Podcasts about forskningen

Visste du att Sverige är världsledande i att trycka på snooze och somna om. I kvällens avsnitt hör du historierna om när vi kanske tryckte en gång för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är forskare vid amerikanska Mass General Brigham som har studerat sömndata från 21 000 personer över hela världen och har bland annat kommit fram till att vi i Sverige tillsammans med USA och Tyskland är de flitigaste användarna av snooze.Vi i Sverige snittar på 2,7 tryck per morgon. Forskningen visar också att personer som lägger sig tidigt snoozar mindre, medan man ser ett samband mellan att man lägger sig sent så används snooze funktionen mer frekvent. Vad säger vi nattugglor om det månne?Christian Olsson om försovningar vi minns Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar kl. 21:40.

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon? Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gro vatne Røsland er nå professor ved BioingeniørutdanningenInstitutt for sikkerhet, kjemi og bioingeniørfagFakultet for teknologi, miljø og samfunnsvitenskap (FTMS)Høgskulen på Vestlandet (HVL)I denne episoden snakker vi om hvordan hyperbar oksygenbehandling kan være gunstig i ved flere diagnoser og hva eventuelle svakheter ved både studiene og behandlingen kan være.Dette er en av de mest spennende samtalene jeg har hatt på tema og det er godt å snakke med en forsker som har et så åpent sinn og en så kritisk tilnærming til både faget, sine egne studier og funn samt vitenskapen som sådan. En episode jeg håper så mange som mulig både hører og deler, for dette er sjelden vare.Takk til ukens sponsor Ederagenhelse.noRabattkode MAIGRY20.Tilbudet er: 20% rabatt på EderaGard og EcoGard.Rabattkoden kan kun brukes én gang.Den ene gangen rabattkoden brukes kan man kjøpe så mye man ønsker.God lytt!Beste hilsenGry Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 170 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om dokumentären Farligt Gott som finns att se på SVTplay. Dokumentären påstås handla om ultraprocessad mat men i själva verket så blandar den flera olika samtidigt som man inte är särskilt tydlig med definitionen på ultraprocessad mat. Till exempel fokuserar man mycket på innehållet av socker, salt och fett. Det pratas även en hel del om en annan kategorisering för mat som heter hyper palatable foods. En kategorisering som diskuterats på djupet i avsnitt 214 av Tyngre Träningssnack. Dokumentären blandar också frisk mellan ämnen där det finns lite bevis och mer ”guilt by association”. För vissa livsmedel tar man upp specifika saker som är bevisat eller troligen problematiska medan andra saker i princip bara verkar svepas med eftersom det tillhör kategorin ultraprocessad mat. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om finare väder (00:02:05) Introsnack om vad vi inte gjorde med avsnittet (00:05:02) Om dokumentären Farligt gott på SVT play (00:06:12) Samma intro på alla kostdokumentärer (00:13:30) Hur NOVA definitionen ser ut och varför det är viktigt att känna till (00:16:05) Van Tulleken får mycket gratis reklam för sina egna grejer (00:22:30) Dokumentären påstås handla om ultraprocessad mat men ämnet är mer högbelönande mat (00:24:22) Hyper palatable foods är inte ultraprocessad mat (00:27:51) Forskningen på emulgeringsmedel och förtjockningsämnen (00:29:40) De låtsas som att de bevisar att saker är dåligt bara för att det är ultraprocessat (00:35:04) En hel del av innehållet är bra informationen men förpackningen skaver (00:44:13) Det har inte blivit bättre i brasilien efter att de tog med UPF i kostråden (00:52:48) Observationsstudier är ändå svårtolkade även om du kan mäta exponeringen

Trendkunniga Nicklas Hermansson ser ett paradigmskifte i hur vi kommunicerar och konsumerar innehåll. Enligt honom går vi mot en framtid där digital teknologi integreras med våra kroppar och att sociala medier dör ut. Niklas Hermansson har under fem år byggt ett personligt varumärke genom sitt nyhetsbrev och föreläsningar om teknik, kommunikation och framtid. Efter en karriär som chef inom mediebranschen valde han en egen väg som har fokus på trendspaning. En av Hermanssons mest kontroversiella spaningar är att sociala medier nu dör. – De sociala medierna har ju aldrig varit sociala. De var asociala nästan från början. Algoritmerna har skruvats för hårt. Det blev hot och hat. Nu har vi delat upp oss, och de tappar relevans eftersom vi inte längre kan prata med de som tycker annorlunda, säger han. Den växande trenden att människor "detoxar" från sociala plattformar beror enligt Hermansson på hur de får oss att känna. – Det är som när du äter dålig mat. Du blir sugen på det, men känner dig dålig efteråt. Forskningen säger inte att hjärnan skadas av att konsumera snabba klipp av låg kvalitet, men vi upptäcker andra nackdelar – svårt att somna, depressioner, och att ingenting annat blir kul längre. Tankestyrd kommunikation Blickar vi framåt ser Hermansson en värld där AI utvecklas extremt snabbt. – Vi kommer att ha hjärnchip som gör att vi kan kommunicera genom tanken. Vi kommer att ha implantat i ögonen som visar digital information i vår verklighet. Det kommer inte finnas några skärmar kvar, utan vi styr allting med tanken.   Paradoxalt nog tror han att AI-utvecklingen faktiskt kommer att gynna mänsklig kreativitet. – Det är kreativiteten som kommer att skilja människor åt, inte förmågan att göra saker. AI ger oss tid som vi kan lägga på kreativitet. Det blir en kreativ revolution, inte för att AI gör det utan för att vi får tid att komma tillbaka till det mänskliga, avslutar han. Nicklas Hermansson har tidigare arbetat med digitalt berättande på Expressen, Aftonbladet, Bonnier News och Mittmedia. Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt av kommunikationspodden 

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio.se

I det här avsnittet dyker vi ner i allt som rör referenstagning och den snabbt föränderliga rollen som AI spelar i rekryteringsprocesser. Samtalet börjar med ett personligt sidospår om hockey men tar snart fart in i en djupgående diskussion om varför traditionell referenstagning ofta brister, och hur vi kan förbättra den. Carl-Johan Holmberg berättar om sin resa från att ifrågasätta Refapp – till att bli en nyckelperson i företagets forsknings- och utvecklingsarbete. Han delar med sig av hur digital och strukturerad referenstagning kan höja den prediktiva validiteten rejält, och backar upp det med både historiska och nutida forskningsresultat. Vi pratar också om AI – etik, kandidatperspektiv och vad EU:s nya AI-förordning innebär för rekrytering. Avsnittet avslutas med en framtidsspaning om hur AI och mänsklig bedömning kan samexistera och varför rekryterare som kan AI inte kommer att ersättas, utan snarare bli ovärderliga. ⏱ Tidsstämplar: 00:00 – Introduktion och personlig bakgrund 00:31 – Hockeyn och det privata engagemanget 01:23 – Resan till Refapp och innovationerna där 02:47 – Vad är referenstagning – egentligen? 03:53 – Forskningen bakom referenser och validitet 05:43 – Så skapar man en strukturerad referenstagning 07:37 – Konkreta exempel och benchmark-data 09:17 – Hur väljer och hanterar man referenser? 25:09 – Hur hanterar man en negativ referens? 39:20 – AI i rekrytering: nutid, trender och framtid 52:07 – Framtiden för AI och rekrytering 01:00:08 – Avslutande reflektioner och takeaways Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Read More  

Gjest: Frøydis LilledalenI denne episoden av Helsetipspodden møter vi Frøydis Lilledalen – en sterk og modig stemme i ME-debatten. Etter å ha levd med ME siden 2014 har hun kjent virkelig fått kjent på hvordan det er å få tatt livet i fra seg. Frøydis er gift og trebarnsmor, med en bakgrunn som leder, psykolog og forfatter. Før sykdommen traff, var hun en driftig kvinne med lidenskap for barna, bøkene, tango og yoga. Den største sorgen å leve med ME er å følge barnas oppvekst fra soverommet og savnet etter jobben, dansen, sosiale treff og joggeturer. Hennes drøm er å virke igjen- med alt det innebærer, og målet er å skrive mer, jobbe igjen og engasjere seg videre for kvinnehelse og infeksjonsutløste sykdommer.For Frøydis handler det ikke bare om hennes egen sykdom, men om noe større; rettferdig og kunnskapsbasert tilnærming til ME, med solid forskningsfinansiering og et helsevesen som ser pasientene. I episoden snakker vi blant annet om:Frøydis sin sterke historie - hvordan det er å leve med MEHva avdekker forskningen om ME - og hva vet vi ikke? Debattklimaet rundt ME - hvorfor er det så polarisert?Hvilken behandling gis til ME-pasienter. Hvorfor blir noen bedre, mens andre blir verre?Hva kan vi lære av erfaringer som allerede er gjortÅ møte ME-pasienter med forståelse og respektDe ulike forskningsmiljøene må jobbe sammen for større forståelseVi må våge å snakke mer om MEHva skal til for at flere blir friskeDette er en sterk og tankevekkende episode som gir innsikt i en sykdom som fortsatt møter både stigma og mangel på kunnskap. Bli med oss i samtalen og la deg berøre av Frøydis' kamp for en bedre fremtid for alle med ME.Del denne episoden! Lær mer om ME her: Millions missing StavangerME KonferanseMe-foreningenME-foreldreneFrøydis finner du her:Boken: Mødrenes synderInstagramBok: Gjør ingen skade - en bok om MEAnnette finner du her:Instagram Annette LønoInstagram HelsetipspoddenNervusklinikkenReklame/rabatt:Rabattkode 'helsetipspodden' på rødlysterapiapparatet FlexBeamRabattkode 'nervus' i helsekostbutikken Superstate* Episodens innhold er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand, ta kontakt med fastlege eller annet kvalifisert helsepersonell. Jeg blir glad og takknemlig om du deler episoden på sosiale medier og gir en god vurdering omtale av Helsetipspodden i din podcastapp. På den måten vil kunnskapen nå ut til enda flere. Takk !

Det talas mycket om D-vitamin – och det finns goda skäl till det! D-vitamin, som egentligen fungerar som ett hormon i kroppen, är helt avgörande för ditt välmående. Det stärker immunförsvaret, förbättrar muskelstyrkan, bidrar till god sömn och är centralt för benhälsa.Men trots att D-vitamin är så viktigt finns det fortfarande många missuppfattningar. Det gör att många går runt med låga nivåer och riskerar hälsoproblem som enkelt kan undvikas. I detta avsnitt reder vi ut de vanligaste myterna och går igenom vad forskningen faktiskt säger. Vi diskuterar bland annat:Hur mycket D-vitamin du egentligen behöver – och varför de svenska rekommendationerna kan vara för låga.Om du verkligen måste ta D-vitamin tillsammans med K2-vitamin, eller om det är en överdriven trend.Varför D-vitaminbrist kan förekomma även på sommaren – och hur du kan undvika det.Vilken form av D-vitamin som tas upp bäst i kroppen: olja, kapslar eller tabletter?Varför även barn och tonåringar behöver se över sina D-vitaminnivåer.Det bästa sättet att säkerställa att du får rätt mängd D-vitamin är genom att regelbundet mäta dina nivåer. Inom medlemskapet Hälsodetektiverna erbjuder vi årliga hälsokontroller där du får hjälp att analysera dina blodvärden och anpassa ditt intag efter just dina behov.Är du nyfiken på att ta reda på dina egna nivåer? Boka ett blodprov via Svensk Provtagning och använd vår rabattkod paleoteket för förmånligt pris.

Jacob och Wille gästas av forskaren Daniel Jansson i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Daniel har erfarenhet som fystränare inom lagidrotten men de senaste åren så har han varit uppe i Umeå och forskat på framför allt styrketräning av barn med fokus på barn innan puberteten. I det här avsnittet berättar Daniel både om sin egen forskning och en hel del om forskningsläget i övrigt, utmaningarna med att forska på barn och osäkerheten som finns när man försöker föra över metoder som används på vuxna till barn. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om ljusare tider med bättre väder (00:05:20) Veckans gäst, Daniel Jansson om barn och styrketräning (00:07:20) Sikte på att arbeta med träning och lagidrott redan från start (00:08:45) Arbete med fysträning inom AIK fotboll bland både barn och vuxna (00:11:04) Vägen till praktiken till forskning på styrketräning av unga barn i Umeå (00:14:15) Kan barn inte öka i muskelmassa från styrketräning? (00:19:06) Studie på hormonsvar hos barn direkt efter ett styrketräningspass (00:20:28) Indelning i preburtal eller pubertal är inte alltid det lättaste (00:25:11) Är det akuta svaret av hormoner verkligen betydelsefulla på sikt? (00:29:11) Barn bli starkare och får förbättrad prestation av de med (00:30:09) Det var väldigt svårt att rekrytera försökspersoner till studien (00:37:33) Vad korrelerar med ökad styrka hos barn? (00:40:16) Hur ska man mäta relativ styrka eller relativ syreupptagningsförmåga hos barn? (00:48:26) Träningserfarenhet korrelerade inte med styrka i studien men... (00:51:08) Barn blir mindre trötta och återhämtar sig snabbare (00:56:33) Vi vet att det finns skillnader men väldigt lite om i fall det har praktisk betydelse (01:00:50) Det som Daniel tror är bäst i de modeller som finns för långsiktig utveckling för barn inom idrotten (01:06:48) Styrka, koordination och anaeroba förmågor är vanligen mer långvarigt hos barn (01:10:29) Studier med mer långsiktig uppföljning från fysträning på barn hade varit intressant (01:13:47) Annan forskning på fysisk aktivitet och hälsa hos små barn (01:19:53) Förhoppning om att få pengar till framtida studier på tjejer

Allt fler insjuknar i cancer. Vad beror det på, och kommer samhället kunna ta hand om framtidens patienter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har kallats för kejsaren av alla sjukdomar och plågat människan sedan urminnes tider. Cancer har länge varit en av medicinvärldens stora gåtor. Forskningen har gjort enorma framsteg under det senaste seklet, och idag har vi bättre förståelse för och bättre behandlingar mot cancer än någonsin. Samtidigt insjuknar allt fler - och även unga drabbas i större utsträckning. Vad vet vi om orsakerna till att cancer ökar? Hur bra kan behandlingarna mot cancer egentligen bli? Och kommer den bästa cancervården finnas tillgänglig för alla?

I den här podden pratar vi med med Pia Andersson, forskare i kommunikation, konfliktlösning och gruppfacilitering på Göteborgs universitet. Vi pratar om Pias forskningsområde: facilitering i komplexa samhällsfrågor. Pia är engagerad i hur forskning kan möjliggöra för praktiken, jämna ut marken mellan forskare och praktiker och hur vi ska kunna mötas över perspektiv och intresseområden. Vi pratar bland annat om: • Hur forskning och praktik kan mötas • Hur vi kan prata om komplexitet för att stärka samverkansprocesser • Facilitering och medveten processledning i svårlösliga frågor • Förståelse som föränderlighet och processen i att skapa kunskap • Vikten av att ha en vokabulär i osäkerheten • Vikten av ”byggnadsställningar” eller ”scaffolding” för att hjälpa oss i processen • TIP-metoden som ett sätt att arbeta med komplexa frågor och orsakssamband i en stegvis process • Forskning och praktik inom facilitering, skillnader och likheter samt vikten av möten däremellan Trevlig lyssning!

I dagens avsnitt har vi med oss Daniel Berglind, professor vid KI, för att reda ut frågetecken kring medicinsk viktnedgång och muskelförlust. Är det verkligen så att GLP-1-mediciner bryter ner muskler, eller finns det andra förklaringar? Vi pratar också om vad du själv kan göra för att behålla styrka och hälsa under en viktnedgång. En viktig och faktaspäckad diskussion du inte vill missa!  00:10:44 – Daniel in 01:08:20 – Daniel ut Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Under åren 1870 till 1970 gick Sverige från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till det fjärde rikaste landet i världen. Sveriges industrialisering kom sent, men blev oerhört framgångsrik. Svenska innovationer skulle sprida sig över världen.Grunden var tydlig äganderätt, jordbruksreformer, allmän folkskola samt näringsfrihet.Tillväxtmaskinen började inte hacka förrän på 1970-talet när oljekrisen, skattetryck och allt fler regleringar blev början på Sveriges fall från toppen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Bergh, lektor vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten.Forskningen visar att Sverige kunde kombinera effektiv kapitalism med en utvecklad välfärdsstat tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsfördelning mellan politik och näringsliv. Flera faktorer bidrog till Sveriges ekonomiska framgång under denna hundraårsperiod:Under 1800-talet genomfördes omfattande reformer som moderniserade Sverige. En av de mest betydelsefulla var införandet av näringsfrihet 1864, vilket avskaffade gamla skråsystem och öppnade upp för entreprenörskap. Demokratins utveckling, med rösträttsreformer och en starkare riksdag, skapade också stabila institutioner som gynnade långsiktig ekonomisk tillväxt.Införandet av folkskolan 1842 och en stark satsning på teknisk utbildning, som Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan, lade grunden för en välutbildad arbetskraft. Teknologiska innovationer, som Alfred Nobels uppfinning av dynamiten och Lars Magnus Ericssons telekommunikationsteknik, stärkte Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden.Sveriges rikliga naturresurser – skogar, järnmalm och vattenkraft – spelade en avgörande roll i industrialiseringen. Tack vare export av högkvalitativt stål, pappersmassa och andra industriprodukter växte den svenska ekonomin i snabb takt. Svenska företag som SKF, ASEA och senare Volvo och Ericsson blev globala aktörer och symboler för svensk industriexport.Under 1930-talet etablerades det så kallade "Saltsjöbadsavtalet", en kompromiss mellan arbetsgivare och fackföreningar som bidrog till en stabil arbetsmarknad. Denna samförståndsanda mellan arbetsmarknadens parter, tillsammans med en stark socialdemokratisk politik, gjorde att Sverige kunde kombinera hög tillväxt med relativt små inkomstklyftor.Under 1900-talet lade Sverige stor vikt vid att bygga upp ett omfattande välfärdssystem, vilket inkluderade sjukvård, pensioner och utbildning. Detta bidrog till att stärka den sociala sammanhållningen och skapa en arbetskraft som både var frisk och välutbildad.Bild: Gjuteriet vid Bolinders kring 1890. Gjutare i Bolinders Mekaniska Verkstads vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm. Stockholms stadsmuseum. Wikipedia. Public Domain.Musik: Mischief And Consequence. Av: Jon Presstone. Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans massmord på Campus Risbergska i Örebro har lämnat Sverige i chock. Samtidigt som polisen bedriver ett intensivt utredningsarbete lägger journalister pussel för att bättre kunna förstå gärningsmannens motiv. Paul Gill, en av de ledande forskarna på ensamagerande gärningsmän i världen, var i veckan i Sverige och Studio Expo träffade honom för en exklusiv poddintervju om vad vetenskapen säger om så kallade ensamagerande. Vad vet vi om vad som hände i Örebro? Vad säger forskningen om ensamagerande gärningsmän? Och hur behöver samhället förbereda sig för att stå bättre rustat för att möta det här hotet? Gäster är terrorforskaren Paul Gill, Expos reporter Erik Glaad och Morgan Finnsiö, researcher och utbildare. Programledare: Anna Fröjd och Erik Glaad --- Läs mer: Daniel Poohl: Varför är frågan som måste få ett svar (2025): https://expo.se/kommentar/varfor-ar-fragan-som-maste-fa-ett-svar/ Morgan Finnsiö: ”Inget typiskt skoldåd” (2025): https://expo.se/kommentar/inget-typiskt-skoldad/ Nätmiljön blir som en sekt (Anders Dalsbro, 2021): https://expo.se/nyhet/natmiljon-blir-som-en-sekt/ Rapport: När hatet kliver ut från spelplattformarna (Fulspel, 2023): https://expo.se/lar-dig-mer/publikationer/nar-hatet-kliver-ut-fran-spelplattformarna-en-analys-av-sakerhetshotet-fran/ Morgan Finnsiö: Hur många fler ska mördas på svenska skolor? (2022): https://expo.se/kommentar/hur-manga-fler-ska-mordas-pa-svenska-skolor/   Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Vi har alle ulike motivasjoner for hvorfor vi startet å løpe, og hvorfor vi fortsetter å løpe. Det kan være relatert til både helse, fysikk, psyke, måloppnåelse og mye mer. Men hva er egentlig de største og vanligste grunnene til at folk løper?Vi tar for oss en stor forskningsartikkel fra 2019, hvor 25 000 mosjonister deltok i en undersøkelse for å finne ut hva som motiverte dem til å løpe. Gjennom denne studien ble det definert fem ulike typer løpere, som denne episoden i stor grad handler om.Forskningen er godt skrevet, med mange fine illustrasjoner, så det er verdt å ta en titt om du er ekstra interessert: An exploration of what and who motivates us to run, By Blair Evans, Ph.D.Hva enn som motiverer deg til å fortsette å løpe, hold fast ved det. Vi elsker det. Det bidrar stort til et godt sinn, en sterk kropp og et vakkert smil.God helse, alle sammen.Podkasten er sponset av:

Alle kender det der med ikke at kunne sove. For flere og flere mennesker bliver den tilstand kronisk og udvikler sig til en kronisk søvnforstyrrelse. Forskningen viser nu, at kognitiv adfærdsterapi mod kronisk insomni har en god effekt. Medvirkende: Marie Kim Wium-Andersen, overlæge i psykiatri , Psykiatrisk Center Glostrup Tilrettelæggelse Karen Sigrid Jacobsen Lyddesign: Frederik Ludwigs

I det här avsnittet svarar vi på en delatagarfråga från en av våra hälsodetektiver. Det handlar främst om sötningsmedel och deras påverkan på hälsan. Vad säger forskningen om aspartam, sukralos, stevia och andra alternativ?RESET-30 [KURS] - 20% boka-tidigt rabatt till måndag 6/1Kursstart 20/1. Kickstarta året med en 30-dagars hälsoutmaning där vi hjälper dig att skapa hållbara hälsovanor med riktig mat och enkla rutiner: paleoteket.se/reset30AIP MASTERCLASS [KURS]Lär dig allt om hur kosten och immunförsvaret interagerar. Kursstart 21:e februari. Läs mer här: paleoteket.se/aip-masterclass-12vCOMMUNITY: När du har gått någon har våra kurser kan du bli medlem i Hälsodetektiverna, där du får stöd att fortsätta din hälsoresa. paleoteket.se/medlemskapNYHETSBREVVärdefull information [Gratis!]: https://www.paleoteket.se/nyhetsbrev/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Caroline, Erik och Jacob välkomnar er till det nya året genom ett långt avsnitt kring kreatin där både betydelsefulla och betydelselösa frågor diskuteras. Som bas för samtalet används artikeln “Common questions and misconceptions about creatine supplementation: what does the scientific evidence really show?” men det blir också en hel del diskussioner kring bristen på säkerhetsdata för kosttillskott rent generellt. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om åldrande och bilar (00:07:07) Intressant och ointressant kring kreatin (00:07:29) Lite kring historien om kreatin som kosttillskott (00:12:48) Forskningen på kreatin och hjärnan är fortfarande lite oklar (00:14:00) Det är sällan man faktiskt undersöker om kosttillskott ger ovanliga biverkningar (00:25:11) Författarna till den här artikeln är kunniga men också jäviga (00:28:53) Kan kreatin ge muskulära fördelar utan träning? (00:29:47) Hur ska man dosera och ska man ta det i cykler? (00:37:06) Spelar tajmingen någon roll och ökar effekten om man kombinerar kreatin med annat? (00:41:28) Kortvariga magbesvär precis efter man tagit kreatin verkar ganska vanligt (00:43:51) Motverkar koffein effekterna från kreatin och vice versa? (00:47:11) Påverkar kreatin muskelproteinsyntesen eller muskelproteinnedbrytningen? (00:47:58) Många frågor och folks oro eller osäkerhet kring kreatin är helt påhittade (00:52:21) Är kreatin antiinflammatoriskt? (00:54:52) Kan kreatin förbättra rehabiliteringen efter skada eller operation? (01:01:46) Det kommer inte göras någon bra studie på kreatin och cancerrisk (01:07:17) Kreatin gör inte att du behöver dricka mer eller att du börjar kissa mer (01:11:27) Är kreatin säkert för gravida eller tonåringar? (01:15:15) Påverkar kreatin mäns fertilitet? (01:19:09) Behöver hjärnan en högre dos kreatin än musklerna? (01:20:54) Vi vet nästan inget om hur kreatin påverkar sömnen (01:21:52) Lite för finansiella jäv hos författarna till artikeln

Novo Nordisk skuffer fælt, og der er Halløj i Hillerød, hvor pensionsgiganten ATP endnu engang smider danskernes penge i skraldespanden. Det er juletid, og vi kigger derfor på et studie i værdien af julegaver, der viser et alarmerende højt ”dødvægtstab”, som økonomen Mikael Milhøj formulerer det. Vi diskuterer også et nyt kontroversielt forslag fra de københavnske socialdemokrater om at lægge en afgift på metroen, når man kører det sidste stykke ud til lufthavnen. Magnus Barsøe kalder sig selv "pragmatisk tilhænger", mens Mikael Milhøj synes det er idiotisk.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fredrik Wester är VD för datorspelsföretaget Paradox Interactive och delägare i spanska fotbollsklubben Gimnàstic de Tarragona. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 32 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik Wester är VD för datorspelsföretaget Paradox Interactive och delägare i spanska fotbollsklubben Gimnàstic de Tarragona. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 32 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvor går egentlig grensen mellom å gi barnet store mengder trygghet, kjærlighet og beskyttelse, og samtidig skape rom for at barnet skal utvikle seg til å bli et selvstendig og trygt individ. Når tipper dette over til å bli overbeskyttende?  Her besvarer vi et spørsmål fra en kjærlig far, som ønsker å gi barnet sitt alt - men som også undrer seg over hans egen bakgrunn:  Kan den litt "harde" barndommen ha gitt meg noe positivt?   Å lære barna om følelser er noe av det beste du kan gjøre som foreldre. Vise dem at ingen følelser er farlig og være en trygg favn de kan falle i når de tråkker litt feil.  For det vil skje - det er kun et spørsmål om tid. Vi kommer som alltid med våre personlige erfaringer og reflekterer også over spørsmålene om trygghet, kjærlighet og den potensielle verdien av utfordringer i oppveksten  Barns emosjonelle behov – spesielt behovet for trygghet, kjærlighet og bekreftelse,  er helt avgjørende for en sunn utvikling. Forskning viser at disse elementene bidrar til barns kognitive og emosjonelle utvikling, samt til deres evne til å bygge sunne relasjoner i voksenlivet. Psykologer som Daniel Siegel og Gabor Maté har utforsket hvordan trygg tilknytning og følelsesmessig støtte spiller en sentral rolle i barns utvikling og psykiske helse. Vi tar utgangspunkt i noen kjente teorier fra blant annet: Daniel Siegel, kjent for sitt arbeid med barns hjerneutvikling, hevder at trygg tilknytning danner grunnlaget for hvordan barn oppfatter seg selv og verden rundt dem. Når barn føler seg trygge, kan de utforske omgivelsene sine, utvikle selvtillit og bygge en indre stabilitet. Dette skjer gjennom relasjoner der foreldre er sensitive og responsive til barnets behov. Tilknytningsteori, utviklet av John Bowlby og senere utvidet av Mary Ainsworth, understreker at barn som har et trygt bånd til omsorgspersonene sine, er bedre rustet til å håndtere stress og motgang. Gabor Maté har fokusert på hvordan mangel på kjærlighet og bekreftelse kan påvirke barn negativt, spesielt når det gjelder oppvekst under vanskelige forhold. Han mener at barn som opplever kjærlighet og emosjonell bekreftelse fra foreldrene, utvikler en sterk følelse av egenverd. Dette kan beskytte dem mot psykiske utfordringer senere i livet. Bekreftelse handler om å se barnet for den det er – med alle sine følelser og behov – og gi dem rom til å uttrykke disse på en trygg måte. I tillegg til trygghet og kjærlighet understreker både Siegel og Maté viktigheten av emosjonell støtte og foreldrenes evne til å mentalisere. Mentalisering er foreldrenes evne til å forstå og reflektere over barnets indre tilstand. Daniel Siegel kaller dette "mindsight," evnen til å gjenkjenne og forstå både egne og andres følelser. Dette hjelper barn å regulere sine egne følelser, da de får oppleve at følelsene deres blir møtt og anerkjent.  Her er noen praktiske råd: Vær sensitiv og responsiv: Lytt til barnet og prøv å møte dem med åpenhet, spesielt når de viser sårbarhet. Vis empati og aksept: Anerkjenn barnets følelser uten å dømme eller bagatellisere dem. Dette viser at følelsene deres har verdi. Gi regelmessig oppmuntring og bekreftelse: Ros innsats og følelser, ikke bare prestasjoner. Dette bygger indre motivasjon og en sunn selvfølelse. Mentalisering: Reflekter rundt barnets følelser sammen med dem. Dette hjelper dem med å forstå og håndtere sine egne følelser bedre. Forskningen til Siegel og Maté, sammen med andre forskere innen tilknytningsteori og emosjonell utvikling, viser hvordan trygghet, kjærlighet og bekreftelse er avgjørende for å støtte barns helhetlige vekst. Barn som får disse grunnleggende behovene oppfylt, utvikler evner til selvregulering, empati og sosialt engasjement – egenskaper som er sentrale i et meningsfullt voksenliv Ved å gi barn rom til å føle seg trygge og sett, legger vi et sterkt grunnlag for deres psykiske helse, motstandskraft og evne til å håndtere utfordringer i livet.   Spørsmål til egen refleksjon og samtale med partneren din: Hva er det viktigste du vil at barnet ditt skal føle i oppveksten? Hvordan påvirker dine egne opplevelser som barn måten du oppdrar dine egne barn på? Hvordan kan du best hjelpe barnet ditt med å utvikle selvstendighet og motstandsdyktighet?

Relasjoner er kanskje det viktigste vi har i livet vårt, men hva skal egentlig til for å skape og pleie de gode? Denne uken har jeg med meg Bjørk Matheasdatter – parterapeut, relasjonspedagog og forfatter bak boken Å se og bli sett, som dykker ned i hva som gjør relasjoner sterke og meningsfulle. I episoden snakker vi om: Hvorfor det er så viktig å høre til, og hva studien til professor Robert Waldinger sier om relasjoner og lykke. Forskningen til John Bowlby: Hva betyr trygghet og nærhet, spesielt i krevende tider? Hva menes med at "kjærlighet er å bære ved til bålet"? Hvordan kan vi holde våre relasjoner varme og sterke, også i motgang? Hva skal til for å føle seg sett.Et godt tips- komme inn en gang til!Og til slutt: Hvordan kan vi gjøre høytider og ferier til gode opplevelser for hele flokken? For mer fra Bjørk Matheasdatter:https://www.instagram.com/bjorkmatheasdatter/ Bok: Å se og bli sett - ta vare på flokken dinAlt godt,AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Smala skidor är podden för dig som är intresserad av längdskidåkning. I jakten på att utveckla sig som långloppsåkare nördar Mats och Kay ned sig  i allt som rör sporten.  Vill du hjälpa oss att utveckla podden besök https://www.friareliv.se/smalaskidor

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen. Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.Programmet är en repris från 17 april 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Människan har i alla tider sökt kunskap om den mänskliga anatomin. Syftena har varit olika. för en del läkare har syftet varit att lära sig mer om kroppen för att behandla sjukdomar. För en annan kunde det vara att söka efter var själen sitter i människokroppen. Forskningen utfördes (?) genom att obducera döda kroppar. Men ibland var efterfrågan på lik större än utbudet….. Skrivet av Jennie Sterner. Vill du höra ett specifikt fall i Seriemördarpodden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4 E-post: zimwaypodcast (at) gmail.com Följ Dan Hörning på instagram: https://www.instagram.com/dan_horning/Om du gillar Seriemördarpodden gillar du förmodligen Massmördarpodden. Du hittar den i alla poddappar. Massmördarpodden är gjord av samma människor och har samma format som Seriemördarpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vitenskapelig forskning på rase ble tatt på største alvor på slutten av 1800-tallet og begynnelsen av 1900-Forskningen baserte seg på premisset at det fantes biologiske menneskeraser med tydelige fysiske og psykiske kjennetegn, som kunne ordnes i et hierarki. Legen Carl Arbo forsket på nordmenn, og utviklet en teori om at den norske befolkningen kunne deles inn i «langskaller» og «kortskaller». Vi snakker med vitenskapshistoriker Jon Røyne Kyllingstad som setter Arbos forskning inn i en større sammenheng. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I arbetslivet har du som chef och ledare möjlighet att tillsammans med dina medarbetare öppna upp flera hälsofrämjande perspektiv genom en fördjupad dialog om verksamheten och hur den organiseras etc. Forskningen om vad vi behöver för att må bra och vad vi kan göra för att stärka vårt välmående går hela tiden vidare. I avsnittet möter vi Ann-Sofie Forsmark, författare och grundare av podden ”Health for wealth” i ett samtal om hur KASAM kan ge insikter och vägledning för att stärka välmåendet på jobbet, och hur du kan rusta dig med bra verktyg för ett konstruktivt samtal mellan chef och medarbetare!

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility, eller Rättvisa åt djuren, utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart skriver för SvD och han har blivit en expert på hur vi kan leva längre. Forskningen har länge sagt att människans maximala livslängd är 120 år, men den bilden förändras. Henrik har rest världen runt till alla de Blå Zonerna där människor blir äldst, han har intervjuat världsledande forskare och han har skrivit flera böcker om hur vi kan försena åldrandet. Vad är det man bör äta egentligen och vilken kost ska man ha för att leva längre? Varför är ultra-processad mat så dåligt för oss? Varför är det viktigt med en god tarmflora och vad har periodisk fasta för hälsofördelar? Vilken frukt är det som man ska äta varje dag och kan det vara så att vi i framtiden har pytonorm på frukostmackan? Detta och mycket mer pratar vi om i detta lärorika avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Henriks hemsida.Res tillsammans med Henrik via GoActive.Följ Henrik på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart skriver för SvD och han har blivit en expert på hur vi kan leva längre. Forskningen har länge sagt att människans maximala livslängd är 120 år, men den bilden förändras. Henrik har rest världen runt till alla de Blå Zonerna där människor blir äldst, han har intervjuat världsledande forskare och han har skrivit flera böcker om hur vi kan försena åldrandet. Vad är det man bör äta egentligen och vilken kost ska man ha för att leva längre? Varför är ultra-processad mat så dåligt för oss? Varför är det viktigt med en god tarmflora och vad har periodisk fasta för hälsofördelar? Vilken frukt är det som man ska äta varje dag och kan det vara så att vi i framtiden har pytonorm på frukostmackan? Detta och mycket mer pratar vi om i detta lärorika avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Henriks hemsida.Res tillsammans med Henrik via GoActive.Följ Henrik på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny vecka och ett nytt avsnitt med gott och blandat! Sanne har varit på padelturnering men har tagit med sig helt fel utrustning. Hon hade dock förhoppningen att vinna ett visst pris men fick gå hem tomhänt. Sebastian har varit i farten i helgen, "drunk dialat" och hängt med Prins Daniel på Söder innan han snabbt tog sig tillbaka till Stureplan. Sanne har delat ut hemläxa men ej gjort den själv. Trots detta blir det ett mycket spännande samtal kring emotionell intelligens.Emotionell intelligens, EQ, kan beskrivas som förmågan att känna igen och hantera sina känslor. Forskningen visar att människor med hög EQ har större möjligheter att lyckas i karriären, bättre ledaregenskaper samt högre grad av lycka och välmående. Som vanligt handlar det i grund och botten om att lära sig lyssna på sina känslor. Det är förstås lättare sagt än gjort, men det finns ett par saker som man kan göra för att åtminstone ta de första stegen mot en bättre emotionell förmåga. Så spännande!Tack för att ni lyssnar och är med oss!Puss & KramKontakta oss: team@sannesebbe.comhttps://www.instagram.com/sannealexandra/https://www.instagram.com/s.schardl/KlippningTalkEdit Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem vill inte vara omtyckt? Jag tänker att det är väl något de flesta vill och gärna anstränger sig enormt mycket för att bli det. Men är det inte så att vi ibland anstränger oss så att det blir fel både för andra och för oss själva? Jag har bjudit in Psykologen Björn Hedensjö som skrivit boken “Omtyckta Människor- Forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable”. Vi pratar om hur vi på ett enkelt sätt kan ge trygghet och känna värme när vi går in i ett rum och om olika exempel på hur vi gör för att bli omtyckta men som kan landa så fel hos andra. Forskningen har visat att om man är snäll och vågar visa sig sårbar har man större förutsättningar att bli omtyckt. Så snäll är inte längre något mesigt, utan det visar sig vara det som ligger högst upp på listan när det gäller vad människor blir attraherad av, så Björn kallar det för det för den sexiga snällheten. Det här avsnittet vill ni inte missa om ni vill vara omtyckta. Vi får så många bra tips och tankar som delar Björn med sig av!

Hvilke egenskaper har de som er best i sitt felt? Det har psykologen Angela Lee Duckworth gjort en omfattende studie på. Forskningen hennes viser at de som lykkes best er de som har GRIT. GRIT kan oppsummeres i 10 kjennetegn som mentaltrener Cecilie Ystenes Myhre tar for seg i denne episoden. Du kan også se Angela Lee Duckworth sin TedTalk om GRIT her: https://www.youtube.com/watch?v=H14bBuluwB8See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen. Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Forskningen inom fältet sällsynta sjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, inte minst med hjälp av nya tekniker som DNA-sekvensering. Termen sällsynta sjukdomar syftar på flera tusen diagnoser som var och en har få drabbade, men som ändå drabbar en halv miljon svenskar totalt. Professor och överläkare Anna Wedell har i många år arbetat för att förbättra kunskap och diagnostik inom fältet.   

Lurer du på hvordan tøyning påvirker kroppen din? Utforsk verdenen av tøyning og dens virkninger utover bare bevegelighet. Benjamin Christensen avdekker forskningen bak tøyning. Få et innblikk i vanlige misforståelser om stretching og skaderisiko, samt hvordan tøyning kan bidra til å øke muskelmassen..

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. För att forskning ska få högre tillförlitlighet och oftare visa på hur världen faktiskt fungerar så behöver den vara bra utförd. En viktig faktor när det gäller bra utförda studier är att man försöker minimera så kallad bias. Bias innebär systematiska fel eller en skevhet som gör att en studies resultat blir sämre i form av att det blir mindre tillförlitligt och svårare att använda sig av i andra situationer. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotboll och småbarn (00:09:41) Hur är kvaliten på träningstudier rent vetenskapligt? (00:10:23) Termen bias kan ha lite olika betydelse i olika sammanhang (00:15:04) Innan man började inse problemen med bias trodde man på många fler tokiga saker (00:17:44) Förekomsten av tydlig bias i träningsstudier är hög (00:23:46) Nytta av en power-uträkning innan man börjar samla in data (00:26:28) Selektionsbias och träningsstudier (00:34:28) Performance och detection bias - är deltagarna blindade på ett bra sätt? (00:42:42) Attrition bias - folk som inte fullföljer studien (00:49:27) Reporting bias - du berättar bara om resultaten som du gillade (00:54:36) Det saknas ofta powerberäkningar i studier (01:00:15) Forskningen på träning och fysiologi behöver steppa upp (01:03:00) Kort om akupunktur som exempel på en gråzon

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel med titeln ”The dose-response relationship between resistance training volume and muscle hypertrophy: There are still doubts”. På senare år har det via några enstaka studier och inflytesrika personer på nätet byggts upp en bild av att det finns bra evidens för, och starkt koncensus kring, att högre styrketräningsvolym ger mer muskelmassa även när man går förbi säg 8-12 hårda träningsset i veckan. Tre forskar argumenterar dock för att detta inte är accepterad fakta och att slutsatserna i själva verket hänger på några få enstaka studier vars resultat inte passar med andra studier på snarlika träningsmängder och där resultaten i sig är nästan för bra för att vara sanna. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotboll och crossfitträning för cyklister (00:01:31) Varför Jacob inte tycker att man ska köra fys med fotbollslag på lägre nivå (00:06:07) Wille ska cykla zwift men kommer inte orka (00:08:34) Jacob har satt en GPS på sin 11 åriga dotter under en fotbollsträning (00:11:35) Styrketräningsvolym och muskelmassa - hur starkt är sambandet? (00:13:18) Forskningen på styrketräning där man tittat på "optimering" är ganska ny (00:16:26) Brad Schoenfeld gick från skribent för fitnesstidningar till forskning (00:20:10) Anekdoter är sällan intressanta men det finns undantag (00:23:53) Brad Schoenfeld har ofta hög svansföring kring vetenskap men hans studier är sällan fantastiska (00:26:39) Kritik av Schoenfelds studier får ofta låg spridning utanför akademin (00:31:43) Hur bra är stödet för att mer träningsvolym har stor och långvarig påverkan på muskelökningar? (00:34:30) Väldigt stora ökningar i muskelmassa från just Schoenfelds studier (00:37:51) Resultaten är normalt sett inte så stora oavsett vilken form av styrketräning som studerats (00:40:15) Endast två andra studier har gett liknande ökningar och de är båda kraftigt ifrågasatta (00:42:07) Varför blidning är väldigt viktigt i studier (00:48:04) Vad som är "optimal volym" för att öka i muskelmassa är fortfarande en oklar fråga

Hur allvarlig är förlusten för forskningen efter fryshaveriet på KI och kan något ändå räddas? Vi besöker labbet där det här just nu undersöks, och hör mer om vad det är för prover och forskning det gäller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Eva Hellström Lindberg, professor i hematologi; Theresa Mortera Blanco, forskare; Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys och dekan vid KI syd; Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, alla Karolinska institutet.Ljudtekniker: David HellgrenProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingertblenda.klingert@sr.se

Korallrev, trollkrabbor och sjöstjärnor finns faktiskt i svenska vatten och på västkusten finns två forskningsstationer som länge har undersökt livet under vatten där. Men nu hotas en av dem, Kristineberg, när Göteborgs universitet bedömer att pengarna bara räcker till den andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions reportrar har besökt dem många gånger genom åren. Tjärnö vid Kosterhavet som numera är landets enda marina nationalpark, och har landets enda korallrev. Och Kristineberg vid Gullmarsfjorden, som också är en för Sverige unik marin miljö.Vi hör om forskningen som bedrivs, om huruvida båda stationerna verkligen behövs, och om vilka nya parter som skulle kunna ta över driften av Kristineberg.Medverkande: Göran Hilmersson, dekan på naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet; Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Tjärnö; Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center; Pernilla Walkenström, divisionschef på RISE.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducenter: Blenda Setterwall Klingert, Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Forskningen visar tydligt vad effekterna blir när undervisningen på svenska lärosäten är på engelska: Den blir sämre, lärarna underpresterar och studenterna blir tystare. Ola Håkansson och Peter Svensson, som är aktuella med boken På engelska förstår jag ungefär, gör ett inlägg i Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket. Inläsare: Staffan Dopping

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Forskningen visar med all tydlighet att det verkligen går att tvinga stormakter till kapitulation, krossa ideologier med våld och bomba bort idéer. Men kan Israel göra det med Hamas, frågar sig statsvetaren Anders Persson som forskar om Israel–Palestina-konflikten. Inläsare: Johan Rabaeus