Podcasts about inom

Måndagen efter derbyt mellan Djurgården och AIK. Vi ringer upp AIK:s profilstarka materialförvaltare hur gårdagens derby med en ung startelva var. Dessutom gästas vi av Hammarby-spelare, Mjällbys klubbchef och pratar instoppade tröjor i, gärna, högt sittande shorts. Medverkande: Martin von Knorring, Irma Helin Zibanejad, Nordin Gerzic, Håkan Sjöberg - materialförvaltare AIK, Noah Persson - Hammarby, Jakob Lennartsson - klubbchef Mjällby och August Wängberg - GAIS.

I medierna kan man läsa att "Vänsterpartiets relation till terror, antisemitism och Israel-Palestina-konflikten har återigen hamnat under lupp. Detta efter ett avslöjande från Expressen som visar att vänsterpartister i riksdagen skickat solidaritetsbrev till palestinier dömda för terrordåd."Men vad är bakgrunden och sanningen bakom listan? Listan med namn på fångar tillhandahölls av Palestinska riksförbundet där Yaser Alshobaki är medlem.Hör honom berätta om hur processen gick till, vad dom ångrar och vad dom står fast vid.Och varför han menar att antikoloniala våldshandlingar går att rättfärdiga.Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans frågeavsnitt blir det laktat för hela slanten – eller åtminstone nästan. Tommy och Simon börjar med den stora snackisen just nu: laktatgelen som dykt upp i proffscyklingen. Vad är egentligen laktat, hur används det som energisubstrat och kan det ge en prestationsfördel när vi tillför det utifrån?    Vi pratar också om varför forskningen fortfarande är ganska tunn, de stora mängderna natrium som följer med vissa produkter och varför laktat inte kommer ersätta kolhydrater i energiplanen.    Därefter svarar vi på frågor om 30/15-intervaller för VO₂max, varför vissa får kramp på tävling men inte på träning och om återhämtningsboots faktiskt gör någon större skillnad.    Ett klassiskt Prestera Mera-avsnitt med mycket nörderi, konkreta resonemang och några ganska tydliga åsikter på vägen.     Tidsschema   00:00 Intro och veckans frågor   02:24 Fråga 1 – Laktatgelen: vad är det och fungerar den?   20:25 Fråga 2 – Hur bra är 30/15-intervaller för VO₂max?   26:49 Fråga 3 – Varför får jag kramp på tävling men inte på träning?   31:48 Fråga 4 – Fungerar återhämtningsboots?   37:34 Fråga 5 – Behöver motionärer verkligen mer återhämtning?   39:50 Avslutning         Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

I detta avsnitt går vi rakt in i den djupa missuppfattning som nästan alla människor bär: tron att vi måste förtjäna kärlek, trygghet, vila och lättnad. Du får följa med in i hur denna bild av dig själv har skapats genom masshypnos, hjärntvätt och ett kollektiv som bygger på rädslan av att vara separerad från kärlek — och hur den bilden nu håller på att krackelera.Vi utforskar varför du har burit på en livslång tomhet, varför du försökt fylla den med prestation, relationer, andlighet eller osynlighet, och varför allt detta nu känns trött, tungt och omöjligt att upprätthålla. Du får en djupare förståelse för varför du aldrig varit fel, varför du aldrig tappat kontakten med kärleken, och varför du nu är mogen att ta emot dig själv på ett helt nytt sätt.Det här avsnittet visar hur du slutar jaga trygghet utanför dig, hur du slutar försöka förtjäna kärlek genom att göra alla andra lyckliga, och hur du istället börjar inkludera dig själv i ekvationen av ditt eget liv. När du för din uppmärksamhet in i dina andetag öppnas kontakten med den kravlösa kärleken som alltid funnits här — den kraft som återkorrigerar allt till mjukhet, enkelhet och klarhet.Det är ett avsnitt för dig som är redo att sluta prestera för att få vara älskad, och istället börja ta emot den kärlek som redan pulserar inom dig.Ett avsnitt för dig som vill leva som människa, inte som en roll.Ett avsnitt för dig som vill möta dig själv — utan krav, utan fasader, utan strävan.✨ Kärnan i avsnittetDu har aldrig behövt förtjäna kärlek — du har bara glömt att du redan är den.Tomheten du burit är inte fel — den är en del av den mänskliga upplevelsen, inte ett bevis på brist.Den trötta delen av dig krackelerar — därför fungerar inte gamla sätt att leva längre.Du slutar jaga trygghet utanför dig — och börjar ta emot den som alltid funnits inom dig.Andningen som hemkomst] — varje andetag återför dig till kärleken du är.Du får vara med i ditt eget liv — du blir en del av ekvationen, inte en eftertanke.Sårbarhet öppnar magin — när du slappnar av pulserar kärleken i rummet.Du slutar leta efter kärleken — och börjar ta emot den som aldrig lämnat dig.ANMÄL DIG FÖR GRATIS GÅVA - RYTMISK ANDNING - https://www.marikatapper.se/page/704554  Läs mer om medlemskapet - Hem till Kärleken - https://www.marikatapper.se/medlemskap KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se  Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper 

I detta avsnitt går vi rakt in i den djupa missuppfattning som nästan alla människor bär: tron att vi måste förtjäna kärlek, trygghet, vila och lättnad. Du får följa med in i hur denna bild av dig själv har skapats genom masshypnos, hjärntvätt och ett kollektiv som bygger på rädslan av att vara separerad från kärlek — och hur den bilden nu håller på att krackelera.Vi utforskar varför du har burit på en livslång tomhet, varför du försökt fylla den med prestation, relationer, andlighet eller osynlighet, och varför allt detta nu känns trött, tungt och omöjligt att upprätthålla. Du får en djupare förståelse för varför du aldrig varit fel, varför du aldrig tappat kontakten med kärleken, och varför du nu är mogen att ta emot dig själv på ett helt nytt sätt.Det här avsnittet visar hur du slutar jaga trygghet utanför dig, hur du slutar försöka förtjäna kärlek genom att göra alla andra lyckliga, och hur du istället börjar inkludera dig själv i ekvationen av ditt eget liv. När du för din uppmärksamhet in i dina andetag öppnas kontakten med den kravlösa kärleken som alltid funnits här — den kraft som återkorrigerar allt till mjukhet, enkelhet och klarhet.Det är ett avsnitt för dig som är redo att sluta prestera för att få vara älskad, och istället börja ta emot den kärlek som redan pulserar inom dig.Ett avsnitt för dig som vill leva som människa, inte som en roll.Ett avsnitt för dig som vill möta dig själv — utan krav, utan fasader, utan strävan.✨ Kärnan i avsnittetDu har aldrig behövt förtjäna kärlek — du har bara glömt att du redan är den.Tomheten du burit är inte fel — den är en del av den mänskliga upplevelsen, inte ett bevis på brist.Den trötta delen av dig krackelerar — därför fungerar inte gamla sätt att leva längre.Du slutar jaga trygghet utanför dig — och börjar ta emot den som alltid funnits inom dig.Andningen som hemkomst] — varje andetag återför dig till kärleken du är.Du får vara med i ditt eget liv — du blir en del av ekvationen, inte en eftertanke.Sårbarhet öppnar magin — när du slappnar av pulserar kärleken i rummet.Du slutar leta efter kärleken — och börjar ta emot den som aldrig lämnat dig.ANMÄL DIG FÖR GRATIS GÅVA - RYTMISK ANDNING - https://www.marikatapper.se/page/704554  Läs mer om medlemskapet - Hem till Kärleken - https://www.marikatapper.se/medlemskap KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se  Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper 

Nyheterna 17

Det Osmanska rikets mer än 600 år långa historia är tätt sammantvinnat med det kristna Europas historia. De osmanska härskarna betraktade sig själva som de gamla romerska kejsarnas arvtagare. Och både renässansen och reformation påverkades av osmanernas existens.Det Osmanska riket växte fram ur nomadstammar i Anatolien på 1200-talet. Osmanerna erövrade Bysan år 1453 för att bli ett multietniskt imperium som sträckte sig över flera världsdelar. Riket var som störst när det misslyckades med att erövra Wien 1683. Osmanerna rörde sig från tolerans och integrering av andra folk och religioner till exkludering och folkmord. Från spillrorna ut det Osmanska riket växte dagens Turkiet 1923.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marc David Baer är professor i internationell historia vid London School of Economics and Political Science och en av världens främsta kännare av Osmanska riket. Han är aktuell med boken Osmanska riket.Osmanska riket, även känt som det Ottomanska riket, var en mäktig islamisk imperium som styrde över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Mindre Asien. Osmanska riket grundades i västra Anatolien mot slutet av 1200-talet av en stam Oghuz-turkar som skulle bli imperiets aristokrati, kända som Oserna. Dessa förde med sig en stark dynasti, den osmanska dynastin, som var kärnan i den framväxande staten. Osman I, som riket är uppkallat efter, var rikets grundare och första ledare.En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Osmanska riket var dess kulturella och religiösa mångfald. Riket omfattade människor från olika etniska och religiösa bakgrunder. Sultanerna var toleranta mot olika religioner och tillät sina undersåtar att utöva sin egen tro. Kristna och judar hade sina egna lagar och institutioner och bildade slutna samhällen inom riket.Osmanska riket hade både fredliga och konfliktfyllda relationer med olika europeiska länder. Å ena sidan var riket en viktig handelspartner och kulturell influens för västeuropeiska länder under renässansen. Å andra sidan var det också en ständig militärhot och orsakade stor oro bland européerna. Rikets expansion och belägringar av europeiska städer som Wien skapade en stark europeisk identitet och en vilja att motstå det osmanska hotet.Under 1300- och 1400-talen fortsatte det osmanska riket att expandera, och det erövrade stora delar av Anatolien och Balkan. Den bysantinska huvudstaden Konstantinopel belägrades och intogs år 1453 av sultanen Mehmet II Erövraren, vilket innebar det definitiva slutet på Bysantinska rikets tusenåriga historia. Denna händelse bekräftade det osmanska rikets status som stormakt.Rikets absoluta höjdpunkt nåddes under 1500- och 1600-talen under sultanen Suleiman den store. Dess största territoriella utsträckning nåddes dock år 1683 under sultanen Mehmet IV, då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Aden längst ner på Arabiska halvön, och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.Inom rikets gränser fanns några av dåtidens viktigaste städer, inklusive Mekka, Medina, Jerusalem, Bagdad, Kairo, Alexandria, Damaskus, Aleppo, Beirut, Saloniki, Budapest, Belgrad, Sarajevo och Sofia. Denna stora rikedom bidrog till den successiva militära tillbakagång och det gradvisa ekonomiska och politiska förfall som drabbade Osmanska riket under senare delen av 1700-talet.Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota det kristna Europa. Belägringen hävdes av en polsk-tysk armé som kom Österrike till undsättning. Detta satte gränsen för osmanernas fortsatta expansion norrut i Centraleuropa.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Hovmän är sammansatta i ett strikt protokoll. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv. 17/163), Wikipedia, Public Domain.Musik: Dreaming Of Paradise av MoodMode, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att den industriella revolutionen hade inletts i Storbritanniens bomullsspinnerier slog världshistorien in på en helt ny väg. Bondesamhället, som växt fram mellan 8000 och 3000 f.Kr., fick lämna plats för industrisamhället. Men utvecklingen var långt ifrån problemfri, och det fanns gott om folk som drabbades hårt av utvecklingen.Mekaniseringen av produktionen av bomullstyg blev en oerhörd succé. Nu fick alla, även vanliga bönder och arbetare, råd att köpa åtråvärda kläder. Folk började till och med använda underkläder av bomull, något som tidigare varit att betrakta som en lyx förunnat blott de verkligt förmögna.Efter att ångmaskiner blivit vanliga vid fabrikerna gick utvecklingen ännu snabbare. Men för varje framgång uppstod nya flaskhalsar och problem, vilka pockade på lösningar. Följden blev ännu mer ny teknik inom ännu fler branscher. Som ringar på vattnet fortplantade sig revolutionen till allt fler näringar: kemisk industri, metallurgisk industri, och så vidare.Inom kort började britterna anlägga järnvägar och revolutionera transportsektorn. För varje år som gick rullade hjulen allt snabbare – men mycket av det värsta slitet utfördes av fabriksarbetande barn, och det fanns gott om hantverkare som sammanslöt sig för att förstöra de maskiner som tog jobben från dem.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om hur industriella revolutionen knuffade in världen i industrisamhället, med kedjereaktioner som transformerade vår värld på ett oåterkalleligt vis.Bildtext: Utsikt över “Black Country” väster om Birmingham i England, ett av 1800-talets mest industrialiserade områden präglat av kolgruvor, masugnar och järnverk – en miljö som illustrerar industrialiseringens genomslag i brittisk tungindustri. Illustration ur Griffiths' Guide to the iron trade of Great Britain (1873). Public domain, via Flickr/Internet Archive.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuteras kulturen och gemenskapen inom CrossFit, hur den ser ut och har utvecklats genom åren, och hur den kan skilja sig från andra gym och träningstillhörigheter.---Best Fitness Friend podcast med Kalle Solberg och Oskar Johed. Nya avsnitt varje måndag!---Frågor, synpunkter, funderingar - eller har du något som du vill att vi lyfter fram i podden? Tveka inte att höra av dig:kalle@crossfitmedis.seoskar@crossfitmedis.seInstagram: crossfitmedis och crossfitsickla

Homeros epos Iliaden och Odysséen får ständigt nya läsare, men också nya tolkningar. Anna Blennow konstaterar att behovet av antikens klassiker är stort, men att analyserna säger mest om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-10-18.”Vreden, gudinna, besjung som brann hos Peliden Achillevs.” Så inleds det grekiska diktverket Iliaden, i Ingvar Björkesons översättning. Teorierna om hur det egentligen tillkom, när det tecknades ned, och vem dess författare egentligen var, har diskuterats från antiken och fram till våra dagar. Oavsett svaren på dessa frågor är Iliaden och Odysséen, de två epos som tillskrivs en person vid namn Homeros, grunden i västerlandets litteraturhistoria. Med ett ben i mytiska hjälteberättelser och gudasagor, och det andra i en möjlig historisk kontext på platsen där staden Troja grävts ut, återger dessa dikter berättelsen om det trojanska kriget och om dess följder för den kringirrande Odysseus.Vad kan de grekiska myterna berätta för oss? Liknade antikens Grekland vår värld, eller inte? Dessa frågor dyker ständigt upp i vår samtid, eftersom samtalet med och om den antika grekiska litteraturen oavbrutet pågår. Och behovet tycks sällan ha varit så stort som nu. Den New York-baserade författaren Daniel Mendelsohn utkom precis med boken ”An Odyssey – a Father, a Son, and an Epic”, där han reser i Odysseus kölvatten med sin far. En annan ny bok, ”Enraged – Why Violent Times Need Ancient Greek Myths” av Emily Katz Anhalt, professor i klassiska språk, lyfter fram att de antika myterna lär oss att vi får betala dyrt om vi ger efter för vrede och våld. Anhalt menar att Iliaden inte är en oproblematisk hjältesaga, utan att den istället ifrågasätter huvudpersonernas blodiga kamp och dess följder för samhället: vreden hos Akilles, grekernas främste krigare, kom att skänka sorg och död åt såväl greker som trojaner. Homeros visar att även fienden är mänsklig.Författare, forskare och journalister återvänder ständigt till de grekiska myterna för att bearbeta och förklara företeelser i vår egen tid. Så gör även Tomas Lappalainen i sin bok ”Världens första medborgare”, där han vill förklara uppkomsten av det demokratiska samhället i antikens Grekland genom att dra paralleller mellan de homeriska berättelsernas våldskultur och dagens syditalienska maffiavärld. Lappalainen, som tidigare skrivit initierade böcker om Syditaliens 'ndrangheta och camorra, hävdar att det samhälle som skymtar fram i de homeriska verken har stora likheter med maffians strukturer, eftersom intrigerna ofta behandlar teman som hämnd, beskydd och heder. Han låter sedan detta resonemang bli en förklaringsmodell till hur demokratin uppstod i Grekland som en konsekvens av att man helt enkelt var tvungen att stävja de våldsamma maktstrukturerna politiskt.Lappalainen är inte den förste som läser Iliaden och Odysséen i en civilisationshistorisk kontext. I förordet till den senaste utgåvan av Erland Lagerlöfs sekelgamla svenska översättning av Odysséen skriver akademiledamoten Jesper Svenbro att vendettan, den som driver Iliadens hela berättelse om det trojanska kriget, kommer till en slutpunkt i Odysséen. När Odysseus till sist, på Athenas inrådan, avstår från våld mot dem som söker hämnd på honom, symboliserar han övergången från individuella maktstrider till den politiska stadsstaten. Men är då de homeriska huvudpersonerna, som Lappalainen menar, i själva verket ett slags konkurrerande maffiabossar, som tar blodig hämnd på varandra och samtidigt utövar beskyddarverksamhet mot sina undersåtar? Kan man jämföra eposets arkaiska skildring med en nutida, kriminell subkultur?Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.I boken beskriver Lappalainen till exempel hur xenía, den grekiska gästvänskapen, utgör ett förbund mellan mäktiga ätter som skulle kunna liknas vid maffiaklanernas relationer. Men xenía är mycket mer än så. Framför allt Odysséen, berättelsen om en man som i tjugo år reser runt som en främling långt hemifrån, visar på ett långt mer komplext förhållande. När Odysseus son Telemachos i bokens inledning reser för att söka efter sin far, kommer han först till kung Nestor i Pylos. ”Alla skyndade till när de såg dessa främlingar nalkas, hälsade dem med handslag varmt och bjöd dem att sitta.” Hos Menelaos i Sparta sker detsamma. ”Vilka ni är kan vi fråga om när ni njutit av maten”. När Odysseus, skeppsbruten, sköljs upp på fajakernas strand, hittas han av kungadottern Nausikaa. Hon välkomnar den utmattade, halvnakne, smutsige främlingen med orden: ”Eftersom du nu har anlänt hit till vår stad och vårt rike, skall inga kläder saknas dig eller någonting annat av det en nödställd har rätt att få när han vädjar om misskund.” Gästvänskapen var inte ett exkluderande förbund mellan mäktiga. Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.Iliaden och Odysséen handlar också till stor del om människornas relation till gudarna, och hur gudarna ständigt griper in såväl hämnande som stödjande. Samtidigt är gudarna inte allsmäktiga. De lyder precis som människorna under ödets lagar. Och de homeriska verkens fokus är inte huvudsakligen på de odödliga, utan på de dödliga. Det första ordet i Odysséen är ándra,”man” (i svensk översättning ”Musa, berätta om mannen…”). Sture Linnér, som skrev inledningen till Ingvar Björkesons översättning av Iliaden, pekade på hur kärnan i dikterna inte är krigets fasor, utan medlidande och mänsklighet. Detta har skänkt verken den relevans de fortfarande har idag. Samtidigt måste vi se att det ofta är saga och myt, inte samhällsfakta, som de förmedlar. Ordet för vrede i Iliadens inledning, ménis, betecknar ett gudomligt snarare än ett mänskligt raseri. Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.”Vreden, gudinna, besjung”. Lever vi återigen i vredens tidsålder? Lappalainens läsning av de antika texterna genom ett samtidsraster är symptomatisk för vår tids sätt att hantera en värld där demokratin ifrågasätts och raseriet råder. Och vårt behov av de grekiska dramerna och dikterna grundar sig just i att de ständigt kan omtolkas och återanvändas. Men de episka myterna om hjältar och krig kan inte läsas som historiska sanningar, och att förklara dem genom nutida samhällsföreteelser låter sig inte heller göras. Istället är de tidlösa verktyg för konflikthantering, sorgebearbetning och försoning. Inom det amerikanska projektet ”Theatre of War” har soldater som återvänt från militärtjänst fått ta del av grekiska tragedier som posttraumatisk stresshantering. 2016, mitt under den brännande flyktingkrisen kring Medelhavet, sattes Euripides pjäs ”Hekuba” upp i den antika teatern på ön Delos i Grekland. Hekuba, drottning i Troja, förlorar sin man och sina barn i kriget, och som krigsfånge i Grekland får hon se sin son spolas upp död på stranden.Varje tid har sina krig och sin vrede. Knappt har vi glömt dem förrän nya tider skapar nya katastrofer. Vilka hav seglar vi på idag? Vem kommer hem? Samtidens bruk av de antika grekiska texterna säger oss långt mer om vårt eget samhälle än om antikens verklighet.Anna Blennow, latinforskare och skribentLitteraturTomas Lappalainen: Världens första medborgare – Om statens uppkomst i det antika Grekland. Lind & co.Homeros: Iliaden. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2009 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1912 utgiven 2012 på Atlantis.Homeros: Odysséen. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2008 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1908 utgiven 2012 på Atlantis.

I dagens avsnitt gästas vi av minnesmästaren Jonas von Essen, för ett ögonöppnande samtal om vad som kan bli mänsklighetens undergång - Artificiell Intelligens.Jonas beskriver hur AI på bara några år har gått från att vara en opålitlig ”statistisk papegoja” till att kunna resonera, programmera, lösa komplexa problem och prestera på nivåer som nyligen kändes science fiction. Nästa steg, menar han, är när AI börjar förbättra sig själv – och utvecklingen accelererar snabbare än människor kan förstå eller kontrollera. Vi pratar om riskerna med cyberkrig, autonoma vapen, biologiska hot och manipulation i en omfattning världen aldrig tidigare skådat. Jonas öppnar upp om den mörka perioden då han drabbades av depression efter att ha fördjupat sig i AI-forskningen – och hur insikterna om framtiden förändrade hans syn på livet. Han menar att risken för mänsklighetens undergång är betydligt närmre än vi tror - vi pratar inom 10 år! Men samtalet handlar också om hopp. För samma teknik som skulle kunna bli vårt största hot kan också skapa en framtid med botade sjukdomar, kraftigt förlängda liv, överflöd av resurser och ett samhälle där arbete inte längre är nödvändigt. Frågan är bara om vi hinner trycka på stoppknappen innan utvecklingen springer ifrån oss.Ett av de mest fascinerande, skrämmande och tankeväckande samtalen vi haft hittills – om en framtid som kan vara mycket närmare än vi tror.Följ Jonas härLäs mer om Jonas härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt sänder jag, psykoterapeut Leena Källqvist, tillsammans med psykoterapeut Daniel Cremonini från Boston, (USA). Vad händer när världens ledande forskare samlas för att presentera den senaste kunskapen om trauma, nervsystemet och läkning? Vi delar de viktigaste insikterna, vad som faktiskt kan förändra klinisk praxis - och vad vi tror kommer att forma framtidens traumabehandling. Ett avsnitt framför allt för dig som arbetar med människor men även för dig som är nyfiken på psykologi eller vill förstå trauma på djupet. ♥ Facebook: https://www.facebook.com/InTheBenefit4Others/  ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, vill stänga servicehemmen Aftonro i Iniö och Fridhem i Houtskär. På de berörda orterna är förståelsen liten och förskräckelsen stor. Men hur och var ska välfärdsområdena spara då resurserna tryter? Slaget frågar om små enheter har någon framtid inom vården eller är det endast stora centraliserade enheter som fungerar? I debatten deltar välfärdspolitikerna Sandra Bergvist, SFP och Otto Bruun, Vänsterförbundet samt Houtskärsbon Tina Axén. Ordet leds av Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi (Bilden är på serviceboendet Fridhem i Houtskär som nu hotas av stängning.)

I veckans Analyspodden gästas vi av Peter Gille, vd för MSAB, tillsammans med DNB Carnegies analytiker Hugo Lisjö.MSAB är ett av världens ledande bolag inom digital forensik för mobila enheter och hjälper poliser, militär och underrättelsetjänster världen över att låsa upp och analysera bevisning från mobiltelefoner. I en tid av ökad geopolitisk oro och växande cyberhot har efterfrågan på bolagets lösningar aldrig varit större.Vi börjar med Hugo som sätter scenen, vad MSAB gör, hur man ska tänka kring värderingen och vilka nyckeltal investerare bör hålla ögonen på framöver. Sedan bjuder vi in Peter som berättar om hur bolagets produkter faktiskt används i riktiga utredningar, den ständiga kapprustningen mot mobiltillverkare och hur AI förändrar spelplanen inom forensik. Peter berättar också om hur de lagt om affärsmodellen från engångsförsäljning till löpande abonnemang och hur de siktar på att växa omsättningen till en miljard kronor till 2030, med 20 procents EBITA-marginal.Länk till analys: https://access.dnbcarnegie.com/companies/1629

I detta avsnitt gästas jag av min kompis Robin Karlsson! Vi kände varandra i gymnasiet, för 13 år sen var han min hyresvärd och nu bor han granne med min flickvän. Det är som om ödet sammanfört oss gång på gång. Vi pratar framförallt om just Malmö och hur det är för oss båda att vara exilmalmöiter i Stockholm. Låten Robin refererar till av Vikingarna är Den stora dagen. Robins val av tåglåt är Euskfeurat - Det hit man kommer när man kommer hem. Spellista med alla tåglåtar finns här. Vi pratar vid ett tillfälle om anisört-baserade spritsorter, sambuca är mycket riktigt den italienska. Den spanska jag inte kom på namnet på och som jag drack på East på Stureplan heter anís del mono. I avsnittet nämner jag att jag pluggade i Lund när jag var 21 och 23, ett konstigt faktafel. Jag var 19 respektive 22 när jag pluggade där. Inte för att ni som lyssnar bryr er, men det ilar ändå i min kropp när jag uttalar något som jag under klippningen hör är felaktigt så det måste ändå påtalas och rättas här i avsnittsbeskrivningen (som troligtvis ingen läser. Om du läser detta, skriv en kommentar på instagram så jag vet att någon gör det?) Stötta Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj  Följ mig på instagram, Letterboxd och BlueSky Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm eller är på besök här. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Quizen är på engelska. Följ mig på instagram för regelbundna uppdateringar om quizdatum och eventuella avvikelser. Loggan är designad av Ante Wiklund Vinjetten är av Kalle Scherman och Gustav Ramsby

Tänk dig mjukvarubolag som säljer system som är helt okända för allmänheten, men fullständigt affärskritiska för kunderna som använder dem. Lägg till stabila kassaflöden, hög andel återkommande intäkter och en evig förvärvsmaskin.I veckans avsnitt gästas vi av Nils Bergman, vd och medgrundare för mjukvarufokuserade serieförvärvaren Nordtech, som just nu tar klivet ut på börsen. Hur gör man för att hitta lönsamma guldkorn i nischer som ingen annan tänker på?Nils delar med sig av sina bästa lärdomar från att ha suttit på båda sidor av förhandlingsbordet och förklarar varför traditionell Private Equity ibland ger entreprenörer ont i magen. Vi får lära oss mer om bolaget och investeringsfilosofin som bygger på att köpa och behålla, utan att peta i bolagens kultur eller den autonomi som tagit bolagen dit de är idag. Vi får lära oss mer om affärsmodellen, jakten på vallgravar, hur stort hot AI är eller om det faktiskt är en möjlighet, bolagen på förvärvsradarn, varför man börsnoteras just nu, hur man ska använda pengarna man tar in i samband med noteringen och bolagets mycket välrenommerade ägarskara.Det och mycket mer!Delikat lyssning på dig,NicklasNotera att Carnegie år rådgivare till bolaget i samband med noteringen. Montrose har dock inte fått någon ersättning för poddavsnittet. Kom också ihåg att de pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 18.00

Del 1. På familjerättens område händer mycket. Bl.a. har Regeringen tillsatt flera utredningar med förslag till ändringar både inom arvsrätten och vid bodelningar efter skilsmässa. En pågående utredning utreder också om barn bör ha egna ombud i vårdnadstvister. Varje år ordnar Advokatsamfundet en särskild Familjerättsdag. I detta avsnitt diskuterar vi flertalet förändringar inom Familjerätten bl.a. utifrån föreläsningar på Familjerättsdagen. Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää berättar också om ett pågående forskningsprojekt om likheter och skillnader mellan tvister om barn och ekonomiska tvister mellan föräldrar. Advokat Gustaf Schüldt berättar om förändringar inom den ekonomiska familjerätten. Som en bonus kan man lyssna på del 2, utdrag från Familjerättsdagen den 7 maj 2026, med Gustaf Schüldt och Tove Sander. Medverkande: Gustaf Schüldt, advokat och adjungerad lärare på Stockholms universitet. Anna Kaldal, professor i processrätt med inriktning bl.a. på barn i rättsliga processer. Emelie Kankaanpää Thell, jur. doktor i civilrätt med inriktning familjerätt. Mia Edwall Insulander, generalsekreterare Sveriges Advokatsamfund

Inne på Patreon har vi pratar om det bästa, mest under- och överskattade och dolda pärlor inom gaming. Nu ser vi till att göra detsamma inom musik! Vi hoppas på att kunna bjuda på lite guldkorn på ett eller annat vis. Stötta podden via Patreon genom att klicka HÄR! Handla merch HÄR!

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lördag den 16 maj spelas finalen i den engelska FA-cupen. I en tid av hajpade Superbowl-sändningar och olympiska jätteproduktioner kan den framstå som ett märkligt lågmält sportögonblick. Men bakom cupfinalen döljer sig berättelsen om hur fotbollen blev världens största idrott.Det här avsnittet handlar om fotbollens pionjärer. Engelska aristokrater och entusiaster i London och Sheffield som, efter år av kompromisser, konflikter och experiment, skapade spelets regler och dess viktigaste scen för dramatik: cupspelet. De påtagligt populistiska farbröderna öppnade dörren för både pokaler, publikfester och avlönade spelare. Inom några decennier fylldes Wembley av hundratusentals människor. Fotbollen hade blivit masskultur. Ett globalt fenomen.Så här helgen före FA-cupfinalen och med VM i fotboll runt hörnet passar det perfekt att gå till rötterna. Mycket nöje.---Läslista:Goldblatt, David, The ball is round: a global history of soccer, 1. Riverhead trade pbk. ed., Riverhead Books, New York, 2008Wilson, Jonathan, Inverting the pyramid: a history of football tactics, Fifteenth anniversary edition, Seven Dials, London, 2023Scott Murray, ”A brief history of the rise and fall of the FA Cup, England's Super Bowl”, The Guardian, 29 maj 2015Encyklopedia Britannica Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är bevakningen av vården så svår? Hur påverkar AI-röster förtroendet för medier? Och hur korrupt är Truth Social? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vården – sakfrågan som aldrig lyckas hävda sigMed årets första tv-sända partiledardebatt avklarad och kvittningskaos i riksdagen råder det inte längre några tvivel. Valrörelsen är i full gång och med det politikernas kamp om uppmärksamhet. Men det är inte bara partierna som slåss om tid i strålkastarljuset. Även de så kallade sakfrågorna deltar i detta mediala nollsummespel och det finns en fråga som i valrörelse efter valrörelse dragit det kortaste strået, trots att väljarna ständigt rankar den som viktigast. Men hur mycket sjukvårdsbevakning vill mediekonsumenterna egentligen ha? Joanna Korbutiak begav sig till Upsala Nya Tidning för att träffa reportrarna Catrin Pihl och Johanna Färlin, samt Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy.AI-röster och förtroende“Rösten är utbytt med hjälp av AI”. Det är en skylt som börjat dyka upp allt oftare när du kollar svenska och internationella tv-produktioner. Men samtidigt som många medier försöker skapa nya format med hjälp av så kallade syntetiska röster, oroar sig andra för att det här kan rasera förtroendet hos publiken. Inom grävande journalistik, där det ofta finns ett behov av att anonymisera visselblåsare eller utsatta offer, ställs det här på sin spets.Johan Cedersjö pratar med Uppdrag Gransknings ansvarige utgivare Axel Björklund och Anderas Landmark, AI-ansvarig på Sveriges Radio.Donald Trumps medieimperiumEn dramaturgi som har satt sig vid det här laget är följande: Donald Trump skriver något antingen jättekonfrontativt och koleriskt eller översvallande positivt om total fred i versaler på sin egen plattform Truth Social, sen tar alla medier i världen upp det och börsen eller oljepriset rusar eller sjunker som en sten. Men en fråga man undrar över är ju: Vad är egentligen Truth Social? Är det någon mer än Trump som hänger där? Och varför håller egentligen bolaget på och teamar upp med ett bolag inom fusionskärnkraft?Freddi Ramel ringde upp den brittiske frilansjournalisten Jem Bartholomew.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

Vi snackar lite generellt om riktlinjer, men även om de specifika nya riktlinjerna gällande igångsättning och graviditetesdiabetes. Hur skall vården jobba med riktlinjer? Hur kommer det sig att riktlinjerna skiljer sig så mycket i landet om de nu är grundade på fakta och studier? Vad kommer de nya riktlinjerna innebära för gravida?Men först, Opokua vädjar till sköterskor på barnakuten: "Ta mig under era vingar".Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till podd med Håkan Carlsson från orienteringen som varit toppchef inom idrotten under 15 år, nominerats fem (5!) gånger till “årets ledare” och stöttat orienteringslandslaget länge.   Vi pratar om vad som egentligen krävs för att leda världens bästa atleter över tid - utan att bli bekväm, för snäll eller fastna i gamla mönster. Samtalet går på djupet i ledarskap, prestationskultur och de svåra besluten: när man måste vara den jobbiga ledaren, när man tar beslut som gör en impopulär - och hur man bygger ett lag i en sport där alla egentligen tävlar individuellt.   Hur  upptäcker man när en atlet är på väg att tappa det, vad som skiljer de mentalt starka från resten, och var gränsen går mellan coach och terapeut. Dessutom tycker han till om RF och SOK, och har tydlig uppfattning.   Vi pratar också om hur man faktiskt skapar resultat: hur ett landslag förbereder sig inför VM, hur uttagningar görs när marginalerna är minimala, och vad Sverige kan lära av de bästa nationerna i världen.   Hur leder man högpresterande individer och hanterar underprestation i miljöer där alla redan är på topp.   …och platsar han på #snabbanan i sitt bad hemma i Närke?

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin och gästen Janet. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)     Intro, Magnus Gisslen berättar hur man kan fira sin jul Coronasäkert. https://www.youtube.com/watch?v=lMKNTFw6wmw2)     I detta avsnitt har vi lyckats få tag i anestesisjuksköterskan Janet som vi nyligen träffade under en indoktrineringsföreläsning om Convid där Patrik ställde en fråga. Vi kunde direkt konstatera att här har vi en potentiell gäst till podden med de gedigna kunskaper som hon förmedlade om hon nu vågar tala lika öppet offentligt som hon gjorde med oss under kvällen och det gjorde hon till vår glädje så vi stämde träff och så blev detta avsnitt till.3)     Outro, Magnus Uggla 2:a på bollen https://www.youtube.com/watch?v=-ZRW8QetX58&list=RD-ZRW8QetX58&start_radio=1  4)     Länkar till avsnittet: Föredraget vi gick på där Patrik ställde sin fråga:https://www.gu.se/evenemang/drommen-om-en-smittsaker-varld  Information om Linda Karlströms föredrag i Göteborg den 10:e maj   Tips på externt föredrag med Linda Karlström Vacciner-lönsamma men kostsamma lögner – Föreningen Cui Bono

Har Moderaterna sålt skinnet innan björnen är skjuten? Svenska kommuner vill förlänga serveringstillstånd under VM och Nooshi har träffat en hund som gett viktiga insikter. Dessutom hoppar Sara Stenholm från USApodden in för Katherine. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Linna FogelbergDigital redaktör: Harry Maghder, Julia Juhlin KarlssonProgrammet spelades in den 9 april 2026

Fredag! Det bjuds på ordmärkeri, explosioner, spelemän, blöjor och ledsna nördar. Detta avsnitt finns också filmat på YouTube! https://youtube.com/@kafferepetpodHar du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet11:25 - Återuppståndelsen17:35 - Hjälp sökes. Sprängning? 26:35 - Blöjchock31:55 - Aj för i helvete34:55 - Hört på stan 37:40 - A not so happy ending42:00 - Sveriges kändaste downis45:00 - Världens snällaste man49:11 - Utseendefråga Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sensorer och AI skiljer ogräs från gröda så bara ogräset besprutas och kemikalieåtgången minskar kraftigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Robotarna tar allt större plats i lantbruket när det blir svårare att hitta folk till tunga och dåligt betalda jobb. I Sverige mjölkas redan majoriteten av korna av mjölkningsrobotar, och nu rullar autonoma fältrobotar ut på åkrarna och börjar konkurrera med traktorn.Brist på säsongsarbetare, inte minst under covid-19 med reserestriktioner, har satt fart på teknikutvecklingen. Ett exempel är ogräsbekämpning där kameror, sensorer och AI ska skilja gröda från ogräs. I så kallade see and spray-system besprutas bara ogräset, vilket kan minska kemikalieåtgången med 70–80 procent. Samtidigt finns svagheter: starkt solsken kan blända kameror och stoppa en ogräsrobot. Nya lösningar bygger i stället på taktila sensorer eller extra noggrann GPS-teknik, så kallad RTK-GPS, med två centimeters precision, tillsammans med precisionssåmaskiner som vet var varje frö ligger.Utvecklingen drivs också av samarbeten mellan lantbruk, forskning och teknikbolag. På Linköpings universitet kopplas jordbruket till teknik från försvarsindustrin, och i ett projekt testas även en prototyp till spannmålstork som använder supertorr luft och kan spara upp till 50 procent energi.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans avsnitt möter vi Lena Morin Nilsén, som berättar om en uppväxt präglad av våld, övergrepp och djup ensamhet. Med stor styrka delar hon sin historia om hur det var att leva i tystnad, vägen därifrån och hur läkningen långsamt kunde börja. I dag hjälper hon själv andra utsatta genom organisationen Next Me och visar att det går att skapa ett liv bortom både skuld och skam. Produceras av More Than Words

Du har väl inte missat att det finns nya avsnitt av Rättegångspodden ute redan nu, på Podme! Gå in på Podme.com och använd koden RPFLYTT så får du 30 dagar gratis. Den 15:e februari 2019 tar akutsjukvårdaren Hannah emot en svårt sjuk och svårt undernärd liten flicka som bedöms vara timmar ifrån döden. Inom kort anmäls föräldrarna, som är veganer och spirituella nomader, till både socialtjänsten och polisen.Avsnittet producerades år 2019.Producent: Nils BergmanKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du har väl inte missat att det finns nya avsnitt av Rättegångspodden ute redan nu, på Podme! Gå in på Podme.com och använd koden RPFLYTT så får du 30 dagar gratis. Den 15:e februari 2019 tar akutsjukvårdaren Hannah emot en svårt sjuk och svårt undernärd liten flicka som bedöms vara timmar ifrån döden. Inom kort anmäls föräldrarna, som är veganer och spirituella nomader, till både socialtjänsten och polisen.Avsnittet producerades år 2019.Producent: Nils BergmanKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du har väl inte missat att det finns nya avsnitt av Rättegångspodden ute redan nu, på Podme! Gå in på Podme.com och använd koden RPFLYTT så får du 30 dagar gratis. Den 15:e februari 2019 tar akutsjukvårdaren Hannah emot en svårt sjuk och svårt undernärd liten flicka som bedöms vara timmar ifrån döden. Inom kort anmäls föräldrarna, som är veganer och spirituella nomader, till både socialtjänsten och polisen.Avsnittet producerades år 2019.Producent: Nils BergmanKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Adamovou úlohou bolo naučiť sa dokorčuľovať do stredu ľadovej plochy, pokloniť sa, pozbierať kvety a znova odkorčuľovať. Krasokorčuliar Ondrej Nepela toho ale na ľade dokázal omnoho viac. A keďže herec Adam Kubala nemal ku korčuliam veľmi blízko, prvým krokom bolo naučiť sa nepadať. O ostatné „nepelovské čaro“ sa potom postarali špeciálne efekty. Ako? Dablér sa naučil Nepelovu jazdu od začiatku do konca a vďaka 3D skenu Adamovej hlavy sa jeho tvár s tou dablérovou jednoducho vymenila. Aj takto vznikal film Šampión, ktorý onedlho príde do slovenských a českých kín. V Nedeľnej Talkshow o ňom porozprávali herec Adam Kubala a režisér Jakub Červenka.

Debatten om förtalsbrott pågår för fullt. Nyligen dömdes Dumpens grundare och regeringen har svängt i frågan nu öppnar de upp för att det ska bli tillåtet att varna sin omgivning för pedofiler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker kanske inte att det är bra att han bosätter sig på en ort med 350 personer, så då bestämde jag mig helt enkelt för att gå ut med namn och domar och personnummer, säger Josef Andreasen som bor i den lilla byn Älgarås i nordöstra Västergötland. Josef Andreasen säger att syftet var att varna byborna för mannen, som är dömd för sexualbrott mot barn, och han publicerar både mannens namn och vad han är dömd för på byns Facebooksida. – Inom extremhögern så finns det ju en tradition, eller i alla fall en tydlig historia, av att man använt sig av så kallad pedofiljakt för att rättfärdiga sin egen våldsutövning, säger Erik Glaad, granskande reporter på tidningen Expo. Josef Andreasen har en bakgrund i den högerextrema föreningen Det fria Sverige – som har ett starkt fäste i Älgarås men han har lämnat de uppdrag han haft för föreningen och säger att han lagt ut pedofilvarningen som vanlig bybo. Hans Facebookinlägg leder inte till några våldsamheter men det blir en hätsk stämning och den uthängde mannen ifråga gör en polisanmälan. I förhör ska han senare berätta att han haft svårt att röra sig ute och känt sig övervakad och även fått sluta på sitt jobb. Josef Andreasen döms senare till både böter och skadestånd för grovt förtal. I det här avsnittet tittar vi närmare på förtalslagstiftningen, vad får man säga och inte och varför. Nyligen dömdes en av Dumpens grundare och ansvariga utgivare för grovt förtal, efter att ha publicerat namn och bild på en man som Dumpen konfronterat. Regeringen har också gått ut med att man vill se över vad som ska betraktas som förtal, att det kanske ska vara okej att varna sina grannar för personer som dömts för allvarlig brottslighet. I det här avsnittet medverkar även Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet och expert på frågor om förtal och yttrandefrihet. Programledare: Petra Berggren och Pernilla WadebäckLjud: Fredrik NilssonProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är Måndag! (Eller rättare sagt var det när avsnittet spelade in, sedan var det lite strul med uppladdningen.) Petrina, Jofi, och Armann snackar om saker som hänt i veckan. Till exempel om att vinna satirpris, en känd fotbollsagent som eldar upp bevis, och att vara coolast på förskolan. Men också om barn som älskar bearnaise, dubbelbananer, och onanerande hantverkare. I det patreonexklusiva svarar vi på en fråga om knark, avslöjar Malou von Sivers planer på att bli youtuber, och berättar om vilka förödande följder Ozempic fått på Stockholms gator. Det får du bara höra om du stöttar på http://patreon.com/mandag! Världens ballaste ståuppklubb ligger i Malmö och heter Under Jord! Biljettlänkar till alla kvällar finns på underjord.nu!   Nu finns ståuppföreställningen ÅRET ÄR 2025 med Johannes Finnlaugsson att streama online för en ynka skrynklig hundralapp. Det är det lätt värt! Besök https://underproduktion.se/jofistandup och fyll i dina uppgifter för att köpa.   Bor du i Blekinge? I så fall kan du se ovan nämnda Jofi live på Blekingeflabbet i Karlskrona nu på lördag! Biljetter finns på https://www.nortic.se/ticket/event/79128. Inom kort ska du också köpa biljetter till Jofi i Dalby, Armann i Stockholm, och Petrina i Ystad, men dom länkarna får du leta upp själv. Håll koll på grejer Petrina gör på http://petrina.se Om du stöttar podden på patreon så får du alla avsnitt i sin helhet utan reklam! Nu dessutom med etxra innehåll varje vecka där vi svarar på lyssnarfrågor! In och bli patron på http://patreon.com/mandag!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

S tvärvänder efter internt uppror- Magdalena Andersson backar om utvisningar av tonåringar. Kan den arga tonen från lokalpolitikern sprida sig till riksdagen? Och Moa sågar partiledarnas personliga approach inför valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Linna FogelbergProgrammet spelades in den 13:e februari 2026

Fler människor behöver jobba i välfärden. Men var ska de komma ifrån? Det är ämnet för rapporten ”Personalförsörjningen i välfärdssektorn” från SNS. Andreas Ericson diskuterar med Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av författarna till rapporten.

Artemis 2 förbereder bemannade färder längre ut i rymden än tidigare. Detta och fler genombrott väntas under forskningsåret 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Artemis 2 markerar nästa stora steg i rymdfarten när en bemannad testfärd tar människan längre bort från jorden än någon tidigare expedition. Den kraftfulla SLS‑raketen och Orion‑kapseln ska föra fyra astronauter runt och förbi månen, i ett läge där internationell konkurrens om framtidens rymdresor skärps. Samtidigt växer intresset för månens sydpol, där fruset vatten kan bli nyckeln till framtida baser och vidare färder mot Mars.Året rymmer också stora förväntningar inom flera forskningsområden. Inom genteknik väntas EU öppna för enklare regler kring genetiskt förändrade grödor, vilket kan bana väg för mer klimattåliga växter och djur. I naturvårdens värld intensifieras jakten på bättre koll över den biologiska mångfalden genom drönare, ljudanalys och DNA‑insamling.Tekniska språng präglar dessutom utvecklingen av artificiell intelligens, där nollklicksinternet och automatiserade svar förändrar förutsättningarna för källkritik och informationsflöden. Parallellt diskuteras riskerna med djuphavsgruvbrytning, där ännu okända organismer hotas innan forskare ens hunnit kartlägga dem.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReportrar: Camilla Widebeck, camilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, gustaf.klarin@sr.seSara Sällström, sara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi fortsätter att prata om autism. I dagens avsnitt gästas vi av Mimmi, en trogen Ångestpodden-lyssnare som vi haft kontakt med i många år. Mimmi delar öppet och modigt med sig av sin resa genom psykiatrin, en resa som präglats av ångest, självdestruktivitet, samsjuklighet, självmordsförsök och att bli feldiagnostiserad av vården.Vi pratar om när den psykiska ohälsan började, om att leva med stark ångest och om hur självdestruktiviteten tog sig uttryck. Mimmi berättar om när hon får diagnosen borderline (emotionellt instabilt personlighetssyndrom), hur den kändes som en förklaring, men samtidigt aldrig riktigt stämde.Efter ett självmordsförsök 2017 börjar frågor väckas. En omprövning av diagnosen görs och bilden förändras helt. I stället visar det sig att Mimmi har autism och PTSD. Vi pratar om hur en sådan omprövning går till, om att ha gått två år i DBT-behandling för en diagnos man inte har och om hur vissa delar av behandlingen snarare gick emot hennes autism än hjälpte.Vi pratar också om bemötandet inom vården, om hur det kan skilja sig beroende på vilken diagnos man bär. Om att känna att man ber om så lite, men ändå får helt andra, kostsamma insatser som man inte ens har bett om och om känslan av svek men också försök till förståelse. Varför får så många kvinnor sin autismdiagnos sent i livet? Vad är de faktiska skillnaderna mellan borderline och autism? Och hur mår Mimmi idag?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den amerikanska högern – tidigare så totalt enad under president Donald Trump – har börjat krackelera. I veckans första En grej till-avsnitt pratar vi vad det beror på: Charlie Kirks död, Nick Fuentes judehat, Tucker Carlsons America First, Ben Shapiros Israel First, JD Vances indiska fru samt Trumps fortsatta försök att mörka Epstein-dramat. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För några veckor sedan så hade jag ett samtal med Lina Lanestrand, som har intervjuat en grupp, främst kvinnor, i ämnet Gudinnan. Det här gör hon i samband med GudinneSummit som pågår mellan 21-31 december under de dagarna finns allt material tillgängligt, sedan stängs det ner den 1/1. Men det här samtalet med mig finns så klart tillgängligt för er så länge den här podden finns. Jag uppskattade det här samtalet med Lina så mycket att jag ville dela det med er. Vi pratar mycket om att finna balansen i den feminina kraften inom oss. Att släppa fram Gudinnan inom dig som hjälper dig att återknyta kontakten med din kropp, din själ, med naturen och själva livet. Så klicka på länken och se allt spännande innehåll som du kommer att få ta del av på Gudinnesummitten.Gudinne Summit pågår online den 21-31 december.Anmäl dig här: https://www.gudinnesummit.seFå reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp av Intro samt Extra mixning på avsnitt: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under december återpublicerar vi några av Rättegångspoddens mest lyssnade avsnitt. För dig som vill återupptäcka tidigare avsnitt eller lyssna för första gången.Den 14:e november 2019 försvinner den 17-åriga Wilma spårlöst. Inom bara några dagar tycks alla i hela Uddevalla leta efter henne - alla förutom hennes fem år äldre pojkvän Tishko.Producent: Nils BergmanKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seSverige Radio P4 Västhttps://sverigesradio.se/artikel/7471383https://sverigesradio.se/artikel/7471553https://sverigesradio.se/artikel/7367467https://sverigesradio.se/artikel/7350565 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.