Podcasts about forskningen

Vikingarna på Grönland levde på randen till den kända världen. Där var jordbruket en balansakt och järn, timmer och måste komma utifrån. Handeln blev den livlina som band grönlänningarna till Skandinavien och vidare till Europa.Därför reste vikingarna hundra tals mil norrut på somrarna i öppna små båtar för att få tillgång till en eftertraktad handelsvara – valrossbetar. Betar som kunde förvandlas till romanska krucifix, exklusiva skrin och andra statusföremål i Europas kyrkor och furstehov.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om hur modern arkeogenetik och nya tolkningar av handel och resurser kastar nytt ljus över nordbornas valrossjakt – och varför den blev så central för koloniernas liv på Grönland.När Erik den röde och andra islänningar grundade de grönländska bygderna omkring år 985 etablerade de sig som boskapsskötande bönder i fjordlandskapet i sydväst: Österbygden i söder och Västerbygden längre norrut. Traditionellt skandinaviskt jordbruk var svårt att bedriva i en arktisk miljö och jakt blev en överlevnadsfråga.Valrossbetar var en högvärdig, tät och transportvänlig exportvara, och nordbornas läge gav dem tillgång till stora bestånd norr om bygderna. I skriftliga källor beskrivs sommarens jaktexpeditioner till Norðrsetur (”de norra jaktmarkerna”). De kunde pågå nästan hela sommaren och tömde därmed bygderna på arbetskraft – just när den korta jordbrukssäsongen var som mest intensiv.Den stora nyheten är den högupplösta kartläggningen i en Science Advances-studie (27 september 2024), där ett urval kulturföremål av valrosselfenben genetiskt källbestäms till konkreta jaktområden och delas in i två perioder: en tidig (före cirka 1120) och en sen (efter cirka 1120).Här blir DNA-resultaten historiskt explosiva: de antyder en systematisk förskjutning från lokala till allt mer avlägsna jaktmarker. Forskarna tolkar det som en ekologisk dominoeffekt – där trycket på mer lättåtkomliga bestånd ökar och driver expansionen norrut.Att flytta jakten norrut var inte bara en fråga om vilja, utan om kapacitet. Studien diskuterar att nordborna kan ha haft ett mycket begränsat tidsfönster – omkring tio veckor – för sommarens jakt, och att olika fartygstyper kan ha använts: från mindre, roddbaserade båtar till större expeditionsfartyg med betydligt större besättning.När jaktens tyngdpunkt förskjuts mot North Water Polynya hamnar den dessutom i ett område där andra arktiska grupper rört sig. Studien väger tre scenarier: att nordborna jagade själva, att de fick elfenben via utbyte med arktiska jägare, eller en kombination. För den tidiga perioden bedöms direkt nordisk jakt som mest sannolik. För den senare perioden öppnas tydligare möjligheter för interaktion i högarktis, inte minst eftersom Tuniit (sen Dorset) och senare Thule-inuiter fanns i och kring dessa områden.Samtidigt är själva byteshandeln svår att bevisa i detalj. Ändå finns indikationer på kontakter: nordiskt material dyker upp på Thule-platser under 1200–1300-talen, och forskarna pekar på möjliga möteszoner i nordliga farvatten.Om valrossbetarna var koloniernas styrka kunde det också bli deras svaghet. Forskningen om nordbornas ekonomi beskriver ofta perioden fram till mitten av 1200-talet som relativt blomstrande, medan senare tid påverkas av förändrade handelsvillkor, politisk kontroll och andra påfrestningar.Bild: Valrossjakt skildrad i Olaus Magnus' verk Historia om de nordiska folken (1555), där djuret beskrivs som ”en kolossal fisk av en elefants storlek”. Bilden illustrerar hur nordbor jagade valrossar för deras värdefulla skinn och elfenbensliknande betar. Bildkälla: Olaus Magnus, 1555. Public domain. I montage med Bärsärken av de berömda Lewis schackpjäserna.Musik: Electra To The Baltic Sea av Giuseppe Rizzo. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Velkommen til forbudte følelser Sommerspesial!I denne episoden inviterer jeg deg til å feire de forbudte følelsene dine.Du vil få en metode for å legge denne herlige rampete gjengen i rør og lage energi.Lengselen som peker mot drømmene dine. Misunnelsen som egentlig er et kompass mot det du savner. Sinnet som forteller deg at en grense er overtrådt.Forskningen viser at det ikke for lite av de gode følelsene som tar knekken på oss mennesker. Det er skammen vår over forbudte følelser.Når vi dytter dem ned i din indre kjeller, da ligger de der nede og gjærer. Og du er ikke alene om å dytte dem ned. De fleste av oss driver med det.Gjør deg klar for troll som sprekker i sola. Nå snur vi oss mot dragene og demonene og gir dem navn. Det styrker oss på overraskende måter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skapar värnplikten bättre medborgare och vad är det som gör att vissa väljer värnplikten helt? I det här avsnittet av Rapporterat hör du forskaren Peter Bäckström berätta mer om de uppfattningar som finns kring värnplikten och vad forskningen faktiskt visar.

Denne gang dykker vi ned i noget der er helt fundamentalt for den måde vi forstår og beskriver verden på – nemlig de fire naturkræfter, der former vores verden og klistrer vores univers sammen. De fleste har nok hørt, at vi – indtil videre i hvert fald – kender fire naturkræfter: tyngdekraften, den elektromagnetiske kraft, den svage kernekraft og den stærke kernekraft. Og det er på baggrund af disse fire naturkræfter at alle teorier indenfor fysik er bygget op. Vi tager også et kig på noget af alt det arbejde der gøres nede på partikelacceleratoren Large Hadron Collider i CERN. Forskningen på LHC går grundlæggende ud på at forstå hvordan vores univers hænger sammen, og opfører sig på fundamentalt niveau. Her undersøges hvordan de mindste partikler i universet opfører sig, og ved at støde partikler sammen med meget høj hastighed kan man genskabe nogle af de betingelser der var til stede i det tidlige univers. Vi har besøg af lektor Troels C. Petersen fra Niels Bohr Institutet til en snak om naturkræfter og det arbejde som han og de andre partikelfysikere går og laver i de dybe tunneller på CERN. Lyt med

I denne episode skal vi dykke ned i en undersøgelse af, hvilken rolle generativ AI spiller for forskerne på de danske universiteter.Nogle aspekter af forskernes brug af AI er ganske hverdagslig og relativt uskyldig. Det kan være at bruge AI-assistenter til at brainstorme, oversætte tekster, lave udskrifter af interviews og den slags.Men andre anvendelser er mere problematiske, og udfordrer både det videnskabelige system, fx med fagfællebedømmelser, og selve skabelsen af ny viden.Om det står helt så slemt til er noget af det vi ser nærmere på i dag – med hjælp fra professor Mads P. Sørensen og seniorforsker Jens Peter Andersen fra Center for Forskningsanalyse på Aarhus Universitet.Lyt med!

Hvor mange løfter til deg selv har du brutt bare denne måneden?Helsen du skulle ta vare på. Arbeidet som er viktig. Søvnen. Familien. Tell opp.Bryter du også løftene til deg selv, men du stiller opp for andre?I denne episoden deler jeg en tøff læring: Brutte løfter til meg selv handler ikke om disiplin. Det handler om at du saboterer business din.I DENNE EPISODEN DELER JEG:→ Hvordan hver brutt avtale tapper hjernen din og sender beslutningskvaliteten ned 30 prosent→ Hvorfor gründere er utsatt for beslutningstretthet (hint: vi er ja-mennesker)→ Identiteten din reflekterer businessen din mer enn strategien din noensinne vil→ Grensesetting som superpower, og eksempelet som endret alt for meg→ Hvordan kalenderen din er integriteten din, ikke "tidsoptimisme"Hver gang du bryter et løfte, må du ta samme beslutning igjen. Og igjen. Det tapper hjernen din. Forskningen er klar: beslutningskvaliteten synker 30 prosent når du er utmattet. Som gründer er det det siste du trenger.Når du sier "jeg er for opptatt til å trene," er det ikke mangel på tid. Det er dårlig planlegging. En sliten gründer tar dårlige valg.Du bygger ikke identitet fra de store lanseringene. Du bygger den fra små løfter du holder til deg selv. Hver brutt avtale forteller deg: "Jeg er en som ikke gjennomfører." Det er identiteten som styrer virksomheten, ikke strategien.Jeg måtte lære meg å si nei. En venn kom på besøk fra Japan, jeg hadde planlagt intensive arbeidsdager. Jeg satte grenser – en kveld kaffe, ikke hele uken. Og laget jeg først holdt det løftet, respekterte alle det.Tidsoptimisme er ikke en personlighetstrekk. Det er dårlig planlegging. Og det er noe du kan fikse.Vil du være personen med gode grunner, eller personen med resultater? Begge er mulig. --- NEDLASTNINGER --- - https://www.grysinding.no/blog/hold-avtalene-med-deg-selv- Ønsker du en prat med meg om MasterMind 2026: https://www.grysinding.no/mastermind2026 - Bestill Grys bok og få den levert rett hjem: https://www.grysinding.no/bok- Start din egen business - 10 enkle steg!: https://www.grysinding.no/startegenbusiness - Chat med meg her: https://m.me/gry.sinding - Følg meg på Instastories her: https://www.instagram.com/stories/grysinding/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som studenter i Sverige firar Valborg intensivt, så släpps en handbok för att försvara akademiska frihet i Ungern. Efter Péter Magyars valseger i Ungern har ett försiktigt hopp tänts bland forskare och universitetsanställda. Under Viktor Orbáns 16 år vid makten vittnade många om politisk detaljstyrning, strypta forskningsresurser och en utbredd självcensur. När EU valde att frysa miljardbelopp i stöd handlade kritiken inte bara om brister i akademisk frihet, utan också om domstolars oberoende, korruption och mediernas ställning.Nu återstår den svåra frågan: hur snabbt går det att återskapa tillit och frihet i ett system som varit politiserat under lång tid? Avgörande blir vem som får makt över universiteten, hur forskningsmedel fördelas – och hur kvalitet kan få gå före lojalitet mot den sittande regeringen.Att genusvetenskapliga utbildningar stoppades redan 2018 ses ofta som ett tidigt tecken på hur snabbt akademin kan strypas när demokratin försvagas. Samtidigt väcker maktskiftet förhoppningar om fler internationella samarbeten och ökade EU-anslag, om rättsstatens principer och den akademiska friheten faktiskt kan byggas upp igen i Ungern. Och kanske rymmer erfarenheterna också en större fråga: behövs gemensamma europeiska verktyg för att skydda forskares och studenters oberoende i framtiden?Medverkar gör Ylva Engström, vice preses (ordförande) vid Kungliga Vetenskapsakademien tillika ordförande i dess forskningspolitiska kommitté, Andrea Petö, professor i genusvetenskap vid Central European University och Andrew Ryder, chef för institutet för statsvetenskap och internationella studier på Eötvös Loránd University i Budapest i Ungern.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cirka halvdelen af alle med type 1-diabetes kæmper med mave-tarm-problemer som forstoppelse, diarré og oppustethed. Nu viser ny forskning fra Aarhus Universitetshospital, at overførsel af tarmbakterier fra raske personer kan give markant lindring.Forskningen er udført i samarbejde med Lever-, Mave- og Tarmsygdomme, Aarhus Universitetshospital.NB! I denne sæson har vi modtaget spørgsmål fra mere end 200 personer med diabetes. En lang række af de spørgsmål sender vi direkte videre til forskerne i slutningen af hver episode. Hop direkte til 29:25 for at høre spørgsmål/svar for denne episode.ForskerKatrine Lundby Høyer, læge på afdelingen for hormoner og knoglesygdomme på Aarhus Universitetshospital. Har forsket i samarbejde med Steno Diabetes Center Aarhus.VærtJournalist, Simon BrixDiabetesforskerne er udgivet af de 7 Steno Diabetes centre og produceret af Podcastbureauet

Jag snackar en stund med Hoa Ly, Psykolog och CEO at Nuroe / Cogmed.Klicka in en like, lägg en kommentar - följ podden - finns där poddar finns (den heter Robert bara).Vill du kika på Hoas app? Kolla här: https://nuroe.comInnehåll:00:00 Blir vi dummare av AI?03:17 AI förändrar arbetsmarknaden – försvinner de juniora jobben?07:43 Skärmrevolutionen: en generation hamnade mitt i experimentet10:01 Forskningen om sociala medier, fokus och sämre kognition15:18 Så tränar barn koncentration i en skärmdriven värld18:49 Arbetsminne förklarat – vad det är och varför det spelar roll24:08 Vardagsövningar som stärker fokus och arbetsminne29:11 YouTube Shorts, dopamin och varför kortformatet är farligt33:35 Mobilen som snuttefilt – därför måste vi tåla att ha tråkigt38:10 Familjens skärmregler: inga skärmar på vardagar45:08 Mindfulness, tristess och varför kreativitet kräver tomrum50:02 När mobilen gick från verktyg till flödesmaskin55:13 Hur föräldrar och samhället kan sätta smartare gränser70:18 Framtidens viktigaste skills i AI-eran80:09 Vad kommer våra barn jobba med i framtiden?85:12 AI som superkraft – eller genväg till sämre tänkande?88:03 När ska barn egentligen börja använda AI?90:59 Sista råden: så håller du hjärnan skarp

Berättelsen om Gilgamesh skrevs ned på lertavlor för nästan 4.000 år sedan. Nya arkeologiska upptäckter har lett till att den största delen av eposets text nu är tillgänglig. Vad handlar den om? Forskningen har visat att eposet haft inflytande på bland annat Homeros diktning, Bibeln, Koranen och Tusen och en natt. Men vilka likheter har den?Wikipedia säger sitt om Gilgamesh-eposet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen lyfter vi kvinnohälsa i Ångestpodden. I veckans avsnitt gästas vi av skådespelerskan Molly Nutley, och vi pratar om ångest, psykisk ohälsa och kampen för att få rätt vård.Efter många år av ångest landade det till slut i en GAD-diagnos. Samtidigt genomgick Molly en lång ADHD-utredning och samma vecka som hon fick sin ADHD-diagnos fick hon också beskedet att hon har endometrios.Forskningen kring kvinnohälsa och kvinnosjukdomar ligger fortfarande långt efter. Även när bra vård finns, är den ofta svår att få. Och när fysisk sjukdom möter psykisk ohälsa, hur vet man egentligen vad som är vad? Vi pratar om känslostormar och smärta. Hormoner och mediciner, kropp och psyke och känslan av att inte veta vad som är hönan och vad som är det berömda ägget. Om att vara kvinna i ett vårdsystem som kanske inte alltid hänger med.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundratrettiofemte avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” pratar vi med biomedicinaren Simon Stark om kreatin och dess effekter på kroppen. Ett ökat lager av kreatinfosfat i musklerna ger mer snabb energi vid högintensiv träning som styrkelyft och sprinter. Man kan göra fler reps i gymmet och även fler sprinter med samma kvalitet. Dessutom kan kreatin förbättra återhämtningen och ha en positiv kognitiv effekt. Kan kreatin då hjälpa oss långdistanslöpare att få ut mer av träningen? Och finns det någon baksida? Erik har sprungit Sevilla Marathon och bjuder på en fullmatad lopprapport från en tävling som slutade i sjukvårdstältet. Johan har jobbat med OS i tre veckor men samtidigt fått in massa bra träning och viss utveckling kan skönjas. Följ Maratonlabbet under den nionde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning. Avsnittet är gjort i samarbete med Fjällöparveckan i Tänndalen 1-5 juli 2026 och ni hittar även all energi och alla kosttillskott ni behöver på www.umarasports.com/maratonlabbet 

Hur lyckas man med formtoppning och höghöjdsanpassning inför OS och hur mycket påverkar det skidåkningen att ha ett gevär på ryggen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vinter-OS går mot sitt slut och det har varit stora framgångar för många svenska deltagare, särskilt inom damernas längdåkning där Frida Karlsson verkar ha prickat in en formtopp. Efterhand har det även lossnat för skidskyttarna, som i början verkade ha misslyckats med anpassningen till hög höjd.I Vetenskapsradion möter vi en professor i idrottsvetenskap som själv varit både skidskytt och landslagstränare. Han berättar om vilken annan sport som han tycker mest påminner om skidskytte, om hur skidåkningen påverkas av geväret på ryggen, och om vilken forskning som kan behövas inför framtidens tävlingar.Medverkande: Marko Laaksonen, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

De är smarta och har kallats vår evolutionära spegelbild. Carl Magnus Juliusson håller ett försvarstal för papegojan och för upprepningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är det för fel med att upprepa sig? Vad är det för fel med att upprepa sig? Vad är det för fel med att upprepa sig?När man upprepar sig är det som att man plötsligt får något omänskligt över sig. Man framstår som en robot, en hackig skivspelare – eller en papegoja. Det är som taget ur en tecknad film eller sci-fi-rulle. Huden lossnar och blottar en maskin.När man upprepar sig förskjuts också intresset från ordens innebörd till hur det sägs. Upprepning drar uppmärksamhet till sig. Man misstror den som talar. Hon tänker inte ”på riktigt”. Hon talar med någon annans ord. Någon annan talar genom henne.Bland roboten, skivspelaren och papegojan skiljer förstås den sistnämnda ut sig. Till skillnad från de andra är papegojan en levande varelse som du och jag.I litteraturhistorien har inget djur används lika mycket för att beteckna människor som själlöst repeterar, som talar utan att tänka. Som Lila i Elena Ferrantes Neapelkvartett utbrister apropå akademiker: ”De har inte en enda tanke i huvudet som är deras egen, som de har tänkt själva. De vet allt, men de vet ingenting”, säger hon. ”Om du hade varit där skulle du bara ha fått höra papegojor som tjattrade […]. Det gick inte att fatta ett ord av vad de sade och de fattade inte själva heller.”Det är bara ett av hudnratals, kanske tusentals exempel. Papegojan betecknar upprepning, tanklöshet. Det finns bara ett problem –papegojor är inte alls är korkade djur. De tros tvärtom vara näst smartast efter människan! Evolutionärbiologen Antone Martinho-Truswell menar att papegojan troligtvis var jordens mest intelligenta livsform under åtminstone 30 miljoner år innan människan kom in i bilden.Att fågeln används för att representera tanklöshet är ett missförstånd som kanske delvis kan förklaras av att myter är seglivade. Det var också relativt nyligen vetenskapen insåg hur intelligenta papegojor är – särskilt grå papegojor, aror och kakaduor. Och då har man ändå talat om papegojans kapacitet att imitera mänskligt tal i mer än 2000 år.Brytpunkten ägde rum på 1970-talet med en grå papegoja som hette Alex och en forskare som hette Irene Pepperberg. Hon sökte efter sätt att etablera kommunikation mellan människa och djur. Medan andra forskare tittade på chimpanser eller delfiner valde hon papegojor som de flesta var överens om var underlägsna däggdjur i intelligens och inte kapabla till mer än efterhärmning. Det slutade med att Irene Pepperberg studerade Alex i 30 år. Under den tiden lärde hon honom att med ord urskilja sju färger och fem former. Han lärde sig också begreppspar som samma-olika och större-mindre. Med andra ord kunde han alltså beskriva föremål i fråga om storlek, form och färg, samt på vilket sätt ett föremål skiljde sig från ett annat. Han visade klara tecken på att han också förstod innebörden av orden.Efter Pepperberg har papegojor varit föremål för betydligt mer forskning. Under 1980-talet visste man fortfarande nästan inget om papegojor i det vilda, som skiljer sig mycket från dem i fångenskap. Till exempel imiterar de inte. Det verkar tvärtom vara något de enbart gör för vår skull.Men visst är det imponerande hur många ord och stavelser en papegoja kan lära sig utan att själva förstå dem? Och vilket minne det förutsätter. Det finns även gott om experiment som visar att exempelvis kakaduor kan använda och tillverka verktyg. De har även ganska komplexa känsloliv. De kan hämnas om man slutar mata dem, de kan dansa, hålla takten (genomsnittligt lika bra som människan) och med en pinne slå på en trumma. Redan Darwin konstaterade att papegojor var musikaliska, hade känsla för melodi och kunde lära sig att vissla. Det är något de gör för sitt enkla nöjes skull – inte för att få någon belöning som exempelvis mat. Det är egenskaper som man inte kunnat se hos några andra djur, inte ens hos våra släktingar primaterna. I dag menar många forskare till och med att papegojor – trots att vi inte är nära släkt rent biologiskt – är mer lika oss människor än de flesta andra djur. Martinho-Truswell har kallat dem ”vår evolutionära spegelbild”. De lever länge – som vi. De är – vanligtvis – monogama. De är altriciala vilket betyder att nyfödda ungar är beroende av två föräldrar under en längre tid för mat, skydd och värme. Det är något som kännetecknar alla djur med mer komplexa hjärnor. Papegojor är med andra ord mycket intelligenta djur. Men de kan inte lära sig att tala som en människa. Deras intelligens manifesterar sig inte språkligt. Papegojor är intelligenta på ett annat sätt.Problemet med upprepning ligger med sagt inte hos dem – utan hos oss. Man kan fråga sig varför vi driver med papegojan, vad är det som känns så hotfullt? Vi har ju alla en gång utvecklats genom att efterapa vår omgivning – för att använda en annan djurliknelse. Vi har gjort det så ofta och effektivt att vi till slut börjat tänka själva. Eller är där oron sitter, att det vi uppfattar som självständiga tänkande subjekt i själva verket bara är komplexa nätverk av upprepningar? Allt vi säger och tänker bara omkastningar av sådant vi redan hört eller sett, men omarbetat till oigenkännlighet? Då blir papegojans eko en spöklik påminnelse som kan ge existentiell svindel. Försvarsmekanismerna träder in, skrattet, avfärdandet. Tjattrande papegojor… Men är det verkligen något att vara så rädd för? Upprepning är trots allt en stor del av all språklig kommunikation och imitation en förutsättning för vårt sociala liv. Och som Kierkegaard skriver är verklig upprepning samma slags rörelse som minne, men i motsatt riktning. Den riktar sig mot framtiden.Det varnas med rätta för att se på djuren med en antropomorf blick. Men som biologerna Catherine Toft och Timothy Wright påpekar syftar begreppet antropomorfism endast på när man felaktigt tillskriver andra arter mänskliga egenskaper. Och lika gravt och vanligt är antropocentrismen – att felaktigt lokalisera alla egenskaper vi betraktar som mänskliga till enbart människan. Forskningen har trots allt visat att papegojor är mest ”mänskliga” av alla fåglar. Och vem vet, kanske är människan det mest papegojlika av alla däggdjur. Men det är som framgått inte bara imitationen som gör oss lika. Och det är något vi borde vara stolta över. Vara stolta över. Vara stolta över…Carl Magnus Juliussonlitteraturvetare och kulturjournalist

Ekspertpanelet, der i dag består af Otto, Karsten Line og Jes, er ikke begejstrede for statsministerens udspil om en lilleskole på 14 elever pr. klasse i 1-3 klassetrin. Forskningen peger ikke på, at mindre klasser er vejen til at få eleverne til at trives bedre eller blive dygtigere så, hvilke problemer er det egentlig statsministeren vil løse? Udspillet er også urealistisk at få implementeret i praksis - præcis som vi har set det på andre statslige områder. Eksperterne taler også om, hvorvidt den aftalebaserede internationale orden er en illusion. Hvorfor overholder stater egentlig aftaler med hinanden, når ingen global stat tvinger dem til det? Derudover taler de også om barriererne i det indre marked. For selvom det indre marked er grundlagt for at skabe fri bevægelighed for varer og tjenesteydelser, gør EU-landenes forskellige måder at implementere EU-lovgivning og nationale særregler det svært at drive forretning over grænserne. Traditionen tro afsluttes podcasten med Ugens Lyspunkt- og Skævert.Links:  https://www.nationalbanken.dk/da/viden-og-nyheder/publikationer-og-taler/analyse/2025/faerre-barrierer-i-eu-s-indre-marked-kan-oege-dansk-velstand https://www.altinget.dk/artikel/loehde-venstre-vil-stadigvaek-haeve-cigaretprisen https://eavis.berlingske.dk/titles/berlingske/280/publications/6613/pages/8/articles/2448316/8/1 https://eavis.berlingske.dk/titles/berlingske/280/publications/6613/pages/10/articles/2448316/10/1 https://eavis.berlingske.dk/titles/berlingske/280/publications/6613/pages/10/articles/2448316/11/1https://e-avis.politiken.dk/p/politiken/05-02-2026/a/jeg-skal-ikke-have-14-boern-i-min-klasse-det-bliver-simpelthen-for-kedeligt/2669/2090968/69580186https://e-avis.politiken.dk/p/politiken/05-02-2026/a/ekspert-udpeger-svagheder-i-lilleskoleudspil/2669/2090968/69580190

Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning? Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik. Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöerReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I denne episoden snakker jeg med lege, forsker og professor Mette Kalager om alt i fra pandemi til screeningprogrammer og helsesystemet vårt.Mette har i mange år vært en tydelig stemme i norsk helsedebatt, blant annet gjennom covid pandemien og sin forskning på kreftscreening og overdiagnostikk.I samtalen utforsker vi blant annet:Forskningen bak screeningprogrammene og hva det betyr for deg.Hva det koster å stille kritiske spørsmål.Hva kunnskapsbasert medisin egentlig er, og hvorfor den hviler på tre like viktige pilarer.Hva vi lærte under covidpandemien og hva vi kan gjøre annerledes i fremtiden.Hvem som faktisk kan skape endring i helsesystemet, og hva det krever å bruke stemmen sin.Hva Mette selv gjør for egen helse, og hva som betyr mest i det store og hele.For mer fra Kalager:Kliniskeffekt forskning UiO (https://www.med.uio.no/helsam/forskning/grupper/klinisk-effektforskning/)Tusen takk til Northern Playground som gjør det mulig for meg å drive denne podcasten. Du kan nå få 10 prosent rabatt hos Northern Playground ved å bruke rabattkode Legeromlivet10.Ønsker deg en fin uke!AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykedeliska svampar är mytomspunna och fruktade – men vad säger dagens forskning om det som kallas psilocybin? Jonatan Unge och Jenny Jägerfeld möter överläkaren och depressionsforskaren Mikael Tiger och diskuterar psykedeliska svampar, psilocybin och vad som egentligen är sant om svampens effekt på hjärnan och måendet. Kan svampen lindra psykisk ohälsa?

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251014.I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.Reporter: Knut Kainz Rognerudknut.rognerud@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Mary Brunkow får nobelpris för ett forskningsgenombrott som förklarar varför vissa människor får autoimmuna sjukdomar och hur genetik styr processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här genetiska genombrottet har förändrat förståelsen av hur immunförsvaret fungerar. Forskningen visar att det i kroppens försvar finns mekanismer som bromsar angrepp mot de egna cellerna. I centrum står en gen, som visade sig vara nyckeln till att reglera så att inte alla drabbas av autoimmuna sjukdomar.Mary Brunkow gjorde mänger med försök med Scurfy-möss. De mössen hade en svår autoimmun sjukdom som liknade psoriasis.När hon och hennes kollegor började testa olika möjliga gener, så var det först vid den sista som de fick träff. Det var en gen som de helst inte hade velat få träff på eftersom den var svår att skapa direkta läkemedel emot. Genen kom att kallas FOXP3, och avslöjade att det fanns specifika T-celler som lugnade ned immunförsvaret, så kallade regulatoriska T-celler.Den här insikten har öppnat nya vägar för att förstå varför vissa människor drabbas av autoimmuna sjukdomar medan andra klarar sig.Mary Brunkow var central i den långa jakten på svaret och gjorde det oväntade fyndet som 2025 belönas med Nobelpriset i Fysiologi eller medicin. Ett pris hon delar tillsammans med Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det er dårlige kår for forskning på andre side av dammen. Hvor mye har gått fløyten i 2025? Og hvordan påvirker det oss her på berget?Og selv om fremtiden ser mørk ut, finnes det lyspunkter i fortiden. Om ikke annet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artrose rammer over 300 000 nordmenn – og er en av våre aller vanligste årsaker til smerter og redusert funksjon. Men hvor mye hjelper egentlig trening når leddene verker? I denne episoden får du vite hva forskningen faktisk sier om trening ved artrose, hvilke øvelser som gir best effekt, og hvorfor fysisk aktivitet kan være avgjørende for å redusere smerte og bedre funksjon. Vi snakker om myter, vanlige feil, trygg progresjon og hvordan du kan komme i gang – enten du selv har artrose eller jobber med personer som lever med det.

I detta avsnitt lyfter vi något som allt fler arbetsplatser, fackförbund, arbetsgivare och politiker diskuterar: arbetstidsförkortning och fyra dagars arbetsvecka. Vi på DIK tycker att den över 50 år gamla 40-timmarsveckan gjort sitt och att det är dags att förkorta arbetstiden för alla. Men funkar det – vad säger forskningen? Och hur förkortar man arbetstiden i praktiken? Just nu pågår det en stor forskningsstudie i Sverige där över 400 anställda på 14 arbetsplatser får testa på att jobba mindre. Dagens gäst är den som dragit igång det hela. Med oss i studion: Anna Troberg, DIK:s förbundsordförande Anna-Carin Alderin, initiativtagare till 4 Day Week Sverige och nationell partner till 4 Day Week Global   Lyssna där poddar finns!

Video från https://www.youtube.com/@alltinomsvenskpolitikKontakt: jonasandlighet@gmail.com

Samtal med Peter Ueda, finalist till SNS-priset 2025.  Peter Ueda är läkare och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och en välkänd forskare inom sexuell hälsa. I boken Man går sin egen väg utforskar han incel-rörelsens framväxt och vad det säger om vår tids normer kring intimitet, maskulinitet och social samhörighet. Hans arbete har väckt stor internationell uppmärksamhet och publicerats i ledande vetenskapliga tidskrifter samt i internationell dagspress. Under föreläsningen berättar han om sin forskning om sexuell inaktivitet och om de manliga subkulturer som vuxit fram som en följd av fenomenet. Juryn motiverade sitt val av Peter Ueda som finalist med att han "har förmågan att tillgängliggöra sin forskning på ett sätt som bidrar till att stötta individer och beslutsfattare att fatta mer välinformerade beslut. Peter Ueda är en tydlig förebild för yngre forskare i sitt sätt att bedriva och förmedla forskning." Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS.

Hvordan kan ledere legge til rette for samarbeid og innovasjon som krever at man krysser organisatoriske grenser? I denne spesialepisoden har vi fått besøk fra USA: Michaela Kerrissey er en prisbelønt forsker og Associate Professor i ledelse ved Harvard TH Chan School of Public Health. Sammen med BI-professor Bjørn Erik Mørk, diskuterer hun blant annet psykologisk trygghet, teaming og hvordan ansatte bør involveres i felles problemløsning. Forskningen hennes er særlig fokusert på helsesektoren, men innsikten er relevant for alle som er opptatt av ledelse, samarbeid, psykologisk trygghet og innovasjon.Michaela har blitt kåret til en av verdens mest lovende ledelsestenkere, og hun har i mange år samarbeidet tett med professor Amy Edmondson ved Harvard Business School. Bjørn Erik Mørk er professor ved Institutt for strategi og entreprenørskap, programdirektør for helseledelse og Co-Director for Senter for helseledelse ved BI, et tverrfaglig forskningssenter. Denne episoden er på engelsk.BI Innsikt er en podkast fra Handelshøyskolen BI hvor vi snakker med eksperter for å gi deg en bedre forståelse av det som preger nyhetsbildet og påvirker samfunnet. Denne episoden ble produsert av Sebastian Aasen ved BIs læringssenter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dette foredraget forteller kartekspert Benedicte Gamborg Briså en for mange ukjent utvandringshistorie. På 1600-tallet var Nederland verdens mest urbaniserte land. Dette tiltrakk seg en bølge av fattige nordmenn på jakt etter jobb. Så mange at Amsterdam ble den byen utenfor Norge som hadde størst andel norsk befolkning. Her var det muligheter også for kvinner til å gjøre seg selvstendige, drive egne forretninger og tjene penger. De nordmennene som reiste tilbake til Norge, tok med seg skikker og ord som har en plass i norsk språk og samfunn den dag i dag. Benedicte Gamborg Briså er forsker ved Nasjonalbiblioteket og har spesialisert seg på karthistorie. Hun har en cand.philol.-grad fra Universitetet i Oslo og har arbeidet med kartsamlingen siden 1997. Forskningen hennes fokuserer på kart fra middelalderen og renessansen samt tidlig moderne tid, med særlig vekt på hvordan kart reflekterer historiske verdensbilder og geografisk forståelse. Hun var med på å etablere Kartsenteret på Nasjonalbiblioteket og har kuratert utstillinger som viser Norges og nordområdenes karttradisjoner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi människor letar alltid efter samband i det som sker, och forskningens roll är att skilja på samband som är verkliga och de som bara är sammanträffanden. Men hur går det till? Och vad händer när forskning som vi trodde stämde inte går att bekräfta i nya studier? Anna Dreber Almenberg, professor vid Handelshögskolan, berättar om hur vi vet att forskningen går att lita på – och om hur vi kan räkna ut på förhand hur troligt det är att en upptäckt stämmer.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fläckarna är väldigt lika de spår som mikroorganismer kan lämna ifrån sig här på jorden, konstaterar astrobiologerna Sandra Siljeström och Magnus Ivarsson, som båda har varit inblandade i sökandet efter spår av liv på Mars. Ivarsson var med och föreslog vilken plats Perseverance skulle släppas ned på, även om NASA till slut valde en annan plats. Siljeström har varit med och skrivit den färska artikeln om fynden, och hon är också med och väljer ut vilka prover som i bästa fall snart ska skickas hem till jorden för vidare analys, för det är bara så som det kan avgöras om det verkligen handlar om spår av liv på Mars. Medverkande: Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE; Magnus Ivarsson, geobiolog och astrobiolog på Naturhistoriska riksmuséet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Evangelia Elenis, eller Valia som hon oftast kallas, är överläkare på reproduktionsmedicin på Akademiska sjukhuset. Valia har sedan många år forskat på fertilitetsbehandling med donerade ägg och spermier. Här kommer ett samtal om att få barn som självstående sett ur ett forskningsperspektiv. Vad vet vi om tankar, planer och känslor kring att få barn på egen hand? Stort tack snälla Valia för att du kom till studion och tack till Gedeon Richer som stöttat avsnittet. På fertilitetskollen.com kan ni ladda ner broschyren “Att vara självstående med barnönskan”, en broschyr skriven av Valias forskningskollega Gunilla Sydsjö som ni även hört här i tidigare avsnitt av Ivfpodden.

Danmark bliver ofte hyldet som et af de mest åbne og trygge lande at være LGBT+-person i, men man skal ikke kradse meget i overfladen, før glansbilledet falmer.  Forskningen taler nemlig sit tydelig sprog:  Der er rigtig mange danske homoseksuelle, biseksuelle, transkønnede og andre, der bryder med normerne for køn og seksualitet, der bliver ramt af psykiske belastninger - ja faktisk betydeligt flere end blandt resten af danskerne.  I denne episode tager vi et hovedspring ned i mistrivslen. Vi undersøger, hvordan det er at være LGBT+-person i Danmark i 2025. Og så går vi bag om statistikkerne og ind i psyken for at undersøge, hvordan minoritetsstress, internaliseret homofobi og traumatiske barndomstraumer sætter sit præg på mange LGBT+-personers liv. Længere nede kan du læse en masse gode råd til at forbedre trivslen i LGBT+-miljøet.  _ Denne episode indeholder omtale af selvmord og selvskade.  Hvis det er noget, du har inde på livet, så anbefaler vi, at du springer denne episode over. Hvis du har brug for nogen at tale med, kan du ringe til Livslinien alle årets dage eller bruge deres chatrådgivning. Deres telefonnummer er: 70 201 201 Livsliniens har telefontid mandag - søndag 11:00 - 05:00 Hvis du har akutte tanker om selvmord, skal du ringe til 112.  _ Medvirkende Christian Graugaard Læge og professor i almen sexologi ved Sexologisk Forskningscenter på Klinisk Institut, Aalborg Universitet Medinitiativtager på SEXUS-rapporten, som er blevet til i samarbejde med forskere fra Statens Serum Institut og Aalborg Universitet - en befolkningsundersøgelse om sex og sundhed i Danmark Redaktion Anne Sophie Thingsted, Nana Elving Hansen og Benjamin D'Souza Studier, vi nævner i afsnittet Projekt SEXUS-rapporten Nyt studie om homofobi i Danmark Studie om belastende barndomstraumer blandt danske LGBT+-personer Om projekt SEXUS:  Verdens største, nationalt repræsentative befolkningsundersøgelse om samspillet mellem seksualitet og sundhed. Undersøgelsens første dataindsamling i 2017-2018 omfattede over 65.000 danskere mellem 15 og 89 år. SEXUS er et forskningssamarbejde mellem Aalborg Universitet og Statens Serum Institut, hvor undersøgelsen har til huse. Andre studier, der har inspireret os: Stort internationalt studie af transpersoners mentale helbred Studie om, hvordan forskningen i minoritetsstress har udviklet sig siden 2000'erne Studie om gay community stress Studie om sammenhængen mellem mental mistrivsel og kønsnonkonformitet Studie om kønsnonkonformitet Tak til alle LGBT+-informanter, der har delt deres indsigter med os som en del af researchen til denne episode, og tak til alle deltagere i Copenhagen Pride, der deltog i vores voxpop.  Christian Graugaards forslag til at forbedre trivslen i LGBT+-miljøet: Det er ikke den enkelte familie, og da slet ikke den enkelte LGBT+-persons ansvar, at løse trivselskrisen i LGBT+-miljøet. Det er noget, vi skal arbejde med på samfundsplan: At almindeliggøre seksuel og kønslig mangfoldighed, så det bliver set som et gode, der tilføjer liv, farver og nuancer.  En del af løsningen er bedre repræsentation af LGBT+-personer i film, tv, bøger m.fl. De skal skildres som hele mennesker - ikke bare om sjove bipersoner eller skurke.  Det er vigtigt, at skolernes seksualundervisning ikke kun handler om, hvordan man undgår graviditet og sexsygdomme. Seksualundervisningen skal også introducere eleverne til en normkritisk tilgang til seksualitet og køn. Mange LGBT+-personer møder manglende forståelse for deres særlige behov, når de går til læge, jordemoder eller sygeplejerske. Derfor er det vigtigt, at den sundhedsvæsenet arbejder for en åben og inkluderende praksis, så patienter føler sig mødt. Vi skal styrke forebyggelsen af hadforbrydelser, og blive bedre til at retsforfølge dem. Lige nu er der et stort mørketal af hadforbrydelser, der aldrig når domstolene, fordi mange LGBT+-personer ikke tør anmelde dem. Der er brug for en særlig indsats i de religiøse miljøer. Arbejd systematisk for diversitet og åbenhed og inddrag de religiøse overhoveder i arbejdet med at skabe mere inkluderende fællesskaber.   LGBT+-informanters råd til at øge trivslen: Inddrag LGBT+-perspektiver i undervisningen i folkeskolen. Når man taler om reproduktion i biologi, kan man også nævne, at intetkøn, vekslende køn eller interkøn forekommer naturligt i dyre- og planteriget, og i historie og samfundsfag kan queer-historie inddrages. (Få inspiration fra Videnskab.dk-artikler nederst i denne tekst) Det er tidskrævende og svært at få en kønsbekræftende operation. Blandt andet på grund af meget lange ventetider og på grund af et screeningssystem, der gør det meget svært at blive godkendt til behandling. Derfor bør der tilføjes flere penge til de danske centre for kønsidentitet. Der er også brug for at reformere screening-systemet, så det bygger på opdateret viden om transpersoners psykiske udfordringer og behov.  Som LGBT+-person kan du finde lister på nettet med LGBT+-venlige læger og psykologer. Tænk over, hvordan du taler om kærlighed og familie. Sætninger som ‘Du skal nok finde nogen' kan få aromantiske og aseksuelle til at føle sig forkerte, selvom du ikke mener noget ondt med det. Anerkend, at ikke alle ønsker romantik eller seksualitet - og det er helt okay. Hvis du selv er LGBT+-person og kæmper med internaliseret homofobi, er det vigtigt at øve dig på at se din egen værdi. Du kan for eksempel spørge dig selv: ‘Hvad er en god person overordnet?' Måske synes du, at det er en person, der er der for sine venner, gør sig umage eller er god til at lytte. Tænk derefter over, hvor mange af de kvaliteter, der passer på dig selv. Du vil sikkert finde, at du lever op til dit eget billede af, hvad en god person er. Som LGBT+-person er det også en god ide, at finde andre LGBT+-personer, som du kan se som gode, ordentlige mennesker. Det skaber modvægt til det negative billede af LGBT+-personer, du måske har. Når du finder ligesindede, finder du den rummelighed, du måske selv mangler.  Forslag til Videnskab.dk-artikler, der kan bruges i undervisning: ‘Han- eller hunkøn: Hvilke slags variationer er der i naturen?' ‘Den særlige danske homoseksualitets historie' ‘Bizart hjerne-eksperiment ville ‘kurere' homoseksualitet' ‘En 'han-piges' fortællinger giver et eminent indblik i homoseksualitet på arbejderklassens bund ‘Den tragiske, men glemte, historie om en litteraturpioner og homomartyr' Brainstorm er støttet af Lundbeckfonden.

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning. Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David Rune och Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskningen viser at menn bruker generativ KI oftere enn kvinner på arbeidsplassen, at KI gir forskjellige råd basert på brukerens kjønn, og at teknologien skaper verdi som fordeles ujevnt. Disse tendensene kan forsterke eksisterende ulikheter i lønn, muligheter og sosial status. Hvordan sikrer vi at KI ikke diskriminerer? Det diskuterer vi sammen med med Jarle Hildrum, KI ekspert og Director for AI & Data i Deloitte Norge, og Munir Jaber, Politisk rådgiver for forskings- og høgare utdanningsministeren Arbeiderpartiet ved Deloitteteltet. Episoden er ledet av Julie McCarthy.

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet spelades in sommaren 2024 och sändes första gången i april 2025.Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio.se

De senaste två åren ungefär så har det varit en hel del debatt kring talangutveckling här i Sverige och i tre olika avnitt går vi igenom några av de mer kontroversiella frågorna. Det här är del 2 om handlar om tidig specialisering och multiidrottande. Det påstås ofta att det är bäst för långsiktig utveckling att syssla med många idrotter och börja specialisera sig senare men hur ser forskningen ut som ligger till grund för det påståendet? Innan vi kommer in på det ämnet blir det dock en uppföljning på det första avsnittet kring om man kan se talang i yngre åldrar. Studien som Jacob nämner då kan du även läsa mer om i artikeln Vilka lyckas av de mest talangfulla 4 procenten? på Traningslara.se. På traningslara.se kan du även hitta en artikel med titeln Podcasts och artiklar om talangutveckling som uppdateras efterhand som innehåller allting som Jacob har gjort och publicerat kring det här det senaste halvåret. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:08) Extra information till avsnittet finns på traningslara.se (00:09:29) Forskningen kring specialisering och multidrottande (00:09:50) Uppföljning på avsnitt 501 om selektering och huruvida vi kan se talang (00:14:02) Enkla tester på 12-15 åriga spelare för att bedöma nuvarande teknik och fysiska egenskaper (00:20:44) De som blev bundesligaspelare var oftast bland de allra bästa vid 12 års ålder (00:23:42) Bland de 4 bästa procenten av ungdomar var det väldigt få av de sämsta som lyckades nå bundesliga (00:29:43) Med bättre tester skulle troligen nivåindelning av barn kunna bli än mer effektiv (00:35:08) Historia kring forskningen på specialisering och multiidrottande (00:38:14) Deliberate practice kontra deliberate play och antaganden kring de två (00:52:00) När man började studera specialisering så var att man utförde mycket deliberate practice (00:55:43) Den vanligaste definitionen på specialisering inkluderar inget kring träningsmängden (00:57:53) Varför har elitidrottare ofta varit multiidrottare som unga? (01:09:52) Multiidrottande kan korrelera med att bli elitidrottare utan att det är ett orsakssamband (01:10:48) Studier på multiidrottande och fotboll (01:18:17) Ger mer deliberate play större kreativitet eller ger mer träning överlag den effekten? (01:23:00) Vad Jacob tror kring multiidrottande och dess roll vid talangutveckling (01:29:34) Ska du bli en elitidrottare behöver du lära dig att all träning inte är så kul (01:33:11) WHOs rekommendationer för fysisk aktivitet för barn är hög, 1 timme per dag på hög intensitet (01:38:05) Talangutveckling och idrott för alla innebär olika prioriteringar (01:40:04) När man selekterar behöver man verkligen fundera på hur man gör det

Visste du att Sverige är världsledande i att trycka på snooze och somna om. I kvällens avsnitt hör du historierna om när vi kanske tryckte en gång för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är forskare vid amerikanska Mass General Brigham som har studerat sömndata från 21 000 personer över hela världen och har bland annat kommit fram till att vi i Sverige tillsammans med USA och Tyskland är de flitigaste användarna av snooze.Vi i Sverige snittar på 2,7 tryck per morgon. Forskningen visar också att personer som lägger sig tidigt snoozar mindre, medan man ser ett samband mellan att man lägger sig sent så används snooze funktionen mer frekvent. Vad säger vi nattugglor om det månne?Christian Olsson om försovningar vi minns Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar kl. 21:40.

Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio.se

Jacob och Wille gästas av forskaren Daniel Jansson i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Daniel har erfarenhet som fystränare inom lagidrotten men de senaste åren så har han varit uppe i Umeå och forskat på framför allt styrketräning av barn med fokus på barn innan puberteten. I det här avsnittet berättar Daniel både om sin egen forskning och en hel del om forskningsläget i övrigt, utmaningarna med att forska på barn och osäkerheten som finns när man försöker föra över metoder som används på vuxna till barn. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om ljusare tider med bättre väder (00:05:20) Veckans gäst, Daniel Jansson om barn och styrketräning (00:07:20) Sikte på att arbeta med träning och lagidrott redan från start (00:08:45) Arbete med fysträning inom AIK fotboll bland både barn och vuxna (00:11:04) Vägen till praktiken till forskning på styrketräning av unga barn i Umeå (00:14:15) Kan barn inte öka i muskelmassa från styrketräning? (00:19:06) Studie på hormonsvar hos barn direkt efter ett styrketräningspass (00:20:28) Indelning i preburtal eller pubertal är inte alltid det lättaste (00:25:11) Är det akuta svaret av hormoner verkligen betydelsefulla på sikt? (00:29:11) Barn bli starkare och får förbättrad prestation av de med (00:30:09) Det var väldigt svårt att rekrytera försökspersoner till studien (00:37:33) Vad korrelerar med ökad styrka hos barn? (00:40:16) Hur ska man mäta relativ styrka eller relativ syreupptagningsförmåga hos barn? (00:48:26) Träningserfarenhet korrelerade inte med styrka i studien men... (00:51:08) Barn blir mindre trötta och återhämtar sig snabbare (00:56:33) Vi vet att det finns skillnader men väldigt lite om i fall det har praktisk betydelse (01:00:50) Det som Daniel tror är bäst i de modeller som finns för långsiktig utveckling för barn inom idrotten (01:06:48) Styrka, koordination och anaeroba förmågor är vanligen mer långvarigt hos barn (01:10:29) Studier med mer långsiktig uppföljning från fysträning på barn hade varit intressant (01:13:47) Annan forskning på fysisk aktivitet och hälsa hos små barn (01:19:53) Förhoppning om att få pengar till framtida studier på tjejer

Allt fler insjuknar i cancer. Vad beror det på, och kommer samhället kunna ta hand om framtidens patienter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har kallats för kejsaren av alla sjukdomar och plågat människan sedan urminnes tider. Cancer har länge varit en av medicinvärldens stora gåtor. Forskningen har gjort enorma framsteg under det senaste seklet, och idag har vi bättre förståelse för och bättre behandlingar mot cancer än någonsin. Samtidigt insjuknar allt fler - och även unga drabbas i större utsträckning. Vad vet vi om orsakerna till att cancer ökar? Hur bra kan behandlingarna mot cancer egentligen bli? Och kommer den bästa cancervården finnas tillgänglig för alla?

Under åren 1870 till 1970 gick Sverige från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till det fjärde rikaste landet i världen. Sveriges industrialisering kom sent, men blev oerhört framgångsrik. Svenska innovationer skulle sprida sig över världen.Grunden var tydlig äganderätt, jordbruksreformer, allmän folkskola samt näringsfrihet.Tillväxtmaskinen började inte hacka förrän på 1970-talet när oljekrisen, skattetryck och allt fler regleringar blev början på Sveriges fall från toppen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Bergh, lektor vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten.Forskningen visar att Sverige kunde kombinera effektiv kapitalism med en utvecklad välfärdsstat tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsfördelning mellan politik och näringsliv. Flera faktorer bidrog till Sveriges ekonomiska framgång under denna hundraårsperiod:Under 1800-talet genomfördes omfattande reformer som moderniserade Sverige. En av de mest betydelsefulla var införandet av näringsfrihet 1864, vilket avskaffade gamla skråsystem och öppnade upp för entreprenörskap. Demokratins utveckling, med rösträttsreformer och en starkare riksdag, skapade också stabila institutioner som gynnade långsiktig ekonomisk tillväxt.Införandet av folkskolan 1842 och en stark satsning på teknisk utbildning, som Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan, lade grunden för en välutbildad arbetskraft. Teknologiska innovationer, som Alfred Nobels uppfinning av dynamiten och Lars Magnus Ericssons telekommunikationsteknik, stärkte Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden.Sveriges rikliga naturresurser – skogar, järnmalm och vattenkraft – spelade en avgörande roll i industrialiseringen. Tack vare export av högkvalitativt stål, pappersmassa och andra industriprodukter växte den svenska ekonomin i snabb takt. Svenska företag som SKF, ASEA och senare Volvo och Ericsson blev globala aktörer och symboler för svensk industriexport.Under 1930-talet etablerades det så kallade "Saltsjöbadsavtalet", en kompromiss mellan arbetsgivare och fackföreningar som bidrog till en stabil arbetsmarknad. Denna samförståndsanda mellan arbetsmarknadens parter, tillsammans med en stark socialdemokratisk politik, gjorde att Sverige kunde kombinera hög tillväxt med relativt små inkomstklyftor.Under 1900-talet lade Sverige stor vikt vid att bygga upp ett omfattande välfärdssystem, vilket inkluderade sjukvård, pensioner och utbildning. Detta bidrog till att stärka den sociala sammanhållningen och skapa en arbetskraft som både var frisk och välutbildad.Bild: Gjuteriet vid Bolinders kring 1890. Gjutare i Bolinders Mekaniska Verkstads vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm. Stockholms stadsmuseum. Wikipedia. Public Domain.Musik: Mischief And Consequence. Av: Jon Presstone. Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik Wester är VD för datorspelsföretaget Paradox Interactive och delägare i spanska fotbollsklubben Gimnàstic de Tarragona. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 32 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Relasjoner er kanskje det viktigste vi har i livet vårt, men hva skal egentlig til for å skape og pleie de gode? Denne uken har jeg med meg Bjørk Matheasdatter – parterapeut, relasjonspedagog og forfatter bak boken Å se og bli sett, som dykker ned i hva som gjør relasjoner sterke og meningsfulle. I episoden snakker vi om: Hvorfor det er så viktig å høre til, og hva studien til professor Robert Waldinger sier om relasjoner og lykke. Forskningen til John Bowlby: Hva betyr trygghet og nærhet, spesielt i krevende tider? Hva menes med at "kjærlighet er å bære ved til bålet"? Hvordan kan vi holde våre relasjoner varme og sterke, også i motgang? Hva skal til for å føle seg sett.Et godt tips- komme inn en gang til!Og til slutt: Hvordan kan vi gjøre høytider og ferier til gode opplevelser for hele flokken? For mer fra Bjørk Matheasdatter:https://www.instagram.com/bjorkmatheasdatter/ Bok: Å se og bli sett - ta vare på flokken dinAlt godt,AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart skriver för SvD och han har blivit en expert på hur vi kan leva längre. Forskningen har länge sagt att människans maximala livslängd är 120 år, men den bilden förändras. Henrik har rest världen runt till alla de Blå Zonerna där människor blir äldst, han har intervjuat världsledande forskare och han har skrivit flera böcker om hur vi kan försena åldrandet. Vad är det man bör äta egentligen och vilken kost ska man ha för att leva längre? Varför är ultra-processad mat så dåligt för oss? Varför är det viktigt med en god tarmflora och vad har periodisk fasta för hälsofördelar? Vilken frukt är det som man ska äta varje dag och kan det vara så att vi i framtiden har pytonorm på frukostmackan? Detta och mycket mer pratar vi om i detta lärorika avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Henriks hemsida.Res tillsammans med Henrik via GoActive.Följ Henrik på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart skriver för SvD och han har blivit en expert på hur vi kan leva längre. Forskningen har länge sagt att människans maximala livslängd är 120 år, men den bilden förändras. Henrik har rest världen runt till alla de Blå Zonerna där människor blir äldst, han har intervjuat världsledande forskare och han har skrivit flera böcker om hur vi kan försena åldrandet. Vad är det man bör äta egentligen och vilken kost ska man ha för att leva längre? Varför är ultra-processad mat så dåligt för oss? Varför är det viktigt med en god tarmflora och vad har periodisk fasta för hälsofördelar? Vilken frukt är det som man ska äta varje dag och kan det vara så att vi i framtiden har pytonorm på frukostmackan? Detta och mycket mer pratar vi om i detta lärorika avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Henriks hemsida.Res tillsammans med Henrik via GoActive.Följ Henrik på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.