Podcasts about kvinnor

"Därför är kvinnor orsaken till alla samhällets problem". Det var rubriken på ett studiosamtal på den högerextrema och konspirationsteoretiska sajten Frihetsnytt. Det låter närmast parodiskt men i det nära en timme långa avsnittet blir det tydligt att de faktiskt menar allvar. Feminismen, menar programledaren, är en ideologi som har som syfte att destabilisera samhället. Inslaget i Frihetsnytt är bara ett exempel på kvinnohatets närvaro och betydelse i högerextrem opinionsbildning och ideologi. Men inte bara där. Det spelar lika stor roll i angränsande politiska miljöer som manosfären, de konservativa delarna av ytterhögern och bland de som bedriver politik eller missionerar utifrån konservativa religiösa övertygelser.  I veckan släppte Expo en rapport, Män som hatar kvinnor, om just detta. Hur närvarande är kvinnohatet i våldsbejakande extremistmiljöer? Hur samverkar ytterhögern, manosfären och religiöst motiverade extremister kring kvinnosaksfrågan? Och hur hotar den samtida misogynin demokratin? Gäster i studion är Daniel Poohl, Expos vd och redaktör till den nya rapporten, samt Myra Åhbeck Öhrman, frilansjournalist och rapportens författare. Programledare: Anna Fröjd --- Ställ en fråga till oss! Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: Myra Åhbeck Öhrman: Misogynin mobiliserar extremister (2026): https://expo.se/kommentar/kvinnohat-spelar-en-central-roll-i-extremistiska-miljoer/  Expo guidar: Fem centrala idéer inom manosfären (Frida Dunell, 2025): https://expo.se/guide/expo-guidar-fem-centrala-ideer-inom-manosfaren/  Gigachad eller incel – så fungerar manosfären (Frida Dunell, 2025): https://expo.se/fordjupning/gigachad-eller-incel-sa-fungerar-manosfaren/  Daniel Poohl: Hatet har blivit vardag – våldet nästa steg (2025): https://expo.se/analys/hatet-har-blivit-vardag-valdet-nasta-steg/  Fascistisk självförbättring (Myra Åhbeck Öhrman, 2024): https://expo.se/fordjupning/fascistisk-sjalvforbattring/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

I del 2 med Professor Maria Strömme riktar vi fokuset mot vetenskapen bakom ett längre, friskare och starkare liv. Varför har evolutionen egentligen slutat bry sig om oss efter 30? Kan träning fungera som ett läkemedel? Och finns det redan idag behandlingar som skulle kunna förlänga människans livslängd avsevärt?Maria förklarar hur högintensiv träning stimulerar hjärnans nybildning av nervceller, varför lågintensiv träning bygger kroppens energifabriker och hur periodisk fasta kan aktivera kroppens egna städprocesser. Vi pratar också om mTOR – ett av kroppens viktigaste system för åldrande – och det omtalade läkemedlet Rapamycin som i studier visat stor potential för ökad livslängd.Dessutom avslöjar Maria hur blodsockret påverkar våra gener, varför fibrer kan vara ett av de enklaste biohacken för bättre hälsa och hur missförstånd kring östrogenbehandling har påverkat miljontals kvinnor i klimakteriet. Hon riktar även kritik mot dagens sjukvård och menar att vi måste gå från att behandla sjukdomar till att förebygga dem långt innan de uppstår.Vi pratar också om varför blodprover inte alltid berättar hela sanningen, hur vagusnerven kan hjälpa oss att hantera stress, varför ensamhet är en av våra största hälsorisker och hur en varierad kost med många olika växter kan stärka både tarmflora och immunförsvar.Ett fullmatat avsnitt om longevity, biohacking och framtidens hälsa – med konkreta råd som kan hjälpa dig att må bättre redan idag.Läs mer om Maria här Lyssna på första avsnittet med Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar kring Michio Kakus tankar kring världen

Författaren Katarina Wennstam grottar ner sig i historier om kvinnor som levde i seriemördarens Jack The Rippers London, om systraskap som överlevnadsstrategi och om de gamla kärleksbreven hon plockar fram för att få hjärtat att bulta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ann Heberlein är filosof, författare och doktor i etik. Hon har tidigare varit medlem i Feministiskt initiativ och Moderaterna. Ann har skrivit för Ledarsidorna och Nyheter Idag men skriver idag för bland annat vänstertidningen Flamman. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ann Heberlein är filosof, författare och doktor i etik. Hon har tidigare varit medlem i Feministiskt initiativ och Moderaterna. Ann har skrivit för Ledarsidorna och Nyheter Idag men skriver idag för bland annat vänstertidningen Flamman. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08:00

I veckans avsnitt: ✔ Så går VM-sponsorerna tillväga för att vinna fansens hjärtan. ✔ Redaktionen väljer bästa sponsorcasen inför fotbolls-VM. ✔ Varför tror varumärkena att kvinnor hatar fotboll? ✔ Redaktionen ringer upp regiontoppen Axel Conradi, rösten bakom Moderaternas nya vallåt. ✔ Så hjälper vallåtar partierna att hålla lågan uppe under valrörelsen. Medverkande: Amanda Törner, Alicia Price och Samuel Eriksson. Producent: Julia Siwertz. Ansvarig utgivare: Andreas Rågsjö Thorell. Podden görs av: Resumé och Bonnier News.

Saker som är okej för kvinnor att säga men inte män, ja det grottar Jonas Nilsson i. Hasse Brontén har hittat det töntigaste en man kan göra och Svea Sigmond får äntligen avslöja var hon befinner sig och vad hon gör där.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.

Säsong tre är här! Äntligen dags för en ny säsong, som vi har längtat. I första avsnittet träffar vi Martin Melin, polis och liberal riksdagsledamot med 35 års erfarenhet av att möta våld, utsatthet och brottslighet på nära håll. I det här avsnittet pratar vi om vad som krävs för att kvinnor ska få den frihet och trygghet som är deras rätt varje dag, året runt. Vi ställer oss bland annat en av vår tids mest angelägna frågor: Hur stoppar vi farliga män innan fler kvinnor mördas?Vi pratar om mäns våld mot kvinnor både nationellt och här i Jönköpings län. Om morden som skedde i anslutning till julhelgerna, om hur farliga män kan gå under radarn och om vad som krävs för att samhället ska agera tidigare. Martin berättar också vad det innebär att ”ha en snutblick” och varför han menar att det får vara sluttramsat nu.På plats i studion förutom Martin är Jimmy Ekström, regionråd i Jönköpings län och Elisabeth Karlquist, ledamot i Individ- och familjeomsorgsnämnden i Jönköpings kommun. Programledare; Angela Hafström, ordförande Liberala Kvinnor i Jönköpings län.Det här avsnittet spelades in i anslutning till internationella kvinnodagen 8/3. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anitha Clemence är tillbaka i podden! Aktuell med sin roman “Singelevangeliet” som skildrar singellivet som 40 +. Vi pratar om att bli singel igen efter 40. Att börja dejta och upptäcka hur jag-svag man är. Hur ser egentligen dejtingkulturen ut 2026? Hur påverkas vi av det enorma utbudet? Finns ens mr. right eller är han bara en social konstruktion? Var går gränsen mellan bekräftelse, förtroende och beroende? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12.00

Susanna Birgersson är bland annat skribent på Göteborgspostens ledarsida och skrev nyligen en text om att unga kvinnor mår dåligt och röstar vänster. Det har talats väldigt mycket om unga mäns röstande och att de röstar mer åt höger. Mindre uppmärksammat är att kvinnor i många länder röstar långt till vänster och att det har bildats ett politiskt könsgap. Vad beror det på? När började det? Och vad innebär det för politiken ifall män och kvinnor politiskt ser på världen så olika?Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion som är oberoende liberal.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liv har läst boken Mina kvinnor, min storfamilj – om Sonja Åkessons tid i ett dysfunktionellt kollektiv. Resultatet är ett avsnitt som rymmer hela En varg söker sin pods DNA.Prenumerera på www.underproduktion.se/envargsokersinpod

Halva befolkningen ska genomgå klimakteriet om de inte redan gjort det, men många upplever fortfarande att det är svårt att få hjälp med symptomen via den allmänna vården. En del får så mycket symptom att det påverkar deras arbetsförmåga. Kan arbetsgivarna göra något för att underlätta situationen för anställda i klimakteriet? Johanna Hjulfors, hälsovårdare och personlig tränare med inriktning på kvinnohälsa diskuterar med Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa och journalisten Louise Bergman. Erika Rönngård leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Sara Recabarren är författare och journalist, främst på TV4:s Kalla Fakta där hon var redaktör mellan 2019 och 2023. Hon har hittills gett ut fyra böcker. Bland annat Irans döttrar som med avstamp i hennes uppväxt i Iran skildrar kvinnornas liv efter revolutionen 1979, samt Gisslan i Iran som är skriven tillsammans med Johan Floderus och skildrar hans tid i den islamiska regimens fångenskap. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnor kan. Men kan de rösta höger? Vi går igenom Tidösidans könsproblematik och ställer frågorna: vad görs och hur görs det och räcker det som görs? Plus: varför säger partiledarna plötsligt nej till grejer, varför anklagar alla SD för fusk i riksdagen och varför flirtar Magdalena Andersson och Ebba Busch öppet? Experter: My Rohwedder och Olof Svensson. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sara Recabarren är författare och journalist, främst på TV4:s Kalla Fakta där hon var redaktör mellan 2019 och 2023. Hon har hittills gett ut fyra böcker. Bland annat Irans döttrar som med avstamp i hennes uppväxt i Iran skildrar kvinnornas liv efter revolutionen 1979, samt Gisslan i Iran som är skriven tillsammans med Johan Floderus och skildrar hans tid i den islamiska regimens fångenskap. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Omsorg och moderlighet värderas högt när vi tänker på barn, men hur är det med samhället? Eva-Lotta Hultén hittar radikal potential i skönlitteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under ett krig för länge sedan dödades alla män och när det bergiga området strax därpå skars av från omvärlden av ett jordskred lämnades kvinnorna att ensamma bygga upp nationen igen. Som genom ett mirakel uppstod en mutation hos en av dem, som gjorde att hon kunde föröka sig utan inblandning av någon man. Från henne härstammar nu landets hela befolkning, som uteslutande består av kvinnor förmögna till självbefruktning.Tre unga, amerikanska män får höra talas om det avskilda riket och lyckas ta sig dit med flygplan. Ett för utopigenren typiskt upplägg som ger författaren Charlotte Perkins Gilman chans att i skönlitterär dräkt presentera ett idealsamhälle: ett land där kultur och samhällsstruktur helt skiljer sig från det vi tar för givet.Boken ”Kvinnoland” skrevs 1915 och hör, som många av dåtidens utopiskildringar, hemma i den socialistiska traditionen med sin betoning på gemenskap, solidaritet och jämlikhet. Men den anknyter också till den mindre omfattande feministiska utopitraditionen, och det som gör den verkligt originell är hur den lyfter fram moderskapet som något heligt. Kvinnan ska inte frigöras genom att slippa ta hand om sina barn – och inte heller genom att slippa allt samhällsansvar – utan genom att omsorgen om barnen lyfts fram som samhällets högsta uppgift. Bokens berättarjag Van noterar skillnaden mot hur föräldrarollen gestaltar sig i dåtidens USA. I hans hemland bryr sig varje mor mest bara om sitt eget barn men i det rike han nu hamnat är alla invånare engagerade i alla barn och jobbar tillsammans för deras väl.Perkins Gilman tycks både anknyta till och polemisera mot Ellen Keys idéer om moderlighet. De var samtida med varandra och framhåller båda hur viktigt värnandet om barnet är, för dess egen skull och för att forma ett gott samhälle. Men Key var särartsfeminist. Rösträtt åt alla kvinnor, javisst, men bara barnfria kvinnor eller de vars barn vuxit upp skulle ställa sina speciella kvinnliga krafter till samhällets förfogande. Andra har kallat dessa ståndpunkter för ”samhällsmoderlighet”.Var finns samhällsmoderligheten idag, när unga kvinnor drömmer om att bli hemmafruar och ”momfluencers” som lever på reklamintäkter för att blotta sig själva och sina familjer för alla som vill titta? Det går sannerligen att ha synpunkter på vad det gör med relationen mellan förälder och barn, och hur exponeringen påverkar de små. Men ta bort kameran ur ekvationen så har företeelsen likheter med det Ellen Key förespråkade för kvinnor som hade yngre barn: ett engagemang helt vigt åt familjelivet. I den tidskrift som Charlotte Perkins Gilman drev och själv skrev alla texter till, kommenterar hon Keys ”Barnets århundrade” i följande ordalag:Kvinnor förändras som människor: de är inte längre bara en sak – kvinnor, mödrar och ingenting annat […], de är också personer av vitt skilda slag, med intressen och förmågor som gör dem lämpade för att delta i samhället på många sätt.”Hennes egen samhällsmoderlighet var radikal. Hon visade fram kvinnor som fullt kapabla att ta ledarroller, driva och utveckla ett samhälle och klara såväl intellektuella uppgifter som hårt kroppsarbete, även som mödrar. Det var en moderlighet som lika gärna kan utövas av män: ett sätt att förhålla sig till vad som är verkligt viktigt.När jag själv var höggravid med mitt första barn fick jag från flera kvinnor höra att jag skulle komma att gå in i en bebisbubbla. Världen därutanför skulle bli mindre viktig. Jag protesterade: omvärlden hade blivit viktigare för mig när jag blev gravid och jag trodde inte att det skulle förändras av att barnet föddes.Både de andra kvinnorna och jag själv fick rätt. Jag blev mer påverkad av alla nyheter som kunde innebära fara för mitt eget och alla andras barn. Men jag fick lägre förmåga att delta i världen under ett antal år. Bubblan var inget jag valde utan en effekt av bristande tid och energi. Det var heller inte bara min egen ork jag fick kämpa med. Starka kommersiella krafter vill få oss att tro att ett gott föräldraskap i första hand är en prylsport som kräver stora inkomster. Det individualistiska idealet säger oss samtidigt att vår främsta plikt är att lägga mycket tid på att våra barn ska bli framgångsrika: ekonomiskt, musikaliskt, idrottsligt. Mina ambitioner fanns emellertid kvar. Jag ville påverka världen och jag ville att mina barn skulle se mig påverka världen – för att förstå att det går och att man bör.Medan barnen i de tre unga männens USA växer upp i relativt slutna familjer där man gör allt för att avskärma dem från en omvärld som ses som farlig, lärs barnen i Kvinnoland redan från början att vara delaktiga och att ta ansvar för samhället. Läraren Somel förklarar att de under sin utbildning lär sig att älska intellektuella utmaningar, vilket förvirrar berättarjaget Van. Vad gör lärandet för nytta om eleverna tycker om att lära? Det blir tydligt att han fostrats i ett inlärningssystem där lydnad och underkastelse är viktiga mål i sig för skolan. Det ska helt enkelt vara tråkigt att lära. I det avskilda landet bland bergen är målet utöver kunskap i stället självständighet, solidaritet och gemenskap och både kropp och intellekt ska stimuleras. Man eftersträvar visdom och en handlingsförmåga som brukas för det gemensamma bästa.”Kvinnoland” kan ses som en stridsskrift för omsorgens centrala roll för ett gott liv. Att ge omsorg betraktas som samhällets viktigaste uppgift och ett privilegium som också ger en stark livstillfredsställelse. Detta är ett exempel på det som filosofen Kate Soper kallar ”alternativ hedonism”: ett begrepp för nya vägar till självförverkligande och lycka. Den alternativa hedonismen handlar om ett skifte bort från destruktiv överkonsumtion och statusjakt, till en strävan efter tillräcklighet och en tillfredsställelse som kan uppnås inom planetens gränser.Jag minns mitt ändlösa vankande runt i huset med en kolikbebis i sele på magen och en frustrerad treåring i hasorna. På samma gång utmattad och färdig att explodera – av frustration och av kärlek. Jag kände mig söndertrasad av den smärta mitt minsta barn upplevde och den längtan som jag inte förmådde svara mot hos mitt äldre barn.Det finns ingen självklar samhällslösning på sådana dilemman. Inte heller något personligt förhållningssätt som på ett enkelt sätt kan ta udden av det känslomässiga kaos det innebär att vara förälder. Det är helt enkelt ofta svårt att njuta av privilegiet att få ge omsorg. Charlotte Perkins Gilman drabbades själv av förlossningsdepression och lämnade senare sin enda dotter hos sin exman och hans nya hustru. Men jag undrar vad som skulle kunna hända om vi lät moderlighet bli den ledande politiska princip som vi inrättade samhället som helhet efter. Eller om vi började se den mänskliga tillväxt som omsorgen syftar till som ens hälften så viktig som den ekonomiska tillväxt som vi ständigt curlar och daltar med.Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturCharlotte Perkins Gilman: Kvinnoland. Översättning Emilia Fjeld, Ovipositor Press 2022Charlotte Perkins Gilman: Families, marriages and children, redaktör Michael R. Hill, Routledge 2017Ellen Key: Barnets århundrade. Skriftserien, Bildningsförlaget 2011Ellen Key: Missbrukad kvinnokraft och naturenliga arbetsområden för kvinnan. Bonniers 1914Kate Soper: ”The Mainstreaming of Counter-Consumerist Concern” i The Politics and Pleasures of Consuming Differently, Palgrave Mcmillan, 2008

I det här avsnittet lyfter Hanna en sorg som bärs av så många kvinnor, men som sällan får ett namn.Studier visar att en majoritet av kvinnor aldrig eller sällan upplever tillfredsställande sex — ändå pratar vi inte om det. Inte om frånvaron av njutning, inte om kroppen som stängt av, inte om att ligga bredvid någon man älskar och känna sig ensam.Hanna går igenom fyra sorger som ofta bärs i tystnad: kroppen som en dag stängde av, att aldrig ha känt verklig tillfredsställelse, att älska sin partner men inte vilja ha sex — och sorgen efter en sexualitet som togs ifrån en.Det handlar om skam, om att ha lärt sig att prestera snarare än att känna, och om att aldrig ha fått frågan: vad vill duegentligen känna?Avsnittet avslutas med en inbjudan att inte lösa sorgen direkt — utan först låta den synas. Och ett hopp om att vägen tillbaka till kroppen, till njutningen och till sig själv faktiskt finns.Kursen Tillbaka till kroppen: https://www.pleasurehabits.se/tillbaka-till-kroppenKURS: BLOOM, start 17 maj: https://www.pleasurehabits.se/BLOOM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Våran pojke av Mikael Yvesand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarjuryn ger sig in i den fjärde och sista romanen, ”Våran pojke” av Mikael Yvesand, en skildring av en ensam och vilsen pojke, Johan, som hamnar mer och mer utanför. Lyssnarjuryn blir betagna av språket. Och trots olikheterna - och trots att han mördar - känner de att de kunde ha varit den där lille pojken.För 33:e gången i ordningen väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris.Årets nominerade romaner: ”17 juni” av Alex Schulman, ”Förlorad mark” av Frans Wachtmeister, ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” av Monika Fagerholm och ”Våran pojke” av Mikael Yvesand.Lyssnarjuryn 2026 är: Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Våran pojke är sist ut i Romanprisveckan, och fyra böcker blir två när lyssnarjuryn röstar fram årets finalister! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi närmar oss slutet av Romanprisveckan! Idag diskuterar lyssnarjuryn Mikael Yvesands roman ”Våran pojke”. Den handlar om Johan, som växer upp i namnlös svensk stad på 90-talet. Han är ensam. Mer och mer förlorar han kontakt med omvärlden, tills han en dag mördar två människor.Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg håller i samtalen med Lyssnarjuryn som består av Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén. Producent är Anna Tullberg.FINAL I ROMANPRISVECKANAlex Schulmans ”17 juni”, Frans Wachtmeisters ”Förlorad mark”, Monika Fagerholms ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” och Mikael Yvesands ”Våran pojke” är lästa och färdigdiskuterade. Vissa i juryn är säkra på vilken bok de vill ska vinna – andra måste fundera.Nu sker röstningen: fyra romaner blir två. Imorgon avslöjas vem som vinner Sveriges Radios romanpris 2026!Programledare: Saman BakhtiariProducent: Sara Ek

I det här kunskapsavsnittet i valspecialen tittar vi på arbetsmarknaden – och på hur arbete, arbetslöshet och inkomst hänger ihop med jämställdhet.Vem arbetar?Vem arbetar heltid?Och vem står utanför?Vi går igenom centrala mönster i svensk arbetsmarknad, som deltidsarbete, könsuppdelade yrken och skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda.En viktig del i avsnittet är skillnaden mellan lön och arbetsinkomst.Kvinnor tjänar i genomsnitt omkring 90 procent av männens lön – men deras faktiska arbetsinkomst är cirka 78 procent av männens.Det visar att ekonomiska skillnader inte bara handlar om lön per timme, utan också om möjligheten att arbeta – och hur mycket man faktiskt kan arbeta över tid.Avsnittet ger en faktagrund inför intervjuerna med partiledarna, där fokus ligger på en central fråga:Hur kan politiken minska skillnaderna i arbetsinkomst mellan kvinnor och män? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Döda trakten/Kvinnor i revolt av Monika Fagerholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarjuryn tar sig vidare, nu till Finland, 1970-talet och Monika Fagerholms ”Döda trakten"/Kvinnor i revolt”, om en ung kvinnas vuxenblivande och längtan efter att bli författare. Lyssnarjuryn fascineras av språket, men upptäcker också ett djupt generationsgap.Årets nominerade romaner: ”17 juni” av Alex Schulman, ”Förlorad mark” av Frans Wachtmeister, ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” av Monika Fagerholm och ”Våran pojke” av Mikael Yvesand.Lyssnarjuryn 2026 är: Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Lyssnarjuryn har diskuterat två nominerade romaner, två återstår det har blivit dags för Döda trakten/Kvinnor i revolt av Monika Fagerholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Lyssnarjuryns bokhögar med nominerade romaner är Alex Schulmans ”17 juni” och Frans Wachtmeisters ”Förlorad mark” avklarade och i dag tar de sig an Monika Fagerholms roman som är en mångbottnad historia med ett fascinerande språk. Romanens huvudperson, Alice, är en ung kvinna som lämnar landsbygden för att flytta till sin pappa och hans nya familj i en förort till Helsingfors. Där blir det läsning och skrivande, kultur, studier, fester, nya vänner och pojkvänner – livet öppnar sig.Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg håller i samtalen med Lyssnarjuryn som består av Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén. Producent är Anna Tullberg. I morgon torsdag diskuterar de den fjärde och sista nominerade romanen, ”Våran pojke” av Mikael Yvesand. Och! Det börjar att dra ihop sig i morgon ska Lyssnarjuryn också besluta vilka två romaner som går till Romanpris-finalen!LÄSANDE, KREATIVITET OCH SKRIVANDEI dagens nominerade roman, Monika Fagerholms "Döda trakten/Kvinnor i revolt" är huvudpersonen Alice 18 år ung, hon har börjat att skriva, kanske kan hon bli författare. Henne styvmor Siri ger henne böcker som betytt mycket för henne och för Alice blir läsandet också en av vägarna in i skrivandet. Så, vad kan det egna läsandet ha för betydelse för en författare? Vad inspirerar och finns det böcker som stjälper mer än hjälper? Författarna Lina Wolff och Niklas Rådström är med i P1 Kultur för att berätta om vad och hur de läser, vilken betydelse har det för deras författarskap?Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Förlorad mark av Frans Wachtmeister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarjuryn beger sig till Japan och Tokyo i Frans Wachtmeisters roman ”Förlorad mark”, om en man som faller allt djupare. Några av dem har känt ett motstånd att börja läsa just den här romanen, för att de inte gillade bokens omslag. En annan uppskattar bokens papperskvalitet. Men alla lär de sig mer om - och förundras av - japansk kultur. Och så blir de lite äcklade.För 33:e gången i ordningen väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris.Årets nominerade romaner: ”17 juni” av Alex Schulman, ”Förlorad mark” av Frans Wachtmeister, ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” av Monika Fagerholm och ”Våran pojke” av Mikael Yvesand.Lyssnarjuryn 2026 är: Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Erik Wirhester la upp en video om män och kvinnor på Instagram, som jag delade och sågade, hårt. Trots detta skrev Erik ett ganska trevligt meddelande till mig, som ledde till att jag bjöd in honom till podden! Ett mycket intressant samtal, om jag får säga det själv! Hoppas ni gillar det!Avsnittet finns även i videoformat: https://www.youtube.com/watch?v=y0NdV7kC-uE Vill du ge en donation till podden? Swisha 123 692 05 24 Stort tack! ---

Romanprisveckan fortsätter! Idag diskuterar lyssnarjuryn Förlorad mark och författaren berättar om sin pappas synpunkter på bokens sexscen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är romanprisveckans andra dag, och lyssnarjuryn tar sig an Frans Wachtmeisters nominerade roman ”Förlorad mark”.”Förlorad mark” handlar om en svensk man i Tokyo. Tillvaron går utför: det har tagit slut med den japanska flickvännen, och chefen antyder att han snart kommer få sparken. Förlorar han jobbet riskerar han att tvingas lämna Japan. Klyftan mellan bokens huvudperson och Japan blir allt djupare.Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg håller i samtalen med lyssnarjuryn, som består av Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén. Producent är Anna Tullberg.Och i morgon onsdag diskuterar juryn den tredje nominerade romanen, ”Döda trakten/Kvinnor i Revolt” av Monika Fagerholm!DEN MANLIGA LÄSKRISEN – HUR STOR ROLL SPELAR IDENFIKATION?Unikt för årets Romanpris är att tre av fyra nominerade är män. Samtidigt pratas det ofta om en manlig läskris på kultursidorna.P1 Kultur gästas av författaren Mattias Timander, som för två år sedan debuterade med romanen ”Din vilja sitter i skogen” – om en ung man som upptäcker litteraturen. Mattias Timander berättar hur han själv hittade litteraturen, och delar sina tankar om den manliga läskrisen. Varför är det viktigt att få killar att läsa mer? Är det ens viktigt?Och hur stor del spelar identifikation för att bli intresserad av böcker? P1 Kulturs Helene Alm ringer upp 19-årige Herman Göransson, som varit med i det resande projektet ”EPA Book Club” – en bokklubb för ungdomar som gillar fordon, moppar och EPA. Hur har det påverkat 19-åringens läsande?Programledare: Saman BakhtiariProducent: Sara Ek

Fler krav på att betala tillbaka barnbidrag för att familjer bor utomlands / Vänsterpartiet kräver att få vara med i en regering efter valet / Bedragare lyckas sämre med att lura folk på pengar / Kvinnor och äldre är mer i naturen än män och yngre Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar 17 juni av Alex Schulman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarjuryn sätter sig i studion för första gången, för samtalet om den första romanen, ”17 juni” av Alex Schulman. De fem utvalda lyssnarna har aldrig träffats förut, så allt är lite nervöst och mycket ovant. Det visar sig att några i juryn har lite svårt att komma förbi den kända författaren, som även är krönikör och poddare, medan andra snabbt blir förtjusta.För 33:e gången i ordningen väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris.Årets nominerade romaner: ”17 juni” av Alex Schulman, ”Förlorad mark” av Frans Wachtmeister, ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” av Monika Fagerholm och ”Våran pojke” av Mikael Yvesand.Lyssnarjuryn 2026 är: Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Lyssnarjuryn är redo! Nu börjar diskussionerna om vilken författare och bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris 2026! Och så får ni träffa den nominerade författaren Alex Schulman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu väntar fyra dagars boksamtal där den femhövdade Lyssnarjuryns kloka analyser, känslofyllda utrop och slipade argument ska resultera i en vinnare av Sveriges Radios Romanpris 2026. På fredag får vi veta vilken av de fyra nominerade romanerna som de vill tilldela året pris – idag diskuteras ”17 juni” av Alex Schulman, på tisdag ”Förlorad mark” av Frans Wachtmeister, på onsdag ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” av Monika Fagerholm och slutligen på torsdag ”Våran pojke” av Mikael Yvesand. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg håller i samtalen med Lyssnarjuryn som består av Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén. Producent är Anna Tullberg.I dagens program hör vi Alex Schulman berätta för P1 Kulturs reporter Sara Ek om sitt författarskap och Lina Kalmteg som vägleder oss in i det första samtalet om romanen ”17 juni”.Var med från starten! All makt åt Lyssnarjuryn!BARBRO LINDGREN OM NATTEN SOM NÄRMAR SIGFörfattaren Barbro Lindgren har skrivit odödliga verk om Loranga, Masarin och Dartanjang, Sparvel, Max, Vilda bebin, grisen Benny, trilogin "Jättehemligt", "Världshemligt och "Bladen brinner" – och många, många fler klassiker som älskats av både barn och vuxna i generationer. Hon har också skrivit renodlade vuxenböcker och i dagarna gavs "Nu kommer natten" ut, en bok om barndomen, men också om barnen, barnbarnen och hur hon vill att henne begravning ska bli. Lisa Bergström har pratat med Barbro Lindgren.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Här är Veckans Onödiga Vetande (VOV) från avsnitt 303 den 9 april.   Hur har kvinnliga tränare lyckats i Elitloppet? Ola har grävt i Elitloppsstatistiken.   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Programledare: Ola Lernå och Markus Myron

Det är dags för kvinnorna att återta köket! Amanda har drabbats av nya insikter på hemmaplan kopplade till jämställdhet och varför det fått henne att tappa lusten till matlagning. Hannahs minne av en svartsjuk man väcker frågor om vilka bekännelser som måste upp till ytan innan ett par entrar altargången. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriminologen Anders Östlund och polisen Johann Danielsson gästade P3 Krims Fanny Hedenmo och Jenny Hellström på årets Poddfest för att prata om mäns dödliga våld mot kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans podd summerar vi årets Oscargala!Tobias har upplevt grannfejd både på film och hemma.Gabriel är en viktig man i många straighta mäns liv.Urinerar kvinnor och män olika starkt?Till sist listar vi tre Oscarsvinnare vi aldrig glömmer.Nu kör vi!kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt betar vi av många lyssnarfrågor, vår syn på öppna relationer, vissa läkemedels bieffekter, viktresor och hjälpmedel, era analyser av oss och vilka slutsatser ni dragit, kriget i iran och olika åsikter kring det, kommande val i Sverige och att politikerna behöver steppa upp, grabbars prydhet i offentliga duschrum, reflektioner kring gymbeteende, dominanta kvinnor med undergivna män och violations som sker i deras relationer och mycket mer!Livepodd i Göteborg lördagen 4 april!Biljetter via @sdbevents på instagramSupport till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jenny har matat själen med sol, skidor och pistade backar i fjällens vackra landskap. Talang eller inte – känslan av att ha lika bra glid som Frida Karlsson finns ändå där.Victoria har varit på mammografi. Trots tankar om att ”det här kommer aldrig gå” blev besöket en positiv upplevelse, där radiologens trygga bemötande gav både lugn och tacksamhet. Kvinnor!Veckans avsnitt är ett frågespecial där lyssnarfrågorna kretsar kring hållbar nötodling, smarta växtval för små och utsatta ytor, ätbart som ger stor skörd på liten plats samt insynsskydd och planteringar som gynnar pollinatörer.Dessutom pratas det om världsuppfattningar, modet att dela oro och BEtoning i olika smak.Hör gärna av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emelie Rosenqvist om älskare i litteraturen. En norsk skidskytt bekänner sin otrohet. Sverige vinner OS-guld, silver och brons! Hanna stör sig på äckliga medelålders kvinnor. Mannen som inte klipper sig förens Man Utd vinner fem matcher i rad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare: Hanna Hellquist & Samir Yosufi

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas Gür är f.d. journalist, ekonom och företagare. Han har varit pressekreterare på Näringsdepartementet under regeringen Bildt, presschef hos Överbefälhavaren och tjänstgjort som press- och informationsofficer vid den svenska FN-kontingenten i Libanon. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 33 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges kladdigaste, hetaste och tamejfan ljuvligaste podcast flyger fram i helt vanlig ordning med allt gegg du behöver. Denna vecka med novellerna: "Tågresa" samt "Kåta kvinnor". Toppentunnor är bara förnamnet. Bara att dyka rätt in!Vill du stötta podden och ta del av exklusivt material?Gå in på https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek/Jonas & Natalie Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnor upplever sin cykelmiljö på ett annat sätt än män, visar forskning, och i vissa områden blir cyklarna bara stulna. Vi får forskarnas tips på hur fler ändå ska välja att cykla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hör också om utmaningarna i busschaufförernas arbetsmiljö, som kvarstår efter att ha diskuterats i över 60 år. Och hur är det med elbilarna - varför kommer de inte leda till lägre trafikbuller?Lena Nordlund har varit på Sveriges största konferens kring transportforskning, Transportforum i Linköping, där det också lyftes fram visioner om självkörande bilar. Vetenskapsradions transportintresserade reporter Björn Gunér sammanfattar dem och ger en rapport om hur bra det gick för tågen att komma i tid förra året.Medverkande: Malin Henriksson, Anders Genell, Jonna Nyberg, Jens Alm och Jonas Ihlström forskare vid VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut; Mikael Ögren, Göteborgs universitet.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Under julhelgen skedde två uppmärksammade mord på två kvinnor. Ännu en gång anordnas demonstrationer och kravlistor på hur regeringen och rättsväsendet måste skärpa regler, lagar och straff när det gäller mäns våld mot kvinnor. Det har också pratats om hur personer med hög återfallsrisk kan släppas ut tidigare ut fängelse? Och på gränsdragningen mellan fängelse och rättspsykiatrisk vård. Vad är sjukt, egentligen? Ida har dessutom gjort en trip down facebookmessenger-lane och tar upp ditt och datt ifrån en, får man säga det.., guldgruva. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Ångestpodden gästas vi av journalisten och författaren Clara Törnwall.Vid 42 års ålder fick Clara veta att hon är autistisk – efter ett helt liv av ångest, terapi och en ständig känsla av att vara annorlunda, utan att riktigt förstå varför. Vi pratar om Claras uppväxt, maskering, utmattning och lättnaden som kom med att äntligen få ett språk för sitt inre liv.Vi pratar om hur det är att leva med autism som kvinna, varför så många flickor och kvinnor får sin diagnos sent i livet, och vad det gör med självkänslan att hela tiden försöka passa in i ett samhälle byggt för neurotypiska normer. Clara berättar om meltdowns och shutdowns, om sensorisk överbelastning, om skolmiljöer som inte fungerar – och om varför hon hellre pratar om ett annorlundaskap än ett utanförskap.Vi reder också i vanliga myter om autism, varför de lever kvar trots forskning, och vad som faktiskt kan vara positiva sidor med att vara autistisk. Hur förändrades Claras liv efter diagnosen? Vad betyder det att “krympa livet”? Och hur kan ökad förståelse minska både ångest och lidande?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag ska vi ägna oss åt ett litet, men laddat, plagg, förklädet. Som blivit lite av en vattendelare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har länge fungerat som ett okontroversiellt skydd för smuts och stänk på olika arbetsplatser, inte minst på restauranger. Men under senare tid har förkläden även dykt i sociala medier där de bärs av unga kvinnor som lajvar traditionella hemmafruar, ”så kallade ”tradwives”. Kvinnor som sköter för hushållet, medan mannen står för försörjningen.Förklädet har även börjat synas på catwalken. Flera olika modemärken, som The Row, Hermès, Phoebe Philo och Dior har alla lekt med förklädet och dess former, den senaste tidenMen nyligen tog det italienska märket Miu Miu ledningen genom att under sin visning av modet för våren och sommaren 2026 klä alla sina modeller i olika typer av just förkläden.Genom historien har förklädet förekommit i många olika modeller, färger och former, men de har också haft olika funktioner. Reportage med dräkthistorikern Toni Lewenhaupt som berättar om förklädet historia. När förklädet inte gör gästspel på modehusens runways, så hör det oftast hemma i – just det – restaurangköken. Bland skärbrädor, knivar, ugnar och eld driver kocken Niklas Ekstedt flera krogar i Stockholm och har sedan länge varit ögonvittne till förklädets utveckling som statusmarkör. Vi tar också en titt på just det som förklädet ska skydda oss från smutsen. En aktuell utställning i London på kulturcentret Barbican skärskådar den komplicerade relationen mellan just mode och smuts, vi ringer upp curatorn Karen Van Godtsenhoven.

Vill att fler flyttar tillbaka till Syrien. Kvinnor med diagnosen adhd får inte fler problem när dom väntar barn än andra kvinnor. Parasporttävlingen Göteborg Open fyller 40 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.