Podcasts about brita zilg

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.

Hur går en rättsmedicinsk obduktion till? Och varför är det viktigt att kunna fastställa en dödsorsak? Vi träffar Brita Zilg, rättsläkare och forskare vid Karolinska Institutet. Vi lyssnar även till hur den rättsmedicinska undersökningen hade en avgörande roll i mordet på Joan Bent, 1986.Tack till Brita Zilg och Leopoldine Bergström. Producerad av Novel Studios. Kontakt: morkapsyket@novelstudios.se Mer info: www.detmorkapsyket.se och www.novelstudios.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När minst en viktig kroppsdel avlägsnas från den döda (mördade)personen räknas det som styckmord enligt rättsläkarna Denise Guggenheimer och Brita Zilg som precis publicerat en vetenskaplig artikel om just styckmord. Undersökningen sträcker sig mellan 1991 och 2017. Vilka begår styckmord? Varför? Varför har det ökat och hur gör dom? Lyssna!Support this show http://supporter.acast.com/talking-to-experts. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer med oss när vi dör? Växer hår och naglar? Förlorar vi 21 gram?Rättsläkare Brita Zilg tar oss igenom ett mordmysterium i detta avsnitt för att upplysa oss om hur vi fungerar när hjärtat slutar slå... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nio av tio studenter känner stress och oro, visar en undersökning av CSN. Brita Zilg berättar om jobbet som rättsläkare. MMA-fightern Simon Sköld lär Titti Schultz övningar för att bli rörligare. Artisten Zara Larsson berättar om sin nya musik och journalisten Margit Silberstein är gäst.

Brita Zilg är internetpionjären som skapade en Sveriges allra första webbtidningar. Den legendariska tidningen Darling var ett nyfiket och lekfullt kvalitetsmagasin, helt anpassat för internet. Men hur skapar man en webbtidning i en tid när ingen vet hur en webbtidning ser ut? För Internetmuseum berättar Brita Zilg, som både kodade och layoutade tidningen, hur det gick till.

Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid. Kriminologen Mikael Rying tycker det skulle vara bra om man rutinmässigt testade fler. Om man dör före 60 eller 70 eller 65 säger vi och det egentligen inte finns någon klar dödsorsak. Då kanske det är en bra målgrupp, så att säga, att testa för förgiftning. Cyanid upptäcks inte i den grundundersökning som görs vid en rättsmedicinsk obduktion och det var först efter påtryckningar från anhöriga till mannen som man gjorde en extra kontroll av sparat blod och kunde fastställa att det rörde sig om förgiftning. Mannens sambo dömdes nyligen av Norrtälje tingsrätt till 16 års fängelse för mord. Utan den här familjemedlemmen och försäkringstjänstemannen, om inte dom verkligen tagit sig an den här frågeställningen så hade det här aldrig blivit någonting, säger Sten Burman, domare i Norrtäljefallet. De senaste åren har det varit ett antal uppmärksammade fall där man misstänkt förgiftning, men där det varit försent för att kunna avgöra om något brott begåtts. Det krävs speciella tester för att upptäcka giftiga ämnen som exempelvis cyanid eller vissa giftiga växter. Men vid en rättsmedicinsk obduktion som begärs av polis när dödsfallet bedöms som oväntat eller oklart, exempelvis om det är en ung person, testar man bara för spår från ett par hundra ämnen om inga utökade tester begärs. Rättsläkaren Brita Zilg säger att de ytterligare testerna är en resursfråga. Det är en fråga om resurser. Om man jämför med en person som kommer in till akuten så tar man vissa grundprover som blodtryck, blodstatus och man tittar på beroende på symptom så gör man mer riktade analyser men man kan ju inte testa varenda en som har brutit benet eller har en förkylning om den också har varenda obskyr cancer som finns för då skulle man göra av med så mycket pengar, tid och resurs så det finns inte. Det är lite samma sak hos oss, man kan inte testa alla för allt utan man måste göra riktade analyser beroende på vilket fall man har på bordet, säger Zilg. I Norrtäljefallet var det sparade prover från den rättsmedicinska obduktionen som blev avgörande bevisning. Det finns alltid risk att vi missar, det kan man inte komma ifrån, men vi sparar ju det blodet och urinet och alla de kroppsvätskor som vi analyserar sparas ju i över ett år på rättskemi. Så man kan alltid gå tillbaka och plocka upp fall om det skulle komma den informationen i ett senare skede, säger rättsläkare Brita Zilg. Det hann gå sex månader innan de sparade proverna testades på nytt och domaren Sten Burman önskar att man kunde spara proverna längre. Man sparar, enligt vad vi fick uppgift om, bara i ett år. det skulle man i alla fall som amatör på just den här delen kunna hoppas att dom skulle kunna spara det i flera år. Det kan ju vara saker som man vill kontrollera i efterhand av olika skäl, säger Burman. Jennifer Rochette, I lagens namn i P1 ilagensnamn@sverigesradio.se

Det är nu tjugo år sedan den feministiska tidningen Darling lade ut sitt första nummer på nätet. Nina Asarnoj har träffat två av grundarna: Brita Zilg och Marie Birde för en minnesstund. Darling var en feministisk milstolpe i tidskriftsvärlden, paradoxalt nog gjord av en redaktion som från början inte ens visste att de var feminister. Två av de drivande krafterna var art directorn Brita Zilg och redaktionschefen Marie Birde. Det är nu tjugo år sedan den feministiska tidningen Darling lade ut sitt första nummer på nätet. Året var 1996 och Darlingredaktionen var väldigt tidiga med att utnyttja internet för billig tidningsproduktion. En kreativ experimentverkstad långt före den digitala revolution som nu förändrat tidningsbranschen i grunden. På nätet kunde de göra sitt fanzine-liknande formexperiment i lugn och ro. Året därpå 1997, började tidningen även komma på papper. I programmet hörs också Emma Hallenberg, en passionerad Darlingläsare som också skrivit en B- och en C-uppsats i informationsvetenskap om Darling. Tidningen lades ned 2002.

Det är nu tjugo år sedan den feministiska tidningen Darling lade ut sitt första nummer på nätet. Nina Asarnoj har träffat två av grundarna: Brita Zilg och Marie Birde för en minnesstund. Darling var en feministisk milstolpe i tidskriftsvärlden, paradoxalt nog gjord av en redaktion som från början inte ens visste att de var feminister. Två av de drivande krafterna var art directorn Brita Zilg och redaktionschefen Marie Birde. Det är nu tjugo år sedan den feministiska tidningen Darling lade ut sitt första nummer på nätet. Året var 1996 och Darlingredaktionen var väldigt tidiga med att utnyttja internet för billig tidningsproduktion. En kreativ experimentverkstad långt före den digitala revolution som nu förändrat tidningsbranschen i grunden. På nätet kunde de göra sitt fanzine-liknande formexperiment i lugn och ro. Året därpå 1997, började tidningen även komma på papper. I programmet hörs också Emma Hallenberg som var en passionerad Darlingläsare och som också skrev sin B- och en C-uppsats i informationsvetenskap om Darling. Tidningen lades ned 2002.

Likmaskar, avvärjningsskador, blåmärken och skelettbitar. Vi pratar om den döda kroppen och rättsläkarens betydelse för att leda utredarna på rätt spår i mordutredningen. Mordutredarna sänds i P3 söndagar 20.03-22.00. Rättsläkaren Brita Zilg gästar Mordutredarna och berättar hur en obduktion går till och vad kroppen kan berätta om själva mordet och gärningsmannen. Vi kommer också att få höra om ett udda fynd på en vind i Stockholm.