Podcasts about skulle

Anderz Wrethov har varit ett återkommande namn under många Melodifestivaler och i år var han en av låtskrivarna bakom vinnande Bara Bada Bastu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Det var faktiskt min idé att låten skulle handla om att bada bastu, jag tyckte att det kändes fräscht och nyttigt – men också att det skulle passa killarna i KAJ, berättar Anderz Wrethov när Carolina Norén ringer upp och gratulerar till utnämningen ”Årets Kompositör”.Men att han och KAJ skulle vinna Melodifestivalen var det ingen av de inblandade som trodde.- Det kom som en överraskning för oss alla, vi låg ju i botten på bettingen i början av Melodifestivalen, avslutar Anderz Wrethov.

Fredrik ringer en ensamstående en lastbilschaufför från Lappland som röstar SD och frågar:Hur har hans trygghet och liv påverkats av invandring? Skulle han rösta på SD om inte media/sociala medier fokuserade så mycket på kriminalitet? Varför röstar han på SD?Vad tänker han om SDs historia?Vilka brott ska leda till utvisning?Ska Sverige stötta Israel? Kan han som ”SD-man” känna sympati med invandrare som ibland också misstänkliggörs och och dras över en kam? Var går man ut och festar i Gällivare? Med koden ”GS66” på patreon.com/gottsnack får du alla avsnitt i sin helhet utan reklam för bara 17 kr första månaden eller med ”GS2026” får du ett helt ÅR för endast 204 kr (ordinarie pris 600kr) Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det ene øjeblik var 10-årige østrigske Natascha Kampusch på vej til skole, det næste åbnede hun øjnene i komplet mørke. Turen til den kolde kælder bag i den fremmede mands varevogn bød kun på glimt af trætoppe og blå himmel, og Kampusch var trods sin alder fuldt ud klar over, hvad der var sket. Hun var blevet kidnappet. Men med hvilket formål?Scenarierne stod i kø i hendes tanker. Blev hun holdt fanget for en løsesum? Ville hun blive voldtaget? Skulle hun dø? Natascha Kampusch var ikke bare uhyggeligt bevidst om, hvad der foregik. Hun var også i stand til at udtænke overlevelsesstrategier og lægge flugtplaner, og selvom Wolfgang Priklopil rådede over nøglen til cellen, besad han aldrig den fulde kontrol over sin fange.Natascha Kampusch var særlig og særligt stærk. Hun overlevede at blive isoleret og tæsket og misbrugt seksuelt, fysisk og psykisk. Priklopil gav hende et nyt navn og bildte hende ind, at hendes familie ikke elskede hende, og han tvang hende til hårdt fysisk arbejde, mens han sultede, pinte og overvågede hende. Alligevel fik han ikke nedbrudt hende nok, for da chancen opstod, valgte hun at flygte.Research: Thea PedersenAssisterende klip: Anders EskeMusik: BensoundObs: Episoden indeholder omtale af selvmord. Hvis du har akutte tanker om selvmord, skal du ringe 112. Livslinien er åben for rådgivning fra klokken 11 til 05 på telefon 70 201 201. Mange lokale psykiatriske skadestuer har døgnåbent, også på telefonen. Find mere info om mulighederne for akut hjælp hos Psykiatrifonden lige herKilder:Bog: 3096 dage af Natascha Kampusch.Dokumentarfilm: Natascha Kampusch - A Lifetime in Prison, The Disappearance of Natascha Kampusch og Natascha Kampusch - 10 Years After Her Dramatic Escape.Artikler og videoer: WDR, Zeit, Welt, The Guardian, ABC News Australia, VG, Blick.ch og Rfi.fr.

Talen fra årets julegudstjeneste i Passion Åsane. Velsignet jul med Jesus i sentrum!

Skilsmässa kan vara en skrämmande tanke för många.Hur ska pengarna räcka? Vad händer om jag ångrar mig? Vad ska alla tro om oss? Vi bjöd in den kloka och nyskilda deckarförfattaren Nilla Kjellsdotter för att kommentera en rad brev vi fått under hösten och ge sina medsystrar och -bröder en gnutta framtidshopp. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Fluent Fiction - Norwegian: Ancient Ruins, Frozen Secrets: A Journey of Courage and Discovery Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2025-12-24-08-38-20-no Story Transcript:No: Vinden hylte gjennom de eldgamle ruinene mens snøfnugg dalte ned over dem.En: The wind howled through the ancient ruins as snowflakes descended upon them.No: Signe og Leif sto foran ruinene, skjulte skatter fra en tapt tid.En: Signe and Leif stood before the ruins, hidden treasures from a lost time.No: Bølgene av vinterkulde slo mot dem, men det kunne ikke avskrekke deres mål.En: Waves of winter cold struck against them, but it could not deter their goal.No: Signe, innpakket i en tykk jakke, stirret på ruinene med et fast blikk.En: Signe, wrapped in a thick jacket, stared at the ruins with a determined gaze.No: Hennes far, den store historikeren, hadde alltid ment at disse ruinene bar på hemmelighetene til et fortapt rike.En: Her father, the great historian, had always believed these ruins held the secrets of a lost kingdom.No: Hun ønsket mer enn noe annet å bevise hans teorier.En: She wanted more than anything to prove his theories.No: Ved siden av henne sto Leif, en arkeolog med lang erfaring.En: Beside her stood Leif, an archaeologist with long experience.No: Han ønsket å avdekke noe betydningsfullt, en oppdagelse som kunne sikre hans arv i akademia.En: He wished to uncover something significant, a discovery that could secure his legacy in academia.No: Da de begynte å klatre ned i ruinene, merket Signe den første bølgen av svimmelhet.En: As they began to climb down into the ruins, Signe noticed the first wave of dizziness.No: Luften var isende kald, og hjertet hennes banket raskere.En: The air was icy cold, and her heart beat faster.No: I hodet slo tanken: "Dette kan jeg ikke la stoppe meg.En: The thought struck her: "I can't let this stop me."No: " Med stor vilje presset hun seg selv videre.En: With great will, she pushed herself further.No: Leif la merke til hennes bleke ansikt.En: Leif noticed her pale face.No: Han visste at det å ignorere en slik sykdom var farlig.En: He knew that ignoring such a condition was dangerous.No: “Signe, kanskje vi burde dra tilbake,” foreslo han forsiktig.En: “Signe, maybe we should go back," he suggested gently.No: Men Signe ristet på hodet, fokusert på å hedre sin fars arbeid.En: But Signe shook her head, focused on honoring her father's work.No: Mens de gravde dypt i snøen og ruinene, begynte en voldsom snøstorm å nærme seg.En: As they dug deep into the snow and the ruins, a fierce snowstorm began to approach.No: Tid var knapp, men Signe kjempet tappert videre.En: Time was short, but Signe bravely continued.No: Leif kjente ærefrykt for hennes mot, men også bekymring for hva som kunne skje.En: Leif felt awe for her courage, but also concern for what might happen.No: Plutselig falt Signe om, rett ved siden av en utskåret stein som lignet en viktig gjenstand i hennes far sine skisser.En: Suddenly, Signe collapsed, right next to a carved stone that resembled an important object in her father's sketches.No: Leif kikket på gjenstanden med lystne øyne, og valget slet i hans hjerte: Skulle han ta tak i denne muligheten til å gjøre sitt navn kjent, eller redde Signe fra den farlige situasjonen?En: Leif looked at the object with eager eyes, and the choice tore at his heart: Should he seize this opportunity to make his name known, or save Signe from the dangerous situation?No: Han pustet dypt, tok et beslutningens øyeblikk, og lente seg ned ved siden av Signe.En: He took a deep breath, made a decision, and leaned down beside Signe.No: “Vi drar herfra nå,” sa han bestemt, mens han forsiktig hjalp henne på bena.En: “We are leaving now,” he said firmly, as he gently helped her to her feet.No: De to kom seg ut av ruinene akkurat i tide før stormen omsluttet dalen.En: The two made it out of the ruins just in time before the storm enveloped the valley.No: Mens de søkte ly i en hule i nærheten, skjønte Signe at noen ting var viktigere enn personlige oppdagelser – livet og forbindelser.En: As they sought shelter in a nearby cave, Signe realized that some things were more important than personal discoveries—life and connections.No: Og Leif forstod at menneskelige relasjoner bar egenverdi, mer enn nok til å veie opp for tapt forskningspotensial.En: And Leif understood that human relationships had intrinsic value, more than enough to outweigh lost research potential.No: Når stormen endelig stilnet, visste de begge at ruinene ville være der når de var klare til å returnere, men for nå hadde de funnet noe langt mer verdifullt.En: When the storm finally calmed, they both knew the ruins would be there when they were ready to return, but for now, they had found something far more valuable. Vocabulary Words:howled: hylteruins: ruinenesnowflakes: snøfnuggdescended: dalte nedtreasures: skatterdeter: avskrekkejacket: jakkedetermined: fastgaze: blikkhistorian: historikerentheories: teorierarchaeologist: arkeologdizzy: svimmelheticy: isendeignore: ignoreregently: forsiktigawe: ærefryktconcern: bekymringcarved: utskåretresembled: ligneteager: lystneopportunity: mulighetenbreath: pustetshelter: lysought: søkteintrinsic: egnevalue: verdioutweigh: veie opppotential: potensialstorm calmed: stormen stilnet

Tjenare gott folk!Jag hoppas att ni alla har det fint och är omringade av familj, vänner och en massa kärlek oavsett om och vad ni firar. Podden kommer att ta en paus på två veckor och är tillbaka igen den 8 januari med väldigt intressanta gäster och ämnen som MDMA- och psykedelika-assisterad terapi, att vara ung kvinna inom svensk hiphop, övergrepp på SiS-boenden och mycket mer.Eftersom det har tillkommit en hel del nya lyssnare senaste tiden, vilket jag är oerhört tacksam för, så tänkte jag säga några ord om vad Yoshi's Podcast är för något och om mina tre grundprinciper som genomsyrar både den här podden och allting annat jag gör: Fred, Yttrandefrihet och Respekt. Eftersom jag är usel på att sitta själv och prata in i kameran så kommer jag att läsa innantill, jag hoppas att ni har överseende med det.Jag startade podden för att jag ville ha fler samtal i mitt liv. Min ambition är inte att bli känd eller att tjäna pengar på podden. Skulle det råka hända att jag i framtiden kan tjäna en slant på den så toppen, men jag gör i dagsläget ingenting aktivt för att uppnå det. Det enda jag är ute efter är att ha samtal med intressanta människor. Alla gäster som jag bjuder in bjuder jag in för att jag tycker att de verkar intressanta och för att jag tror att jag skulle ha ett givande samtal med dem. Jag blir glad om folk lyssnar och uppskattar samtalen, men ärligt talat är inte det min primära drivkraft. Om jag skulle välja gäster baserat på vad jag tror andra kommer att gilla så hade den här podden blivit något annat än det jag vill att den ska vara. Även om ingen lyssnade skulle jag fortsätta, för det är just samtalen i sig som driver mig - folks uppskattning är en välkommen bonus.Jag gör allt som har att göra med podden själv. Bokar, spelar in, redigerar, publicerar, klipper videor till sociala medier och så vidare. Jag gillar att ha det så, men det innebär en hel del jobb när man publicerar ett avsnitt i veckan som jag nu har gjort i snart tre år. Av den anledningen behöver jag också ha några avsnitt på lager för att kunna upprätthålla det schemat. Därför går det i regel några veckor mellan att ett avsnitt spelas in och att det publiceras. Det är en balansgång då man varken vill att det spannet ska bli för långt eller för kort så att det blir stressigt att fixa allt, men det har väl mestadels gått bra hittills.Som nämnt är det just samtal jag är ute efter, inte intervjuer. Jag förbereder inte specifika frågor eller mallar, utan låter samtalet föra oss framåt och anser att ingenting är tabu att prata om. Ibland har jag gäster med kontroversiella åsikter, idéer eller bakgrunder. Det finns skilda tankar om hur sådant bör hanteras. Vissa tycker att det är mitt ansvar att tillrättavisa eller ta avstånd från någon som uttrycker en osmaklig åsikt i min podcast. Min inställning är en annan. Jag vill förstå hur personen landat i sina åsikter, oavsett hur hemska de må vara i andras, eller mina egna, ögon. Jag tror att respektfulla samtal blir ännu viktigare ju större våra meningsskiljaktigheter är, för alternativet när vi inte pratar med dem vars åsikter vi ogillar är att vi istället löser konflikter på andra, mer destruktiva, sätt. Min inställning är inte för alla och det respekterar jag till fullo. Som tur är finns det många olika poddar att lyssna på.Tack för att du väljer att lyssna på just min!Nu några ord om mina tre grundprinciper.FredIngenting är viktigare än fred. Fred är grundförutsättningen som krävs för att konst, vetenskap, kärlek, filosofi, naturvård och allt annat vi håller kärt ska kunna frodas. Krig är det lägsta tillstånd ett samhälle kan sjunka till. Det tar oss tillbaka till en tid då ordet civilisation inte ens gick att yttra, en tid före ordet i sig. Som ett primitivt djur agerar människan i krig på sina instinkter för att överleva, för att hålla sina barn vid liv. Kriget får oss att bli något mindre än människor, något mycket farligare. Än mer skrämmande är att det bland oss finns de som suktar efter detta tillstånd, ser det som en frigörelse där de får leva ut sina fantasier på sina bröders och systrars bekostnad. Ingenting är viktigare än fred. De mörka avgrunderna i vår natur som kriget exponerar - motvilligt i vissa, med iver i andra - är något vi med allt vi förmår måste hålla borta från att se dagens ljus.Krigets kostnader mäts inte enbart i döda kroppar, förflyttade gränser och förstörd infrastruktur. Det för även med sig misstro och generationer av förgiftade relationer, varaktig ekonomisk avveckling i de drabbade länderna och påfrestande migration till icke drabbade länder, samt osynliga psykologiska och relationella följder som drabbar även de lyckligt lottade som överlever och tar sig till säkerhet. Min familj undvek det värsta när vi flydde från Jugoslaviens kollaps under 90-talet och anlände till Sverige som flyktingar. Mamma, pappa, min bror och jag. Jag är evigt tacksam för att vi som familj fick en ny chans i ett fantastiskt nytt land samtidigt som våra närmaste släktingar överlevde. Vårt släktträd bestod, men kriget slet loss dess grenar och planterade dem som sticklingar på andra sidan kontinenten eller till och med andra sidan Atlanten. Vi har aldrig kunnat samlas för att fira varken jul eller någon annan högtid tillsammans och kommer aldrig att göra det, utan vi är glada om vi lyckas träffa några släktingar i taget en gång om året. Vår berättelse är inte unik och, återigen, en förhållandevis lycklig sådan. Jag kan inte föreställa mig hur det är att vara ett av de stackars barn vars hela släkt utrotas av fallande bomber, som sedan ska navigera resten av livet utan någon anhörig som kan hjälpa, vägleda och älska dem. Vem kan klandra barnet om det växer upp till att hata de skyldiga och slänga nya bomber som fortsätter krigets onda spiral?Ingenting är viktigare än fred. Glöm inte bort det när representanter för en vinstdrivande krigsindustri, ambitiösa politiker och blodtörstiga kommentatorer i media försöker få dig att tro något annat. För det sista vi vill är att få lära oss den hårda vägen hur sant det är.YttrandefrihetJag har tidigare beskrivit yttrandefriheten som något vi människor har hittat på, men jag har sedan dess kommit att ändra min uppfattning. Vi föds med en total yttrandefrihet som vi har fått av gud, universum, naturen eller vad du än väljer att tro på. Det finns inga naturlagar som stoppar oss från att yttra vilka ord vi än vill. Det är endast vi människor som sätter begränsningar för vad vi tillåter oss själva och varandra att yttra.En del begränsningar är kloka, så som förbud mot hot och förtal, men inga begränsningar på vår naturliga yttrandefrihet bör införas utan ordentlig eftertanke eller tas lättsamt. Det fria ordet, och garantin om att inte straffas för att man yttrar det, är bland det vackraste och viktigaste vi har. Från denna frihet mynnar alla andra. Stryp yttrandefriheten och se de övriga raseras. Yttrandefriheten är vår trygghetslina, vårt sätt att hålla tyranni borta. Vi är bortskämda efter decennier av makalös frihet i vår del av världen och har glömt bort att tyranni står för en överväldigande del av vår historia. Vi tror att vi kan tumma på yttrandefriheten utan att falla tillbaka. Vi har fel.Västvärldens respekt för det fria ordet och fri journalistik är idag i ett sorgligt skick. Nya inskränkningar av press- och yttrandefriheten införs med i princip totalt stöd från både regering och riksdag, oavsett färg på slipsen, från utlandsspionerilagen till förbud mot förolämpning av tjänsteman. Inskränkningar som säljs in med ståtliga ord om rikets säkerhet eller skydd av minoriteter, men som riktas mot avsiktligt vagt definierade “förbrytare” och som inom kort börjar användas av de med makt mot alla som utmanar dem. Om vi ger våra ledare makten att tysta oss, så ger vi dem makten att begå vilka brott de vill, som många exempel från vår historia vittnar om.Men vi har något idag som vår historia saknar. Modern teknologi har gjort det fria ordet svårare att kontrollera än någonsin tidigare. Det är anledningen till att så många av dessa lagändringar sker nu. Det är ett fallerande etablissemangs spasmiska försök att kontrollera det vi säger, skriver och tänker. Försök som kommer att misslyckas, men som kommer att orsaka lidande längs vägen och som kräver att vi motverkar dem. Om du som jag värnar om att vi ska få yttra våra tankar, även när de går emot konsensus eller är obekväma, låt dig inte svepas med i hysterin om desinformation och censur - för ingen individ eller grupp kan ha makten att avgöra vad som får och inte får sägas utan att missbruka den. Du föddes med total yttrandefrihet. Tänk väldigt noga innan du tillåter någon annan att begränsa den.RespektIngen kan kräva att du älskar alla dina medmänniskor lika mycket. Ingen kan förvänta sig att du ärligt tycker exakt lika mycket om varje etnicitet, sexuell läggning, religion, ideologi eller annan kategori som vi så flitigt lyckas dela in oss själva i. Det är svårt, om inte omöjligt, för de flesta av oss att göra det. Men att behandla alla människor vi möter med värdighet och respekt är inte svårt. Det är inte svårt att titta en person i ögonen och se individen i stället för kategorin. Tyck vad du vill tycka om de yttre skiljelinjer som separerar oss, men behandla dina medmänniskor med den respekt som våra inre samhörigheter förtjänar, vår delade strävan efter liv, hopp och kärlek. Det är inte för mycket begärt. En vacker dag kan du själv tillhöra fel kategori i din betraktares ögon. När den dagen kommer hoppas jag att ni båda redan har lång erfarenhet av att inte låta det styra hur ni agerar mot varandra.Tack för att du har lyssnat. Jag tar inte för givet en enda sekund av din tid som du väljer att lägga på mig och min podcast.God jul, gott nytt år, glad vad du än firar och vi ses igen 2026! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på Supertipsethttps://trk.affiliates.dbet.com/o/NRI1ix?lpage=vWZQ4d&site_id=7012722Fullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyDet är fredag i kvarteret och Studio Allsvenskan dukar upp för ett klassiskt Ringrace!Men först inleder vi i dystrare toner – med att minna Åge Hareide som tragiskt lämnade oss i går kväll.Vilken fantastisk människa och fotbollstränare han var.Vi ringer självklart upp Anders Svensson för att höra allt om hur Olof Mellberg är som tränare och hur han skulle passa i AIK, som det ryktas om.Därefter kopplar vi upp oss mot Kalmar och sportchef Mats Winbladh för att höra hur läget ligger till med nykomlingen. Vågar han hoppas på Camil Jebara?Slutligen slår vi en signal till IFK Göteborgs sportchef Hannes Stiller för att höra vad han inte klarar sig utan på julbordet, vad han säger om nyförvärvet Alexander Jallow och hur stort intresset är på Blåvitts spelare nu.Och vi avslutar även avsnittet med lite Silly-nyheter där Herman Johansson verkar hamna i MLS och Djurgården gjort en jätteförsäljning i form av Keita Kosugi till Frankfurt.Missa inte veckans sista avsnitt.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Norwegian: From Job Interview Fiasco to Heartwarming First Date Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2025-12-17-08-38-20-no Story Transcript:No: Det var en kald desemberdag, da snøfnugg begynte å danse utenfor kafévinduene i Bergen.En: It was a cold December day when snowflakes began to dance outside the café windows in Bergen.No: Den lille kaféen i Torget var pyntet med julelys og granbar, og duften av nystekte kanelboller fylte rommet.En: The little café in Torget was decorated with Christmas lights and pine branches, and the scent of freshly baked cinnamon rolls filled the room.No: Sindre satt nervøst ved et bord ved vinduet, iført en nypresset dress og slips.En: Sindre sat nervously at a table by the window, dressed in a freshly pressed suit and tie.No: Han kastet et blikk på klokken og justerte på et slips som allerede var rett.En: He glanced at the clock and adjusted a tie that was already straight.No: Kari hadde akkurat kommet inn i kaféen, iført en tykk, rød genser med en julekatt på.En: Kari had just entered the café, wearing a thick, red sweater with a Christmas cat on it.No: Hun så med et varmt smil på Sindre, som hadde reist seg litt for å hilse henne med et fast håndtrykk.En: She looked at Sindre with a warm smile, who had stood up slightly to greet her with a firm handshake.No: Kari lo lavt og ga ham en klem i stedet.En: Kari laughed softly and gave him a hug instead.No: "Hei! Så hyggelig å møte deg, Sindre," sa hun muntert mens hun satte seg ned.En: "Hi! So nice to meet you, Sindre," she said cheerfully as she sat down.No: Sindre smilte stivt. "Ja, det er hyggelig å møte deg også, Kari. Jeg er veldig spent."En: Sindre smiled stiffly. "Yes, it's nice to meet you too, Kari. I'm very excited."No: Kari la merke til at han virket mer anspent enn hun hadde forventet, men hun la det til side mens de bestilte kakao og kaffe.En: Kari noticed that he seemed more tense than she had expected, but she pushed it aside as they ordered cocoa and coffee.No: Snøen falt stille utenfor vinduet, og selv om innetemperaturen var behagelig, følte Sindre seg veldig varm.En: The snow fell quietly outside the window, and although the indoor temperature was comfortable, Sindre felt very warm.No: "Så, Sindre, hva liker du å gjøre i fritiden?" spurte Kari avslappet og kikket over koppen sin.En: "So, Sindre, what do you like to do in your free time?" asked Kari relaxedly, peering over her cup.No: Sindre rettet seg opp i stolen. "Jeg er veldig dedikert til å utvikle mine ferdigheter. Jeg jobber godt i team og har stor kapasitet til å takle utfordringer under press."En: Sindre straightened up in his chair. "I am very dedicated to developing my skills. I work well in a team and have a great capacity to handle challenges under pressure."No: Kari lo igjen, men stoppet da hun så det alvorlige uttrykket i ansiktet hans. "Eh... det er flott at du er så fokusert. Men hva med hobbyer? Noe du liker å gjøre for moro skyld?"En: Kari laughed again but stopped when she saw the serious expression on his face. "Eh... it's great that you're so focused. But what about hobbies? Something you like to do for fun?"No: Sindre blunket raskt, litt forvirret. Skulle han ikke diskutere sine kvalifikasjoner? "Jo, jeg liker... å lage presentasjoner og jobbe med excel," svarte han og hørtes litt stolt ut.En: Sindre blinked quickly, a bit confused. Was he not supposed to discuss his qualifications? "Well, I like... making presentations and working with Excel," he replied, sounding a bit proud.No: Det ble stille et øyeblikk, og Kari trengte et par sekunder på å forstå hva som skjedde.En: There was a moment of silence, and Kari needed a couple of seconds to understand what was happening.No: Hun måtte være rettferdig - det virket som en stor misforståelse. "Unnskyld, men tror du dette er noe annet enn det er?"En: She had to be fair—it seemed like a big misunderstanding. "Sorry, but do you think this is something other than what it is?"No: Sindre rødmet dypt. "Er dette ikke et jobbintervju?" spurte han nølende.En: Sindre blushed deeply. "Is this not a job interview?" he asked hesitantly.No: Kari klappet ham vennlig på hånden og smilte beroligende.En: Kari patted his hand kindly and smiled reassuringly.No: "Nei, dette er vår første date! Men jeg setter pris på all informasjon om dine kvaliteter, faktisk."En: "No, this is our first date! But I do appreciate all the information about your qualities, actually."No: Den plutselige realiseringen fikk Sindre til å le av lettelse. "Oi, jeg forstår nå. Jeg er virkelig lei for det. Jeg var så nervøs." Han strakte seg over bordet og sa oppriktig, "La oss begynne på nytt?"En: The sudden realization made Sindre laugh with relief. "Oh, I get it now. I'm really sorry about that. I was so nervous." He reached across the table and said sincerely, "Shall we start over?"No: Stemningen lettet betraktelig da de begge lo av det lille dramaet.En: The atmosphere lightened considerably as they both laughed at the little drama.No: Samtalen fløt naturlig, og begge oppdaget felles interesser; teater, fjellturer og en felles forkjærlighet for pepperkaker.En: The conversation flowed naturally, and they both discovered shared interests: theater, mountain hikes, and a mutual fondness for gingerbread cookies.No: Da de sa farvel ved døra, med vinden som bøyde trærne forsiktig, bestemte de seg for å møtes igjen.En: As they said goodbye at the door, with the wind gently bending the trees, they decided to meet again.No: Kanskje på Bryggen, eller ta en tur på Fløyen.En: Maybe at Bryggen, or take a trip to Fløyen.No: Varmen fra kaféen hadde fulgt dem ut i kulden.En: The warmth from the café had followed them out into the cold.No: Sindre lærte å finne humor i kaoset, mens Kari innså kraften i å møte små pinlige øyeblikk med et smil.En: Sindre learned to find humor in chaos, while Kari realized the power of facing small embarrassing moments with a smile.No: Med en ny dato på kalenderen, gikk de hver sin vei, men begge med et lett hjerte.En: With a new date on the calendar, they went their separate ways but both with a light heart.No: Det var, tross alt, juletid - en tid for å skape varme forbindelser.En: After all, it was Christmas time—a time to create warm connections. Vocabulary Words:snowflakes: snøfnuggcinnamon: kanelnervously: nervøstfreshly pressed: nypressetglanced: kastet et blikkadjusted: justertefirm handshake: fast håndtrykkhug: klemwarm smile: varmt smilserious expression: alvorlige uttrykketconfused: forvirretblushed: rødmethesitantly: nølendereassuringly: beroligendenew date: ny datoflowed naturally: fløt naturligfondness: forkjærlighetbending: bøyderealization: forståelserelief: lettelsemutual: fellesmisunderstanding: misforståelsededicated: dedikertcapacity: kapasitetchallenges: utfordringerhikes: fjellturerqualities: kvaliteterembarrassing: pinligeappreciate: sette pris påconnections: forbindelser

Det knackar hårt på dörren.Sekunden senare är hela hallen fylld av människor Cecilia inte känner. Det kommer dröja länge innan hon får komma hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Skulle skyddats – blev skuldsatt: ”Känner mig grundlurad”

Er julen noget fanden har skabt? Julen er i hvert fald den farligste tid på året. Det mener Politikens Felix Thorsen Katzenelson og Victor Skov Jeppesen, og det skriver de en klummeserie om her i julemåneden. Og i denne uges udgave af weekendpodcasten kan du høre tre af klummerne læst op. De handler henholdsvis om julefrokoster, om selve juleaften og om julegaveindkøb. Og det lyder jo egentlig ganske tilforladeligt. Men er det nu også det? ------------ Og husk: Artiklerne er bare nogle af de mange artikler, vi læser op, og som kan høres direkte i Politikens podcast-app, så snart de udkommer. Du skal være abonnent for at lytte med. Og det kan du nemt blive ved at gå ind på politiken.dk/shop See omnystudio.com/listener for privacy information.

Marcus Thapper, Ebbe Gertten, Josip Ladan och Björn Carlsson spelar TRIVIAL PURSUIT: CLASSIC EDITION. Stötta gärna podden via PATREON. Det betyder mycket! Där kan du bli livlina och lyssna på ALLA avsnitt (givetvis utan reklam).

Det raljeras mycket om arga medelålders och äldre kvinnor. Men har vi rätt att voja oss över ungdomar som inte kan bete sig samtidigt som vi ständigt duckar konflikter för att inte framstå som argbiggor? Skulle det inte vara dags att aktivera sin inre ragata, oavsett kön och ålder? Oh ja, tycker Norrena & Frantz, och publiken tycks hålla med. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Utåt såg 2025 ut som ett kanonår för Benjamin Ingrosso. Själv håller han inte helt med. I P4 Extra berättar han om tvivlet när konserterna i USA inte sålde slut, skådespelarkarriären och den nya arenaturnén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 åriga målvakten Jesper Wallstedt är ett hett namn i NHL. Han har hållit fyra nollor på sex matcher för Minnesota Wild och fått smeknamnet “The Great Wall of St. Paul”. Vi ringer upp pappa Jonas i Västerås för att prata om Jespers genombrott, nervpirriga matcher, OS-drömmar och hur Luleås målvaktstränare Linda Blomquist format hans karriär. Gäst: Jonas Wallstedt, pappa. Programledare: Maja Andersson.

Den älskade romanen Mästaren och Margarita blev en av de dyraste filmer som gjorts i Ryssland, med statens goda minne. Men i och med kriget i Ukraina blev den samhällskritiska filmen ett problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mikhail Bulgakov skrev romanen "Mästaren och Margarita" i 30-talets Sovjet, då den kommunistiska diktaturens grepp om konsten hårdnade. Den satiriska berättelsen, som bland annat innehåller en censurerad författare, en talande katt och en intrigerande djävul, kunde inte ges ut förrän 1967, efter Bulgakovs död.Nu går den ryska storfilmen ”Mästaren och Margarita” upp på svenska biografer. En film som var tänkt att varna för ett auktoritärt styre i Ryssland, men där det politiska klimatet hann hårdna medan filmen väntade på premiär. Emma Engström har träffat den amerikansk-ryske regissören Michael Lockshin, som inte längre får åka till Ryssland.

om att vara musa och om sex i en ask med Kristoffer Lindh aka Sexpedagogen.Kristoffer Lindh kallar sig sexpedagogen och arbetar bland annat med att coacha män i sin sexualitet och identitet. Tillsammans med sin partner Marika Smith har han skapat och gett ut boxen ”Sex i en ask” (2024) som är ett relationsverktyg i form av tre kortlekar i en box.I Kinkypodden berättar Kristoffer öppet och ärligt om sin resa in till kinky communityt, om att hitta sin egen lust via självkärlek samt om på vilka sätt han coachar andra män idag. Såklart berättar han också om sex i en ask, men det här är också ett fint avsnitt som vänder sig till alla er nyfikna men osäkra män därute som längtar till ett liv där lust och kinks kan bejakas mer. Följ Kristoffer på @sexpedagogenProgramledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet berättar Malin Eklund öppet om sina tre förlossningar – alla genom planerade kejsarsnitt. Programledaren Nina Campioni guidar samtalet, och barnmorskan Gudrun Abascal finns med för att svara på frågor och ge professionell trygghet längs vägen. Ett avsnitt för dig som är nyfiken på hur ett planerat kejsarsnitt kan gå till, eller vill höra en personlig och ärlig förlossningsberättelse.

Ressurser nevnt i denne episoden: live gratis meditasjon - https://jorunnkrokeide.lpages.co/bliss-skap-din-egen/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(03:00): Er det ligegyldigt for Ali Reza og Frie Stillerum, om der må udøves bøn eller ej i et stillerum på Københavns Universitet? Medvirkende: Ali Reza, forperson og spidskandidat for studenterlisten Frie Stillerum, der stiller op til bestyrelsesvalget på Københavns Universitet. (14:00): Skulle bogen om danske politifolk aldrig være udgivet? Medvirkende: Søren K. Villemoes, journalist på Weekendavisen. (31:00): Kan Mette Frederiksen stå i spidsen for S ovenpå et dårligt kommunalvalg? Medvirkende: Flemming Madsen, byrådsmedlem i Svendborg for Socialdemokratiet. Værter: Laura Lin & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nogle gange er det et fysisk bord og andre gange et område på klubben, hvor en gruppe unge kvinder samler sig om en flaske bobler. Unge kvinder, der er i byen på 'pigebord', er en del af forretningsmodellen på natklubber som Søpavillionen i København. Journalist Anna Winsløw har interviewet seks unge kvinder, som bruger natklubbernes tilbud og har søgt svar på, hvad det er for en udveksling, der finder sted mellem klubberne og de unge kvinder. Hvordan opleves det at få økonomiske fordele på sin popularitet og sit udseende i nattelivet? Og er det, klubberne gør, overhovedet lovligt? Det får du svar på i dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken', hvor journalist Anna Winsløw er gæst. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Jordbruket är en framtidsbransch. Men det behövs fler som vill och kan arbeta här. Och hur löser man det? Skulle en ökad jämställdhet kunna vara en nyckel? Hör om vad ett mer jämställt jordbruk kan innebära för livsmedelsproduktionen, för innovationskraften och för hela samhället. Gästerna är Johanna Linder, branschutvecklare för kompetensförsörjning på Transportföretagen som även driver jämställdhetsarbetet ”Framfart" för transportsektorn. Sebastian Remvig, vice ordförande i LRF Ungdomens riksstyrelse och verksamhetsledare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Annika Bergman, VD för Hushållningssällskapet Halland och ordförande Gröna arbetsgivare som även driver ett lantbruk utanför Örebro.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige i hemlig överenskommelse med SomaliaEkot har avslöjat att Sverige styrde om 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till bland annat projekt nära den somaliska premiärministern, i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare. Somalia är rankat som världens näst mest korrupta land, enligt Transparency Internationals index 2024.Hur resonerade ni kring riskerna för korruption?”Vi har nolltolerans mot korruption i allt vårt bistånd och har skärpt rutinerna för till exempel Sida i hur man arbetar med det här. Skulle vi känna att de här pengarna är på glid mot korruption, och jag ska säga det att vi har inga såna indikationer i dagsläget, utan det är Världsbanken och UNDP, som är en FN-organisation som vi har stöttat med miljarder i decennier. Vi har nolltolerans mot korruption”, säger Benjamin Dousa (M).Att bekämpa korruption i biståndet är centralt i regeringens reformagenda. Där står det exempelvis att: ”Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser”. De experter som Ekot har pratat med angående överenskommelsen med Somalia beskriver projektet som ett ”högriskprojekt”.Benjamin Dousa (M) säger att alla länder Sverige bedriver biståndsarbete med är mer korrupta än Sverige, och att samma fråga kan ställas gällande allt svenskt bistånd.”Jag ser inte det här som ett mer högriskprojekt än annat vi har gjort”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär hälften av de 100 miljonerna som ingår i projektet ska enligt projektplanen vidareförmedlas av UNDP till premiärministerns kansli, och till några andra statliga institutioner. Det är där korruptionsrisken finns, enligt bedömare.Vad säger du om att delar av biståndspengarna från Sverige gått till premiärministerns kansli? ”Om man tittar på statsförvaltningen i Somalia är det ett 20-tal länder som stöttar kapacitetsutveckling och till exempel anställda kring premiärministern och andra ministerier. Det handlar om 7 400 somalier som det internationella samfundet hjälper till att finansiera. Så Sverige sticker inte ut, och Sverige har gjort det här tidigare. Det nya är att vi dessutom har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige, och en del av dem har begått riktigt grova brott i Sverige. De ska inte vara här”, säger Benjamin Dousa (M)Om regeringen får något som ni vill ha av Somalia, är det då rimligt att i utbyte ge ledare för ett korrupt land möjlighet att bygga upp sitt presidentkansli med svenska biståndspengar?”Vi har inga indikationer på att det här skulle ha gått till korruption. Framkommer det att det har gått till korruption kommer vi att agera. Vi har gjort det här i Somalia och i många andra korrupta länder tidigare. Det är inget nytt. Det nya är att vi har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige”, säger Benjamin Dousa (M).Ni är så noggranna med att kräva att inga biståndspengar hamnar hos korrupta ledare. Det ska ske kontroll i många led. Kan du förstå att det kan uppfattas som inkonsekvent när projektet accepteras?”Det kommer att ske kontroller även av det här. Det finns inget hemligt. Alla som lyssnar kan gå in på opendaid.se, som vi utvecklar så att det ska bli ännu mer transparent. Svenska folket ska kunna följa vart pengarna går. Får vi indikationer på att det hamnat i korruption, agerar vi också”, säger Benjamin Dousa (M).Överenskommelsen finns inte nedskriven i något skriftligt avtal. När Ekot har begärt ut dokument har de till stor del varit maskade med hänvisning till sekretess. Benjamin Dousa (M) säger att han gärna hade haft ett skriftligt avtal, och att det inte är konstigt att handlingar som handlar om uppgörelser mellan två länder maskas för att det bedöms att innehållet kan skada relationen mellan länderna.”Överenskommelsen handlar om att vi kommer att fortsätta stötta Somalia, som vi har gjort i många decennier. Men vi förväntar oss också att Somalia följer folkrätten och tar emot sina egna medborgare”, säger Benjamin Dousa (M).Det var Johan Forsell (M) som var biståndsminister när överenskommelsen med Somalia slöts.Om du hade haft hand om den här frågan själv, vad hade du gjort annorlunda då?”Ingenting”, säger Benjamin Dousa (M).Under hösten har utvisningar till Somalia ställts in. Benjamin Dousa (M) menar att det är vanligt att det uppstår praktiska hinder i den här typen av kontext. Han utgår från att återvändandet ska sätta igång igen så snart som möjligt.Ska ni begära att pengarna ska betalas tillbaka om Somalia inte följer sin del av överenskommelsen kring återvändande?”Somalia har under året följt sin del av överenskommelsen. Vi har lyckats skicka tillbaka personer. Men om det upphör, som det verkar tyda på just nu då blir det inte aktuellt att betala ut nya pengar”, säger Benjamin Dousa (M).Biståndets utveckling framåtBistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att det finns mycket kvar att göra för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda, och få kontroll över biståndspolitiken. Sida finansierar i storleksordningen över 10 000 projekt varje år.”Men det är helt omöjligt att hålla koll på vilka av de här som ger effekt, och borde få mer pengar, och vilka är korruption och vilka är mittemellan”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär 17 procent av det svenska biståndet går till humanitära insatser. Framöver anser Benjamin Dousa (M) att dubbelt så stor del av det svenska biståndet bör gå till akut nödhjälp i form av humanitära insatser, och andelen till det långsiktiga utvecklingsbiståndet minskas.”Jag skulle vilja se att den 17-procentiga andelen växte kraftigt, för att hjälpa så många som möjligt och rädda människoliv (...) Då skulle vi rädda tiotusentals, om inte hundratusentals, liv världen över”, säger Benjamin Dousa (M).Här finns Ekots samlade rapportering om överenskommelsen med Somalia, och här finns projektet på Openaid.se.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Hîwa Abdelzadeh Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in på förmiddagen den 21 november 2025.

Det har väl knappast undgått någon att Japan och Kina är i luven på varandra, och det riktigt rejält.För knappt hade hon tillträtt som Japans första kvinnliga premiärminister - Takaichi Sanae - innan hon, lite oförsiktigt möjligen, lyckade reta upp Kina så till den grad att Ostasiens två stormakter nu knappt pratar med varandra.Den oerhört känsliga frågan gäller hur Japan skulle agera i ett läge där Kina inför en blockad mot Taiwan och därmed riskerar att hamna i en militär konflikt med USA. Skulle en sådan situation utgöra ett existentiellt hot mot Japan och skulle Japan då delta i konflikten på USA:s sida? Jag samtalar med journalisten och författaren Jojje Olsson som bor i Taiwan och noga följer utvecklingen i den krutdurk som regionen kan sägas vara numera. Jojje driver sedan flera år tillbaka nyhetsbrevet Kinamedia och är även redaktör för podcasten Kinamedia-Nya Kalla Kriget. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Skulle du gjerne hatt en ekstra time på eksamen? Jobber kvinner resten av året gratis? Brenner du for akademisk frihet og beveger vi oss mot amerikanske tilstander? Studentnyhetenes løpende reporter Idun, undersøker hva studentenes drikkevaner er. Hør på denne spennende episoden!I studio: Dennis Sjøberg Gunnulfsen, Idun Marie Løvøen Rasmussen og Elin Feili.På teknikk: Edvin Schjerven

Hvilke hemmeligheder havde Pasolini i skuffen? Krimiland fortsætter fortællingen om Pier Paolo Pasolinis død, som der stadig er et mystisk skær omkring i dag. Vi ser på det meget anspændte forhold mellem den ekstreme højrefløj og den ekstreme venstrefløj i 70'ernes Italien – et anspændt forhold, hvor filminstruktøren godt kunne lide at prikke til især den ene side. Den dræbte instruktør havde også gang i både sidste klip på sin kontroversielle Saló, ligesom han arbejdede på en afslørende roman om magten og mafien. Værter: Kristoffer Lind og Signe Frederikke PedersenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Sladjan dunkade in tre rätt av tre möjliga IGEN och är nu uppe i en ganska vacker svit som är svår att inte vilja ta rygg på. Bethard.com - Sveriges enda spelbolag som vågar stå för något. 18+. Sök stödlinjen.se om du har problem med ditt spelande. Om du har problem med någon annans spelande - gola ned honom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter firandet av 300 avsnitt med ett klassiskt QnA-avsnitt! Vi svarar på frågor som "måste man kunna ALLT för att ha en egen häst?", "Skulle ni kunna tänka er att bli dressyrdomare?", "Gillar Anna parfymer lika mycket som Emma?" och "Blir ni aldrig trötta på hästarna?"Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår TikTok: https://www.tiktok.com/@elfstrands?_t=ZN-8wH0W5fzlPm&_r=1Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens afsnit kigger vi ind i fremtiden med ugens torsdags-horoskoper og måske Mai-Britt kunne have brugt det, da hun ikke kunne finde de julegaver, hun havde gemt for sin familie. Skulle du være en af de uheldige, som Mai-Britt ikke kunne finde sin gave til og derfor må købe gaven selv, hvad, venter du så på, bliver billigt nok? En hel gave i sig selv er GO'NOVA's gæster i dag, Jonah Blacksmith, som fortæller om deres nye album? Giv dig selv den gave at lytte med!

De spilte for Norge. Ingen kunne vite hva som skulle skje videre. Få med deg den siste dokumentarserien til våre venner i Alt Fortalt. «De skulle bli verdens beste» finner du i PodMe og på VG +

Frågan kom upp hos Skavlan: Är du beredd att dö för Sverige? Idag måste man kvalificera frågan med vilken del av Sverige? Riksdagshuset? Regeringshuset? De så kallade utanförskapsområdena? Ulf Kristersson? Vårt eget närområde?0:00:00 Är du beredd att dö för Sverige?0:21:50 Återvandringsbidrag, feltänkt0:50:05 Krav på sodomi för statligt bidrag för kristet samfund0:58:10 Frifräsande journalism, mediestöd och gåsleversocialism1:05:50 Varför vill våldskriminellt pack alltid bli fritidsledare?1:09:10 Nästa galna gröna industriprojekt: Vätgaspipeline1:12:40 Härnösand årets tillväxtkommun, men saknar tillväxthttps://www.svtplay.se/video/e3dQb39/skavlan-och-sverige-1/segt-om-ens-land-blir-attackerat Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arbetsmarknadsministern om åtgärder mot den höga arbetslösheten, och om Liberalernas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,7 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor, visar SCB:s statistik för det tredje kvartalet. Sverige har för närvarande den tredje högsta arbetslösheten i EU, och runt 150 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tycker att arbetslösheten är för hög. ”Den stora utmaningen handlar om att många av de som är arbetslösa står väldigt långt från arbetsmarknaden”, säger Johan Britz.Det handlar bland annat om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, arbetslösa över 55 år och personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.Varför har ni inte lyckats bryta arbetslösheten?”Vi har ett strukturellt problem, men till det kommer också ett konjunkturellt problem”, säger Johan Britz (L). Hur många av de som är arbetslösa kan få jobb tror du?”Min utgångspunkt är att alla som kan jobba ska jobba, och att vi aldrig får ge upp om människor. Samtidigt är jag förstås inte naiv. Det finns människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har räknat fram att det är ungefär ett helt Karlstad av utrikes födda, som saknar utbildning, som idag är arbetslösa. Och det är klart att insatser för dem är av en annan art än insatser för personer som har en utbildning, är födda i Sverige, och har blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Men för mig är det viktigt att vi aldrig ger upp om människor”, säger Johan Britz (L).Han fortsätter:”Alla som i dag är arbetslösa ska ha insatser och hjälp så att de kommer närmare arbetsmarknaden. Eller olika typer av aktiviteter som gör att de inte fastnar i passivitet och bidragsberoende”, säger Johan Britz (L).Regeringens politik för att komma åt arbetslösheten handlar bland annat om utbildning, för att människor ska få den kompetens som efterfrågas, samt att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Finanspolitiska rådet har granskat regeringens politik på området. De anser att ”Bristande ekonomiska incitament kan ha varit ett problem för några decennier sedan när det ekonomiska utbytet av arbete var väsentligt lägre än idag. Det framstår dock inte som någon huvudförklaring under nuvarande förhållanden”.Har de fel, Finanspolitiska rådet?”Om det lönar sig bättre att leva på bidrag än att arbeta, då kommer fler att leva på bidrag. Det är en väldigt enkel matematik. Det tror jag även Finanspolitiska rådet håller med om”, säger Johan Britz (L).”Vi behöver göra många olika saker. Att göra det mer lönsamt att arbeta, det är en pusselbit (...) Men den viktigaste pusselbiten på sikt, det är utbildning, gärna korta yrkesutbildningar och språkutbildning”, fortsätter han. Liberalernas framtidLiberalernas stöd i opinionen är rekordlågt på 2 procent, enligt Indikator opinions senaste mätning. Inför partiets landsmöte i november har partistyrelsens enats om att Liberalerna vill ha ett nytt Tidösamarbete och Ulf Kristersson som statsminister. Partistyrelsen har också slagit fast att de kommer fälla alla regeringar som Sverigedemokraterna ingår i. ”Skulle vi säga att vi tycker att SD kan sitta i en regering så är vi väldigt oroliga för att de personer som behöver komma till Tidöpartierna, det är ungefär 150 000 väljare, att de kommer skrämmas bort”, säger Johan Britz, som svar på frågan vad som är problemet med att låta SD ingå i en regering. Partiets analys är att exempelvis liberalt sinnade storstadsväljare accepterar Tidö-samarbetet i dess nuvarande form, men inte Sverigedemokratiska ministrar. Samtidigt kräver Sverigedemokraterna ministerplatser för att fortsätta Tidösamarbetet. Johan Britz medger att Liberalernas och Sverigedemokraternas linjer inte går ihop. ”Det är en korrekt beskrivning att de här två linjerna är oförenliga”, säger han. ”Vi tror att det bästa sättet att hålla Socialdemokraterna borta från makten är att vi inte har SD-politiker i regeringen och i Rosenbad. Det skulle innebära att många väljare blir tveksamma till att rösta på något av Tidöpartierna”, säger Johan Britz (L). Det verkar inte som att de andra Tidöpartierna riktigt tror på vad ni säger. Ulf Kristersson sa att man får ta det med en ganska stor nypa salt. Jimmie Åkesson säger i princip att Liberalerna kommer att få ändra sig. Har Ulf Kristersson rätt, ska man ta det här beskedet med en ganska stor nypa salt? ”Nej, det tycker jag inte man ska göra. Men däremot ska man vara på det klara med att Liberalerna vill ha en borgerlig regering. Vi vill ha ett fortsatt Tidösamarbete och vi kommer arbeta för det. Men vi kommer också säga nej till SD-ministrar i regeringen”, säger Johan Britz (L). Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna Palmström Tekniker: Brady JuvierProgrammet spelades in på förmiddagen den 7 november.

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

Räls oss ifrån ondo heter Sara Granérs nya utställning om järnvägen på Bildmuseet i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serietecknaren och konstnären Sara Granér har närmat sig järnvägen i sin utställning "Räls oss ifrån ondo" som går att se på Bildmuseet i Umeå.Kulturredaktionens Joakim Silverdal träffade henne när hon skulle ställa iordning utställningen. Men hon höll på att inte lyckas ta sig till museet eftersom alla tåg till Umeå ställts in när järnvägen i Västernorrland rasat ihop.

Annika berättar om en relation med narcissistisk man. Under relationen utsätts hon får psykiskt våld. Tillslut flydde hon ifrån mannen tillsammans med sina barn. När relationen är slut börjar ett eftervåld med hot. Mannen döms för olaga hot.Köp biljetter till Liveföreställning med Älskade Psykopat på Göteborgs konserthus torsdag den 20:e november: https://www.gso.se/program/konserter/alskade-psykopat-live-en-kvall-om-stalking/Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i podplay-appen: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350Följ @alskadepsykopat på Instagram.

Ny serie fra VG og Alt fortalt: «De skulle bli verdens beste». De spilte for Norge. Men hva har skjedd og hvor er de nå? Håvard Hetle (15) ble kåret til årets fotballtalent i 2018 – en pris tidligere vunnet av blant andre Martin Ødegaard. Men hva skjer når du må kjempe mot din egen verste fiende? Resten av serien finner du i Alt Fortalt-katalogen her i PodMe. Takk til TV 2 for tillatelse til bruk av lydklipp fra dokumentarserien «Våre neste menn».

En pojke vandrar runt i Stureplansnatten, han verkar nervös. I sin ryggsäck har han ett skarpladdat automatvapen uppdraget är att mörda en gängtopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det knackar på dörren, jag går och öppnar och där står det tre poliser. Jag känner själv hur knäsvag jag blir, min första tanke är att han inte lever längre”, berättar 15-åringens mamma. Sent en lördagsnatt i slutet av september 2024 befinner sig en gängtopp på en av klubbarna på Stureplan i Stockholm. Samtidigt har en rivaliserande gängkriminell span på honom. Planen är att gängtoppen ska mördas. Uppdraget att utföra mordet har gått till en 15-årig pojke. ”Han är mycket nervös, så pass att jag jag ser hur han svettas i pannan, vilket är väldigt ovanligt”, säger polisen Tim Baastad som stoppade 15-åringen. Nyligen åtalades en 22-årig man som misstänks vara den som organiserat mordplanen. Vid tidpunkten för brottet var han villkorligt frigiven med fotboja och hemligt avlyssnad av polisen. Han nekar till brott. I avsnittet hör du 15-åringens mamma, polisen Tim Baastad, utredaren Frida Lindborg och åklagaren Ida Arnell. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Skulle artisten och ”Idol”-jurymedlemmen Anders Bagge aldrig uttala valutan euro som ”evvro”? Var navelsträngen virad runt hans hals när han föddes? Och är han trött på det i tid och otid ska refereras till honom som ”en nallebjörn” eftersom det utgör en klar och tydlig avsexualisering av hans person?

Denna vecka diskuterar Jacob och Wille en ny systematisk översiktsartikel som tittat på hur tempot under ett lyft verkar påverka ens muskelökningar. Titeln på den nya artikeln är ”How slow should you go? A systematic review with meta-analysis of the effect of resistance training repetition tempo on muscle hypertrophy.”. Som vanligt när det gäller studier som försöker isolera en enda variabel vid styrketräning så blir allting snabbt ganska svårtolkad då det ändå blir flera saker som förändras samtidigt. Dessutom är det svårt att summera resultatet från flera studier till ett då det är ovanligt att studierna faktiskt har tittat på precis samma sak. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:29) Kort introduktion kring vad som får muskler att växa (00:10:23) Vilken roll spelar tempot när du styrketränar? (00:14:46) Hur man brukar förskriva tempot i en styrketräningsövning (00:27:40) Vad standardized mean change betyder (00:36:02) Du bör inte förvänta dig stora skillnader mellan två bra träningsprogram (00:41:20) Finns det någon skillnad mellan den koncentriska och Excentriska rörelsen? (00:44:40) Skulle olika typer av musklar kunna svara olika på olika hastigheter? (00:50:46) När du planerar träning så blir det en hel del teoretiska resonemang

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det finns skiljelinjer kvar, men varför ska vi gå emot saker som vi har kritiserat regeringen för att inte göra tidigare?” säger han.Oppositionspartiernas ekonomiska politik spretarCenterpartiet har en ekonomisk politik som skiljer sig från de andra oppositionspartierna. Exempelvis vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, sänka arbetsgivaravgifterna, minska a-kassan och sänka inkomstskatterna mest av alla partier. De vill inte heller höja barnbidraget som Socialdemokraterna vill.Hur ska de rödgröna partierna kunna styra landet ihop när skillnaderna är så stora?”I grunden tycker jag det är väldigt bra att partierna har olika uppfattningar och redovisar det för väljarna. Det skulle vara tråkigt om vi fick en amerikaniserad utveckling där det är två partier som står mot varandra. Det är bra om partierna går till val med egna program, egna reformer, och egna prioriteringar. Det är en styrka för svensk demokrati och historiskt sett har det varit bra att partier med lite olika tonvikt har ibland tvingats samarbeta och göra upp och komma vidare. Jag ser inte det som ett genuint problem att partierna har olika uppfattningar”, säger Mikael Damberg.Är det inte också en styrka för demokratin att väljarna kan få veta vad de får efter valet om man lägger sin röst på er sida i politiken?”Då spelar det väldigt stor roll vilka partier man lägger sin röst på. Ju fler röster Socialdemokraterna får, desto lättare att få igenom vår politik” fortsätter han.Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets ledare, sa i lördagsintervjun att det är i den ekonomiska politiken som de stora skillnaderna finns mellan de rödgröna. Håller du med om det?”Det är väljarna som bestämmer det och ger mandat för en ny riktning för Sverige efter valet och det tycker jag är bra. Skulle det vara så att man ska samarbeta över blockgränsen med ett borgerligt parti, till exempel Centerpartiet, det är klart att de inte har samma politiska agenda som vi har. Men om vi tvingas samarbeta med andra partier, vilket vi tror att vi måste göra, då måste man ge och ta och man måste förhandla” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg fick flera frågor om hur ett samarbete skulle gå till, mot bakgrund av att partierna i oppositionen står så långt ifrån varandra.”Jag tycker absolut inte vi ska ha någon form av gemensamt valmanifest inför valet. Jag tycker partierna ska redovisa sina egna ståndpunkter inför valet”, säger han.Skulle ni kunna tänka er att regera utan att vara säkra på att era budgetar röstas igenom i riksdagen?”Nej, det tror jag inte på. Det funkar inte så. Givet att de parlamentariska spelreglerna har luckrats upp (...) så betyder det att man måste ha ett budgetsamarbete för att få igenom sin budget i riksdagen. Jag ser inte att man kan regera Sverige på något annat sätt”, säger Mikael Damberg.Så ni sätter er inte i en situation som 2021 till exempel att ni tvingas regera på en hög budget?”Nej, det är väldigt dåligt att hamna i ett sådant läge”, fortsätter han.Slopat karensavdragSocialdemokraterna vill slopa karensavdraget, så att arbetsgivarna får betala sjuklön även för första dagens sjukfrånvaro.Hur mycket kommer sjuktalen att öka i Sverige när detta genomförs?”Det vet man ju inte. Även i framtiden kommer det att vara mindre pengar om man är hemma och sjuk än om man är på jobbet. Men det är svårt att veta, för i dag tvingas grupper, av ekonomiska skäl, att gå till jobbet sjuka” säger Mikael Damberg.Han menar att troligtvis kommer sjuktalen öka eftersom en del idag går till jobbet när de är sjuka.”Vi kan inte ha en ambition i Sverige att människor som är sjuka ska gå till jobbet, och framför allt inte sprida smitta vidare till vare sig äldreomsorg eller sjukvård” fortsätter han.Vilken är din bild av vad det här kommer att kosta?”Idag betalas de här kostnaderna av någon, av vem då? Jo, av barnskötaren, av polisen, av sjuksköterskan som i dag drabbas av ett karensavdrag trots att andra grupper på arbetsmarknaden inte gör det. Så kostnaden finns ju där i alla fall och går folk till jobbet och sprider sjukdom vidare, så ökar inte produktiviteten vare sig i företaget eller i Sverige. Jag tror vi lärde oss ganska mycket av pandemin att det fanns risker när människor gick sjuka till jobbet” säger Mikael Damberg.Ni väljer att flytta kostnaden till företagen. Hur ska de klara detta?”De här kostnaderna ligger redan på enskilda individer, som ofta har ganska låga löner. Företagen i dagens system betalar sjukkostnaderna de första 14 dagarna. Vi vill inte förändra det systemet. Däremot föreslår vi också i den här budgeten att vi vill införa ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag”, säger Mikael Damberg.Karensavdraget är ett slags skydd mot fusk. Hur ser du på risken att fusket med korttidssjukskrivningar ökar i Sverige?”Om man fuskar ska man inte få några pengar alls, det är grunduppfattningen. Men är man sjuk ska man ha en viss ersättning, det blir ju mindre lön om man är hemma och är sjuk än om man är på jobbet” säger Mikael Damberg.”Jag tror att det här är en modernisering av hur arbetslivet ser ut. Vi har väldigt skilda förutsättningar mellan de som måste vara på jobbet och de av oss som ibland kan jobba hemifrån. Den skillnaden har blivit för stor på svensk arbetsmarknad”, fortsätter han.Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christian Barter Intervjun spelades in på förmiddagen den 10 oktober 2025.

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären.Den sovjetiska ubåten stod långt inne i ett militärt skyddsområde och hade dessutom följt en hemlig krigsfarled. För svenskarna rådde det inga tvivel om att kränkningen av svenskt territorium varit avsiktlig. När Sovjetunionen krävde att få gå in med en bärgningsstyrka och dra loss ubåten sa den svenska regeringen nej. Gränsen skulle försvaras med våld om så krävdes. Situationen förvärrades ytterligare då det visade sig att ubåten med största sannolikhet hade kärnvapen ombord. Bilder av den grundstötta sovjetiska ubåten kablades ut över världen och för en svensk publik har de kommit att bli själva sinnebilden av Sverige under det kalla kriget.I efterdyningarna av incidenten med U137 följde en lång rad ubåtsjakter som fick stor massmedial uppmärksamhet. Trots omfattande vapeninsatser lyckades den svenska marinen aldrig tvinga upp någon främmande undervattensfarkost till ytan.I denna repris av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den sovjetiska ubåten 137 och 1980-talets ubåtsjakter. Hur nära var det att bli en väpnad konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen 1981? Vilka motiv kan tänkas ha legat bakom ubåtskränkningarna? Vad var det egentligen den svenska marinen jagade och var undervattensfarkosterna verkligen sovjetiska?Bild: U 137, senare även känd som S-363, som gick på grund på skäret Torhamnaskär (vid ön Torumskär) vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981, Marinmuseum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Bare ved å leve fremskynder jeg universets ende?" Kristopher stiller gjest og fysiker Vidar Skogvoll noen oppfølgingsspørsmål til episoden om entropi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Benjamin forteller om hvilke planer han egentlig hadde for en make, vi svarer på spørsmål fra dere og Niklas skryter av Benjamin, Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Klokken 20.30 mandag aften blev Københavns Lufthavn lukket, fordi flere droner blev observeret i området. Det førte til aflyste og forsinkede fly, og der skulle gå hele fire timer, inden lufthavnen igen åbnede. Politiet har i samarbejde med Politiets Efterretningstjeneste (PET) og Forsvaret indledt en intensiv efterforskning af hændelsen, som Mette Frederiksen kalder "det hidtil mest alvorlige anslag mod dansk kritisk infrastruktur". Statsministeren kan på ingen måde afvise, at russerne står bag. I dagens P1 Debat spørger vi: Er Danmark klar til dronekrig? Skulle dronerne over Københavns Lufthavn have været skudt ned? Hvem står bag? Og hvad skal DK's modsvar være? Vært: Cecilie Lange. Gæster: Claus Hjort Frederiksen (V), tidl. forsvarsminister. Peter Ernstved Rasmussen, chefredaktør forsvarsmediet OLFI. Anna Libak, udlandsredaktør Weekendavisen. Jens Kristian Lütken (V), formand for Europabevægelsen. Mogens Lykketoft (S), tidl. udenrigsminister. Sascha Faxe (Å), forsvarsordfører.

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/4 – 2025.Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Inläst: Ett både hyllat och kritiserat val: stridsflygplanet Viggen ingår i Sveriges nya kulturkanon. För SvD berättar den sista Viggenpiloten om reaktionerna, kalla kriget – och det hemliga draget som skulle överraska Sovjet.

Det har varit ett jävla tjat om att det föds för få ungar på sista tiden. Det har tillsatts utredningar med referensgrupper och fan och hans moster. Men det enda man undrar är ju - vad har Flashback Forum att säga om detta? Dessutom: Vilka varianter av potatis finns? Vi har hela listan! Skulle ni datea en 30-årig kille som inte flyttat hemifrån? Och vilken är den mest hjärndöda serien som någonsin producerats?Stort tack till våra ljuvliga patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverTrådar:https://www.flashback.org/t3666456https://www.flashback.org/t3427132https://www.flashback.org/t3511564https://www.flashback.org/t3568931https://www.flashback.org/t3671343 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.