POPULARITY
Politiske impulser fra USA er stadig 'Talk of the Town' på finansmarkederne.Så Millionærklubben vender fredag blikket mod den anden side af Atlanten, og taler om konsekvenserne af Trumps big beautiful tax bill, der allerede har skabt bølgeskvulp på børsmarkederne.Dagens panel svarer også på så mange gode lytterspørgsmål som muligt, så ligger man inde med sådan et, skal man bare gribe sin telefon og sende det afsted på 42 42 03 21 - man skal bare huske at starte sin SMS med MIO.Med i studiet er vores faste paneldeltagere Michelle Nørgaard og Lau Svenssen, der er henholdsvis senior aktiestrateg i Jyske Bank og chefanalytiker i Svenssen & Tudborg.Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.
Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de Allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är tredje delen av sju om andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Vid samma tidpunkt beslutade de allierade att genomföra en plan utarbetad av Winston Churchill för att minera norska vatten inom tre-milsgränsen. Den 8 april 1940 inleddes minläggningen (i Vestfjorden nära Narvik), och den 9 april kom det tyska angreppet.Ett nattligt ultimatum till den norska regeringen om att samarbeta med de tyska styrkorna avvisades. Under loppet av 9 april lyckades tyskarna erövra de viktigaste hamnstäderna, inklusive Oslo, Bergen, Trondheim och Narvik. Dock försenade sänkningen av den tyska kryssaren Blücher av den norska kustförsvar vid Oscarsborg i inloppet till Oslo erövringen av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att avgå med extratåg till norr.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne BjørnsonUnited States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Om landet med den viktiga kanalen som hamnat mitt i skärselden mellan USA och Kina. Panama tvingas välja mellan stormakternas intressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trump varnar för att Kina har tagit över Panamakanalen. Det finns ingen klar grund för det påståendet men det kan få allvarliga konsekvenser - för Panama. USA:s intresse för Panama går långt tillbaka i tiden och utan USA hade Panama troligen aldrig blivit ett eget land. Kanalen är en genväg mellan Stilla havet och Atlanten. Här passerar amerikanska fartyg och kinesiska på väg med varor till hela världen. Nu står den mitt i blickfånget för det ekonomiska krig som snabbt eskalerat mellan de två jättarna som tävlar om att kalla sig världens ledande ekonomi.Panama tvingas nu välja mellan Trumps USA som hotar med en invasion - och Kina - som vill stärka sin makt över viktiga handelsvägar.Medverkande: Boris Moreno, chef vid Cocoli-slussarna i Panama-kanalen, Ricarute Vazquez, Panama-kanalens högste chef, Julio Yao Villalaz, akademiker och författare i Panama med nära band till Kinas ambassad, Graciela Dixon, jurist och före detta domare i Panamas högsta domstol, Alexis von Sydow, Kina-analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina i Stockholm, Jorge Heine, tidigare diplomat i Kina och professor vid Perdee Center school of global studies vid Boston University.Reporter på plats i Panama: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondentlotten.collin@sr.seProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jakob Lalér
I ett försenat avsnitt (förlåt förlåt!!!) lyssnar Gabriel och Åsskar tillbaka på avsnitt #100 164 som är fyllt av världsrekord och en otroligt spännande berättelse. Såhär är beskrivningen: Det är dags för ännu en historisk berättelse, denna gång om Charles Lindbergs bedrift att bli den första att ensam flyga över Atlanten! Det gjorde han i ett flygplan med periskop istället för framruta: Spirit of St. Louis. Hur gick det till och när uppfanns egentligen det första flygplanet? Det får du lära dig i dagens avsnitt! Dessutom pratar Åsskar och Gabriel om svenska invandrare i USA, om möjliga omöjligheter och Åsskars gurka-världsrekord som är samlade i Gurkis rekordbok. Dagens ord: invandrare, periskop Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se
Var en irländsk munk första europén i Nya Världen, eller är Brendans resa över Atlanten en myt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den røde linje på skærmen betyder at der er trykket på ‘optage-knappen', selvom det godt kunne symbolisere aktiemarkedet lige pt…. Vi lægger ud med et lytterspørgsmål fra August, der handler om told - og hvilken betydning Trumps toldkrig kan få for dansk/europæisk landbrug. I Europa er vi storeksportører af fødevarer, men det er ikke mange varer der sendes over Atlanten. Tvært imod kan det få en sideeffekt at andre markeder bliver ‘sultne' på europæiske varer, fordi det bliver for dyrt at importere fra USA (som er verdens største fødevareeksporterende land). På dén måde kan konsekvenserne blive både positive og negative for os i Europa. Palle holder som altid øje med renterne, for de rører på sig, når verden er under forandring. Lige nu er forbrugertilliden meget lav, så der investeres ikke mange penge i nyt tag og køkkener, men derimod køber vi fx flere luksusfødevarer som kød, smør og vin. Resten af pengene ryger i banken, hvilket kan få betydning for renten og inflationen på et senere tidspunkt. Vi kommer også omkring korn-, protein- og energimarkedet. Alt andet end det europæiske hvedemarked ser positivt ud. Podcastserien "Markedsupdaten" er for dig der arbejder med landbrugsproduktion til daglig. Uanset om du malker, kører på marken, er driftleder eller noget helt andet, så er råvarepriser og det globale marked et vigtigt emne. Palle Jakobsen er eksperten og Anders Lau er værten.
Janne Andersson fortsätter som förbundskapten i det som kanske är karriärens viktigare roll, bara dagar efter nyheten om att han stänger (?) tränarkapitlet. Det blir otrolig ordräkning, nyfunna intressen, supporterskräcken, ilskan på kommunhuset och frugans ord som fick honom att segla över Atlanten.
Kalle Berg pratar om vårändringsbudgeten som presenterades under gårdagen och den största satsningen, rotavdraget. Han pratar även om efterspelet till Katy Perrys rymdresa. Ina Lundström pratar om fågelinfluensan som har drabbat USA och äggbristen inför påskfirandet på andra sidan Atlanten. Dessutom: Karin Frick får ingen hjälp och 2 000 meter fotnedsättning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Europæiske kunst- og kulturinstitutioners ytringsfrihed er under pres. Og det hjælper næppe, at Trump på den anden side af Atlanten begrænser udstillingsfriheden. Det mener Ole Reitov, som står bag en åben invitation til EU om at begynde at dokumentere angreb på den kunstneriske frihed i Europa. Dagens K-Live undersøger, hvordan den amerikanske frygt i kunst- og kulturkredse kan påvirke Europa - for frygt avler frygt. Jakob Elkjær, tidligere pressechef i Fagbevægelsens Hovedorganisation, var på pinden dengang Lizette Risgaard-sagen fik fuld mediebevågenhed. Nu har han spidset blyanten, og skrevet en roman om en presset pressechef, der står med ansvaret, når den kvindelige leder anklages for krænkende adfærd. Lyder det bekendt? Det synes, Jakob Elkjær ikke - modsat Virkeligs Maya Tekeli, der spørger om romanen er et afløb for dårlig samvittighed. Vært: Jesper Dein. Producer: Anna Correll. Redaktør: Lasse Lauridsen. Medvirkende: Thomas Boberg & Jakob Elkjær.
Biljetter till MORD MOT MORDS AVSKEDSTURNÉ finns på: mordmotmord.seAnna berättar om Geraldine och John Kelley, som hade en lång och jättedålig relation tills John plötsligt en dag försvann. Vad som hade hänt honom var en hemlighet, tills Geraldine låg för döden och sa till sin dotter att hon hade något att berätta. Karin berättar historien om Storbritanniens första tågmord: mordet på Thomas Briggs. Ett fall som börjar med en tom tågkupé täckt i blod och slutar med en jakt över Atlanten.
Hør Michaels og min hyggelige snak om nogle af vores favorit numre fra rockens gyldne år 1965 – 1967. Vi kommer rundt om Peter and Gordon, med Kinks en tur til Waterloo sunset, en tur over Atlanten til Phil Spector og Tina Turner, derfra til Memphis hvor Sam og Dave er klar med Booke T … Læs videre "Favoritter fra 65-67"
Hur är det att leva ett liv på en kappseglingsbåt som pressas till det yttersta i 27 meter höga vågor så nära Sydpolen som möjligt? Svaret från Gurra Krantz är: Du har inget liv i sådana förhållanden, där de värsta farorna är isberg, valar och hör och häpna flytande containers.Vilka människor krävs då för att klara av dessa strapatser och hur hittar man dem? Gurras förklaring borde få dig som har nån som helst ledarfunktion att lyssna väldigt noga.Att tappa masten i full snöstorm vid Sydpolen är naturligtvis förödande. För Gurras del blev det värre än så, det blev en tuff vändning i livet som han fortfarande funderar över och blir berörd av.Men allt är inte kappsegling, numera hittar vi Gurra Krantz som skeppare i realityserien ”Över Atlanten”. En roll där han tvingats släppa kontrollbehovet att scanna av varje kvadratcentimeter av båten dygnet runt.Hör Gurra berätta om varför han aldrig blir rädd (förutom att misslyckas), varför han kollar poddstudions konstruktion, att han fick lägga band på sig själv när vi åt lunch, vad ett paket TOY betydde för hans seglarkarriär och det känslosamma avskedat av pappan.Dessutom, tyckte du att klippet med apan på rektorns näsa lät galet? Lyssna på slutet, där finns mer, betydligt mer om Gurras gymnasietid, något han aldrig pratat om tidigare.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En hønsebesætning nær Roskilde står for Danmarks første konstaterede tilfælde af fugleinfluenza i år. Det er tid til arbejdsro og ikke diskussioner om fremtiden for Firstfarms, lyder det fra milliardær-selskab. Danske æg kommer ikke over Atlanten uden importreglerne i USA lempes. Og så har præsident Donald Trump bekræftet, at toldhammeren vil ramme onsdag på den store 'Liberation Day'.
I december år 1900 anländer ett fartyg till det isolerade fyrtornet på Flannan Isles, långt ute i Atlanten. Men istället för att mötas av fyrvaktarnas välkomnande vinkningar, är fyren mörk och klipporna öde. När Joseph Moore, den avlösande fyrvaktaren, kliver iland möts han av en kuslig och oförklarlig syn – bostaden är i perfekt skick, maten framdukad, men de tre fyrvaktarna är spårlöst borta.Vad var det egentligen som hände James Ducat, Thomas Marshall och Donald MacArthur den stormiga decembernatten? Var det naturens krafter, ett våldsamt bråk eller något övernaturligt som tog dem?I det här Patreon-avsnittet av Brottshistoria berättar Jens Nielsen om ett av historiens mest gåtfulla försvinnanden, en historia som än idag fascinerar och förbryllar.Bli Patreon-medlem och följ med oss in i mysteriet på Flannan Isles. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Elbilsmarkedet er brandvarmt – og eksperterne har udpeget de modeller, du skal gå efter. Markedet for brugte elbiler buldrer derudad. Priserne falder, udbuddet vokser, og danskerne flokkes om de elektriske tilbudsjagter som fluer om en ladestander. Men hvor begynder man, hvis man vil gøre et kup? Ekspertjuryen bag Årets Brugtbil 2025 har netop peget på fem stærke finalister. Og hvis du er på udkig efter en brugt elbil med potentiale til både rækkevidde og røverkøb, så er det her, du skal kigge. Kåringen nærmer sig sin finale, og finalefeltet er klar til at blive bedømt på både teknik, pris og daglig brugbarhed. Samtidig sitrer elbilverdenen. Kia lokker med privatleasing til lav pris – men pas på, der gemmer sig fælder i det med småt. Hos Xpeng er der gang i prisnedsættelser: P7 er dumpet, og en forbedret G6 står allerede og banker på porten. I podcasten zoomer eksperterne Christian Schacht og Jan Lang ind på Volkswagens kommende elbils-tsunami og Nissans nye satsninger: Leaf, Micra og Juke – nu alle på strøm og klar til at genopfinde sig selv. Og MG? De lader ikke stå til. En ny model er på vej til at overtage tronen fra mærkets mest populære elbil. Men det hele foregår ikke kun i Danmark. På tværs af Atlanten rejser USA nye toldmure for at holde udenlandske elbiler ude – en protektionistisk manøvre, der kan få ringe til at sprede sig langt ud over landets grænser. Værter: Christian Schacht og Jan Lang Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Asbjørn Kjærgaard-Pedersen See omnystudio.com/listener for privacy information.
Mens Teslas brand bliver mere og mere sovset ind i Trump og Musk, har pensionsselskaberne på vores side af Atlanten travlt med at finde deres ben i, hvad de stiller op med deres Tesla-aktier. PFA har fået kritik fra en storkunde for at beholde deres, mens Akademisk Pension har besluttet at blackliste Tesla. God pr, men det kan ramme dem som en boomerang, når de opfølgende spørgsmål kommer, siger panelet. Vi taler også om influenceren Julie-Elsebeth Johannesen Krog, der følte sig dårligt behandlet til en livmoderkonference og tog kritikken ud til følgerne. Og så stak historien af. Eksperter: Eva Tolstrup Ziegler, Banedanmark, og Asbjørn Haugstrup, Innargi Vært og redaktør: Marie Nyhus Lyd og teknik: Rakkerpak Productions Klip og lydmix: René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen
I veckans avsnitt av Solvalla Podcast pratar vi med kanadensiske tränaren Rob Fellows som förbereder Logan Park för Elitloppet. Han delar med sig av sina erfarenheter från nordamerikansk travsport, utmaningar med resor, samt varför denna start är en dröm för hela teamet. 01:12 – Trav i Kanada och vinterträning Rob Fellows berättar om travsportens i Kanada och skillnaden mellan stora och små banor. I stort låter det precis som i Sverige. 06.32 – Fellows väg in i travsporten Rob kommer inte från en hästfamilj, men fascinerades av hästar som ung och arbetade sedan upp som tränare tillsammans med sin fru. För dem är trav mer än ett yrke – det är en livsstil som hela familjen är en del av. 12.30 – Prispengatappet och återhämtningen Fellows beskriver hur prispengarna i Kanada har förändrats sedan slotsmaskiner togs bort, vilket ledde till en drastisk minskning av travets intäkter. Trots detta har sporten överlevt och även återhämtat sig tack vare eldsjälar och engagerade aktiva. 15.57 – Logan Park och Elitloppsinbjudan Diskussionen går in på Logan Parks väg till Elitloppet. Rob beskriver hur hästen utvecklats och varför de tog beslutet att resa till Sverige. Teamet har noggrant analyserat logistiken kring resan, eftersom det är en stor utmaning att skicka en häst över Atlanten. 24.02 – Förberedelser och Elitloppsförväntningar Rob berättar om Logan Parks bästa egenskaper och tankar om förberedelser inför Elitloppet. Vi får också höra om Logan Parks framgångsrika syster. Rob funderar på om hästen för första gången ska tävla barfota och beskriver svårigheterna med att fatta rätt beslut. Han ser Elitloppet som en ära och hoppas att Logan Park kan representera Kanada väl på den stora scenen. 40.26 – Stig H får restaurang på Solvalla Solvalla avslöjar att bistron byter namn till Bistro Stig H för att hylla sportens störste. Premiären är slutsåld och restaurangen har fått en rejäl uppfräschning. En ny ljudlösning med individuella högtalare vid varje bord testas, vilket ska förbättra gästernas upplevelse under tävlingsdagarna. 44.42 – Veckans onödiga vetande: Segermaskiner Ola Lernå går igenom hästar med flest raka segrar från debuten. Listan toppas av en häst som hade 23 raka vinster innan han förlorade sitt första lopp. Diskussionen går vidare till hur svårt det är att upprätthålla en lång segersvit i modern travsport. 54.31 – Lackes luringar till V75 på Åby Lacke går igenom sina bästa spelidéer inför V75 på Åby. Han lyfter fram skrällchanser och varnar för luringar som kan överraska. Inte minst i V75-inledningen. Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant Gäster: Rob Fellows och Lacke Programledare: Markus Myron, Ola Lernå och Anders Malmrot Sammanfattningen ovan är maskingenererad men manuellt redigerad.
Överraskningar kommer i alla dess former och vi vill höra fler! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Biljana glömde sitt pass i mikron, Gittan hade fyra grisar i trädgården och Joannas familj överraskade henne när hon bodde på andra sidan Atlanten.I extramaterialet hör vi om en golfande poliser på 90-talet och vad Anna ska få serverat till middag.
Medverkande: Niklas Jarelind, Pär Hansson & Alexander Axén Vill du komma i kontakt med oss? Vi finns på Facebook, Twitter (X) och Instagram. Du kan också maila oss på info@fcsverige.se om du har frågor eller funderingar. Produktion: Mayulla Media AB
Relationen mellan Marguerite Duras och den nästan fyrtio år yngre Yann Andréa var inte okomplicerad. Men stark. Elisabeth Hjorth skildrar deras möte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 4 maj 2017.En bar. Ganska elegant, trevlig. En man och en kvinna sitter vid ett av borden. Han är vacker, olycksbådande. Kvinnan har åldrats, hon måste fortfarande älskas. Någon betraktar paret, det finns alltid en betraktare. Betraktaren är jag.När Marguerite Duras och hennes följeslagare Yann Andréa möts första gången är hon en erfaren författare och han en bedrövad ung man. Det är i alla fall så mötet gestaltas i hennes sena roman ”Yann Andréa Steiner”.1980 börjar järnridån ska i sina grundvalar av de strejkande arbetarna i Gdansk. Duras placerar mötet med Yann i denna politiska kontext, i ett Europa sargat av minnen och förtryck. Hon har ännu inte skrivit ”Älskaren” som ska ge henne läsare över hela världen och som hon själv kallar en flygplatsroman hon skrev när hon var full. Hon har haft framgångar med sina filmer men skrivandet har gått i stå. Ensamheten i det stora huset vid Atlanten är stor som Europas ensamhet. Det är nu som hon möter en 38 år yngre man och de inleder ett beroende av varandra lika starkt som beroendet av alkoholen och skrivandet.Marguerite Duras film ”India Song” visas på en liten biograf i staden där Yann bor. Efteråt går de till en bar. Det är Yann, hans filosofistuderande kompisar och så Marguerite. Hon dricker två whisky och han följer henne till parkeringen där hennes Renault 16 står. Han frågar om hon har några älskare. Hon säger: ”Inte nu längre”. Han frågar hur snabbt hon kör. Hon svarar: ”I 140, liksom alla som har en R16”.Yann börjar skriva till Marguerite. Han älskar henne redan, så som man älskar en författare för böckerna hon skrivit, för att de handlar om en själv. Det är korta brev, små biljetter nästan. Marguerite svarar inte, men hon sparar Yanns rader. Sedan ska hon säga att de är det bästa han har åstadkommit i textväg. Sedan ska hon säga att hon tyckte om rösten i breven, den som skulle bli rösten i hennes liv.När breven slutar komma blir Marguerite nervös. Hon är redan beroende av dem. Varför har han tystnat? Hon kan inte tro att han förlorat intresset, kanske har han dött? Hon skriver tillbaka och kontakten återupptas. En dag ringer Yann för att tala om att han kommer på besök. ”När kommer ni?”, frågar hon. ”Imorgon klockan elva”, svarar han.Det är så det går till när Duras gör Yann till litteratur. Det är inte första gången, och han är inte den ende. I Duras böcker rör sig människorna i hennes liv ständigt. De blir mytiska och främmande, antar nya former, byter namn och historier med varandra.En ny bar, den liknar den första. Bara en annan stad, de har kört hela dagen. Mest av allt älskar mannen och kvinnan att åka i bilen tillsammans. Att stanna på en bar eller ett café och hitta på historier om människorna de ser.När Yann väl anlänt med bussen den där dagen stannade han kvar till Marguerite Duras död sexton år senare. Han blev hennes musa, hennes assistent, hennes beskyddare. Han renskrev hennes bilder av deras gemensamma tillvaro, han räddade kanske hennes liv. Hon var ensam, hon drack. Hon behövde en vän, men hävdar envist att Yann var hennes älskare.Den kärlek till Yann som går att spåra i Duras böcker, starkast i ”Emily L”, inverterad i ”Älskaren”, närvarande i bok efter bok, blir en litterär gåta. En kvinna som har levt med krig och förlorat ett barn, som är besatt av att skriva och vars författarskap dignar under nittonhundratalets blodiga historia. Hur ska hon älska en man som är så ung? En pojke vars begär driver honom till barerna på nätterna, i jakt på vackra män från Buenos Aires och Santiago. Detta är inte den tonåriga Marguerite Duras kärlek till en kinesisk miljardär, inte heller den uppoffrande smärtsamma kärleken till maken Robert L, som återvände från koncentrationsläger och tillfrisknade under hennes vård. Kärleken mellan Marguerite och Yann är märkt av litteratur, av den förödande och fruktbara sammanblandningen av liv och skrivande.Yann älskar Marguerites böcker. Hon älskar honom för hans röst, hans kropp, hans tankar. Denna åldrade kvinnas kärlek är luttrad och hjärtskärande, på en gång illusionsfri och påstridig. Det är en skyddslös kärlek, galen, den vet för mycket, den vet allt, men den förstår inte. Åldern, erfarenheten, visdomen kan inte hjälpa hjärtat.Och han? Mannen är för ung. Han är för intelligent. Han är för upptagen med att undersöka om livet är värt att leva.När Yann kommer till Marguerite är hans pengar slut. Hon betalar för vinet och maten. De talar i timmar, om att skriva, om att läsa. Marguerite säger att hon lätt skulle byta alla Roland Barthes böcker mot platserna i Indokina där hon växte upp. Barthes rådde henne en gång att återvända till stilen i hennes första ”så enkla och så förtjusande” romaner. Hon förlåter honom aldrig för hans nedlåtenhet. Hon vägrar vara nyanserad och tolerant. Så länge hon levde och efter sin död karaktäriseras detta raseri som pinsamt, ovärdigt, kvinnligt. Hon ger generationer kvinnor hopp genom att vara så genant som ingen kvinna får vara.Är det pinsamheten som får Yann att vända sig bort? Som får honom att säga: ”Ni kommer att överges av alla, för ni är galen, omöjlig att stå ut med”. Är det galenskapen som får honom att återvända, ständigt? Som får honom att gå tillbaka till henne när gryningen reser sig ur havet, lämna sina älskare och återvända till huset och kontrollera att manuskriptet hon arbetar med ligger kvar på bordet?Yann Andréa älskar Marguerite Duras böcker, men böckerna är hon. Hans liv blir hennes. Han låter sig förvandlas till en litterär karaktär, och beskriver det själv så. När hon är död fortsätter han författa brev till henne.Hon för sin del kan inte motstå någon som är så barnslig, som vill ha allt och allt på en gång. Hon vill ha denna nya kropp, lång och mager. Hon vill höra denna otroligt mjuka röst som är kunglig och återhållen. För att behålla honom måste hon hota med att kasta manuskriptet i havet.Marguerite Duras vet att kärleken till Yann Andreá blir acceptabel om hon utelämnar det pinsamma, om hon låter det vara en historia om två intellektuella som är besatta av litteratur. Hon vägrar. Yann är hennes älskare. Hon tvekar att skriva ner det, men gör det ändå: ”Efteråt sa ni att jag hade en osannolikt ung kropp” Yann kommer att förneka att han någonsin sagt något så löjligt, att det någonsin funnits en sådan historia.Den är en hård historia. Marguerite skriver: ”Ibland är jag rädd från det att ni vaknat. Liksom alla män förvandlas ni till kvinnomördare varje dag, om så bara för några sekunder”. Yann får vredesutbrott och de skrattar tillsammans när det är över. Hon skriver: ”Det händer att jag grips av ömhet för den sortens människor som vi är”.Lika centralt som raseriet är för Duras författarskap är förmågan till ömhet. I hennes sista bok ”Det är allt”, delvis en dialog med Yann, ligger denna ömhet i öppen dager tillsammans med hotet av den nära förestående separationen.Det är ingen bar längre, det är en dödsbädd. Den vackre mannen frågar: ”Hur skulle ni beskriva mig? Den döende kvinnan svarar: ”Outgrundlig. Den mest förtrollande människa jag mött. Ett gammalt svin.” Hon svarar: ”Jag älskar er. Adjö.”Elisabeth Hjorthförfattare, etiker och professor i litterär gestaltning LitteraturMarguerite Duras:Yann Andréa Steiner. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms förlag, 2017.Horan på den normandiska kusten. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms 2015.Det är allt. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms, 2013.Emily L. Översättning Britt Arenander, Modernista, 2011.Dödssjukdomen. Översättning Marie Werup, Modernista, 2007Blå ögon svart hår. Översättning Kerstin Hallén, Albert Bonniers förlag, 1988. FaktaMarguerite Duras föddes 1914 och växte upp franska Indokina. Hon betraktas som en av 1900-talets framträdande och säregna författare och filmare. Bland hennes rika produktion kan nämnas ”Älskaren”, ”Smärtan”, ”En fördämning mot stilla havet”, ”Hiroshima, mon amour” och ”Att skriva”. Under 2000-talet har svenska översättningar av hennes böcker utgivits på hela sex olika förlag. Duras dog 1996.Yann Andréa (1952-2014) hette egentligen Yann Lemée
Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.
De senaste veckorna har varit omvälvande. Inte minst i Europa har budskapen från andra sidan Atlanten chockat och skakat grunden för såväl politik och näringsliv som alla medborgares framtidstro. Hur ska allt det som sker översättas till nya ekonomiska förutsättningar och prognoser? En kär gäst i podden, Roger Josefsson, head of Research på Nordkinn, följer […]
Kan den globala uppvärmningen få Golfströmmen att kollapsa? Det är en av de vanligaste frågorna SMHIs klimatforskare får. Ofta syftar man då egentligen på AMOC – ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen ingår. AMOC transporterar värme norrut och bidrar till att Sverige har ett förhållandevis milt klimat trots vårt nordliga läge.I det här avsnittet av SMHI-podden har vi med oss klimatforskaren Torben Königk i studion för att svara på vanliga funderingar. Varför påverkas AMOC av den globala uppvärmningen? Vad skulle en försvagning – eller till och med en kollaps – innebära för oss i Sverige? Och hur oroliga bör vi vara över nya studier som tyder på att försvagningen av AMOC kan gå betydligt snabbare än vad forskning tidigare antytt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Chefredaktørerne vender sidste uges interview med statsminister Mette Frederiksen i podcasten. Rune Lykkeberg og Bjarne Corydon taler, om de fik det ud af interviewet, som de ønskede. Derefter går turen til Washington og fredagens seance i Det Hvide Hus, der blev en voldsom konfrontation mellem Zelenskyj, Trump og Vance. Turen går videre over Atlanten til London, hvor en stribe stats- og regeringschefer fra Europa og Canada samt topfolk fra FN, Nato og EU mødtes med Zelenskyj. Corydon og Lykkeberg dykker ned i mekanismerne mellem USA, Europa og Rusland. De slutter af med et begreb, som de selv har skabt: sindelagsoprustning. Hvad det præcist dækker over, kan du høre i podcasten.
Denna vecka pratar vi om små orter. Hur är det att bo på en liten ö mitt ute i Atlanten. Vad jobbar man med? Hur träffar man en partner? Och vilka är egentligen Sveriges minsta städer. Freddie berättar även om tre riktigt udda sporter och Per får välja vilken han helst skulle vilja vara proffs i. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!!Nya avsnitt varje måndag. //Per & Freddie PODDARE: Per Johansson & Fredrik MobergPRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT & TIPS: hemnetknarkarna@hotmail.com INSTAGRAM: @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se
Mette Frederiksen giver den som Europas kampberedte høg. Men ikke når det gælder storebror Trump på den anden side af Atlanten. Hvad betyder statsministerens linedans – også for den indenrigspolitiske situation i Danmark? Og hvad har Ane Halsboe-Jørgensen gang i, når hun sidestiller pæredanske adoptivbørn med indvandrere? Kan hun blive vippet som minister? Dansk politiks grand old man, Hans Engell, er ugens gæstekommentator. Karin Liltorp er ugens politiske gæst. Efter en uges total radiotavshed forklarer Liltorp, hvorfor hun er smuttet fra Løkkes politiske eksperiment - vel at mærke som den femte fra folketingsgruppen. Lyt med, når hun danser om den varme grød på spørgsmålet om hendes fremtid. Langballe tror på, at Christiansborg allerede i næste uge ser endnu et nyt politisk eksperiment. Martin Flink stiller spørgsmålene. Anders Langballe har svarene. Og partner på denne episode er https://bagsvaerdlakrids.dk/
Europæiske ledere er i de her dage på besøg i Det Hvide Hus. Torsdag er det Storbritanniens premierminister, der er fløjet over Atlanten i håbet om at få genbekræftet et venskab med USA. Bo boykotter amerikanske varer - også selvom der må bringes store ofre. Heriblandt Netflix og Pepsi Max. Han er en del af et oprør mod den nye amerikanske administration. Et indslag i et DR-satireprogram ville gøre grin med DR's omstridte dokumentar 'Grønlands hvide guld', men mange opfatter det som krænkende og som racisme mod grønlændere. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Lise Wiederholdt Christensen, ph.d.-studerende og tidl. forsvarsanalytiker ved Københavns Universitet. Bo Albertus, pædagogisk leder og USA-boykotter.
Janne Andersson har seglat över Atlanten. Och till skillnad från många andra i programmet med samma namn tyckte han att det var fruktansvärt. I P4 Extra Gästen berättar han om upplevelsen för Titti Schultz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flere af USA’s største virksomheder har fået travlt med at blive anti-woke, efter at Donald Trump har overtaget nøglerne til Det Hvide Hus. I løbet af et år har en lang række mastodonter som bl.a. McDonald’s, Walmart og Meta trukket nogle af deres programmer for diversitet, lighed og inklusion (DEI) tilbage efter pres fra den konservative højrefløj i amerikansk politik. Det sætter nogle af de største danske virksomheder, der driver i forretning i USA, under et massivt pres. For hvordan skal de forholde sig til den stigende anti-wokeness på den anden side af Atlanten? Det diskuterer panelet i denne udgave af Bundlinjen. I studiet: Tine Thygesen, iværksætter og bestyrelsesmedlem. Søren Linding, erhvervskommentator her på Finans. Mette Højen, erhvervsretoriker. Vært: Rasmus Bendtsen, nyhedsredaktør på Finans. Produceret af: Anders Thykier.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Jag vandrar längs havet på en ö i Atlanten och tänker på estetiken i Stevensons Skattkammarön, och att jag har hittat en skatt, eller fått en skatt. Jag har en skatt hur som helst.❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Alice Weidel, lederen af det invandrerkritiske parti AfD, er en, mange politikere i Tyskland ikke vil lege med. Men kanslerkandidaten har fået en ret magtfuld ven på den anden side af Atlanten. Nemlig Elon Musk; verdens rigeste mand og Donald Trumps nære allierede. Torsdag – og midt i den tyske valgkamp - snakkede de to sammen i over en time og livetransmitterede samtalen til alle, der ville lytte med. For Elon Musk er i den grad begyndt at interessere sig for europæisk politik. Med penge og platforme har han nu indledt en påvirkningskampagne, som det ligner, vi i Europa ikke rigtig var forberedt på. I dette afsnit af ’Du lytter til Politiken’ fortæller EU-korrespondent Karin Axelsson om, hvad Elon Musk vil opnå i vores del af verden. Og om Europa overhovedet kan beskytte sig mod verdens rigeste mand. See omnystudio.com/listener for privacy information.
"The people are going to vote for independence or to come into the United States". Donald Trump, USA's kommende præsident, har med denne bemærkning skabt røre ikke bare i vores hjemlige andedam, men tværs over Atlanten. Udtalelsen kommer på et tidspunkt, hvor Grønland gør klar til Landtingsvalg, og hvor tilhørsforholdet til Danmark er en varm politisk kartoffel. Den grønlandsk-danske fælles historie er lang og kompliceret, og den forstås forskelligt afhængig af hvem, som udlægger den. Den dominerende danske fortælling lyder, at vi i store træk var en god, ja, nærmest humanistisk kolonimagt, som forstod grønlændernes behov. Men hvad siger de grønlandske kilder? Er tolkningen af kolonitiden en kampplads mellem grønlændere og danskere, som endegyldigt vil afgøre de to landes fremtid? Det er nogle af spørgsmålene i Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med Nauja Bianco, selvstændig konsulent og tidligere rådgiver for Nordisk Ministerråd og Grønlands Selvstyre i Udenrigsministeriet samt Søren Rud, ph.d. og lektor i historie med fokus på Grønland som velfærdsstat, kolonialisme og afkolonisering. Find også programmet 'Kolonimagt og selvforståelse' fra den 17. maj 2022 om Grønlands historiske forbindelse til Danmark. I redaktionen: Josephine Gaïa Utoft og Clara Faust Spies. Redaktør: Silke Fensman. Musik: Adi Zukanovic.
I detta avsnitt samtalar Anna och Marija om den paus som SWEA-podden kommer ta under våren 2025. Pausen beror inte på brist på inspirerande kvinnor att intervjua, utan snarare på att vi behöver fokusera på att hitta fler medarbetare för att kunna fortsätta leverera en så bra podd som möjligt. Men det finns mer! Vi har också den stora glädjen att ha med oss Lena Löfling, en av de modiga kvinnor som just nu är ute på en jorden runt-segling tillsammans med sin make. Lena delar med sig av sina förberedelser inför den kommande seglatsen över Atlanten och ger oss en inblick i vad som krävs för att ge sig ut på en sådan äventyrlig resa.
När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland.– Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar.Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.– Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där.Ett spindelnät av kablar i Östersjön1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar.– Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen.Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage.– Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång.Medverkande:Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolanMattias Fridström, chief evangelist på ArelionPaula Wallenburg, chef över första UbåtsflottiljenJohannes Axelsson, Baltic OffshoreProgramledare: Claes Aronsson och Karin HållstenProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters
Gurra Krantz returns to the podcast to talk to Andy about life after the Whitbread Race. What do you do after sailing 4 laps around the globe at the highest level of the sport!? Lots, apparently. Gurra talks about his involvement in the hugely popular Swedish TV series 'Över Atlanten,' about his lack of philosophy when racing offshore, motorboating, marina ownership and more. -- ON THE WIND is presented by Forbes Yachts, the yacht sales professionals. Forbes Yachts sell the boats that allow you to effortlessly connect your passion for yachting to the sea, bringing your world one step closer to perfection. Visit forbesyachts.com to get in touch. -- ON THE WIND is also supported by SailTies, a free app that makes it easy to record all your sailing experience in one place. A digital record of all your voyages, certificates, crew, vessels and clubs. To find out more about SailTies, go to sailties.net.
Författaren Jilly Cooper fyller sina böcker med ogenerat och ångande sex, men dissekerar också den brittiska överklassen. Idag är hon 87 år gammal, men mer i ropet är någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jilly Coopers bästsäljande böcker har kallats för bonkbusters, tack vare sina ogenerade skildringar av ångande heta sexuella eskapader. I den nya tv-serien ”Rivals”, som bygger på en av hennes romaner, förflyttas vi till ett färgstarkt 1980-tal med extra allt vad gäller kläder och frisyrer.Serien börjar en rivstart med en inzoomning på en spänstig naken manlig stjärt. Den visar sig stå i närkontakt med underlivet på en blondin i uppdragen rosa klänning på toaletten på överljudsplanet Concorde. När planet når Mach 2 över Atlanten – och ljudvallen sprängs – nås även andra höjder inne på toaletten.Men Jilly Cooper är inte någon vanlig snuskhummer. Tidigare i år blev hon utsedd till ”Dame” Jilly Cooper av Kung Charles som tack för sina insatser inom litteratur och välgörenhet, hon är en stor djurvän. Men framför allt har hon vunnit många britters hjärtan med sin serie romantiska romaner, de så kallade ”Ruthshire Chronicles”, som till största delen utspelar sig bland brittisk överklass i det vackra påhittade landskapet Rutshire. Men det är baserat på det befintliga Cotswolds i England, en populär plats för dagen rika och berömda att skaffa hus på.I veckans program pratar vi med journalisten Ingrid Andersson om när hon besökte Jilly Cooper i hennes hem i England. Frisören Christian Backman förklarar varför 80-talets bulliga frisyrer fick folk att se äldre ut. Och svenska författaren Katarina Petersmo berättar hur hon gör för att skriva en bra sexscen.Veckans gäst är journalisten Cecilia Hagen, som också intervjuat Jilly Cooper – och är djupt fascinerad av brittisk överklass.
Donald Trump gick till val på att skydda amerikanska jobb med höga tullmurar. USA:s skifte i synen på världshandel har redan satt djupa spår och nu fruktar Europa ett eskalerande globalt handelskrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför det amerikanska valet har ekonomer i Europa med växande oro lyssnat till Trumps vallöften om att införa skyhöga importtullar. Jag ska höja dom så förskräckligt att företagen flyttar hit på direkten, lovar Trump. Det här kan bli en chock för hela det globala handelssystemet lyder varningsropen och i Europa växer nu rädslan för vad som händer om USA vänder sig inåt. Blir Europa ett museum med tomma fabriker?De nya protektionistiska vindarna från andra sidan av Atlanten visar ett dramatiskt skifte i USA:s syn på världshandeln. Och skiftet, där USA vill se om sitt eget hus och skydda den egna industrin, har synts även under Joe Biden. Konflikt har besökt den nordnorska industristaden Mo i Rana, där en stor nybyggd batterifabrik står tom. Förhoppningen var att satsningen och den nya fabriken skulle ge kommunen tusentals nya jobb. Men plötsligt var det mer lönsamt att satsa i USA. Medverkande: Johan Norberg, debattör och författare, knuten till tankesmedjan Cato Institute. Carl Bergqvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare. Jarrod och Jayanne, Trump-väljare i Pennsylvania. Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan European Center for Political Economy i Bryssel. Mona Bolin, ingenjör och fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Håkon Gundersen, anställd på Freyr i Mo i Rana och facklig företrädare på Tekna. Benedicte Steinbakk, näringslivsreporter på Rana Blad. Bård Skogedal Bergerud, fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Geir Waage (Arbeiderpartiet), kommunalråd Rana kommun. Line, Mo i Rana-bo. Jessica Rosencrantz (Moderaterna), EU-minister. Peter Dahlén, chef för AmCham, amerikanska handelskammaren i Sverige. Reportrar: Therese Rosenvinge (Norge), Ulrika Bergqvist (Stockholm), Simon Isaksson (USA), Daniel Alling (Tyskland). Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér
Varmt välkommen till ett nytt avsnitt med Idrott-och ledarskapspodden. I det här avsnittet får du möta Ann Wilson. Ann är en av Sveriges mest framstående dansare och koreografer genom tiderna och hon har även en imponerande karriär internationellt. Efter sin tävlingskarriär startade hon en egen Dans-och Träningsakademi som fokuserar på välmående och dans och även på elitsatsning och ett samarbete med Riksidrottsförbundet. Du har även kunnat se Ann som domare i programmet Let's Dance i alla 18 säsonger, i programmet Över Atlanten och nu senast i Kompani Svan. Hon har designat sin egen smyckes kollektion och utöver dansen arbetar Ann som coach, motivationsföreläsare och moderator. Ann har haft ett stort inflytande på dansen i Sverige och internationellt, både som dansare, koreograf och pedagog och i det här avsnittet berättar Ann om hennes drivkrafter, vikten av nyfikenhet för att besegra sina rädslor, hur du hanterar nervositet inför en prestation, hur du gör för att släppa taget och hittar tillit till kroppens förmåga när det verkligen gäller. Ann berättar hur du hittar modet till att våga anta utmaningar, om ledarskap och vilka ledarskapsförmågor som är viktigast när krisen står för dörren och mycket mer. Varmt välkommen till ett avsnitt fullt av både kunskap och inspiration! Vill du veta mer om Ann så följ henne på Instagram @wilsonanndance eller via hennes hemsida www.annwilson.se. Tack till Daily Sports som är sponsor till säsong 17 och du som lyssnar får 15 % rabatt på hela kollektionen som du hittar på www.dailysports.se. Där finner du bland annat den väldigt fina höstkollektionen. Ange koden JENNY15 så får du din rabatt. Mer om Jenny och hennes verksamhet hittar du på www.jennyhagman.com och via instagram på @jenny_hagman Tack för att du lyssnar och vi ses snart igen! Varma hälsningar från Jenny och Team Train for balance
Ett sätt att vända vår tids överkonsumtion ryggen och bana väg för en annan konsumtionskultur kring mode är att sakta ned, minnas plagg och deras betydelser. Att tänka igenom hur det har varit att erfara världen med plaggen eller hur plaggen gett oss en skjuts på vägen när vi tagit ett nytt steg i livet. Hur var det när vi skaffade oss plagget? Varför valde vi just det plagget? Vad betydde det för oss då? Hur känner vi inför plagget idag? Vi kan minnas mode på ett individuellt plan, men också på ett kollektivt plan, genom samlingar och arkiv. I det senare fallet tar någon på sig rollen som uttolkare. Och det gäller att kureringen då väcker genklang hos andra. I dagens avsnitt träffar vi Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Högskolan i Borås och författare till boken Modeminne (tillsammans med Hanna Wittrock). Vår utsända på andra sidan Atlanten, modejournalisten Sofia Hedström de Leo, möter Malin Landaeus, ägare till Malin Landaeus Select Vintage Collections, en vintagebutik och ett modearkiv i Brooklyn, som används av designers från hela världen, så som Chloé och Alaïa. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Malin Landaeus är gjort av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.
"Where are we calling?, Boots on the ground i Florida, daylight-saving er åndssvagt, the full experience på flow-TV, hvad kan du egentlig få for 100 millioner dollars?, sæderne i Kongressen er up-for-grabs og trifecta, valgstemningen er der, 60 % af amerikanerne tror på valgsvindel og er bange for alt, meningsmålingerne lover intet, et skraldevogns photo-op på under 24 timer, og Trump har fart på, rundhyl i medierne, alle vil have en bil i USA, Valencia er skyllet væk, en historisk spids ulv på stranden, Frankrig forbyder nikotinposer – og kom nu med dårlige tider, så pinsekirken får lidt fart på.Vil du høre hele episoden?Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg(79 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud(79 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre
Fredagsklubben med Jocke och Teo. Den här veckan om världsomseglingar med Kai Havertz, om Martin Ödegaards rehab, om Thomas Parteys dödsryck och allt där emellan. Höll upp fredagsölen och häng med.
IT'S ALIVE! Ja, Hjørnet lever - tro det eller ej. Tiden er knap, men ambitionerne store som altid, og således er det lykkes os at fange en af de HELT store krabater. Vi kan nemlig byde på en dybdegående og djeligt nørdet samtale med en af de danske filmkunstnere, som er blevet en regulær spiller i Hollywood – nemlig Mikael Salomon. Med en karriere, der spænder over seks årtier og tæller alt fra imponerende kameraarbejde på film som The Abyss, Far and Away og Pas på ryggen, professor! til instruktørposter på store TV-serier som Band of Brothers, er Mikael et navn, der fortjener at blive anerkendt både herhjemme og internationalt. Episoden tager dig med på en tur gennem hans karriere, hvor vi dykker ned i både de ikoniske blockbusters og de mere ukendte perler. Fra hans tidlige start som filmfotograf i Danmark til de spektakulære og teknisk komplekse Hollywood-produktioner, han senere blev kendt for, ser vi nærmere på de kunstneriske valg og tekniske præstationer, der har gjort ham til en af verdens mest respekterede filmfotografer og instruktører. Vi undersøger, hvordan Mikael navigerede overgangen fra det analoge til det digitale og formåede at fastholde sin visuelle signatur, samtidig med at han tilpassede sig et hastigt skiftende medielandskab. I begyndelsen fokusrer vi på, hvordan Mikael først gjorde sig bemærket i Danmark, inden vi følger ham over Atlanten og videre til Hollywood. Her tager vi et grundigt kig på nogle af de film og serier, hvor hans visuelle flair virkelig fik lov at skinne igennem. Det inkluderer naturligvis The Abyss, hvor hans arbejde under vandet satte nye standarder for, hvad der var muligt inden for filmfotografi, og Backdraft, hvor de intense flammekoreografier krævede ekstrem præcision og teknisk dygtighed. Vi diskuterer også Mikaels skift til instruktørrollen, hvor han blandt andet var med til at skabe og instruere en af de bedste og mest elskede mini-serier nogensinde i Band of Brothers. Her reflekterer vi over, hvordan hans baggrund som filmfotograf har påvirket hans instruktørstil og de valg, han træffer bag kameraet. Hvordan skaber man for eksempel intensitet og spænding i en TV-serie på samme niveau som en spillefilm? Og hvordan forener man sine kreative visioner med de produktionsmæssige begrænsninger, som TV-mediet ofte stiller? Selvfølgelig kommer vi heller ikke uden om at tale om de udfordringer, han har stået overfor undervejs. Det er en branche præget af store egoer og endnu større budgetter, og Mikael har måtte navigere i dette minefelt samtidig med, at han har fastholdt sin kunstneriske integritet. Han fortæller og tænker højt om, hvordan han har håndteret alt dette og alligevel formået at levere solide og visuelt spektakulære produktioner, som ikke bare har imponeret publikum, men også kollegaer og kritikere verden over. Så læn dig tilbage, gør dig klar til en rejse gennem Mikael Salomons bemærkelsesværdige karriere, og bliv klogere på en af Danmarks mest succesfulde filmkunstnere i udlandet. Vi håber, du vil nyde denne episode lige så meget, som vi har nydt at lave den, så rigtig god fornøjelse! Med venlig hilsen, Casper, Brie & Mikael
Vilka svenska politiker tycker bäst om Donald Trump och hur passionerad är den politiska kärleken över Atlanten inför höstens val? Vi bjuder på exklusiva siffror och synar den svensk-amerikanska relationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot. Fernando Arias, programledare för Konflikt och Sveriges Radios tidigare korrespondent i New York.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge och Linda Aktén
Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.Medverkande: Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen, Jasmine Enberg, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, Oswaldo Eustaquio, bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, Tais Gasparian brasiliansk advokat med inriktning på yttrandefrihet, Marcos do Val, senator i Brasilien, Julia Pocze, jurist på tankesmedjan Ceps i Bryssel, Jacob Mchangama, forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.Reportar: Lotten Collin och Pontus MattssonTekniker: Jacob GustavssonProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seKlipp från: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.
I dagarna fyller Kosterhavets nationalpark 15 år. Vi sänder hela programmet från Kosteröarna med blicken både upp på land och ner i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En timmes båtfärd från Strömstad i Bohuslän ligger de båda Kosteröarna, Nord- och Sydkoster. Naturmorgon sänder hela programmet från naturum på Sydkoster, och besöker också både Nordkoster och havet utanför öarna. Kosteröarna är nämligen omgivna av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Den invigdes i september 2009 och fyller alltså i dagarna 15 år. Vad har hänt med det marina livet under de åren? Vilka arter går det bättre, eller sämre, för, och hur påverkar klimatförändringarna? Naturumföreståndare Mathilda Freij och nationalparkschef Anders Tysklind ger oss en inblick.Under morgonen får vi också följa marinbiolog Örjan Karlsson och reporter Karin Gyllenklev när de tittar ner under ytan där sjöstjärnor, krabbor, musslor, sjöpungar och alger bor. Och många många fler. I Kosterhavets nationalpark finns 6 000 arter i havet, och 6 000 på land. Det gör området till det artrikaste i Sverige. En viktig faktor är den djupa Kosterrännan som för med sig oceaniskt vatten från Atlanten och gör det möjligt för djuphavsdjur att leva här, helt nära kusten.Även på land präglas naturen av havet, men också av människorna som bor här och det kulturlandskap som skapats under århundranden. Tillsammans med Lisa Karnfält från Länsstyrelsen Västra Götaland besöker vi bland annat mosaikartade ljunghedar på Nordkoster.Vi får också höra hur det är att leva och bo på Kosteröarna. Miriam Öhrn, ordförande i Kosteröarna, berättar hur livet är här när turisterna lämnat och hur hon umgås med naturen.Trots att Kosterhavet är ett skyddat område, en nationalpark, är det tillåtet att fiska räkor med bottentrål här. Hur går det ihop? Vi frågar Lena Tingström på Havs- och vattenmyndigheten, och följer med Leon Lek, 21 år, som köpt sin egen fiskebåt och visar hur trålen fungerar. Programledare är Joacim Lindwall.
Anders undrar om Janne Anderssons äventyr på Atlanten påverkade hans chanser att bli boss i Nigeria. Johan känner att Stina Blackstenius hade förstått Hästpojkens Mellovånda mycket väl. Dessutom: Svennis lågmälda charm, SvFF-granskning, Maif is Life, beslutsångest i transfertider, Alessandro Nestas åldrande, Berti Vogts ställd mot väggen, skepparen Gunnar ”Gurra” Krantz och fotbollsvärldens (hittills) lyckligaste skilsmässa.
Vi skal ud på verdens første soloflyvning over Atlanten. Fra New York til Paris. CharlesLindberghs verdensberømte bedrift må siges at være en af de allermest ikoniske i det 20.århundrede. Hele USA fulgte med og holdt vejret, da han lettede den 20 maj 1927, og dahan sensationelt landede i Paris 33 timer senere forsøgte 150.000 ellevilde folk at få etglimt af Lucky Lindy, som han blev kaldt. Hjemme igen deltog mere end 4 millionerborgere i New York i sejrsparaden gennem byen og Lindbergh blev betegnet som USA'smest populære mand. Men hvad lå forude? Og hvor tæt var Lindbergh på at bliveoverhalet af andre eventyrlystne mænd?Medvirkende:Jens Plough, har gennem mere end 35 år været pilot i Grønland og er ansat ved AirGreenland. Jens og hans familie ejer privat et jagerfly, verdens største en-motoresdobbeltdækker,som de kalder “en flyvende campingvogn”, og flere andre besynderligefly, det står i deres hangar i H.C. Andersen Airport ved Odense. Og så har Jens en storviden om flyvningens historie herunder dagens hovedperson, Charles Lindbergh.Coverbillede:Coverbillede: Charles Lindbergh and the the Spirit of Saint Louis (Crisco restoration, withwings) - Charles Lindbergh - Wikipedia
Europa har genomgått många revolutioner och krig som påverkat kontinentens politiska och kulturella landskap. Två världskrig och det påföljande kalla kriget skapade djupa politiska, ekonomiska och ideologiska splittringar i Europa.Men Europas länder blir alltmer lika varandra ekonomiskt, medan värderingarna släpar efter. Kalla krigets gränser finns fortfarande kvar som tydliga skillnader i värderingar mellan länderna som hamnade på olika sidor om järnridån. Men spåren av trettioåriga krigets religionskrig är sedan länge borta.I detta avsnitt samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi vid Stockholms universitet och aktuell med boken Europa i dag – Likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent.Europas karta har rivits upp otal gånger från att den europeiska kulturen etablerade sig i Grekland före vår tidräkning till att Kol- och stålunionen började integrera gamla fiender. Det romerska imperiet föll sönder i mindre kungariken och furstendömen. Upplysningen skiljde ut Europa från övriga världen. Första världskriget blev slutet både för Habsburgska dubbelmonarkin, det kejserliga Ryssland och det ottomanska riket. Sist ut har vi järnridån som delade Europa i en västlig och östlig del under nästan femtio år.Europa är en kontinent med suddiga gränser där EU bara omfattar 27 länder, medan fotbollens UEFA inkluderar 55 nationella fotbollsförbund. På geografiska kartor brukar gränsen dras vid Uralbergen och Bosporen i öst och Atlanten i väst. Europa, som nämns av Homeros, började användas som ett samlande begrepp efter Konstantinopels fall 1453. Det representerade en kristen och kulturell gemenskap, trots betydande judiska och muslimska minoriteter. Under renässansen och reformationen breddades begreppet och användes mer allmänt.Dessa gränser och förändringar har skapat och vidmakthållit skillnader mellan Europas länder. Även om religionen slutat att fungera som skiljelinje i Europa finns det helt klart stora skillnader mellan nord och syd. Och Norden sticker ut på mer än ett sätt.Europeiska unionens ekonomisk integration och politisk samverkan har främjat fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt bland medlemsländerna. Denna union har också spelat en central roll i att forma likheter och skillnader mellan länderna genom gemensamma lagar, politik och värderingar.Norden som en ekonomisk, politisk och värderingsmässig enhet går att ifrågasätta då Danmark hamnar utanför Norden vid en statistisk klusteranalys av Europas länder, medan Schweiz och Österrike grupperas tillsammans med Norden utan Danmark.Bild: Avbildning av Europa regina ('Drottning Europa') 1582 av Heinrich Bünting, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ludvig von Beethoven, nionde symfoni, Boston Symphony Orchestra, 1948, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Kartornas historia från Babylon till 1:a världskrigetKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nazitysklands anfall på Norge och Danmark den 9 april 1940 var resultatet av en kedja av strategiska beslut av både de allierade och Nazityskland. Tyskarna behövde hamnar i Norge för kriget på Atlanten och för att säkra de svenska malmtransporterna via Narvik, samtidigt som de allierade ville förhindra samma export.Där Danmark kapitulerade nästan utan strid skulle norrmännen kämpa i två månader. Men det svaga norska försvaret, flera misstag kring mobiliseringen i kombination med en förvirrad hjälp från britterna och fransmännen beseglade norrmännens öde. Den tyska ockupationen i Norge skulle bli hård, medan danskarna som behöll sin regering fick det lättare fram till 1943.Detta är den andra delen av fem om Norden under Andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Redan när kriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade Norge och Danmark sig neutrala. Norges försvar var huvudsakligen inriktade på övervakningsuppgifter, eftersom landets geografiska läge ansågs vara en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Och man förlitade sig på att brittiska Royal Navy skulle sätta stopp för en invasion.De allierade ville stoppa den svenska malmexporten till Tyskland via Narvik i Norge och de planerade att besätta de svenska malmfälten med ursäkten att kunna skicka hjälp till Finland. Tyskarna var snarare ute efter hamnar i Norge för kriget på Atlanten än att säkra malmimporten från Sverige.När vinterkriget bröt ut mellan Sovjetunionen och Finland den 30 november 1939, vändes stormakternas blickar mot Skandinavien. Det starka finska motståndet mot Stalins Röda Armé visade att regionen hade potential att vara en viktig spelare på krigsscenen.Den 9 april 1940 inledde Hitler Operation Weserübung, som innebar en fullskalig invasion av Danmark och Norge. Norska styrkor svarade med modigt motstånd, men trots deras ansträngningar lyckades de tyska styrkorna ta kontroll över huvudstäderna i både Danmark och Norge inom loppet av en dag. Den tyska kryssaren Blücher sänktes av det norska kustförsvaret vid Oscarsborg i inloppet till Oslo, vilket fördröjde fångandet av huvudstaden och tillät kungafamiljen, regeringen och Stortinget att fly norrut med extratåg.Tysklands nederlag under första världskriget berodde bland annat på att Royal Navy lyckades hålla den tyska marinen inspärrad i södra Nordsjön. Samtidigt kunde man hindra den tyska handelssjöfarten och svälta ut Tyskland. Sjöofficerarna i den tyska Krigsmarinen hade lärt sig av denna läxa och redan den 2 oktober 1939 föreslog den tyske marinchefen Raeder upprättandet av två tyska basområden i Norge.I början av 1940 fick de norska myndigheterna flera varningar om att något var på gång. Mötet mellan Hitler och Vidkun Quisling, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, i december 1939 stärkte Hitlers övertygelse om att Norge saknade viljan och förmågan att motsätta sig brittiska överträdelser av neutraliteten.Bild: Tyska Wehrmacht i Norge den 9 april 1940. Tyska trupper i bitter strid mot norska trupper i en by, 40 km väster om Lillehammer. 4556-40 PK.: Borchert Federal Archives, Bild 183-H26353 / Borchert, Erich (Eric) / CC-BY-SA 3.Musik: "Ja, vi elsker dette landet av Rikard NordraakLyricist och Bjørnstjerne Bjørnson. United States Navy Band, See page for author, Public domain, via Wikimedia CommonsLyssna också på Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Comedian Kristoffer Applequist returns to the podcast to talk about his first trans-Atlantic passage with the Swedish reality TV show 'Över Atlanten.' Now in it's 6th season, the show - which puts celebrities onboard a big Swan with Whitbread skipper Gunnar Kranz for an Atlantic crossing - has become a huge hit. Kristoffer, Mia and I talk about how his dream of ocean sailing has evolved since we first had him on the show, how he got picked for the TV-show, what it was like hot-bunking with hockey legend Peter Forsberg and more. -- If you liked this conversation you'll LOVE The QUARTERDECK, 59 North's 'deep dives on the art of seamanship.' Join our interactive community and get involved in the conversation at quarterdeck.59-north.com. First two weeks FREE, then multiple pricing options thereafter. -- ON THE WIND is presented by Forbes Horton Yachts. Get in touch with Forbes today about buying or selling a boat. The show is also presented by Harborburn Cannon Company, creators of solid, marine-grade bronze, black-powder signal cannons — just like the ones from the age of sail but a bit smaller. If you own a boat, you need a cannon! To find out more, go to harborburn.com.