Podcasts about precis

Estudo de mestrado realizado em Ribeirão Preto indica que a técnica pode reduzir cirurgias e acelerar o cuidado ao paciente

Nefrocalcinose é um achado que, quando bem interpretado, pode revelar doenças metabólicas e genéticas de alta relevância clínica.Neste episódio, o Dr. Igor Pietrobom recebe a Prof. Dra. Ita Pfeferman, Coordenadora do Ambulatório de Litíase Renal e de Nefropatias Tubulares Hereditárias da UNIFESP, e a Dra. Maria Helena, Nefropediatra e Coordenadora do Comitê de Doenças Raras da SBN, para uma discussão sobre:Diferenças entre nefrocalcinose x nefrolitíaseLimites e armadilhas de USG, raio-x e tomografia Quando suspeitar de doenças genéticas: acidose tubular renal, hiperparatireoidismo primário, hiperoxalúria, tubulopatias, rim esponjoso medular e outrosComo organizar o raciocínio clínico-laboratorial antes de pedir o teste genético (e como escolher entre painel, exoma e genoma)Impacto ósseo, fenótipo pediátrico, história familiar Episódio essencial para nefrologistas, nefropediatras, clínicos, intensivistas e radiologistas que querem entrar na era da medicina de precisão em nefrologia.

Neste episódio do Precision Cast, damos continuidade à conversa sobre Unidade de Pesquisa Clínica (UPC).

Mia har låtsaskört bil och gått på tretimmarsunderhållning. Hampus testar för första gången på livet som förkyld förälder till tillfrisknat barn. Precis allt man inte älskar med de små gås i genom och en deal får skrivas om. Det lackar mot julbord och ultraprocessad mat…..Ta mycket av det som sägs i dagens avsnitt med en saltnypa och sansat lugn.Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps av: Mikael Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: Polpo Playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mia har låtsaskört bil och gått på tretimmarsunderhållning. Hampus testar för första gången på livet som förkyld förälder till tillfrisknat barn. Precis allt man inte älskar med de små gås i genom och en deal får skrivas om. Det lackar mot julbord och ultraprocessad mat…..Ta mycket av det som sägs i dagens avsnitt med en saltnypa och sansat lugn.Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps av: Mikael Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: Polpo Playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är Folktale week, illustratörsutmaningen med folksagotema, och podden är med i år igen. Precis som tidigare år innebär det ett avsnitt, en saga och en illustration om dagen hela veckan! I år har podden teamat upp med den eminenta mångsysslerskan Anna-Linnea Åsblom (följ henne på instagram.com/annalinneaart), som är lika säker med pensel, digital penna, vävstol och arkivskåp. Kolla in hennes illustration på omslaget till dagens avsnitt, på folksagopoddens instagram och tillsammans med många andra verk på #folktaleweek2025 Dagens tema är gryning/dawn och dagens saga är Kaninen som fångade solen hittad av mig i Sägner bland utdöende folkslag, där anges att den kommer från Omahafolket i nordamerika. (sagan var även med i avsnitt 24 - solen, men detta är en nyinspelning)

Det är Folktale week, illustratörsutmaningen med folksagotema, och podden är med i år igen. Precis som tidigare år innebär det ett avsnitt, en saga och en illustration om dagen hela veckan! I år har podden teamat upp med den eminenta mångsysslerskan Anna-Linnea Åsblom (följ henne på instagram.com/annalinneaart), som är lika säker med pensel, digital penna, vävstol och arkivskåp. Kolla in hennes illustration på omslaget till dagens avsnitt, på folksagopoddens instagram och tillsammans med många andra verk på #folktaleweek2025 Dagens tema är storm och dagen saga är Storm-mannen kommer med sommaren, hittad av mig här https://www.americanfolklore.net/storm-man-brings-the-summer/, där uppges den komma från inuitbefolkningen i Alaska i USA

Det är Folktale week, illustratörsutmaningen med folksagotema, och podden är med i år igen. Precis som tidigare år innebär det ett avsnitt, en saga och en illustration om dagen hela veckan! I år har podden teamat upp med den eminenta mångsysslerskan Anna-Linnea Åsblom (följ henne på instagram.com/annalinneaart), som är lika säker med pensel, digital penna, vävstol och arkivskåp. Kolla in hennes illustration på omslaget till dagens avsnitt, på folksagopoddens instagram och tillsammans med många andra verk på #folktaleweek2025 Dagens tema är det något svåröversatta charm, som kan betyda just charm, men också hängsmycke. Dagens saga är Tofsens tecken, hittad av mig i Fearless Girls, Wise Women & Beloved Sisters, redigerad av Kathleen Ragan. Där uppges sagan komma från Irak.

I dagens avsnitt:Spelad matcherKommande matcherÖvrig hockeyÖvrig sportEfter en blekare insats mot Vimmerby så hade Löven 3 matcher med chans till revansch, och det blev ju väldigt bra. 9 pinnar in på kontot och Löven ser fortsatt stabila ut! Vi tar er genom klassiska Rocklunda, vi pratar om matcher som spelats och även kommande matcher! Lite övrig hockey och sport också, som alltid! God lyssning och trevlig helg!Swishnumret till Green Devils tifoverksamhet: 123 049 88 24KontaktFeedback, skicka ett e-mail till:poddplatsh@gmail.comSociala MediaInstagram: https://www.instagram.com/poddplatsh Facebook: https://www.facebook.com/poddplatshX: https://x.com/poddplatsh Tack för att ni lyssnar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är Folktale week, illustratörsutmaningen med folksagotema, och podden är med i år igen. Precis som tidigare år innebär det ett avsnitt, en saga och en illustration om dagen hela veckan! I år har podden teamat upp med den eminenta mångsysslerskan Anna-Linnea Åsblom (följ henne på instagram.com/annalinneaart), som är lika säker med pensel, digital penna, vävstol och arkivskåp. Kolla in hennes illustration på omslaget till dagens avsnitt, på folksagopoddens instagram och tillsammans med många andra verk på #folktaleweek2025 Dagens tema är bok/book och dagens saga är Den magiska boken hittad av mig i Andrew Langs orangea sagobok, där anges att den är dansk och insamlad av Evald Tang Kristensen.

Det är inte bara de svenska KInakrogarna som anpassats till lokala förutsättningar. Lin Herngren berättar en fascinerande global historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I öppningsscenen av Ang Lees film ”Mat, dryck, man, kvinna” från 1994 möter vi mästerkocken Chu, som förlorat sina smaklökar. Han förbereder familjens söndagsmiddag och hanteringen av råvarorna sker under rituella former – som i en dans rör han sig i det välutrustade köket. Med den breda kniven finhackas grönsaker, skärs kött och fileas fisk. Rytmiskt slår knivbladet mot skärbrädan medan oljan fräser i wokpannan och locket darrar på bambutråget. Mitt i tillagningen ringer telefonen. Chu svarar och yttrar filmens första replik: ”Chi le ma?”Har du ätit?Råkar du i samtal med någon bekant kring lunch- eller middagstid i en kinesiskspråkig miljö är detta en vanlig fråga. Men den grundar sig inte i nyfikenhet utan är närmast en hälsningsfras: Att fråga om du ätit är det samma som att fråga hur du mår. Maten – och måltiden – har en central plats i det kinesiska medvetandet.På 1990-talet fanns två kinarestauranger i Trelleborg där jag växte upp. Och det såg liknande ut runt om i landet. I dag är den klassiska kinakrogen en raritet. Jag kan fortfarande se skyltarna med deras namn framför mig men jag minns inte längre hur de såg ut inuti. När jag fantiserar om att kliva in genom dörrarna smälter inredningen ihop till en röra av detaljer. Jag passerar akvarium med slöa guldfiskar. I hörnen står porslinsvaser med blå dekor. Musiken som spelas låter som droppande vatten och på borden ligger tjocka menyer med inplastade sidor.Den nostalgiska känslan får en personlig och samhällelig klangbotten i Lap-See Lams konstnärskap. Med hjälp av en 3D-scanner har hon dokumenterat flera Stockholmsrestauranger innan de bytt skepnad eller slagit igen. Bland annat den restaurang som öppnades av av Lams mormor på 1970-talet. Inscanningen har gjorts om till en animation som kan upplevas i virtual reality, men tekniken har inte riktigt varit anpassad för att återge en levande miljö. Så när människor rör sig genom rummet uppstår visuellt sönderfall. Det glappar mellan verklighet och avbild och konstverket förmedlar en kuslig stämning av deja vu; av att vara fast mellan olika rum.Och är inte det just vad kinakrogen är? Ett slags mellanrum. Restaurangerna är en plats för möten mellan öst och väst; en sorts illusion som en gång stillade besökarens begär efter något annat, lagom främmande, men som i en mer globaliserad tid i stället anklagas för att inte vara tillräckligt autentisk.Vårrullar, friterade räkor i sötsur sås, fyra små rätter… den typiska maten som serveras på våra kinakrogar kommer från det kantonesiska köket, men är anpassad till råvaror och smaker i 1970-talets Sverige. Då lämnade många Hongkong eftersom de var trötta på det sociala och politiska tumult som spillt över från det kommunistiska fastlandet efter kulturrevolutionen. På samma sätt har andra politiska skeenden bidragit till den kinesiska migrationen, och spridningen av dess olika kök runt om i världen. I USA kan man äta chop suey, en slags såsig pyttipanna på ris som uppfanns av de kineser som emigrerade kring förra sekelskiftet för att finna guld och bygga järnvägar. Turkiets äldsta kinarestaurang serverar inte fläskkött och alkohol eftersom den grundades av en man som var hui – kinesisk muslim – och som tog sig till fots från Xinjiang när Nationalistpartiet retirerade till Taiwan.Dokumentärfilmaren Cheuk Kwan besöker och berättar om alla dessa platser i boken som heter just ”har du ätit”: ”Have you eaten yet? – Stories from Chinese Restaurants Around the World” Likt Lam använder sig Cheuk av kinakrogen som utgångspunkt för att berätta om diasporan, men i skildringarna är det snarare maten än det faktiska rummet som fungerar som utgångpunkt för att undersöka vad som är autentiskt och kinesiskt.Det är svårt, rent av omöjligt, att vara entydig när man pratar om 'kinesisk mat'. På fastlandet bor mer än 1 miljard människor. Vid sidan om majoriteten hankineser finns 55 minoritetsfolk. Störst är zhuang som räknar över 16 miljoner. Andra stora grupper innefattar manchuer, hui, miao, uigurer, mongoler och tibetaner. Utanför fastlandet, Hongkong och Taiwan bor mer är 40 miljoner kineser, som ofta har flera nationaliteter, kulturer och språk. Själv har Cheuk rötter i Kina men är född i Hongkong. Innan han emigrerade till Kanada var han bosatt i Singapore och Japan. Kanske är det därför hans inställning till autenticitet är så flexibel. För honom är maten kinesisk om den framkallar ett minne från måltiderna han åt under uppväxten.Äkthetstestet får mig att tänka på när jag själv som 20-någonting flyttade till Shanghai. Då fick jag för första gången smaka förlagan till den strimlade biffen med grön paprika som jag alltid beställde på krogarna i Trelleborg. Shanghairätten var kanske rikare i smakerna, men den hakade också i barndomens upplevelse av balansen mellan sälta och sötma, mellan de krispiga grönsakerna och det fluffiga riset.De flesta ställena som Cheuk besöker är familjeägda. Precis som i Sverige anpassar de sina menyer efter lokala förutsättningar för att verksamheten ska gå runt. I Kenya beställer han wokad biff med vattenmelon. I Brasilien får mapo-tofun hetta från en lokal superchili i stället för sichuanesisk blompeppar. På flera platser har den kinesiska maten transformerats genom råvaror eller tillredningstekniker och blivit del av andra kök. I Peru finns exempelvis chifa-köket, där gränserna mellan det kantonesiska och peruanska suddats ut. En typisk rätt är den wokade biffgrytan lomo saltado. Köket är så välintegrerat att det i dag finns 20–30 000 chifa-restauranger runt om i Peru, vilka även spridit sig till närliggande länder som Ecuador, Chile och Bolivia.Den sista söndagsmiddagen i filmen ”Mat, dryck, man, kvinna” är inte lagad av stjärnkocken Chu utan av hans distanserade, karriärdrivna mellandotter. När han för skeden till munnen känner han för första gången på länge smaken av ingefära. Genom att återskapa moderns kycklingsoppa har dottern inte bara väckt hans smaklökar till liv, utan också påmint honom om en annan tid. Även om de två nu lever helt olika liv växte dottern upp i Chus kök. De delar erfarenheter och är av samma kött och blod. På samma sätt är maten som serveras på kinesiska restauranger runt om i världen en spegling av tillhörigheter och identiteter. Beroende på vem som äter den, när eller var den äts blir den uttryck för samhörighet eller främlingskap.Lin Herngrenförfattare och sinologLitteraturCheuk Kwan: Have you eaten yet? Stories from Chinese Restaurants Around the World. Pegasus books, 2023.

Det är Folktale week, illustratörsutmaningen med folksagotema, och podden är med i år igen. Precis som tidigare år innebär det ett avsnitt, en saga och en illustration om dagen hela veckan! I år har podden teamat upp med den eminenta mångsysslerskan Anna-Linnea Åsblom (följ henne på instagram.com/annalinneaart), som är lika säker med pensel, digital penna, vävstol och arkivskåp. Kolla in hennes illustration på omslaget till dagens avsnitt, på folksagopoddens instagram och tillsammans med många andra verk på #folktaleweek2025dagens tema är regn/rain och dagens saga är Sköldpaddan och åskan, hittad av mig här https://mgbe-elu.blogspot.com/2022/08/mbe-na-amuma-tortoise-and-lightning.html och här https://www.youtube.com/watch?v=4RloEc1NCsA&themeRefresh=1 där det anges att sagan har sitt ursprung hos igbo-folket i Nigeria

Det är Folktale week, illustratörsutmaningen med folksagotema, och podden är med i år igen. Precis som tidigare år innebär det ett avsnitt, en saga och en illustration om dagen hela veckan! I år har podden teamat upp med den eminenta mångsysslerskan Anna-Linnea Åsblom, som är lika säker med pensel, digital penna, vävstol och arkivskåp. Kolla in hennes illustration på omslaget till dagens avsnitt, på folksagopoddens instagram och tillsammans med många andra verk på #folktaleweek2025Dagens tema är Eko/Echo och dagens saga är den blå fågeln, från början en konstsaga av Madame d'Aulnoy, hittad av mig i Andrew Langs gröna sagobok. Sagan är fransk och här fritt återberättad av Jack

Precis när man kände en liten, liten doft av vår hos Ferrari så brakade helvetet lös igen i Maranello. Vi grottar ner oss i den stegrande, eller snarare haltande hingstens lilla kris och dystra framtidsutsikter. Dessutom har McLarens Andrea Stella dragit iväg en liten snyting i Red Bulls riktning, vilket ju piggar upp. Anna har varit på Audis lanseringsevent och det blir en djupdykning i deras satsning inför F1 2026 och framåt. Givetvis pratar vi upp Las Vegas GP också, inför en racehelg där allt verkligen är på spel.

Det är Folktale week, illustratörsutmaningen med folksagotema, och podden är med i år igen. Precis som tidigare år innebär det ett avsnitt, en saga och en illustration om dagen hela veckan! I år har podden teamat upp med den eminenta mångsysslerskan Anna-Linnea Åsblom, som är lika säker med pensel, digital penna, vävstol och arkivskåp. Kolla in hennes illustration på omslaget till dagens avsnitt, på folksagopoddens instagram och tillsammans med många andra verk på #folktaleweek2025Dagens tema är natt (night) och dagens saga är när natten kom till jorden, hittad av mig här https://fairytalez.com/night-came/ där uppges den komma från Brasilien

Den här veckan kliver en av Sveriges mest älskade feelgood– och relationsförfattare in som gäst nämligen Jessika Devert.Vi pratar om skrivandets glädje och kamp, om livets krokiga vägar, om modet att börja om – och om de där två låtarna som följt henne genom både ljus och mörker. Musik som burit, tröstat och ibland sparkat igång helt nya kapitel.Det blir skratt. Det blir allvar. Det blir alldeles underbart personligt.Precis så som ett riktigt bra möte ska vara.God Lyssning! Bli supporter till denna podcast genom att gå in på http://supporter.acast.com/2latarSupport till showen http://supporter.acast.com/2latar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A integração entre ciência genética, genômica funcional e inteligência artificial está acelerando diagnósticos e transformando o horizonte das terapias para doenças raras.Neste episódio especial do podcast Biotech and Health, com patrocínio da PTC Therapeutics Brasil, a repórter Carolina Abelin conversa sobre o tema com o professor e pesquisador Guilherme Baldo, da Universidade Federal do Rio Grande do Sul.

Vad tycker de främsta experterna inom alla möjliga områden – städning och hemorganisation, stjärnentreprenörer, idrottshjältar, extremsportare och andra – är de allra bästa knepen för att få saker gjorda och att övervinna utmaningar och hinder? Precis det går vi igenom i två raka avsnitt. Lina och Björn krocktestar dessa hacks och betygsätter tipsen från forskningsperspektiv. Del 2 av 2.Klipp:03:47 Parks and Recreation (2009) - S05E02 Soda Tax10:14 The Office21:56 katemockelliott27:10 Breaking BadRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tycker de främsta experterna inom alla möjliga områden – städning och hemorganisation, stjärnentreprenörer, idrottshjältar, extremsportare och andra – är de allra bästa knepen för att få saker gjorda och att övervinna utmaningar och hinder? Precis det går vi igenom i två raka avsnitt. Lina och Björn krocktestar dessa hacks och betygsätter tipsen från forskningsperspektiv. Del 1 av 2.Klipp:06:12 The Rescuers (1977)14:18 KonMari Method- Fundamentals of Tidying Trailer24:59 Full Metal Jacket34:12 Kompani SvanRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här tog Swedenborg emot levande som döda. Anna Ringberg tar oss med till platsen där himmel och jord en gång möttes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.I ett hörn av friluftsmuseet Skansen i Stockholm står ett lusthus med cremegula väggar och duvgrå detaljer. Det ser på samma gång stolt som lite ensligt och bortkommet ut, som om det väntade på bättre tider och nya sammanhang. För länge sedan var det omsusat och vida känt, ett hus som inget annat hus i världen. För här serverades de döda semla med kokt mjölk, och här tänktes tankar och skrevs ord som stammade direkt från Gud. Just i detta lilla lusthus, på den tiden beläget vid Swedenborgs gård på Södermalm.Gården förföll efter Swedenborgs död och revs till slut. Kvar stod det ensamma lusthuset i uselt skick. Ett tag tjänade det som förvaringsbod och tillhåll för tjuvar, för att sedan bli museum: ett skynke med stjärnor fästes i taket, man ställde dit en kista med siaren som vaxdocka, och tog 10 öre i entré. Sedan fick Artur Hazelius upp ögonen för huset och på 1890-talet lyckades han köpa och flytta det till Skansen.Det blåser kallt i trädkronorna när jag en bister vårdag är på besök. Snart är det stängningsdags och de omgivande stadskvarteren ligger öde. Men vandrande i rosengården som omger lusthuset tänker jag på en annan vårdag, år 1745 i London. Där sjuder de trånga gränderna av liv. Klapprande hästkärror samsas med gastande fiskmånglerskor, garvare, slaktare och tiggande barn. Från dikena stiger stanken av jäsande sopor, byrackor skäller, studenter hyllar Newtons snille. Fred mellan Österrike och Bayern, ropar tidningsförsäljarna.In på källarkrogen längre ner på gatan stiger en adelsman, klädd i sliten svart rock, kråsskjorta och med peruk av tidens snitt. Under de pudrade lockarna skymtar ett avlångt ansikte med vaken blick och det försiktiga leendet är samtidigt barnsligt som distingerat. Det är den svenska vetenskapsmannen och mystikern Emanuel Swedenborg.I ett ensamt rum, upplyst av en kandelabers fladdrande sken, äter han sin enkla måltid med god aptit. Hela dagen har han skrivit på boken De cultu et amore Dei, ett slags skapelseberättelse där världen kläcks ur ett kosmiskt ägg, befruktat av Gud, och tankarna är alltjämt på författandet, fraserna på latin dansar för hans inre syn.Men nu hejdar han sig mitt i en tugga. För plötsligt brer ormar, grodor och paddor ut sig över hela golvet. Ja, runt bord och stolar och ända fram till hans skor slingrar sig dessa vidriga kräldjur. Han ryser till. I samma stund uppenbarar sig en man i ett hörn av rummet. Ät icke så mycket, förmanar han.Omskakad skyndar Swedenborg hem. Men redan samma natt uppenbarar sig den mystiske mannen igen, och nu avslöjar han sin identitet: Han är Herren Gud själv. Och han har kommit för att förkunna Swedenborgs uppdrag: att förklara Bibelns andliga innehåll för människorna.Allt ifrån denna stund ägnar den svenska vetenskapsmannen resten av sitt liv åt de religiösa frågorna. I arton teologiska verk tolkar han skriftens djupare innebörd. Enligt hans så kallade korrespondenslära har varje bibliskt ord en dold andlig innebörd och vi kan bara förstå Bibelns mening genom att lista ut dessa korrespondenser. Med andra ord är Bibeln en slags rebus som Swedenborg utsetts av Gud att lösa.Han avslutar sin långvariga anställning som tjänsteman på Bergskollegium och 56 år gammal blir han i stället tjänsteman i andevärlden. Ja, hädanefter tillåts Swedenborg fritt träda in i livet på andra sidan. På en gropig gata i London hälsar han hövligt på den bibliske Moses, och tillbaka i Stockholm tar han emot de döda i sitt lusthus – han möter storheter som Platon, Aristoteles och Martin Luther, och en hel del vänner och fiender från sin egen tid.Vad nytt från jorden, brukar andarna nyfiket fråga.Inte sällan handlar nyheterna om den svenske profeten själv, vad han skrivit och förkunnat. Diskuteras religiösa frågor ger de döda honom alltid rätt – det är ju trots allt Gud själv som viskar i hans öra.På sina strövtåg i andevärlden möter han även varelser från andra planeter. Folket från Jupiter bor i låga hus med tak av vitblå bast och tycker om att sitta på fikonblad och äta långsamt, medan andarna från Saturnus är så troende att deras händer blir till knivar om någon vill locka dem bort från Gud.Hur kan då Swedenborg göra sig förstådd med dessa utomjordingar? Det går enkelt – alla talar svenska! Alla är de också noggrant indelade i olika mindre samfund, i en andlig värld som har formen av en gigantisk människokropp, homo maximus. Ja, det är ordning och reda i änglavärlden. Var sak på sin plats. Nästan som ett slags förtida folkhem för de döda, kan man tänka.Trehundra år efter Swedenborgs bortgång blickar lusthuset ut över de hårt tuktade blomsterhäckarna på Skansen. Rosorna har ännu inte slagit ut. Över Saltsjön sveper mörka molnslöjor in. Lusthuset står igenbommat och tyst. Men en gång i tiden var det fullt av musik och besökare. Här tog Swedenborg emot både döda och levande, och allsköns ärenden och trosfrågor avhandlades. För visst hade ämbetsmannakarriären bytts mot ett mer fritt liv, men var ändå inte lusthuset som ett slags kanslihus, öppet mot hela universum? Och Swedenborg den som bringade svensk ordning, också i livet efter detta.Några av de samtida besökarna såg sin värd som ett geni, medan andra hånade honom bakom hans rygg. Också hans biografier skildrar en komplex person: en man som med fradga kring munnen yrar om sig själv som Messias och rullar sig i gyttja, och en enastående intelligent människa, en av de mest betydande svenskarna genom tiderna.Jag slår mig ner på den kalla stentrappan utanför lusthuset och väntar på ett tecken av något slag. Men det andliga kanslihuset ruvar sina hemligheter väl. Precis som Swedenborg själv framstår det som en slags dubbelnatur. Stumt och uppryckt med rötterna förmår det inte riktigt vittna om sin storhetstid, men i en dikt av Hjalmar Gullberg för det sin egen talan:Kring anden som har flytt, var jag ett skal.Nu står jag övergiven med min sorg.Men jag var fylld av harpa och cymbal,när Gud kom på besök hos Swedenborg.Vad nytt från jorden, brukade andarna fråga sin besökare från livet. Och man kan undra om de finns kvar där på andra sidan än, i sällskap av sin gode vän från Sverige. Den som dör få se.Anna RingbergFörfattare

O desafio, explica a pesquisadora francesa Marine Lemaire, especialista em Psicologia do Desenvolvimento, é desenvolver desde cedo a resistência aos chamados “vieses cognitivos”, que levam o cérebro a processar informações de forma mais rápida, mas podem conduzir a conclusões e percepções irracionais.  Taíssa Stivanin, da RFI em Paris As conclusões da cientista francesa são baseadas em dados da tese de pós-doutourado que ela finalizou há poucas semanas no laboratório LaPsyDÉ, situado na universidade Sorbonne, no 5º distrito de Paris. A análise se concentrou na capacidade dos adolescentes de detectar fake news e se defender da desinformação. O estudo, realizado em 2020 com mais de 400 adolescentes de uma escola de Bordeaux, no sudoeste da França, mostrou que o discernimento está ligado à capacidade de raciocínio e à elaboração de argumentos lógicos e coerentes. Tais habilidades estão associadas ao córtex pré-frontal, que no cérebro só termina seu desenvolvimento após os 20 anos. Os alunos, com idades entre 11 e 14 anos responderam um questionário de múltipla escolha online, e avaliaram se uma série de informações que circularam na internet, selecionadas pela cientista francesa, eram falsas ou verdadeiras. A experiência com os alunos foi supervisionada pelos professores.  “Trabalhamos com diferentes índices, mas um dos índices que mais nos interessa é a capacidade de avaliar a informação. Nós o calculamos fazendo uma média da percepção das informações que são verdadeiras e subtraindo da média da percepção das informações falsas, o que gera o que chamamos de índice de discernimento.”  Segundo Marine, há uma carência de dados sobre como os adolescentes reagem às fake news. “Nossa hipótese é que essa capacidade analítica se desenvolve na adolescência, e foi o que nós observamos. Com a idade, logicamente, eles se tornam cada vez mais capazes de discernir o que é verdadeiro ou falso.” Capacidade analítica  Durante a experiência, a psicóloga francesa também observou que a capacidade de análise se desenvolve principalmente a partir dos 12 anos e aumenta com o passar do tempo. “Mas o que é importante ressaltar é que essa capacidade se aprende, o que nos leva a relativizar o discurso sobre os adolescentes: que são vulneráveis, são péssimos, acreditam em tudo que veem. Devemos pensar que essa é uma competência que pode ser desenvolvida, principalmente com ações de Educação Midiática.”  Por essa razão, o estudo se concentra também na capacidade dos jovens de detectar as notícias falsas e na resistência aos vieses cognitivos, chamada de raciocínio analítico. Para isso, Marine usou um teste que induz a um atalho mental e, por consequência, a uma resposta intuitiva e incorreta às questões relacionadas à veracidade das informações. “Para resolver o problema, os participantes devem resistir a essa resposta que é bastante intuitiva e automática. É dessa forma que medimos o raciocínio analítico nos adultos e foi assim que fizemos também em nossas pesquisas. Nosso estudo mostrou que o desenvolvimento da capacidade de avaliar a informação é mediado e explicado pelo desenvolvimento da capacidade de resistir aos vieses cognitivos.”  Essa habilidade se consolida entre 11 e 14 anos e se estabiliza por volta dos 15 anos. De acordo com Marine Lemaire, muitos estudos ainda precisam ser feitos para entender em detalhes como se consolidam os processos cognitivos que permitem questionar a veracidade de uma informação.  “É por essa razão que decidimos estudar o público adolescente. Há uma enorme carência de dados na literatura, embora esse seja um assunto extremamente importante. Precisávamos ter esses dados para, em seguida, analisar quais soluções podemos propor para ajudar os adolescentes a discernir melhor o que é verdade ou mentira”, conclui. 

Somna, regnet tystnar och kvar finns bara droppet från träden över Äventyrsvargens plåttak – och en jag som försöker bryta mig ut ur rutan, som Morten Harket i “Take On Me”. Vi rör oss mellan osynliga barriärer och stränder där längtan drar i kopplet, från 80-talsvideor och Vita tornets hemlighet till ett nattligt språng över Mariatorget och den bedövande, stora stillheten när Harriet just har fötts. Ålder är både siffra och sanning, friheten både löfte och konstruktion. Jag vill inte gå stilla in i natten, Somna – inte än. Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt berättar Ida om Leap Castle som är beläget på Irland. Slottet, som byggdes i början av 1500-talet, är ett av de slott som varit bebott längst på Irland och har en rik och fascinerande historia. Precis som med många andra platser sägs det att slottet är hemsökt av olika andar och väsen. Den mest intressanta sägs vara elementalen, en ande eller ett väsen med ruttnande ansikte som för med sig en fruktansvärd stank. Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på patospodd@gmail.com eller på Instagram via Patospodd eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Neste episódio do Precision Cast, mergulhamos fundo na importância da pesquisa clínica como ponte para democratizar o acesso à medicina de precisão no câncer infantojuvenil.

Vi börjar veckans huvudavsnitt med att ge en liten uppdatering på vapenvilan i Gaza, som dessvärre verkar hänga på en skör tråd. Sen pratar vi Greta Thunbergs vittnesmål från det israeliska fängelset och svenska utrikesdepartementets påstådda lögner om sina (veka) insatser. I andra halvan snackar vi centerledaren Anna-Karin Hatts avhopp och vilket ansvar politikerna själva har för det hårda samtalsklimatet. Vi diskuterar även Tidöregeringens förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år. Precis innan vi stänger av berättar Jon om konceptet ”afternoon delight”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stumfilmen kördes över av ljudet och blev en smal sak för cineaster. Joakim Silverdal tycker att det är dags att skriva ut tysta klassiker på recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla stjärnor kommer en gång att slockna. Det gäller världsrymdens himlakroppar, likaväl som himlen över Hollywood.I Billy Wilders Sunset Boulevard från 1950 drömmer den avdankade stumfilmsskådespelerskan Norma Desmond om en comeback som aldrig kommer. Hon har inte lyckats med något sen filmen fick ljud och krossade hennes karriär.Detsamma gäller hennes gamla vänner.I en scen sitter några finklädda figurer vid ett pokerbord. Vana cineaster känner direkt igen dem: ”det är ju Buster Keaton, Anna Q Nilsson och HB Warner”. Men filmens berättare beskriver dem som dunkla figurer från den tysta eran, som inget mer än vaxdockor i Norma Desmonds kabinett.Stumfilmen var stendöd, redan 1950, det är vad vi får med oss.Men jag har blivit mer och mer övertygad om att den ljudlösa filmkonsten nu, över 70 år senare, fortfarande har förmågan att välta vår verklighet.När min dotter var två år fick hon frågan av en förskollärare vad hon gillade att se på tv. Och då svarade hon, som om det vore det naturligaste i hela världen: Charlie Chaplin.Allt uppstod i ett ögonblick av panik - när Babblarna, Daniel Tiger och Bolibompadraken helt enkelt till slut fick det att rinna över. Vad annars går att gräva fram ur streamingmörkret?Titta där: den böjda käppen, de stora skorna och det kluriga leendet. Charlie Chaplin!Vi började trevande med långfilmen Cirkus. Jag trodde egentligen inte alls på den här idén, men snart märkte jag hur uppslukad hon var. Allt som behövdes var några enkla: “Vad tror du att gubben ska göra nu? Nämen vad hände, sprang han IN till lejonet?” och så sitter en tvååring och tar in ett svartvitt, filmhistoriskt mästerverk från 1920-talet, helt utan talade repliker eller ljudeffekter.Vi upptäckte snart att Chaplin är mer än den snubbelgubbe världen ofta vill göra honom till. Vi har haft många, långa samtal om vad som gör luffaren ledsen, varför han är ensam, varför han har så trasiga kläder.Det är sådant man hinner med när tillvaron tystnar. När det konstanta larmet av hysteriskt animerade barnprogram sätts på paus, om så bara för en liten stund.Men kanske är jag naiv. Med snart 100 år av ljudfilmer är väl ändå stumfilmen dömd till en tillvaro längst ut i vår mediala periferi.Någon som var rädd för det och såg på med avsky, när ljudet trädde in i filmkonsten, var Victor Klemperer.Han var en tysk filmälskare och språkvetare vars dagböcker från 30 och 40-talen är viktiga tidsdokument över nazismens påverkan på det tyska medvetandet.I hans filmdagbok “Ljus och skugga - 1929-1945” får läsaren vara med om hur nazi-propagandans mörker kastas över de tyska biograferna.Men för den som läser noggrant, är den även en spännande ögonvittnesskildring från en biobesökare som var med om skiftet från stumfilm till ljudfilm.För Victor Klemperer var INGEN vän av den tidiga ljudfilmen, om vi säger så.Det är med ett slags glödgat hat han beskriver hur patetiskt dåligt filmljudet var till en början.1929 skriver han: “Vi har nu mött ljudfilmen två gånger och tyckte båda gångerna att den var avskyvärd”.Han tycker att det låter förskräckligt, men ljudkvaliteten är något han förstår kommer bli bättre. Vad som inte kommer åtgärdas är att ljudfilmen utstrålar något konstlat, dött. Ett slags surrogat till stumfilmen.Han skriver att “Filmen MÅSTE vara en konstform med uttryck, liknande baletten, buren av musiken, annars blir den en vedervärdig död mekanism med ett ljud som dessutom skär sig”.Precis som min tvååring, blir han väldigt förtjust när han får se Charlie Chaplin i Stadens ljus. En stumfilm som med filmmusik och några enkla ljudeffekter hånar ljudfilmen. Som när Chaplins luffare sväljer en visselpipa och försöker sjunga, men allt som kommer ut är några visslingar. ”En välsignelse att det är en stumfilm, avskyvärt att musiken gnisslar lika illa som i radion”, skriver han.Och när man ser denna eras mästerverk är det svårt att inte hålla med honom.Hur berör inte ansiktena, när ljudet fattas? I En kvinnas martyrium, det kvävande kammarspelet om Jeanne D'Arc från 1928, kryper sig skådespelerskan Maria Falconettis uppgivna uttryck långsamt in under huden.De få textrutorna ger oss absolut kontext, men det är ögonen. Ögonen. De stora uttrycksfulla ögonen som vittnar om mänsklighetens grymheter. De är starkare än all dialog i världen.Den tittare som ger sig hän, sitter till slut bara och gråter.Men tiden sprang förbi, även Chaplin började göra ljudfilm och med tiden verkar till och med Victor Klemperers syn på filmljudet mildras.Redan 1932 måste han erkänna att Marlene Dietrich och Emil Jannings skådespeleri lyfts när han får höra deras röster i Blå Ängeln. ”Klangen i detta organ”, utbrister han och när han några år senare ser musikalfilmen “Broadways melodi” är han istället förtrollad av ljudet. ”Vi sitter hänförda till den sista bilden OCH tonen”, skriver han.Men den där kraften då? Som kan få en två-åring att 100 år senare sitta hänförd i en timme och tjugo minuter?Om Victor Klemperer fortfarande var med oss - och om han skulle känna det glödgade hatet mot ljudfilmen blossa upp igen - skulle han bara behöva plocka upp valfri webbläsare, söka upp sin favoritfilm och trycka på play.Nu är stora delar av stumfilmsskatterna från 20 och 30-talen digitaliserade och ofta har rättigheterna gått över till att bli allmän egendom. Så den som vill se, kan se, utan problem.Stumfilmens kvalitet i vår moderna samtid börjar inte med stumfilmen, den börjar med dig.För när inga ljud hörs, inga röster ljuder, är det vi tittare som får jobba. Att se stumfilm är att sitta längst fram på soffkanten, framåtlutad, redo att ta in.Då behöver stumfilmen inte bli ett museum, då kan den bli ett tempel. En plats före reflektion och förundran. En plats för lugn och verklig eftertanke.I den moderna människans rusande tillvaro, där stressen äter sig in i porerna, borde stumfilm kunna skrivas ut på recept.För när jag och mina barn vaggats in i tempot från en stumfilm, märker vi snart hur vårt medvetande ställts om.Ofta tar det några minuter, vi skruvar på oss, men sen är det som om världen långsamt börjar tippa och vi själva snubblar in i filmen. Precis som när Buster Keatons biografvaktmästare i Sherlock Jr kliver fram till filmduken och in i filmen för att själv blir sagans mästerdetektiv.Att se stumfilm kan bli som att finna det verkliga värdet i tystnaden. Något som inte handlar om frånvaro, utan om närvaro.När två-åringen nu blivit fyra och själv vill välja brukar det blir Frost, eller Lejonvakten på tvn. Men ibland, ibland är det Chaplinboxen som åker fram och vi hämtar lillebror, sätter oss längst fram på soffkuddarna, lutar oss in, tills vi ramlar, rakt ner i filmhistorien.Joakim Silverdalfilmkritiker och reporter på kulturredaktionenTre bästa stumfilmerna att se med dina barn:”Guldfeber” av Charlie Chaplin”Busters miljoner” av Buster Keaton”Upp genom luften” med Harold Lloyd (regi: Fred C. Newmeyer och Sam Taylor)

Vi lär dig att bli en mästare på att manifestera precis vad du vill. Vi pratar om varför intention faktiskt kan förändra hjärnan, och hur det är att tänka – inte bara med huvudet – utan från hjärtat. Vi djupdyker i James R. Dotys bok “Into the Magic Shop” – om hur hjärnan och hjärtat tillsammans kan skapa mirakel, om man bara vågar tro på dem. Dessutom har Helena varit hos ett medium - ja, får man ens säga det högt? Missa inte detta avsnitt och chansen till ett bättre liv! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sticka i svensk ull heter Anna Sjösvärds första bok med mönster till tröjor, koftor, sjalar, vantar och sockor. Allt stickat i – ja, du gissade rätt: svensk ull.  Anna hämtar mycket inspiration från folkdräkter och får till en fin känsla med de rustika garnerna.  Precis innan boksläppet på Nordiska muséet i Stockholm tog hon sig tid att prata med Nördic Knitting om provlappar, spökstickare och koftan som nästan brann upp! Du får också veta vad en ullfluencer är.

Med okonventionellt och söndersprängt bruk av språket gör den asemiska skriften revolt. Thomas Millroth lyfter fram en okänd pionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den franske tänkaren Roland Barthes hävdade att de företeelser han kände igen och kunde sätta namn på inte berörde honom, det var det han inte kunde beskriva som var viktigare; det obeskrivliga var ett tecken på en oro som grep djupt in i känslorna.Det finns vissa böcker som består av bokstäver eller krumelurer som ligger till synes huller om buller. För läsaren är det ovant, ja till och med obegripligt vid första ögonkastet. Men om vi följer Barthes så bör vi visa dem intresse. Denna visuella konstform eller poetiska praktik har till och med ett namn: Asemisk skrift. Det påminner om språk, men saknar semantik, mening – åtminstone i vanlig mening. Ofta liknar det ett slags attentat. Som hos dadisterna eller det lite mer estetiskt väluppfostrade 1960-talets söndersprängda språkbilder och skrivmaskinsdikter.Men den asemiska skriften är mer än ögonblickets estetiska chock. För jag måste ju ta själens oro på allvar då alfabetet och grammatiken kollapsar.Tag som exempel Åke Hodell och Jarl Hammarberg från 60-talets avantgarde.År 1966 skapade Hodell ett häfte om någonting så obeskrivligt som Förintelsen. Som titel valde han en fiktiv koncentrationslägerfånges tatuerade identitet, CA 36715 (J). Svarta linjer krängde sig som böljande klotter sida upp och sida ner. Det gick inte att beskriva det obeskrivliga på annat sätt än som en suddig spegelbild av det förflutna. Det var många i kulturlivet i mitten på 60-talet som närmade sig Förintelsen, de flesta använde dokumentära detaljer. Men Hodell valde fiktionen – Resultatet var minst lika skakande.För poeten Jarl Hammarberg gällde skriften och fiktionen Livet. Allt han gjorde red spärr mot samhällets konventioner. 1965 fälldes han för uppvigling efter sin utställning Vägra Döda Vägra Värnplikt. Han hade fyllt hela Galleri Karlsson med krängande protesterande bokstäver. Alfabetets konventioner förvandlades till protest. Och i ett seriehäfte från 1993 avlägsnade han allt från själva rutorna och fyllde dem med krossade ord och lustiga krumelurer. Hos honom gick kaos och uppror hand i hand. Och när jag läser Hammarberg tänker jag ofta att den asemiska skriften har rötter i tungotalande och magiska riter. Det är ett sätt att svära mot nutiden och hoppas på framtiden - och han mässade: AJNAJNAJNAJNAJNAJN….En andlig revolt med språk och liv som ett. Magi och besvärjelse.Men vilken ordschaman står bakom den här besvärjelsen?”fffööörrrstttaaa,gggååånnnngggernnnn”iiiwwwååårrr”H”errreeessstttjjjääännnssstt.”Författaren hette Sone Daniel Sonesson. Intagen 1932 på mentalsjukhus. På 1940-talet lyckades han få tag på en liten anteckningsbok som han fyllde rad för rad. Bokstäverna hackades sönder, drogs ut i en ström av ren och skär – asemisk skrift. Men kan jag tala om asemisk skrift och jämföra med Hammarberg och Hodell. Sonessons häfte gjordes ju ett par årtionden före dem, han själv var outbildad karl från Västra Ströö med sexton syskon, en olycklig inspärrad patient utan minsta kontakt med kulturlivet. Det spelar ingen roll. Precis som hos Jarl Hammarberg var hans energiska skrift ett slags magi och besvärjelse - av sin egen existentiella ovisshet. Och redan etiketten på notisboken pekar mot ett okonventionellt men sammanhållet innehåll. Sonesson har med sin vackraste handstil blandad samman sitt eget namn med en barndomskamrat från hembyn: Herr o Fröken Daniel o Berta Ericsson Sonesson. Hur viktig den här legeringen av de två namnen, en man och en kvinna, var för honom, förstod jag när jag långsamt läst igenom häftet. Jag ska återkomma till det.De skrivna raderna är frågande inför sakernas tillstånd och den allmänna moralen: och här använde han precis som Hammarberg den asemiska skriftens kärnegenskap - att undvika visshet. Med bläckpennan i staccato utplånade Sonesson det mesta i det konventionella språket och bollade vildsint med skiljetecknen. Det liknar en obarmhärtig utplåning av språket och bär tecken på förtvivlan. Glöm inte att han är inspärrad, av och till blir han rasande och svär över ” denna Djävliga Wäärld” för att sedan förtvivlat viska efter sin ”lilla flicka”, det vill säga den nämnda barndomsvännen Berta.En gammal kärlek eller inte? Årtionden hade gått sedan de träffats och hennes namn blev nu en bärare av hans egen kluvna identitet. Regelbundet dyker skärvor av manligt och kvinnligt upp. Och det är en av nycklarna till hans dikthäfte. Läkarna på det första mentalsjukhus han hamnade på, Maria i Helsingborg, noterade i journalen att han sade sig vara ”hälften man och hälften kvinna och talade som man med grov basröst och som kvinna med pipig röst”. Och när han nämnde barndomsvännen Berta Ericssons namn var det kanske en längtan till en försvunnen tid – och frihet – men framför allt står hon för den kvinnliga delen i hans splittrade person. Han plågades av sin kluvenhet, att han samtidigt var två kön, man och kvinna, men inte förmådde förena de båda sidorna hos sig själv. Raderna och rollerna böljar fram som saknadens vågor sida efter sida i häftet. Han försöker fläta samman namnen: Sone Daniel Berta Sone Ericsson, Daniel och så vidare. När jag läst klart Sonessons häfte kvarstår den hopplösa livssituation han attackerade med sitt sprängda språk. För Sonesson fanns ett naturligt slut; häftet var fullskrivet. Och på de sista sidorna upphör den asemiska skriften men inte den magiska besattheten, raseriet och sorgen. Med vacker skrivstil drömmer han om sin begravning – den enda upprättelse han kunde fantisera fram:”Det är visserligen sant i denna värld var det en så god man och kvinna som hetter (!) Dalle Berta eller Daniel Berta Sonesson Ericsson I denna jordmån vill jag en gång viga mig med min Frändesjäl.”Man bör förstås fråga sig om inte inträngandet i den asemiska skriften riskerar att förflytta den från Barthes kategori av obeskrivlighet och in i det avförtrollade, tydbara. Men orden räcker inte, språket kollapsar inför det obegripliga och ogripbara hos både Sonesson, Hodell och Hammarberg. I stället återstår den asemiska skriftens besvärjelser mot tidens tanketvång och moral.Thomas Millrothkonsthistoriker och kritiker

Under lång tid har Norge sett på våldsutvecklingen i Sverige med fasa men de senaste veckorna har landet själv drabbats av en våldsvåg och dom misstänkta utförarna är norska tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”De två sista åren har vi sett att unga svenskar kommer till Norge och begår brott men så plötsligt smällde en granat här i Oslo och polisen grep en 13 år gammal norsk gutt”, säger Sverre Holm Nilsen, krimreporter på norska public service-bolaget NRK. Precis som Danmark har Norge länge oroat sig över att ”det svenska tillståndet” – med utbredd gängkriminalitet och torpeder i tonåren – ska bli verklighet även där. Sensommaren 2024 konstaterade polisen att det fanns gängkriminella i alla norska polisdistrikt. ”Norsk media skriver gärna om Sverige och vad som händer i Sverige och kanske särskilt tabloidpressen pekar gärna ut Sverige som ett skräckexempel”, säger Sveriges Radios tidigare norgekorrespondent Carina Holmberg. De senaste veckorna har en ny bild trätt fram. Flera grova våldsdåd har inträffat ibland annat Oslo och de misstänkta utförarna är inte svenska ungdomar som korsat gränsen – utan norska, den yngsta bara 12 år. ”Vi har nästan inte sovit på två, tre veckor, vi som jobbar med det där. Och när den här granaten gick av i Oslo centrum så var det lite – alle man till pumparna”, säger krimreportern Sverre Holm Nilsen. I det här avsnittet tittar vi närmare på gängkriminalitetens utveckling i Norge, kopplingarna till Sverige och Foxtrotnätverket och också det brutala mordförsöket i Moss för två år sedan där fyra svenskar nu står inför rätta. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlReportrar: Petra Berggren, Fanny Hedenmo och David OhlssonProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se

Dubbelgångare är vanliga i litteraturen sedan 1800-talet. Men de verkar livskraftiga och har fått nytt liv i den moderna tv-serien. Gabriella Håkansson har en teori om varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen den 12 september 2018.En av Fjodor Dostojevskijs mest lästa böcker är ”Dubbelgångaren”. Det är hans andra bok som kom bara några veckor efter succédebuten ”Arma människor” 1846. Kritikerna gillade den inte. Den var alldeles för absurd för tidens realistiska ideal. Ärligt talat är den heller inte en av hans bästa böcker, men idén med en dubbelgångare som en dag dyker upp och totalförstör huvudpersonens liv är intressant. Den ställer en intrikat fråga som löper genom hela den moderna litteraturen, och vidare in i dagens tv-serier och populärkultur.Inom den gotiska skräcktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk ängslan för gränsöverskridanden, inte minst sexuella sådana.”Dubbelgångaren” börjar med att den strävsamme, lite märklige kanslisten Goljadkin får ett ryck. Han är övertygad om att alla hans problem kommer att försvinna om han får gifta sig med chefens dotter Klara. Maniskt shoppar han kläder och tar en droska till chefens galamiddag – övertygad om att han kommer att göra succé. Men Goljadkin är varken inbjuden eller önskad. Och det som skulle bli den första kvällen i ett helt nytt liv, slutar med brakskandal – och han slängs ut från festen.Det är på hemvägen, när han fylld av skam och självhat går längs kanalen som dubbelgångaren dyker upp, som en personifikation av de sidor hos sig själv han inte står ut med. Goljadkin bjuder hem honom, super till och ett besynnerligt tycke, nästan som kärlek, uppstår i ruset mellan de två männen. Men det dröjer inte länge förrän dubbelgångaren har tagit över Goljadkins arbete, lägenhet, umgänge och sociala status – medan kanslisten själv degraderats till en sjavig loser. Det slutar med att han måste läggas in på psyket.Även om dubbelgångartemat gjorde entré i litteraturen redan något decennium tidigare med böcker som Hoffmans ”Djävulsdrogen”, och Mary Shelleys ”Frankenstein”, så var det helt nytt för publiken att få följa en sinnesförvirrad person inifrån. Dostojevskij inspirerades av den mallade gotiska romanen, men hans mer egensinniga komposition slog an något som gjorde att snart sagt varje författare med anseende ville skriva en egen dubbelgångarberättelse. Poe, Stevenson, Dickens, Wilde, Conrad, du Maurier och Nabokov – alla har de gett sin version av temat. Så vad är det hos dubbelgångaren som attraherar egentligen? Inom den gotiska skräcktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk ängslan för gränsöverskridanden, inte minst sexuella sådana. Den mörka andre är ett monster som uppstår när människan syndat mot Gud, moralen eller naturen, som doktor Frankenstein när han skapar liv ur död materia.I den traditionella skönlitteraturen har tolkningen istället kommit att präglas av Sigmund Freud. I sin essä ”Det kusliga” använder han Hoffmans dubbelgångare i novellen ”Sandmannen” som exempel på just det kusliga – något som är välbekant men ändå främmande. I dubbelgångaren känner du igen dig själv, men får samtidigt möjlighet att se dig själv utifrån, med andras blick, precis som Goljadkin. Och Freud satte tonen. Under dubbelgångarlitteraturens glansperiod blev de psykologiska läsningarna helt dominerande. Den andre skulle förstås som en rädsla för att det psykiskt förträngda kunde blottas, men kanske gav den läsningen inte hela bilden?I familjevåningen och salongen fanns inte plats för några låga begär [...] samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder låg öppen.För om vi går tillbaka till Dostojevskij och skalar bort allt utanpåverk så handlar ju romanen om en man som vanäras socialt och går under. Om och om igen upprepas, i Bengt Samuelsons fina översättning, fraserna ”dra i smutsen” och ”få sitt rykte svärtat” om den stackars Goljadkin. Samma sak sker i Edgar Allas Poes ”William Wilson” där huvudpersonen avslöjas som en tarvlig falskspelare av sin dubbelgångare – och i Vladimir Nabokovs ”Förtvivlan” så är det den skötsamme affärsmannen Felix som får idén att mörda sin dubbelgångare för att få ut livförsäkringen, och naturligtvis misslyckas.Det karakteristiska verkar vara att dubbelgångaren synliggör huvudpersonens dåliga sidor, antingen genom att själv vara tygellös och amoralisk, eller genom att trigga och avslöja originalets bristande moral. Och frågan är om det inte är moralproblematiken som är genrens fundament? Konflikten som gestaltas utspelar sig kanske inte, som Freud menar, inom individen, utan mellan individen och samhället, eller mer specifikt, mellan mannen och samhället, för den stora majoriteten författare som skrivit om dubbelgångare är ju, liksom dubbelgångarna själva, män.Så vad är det för djupt liggande oro manlig dubbelgångaren ger uttryck för? Kanske har det något att göra med de sociala regelsystem som växte fram under moderniteten, och som kom att kontrollera och forma just mansrollen på ett nytt sätt. Huvudpersonerna är ju kanslister, läkare och jurister, män ur det hårt arbetande borgerskapet som byggde sin klassidentitet på ordningssamhet, pliktkänsla och moralisk rättskaffenhet. I familjevåningen och salongen fanns inte plats för några låga begär eller utsvävningar, allra minst vad gällde det sexuella, samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder låg öppen. Men bara för mannen, vilket nog förklarar varför dubbelgångarlitteraturen är en så specifikt manlig genre.I 1800-talets dagböcker och brev ser man ofta män som ger uttryck för sin skam över att ha supit ner sig, spelat bort pengar eller köpt sex, men mycket lite av detta ventileras i romanen på grund av den hårda censuren. Dubbelgångaren blir då en litterär gestaltning av en rädsla som inte kan vädras offentligt, och som bottnar i en skräck för deklassering och social utstötning.För det ju är mot det postindustriella samhällets normer och moral som den manliga dubbelgångaren brottas idag,Men var hittar vi då dubbelgångaren idag, när censuren avskaffats och vi kan prata om allt? Ett bra exempel är tv-serien ”True detective” från 2014, som skapats av litteraturhistorikern Nic Pizzalotti. Kriminalarna Rust Cohle och Marty Hart gestaltar två sidor av manligheten; den fria amoraliska outsidern som varken tror på gud, naturen eller samhället, men ändå är den som agerar rätt och är sann, och den tyglade, moraliska familjefadern som bygger samhället, men ändå hycklar och begår onda handlingar. Serien har kritiserats för att vara en bromance, och enbart fokusera på mäns relationer, men jag tycker den kan ses som vidareutveckling av det gamla dubbelgångartemat, som gestaltar konflikten mellan det otyglade driftslivet, och kravet på att kontrollera begären och inlemma sig i den sociala ordningen. Frågan som gestaltas är precis samma som hos Dostojevskij och Poe: Hur ska mannen möta de moralkrav som ställs på honom, hur ser den goda maskuliniteten ut?Som en extra krydda kan man säga att serien har en tredje huvudperson, den inavlade seriemördaren – ett driftsstyrt mansmonster som utgör den goda maskulinitetetens motsats, och är ett talande exempel på hur det går om man hamnar utanför samhället. Även en fjärde huvudperson anas. Precis som Sankt Petersburg i början av industrialismens och byråkratins era i Ryssland spelade en avgörande roll för Dostojevskij, så spelar den amerikanska södern med sitt industriella förfall, och sitt dubbla rop på gudsfruktan och frihet, en av huvudrollerna i gotiska ”True Detective”.För det ju är mot det postindustriella samhällets normer och moral som den manliga dubbelgångaren brottas idag, och även om ”True Detective” gestaltar ett specifikt amerikansk dilemma med sin rashistoria och sin klasskamp, så finns grundkonflikten i alla samhällen. De gemensamma lagarna och det sociala trycket ställs mot den enskilda personens frihetslängtan och begär. Den konflikten kommer aldrig lösas, och dubbelgångaren, ja han kommer komma tillbaka – om och om igen.Gabriella Håkansson, författare Litteratur om och med dubbelgångareFjodor Dostojevskij ”Dubbelgångaren”, översatt av Bengt Samuelson, Bakhåll, 2004Vladimir Nabokov ”Förtvivlan”, översatt av Aris Fioretos, Modernista, 2017Edgar Allan Poe ”William Wilson”, översatt av Erik Carlquist, i ”Edgar Allan Poe. Samlade noveller” volym 1, H:ström, 2005Mary Shelley ”Frankenstein eller den moderne Prometheus”, översatt av Måns Winberg, Bakhåll, 2017E.T.A. Hoffmann, ”Djävulsdrogen”, översatt av Knut Stubbendorrf, Vertigo, 2017E.T.A. Hoffmann, ”Sandmannen”, översatt av Jan Nyvelius, Natur&Kultur, 2001Robert W. Chambers, ”Kungen i gult”, översatt av Jonas Wessel, Hastur, 2014Sigmund Freud, ”Det kusliga”, översatt av Ingrid Wikén Bonde, Clarence Craaford, Lars Sjögren, i serien ”Samlade skrifter, av Sigmund Freud”, volym XI ”Konst och litteratur”, Natur&Kultur, 2007

Ruggig omgång väntar på Valla. 50 miljoner i jackpot och riktigt, riktigt fina lopp. Precis som förra veckan tror vi på hög utdelning. Patrik Salldal och Schultzen tar er igenom loppen med lite annat surr också.  Hålltillgodo.    Om du tycker att denna podd levererar bra lyssning skänk gärna en slant via SWISH på 0702749586 märk det TravOvalen. Stort tack.

I avsnitt 246 2020 gästade Jennifer Wegerup Sporthuset och ämnet var skrällar och visst är det svårt att inte komma att tänka på Mjällby AIF och deras osannolika framfart i årets Allsvenska. Precis som när Leicester City gick och vann Premier League 2016, vilket var ämnet i Sporthuset avsnitt 429 inspelat i november 2023. Välkomna till kärleksbombningen av - Skrällen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som idé har kalhygget redan fallit, säger Erik Westholm, skogsägare, professor emeritus och författare. Vi besöker hans skog och naturvårdaren Ingemar Södergrens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken ”10 tankar om skogens framtid”. Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: ”Som idé har kalhygget redan fallit”. I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär.Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts.I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige.Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar.I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör!Programledare är Karin Gyllenklev.

Hon tog tidigt kontroll över sitt eget liv. Hur är det då att ställas inför total maktlöshet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon är filmregissören som kvalar in som erfaren redan som 35-åring. Ända sen debutfilmen Dröm vidare från 2017 har Rojda Sekersöz varit en av de där berättarna man varit extra nyfiken på.Nu är Rojda Sekersöz aktuell igen på flera håll. Dels med Netflix-serien Skiftet som har premiär i början av oktober, och nästa år med filmen Innan vi lyfter, som baserar sig på Nicolas Lunabbas bok Blir du ledsen om jag dör?.Valet av berättelser är långt ifrån någon slump. Veckans gäst valde tidigt riktning i sitt liv. Precis som hennes pappa uppmanat henne till.”Fick en andra chans”I den här Söndagsintervjun berättar Rojda Sekersöz om hur hon kände att hon fick en andra chans när hennes son blev allvarligt sjuk, om att se positivt på prestationsångest och om hur en pizzeria i Älvdalen blev familjens klassresa.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Neste episódio do Agro & Tech, Vinícius Góes e Tiago Matroni mostram como a união entre tecnologia e pecuária está criando um novo modelo de produção: inteligente, mensurável e escalável. De smartbands para ovinos a softwares de manejo com inteligência artificial, descubra como dados estão transformando o campo em laboratório. #agroetech FICHA TÉCNICAApresentação: Lucas OrdonhaProdução: Agro ResenhaConvidadoVinicius Goes | Tiago MatroniEdição: Senhor A - https://editorsenhor-a.com.brSee omnystudio.com/listener for privacy information.

För första gången på tolv år är Ola först på bollen med att spela upp ett knasigt klipp. Jonatan tror inte att det kommer bli en stor utvandring till Israel eftersom det är för varmt där.

N379 - Medicina de precisão pré-DM1 – Denise Franco e André Vianna by SBD

Svenska ekologiska äpplen är svåra att hitta i butikerna. För tio år sen fick odlaren Henrik Strömblad sålt allt. Idag har han svårt att bli av med dem. Vad har hänt? REPRIS fr 12 sept 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Strömblad odlar ekologiska äpplen på Hallandsåsen. Han tog över sin pappas äppelodling och ställde om till ekologiskt för 12 år sen.- Då köpte den största livsmedelskedjan allt vi fick fram, säger Henrik.Idag oroar han sig för om han ska kunna få sålt skörden.Hittar man ekologiska äpplen i handeln är de oftast importerade. Precis som de flesta äpplen. Tre fjärdedelar av alla äpplen importeras.Maria Wieloch, chef för frukt och grönt på ICA Sverige, och Magnus Törnblom, presschef på Axfood, redogör för de stora livsmedelskedjornas inställning till ekologiska äpplen. Stora volymer passar bättre in i de centraliserade systemen. Därtill har efterfrågan från konsumenter minskat.

We are back back back again... eller typ. Asabea har varit ute på sverigesemester med sin familj så Opokua fick sällskap av ingen mindre än storasyster Lizzy aka Bettan. Vi bad om frågor och vi fick en hel del. Vi snackade framförallt om systerskap, systerdynamiken och vem Lizzy är. Men vi fick också med boktips, hur en kan tänka vid känslor av ensamhet under graviditeten och så svarar vi på lyssnarfrågan "Vad är det bästa med Asabea?" (som hon faktiskt inte skickade in själv haha). En lättsam och familjär start på säsongen. Precis som det ska vara. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anton och vår stående vikarie Kim pratar om AIDS, nyfrikenhet och en massa annat. Stötta vår kulturella gärning på: Https://www.patreon.com/dubbeltrubbelpodcast

❓

Vad är ditt starkaste minne från dessa tio år tillsammans? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Precis denna dag för tio år sedan kom det första avsnittet av Creepypodden i P3 ut. Gör oss sällskap i att fira Creepypoddens tio år i etern.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Hej Somna.Du är i superposition nu. Inte bokstavligt kanske, men ändå. Du är både vaken och sömnig, både här och borta. Precis som verkligheten i det där dubbelspalt-experimentet som jag försöker förstå men mest bara förvånas över. Jag kastar stenar i vatten, drar paralleller till bananer, pratar om vågmönster, superposition, delayed choice, Leif GW och musen Knler. Allt samtidigt.Och medan världen fladdrar mellan möjligheter, medan partiklar tvekar inför vilken väg de ska ta, så sitter jag här och trycker på fel knapp till vinjetten och pratar i natten. Vi är berättande apor i ett probabilistiskt moln. Och det kanske är nog.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här:https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter en lång tids tystnad är vi tillbaka! Tune in för att få höra om Michelles resa till NYC, sedan Sverige. Precis när hon kommit tillbaka till LA så ska Hanna iväg, men vart? Mer om detta i dagens avsnitt av Almost American. Om ni vill melja oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie HertzbergOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är första dagen efter sommarlovet på Sullivan Community College, strax utanför New York. Ungdomarna samlas, fyllda av förväntan inför en ny termin. En av dem är Michael Domnitz. Precis som alla andra hälsar han glatt på sina vänner – men ett möte blir inte alls som han har tänkt sig. För när han ropar på en gammal vän verkar killen inte ens känna igen honom. Och snart går det upp för Michael att det här är inte alls är hans kompis. Det är en kopia. Det är då Michael blir den första att upptäcka att hans vän har en okänd, adopterad tvilling. Och det här – det är bara början på en helt sjuk historia. Fall: Robert Shafran, Edward Galland & David Kellman [REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bronx, hits, Sean Combs och filmfloppar är några av ingredienserna i berättelsen om den obotliga romantikern som vägrade att nöja sig med en karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem vet om Jennifer Lopez ser vad som sägs om henne på internet. Men för den som hänger på sociala medier är det nästintill omöjligt att missa backlashen som väller fram likt en tsunami, den här hösten 2024.Det började med den utskrattade dokumentären hon släppte i februari, sen fortsatte det med de envisa skilsmässoryktena som dök upp under våren. När hon till slut meddelade att hon måste ställa in sin kommande turné av personliga skäl brast dammluckorna. I kommentarsfälten gnuggade man händerna när det under sommaren visade sig att skvallret stämde. Precis som när de var ihop för tjugo år sen har Jennifer Lopez och Ben Afflecks hypade och högst publika relation kraschat. När hösten kommer är hon fortfarande förkrossad, och som om det inte var nog verkar det som att hela internet vänt sig mot henne. På bara några månader har J.Lo gått från att vara en hyllad artist, skådis och entreprenör till att bli ett meme.Medverkande: Michelle Hallström och Christina Jeurling BirroProgrammet är gjort av Joanna Korbutiak våren 2025Producent Alexandra SannemalmExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Johan HörnqvistProgramledare Siri HillP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från Jennifer Lopez egna dokumentärer Halftime (Netflix, 2022) och The Greatest Love Story never Told (2024). Filmerna West Side Story (1961), Selena (1997), Anaconda (1997), Out of Sight (1998), The Wedding Planner (2001), Maid in Manhattan (2002), Gigli (2003), Hustlers (2019) och This Is Me...Now: A Love Story (2024). Klipp från Access Hollywood (2003), American Idol (2011), Sundance Film Festival (2019), Super Bowl Halftime Show (2020), galan Vax Live (2021) och TMZ (2022). Samt youtubekontona Daniel Rayes, Popcorned Planet, Echo Wire, Morgan Tremaine, CBS och Elliot Bros1.