Podcasts about atlanten

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisade till den lilla ön Elba.De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastieran återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoloenkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Walt Whitman kallas USA:s nationalpoet, men fortsätter att provocera. Göran Sommardal reflekterar över Whitmans poesi och över varför han älskade sina medmänniskor mest när de sover. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-05-30.[Louis Armstrong: Nobody knows the trouble I've seen]Man borde inte börja en OBS-essä med sång och musik. Men skälet till att jag inte kan låta bli musik­en och sången är att mötet med de dikter som Walt Whitman har kallat Leaves of Grass, eller det urval som Gunnar Harding har kallat Jag hör Ame­ri­ka sjunga, får mig att höra, om jag skulle höra Amerika sjunga, inte alla de sånger som Walt Whitman radar upp redan i den inledande dikten – utan allra först det här.[Mahalia Jackson: Let my people go]Så här låter Whitmans sång:Jag hör Amerika sjunga, en mångfald av sånger hör jag/mekanikernas sånger, var och en sjunger sin muntert och/ starkt som sig bör,snickaren sjunger sin medan han mäter sin planka eller bjälke,[...]moderns underbara sång, eller den unga hustruns vid sina/ sysslor, eller flickans där hon syr eller tvättar,/var och en sjunger om vad som hör till honom eller henne/ och ingen annan,/dagen om vad som tillhör dagen – om natten en samling/ unga grabbar, robusta, vänliga/och de sjunger för full hals sina starka, melodiska sånger....I stället för att låta de ohörda kollektivens och de förvisade folkliga gemenskap­ernas sånger runga i sin dikt avlyssnar Whitman, alltså, de enskilda amerikanernas ton­arter och sångstilar. Och jag vet att denna invändning mot Walt Whitmans allomfattande och alltomfattande individualism kan förefalla historiskt orättvis. Han var ju emot slaveriet, om än tidvis en något vacklande abolitionist. Han uppmärk­sammade de amerikanska ursprungsinvån­ar­na, han såg till både män och kvinnor – alla den nya kontinentens själar ägde sam­ma hemortsrätt på Den stora landsvägen, som får sägas vara poetens favorittillhåll i dikten. Och riktningen i hans litterära politik var alltid demokratins. I sin essä om Whitman i sina Studier i klassisk amerikansk litteratur kallar D.H. Lawrence honom "den första vite infödingen".Om Dickinson lock­ar med sin gåtfulla precision och sin precisa gåtfullhet, så har Whitman förfört sina stora läsarskaror med sin generösa omåttlighet och välgör­ande brist på poetiska hyfsning.Det kan vara upplysande att jämföra Walt Whitmans poesi och plats i den ameri­kans­ka litteraturhistorien med den tolv år äldre Henry Wadsworth Longfellow, som vid tiden för Whitmans debut 1855 var den dittills överlägset mest kän­de ame­ri­kanske poeten, hyllad på båda sidor av Atlanten. Och på sin tid flitigt utgiven och översatt, också till svenska, och beundrad av europeiska stor­het­er som Dickens och Baudelaire. Longfellows hexameterepos Evangeline skildrar en romantisk-tragisk historia baserad på en historia om brittisk etnisk rens­ning av franska ättlingar i Nova Scotia. Hans mytologiska The Song of Hiawatha är en hyllning till "den ädle vilden" och hans valhänta och aldrig riktigt realistiska skildringar av slaveriet i Poems on slavery är helt i linje med hans starka enga­gemang för abolitionismen. Men trots att Longfellow på många vis intog en mer progressiv och klargörande ställning i frågor om slaveri och fördrivning och exploatering av Amerikas urinnevånare, så har tidens gång förvandlat hans euro­- peiskt de­signade humanism i kombination med hans akade­mis­ka välmenande vers till obligatorisk kurslitteratur, medan Walt Whitmans fria och orim­made verser, fräcka och förföriska, ofta skabrösa och frispråkiga, med kärlek så­väl mellan män och kvinnor som mellan män och män – den har blivit, och förblivit, också den obligatorisk kurslitteratur men i ett avgörande tillägg ett källsprång för läsare och efterföljare. "Whitman, den ende man som gått fram på helt oba­na­de stigar", så skriver D.H. Lawrence vidare om Whitman i sin essä. Och för vår europeiska räkning kunde han ha tillagt: US-amerikanska stigar. Och så är det. Walt Whitman, jämsides med Emily Dickinson, har kommit att utgöra den amerikanska poesins ojämförliga moderna källflöde. Om Dickinson lock­ar med sin gåtfulla precision och sin precisa gåtfullhet, så har Whitman förfört sina stora läsarskaror med sin generösa omåttlighet och välgör­ande brist på poetiska hyfsning. Och många, inte bara amerikanska, poeter har följt i hans fotspår.I denna generositet ingår en idé om mänsklig förbrödring, ty så får man ända karaktärisera ingivelsen hos en poet som gärna inledde sina dikter med ett Allons!, alltså det "Allons enfants...", som inleder Marseljäsen, den franska revolutionssång­en som mer än någon annan kommit att musikaliskt förkroppsliga Frihet, jämlikhet, broderskap.Jag föreställer mig gärna att hållbarheten och livaktigheten i arvet efter Whit­man till stor del också har göra med att han i någon mening förblivit kontro­versiell och aldrig riktigt enkelt kanoniserbar. Hade det bara varit för hans proklamerade världsmedborgarsolidaritet som Bror Hjort tolkade den i sin målning "Kärleken, freden, arbetet", med Whitman själv, "Jesus den härlige" och Sokrates, därtill bröder och systrar, svarta, röda, gula och vita tillsammans i fröjd och gamman, då hade hans verser kunnat pryda vilken som helst sön­dags­skola. Som det står i inledning till dikt 8 av sviten "De sovande":asiaten och afrikanen hand i hand, europén och amerikanen hand i hand/lärd och olärd hand i hand, och man och kvinna hand i handMen i botten av denna inlevelsefulla själarnas gemenskap som Whitman målar upp åter­finner vi, alltid, det Lawrence i sin Whitman-betraktelse hänvisar till som hans "obän­diga livskraft", och han citerar:Jag är den som anfäktas av köttslig lusta/Graviterar inte jorden, dras inte all materia till all annan, åtrår den?/Så dras min kropp till allt och alla som jag möter eller ser.Det är i diktsviten Children of Adam som Whitman mest oförblommerat och envetet ger uttryck för kropparnas sinnliga möten. Och i Calamus tillkommer det för tiden ännu mer "chockerande": homoerotik. Whitman bjöd på en frisprå­kighet som på sin tid något lättare fann fristad i Europa än i det ännu bigotta USA. Hos Whitman hålls ingen "Själarnas maskerad" som hos Pär Lagerkvist, sna­rare en kroppar­nas maskerad. Hos Whitman har Terentius urhumanistiska ”Intet mänskligt är mig främmande” transformerats till ”Allt kroppsligt är mig kärt”:stammaren, sjuklingen, den välbyggde, den anspråkslöse,/den kriminelle som stod inför skranket, domaren som satt och dömde honom,/de vältaliga advokaterna, juryn, åskådarna,/skrattaren och gråtaren, dansaren, änkan vid midnatt, den röda squawen,/den lungsiktige, den rosfeberdrabbade, idioten, han som förorättats,/ motsatserna, och var och en mellan det här och dem i mörkret,/jag svär att de är utjämnade nu – ingen förmer än den andra,/natten och sömnen har gjort dem jämlika och återupprättat dem.Individer, alla lika mycket mänskligt värda, men bara tillgängliga och insläppta En och En."Hans dikter", här citerar jag på nytt D.H. Lawrence, "Demokrati, En masse, Allenheten, är långa additions- och multiplikationstabeller, där slutsiffran alltid blir JAG SJÄLV."Sannolikt är det i denna allomfattande men enkelriktade individualism som Walt Whitman blir bäst definierad. Individer, alla lika mycket mänskligt värda, men bara tillgängliga och insläppta En och En. Inga klasser, inga kulturskillnader- och gemenskaper, inga fackföreningar, och inget behov av fackföreningar, ingen UNION. Därför älskar Whitman sina människor mest när de sover:De sovande är mycket vackra då de ligger avklädda,/de flyger hand i hand fram över hela jorden från öster till väster då de ligger/avkläddaHär skymtar Whitmans utopi, lika lockande än idag, och för alltid lika skrämmande. Vår tids ideologiska städmani: att göra rent hus: Ur vägen allt för själarnas framåtskridande, all religion, alla fasta föremål, konstarter, regeringar – allt det som var eller är synligt på detta klot eller något annat klot faller i nischer och vrår inför själarnas procession längs universums väldiga vägar.Göran SommardalLitteraturWalt Whitman: Jag hör Amerika sjunga, övers. Gunnar Harding, Ellerströms 2019.Walt Whitman: Leaves of Grass, Penguin Classics 2017.Longfellow: Poetical Works, London 1973Henry Wadsworth Longfellow: Hiawatha, övers. Helmer Linderholm, Tidens förlag 1978D.H. Lawrence: Studier i klassisk amerikansk litteratur, övers. Harry Järv, Cavefors 1964 Göran Sommardal

Från bregotthår till Madison Square Garden Hur övervinner man skräcken för ett pojkrum förvandlat till hårdrockskabinett? I dagens avsnitt av Hot in the Shade bjuder Christer Gustafsson på ett djupt personligt och gripande sommarprat. Resan startar i Tyresö på 70-talet där en misslyckad raggarkopia med Bregott i håret snabbt byts ut mot en livslång passion för KISS. Christer delar med sig av hur rollen som Paul Stanley blev en trygg tillflykt undan en kaotisk uppväxt, och berättar öppet om 90-talets mörka år med alkoholism – och den livsavgörande gemenskapen som till slut hjälpte honom till över åtta års nykterhet. Följ med bakom kulisserna på magiska och dråpliga Meet & Greets där Christer lyckas muta Paul Stanley att signera hans bara bröst – en autograf som numera är permanent intatuerad. Vi får också följa med över Atlanten till USA, från Jones Beach till det känslosamma och definitiva slutet för originalbandet på Madison Square Garden 2023. Det här är ett avsnitt fyllt av tungt trumljud från Creatures of the Night, ren och skär rocknostalgi och en enorm tacksamhet till världens bästa rockband. Leta upp en fläck i skuggan, skruva upp volymen och häng med på en äkta rock'n'roll-resa!

I april 1952 kraschar Pan AM Flight 526A i Atlanten. Sommaren 2026 lyckas en expedition till slut lokalisera vraket, vilket blir en stor nyhet i världen. Flygkatastrofen från 50-talet satte nya standarder för flygsäkerhet. Men hur den förändrats genom åren? Och vad har vi lärt oss av flygolyckor? Flight Gäst: Evelina Montgomery, reporter på Aftonbladet Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: 7News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Emigrationen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och från Bergslagsområdet medan Mälarområdet snarare upplevde flyttströmmar till Stockholm.Emigrationen ökade när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika som under större delen av 1880-talet. De goda möjligheterna att förvärva jord i USA för en billig penning, inte minst efter Homestead Act 1862, spelade stor roll under den tidiga utvandringen. Jordhungern var stor i Sverige, där den starka befolkningsökningen kraftigt ökat de obesuttnas antal.Amerikabreven hem och återvändare gjorde att USA blev en realitet i medvetandena hos breda befolkningslager. Återvändare fick ofta en hög status när de återkom till sin hembygd. Många köpte mark eller startade industrier med pengar de tjänat i Amerika.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Sveriges sista svältkatastrof.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana Fashion samarbetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boka Storträff Syd i Malmö 4/9: https://nortic.se/ticket/event/84905 Liverpool har landat in på andra sidan Atlanten och till helgen börjar dessutom matchspelet. En stor trupp på plats – och är det en blandning av signalvärden, nödvändiga numerärer och en inventering från Iroalas sida?! Datumen då övriga VM-spelare ansluter gås igenom – och STORT frågetecken för högerbacksplatsen framöver. Samtidigt kommer rykten om att FSG är beredda att släppa en minoritetsandel av sin ägarposition i Liverpool – och det är ingen nådig vinst de gjort sedan köpet av klubben. Hur känner vi kring en potentiell framtid med nya ägare som såklart också vill göra sina avtryck?!

En undersøgelse fra Epinion viser, at over halvdelen af danskerne nu ser USA som en modstander frem for en ven. Men hvad betyder det for kulturlivet? Ville danske musikere stadig gribe chancen for at slå igennem på den anden side af Atlanten, hvis den bød sig? K-Live tager temperaturen på forholdet mellem dansk kulturliv og USA. Vi ser også nærmere på Bruce Springsteens nye protest mod ICE og spørger, hvilken rolle kunsten spiller, når politikken bliver stadig mere polariseret. Medvirkende: Kira Skov, sangerinde Lukas Forchhammer, forsanger i Lukas Graham Dennis Jovcevski Hursid, guitarist i Cabal Andreas Bjulver, forsanger i Cabal Ralf Christensen, musikredaktør, Dagbladet Information David Trads, journalist, forfatter, redaktør og USA-ekspert Sara Røjkjær Knudsen, journalist DR Vært: Klara Witt Producer: Anders Skytte Agergaard Redaktør: Lasse Lauridsen

Blandt de lyserøde skjorter i Skagen her i uge 29 kører en Lamborghini hurtigt rundt. Den er ejet af Kristian von Hornsleth, som har udsmykket den og skrevet “Fuck the poor” på siden. Lokale synes, den larmer - Hornsleth kalder det kunst. Kritik af Musik i Lejet kom fra en intetanende borger. Nu er det kommet frem, hvem der rent faktisk sendte et læserbrev i hans navn. Vi runder Tour de France og hopper over Atlanten, hvor Jacob Heinel Jensen deler ud af de nyeste politiske konspirationsteorier i lyset af senator Lindsey Grahams død. Ulf Pilgaards eks har meldt sig til næste sæson af Hotel Romantik, og på Jim Lyngvilds slot er der opstået problemer med ubudne gæster. Særligt én aldersgruppe sniger sig ind uden at spørge om lov. Iben Hjejle forklarer, hvorfor hun efter 20 år vender tilbage til Klovn og kalder samtidig Casper og Frank for evnesvage. Din vært er Nikolaj Vraa og i panelet sidder Morten Crone Sejersbøl og Jacob Steen Olsen. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg ‘Det, vi taler om’ på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Nikolaj Vraa Redaktør: Sofie Rye Producer: Rikke Romme Video: Rosa Koberg Bohm https://youtube.com/live/U30jB91AwAY?feature=shareSee omnystudio.com/listener for privacy information.

När en global liga av smugglare får problem att lasta av flera hundra kilo kokain måste några killar i Göteborg under stor tidspress lösa mottagandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fraktskeppet Donousa har seglat i flera veckor över Atlanten. Det har lämnat hamnen i Brasilien med Polen som slutdestination. Vad många i besättningen inte känner till är att det finns en hemlig gömma ombord.Planen är att den värdefulla lasten ska dumpas i Nederländerna. Men plötsligt uppstår problem och på kort tid måste de hitta hjälp från personer i Sverige.En av de största kokainhärvorna i västsvensk historiaPå bara några dygn måste lokala killar i Göteborg och Malmö se till att ordna fram allt som krävs för att sista ledet i kokainsmugglingen ska lyckas. Men det kommer visa sig bli svårare än de kunnat ana.Långt efter händelsen får polisen tillgång till krypterade chattar som avslöjar hur det sista ledet i den globala narkotikahandeln går till. Men frågan är vilka personer som döljer sig bakom de anonyma chattarna.Medverkande:Kenny Adersjö, utredare polisen.Johan Ekström, utredningsledare polisen.Mats Dahlberg, åklagare.Hjalmar, boende på Styrsö.Filippa, boende på Styrsö.Inläsningar av: Slaven Kesic, Simon Rozas, Haider El Tamimi.En dokumentär av: Viktor Papini.Producent: Rosa Fernandez.Ljudtekniker: Agnes Cassel.Programmet är producerat 2026.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

I semestertider passar Åsskar och Gabriel på att ge sig ut på en resa över Atlanten tillsammans med lyssnarna och lyssna tillbaka på avsnitt #100 153. Såhär är beskrivningen:  I dagens avsnitt pratar Gabriel och Åsskar om världens nästa största land till ytan: Kanada! Ett land där huvudstaden är en ordvits och dom älskar hockey, donuts och lönnsirap. Gabriel berättar om köld- och värmerekord och Åsskar sjunger ännu en fantastisk sång! Men innan dess berättar Gabriel om något tokigt som hände i veckan och Åsskar försöker räkna ut hur viktig han egentligen är för Gabriel och hur många tankar man tänker på en halvtimma.  Dagens ord: lacrosse, lönnsav Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Hur ser livet ut om man faktiskt vågar lämna allt det trygga bakom sig? Malin Häll och hennes familj gjorde just det – bytte vardagen i Sverige mot ett liv på segelbåt, med tre barn och företagandet i bagaget. I det här avsnittet får du följa deras resa och beslutet att bygga ett helt nytt liv: – Hur de gick från idé till att faktiskt lämna Sverige – Vad som fick dem att omdefiniera sitt “drömliv” – Hur det fungerar att leva och resa med tre barn – Hur deras val påverkat relationen och familjelivet – Vad omgivningen tyckt – och hur de hanterat det – Hur de kombinerar livet till havs med att driva företag – Vad de saknar från sitt gamla liv – och vad de aldrig vill tillbaka till En inspirerande och ärlig berättelse om att våga välja annorlunda – och skapa ett liv på sina egna villkor. (Avsnittet är en repris och har sänts tidigare i vår andra podd Starta Eget.) I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!  

När Concorde gjorde sin premiärflygning över Atlanten 1976 blev det världens första passagerarflygplan att spränga ljudvallen. Ett tekniskt underverk som lovade att för alltid förändra hur vi reser. Ändå sitter vi idag på långflygningar i sju till tio timmar, långt ifrån de dryga tre som Concorde en gång erbjöd. Varför blev aldrig Concorde den succé som alla förutsåg? Och hur bidrog flygkraschen år 2000 och terrorattackerna den 11 september till att det ikoniska flygplanets era tog slut?

USA fylder 250 år, og vi skal høre, hvordan amerikansk kultur er rejst over Atlanten og har forandret Danmark. Vi skal også høre om den kinesiske standupkomiker, som regimet frygter, balladen om en dansk jazzplakat, hvordan åndedrættet påvirker vores liv, og hvordan Madonna kan blive ved at genopfinde sig selv og forblive relevant. Vært: Louise Reumert Medvirkende: Nils Arne Sørensen: Professor i historie ved SDU Philip Roin: Kina-korrespondent på DR Sophie Dupont: Kunstner Jens Tang Kristensen: Ph.d. i kunsthistorie og museumsinspektør ved Museum Sønderjylland Chris Pedersen: Modeekspert, vært og journalist på DR Producer: David Turner Redaktør: Lasse Lauridsen

Idag kommer domen mot Marius Borg Høiby, Linneas ASMR och alla hatar stockholmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Starka känslor för Sverige denna morgon efter succépremiären för herrlandslaget i fotbolls-VM! Vi ringer upp vår sportreporter Samir Yosufi som befinner sig på plats i USA och har följt matchené från andra sidan Atlanten. Otrolig stolthetskänsla – David har äntligen lyckats. P3 Nyheters Matilda Rånge om att på fredag ska USA å Iran skriva på en avsiktsförklaring för att få slut på kriget och idag kommer domen mot de 40 brott som norska bonusprinsen Marius Borg Høiby står åtalad för. Hur firas VM på krogen i Sverige? P3 Nyheters reporter Michael Lindgren är på plats och tar tempen ute på VM-febern i krognatten. Axel Ström drack mjölk under sin student istället för alkohol och beroende på vart i landet du bor – desto mer killgissningar. Linneas svinläskiga dokumentärtips: Maternal Instinct. Vad är det jantigaste du har hört? Tejp över loggor i Public Service ger mer reklam. "Pappa missade skolavslutning"-känsla över att Zlatan nobbade Sveriges premiärmatch i VM – valde UFC vid Vita huset istället. Medel- och långdistanslöparen Andreas Almgren slår rekord efter rekord och är nyss hemkommen från Oslo där han sprang sitt näst bästa lopp någonsin – men hur mår hans kropp egentligen?Tidpunkter i avsnittet:02.06 Samir Yosufi: På plats i USA efter Sveriges premiärkross.13.40 Nyhetsfördjupning: USA & Iran överens om avtal.20.26 Michael Lindgren: Tar tempen på VM-firandet på krogen.37.23 Nyhetsfördjupning: Idag kommer domen mot bonusprinsen Marius Borg Høiby.01.02.14 Andreas Almgren.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Historisk seger mot Tunisien. En fullständig överkörning. 5-1 innebar den näst största svenska VM-segern någonsin. Dessutom summerar Jens och Lasse sina första dagar på andra sidan Atlanten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Man plejer at sige, at sport og politik ikke skal blandes sammen. Men i dag begynder det, mange allerede nu kalder det mest politiserede fodbold-VM - nogensinde.Det bliver et VM i Trumps USA - men også i Mexico og Canada. Og det bliver et VM, som allerede inden det i dag går i gang, har vist os de første af de skandaler, mange frygter vil blive mange flere.Politikens Søren Lissner er på vej over Atlanten. I de næste uger skal han se masser af fantastisk fodbold. Men han dykker også dybt ned i alt det, der sker rundt om mesterskabet. Og i hvordan ikke bare Trump, men også tidligere amerikanske præsidenter, har brugt sporten som politisk redskab. Spørgsmålet er dog, om Trump denne gang kan komme til at overskygge det, det hele handler om: nemlig fodbolden. Vært: Line Prasz Producer: Jonas Schrøder Andreasen Research: Frederik Gabrielsson Redaktør: Nina Kragh Har du fået downloadet vores nye app Politiken Lyd? Politiken Lyd er vores helt nye abonnement med eksklusive podcasts og artikler i én app. Prøv 3 måneder for 99 kr. her.See omnystudio.com/listener for privacy information.

En regnig kväll i mars 2016 på en parkering i Tidaholm blev Janne Andersson förbundskapten för herrlandslaget i fotboll. Ett jobb som blev sju år och 95 landskamper långt.I det här samtalet pratar vi om vägen mot toppen via halmstadsklubben Alets IK och de viktiga åren med Bengan Johansson som gymnastiklärare. Just kopplingen till handbollen är stark, många av hans skolkamrater blev svenska mästare i Drott och kompisen Ola Lindgren blev senare förbundskapten i handboll.Men vi pratar naturligtvis mycket fotboll. Många har kritiserat Janne för att spela tråkig fotboll, själv tycker han att man ska spela blandfotboll som blir kul när man vinner. Eller spelar 0-0 mot Spanien. Mittbackar är enligt hans åsikt i första hand försvarsspelare och det produceras för få med kvalitet i Sverige. Vi diskuterar också om den döda miljön på Lidingös kyrkogård, plågan över Atlanten, att experterna på fotboll bara är självutnämnda, om han borde slutat tidigare, varför han sa till busschauffören att åka till Kiruna efter SM-guldet med Norrköping och naturligtvis den tuffa tiden under VM när Janne hade diagnosticerats med prostatacancer och samtidigt skulle coacha landslaget.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 11 augusti 1979 ger sig 300 segelbåtar ut i det prestigefyllda Fastnet Race utanför Isle of Wight. Men långt ute på Atlanten håller något annat på att vakna.Snart förvandlas kappseglingen till en mardröm av 20 meter höga vågor och orkanvindar. Seglare kastas överbord, livflottar slits sönder och räddningshelikoptrar försöker nå fram genom det rasande havet.Detta är berättelsen om stormen under Fastnet Race 1979 – kappseglingen som blev en våldsam kamp för överlevnad.Inläsare: Ellen NorbergResearch och manus: Johan AhleniusFaktagranskning: Linn EkRedaktör: Alex HaegerKlippning och ljuddesign: Evelina FernerudProducent: Oliver BergmanExekutiv producent: Victoria RinkousKällor: https://www.yachtingworld.com/features/fastnet-79-matthew-sheahan-122220 https://www.southernstar.ie/news/flashback-recalling-the-1979-fastnet-race-tragedy-4177983 chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://sailing.co.za/wp-content/ uploads/2021/04/Vaughan-Giles-Fastnet-Yachting-World-Aug-2009-001921-OCR- optimised.pdf https://www.dailymail.co.uk/news/article-7365897/Forty-years-Britains-Fastnet-Race- disaster-left-19-yachtsmen-dead-amid-60ft-waves.html https://www.skippo.se/nyheter/fastnet-race-100-ar-av-ara-drommar-kamp-och-tragedier Disaster at sea: the Fastnet yachting disaster of 1979 (dokumentär). 3:49 – 4:00, 6:07 – 7:20, 10:36 – 10:50, 11:30 – 12:00, 12:30 – 12:50, 13:20 – 13:30, 14:00 – 14:30, 15:40 – 16:00, 16:40 – 17:10, 17:30 – 17:50, 19:45 – 20:25, 21:50 – 22:00, 23:30 – 24:00, 24:45 – 25:00, 25:30 – 25:40, 28:20 – 28:35, 33:00 – 33:30, 40:10 – 40:40, 43:20 – 44:50, 51:00 – 52:00, 58:40 – 59:25

För att en router ska få säljas i EU måste den vara CE-märkt. Genom CE-märkningen garanterar tillverkaren att produkten uppfyller krav inom bland annat elsäkerhet och kemikaliesäkerhet. Nästa år kommer även krav på cybersäkerhet att bli en av CE-märkningen. Kraven införs som en del av CRA-förordningen (Cyber Resilience Act). En av de största förändringarna berör routertillverkarens underhållsåtagande. Tillverkaren kan inte längre sälja en router och strunta i att hålla den säker. För det första måste tillverkaren veta vilka komponenter som mjukvaran består av så att routern släpps utan några kända sårbarheter. För det andra måste tillverkaren åtgärda upptäckta sårbarheter i minst fem år. För det tredje måste köparen informeras om hur länge tillverkaren garanterar underhållet. CRA-förordningen kräver också att produkterna designas och konfigureras med cybersäkerheten i åtanke. Routrar ska skeppas med säkra standardinställningar och utan onödigt exponerade tjänster. På andra sidan Atlanten sker samtidigt stora förändringar. FCC har slutat godkänna nya konsumentroutermodeller som tillverkas utanför USA. Problemet är att nästintill inga routrar tillverkas i USA. FCC har därför skapat en undantagslista för routermodeller som får säljas i USA trots att de tillverkas i andra länder. I veckans podd pratar Peter och Nikka om förändringarna som sker på routerfronten. Nikka lyfter bland annat problematiken med att USA vill införa förbud mot firmware-uppdateringar av redan sålda routrar från utländska tillverkare. Firmware-uppdateringar är en av de viktigaste åtgärderna för att hålla routrar säkra. Därom instämmer den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten Cisa som lägger firmware-uppdateringar högst upp på sin lista över rekommenderade cybersäkerhetsåtgärder i hemnätverk. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd354.

Efter att ha köpt Manhattan åt holländarna fixade Peter Minuit en koloni i Amerika åt svenskarna. Vi möter mannen som tog Sverige över Atlanten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Minuit hade säkert tankar på revansch när fick sparken som guvernör i Nya Nederländerna. 1638 skulle han få chansen, när han nu i svensk tjänst etablerade en koloni åt drottning Kristina och den nya stormakten i Norden. Tobias Svanelid träffar Charles Gehring som vet allt om Peter Minuit, och Urban Björstadius reser till Frösthults kyrka där arkeologen Jonas Monié Nordin berättar om det misslyckade Nya Sverige-projektet, och om prästen som aldrig glömde sin tid där. Och så kikar vi in på Skoklosters slott, där några rävskinn och klubbor vittnar om Sveriges korta tid som kolonialmakt i 1600-talets Amerika.

Aarhus er på sin helt egen supernova, alle jer, der ringede 112 – halv gas, endelig er der én, der vil gøre Danmark rigere, nemlig Troels Lund Poulsen, Jakob Ellemann udkommer med en ny bog i kølvandet på politik, der er 6.000 landmænd i Danmark, og de fylder for meget, hvordan kan det ikke gå op for jer, at det ikke er det parti, I troede, det var? Verden har ingen godkendt vaccine mod Ebola, og nu er vi alle virologer igen, huskmaxing er det nye for maven. Hr. Genereldirektør – prøv tranebærjuice, forskere mistænker ulovlig jagt på ulven, og vi har krybskytteri i Danmark, en tur over Atlanten, hvor der sker mangt og meget i USA i højt tempo, de snakker rigtig meget lort på den Kina-tur og anbefaling af et nyt bageri på Vesterbro.En måned til 9 kroner. Derefter 12 måneder til 49 kr. om måneden.Tilbuddet gælder kun nye abonnenter. Tilbuddet gælder kun resten af april og hele maj måned.Link: Podimo.dk/hgdgstudentdiscountVærter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

USA:s utrikesminister är i Sverige för att delta på Natomötet. Samtidigt ökar USA påtryckningarna mot Kuba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På fredagen landade USA:s utrikesminister Marco Rubio i Helsingborg för att delta i det laddade Natomötet. Mycket står på spel, en förstärkning av det europeiska försvaret och stödet till Ukraina. Från Washington är tonen skarp. USA hade räknat med betydligt mer stöd från Natoallierade under de senaste attackerna mot Iran. ”Presidenten har varit mycket besviken”, konstaterade Rubio innan han steg ombord på planet mot Europa. Eftersom flera Nato-länder håller med om att Iran inte bör ha kärnvapen borde de ha ställt upp mer, resonerade utrikesministern.Samtidigt ökar spänningarna på andra sidan Atlanten. USA har de senaste dagarna skruvat upp trycket mot Kuba genom att väcka åtal mot den tidigare presidenten Raúl Castro. Den snart 95-årige ledaren anklagas för att på 90‑talet ha beordrat nedskjutningen av civila amerikanska flygplan som hjälpte kubaner att fly regimen. Utspelet väcker starka reaktioner. Många drar paralleller till hur USA agerade inför gripandet av Venezuelas president Nicolás Maduro — och frågan är nu om Kuba står näst på tur.RÄTTELSE I en tidigare version av avsnittet sa vi felaktigt att det inte var någon amerikansk utrikesminister på besök i Sverige på 80- 90- och 00-talet. Rätt är att flera amerikanska utrikesministrar besökt Sverige under den tiden. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften. Rättelsen är gjord 27 maj 2026

Nu skal du høre om et ret vildt projekt, som foregår på havet, som “Row for Police Veterans” deltager i. 2 af dem, som deltager i projektet, er Claus Fey og Christian Rosenberg, der her fortæller mere om en meget lang rotur og baggrunden bag.

I dagens avsnitt får Spelhyllan besök från andra sidan Atlanten - självaste Ellinor DiLorenzo hälsar på! Hon berättar om spelet Nordiska Väsen av Fria Ligan, till vilket hon skapat podcast och gett ut en kampanj. Nordiska Väsen är ett spel om skräck i ett svenskt 1800-tal, främst (men inte enbart) baserat på Johan Egerkrans bok med samma namn. Varför är det ett spel som fungerar även på andra sidan havet? Dessutom tips om litteraturklassikern Trollkarlen från Övärlden av Ursula K LeGuin!Kom och lyssna!

I veckans odpod: Everestkaos, hantavirus på Atlanten och den röda tråden mellan Hemglass och chipmusik. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

I dagens avsnitt av UFO-Sveriges dyker vi rakt ner i den senaste stornyheten från andra sidan Atlanten. Den amerikanska regeringen har precis offentliggjort en massiv samling på 162 dokument, bilder och videoklipp som tidigare varit strikt sekretessbelagda. Tobias Lindgren leder och Clas Svahn ger oss en bild av vad detta är för dokument. Är det början på den "totala transparens" som utlovats,  ser vi bara toppen av ett isberg täckt av maskningar eller är det bara gammal skåpmat?  Några snabbfakta om dokumenten (8 maj 2026): Totalt 162 filer har avhemligats, fördelat på PDF-dokument, videor och fotografier. Materialet kommer från en bred samverkan mellan Pentagon, FBI, NASA och det amerikanska utrikesdepartementet. Rapporterna täcker incidenter från 1940-talet ända fram till 2026, med observationer från platser som Japan, Syrien, Papua Nya Guinea och till och med månytan. Bland bilderna finns exempel som visar på oförklarade ljuspunkter och fenomen från Apolloprojektets olika resor till månen. Pentagon betonar att materialet rör fall där den amerikanska underrättelsetjänsten trots omfattande resurser inte har kunnat fastställa fenomenens natur. Fortsättning följer då detta bara sägs vara den första omgången av dokument. 

USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner men är det hela bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsrekord och vinstlyftDe senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.AI driver påBakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin. Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.Olika mått ger olika verkligheterVad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJens Magnusson, chefsekonom SEBStephen Moore, konservativ ekonomKevin Hassett, rådgivare Vita husetNeil Irwin, ekonomikorrespondent Axiosekonomiekotextra@sverigesradio.se

Britiske Labour ser ud til at lide store nederlag, når der i dag afholdes en række lokalvalg i Storbritannien. Det beskrives samtidig som en skæbnestund for premierminister Keir Starmer. USAs udenrigsminister mødes i dag med Pave Leo, men kan han klinke skårene i Rom, mens hans chef, Donald Trump, fortsat kritiserer paven fra den anden side af Atlanten. Har Putin fået paranoia? Det konkluderer en lækket rapport fra en vestlig efterretningstjeneste, som flere internationale medier den senere tid har beskrevet. Men hvad har den russiske præsident at frygte? Vært: Amalie Schroll Munk og Adrian Busk. Medvirkende: Anna Gaarslev, international korrespondent, DR. Flemming Splidsboel, seniorforsker, DIIS.

Det er den 27. januar 1971. Familien Robertson sejler ud af havnebyen Falmouth i det sydvestlige England. De har solgt alt hvad de ejer for at leve et liv til søs og er nu på vej jorden rundt i deres båd, Lucette. De har ingen ide om hvornår de vender retur til England. Krydsningen af Atlanten går fint, men da de efter 1,5 år begiver sig ud på Stillehavet, bryder deres verden sammen; for der, uden varsel, indtræffer katastrofen.Thorbjørn Taarup: Historiker, geograf og museumsinspektør på M/S Museet for Søfart. Thorbjørn er forfatter til bogen ”De Små Skibe” og har igennem 20 år arbejdet med søfartshistorie og har et godt indblik i mange dramatiske beretninger, forlis og overlevelseshistorier.

Det här är berättelsen om den orädda flamencoartisten som vägrar följa reglerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ensam strålkastare lyser upp scenen. Rosalía står i en svart sammetskappa med glittrande stenar och håret är uppsatt i en hög hästsvans. Hennes naglar sticker ut som långa klor när hon greppar mikrofonen. Det är den 26 augusti 2019, och MTV Video Music Awards i New Jersey. Världsartist efter världsartist har under kvällen klivit upp på scen för att ta emot sina statyetter; Ariana Grande, Billie Eilish och Taylor Swift. Nu står en – för den amerikanska pop-publiken – helt okänd artist där. Rosalías musikkarriär har tagit henne hela vägen till andra sidan Atlanten och med sig från hemlandet Spanien har hon packat ner den musikstil som hon har lagt tusentals timmar på att bemästra. En 200 år gammal romsk tradition och Rosalías stora kärlek: Flamenco. Ett gäng dansare klär av henne kappan. Under har hon en tight bodysuit och den svarta scenen har förvandlats till ett hav av röda rosor. Arenan fylls av ett lekfullt reggaeton-beat.Rosalía rör sig gränslöst mellan genrer. Förenar medeltida dikter och RnB-rytmer, helt orädd lånar hon från vitt skilda kulturer, precis hur hon vill.Samtidigt rör hennes djärva genreblandningar upp känslor både hos den romska minoriteten och bland flamencons puritanska väktare. Snart kommer musikkritikernas älskling behöva försvara den musik som är hennes liv. Medverkande: Tali Da Silva, Núria Sempere och Ana Vidal.Programmet gjordes av Lydia Bandolin Sörlin vintern 2026Producent och programledare Siri HillExekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från: VMAS (2019), Fashion Neurosis (2025), Vanity Fair (2019), The New York Times Popcast (2025), Billboard (2025), Tú Si Que Vales (2007), Latin Grammy (2022), The Tonightshow (2025) samt Youtubekontona Rosalía (2015) och LL&LSV (2022).

Eine musikalische Weltreise und ein Hörvergnügen der besonderen Art! Der international erfolgreiche Schweizer Regisseur Thom Luz erkundet auf seine ganz eigene Art ein paar jener fernen, kaum bekannten Inseln, welche die Autorin Judith Schalansky in ihrem Kultbuch poetisch beschrieben hat. Wer das Hörspiel am Radio hören will: Samstag, 07.03.2026, 20.00 Uhr, Radio SRF 2 Kultur Es gibt heutzutage rund um den Globus kein Fleckchen Erde mehr, das unentdeckt geblieben wäre. Jede Küste, jedes Eiland ist betreten, vermessen und in Besitz genommen worden. Dennoch hat sich die Schriftstellerin und Buchgestalterin Judith Schalansky zu einer neuerlichen Entdeckungsreise aufgemacht. In früheren Zeiten hätte sie dafür ein Schiff besteigen müssen, beseelt vom Wunsch, unversehens irgendwo auf eine unbekannte Landmasse zu stossen. Aber Judith Schalansky ist aufgewachsen als «Atlas-Kind», ihre Liebe gilt den kartografischen Werken, die uns in Form einer ebenso abstrakten wie ästhetischen Darstellung die fernen Welten nahezubringen versuchen. In ihnen, den erdkundlichen Folianten und Atlanten, hat Judith Schalansky ihre Expeditionen unternommen. Und ist dabei bis an die Ränder des Erdkreises vorgestossen, zu fünfzig abgelegenen Inseln: «Inseln, auf denen ich nie war und niemals sein werde». Inseln, die sich – weit entfernt von jeder Bounty-Romantik – aus der rauen See erheben, abweisend und karg die allermeisten. Und es hat sich auf ihnen Schreckliches zugetragen. Denn die Faszination der Entdecker verkehrte sich nur allzu oft in Entsetzen. «Das Paradies mag eine Insel sein», schreibt Judith Schalansky. «Die Hölle ist es auch.» Thom Luz montiert aus der Buchvorlage eine faszinierend skurrile Klang- und Hörreise, komponiert aus Stimmen, Geräuschen und musikalischen Fragmenten – wie nicht von dieser Welt. ____________________ Mit: Beatrice Frey, Günther Harder, Sophie Krauss, Oscar Olivo ____________________ Musik: Iris Maron (Violine), Maria Pache (Viola), Mikael Rudolfsson (Posaune), Karoline Steidl (Violine) – Musikalische Leitung: Mathias Weibel ____________________ Dramaturgie: Judith Gerstenberg – Textfassung, Montage und Regie: Thom Luz – Redaktion: Reto Ott (SRF) und Isabel Platthaus (WDR) ____________________ Produktion: SRF und WDR, in Zusammenarbeit mit dem Schauspiel Hannover, 2015 ____________________ Dauer: 53' Hier gibt's noch mehr Hörspiele: https://www.srf.ch/audio/themen/hoerspiele-geschichten

Vikingarnas resor till Nordamerika blev den sista länken i en nordatlantiska kedja av nordbornas bosättningar. Norge, Island och Grönland bands ihop via havet i en väldig kedja. När Erik Röde år 985 grundade den grönländska kolonin skapades en utgångspunkt för vidare färder västerut.Vinlandsresor var först nordiska sagor, för att sedan 1960-talet ta en allt tydligare form med hjälp av nya arkeologiska fynd och innovativa mättekniker. Nu kan vi datera ett av vikingarnas besök på New Foundland till år 1021 – 471 år före Columbus.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungkvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om nordbornas närvaro i Nordamerika.Vinlandsresorna är en berättelse om logistik, resurser och risk: små samhällen i Grönlands fjordar som behövde timmer, järn och prestigevaror – och som till slut pressades av klimat, ekonomi och avstånd.Grönlänningasagan, berättar om en rad expeditioner, där Bjarni Herjólfsson obeserverar det amerikanska fastlandet första gången år 986 efter att ha drivit ur kurs under en resa från Island till Grönland. Bjarni landsteg aldrig, men hans iakttagelser av ett skogbevuxet land i väster tände Leif Erikssons utforskarlust, som kring år 1000 seglade mot väster. I nordiska källtraditioner knyts tre namn till färden: Helluland, Markland och Vinland – platser vars exakta lägen länge diskuterats, men som brukar tolkas som delar av Nordamerikas nordöstra kustvärld.Idag vet vi med säkerhet att år 1021 fälldes träd på Newfoundland med metallverktyg – och en kombination av årsringsanalys och en kol-14-signatur gör det möjligt att datera händelsen exakt. Det är ett av de tydligaste ögonblicken där vikingatidens sagoberättande plötsligt får en hård, daterbar kontur: nordbor var faktiskt i Nordamerika, nästan fem sekel före Columbus.I sagornas värld delas kusten i tre zoner som nästan låter som ett ekonomiskt inventarium: Helluland – stenigt land (ofta kopplat till Baffin Island); Markland – skogsland (ofta kopplat till Labrador) och Vinland – det ”milda” landet med druvor/vildvin. Indelningen säger något viktigt: resorna västerut var inte bara äventyr, utan också en jakt på bristvaror – särskilt virke, i ett Grönland där trä var en strategisk resurs.Platsen L'Anse aux Meadows, som ligger längst upp på Newfoundland, var ett basläger – en nod för vidare färder och resursutnyttjande. Fynden visar också järnhantering, avgörande för att kunna reparera fartyg efter Atlanten. Flera spår antyder att nordborna rörde sig längre söderut. Ett ofta diskuterat exempel är butternut/valnöt (Juglans cinerea), som inte växer naturligt på Newfoundland. Att sådana nötter ändå hittats på platsen kan peka mot resor in i Saint Lawrence-viken, där arten förekommer.I de isländska sagorna dyker ett laddat ord upp: skrälingar – nordbornas benämning på de människor de mötte i väster. Berättelserna beskriver både handel och konflikt, men också hur osäkerheten växer: avståndet hem är enormt, man är få, och varje förlust slår hårt.Styrkeförhållandet var också en realitet: en liten, långt bort belägen grupp nordbor kunde knappast hålla ett permanent grepp om ett område där de alltid riskerade att bli numerärt underlägsna. Resultatet blev sannolikt att Vinland, hur lockande det än var, blev för dyrt att försvara i längden.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893) av Christian Krohg, Nasjonalgalleriet i Oslo. Verket är ett exempel på den nationalromantiska rörelse som var stark i Norge under slutet av 1800-talet. Källa: Christian Krohg, Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893), Nasjonalgalleriet, Oslo.Wikipedia. Public.Musik: Voyage To America av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det dags att checka in med Lena Löfling igen. Lena och hennes man har till och från seglat över världens hav de senaste 3 åren. Vi har intervjuat Lena vid två tidigare tillfällen. När vi nu pratar med Lena igen ligger de med sin katamaran vid en boj i havet utanför Bonaire. Lena berättar om hur trevligt det är och vilken gemenskap man har med andra seglare från jordens alla hörn. Berättelsen om hur det var när de korsade Atlanten vill du inte missa! Detta är ett poddavsnitt som får oss att längta, om möjligt ännu mer, till sol och varma vindar! Det är som ett talande vykort från Karibien!

I vårt mest alla ska med-betonade avsnitt hittills går vi igenom angolanska inbördeskrigets kaotiska mittenfas. Det här är del två i en serie av tre, och i det här fallet rekommenderas STARKT att du lyssnar på del ett för att hänga med.Mattis kör de stora dragen vilket innebär total anarki eftersom alla aktörer i världen nu vill hoppa in i ett inbördeskrig som typ håller på att bedarra. Med ”alla” avses bl.a. (men inte uteslutande) Kuba, Sydafrika, USA, Frankrike, Kina, m.fl. Per borrar i stället ner sig i de sydafrikanska resp. kubanska krigsmakterna samt häpnar över hur katten de förstnämnda kunde förflytta några procent av sin befolkning över Atlanten med ekor som transportmedel. Dessutom: en armé som heter EPA, Pers idé för en sitcom, extra många förkortningar, ett krig som inte vill ta slut, Kina strider mot kommunismen, Tage Erlanders behovstrappa, Kuba hamnar på något sätt i strid mot Sydafrika, USA spår i kaffesump, Rederiet, och mycket mer!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der er ingen, der spørger Mærsk, om de skal blive ved med at sende containere over Atlanten, men os musikere - de skal altid stå til ansvar. Det siger musiker Lukas Forchhammer fra Lukas Graham, når han i K-Live forklarer, hvordan han - på trods af den politiske tumult og danskernes voksende mistillid til landet - ikke ser et problem i at turnere over there. Vi diskuterer musikernes ansvar i anspændte tider med blandt andet den danske megastjerne. Medvirkende: Andreas Bjulver, forsanger i CABAL & Dennis Hursid, bassist og guitarist i CABAL Kirsten Macdonald, regional direktør for Phillips kunstauktioner i Skandinavien Lukas Forchhammer, musiker Marie Knudsen Fogh, skuespiller Jokum Rohde, dramatiker Vært: Casper Dyrholm Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

Danskernes forhold til USA har lidt et knæk. Hele 60 procent erklærer, at de ser USA som en modstander - ikke en allieret. Vi spørger en række danske musikere, som har turneret flittigt over Atlanten, hvorvidt de ville optræde på amerikansk grund lige nu. Nej, lyder det fra rockmusiker Kira Skov, som ellers gennem hele sin karriere har set mod vest. I Parnasset fortsætter diskussionen, som de forsøger at forestille sig en verden, hvor vi stoppede med konstant at svømme rundt i amerikansk kunst og kultur. Medvirkende: Kira Skov, musiker Kasper Holten, chef ved Det Kgl. Teater Nikolaj Nørlund, musiker Eva Tind, forfatter Vært: Casper Dyrholm Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

Store amerikanske techregnskaber er på vej, den amerikanske centralbank holder rentemøde, og så har en særlig del af det amerikanske marked givet de store aktier baghjul. Der sker meget på den anden side af Atlanten, og derfor sætter Millionærklubben i dag fokus på USA, og alt det man som investor bør have for øje. Med i studiet er Natalia Setlak, chefanalytiker i AL Sydbank, og Michael Friis Jørgensen, aktiechef i HC Andersen Capital. Panelet vender også det dugfriske regnskab fra den europæiske kronjuvel ASML, der er landet fra morgenstunden. Vært: Laura Bitte RossauSee omnystudio.com/listener for privacy information.

De vil gerne blive i Danmark og Europa. For usikkerheden og urolighederne i USA gør mange iværksættere bekymrede. Problemet er bare, at pengene og risikovilligheden ikke er stor nok i Europa. Derfor ender de succesfulde iværksættere med at tage over Atlanten, når de skal skalere virksomheden op til stor størrelse. Men hvorfor er der ikke mere kapital i Europa, når iværksættereventyret - og potentialet - skal realiseres? Få svaret i denne Lyn-analyse fra Finans. Gæst: Anne Sofie Thrane, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Marcos Brindicci/Reuters/Ritzau Scanpix. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Med sine toldtrusler retter Trump nu skytset mod hele Den Europæiske Union. Indtil videre har opbakningen til Danmark og Grønland været stor, og i Paris og Berlin taler de om at tage EU’s »handelsbazooka« i brug. Men spørgsmålet er om det europæiske sammenhold kan holde stand mod en potentiel toldkrig, der truer med økonomisk krise for begge sider af Atlanten. Gæster: Solveig Gram Jensen, Berlingskes internationale korrespondent og Tobias Lind Larsen, Berlingskes erhvervsjournalist Vært: Julie Lindhardt Høimark See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ted och Kaj talar om ett aktuellt räddningsuppdrag i Atlanten. Kaj spekulerar kring manlighet och Ted föreslår en sorts intervention för äventyrare.

Grønland er hastigt ved at blive genstand for en sikkerhedspolitisk krise over Atlanten. Efter en uge med dramatisk ordstrid mellem USA og Danmark dykker Thomas og Rikke ned under overfladen på de europæiske reaktioner og ser på, hvad der sker i EU og Nato.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørHør også: Statsminister Mette Frederiksen (S), USA's præsident Donald Trump, vicestabschef Stephen Miller, Louisianas guvernør Jeff Landry, Storbritanniens udenrigsminister Yvette Cooper, Tysklands udenrigsminister Johann Wadephul, EU-parlamentariker Anders Vistisen (DF), og Nigel Farage, partileder for Reform UKProducer: Camille Marie Guerry, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2023: Småbarnsmamman Agnes och hennes barn hör skriken när atlantångaren sjunker och 1500 människor dör i det iskalla havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Titanic var världens största passagerarfartyg och den toppmoderna atlantångaren påstods vara osänkbar. Majoriteten av passagerarna skulle emigrera från Europa till USA för att skapa sig en ny framtid men på skeppet fanns också resenärer från samhällets toppskikt. I en av hytterna i tredje klass sitter det nygifta paret Gerda och Edvard Lindell och i en annan hytt långt ner i båten har den 24-åriga småbarnsmamman Agnes Sandström just fått sina två små barn, Margit och Beatrice att somna.På resan över Atlanten, när många ombord gått och lagt sig, passerar Titanic genom det som kallas Iceberg Valley. Där finns till och med fler isberg än vanligt, men kaptenen räknar med att utkiken ska upptäcka faror i tid. Klockan är 23.39 när varningen kommer: “isberg, rakt föröver”.I P3 Dokumentär om Titanic – det osänkbara skeppet, hör du den verkliga historien om världens mest kända förlisning.Medverkande: Agnes, Margit och Beatrice Sandström, svenska passagerare.Frank Prentice, arbetare på Titanic i intervju från BBC Archives.Carl-Olof Janssons brev lästes in av Jonatan Loxdal.Direktören Bruce Ismays förhör lästes in av Alex Maxia.Vittnesmål från skeppet Bremen lästes av Alice Edwards. Claes-Göran Wetterholm, etnolog och författare till flera böcker om Titanic. Jessica Sanders, VD för RMS Titanic Inc. Arkivklipp från: Dokumentären Emigrantångaren Titanic, SVT, BBC, CNN, Expressen-TV och filmen Titanic.Agnes Sandström intervjuades av Per Fontander för Sveriges Radio.Beatrice Sandström och Margit Sandström i intervjuer från SVT.I dokumentären berättar vi även om Gerda och Edvard Lindell, Ida och Isidor Strauss och om direktören och kaptenen Edward Smith.En dokumentär av: Gustav Asplund.Producent: Jon Jordås, filt. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Rosa Fernandez.Dokumentären publicerades första gången: 2023.

Henrik Sass Larsen fik en dom for at være i besiddelse af i alt 6.242 billeder og 2.231 videofiler med seksuelle overgreb begået mod børn. Han blev frifundet i punktet om den meget omtalte sexdukke. På den anden side af Atlanten planlagde Trump at annektere Grønland og i Odsherred var en minigolfbane centrum for en sindssyg nabostrid. Din vært er Ditte Okman og i panelet sidder Søs Marie Serup, Morten Crone Sejersbøl, Anne Sofie Allarp og Jonas Kuld Rathje, der har lavet listen over årets store vindere og tabere. Programmet er produceret af Sarah Bech. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Redaktør: Andreas ØstergaardVideo: Donya Lykkeberg https://m.youtube.com/watch?v=9N4AJrLOL-4&feature=youtu.beSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi følger i fodsporene på Johannes V. Jensens første, fantastiske rejse over Atlanten til Amerika i 1896. Nobel-prisvinderen forelsker sig i New York! Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper RisgaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Tillsammans i en bil igen. Stämmer ryktet om den högsta ersättningen för att vara med i Över Atlanten? Vad var Filips pillermix vid senaste flygresan? Och vilket är det kanske mest lyckade skämtet i Hollywoods historia?

Spanien och Portugal inledde en intensiv maktkamp om kontrollen över världshaven i slutet på 1400-talet. Med stöd från påvemakten, och drivna av drömmen om rikedomar, sjövägar och inflytande, erövrade de iberiska kungadömena Atlantöarna, utforskade Afrikas västkust och Amerika. De delade upp den nyupptäckta världen mellan sig – och lade därmed grunden för den första globala världsordningen.Den första världsomseglingen, under Ferdinand Magellans befäl 1519–1522, visade tydligt att haven band samman jordens kontinenter. Europa, Amerika, Afrika och Asien kopplades samman via sjövägar – vi gick från en torr till en blå världsbild.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.Den spanska och portugisiska dominansen kretsade kring kontrollen över havsrutter, handelsmonopol, kryddor, guld och slavar. Portugal byggde upp ett omfattande nätverk av handelsstationer, fort och sjövägar längs Afrikas och Asiens kuster – vilket gjorde landet till en global handelsmakt. Spanien, å sin sida, etablerade kolonier i Amerika och senare även på Filippinerna, där naturresurser och ursprungsbefolkning exploaterades.Under ledning av sjöfartsintresserade monarker och med hjälp av ny skeppsteknik begav sig portugiserna tidigt ut på Atlanten. De etablerade handelsstationer på öar som Madeira och Azorerna och seglade så småningom runt Afrika för att nå Indien och Asien – i jakt på kryddor och rikedomar. Samtidigt, efter att Christofer Columbus 1492 nått Amerika på spansk uppdrag, inledde Spanien sin omfattande koloniala expansion i den nya världen.År 1494 slöts Tordesillasfördraget, där Spanien och Portugal – med påvens godkännande – delade upp den nyupptäckta världen. En tänkt linje drogs 370 leguas väster om Kap Verde-öarna: allt väster om linjen tillföll Spanien, allt öster om linjen tillföll Portugal.Resultatet blev att Spanien fick större delen av Amerika, medan Portugal bland annat tilldelades Brasilien samt handelsvägar och territorier i Afrika och Asien.Den iberiska expansionen skapade en ny global ordning. Världshandeln band samman kontinenter, varor och människor rörde sig i ett växande globalt nätverk. Men denna utveckling fick också katastrofala konsekvenser: ursprungsbefolkningar decimerades, slavhandeln expanderade och exploateringen av människor och natur intensifierades. Den ekonomiska tillväxten, kapitalismen och de globala maktstrukturerna har sina rötter i denna epok.Bildtext: Detalj ur en karta från 1590 av Abraham Ortelius, föreställande Victoria, det enda av Ferdinand Magellans fartyg som fullbordade världsomseglingen. Bildkälla: Abraham OrteliusMusik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen. Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På med förklädet och bagarmössan vi dyker ner bland alla bakhistorier! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Miriams första bakning blev en stenhård historia, Ylvas julbak slutade dramatiskt när hon fångade en kniv med foten och Birgitta lyckades av en ren slump att baka Sveriges kanske största havreflarn! Vi ringer också upp vår vän, TV-kocken Dante Zia, för att prata med honom om Susanne Reuters kända Över Atlanten-kaka. I extramaterialet pratar vi om Sarits julpyntsstress, baskisk cheesecake och om att helt enkelt inte vara särskilt ”pyntig”. Är det okej?

I det här avsnittet febrar Per Bjurman över kvaliteten på den här NHL-hösten, hur slående jämnt det är i tabellen, hur många tidigare bottenlag som plötsligt slåss i toppen – och alla ”kids” som formligen öser in poäng. Det blir extra fokus på Chicago och Boston, som båda har överträffat förväntningarna hittills. Men också snack om bland annat Pittsburgh och Nashville, som ju nu har begett sig över Atlanten och ska spela matcher i Sverige. I slutet av avsnittet blickar Bjurman och Ekeliw mot OS och synar intressanta outsiders som Schweiz och Tyskland.

Velkommen til Elk Horn, Iowa – en lille by med omkring 650 indbyggere, kendt som Dane Country. Jeg bor hos lokale, spiser æbleskiver og medister til morgenmad, besøger en dansk mølle fra 1848 ,der er sejlet hele vejen fra Nørre Snede til Midtvesten, og ser hvordan dansk kultur stadig lever her. Jeg fortæller også historien om de danskere der i 1860'erne forlod alt, sejlede over Atlanten, kom gennem Ellis Island og slog sig ned på de åbne marker i Iowa for at starte et nyt liv. Lyt med – og hvis du vil se billederne og læse mere om turen, finder du det her: https://www.radiovagabond.dk/384-elk-horn-iowa-usa/

Välkomna till nya konceptet Happy Hour! Varje fredag live på youtube 16-18 och sen ut på poddis! Nya Lovet-låtar! Över Atlanten! Ja allt pratas om i veckans Happy Hour med Pontus Bjernekull Mörner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.