Podcasts about inom

Johan Dahlqvist var så langt nede at han trodde han var i ferd med å dø. Han var ikke bare mentalt utslått, men fysisk også. Ulike tilstander hadde satt ham ut av spill, boreliaen, ikke minst. Men så oppdaget han frekvensterapi - og for ham ble dette, sammen med alle de andre grepene han valgte å ta utslagsgivende. Sakte, men sikkert kom han seg tilbake til livet, til energien, til gleden og overskuddet. Johan ble aldri den sammen travle, suksessrike reklamemannen som han tidligere var, alltid full rulle og ørten baller i luften på én gang. Men han har lært seg tilstedeværelse. Han har åpnet sine klarsanser. Han har oppdaget kjærligheten, roen, kraften og magien som finnes som potensiale i oss alle, om vi våger å forløse vårt indre mørke som hindrer oss å oppdage hvem vi egentlig er.I dag jobber Johan som forfatter, foredragsholder, og frekvensterapeut for å nevne noe. Her er hans egen presentasjon av seg selv:✅ Frekvensmedicinsk terapeut (Quex ED)✅ Författare till "Perspektiv på livet – Äkthetstiden, del 1"✅ Föreläsare

År 73 f.Kr. flydde en grupp gladiatorer från en träningsskola i Capua i södra Italien och inledde antikens största slavuppror. Under ledning av den thrakiske gladiatorn Spartacus växte upproret snabbt till en väpnad rörelse som utmanade den romerska republiken.Spartacus har senare blivit en symbol för revolution och motstånd mot förtryck – men vad ville han egentligen uppnå? Och hur kunde slavar stå emot Roms oövervinnliga legioner i över två års tid?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikforskaren Allan Klynne om Spartacus, slavupproret och den brutala verklighet som slaveriet innebar i Romarriket. Han har skrivit boken Spartacus och slavkriget som skakade Rom.Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Spartacus föddes i Thrakien, i det som idag är Balkan. Enligt antika källor tjänstgjorde han som soldat i den romerska armén innan han förslavades – möjligen som desertör eller krigsfånge. Han såldes till en gladiatorskola i Capua, där han utbildades som murmillo, en tungt utrustad kämpe i arenans brutala skådespel.Slaveriet i Romarriket var grymt och allomfattande. Miljontals människor levde som rättslösa egendomar, utnyttjade i jordbruket, gruvor, hushåll eller som underhållning i gladiatorspel. Deras liv värderades lågt, och brutalt våld upprätthöll systemet.Romarrikets ekonomi och samhälle var i hög grad beroende av slavarbete. Slavar kunde vara födda in i systemet, tagna som krigsfångar eller dömda till slaveri för brott eller skulder. De arbetade på stora jordegendomar – latifundier – i gruvor och hushåll. Högt utbildade slavar kunde även fungera som lärare, läkare eller sekreterare åt sina herrar. Vissa slavar kunde dock friges genom manumissio, ofta efter lång och trogen tjänst, och därigenom erhålla vissa medborgerliga rättigheter som frigivna.Sommaren 73 f.Kr. organiserade Spartacus tillsammans med ett 70-tal gladiatorer en flykt från träningsskolan i Capua. De dödade vakterna och tog sin tillflykt till berget Vesuvius. Där inleddes en av antikens mest oväntade revolter. Till en början betraktade den romerska senaten upproret som en lokal incident och skickade en mindre styrka under befäl av Gaius Claudius Glaber. Han belägrade rebellerna, men besegrades fullständigt när Spartacus ledde en överraskande attack från bergets baksida.Allt fler slavar började ansluta sig till upproret. Inom kort hade Spartacus en rörelse bestående av tiotusentals män och kvinnor. Uppskattningarna varierar, men den växande armén omfattade sannolikt mellan 70 000 och 120 000 personer.Under 72 f.Kr. besegrade Spartacus två romerska konsuler och deras legioner. Rebellerna kontrollerade städer som Nola och Thurii, organiserade sig militärt och försökte skapa någon form av samhällsstruktur. Trots dessa framgångar var målet oklart: avsåg Spartacus att marschera mot Rom, eller ville han enbart fly till frihet utanför rikets gränser?Senaten insåg nu allvaret i situationen. Marcus Licinius Crassus, Roms rikaste man, fick uppdraget att krossa upproret. Han ledde åtta legioner och tillämpade skoningslösa metoder, däribland den fruktade decimeringen, för att upprätthålla disciplinen.Bildtext: Spartacus död av Hermann Vogel, 1882. Målningen skildrar det dramatiska ögonblicket när Spartacus faller i den sista striden mot den romerska armén under ledning av Marcus Licinius Crassus. Källa: Hermann Vogel – AllPosters. Bildfil: Tod des Spartacus by Hermann Vogel.jpg. Public Domain.Musik: Wandering In Ancient Ruins av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet står arbetet för jämställd fred och säkerhet inför svåra utmaningar. När väpnade konflikter blir fler och stödet till kvinnoorganisationer minskar krävs nya sätt för att skapa nödvändig förändring. I det här avsnittet diskuterar vi vad agenda 1325 är, vad den har inneburit runt om i världen och vad som är viktigt att göra nu och framöver för att slå vakt om och bygga vidare på de framsteg som gjorts.Medverkande: Per Olsson Fridh, generaldirektör, FBA, Birgitta Vega Leyton, handläggare inom fredsprocesser, FBA, Marcelo Diaz, specialist på säkerhet och social sammanhållning, FBA, och Angela Muvumba Sellström, senior forskare inom kvinnor, fred och säkerhet, Nordiska Afrikainstitutet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Balans i livet-podden. Jag är så glad jag är att du är här och lyssnar. Så här i decembertider, idag är det 5 dagar kvar till julafton. Hur har du det? Njuter du av jultiden eller stressar du runt för att bli klar med allt? Den här månaden har jag ett tema som handlar om hur du skapar mer balans i livet inifrån och ut – och denna vecka fördjupar jag mig i känslor. Idag pratar jag om: Var i kroppen känslor bor Hur du kan börja lyssna på dem istället för att fly Vad dina känslor försöker säga dig Hur du uttrycker vad du känner, behöver och vill Självkärlek – som grund för balans, välmående och inre styrka Missa inte min kostnadsfria workshop den 3 januari

2025 var ett år med många förändringar som påverkade löneområdet, bland annat nya krav i AGI-rapporteringen, och en omfattande avtalsrörelse som berörde över tre miljoner anställda. Nu kliver vi snart in i 2026 – ett år som fortsätter i samma takt med nya beloppsgränser, skärpta krav och fler inslag av transparens. Gäster: Mikaela Seveson Rojas, auktoriserad lönekonsult på Grant Thornton Camilla Carlsson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR Samtalet leds av FAR:s kommunikationschef Pernilla Halling

I årets sista avsnitt diskuterar Frida Wallnor och PM Nilsson året som gått och det som komma skall. De konstaterar att 2025 präglats av Trump, Trump och åter Trump och att även nästa år lär handla mycket om USA när det vankas mellanårsval. Men 2025 har också varit ett år som präglats av Kinas jordartsmetaller, Nato-toppmötet i Haag och krigen i Ukraina och Gaza. Inom den svenska politiken har vi sett åtal mot en säkerhetsrådgivare och framsteg i processen för att bygga ny kärnkraft. Men framförallt blickar Frida och PM framåt - hur blir valåret 2026?

Sara Sjöberg, VD för Polarn och Pyret! Sedan hon tog över rodret för Polarn och Pyret för ett år sedan har hon fortsatt att driva varumärkets starka fokus på kvalitet, hållbarhet och det välkända kundlöftet "3 barn i varje plagg, minst"Det här är ett förkortat avsnitt och utdrag från vårt samtal med fokus på ledarskap och framtiden inom retail och digital kanaler. Om du vill lyssna och lära känna Sara mer finns ett längre och fullmatat avsnitt med henne.Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden , Women for Leaders och SigneProgramledare: Eva Ekedahl, Kontakt eva@womenforleaders.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

.

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten om konjunkturläget, den gröna omställningen i basindustrin, arbetstidsförkortning och kompetensbristen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Industriarbetsgivarna är en arbetsgivarorganisation för företag inom basindustrin, de sektorer som utvinner och förädlar råvaror. Det handlar exempelvis om skogsbruk, sågverk, stålindustri, pappersbruk, gruvor och cementindustri.Till skillnad från andra ser Per Hidesten ingen vändning i svensk ekonomi.”Jag kan nog inte säga att jag just nu ser några ljusglimtar för exportindustrin”, säger Per Hidesten. ”Våra företag, som jag representerar i basindustrin, exporterar ju nästan allt som de producerar. Så det är inte den svenska marknaden det handlar om. Om man ser ljusglimtar i en svensk ekonomi är det en annan sak än den miljö våra företag lever i”, fortsätter han.Över 90 procent av varorna från basindustrin går på export. Under hösten har det lagts en hel del varsel inom exempelvis skogsindustrin, men Per Hidesten hoppas att det inte blir fler under nästa år.Av exporten från basindustrin går fem procent till USA. Men trots att det är en så liten del påverkas företagen ändå, både direkt och indirekt, menar Per Hidesten.”Det man kan säga är att om USA inför tullar och det blir svårare att exportera till USA, så påverkar det den europeiska marknaden. Det kommer in mer varor i den europeiska marknaden, som gör att konkurrensen blir hårdare och svårare”, säger Per Hidesten.Den gröna omställningen - ”otroligt stor möjlighet” I veckan enades EU:s ministerråd och parlament om klimatmål till 2040. Som ett delmål ska utsläppen av växthusgaser minska med 90 procent senast år 2040 jämfört med 1990. Samtidigt driver olika länder, politiker och branscher på för att på olika sätt bromsa, eller stoppa klimatlagar. ”Vi vill ha långsiktiga villkor. Vi vill ha långsiktiga, förutsägbara politiska beslut”, säger Per Hidesten, Får ni det från EU:s håll? ”Nej, men då kan jag tycka att om det nu skulle vara så att man inte håller fast vid den här riktningen, så är det helt klart så att det blir risker för våra företag som gör det här nu, som är inne i de här omställningsprojekten och inte vet riktigt vad de ska hålla fast vid”, säger han.Vad är det för risker? ”Det är ju risker i att om man planerar att investera utifrån politiken, om att vi ska nå de här klimatmålen, men vissa länder börjar arbeta för att skjuta på det. Det är klart, då kan det ju uppstå frågor för företagen om att en konkurrenssituation kan förändras helt”, säger Per Hidesten. När det gäller svensk politik anser Per Hidesten att riktningen på politiken gällande den gröna omställningen varit förutsägbar. ”Jag anser fortfarande att vi har de här signalerna. Den utstakade vägen, den ligger fast. Sen finns det säkert gupp på vägen framåt men jag tycker ändå att riktningen ligger fast”, säger Per Hidesten.Han fortsätter:”Vi utgår från att det här ska gälla och att man håller fast vid att vi ska bli fossilfria. Det är det viktiga.”Vill inte se lagstiftning om arbetstidsförkortning Inom basindustrin finns en rad uppgörelser mellan parterna om olika typer av förkortad arbetstid. Men Per Hidesten vill inte se en lagstiftning om kortare arbetstid.”Det här är en viktig del av den svenska modellen, arbetstidsfrågorna. Vår modell bygger på att politiken håller sig borta från de frågorna”, säger Per Hidesten.Han anser att det är bäst om varje bransch löser det på egen hand.”Vi kan anpassa det till varje bransch när vi löser de här frågorna själva. Det vi har gjort är att vi har haft en arbetstidsförkortning, och vi har löst det på årsbasis eller livsarbetstid. Då har vi gjort det med avräkning på löneutrymmet. Så det här är någonting som vi har kommit överens om med våra motparter. Men det är en inslagen väg som man inte kan gå hur långt som helst på. Vi ser, på våra förbundsområden, att vi har kommit till en vägs ände här”, säger Per Hidesten. Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in den 12 december 2025.

Julsaga.Kultur inom ridsporten.Beslut som sänker ridsporten.Hur mycket är En miljard?Och mycket mer.

I detta avsnitt: Kim Berg, CTO för Data & AI på Sogeti Sverige. Tillsammans rätar vi ut frågetecknen kring Microsofts plattform Fabric och vad som krävs för att lyckas som ny IT-konsult. Från tekniska buzzwords till de mjuka värdena som gör dig till en uppskattad konsult – här får du hela bilden.Vad är Microsoft Fabric egentligen? Kim förklarar hur Fabric fungerar som en enhetlig data- och analysplattform (SaaS) som samlar integration, lagring, analys och visualisering på ett ställe.Vad gör en konsult på dagarna? Det handlar inte bara om att få data att flöda, utan att skapa värde. Vi pratar om konkreta case som Husqvarna och Karlstads kommun, från OEE-analys i fabriker till chatbots för felsökning.Förkunskaper för att lyckas: Vilka tekniska grunder behöver du ha koll på innan du söker? (Spoiler: Python, SQL och Azure fundamentals är heta tips!).Konsultrollen & "Human Skills": Varför nyfikenhet, samarbetsförmåga och att förstå affärsnyttan är minst lika viktigt som att kunna koda.Microsoft Fabric: OneLake, Lakehouse vs Data Warehouse, Delta Lake, Pipelines.Verktyg: Power BI, Data Factory, Python, SQL.Certifiering: AZ-900 (Microsoft Azure Fundamentals) rekommenderas som startpunkt.Är du redo att kickstarta din karriär? Håll utkik efter ansökningsperioden för Sogeti CareerBooster och börja din resa mot att bli en "Fullstack Data Consultant".

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

WeSports Group beskriver sig som Nordens ledande specialistgrupp inom sport- och träningsutrustning. Sedan starten 2019 har man vuxit snabbt och driver idag ett stort antal verksamheter och ruvar på varumärken inom sportkategorierna outdoor, fitness, vintersport, hockey och lagidrott. Några välkända varumärken är Cykelkraft, Running expert, Tretorn, Gymstick, Kraftmark och Master Fitness. Nu är bolaget på väg till First North och börjar handlas den 9:e december. I det här avsnittet får du lära känna bolaget och dess vd Ted Sporre samt Niklas Hammar som är medgrundare, verksamhetschef och ansvarig för M&A.Trevlig lyssning på dig,NicklasDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under december återpublicerar vi några av Rättegångspoddens mest lyssnade avsnitt. För dig som vill återupptäcka tidigare avsnitt eller lyssna för första gången.Den 14:e november 2019 försvinner den 17-åriga Wilma spårlöst. Inom bara några dagar tycks alla i hela Uddevalla leta efter henne - alla förutom hennes fem år äldre pojkvän Tishko.Producent: Nils BergmanKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seSverige Radio P4 Västhttps://sverigesradio.se/artikel/7471383https://sverigesradio.se/artikel/7471553https://sverigesradio.se/artikel/7367467https://sverigesradio.se/artikel/7350565 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I säsongens premiäravsnitt är Karin Setréus gäst. Hon är vd för SPCI, Svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen, som är en branschförening inom skogsindustrin. Karin berättar om aktuella frågor för SPCI som ett nytt råd med yngre personer från industrin, och föreningens nystartade mentorskapsprogram. Tillsammans med poddvärdarna pratar Karin också om forskning, samarbeten och möjligheter för branschen. Inte minst med skogen som en nyckel till en fossilfri framtid.

Lovisa var först ut i Sverige med att ta emot sitt barn vid sin kejsarfödsel, den 9 september 2025. Det kallas MAC och står för - Mother Assisted Cesarean, vilket innebär att modern aktivt deltar genom att ta emot bebis vid lyft ut ur livmodern.Lovisa som väntade sitt tredje barn, och själv jobbar som barnmorska låter oss hänga med på en superspännande bebisresa! Efter två tidigare tuffa födslar som båda slutat i "urakuta" (vi kallar dem hellre omedelbara) kejsarsnitt, ville hon ha revansch och såg en möjlighet med MAC.Vi tar det från början och får höra om de första två födslarna, sedan är frågorna många angående MAC:Varför? Din/er upplevelse? Fördelar? Hur gick det till? Din partners inställning? Största utmaningen? Personalens bemötande, Förberedelser? ..... mm mm.Frågan är också, kommer fler födande vilja ha MAC nu när Lovisa satt "trenden", och kommer det implementeras på flera svenska sjukhus!? Vi hoppas att många hakar på, för det är stort och fantastiskt när vården lyssnar och gör sitt bästa för att tillmötesgå kvinnors önskningar! På så sätt ökar vi chansen för positiva upplevelser.Inom kort spelar vi in ett avsnitt där Lovisa och Carina svarar på frågor om MAC, så skynda dig att ställa frågor på vårt Instagram @babyzpodcastAvsnittet spelas in i samarbete med FRIDA - FRIDA som bland annat säljer suveräna ärrplåster i silikon för kejsarsnitt, rekommenderade av gynekologer, hudläkare och plastikkirurger! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är på tröskeln till en barncancerrevolution. Och så anser Barncancerfonden. Jag tror att vi alla känner att det finns många möjligheter inom räckhåll med helgenomsekvensering, immunterapier, AI med mera. Man kan bara hoppas på att en lugnare internationell situation!Genomic Medicine Sweden är en av de aktörer som spelar en stor roll i det. Initiativ som FORCE4cancer skapar möjligheter till internationell samarbete. BrAInChild ska accelerera utvecklingen med bland annat användningen av AI.Här hittar ni Barncancerfondens Forsknings hemsidaVill ni skriva till podden kan ni göra det på redaktion@barnonkologipodden.se

Inom kort blir Hammarbys tränare Kim Hellberg klar för engelska Middlesbrough. Den 37-årige tränaren har gjort en snabb karriär i svensk klubbfotboll och när jag poddintervjuade Hellberg i april talade han om drömmen om att få komma utomlands som tränare men även om när han insåg att det var en tränarkarriär som gällde, om när han tog en ekonomisk smäll för att studera världsstjärnor, om hjälpen av chefstränarna i IFK Norrköping, om att han nobbade ekonomiskt bättre bud för att stanna i Hammarby och om svaret på om han har en utköpsklausul.Kim Hellberg talade också om det första året i Hammarby, om varför Bajen har störst potential i Sverige, om hjälpen man har av att ha talangfabriken HTFF, om succén för tidigare utfrysta spelare, om varför det är svårare att träna 08-klubbar, om hur man skulle balansera spel i Europa med allsvenskan, om att träna effektivare och om målet att försöka ordna ett SM-guld. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob och Wille gästas denna vecka av naprapaten och fystränaren Johan Forsbring. Johan har arbetat både som fysiol och fystränare på elitnivå inom fotboll, handboll och tennis. I det här avsnittet diskuteras både Johans allmänna erfarenheter och åsikter kring hur fysträningen bör utföras för idrottare som tränar sin idrott väldigt mycket. Vi lägger även ett litet extra fokus på Tennis då det är en idrott som vi tidigare inte har diskuterat särskilt mycket i podden.   På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:10:59) Veckans gäst, Johan Forsbring (00:19:06) Hur är det att arbeta både som fysio och som fystränare inom idrotten? (00:22:26) Skillnaderna i kultur mellan olika idrotter (00:24:34) Fotbollsspelare tror fortfarande att de blir långsamma av styrketräning (00:29:08) Hur hanterar man tränare som har olika syn på fysträningen? (00:33:51) Johans syn på fysträning för tennisspelare (00:37:51) Har svenska spelare sämre kondition än världseliten? (00:47:53) Utmaningen i att få spelövningar till bra konditionsövningar (00:55:07) En del spelare behöver mer fys än andra (01:02:59) Problemet med att försöka träna väldigt mycket när aktionerna innebär väldigt hög intensitet (01:04:56) Risken när fysträningen blir för idrottsspecifik (01:14:49) Det är väldigt svårt att planera en säsong som tennisspelare (01:24:20) Finns det en off season inom tennisen? (01:31:23) Hur får man till fysträning när spelarna ofta är på olika platser varje vecka?

Per skidar i minus trettio grader i ett öde vitt landskap. Målet är att nå Sydpolen. En resa som ska lära honom allt om stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner. Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning. - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen.Medverkande: Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Avsnitt 306 är här och vi har haft en fullspäckad dag hos veterinären. Bella visade sig vara helt oväntat halt när vi väl kom in till kliniken med henne och Vilda... Vi tar såklart upp den största snackisen för veckan - Christian Kukuks ridning på enbart en gramantygel. Vi diskuterar också om hästar var friskare förr, eller om kommunikationen bara helt enkelt var sämre då?Missa inte att använda koden black20 i bonuscard för att få 20% rabatt på ett köp av KRAFFTs produkter!Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår TikTok: https://www.tiktok.com/@elfstrands?_t=ZN-8wH0W5fzlPm&_r=1Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Amerikanska rapporter har överraskat positivt under kvartalet och denna vecka väntar rapport från NVIDIA som har potential att påverka utvecklingen för den amerikanska techsektorn. Vidare diskuterar vi den amerikanska nedstängningen, förutsättningarna inför Fed-mötet i december, europeisk makrodata samt utvecklingen för globala sektorer under året.Läs mer i våra veckoanalyser, månadsutblick och strategirapporter som håller dig uppdaterad med det senaste inom marknads- och makroekonomi.

Boken heter "Budskapsfabriken - dominerande teorier och synsätt på marknadskommunikation" och gäst är författaren Sigge Birkenfalk.Boken granskar de dominerande teorierna inom marknadskommunikation. Den visar att fältet präglas av en budskapslogik – där kommunikation ses som ett direkt samtal mellan företag och kunder, vilket gör att den medierade och indirekta karaktären förbises. Detta har lett till en rutinmässig ”budskapsfabrik” och hindrat teoretisk utveckling, delvis på grund av en institutionell struktur kallad järntriangeln. Som alternativ föreslås lärandelogiken, där marknadskommunikation förstås som publicering, perception och tolkning snarare än ren budskapsöverföring. Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Vad är problemet med budskapslogiken? Vad innebär budskapsfabriken respektive järntriangeln? Vad är lösningen och alternativet till budskapslogiken? Och hur kan man tänka och göra istället när man arbetar med kommunikation och marknadsföring?Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommunen inför nu språkkrav för sina anställda inom äldreomsorgen. Hur kommer det att funka? Görs det bakgrundskontroller när personal anställs? Och hur jobbar kommunen med att säkerställa bra kvalitet inom hemtjänsten? Torbjörn Skarin (M), vice ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden samtalar med Catarina Johansson Nyman.

Hur kan vi ta reda på vad som är möjligt och lämpligt när framtiden är svårförutsägbar? Det här avsnittet handlar om scenarioplanering i ett sammanhang där tidshorisonten kan vara hundra år – stadsplanering. Inom ramen för projektet Superlines har Kairos Futures Anna-Paula Jonsson processlett en scenarioprocess där avsnittets gäster Anna Edblom och Krister Lindstedt från White Arkitekter har medverkat. Anna och Krister delar insikter och erfarenheter från att arbeta med scenarier, både inom stadsplanering och generellt. Programledare: Fredrik Torberger Intresserad av scenarioplanering? Välkommen till Kairos Future Academy. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi ta reda på vad som är möjligt och lämpligt när framtiden är svårförutsägbar? Det här avsnittet handlar om scenarioplanering i ett sammanhang där tidshorisonten kan vara hundra år – stadsplanering. Inom ramen för projektet Superlines har Kairos Futures Anna-Paula Jonsson processlett en scenarioprocess där avsnittets gäster Anna Edblom och Krister Lindstedt från White Arkitekter har medverkat. Anna och Krister delar insikter och erfarenheter från att arbeta med scenarier, både inom stadsplanering och generellt. Programledare: Fredrik Torberger Intresserad av scenarioplanering? Välkommen till Kairos Future Academy. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ayon sa pag-aaral sa Australia 1 sa bawat 7 kababaihan ang maaaring ma-diagnose ng breast cancer bago umabot sa edad na 85 taong gulang.

Idealister och mystiker förändrade tyskan och därmed svenskan. Thomas Steinfeld spårar ett abstrakt inflytande över vårt tungomål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Språket verkar vara någonting givet. Det tycks bara finnas där, det verkar leva inom oss, färdigt och redo för användning. Ibland bryts denna självklarhet dock: när vi upplever hur ett barn lär sig tala, till exempel, när vi själva försöker lära oss ett annat språk, eller när vi snubblar över ett ord. Det må ha använts tallösa gånger, utan att vi tänkt efter. Men plötsligt låter det underligt: ”självmedvetande” till exempel. Att veta får vara en sak. Med vad ska ett vetande vara med om? Om sig själv? Om någonting som man inte vet? Och till slut: när man vet, vet man då inte alltid att man vet? Är inte ”självmedvetande” enbart en fördubbling av ”medvetande”?Om det bara vore så enkelt. Inte bara för att ”självmedvetande” kan anta flera betydelser. Ordet kan syfta på att man funderar på sig själv: Vem är jag? Eller vad är jag? Eller så betecknar det tilltron till sig själv. En självmedveten människa brukar vara någon som vet vad hon vet eller kan, eller snarare, i vanligt språkbruk, en människa, som är alltför väl medveten om sina goda sidor. Ord som står för abstrakta ting, för tankar, förnimmelser, fantasier eller känslor, har ofta en sådan skiftande karaktär. De tycks stå för någonting klart och begripligt, men om man börjar tänka på dem, så flyter betydelserna iväg. På denna punkt börjar de egentliga svårigheterna med ett ord som ”självmedvetande”. Snarare än att ge uttryck för någonting befintligt, skapar ordet en betydelse som inte skulle finnas, om inte ordet funnes. Det skapar en betydelse – på oklara grunder. Det är poetiskt.Det svenska ordet ”självmedvetande” är lånat från tyskan. Originalet, om man kan kalla uttrycket så, heter Selbstbewusstsein. Ordet flyttade till Sverige kring år 1800, som en del av en större leverans av formuleringar som ingick i den idealistiska filosofins norråtskridande intellektuella erövringståg, med Uppsala som den nya lärans svenska filial. ”Åskådning” för Anschauung, ”inbillningskraft” för Einbildungskraft eller ”gemyt” för Gemüt följde med i samma bagage.Ett språk förändras inte jämt och kontinuerligt. I stället utvecklas det i skov. Tyskans – och för den delen också svenskans – största förändring skedde under decennierna kring år 1800, när språken långsamt men säkert utvecklades till nationella idiom: bortom de lärdas latin eller aristokraternas franska, bortom dialekter och innefattande all kunskap som över huvud taget kunde nås. Nationalencyklopedierna är det tydligaste uttrycket för denna utveckling. Inom ramen för det stora rycket finns dock plats för mindre ryck. Ett sådant följde med den filosofiska idealismens framfart. Den innefattade inte bara ”självmedvetandet”, utan ett helt register av nya ord för att beteckna vad ett ”jag” är, hur ”förnuft” fungerar eller hur ”inbillningskraften” slår till.Den idealistiska filosofins inflytande över svenskan slutar dock inte där. Till importen hör många adjektiv eller verb som plötsligt uppträder som substantiv: ”det vackra” till exempel eller ”menandet” – das Schöne eller das Meinen. Dit hör också substantiv som slutar på ”-het”, som i ”enfaldighet”, ”självständighet” eller ”sannolikhet” – namnord alltså, som syftar på någonting abstrakt. Och så kännetecknas den idealistiska filosofin också av ett överflöd av underordnande konjunktioner som ”eftersom”, ”för att”, ”medan”, ”trots att” eller ”fastän”.Inte förvånande att det går till så här, kan man tycka. I en filosofi som uttryckligen följer syftet att allting ska hänga ihop med allting – i en filosofi alltså som vill ett perfekt fulländat system – i en sådan filosofi behövs inte bara otaliga länkar, utan också en viss stabilitet. Därför säger man så ofta ”därför”, och därför talar man inte om någonting som är fult eller vackert, utan om ”det fula” eller ”det vackra”. ”Det militära, det civila och det högteknologiska måste bilda en helhet”, förklarade en statsminister vid 2020-talets mitt, när han redogjorde för ansträngningarna att höja beredskapen för krig. Grammatiskt betraktat vittnar meningen om den tyska idealismens obrutna herravälde över den svenska offentligheten – just det: ”offentlighet”, också det är ett ord i sammanhanget – även om det uppenbarligen råder en viss brist på bisatser i statsministerns tal.Den tyska idealismen har dock varken uppfunnit andlighetens vokabulär, substantiveringens oändliga möjligheter eller de långa kausala kedjor som skapas med hjälp av konjunktioner. De hade då funnits länge, i mer än sexhundra år – och mycket längre, om man räknar med latinet. Men det var i slutet av 1100-talet som några nunnor – det var verkligen nunnorna som var först – och några munkar tog sig till det tyska språket för att åstadkomma en inre reform av kristendomen. Mechthild von Magdeburg är mest känd inom denna rörelse med hänsyn till sina visioner, och sedan dominikanermunken Meister Eckhart, som blev berömd för sina läroskrifter. I centrum för denna rörelse står det personliga mötet med det överjordiska: den mystiska föreningen, själen som lyser upp i det gudomliga.En människa som vill berätta om sina mystiska erfarenheter – eller ännu värre: en människa som vill övertyga andra människor om sanningen i mystiken – står inför ett problem: inga ord räcker till. Egentligen kan man bara stamma. Om ens det. Men så gör inte Meister Eckhart. Tvärtom – han driver sitt språk, tyskan, till uttrycksförmågans yttersta gräns för att förklara vad som inte kan förklaras. Nästan allt språkligt mästerskap som sedan blommar upp runt år 1800, i både filosofin och litteraturen – alla grammatiska knep, alla substantiveringar och långa bisatser – finns redan skissade hos denna dominikanermunk: i en enda, gigantisk ansträngning att sträcka ut det begreppsliga tänkandet tills den möter det absolut obegripliga.Och så talar vi om ”självmedvetande” som om det vore någonting som verkligen funnes. Att ingen minns det latinska ursprunget consentia – snarare ”samvete” än ”medvetande” – spelar i det här sammanhanget en mindre roll. Men att vi, varje gång vi övergår till att säga någonting abstrakt, står i en tradition som för tillbaka till medeltidens mystiska tro – denna kunskap borde lära oss åtminstone någonting om att våra föreställningar om världen, och om oss själva, inte alls är givna. Utan att de är skapade – inom loppet av en historia som mycket väl kunde ha tagit en annan väg.Thomas Steinfeldförfattare och professor i kulturvetenskap

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Vad handlar sprickan inom Pappers om?

Nyheterna Radio 17.00

1. Smer voličom - vyrobili sme problém, riešte si ho sami.

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

24 oktober. Ledarredaktionen sammanfattar veckan och pratar om Moderaternas partistämma och valstrategi, minns barndomens FN-dagar och diskuterar krisen för stålföretaget Stegra. Peter Wennblad, Tove Lifvendahl och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Johannes Finnlaugsson är komiker och denna vecka pratar vi om våra favoritskämt (främst andras) inom standup comedy. Det finns ett bonusavsnitt på 34 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalMin film Serietecknaren finns nu SF Anytime!https://www.sfanytime.com/sv/movie/serietecknarenJag har standupgig i Stockholm, Malmö och Lund bl.a. Biljetter till allt det här hittar ni på gardenfors.comSwish: 0760724728X: @gardenforsInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Paolo Vacirca har varit inblandad i TV-serier som Clark, Flykten till Östermalm och Joakim Lundells filmer. Han har även gjort en porr-chatbot, en splatterfilm med väldigt lite splatter och en app som presenterar ett helt nytt sätt att banta. Det finns ett bonusavsnitt på 41 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalMin film Serietecknaren finns nu SF Anytime!https://www.sfanytime.com/sv/movie/serietecknarenJag har standupgig i Stockholm, Umeå, Luleå, Malmö och Lund bl.a. Biljetter till allt det här hittar ni på gardenfors.comSwish: 0760724728X: @gardenforsInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Camilla Akraka är konstnär och före detta elitidrottare. Genom sina konstprojekt utforskar hon frågor om identitet, historia och kulturarv. Inom idrotten fann hon en känsla av värde, något som också har följt med in i hennes konstnärskap. Camilla är känd för sina samhällsengagerade verk, inte minst skulpturen Listen – ett metoo-monument som uppmärksammar de röster som bröt tystnaden under #metoo-upproret.

I gryningen den 5 juni 1967 genomfördes en av världshistoriens mest lyckade överraskningsattacker. Med hjälp av moderna franska jetstridsplan attackerade israels flygvapen ett stort antal egyptiska flygbaser och slog ut mer eller mindre hela den egyptiska flygvapenarsenalen på bara timmar.280 egyptiska stridsplan, varav 90 st sovjetiska MiG-21, och samtliga av Egyptens strategiska tunga bombflyg förstördes i attacken. Inte nog med det så genomfördes liknande flygräder mot Syrien, Jordanien och även Irak, samt ett otal luftstrider.Inom loppet av ett dygn hade Israel tillskansat sig totalt luftherravälde över i princip hela Mellanöstern. Hur gick det till? I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Sexdagarskriget 1967.Det framgångsrika överraskningsanfallet mot flygvapnet följdes av en snabb offensiv på marken, fördelat i tre kilar genom Sinai-halvön. Målet var att nå Suezkanalen i väster, men kanske än viktigare, att återta kontrollen av Sharm-El-Sheik vid Tiransundet för att på så vis återta kontrollen över sjöfarten sydöst ifrån Israel.Anfallet över land blev precis som flygattacken mycket lyckad, men var helt beroende av att de egyptiska luftstridskrafterna var utslagna. Under den snabba förflyttningen västerut fanns få möjligheter att få stöd från israeliskt artilleri, vilket ställde krav på att flygvapnet skulle kunna understödja marktrupperna. Så länge egyptiskt flyg fanns tillgängligt skulle det alltså vara svårt att nå taktiska fördelar på marken. På det sättet var en lyckad flygattack helt avgörande för den israeliska framgången på land. Själva operation ”Focus”, som överraskningsanfallet skulle kallas, var också en välövad och välplanerad operation som hade diskuterats i flera år före det slutgiltiga anfallet.Samtidigt som den israeliska offensiven började nå sitt mål i väst den 7-8 juni, nådde man också framgångar österut, i Jerusalem och med riktning mot Jordanien. Även nordöst sattes en omtalad offensiv igång – attacken mot Golanhöjderna i Syrien. Denna markstrid var betydligt mer komplicerad än den snabba ökenvandringen över Sinai, och stödet för en utbyggd offensiv mot Syrien var inte helt odelad, om än framgångsrik.Att säga att kriget var koncentrerat till endast sex dagar är dock något av en överdrift. Sexdagarskriget föregicks av en 10 års-period av politiska spänningar och mängder av regelrätta krigshandlingar mellan Israel och dess arabiska grannar med ursprung ibland annat Suezkrisen 1956-1957. Vapenvilan skulle också följas av en period av ständiga avsteg och regelrätta utnötningsoffensiver fram till utbrottet av ett nästa krig – Oktoberkriget 1973, eller Yom Kippur-kriget som det också kallas.Bild Israeliska stridsvagnar på frammarsch mot Golanhöjderna. juni 1967, Israels presskontor, CC BY-SA 4.0, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi möter Mathias Forss, grundare av Geopool – bolaget som gått från enmansfirma till en internationell spelare inom malmprospektering. Resan började med ett sommarjobb som tvärstoppade, men ledde till att Mattias redan som 25-åring startade eget och byggde vidare när andra gav upp. I dag har Geopool 40 anställda i Norden och dotterbolag i Kanada och Slovakien, med uppdrag från världens största gruvnationer.  Framgången bygger på flaskhals-tänket:  aldrig vara beroende av en enda kund eller en person,  alltid bygga redundans och flexibilitet

Ny organisation för homo- och bisexuella väcker debatt. Hur rustat är Danmark för hybridangreppen? Sarkozy döms till fem års fängelse. Risken om ryssvännen vinner i Moldavien. Och S säger ja till fängelseplatser i Estland. Programledare: Kristian Åström.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans huvudepisod pratar vi dramat inom Vänsterpartiet, där två profilerade riksdagsledamöter, Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat, har tvingats bort från partiet. Kommer partiets strävan efter att visa sig ”regeringsdugliga” ge ett uppsving eller skapar hanteringen en splittring som endast högern jublar åt?Sen diskuterar vi den senaste utvecklingen i Gaza där Israels folkmord och annektering fortskrider. Nyligen utförde Israel en så kallad double tap strike mot ett sjukhus och mördade flertalet journalister och sjukvårdsanställda. Något som Svenska Dagbladets ledarredaktion bemöter med en axelryckning. I slutet pratar vi Donald Trumps planer på att sätta in nationalgardet i allt fler amerikanska städer och vad det betyder för framtiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett värdigt farväl av Richard Hobert. Hasse har alla gubbsjukdomar, Linnea minns Greta Garbo och hamnar på akuten med kristallsjukan.Köp biljetter till Monstermåndag Live här: https://www.scalateatern.se/forestallning/monstermandag-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Veckans recensioner: Tio frågor, Dagobert, Groq, ögonlock, plåtslagare, köra likbil, Cigarrklubben, vikarierande sjöstjärnor, hylla kryssningar, nyår på Åland, FRA, svensk volleyboll och djurspecial.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reportrar och chefer är oense om Gazajournalistik. På Dagens Nyheter har det gått så långt att journalister lämnat sina tjänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget mellan Israel och Hamas har pågått i snart två år, och mediarapporteringen här i Sverige har varit föremål för hård kritik från läsare, lyssnare och tittare.Men även på redaktioner verkar reportrar och chefer ibland vara oense om hur Gazabevakningen ska göras. På Dagens Nyheter har det gått så långt att två medarbetare, däribland grävreportern Lisa Röstlund, lämnat sina tjänster.Reporter: Wendela AntepohlAI-sajter - lokaljournalistikens räddning eller pink slime?Martin Larsson vill inte kalla sig journalist men driver lokaltidningar från Lund i söder till Kiruna i norr. Både hans sajter och AI-genererad journalistik i allmänhet har fått en del uppmärksamhet den senaste tiden. Vi ringde upp Martin för att se vad framtiden skulle kunna ha att erbjuda sina mediekonsumenter.Reporter: Lasse EdfastSommarserien – EnkäterDen här veckan handlar vår serie om journalistiska metoder om det kanske minst åtråvärda av våra många verktyg – enkäten. Inom kåren har den här metoden blivit en bespottad arbetsuppgift under all värdighet, men hos publiken är den ett välkommet avbrott från ansvarsutkrävande politikerutfrågningar och tama sportintervjuer. Men det många inte vet, är att enkäten har en mörk baksida som sällan hörs.Reporter: Robin Jonsson

Var det rätt eller för lättvindigt när svenska medier kovände om migrationsministern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tisdag den 1:a juli publicerar den antirasistiska tidskriften Expo en granskning. Den handlar om att en nära anhörig till en minister i Sveriges regering har varit aktiv i flera högerextrema grupper, varav en med betydande våldskapital.Inom några timmar vet alla Sveriges redaktioner vem ministern är, men ingen publicerar hans namn av hänsyn till den nära anhöriga.Vem ska bli först, och vad händer sen?Reportrar: Freddi Ramel och Lasse EdfastAtt wallraffa, alltså att bedriva journalistik under falsk identitet, anses av många journalister vara en sista utväg. Ett journalistikens atomvapen när inga andra metoder funkar. I vår sommarserie om journalistiska metoder ringde vi upp den legendariske journalisten vars efternamn blivit ett verb. Reportrar: Viktor Löfgren och Wendela Antepohl