Podcasts about precis

Luego de los audios presentados por el periodista Héctor de Mauleón, en los que se escucha una conversación de la gobernadora de Baja California, Marina del Pilar, con presuntos agentes del FBI, la mandataria indicó que esa comunicación es verídica. Sin embargo, puntualizó que sus palabras fueron sacadas de contexto. Precisó que las personas con quienes habló se presentaron como intermediarios de autoridades estadounidenses, pero nunca acreditaron esa condición.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Men Oswald Spenglers beskrivning av Västerlandets fall känns ruggigt bekant, säger Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-23.Ibland när jag får syn på spåren av ett flygplan på en molnfri himmel, eller snarare när jag får syn på två sådana där vita kondensationsstrimmor som korsar varann som två kritstreck, brukar jag fundera på hur en människa på till exempel medeltiden eller stenåldern skulle ha reagerat på ett sådant himlafenomen. Med fasa och bävan antagligen – om vi nu ett ögonblick bortser från det anakronistiska i själva tanken – och om jag då gjorde ett försök att förklara hur det faktiskt hänger ihop skulle väl denna medeltids- eller stenåldersmänniska ha tyckt att jag borde spärras in på dårhus. Flygande maskiner? Med människor i? Vilket ogudaktigt övermod! Nej, det där järtecknet är förstås ett förebud om världens undergång. Och det lustiga är ju att vi båda två skulle ha i stort sett lika rätt.I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknandeVårt tids järtecken är av ett annat slag än stenålderns. Smältande inlandsisar till exempel. Eller gulhåriga politiker: faktum är att sedan Donald Trump blev president i USA har den internationella marknaden för järtecken exploderat. Inte för att det direkt rådde någon stiltje innan heller. Efter den senaste finanskrisen har tänkare och debattörer producerat den ena historiska klass 3-varningen efter den andra – klimatförändringar, peak oil, växande klassklyftor, vattenbrist, högerpopulism och en ny finansiell skuldkris: snarare förr än senare kommer något av detta, eller allt, att leda till att världen, som vi känner den, går under. Precis som stenåldersmänniskans järtecken är varningssignalerna lika uppenbara som de verkar hopplösa att göra någonting åt.Som den engelske författaren Edward Luce sammanfattar saken i en typisk bok från 2017, ”The Retreat of Western Liberalism”: västerlandet har förlorat sin optimism. Jag vet inte hur många sådana melankoliska tidsdiagnoser jag har läst de senaste fem, tio åren. Hos Edward Luce består järtecknen ungefär som vanligt av skenande ojämlikhet, politisk polarisering, Kinas ekonomiska uppsving och en förlorad tilltro till de demokratiska institutionerna – och tillsammans har de alltså fått västvärlden att tappa tron på framtiden. Troligen med all rätt – för så här är det ju: alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Frågan är bara när, frågan är bara hur – och även om mängden undergångsvisioner redan i sig nog är ett tecken på att slutet närmar sig, så tror jag det vanligaste misstaget bland dessa visionärer är att de utropar apokalyps nu. Sådant slår nästan alltid fel. I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknande, och åtminstone sedan hundra år tillbaka finns det dessutom kyligt förutskickat på ett sätt som jag lovar ställer alla dagens domedagsprofeter i skuggan. Det är bara att bege sig till närmsta bibliotek, snällt be personalen gå ner i magasinen och blåsa bort dammet från Oswald Spenglers ”Västerlandets undergång”.”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för någotNej, Oswald Spengler hör inte precis till samtidens intellektuella husgudar. Och har nog aldrig gjort det; när första bandet av hans bok kom ut 1918 väckte det visserligen sensation i en tid som efter världskriget behärskades av en djup civilisationströtthet. Men också av en rastlös vilja till något nytt och bättre – och vad Spengler hade att komma med var något helt annat, en historiefilosofisk vision med ett tiotusenårsperspektiv som får samtidens futila projekt och konflikter att likna regndropparna i ett mäktigt lågtryck, eller fotnoterna hos Foucault eller… ja, ni förstår. ”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för något, hur en kultur byggs upp och blomstrar och en civilisation bryts ner. Att vår egen västerländska civilisation är dömd till samma öde som den egyptiska eller antika är för Spengler mer en logisk självklarhet än en kulturkritisk provokation.Att läsa detta verk är fortfarande efter hundra år en svindlande upplevelse. Som Spengler ser det är varje kultur en skapelse av en viss mentalitet, som förhåller sig till omvärlden utifrån denna mentalitets grundläggande drag, orienterade kring en stark symbol. Till exempel skiljer Spengler mellan den antika kulturen, med vad han kallar en apollinsk mentalitet som kretsar kring den mänskliga kroppen som grundsymbol – och vår egen västerländska, eller faustiska där det oändliga rummet blir den ordnande principen. Så här i sammandrag låter det kanske spekulativt och rentav lite kufiskt. Men Spengler fyller sitt schema med en lärdom och en överblick som ger den ena märkliga parallellen, och den ena slående iakttagelsen efter den andra. Hur kom det sig till exempel att Aristarchos heliocentriska världsbild knappt fick någon betydelse alls under antiken, medan Kopernikus blev början till en intellektuell revolution? Svaret är att de tillhörde skilda kulturer, med helt olika tänkesätt och världsuppfattning. Varje kultur, varje mentalitet skapar bokstavligen sin egen värld, sitt sätt att se på naturen och tiden: sin egen konst, matematik och fysik. Det vi uppskattar i en antik skulptur var helt enkelt inte det antiken såg.det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetiskSpengler beskriver hur varje högkultur, med sin speciella mentalitet, följer en organisk livscykel där vissa faser hela tiden återkommer. Förr eller senare uppnår kulturen en mognad när den med Spenglers begrepp övergår i civilisation – där stadens livsmönster slår ut landsbygdens, ekonomin andligheten, och kulturen och politiken blir alltmer komplex och konfliktfylld. Vi befinner oss ungefär sedan franska revolutionen i det stadiet, och det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetisk. Han ser hur hans egen tid, från Napoleonkrigen fram till första världskriget, motsvarar den epok som i den kinesiska historien kallas ”de stridande staterna”, eller inbördeskrigen under den romerska republikens sista tid, och beskriver med kylig självklarhet hur den på samma sätt så småningom kommer att leda fram till en epok av ”caesarism”, när den kapitalistiska demokratin ersätts av en auktoritär maktpolitik. Med samma häpnadsväckande örnblick förutser han hur konsten efter nittonhundratalets snabba modeväxlingar kommer att övergå i ett eklektiskt lånande från äldre stilepoker där gränsen mot konsthantverket blir alltmer flytande. Och hur filosofin glider över i ett skeptiskt metaperspektiv där allt tänkande ses som en historisk konstruktion.Den västerländska civilisationens slutliga borttynande förlägger Spengler till någonstans två-trehundra år fram i tiden. Ingen panik alltså. Vi har fortfarande hela kejsartiden kvar att gå igenom, med allt den innebär av despotism och korruption, imperiebyggande och kitschigt överdåd. Klen tröst, kan man tycka, men i så fall får vi väl helt enkelt börja spana efter förebuden till det som en gång ska komma efter oss, framtidens frökapslar: vår tids kristna urkyrka, vår tids Mykene. Järtecknen vi ser, de är när allt kommer omkring både tecken och verklighet. De förändrar atmosfären, visst. Men de som ritar dem däruppe är på väg någonstans.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturOswald Spengler: "Västerlandets undergång 1 – Gestalt och verklighet" (1996) och "Västerlandets undergång 2 – Världshistoriska perspektiv" (2013), översättning Martin Tegen, Bokförlaget Atlantis.

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul möter vi våren och eldens element.Efter vinterns stillhet vaknar livet åter till liv och vi bjuds in att ta emot ljuset, kraften och den skapande energin som vill växa genom oss.Vi börjar med gudinnan Sol, även kallad Sunna, som för med sig ljus, värme och läkande kraft.Hon hjälper oss att smälta det som varit och öppna oss för det nya. Precis som vårens första knoppar bryter sig fram kan läkningen ibland vara både vacker och utmanande. Sol påminner oss om att ta emot ljuset, låta våra rötter växa sig starka och ge näring åt det som vill blomma i våra liv.Därefter möter vi gudinnan Syr (Sýr), en kraft som hjälper oss att komma i kontakt med vår egen sanning. Vad vill du egentligen? Vad vill du säga ja till och vad behöver du säga nej till? Syr påminner oss om vikten av att vårda vår inre eld, vår passion och det som får oss att känna oss levande.Slutligen möter vi gudinnan Vanadis, en gudinna som bär på glädje, skaparkraft, njutning och frihet. Här utforskar vi hur kvinnlig kraft genom historien ofta har misstolkats eller förminskats, och hur vi istället kan återta kontakten med vår egen KROPP OCH inre visdom.Vanadis uppmuntrar oss att leva i vår sanning, följa vår glädje och finna våra egna lärare i naturen och livet självt.Avsnittet avslutas med en VÄGLEDNING FÖR HUR DU GÖR EN kraftfull eldceremoni.Genom eldens transformerande kraft får du möjlighet att släppa taget om det du inte längre vill bära, uttrycka tacksamhet för det som varit och formulera dina önskningar för framtiden.När elden brunnit ut och återgått till Moder Jord avslutas ceremonin i vördnad och tacksamhet.Välkommen till en inspirerande resA genom de nordiska gudinnornas årshjul, en resa genom årstiderna, elementen och den visdom som finns inom oss alla.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommarpodden, avsnitt 185-188I de här 4 avsnitten av Balans i livet podden (som kommer ut under min semester) får du 4 guidade meditationer. Så ta en stund för dig själv i stillhet och lyssna inåt. Se gärna till att du kan sitta ostört och göra det lite bekvämt för dig, innan du startar.Ha gärna papper, penna och kritor redo, så att du efteråt kan rita och skria om det som kom till dig i meditationen. Det är ett sätt att lyssna inåt och bli tydligare med vad du själv behöver just nu. Det första avsnittet är en guidad meditation - i tillit och acceptans. Där du inte behöver prestera något. Du behöver inte förstå. Du behöver inte lösa någonting. Du får bara vara här. Precis som du är. Andas in. Och andas ut. Känn hur kroppen mjuknar. Känn hur något släpper taget. Känn hur du får vila. Inte från livet. Utan i livet. Och säg tyst för dig själv: Jag litar på livet. Jag litar på processen. Jag litar på mig själv. Jag behöver inte ha alla svar idag. Jag får vila i att allt utvecklas i sin egen takt. Jag får vara precis där jag är. Jag är trygg. Jag är hållen. Jag är buren. Stanna här en liten stund. I stillheten. I tilliten. I visheten om att livet inte har glömt dig. Att ingenting behöver forceras. Och att det som är menat för dig fortfarande är på väg. Precis som vågorna. Precis som årstiderna. Precis som solen som alltid hittar tillbaka. Andas in. Och andas ut. Med lite mer mjukhet. Lite mer tillit. Lite mer kärlek till dig själv. Och kanske en ny känsla av att du inte behöver bära allting själv. För livet går bredvid dig. Och du är redan på väg. Vill du gå djupare? Varmt välkommen till min gratis video!Möt dig själv med mer självmedkänsla & acceptans

Att fåglar är en vanlig metafor är inte konstigt, dikten vill ju också sjunga och flyga. Maria Küchen reflekterar över fjäderfän i svensk lyrik och avslöjar vilken vår allra mest poetiska fågel är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-10-15.Vilken fågelart förekommer oftast i svensk dikt? Jag tänker inte berätta det riktigt än. Den som skriver en bok eller gör en radioessä ska inte frestas att avslöja allt genast.Och den som gestaltar en fågel i skönlitteratur kan inte bara skriva ”fågel”.Den aktuella fågeln måste artbestämmas. Är det en gråsparv eller en havsörn, en sånglärka eller en struts? Läsaren måste få veta. Läsaren behöver få rätt associationer.Det här har jag ständigt påpekat när jag har handlett människor som vill utveckla sitt litterära skrivande inom ramarna för olika utbildningar och kurser. Skriv inte bara fågel, skriv vad det är för fågel! Så det är tur för den svenska litteraturen att Nils Ferlin aldrig råkade ut för mig som skrivarskolefröken.Då hade det stått ”gråsparv” eller ”pilfink” i stället för ”grå liten fågel” i en av hans allra mest mest älskade dikter.”Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på den andra sidan och det tycker jag nog blir trist. ” Så börjar Nils Ferlins dikt ”Inte ens” i samlingen ”Goggles” som gavs ut 1938.Frasen ”inte ens en grå liten fågel” är språkligt sett så mycket vackrare, så mycket mer böjlig och böljande, och den faller så mycket bättre in i diktens rytm, än en artbestämning av typen ”inte ens en pilfink”. Och inte heller när det gäller diktens betydelse och innehåll, dess tema, behöver jag någon artbestämning av Ferlins fågel, den i dödsriket frånvarande.Den är liten. Den är grå. Det räcker så. Kanske tillhör den inte ens någon särskild art. Den är livets oansenliga fågel, hoppet som kvittrar i snåren, anspråkslöst och oförtröttligt.Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt.Tillsammans med bland annat måne, stjärnor och rosor tillhör fåglarna poesins mest välanvända metaforer. Att fåglar har en central plats i poesi är inte så konstigt. De sjunger och de kan flyga, det är precis vad dikten också vill göra. Och när poeter söker bilder för existensen är fåglar metaforiskt brukbara ända till döds.När fåglar dör berövas de sin sång och sin flykt, precis som när en människa förlorar hoppet. Döda fåglar är ett omhuldat tema i svensk poesi. Svenska skalders dikter om döda fåglar är överraskande många.Det skriver Sten Hidal, professor emeritus i bibelvetenskap och ordförande i Tegnérsamfundet, i sin lekfullt spirituella och samtidigt noggrant underbyggda och strukturerande bok ”Fåglar i svensk poesi”.Harry Martinson skrev om en död sjömås, Margareta Ekström om en död entita, Niklas Törnlund om en lövsångare som spräckte skallen mot hans fönster, Göran Tunström om en blåmes som åts upp av katten, Olof Lagercranz döpte en hel bok till ”Den döda fågeln”. Även levande och döda örnar förekommer i poesin, men örnen tycks ha fallit ur modet bland diktare ungefär samtidigt som romantiken gjorde det.Jag gissar att de fascistiska ideologiernas fascination för örnar har bidragit till att skamfila örnens poetiska rykte. Som diktläsare kan jag ärligt talat bli trött på poesins fåglar överhuvudtaget, precis så som jag regelbundet tröttnar på måne, stjärnor och rosor – och sedan återupptäcker jag dem och återanvänder dem i mitt eget skrivande. Utnötta metaforer nöts ut av en anledning, de är oöverträffat brukbara.Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Den svenska fågeldiktningens pionjär, Erik Axel Karlfeldt, använde dem ofta som årstidsmarkörer. Hos den samtida poeten Joar Tiberg är sångkaraktäristiken särskilt central. Men giganten i svensk fågeldiktning är Bengt Emil Johnson.”Ingen annan poet har så många fågelarter som han” konstaterar Sten Hidal imponerat i sin bok. I Bengt Emil Johnsons verk eskalerar fågelintresset oavbrutet och han påstod själv att han tidvis ”förfåglades”.Blå kärrhökar, sädesärlor, talgoxar, koltrastar, ringduvor, oändliga mänger näktergalar, tranor, gökar, steglitsor, knipor, spovar, taltrastar, blåhakar, alla flyger de genom den svenska moderna dikten. Men vilken är diktens vanligaste? Det är inte näktergalen, inte duvan, inte svanen. Inte heller är det någon mytologisk fågel – varken artonhundratalsromantikern Atterboms fågel blå, Ferlins lilla grå fågel eller den rätt så ymnigt förekommande Fågel Fenix. Den vanligaste fågeln i svensk poesi är i god ordning artbestämd.Att skalder artbestämmer fåglar har överhuvudtaget blivit allt vanligare i Sverige det senaste seklet. Jag föreställer mig att det är en frukt av sekularismens förkärlek för det vetenskapliga, det i sak korrekta. Precis som samtidens skrivarkursfröken tycker även sekularisten att det är viktigt att vi vet exakt vilken fågel vi talar om, inte bara på biologilektionen utan även i dikter.Det är helt enkelt alltid viktigt att veta i stället för att gissa, drömma eller tro.Vetandet i sig har ett värde, alltid, överallt. Den som bara säger ”en grå liten fågel” tycks inte ha fullständigt klart för sig vad hon talar om. Den som säger ”pilfink” ”gråsparv” eller ”lövsångare” har däremot på fötterna, vetenskapligt såväl som poetiskt.Långt fler män än kvinnor tar plats bland skalderna i ”Fåglar i svensk poesi”. Och jag blir då förstås också nyfiken på om det också är vanligare att män än kvinnor artbestämmer fåglar när de diktar?Kanske, kanske inte. Finlandssvenska Solveig von Schoultz verk har en varierad fågelvärld där läsaren bland annat möter en sandbadande orrhöna. Den allra vanligaste fågeln i åtminstone rikssvensk dikt tycks dock Solveig von Schoultz aldrig ha skrivit om, KRÅKAN.Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågelKråkan är den svenska poesins favoritfågel. Nästan varje diktare som överhuvudtaget nämner någon fågelart, har med kråkan. Det skulle jag inte ha gissat. Av alla fåglar vår fauna rymmer, varför just kråkan?!Professor Sten Hidal, som ligger bakom avslöjandet, sliter med frågan och kommer fram till att kråkan just i sin alldaglighet innebär en poetisk utmaning. Kan det verkligen bli stor dikt av något sådant som en kråka? Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel som kraxande rotar i sopkorgar och stjäl andra fåglars ägg?Lennart Sjögren har i sin dikt ”Världskråkan” gjort kråkan till en symbol för hela mänskligheten. Harry Martinson har beskrivit kråkan som ”hård och grå som en dammig sko”, Staffan Söderblom har kallat henne ”landskapets gånggärn” – hon finns egentligen ingenstans, men i nära anslutning till nästan allt. Och jag tänker att precis så är det ju också med dikten. Själva poesin kan liknas både vid en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, en skränande äggtjuv och det som fattas oss i dödsriket. Ett liv helt utan dikt, ett liv helt utan fåglar, är inget liv.Maria Küchen, författare LitteraturSten Hidal: Fåglar i svensk poesi, Norma 2018.

Touros selecionados chegam a ter taxas de concepção de 5% a 7% maiores que a média

Jacob och Erik diskuterar två olika ämnen i dagens Hälsoveckan by Tyngre. Först ut är en artikel i BBC om att NHS i England planerar att börja ge människor som promenerar minst 30 minuter om dagen någon form av belöning. Precis vad belöningen ska innebära är dock ännu oklart. Du kan hitta artikeln här, "NHS to reward people who walk 30 minutes a day". Efter det diskuterar vi begreppet Food Noise med utgångspunkt från artikeln "Food Noise: a Real Phenomenon Deserving of Being Treated". Food Noise är ett nyare begrepp som blivit populärt i samband med att fler och fler människor använder sig av fetmamedicinerna där de beskriver att de numera kan fokusera bättre på olika saker då deras tankar inte hela tiden störs av att de börjar tänka på mat. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:46) NHS i England planerar att ge folk belöningar om de rör på sig varje dag (00:10:59) Lite diskussion kring begreppet food noise (00:33:17) Outro - Två olika typer av big five

Você já se sentiu como se as pessoas desvalorizassem suas habilidades ou capacidades por ser diferente do esperado? Ou tentou mudar seu jeito de ser para se encaixar ou ser “suficiente”? Então este programa é para você! O primeiro episódio transmídia do Wondernautas, uma narrativa contada em múltiplas plataformas. Com os 45 anos da super-heroína Vixen (DC Comics) em março, os 63 anos da Vespa (Marvel Comics) no mesmo mês e o lançamento da personagem Soi Fon no jogo “Bleach: Soul Resonance” na sexta-feira, 3 de abril; esta é a oportunidade perfeita para falar sobre o valor daqueles que são subestimados. Cada uma dessas três personagens carrega conceitos emblemáticos e valor histórico em seus respectivos universos, mas são desvalorizadas por alguns por diferentes razões. Para amarrar essa conversa com o universo masculino, Milo, o Cavaleiro de Ouro de Escorpião, surge como o elo perfeito: um guerreiro cuja intensidade muitas vezes mascara a profundidade de sua honra. ​E mais: este episódio marca um novo ciclo! Milo inaugura nossa jornada pelos 12 Cavaleiros de Ouro de Masami Kurumada, relacionando-os com temáticas humanas que você certamente jamais pensou. Bora ouvir!? Convidados: @wagnerquintaoalm, Instagram; @PortalStormBr, Twitter; @dani.nicomedes, Instagram; @DamienTempest, Twitter. — Para a experiência completa, acesse: Semana da Vixen no TikTok: https://vt.tiktok.com/ZSH4vPsj1/ Semana da Vespa no TikTok: https://vt.tiktok.com/ZSH4vQq2A/

Var finns de rena svaren och den avklarnade blicken på världen? När författaren Mattias Hagberg tar sig an frågan tycks svaren leda honom till en värld av brus, nonsens och trams. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2022-03-10.I Thomas Pynchons roman "V" från 1963 möter läsaren, bland mängder av andra romanfigurer och lösa berättartrådar, den tyske ingenjören Kurt Mondaugen. Det är tidigt 1920-tal och Kurt Mondaugen sitter i tyska Västafrika och analyserar radiobrus från atmosfären på jakt efter mönster. Han är del av ett världsomspännande forskningsprogram med den uttalade målsättningen att avslöja signalernas ursprung och mening. Kanske döljer sig ett meddelande i röran av radiovågor? En hemlig kommunikation? En kod?Kurt Mondaugen och hans kollegor vet inte att radiovågorna de avlyssnar och undersöker bara är atmosfäriska störningar, det vill säga ett naturligt brus som uppstår under vissa väderförhållanden eller i samband med solstormar. Här finns varken meddelanden eller mönster, bara en oöverskådlig kakofoni. Ändå upptäcker Kurt Mondaugen, eller rättar sagt en vän till honom, att bruset bär på ett budskap, en allvarsmättad mening på renaste tyska: Die Welt ist alles was der Fall ist. Världen är allt som är fallet.Ur det innehållslösa bruset har en oändligt meningsfull sats uppenbarat sig. Men varför?Thomas Pynchons lek med en av den moderna filosofins mest allvarstyngda utsagor är lätt att avkoda. "Die Welt ist alles was der Fall ist" är ingenting annat än den berömda första satsen i Ludwig Wittgensteins banbrytande verk "Tractatus Logico-Philosophicus" från 1921, en sats som inleder filosofens generalangrepp på vad han upplevde som den västerländska kulturens meningslösa pladder. Ludwig Wittgenstein ville inget mindre än att rensa vetenskapen i allmänhet och filosofin i synnerhet från allt onödigt tjatter. Med sin skrift ville han komma fram till ett fulländat, rent och logiskt språk, en begreppsvärld befriad från årtusenden av överlagringar, missförstånd och rena dumheter. Han ville, en gång för alla, rädda tanken och språket från sina egna tillkortakommanden. Eller som han själv skriver i förordet till "Tractatus": "Man skulle kunna sammanfatta hela innebörden av denna bok i ungefär följande ord: Det som går att säga, går att säga klart, och om det man inte kan tala måste man tiga."Ludwig Wittgenstein ville med andra ord resa en mur runt det filosofiska språket, han ville upprätta en demarkationslinje som inte fick överträdas. I sitt förord slog han fast: "Gränsen kommer alltså endast att kunna dras i språket, och det som ligger bortom denna gräns är helt enkelt nonsens."Thomas Pynchon vänder med andra ord ut-och-in på Ludwig Wittgenstein. I stället för att rensa språket och tanken låter han pladdret ta över. I romanen "V" uppstår det meningsfulla av en slump. Ur rymdens oändliga brus kan vad som helst råka framträda, till och med ett till synes meningsfullt filosofiskt påstående på tyska.Ja, hela Thomas Pynchons romankonst fungerar på samma sätt; ur ett närmast ändlöst flöde av ord, intriger och digressioner framträder en svårgripbar meningsfullhet, eller i alla fall något vi kan kalla realism, en sorts oöverskådlighet eller åtminstone osäkerhet som liknar livet självt. Hos Thomas Pynchon är det bruset som regerar, just för att verkligheten är alltför motsägelsefull för att rymmas inom ett språk, än mindre mellan ett par bokpärmar, vare sig det handlar om ett filosofiskt traktat eller ett omfattande romanbygge.För Thomas Pynchon är det med andra ord själva meningslösheten som är grejen. Hans mål är nonsens som realism, ett meningsbärande strunt, eller rent trams om man så vill.Scenen med Kurt Mondaugen i Thomas Pynchons debutroman kan upplevas som ett frontalangrepp på Ludwig Wittgensteins filosofiska program, som en bredsida ämnad att slå omkull en av nittonhundratalets mest inflytelserika tänkare med ett enkelt narrstreck. Men saken är något mer komplicerad än så. Ludwig Wittgenstein läste själv med glädje allsköns trams, som till exempel nonsenslitteraturens egen bibel, "Alice i underlandet", och han lär till och med ha sagt att han kunde föreställa sig ett helt filosofiskt verk uppbyggt enbart av olika skämt.Mellan Ludwig Wittgensteins sparsmakade filosofiska satser och Thomas Pynchons överflödande, karnevaliska litterära upptåg finns en märklig affinitet, som om de båda arbetade sig fram mot samma problemområde, fast från två diametralt olika utgångspunkter.Precis som Thomas Pynchon älskade Ludwig Wittgenstein att osäkra sitt eget bygge. Gång på gång reser han stegen, bara för att lika snabbt plocka bort den. "Mina satser är klargörande på det sättet att den som förstår mig till slut inser att de är nonsens…" heter det till exempel mot slutet av "Tractatus". Och i "Filosofiska undersökningar", det postumt utgivna storverket: "Filosofins resultat är upptäckten av rent och skärt nonsens och av bulor som förståndet fått genom att ränna emot språkets gränser. Dessa, bulorna, låter oss inse värdet av upptäckten."Ja, kanske har varken filosofin eller litteraturen någon annan uppgift än att banka fram dessa mentala bulor, rådbråka våra sinnen tills vi tappar förståndet och inser att leken är en lika framkomlig väg som allvaret.Kanske har Sveriges egen nonsensprinsessa, poeten Isabella Nilsson, sammanfattat detta drag hos Ludwig Wittgenstein allra bäst, när hon, med en blinkning till det allvarstyngda budskapet i "Tractatus" skriver: "Om det man inte kan tala måste vi tramsa." En nonsenspoetisk tes värd att spika upp på varenda litterär port i hela fantasins rike: "Om det man inte kan tala måste vi tramsa."Eller som Gunnar Ekelöf, Sveriges höglitterära mästertramsare, uttryckte samma sak i en av dikterna i samlingen med den talande titeln "Strountes" från 1955:När man kommit så långt som jag i meningslöshetär vart ord åter intressant:Fynd i myllansom man vänder med en arkeologisk spade:Det lilla ordet dukanske en glaspärlasom en gång hängt om halsen på någonDet stora ordet jagkanske en flintskärvamed vilken någon i tandlöshet skrapat sitt segaköttFinns det då någon poäng med denna essä, detta snirklande och eklektiska refererande till några av förra århundradets mest uppburna farbröder: Ludwig Wittgenstein, Thomas Pynchon och Gunnar Ekelöf…? Finns det en sensmoral, ett budskap, något att avtäcka och ta med sig hem? Eller är detta också bara radiobrus, signaler utan något uppenbart sammanhang, atmosfäriska störningar som ordnar sig till något som låter sammanhängande och begripligt men som i själva verket inte är något annat än ett tramsigt spratt?Ja, säg det?Kanske är det till syvende och sist så som kungen formulerar det i "Alice i underlandet" när han kommenterar ett vittnesmål i berättelsens avslutande rättegång, en kommentar som har bäring på hela romanen, men som också går långt utanför själva fiktionen:"Om det nu inte finns minsta mening i det, sa kungen, så spar vi en massa besvär eftersom vi då inte behöver försöka hitta någon."Mattias Hagberg, författare

A Agricultura de Precisão evoluiu muito nos últimos anos. Hoje, mais do que utilizar tecnologias, o grande desafio é transformar os dados coletados em decisões que façam sentido para a realidade de cada propriedade.Neste episódio do Conecta Agro, conversamos com Marcos Kruppa Rogenski, Supervisor Técnico de Agricultura de Precisão da Castrolanda, e Fabrício Pinheiro Povh, Coordenador de Pesquisa responsável pelo setor de Mecanização Agrícola e Agricultura de Precisão da Fundação ABC.Ao longo da conversa, mostramos como pesquisa aplicada, cooperativa e produtor trabalham de forma integrada para transformar informações do campo em recomendações técnicas, promovendo maior eficiência no uso dos insumos, melhor interpretação da variabilidade das áreas e mais segurança na tomada de decisão.

No Click Valvar de hoje temos grandes insights sobre a Medicina de Precisão na Cardiopatia Estrutural.

Um episódio fascinante que mostra o impacto direto da nossa profissão na vida humana.Recebo a professora Nilmara Almeida Guimarães, coordenadora do curso técnico de Metrologia do IFRJ (Campus Volta Redonda) e especialista em Engenharia Nuclear.Neste papo, desmistificamos a Metrologia das Radiações Ionizantes. Como o metrologista lida com elementos que definem a precisão do tempo (Césio-133) e, ao mesmo tempo, exigem rigoroso controle de segurança devido ao risco radiológico (Césio-137)?A Profª Nilmara compartilha sua inspiradora jornada, desde sua experiência pessoal com a beta-terapia até o planejamento metrológico por trás do tratamento de câncer.O que você vai ouvir neste episódio:O que é e para que serve a Metrologia das Radiações Ionizantes.Como o tempo do nosso relógio depende de um átomo radioativo.A diferença entre as unidades Gray (dose absorvida) e Sievert (dose equivalente).O rigoroso controle de qualidade e a cadeia de rastreabilidade (com o IRD e a CNEN) que garantem a segurança de pacientes em tratamentos como a radioterapia.A simulação de tratamentos com "fantomas" e o caso raro do câncer de mama masculino.O Minuto Calibração com uma dica de ouro para quem quer mergulhar na área!Medir não é apenas registrar números; medir, com seriedade e confiança, salva vidas. Aperte o play!#DiaDoMetrologista #CanalMetrologia #Metrologia #RadiacaoIonizante #FisicaMedica #Radioterapia #Cidadania #CienciaDasMedicoes #IFRJ

I detta avsnitt av Lilla skolan om de nordiska gudinnornas årshjul stiger vi in i höstens energi och vattnets element.Hösten bjuder in oss att sakta ner, reflektera och våga möta våra känslor på djupet.Först möter vi gudinnan Ran, havets och känslornas gudinna. Hon hjälper oss att utforska våra innersta känslor och förstå de budskap som finns gömda under ytan. Precis som havet rymmer både skatter och djupa strömmar får vi lära oss att möta allt från lust, passion och sensualitet till ILSKA, sorg och det som kroppen vill göra sig av med.Ran påminner oss om vikten av att sätta gränser och att våga känna fullt ut. Enligt myterna hade hon nio döttrar som sägs representera olika känslor och havets många uttryck.Därefter möter vi gudinnan Hel, en av de mest missförstådda gestalterna i den nordiska mytologin. Här får vi upptäcka en annan sida av Hel, inte som skrämmande utan som en kraftfull gudinna för transformation, läkning och återfödelse. Hon hjälper oss att släppa taget om det som har tjänat ut sin roll och att låta kärlekens eld förvandla det gamla till nytt liv.Slutligen möter vi gudinnan Natt, mörkrets urmoder och moder till både dag och natt. Hon bjuder in oss att vila, gå inåt och låta oss hållas av mörkrets läkande famn. I den stillhet som hösten och vintern för med sig finns möjligheten till djup läkning, visdom och återhämtning.Lina delar också med sig av egna erfarenheter och berättar om den magiska kraft hon upplever i mötet med b la gudinnan Natt.Välkommen till ett avsnitt om känslornas djup, transformationens kraft och mörkrets läkande visdom.Ran hjälper oss att känna VÅRA KÄNSLOR och våga dyka under ytan.Hel hjälper oss att transformera det som VI KALLAS ATT lämnA bakom oss.Natt håller oss varsamt medan förändringen får sjunka in och nytt liv förbereds i det tysta.Medverkande: Lina Lanestrand och Katri Kingstedthttps://www.linalanestrand.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författarna Malin och Cilla har sommaravslutning i podden. För poddenalltså, skrivandet fortskrider under hela sommaren, Cillas på lust och Malins i form av en skrivstreak. Som examenceremoni ställer de frågor om varandras författarskap, skrivande, skrivprocess och om val av musik. Lyssna! Det är skoj. Precis som det brukar, i podden för dig som gillar berättelser och livet bakom dem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Precis som titeln lyder så har vi smakat på underlaget både i söder och norr. Efter många felfria rundor på raken av oss båda så såg vi till att bryta av resultatlistorna med varsin UTE. Vi går igenom rundorna för er och våran analys även om vi kanske inte är helt nyktra än då detta såklart är en stor besvikelse och olustig känsla med extra tanke för våra fina hästar som försöker sitt bästa… Mer om det i avsnittet helt enkelt! 

Brasilien - Italien anses allt jämnt som den tråkigaste VM-finalen någonsin. Men det brydde sig inte Romario och Brasilien om. VM-bucklan ska hem till Brasilien. Precis som en hel del andra saker.Detta är urklipp från avsnitten 71. Romario - del 2. För att få hela berättelsen. Lyssna på avsnitten i sin helhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. ”Risk att man sätter sig på händerna”Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg. ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg. Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg. Ny relation till USA och KinaI det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg. Efterlyser energiöverenskommelse I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft. ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker de?”Inriktningen är väldigt positiv, men de facto så har vi inte en bred överenskommelse idag. Jag hoppas att vi kommer att få det, men vi har det inte idag.”Vilken sorts politisk överenskommelse om energin krävs för att få till de där långsiktiga spelreglerna som ni efterlyser?”I grunden, och det har jag sagt tidigare, så handlar det om ett handslag mellan ledarna för respektive sida i den svenska politiken. Det är för mig trovärdigt”, säger Jacob Wallenberg. Regeringen har tagit fram en rad förslag som innebär att staten ska ta en större del av kostnaden och den ekonomiska risken för ny kärnkraft. I det kärnkraftsprojekt som kommit längst, planerna på nya reaktorer vid Ringhals, så ska staten tillsammans med det statliga energibolaget Vattenfall stå för 80 procent av ägandet och risken. Resterande 20 procent ska ett konsortium av privata företag stå för, där ingår även Wallenberg-bolag. Vad tycker Jacob Wallenberg om den balansen? ”Det är väl i alla fall en fantastiskt bra början att det finns privatkapital med där. Vilket då pekar på att det finns förutsättningar att driva detta på kommersiell basis och att det inte bara är staten som går in och tar hela risken. Jag ser det som väldigt positivt”, säger Jacob Wallenberg.Om uppluckrad klimatpolitik: ”Vore väldigt olyckligt”Nyligen investerade familjen Wallenberg i ståltillverkaren Stegra, ett av de stora men osäkra projekten i den svenska gröna omställningen.”Vi tror att grön omställning är nånting som efterfrågas av kunder. Vi upplever att du har ett moraliskt ansvar att tänka i de termerna. Vi tror att när du ska anställa unga människor så förväntar de sig att deras nya arbetsgivare har grönt i sin tanke. Det här är saker som vi tycker är grundläggande”, säger Jacob Wallenberg.Stegras affärsmodell bygger till stor del på EU:s utsläppshandelssystem, ETS, alltså att politiska beslut gör det så dyrt med utsläpp att det blir lönsamt med grönt stål. Det finns vissa tecken nu på att EU:s klimatpolitik rullas tillbaka, att beslutade tuffa klimatregler luckras upp. Hur ser du på den utvecklingen?”Jag tycker att det vore väldigt olyckligt. De så kallade ETS-reglerna, södra Europa vill backa, norra delen av Europa vill fortsätta. Många i norra Europa, många företag har redan investerat i teknologier som adresserar det här. Det skulle vara investeringar som inte går i hamn om ETS-reglerna skulle ändras. Jag tror på att vi måste gå åt det här hållet. Därför skulle jag inte önska att EU genomförde de här förändringarna”, säger Jacob Wallenberg. Generationsskifte i familjen WallenbergJacob Wallenberg ingår den femte generationen Wallenberg. Han har nyligen fyllt 70 år. Sedan i fjol har medlemmar ur nästa generation fått ledande positioner i familjens företag.”Det finns ett stort antal personer i nästa generation som utbildas, får sin egen arbetslivserfarenhet, etcetera. Några av dem har kommit in i mer centrala roller i styrelser etcetera. Det har gått bra. Jag hoppas att det ska fortsätta att gå bra”, säger Jacob Wallenberg. Är ambitionen att det i nästa generation ska bli lika tydligt som idag med tre, nu är det ju du, din bror Peter Wallenberg och din kusin Marcus Wallenberg?”Nej, det finns inget egenvärde i ett exakt antal. Men det är ganska uppenbart att det är ett stort ansvarsområde. Att vi kan vara tre den här gången istället för en eller två som det har varit historiskt ser vi som en stor styrka. Jag hoppas att det kommer att vara ännu fler i framtiden som har framträdande roller”, säger Jacob Wallenberg. Gäst: Jacob Wallenberg Programledare Johar BendjelloulKommentar Knut Kainz RognerudProducent: Maja LagercrantzTekniker: Peter BerglundIntervjun spelades in torsdag den 11 juni 2026.

Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast Swish: 0708961174 B.L. lider av val och kval. Se Mantas och Abaddon i Uppsala, eller inte? Hur mycket hårdrock tål Sverige? Precis som vanligt svarvas hårdrocksmusik som NI skickat in. Mycket missnöje! Playlist: Genocide SS - Hatestomp Aneraxt - N.O.W.R.U.Z. Left Hand Black - Murder On My Mind Again Nightmare Omen - Killstrike Obituary - The Wrong Time Shewolff - We're All Gonna Fukkin' Die Speedslut - Dark Night Riders Razor - Violent Restitution I samarbete med Medborgarskolan.

Säsongsavslutning för På insidan – och dags att ladda batterierna inför sommaren.I det här avsnittet pratar Björn Rudman om något förvånansvärt svårt: att faktiskt koppla av.Många ökar farten precis innan semestern för att hinna klart allt på jobbet – och just därför är de första dagarna av ledigheten en av de mest riskfyllda perioderna för att gå in i väggen. Den andra är efter jul och nyår.Björn förklarar varför det tar tid att varva ner när man varvat upp högt – som en bil som rullar långt innan den står helt still – och varför det inte hjälper att bara flytta belastningen från jobbet till hemmet. Renovering, resor, släktbesök och plikter är fortfarande belastning. Och så länge hjärnan belastas kan den inte återhämta sig. Precis som musklerna mellan träningspassen: själva förutsättningen för återhämtning är att du faktiskt slutar.Du får konkreta tips för en lugnare sommar – och en strategi att testa till nästa år: att varva ner före semestern i stället för att varva upp.På onsdag den 10 juni kör Björn dessutom ett kostnadsfritt webbinarium om återhämtning vid ADHD – varför vanliga råd inte fungerar och hur du behöver tänka i stället. Anmäl dig till gratiswebinaret här: https://us06web.zoom.us/webinar/register/8517798824104/WN_6eublDh0RZuVN48P58c6twLäs mer på www.bjornrudman.se.Ha den godaste av somrar – vi ses till säsong 9 i augusti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast I avsnitt 8 av Saved By The Demon Bell okulärbesiktar B.L. och Heidenhammer Mercyful Fates sjunde platta, "9", från 1999. Precis som i de andra serierna så avslutas projektet utan gäst, för att dels prata om skivan - men även värdera aktien kring bandet i fråga. Bjällerklang, bjällerklang! I samarbete med Medborgarskolan.

Karlavagnen är på plats på Sweden rock festival i Norje i Blekinge tillsammans med ca 40 000 besökare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem har världens bästa rockröst? Vad betyder hårdrockskulturen för dig? Vilket är ditt bästa rockminne?Precis som vanligt ringer lyssnarna in och delar sina berättelser, men i detta avsnitt pratar vi även med publiken på plats på festivalen.Magnus Broni tankar upp Karlavagnen med rockbränsle från lyssnare över hela Sverige.Säg det med en sång på temat hårdrock, med Magnus Broni i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Um estudo inédito acaba de colocar o Brasil no centro da medicina genômica mundial. Publicada na revista científica Human Genetics and Genomics Advances, a pesquisa realizou o maior sequenciamento de genoma completo já feito na América Latina, analisando o DNA de 10.305 brasileiros com doenças raras e sem diagnóstico definido. O resultado trouxe respostas para 35,6% dos pacientes investigados, mais de 3.300 famílias que passaram anos, e em alguns casos décadas, em busca da origem da doença. O estudo reforça um ponto considerado estratégico para o futuro da saúde pública brasileira: a medicina genômica funciona no SUS e pode transformar a forma como doenças raras são diagnosticadas e tratadas. Sobre o assunto, o âncora Jota Batista conversa com o médico e pesquisador, João Bosco, no Canal Saúde desta sexta-feira (5), às 12h30, que pode ser acompanhado pelo dial da Rádio Folha FM 96,7 ou pelo canal do YouTube e Facebook da Folha de Pernambuco.

Precis vad det låter som. En del om Gucci. Som köpt in sig som huvudsponsor till Alpine med en megadeal. En del om FIA-diktatorn Mohammed Ben Sulayem, som vill kunna sitta som president för evigt. Sen är det ju racevecka också. Så vi blickar tillbaka på en del klassiska race i Monaco. Och djupdyker i hur reglerna ska ändras då Monacos bana kommer skapa totalkaos med elmotorerna och alla boost-knappar på rattarna.

Sommaren är i antågande, semestrar, och framför allt sommarlov, lockar med massor av härlig lästid! Precis som förra året ville vi dyka ner i, och berätta om, vad vi själva tänkte läsa under sommaren. Och det blev en underbar blandning av böcker om tjuvar, vampyrer, retroböcker, faktaböcker, manga, nekromantiker och konflikt i Sverige som vi ser fram att kasta oss ner i!Böcker som vi pratar om i detta avsnitt är: "The lies of Locke Lamora" av Scott Lynch"Marked" av P. C. Cast och Kristin Cast - första delen i House Of Night-serien"Mördarens skugga" av Magnus Nordin"Havsmonster" av Otto Latva"Fieren: Beyond journey's end" av Kanehito Yamada"Giant Days" av John Allison"Grå zon" och "Kod röd" av Pär Sahlin"Johannes Cabal The Necromancer" av Jonathan L. HowardAvsnittsbilden är av Candice P. från Pixabay

O episódio 43 do EVA CAST, o podcast do Grupo Brasileiro de Tumores Ginecológicos, aborda como a oncologia de precisão vem transformando, na prática, o tratamento do câncer de ovário. Em um cenário marcado pelo avanço da biologia molecular, o episódio discute como testes genéticos, biomarcadores, inibidores de PARP, imunoterapia e novas terapias-alvo passaram a redefinir estratégias terapêuticas e ampliar as possibilidades de cuidado personalizado para as pacientes. Participam da conversa Mariana Scaranti, oncologista clínica da Rede Américas e diretora de pesquisa do EVA; Noele Gomes, oncologista clínica do Hospital São Domingos, no Maranhão; e Andreia Cristina de Melo, oncologista clínica da Oncologia Américas e chefe da Divisão de Pesquisa Clínica e Desenvolvimento Tecnológico do INCA. Ao longo do episódio, as especialistas discutem como a caracterização molecular dos tumores ovarianos mudou a prática clínica nos últimos anos e passou a orientar desde a escolha da manutenção até o sequenciamento terapêutico em doença recorrente. Entre os principais pontos abordados estão os biomarcadores que atualmente impactam a tomada de decisão terapêutica, como BRCA1 e BRCA2, deficiência de recombinação homóloga (HRD), PD-L1, HER2, receptor de folato alfa e deficiência de mismatch repair. O episódio também detalha o momento ideal para realização de testes genéticos e moleculares e explica como essas informações passaram a influenciar diretamente a seleção de terapias-alvo e o manejo individualizado das pacientes. A conversa explora ainda os avanços recentes em diferentes subtipos da doença, incluindo o carcinoma seroso de baixo grau, com destaque para estudos envolvendo hormonioterapia, inibidores de CDK4/6 e drogas direcionadas à via MAP-quinase. Também são discutidos os resultados mais recentes apresentados em congressos internacionais, como estudos com anticorpos droga-conjugados, imunoterapia e novas estratégias para pacientes com doença resistente à platina. Outro eixo importante do episódio é o impacto dos inibidores de PARP na história natural do câncer de ovário, especialmente em pacientes com mutação em BRCA ou HRD positivo, além da discussão sobre como a doença começa a caminhar para um modelo de cuidado mais próximo ao de uma condição crônica, com múltiplas linhas de tratamento personalizadas ao longo do tempo. As especialistas também analisam os desafios de acesso no Brasil e em outros países de baixa e média renda, incluindo desigualdades entre sistemas público e privado e dificuldades na incorporação de testes e terapias inovadoras. Como mensagem final, as convidadas reforçam que a oncologia de precisão já deixou de ser uma perspectiva futura e passou a fazer parte do presente do tratamento do câncer de ovário, embora ainda existam barreiras importantes para garantir acesso amplo e equitativo às pacientes.

Ett späckat program på temat: Vad har Radio Totalnormal betytt för mig. Vi gästas av Jens Hult, vissångaren som har tagit både staden och landet med storm. Han har nyligen fått Olle Adolfsson Sällskapets stipendium och för er som har sett Idol så vet ni att Jens Hult var med 2013 och kom fyra. Hans låt Precis som du vill sålde då platina med över 10 miljoner streams på Spotify. Den låten sjunger han i programmet. I övrigt många fina ord och tankar kring vad verksamheter som Radio Totalnormal och Fountain House betyder för våra medlemmar.

Veckans gäst är inte bara poddare, programledare och journalist — hon är även en av Sveriges mest inflytelserika opinionsbildare och medieprofiler. Och när Amie Bramme Sey tittar förbi hos Nemo så blir det härlig kemi, mycket skratt och ett samtal som rör sig mellan högt och lågt, allvar och humor. Precis som det ska vara. Häng med!

Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet. ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson. För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen. ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där? ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson. Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd. I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna. ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson. Varför är det rimligt? ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson. Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er? ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson. Kräver tyngsta ministerposternaStatsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister? ”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson. Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir? ”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det? ”Mm, det gör det nog.” Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster? ”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson. Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering? ”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson. Ja, och vilka tre skulle du prioritera då? ”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja LagercrantzResearch: Johanna PalmströmTekniker: Lisa Nilsson Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Efter en tårdrypande och kärleksfull inledning då Cilla sjunger för sin son och berättar om ett författarevent hon har varit med på. Resten av avsnittet ? Det handlar om släppet av Malins roman Min sämsta väninna. Efter en release med förläggare och författarsamtal tillsammans med nära och kära i Göteborg har hon också släppt läs boken på Knippla där romanen utspelar sig. Iklädd tofflor? Vill ni höra en författare med boksmälla är detta avsnittet för er. Precis som alla andra avsnitt av podden för er som gillar berättelser - och livet bakom dem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongsavslutning med Håkan och Johans drömmar, line-ups och lösa rykten - Precis så som Silly ska vara! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Durante el acto, la mandataria capitalina destacó que invertir en las y los bomberos significa proteger a quienes diariamente arriesgan su vida para salvaguardar a la población. Precisó que 92 millones de pesos fueron destinados a la adquisición de vehículos y 15 millones para herramientas y equipamiento especializado. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Durante el acto, la mandataria capitalina destacó que invertir en las y los bomberos significa proteger a quienes diariamente arriesgan su vida para salvaguardar a la población. Precisó que 92 millones de pesos fueron destinados a la adquisición de vehículos y 15 millones para herramientas y equipamiento especializado. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Resumen de noticias de LA NACION de la mañana del 8 de mayo de 2026

Vi låter delikatesser ruttna framför våra ögon. Oskar Friberg efterlyser mer romantik kring de vilda svenska primörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Så här var det med ramslöken: den fanns inte någonstans tills den en dag fanns överallt. Det var i början på april och det lilla samhället såg dött ut på håll, men i trädgårdarna slog magnoliorna ut och runtom i hagarna föste kossorna sina darrbenta kalvar framför sig. Jag tog av från landsvägen och följde stigen intill husen, vidare längs stengärdena och där en grind på glänt, som om någon väntade besök …och så stod jag mitt i den vitlöksdoftande grönskan.Precis nedanför låg den krumbuktande kustlinjen, där min farfar girade in till Krogstorp Aale för att vittja för första gången i år. Jag betraktade honom från hagen. Hur länge skulle han hålla på? Hur länge hade han hållit på? Piggvaren som just nu simmade under honom skulle vittna om ett liv levt bland stenar, med en kost av hjärtmusslor och märlkräftor. Den skulle ha mörkare pigment och vara full av komplexa noter.Smaker och dofter ur det vilda. Har de något värde?Den frågan ställde Ivan Turgenjev redan 1852. I En jägares dagbok, mitt under en morkullejakt, vänder han sig rakt till läsaren: “Vem annat än en jägare kan till fullo uppfatta behaget att en julimorgon ströva omkring i skogen?”. Efter en plötslig vindpust mot kinden och ett episkt regn som snabbt drar vidare, fortsätter han: “Vilken pånyttfödelse naturen har undergått, hur fuktigt, friskt och härligt klar luften ånyo är; vilken ljuvlig doft smultron och svampar sprida omkring sig!”Idag bäddar den urbana klassen in sig i lager på lager av betong, allt längre från Det Vilda. Jag hör om en krögare på Södermalm som bytt namn från vildsvinsragu till ragu di cinghiale för att öka försäljningen, och nyligen åt jag middag på en franskinspirerad restaurang i Stockholms innerstad. Vi pratade om de olika rätterna på menyn, på samma gång upphetsat och oroligt. “Man vill ju inte välja fel!” Nej, det vill man ju inte. “Och vad ska du välja?” Jag nämnde gädda och möttes av ett slags kvävt skratt, och satt sedan lite bortgjord.“Jag skulle så gärna vilja ha queneller!”, hörde jag plötsligt någon utbrista.“Quenelle de brochet?”, undrade servitören.Jag stirrade ut över bordet. Det var långt mellan den skimrande quenellen och tångruskorna den kom ifrån. Jag såg framför mig hur farfar vägde in varje gädda på ett tusen fyrahundra gram. Den lilla skåpbilen som svängde in på tomten till min barndom och fladdrade vidare på vägarna ner mot Europas gastronomiska hjärta, med nyfångade gäddor simmande i bassängerna där bak. Under ett halvt sekel levererade farfar just gäddor ner till restaurangerna i Frankrike, dit den urbana klassen vallfärdade.Mitt sällskap visste att fisken hon rynkade på näsan åt, var den samma som sedan beställdes. Det var bara att associationerna satt så ankrade i magkänslan, och magkänslan så ankrad i språket. Det sydeuropeiska uttalet klingar så utsökt – calçot, cime di rapa och cinghiale låter sexigare än nässlor, broccolirybs och vildsvin. Eller så som brochet låter förföriskt medan gädda betyder Tusen ben. Sydeuropeerna kan konsten att omgärda sitt terroir med romantik.När servitören dukade undan tallrikarna, bestämde jag mig för att fara söderut för att lära mig mer om råvarorna. Vilket jag också gjorde i många och långa dagar, först på kockskolan i Köpenhamn och senare på restauranger.Vad jag lärde mig?Kocken förstår att ta tillvara det påvra.Och inte sällan är det också det vilda.Det var som att för första gången få syn på sin barndoms dyrgripar, som då inte betydde någonting – men som hela tiden funnits framför ögonen på oss, när vi sprang som idioter rakt ut i de smördoftande rapsfälten eller lekte under den blommande magnolian (mormors parfym!) … här bak i köken fick minnet av primörerna plötsligt konturer, när någon eldade på rapsskotten och serverade med blåmusslor och smörsås, magnolian picklades och dukades fram till en rätt med horngädda …För kockarna var det självklarheter.Men utanför restaurangköken, i städerna, så tänker man alltjämt på Landsbygden som något helt annat än Italien, Frankrike och Spanien –men när rapsskotten dyker upp intill Tosteberga ängar på vårkanten så är det inte en mindre gastronomisk sensation än vildbroccolin från Apulien.Så var finns romantiken kring de vilda, svenska primörerna?Djupt inne i kockskolans bibliotek kom jag över ett citat som löd: “Food should tell you where you are”, och det var förstås inget märkvärdigt med det, förrän det fortsatte: “when you are”. Jag älskar det citatet. Det var så fint, att maten alltså inte bara kunde berätta för oss var vi befann oss, utan också när vi befann oss. Primören sätter oss i direkt kontakt med landskapet och årstiden och låter oss förstå hur flyktig den är.Det finns något existentiellt i det.Primören säger: Här är du nu.Tillbaka i det vitlöksdoftande havet. Farfar höll fortfarande på där ute. Någon enstaka vandrare klättrade över ett stengärde och passerade, fortsatte vidare in i skogen. Min enkla fråga hängde fortfarande i luften:Var är alla någonstans?I introduktionen till Glyptotekets utställning Efter naturen som visades 2024 skrev författaren Josefine Klougart att den vilda, orörda naturen inte längre finns, att den sedan länge är historia. I en tid då naturen hotas, blir det desto viktigare att vi lär oss använda den. I århundraden tog vi tillvara det som fanns i vår närhet. Min farmor satt alltid hukad vid nässlorna, tillredde sjöfåglarna som störtade in i näten. Hennes generation gjorde så av sunt förnuft, generationen innan henne gjorde så för att inte dö.Vi låter delikatesserna ruttna framför våra ögon. Då tunnas relationen till landskapet ut – och därmed också den vardagliga omsorgen för naturen.I mars drev det iland två flåsiga fiskodlare nere vid stranden. Jag och farfar ställde upp på att fånga femton gäddor innan vårens slut. Han skulle fylla nittiotvå till hösten och tyckte det lät som en pigg idé, men han kämpade med de där gäddorna. Det krävs en särskilt varsam styrka för att hålla en gädda lugn. Vi förlöste varje individ och släppte ut rommen i det tempererade havsvattnet, som entreprenörerna sedan tog med till sina anläggningar.Bilen svängde ut från tomten.Denna ständigt pågående dragkamp mellan det urbana och Det Vilda, mellan piggvarens algdränkta tillvaro i Krogstorp Aale och de sterila anläggningarna bland åkrarna. Tre veckor senare ringde någon därifrån och berättade att alla gäddyngel hade dött.Det var något med temperaturen i bassängen.Hur ta hand om något man inte har en relation till?Detta funderade jag på, när jag satt på knä mitt i det gröna havet i en by i östra Skåne, medan ramslöken runtom mig vissnade snabbare än vad min påse kunde fyllasoch det var så stilla, så väldigt tyst häromkring.Den lilla båten där ute försvunnen.Oskar Fribergskribent och kockProducent: Ann Lingebrandt

Nesta edição de resumo semanal, analisamos os avanços que estão a levar a medicina de uma abordagem generalista para o cuidado ultra-personalizado. No campo da inovação, destacamos a nova terapia oral para o gene RAS no cancro do pâncreas e o progresso das vacinas de mRNA contra tumores sólidos. Na prática clínica, discutimos a incorporação da membrana amniótica pelo SUS e o alerta para a elevada frequência de aspiração silenciosa pós-extubação. Por fim, abordamos os desafios do sistema de saúde na regulação da inteligência artificial e o financiamento indireto da desinformação digital. Afya News. Informação médica confiável e atualizada no seu tempo.Fontes do episódio aqui:⁠https://portal.afya.com.br/podcasts/afya-news/02-05-2026

Nesta edição de encerramento da semana, consolidamos as principais transformações que impactam a saúde, desde as novas recomendações da OMS para o diagnóstico da tuberculose (incluindo swabs de língua) até à incorporação da DoxiPEP no SUS como estratégia preventiva para sífilis e clamídia. O resumo destaca avanços na medicina de precisão com o uso de IA e transcriptómica espacial, além da segurança confirmada da vacina contra herpes-zóster em doentes reumáticos. Abordamos ainda os alertas da OPAS para a febre amarela na América do Sul e o marco histórico do Chile, que eliminou a hanseníase como problema de saúde pública.Afya News. Informação médica confiável e atualizada no seu tempo.Fontes do episódio aqui:⁠https://portal.afya.com.br/podcasts/afya-news/21-03-2026

A Associação Círculo de Estudos do Centralismo, questiona os orgãos de soberania sobre as obras que estão planeadas para o país. O presidente pede uma "organização política descentralizada".See omnystudio.com/listener for privacy information.

Pedindo licença para a modéstia, o episódio 345 do Boia é o melhor conteúdo de internet produzido sobre os novos critérios de qualificação olímpica. Boieiro juramentado do grupo dos treze, David Raimundo é surf coach com formação acadêmica, o técnico mais premiado da história da seleção portuguesa, e um apaixonado pelo fenômeno esportivo em geral. Em lugar da paixão, porém, o que ele mostra nessa conversa com Julio Adler, Bruno Bocayuva e João Valente é a racionalidade e o poder analítico de quem, acima de tudo, deseja ver o surfe no patamar em que merece estar. Que patamar é esse? Escute aqui no seu podcast preferido pra lavar louça e varrer a casa. De lambuja, ainda vai escutar Dinosaur Jr. rasgando a guitarra em “The Wagon”, Bad Religion despertando os sentidos com “Anesthesia”, Stimulator Jones, estimulando a líbido com “Water Slide”, e o malogrado afro-beater, Ebo Taylor, se despedindo com “Love and Death”. Isso tudo com a parceria do Maxime mais uma vez deixando geral na elegância e no estilo.

Precis som Trump skriver Kaliforniens guvernör Gavin Newsom sina hånfulla inlägg i versaler. Han postar AI-bilder som förlöjligar presidenten, memes och skrytiga inlägg om sig själv. Taktiken har gjort att Newsom seglat upp som en favorit inom partiet – och nu tror många att han kan bli Demokraternas presidentkandidat 2028.Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Ingmar Nevéus, DN:s korrespondent i New York. Producent: Måns Mosesson.

Fredrik snackar Foss-north och FOSDEM med Tobias Olausson och Johan Thelin. Vi snackar fördelar med att ha flera spår på sin konferens, minglets i korridorernas centrala roll, att placera in sin konferens i kalendern och samarbeta med andra konferenser, att klä sig rätt för FOSDEM, några intressanta presentationer från tidigare år av Foss-north, och ganska mycket mer. Avsnittet sponsras av Yazen, företaget som hjälper folk övervinna övervikt och som söker fullstackutvecklare för jobb helt på distans. Jobba var du vill, med kollegor över hela världen! Se alla lediga platser här! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Tobias Tidigare avsnitt med Tobias Johan Tidigare avsnitt med Johan Foss-north 2026 Chalmers Fencepost error - en variant av "off by one"-fel FSCONS - konferensen som var lite av föregångare till Foss-north FOSDEM GAIA - AI-föreningn som bland annat arrangerar konferens i Göteborg FSFE - Free software foundation Europe Daniel Stenberg har startat ett repo med FOSDEM-tips Greg Kroah-Hartman Torvalds Yazen - veckans sponsor Yazens priser - för att vara snabbväxande startup och för sin behandling Yazens jobbannons Foss-norths community day OWASP Foss-north 2026 call for papers är öppet till 15 februari CHARM - Chalmers studentförenings arbetsmarknadsdagar Stöd oss på Ko-fi XKCD-strippen Lennart Poettering Daniel Stenberg Adam Dunkels Contiki Saving the day by stack smashing a hundred streetlights before sunrise- Adam Dunkels presentation med lyktstolparna 2019 Conftube Alla Foss-north-videos på Conftube foss.events-kalendern Linux weekly news kalender Titlar Mer i officiell kapacitet En konferens om fri mjukvara Ny energi Jaga folk som vill prata De inövade och kurerade talksen Filtret som är FOSDEM Sträcka sig ut och samarbeta Väldigt mycket mingel Då kanske man inte vågar lämna rummet Den statistiskt sämsta helgen Precis det man vill se, i den sunkigaste miljön Ständigt kaffe Svenskt FOSDEM Ett community som vill träffas på arbetstid "Ingenjörer bokar"-situationer En lunch en månad innan Besökarna är 40, inte 18 Inte längd, utan nanosekunder Okalibrerad och trasig

Quanto custa para sua empresa atender cada novo cliente hoje? Neste conteúdo, Bernardo D'Avila Rodrigues, Desenvolvedor de Software na dti digital, compartilha como a MRV transformou milhares de atendimentos diários em oportunidades reais de receita. Ele detalha os bastidores da integração entre IA e geolocalização que permitiu qualificar leads automaticamente e engajar clientes de forma personalizada, mesmo operando em larga escala. Ficou curioso? Então, dê o play! Assuntos abordados: Escalabilidade no atendimento ao cliente; Integração de IA com geolocalização; Personalização em larga escala; Precisão de dados em sistemas de IA; Case MRV e atendente virtual. Links importantes: Newsletter Dúvidas? Nos mande pelo Linkedin Contato: osagilistas@dtidigital.com.br Os Agilistas é uma iniciativa da dti digital, uma empresa WPPSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Precis som jag inledde januari och året med ett astrologisamtal här i ”Så in i Själen”, så kommer här i slutet av januari ytterligare ett. Det händer så mycket spännande astrologiskt nu så det finns mycket att ta till sig och att prata om. Lisa Aurelius har en underbar förmåga att förmedla astrologi i sina texter på sociala medier och i sina astrologikalendrar. Hon släpper också klipp på sin youtube-kanal. Och i det här bonusavsnittet berättar hon för oss om planeternas förflyttningar under 2026 och hur det kan komma att påverka oss och världen, ”så som i himmelen, så ock på jorden”. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Lisas Hemsida: https://lisaaurelius.com/Webbshop: https://www.guldsolen.se/Facebook: https://www.facebook.com/lisa.aurelius/ eller https://www.facebook.com/profile.php?id=100066941190839Patreon: https://www.patreon.com/c/lisaaureliusYouTube: https://www.youtube.com/@LisaAureliusFå reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En fiskarmössa full med namnlappar läggs på studiobordet när hela redaktionen samlas för att prata om fotbollsåret som gått. Brett och smalt, fult och fint! Precis som Offside vill vara. Gott nytt år!Bli Offsidemedlem – 0 kronor första månaden!

Hör när Lillebror för första gången träffar Karlsson på taket, en genomklok och lagom tjock man i sina bästa år. Del 1 av 12. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så går det till Karlsson flyger in i Lillebrors liv, full med bus och upptåg. Precis vad Lillebror har längtat efter!Om Lillebror och Karlsson på taket i BarnradionAstrid Lindgrens älskade bok ”Lillebror och Karlsson på taket” får nytt liv i Barnradion. I tolv avsnitt varvas Astrid Lindgrens inläsningar med nyinspelade repliker och ny musik.Boken är utgiven 1955 av Rabén & Sjögren.Medverkande och produktionManus och berättarröst: Astrid LindgrenKarlsson: Eric SternLillebror: Marley NorstadRegi: Klara FredénMusik: Georg Riedel och Ludvig JanssonLjuddesign: Miriam BerhanProducent: Madeleine NilssonManusbearbetning: Eva Staaf och Camilla van der Meer SöderbergExekutiva producenter: Marie Wennersten och Per PalmqvistIllustrationer: © Design Ilon Wikland ABKarlsson på taket: TM och © The Astrid Lindgren CompanyLillebror och Karlsson på taket görs av Munck Studios för Sveriges Radio.

Vad tycker de främsta experterna inom alla möjliga områden – städning och hemorganisation, stjärnentreprenörer, idrottshjältar, extremsportare och andra – är de allra bästa knepen för att få saker gjorda och att övervinna utmaningar och hinder? Precis det går vi igenom i två raka avsnitt. Lina och Björn krocktestar dessa hacks och betygsätter tipsen från forskningsperspektiv. Del 2 av 2.Klipp:03:47 Parks and Recreation (2009) - S05E02 Soda Tax10:14 The Office21:56 katemockelliott27:10 Breaking BadRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tycker de främsta experterna inom alla möjliga områden – städning och hemorganisation, stjärnentreprenörer, idrottshjältar, extremsportare och andra – är de allra bästa knepen för att få saker gjorda och att övervinna utmaningar och hinder? Precis det går vi igenom i två raka avsnitt. Lina och Björn krocktestar dessa hacks och betygsätter tipsen från forskningsperspektiv. Del 1 av 2.Klipp:06:12 The Rescuers (1977)14:18 KonMari Method- Fundamentals of Tidying Trailer24:59 Full Metal Jacket34:12 Kompani SvanRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.