Podcast appearances and mentions of karin lindel

Denna vecka ligger fokus på tjejlopp av olika slag inom konditionsidrotterna som blivit vanligare och vanligare de senaste åren. Karin Lindelöf, PhD och lektor på Uppsala Universitet, berättar för oss hur tjejloppen har kommit till, varför de troligen ser ut som de gör och vilka möjliga utvecklingar som hon kan se för tävlingarna framöver. Det blir även en diskussion kring hur kvinnorna ser på dessa lopp jämfört med lopp med mixade tävlingsgrupper och varför de i vissa situationer verkar föredra det enda framför det andra. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har börjat jobba på idrottsgymnasiet igen efter sommaren 00:04:12 Veckans gäst, Karin Lindelöf 00:06:28 Påbörjad forskning på motionslopp för kvinnor 00:07:51 Tävlingsidrotten är ett bra sätt att studera kön då man har bestämt att det ska vara en könsindelning 00:11:04 Vad är grejen med tjejloppen 00:12:55 Varför har tjejloppen blivit så typiska med rosa färger och snygga manliga popstjärnor? 00:16:01 Varför väljer man tjejloppen istället för samma distans med mixat startfält? 00:19:15 Efterfrågan för kortare lopp drev på att det kom fler tjejlopp 00:19:54 Meeri Bodelid som förebild och pådrivare 00:20:56 Att få tävla utan att sticka ut är en av de viktigaste orsakerna 00:23:31 Kommer kvinnor och män att separeras mer i konditionsidrotterna framöver? 00:30:03 De kortare tjejloppen har öppnat upp för fler korta mixade lopp med större fokus på annat än prestation 00:31:55 Traditionen om att kvinnor ska tävla på kortare sträckor än män 00:35:32 Kvinnor blev trötta så man valde att förbjuda dem att tävla 00:36:52 Kvinnor säger ofta att de ska tävla för att de är kul trots att de har ett fokus på sitt faktiska resultat 00:40:27 Kvinnor svarar olika om du frågar dem direkt eller anonymt 00:45:58 Förändras tjejloppen mer mot prestation efterhand? 00:51:13 Skulle tjejloppen finnas kvar även om vi haft ett helt jämställt samhälle? 00:57:31 Hur är utvecklingen inom andra individuella idrotter? 01:01:01 Nästa projekt blir att följa personer som ska satsa mot ultralopp av olika typer 01:02:47 Varför fokuserar man på längre istället för snabbare inom konditionsidrott för motionärer 01:07:00 Målet med den nya studien på blivande ultraidrottare 01:11:52 Uppdateringar under tiden som studien pågår i en podcast 01:12:39 Försöker man komplettera det fenomenologiska med kvantifiering med hjälp av enkäter eller liknande? 01:16:01 Kombinerad kvalitativ och kvantitativ forskning ger bättre frågor som ger bättre svar 01:18:37 Föreläsning dagen innan Stockholm Maraton

Vi har "sprungit" Vårruset och på förekommen anledning pratar vi skador och hur det är att inte kunna göra det man vill i motionsväg. Nåt som funkar för Sanna är ju vattensporter. Så vi drar till Borlänge där hon testar undervattensrugby med DK Masen och landslagstjejerna Mia och Erika. Efter kallsupar, andnöd och låtsascrawl intervjuar vi forskaren och genusvetaren Karin Lindelöf om just motionslopp för kvinnor - är tjejloppen befriande eller begränsande? 

På Manhattan finns en klubb för äventyrare. För att få bli medlem måste man upptäcka något nytt och bidra till en fördjupad kunskap om universum. Astronauten Neal Armstrong har varit medlem, men också Roy Chapman Anderson som släpade hem dinosaurieägg från Gobiöknen på 20-talets och som filmerna om Indiana Jones är baserad på. Explorers Club som startades redan 1905 stoltserar med en rad medlemmar som varit först först på Nordpolen, på Sydpolen, på Mount Everest och på månen. Det är lätt att tro att Explorers Club bara är en institution som värnar om 1900-talets största upptäckare, men klubben fokuserar på framtiden och varje år genomförs 600 expeditioner. Explorers Club var länge en mansklubb och det var inte förrän 1981 som kvinnor fick bli medlemmar. Länge fanns det nämligen enligt en idé om att en äventyrare skulle vara en matcho Indiana Jones-typ. Det Nya Utefolket har träffat undervattensarkeologen Kristin Romey som just nu är projektledare för en expedition i Kirgiztan.-Det finns fördelar med att vara kvinna och äventyrare. Jag kan få tag på information som mina manliga kollegor inte kan få.På sina expeditioner tar Kristin Romey med sig ett läppstift i nyansen "russian red". Precis som en flaska whiskey eller en cigarr fungerar läppstiftet som en trygghet under expeditioner. -Det var bråk mellan stammarna och det var sandstorm. Jobbet var tufft och jag kommer ihåg hur jag kom till mitt rum. Det var 45 grader varmt och mitt läppstift hade smält. Jag skrapade upp resterna med en kniv, för jag behövde läppstiftet för att klara av resten av säsongen.  Det Nya Utefolket har besökt anrika Explorers Club i New York, men också träffat Caroline och Johanna Davidsson som 2014 utsågs till årets kvinnliga äventyrare. Systrarna korsade som första svenskar Grönland från syd till norr. Systrarna berättar om sin 36 dagar långa expedition.  Dessutom har vi träffat etnologen Karin Lindelöf som just nu arbetar med ett forskningsprojekt om kvinnor som är äventyrare.  - Som kvinna idag kan du inte bara vara äventyrare, du är alltid både kvinna och äventyrare.  Sportandet är 2010-talets viktigaste trend. Maratonhets, härskarcyklism och nya gymformer har blivit den här tidens populärkulturer. Nu är det dags att gå vidare. Aldrig förr har så många dragits till skogs. Friluftslivet lockar med ett enklare liv och dessutom är det i naturen man kan "stänga av". Det Nya Utefolket är en fortsättning på Upploppet i P1. Serien beskriver hipsterlufsare, ekolyxare och äventyrare light   Det Nya Utefolket. 

Få branscher har så tydliga regler som sportens. De talar om för dig hur du får bära dig åt, för att vinna. För att vi ska kunna tävla på lika villkor. Men får man till exempelvis viska i motståndarens öra precis innan straff? Vill vi alltid att reglerna följs eller ska vissa regler tänjas för att locka publik? Pokal undersöker de oskrivna reglerna som påverkar sporten mer än vad vi tror. När Marta går fram till straffpunkten kommer lagkaptenen från Birmingham fram till henne och viskar i hennes öra ”You're gonna choke! You think you're the best player in the world?”. Att viska in i motståndarens öra, är inget som domaren hör. Det är inte direkt tillåtet, men i alla sporter finns det ett mellanrum mellan rätt och fel. Alla sporter har regler. De talar om för dig hur du får bära dig åt, för att vinna. Inom boxningen är vissa slag tillåtna, andra inte. Inom tennis måste du hålla bollen innanför linjen. Inom basket så får du inte knuffa motståndaren. Alla de här reglerna är till för att vi ska kunna tävla på lika villkor. Men så finns det ju också andra regler. De som talar om hur du ska kunna kringgå reglerna och skapa ett övertag mot motståndaren. Som publik är regelbrytandet en kittlande del av att titta på sport. I grunden har ett fel begåtts, men är det så kul att titta på en sport där alla följer reglerna? Eller vill vi hellre titta på när reglerna tänjs, bryts och straff delas ut? De oskrivna reglerna påverkar sporten mer än vad vi tror. Pokal möter innebandyspelaren som höll sig till sportens transferregler, men som ändå fick sina bandyklubbor avbrutna av lagkamraterna för att han brutit mot en oskriven regel. Och hur är det med de tydliga reglerna bedömningssporter? Dressyrdomaren Gustaf Svalling fick stark kritik när han inte dömde ut samma poäng som de andra domarna. Hur vet man om en domare begått ett misstag i bedömningssporter? Pokal undersöker vår besatthet för regler och hur de påverkar sportens värld. I studion sitter Lena Blixt, domare i Svea hovrätt, Karin Lindelöf, etnolog och genusforskare och Asynja Gray, före detta basketproffs. Programledare: Moa Svan. I redaktionen: David Mehr, Clara Lowden och producent Anna Åkerlund.