Podcasts about kvinnor

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I 2025 års sista avsnitt så diskuterar Jacob och Wille en nyligen publicerad studie där man både kvantitativt och kvalitativt försöker få en inblick i hur konditionstränande kvinnor äter för att ge energi och näring till träningen. 72 hårt tränande kvinnliga motionärer i blandad ålder från 18 till strax över 60 år fick föra utförlig kostdagbok under ett antal träningsdagar. Forskarna tittade sen på om kvinnorna lyckades matcha sitt energibehov de olika dagarna och hur väl de följde gällande rekommendationer när det gäller intag av kolhydrater och protein. Efter det utförde även forskarna en kvalitativ undersökning med några av kvinnorna där de försökt gå på djupet kring varför kvinnorna valde att äta som de gjorde. Hela artikeln som vi diskuterar hittar du här, Unintentional Underfuelling and Protein Prioritisation: A Multi-Methods Exploration of Nutrition Practices and Behaviours in Female Endurance Athletes. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:59) Äter konditionsidrottare för lite kolhydrater och varför i så fall? (00:07:13) En studie med både kvalitativ och kvantitativ ingång (00:13:02) Analys av kvinnliga konditionsidrottares kostvanor (00:15:08) Kostdagbok som inkluderade vägning och fotografering av maten (00:19:59) Ett alldeles för lågt energiintag (00:23:32) Större energiunderskott på helgerna (00:27:07) Intaget av kolhydrater var allt för lågt på träningsdagar (00:34:07) Prioriterade kvinnorna protein före kolhydrater pga hype? (00:35:41) Negativ relation till mat verkar ha påverkat flera av kvinnorna (00:36:46) Tidsbrist angavs också som en betydande faktor av flera (00:37:25) Lite citat från deltagarna som ansågs representativa (00:39:22) Deltagarna har bara ätit mer av allt, inte extra kolhydrater (00:46:40) Påverkan från nära relationer och livspusslet (00:47:58) Stort fokus på protein bland konditionsidrottarna (00:53:59) Åldern har ingen stor påverkan på vår energiförbrukning förrän i pensinärsåldern

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 12:00

Vad var mest omvälvande mellan pärmarna i år? P1 Kulturs programledare Lisa Bergström sammanfattar litteraturåret 2025 tillsammans med Expressens kulturchef Victor Malm och Sveriges Radios litteraturredaktör Lina Kalmteg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vilka var då årets bästa böcker?Expressens kulturchef Victor Malm utser Christian Krachts ”Air” till årets bästa roman och Klas Östergrens ”Klenoden” till årets bästa svenska roman.Sveriges Radios litteraturredaktör Lina Kalmteg utser ”Ljusspel” av Daniel Kehlman till årets bästa roman och Monika Fagerholms "Döda trakten/Kvinnor i revolt" till årets bästa svenska roman.Andra böcker från 2025 som lyfts fram i programmet är ”Alla fyra” av Miranda July, ”Fars rygg” av Niels Fredrik Dahl, ”Liken vi begravde” av Lina Wolff, ”Arendal” av Karl Ove Knausgård , ”Artens överlevnad” av Lydia Sandgren, ”17 juni” av Alex Schulman, ”Du er hjemme nå” av Per Petterson, ”Schlager om sommaren” av Ester Berg och ”Inringning” av Carl Frode Tiller.

Vad var mest omvälvande mellan pärmarna i år? P1 Kulturs programledare Lisa Bergström sammanfattar litteraturåret 2025 tillsammans med Expressens kulturchef Victor Malm och Sveriges Radios litteraturredaktör Lina Kalmteg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. HÄR ÄR ÅRETS BÖCKER – ENLIGT VÅRA EXPERTERExpressens kulturchef Victor Malm utser Christian Krachts ”Air” till årets bästa roman och Klas Östergrens ”Klenoden” till årets bästa svenska roman.Sveriges Radios litteraturredaktör Lina Kalmteg utser ”Ljusspel” av Daniel Kehlman till årets bästa roman och Monika Fagerholms "Döda trakten/Kvinnor i revolt" till årets bästa svenska roman.Andra böcker som lyfts fram i programmet är ”Alla fyra” av Miranda July, ”Fars rygg” av Niels Fredrik Dahl, ”Liken vi begravde” av Lina Wolff, ”Arendal” av Karl Ove Knausgård , ”Artens överlevnad” av Lydia Sandgren, ”17 juni” av Alex Schulman, ”Du er hjemme nå” av Per Petterson, ”Schlager om sommaren” av Ester Berg och ”Inringning” av Carl Frode Tiller.ÄLSKADE ROMANKARAKTÄREN JANA KIPPO KLIVER IN I TV-RUTANI julhelgen blir Karin Smirnoffs älskade roman ”Jag for ner till Bror” tv-serie i SVT. I huvudrollen som Jana Kippo syns Amanda Jansson, som tidigare gjort samma roll i Teater Västernorrlands uppsättning av boken. Hur är det att ta sig an en älskad romanfigur, som många redan har en bild av i sina huvuden? Vår reporter Rebecka Sehéler har träffat teamet bakom nya serien.ESSÄ: VAD ÄR SKILLNADEN PÅ LIV OCH LITTERATUR?Vad är skillnaden på saker som hänt och sådant man drömt? På liv och litteratur? I dagens essä ser Maria Küchen gränserna upplösas hos Göran Tunström.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans avsnitt berättar Ida om kvinnorörelsen i Sverige och kvinnornas kamp till rösträtt. Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på patospodd@gmail.com eller på Instagram via Patospodd eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om Magasinet Filters granskning om den alternativa cancervården. Ni som hängt med här ett tag vet ju att vi många, många gånger pratat om alternativmedicin och inte sällan har vi kokat av ilska. Oftast har vi pratat om det i kontexten av att många som söker vård för psykiska besvär upplever att vården är väldigt svår att få. Det är långa köer, många tilldelas medicin utan någon terapi eller vidare uppföljning och vissa får ingen hjälp alls. Det tror vi kan vara en anledning till varför man i det läget väljer den alternativa, lättillgängliga vägen. Men det framkommer i den här granskningen att även personer som blir erbjudna forskningsbaserad vård och behandling, för tex cancer, tackar nej och istället väljer den alternativa banan. Hur då? Varför då? Det är den stora frågan. Ni kan läsa hela granskningen “Alternativmedicinen som dödar” med flera olika artiklar här: https://magasinetfilter.seProgramledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag ska vi ägna oss åt ett litet, men laddat, plagg, förklädet. Som blivit lite av en vattendelare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har länge fungerat som ett okontroversiellt skydd för smuts och stänk på olika arbetsplatser, inte minst på restauranger. Men under senare tid har förkläden även dykt i sociala medier där de bärs av unga kvinnor som lajvar traditionella hemmafruar, ”så kallade ”tradwives”. Kvinnor som sköter för hushållet, medan mannen står för försörjningen.Förklädet har även börjat synas på catwalken. Flera olika modemärken, som The Row, Hermès, Phoebe Philo och Dior har alla lekt med förklädet och dess former, den senaste tidenMen nyligen tog det italienska märket Miu Miu ledningen genom att under sin visning av modet för våren och sommaren 2026 klä alla sina modeller i olika typer av just förkläden.Genom historien har förklädet förekommit i många olika modeller, färger och former, men de har också haft olika funktioner. Reportage med dräkthistorikern Toni Lewenhaupt som berättar om förklädet historia. När förklädet inte gör gästspel på modehusens runways, så hör det oftast hemma i – just det – restaurangköken. Bland skärbrädor, knivar, ugnar och eld driver kocken Niklas Ekstedt flera krogar i Stockholm och har sedan länge varit ögonvittne till förklädets utveckling som statusmarkör. Vi tar också en titt på just det som förklädet ska skydda oss från smutsen. En aktuell utställning i London på kulturcentret Barbican skärskådar den komplicerade relationen mellan just mode och smuts, vi ringer upp curatorn Karen Van Godtsenhoven.

I veckans avsnitt av Påjobbetpodden gästas Maria och Tobias av Lydia Graflund, grundare och vd för Esther Care. Avsnittet handlar om kvinnors hälsa och hur kvinnors hälsa – eller ohälsa – påverkar prestation och välmående på jobbet. Lydia delar med sig av sin kunskap om vilka faktorer som påverkar kvinnor just för att de är kvinnor, och vad arbetsgivare kan göra för att förebygga ohälsa och skapa bättre förutsättningar i arbetslivet. Allt detta och mycket mer i veckans avsnitt!

S-ägda AiP Media: Vi är oberoende. Ukraina uppges acceptera fredsavtal. Kvinnor festar utan slöja i Iran. Och därför avkragas präster i Svenska kyrkan. Programledare: Staffan Dopping.

Vill att fler flyttar tillbaka till Syrien. Kvinnor med diagnosen adhd får inte fler problem när dom väntar barn än andra kvinnor. Parasporttävlingen Göteborg Open fyller 40 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aftonbladets granskning sedan början av 2000-talet visar att 376 kvinnor dödats av en man de en gång haft en kärleksrelation till. De är mammor, systrar och döttrar där en man de litat på tagit sig rätten att bestämma att de inte längre ska få finnas. Kvinnornas historier måste berättas. Hur går den här granskningen till? Vad finns det för gemensamma nämnare hos män som dödar kvinnor? Och är tystnaden för stor? Gäster: Johanna Rapp och Linda Hjertén, reportrar på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Med antologin The New Negro: an Interpretation (1925) fick svart amerikansk kultur en ny kraft. Pontus Kyander berättar om redaktören Alain Lockes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Livet – vi brukar säga att det börjar det vid födseln. Livsberättelsen: den är något annat. Den kan börja var som helst, men allra helst vid en vändpunkt.Jeffrey C Stewart börjar sin biografi vid en vändpunkt när han skriver om afroamerikanen Alain Locke, han som mer än någon annan formade vad som kallats Harlemrenässansen på 1920-talet.1922 avlider Lockes mor Mary. Den 37-årige Alain som fram till dess bott hemma klär upp henne en sista gång i den bästa pärlgrå klänningen och de matchande handskarna, stöttar upp henne i soffan som till en kaffebjudning och släpper in de närmaste för ett sista avsked. Vännerna troppar av lika fort som de anlänt, och själv tar Alain Locke klivet ut i ett nytt liv.Locke var en dandy av 1920-talssnitt, välklädd från hatten ner till skospetsarna, liten till växten, till sättet avvaktande och distanserad. Han kom från svart medelklass på den amerikanska östkusten. De hade högre utbildning sedan flera generationer; i ett viktorianskt samhälle var de svarta viktorianer väl medvetna om sin egen ställning – och mer angelägna att assimileras i en vidare medelklass än att blandas samman med Söderns fattiga slavättlingar.Jeffrey C Stewart ger bilden av en sammansatt och inte uteslutande sympatisk person: misogyn, oförlåtande inför verkliga och inbillade oförrätter, men också gränslöst generös mot dem han beundrade och älskade. Locke var dessutom homosexuell. Det var lika olagligt och oacceptabelt i universitetsvärlden som i den afroamerikanska gemenskapen.Alain Locke var inte den förste svarte studenten på elituniversitetet Harvard, och han var långt ifrån ensam. Men han blev den klarast lysande stjärnan. Som förste och länge ende afroamerikan tog han emot ett Rhodes-stipendium – ironiskt nog instiftat av kolonialpolitikern och affärsmannen Cecil Rhodes som gav namnet åt det rassegregerade Rhodesia.Rhodesstipendiaterna var en elit av amerikanska studenter som skickades att studera vid universitetet i Oxford. Det var en utvaldhet som exponerade Locke. På Harvard var han en bland flera svarta studenter. Bland Rhodesstipendiaterna i England var han den ende. Medan rasismen tog sig relativt diskreta uttryck i Boston och av Locke kunde skylas över som brist på hyfs från enskilda studenter, blev den öppna rasismen från studenter med rötter i den amerikanska Södern så uppenbar i Oxford att inte ens Locke kunde se förbi den.Det var inte bara den chockerande rasismen som splittrade Lockes studier i Oxford. På avstånd från mor, Harvard och annan social kontroll kunde han i England och på resor till kontinenten undersöka sin sexualitet. I London, Paris, och Berlin ägnade Locke lika mycket uppmärksamhet åt museer och teatrar som åt manliga vänner och unga prostituerade. Lika beroende som han var av en fast punkt hemma i USA, lika avgörande var uppbrotten och resorna för hans tänkande.Det blev ingen examen från Oxford. Den i hast skrivna avhandlingen i filosofi underkändes. Vad Locke däremot fick med sig från Europa var kärleken till europeisk konst och kultur. Samtidigt var det på resor i Europa som han teoretiskt började formulera sig kring ras. Rasbegreppet var för föregångare som W E B Du Bois statiskt och essentiellt, ett biologiskt faktum. Locke såg istället ras som något kulturellt, föränderligt och påverkbart. Han lutade sig bland annat mot antropologer som Franz Boas, som hävdade att det saknades objektiva kriterier för att skilja raser i fysisk mening. Varje kriterium förekommer rikligt också i andra raser. Ras är snarare en form av medvetande, en föreställning, enligt Boas.Denna ”mjuka” definition av ras passade Locke. Han sökte en väg som inte var aktivistisk och konfronterande, utan som öppnade dörrar i en tid av rassegregering. Det var också viktigt för Locke att inte själv tappa fotfästet i en akademisk och borgerlig kultur.Locke levde ut en homosexuell version av vad W E B Du Bois kallat ”en dubbel medvetenhet” hos USA:s svarta, ”känslan av att alltid se sig själv genom andras ögon” som det står i ”The Souls of Black Folks” från 1903. Det var först på avstånd från USA som Locke kunde formulera sig kring en afroamerikansk renässans. Allra först skedde det i essän ”Steps Toward the Negro Theatre”: en teater med och om svarta, inte alltid skriven av svarta men med utgångspunkt i afroamerikanska erfarenheter. Teatern skulle skapa svart medvetenhet och samtidigt slå bryggor till den vita medelklassen.Alain Locke erövrade så småningom sin doktorsgrad i filosofi vid Harvard, men i efterhand framstår han inte så mycket som en akademisk filosof, utan mer av en lysande kritiker och inte minst en barnmorska för en yngre generation svarta, manliga homosexuella poeter. Några av dem var hans älskare, den störste av dem, Langston Hughes, förblev otillgänglig för Lockes outtröttliga erövringsförsök. Estetik och sexualitet gick hand i hand. Kvinnor gjorde sig bara i undantagsfall besvär – Zora Neal Hearston brukar nämnas, men det var en inflammerad och bitter relation.När tidskriften Survey Graphics utkom med numret ”Harlem. Mecca of the New Negro” 1925 slog det ner som en bomb. Survey Graphics vände sig huvudsakligen till en intellektuell vit medelklass, men hade bjudit in Locke som gästredaktör. Han hade sedan länge arbetat på en essä om ”The New Negro”, som nu blev hjärtpunkten i en antologi om modern svart urban identitet.”Harlem. Mecca of the New Negro” förmedlade bilden av en ny kultur, färgad av möten och mångfald. Den luftiga formgivningen kombinerad med omslagets antytt afrikanska bårder signalerade något nytt, i jämna steg med europeisk modernism. Här föddes idén om Harlemrenässansen, där stadsdelen på norra Manhattan blev fixpunkt för all ny svart kultur.Locke följde året efter upp med antologin ”The New Negro: An Interpretation” där fokus flyttats mot den afroamerikanska litteratur som vuxit fram efter 1920. Det var en programskrift med syfte att frammana bilden av en ny afroamerikansk litteratur med anspråk att bli läst och hörd i egen rätt. Den väckte anstöt hos svarta intellektuella som ville se konsten som ett moraliskt och propagandistiskt verktyg för förändring. Men hans bidrag till en estetik ägd av Amerikas svarta och till konstruktionen av en positiv svart identitet, har haft efterverkningar in i vår tid.Harlemrenässansen blev kortlivad, det satte börskraschen definitivt stopp för 1929. Det vore en överdrift att påstå att Locke ”ledde” en rörelse som i väsentliga avseenden var ett resultat av ekonomiska, sociala och politiska omständigheter. Harlem blomstrade förvisso kulturellt, jazzen exploderade på klubbar som den legendariska Cotton Club, ett nytt mode av och för svarta uppstod, och afroamerikanska författare som debuterat på tjugotalet framstod som en samlad generation. Locke blev en röst som kunde sammanfatta skeendet i en övertygande form. Locke var ingen skrivbordsfilosof, utan en som kunde tänka fritt först när horisonten var öppen och tyglarna fria.Pontus Kyanderkonsthistoriker, kritiker och utställningskuratorLitteraturJeffrey C. Stewart: The New Negro – The Life of Alain Locke. Oxford University Press, 2018.

Stabilt läge för två skadade. Jas Gripen – från gökunge till succé. TV4: Kommunikationsmiss bakom dödsfall. JO utreder förskolas prideparad. Och överläkare varnar när Subutex försvinner från den svenska marknaden.

Om du tycker att det är svårt att hitta kvinnliga ledarförebilder från historien och är av uppfattningen att alla kvinnor alltid varit kuvade och inte haft makt och inflytande - så tror du fel! I det här avsnittet får du en hel drös med exempel på kvinnliga ledare, militära härförare och inte minst så får du tips på vad du kan lära dig av deras strategiska och taktiska skills. Kvinnor som dyker upp i avsnittet är:Kristina GyllenstiernaEleonora av AkvitanienLaskarina BouboulinaMatilda av ToscanaNadezja Durova Helena RubinsteinEbba BraheMelisende av JerusalemHarriet TubmanDu kan köpa boken "Söndra och härska - sluga strategier för att hantera allt djävulskap på jobbet" på Bokus mfl.Podden ges ut av SNAFU Rescue Advisors.www.snafura.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter Radio 15.00

Nyheterna Radio 09:00

Kalle Berg pratar om att USA nu inleder den militära operationen Southern spear mot Venezuela för att “försvara vårt hemland”, enligt landets krigsminister Pete Hegseth. Vad den militära operationen går ut på, det vill inte den amerikanska regeringen berätta. Han pratar också om den kinesiska “Kryptodrottningen” som nu dömts till fängelse efter att ha blåst över 120 000 kineser på pengar och som greps med 66 miljoner i bitcoins i en razzia mot bostaden. Linnea Rönnqvist pratar om att åklagare utreder italienare som misstänks för att ha betalat för att skjuta civila i Sarajevo under Balkankrigen. Hon berättar också om Rysslands attack mot Kiev i natt, som beskrivs som massiv.Dessutom: Studie om kvinnor och utropstecken, rysk robot faceplantade, Ingrossos nedpissade golv och japanska premiärministerns galna sömnschema.00:00 Start08:05 Väder-Linnea08:05 Militäroperation inledd mot Venezuela12:42 Rysk attack mot Kiev15:56 Finkan för Kinesisk kryptodrottning28:20 Italienare utreds – Kan ha betalat för att skjuta civila32:46 Rysk robot faceplantade37:25 Kvinnor och utropstecken47:35 Galna sömnpåståendet från Japans ledare52:41 Ny töntig apple-produkt lanserad57:54 Ingrossos golv nedpissade Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Byn Deir el-Medina låg i en isolerad dal, utanför dagens Luxor i Södra Egypten, där några unika arbetare levde under Nya riket (ca 1500–1080 f.Kr.). De var kungagravarnas byggare i Kungarnas dal utanför forntidens Thebe. Deras uppgift var att säkra faraonernas eviga vila, men samtidigt skapade de ett samhälle så ovanligt att det fortfarande fascinerar.Medan bönderna i det övriga Egypten slet, levde invånarna i Deir el-Medina ett skyddat men strikt kontrollerat liv. De var privilegierade hantverkare med statlig lön, egna tempel och tillgång till litteratur – men också föremål för sträng övervakning, maktmissbruk och genomförde också den första dokumenterade strejken i historien.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med egyptologen och museiintendenten Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur och kultur), om livet i hantverkarbyn Deir el-Medina och dess roll i den faraoniska gravkulturen.Deir el-Medina grundades i början av den 18:e dynastin i forntidens Egypten, omkring 1500 f.Kr., som en statligt organiserad bosättning för de arbetare som byggde och dekorerade faraonernas gravar i Konungarnas dal. Här bodde skrivare, målare, stenbrytare, arkitekter och deras familjer i ett samhälle som i praktiken fungerade som en självstyrande enklav.Deir el-Medina var ett strikt organiserat samhälle, styrt av Nekropolens administration. Arbetarna kallades ”kungens egna män” och arbetade i lag under två förmän, medan skrivarna ansvarade för dokumentation, närvarolistor och löner. Lojaliteten till farao formaliserades i en ed, där arbetarna svor att inte stjäla eller avslöja kungliga hemligheter.Byn var en sluten, men livlig värld. Invånarna hade egna hus, mark och tillgång till spannmålslöner från staten. De hade fritid, bedrev hantverk och upprätthöll religiösa kulter, särskilt till gudinnan Hathor. Skrivkunnigheten var exceptionellt hög – upp till 40 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, jämfört med bara några få procent i det övriga Egypten.Det unika med Deir el-Medina är överflödet av skriftliga källor: ostraka (lerbitar med text), papyrus och gravinskrifter som avslöjar vardagslivet i detalj. Den framstående skrivaren Butehamon spelade en central roll i byns senare historia. Han ansvarade både för gravbyggen och för räddningsinsatser när gravplundrare hotade den kungliga nekropolen. Genom hans texter får vi inblick i rättssystem, samhällsstruktur och religiös praktik.Arbetarna fick ersättning i form av naturaförmåner – främst matleveranser – från staten. När dessa uteblev utbröt historiens kanske första dokumenterade strejker. Trots sitt isolerade läge hade byn ett aktivt socialt och rättsligt liv. Kvinnor kunde äga egendom, arbeta och spela viktiga roller i kulten. Prästerskapet var i huvudsak lekmannamässigt, men det religiösa livet var intensivt – särskilt kring skyddsgudinnan Meretseger och de årliga festligheterna tillägnade Amenhotep I, byns helgonkung.Bildtext: Gravkammaren tillhörande Nebenmaat i Deir el-Medina (TT219). Graven TT219 tillhör Nebenmaat, en skrivare verksam i den faraoniska dödskultens tjänst. Den ligger i hantverkarbyn Deir el-Medina på Thebens västra sida och är rikt dekorerad, vilket vittnar om Nebenmaats höga status i samhället. Foto: Nova13 – Eget verk, CC BY-SA 4.0.Musik: Oasis av Oleksii Abramovych, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vänner, bekanta eller totala främlingar. Resesällskap kan skifta, men hur vi betraktar dem kan förändra hela resandets natur, menar Henrik Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Likt solrosor som vänder sig mot ljuset står resenärerna med sträckta huvuden under skärmen på flygplatsen. Blicken letar efter rätt avgång, och sedan försvinner vi åt olika håll. Om jag har en stund över går jag inte direkt till gaten, utan slår mig istället ned bland människor som väntar på ett helt annat flyg. Där njuter jag av att befinna mig i början av en resa som aldrig kommer att göras, på ett sätt som påminner om när jag var barn och drömde mig bort till avlägsna länder. Det händer att jag letar jag upp avgången till en stad som spelat en särskild roll i livet, som Lissabon eller Bukarest. Andra gånger väljer jag istället en destination som är helt okänd för mig. Ibland tar jag då fiktionen ett steg längre, och börjar småprata med någon intill mig om platsen dit jag egentligen inte ska: Har du hört hur vädret är i Tirana? Det ska bli skönt att komma tillbaka till Marseille!Innan förklädnaden faller återvänder jag till mitt riktiga liv. Men det korta mötet dröjer kvar, och väcker tankar om samtal och sällskap längs vägen. Att resa ensam eller tillsammans – det är ett av de första besluten som måste tas innan man ger sig av. Med ett resesällskap kan man dela intryck och skapa minnen att gemensamt återkomma till efter hemkomsten. När man reser på egen hand för man istället en dialog med sig själv; lägger ibland märke till andra saker, hamnar kanske i samspråk med andra människor.För det finns också en annan sorts resesällskap – människorna som man träffar under färdens gång. Dessa sammanträffanden kan vara korta och till synes oansenliga, men påminner om Hjalmars Gullbergs rader: ”Om i ödslig skog ångest dig betog, / kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog … Byta ett ord eller två / gjorde det lätt att gå.” I andra änden av spektrumet finns bekantskaperna som förändrar livets gång, kanske början på en lång vänskap eller kärlek. Efteråt återkommer vi då till slumpens roll. Tänk om vi inte hade hamnat i samma tågkupé, eller fått bord långt ifrån varandra på restaurangen?Med tiden har möten och samtal under resans gång kommit att bli minst lika viktiga för mig som berömda katedraler och museer – just eftersom de inte kan förutses och inte står med i några guideböcker. Frågan är om man inte kan se sådana oväntade bekantskaper som de sista vita fläckarna i en värld som redan har kartlagts i minsta detalj.En som förstod värdet av tillfälliga resesällskap var Franz Kafka. I dagboken kan man läsa om den semester han åkte på mot slutet av sommaren 1911 med vännen Max Brod. Knappt har tågresan västerut börjat förrän en hatt ramlar ner från hyllan, vilket blir en förevändning för Kafka att tala med den flicka som senare dyker upp i inledningen till den oavslutade roman som de båda vännerna arbetade på efter resan. Så fort Kafka hamnar i en tågkupé skildrar han medresenärernas alla förehavanden och personligheter, och när han och Max Brod färdas till Zürich, Milano och Paris kommer de i kontakt med allt från en judisk guldsmed och grekisk läkare till en handelsresande i vykort och ett ungt kyssande italienskt par.Världslitteraturen rymmer också många fiktiva resesällskap. Vad vore Dante utan Vergilius? Och Don Quijotes äventyr utan hans vapendragare och resesällskap, den fattige bonden Sancho Panza, som med jordnära humor och ironi balanserar husbondens storslagna visioner? Nog hade det varit sorgligt om Don Quijote var ensam om att få se havet för första gången när de kommer till Barcelona. I slutet drabbas riddaren av svårmod och klarsyn. Tårarna Sancho Panza fäller vid hans dödsbädd påminner läsaren om att detta, bland mycket annat, är en roman om en mycket speciell vänskap. Och om att resa tillsammans.Resesällskapet kan också fylla berättartekniska funktioner i litteraturen, som ett sätt att öppna en intrig eller introducera romangestalter. Den ryska 1800-talsprosan vimlar av möten i tågkupéer eller på ångbåtar som hjälper handlingen på traven. I den indiska författaren Anita Nairs roman Kvinnor på ett tåg fungerar en nattlig resa från Bangalore till landets sydspets som en förevändning för sex olika kvinnor att berätta sina dramatiska livshistorier för varandra och läsaren.I reseskildringar finns två diametralt olika sätt att närma sig människor man möter längs vägen. Många författare använder sådana möten och samtal för att teckna ett större skeende; illustrera den politiska situationen i ett samhälle eller den kulturella egenarten hos ett land. Själv tilltalas jag av en annan, något mindre vanlig sorts reseskildring, där författaren avstår från att göra sina resesällskap till verktyg och istället låter dem framträda i sin egen rätt. Som i spanjoren Julio Llamazares bok Trás-os-Montes, där författaren under några dagar reser i den glesbefolkade portugisiska regionen med samma namn. På ett anspråkslöst sätt talar han med en äldre barberare i staden Bragança och fruktförsäljare vid landsvägen. Han överger sökandet efter huset där upptäckaren Ferdinand Magellan eventuellt föddes, och hamnar istället i samspråk med några brandmän som vilar i skuggan utanför stationen. Det enkla men känsligt tecknade mötet gör att de under en kort stund överskuggar betydelsen av sjöfararen som gjorde den första världsomseglingen för över fem hundra år sedan.Liksom romankonsten har resan dödförklarats många gånger. Den amerikanske författaren Paul Bowles menade att resan tynade bort samtidigt som ångfartygen försvann, och att snabbare transportmedel bara resulterade i en ytlig form av turism. I weekendresornas tidevarv, då vi regelbundet får ta del av listor över årets hetaste och mest överskattade resmål, kan det vara lockande att hålla med honom.Men även om resan som en väg till fördjupad förståelse av världen och det egna jaget är hotad, påminner författare som Julio Llamazares om att det aldrig är för sent att skärpa blicken på främmande platser och länder. Kanske skulle en renässans för att resa på djupet kunna gå genom en omvärdering av resesällskapet som fenomen. En sorts kopernikansk revolution, där destinationerna och sevärdheterna inte längre är det viktigaste – utan där medresenären som utan förvarning dyker upp längs vägen står i centrum. I så fall är en sådan renässans inom räckhåll för var och en av oss – bara några ord och en människa bort.Henrik Nilssonförfattare och essäist

I veckans avsnitt diskuterar vi ifall ommän har slutat prestera jämfört med förr, att kvinnor anstränger sig mer än män, skillnader på hur män och kvinnor sållar kandidater på tinder, uppoffringar kvinnor gör för att inte öka sin bodycount, hur människor med principer har det svårare idag, män vi ser upp till, ifall en highschool sweetheart är a blessing eller a curse, par som växer ifrån varandra och om det går att förhindra, föräldrars begränsningar pga att man inte vågar lämna barn ensamma, förväntningar att fostra sina barn på ett ett specifikt sätt, fördelarna med vår uppväxt kontra förutsättningar vi hade, att folk från utsatta områden får en annan karaktär, barns skärmtid, ifall vi behöver gated communities i Sverige, vikten av att prata om vad man tänder på i sovrummet, respektfull dominans, hur viktigt det är för män att ha en tunga med bra cardio, hur man tränar en partner som är vanilla, bojkott av Shein, varför killar har ett behov av att stalka sina ex på sociala medier, ifall man hade reagerat på att ens baby vill ta upp kontakten med sitt ex, att tjejer som är döda fiskar är motsvarigheten till killar med mikropenis, ifall man kan se ifall någon har klamydia och hur man bedömer sannolikheten att en kandidat har könssjukdomar ute och mycket merBiljetter till Livepodd i Malmö 29 Nov och till Julfesten i GBG 23 Dec finns att köpa via @sdbevents på instagram Support till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Monika Fagerholm är tillbaka med romanen Döda trakten / Kvinnor i revolt. Hör henne i ett personligt samtal med programledaren Thella Johnson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monika Fagerholms senaste roman Döda trakten / Kvinnor i revolt är den första delen i en tredelad svit. Huvudpersonen är 18-åriga Alice som drömmer om att bli en läsande och skrivande människa. Men vad ska hon berätta om? Året är 1976 och vi befinner oss i ett spion- och agenttätt Europa där både vuxna och ungdomar söker sin väg i den nya tiden.Monika Fagerholm är finlandssvensk författare född 1961 i Helsingfors. Hon debuterade 1987 med novellsamlingen Sham, men fick sitt stora genombrott med romanen Underbara kvinnor vid vatten. Andra verk av henne är Den amerikanska flickan, för vilken hon vann Augustpriset, Diva och Vem dödade Bambi? Hon är även sedan ett par decennier skrivlärare i vad hon själv kallar ”Monika Fagerholms hemliga skrivskola”.Thella Johnson möter henne i ett samtal om skrivardrömmar, om borgerliga kultursfärer i Helsingfors och 1970-talets våldsromantik och agentliv i ”de fredligaste efterkrigsåren”. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Thella JohnsonProducent: Andreas Magnell

I det här avsnittet pratar vi om skillnaderna mellan kvinnor och män! Varför är kvinnor och män så olika – och varför blir det ibland så komplicerat? För visst kan vi reta ihjäl oss på de här skillnaderna ibland, eller ska vi välkomna dem? Är det biologi, uppfostran eller bara ren förvirring? Ett roligt avsnitt du inte vill missa! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är dåliga på att engagera unga kvinnor i politiken. Har vi skapat ett samhälle där ideellt engagemang inte får plats i yngre människors livspussel? Det undrar veckans brevskrivare och får här svar av Anna-Karin Wyndhamn. Inläsare: Staffan Dopping

I podden denna vecka:Vi diskuterar Brås rapport om kvinnors delaktighet i kriminella nätverk, Riskrevisionens kritik mot Polismyndigheten & att poliser ska få sin utbildning betald. Plus: William drar fram en artikel ur The Economist om aktivistiska jurister i Storbritannien.Med:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnor blir mer och mer nyhetsundvikande, hon ska vända trenden!

Veckan gäst är Arash Gilan. Han är en riktig fina på digitalisering och AI - men har också pluggat filosofi vilket för hans perspektiv på nutidssamhället och det här frågorna lite unika. Det blir en intressant diskussion om det mellanmänskliga och dess påverkan på digitaliseringen - och kanske framförallt jämställdhet och kvinnors position i samhället. Om hur vi fokuserar på det negativa narrativet från profiler som till exempel Andrew Tate istället för att prata om hur det kommet sig att det narrative fått utrymme från början. Jag och Arash hade ett intressant och reflekterande samtal som jag tror att ni kommer uppskatta när det släpps på söndag.  Och Arashs övertygelse är att kvinnor kommer kunna dra nytta av digitaliseringen - och hur gör det på bästa sätt ska du få tips på nu! Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Artisten Lady Gaga är just nu i Sverige för tre utsålda konserter i Globen kritikerna hyllar hennes maximalistiska allkonstverk med femmor i betyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal med kritikerna Markus Larsson, Aftonbladet, och Johanna Paulsson, Dagens nyheter om varför Lady Gaga lyckas med ”The Mayhem Ball” och vart artisten är på väg.WAGNER-VETERANEN CHARLOTTE ENGELKES SÄTTER UPP SIN FÖRSTA WAGNEROPERASom scenkonstnär har Charlotte Engelkes gjort sig känd för att återkommande undersöka och bearbeta Wagner. Nu sätter hon för första gången upp en Wagner-opera i sin helhet, nästa vecka har hennes Lohengrin premiär på Malmö Opera – idag är hon gäst i P1 Kultur.HUR NÄRMAR VI OSS ANTISEMITEN WAGNER?Wagner har en dokumenterad och välkänd historia av judehat, till exempel i skriften ”Judendomen i musiken” där han argumenterar – på rasbiologisk grund – för att Felix Mendelssohn och andra judiska tonsättare har en degenererande inverkan på lyssnarna, men också genom antisemitiska idéer och figurer i hans verk. Hur ska vi idag, mer än 150 år senare, förhålla oss till det? Samtal med Björn Wiman, kulturchef Dagens nyheter.REVOLTERANDE KVINNOR: MONIKA FAGERHOLM TILLBAKA MED FÖRSTA DELEN I NY TRILOGI"Döda trakten/ Kvinnor i revolt" - så heter finlandssvenska Monika Fagerholms nya bok – en roman som placerar sig mitt i det fagerholmska litterära landskapet, så som hennes läsare lärt känna det. Samtal med P1 Kultur kritiker Lina Kalmteg. ESSÄ: DUBELGÅNGARE – MANLIGA MÖRKERFIGURER GÅR IGEN Dubbelgångare är vanliga i litteraturen sedan 1800-talet. Men de verkar livskraftiga och har fått nytt liv i den moderna tv-serien. Gabriella Håkansson har en teori om varför.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Svenskar ger mer pengar till folket i Gaza / Nu får man slänga trasiga kläder i soporna igen / Kvinnor har lägre inkomst trots högre utbildning / Mobilt Bank-ID kan sluta fungera på äldre mobiltelefoner Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

När Augustus grep makten under den utdragna maktkampen i spåren av mordet Julius Caesars genomlevde Rom en djup identitetskris. Republiken hade kollapsat, och ett nytt imperium växte fram – styrt av en man som vägrade titulera sig kung, men ändå utövade envälde i praktiken. För att befästa sin ställning och skapa den långvariga freden – Pax Romana – insåg Augustus att han behövde kontrollera mer än armén och senaten; han måste också forma romarnas värderingar, livsstil och kultur. Men han lyckades inte kontrollera sin egen dotter Julia.I det sjätte och avslutande avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket samtalar Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Ett av de tydligaste uttrycken för detta var Augustus försök att kontrollera det privata livet – särskilt äktenskap, sexualitet och kvinnlig dygd. Genom lagar som Lex Iulia de maritandis ordinibus (18 f.Kr.) och Lex Iulia de adulteriis coercendis (17 f.Kr.) ville Augustus återupprätta så kallade romerska dygder. Gifta medborgare – särskilt från överklassen – förväntades föda fler barn och leva moraliskt. Ogifta kunde drabbas av ekonomiska straff, och äktenskapsbrott blev ett offentligt brott. Kvinnor hamnade i fokus för regleringen: lojalitet, trohet och moderskap framhölls som ideal. Ironiskt nog drabbades hans egen dotter Julia – landsförvisad år 2 f.Kr. för påstått omoraliskt leverne – vilket innebar ett officiellt bakslag för hans moralism.Samtidigt kultiverade han en ny kulturell identitet genom att skydda och uppmuntra den latinska poesin – det som kom att kallas "det gyllene århundradet". Poeter som Horatius, Vergilius och, inledningsvis, Ovidius var nära kopplade till hans hov. Aeneiden av Vergilius blev ett epokgörande nationalepos som förenade myt, historia och Augustusrötter och kopplade honom till guden Venus genom Aeneas släktlinje. Ovidius, vars verk som Metamorfoser och Ars Amatoria klantades med kärlek och förförelse, förvisades till Svarta havets kust år 8 e.Kr. – i ett tydligt tecken på kulturens spänning under Augustus regim.En av hans mest konkreta kvarlevor är byggnadsverk. Augustus återuppbyggde gamla tempel, lät uppföra nya offentliga byggnader och förskönade stadens infrastruktur – allt vitalt för att skapa ett värdigt Rom. I Res Gestae Divi Augusti sammanfattar han sin insats: “Jag tog över en stad av tegel och lämnade en av marmor.” Monument som Ara Pacis och Mars Ultors tempel på Forum Augustum manifesterade hans roll som fredsstiftare och Caesars arvtagare – och fyllde stadsrummet med arkitektonisk symbolik, arbetstillfällen och belöningar för lojalitet. Det nya Rom – mjukgatad i marmor – blev ett monument över hans makt.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock AudioLyssna också på Slaget vid Teutoburgerskogen som befriade germanerna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonas säger emot sig själv, Linnea menscertifierar podden och Hasse hälsar på en Hollywood-kändis.Köp biljetter till Monstermåndag Live här: https://www.scalateatern.se/forestallning/monstermandag-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Med komikern Dilan Apak, manusförfattaren Björn Edgren och journalisten Maja Aase. Programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 29 augusti 2025Dilan Apak - Äntligen får kvinnor vara inkompetenta på jobbet! Björn Edgren - Jag vet varför stark mat är så hett!Maja Aase - Nummer två är nummer ett Programmet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Märta MyrstenerTekniker: Fabian BegnertMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi fyller sommaren med sol och snygga män. Borde vi gå en kurs i att bajsa rätt? Pernilla rockar en gul bikini och är för bkyg för att hälsa på Will Farell. Tänk om vi fick 24 timmar som 30-åring igen. Robert Gustavssons får sitt begravningstal. Kvinnor föredrar mjuka killmagar (utom Pernilla). Och varför blir vissa barn populära? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Helena Kopp Kallner, överläkare på Danderyds sjukhus kvinnoklinik, menar att kvinnor inte behöver blöda. Kopp Kallner berättar varför hon är skeptisk till resonemanget om att det naturliga alltid skulle vara det bästa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Männen är gigantiska, har klor – och är gärna flera hundra år gamla. Ellinor Skagegård djupdyker i den växande genren romantasy och får syn på en dold sida av den kvinnliga sexualiteten.

De manliga kollegorna vägrar patrullera med dem och de får hatbrev. I flera år fryser facket ut Frida, Inger och de andra första kvinnliga poliserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De har gått mer än 60 år sen de blev några av Sveriges första kvinnliga poliser. Men nu berättar de vad de utsattes för. Kampanjen för att få dem att sluta drevs av både kollegor och fack. Utfrysningen och mobbingen fick många kvinnor att sluta som poliser. Andra tvingades ta av sig uniformen och övergå till kontorstjänst. Jakob Odelstad har mött Frida och Inger som blev vänner när de båda kämpade för rätten att få vara kvinna och polis.Medverkande: Inger Johansson, polisIngegerd ”Frida” Fridh, polisRagnar Andersson, polisJohanna Dahlgren, har skrivit avhandling om motståndet av kvinnliga poliser, Umeå UniversitetDokumentären är gjord 2025.Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Ola Hemström

Maja Ivarsson testas i vardagsfilosofiska rummet. Måshat i Skottland möter måslove i Malmö. Siri har dykt ner i självhjälpsböcker som riktar sig mot kvinnor, och dejtingappstips från en kändis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag får Emilia ett brev. Innehållet är så obehagligt att det ska påverka henne under lång tid framåt. Och det ska visa sig att hon inte är ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I juni 2023 kommer en ung kvinna till polisen med ett brev. Innehållet är ett brev med snuskiga fantasier och texten är riktad direkt till henne. I brevet har brevskrivaren bifogat porrbilder klippta ur en porrtidning.Under decennier har porrbrevskrivaren gäckat polisen. Han har genom åren skickat sina snuskiga brev till kvinnor som på olika sätt varit aktiva inom olika frikyrkliga samfund. Kvinnorna har han hittat i tidningar och på nätet. Bekräftade fall finns så långt tillbaka som 1997 men troligtvis går brottsligheten ännu längre tillbaka. Men vem han är har förblivit en gåta. Tills alldeles nyligen.Viktig pusselbit saknasMen även om porrbrevskrivaren till slut åker fast har polisen missat en viktig pusselbit menar tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström.– Här hade man ett helt smörgåsbord att lära sig av, men det har man missat.Bosse Åström menar att polisen låtit mannen komma undan alldeles för enkelt i förhören.– De berörda kvinnorna har ju inte fått berätta om sin upplevelse för honom under rättegången men det hade man kunnat tillgodose under förhören om man hade gjort det här rätt från början.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om porrbrevskrivaren som i åratal trakasserat frikyrkliga kvinnor. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, kommenterar utredningen.Producent: Rasmus BjöreSlutmix: Magnus Kjellsson

Lena, Kajsa och Eva fick ADHD diagnoser sent i livet. Det har förklarat en del av kaoset de känt, både inuti och utanpå. Men vad händer nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Äldre kvinnor med ADHD, vi har ju aldrig funnits. Man tänker mest på studsande killar, säger Kajsa.Eva är förvånad över att hon snart fyller sjuttio, så gammal trodde hon inte att hon skulle bli när hon var yngre. Hon har läst två långa utbildningar men trivdes bäst när hon arbetade skyddad bakom en glasruta i Stockholms tunnelbana.Lena hade nästan gett upp om att knyta nära relationer, eftersom det oftast brukar gå åt skogen. Men så hittade hon en samtalsgrupp med andra som vet hur det känns när inget blir som man tänkt sig. Där får Lena finnas till.Kajsa har sökt de starka känslorna och upplevt både det ena och det andra ute i världen. Nu är det största äventyret att genomföra en flytt mellan två kvarter i Norrköping.Det finns ganska lite kunskap om äldre med ADHD men mindre än en halv procent av svenskar över 65 år har fått diagnosen. Högst sannolikt har många fler diagnosen säger Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).Medverkande: Kajsa Edman, Eva Nysäter, Lena RenmanEtt program av Kicki MöllerProducent: Anna FreySlutmix: Christian Jangegård och André LjungbergProgrammet är gjort 2025.

Lena Andersson är författare, krönikör, journalist och aktuell med nya boken Män och kvinnor. Lena har skrivit flertalet böcker om det svenska folkhemmet, liberalism och religion och skriver bland annat för Svenska Dagbladet och Fokus. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 15 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Wikblad som Tjorven, David tar i tunga ämnen och Frankrike blir utan porr Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Edgelorden David Druid är igång igen. Matilda Rånge från P3 Nyheter rapporterar om Gretas båt som bordats – och klassens mus, sl*mpa och f*ckboy. Kvinnor fiser i jämställdhetens namn. Linneas tammås Måzart. Minns du porrvideobutikerna? P3:s techreporter Evelina Galli berättar varför Pornhub nu försvinner från Frankrike. Ett sommar-måste i Sverige: Bada i E. coli. Är svanar det värsta djuret? David rapporterar om att blippen äntligen kommit till Uppsala. Vi snackar om Intervision – Rysslands svar på Eurovision – som nu återuppstår. Linnea har span på expansiva arten som tar över våra ängar. Och så har vi självaste Carl Bildt i studion! Vi pratar om bland annat Trumps första 140 dagar vid makten, kriget i Ukraina och Greta Thunbergs färd mot Gaza.Tidpunkter i avsnittet:14:45 Nyhetsfördjupning: Gretas fartyg bordat20:00 Pornhub borta i Frankrike43:59 Nyhetsfördjupning: Klassens mus, sl*mpa och f*ckboy1:15:10 Carl BildtKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Kvinnor beklagar sig ofta över att de får göra allt osynligt arbete i hemmet – och när Josefin de Gregorio utsätter sin make för ”barntestet” faller han dit. Men är det männens fel att kvinnorna styr i hemmet?

Jämställdhetsministern intervjuad i Kvartal Idag. Tidigare Volkswagenchefer döms efter “dieselgate”. Över 3 000 får gå från Volvo Cars. Katastrofläkaren: “Ohållbart” att använda 7 oktober som skäl för attackerna i Gaza. Integrationsministern: “Nu ska vi tala öppet om islamistiska krafter.” Och kan en mangaprofetia förklara Japans turismtapp? Programledare: Magnus Thorén.

Mathilda Åkerlund är internetforskare och ska fokusera på incels i ett nytt projekt - hur de organiserar de sig och hur deras kvinnohat ser ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mathilda Åkerlund har nyligen börjat forska i projektet ”Män som hatar kvinnor online” vid Göteborgs universitet. Hon ska fokusera på hur incels organiserar sig, deras kvinnohat, och hur samhället ser på dem.Men det är ett svårt område att forska om, eftersom de som skriver på olika incelforum vill vara anonyma, och använder sig av en massa kodspråk och sätt att skriva om sitt kvinnohat så att utomstående inte ska förstå. Kvinnor kallas ofta för foids eller femoids, det används liknelser om piller i olika färger och en hel del annat - som ett eget språk.Tidigare har Mathilda Åkerlund forskat om högerextremism på nätet och hon är internetforskare som också har en sociologisk bakgrund.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Under Paris modevecka klädde Saint Laurent sina modeller i kostym, slips och klackar. Looken var en homage till märkets grundare Yves Saint Laurent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman hur det gick till när Yves Saint Laurent startade sitt eget modehus 1962 och hur han revolutionerade modet genom att en tid senare lansera kostymer för kvinnor – en stil som syns lite extra i modebilden just nu.

Slipsen syns just nu på många kvinnor i sociala medier och på röda mattan. Tillsammans med modeskribenten Fanny Ekstrand tar vi pulsen på trenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med modeskribenten och poddaren Fanny Ekstrand om hennes starka relation till slipsen, varför vi ser så många slipsar på kvinnor just nu och varför Fanny nekades inträde till en exklusiv medlemsklubb just för att hon bar slips.

1 april. Utifrån Lena Anderssons nya roman ”Män och kvinnor” pratar Mattias Svensson med författaren om teman från boken som är talande för ”en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i”. Bland annat om islamism, västerlandet och tillståndet i akademin.