Podcasts about atlanten

Tillsammans i en bil igen. Stämmer ryktet om den högsta ersättningen för att vara med i Över Atlanten? Vad var Filips pillermix vid senaste flygresan? Och vilket är det kanske mest lyckade skämtet i Hollywoods historia?

Spanien och Portugal inledde en intensiv maktkamp om kontrollen över världshaven i slutet på 1400-talet. Med stöd från påvemakten, och drivna av drömmen om rikedomar, sjövägar och inflytande, erövrade de iberiska kungadömena Atlantöarna, utforskade Afrikas västkust och Amerika. De delade upp den nyupptäckta världen mellan sig – och lade därmed grunden för den första globala världsordningen.Den första världsomseglingen, under Ferdinand Magellans befäl 1519–1522, visade tydligt att haven band samman jordens kontinenter. Europa, Amerika, Afrika och Asien kopplades samman via sjövägar – vi gick från en torr till en blå världsbild.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.Den spanska och portugisiska dominansen kretsade kring kontrollen över havsrutter, handelsmonopol, kryddor, guld och slavar. Portugal byggde upp ett omfattande nätverk av handelsstationer, fort och sjövägar längs Afrikas och Asiens kuster – vilket gjorde landet till en global handelsmakt. Spanien, å sin sida, etablerade kolonier i Amerika och senare även på Filippinerna, där naturresurser och ursprungsbefolkning exploaterades.Under ledning av sjöfartsintresserade monarker och med hjälp av ny skeppsteknik begav sig portugiserna tidigt ut på Atlanten. De etablerade handelsstationer på öar som Madeira och Azorerna och seglade så småningom runt Afrika för att nå Indien och Asien – i jakt på kryddor och rikedomar. Samtidigt, efter att Christofer Columbus 1492 nått Amerika på spansk uppdrag, inledde Spanien sin omfattande koloniala expansion i den nya världen.År 1494 slöts Tordesillasfördraget, där Spanien och Portugal – med påvens godkännande – delade upp den nyupptäckta världen. En tänkt linje drogs 370 leguas väster om Kap Verde-öarna: allt väster om linjen tillföll Spanien, allt öster om linjen tillföll Portugal.Resultatet blev att Spanien fick större delen av Amerika, medan Portugal bland annat tilldelades Brasilien samt handelsvägar och territorier i Afrika och Asien.Den iberiska expansionen skapade en ny global ordning. Världshandeln band samman kontinenter, varor och människor rörde sig i ett växande globalt nätverk. Men denna utveckling fick också katastrofala konsekvenser: ursprungsbefolkningar decimerades, slavhandeln expanderade och exploateringen av människor och natur intensifierades. Den ekonomiska tillväxten, kapitalismen och de globala maktstrukturerna har sina rötter i denna epok.Bildtext: Detalj ur en karta från 1590 av Abraham Ortelius, föreställande Victoria, det enda av Ferdinand Magellans fartyg som fullbordade världsomseglingen. Bildkälla: Abraham OrteliusMusik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen. Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 2 av 3. När Milton Gästrin blir den första spelaren i hela NHL-draften att erbjudas ett proffskontrakt ställs han inför ett omöjligt beslut. Ska han stanna kvar i Örnsköldsvik och försöka spela upp sitt kära Modo i SHL – eller resa över Atlanten redan nu och slåss om en plats i världens bästa liga? Theo Stockselius får problem vid gränsen till Kanada och Eddie Genborg drömmer om att köpa hus till sin mamma och moster. ”Drömmen om NHL” är en poddserie om tre av de största talangerna i svensk hockey, Milton, Eddie och Theo, och deras resa mot världens bästa liga. I fem månaders tid har Expressen Dok fått en unik inblick i NHL-klubbarnas jakt på de blivande stjärnorna. Du som har eller skaffar Expressen Premium kan lyssna på hela serien redan nu, via Expressen.se eller direkt på Spotify genom att koppla ihop ditt Spotify-konto med Expressen Premium i några snabba steg. Klicka på hänglåset vid avsnittet på Spotify och följ instruktionerna.En dokumentärserie av Magnus Nyström. Producent: Sigge Dabrowski. Exekutiva producenter: Jakob Wagner, Karin Olsson och Pontus Weinemo.Ljudmix: Fredrik Johansson. Originalmusik: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Vært Henrik Heide Medvirkende Thomas Djursing, journalist Ingeniøren Bjørn Godske, journalist Ingeniøren I denne uges Transformator Et skoleskib er noget særligt her i Danmark. Det repræsenterer på sin helt egen måde vores historie som søfartsnation – og for de unge, der kommer verden rundt under sejl er det en oplevelse for livet. Derfor står historien om skoleskibet København og dets gådefulde forlis tilbage som et åbent sår. Det forsvandt bare, og man har aldrig fundet den mindste rest af skibet. Rundt omkring i landet står der mindesten for de unge, der aldrig kom hjem. Men nu er der dukket ting frem, som meget vel kan føre til en opklaring. Hør historien om beboere ved verdens mest fjerne ø, om en redningsbåd i den namibiske ørkenen og dykkere, der er på vej med beviset på Københavns sidste rejse. Og så skal vi have forklaringen på, hvorfor det skal tage op til et år for de operatører, der opsætter ladestationer til elbiler, bare at indhente en tilladelse til at stille lynladere op.

På med förklädet och bagarmössan vi dyker ner bland alla bakhistorier! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Miriams första bakning blev en stenhård historia, Ylvas julbak slutade dramatiskt när hon fångade en kniv med foten och Birgitta lyckades av en ren slump att baka Sveriges kanske största havreflarn! Vi ringer också upp vår vän, TV-kocken Dante Zia, för att prata med honom om Susanne Reuters kända Över Atlanten-kaka. I extramaterialet pratar vi om Sarits julpyntsstress, baskisk cheesecake och om att helt enkelt inte vara särskilt ”pyntig”. Är det okej?

En mild borgerlig intellektuell psykiatriker och en militant ideolog som glorifierade revolutionära bönder. Farshid Jalalvand funderar över Frantz Fanons motsägelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är ramadan i maj 1955 i Algeriet, och Frantz Fanon, överläkare i psykiatri vid Blida-Joinville-sjukhuset. sitter i sin bil och tänder en cigarett. Samtidigt som han drar sitt första bloss märker han hur en okänd man närmar sig bilen. ”Släck ciggen om du inte vill få allvarliga problem”, varnar främlingen på arabiska. Den algeriska självständighetsrörelsen FLN hade nyligen uppmanat till bojkott av tobaksvaror producerade i kolonialmakten Frankrike. Den som bröt mot det riskerade att få näsan avskuren – eller något ännu värre.Man skulle kunna tro att en sådan brysk tillrättavisning skulle uppfattas som hotfull eller kränkande. Men för Fanon, en kulturellt fransk västindisk läkare som hade sökt sig till Algeriet på grund av bristande karriärmöjligheter i Frankrike, blev den istället en livsomvälvande positiv vändpunkt. Den främmande mannen hade misstagit den svarte Fanon för en av sina – det var nämligen bara algerier som omfattades av cigarettförbudet. För en vän berättade han senare: ”Jag kände att jag hade blivit tilltalad som en av de egna”. För en person som under hela sitt vuxna liv hade känt sig alienerad från samhället blev detta inlemmande i en gemenskap ett huvudskäl till att han strax därefter anslöt sig till den algeriska självständighetsrörelsen.Det är otroligt vad den Andres blick kan göra med en.Frantz Fanon var född och uppvuxen i en välbärgad borgerlig familj i den franska kolonin Martinique. Under andra världskriget for den unge idealisten över Atlanten och anslöt han sig som volontär till den franska befrielsearmén för att kämpa mot nazisterna. Han blev allvarligt sårad i strid, mottog medalj för uppvisat mod, och fick som belöning för sin krigstjänstgöring studera valfri utbildning i Frankrike efter kriget. Han bestämde sig för att plugga till läkare vid det framstående universitetet i Lyon. Men studietiden blev inte som förväntad. Den inskränkthet och rasism han mötte i Frankrike utgjorde bakgrund till hans klassiska studie i rasismens psykologi – ”Svart hud, vita masker”. Ett av flera tongivande verk han författade under sitt korta men händelsefulla liv, innan han dog i leukemi, bara 36 år gammal.Det mest inflytelserika av dessa verk – ”Jordens fördömda”, med förord av Sartre – är ett stridsrop för de koloniserades väpnade kamp mot kolonialmakter världen över. Boken färdigställdes i exil i Tunis, delvis genom diktamen av den svårt cancersjuke Fanon. Då hade han sedan länge tvingats lämna Algeriet, efter att ha kritiserat kolonialmaktens förtryck av araber och berber. Han hade blivit FLN:s internationella talesperson och redaktör för rörelsens tidning. Hans liv kan på många sätt betraktas som en serie av motsägelser: den milda psykiatrikern som var en militant ideolog, den karibiske fransmannen som blev en talesperson för en arabisk revolutionär rörelse, den borgerliga intellektuelle som framförallt glorifierade revolutionära bönder.Men det är en annan motsägelse jag fastnar för. Eller kanske ingen motsägelse, men en händelse som kan ses som den raka motsatsen till incidenten med cigaretten, men som på samma sätt kom att prägla honom i grunden.William Shatz berättar i biografin ”The Rebels Clinic” hur Fanon som ung läkarstudent blev utpekad av en liten, vit pojke på tåget i Lyon. “Titta mamma, en négre. Mamma, mamma, le négre kommer att äta upp mig!” Pojken – genomsyrad av alla de koloniala fördomarna om vilda kannibaler – skakade av rädsla. Fanon skrev om händelsen i ”Svart hud, vita masker”: “Jag fick tillbaka min kropp utfläkt, sönderdelad […] All denna vithet som förbränner mig. Jag slår mig ner vid elden och upptäcker min hud. Jag hade inte sett den förut.” När barnets mamma försökte släta över situationen genom att högt säga “titta vilken vacker négre”, svarade Fanon trotsigt: “den vackra négren ber er dra åt helvete, madame!” För någon som längtade efter att bli sedd som en medborgare bland andra, blev den tvångsmässiga fixeringen vid hans hud ett ständigt blödande sår; beviset på att han aldrig skulle kunna undfly stigmat av sin pigmentering.Jean Paul Sartre, en av Fanons främsta inspirationskällor, hade tidigare skrivit om hur juden först blir varse sin judenhet – i bemärkelsen något negativt utmärkande – i mötet med antisemiten. Simone de Beauvoir hade skrivit de kända orden: “man föds inte till kvinna, man blir det”. Nu kunde Fanon addera den koloniala upplevelsen till existentialismens teoribygge: Den svarta människan, berövad sin mänsklighet och individualitet, blir först “svart” i mötet med den icke-svarta blicken, reducerad till en ansiktslös medlem av en flock vildar.Ett sätt att sammanfatta dessa betraktelser är att ens identitet skapas i förhållande till den Andre.Vem är algerier? Vem är svart? Vem är kvinna? Vem är svensk?Om vi ska tro existentialisterna handlar inte identitet om hur någon känner sig inombords, utan om hur hon blir sedd av andra. Individen står maktlös inför sin egen identitet, och i förlängningen därmed sin egen plats på jorden. Det är en fruktansvärd sanning. En sanning som lägger ett stort ansvar på oss som medmänniskor.Idén har sitt ursprung i Hegels herre-slav-dialektik. I “Andens fenomenologi” skriver den tyska filosofen att ett självmedvetande endast uppstår i relation till ett annat. När två medvetande möts uppstår en maktkamp, där den ena till slut blir herre och den andra slav. Eftersom det är bättre att vara något än inget, finner sig slaven i uppgörelsen. Herren och slaven ställs i en ömsesidig beroenderelation – de behöver varandras blickar för att på ett plan ens existera.Det är en mer fundamental form av alienering än vad man finner i den mer social- och samhällstillvända filosofin hos Sartre, de Beauvoir och Fanon. Men vår beroendeställning till den Andres blick är intakt.”Helvetet, det är de andra”, som det konstateras i en av Sartres pjäser.För det är en blick som kan fläka sönder, bränna och förringa, som i fallet med pojken på tåget. Men det är också en blick som kan lyfta, stärka och inkludera som i berättelsen om den varnande algeriern. Både alienation – och dess ljuva motsats, gemenskap – är relationella fenomen. Alla blir vi till genom hur vi ses i kärleksrelationer, hur vi uppfattas av våra närstående, och hur vi blir betraktade i offentligheten.Existentialisternas idéer om individens ansvar har sedan länge sprungits om av strukturalistiska och poststrukturalistiska förklaringsmodeller. Men det finns i min mening all anledning att återvända till dem. En välvillig blick är förvisso det första steget även i en strukturell förvandling. Men ännu viktigare: Varje människa har – genom sin blick – makt, och därmed ett moraliskt ansvar. Hur vi väljer att använda det kan förändra ett liv, en plats, en värld.Farshid Jalalvandmikrobiolog, skribent och författareLitteraturAdam Shatz: The Rebel's Clinic: The Revolutionary Lives of Frantz Fanon. Farrar, Straus and Giroux, 2024.Frantz Fanon: Svart hud – vita masker. Översättning: Stefan Jordebrandt. Bokförlaget Daidalos, 1997.Frantz Fanon 1925–1961Född: Fort-de-France, Martinique (då fransk koloni).Verksam som: Psykiater, filosof, antikolonial teoretiker, författare, redaktör och ideolog. Kända teman: Kolonialismens psykologi, rasism, våld och befrielsekamp, nationell kultur och dekolonisering Aktivism: Stödde och arbetade för den algeriska befrielsefronten (FLN) under det algeriska självständighetskriget. Död: Leukemi, 1961 (USA), begravd i Algeriet.På svenska: ”Svart hud – vita masker” samt ”Jordens fördömda” finns i ett flertal översättningar och utgåvor på svenska, från 1962 och framåt.

Susanne Thorson visste redan som barn att hon ville bli skådespelare. Efter hon levt sina första år i Umeå flyttade familjen ner till Stockholm och där har hon vuxit upp. Utbildade sig på Kalle Flygare och blev både glad och förvånad när hon fick betalt för sina första uppdrag. Hennes stora genombrott var nog i filmen En gång i Phuket, men hon har gjort massa roller både på scen och framför kameran. Susanne gjorde debut som regissör i TV-serien Leva life, ett projekt som ligger henne väldigt varm om hjärtat. Hur var det att segla över Atlanten? Varför är sambo ett fult ord och har hon hackat Instagrams flödesalgoritmer? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - Sanningens sekunder.Bli gärna prenumerant och få tillgång till extrainnehåll. Läs mer på: https://creators.spotify.com/pod/profile/insikter-frn-utsikter0/subscribe

Under 1700-talet kulminerade den transatlantiska slavhandeln – ett av historiens mest avskyvärda brott mot mänskligheten. Miljontals afrikaner fördes med våld över Atlanten och tvingades in i ett liv i ofrihet. För de allra flesta slutade berättelsen i tragedi: de dog under den brutala överfarten eller tvingades till ett liv i hårt arbete under slavägarens piska. Men det fanns undantag. Några lyckades tillkämpa sig friheten.I detta avsnitt möter vi två starka människoöden: Olaudah Equiano och Yuuba Jaalo. Den förstnämnde kom från nuvarande Nigeria, den andre från ett område som idag är delat mellan Gambia och Senegal. Båda tillfångatogs och såldes som slavar till brittiska slavägare – men där upphör likheterna.Olaudah blev tillfångatagen som barn och kom att utveckla ett djupt hat mot slaveriet. När han återvunnit sin frihet blev han en av förgrundsgestalterna inom den brittiska abolitionistiska rörelsen, som kämpade för att avskaffa slavhandeln. Han skrev också en inflytelserik självbiografi som fick stor spridning i sin samtid.Yuuba Jaalo var vuxen när han tillfångatogs – ironiskt nog under en resa där han själv handlade med slavar. Till skillnad från Olaudah valde han att samarbeta med de brittiska handelsmännen och fortsatte tjäna pengar på slavhandeln, även efter att ha fått sin frihet.Trots deras skilda livsval har vi tack vare omfattande skriftliga källor möjlighet att följa deras livsöden i detalj.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om två afrikaner som mot alla odds lyckades bli fria och skapa sig nya karriärer.Bildtext: Olaudah Equiano, även känd som Gustavus Vassa, var en författare och abolitionist vars självbiografi från 1789 gav en kraftfull inblick i slavhandelns grymheter. Hans vittnesmål spelade en viktig roll i rörelsen för att avskaffa slaveriet i Storbritannien.Okänd konstnär. Bilden är public domain. Källa: Project Gutenberg via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har skådespelaren Marie Göranzon blivit påkörd av en cyklist? Anser hon att det är luddigt rasistiskt att vi döpte den där grekiska pojken i filmen till ”Tsatsiki”? Och förlorade hon oskulden till en kille som senare skulle komma att skära av sig örat under sin Van Gogh-period?

Avslöjandet att hennes far inte var hennes biologiske pappa kom som en chock. Men mötet med en stor, ny släkt har förändrat Elisabets liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunilla Nordlund:”Att bryta tystnaden och berätta sin historia här i Familjehemligheten blir för många av våra berättare början på en lång, och ofta livsförändrande, resa. Många hör av sig och berättar efter programmen, både om nya upptäckter men också om den omtumlande, känslomässiga resa det är att gå vidare – efter sändningen.I en serie program under året tänkte vi återvända till några av dem. Till vår hjälp har vi reportern Siri Ambjörnsson, tidigare långvarig producent på P1, bland annat för Radiopsykologen, och en nyfiken lyssnare. Hon kommer med nya öron att möta några av våra tidigare berättare. Vad händer sen, när hela livet ställts på ända?”Den första återseendet blir med Elisabet, som i programmet Elisabet var resultatet av en hemlig affär berättade om hur hon ett via ett DNA-test fick en ny pappa. Efter programmet har hon nu lärt känna en ny, stor släkt i Kanada och USA. Hon som, som sladdbarn, känt sig rätt ensam under sin uppväxt. Mötet har förändrat hennes liv.Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025.

I det här avsnittet febrar Per Bjurman över kvaliteten på den här NHL-hösten, hur slående jämnt det är i tabellen, hur många tidigare bottenlag som plötsligt slåss i toppen – och alla ”kids” som formligen öser in poäng. Det blir extra fokus på Chicago och Boston, som båda har överträffat förväntningarna hittills. Men också snack om bland annat Pittsburgh och Nashville, som ju nu har begett sig över Atlanten och ska spela matcher i Sverige. I slutet av avsnittet blickar Bjurman och Ekeliw mot OS och synar intressanta outsiders som Schweiz och Tyskland.

I Sportbladet Dailys nya USA-special tar Andreas Käck, på plats i USA, med er bakom kulisserna i ett idrottsgalet land. Det blir intervjuer och snackisar från NFL, NBA, MLB, PGA – och mycket annat. Dagens avsnitt handlar om Theo Melin Öhrström, som spelar amerikansk fotboll på college i Texas A&M. Hur är det egentligen att lämna tryggheten hemma i Sverige för att jaga en dröm på andra sidan Atlanten? Vad krävs för att slå sig fram i en sport som nästan är som en religion i USA? Och hur stora är chanserna att han blir draftad till NFL? Med: Theo Melin Öhrström Programledare: Andreas Käck

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.assarchristian.seHenrik Schildt är statsvetare inom politisk filosofi och djupt rotad i den amerikanska konservatismen, där han under lång tid har arbetat och verkat. I dag är han verksam inom ett ledande techföretag, där han arbetar med långsiktig samhällsanalys och studier av olika demografiers beteendemönster.I dag gästar han för ett samtal om den förlorade svenskheten och de parallella verkligheter som vuxit fram till följd av etablissemangets ovilja att adressera de samhällsproblem som många upplever.Det blir ett djuplodande samtal om islam, sekterism och de mindre positiva motreaktioner som vuxit fram ur dessa problem – och inte minst om framtidshoppet från andra sidan Atlanten.* Introduktion: (00:00)* Svensk identitet och nationell självbild: (03:45)* Media, makt och parallella verkligheter: (10:20)* Unga män, manlighet och förfall: (18:00)* Aktivism och kulturkonflikter: (26:15)* Migration, medborgarskap och integration: (35:10)* Politik, rädsla och mediernas roll: (45:00)* Amerikanska perspektiv och avslutning: (54:30)―――Läs mer:Henrik Schildt: “Tänkaren som USA:s nya elit tror på” (Kvartal)Henrik Schildt: I Saw How Georgetown's Prestigious School of Foreign Service Coddles Violent Anti-Semites (Free Beacon)Christian Peterson: “Den sovande aktivisten som aldrig växte upp” (Substack)Christian Peterson: “Från gängkriminalitet till islamism – sanningen om “läraren” Tara Saleh” (Substack)Christian Peterson: Socialdemokraterna tvångsflyttar svenska elever för integrationen (Samnytt) ―――Stötta min journalistik!Bli prenumerant (60 kr/mån) för att stödja min journalistik och för att ta del av exklusivt material samtidigt som du är med och stödjer mitt arbete.Det går även bra att swisha ett bidrag till 123-697 89 69, märk i så fall insättningen med “bidrag”. Stort tack för ditt stöd!―――Har du tips?Har du ett tips som du vill dela med dig av? Du kan begära och få källskydd genom att kontakta tips@assarchristian.se.―――Följ mig i sociala medier!* X* Telegram* Instagram* Facebook* YouTube* Rumble

Velkommen til Elk Horn, Iowa – en lille by med omkring 650 indbyggere, kendt som Dane Country. Jeg bor hos lokale, spiser æbleskiver og medister til morgenmad, besøger en dansk mølle fra 1848 ,der er sejlet hele vejen fra Nørre Snede til Midtvesten, og ser hvordan dansk kultur stadig lever her. Jeg fortæller også historien om de danskere der i 1860'erne forlod alt, sejlede over Atlanten, kom gennem Ellis Island og slog sig ned på de åbne marker i Iowa for at starte et nyt liv. Lyt med – og hvis du vil se billederne og læse mere om turen, finder du det her: https://www.radiovagabond.dk/384-elk-horn-iowa-usa/

„Für die Adelshandbücher und Lexika des 19. und 20. Jahrhunderts wird der GOTHA die Blaupause“, sagt Dr. Petra Weigel. Napoleon hat ihn zensiert, trotz seiner begrenzten Käufergruppe – die gut zurecht kam mit der kleinen und eng gesetzten Schrift (aka Augenpulver!) – konnte er sich fast 200 Jahre behaupten, und bis heute gilt er als wichtiger Vorreiter vieler medialer Produkte des 19. und 20. Jahrhunderts: der Gothaische Hofkalender, der GOTHA, ist das wichtigste Adelslexikon Europas. Im Rahmen des 1250-jährigen Jubiläums der Stadt Gotha hat die Forschungsbibliothek Gotha der Universität Erfurt dem berühmten Adelskalender unter dem Titel „ADEL MACHT STAAT“ erstmals eine Ausstellung gewidmet. Warum der GOTHA trotz seiner Ausstrahlkraft bisher kaum erforscht wurde, wie er sich so lange am Buchmarkt halten konnte und wie es gelingt, aus 700 wenig erschlossenen Bänden, die im Archiv zusammen über 20 Meter fassen, eine anregende und höchst informative Ausstellung zu konzipieren, besprechen wir in dieser Folge mit den beiden Kurator*innen Dr. Petra Weigel, Abteilungsleiterin der Sammlung Perthes und Sven Ballenthin, Mitarbeiter der Sammlung Perthes. „Dem GOTHA gelingt es, sich Zeit seines Erscheinens in großer Wandelbarkeit zu präsentieren“, berichtet Sven Ballenthin. Adelskalender erscheinen jährlich im Format eines Taschenbuchs in verschiedenen Ausgaben und sind typische Zeugnisse der Buch- und Verlagskultur des 18. Jahrhunderts. Als sich das Herzogtum Gotha im 18. Jahrhundert zu einem überregional bekannten Verlagsort entwickelte, erschienen dort die ersten Kalender. Mit dem Vertrieb des GOTHA gründete sich der berühmte Justus Perthes Verlag Gotha, der heute vor allem durch seine hochwertigen Atlanten und Karten bekannt ist. Dennoch ist der GOTHA das am längsten verlegte Produkt des Verlags. Die zunächst sehr eingeschränkte Zielgruppe eines adeligen Adressat*innenkreises erweitert sich zunehmend, mit der Zeit ließen sich auch immer mehr Teile eines bürgerlichen Publikums von den Texten „zum Nutzen und Vergnügen“ im Gothaischen Hofkalender bzw. Almanach de Gotha unterhalten und informieren. Auch hier rangiert der frühe Gothaische Hofkalender mit seinen vielfältigen Texten, Kupferstichen und Zeichnungen als Vorbild für zahlreiche später erscheinende Medien wie etwa Reisejournale, Illustrierte und Modezeitschriften. Der GOTHA stieg zum bedeutendsten genealogischen Standardwerk des europäischen Adels auf und wurde zum einflussreichen Handbuch der Staaten der Welt – gelungen ist das durch seine große Kontinuität (jährliche Veröffentlichung), seine redaktionelle Genauigkeit (penibel recherchierte Verwandtschaftsverhältnisse mussten überprüft werden) und seine hohe Anpassungsfähigkeit an moderne Entwicklungen und zeitgenössische politische Strömungen. Erst jüngst wurde der GOTHA selbst Gegenstand eines Forschungsprojekts der Universität Hamburg, die den Hofkalender als wichtigstes genealogisches Kompendium der Moderne untersucht, um Abstammungsbeziehungen und die Verwandtschaftsstrukturen der Adelsschichten besser nachvollziehen zu können und so die Familiengeschichten zu erforschen. Erste Ergebnisse dieser Forschung finden sich ebenfalls in der Jahresausstellung der Forschungsbibliothek Gotha wider. Dr. Petra Weigel ist Abteilungsleiterin der Forschungsbibliothek Gotha der Universität Erfurt für die Sammlung Perthes. Zuvor arbeitete sie als Wissenschaftliche Mitarbeiterin am Lehrstuhl Thüringische Landesgeschichte und Mittelalterliche Geschichte der Friedrich-Schiller-Universität Jena und war Lehrbeauftragte am Historischen Institut. In ihrer Promotion hat sie sich mit der Geschichte des Franziskanerordens im Spätmittelalter auseinandergesetzt. Weigel ist Mitglied der Historischen Kommission für Thüringen. Sven Ballenthin arbeitet ebenfalls an der Forschungsbibliothek Gotha und betreut das Archiv der Sammlung Perthes und damit verbundene Projekte. Davor war er Mitarbeiter am Lehrstuhl Neuere Geschichte an der Friedrich-Schiller-Universität Jena. Der Gothaische Hofkalender zählt zu seinen Forschungsinteressen. Alle Podcastfolgen auch unter: https://www.uni-erfurt.de/forschung/aktuelles/wissenschaftspodcast-wortmelder

Välkomna till nya konceptet Happy Hour! Varje fredag live på youtube 16-18 och sen ut på poddis! Nya Lovet-låtar! Över Atlanten! Ja allt pratas om i veckans Happy Hour med Pontus Bjernekull Mörner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Börskoll sammanfattar dagens kvartalsrapporter på Stockholmsbörsen och bjuder på intervjuer med bland annat Alleima och Vimian.På andra sidan Atlanten väntas en rapport från Tesla. Vi går igenom förväntningarna med Di:s analytiker Magnus Dagel. Programledare: Helena Yohannes Magnusson

Vi har Samir med oss den här morgonen, vi pratar både "Sveriges Dummaste" och "Över Atlanten".

I studion: Fredrik Söderholm, Rickard Olsson, Oscar Stembridge, Lars Ohly, Noa Samenius, Li Åslund, August BohlinVarför hatar folk Great? Psykolog Li Åslund reder ut mekanismerna! Rikard Olsson öppnar upp om tuffa tiden på segelbåten över Atlanten!Godhetsknarkarna om valets knäckfrågor och Trumps sorg över oestetiska stridsskepp! Oskar Stembridge om att bli tokhyllad av Simon Cowell och drömmarna om att erövra världen! HELA avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, Rickard Olsson, Oscar Stembridge, Lars Ohly, Noa Samenius, Li Åslund, August BohlinVarför hatar folk Greta? Psykolog Li Åslund reder ut mekanismerna! Rikard Olsson öppnar upp om tuffa tiden på segelbåten över Atlanten!Godhetsknarkarna om valets knäckfrågor och Trumps sorg över oestetiska stridsskepp! Oskar Stembridge om att bli tokhyllad av Simon Cowell och drömmarna om att erövra världen! HELA avsnittet på patreon.com/gottsnackHELA avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I anden time fortsætter vi i Jørgen Leths fodspor. Vi taler med instruktør Thomas Vinterberg, der selv var elev hos Jørgen Leth på Den Danske Filmskole. Han fortæller om en lærer og et forbillede, der turde gå egne veje og som insisterede på at tage kunsten og sig selv alvorligt, også når det var svært. For Thomas Vinterberg står Jørgen Leth tilbage som et sjældent eksempel på kunstnerisk mod og kompromisløshed. Vi når også en tur over Atlanten til USA, hvor det både handler om en problematisk musiker til Superbowl og en actionfilm om revolution. Medvirkende: Thomas Vinterberg, filminstruktør Lasse Engelbrecht, udlandsjournalist og USA-kender Niels Jul Bruun, anmelder på Soundvenue Mikael Simpson, radiovært og musiker Vært: Linnea Albinus Lande Producer: Anders Skytte Agergaard Redaktør: Lasse Lauridsen

Ännu en fil in i din poddspelare – nu med ett avsnitt av Speljuntan. I vilket vi går igenom prishöjningar på andra sidan Atlanten, eventuellt inställda framtidsblickar i Assassin's Creed, avsked över ett Mario-skämt och en begravning i Paris. 

 I nästa bit av veckans junta blickar Elisabeth bakåt och tar sig an Hollow Knight för att värma upp fingrarna, Anton har varit ute och cyklat - ej bildligt - i Wheel World medan Tobias kanske sniffar GÅS i Citizen Sleeper 2. 
 Tycker vi fel eller håller ni med? In och bubbla om veckans avsnitt på vår Discord. 

 Spel som nämns i avsnittet: Assassin's Creed-spelen, Ghost of Tsushima, Ghost of Yotei, Hollow Knight: Silksong, Hollow Knight, Wheel World, Citizen Sleeper och Citizen Sleeper 2: Starward Vector.  Tidskoder: (00:49) Veckans personliga fråga (06:15) Spelnyheter (36:00) Reklam (37:10) Spelintryck

För Vladimir Nabokov handlade Lolita om att erövra det engelska språket. Maria Edström läser en författare som aldrig längtade hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Som tonåring blev jag helt tagen av Vladimir Nabokovs roman ”Han som spelade schack med livet”. Schackgeniet Luzjins totala oförmåga att leva ett normalt liv utanför spelandet, hans sociala klumpighet och totala hjälplöshet i tillvaron utanför brädet och dess figurer – kändes på något förvånande vis bekant. Då den yttre världen framstår som helt obegriplig för Luzjin vill han desperat hitta ett språk att kunna vistas och navigera i. Själva schackspelet blir hans i stort sett enda språk, som levde han i ett land där detta var modersmålet. Precis som man kan känna när man är mycket ung och är på väg att bli en annan. Eller som när man måste lämna sitt land och sitt språk.Romanen ”Luzjins försvar” som enligt Nabokovs såväl ryska som engelska titel vore riktigare även på svenska, väckte direkt uppmärksamhet. I förordet till romanens svenska utgåva 1936 ansåg Anders Österling att V. Sirin – som Nabokov kallade sig då för att inte förväxlas med sin far – var ett namn att lägga på minnet, och att han ”tillhör den emigrantgeneration, vars känsloliv hunnit frigöra sig från de äldres hjälplösa hemlängtan till ett Ryssland, som blott existerar i deras minnen.” Författaren Maxim Grigoriev skriver insiktsfullt i sitt förord till samlingen ”Ryska romaner”, med flera av de verk som Nabokov skrev på ryska och senare översatte till engelska, att det centrala temat i Nabokovs författarskap är vad som händer när en människa ser världen på ett helt annat sätt än omgivningen. Grigorjev verkar också hålla med Österling, även om hans uttryck är mer drastiskt; Nabokov ägnar sig inte åt ”lökkupolsmasturbation” utan var redan från början var en sofistikerad, modern och kosmopolitisk författare. Men Nabokovs verk skildrar också migrantlivet mer handfast. I ”Han som spelade schack med livet” sitter Ljuzjins svärföräldrar ensamma, isolerade i en utkyld lägenhet i Berlin, fylld av rysk kitsch; samovarer och tavlor av bondkvinnor – i en av migrationens alla distinkta bilder. I ”Masjenka” handlar det om rysk diaspora på ett pensionat i samma stad; ”Pensionatet var både ryskt och otrevligt” som det heter. Huvudpersonen Ganin, som lever ett tröstlöst exil-liv inser plötsligt på väg till tågstationen där han äntligen ska möta sin forna ryska kärlek att hon, Masjenka, bara är en bild ur minnet. ”Det finns ingen Masjenka utom denna bild, kunde inte finnas.” Och Ganin förstår att det inte finns någon väg tillbaka. Och på den vägen är det hos Nabokov - riktningen är inte bakåt, hemåt, utan framåt, bort.Författaren Aris Fioretos som gjort en bragd-insats som översättare av Nabokovs romaner, förvisso från engelska men de låter ryska, skriver i sin elaborerade essä ”Nabokovs ryggrad” mycket om hans stil, zoomar in och ut på detaljer och korrespondenser. Tar fasta på Nabokovs påstående att det måste ”kännas i ryggraden” om något är stor litteratur. Och visst, men är inte detta uttalandet ett typiskt avfärdande från en författare som hatade allt som luktade tolkningar, psykoanalys, politiska budskap eller falsk själfullhet. Fioretos skriver att Nabokov ville skapa ett mönster, en väv av text, av språk som kunde mäta sig med själva skapelsen. En författare som inte speglar utan uppfinner sin egen värld medan han beskriver den – om det så gäller Berlin, Frankrike eller en småstad i USA.För när kriget, som jagat Nabokov och hans hustru runt i hela Europa, till slut tvingar dem över Atlanten så skriver han de två, som jag lite tillspetsat vill påstå, stora migrantromanerna: ”Lolita” och ”Pnin”. ”Lolita” med sin skandalösa pedofil-gestalt Humbert Humbert – en ”sjabbig émigré” trots sina snygga kostymer och europeiska bildning. ”Pnin” är motsatsen – en rörande och ömsint liten rysk professor som omfamnar allt amerikanskt men inte har en susning om hur han ska hävda sig i detta nya. Den onde och den gode migranten. Och en oöverträffad skildring av Amerika fylld av hån och kärlek. Nabokov blev sårad över att ”Lolita” beskylldes för att vara antiamerikansk – blott ett av allt den anklagades för – för honom handlade den om att erövra det engelska språket. Likt en förälskad och vedervärdig våldtäktsman vill han erövra sin ”Lolita” – det engelska/amerikanska språket som gäckar honom i sin barnsliga och vulgära lockelse. Men som han lyckas erövra och inlemma i sin egen språkliga praktik. ”Bilarna stod parkerade som grisar runt ett tråg” som han beskriver parkeringen utanför det hotell där det första övergreppet på Dolores äger rum. Men i memoaren ”Tala minne” utvecklar Nabokov sin fruktan att förlora det enda han räddat med sig från Ryssland – ryskan. Trots att han som barn haft en engelsk guvernant skulle han alltid vara rädd att han aldrig skulle bli i stånd att få sin engelska prosa att komma ens i närheten av den på ryska. Och han skulle fortsätta att översätta från ryska till engelska och från engelska till ryska i hopp om att vara herre över sitt språk. ”Lolita” utkom 1955 och skrevs direkt på engelska, men när Nabokov tio år senare översatte boken till ryska insåg han att det ”underbara ryska modersmålet” – som han inbillade sig ännu väntade på honom någonstans – var en chimär. Fioretos beskriver hur engelskan, övertrumfar modersmålet. Det nya har segrat över det gamla, det språkliga återvändandet blir en bitter återvändsgränd. För Nabokov har inte främst migrerat från en plats, utan från ett språk. Det är inte en lokal hemlöshet utan en existentiell tomhet som bara kan lindras av språkets, stilens, spelets inre räddande karta. Är det för att han är en migrant som vägrar spela den förväntade rollen i att sörja folket, kulturen, jorden eller nationen som hans stil så ofta beskrivs som kylig och ironisk, ja rentav trolös? Men ser inte underströmmarna av ömhet och förtvivlan. I Maxim Grigorievs roman ”Europa” åker huvudpersonen, som på ett gåtfullt vis rymt eller ”hoppat av” från Sovjetunionen under en skolresa i Paris, i nutid som vuxen tillbaka på ett impulsivt besök till barndomsstaden Moskva. Han söker upp sitt gamla hem i ett stort hyreshus där ingen öppnar, bara en sur granne undrar vad fan han gör där. ”Nånting drogs ihop och slöt sig inom mig, som när man knyter ihop en sopsäck”. Precis så skulle Nabokov kunnat formulera det och här, tycker jag, gör Grigoriev ”en Nabokov” – gestaltar det exilens tomrum runt vilket ett helt författarskap kan hovra. Själv slutade Nabokov, som aldrig haft ett riktigt hem någonstans, sitt liv på ett lyxhotell i Schweiz – Europa men ändå inte riktigt Europa, ett flerspråkligt neutralt isolat, en priviligierad tillflykt, en den oheroiska migrantens asyl. Maria Edström kritikerLitteratur:Vladimir Nabokov ”Han som spelade schack med livet” i svensk översättning av Ellen Rydelius med förord av Anders Österling. Albert Bonniers förlag 1936.Vladimir Nabokov ”Ryska romaner”, samlingsutgåva med förord av Maxim Grigoriev. Modernista 2024.Vladimir Nabokov ”Masjenka” i svensk översättning av Aris Fioretos. Norstedts 2001.Aris Fioretos ”Nabokovs ryggrad”, essä. Norstedts 2024..Vladimir Nabokov ”Lolita” i svensk översättning av Aris Fioretos. Albert Bonniers pocket 2007.Vladimir Nabokov ”Pnin” i svensk översättning av Aris Fioretos. Norstedts 2000.Vladimir Nabokov ”Tala, minne” i svensk översättning av Lars Gustav Hellström Albert Bonniers 2012.Maxim Grigoriev ”Europa” Albert Bonniers 2021

The name is Malmsteen, Y.N.G.W.I.E  - M.AL.M.S.T.E.E.N. Nordens i särklass giftigaste exportprodukt som någonsin hållit i en Fender Stratocaster. Yngwie var redan från första början hemma i Backlura för stor för att enbart nöja sig med att spela på ungdomsgårdar och folkets hus, Yngwie tänkte stort och lirade fort vilket tog honom snabbare än med ljusets hastighet över Atlanten till Amerika. Väl där hankade sig Yngwie fram i olika band och landade till slut med hjälp av America's finest musiker i sitt alldeles egna band Rising Force.Nordisk Metal ger sig i kast med Yngwies fjärde album ”Odyssey” (1988) som är en sprudlande låtkavalkad som blandar palmer, hårmetal och alla toner i hela världen! Resten är som bekant historia.

Die Mercator-Karte aus dem 16. Jahrhundert ist bis heute Grundlage für Atlanten und Kartendienste. Die Afrikanische Union kritisiert nun die Darstellung und fordert Alternativen.

I säsongspremiären av 10x rivstartar vi med en av Sveriges mest uppskattade sparekonomer – Nicklas Andersson från Montrose. Tillsammans analyserar vi sommarbörsen, vad som kan vänta på marknaderna under hösten, samt ger några aktieidéer att hålla ögonen på. Vad bör man ha i portföljen inför ett potentiellt stormigt andra halvår? Nicklas delar sina insikter med en dos optimism, långsiktighet och konkreta spartips.I del två byter vi fokus och blickar västerut – mot Cap Verde i Atlanten. Där håller det onoterade svenska bolaget Global Atlantic Fishery på att bygga både fiskeflotta och fabrik, med målet att ta klivet in på börsen. Vi gästas i studion av grundaren Per Mauritzson och ekonomichefen Jonni Olin som berättar om den spännande satsningen, den pågående kapitalanskaffningen och en möjlig börsnotering. Länkar till mer info om medverkande och deras bolag:• https://www.montrose.se• https://globalatlanticfishery.comAktier som nämns i poddenNovo NordiskEli LillyEvolutionEmbracerBHGByggmaxMillicomInvestorTeslaOpendoorK33AsmodeeMed flera Disclaimer:Kom ihåg att inget i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar kan ha betalat för sponsring eller rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Aktiemarkederne genvandt optimismen i sidste uge, og de ledende indeks på begge sider af Atlanten befinder sig igen tæt på rekordniveauer. Børserne i Asien handler også overvejende i grønt her til morgen. Der kommer flere vigtige nøgletal fra USA i denne uge (herunder detailsalg og forbrugerpriser), og der er også stort fokus på Trumps møde med Putin på fredag og fredsforhåbningerne i Ukraine.

Lämna fastlandet bakom dig. Låt blicken följa horisonten norrut, dit Atlanten och Nordsjön möts i en evig, stormig dans. Där, i havets famn, ligger en grupp av gröna öar och gråa klippor. Öar som är ärrade av tidens tand och dränkta i myter.Välkommen tillbaka till Folkpodden. Idag reser vi till Orkney. En plats där stencirklar och vikingagravar spinner en väv genom det historiska landskapet, där keltiska sagor flätas samman med nordiska myter. Detta är gränslandet. En värld mellan världar.

I denne sidste AI Denmark inden sommerferien skal vi lidt op i perspektiv, og selvom vi stadig har blikket rettet mod den hjemlige andedam, så går turen over Atlanten og videre over hele USA til Silicon Valley.Silicon Valley er stadig – på godt og ondt – dér hvor en meget stor del af vores gennemdigitaliserede hverdag bliver skabt og styret, og målt på økonomi og indflydelse er techbranchen jo på størrelse med et mellemstort land.Det er også en af årsagerne til, at Danmark for cirka 8 år siden valgte at etablere en tech-ambassade i San Francisco, i håbet om at kunne interagere mere direkte med de gigantiske firmaer.I denne episode har jeg besøg af Claus Mackinney-Valentin fra den danske techambassade til en slags sommersamtale med fokus på AI i Silicon Valley set med danske briller, ikke mindst i lyset af de senere års geopolitiske omvæltninger.LINKSSIDEN SIDSTMark Zuckerberg annoncerer sin AI super-gruppe | The VergeAlle dem Mark Zuckerberg har ansat indtil videre | WiredZuckerberg tilbyder top-løn til topfolk | WiredSam Altman kritiserer Metas jagt på AI-folk | WiredAnthropic vinder i del af retssag — men er stadig i problemer for at stjæle bøger | The VergeAnthropic ødelagde millioner af trykte bøger for at skaffe træningsdata | Ars TechnicaCloudflare vil nu blokere AI-crawlere som standard | The VergeSenatet dropper plan om at forbyde AI-regulering | The VergeCaroline Stage vil bremse EU's AI-lovgivning | Version2SILICON VALLEYClaus Mackinney-Valentin på LinkedInClaus Mackinney-Valentin, Senior AI & Tech-rådgiver i Silicon ValleyTechambassadørens kontorAI 2027 - En forskningsbaseret AI-scenarieprognoseEt problem til 100 billioner dollars | Exponential View

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? REPRIS fr 13 mars 2025 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.

Lange renter er stadig høje, selv om inflationen kommer stadig mere under kontrol. Det hænger blandt andet sammen med planerne om større offentlige underskud på begge sider af Atlanten, og den store usikkerhed i verden gør det ikke nemmere at forudse, hvad der kommer til at ske herfra.

Politiske impulser fra USA er stadig 'Talk of the Town' på finansmarkederne.Så Millionærklubben vender fredag blikket mod den anden side af Atlanten, og taler om konsekvenserne af Trumps big beautiful tax bill, der allerede har skabt bølgeskvulp på børsmarkederne.Dagens panel svarer også på så mange gode lytterspørgsmål som muligt, så ligger man inde med sådan et, skal man bare gribe sin telefon og sende det afsted på 42 42 03 21 - man skal bare huske at starte sin SMS med MIO.Med i studiet er vores faste paneldeltagere Michelle Nørgaard og Lau Svenssen, der er henholdsvis senior aktiestrateg i Jyske Bank og chefanalytiker i Svenssen & Tudborg.Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den transatlantiska slavhandeln mellan 1400-talet och 1800-talet är ett av de största brotten mot mänskligheten genom tiderna. Det började som ett försök att skaffa arbetskraft till de portugisiska sockerplantagerna på Madeira, som var obebodd innan européerna upptäckte ön. Näringen övergick på 1500-talet till att bli ett storskaligt sätt att fylla de luckor som uppstod i Västindien och Amerika i takt med att smittkopporna och mässlingen skördade otaliga människoliv i urbefolkningens led.Triangelhandeln – handelsvaror från Europa till Afrika, slavar från Afrika till Amerika och socker från Amerika till Europa – utvecklades till en lika obarmhärtig som lukrativ kommers när portugiserna på 1600-talet fick konkurrens av nederländare, engelsmän och fransmän. Slavhandeln hade flera faser och modeller, från fängslandet av ofria afrikaner i inlandet till förvaringen och försäljningen vid kusten. Allra vidrigast var överfarten över Atlanten i de ”flytande likkistor” som skeppen ofta har liknats vid. Både i barackerna vid kusten och i båtarnas lastutrymmen rådde helvetiska förhållanden, med sjukdomar, trängsel, vattenbrist och hög dödlighet. Tack vare ögonvittnesskildringar känner vi till åtskilliga vidriga detaljer om strapatserna, som också skördade många sjömäns liv.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om triangelhandeln på 1600-talet och 1700-talet.Bild: Slavmarknad i Brasilien under 1800-talets början. Den tyske konstnären Johann Moritz Rugendas dokumenterade slavhandelns brutalitet genom sina detaljrika akvareller. På denna bild syns män, kvinnor och barn som säljs – några lagar mat över öppen eld. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de Allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är tredje delen av sju om andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Vid samma tidpunkt beslutade de allierade att genomföra en plan utarbetad av Winston Churchill för att minera norska vatten inom tre-milsgränsen. Den 8 april 1940 inleddes minläggningen (i Vestfjorden nära Narvik), och den 9 april kom det tyska angreppet.Ett nattligt ultimatum till den norska regeringen om att samarbeta med de tyska styrkorna avvisades. Under loppet av 9 april lyckades tyskarna erövra de viktigaste hamnstäderna, inklusive Oslo, Bergen, Trondheim och Narvik. Dock försenade sänkningen av den tyska kryssaren Blücher av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo erövringen av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att avgå med extratåg till norr.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne BjørnsonUnited States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om landet med den viktiga kanalen som hamnat mitt i skärselden mellan USA och Kina. Panama tvingas välja mellan stormakternas intressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trump varnar för att Kina har tagit över Panamakanalen. Det finns ingen klar grund för det påståendet men det kan få allvarliga konsekvenser - för Panama. USA:s intresse för Panama går långt tillbaka i tiden och utan USA hade Panama troligen aldrig blivit ett eget land. Kanalen är en genväg mellan Stilla havet och Atlanten. Här passerar amerikanska fartyg och kinesiska på väg med varor till hela världen. Nu står den mitt i blickfånget för det ekonomiska krig som snabbt eskalerat mellan de två jättarna som tävlar om att kalla sig världens ledande ekonomi.Panama tvingas nu välja mellan Trumps USA som hotar med en invasion - och Kina - som vill stärka sin makt över viktiga handelsvägar.Medverkande: Boris Moreno, chef vid Cocoli-slussarna i Panama-kanalen, Ricarute Vazquez, Panama-kanalens högste chef, Julio Yao Villalaz, akademiker och författare i Panama med nära band till Kinas ambassad, Graciela Dixon, jurist och före detta domare i Panamas högsta domstol, Alexis von Sydow, Kina-analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina i Stockholm, Jorge Heine, tidigare diplomat i Kina och professor vid Perdee Center school of global studies vid Boston University.Reporter på plats i Panama: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondentlotten.collin@sr.seProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jakob Lalér

Var en irländsk munk första europén i Nya Världen, eller är Brendans resa över Atlanten en myt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Europæiske kunst- og kulturinstitutioners ytringsfrihed er under pres. Og det hjælper næppe, at Trump på den anden side af Atlanten begrænser udstillingsfriheden. Det mener Ole Reitov, som står bag en åben invitation til EU om at begynde at dokumentere angreb på den kunstneriske frihed i Europa. Dagens K-Live undersøger, hvordan den amerikanske frygt i kunst- og kulturkredse kan påvirke Europa - for frygt avler frygt. Jakob Elkjær, tidligere pressechef i Fagbevægelsens Hovedorganisation, var på pinden dengang Lizette Risgaard-sagen fik fuld mediebevågenhed. Nu har han spidset blyanten, og skrevet en roman om en presset pressechef, der står med ansvaret, når den kvindelige leder anklages for krænkende adfærd. Lyder det bekendt? Det synes, Jakob Elkjær ikke - modsat Virkeligs Maya Tekeli, der spørger om romanen er et afløb for dårlig samvittighed. Vært: Jesper Dein. Producer: Anna Correll. Redaktør: Lasse Lauridsen. Medvirkende: Thomas Boberg & Jakob Elkjær.

Biljetter till MORD MOT MORDS AVSKEDSTURNÉ finns på: mordmotmord.seAnna berättar om Geraldine och John Kelley, som hade en lång och jättedålig relation tills John plötsligt en dag försvann. Vad som hade hänt honom var en hemlighet, tills Geraldine låg för döden och sa till sin dotter att hon hade något att berätta. Karin berättar historien om Storbritanniens första tågmord: mordet på Thomas Briggs. Ett fall som börjar med en tom tågkupé täckt i blod och slutar med en jakt över Atlanten.

Överraskningar kommer i alla dess former och vi vill höra fler! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Biljana glömde sitt pass i mikron, Gittan hade fyra grisar i trädgården och Joannas familj överraskade henne när hon bodde på andra sidan Atlanten.I extramaterialet hör vi om en golfande poliser på 90-talet och vad Anna ska få serverat till middag.

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.

Chefredaktørerne vender sidste uges interview med statsminister Mette Frederiksen i podcasten. Rune Lykkeberg og Bjarne Corydon taler, om de fik det ud af interviewet, som de ønskede. Derefter går turen til Washington og fredagens seance i Det Hvide Hus, der blev en voldsom konfrontation mellem Zelenskyj, Trump og Vance.  Turen går videre over Atlanten til London, hvor en stribe stats- og regeringschefer fra Europa og Canada samt topfolk fra FN, Nato og EU mødtes med Zelenskyj. Corydon og Lykkeberg dykker ned i mekanismerne mellem USA, Europa og Rusland. De slutter af med et begreb, som de selv har skabt: sindelagsoprustning. Hvad det præcist dækker over, kan du høre i podcasten.

Denna vecka pratar vi om små orter. Hur är det att bo på en liten ö mitt ute i Atlanten. Vad jobbar man med? Hur träffar man en partner? Och vilka är egentligen Sveriges minsta städer. Freddie berättar även om tre riktigt udda sporter och Per får välja vilken han helst skulle vilja vara proffs i. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!!Nya avsnitt varje måndag. //Per & Freddie PODDARE: Per Johansson & Fredrik MobergPRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT & TIPS: hemnetknarkarna@hotmail.com INSTAGRAM: @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se

Mette Frederiksen giver den som Europas kampberedte høg. Men ikke når det gælder storebror Trump på den anden side af Atlanten. Hvad betyder statsministerens linedans – også for den indenrigspolitiske situation i Danmark? Og hvad har Ane Halsboe-Jørgensen gang i, når hun sidestiller pæredanske adoptivbørn med indvandrere? Kan hun blive vippet som minister? Dansk politiks grand old man, Hans Engell, er ugens gæstekommentator. Karin Liltorp er ugens politiske gæst. Efter en uges total radiotavshed forklarer Liltorp, hvorfor hun er smuttet fra Løkkes politiske eksperiment - vel at mærke som den femte fra folketingsgruppen. Lyt med, når hun danser om den varme grød på spørgsmålet om hendes fremtid. Langballe tror på, at Christiansborg allerede i næste uge ser endnu et nyt politisk eksperiment. Martin Flink stiller spørgsmålene. Anders Langballe har svarene. Og partner på denne episode er https://bagsvaerdlakrids.dk/

Alice Weidel, lederen af det invandrerkritiske parti AfD, er en, mange politikere i Tyskland ikke vil lege med. Men kanslerkandidaten har fået en ret magtfuld ven på den anden side af Atlanten. Nemlig Elon Musk; verdens rigeste mand og Donald Trumps nære allierede. Torsdag – og midt i den tyske valgkamp - snakkede de to sammen i over en time og livetransmitterede samtalen til alle, der ville lytte med. For Elon Musk er i den grad begyndt at interessere sig for europæisk politik. Med penge og platforme har han nu indledt en påvirkningskampagne, som det ligner, vi i Europa ikke rigtig var forberedt på. I dette afsnit af ’Du lytter til Politiken’ fortæller EU-korrespondent Karin Axelsson om, hvad Elon Musk vil opnå i vores del af verden. Og om Europa overhovedet kan beskytte sig mod verdens rigeste mand. See omnystudio.com/listener for privacy information.

"The people are going to vote for independence or to come into the United States". Donald Trump, USA's kommende præsident, har med denne bemærkning skabt røre ikke bare i vores hjemlige andedam, men tværs over Atlanten. Udtalelsen kommer på et tidspunkt, hvor Grønland gør klar til Landtingsvalg, og hvor tilhørsforholdet til Danmark er en varm politisk kartoffel. Den grønlandsk-danske fælles historie er lang og kompliceret, og den forstås forskelligt afhængig af hvem, som udlægger den. Den dominerende danske fortælling lyder, at vi i store træk var en god, ja, nærmest humanistisk kolonimagt, som forstod grønlændernes behov. Men hvad siger de grønlandske kilder? Er tolkningen af kolonitiden en kampplads mellem grønlændere og danskere, som endegyldigt vil afgøre de to landes fremtid? Det er nogle af spørgsmålene i Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med Nauja Bianco, selvstændig konsulent og tidligere rådgiver for Nordisk Ministerråd og Grønlands Selvstyre i Udenrigsministeriet samt Søren Rud, ph.d. og lektor i historie med fokus på Grønland som velfærdsstat, kolonialisme og afkolonisering. Find også programmet 'Kolonimagt og selvforståelse' fra den 17. maj 2022 om Grønlands historiske forbindelse til Danmark. I redaktionen: Josephine Gaïa Utoft og Clara Faust Spies. Redaktør: Silke Fensman. Musik: Adi Zukanovic.

I detta avsnitt samtalar Anna och Marija om den paus som SWEA-podden kommer ta under våren 2025. Pausen beror inte på brist på inspirerande kvinnor att intervjua, utan snarare på att vi behöver fokusera på att hitta fler medarbetare för att kunna fortsätta leverera en så bra podd som möjligt. Men det finns mer! Vi har också den stora glädjen att ha med oss Lena Löfling, en av de modiga kvinnor som just nu är ute på en jorden runt-segling tillsammans med sin make. Lena delar med sig av sina förberedelser inför den kommande seglatsen över Atlanten och ger oss en inblick i vad som krävs för att ge sig ut på en sådan äventyrlig resa.

Gurra Krantz returns to the podcast to talk to Andy about life after the Whitbread Race. What do you do after sailing 4 laps around the globe at the highest level of the sport!? Lots, apparently. Gurra talks about his involvement in the hugely popular Swedish TV series 'Över Atlanten,' about his lack of philosophy when racing offshore, motorboating, marina ownership and more. -- ON THE WIND is presented by Forbes Yachts, the yacht sales professionals. Forbes Yachts sell the boats that allow you to effortlessly connect your passion for yachting to the sea, bringing your world one step closer to perfection. Visit forbesyachts.com to get in touch. -- ON THE WIND is also supported by SailTies, a free app that makes it easy to record all your sailing experience in one place. A digital record of all your voyages, certificates, crew, vessels and clubs. To find out more about SailTies, go to sailties.net.

Författaren Jilly Cooper fyller sina böcker med ogenerat och ångande sex, men dissekerar också den brittiska överklassen. Idag är hon 87 år gammal, men mer i ropet är någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jilly Coopers bästsäljande böcker har kallats för bonkbusters, tack vare sina ogenerade skildringar av ångande heta sexuella eskapader. I den nya tv-serien ”Rivals”, som bygger på en av hennes romaner, förflyttas vi till ett färgstarkt 1980-tal med extra allt vad gäller kläder och frisyrer.Serien börjar en rivstart med en inzoomning på en spänstig naken manlig stjärt. Den visar sig stå i närkontakt med underlivet på en blondin i uppdragen rosa klänning på toaletten på överljudsplanet Concorde. När planet når Mach 2 över Atlanten – och ljudvallen sprängs – nås även andra höjder inne på toaletten.Men Jilly Cooper är inte någon vanlig snuskhummer. Tidigare i år blev hon utsedd till ”Dame” Jilly Cooper av Kung Charles som tack för sina insatser inom litteratur och välgörenhet, hon är en stor djurvän. Men framför allt har hon vunnit många britters hjärtan med sin serie romantiska romaner, de så kallade ”Ruthshire Chronicles”, som till största delen utspelar sig bland brittisk överklass i det vackra påhittade landskapet Rutshire. Men det är baserat på det befintliga Cotswolds i England, en populär plats för dagen rika och berömda att skaffa hus på.I veckans program pratar vi med journalisten Ingrid Andersson om när hon besökte Jilly Cooper i hennes hem i England. Frisören Christian Backman förklarar varför 80-talets bulliga frisyrer fick folk att se äldre ut. Och svenska författaren Katarina Petersmo berättar hur hon gör för att skriva en bra sexscen.Veckans gäst är journalisten Cecilia Hagen, som också intervjuat Jilly Cooper – och är djupt fascinerad av brittisk överklass.

Donald Trump gick till val på att skydda amerikanska jobb med höga tullmurar. USA:s skifte i synen på världshandel har redan satt djupa spår och nu fruktar Europa ett eskalerande globalt handelskrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför det amerikanska valet har ekonomer i Europa med växande oro lyssnat till Trumps vallöften om att införa skyhöga importtullar. Jag ska höja dom så förskräckligt att företagen flyttar hit på direkten, lovar Trump. Det här kan bli en chock för hela det globala handelssystemet lyder varningsropen och i Europa växer nu rädslan för vad som händer om USA vänder sig inåt. Blir Europa ett museum med tomma fabriker?De nya protektionistiska vindarna från andra sidan av Atlanten visar ett dramatiskt skifte i USA:s syn på världshandeln. Och skiftet, där USA vill se om sitt eget hus och skydda den egna industrin, har synts även under Joe Biden. Konflikt har besökt den nordnorska industristaden Mo i Rana, där en stor nybyggd batterifabrik står tom. Förhoppningen var att satsningen och den nya fabriken skulle ge kommunen tusentals nya jobb. Men plötsligt var det mer lönsamt att satsa i USA. Medverkande: Johan Norberg, debattör och författare, knuten till tankesmedjan Cato Institute. Carl Bergqvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare. Jarrod och Jayanne, Trump-väljare i Pennsylvania. Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan European Center for Political Economy i Bryssel. Mona Bolin, ingenjör och fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Håkon Gundersen, anställd på Freyr i Mo i Rana och facklig företrädare på Tekna. Benedicte Steinbakk, näringslivsreporter på Rana Blad. Bård Skogedal Bergerud, fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Geir Waage (Arbeiderpartiet), kommunalråd Rana kommun. Line, Mo i Rana-bo. Jessica Rosencrantz (Moderaterna), EU-minister. Peter Dahlén, chef för AmCham, amerikanska handelskammaren i Sverige. Reportrar: Therese Rosenvinge (Norge), Ulrika Bergqvist (Stockholm), Simon Isaksson (USA), Daniel Alling (Tyskland). Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér

"Where are we calling?, Boots on the ground i Florida, daylight-saving er åndssvagt, the full experience på flow-TV, hvad kan du egentlig få for 100 millioner dollars?, sæderne i Kongressen er up-for-grabs og trifecta, valgstemningen er der, 60 % af amerikanerne tror på valgsvindel og er bange for alt, meningsmålingerne lover intet, et skraldevogns photo-op på under 24 timer, og Trump har fart på, rundhyl i medierne, alle vil have en bil i USA, Valencia er skyllet væk, en historisk spids ulv på stranden, Frankrig forbyder nikotinposer – og kom nu med dårlige tider, så pinsekirken får lidt fart på.Vil du høre hele episoden?Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg(79 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud(79 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre