Podcasts about skulle

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svitlana Zalisjtjuk anser att Ryssland har lagt om sin strategi för att de inte når framgångar vid fronten.”De är maktlösa på frontlinjen, och därför bombar de våra städer för att skrämma civila. De har faktiskt”...”ökat sina attacker mot den civila infrastrukturen för att beröva människor dessa nödvändiga tjänster.” säger hon.”Vi arbetar just nu tillsammans med internationella partners för att få den utrustning vi behöver för att ta oss igenom vintern”, fortsätter Svitlana Zalisjtjuk. För att försvara sig i nuläget behöver Ukraina först och främst luftvärnssystem, enligt Svitlana Zalisjtjuk. Men även gas, sedan ryska attacker förstört delar av den ukrainska gasproduktionen, och reservdieselgeneratorer.”Vi behöver dieselgeneratorer för att driva skolor, förskolor och så vidare. Och vi ber människor, de som kan, att hjälpa oss med detta”, säger Svitlana Zalisjtjuk.USA:s och EU:s stödAmbassadör Svitlana Zalisjtjuk säger att USA:s stöd förblir avgörande för Ukraina, och hon medger att samarbetet inte varit helt enkelt.Skulle du säga att USA är en pålitlig allierad? ”Jag tycker att det går i rätt riktning”...”Kommunikationen mellan min president och president Trump har blivit mycket bättre” säger hon.De nyligen utfärdade amerikanska sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil anser Svitlana Zalisjtjuk är det bästa Donald Trump gjort. Enligt henne kommer sanktionerna kosta Ryssland fem miljarder dollar per månad.De pågående förhandlingarna inom EU om att använda de frysta ryska tillgångarna för att säkra Ukrainas finansieringsbehov sätter ytterligare press på Putin, anser Svitlana Zalisjtjuk.”Jag tror att Putin försöker matta ut Ukraina finansiellt. Om ryska frysta tillgångar – och kanske borde jag säga när ryska frysta tillgångar – kommer till Ukraina, får Putin ett tydligt budskap att Ukraina är finansierat för de tre kommande åren, att väst stöder dess kamp, och att Putin därför inte kommer att få det han vill”, säger hon.Ukrainas framtidPresident Zelenskyjs femåriga mandatperiod löpte ut 2024, men i enlighet med Ukrainas konstitution hålls inga val i krigstider. Svitlana Zalisjtjuk menar att det också skulle vara omöjligt rent praktiskt att hålla val under krig.”För att kunna hålla rättvisa val måste man dra tillbaka trupper, och ge även armén rätt att delta. Och se till att väljarna har säkerhet när de röstar. Tyvärr har vi inte den lyxen just nu”, säger hon.Behöver president Zelenskyj på något sätt förnya sin legitimitet som Ukrainas politiska ledare? ”Jag tycker att vi måste följa mitt lands konstitution, och vår lag säger mycket tydligt att val inte kan genomföras under krig. Eftersom kriget pågår kan landet inte säkerställa rättvisa och rättfärdiga val”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Hur Ryssland och Ukrainas relation kommer se ut när kriget är över har Svitlana Zalisjtjuk svårt att föreställa sig.”Det kommer att ta hundra år innan vi kan titta åt det hållet med någon annan känsla än hat”, säger honInnan Ryssland blir en demokrati ser inte Svitlana Zalisjtjuk hur relationen mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna förändras.Hur förbereder sig Ukraina för en möjlig tid när Vladimir Putin inte längre är vid makten i Ryssland? ”Efter Vladimir Putin kommer det en ny Vladimir Putin. Det är åtminstone så jag ser den samhälleliga utvecklingen i Ryssland. Jag är inte säker på att Ryssland kommer att bli demokratiskt inom överskådlig framtid”, säger Svitlana Zalisjtjuk. Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Lubna El-Shanti Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier och Fabian Begnert Programmet spelades in på eftermiddagen torsdagen 30 oktober.

I P4 Extra Gästen berättar författaren och journalisten om att sörja en krånglig mamma, den nya boken som handlar om just det och om att ärva trauman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Räls oss ifrån ondo heter Sara Granérs nya utställning om järnvägen på Bildmuseet i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serietecknaren och konstnären Sara Granér har närmat sig järnvägen i sin utställning "Räls oss ifrån ondo" som går att se på Bildmuseet i Umeå.Kulturredaktionens Joakim Silverdal träffade henne när hon skulle ställa iordning utställningen. Men hon höll på att inte lyckas ta sig till museet eftersom alla tåg till Umeå ställts in när järnvägen i Västernorrland rasat ihop.

Silva Green Fuel tror fremdeles Norge har en unik mulighet til å produsere biodrivstoff fra flis, kvist og bark. Men selskapet har dårlig tid. Uten nye investorer, er det kroken på døra. Norske klimagassutslipp har gått ned seks år på rad. Det er flere grunner til at utslippene synker. Vi elektrifiserer sokkelen. Vi elektrifiserer bilparken og vi blander inn stadig mer biodrivstoff i det fossile drivstoffet. Bruk av biodrivstoff er blant klimatiltakene som har bidratt mye til at utslippene synker.Fordelen med biodrivstoff er at all bruk av biodrivstoff teller som null utslipp i klimaregnskapet. Men biodrivstoff er på ingen måte problemfritt. Produksjonen av biodrivstoff fører til utslipp, nedbygging av natur og det kommer i konflikt med matproduksjon. Nesten alt biodrivstoff i Norge er importert. Mye kommer fra Kina og USA og er laget av frityrolje og slakteavfall. Det har vært et politisk mål at Norge skulle satse på egen produksjon av bærekraftig biodrivstoff fra skogsråstoff. For to år siden så det lovende ut. Norge hadde to store biodrivstoffprosjekter under utvikling. Det ene var Silva Green Fuel i Asker og det andre var Shell sitt Biozin-prosjekt i Åmli. Begge hadde en ambisjon om fullskala biodrivstoffproduksjon innen 2025/2026. Sånn gikk det ikke.Silva Green Fuel mener de har et unikt produkt, men trenger to år til med utvikling og de trenger minst én investor inn på eiersiden. Shell trakk seg ut i 2023. Equinor overtok lokasjonen i Åmli i 2024, men har rykket tilbake til start og en eventuell investeringsbeslutning kan tidligst tas i 2028/2029. Så hva har skjedd? Hva er status for det som var to veldig lovende biodrivstoffprosjekter for to år siden? Og kan Norge fremdeles ta en ledende posisjon i produksjon av biodrivstoff. Joakim Sværen, administrerende direktør i Silva Green Fuel, Magnus Frantzen Eidsvold, pressetalsperson i Equinor og Duncan Akporiaye, forskningsdirektør ved Sintef og leder ved FME-senteret Bio4Fuels er med i denne ukas podkastepisode om status for norsk biodrivstoffproduksjon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annika berättar om en relation med narcissistisk man. Under relationen utsätts hon får psykiskt våld. Tillslut flydde hon ifrån mannen tillsammans med sina barn. När relationen är slut börjar ett eftervåld med hot. Mannen döms för olaga hot.Köp biljetter till Liveföreställning med Älskade Psykopat på Göteborgs konserthus torsdag den 20:e november: https://www.gso.se/program/konserter/alskade-psykopat-live-en-kvall-om-stalking/Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i podplay-appen: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350Följ @alskadepsykopat på Instagram.

Ny serie fra VG og Alt fortalt: «De skulle bli verdens beste». De spilte for Norge. Men hva har skjedd og hvor er de nå? Håvard Hetle (15) ble kåret til årets fotballtalent i 2018 – en pris tidligere vunnet av blant andre Martin Ødegaard. Men hva skjer når du må kjempe mot din egen verste fiende? Resten av serien finner du i Alt Fortalt-katalogen her i PodMe. Takk til TV 2 for tillatelse til bruk av lydklipp fra dokumentarserien «Våre neste menn».

En pojke vandrar runt i Stureplansnatten, han verkar nervös. I sin ryggsäck har han ett skarpladdat automatvapen uppdraget är att mörda en gängtopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det knackar på dörren, jag går och öppnar och där står det tre poliser. Jag känner själv hur knäsvag jag blir, min första tanke är att han inte lever längre”, berättar 15-åringens mamma. Sent en lördagsnatt i slutet av september 2024 befinner sig en gängtopp på en av klubbarna på Stureplan i Stockholm. Samtidigt har en rivaliserande gängkriminell span på honom. Planen är att gängtoppen ska mördas. Uppdraget att utföra mordet har gått till en 15-årig pojke. ”Han är mycket nervös, så pass att jag jag ser hur han svettas i pannan, vilket är väldigt ovanligt”, säger polisen Tim Baastad som stoppade 15-åringen. Nyligen åtalades en 22-årig man som misstänks vara den som organiserat mordplanen. Vid tidpunkten för brottet var han villkorligt frigiven med fotboja och hemligt avlyssnad av polisen. Han nekar till brott. I avsnittet hör du 15-åringens mamma, polisen Tim Baastad, utredaren Frida Lindborg och åklagaren Ida Arnell. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I måndags kom A-kursen i rikedom och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Jesper Roine. Om du har lyssnat på A-kursen i rikedom kommer du känna igen en hel del från det som sades då men i denna överkurs hör du dessutom Jesper berätta om varför ett så rikt land som USA ändå har relativt kort medellivslängd, vad Henry Ford kanske hade påmint dagens AI-entreprenörer om och ifall oljepengarna möjligtvis gjort norrmännen latare.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skulle artisten och ”Idol”-jurymedlemmen Anders Bagge aldrig uttala valutan euro som ”evvro”? Var navelsträngen virad runt hans hals när han föddes? Och är han trött på det i tid och otid ska refereras till honom som ”en nallebjörn” eftersom det utgör en klar och tydlig avsexualisering av hans person?

Hva skulle Lilli ønske at hun visste før hun åpnet opp for første gang? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Veckan avsnitt så pratar jag Hanna om att våga gå sin egen väg, men hur svårt det är när alla andras rädslor projiceras på oss.Jag provpratar om skammen och är väldigt ärlig i det här avsnittet. Hoppas du gillar det :) Här är länken till feminine freedom community: https://www.pleasurehabits.se/Freedomcommunity Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka diskuterar Jacob och Wille en ny systematisk översiktsartikel som tittat på hur tempot under ett lyft verkar påverka ens muskelökningar. Titeln på den nya artikeln är ”How slow should you go? A systematic review with meta-analysis of the effect of resistance training repetition tempo on muscle hypertrophy.”. Som vanligt när det gäller studier som försöker isolera en enda variabel vid styrketräning så blir allting snabbt ganska svårtolkad då det ändå blir flera saker som förändras samtidigt. Dessutom är det svårt att summera resultatet från flera studier till ett då det är ovanligt att studierna faktiskt har tittat på precis samma sak. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:29) Kort introduktion kring vad som får muskler att växa (00:10:23) Vilken roll spelar tempot när du styrketränar? (00:14:46) Hur man brukar förskriva tempot i en styrketräningsövning (00:27:40) Vad standardized mean change betyder (00:36:02) Du bör inte förvänta dig stora skillnader mellan två bra träningsprogram (00:41:20) Finns det någon skillnad mellan den koncentriska och Excentriska rörelsen? (00:44:40) Skulle olika typer av musklar kunna svara olika på olika hastigheter? (00:50:46) När du planerar träning så blir det en hel del teoretiska resonemang

Annika Ortmark Lind (fd ansvarig redaktör på tidningen TARA) och hennes älskade sambo Tony skulle åldras tillsammans. Upptäcka världen, dricka goda viner i soffan i höstmörkret och göra snöänglar. Så blev det inte. Tony drabbades av obotlig cancer och plötsligt var Annika vårdare till sitt livs kärlek. Hur stod hon ut med att sakta men säkert se Tony gå under? Hur hanterade hon att Tony ville dö hemma och vad innebar det? Och fanns/finns det trots allt några ljusglimtar i den mörkaste av sorger? 

I måndags kom A-kursen i katastrofmedicin och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Märit Halmin som är narkos och intensivvårdsläkare på Södersjukhuset i Stockholm samt verksam på Centrum för hälsokriser vid Karolinsk Institutet och så har hon jobbat med Läkare utan gränser i flera år, nu senast på ett fältsjukhus i Gaza. Om du har lyssnat på A-kursen i katastrofmedicin så kommer du känna igen en hel del från det som sades då, men i denna överkursen hör du dessutom Märit berätta om varför läkare måste bli bättre på att härbärgera osäkerhet, vilka lärdomar från sjukvård i katastrofområden som kan tas med in i den vanliga sjukvården och om det varit svårt för henne att offentligt ta ställning för de krigsdrabbade människorna i Gaza Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yttrium er et av de såkalte sjeldne jordartene, og den har som mange andre fått sitt navn fra den lille landsbyen Ytterby i Sverige. Men det er ikke bare i Ytterby man finner dette grunnstoffet - det dukker opp på de merkeligste steder, ja til og med på hjemmekontoret!En dag i 1979 gjorde episodens gjest, kjemiprofessor Truls Eivind Nordby fra UiO, et valg som skulle påvirke hele hans senere liv. Man kan på mange vis si at det var et meget godt valg, for etter dette har det nærmest ramlet ut med vitenskaplige oppdagelser av hvordan yttrium og dets samrøre med krystalldefekter kan åpenbare helt fantastiske egenskaper. Egenskaper som både kan fange CO2 og ikke minst bli enda bedre brenselceller.Vi snakker også om hvordan Yttrium gir rødt lys, sterke lasere og høytemperatur superledere. Med andre ord, et grunnstoff helt essensielt for det moderne liv.Bli med oss på vår vimsete reise gjennom det periodiske system der vi får nerdet fra oss og gravd oss dypt ned i hvert enkelt grunnstoff, men på et nivå som alle skal kunne forstå. Med oss på reisen har vi eksperter som kan mer enn de fleste om de ulike grunnstoffene og hjelper oss å skjønne litt mer av det vi alle er lagd av. Vi er Gunstein Skomedal (materialteknolog UiA), Ole Martin Løvvik (fysiker, UiO/Sintef) og Birte Runde (journalist i Eyde-klyngen)Har du forslag til grunnstoff vi bør snakke om, gjester/eksperter vi bør invitere eller besøke, eller morsomme fakta og historier om et grunnstoff? Eller har du innspill til lyd, form, innhold eller annet? Send oss gjerne tilbakemelding på gunstein.skomedal@uia.no.Sjekk ut våre nettsider grunnstoffene.no for en periodisk oversikt over podcastepisodene. Du finner også videoer og annet stoff på vår youtube-kanal Grunnstoffene og eksperimenter - YouTube eller på Facebook

I den andra och sista delen av vår intervju med Indycar-stjärnan Felix Rosenqvist vänder vi fokus mot er lyssnare - det är nämligen dags för lyssnarfrågor! Felix svarar på några av de många frågor som kommit in via vårt instagram-konto. Skulle han vilja göra en omvänd Kalle Rovanperä och köra WRC? Vad skulle han jobba med om han inte sysslade med racing? Lyssna och njut av ännu ett underhållande samtal med den alltid så generöse FRO! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det finns skiljelinjer kvar, men varför ska vi gå emot saker som vi har kritiserat regeringen för att inte göra tidigare?” säger han.Oppositionspartiernas ekonomiska politik spretarCenterpartiet har en ekonomisk politik som skiljer sig från de andra oppositionspartierna. Exempelvis vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, sänka arbetsgivaravgifterna, minska a-kassan och sänka inkomstskatterna mest av alla partier. De vill inte heller höja barnbidraget som Socialdemokraterna vill.Hur ska de rödgröna partierna kunna styra landet ihop när skillnaderna är så stora?”I grunden tycker jag det är väldigt bra att partierna har olika uppfattningar och redovisar det för väljarna. Det skulle vara tråkigt om vi fick en amerikaniserad utveckling där det är två partier som står mot varandra. Det är bra om partierna går till val med egna program, egna reformer, och egna prioriteringar. Det är en styrka för svensk demokrati och historiskt sett har det varit bra att partier med lite olika tonvikt har ibland tvingats samarbeta och göra upp och komma vidare. Jag ser inte det som ett genuint problem att partierna har olika uppfattningar”, säger Mikael Damberg.Är det inte också en styrka för demokratin att väljarna kan få veta vad de får efter valet om man lägger sin röst på er sida i politiken?”Då spelar det väldigt stor roll vilka partier man lägger sin röst på. Ju fler röster Socialdemokraterna får, desto lättare att få igenom vår politik” fortsätter han.Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets ledare, sa i lördagsintervjun att det är i den ekonomiska politiken som de stora skillnaderna finns mellan de rödgröna. Håller du med om det?”Det är väljarna som bestämmer det och ger mandat för en ny riktning för Sverige efter valet och det tycker jag är bra. Skulle det vara så att man ska samarbeta över blockgränsen med ett borgerligt parti, till exempel Centerpartiet, det är klart att de inte har samma politiska agenda som vi har. Men om vi tvingas samarbeta med andra partier, vilket vi tror att vi måste göra, då måste man ge och ta och man måste förhandla” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg fick flera frågor om hur ett samarbete skulle gå till, mot bakgrund av att partierna i oppositionen står så långt ifrån varandra.”Jag tycker absolut inte vi ska ha någon form av gemensamt valmanifest inför valet. Jag tycker partierna ska redovisa sina egna ståndpunkter inför valet”, säger han.Skulle ni kunna tänka er att regera utan att vara säkra på att era budgetar röstas igenom i riksdagen?”Nej, det tror jag inte på. Det funkar inte så. Givet att de parlamentariska spelreglerna har luckrats upp (...) så betyder det att man måste ha ett budgetsamarbete för att få igenom sin budget i riksdagen. Jag ser inte att man kan regera Sverige på något annat sätt”, säger Mikael Damberg.Så ni sätter er inte i en situation som 2021 till exempel att ni tvingas regera på en hög budget?”Nej, det är väldigt dåligt att hamna i ett sådant läge”, fortsätter han.Slopat karensavdragSocialdemokraterna vill slopa karensavdraget, så att arbetsgivarna får betala sjuklön även för första dagens sjukfrånvaro.Hur mycket kommer sjuktalen att öka i Sverige när detta genomförs?”Det vet man ju inte. Även i framtiden kommer det att vara mindre pengar om man är hemma och sjuk än om man är på jobbet. Men det är svårt att veta, för i dag tvingas grupper, av ekonomiska skäl, att gå till jobbet sjuka” säger Mikael Damberg.Han menar att troligtvis kommer sjuktalen öka eftersom en del idag går till jobbet när de är sjuka.”Vi kan inte ha en ambition i Sverige att människor som är sjuka ska gå till jobbet, och framför allt inte sprida smitta vidare till vare sig äldreomsorg eller sjukvård” fortsätter han.Vilken är din bild av vad det här kommer att kosta?”Idag betalas de här kostnaderna av någon, av vem då? Jo, av barnskötaren, av polisen, av sjuksköterskan som i dag drabbas av ett karensavdrag trots att andra grupper på arbetsmarknaden inte gör det. Så kostnaden finns ju där i alla fall och går folk till jobbet och sprider sjukdom vidare, så ökar inte produktiviteten vare sig i företaget eller i Sverige. Jag tror vi lärde oss ganska mycket av pandemin att det fanns risker när människor gick sjuka till jobbet” säger Mikael Damberg.Ni väljer att flytta kostnaden till företagen. Hur ska de klara detta?”De här kostnaderna ligger redan på enskilda individer, som ofta har ganska låga löner. Företagen i dagens system betalar sjukkostnaderna de första 14 dagarna. Vi vill inte förändra det systemet. Däremot föreslår vi också i den här budgeten att vi vill införa ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag”, säger Mikael Damberg.Karensavdraget är ett slags skydd mot fusk. Hur ser du på risken att fusket med korttidssjukskrivningar ökar i Sverige?”Om man fuskar ska man inte få några pengar alls, det är grunduppfattningen. Men är man sjuk ska man ha en viss ersättning, det blir ju mindre lön om man är hemma och är sjuk än om man är på jobbet” säger Mikael Damberg.”Jag tror att det här är en modernisering av hur arbetslivet ser ut. Vi har väldigt skilda förutsättningar mellan de som måste vara på jobbet och de av oss som ibland kan jobba hemifrån. Den skillnaden har blivit för stor på svensk arbetsmarknad”, fortsätter han.Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christian Barter Intervjun spelades in på förmiddagen den 10 oktober 2025.

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären.Den sovjetiska ubåten stod långt inne i ett militärt skyddsområde och hade dessutom följt en hemlig krigsfarled. För svenskarna rådde det inga tvivel om att kränkningen av svenskt territorium varit avsiktlig. När Sovjetunionen krävde att få gå in med en bärgningsstyrka och dra loss ubåten sa den svenska regeringen nej. Gränsen skulle försvaras med våld om så krävdes. Situationen förvärrades ytterligare då det visade sig att ubåten med största sannolikhet hade kärnvapen ombord. Bilder av den grundstötta sovjetiska ubåten kablades ut över världen och för en svensk publik har de kommit att bli själva sinnebilden av Sverige under det kalla kriget.I efterdyningarna av incidenten med U137 följde en lång rad ubåtsjakter som fick stor massmedial uppmärksamhet. Trots omfattande vapeninsatser lyckades den svenska marinen aldrig tvinga upp någon främmande undervattensfarkost till ytan.I denna repris av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den sovjetiska ubåten 137 och 1980-talets ubåtsjakter. Hur nära var det att bli en väpnad konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen 1981? Vilka motiv kan tänkas ha legat bakom ubåtskränkningarna? Vad var det egentligen den svenska marinen jagade och var undervattensfarkosterna verkligen sovjetiska?Bild: U 137, senare även känd som S-363, som gick på grund på skäret Torhamnaskär (vid ön Torumskär) vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981, Marinmuseum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christer Ulfbåge var upprörd. Skulle inte Sveriges television sända ishockey-vm? Sport på TV hade i Sverige blivit en mänsklig rättighet, och Jan Stenbecks köp av ishockeyn blev starten på en bubbla som exploderade 2023. Olof Lundh berättar historien om hur Norden blev en av världens högst värderade rättighetsmarknader – från engelsk rävjakt till krashade teknikaktier.

"Bare ved å leve fremskynder jeg universets ende?" Kristopher stiller gjest og fysiker Vidar Skogvoll noen oppfølgingsspørsmål til episoden om entropi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Benjamin forteller om hvilke planer han egentlig hadde for en make, vi svarer på spørsmål fra dere og Niklas skryter av Benjamin, Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

I denne episode dykker vi ned i dual-use dilemmaet i life science! Hvor medicinsk forsking kan være lige så dødeligt som det kan være til gavn. Vi tager udgangspunkt i den australske museplage, der fik forskere til at udvikle en virus, som skulle sterilisere mus, men i stedet skabte det perfekte biovåben! Historien om Ronald Jackson og Ian Ramshaw bliver et skræmmende eksempel på, hvordan gode intentioner kan føre til katastrofale resultater. Hvor går grænsen mellem videnskabeligt fremskridt og potentiel ødelæggelse?Kilder:https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11152493/https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9472936/Hvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan dustøtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.app Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er enhønsetrøje! Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook,Instagram eller vudfordret@gmail.com Tak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret. Husk at være dumme

"Bare ved å leve fremskynder jeg universets ende?" Kristopher stiller gjest og fysiker Vidar Skogvoll noen oppfølgingsspørsmål til episoden om entropi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt av GIF-podden – i veckans avsnitt behandlar vi bland annat: • Pontus Engblom och Dennis Olssons lägliga mål och assist • Spanjorens första mål • Hugo Aviander om bortasuccén • Stundande matchen mot Trelleborg

Tisdagspanelen + statistik = sant! Tobias Dahlberg och Christopher Heino-Lindberg fokuserar idag på powerplay och all dess underliggande siffror. Förra årets finallag är på var sin sida spektrumet där Luleå ligger i botten i majoriteten av statistiken. Det laget som kan bli lite gladare av att ta del av den underliggande statistiken är HV71. De har fått mindre utdelning än vad de förväntas att göra vilket betyder att uddamålsförlusterna, mot bland annat Frölunda, kunde resulterat i minst ett poäng. Växjös powerplay är ett av ligans allra vassaste. Mycket tack vare Reid Gardeners skotteffektivitet och Dennis Rasmussens tekningsprocent. Några individer som sticker ut i powerplay är Robin Kovács, Nicklas Bäckström och Linus Öberg.

Veckans fråga handlar om vad som skulle hända om Socialdemokraterna och Moderaterna tvingades bilda regering ihop. Hur hade en sådan konstellation fungerat? Vilka personer hade kunnat bli ministrar i en sådan regering? Och vilka hade tokvägrat? Expert: My Rohwedder. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Här bjuder Pelle på sanningen om den planerade läggmatchen! Varför? När? Och hur?Dessutom öppenhjärtligt om övriga deltagare i Fortune hotel och HUR läget ser ut mot upploppet.Och vii bjuder på ett guldkorn också när en av deltagarna gästar oss och ger oss något av det finaste podden haft.TACK för att DU är med och lyssnar! Vi blir tjatiga men går inte att betona nog ofta hur bra DU är!KramarPelle och Gustav

Pär är född och uppvuxen i Avan. Pär hade på pappret fina karriärstitlar och levde ett prestationsbaserat karriärsliv, vilket resulterade i mycket framgång tidigt i livet. Samtidigt var det mycket festande som utvecklades till ett missbruk. En dag ställdes Pär inför ett ultimatum där det antingen fick bli familjen, eller missbruket. Sen den dagen har Pär varit nykter. Idag driver han City Öppenvård tillsammans med sin fru Anna.  Länkar till Pär: Start - City Öppenvard Besök även Pontus sociala medier: Pontus Josefsson | Podcaster | Lifecoach (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram Pontus Josefsson Massage & Coachning, Luleå - Bokadirekt

Klokken 20.30 mandag aften blev Københavns Lufthavn lukket, fordi flere droner blev observeret i området. Det førte til aflyste og forsinkede fly, og der skulle gå hele fire timer, inden lufthavnen igen åbnede. Politiet har i samarbejde med Politiets Efterretningstjeneste (PET) og Forsvaret indledt en intensiv efterforskning af hændelsen, som Mette Frederiksen kalder "det hidtil mest alvorlige anslag mod dansk kritisk infrastruktur". Statsministeren kan på ingen måde afvise, at russerne står bag. I dagens P1 Debat spørger vi: Er Danmark klar til dronekrig? Skulle dronerne over Københavns Lufthavn have været skudt ned? Hvem står bag? Og hvad skal DK's modsvar være? Vært: Cecilie Lange. Gæster: Claus Hjort Frederiksen (V), tidl. forsvarsminister. Peter Ernstved Rasmussen, chefredaktør forsvarsmediet OLFI. Anna Libak, udlandsredaktør Weekendavisen. Jens Kristian Lütken (V), formand for Europabevægelsen. Mogens Lykketoft (S), tidl. udenrigsminister. Sascha Faxe (Å), forsvarsordfører.

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/4 – 2025.Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Inläst: Ett både hyllat och kritiserat val: stridsflygplanet Viggen ingår i Sveriges nya kulturkanon. För SvD berättar den sista Viggenpiloten om reaktionerna, kalla kriget – och det hemliga draget som skulle överraska Sovjet.

Eric Liljero - Om sången nån gång skulle tystna by Hillsong Church Sweden

Denne uken møter jeg 20 år gamle Justin Butcher, som har vokst opp med personlig utvikling helt fra barndommen. Allerede nå har han en klarhet og retning som mange av oss bruker store deler av livet på å finne. Samtalen vår er full av innsikter om hva som skal til for å bygge et liv med mening, trygghet og glede, og hvordan vi kan gi både oss selv og barna våre et sterkere fundament.I episoden får du blant annet høre:Hvordan en tydelig livsvisjon kan bli kompasset ditt i hverdagenHvorfor så mange unge mister retning – og hvordan vi kan støtte dem til å stå stødigereHva som gir ekte motivasjon og trygghet i deg selv – uavhengig av ytre prestasjonerHvorfor vi faktisk lever i en «magisk tid» – og hvordan det perspektivet kan forandre altDette er en episode som både inspirerer og gir deg konkrete verktøy du kan ta med deg videre.Mer fra Just Butcher:https://www.instagram.com/justinjbutcher/https://www.instagram.com/theluministpodcast/https://open.spotify.com/episode/5hPLWGJyR0NzoBpF0C2XSs?si=d9b8ca17b67a46d0Har du fått med deg dette?Etter høy etterspørsel har jeg nå spilt inn Finn din superkraft! som lydbok

Nu firar vi snart 8 år med Hillman Academy och våra digitala utbildningar som gett oss en friare livsstil. Men säg att allt försvann och vi skulle börja om från noll. Då skulle jag använda mig av 1,2,3 strategier som du hör mer om i det här avsnittet. Så... är du redo att starta din digitala business? Lyssna och bli inspirerad, så att du kan göra det mesta av de kommande månaderna! Jag bryter jag ner exakt hur jag skulle gjort om jag startade från noll idag. Överraskande nog skulle det kunna vara lättare att generera intäkter än du kanske tror...  Lyssna för att få veta: ✅ Min "2-veckorsplan" för att skaffa betalande kunder direkt  ✅ Strategin att nå rätt målgrupp utan att vara "aktiv" i sociala medier ✅ Hur du bygger den mest värdefulla tillgången i ditt digitala företag med minimala resurser.   Tack för att du lyssnar på Hillman Podden. Podcasten produceras av Hillman Academy™ och har sedan starten 2015 inspirerat över 200 000 lyssnare att jobba smart digitalt.  HillmanAcademy.se hjälper dig jobba smart digitalt  Onlinekurs Akademin för dig som vill skapa, lansera och sälja din egen onlinekurs. 

Tidligere medlem af Folketinget Naser Khader har i en lang årrække været på en rejse fra islam til kristendom. I forrige uge kulminerede hans ‘rejse’ i Kirke Såby, da han blev døbt i en fyldt landsbykirke. I dagens afsnit debriefer vi Khaders dåb, når vi tager en snak om de væsentligste forskelle mellem islam og krisendom. Og så spørger vi, hvordan han forholder sig til bibelens ord, tilgivelse og hans egne synder. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Naser Khader, under uddannelse til præst og tidligere medlem af Folketinget Journalist: Maria Asmine Dam Producer: Jens Marrot og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakkeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

När Arne är 8 år flyttar familjen till ett nytt hus. Men hans lillebror, Per-Olof, är plötsligt försvunnen och Arne får inte längre tala om honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025.

Sild, torsk, ål, rødspætte, makrel, havørred? Regeringen vil kåre Danmarks national fisk. Har du en favorit? Skulle fiskenes minister hellere bruge kræfterne på et rent hav for alle fisk? Er fiskeriministeren på stemmefiskeri? Svømmer sild med solbriller og torsk med slips? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Andreas Findling-Rottem, Danmarks Sportsfiskerforbund Christian Fromberg, kampagneleder Greenpeace Jakob Clausen, fiskehandler Århus Jens Kristian Lütken (V), sommerhus ved Limfjorden / beskæftigelsesborgmester København Esben Sverdrup-Jensen, direktør Danmarks Pelagiske Producentorganisation, Hovedorganisation for danske fiskefartøjer Bent Bro, bestyrelsesformand Danske Fiskeauktioner Tobias Johansen (V), borgmester Læsø Tilrettelægger: Sebastian Johan Lund Vært: Gitte Hansen

Det var dårlige tider for Peugeot og noe (mye) måtte gjøres. Franskmennene satset alt på ett kort som vi i dag kjenner som 205. David forteller om historien så dette må du ikke gå glipp av. I tillegg snakkes det om et sesongrelatert dilemma som snart blir høyaktuelt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit ett jävla tjat om att det föds för få ungar på sista tiden. Det har tillsatts utredningar med referensgrupper och fan och hans moster. Men det enda man undrar är ju - vad har Flashback Forum att säga om detta? Dessutom: Vilka varianter av potatis finns? Vi har hela listan! Skulle ni datea en 30-årig kille som inte flyttat hemifrån? Och vilken är den mest hjärndöda serien som någonsin producerats?Stort tack till våra ljuvliga patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverTrådar:https://www.flashback.org/t3666456https://www.flashback.org/t3427132https://www.flashback.org/t3511564https://www.flashback.org/t3568931https://www.flashback.org/t3671343 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Manchester United ryktas dra i både Baleba från Brighton och Donnarumma från PSG. Skulle man ro dessa i hamn är frågan om inte Amorim fått ihop precis vad han behöver inför säsongen. Tottenham jagar ytter och har siktet inställt på Savinho från Manchester City som också ser ut att låna ut Jack Grealish till Everton. Som ersättare ryktas Real Madrids Rodrygo. Dessutom pratar vi roliga japanska namn, Community Shield och en del annat.

Journalisten Christo Grozev har länge varit en nagel i ögat på Vladimir Putin. När han avslöjar att den ryska regimen har försökt giftmörda en meningsmotståndare trappas konflikten upp och Grozev sätts själv på en dödslista. Agenter gör inbrott i reporterns hem, placerar kameror i läskflaskor och börjar diskutera hur de bäst ska avlägsna honom. Men snart ska Grozev komma sina bödlar på spåren. Programledare: Simon Campanello. Med Sanna Torén Björling, reporter på DN. Producent: Måns Mosesson.

Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?

Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8 april 2025. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fluent Fiction - Norwegian: Utopia's Science Duel: A Lesson in Friendship and Triumph Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2025-07-29-22-34-02-no Story Transcript:No: Det var en strålende sommerdag i byen Utopia, der solen skinte over den futuristiske skolen.En: It was a brilliant summer day in the city of Utopia, where the sun shone over the futuristic school.No: Skolen var kjent for sine spennende vitenskapelige konkurranser, der elever fra hele samfunnet kunne delta.En: The school was known for its exciting scientific competitions, where students from the whole community could participate.No: Denne sommeren skulle bli spesielt minneverdig for Lars.En: This summer was going to be especially memorable for Lars.No: Lars var alltid en flittig student.En: Lars was always a diligent student.No: Han ønsket å vise sine evner ved å vinne den ettertraktede vitenskapskonkurransen.En: He wanted to demonstrate his abilities by winning the coveted science competition.No: Selv om han var talentfull, følte han seg ofte i skyggen av venninnen sin, Ingrid.En: Although he was talented, he often felt overshadowed by his friend, Ingrid.No: Ingrid var kjent som hjernen av duoen deres.En: Ingrid was known as the brain of their duo.No: Hun var alltid støttende, men hun visste ikke at Lars hadde et sterkt behov for å bevise seg selv.En: She was always supportive, but she didn't know that Lars had a strong need to prove himself.No: Inne i skolens futuristiske lab, hvor spennende dufter og lyder av teknologi fylte luften, jobbet Lars intenst med sitt prosjekt.En: Inside the school's futuristic lab, where exciting scents and sounds of technology filled the air, Lars worked intensely on his project.No: Over labbordene hengt det holografiske skjermer fylt med formler og lysende diagrammer.En: Above the lab tables hung holographic screens filled with formulas and glowing diagrams.No: I hjørnet av rommet satt Siv, den regjerende mester i vitenskapskonkurransen.En: In the corner of the room sat Siv, the reigning champion of the science competition.No: Hun var kjent for sine innovative ideer, men mange mente hun kunne være litt arrogant.En: She was known for her innovative ideas, but many believed she could be a bit arrogant.No: Lars bestemte seg for å jobbe i hemmelighet.En: Lars decided to work in secret.No: Han ønsket ikke hjelp fra Ingrid denne gangen.En: He didn't want help from Ingrid this time.No: Han ønsket å vinne alene for å bevise sin egen verdi.En: He wanted to win alone to prove his own worth.No: Han arbeidet dag og natt, men konkurransen var hard, og tankene om å ikke være god nok sniket seg inn.En: He worked day and night, but the competition was tough, and thoughts of not being good enough crept in.No: Dagen for konkurransen kom raskere enn ventet.En: The day of the competition came faster than expected.No: Skolegården var forvandlet til et yrende hav av elever og lærere.En: The schoolyard was transformed into a bustling sea of students and teachers.No: Alle ventet spent.En: Everyone waited eagerly.No: Lars kjente på nervene da han satte opp prosjektet sitt blant de andre.En: Lars felt the nerves as he set up his project among the others.No: Han hadde en liten robot som kunne sortere avfall, noe han var stolt av.En: He had a small robot that could sort waste, something he was proud of.No: Midtveis i konkurransen oppsto et problem.En: Midway through the competition, a problem arose.No: Lars sin robot stoppet opp, og skjermen indikerte en ukjent feil.En: Lars' robot stopped, and the screen indicated an unknown error.No: Tiden tikker.En: Time was ticking.No: Utslitt og stresset skjønte Lars at han ikke kunne løse problemet alene.En: Exhausted and stressed, Lars realized he couldn't solve the problem alone.No: Han stod overfor et valg: Skulle han be Ingrid om hjelp eller risikere å mislykkes?En: He faced a choice: Should he ask Ingrid for help or risk failing?No: Lars så mot Ingrid, som var i nærheten, og tok et dypt, skjelvende åndedrag.En: Lars looked at Ingrid, who was nearby, and took a deep, shaky breath.No: Han innså noe viktig.En: He realized something important.No: Samarbeid var ikke et tegn på svakhet.En: Teamwork was not a sign of weakness.No: Med fast stemme spurte han Ingrid om hjelp, og uten å nøle kom hun bort.En: With a firm voice, he asked Ingrid for help, and without hesitation, she came over.No: Ingrid og hans ekspertise jobbet sammen, og med kloke hoder rettet de feilen.En: Ingrid and his expertise worked together, and with their smart minds, they fixed the error.No: I siste liten presenterte de roboten sin for dommerne.En: At the last minute, they presented their robot to the judges.No: Publikum jublet da roboten begynte å sortere plast, papir og metall feilfritt.En: The audience cheered when the robot began sorting plastic, paper, and metal flawlessly.No: Det var en suksess!En: It was a success!No: Selv om seieren var en lagseier, innså Lars at den virkelige belønningen var viktigere.En: Even though the victory was a team win, Lars realized that the real reward was more important.No: Han oppdaget verdien av vennskap og samarbeid.En: He discovered the value of friendship and collaboration.No: Konkurransen var mer enn en seier for ham; det var en lærdom i tillit og støtte.En: The competition was more than a win for him; it was a lesson in trust and support.No: Han forstod nå at å jobbe sammen ikke gjorde han mindre verdifull, men faktisk beriket hans reise mot suksess.En: He now understood that working together did not make him any less valuable, but actually enriched his journey towards success.No: Da applausen endelig stilnet, så Lars til Ingrid og smilte bredt.En: When the applause finally quieted down, Lars looked at Ingrid and smiled broadly.No: Sammen hadde de vunnet, og han hadde bevist for seg selv at han var god nok.En: Together, they had won, and he had proven to himself that he was good enough.No: Det var en sommer han aldri kom til å glemme.En: It was a summer he would never forget. Vocabulary Words:brilliant: strålendefuturistic: futuristiskecompetition: konkurransediligent: flittigcoveted: ettertraktedeovershadowed: i skyggendemonstrate: viseinnate: medfødttalented: talentfulllaboratory: laboratoriumformulas: formlerdiagrams: diagrammerinnovative: innovativearrogant: arrogantsecret: hemmelighetintensely: intenstransform: forvandletbustling: yrendenervous: nervøsunknown: ukjentexhausted: utslittchoice: valgteamwork: samarbeidflawlessly: feilfrittcheered: jubletvictory: seierreward: belønninglesson: lærdomanenriched: beriketapplause: applausen

Den tredje delen av vår semesterspecial är här! Och Jon inleder den oklart nog med att ställa ”a dark question”: vad skulle Amat göra med podden om Jon dog? Det leder till ett samtal om testamenten, AI, hologram, integritet, vad vi vill ska hända med våra kroppar och hur mycket man egentligen behöver bry sig om vad som sker efter ens död.Jon avslöjar även att han tror att han kommer leva till minst 130 år, medan Amat hävdar att Jons ”what could go wrong”-filosofi riskerar att screw over hans familj om saker skulle skita sig. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.