Podcasts about kvinnor

Under Paris modevecka klädde Saint Laurent sina modeller i kostym, slips och klackar. Looken var en homage till märkets grundare Yves Saint Laurent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman hur det gick till när Yves Saint Laurent startade sitt eget modehus 1962 och hur han revolutionerade modet genom att en tid senare lansera kostymer för kvinnor – en stil som syns lite extra i modebilden just nu.

Vare sig vi bryr oss om hälsa eller prestation behöver vi förstå hur klimakteriet kan påverka arbetet.I detta engagerande och viktiga avsnitt får jag ett engagerande samtal med Monika Björn om kvinnohälsa, klimakteriet och vad arbetsgivare kan göra för att stötta kvinnor i arbetslivet genom denna livsfas. Med sin bakgrund som tränare, författare och expert på kvinnohälsa delar Monika insikter från både forskning, praktik och sina egna erfarenheter.Kvinnor lever längre – men i sämre hälsaVi hänvisar i samtalet med en internationell rapport från World Economic Forum och McKinsey Health Institute som visar att kvinnor visserligen lever längre än män, men spenderar 25 % mer av sina liv i dålig hälsa. Detta har stor påverkan både på individens livskvalitet och på samhället i stort. Monika lyfter att det fortfarande finns ett betydande forskningsglapp när det kommer till kvinnor och kvinnors hälsa. Trots vissa framsteg är kvinnokroppen fortfarande underrepresenterad i medicinsk forskning – även i Sverige.Hon beskriver hur så kallad "Bikini Science" fortfarande är vanligt förekommande: forskningspengar riktas till kvinnors fertila period och reproduktionsorgan, medan sjukdomar som påverkar kvinnor i stor omfattning, som osteoporos, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar, är eftersatta.Klimakteriet påverkar arbetslivet – men kan hanterasMonika delar med sig av siffror om klimakteriet och dess påverkan på kvinnors arbetsliv från den brittiska Fawcett-studien som visar att:59 % av kvinnorna behövde sjukskriva sig på grund av klimakteriebesvär10 % valde att helt lämna sitt arbeteDet mest slående är att många av kvinnorna i studien uttryckte att de önskat att de haft mer kunskap om klimakteriet – för att tidigare kunna söka hjälp. Vad pågår i hjärnan?Monika förklarar hur modern hjärnforskning med fMRI-scanning visar att kvinnors hjärnor faktiskt programmeras om under klimakteriet. Ämnesomsättningen i hjärnan förändras, vilket kan leda till minnesproblem, svårigheter att fokusera och känslor av självtvivel. Det som ibland avfärdas som stress eller inbillning är i själva verket en neuroendokrin transformation.Begreppet "hjärndimma" är vanligt förekommande, och Monika trycker på vikten av att inte misstolka detta som depression eller utmattning. De flesta kvinnor kommer ut på andra sidan och återfår sin kognitiva förmåga, men det behövs stöd och förståelse under processen.Vad kan arbetsgivare göra?Monika lyfter flera åtgärder som arbetsgivare kan ta till:Skapa information och resurser på intranätetRusta både medarbetare och cheferErbjuda flexibilitet vid behov (t.ex. vid sömnsvårigheter)Klimatanpassa arbetsmiljön för de som behöverHon påminner dock om att oavsett yttre anpassningar är hormonbehandling är det mest effektiva för många, och att kvinnor behöver få stöd att ta informerade beslut om sin hälsa.Avslutande tankarAtt prata om klimakteriet på jobbet handlar inte om att kvinnor måste "komma ut" med sina symptom. Det handlar om att erbjuda kunskap, stöd och struktur – till dem som vill. Det skapar en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö, där kvinnor inte behöver lämna arbetslivet mitt i sin mest erfarna och kompetenta fas.Monika avslutar med att rekommendera sin plattform Stark genom klimakteriet för vidare kunskap och inspiration. Ett varmt tack för hennes viktiga röst i debatten om kvinnohälsa – och ett starkt medskick till arbetsgivare: Det här är inte en kvinnofråga. Det är en arbetslivsfråga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slipsen syns just nu på många kvinnor i sociala medier och på röda mattan. Tillsammans med modeskribenten Fanny Ekstrand tar vi pulsen på trenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med modeskribenten och poddaren Fanny Ekstrand om hennes starka relation till slipsen, varför vi ser så många slipsar på kvinnor just nu och varför Fanny nekades inträde till en exklusiv medlemsklubb just för att hon bar slips.

1 april. Utifrån Lena Anderssons nya roman ”Män och kvinnor” pratar Mattias Svensson med författaren om teman från boken som är talande för ”en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i”. Bland annat om islamism, västerlandet och tillståndet i akademin.

Under andra världskriget tjänstgjorde hundratusentals kvinnor i Sovjetunionen i stridande förband. I länder som USA, Storbritannien och Finland gjorde kvinnor främst insatser i stödjande funktioner, såsom sjukvård, rustningsindustri och administration.Kvinnorna mötte ofta hårt motstånd inom de egna leden men användes också i propagandan som förebilder. Efter andra världskriget försvann deras historier ofta till förmån för de stridande männen. Det dröjde ända till 1989 innan kvinnor i Sverige fick tjänstgöra i alla positioner inom försvaret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna Larsdotter, som är aktuell med boken Glömda soldater – Kvinnor i andra världskriget.Andra världskriget var ett totalt krig där civila drabbades hårt av terrorbombning och övergrepp. Gränsen mellan det civila och militära suddades också ut, eftersom produktionen av krigsmateriel och mat i allra högsta grad avgjorde kriget.Under andra världskriget fick kvinnor en större roll, även om de sällan syns i de vanliga skildringarna av kriget. De befann sig på alla fronter – som sjuksköterskor, kökspersonal, luftvärnssoldater, signalister och tolkar. Undantagsvis verkade de även som piloter, prickskyttar, partisaner och agenter.De drevs både av pliktkänsla och patriotism, men också av en längtan efter frihet och att bryta de gränser som tidens kvinnoroll satte upp. Ofta möttes de av fördomar och diskriminering, men också av beundran och tacksamhet.Detta är en ommixad repris.Bild: Den sovjetiska krypskytten Ludmila Pavlitjenko, Wikipedia.Musik: Rhythm of the Action av Jon Presstone, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett helt nytt avsnitt av Vattnet Går och ingen mindre än Susanna Heli gästar podden! Susanna har arbetat med att ge födande kvinnor kraft och stöd under hundratals förlossningar och är författaren till en av de mest omtalade och älskade böckerna för blivande mödrar, nämligen ”Föda utan rädsla”.Hör Susanna berätta sin egen förlossning, sitt arbete och hur hennes bok kom till. Hon delar även med sig av sitt arbete genom åren, vad hon gör i Kenya och en ny spännande app som är på gång.Dessutom får du i slutet av avsnittet, vad Susanna själv kallar, världens kortaste profylaxkurs!Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är lätt att glömma bort techvärlden när man pratar om mångfald, inkludering och vikten av olika perspektiv. Men när de digitala tjänsterna så genuint formar vår framtid är det mycket potential som hamnar i skymundan - både när det gäller talang och målgrupp. Hanan Karrouk har själv sett fördomarna och utmaningarna på nära håll, och arbetar nu frenetiskt för att samla muslimska tech-kvinnor i det svenska ekosystemet Hiya Hub. I det här avsnittet berättar hon om sin egen entreprenörsresa och varför det är affärsmässigt osunt att ignorera en stor del av Sveriges befolkning. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet. // Avsnittet sponsras av kodlabbet Prototyp.

I den stora berättelsen om människan intar väven en avgörande plats. Maria Küchen följer den ut i rymden, ner i jorden och in i skriften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2021-04-06.Varje gång jag använder mina ärvda kökshanddukar föreställer jag mig min farmor och hennes tillvaro som småbrukare i ett svunnet Sverige. I början av förra seklet vävde hon handdukarna för hand. Det samtidigt lena och sträva linnet vibrerar av en tyst berättelse. De är en text som aldrig skrevs, de bär på en röst som inte hörs.Det latinska ordet textus betyder både ”text” och ”textil”. På grekiska har ordet hýfos samma tvetydighet. Det läser jag i Jesper Svenbros essäbok ”Myrstigar” från 1999, där han avsöker skrift och läsning i antikens Grekland.En hellenistisk dikt som Svenbro citerar presenterar sig själv som hýfos leptón. Det betyder både ”fin väv” och ”subtil text”. Bilden av texten som väv är med andra ord mycket gammal. Men hur är det med väven som text? Kan vävda tyger, precis som den skrivna litteraturen, påtagligt härbärgera berättelser?Jag möter väven som text i min farmors handdukar, och i poeten Burcu Sahins dikter, i hennes debutbok ”Broderier” från 2018. ”Vi ärver tunga tyger i turkos” står det, ”en symaskin / viknålar / blekta garnnystan / ryggen som sårbarhet, skydd”.Meterlånga gardiner och sidenöverkast, sjalar, lapptäcken, innehållet i linneskåpet – alla dessa textilier i Burcu Sahins poesi bär på berättelser om mödrar och döttrar, hårt arbete, flykt, migration, kärlek och sorg.I essän ”Tyst text” i tidskriften Ord och bild, fortsätter Sahin att konkret avsöka sin mors och mormors textilier som kunskapsbärare. ”Jag rörde vid tyget och trådarna. Jag betraktade stygnen” skriver hon. ”Jag förstod med tiden att även min mors och mormors handarbeten var en källa till kunskap; stygn och mönster som kunde dechiffreras. Jag började föreställa mig ett språk som gick att känna, fibrer och fingertoppar, bortom det talade och skrivna.”Textiliernas berättelse, vävens språk, är tyst text om kvinnors arbete. I andrahandsbutiker för välgörande ändamål finns ofta drivor av sådana textilier, sådan text, som säljs mycket billigt – förmödrars handarbeten ur skänkta dödsbon, kökslinne, sänglinne, grytlappar.Text, väv och minne är intimt länkade till varandra. Ibland blir detta extra påtagligt, som i den tidiga rymdfartens repminnen, rope memories.Core rope memory användes på 1960-talet i Nasas första Mars-sonder och i månfärdernas datorer. Mjukvaruprogrammet skrevs på den tekniska högskolan MIT och vävdes sedan, bokstavligen, av erfarna textilväverskor. Till minnesvävarna användes tunn koppartråd och magnetiska ringar.Det komplexa informationsflödet i datorer förmedlas binärt, med hjälp av enbart ettor och nollor. En koppartråd som träddes genom en ring i de tidiga rymdfärddatorernas minne representerade 1, en tråd som leddes förbi en ring representerade 0.Kvinnor vävde de tidiga rymdfärdernas minnen. Genom deras vävar av koppartråd och metallringar strömmade information – i blygsam mängd om man jämför med dagens datorer, men tillräckligt för att astronauter skulle kunna ta sig fyrtiotusen mil ut i rymden, ända till månen och tillbaka igen.Dessa minnesvävar av koppartråd och magneter tillhör redan det förflutna. De visas i museer och påminner om arkeologiska fynd. Tidiga textilier – tillverkade före det skrivna språket, före historien – kan se ut ungefär som ett rope memory i datorn på en tidig rymdfarkost.Arkeologiska textilfynd är inte lika vanliga som föremål av ben, lera och sten. Tyg multnar bort fortare, men kan bevaras mycket länge om omständigheterna är gynnsamma, som i torvdammen Windover pond i mellersta Floridas träskmarker.Dammen grävdes ut på 1980-talet i samband med ett bygge. Den ligger ett par hundra meter från motellet Space Shuttle Inn, i utkanten av staden Titusville nära Kennedy Space Center. Från Kennedy Space Center har NASA sedan 1960-talet sänt upp raketer med rymdfärjor, satelliter, sonder och månfarare. I Windover Pond återfanns kvarlevor av 167 ursprungliga invånare i det som långt senare skulle bli USA. Fynden var mer än sjutusen år gamla.De döda låg i fosterställning med huvudet västerut och ansiktet mot norr. De var svepta i tyg. Tretusenfemhundra år innan Egyptens pyramider byggdes, vävde dessa jägare och samlare på den amerikanska kontinenten textilier av palmblad – inte bara stora begravningssvepningar utan också mattor och väskor. Minst sju olika komplexa vävmetoder användes och det antyder att någon form av vävstol krävdes. Medan årtusendena gick, förvandlades deras textilarbeten i dammen sakta till torv.Tygerna i Windover vävdes långt före den skrivna historien, av människor som inte hade något skriftspråk. Textilierna är äldre än texten. Det är skriften som är en metafor för väven, snarare än tvärtom.Men relationen mellan text och textil är inte bara metaforisk. Den kan vara oerhört påtaglig, som i rymddatorernas repminnen och inkafolkets khipu-trådar. I sin essä berättar Sahin om khipu, ”ursprungligen ett slags skriftsystem som användes av inkabefolkningen före kolonieringen av Amerika.”En khipu”, skriver Burcu Sahin, ”bestod av färgade trådar, spunna eller flätade, av alpacka- eller lamahår. Trådarna hade numeriska värden och kodades i form av knutar i ett decimalsystem. Det sägs att när spanjorerna anlände till Amerika förstörde inkabefolkningen sina textilier för att förhindra att de hamnade i händerna på kolonisatörerna eftersom det var där de dokumenterade sin troslära och kunskap.”Den etymologiska relationen mellan textil och text finns i fler språk än grekiska och latin. Orden ”sutra” och "sutur", kirurgtråd, har samma rot i sanskrit. En sutra i den indiska klassiska litteraturen är en koncentrerad litterär form för undervisning i huvudsakligen muntliga traditioner, en skriven tråd att följa när stora mängder muntlig tradition memoreras.Den skrivna indiska sutran speglar något som egentligen primärt är muntligt. Och även i den arkaiska grekiska diktningen som Jesper Svenbro beskriver i ”Myrstigar”, är skriften egentligen sekundär. Dikten han citerar tycks av poeten själv ha uppfattats som en väv, ett spindelnät, som fångar rösten och dödar den. ”I denna metaforiska väv” skriver Svenbro, ”har rösten fastnat som en snara.”Inte bara Burcu Sahins förmödrars tyger är tysta texter, nät som har fångat och tystat en röst. Den skriva dikten i sig, är det också. Och även i de sjutusenåriga tygerna från Windover pond finns en tystnad, en tystad röst. Vilka var dessa människor? De talar inte längre, utom genom resterna av sina kroppar och textilier.Alla dessa trådar och tystnader, texter och fibrer, rymdfartens repminnen och ursprungsfolkens svepningar – de ingår i den stora texten om människan, en enorm mångskiftande väv i tid och rum. Också den här betraktelsen, den här rösten som har befriat sig själv ur den skrivna textens nät, ingår där som ett litet inslag, en av alla oräkneliga trådar.Maria Küchen, författare och kulturjournalist

(Nu säljer vi merch igen! Du hittar den på shirtpod.se. Vid frågor, kontakta deras kundtjänst.)Kvinnor försvinner i den lilla staden Woonsocket. När två kvinnor blir överfallna i ett (lime-?!)grönt hus börjar polisen lägga ihop pusselbitarna.tw: sexuellt våld och håll i er. Mord. Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carin, Marcus & Jonte pratar om internets konstiga platser, fria kvinnor, att vara lite sektig en stund i livet, när det går dåligt för folk och att påa sig själv under sex Lyssna på Carin i podden Du har PM!

När Lena Endre senast spelade i ”Trolösa” var hon mitt i en separation – med sin motspelare. När hon nu återvänder till samma roll hänger en fråga i luften: Varför väljer kvinnor dåliga män?

Titti Schultz och Ebba Kleberg von Sydow möter Oisín Cantwell och Viktor Adolphson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En otrolig fredag väntar oss när Monarkerna-stjärnorna Titti Schultz och Ebba Kleberg von Sydow möter Aftonbladetstjärnan Oisín Cantwell och stjärnpolisen Viktor Adolphson!Textades artisten Malou Prydtz namn ʺMarine Le Penʺ när artisterna i greenroom visades i bild under Melodifestivalen i lördags? Vill Donald Trump Jr ha ett OS där doping är tillåtet? Ska St Görans Sjukhus få en egen realityserie? Andas du i kontorsmiljö in omkring fem gram torr hud om dagen? Och är Jonas Sjöstedt och Alice Teodorescu Måwe ingifta sysslingar?Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Lotta Linde-Rahr

Sverige var ett av de första länderna att 2006 anta en nationell handlingsplan för FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinna till Kvinna, IKFF och Operation 1325 har jämfört nuvarande (gäller för 2024 - 2028) och tidigare handlingsplaner och ser till exempel att en del formuleringar har blivit vagare. Något som skulle kunna riskera att frågorna inte prioriteras. Agendan och resolutionerna handlar om att bygg ett mer jämställt samhälle i grunden, för att det är det som ger fred. Utifrån det perspektivet finns det mycket kvar att göra här i Sverige för att få in kvinnors perspektiv i försvarspolitiken. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I måndags kom A-kursen i luktsinnet och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Jonas Olofsson som är professor i psykologi vid Stockholms universitet samt författare till boken ”Det underskattade sinnet”. Jonas berättar bland annat om doften är viktig när man väljer en partner, varför lättäcklade också är mer kritiska till invandring och hur det kommer sig att läkare inte längre luktar på sina patienter för att upptäcka sjukdom.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna 09:00

20-åriga Bettan Andersson vill gå boxningsmatcher mot andra tjejer. Men motståndet är kompakt. Kvinnor kan inte boxas! Men så får hon oväntad hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bettan Andersson växer upp i en boxningsfamilj. Men det är först när hon är 20 år som hon själv drar på sig boxningshandskarna. Attityden inom sporten är tydlig: boxning är ingenting för tjejer. Bettan är liten och snabb och utvecklingskurvan går spikrakt uppåt. Men medan hennes manliga klubbkompisar går match efter match tvingas Bettan stå bredvid och se på. Boxningsmatcher för damer är förbjudet. Testikelvälde– Det rådde testikelvälde i boxningsförbundet. Jag vet att de inte blev så glada när jag sa så men det var ju sant, berättar Bettan.Bettan Andersson kämpar för att Boxningsförbundet ska tillåta kvinnor att få licens för amatörboxning. Hennes klubbkamrater hejar på och klubbordförande i Redbergslids BK, Olof Johansson, ställer sig också på Bettans sida. Han ser både hennes ambition och potential. – Bettan hade ju rätt! Varför ska inte tjejer få boxas? säger han. Men Boxningsförbundet viker inte en tum. Hur ska det gå med tjejernas utseende? Och brösten kanske går sönder om de får slag där? När RBK:s egen Ingemar ”Ingo” Johansson, Sveriges ende världsmästare i tungvikt, besöker en boxningsgala i Sverige låter han sig fotograferas med armen runt Bettans axlar. Efter galan springer Bettan på Boxningsförbundets tidigare ordförande, advokaten Björn Rosengren. Hon frågar om det inte är dags att ge licens även till kvinnor. – Det var som att få en hink vatten över sig. Det fanns ju inte på världskartan att tjejer skulle gå matcher, berättar Björn Rosengren. Han ifrågasätter sig själv och kommer fram till att det vore helt rimligt att även kvinnor ska få gå licensierade boxningsmatcher. Han försöker övertala den motvilliga förbundsstyrelsen och efter många om och men röstar Boxningsförbundet ja. Året är 1988.Världens första boxningsmatch för kvinnorDen 19 april 1988 är det dags för världens första boxningsmatchen mellan två kvinnor med tävlingslicens. I ena hörnet av ringen står Bettan Andersson från Redbergslids BK. I den andra står Agneta Bise från Stockholmsklubben BK Puma. Det blir en hård match och i sista ronden är båda utmattade. Det går till domslut. Publiken vrålar när domaren höjer armen på vinnaren. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Robin Jonsson, Tredje Statsmakten Media Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

Nyheterna Radio 18.00

I Studion: Fredrik Söderholm, Johan Cedersjö, Li Åslund, Olivia Steinbüchel, August Bohlin I Patreon-timmenHur dåligt rustade är vi som samhälle mot kollektiva trauman som skolskjutningen i Örebro? Kropp & Knopp-panelen! KLARA WARD är Sveriges oss veterligen FÖRSTA PROFESSIONAL CUDDLER! Vad längtar vi MINST efter när det kommer till att ev FÅ BARN? Psykakuten med Li Åslund! Psykologen alltså! Legitimerad som satan! OM män som slår kvinnor - KAN dom förändras? Johan Cedersjö knaprade antidepp i tio ÅR - HUR var det att en dag sluta? I Eftersnacket för 100 kr patrons! Varför tar män till VÅLD och hur ska Johan hantera SIN ILSKA INFÖR sitt TROTSIGA BARN?Stötta oss på patreon och få tillgång till hela avsnitten och MYCKET mer! patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunde flickor leka tre på vikingatiden? Maria Andersson Vogel funderar över paradoxen med kvinnor som både relationsproffs och kalla utfrysare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är något med kvinnors vänskap som förbryllar mig. Å ena sidan anses flickor och kvinnor vara bättre på relationer än pojkar och män. Att ta ansvar för, bygga och vårda relationer är intimt förknippat med hur vi föreställer oss kvinnlighet. Alla har väl hört berättelsen om den frånskilde mannen som finner sig utan vänner eftersom hustrun tagit ansvaret för att upprätthålla relationerna. Å andra sidan finns ett myller av berättelser om vänskapsrelationer flickor och kvinnor emellan fyllda av raka motsatsen till denna relationella kompetens. Att ”flickor inte kan leka tre” är kanske den allra mest spridda, men här finns också historier om deras inbördes relationer som fullkomligt genomsyrade av skitsnack, utfrysning och knivar i ryggen. Hur går det här ihop?Om vi går riktigt långt tillbaka i historien kan vi konstatera att vänskapsrelationer var något som endast män ansågs begåvade nog att syssla med. Eller åtminstone är det så det har beskrivits, den mesta dokumentationen från mänsklighetens tidiga historia har ju som bekant författats av män, för män. I det antika Grekland sägs det att vänskap betraktades som den noblaste formen av mänsklig kontakt. Det var en specifikt manlig verksamhet som inte bara gav glädje till individen utan som också var central för såväl civila som militära gemenskaper. Eftersom kvinnor ansågs konstitutionellt svagare än män var de inte skapta för den vänskap som byggde samhällen. Med andra ord, huruvida kvinnor hade vänner eller ej, eller hur bra de var på att vårda sådana relationer, var ointressant.Men om vi går längre fram i historien, till den tidsperiod som dagens populärkultur ofta porträtterar som fylld av starka och handlingskraftiga kvinnor. Vikingatiden. Hur såg det då ut med kvinnors vänskap? Den frågan har även historikern Agneta Ney ställt i boken ”Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna”. Majoriteten av de isländska sagorna är författade av män, och Ney konstaterar att även här är den manliga vänskapen central för samhällsbygget. Kvinnors inbördes relationer ägnas inte någon större uppmärksamhet i sagorna. Men den är inte helt frånvarande, och när den beskrivs tycks den ofta utspela sig i specifika rum.Kopplingen mellan kvinnlighet och rum är inte förbehållet vikingatiden. I såväl feministisk teori som i populärkultur är ”flickrummet” både en metafor och en scen för flickors identitetsskapande. Flickrummets avskildhet från vuxenvärldens tämligen konstanta övervakning av sina döttrar, möjliggör ett visst utrymme för frihet. Den är besläktad med det egna rum Virginia Wolf menade att kvinnor behövde för att kunna skapa, men det är en förrädisk sådan. Där pojkarna tar gatan i besittning får flickorna hålla till godo med en frihet kringskuren av hemmets lyckta dörrar.Nog säger det något om historiskt kontinuerliga förståelser av kvinnors inbördes relationer att de få spår av kvinnors vänskap som finns i de isländska sagorna utspelar sig i vävstugan. Ett rum som primärt kvinnorna beträdde. Såväl då som nu tycks med andra ord feminint kodade rumsligheter, vare sig det är flickrummet eller vävstugan, vara centralt för kvinnors vänskapsband. Här kan paralleller dras till kvinnorörelsen under 1960–70-talet som proklamerade att det privata är politiskt, men som också betonade vikten av separatistiska rum. Där kvinnor kunde utbyta erfarenheter, lära av varandra och gå samman i politisk aktion. Det var i dessa rum som kvinnors privata relationer blev politiska, och det på ett nytt sätt jämfört med hur de manliga formella vänskaperna tidigare genom historien ansetts samhällsbyggande.Men så var det det där med knivar i ryggen, utfrysning och skitsnack. Om det förekom under antiken eller vikingatiden lär vi aldrig få veta, eftersom ingen brydde sig tillräckligt om kvinnors relationer för att nedteckna sådana detaljer. Men samtidens berättelser om dysfunktionella flickgemenskaper är många och jag ryggar så instinktivt emot bilden av de intriganta flickorna. Den andas kvinnoförakt. Skolad som jag är i socialkonstruktivism och dekonstruktion vänder jag mig istället till de som kritiskt granskat dessa bilder. Kulturvetarna som säger att det är misogyna föreställningar menade att underminera potentiellt subversiva relationer. Ett sätt att bemöta den politiska kraft som uppstår när kvinnor går samman i gemensamma rum.Och visst är det en begriplig, och på flera vis adekvat kritik, men jag kan inte hjälpa att den känns som en polyesterkappa i minusgrader. Snygg, men utan funktion. För det enda den får mig att tänka på är att nästan alla föräldrar med döttrar tycks ha en berättelse om det här. Jag har själv en dotter och en berättelse om en dysfunktionell grupp flickor i en lågstadieklass. Att dekonstruera samhälleliga föreställningar hjälpte oss föga i att hantera dessa konflikter.Och samtidigt. Om vi inte tror att kvinnor av naturen, rent biologiskt och evolutionärt, är elakare än män (och varför skulle vi tro det) så måste det väl handla om socialisation? Inom psykologin kallar man det social, ibland relationell, aggression. Icke-verbala aggressivitetsuttryck som miner, blickar och gester menade att exkludera och frysa ut, men också att snacka skit bakom ryggen och på olika sätt använda manipulation. Enligt den amerikanska psykologiforskaren Marion Underwood är ett skäl till att flickor oftare använder sådana uttryck just en fråga om socialisering. Om du som kvinna fått lära dig från tidig ålder att det är viktigt att vara snäll, tillmötesgående och att undvika konflikter – blir dessa undflyende uttryck kanske de enda tillgängliga.Såväl flickrummet som vävstugan är platser där kvinnor delar förtroenden. Här byggs relationer i hög grad på intimitet. Det sägs ibland att medan män utöver sin vänskap axel mot axel, genom gemensamma aktiviteter, utövas kvinnors relationer ansikte mot ansikte. Det är en intimitet som är en central byggsten i kvinnors relationella kompetens, men det är också något som kan bli potent ammunition i en konflikt. Det som gör att kvinnor betraktas som relationellt kompetenta, intimiteten och förtroendena, blir med andra ord också det som underblåser föreställningen om att tjejer inte kan leka tre.Ibland hävdas det att vi borde uppfostra flickor mer som pojkar. Vi säger att det handlar om att lära dem att stå upp för sig själva och inte ta någon skit, men vad som lurar där bakom är inte sällan en förståelse av pojkars direkta aggression som något finare. Nog vore en bättre väg att istället söka efter mittpunkten, ett torg mellan vävstugan och slagfältet. Där konflikter löses med tydlighet och respekt, inte med knutna nävar men inte eller med kalla blickar.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete KällorNey, Agneta (2024). Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna. Nordic Academic Press.Underwood, Marion K. (2004). Glares of Contempt, Eye Rolls of Disgust and Turning Away to Exclude: Non-verbal Forms of Social Aggression among Girls, Feminism & Psychology, 14(3), 371-375.

Anton och vår stående vikarie Kim pratar om Elon Musk, dom gamla grekerna och en massa annat. Stötta vår kulturella gärning på: Https://www.patreon.com/dubbeltrubbelpodcast

100 avsnitt in i podden och med erfarenhet av att ha coachat 100 kvinnor i vårt program Hitta din person lyfter vi fram den viktigaste insikten vi fått under vår tid som dejtingcoacher. Och det är en insikt som när den landar även hos dig, kan skifta hela din syn på vad som är möjligt för dig i kärlek och i livet.Vi säger inget mer än att det här avsnittet vill du lyssna på!Redo att hitta din person? Läs mer och ansök till vårt 4 månaders coachingprogram här: https://www.likeattractslikecoaching.com/work-with-us

Många bostadsrättsföreningar äger inte marken som husen står på. Nu tvingas flera föreningar höja avgifterna för sina medlemmar när kommunerna mångdubblar hyran för marken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage om bostadsrättsföreningen Masthugget i Göteborg, som ligger i konflikt med kommunen om den så kallade tomträttsavgälden, och intervju med Simon Engström, processledare på exploateringsförvaltningen i Göteborg, och Ulrika Blomqvist, vd för organisationen Bostadsrätterna.9-åriga Nea Persson i Östersund har uppnått sitt första sparmål. I flera år har hon kämpat för att kunna köpa en hund.Kvinnor är betydligt sämre på att ta hand om sin ekonomi än vad män är. Det menar Emine Lundkvist, som skrivit boken ”Money money” tillsammans med Leni Ekendahl.Programledare: Anna BergProducent: Erik Laquist

Det spelar ingen roll om abort är tillåtet eller inte. Kvinnor fortsätter att bli oönskat gravida och de Kvinnor fortsätter att bli oönskat gravida och de fortsätter att göra abort. Skillnaden är att de i det senare fallet riskerar att dö i komplikationer efter en osäker abort. För Läkare Utan Gränser är säker abortvård en självklar del i det livräddande arbetet – en inställning som nu tycks allt mer ifrågasatt.

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.Se nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljhus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gräna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimernaBild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks AudioDetta är en nymixad repris.    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.Programmet är en repris från 23 augusti 2024.

Ett ungt par begått brottet att fortsätta med sin kärleksyra efter den tillåtna årstiden. Paret åtalas och ställs inför de aderton i årstidskommissionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kärlek är tillåten bara under sommarmånaderna och i augusti upphör licensen att gälla. Och den som har brutit mot årstidslagarna kan straffas med livstids djupfrysning!En liten anekdot om livets fåfänglighet skriven på beställning av Radioteatern 1951.Vår lilla sommar av Stig DagermanI rollerna: Eva – Jane Friedmann, Adamsson – Thommy Berggren, Gabrielsson – Karl-Magnus Thulstrup, Ordföranden – Nils Nygren, Åklagaren – Måns Westfelt, Höstman – Arne Nyberg, Magistern – Håkan Jahnberg, Carl-Hugo – Gunnar Uddén, Klubbe – Folke Walder, Kvinnorösten – Margita AhlinBerättaren – Herman AhlsellMusik som hörs i pjäsen: Petroucha av Igor Stravinskij med The Philharmonia Orchestra, dirigent: Efrem Kurtz och Stråkkvartett nr 6 av Béla Bartók med Vegh String Quartett.Ljud: Leif NordénInspicient och producent: Ingvar OhlssonRegi: Lars EngströmEn inspelning från Göteborg 1962.

Favorit i repris avsnitt #122 I veckans avsnitt möter jag urmodern Pamela Von Sabljar för ett samtal om hur vi kan rusta oss för att bättre kunna mötas i olikheterna mellan män och kvinnor.  Vilka perspektiv behöver vi våga lyfta för att kunna närma oss en bild där män tillåts vara hela spektrat av vad det innebär att vara man och kvinnor tillåts vara hela spektrat av vad det innebär att vara kvinna?  Pamela är kvinnan som i över 20 års tid arbetat för att skapa, och driva, förändring på olika systemnivåer och i olika kontext. Idag driver hon bland annat Nordic Womens Gathering som är en av Nordens största samlingsplats för kvinnor som vill utforska vad det innebär att vara kvinna i det 21:a århundradet.  I samtalet berättar hon hur hon gått från att vara likhetsfeminist som skrev böcker om genusfrågor utifrån sanningen om att män och kvinnor inte har några olikheter till att idag driva frågor som rör, vad som kanske ses som, det motsatta perspektivet.  Personligen så har jag länge fascinerats av Pamelas förmåga att kunna hålla flera komplexa perspektiv samtidigt - och därför känns det extra speciellt och fint att få välkomna henne till podden.  I samtalet hör du oss bland annat prata om frågor som:  Vilka skuggsidor finns det hos det kollektivt maskulina och feminina idag?  Hur, och på vilken nivå, behöver vi lyfta samtalet om våra biologiska olikheter för att bättre kunna mötas mellan könen?  Varför är det viktigt att rusta våra barn och unga i en medvetenhet om frågor som rör olikheter mellan män och kvinnor?  Kanske är det här ett samtal som väcker triggers. Kanske väcker det inspiration och insikt. Kanske både och. Oavsett vad, så vill jag bjuda in dig att lyssna med ett öppet hjärta och en påkopplad nyfikenhet.  Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt!  LÄNKAR OCH VÄGAR VIDARE:  Podcasten Perspektiv på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠ Kontakta Madeleine Mofjärd: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis introsamtal med Madeleine: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/introsamtal/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Dagens lucka består av historier från Marcus polisbok

Screening för humant papillomvirus är tillsammans med cellprovtagning och vaccin viktiga pusselbitar i arbetet med att utrota livmoderhalscancer. Men en del kvinnor hoppar över screeningen. Vad finns det för skäl till detta? Det undrade en lyssnare, forskaren Karin Sundström redogör för vad vetenskapen visar i frågan.

I mars i år släpps mannen som kallats en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. Hans nya namn och adress sprids snabbt i sociala medier kvinnor känner sig rädda och varnar varandra åtta månader senare grips han på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2021 dömdes den då 34-årige Nytorgsmannen till fem års fängelse för sju våldtäkter, åtta sexuella övergrepp och flera andra brott mot totalt 19 kvinnor. Domen fick mycket kritik – från flera håll, åklagaren hade yrkat på 12 års fängelse. I mars i år släpptes Nytorgsmannen villkorligt, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Även det kritiserades bland annat för att hans återfallsrisk bedömdes som hög och för att han misskött sig i fängelset. Eftersom han misstänktes ha begått många av brotten i sin lägenhet vid Nytorget på Södermalm i Stockholm så har han vistelseförbud där. Istället flyttar han till Skåne, först till Malmö och sedan till den lilla staden Simrishamn på Österlen – där ryktet snabbt sprids i sociala medier. ”Alltså de varnade varandra. Jag minns att det var någon som uttryckte sig som så att samhället måste stå enade och skydda invånarna”, säger Emma Lawesson, reporter på Ystads Allehanda. Oron för att Nytorgsmannen ska begå nya sexbrott är stor. ”Det var flera av de kvinnor jag pratade med som berättade att de hade ändrat sitt sätt att leva. De vågade inte cykla hem från jobbet utan de ringde sina män för att bli hämtade och de varnade sina döttrar från att gå ut”, säger Emma Lawesson. I mitten av november grips Nytorgsmannen på nytt, misstänkt för att ha våldtagit en tonårsflicka i en annan skånsk ort dit han flyttat. Han sitter nu häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. Själv nekar han till brott. I det här avsnittet hör du om utredningen från 2020 och brotten Nytorgsmannen dömdes för då, tiden i frihet och den nya misstanken mot honom. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa Åberg Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Följ med in i detta mörka, men ändå lite mysiga, historiska deckardrama som skildrar Södermalms kvinnor i slutet av 1800-talet. Utöver fylliga miljöskildringar får vi en god inblick i hur olika samhällsskikt levde och inte minst kvinnors utsatta situation i Storstaden. Katarina Wennstams deckare är en perfekt julläsning!    

I dagens avsnitt möter du Anders Östlund som arbetar inom polisen med strategiskt arbete kring våld mot kvinnor. Vet vi vilka som utövar det grövsta våldet? Och går det att bättre förutse vilka samhället ska hålla ögonen på? Om detta handlar dagens avsnitt.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastKvinnofridslinjenRiksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i SverigeUnizonAlla kvinnors husKvinna till kvinna Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:FN:s klimatmöte i Baku och hållbart byggande i IndienSenaste upptrappningen i kriget i UkrainaEn meningsfull fritid för barn, vad är det egentligen?Krönika Amat LevinPanelen med Susanne Nyström (DN), Göran Greider (Dalademokraten), Mattias Svensson (SvD)Timme 2:Kvinnor och barn i GazaSociala medier-förbud i Australien - kan andra länder följa efter?Uppsving för den mörka romantikenVilka känslor väcker snö i oss?Varför föds det allt färre barn?Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Åsa FuruhagenProducent: Hansjörg KisselTekniker: Jacob Gustavsson

Northvolts chef slutar. / Kvinnor i Skåne får vänta fyra år på nytt bröst efter cancer. / Så blir du inte lurad av rean under Black week. / De stod först i kön till världens största spelfestival Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

I veckans En grej till tar vi upp två uppmärksammade brottsfall – Nytorgsmannen, som återigen häktats för våldtäkt, samt Karim Kanjo, som efter flera våldsbrott nu dömts för att ha rånat en 91-årig kvinna – och vad de säger om hur lågprioriterat våld mot kvinnor är i Sverige. Vi snackar låga straffskalor, huruvida alla kan bli rehabiliterade och den pinsamt låga nivån av civilkurage i Sverige.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vintern och kylan är här men det nya näringslivet är stekhett! I veckans avsnitt av Breakit Podcast berättar reporterduon Hanna Åkesson och Åsa Johansson om allt du måste ha koll på. (02:43) Voi-medgrundarens nya satsning: ta reda på din hjärnas ålder (och hjälpa fler att leva längre) (05:49) Kvinnor på Open AI vittnar – bara män får kredd: “Börjar på minus”(13:44) Fem snabba nyheter från veckan:# Northvolts största aktieägare drar sig ur förhandlingar om ny finansiering# USA kräver att techjätten Google säljer webbläsaren Chrome # Neo4j förbereder sig för börsen (och håvar in 500 miljoner) # Nvidia visar korten – omsättningen ökade 94 procent # Uppstickaren Bluesky ökar – har över 20 miljoner användare(16:35) Entreprenören hamnade på politikerns “wall of shame” – efter att flytt landets höga skatt Och du – glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yokai - japanska väsen heter en utställning på Etnografiska museet i Stockholm. Yokai är andar som stammar ur japansk folktro och som nu är en del av populärkulturen: manga, anime och skräckfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De både skrämmer och roar, och på utställningen samsas otaliga Yokai med mer hämndlystna Yurei, som är namnet på spöken.Katarina Wikars träffade intendenten Helga Janse och utställningens producent Maria Rydbrink Raud. Det blir ett samtal om allt från Kitsune, magiska rävar som kunde ta människors själar i besittning och kända klassiska spökhistorier om kvinnor som hämnas efter döden till flickspöket i skräckfilmen Ringu och moderna myter som den Hanaku-san om på tjejtoan.

I veckans avsnitt diskuterar vi ifall kvinnors otrohet främst är känslobaserad och vad skillnaden gentemot män är, ifall vänskap med ett ex innebär att man håller en dörr öppen, kvinnor som inte vågar visa intresse, skillnaderna när en man kontra kvinna har störst inkomst och hur det påverkar relationen, hur ärlighet kan skada en relation trots goda intentioner och mycket mer.Glöm ej att följa @sdbevents på instagram för att inte missa årets sista event i Göteborg!Support till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var en fråga till vilket svaret länge stod och vägde, skulle Idas bebis eller det nya avsnittet av Kulturbarnen komma först? Och kanske ännu viktigare, fick Pontus tag på Oasis-biljetter till nästa sommar? Detta och tusen fler saker i veckans avsnitt. Välkomna! www.instagram.com/kulturbarnen Dessutom: Sabrina Carpenter Jack Antonoff The New Yorker: 'The rise of the husband' Kamala Harris Leonardo DiCaprio Ben Affleck Ryan Gosling Matt Damon Brad Pitt Oasis Pete Doherty Dimes Square Red Scare The Dare 'What's wrong with New York?' Charli xcx Indie Sleaze Julia Fox Scenecore Scene Queen Booth Bitch Cobrasnake Howard Stern Will & Harper Will Ferrell Harper Steele Den sista resan Loot The Industry The Office US The morning show Rings of Power

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribeLasse Wierup är en prisbelönt svensk journalist, numera på Dagens industri, och författare som under många år har bevakat organiserad brottslighet i Sverige. Han är känd för böcker som Svensk maffia, Helvetet inifrån och Gangsterparadiset (Bokförlaget Forum, 2020), som han fick Stora fackbokspriset för 2020. Han är en av Sveriges främsta experter på kriminella nätverk och hur de sitter ihop med det omkringliggande samhället.I sin senaste bok, Maffiapakten – när samhällets betrodda säljer sig till gängen (Bokförlaget Forum), utforskar han hur kriminella organisationer lyckats infiltrera svenska myndigheter och näringsliv. De kriminella nätverken omsätter uppemot 150 miljarder årligen, så det kanske inte är förvånande att många lockas att tjäna en slant. Mindre omskrivet är ett annat fenomen Lasse Wierup belyser: att möjliggörarna inom den offentliga sektorn ofta är kvinnor, som dras in i kriminellas verksamhet genom relationer, lojalitet eller ekonomiska incitament.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribePrenumerera på eller stötta Rak höger:Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt handlar om hagsploitation, snygga och fula rumpor, det konstruerade tabuet kring åldrande, unga bögars konst om gamla kvinnor och filmerna The Substance av Coralie Fargeat samt Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder. Med Demi Moore, Peter Apelgren och Judy Garland.

[REKLAM] Förboka vår bok härVarje år mördas kvinnor av män de har eller tidigare haft en relation med. Våldet mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och något den här veckans gäst kan mycket om.I det här avsnittet gästas Spöktimmen av den före detta polisen Markus Antonsson. Han delar med sig av sina erfarenheter av detta fruktansvärda brott och ger sin syn på vad som behöver förändras i samhället för att våldet ska få ett slut.Är du eller någon du känner utsatt för våld i nära relation så finns här nedan länkar för dig:https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/stod-till-dig-som-ar-valdsutsatt-anhorig-eller-valdsutovare/https://kvinnofridslinjen.se/[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusic”Come out and play” av DesperateMeasurezhttps://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcodeKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnor har kommit ikapp män och är på väg att stänga det så kallade "otrohetsgapet". En färsk studie har kikat på orsakerna till att kvinnor är otrogna.Klipp:7:46 High Infidelity - Taylor Swift15:53 'Sleeping With Other People' - "I Cheated On You”30:56 Did You Hear About the Morgans? 39:56 When Harry Met SallyRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.