Podcasts about regeringen

Efter sommerferien er CEPOS tilbage i studiet for at diskutere nogle af de nyheder, der er glemte, underbelyste og misforståede. I denne episode vil ekspertpanelet, der i dag består af JesBrinchmann (direktør), Karsten Bo Larsen (forskningschef), Mia Amalie Holstein (cheføkonom og underdirektør) samt Otto Brøns-Petersen (analysechef), diskutere moms, topkarakterløfteevne og regeringens ambition om at sænke selskabsskatten.Dertil har vi selvfølgelig også Ugens Lyspunkt og Ugens Skævert.Dagens emner:Hvad er hoved og hale i, hvem der får gevinsten ved differentieret moms Hvor i landet er skolerne bedst til at løfte eleverne tiltopkarakterniveau? Regeringen vil lempeselskabsskatten og finansiere det ved lavere F&U-fradrag og reduceret erhvervsstøtte – er det en god ide? Ugens SkævertUgens LyspunktLinks:https://cepos.dk/artikler/arbejdspapir-96-hvor-i-landet-er-skolerne-bedst-til-at-lofte-eleverne-til-topkarakterniveau/  https://skolemonitor.dk/nyheder/debat/article19538073.ece?utm_campaign=Skolemonitor%20-%20det%20daglige%20nyhedsbrev&utm_content=2026-08-17&utm_medium=email&utm_source=skolemonitor  https://cepos.dk/artikler/kommunerne-kan-spare-over-8-mia-kr-pa-ledelse-og-administration/  https://eavis.berlingske.dk/titles/berlingske/280/publications/6777/pages/10/articles/2574822/11/2 

Vi har fått lyssnartips om löjliga uttryck: "skaver" och "skriver fram". Det är Johan Lundberg, som just kommit med bok om rikslikaren DN som tipsar. Vi tipsar om hans bok. Vad håller forskarna på med, egentligen? Nu har de forskat på kittlighet. Hela spelet om mängdrabatten för brott är underhållande. Regeringen söker fråga som de kan få grepp på sossarna med. Sossarna räds att öppna lucka. diskussionen om fulspel i valrörelsen är uppiggande. Men vad var det med Elisabeth Thand Ringqvist i utfrågningen i radio? Hon lät som om hon upprepade vad någon sade i en öronsnäcka till henne. Nooshi Dadgostar skrev att hon "älskar abort". När Dagen uppmärksammade tog hon bort det, men typiskt att ingen annan tidning plockade upp det. Johan skriver en stor artikel om partisekreterare i Fokus. Kommer snart. Susanna minns sina möten med KD:s partisekreterare då hon jobbade på tidningen Kristdemokraten. Nu, när Magda Gad är igång med Gadworld, skriver och talar ingen i medierna om den längre, trots att de jublade och tjoade och skrev under när den startades. Beror det på att alla nu kan se att det är en konspiratorisk och ideologisk ytterkantsprodukt? Borde inte det vara något att tala om? Markus Uvell har skrivit bok om problemet med nostalgi - vi borde ha politiker som ger oss något att se fram emot. Vi gör, på allmän begäran, en liten utvikning om den nyss avlidne Rod Liddle. Vi hinner inte riktigt tala om TV-versionen av Brett Easton Ellis The shards och inte heller om Philip Kerrs Bernie Gunther. Gå in och skaffa gratisprenumeration på exilposten på hakeliuspopova.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ledarredaktionen sammanfattar en ny valrörelsevecka. Börjar regeringen komma ikapp oppositionen? Är det rätt att ta bort mängdrabatten? Och varför bryr sig ingen om rasism mot svenskar? Peter Wennblad, Mattias Svensson och Paulina Neuding står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan man mindske risikoen for terror ved at stramme grebet om folk, før de begår en forbrydelse? Regeringen har planer om at fremlægge et lovforslag, som kan betyde, at ustraffede personer behandles som kriminelle. Var det marokkanerne? russerne? eller måske en spansk højesteretsdom? Der er mange teorier om, hvorfor tusindvis af mennesker på få døgn svømmede fra Marokko til spanske Ceuta. Hvor stort et kriminalitetsproblem har Sverige? Hundredvis af mennesker, der har fået fængselsstraffe i Sverige, skal afsone deres straf et helt andet sted. Der er nemlig ikke plads til dem i de svenske fængsler. Værter: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Tina Wilchen Christensen, ekspert i radikalisering og lektor, Aarhus Universitet, Per Bang Thomsen, DRs korrespondent i Norden.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.Den lilla ön som blev en stor symbolEtt av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.Moskvas fall förändrade bildenDen största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.Små drönare mot stora fartygDen ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.Exporten blev möjlig igenKonsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.Lärdomar för Sveriges nya fregatterKriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanErik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i UkrainaProgramledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Personal på restauranger drabbades mest när spårbyte försvann / Regeringen vill veta om kultur kan stoppa kriminalitet bland unga / Bonden Petter vill ha regn och svalare väder Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter Jenny Pejler.

Regeringen bør indføre en 'grøn rejsedag.' Det mener arkitekt Christoffer Gamborg Breitenbauch, der i et debatindlæg i Politiken skriver, at det vil give danskerne en ekstra fridag, som med fordel kan bruges på at tage toget på ferie i stedet for at flyve. Men hvordan ved han, at danskerne rent faktisk vil bruge dagen på at rejse og ikke bare tage sig en ekstraferiedag - og hvad gør dagen særligt 'grøn', hvis den ikke øremærkes til at rejse mere klimavenligt? Værter: Nicolai Dandanell og Laura LinSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheterna 14:00

Idag pratar vi om utredningar och utredningsdirektiv. Regeringen har gått fram med ett lagförslag om sänkt straffmyndighetsålder till 13. Vad blir konsekvenserna av den typen av åtgärder? Hur bör vi egentligen göra för att stoppa de kriminella gängens rekrytering av väldigt unga människor? Finns det någon motsättning mellan långsiktiga och kortsiktiga åtgärder? Andra lagförslag som lagts fram på senare år gäller skarpa åtgärder mot tiggeri. Hur hanterar regeringen kritik från remiss-instanserna när de går fram med dessa förslag? Vad leder den här utvecklingen till för typ av samhälle? Denna typ av frågor undersöker vi i veckans Fontänbubbel. Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Regeringen vill utreda om telefonförsäljning ska förbjudas i Sverige. Vaggeryds kommun slutar servera mat på dagliga verksamheter. Jönköping satsar på badrullstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen vill utreda om telefonförsäljning ska förbjudas i Sverige. Vaggeryds kommun slutar servera mat på dagliga verksamheter. Jönköping satsar på badrullstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen satsade flera miljoner på att locka afghaner att lämna Sverige / Fler pappor är föräldralediga när barnen är små / Fler unga män stöttar högerextrema åsikter / Mustafa lär sig simma i sommar helt gratis Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Nina Muossa och Peter Al Fakir.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen undersöker Socialtjänstens arbete kring omhändertagna barn / SAS nya satsning kan skapa 4000 fler jobb i Sverige / Nya plastkorkarna verkar fungera mindre plast i naturen / Polishund dog under ett uppdrag: Tung förlust Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Nina Muossa och Peter Al Fakir.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen har beslutat att ge statligt stöd till ny kärnkraft / Färre ger blod / P4 granskar: Vissa märken av falukorven innehåller lite nötkött / Chips och choklad ska få äldre att dricka mer vatten i värmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Nina Muossa och Peter Al Fakir.

Regeringen vil afskaffe mellemskatten op til topskattegrænsen, men samtidig fastfryser den beløbsgrænserne i skattesystemet i to år. Det er etskridt frem og to tilbage for rigtig mange lønmodtagere. For resultatet af snigerskatten er, at 63.000 flere rammes af topskat og får højere marginalskat.Det og meget andet vil ekspertpanelet diskutere, der i dagbestår af: Mia Amalie Holstein (cheføkonom), Karsten Bo Larsen (forskningschef) og Niklas Praefke (seniorøkonom).Top 1 pct. mest formuende betaler forholdsvist mest iskatter og afgifter, men det er ikke noget, der får dem til at skyde brystet frem. Hvordan kan det være? Skyldes det måske, at danskerne er beskedne, eller skyldes det måske, at samfundet ser skævt til folk med mange penge, selvom debidrager meget?Regeringen vil også give de 100 dårligste skoler mere hjælp,men hvem er egentlig de 100 dårligste skoler?Sidst har vi også Ugens Lyspunkt og Ugens Skævert. Dagens emner: Snigerskatten sender 63.000 flere i topskatTop 1 pct. mest formuende betaler mest i skatter ogafgifterHvem er de 100 skoler, der skal have særlig hjælp? – oghvilken hjælp skal de have? Links: https://jyllands-posten.dk/politik/ECE19412313/venstre-gaar-nu-imod-regeringens-dyreste-loefte-vi-er-meget-bekymrede/  https://www.dr.dk/nyheder/indland/regeringen-vil-loefte-100-skoler-i-dansk-og-matematik-men-forsker-og-skolelederformand-advarer-mod  https://stm.dk/statsministeriet/publikationer/det-politiske-grundlag-for-firkloeverregeringen/  https://eavis.weekendavisen.dk/titles/weekendavisen/758/publications/941/pages/2/articles/2554307/2/1   https://jyllands-posten.dk/erhverv/ECE19422215/cepos-tordner-mod-skjult-skatteforhoejelse-vaad-klud-i-ansigtet-paa-tusindvis-af-danskere/  https://www.youtube.com/watch?v=XpkjXB-JcFI

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ledare inom Foxtrot döms till fängelse/ Regeringen går vidare med krav på språkförskola/ Mycket trafik under midsommar ökar risken för olyckor/ Serie: Hur kristna är Kristdemokraterna?/ Plocka rätt sorts blommor på midsommar dröm om din kärlek Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler, Peter Al Fakir & Nina Muossa.

Regeringen vil gerne sælge regeringsgrundlaget med løfter om højere lighed og højere arbejdsudbud. Men er det muligt at gennemføre, eller trækker lighed og arbejdsudbud næsten altid i hver sin retning medmindre man er villig til, at det bliver rigtigt dyrt for danskerne?  Det og meget andet vil ekspertpanelet, der i dag består af Jes Brinchmann (direktør), Mia Amalie Holstein (cheføkonom), Karsten Bo Larsen (forskningschef) og Otto Brøns-Petersen (analysechef), diskutere.   I panelet i dag vil vi også tale om det nye klimamål, der vil koste ca. 5 milliarder ekstra uden angivet finansiering. Det er meget dyrt taget i betragtning af, at det er uklart, om det overhovedet vil have en effekt på de globale udledninger.  Og så spørger Karsten, hvorfor er offentlige sektor ikke god til at bruge teknologien til at effektivisere? Det handler blandt andet om, at det ikke er i hverken politikernes, brugernes eller de offentlige ansattes interesse at slippe teknologien løs i deres erhverv. Hør med for at finde ud af hvorfor.  Vi har selvfølgelig også Ugens Skævert og Ugens Lyspunkt med på programmet.  Dagens emner:  De skjulte regninger i regeringsgrundlaget: klimamålet  Den offentlige sektor er ikke skabt til teknologiske fremskridt  Regeringsgrundlaget: Ulighed og arbejdsudbud Ugens Skævert Ugens Lyspunkt  Links:  https://cepos.dk/artikler/0030-reformer-der-oger-vaekst-og-beskaeftigelse-oger-ogsa-uligheden/ https://cepos.dk/artikler/den-offentlige-sektor-er-ikke-skabt-til-teknologiske-fremskridt/  https://cepos.dk/artikler/regeringens-nye-klimamal-koster-5-mia-kr-ekstra-arligt/  https://www.berlingske.dk/indland/regeringens-klimamaal-koster-fem-milliarder-om-aaret-og-ingen-ved-hvor-pengene-skal-komme-fra  https://www.berlingske.dk/kommentatorer/ditlev-tamm-i-haardt-angreb-kasper-stoevrings-synspunkter-har-ikke-noget-som-helst-med-borgerlighed-at-goere

Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Räntan på väg att höjasÄven om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern.Svensk ekonomi på väg uppDe svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll. Gör regeringen Riksbankens jobb?Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet:Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri Erik Thedéen, Riksbankschef Albin Kainelainen, generaldirektör, KonjunkturinstitutetElisabeth Svantesson, finansminister (M) Ebba Busch, energiminister (KD)Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD)Magnus Åhl, enhetschef, KonjunkturinstitutetTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker, NordeaTekniker: Rasmus Allanssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

Regeringen tar fram en egen VM-låt. Desperat grepp eller en realpolitisk öppning? I studion: Max V Karlsson, Anette Holmqvist och Viktor Barth-Kron. Producent: Mattias WalleniusAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. ”Risk att man sätter sig på händerna”Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg. ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg. Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg. Ny relation till USA och KinaI det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg. Efterlyser energiöverenskommelse I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft. ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker de?”Inriktningen är väldigt positiv, men de facto så har vi inte en bred överenskommelse idag. Jag hoppas att vi kommer att få det, men vi har det inte idag.”Vilken sorts politisk överenskommelse om energin krävs för att få till de där långsiktiga spelreglerna som ni efterlyser?”I grunden, och det har jag sagt tidigare, så handlar det om ett handslag mellan ledarna för respektive sida i den svenska politiken. Det är för mig trovärdigt”, säger Jacob Wallenberg. Regeringen har tagit fram en rad förslag som innebär att staten ska ta en större del av kostnaden och den ekonomiska risken för ny kärnkraft. I det kärnkraftsprojekt som kommit längst, planerna på nya reaktorer vid Ringhals, så ska staten tillsammans med det statliga energibolaget Vattenfall stå för 80 procent av ägandet och risken. Resterande 20 procent ska ett konsortium av privata företag stå för, där ingår även Wallenberg-bolag. Vad tycker Jacob Wallenberg om den balansen? ”Det är väl i alla fall en fantastiskt bra början att det finns privatkapital med där. Vilket då pekar på att det finns förutsättningar att driva detta på kommersiell basis och att det inte bara är staten som går in och tar hela risken. Jag ser det som väldigt positivt”, säger Jacob Wallenberg.Om uppluckrad klimatpolitik: ”Vore väldigt olyckligt”Nyligen investerade familjen Wallenberg i ståltillverkaren Stegra, ett av de stora men osäkra projekten i den svenska gröna omställningen.”Vi tror att grön omställning är nånting som efterfrågas av kunder. Vi upplever att du har ett moraliskt ansvar att tänka i de termerna. Vi tror att när du ska anställa unga människor så förväntar de sig att deras nya arbetsgivare har grönt i sin tanke. Det här är saker som vi tycker är grundläggande”, säger Jacob Wallenberg.Stegras affärsmodell bygger till stor del på EU:s utsläppshandelssystem, ETS, alltså att politiska beslut gör det så dyrt med utsläpp att det blir lönsamt med grönt stål. Det finns vissa tecken nu på att EU:s klimatpolitik rullas tillbaka, att beslutade tuffa klimatregler luckras upp. Hur ser du på den utvecklingen?”Jag tycker att det vore väldigt olyckligt. De så kallade ETS-reglerna, södra Europa vill backa, norra delen av Europa vill fortsätta. Många i norra Europa, många företag har redan investerat i teknologier som adresserar det här. Det skulle vara investeringar som inte går i hamn om ETS-reglerna skulle ändras. Jag tror på att vi måste gå åt det här hållet. Därför skulle jag inte önska att EU genomförde de här förändringarna”, säger Jacob Wallenberg. Generationsskifte i familjen WallenbergJacob Wallenberg ingår den femte generationen Wallenberg. Han har nyligen fyllt 70 år. Sedan i fjol har medlemmar ur nästa generation fått ledande positioner i familjens företag.”Det finns ett stort antal personer i nästa generation som utbildas, får sin egen arbetslivserfarenhet, etcetera. Några av dem har kommit in i mer centrala roller i styrelser etcetera. Det har gått bra. Jag hoppas att det ska fortsätta att gå bra”, säger Jacob Wallenberg. Är ambitionen att det i nästa generation ska bli lika tydligt som idag med tre, nu är det ju du, din bror Peter Wallenberg och din kusin Marcus Wallenberg?”Nej, det finns inget egenvärde i ett exakt antal. Men det är ganska uppenbart att det är ett stort ansvarsområde. Att vi kan vara tre den här gången istället för en eller två som det har varit historiskt ser vi som en stor styrka. Jag hoppas att det kommer att vara ännu fler i framtiden som har framträdande roller”, säger Jacob Wallenberg. Gäst: Jacob Wallenberg Programledare Johar BendjelloulKommentar Knut Kainz RognerudProducent: Maja LagercrantzTekniker: Peter BerglundIntervjun spelades in torsdag den 11 juni 2026.

Regeringen ändrar förslag: 14 år kan bli ny straffålder / Älg sprang på gatorna i Stockholm / Så laddar svenskar inför fotbolls-VM Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Peter Al Fakir.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upproriska liberaler och kvittningskaos tvingar Tidöpartierna till reträtt om straffbarhetsåldern. Och Vänsterpartiet anklagas för terrorromantik i partiledardebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en pressträff meddelande justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse. Regeringen bedömer att de skulle förlora en omröstning i frågan, bland annat därför att flera liberaler väntas rösta nej. Även det trasiga kvittningssystemet ställer till det. Är Moderaterna arga på Sverigedemokraterna som startade kvittningskaoset? Varför väljer flera liberaler att gå mot partilinjen? Hur stor prestigeförlust är det här för regeringen? Snart ska regeringen återkomma med ett nytt förslag där straffbarhetsåldern sänks till 14 år istället, något som Socialdemokraterna stödjer. Hinner de rösta om det förslaget innan valet?Riksdagens sista partiledardebatten innan semestern bjöd på en hel del bråk, en del halvsanningar och lite pajkastning. Mest bråk var det när Tidöpartierna kritiserade Nooshi Dadgostar med anledning av Expressens avslöjande om att kandidater på Vänsterpartiets listor hyllat terrororganisationer. Hur allvarligt är det här för Vänsterpartiet? Kan den här sortens bråk påverka väljarna?Vi pratar också om Centerns val att helt dumpa Ulf Kristersson och ta ännu ett steg mot Magdalena Anderssons sida. Har Elisabeth Thand Ringqvist bestämt sig och finns det verkligen ett rödgrönt alternativ nu? Och, allt om Centerns nya vallåt, som enligt partiet ska var “närproducerad utan ai-tjänster”.Tisdag – Tisdagens Det poltiska spelet handlar om den historiska omställningen av biståndspolitiken. Tidöpartierna har skrotat enprocentmålet och bantat det svenska biståndet. Oppositionen vill att det ska höjas igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Den nye regering har mange visioner, den gerne vil føre ud i livet. Mange vil nok også sige, at det lyder dyrt, og det har været en stor debat, hvor pengene skal komme fra. Særligt når det kommer til forslaget om at sløjfe mellemskatten og toptopskatten. For kan det virkelig være rigtigt, at regeringen vil gennemføre skattestigninger for at gennemføre skattelettelser? Gæster: Thomas Bernt, Berlingskes erhvervskommentator og Kalle Kehlet, souschef på Berlingskes politiske redaktion Vært: Jacob Rosenkrands.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det har været på toppen af dagsordenen længe, for det rammer tusindvis af danskere som en mur hvert år, og efterlader en stor del af dem langtidssyge. Og stress er ikke bare en stor personlig nedtur, men også en kæmpe udfordring for landets mange virksomheder. Nu vil den nye regering gøre endeligt op med stress-epidemien, og initiativerne får ros fra mange sider. Hør i denne Lyn-analyse, hvad regeringen vil gøre og hvad der allerede har vist sig at være effektive midler til at forebygge langtidssygemeldte med stress. Gæst: Anna Sofie Laue, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Arkiv/genre. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi har fået ny regering. Det er Nej til nyt-panelet ikke ovenud begejstret for. For regeringen er dels ny, dels værdipolitisk venstredrejet i et sådant omfang, at den ene af vores panelister slet ikke kunne klare at deltage i den del af udsendelsen! Vi diskuterer hvorfor SSFMR-regeringen vækker sorg, og så skal vi have afklaring på dette års store forfatterbattle. Hvem er det borgerlige Danmark største forfatter Frederik Lind Køppen eller Jakob Ellemann? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter

SCB:s stora partisympatiundersökning visar ett tydligt övertag för oppositionen. Kan regeringen vända det innan valet i september? Andreas Ericson diskuterar med opinionsexperterna Peter Santesson från Infostat, Per Söderpalm från Verian och Per Rosencrantz från Bellbird.

En julikväll 1984 letar familjen Järvinen efter en tältplats vid sjön Appojaure utanför Gällivare. Men vid rastplatsen möts de av en mardrömslik syn: ett nedrivet tält och spår av ett besinningslöst våld.Det som börjar som ett mysterium i den norrländska idyllen ska komma att utvecklas till en av Sveriges största och mest kontroversiella mordutredningar genom tiderna.Manusförfattare: Tove Vahlne Klippare: Rebecca HektorDet här avsnittet innehåller AI-genererade röster, granskade och godkända av vårt produktionsteam.Källor:Regeringen.seJK.se (Justitiekanslern)Åklagare.seSVTLagen.nuAftonbladetKalender-365Dokument inifrån - Thomas Quick del 1 & del 2TV4 Nyhetsmorgon - Sture Bergwall om sin bokFOF.se - Thomas Quick: En seriemördare av sin tidP3 Dokumentär - Fallet Thomas QuickAftonbladetSvtPlay - Seriemördaren Thomas QuickSVT - Morden i Appojaure Del 1,2 & 3Svenskamord.se

Danskerne elsker danske aktier, viser ny opgørelse fra Nationalbanken. Novo Nordisk og Danske Bank topper suverænt listen over de mest populære aktier blandt private investorer, men hvor er de udenlandske? Det ser desværre ud til, at tusinder af danskere satser alt for ensidigt på danske virksomheder og dermed går glip af store afkast i udlandet. Vi gransker også regeringsgrundlaget, hvor man udskriver løfter for milliarder, men udskyder finansieringen til senere. Alene på skatteområdet lover regeringen skattelettelser for 27 milliarder, men kradser kun ca. 8 milliarder ind igen. Hvor skal de 19 milliarder kroner komme fra? Det er jo fremragende, at aktiesparekontoen hjælpes på vej, men hvorfor har vi ikke for længst afskaffet det bureaukratiske monster og gjort det nemmere og billigere at investere for alle. Til sidst tager vi en snak om det gab, der er ved at vokse mellem europæiske og amerikanske aktier, hvor de amerikanske har klaret sig fremragende, mens de danske og europæiske har klaret sig langt dårligere. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Mads Holm, Simon Astrup & Michael Schøt holder morgenmøde i Schøtministeriet. Du skal læse min bog!

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stort Nato möte i Sverige. Regeringen vill se om vårdcentraler kan börja skriva ut adhd-medicin. Rosie ordnar läger. Modin byter sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen vill sänka skatten på bensin och diesel / Flest litar på att få vård i tid i Småland på Öland och Gotland / Färre arbetslösa - men många har varit utan jobb länge / Sverige vidare till final i Eurovision Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler och Nina Muossa.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen vill ha en ny underrättelsetjänst / Många vill ha mer kärnkraft men färre vill ha det i sin kommun / Kriminella försökte rekrytera barn på fotbollsträning / Ellinore mötte ett lodjur i skogen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Svensk polis har lett en insats där 280 personer har gripits i olika länder / Centerpartiet får sitt högsta stöd sedan förra valet / Regeringen varnar för att det kan bli brist på bränsle till flygplan / Populära träffar för terianer i Karlstad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Sverige kan spara miljarder om personer med funktionsnedsättningar får jobb. Regeringen vill hindra kriminella gäng med ny lag. Imorgon fyller kungen 80 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige kan spara miljarder om personer med funktionsnedsättningar får jobb. Regeringen vill hindra kriminella gäng med ny lag. Imorgon fyller kungen 80 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen har nu beslutat att lägga 1171 miljarder på infrastruktur de närmaste tolv åren. Varför blir vägar och järnvägar så dyra? Och vad kan vi lära av våra grannländer? Andreas Ericson diskuterar med tidigare utredare Claes Norgren och Nils Paul från Svenskt Näringsliv.

Regeringen har övergett det gamla enprocentmålet för biståndet, och ger nu mindre pengar, till färre länder. Är det bra? Och hur ska framtidens bistånd se ut? Andreas Ericson diskuterar med Adam Danieli från Timbro och Anna Lasses, biståndspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Sveriges utrikesminister tycker att det är bra att Ungern får en ny premiärminister / Regeringen satsar mycket på hushållen i budgeten / Företag i Norrbotten rekryterar personal från andra länder / Ovanligt guldsmycke från 500-talet hittat på Gotland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Nadine har släkt i Beirut: Konstant ångest / Regeringen föreslår fler gratis IVF-försök / Många väljare oroas för falsk information under valet / Christian har stöttat dömda i snart 20 år Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Anna Jonasson

Regeringen vill att illegala invandrare utvisas / Sverige agerar mot Iran efter avrättning av svensk man / Arbetslösheten ökar mest bland högutbildade män födda i Sverige / Nora skapar musik med ögonen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Nina Muossa.