrelsen tagit fram till Ekot.”Tittar man på de senaste tolv månaderna från augusti 2022, jämfört med de senaste tolv månaderna från augusti 2025, för det är de siffrorna som är mest relevanta att jämföra, då är det ungefär 8 000 färre patienter som väntar. Det är alldeles för många fortfarande som väntar i kö, så det är inte så att jag är nöjd. Men jag hoppas att det här är ett tecken på en trend och en vändning”, säger Elisabet Lann (KD).Böter för regioner som inte klarar vårdgarantinFör att få ner vårdköerna har regeringen infört ett prestationsbaserat statsbidrag till regionerna. Sedan i våras finns också öronmärkta pengar för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser och framfall. Det är exempel på tre operationer som är förhållandevis enkla, och därför passar bra för den här typen av satsning, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).Bland annat Läkarföreningen har pekat på att det finns risker för undanträngning av annan vård.”Den risken finns, men regionerna och sjukvården har ju ett ansvar att beakta behovsprincipen. Den är grunden för sjukvården och det vore ansvarslöst att överge den. Däremot så visar de här stimulansmedlen att det går att göra annorlunda. Det ger en knuff i rätt riktning och visar att man kan effektivisera”, säger Elisabet Lann.I veckan meddelade regeringen att de ska utreda om regioner som inte lever upp till vårdgarantin ska kunna få böter.På vilket sätt kortar det köerna att regioner får böter?”Vi tror att det kan ge incitament som verkar i positiv riktning. Idag kan det vara ekonomiskt lönsamt att sätta patienter i kö. Det skapar destruktiva beteenden, och vi kan inte ha såna förutsättningar. Det ska inte löna sig att ha patienter i kö”, säger Elisabet Lann.Oundvikligt på sikt att staten tar över ansvaret för sjukvårdenKristdemokraterna har länge velat att staten ska ta över ansvaret för vården, och efter förra valet fick de igenom att frågan skulle utredas. I våras presenterade den Vårdansvarskommittén, som samlade representanter från alla riksdagspartier och där Elisabet Lann representerade KD, sitt betänkande. Rekommendationen blev att staten ska ta ett tydligare ansvar för sjukvården, men att den inte ska förstatligas.Elisabet Lann menar att ha kvar regionerna är ohållbart.”Även om regionerna här och nu har bättre ekonomi så kräver vårdens utveckling en typ av investeringar där förutsättningarna skiljer sig för mycket åt över landet. Jag tror på sikt att det är oundvikligt, oavsett vad partierna tycker här och nu”, säger hon.I utredningen konstateras bland annat att den statliga styrningen ofta är kortsiktig, och en orsak till det är tillfälliga statsbidrag, och kommittén menar att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall. Men i regeringens budget för 2026 finns en rad riktade statsbidrag, exempelvis för att minska vårdköerna.Elisabet Lann tycker att situationen med köer kräver det.”Jag skulle säga att med de köer och situationer vi har idag så krävs det”, säger hon.I år räknar hälften av regionerna med att de kommer gå med underskott. Samtidigt görs stora framsteg inom vården med nya metoder och mediciner, som gör att det går att hjälpa fler. Den utvecklingen kostar, något som Sveriges Kommuner och Regioner SKR tog upp sin ekonomirapport som presenterades i veckan. För att kunna följa med i den utvecklingen, med ökade ambitioner, menar SKR att det krävs antingen skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Elisabet Lann håller med om att regionerna får svårare och svårare att följa med i utvecklingen.”Det gör att dagens system är ohållbart i längden. Man kan säga att då lägger vi de kostnaderna på staten, regeringen får betala för vårdens utveckling. Men de flesta är överens om att det är en ganska dålig ordning att det är en som betalar, och någon annan som ansvarar för verksamheten. Det blir väldigt sällan effektiv verksamhet av det. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, säger Elisabet Lann.Vems vårdköerI valrörelsen 2022 sa Ebba Busch att vårdköerna var Magdalena Anderssons vårdköer.Vems är köerna nu?”Det är köer som drabbar (...) människor av kött och blod” säger Elisabet Lann.Så det är inte dina köer?”Det är vårdens stora dilemma. Vi jobbar stenhårt för att hitta lösningarna och vända utvecklingen”, säger hon.Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Tobias SandbladProducent: Johanna PalmströmTekniker: Andreas Ericsson Programmet spelades in fredagen 24 oktober 2025.

Gillade Susanna sin födelsedagsresa? Jovars, kunde ha sluppit överraskningen, men både Ritz i Paris och Claridges i London föll i smaken. Är det inte konstigt att det går så många palestinska fångar på varje frisläppt israel? Susanna har läst Bret Stephens i NYT och menar att Israel vann kriget. Johan läser Nathan Shachar i DN och tycker det är lite mer komplicerat.Hur är det med judisk-kristna värderingar? Sjukvårdsminister — snabbt, vad heter hon? — Elisabet Lann har skrivit om det och förslaget om att förbjuda niqab och burka är värt att diskutera. Argumentet att så få — ännu — bär det är uselt. Fast visst är det ett drag i Kd:s valflörtande. Så många saker är fel med Anna-Karin Hatts avgång. Om hon varit med om något särskilt och inte polisanmält det är det oansvarigt. Om hon bara tycker att det är jobbigt, utan att något särskilt hänt, är det orimligt att kasta in handduken, när ett parti lagt hela sin tilltro till att man ska sköta jobbet. Johan anade oråd redan när Hatt talade om att hon slog av telefonen 17.30, trots att hon var partiledare. Hot och hat har ökat och det är skit, men det finns något annat tidstypiskt här: kan det vara narcissism och en magnifik hållning? Nu blir det väl Elisabeth Thand Ringqvist till sist. Tredje gången gillt. Men partiet sitter fortfarande i hörnet som Annie Lööf målade in det i. Vi såg dokumentären om Bo Widerberg — mycket bra — och efterlyser fler galningar och tokstollar i offentligheten. Staffan Heimerson inleder filmen på fint sätt. Och hur blev det så att pengar är det enda som räknas? Nästa vecka sänder vi från Frankrike igen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur mår egentligen den svenska sjukvården och vad händer med oss människor i mötet med den? Den här veckan gästas vi av läkaren och författaren Fanny Nilsson, som just nu är aktuell med boken Åk till akuten.Fanny är ST-läkare i internmedicin och skriver med både värme och frustration om ett vårdsystem som inte alltid fungerar som det borde. Vi pratar om varför primärvården ofta brister, den märkliga paradoxen mellan “världens bästa sjukvård” och “en vård i kris”, och hur gränsen mellan livsproblem och psykisk sjukdom har blivit allt mer suddig.Vi pratar också om överdiagnostik, “negativ medicin” och hur vården ibland följer riktlinjer mer än människor. Hur påverkar det oss som patienter, och hur påverkas läkarna själva?Dessutom: ADHD-boomen, AI och självdiagnostik, hälsotrender som pulsklockor och longevity, och frågan många undrar: hur ser framtiden för svensk sjukvård egentligen ut? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt av dr Lenas hörna! Nu fortsätter vi med del 3 i serien om akutsjukvården. Det blir fler äldre som behöver kontakt med akutsjukvården. Fler än vad som ryms så nya vårdforner prövas. Lena Hjelmérus och Leif Bratt diskuterar region- och kommunsamverkan, hur mycket måste den som är sjuk flytta runt? Kan man själv eller anhöriga påverka? Kan man säga nej till vård och bryr sig vårdgivarna om det? Sjukvårdspolitik är viktigt.

Nytt avsnitt av dr Lenas hörna! Nu fortsätter vi med del 3 i serien om akutsjukvården. Det blir fler äldre som behöver kontakt med akutsjukvården. Fler än vad som ryms så nya vårdforner prövas. Lena Hjelmérus och Leif Bratt diskuterar region- och kommunsamverkan, hur mycket måste den som är sjuk flytta runt? Kan man själv eller anhöriga påverka? Kan man säga nej till vård och bryr sig vårdgivarna om det? Sjukvårdspolitik är viktigt.

Hej! Jag går på knäna pga jobb och patrick turnerar land och rike runt. Lite om det. Lite om brunnfynd i Frankrike och dränering. Sen om opastöriserad mjölk. Hur tänker patrick göra med sina kossor? Om hårdost och postbiotika och patogener. Sen om tre systrar. Hur man ska göra för att den odlingen ska funka bra. Lite om olika sorter och tillvägagångssätt. Sen om sjukvårdsutrustning! I bilen, på personen och för förlossning. Vad har patrick i sina väskor? Vad ska du ha? 10% hos ovbutiken.se med koden Hemberedskap. Gäller på allt i kategorin prepping. Där hittar du tex massa sjukvårdsgrejer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 09:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 17.00

När svenska regeringen ska skryta om sina AI-framgångar så handlar det om – trumvirvel – bekämpningen av granbarkborrar. Men Sophia Sinclair blir i alla fall imponerad av Wallenbergs satsning. Vi ser också ett nytt och kanske ett reellt AI-hot. Är det så att för mycket tid med ChatGPT eller annat AI-verktyg kan göra dig galen på riktigt? Björn Jeffery har sett ett klipp på nätet som oroar. Dessutom har vi hittat något av det finaste som internet har att erbjuda. I avsnittet pratas det om självmord. Hit kan du vända dig om du mår dåligt Om du har tankar på att inte längre leva så är det viktigt att prata med någon. Vid akuta eller livshotande lägen, ring alltid 112. Det finns flera stödlinjer, de vänder sig både till den som har självmordstankar och den som stöttar. Mind Självmordslinjen: Chatta eller ring på telefon 90 101 dygnet runt. Jourhavande medmänniska: Chatt eller telefon nattetid: 08-702 16 80. Jourhavande präst: Chatta eller ring 112 och be att få tala med jourhavande präst. Alla dagar klockan 21-06. SPES: Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd. Chatta eller ring på 020-18 18 00. Alla kvällar klockan 19-22. Bris: För dig under 18 år. Mejla, chatta, ring eller skicka sms på telefon 116 111. Vårdguiden 1177: Sjukvårdsupplysning och information om närmaste psykiatriska akutmottagning. Telefon: 1177.

Karolinska Institutet och University of Tokyo samarbetar inom området Life Sciences och det handlar i korthet om att identifiera skador på cellernas kromosomer - forskningen tyder på att kromosomskador ofta uppträder i samband med nya cancertumörer. Japanpodden besökte nyligen Karolinska Institutet och fick en rundvandring i lokalerna och en chans att sitta ned med projektets två eldsjälar - Katsuhiko Shirahige från University of Tokyo och Camilla Björkegren på KI. NYHETERTokyo upplever rekordlång värmeböljaTokyo upplever just nu den längsta värmeböljan i stadens historia. I tio dagar i rad har temperaturen legat över 35 grader. Sjukvården rapporterar kraftigt ökade fall av värmeslag och uttorkning. Myndigheterna uppmanar invånarna att undvika att vistas utomhus mitt på dagen. Forskare varnar för att extremvärmen är ett direkt resultat av klimatförändringar. Samtidigt pressas elnätet hårt av en rekordhög efterfrågan på luftkonditionering. Frågan väcker oro för hur Tokyo ska hantera framtida värmeböljor och hur elnätet ska stå emot trycket.Klartecken för återstartad kärnkraft i FukuokaFukuokas rätt har gett klartecken för fortsatt drift av reaktor 1 och 2 vid Sendai kärnkraftverk, som återfinns i Kagoshima län. Motståndare hänvisar till riskerna med kärnkraft och har pekat på effekterna av katastrofen i Fukushima 2011. Domstolen menar dock att säkerhetsåtgärderna nu uppfyller kraven. Beslutet är en viktig framgång för regeringen, som vill öka kärnkraftens andel i energimixen, från nuvarande ungefär en tiondel till en tredjedel. Mitsubishi skrotar planer på havsbaserade vindkraftsparkerMitsubishi Corporation meddelar att man skrinlägger tre planerade havsbaserade vindkraftsparker. Projekten, belägna i Akita och Chiba, skulle stå klara mellan 2028 och 2030. Men de skenande kostnaderna för utrustning, bränsle och transporter gör dem olönsamma, enligt Mitsubishis egna beräkningar. Höga räntor och den globala energikrisen har förvärrat situationen ytterligare. Japan riskerar därmed att missa målet om 10 gigawatt vindkraft till 2030. Mitsubishi har redan redovisat miljardförluster kopplade till satsningarna. Beslutet betraktas som ett bakslag för Japans gröna omställning.Åklagare gör husrannsakan mot oppositionspolitikerI Tokyo har åklagare genomfört en omfattande husrannsakan mot oppositionspolitikern Akira Ishii som tillhör Nippon Ishin no Kai–partiet (Japan Innovation Party)Ishii misstänks för ha tagit ut statliga medel för en sekreterare som aldrig arbetat för honom.Razzian genomfördes både i partiets huvudkontor och Ishiis egna arbetsrum Ishii själv förnekar brott och beskriver anklagelserna som politiskt motiverade. Fallet väcker frågor om korruption och ansvar i den japanska oppositionen och bedömare räknar med att ett åtal kan komma att komma under hösten, ett åtal som isåfall riskerar att skada förtroendet för hela oppositionsblocket.Kritik mot afrikanska vänortssatsningarEn satsning på vänortssamarbeten mellan japanska städer och afrikanska länder möts av motstånd. Rykten på sociala medier har felaktigt påstått att projekten innebär massinvandring. Det har lett till stadshus runt om i landet blivit nedringda. Bakom initiativet står biståndsmyndigheten JICA Japan International Cooperation Agency, som vill stärka handel och kulturutbyte. Myndigheten betonar att programmet inte har någon koppling till migration. Trots det har främlingsfientliga uttalanden fått stort genomslag. Kommuner efterlyser nu tydligare information för att bemöta desinformationen.Tokyos stad släpper AI-genererad film som visar hur huvudstaden kan drabbas vid ett utbrott från vulkanen Fuji.Askan väntas nå Tokyo inom en till två timmar och kan bli upp till tio centimeter tjock. Transporter på mark och i luften riskerar att stoppas helt, medan el- och telenäten hotas av blöt aska. Invånare uppmanas att lagra mat för tre dagar samt använda masker och skyddsglasögon. Syftet är att öka beredskapen inför ett utbrott som kan inträffa när som helst. Filmen som är tre minuter lång kan ses på Youtube . This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att genredigera människor låter för många som science fiction, men faktum är att det redan är verklighet. Om denna teknik och dess framtid berättar Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid KI. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 räddningsarbetare beskjuts och dör en och samma natt. Det får världens uppmärksamhet. Men samtidigt fortsätter andra sin kamp i det tysta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En palestinsk läkare har blivit ensam kvar i Gaza med sin katt. Han kämpar mot krigets rutiner. Och den svenska sjuksköterskan Fia Iveslätt är med när neonatalavdelningen på ett av Gazas största sjukhus hittas totalt förstörd. Hon sopar golvet rent från glassplitter och restaurerar kuvöser tills dom kan ta emot Gazas allra minsta invånare igen.Vad händer med sjukvården när kriget blir vardag? När patienterna ena dagen befinner sig på en plats och nästa flytt vidare. När klinikerna inte längre har väggar av betong utan en tältduk av plast. Och vilket ansvar har resten av världen för att skadade ska få den vård dom behöver?Medverkande: Mohammed Abu Mughaisib, palestinsk läkare i Gaza, Fia Iveslätt, sjuksköterska som varit i Gaza på uppdrag för Läkare utan Gränser, Vivian Yee, reporter för tidningen New York Times som granskat dödsskjutningen av Röda Halvmånens anställda i Gaza, mamman till en av de ihjälskjutna ambulanssjukvårdarna, Rifat Radwan, Nebal Farsakh, talesperson för Palestinska Röda Halvmånen, Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.Reportar: Mellanösternkorrespondent Samar Hadrous och Baraa Lafi i Gaza, Johanna Sjöqvist Harland.Tekniker: Maria StillbergProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Sjukvården kan förbättras om man låter läkarna och patienterna hamna i centrum, med läkaretiken som central komponent. Idag är den rejält försvagad, om den inte rentav har avskaffats, skriver Johan Frostegård, professor i medicin vid Karolinska Institutet. Inläsare: Magnus Thorén

Jacob och Wille gästas denna vecka av allmänläkaren och forskaren Minna Johansson. Minna har de senaste åren fört en kamp för alla allmänläkare i Sverige för att de ska få lägga vårdens resurser på saker som är bevisat att faktiskt hjälpa deras patienter på ett effektivt vis samtidigt som det ökar chanserna för att den del de får av våra skattepengar ska räcka till. Framför allt har hon genom debatter i flera olika miljöer på ett bra sätt argumenterat för att vården idag lägger för mycket av sina resurser på åtgärder som påstås vara förebyggande men som i själva verket saknar evidens för att göra någon större nytta. Samtidigt som de har undanträngningseffekter på annan vård som gör att det blir svårare för de som faktiskt är sjuka att snabbt får den hjälp de behöver. Du kan till exempel läsa de här två artiklarna i läkartidningen, Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet på recept är inte starkt och Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare. Minna har också en bra artikel i BMJ där hon för fram begreppet Time Needed to Treat som en betydelsefull parameter när man ska välja behandling inom vården, Sacrificing patient care for prevention: distortion of the role of general practice. För hennes forskning och arbete för att låta allmänläkare lägga mer av sin tid på saker som spelar större roll har Minna de senaste åren bland annat fått pris som ”Årets allmänläkarvän” av Svenska distriktsläkarföreningen och ”Årets Lejon” av Svensk förening för allmänmedicin. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:52) Introsnack - om Willes nya hund (00:06:40) Veckans gäst, Minna Johansson, allmänläkare occh forskare (00:08:25) Forskning som ett utlopp för frustrationen som kan uppstå när man jobba kliniskt på vårdcentral (00:10:58) Livsstilsråd är inte alltid önskade och även när de förmedlas på ett bra vis har de tveksam nytta (00:13:17) Problemet med undanträningseffekter när vården inte får prioritera själv (00:14:32) Time Needed to Treat som en viktig del att beakta när vi väljer vård (00:20:37) Ett beteende som är ett folkhälsoproblem ska bekämpas men kanske inte med individuella samtal (00:26:56) Det är lätt att bli lurad kring hur stor effekten för råd är om man jobbar med det privat (00:32:18) Socialstyrelsens levnadsvaneråd inom vården är enormt tidskrävande och har minimal effekt (00:36:21) Krav på att vården ska göra ineffektiva saker är en del av orsakerna till dagens problem (00:39:44) Vården behöver en struktur som tydligt ger prioriteringar till vården efter effekt och betydelse (00:42:00) Evidensen för att goda råd inom vården har effekt är ofta dålig (00:49:11) Ska man ha personer med lägre lön och kortare utbildning som ger råden istället? (00:54:26) Sociala medier och trender påverkar våra politiker som i sin tur tror på enkla lösningar (00:59:10) Interventioner från samhället som påverka allas liv är oftast mycket mer effektivt som förebyggande åtgärd (01:05:03) Att ge råd kan få negativa konsekvenser med (01:07:42) Som vårdgivare är det ofta svårt att veta exakt vad som orsakar vad och gissningar kan tolkas fel (01:13:52) Vården kan göras mer effektiv

Kristersson ser fram emot att fortsätta samarbeta med USA. / Sjukvård är viktigast för väljarna. / Bordtennisspelaren Truls Möregårdh fick Radiosportens Jerringpris Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Överläkaren Moa Wibom vid den Kognitiva Mottagningen vid Ängelholms sjukhus räknar med en anstormning av nya patienter. De har redan 13 månaders kö. På scenen närmast kräver hon kraftigt utökade resurser till landets minnesmottagningar. Sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson förstår förväntningarna. Samtalet mellan Moa och Acko blev en spännande duell mellan en krävande läkare och en politiker som hoppas på den nya Nationella Demensstrategin som kommer inom kort. Förre statsministern Ingvar Carlsson och landshövdingen i Örebro, Lena Rådström Basstad har bägge levt sina liv i maktens korridorer. Men här på Alzheimer Lifes 5-års Jubileum är de bara två ledsna och maktlösa anhöriga. Ingvar till sin numera dementa fru Ingrid. Lena som precis fått in sin man Roger på dagverksamhet. De står på scenen och berättar naket och oerhört berörande om livet med en partner som sakta blir allt sjukare. Det här är två berättelser som alla anhöriga till någon med Alzheimers sjukdom så väl känner igen sig i. Här kommer del 2 i vår poddserie från Alzheimer Lifes 5-års Jubileum.

Ring P1 från Göteborg om bland annat beteende vid övergångsställen, asbest, klimatmötet COP29 och privata sjukvårdsförsäkringar. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjukvårdsministern om informationsplikt, vårdplatsbrist och digitala vårdappar och om varför privatpersoner kommer behöva betala mer ur egen ficka för läkemedel nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av stridsfrågorna i tidösamarbetet är informationsplikten, det som kritiker kallar angiverilag, att anställda inom myndigheter och kommuner ska bli skyldiga anmäla till polis eller Migrationsverket om de i arbetet möter personer som saknar tillstånd att vara i Sverige. Kristdemokraterna och Liberalerna vill att det ska bli undantag från informationsplikten inom vård och skola medan Sverigedemokraterna inte vill ha några undantag. Så hur ska de komma överens? Om två veckor, den 29 november kommer utredarens förslag. ”Jag tycker det är rimligt att vi har en utredning som från början talar om att det finns ömmande värden, och sjukvården är utpekad.”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarsberg Johansson i Ekots lördagsintervju. Två tusen vårdplatser fattasUnder flera år har det varit stor brist på vårdplatser i svensk sjukvård. Enligt Socialstyrelsens senaste mätning så fattas över två tusen vårdplatser. Det leder till överbeläggningar, långa köer och en tung arbetsmiljö för personalen. I år väntas regionerna gå med tolv miljarder kronor i underskott enligt SKR – så hur ska de har råd att få fram fler vårdplaster? Acko Ankarsberg Johansson säger att regionerna behöver förbättra arbetsmiljön för att personalen ska stanna i sjukvården så att sjukhusen ska kunna hålla fler vårdplatser öppna. ”Den inriktning jag ser från regionerna nu är ju att de verkligen försöker få till fast anställda, de premierar arbetsmiljöåtgärder och det tycker jag är helt rätt väg att gå”, säger Acko Ankarberg Johansson. Mer ur egen ficka för medicinerUnder de senaste två åren har statens utgift för de läkemedel vi köper på apotek ökat med tjugo procent. Högkostnadsskyddet innebär att man som privatperson får rabatt när man kommit upp i en summa på 1 425 kronor och efter 2 850 kronor är det medicinen helt subventionerad. Nu vill regeringen ändra nivåerna i högkostnadsskyddet från nästa år så att den som hämtar ut medicin på apoteket får betala mer själv. Höjning kommer vara större än den årliga uppräkningen för inflationen. Acko Ankarberg vill inte säga hur mycket högkostnadsskyddet kommer att höjas, men enligt statsbudgeten ska staten dra ner mer än halv miljard kronor på högkostnadsskyddet nästa år och över två miljarder kronor 2026.”Vi kommer nog alla behöva betala mer för läkemedel”, säger Acko Ankarberg Johansson. Gäst: Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsministerProgramledare: Erika MårtenssonKommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 15 november 2024.

Pro-life. Meditation mot ångest Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den sexuellt överförbara sjukdomen mpox 1b verkar inte vara så dödlig som man först befarat. Men den verkar nu drabba barn. I Kongo-Kinshasa har också sjukvårdspersonal fått skador på sina ögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion är det enda nordiska media som fått en exklusiv intervju med Placide Mbala Kingebeni. Han är läkare, virolog och forskningschef på det stora biomedicinska institutet L'Institut National de Recherche Biomédicale INRB i Kongo-Kinshasa. Med största sannolikhet är han den läkare som vårdat flest patienter med mpox, cirka 500. - Det här berör oss alla. Vi kan inte vara säkra om vi inte bryr oss om vad som händer, säger han till Vetenskapsradion.I mitten av augusti utlystes internationellt hälsonödläge pga av den sexuellt överförbara sjukdomen mpox. En smittad upptäcktes i Sverige, som sedan länge har skrivits ut från sjukhuset. Men det rådde stora oklarheter hur dödlig den aktuella varianten var, och vilka som kan drabbas? Forskaren och läkaren Placide Mbala Kingebeni som mött hundratals mpox-patienter ger både glädjande och besvärande besked i Vetenskapsradion.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från 2020. Ebola är ett av världens mest dödliga virus, men utbrotten är oftast begränsade till isolerade platser. Mardrömmen blir verklighet när smittan når större städer i Västafrika år 2014. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. När blödarfebern ebola bryter ut i Liberias huvudstad Monrovia stundar en katastrof. Dödligheten är så hög att majoriteten av de smittade inte överlever. Sjukvården har inte tid eller kapacitet att ta hand om alla som blir sjuka. Skräcken att sjukdomen ska spridas utanför de drabbade områdena växer hos omvärlden.Medverkande: Olive Melissa Horace, svensk-liberian som var i Liberia under utbrottet.Stefan Liljegren, katastrofkoordinator.Bo Niklasson, virusexpert, fd. professor på Smittskyddsinstitutet.Anders Tegnell, statsepidemiolog.Adaora Okoli, ebolasmittad läkare i Nigeria.Johan von Schreeb, katastrofläkare.Helena Nordenstedt, läkare och frivillig.Agneta Rosling, änka till Hans Rosling.En dokumentär av: Gustav Asplund / Produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Jon Jordås.Dokumentären är producerad 2020.

8 februari. Regionerna förväntas gå med miljardunderskott i år, och nu sker stora besparingar i sjukvården. Vad är det som har hänt och hur påverkar det vården? Andreas Ericson diskuterar med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, och Ida Ingerö, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Vill svenskar inte säga "jag älskar dig"? Vad är viktigt i en kärleksrelation? Hur fungerar sjukvård i Sverige? Och vad är skillnaden mellan "värre" och "sämre"?

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Jenny Koos är sexualhälsorådgivare, Justisse holistic reproductive health practitioner, doula och författare. I detta samtal pratar Jenny och Navid i stort om kvinnohälsa, fertilitetsförståelse, PMS och hormoner, och landar i vikten av att lära känna sin egen kropp.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.