Podcasts about uppt

Under decennierna omkring år 1000 genomfördes ett antal lika djärva som seriösa nordiska försök att anlägga permanenta kolonier i Nordamerika. Med utgångspunkt i nordligaste Newfoundland utforskade nordborna nuvarande Kanadas östkust, byggde långhus och trädde i kontakt med urbefolkningen i det land som de döpte till Vinland.Upptäckten av Amerika framstår i efterhand som vikingarnas mest imponerande bragd, men vad var det egentligen som hände? Vem eller vilka tog initiativ till upptäcktsresorna och bosättningarna? Vad ville de åstadkomma – grunda utposter för handel eller ta över landet? Och varför slutade det som det gjorde, med att nordborna drog sig tillbaka till Grönland och Island?Frågorna blir inte mindre spännande när vi finner att de verkliga pionjärerna var kvinnor, först Gudrid Torbjörnsdotter och sedan Frejdis Eriksdotter. Till skillnad från i alla andra kända vikingatida kolonisationsprojekt gick kvinnorna i spetsen, något som medeltidens islänningar var väl medvetna om – så till den milda grad att de skrev långa historiska skildringar av kvinnornas liv, i vilka de dominerar över männen, både som hjältar och som skurkar. I ett senare skede av historien glömdes dock kvinnorna bort till förmån för sagornas manliga bipersoner. Varför?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vinland och de vikingatida försöken att utforska och kolonisera nordöstra Nordamerika.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika. Målning av Christian Krogh (1893). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck hur smältande yoghurtkostymer och oväntade kärleksbekännelser kan skapa kaos och skratt i dagens avsnitt. Missa inte Dr. Ingrid Ferms revolutionerande insikter om yoghurtdiplomati och lyssnarnas galna idéer om yoghurtens framtid!

Upptäck hur exploderande adventskalendrar och smältande yoghurtgranar satte Snövik på kartan!

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Upptäck den oväntade konsten av yoghurt och skratta åt Magges virala musikmissöden. Få en inblick i framtidens yoghurtfester och låt dig inspireras av tokiga idéer!

Fertilitetsläkaren kallades för Babyguden. Men bakom framgångarna döljer sig en skandal där hundratals patienter på hans klinik fått fel spermier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Kat Palmer är 14 år får hon veta att hennes biologiska pappa är en anonym spermiedonator. Hennes föräldrar har fått hjälp av en känd fertilitetsläkare i Ottawa. Flera år senare börjar hon nysta i sitt ursprung.Lisa Yull och hennes make vänder sig till samma läkare med en stark längtan efter barn. Behandlingen lyckas. Men 18 år senare visar ett DNA-test att deras dotter inte är biologiskt släkt med mannen som uppfostrat henne.Efter år av eget detektivarbete får Kat svar. Det visar sig att hennes biologiska pappa i själva verket är föräldrarnas fertilitetsläkare – Norman Barwin, den berömda babyguden.Upptäckten blir en avgörande pusselbit i fertilitetsskandalen.DNA-tester avslöjar ett mönster som sträcker sig över flera decennier, där patienter vid Norman Barwins klinik fått fel spermier – i flera fall läkarens egen. I början av november 2016 lämnas en gemensam stämning in mot läkaren.I årtionden har Norman Barwin varit ett av de mest välkända namnen inom fertilitetsvården i Kanada, hyllad som en pionjär och belönad med fina utmärkelser för sitt arbete. Men när barnen växer upp och börjar söka sina rötter, brakar bilden av Babyguden samman. Samtidigt väcks frågor om en bransch där kontrollen är bristfällig och regelverket saknar tydliga gränser.Medverkande: Kat Palmer, biologiskt barn till Norman Barwin.Lisa Yull, patient till Barwin.Aviva Coopersmith, barn som blivit till med fel spermier på Barwins klinik.Elizabeth Payne, journalist som bevakat Barwin på tidningen Ottawa Citizen.En dokumentär av: Josephine Schneider.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2026.

Tänk om rikedom inte handlar om vad du har på kontot, utan hur du väljer att leva ditt liv. I veckans avsnitt av Pengapeppen möts Moa Tyborn och Therese Hagman igen i ett härligt, öppet och väldigt personligt samtal om pengar, prioriteringar och livet. Det här är inte ett avsnitt med pekpinnar, utan två perspektiv som möts, där både erfarenheter, tankar och reflektioner får ta plats. Therese delar med sig av sin resa och sina konkreta tips, samtidigt som Moa fyller på med egna insikter, barndomsminnen och hur hon själv tänker kring pengar, livsstil och val i vardagen. Tillsammans pratar de om skammen som kan komma när ekonomin blir tajt, varför det kan vara en frihet att säga nej, och hur man faktiskt kan skapa mer livskvalitet genom att konsumera mindre. De dyker ner i allt från second hand-fynd och pre-loved till smarta vardagsval – men också hur just de valen faktiskt kan öppna upp för något större. Som drömmar om att resa mer. Upptäcka världen. Och hitta nya, smartare sätt att göra det möjligt – som house swap, där boendet plötsligt inte längre är det som sätter gränserna. Vi får också följa med i resonemang kring vad som egentligen är värt att lägga pengar på, hur man hittar sin egen definition av rikedom, och varför pengar i slutändan bara är ett verktyg för att leva livet på det sätt du vill. Det här är ett varmt, ärligt och inspirerande avsnitt som får dig att både tänka till och känna efter.    Höjdpunkter: 01:24 – när livsstilen behöver förändras 02:08 – skammen i att säga nej (och varför du ska släppa den) 03:00 – hemma-aw istället för utekväll 04:24 – second hand & smart konsumtion 05:40 – små köp vs stora drömmar (resor) 10:31 – när lyx blir slentrian 11:30 – vad betyder rikedom egentligen? 14:04 – abonnemang som “läcker pengar” 14:52 – drömmar & målsparande 15:08 – house swap & resa smartare 20:05 – så sparade de ihop 150 000 24:22 – prioritera rätt i livet 25:39 – första steget: våga kolla kontot 26:36 – “det kan vara härligt att vara snål” 27:44 – sälja saker & få in snabba pengar 28:21 – köp & sälj i säsong

Upptäck de hemliga krafterna i yoghurt under vårdagjämningen och hör Magge och Elsa i en syrlig men humoristisk diskussion om Yoghurtsviks framtida evenemang. Missa inte intervjun med Bengt från yoghurtkollektivet som avslöjar yoghurtens andliga fördelar!

Wermland Ink: tinyurl.se/wermlandink I dagens avsnitt gästas vi av Kristofer Aspen, skaparen bakom podcasten och YouTube-kanalen Upptäck Jesus. Kristofer är en person med en stark och ovanlig livsresa. Från ett liv präglat av drogproblem, spelberoende och destruktiva mönster har han gjort en total vändning – och lever idag ett helhjärtat kristet liv. Idag ägnar han sin tid åt att sprida budskapet om Jesus, bland annat genom att predika ute på torg och genom sitt innehåll på nätet. I samtalet pratar vi om hans bakgrund, vad som fick honom att förändra sitt liv, hur tron hjälpte honom ur missbruket och varför han idag känner ett kall att dela sin tro med andra. Ett öppet och ärligt samtal om tro, förvandling, motgångar och att hitta en ny riktning i livet.

Följ med Elsa och Magge när de utforskar den bisarra händelsen på Yoghurtens Höstmarknad där yoghurt flög över torget! Upptäck teorin om en mystisk yoghurtkult och hör om Magges senaste skandal. Missa inte vad som väntar på Yoghurtens Halloweenfest!

En vårdag 2002 hittar fyra pojkar en plastkasse i en skogsdunge. I den finns ett fryst spädbarn.Våren har äntligen kommit till Stockholm. I ett lugnt samhälle en bit utanför stan hörs glada skratt från gårdarna. Barnen leker och de vuxna har dragit fram grillarna.Idyllen krossas när fyra pojkar gör ett makabert fynd i skogsdungen mellan hyreslängorna.Kriminalteknikern Bengt Aspegren kastar sig i väg när larmet kommer. – Jag får veta att man har hittat ett barnlik ute i skogen, berättar han. Spädbarnet, som är inlindat i tre handdukar, visar sig vara fryst. Navelsträngen sitter kvar – och i ena änden finns ett långt blont hårstrå.Upptäckten ska visa sig bara vara början på en berättelse som kommer att skaka ett helt samhälle.I Expressen Dok: ”Syskonen i frysen” får du följa polisens jakt på sanningen – steg för steg. Möt också John, en av pojkarna som var med och upptäckte spädbarnet, och som bär på en mörk hemlighet. En dokumentär av Lena Lindehag.Producent: Sigge Dabrowski och Ellen Hammarskiöld.Redaktör: Bella Levy.Exekutiva producenter: Karin Olsson och Jakob Wagner.Mix: Fredrik Johansson.Originalmusik: Patricio Samuelsson.Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Upptäck kaoset bakom Yoghurtens Vårrus, skratta åt Magges brottsanklagelser och hör Gullan von Yoghurt avslöja sin banbrytande teori om yoghurt som raketbränsle. Missa inte debatten om Äppelviks festival och Magges mystiska franska släkting!Vill du vara med i programmet?Ring in till redaktionen på +1 314 309-2916

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

❓

❓

Hur många spännade, härliga kinks och sexuella intressen med stor njutningspotential har vi egentligen i oss som vi bara inte upptäckt än? Det är en bra fråga efter dagens samtal med Viola, som snubblade på en helt ny härlig grej hemma i tv-soffan, och sen har utvecklat den vidare. En stor del av mitt jobb är att skapa plattformar för det här, community för att dela sin sexresa med andra, och samtidigt få tydlig och effektiv vägledning framåt till vad just DU gillar, vill och behöver i DIN sexualitet - för det är ju helt annorlunda än för alla andra.Det här gör jag främst genom e-kursen och communityt Sex för DIG, där du utöver en massa spännande, roliga och utmanande övningar i att får kartlägga vad just DU gillar, vill och behöver i sängen, också får tillgång till ett nätverk av andra kvinnor på samma utforskarresa, i nätcommunity och träffar på Zoom. Det är helt fantastiska stunder varje gång, så mycket energi och pepp och djup och systerskap. Magiskt!Anmälan till gratis workshop inför DITT sexår 2026Onlinekursen Sex för DIG - koll på vad Du gillar, vill och behöver i sängenÖvriga e-kurser i sexteknik och annat Instagram: SexinspirationSajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersamma Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

Upptäck hur yoghurt kan bli både kaos och konst i dagens avsnitt! Följ med när Elsa och Magge planerar ett eldigt Valborgsfirande med yoghurt och avslöjar Magges galna brottsanklagelser. Missa inte heller samtalet med yoghurtkonsulten Erik och debatten om den jättelika yoghurtstatyn. Humor och tokigheter utlovas!

"Sólskin" er heiti á nýggjastu heildarútgávuni við (74 ára gamla) Stanley Samuelsen úr Fuglafirði, sum seinastu 55 árini hevur búð í Danmark. Á fløguni eru 10 sangir, sum Stanley antin hevur gjørt sjálvur, týtt til føroyskt, og/ella sett lag til. Allir eru á føroyskum máli uttan heitislagið "Solskin", sum er yrking á donskum eftir William Heinsesen. Upptøkurnar hava Jónas Bloch Danielsen, Finnur Hansen og Flemming Rasmussen staðið fyri. Jóhannus á Rógvi hevur framleitt, og Óli Poulsen hevur ljóðblandað og frumbandað útgávuna, sum plátufelagið Tutl gevur út. Ólavur Larsen hevur samskipað verkætlanina. Skotsmál: 8/10 stjørnum: Regin Toftegaard 8/10 stjørnum: Páll Oddur Rubbeksen Eyðfinn Jensen hevur lagt til rættis.

Jonatan Unge och Jenny Jägerfeld utforskar vad vetenskapen säger om psykoser. De reder ut vad som är sant om röster, vanföreställningar och schizofreni – och vad som bara är myter. Här får du veta hur psykoser kan upplevas, varför de uppstår och hur vanliga de är. Tillsammans med experten Predrag Petrovic från Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet undersöker de vanliga påståenden om psykoser. Det blir ett avdramatiserande, nyfiket och ibland överraskande samtal som ger en nyanserad bild av psykosens många uttryck.

EU försöker sätta ner foten mot Donald Trumps planer att ta över Grönland. Här berättar lyssnare om situationer där de sagt ifrån! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är diplomati på högsta nivå mellan EU och USA efter att president Donald Trump gjort anspråk på Grönland. Californiens guvernör Gavin Newsom, som är mycket kritisk till Trump som president, sa vid mötet i Schweiz att Europa bör visa ryggrad och "grow some balls" i relation till den amerikanska utrikespolitiken. Upptäckte du en orättvisa på arbetsplatsen och började ställa frågor? Var det ett gäng tonåringar som terroriserade grannskapet som du till sist tröttnade ur på? Blev du tvungen att stå upp mot din familj eller väljer du att demonstrera på gator och torg? Här berättar lyssnare om när de sa ifrån! När jag satte ner foten med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar 21:40.

Kanske fick du plötsligt veta att du är adopterad eller har ett okänt syskon. Kanske upptäckte du en oanad talang som gav en ny karriär eller fann en meteorit i potatislandet. Om stora upptäckter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland är vi med om omvälvande upptäckter och vi undrar vilken din är? Fick du i vuxen ålder reda på att din pappa inte är din biologiska pappa eller att du har flera syskon? Hittade du en meteorit i ett grustag eller en u-båt utanför din sommarstuga. Var du i åttonde månaden när du förstod att du var gravid, fann du ett hemligt bergrum eller räddades ditt liv tack vare att hunden nosade så mycket på ditt ben att du gick till doktorn som upptäckte en tumör.Ikväll undrar vi vilken din största upptäckt är.Ring oss på 020-22 10 30. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare: Li SkarinProducent: Helene Almqvist

Igår var det nyårsafton och festligheter men idag kanske det inte är så kaxigt! Här berättar lyssnare om sina värsta dagen efter-upplevelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att dricka alkohol är skadligt för kroppen och samtidigt är det en stor del av den svenska fest-kulturen. Det är många som har upplevt att ha fått i sig lite för mycket och då kan man få betala ett högt pris dagen efter.Vaknade du upp på chefens soffa? Upptäckte du en förlovningsring på fingret, hamnade du i en helt annan stad eller kunde du plötsligt grundstegen till tango? Här bjuder lyssnare på sina värsta bakfyllor!Dagen efter med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21 och programmet startar 22:03.

En pralinask med godbitar från året som gått i Naturmorgon. Här ryms bland annat trollpipistreller, biätare, sillgrisslor och trumvargspindlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som fick svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ.Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling.Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar.Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025.Programledare är Karin Gyllenklev.

Musikåret 2025 summeras - artisterna och låtarna vi spelade sönder, konsertbesöken som var bäst i år och musikminnen vi tar med oss in i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Magnus älskar listor och så här i december sammanställer han alltid sina favoritlåtar från året. Nu får han hjälp av Karlavagnens lyssnare.Så här låter 2025 enligt Karlavagnen - “Säg det med en sång” på temat musikaliska upptäckter från året som gått.Året i musik i Karlavagnen med Magnus BroniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

När Christofer Columbus steg i land i den Nya världen år i oktober 1492 var det en slumpartad inledning på en global omvälvning. Denna händelse utmanade själva Bibeln och gav ny förståelsen av världen. För européerna öppnades en ny värld av möjligheter, men för Amerikas ursprungsbefolkningar blev det slutet på deras värld.Columbus resa var möjlig med hjälp av kunskaper om seglingsvindar, effektivare seglingsfartyg och kanoner och blev startpunkt på en västerländska expansion. Världens olika delar kom att bindas samman genom handel, migration och våld.I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu om vändpunkten 1492 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, om 1492 års betydelse. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.År 1488 trodde man världen bestod av tre kontinenter: Europa, Asien och Afrika. Man visste inte om Indiska oceanen var ett slutet eller öppet hav. Efter en rad sjöfärder var världen 1566 sammanlänkad av seglingsruter runt jorden. Världen hade blivit global.Columbus resa innebar inte bara innebar upptäckten av en ny kontinent, utan även en djupgående omdaning av Europas världsbild. Den tidigare eurocentriska uppfattningen fick sig en törn när det stod klart att jorden till största delen bestod av vatten – och att okända kontinenter existerade. Upptäcktsresorna inledde en kunskapsrevolution som så småningom kulminerade i upplysningstidens idéer och vetenskapliga framsteg.Denna epok av nyfikenhet och upptäckarlust hade också en brutal baksida. Mötet mellan Europa och Amerika resulterade i folkmord på ursprungsbefolkningar och spridning av dödliga sjukdomar. Uppskattningsvis dog upp till 90 procent av Amerikas ursprungsbefolkning under de första decennierna efter européernas ankomst. Den nya världen omvandlades snabbt till ett fält för exploatering, råvaruutvinning och slavhandel – samtliga avgörande inslag i den gryende kapitalismen.Bildtext: Upptäcktsresande Amerigo Vespucci väcker den sovande Amerika – en sen 1500-talsillustration som symboliserar den europeiska upptäckten av den Nya världen. Bilden är ett konstnärligt uttryck där Amerigo Vespucci, med navigationsinstrument i hand, gestaltar den vetenskapliga upptäcktsresanden som "väcker" en passivt avbildad kvinnlig allegori av Amerika. Illustrationen är ursprungligen skapad av Johannes Stradanus (Jan van der Straet) och återgiven av Theodor Galle.Musik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen.Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Källa: Stradanus - This file was derived from: New Inventions of Modern Times -Nova Reperta-, The Discovery of America, plate 1 MET DP841124.jpg.Upphovsrätt: Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Japanska Shimon Sakaguchi gick från ifrågasatt teori till Nobelpris. Hans forskning förklarar varför immunförsvaret ibland vänder sig mot oss själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Japanska forskaren Shimon Sakaguchi har ägnat ett halvt sekel åt att förstå varför vårt immunförsvar ibland angriper den egna kroppen. Hans envishet ledde från en idé, som inte många trodde på till ett genombrott som förändrat medicinsk forskning. Sakaguchi visade att en särskild typ av T-celler, regulatoriska T-celler, spelar en avgörande roll för att hålla immunförsvaret i schack. Upptäckten har öppnat vägen för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och ledgångsreumatism, och kan bli viktig i kampen mot cancer och vid organtransplantationer. Men vägen dit var långt ifrån enkel – hans tidiga resultat avfärdades som ”smutsig vetenskap” och stora tidskrifter vägrade publicera dem. I dag är forskningen kring T-reg-celler ett av immunologins hetaste områden med tusentals artiklar varje år. I Osaka berättar Sakaguchi om ögonblicket då han insåg att han hade rätt, om uthållighetens betydelse och om hur Nobelpriset ger nya möjligheter att fortsätta arbetet med att förstå kroppens mest komplexa försvarssystem.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ola Wongs bokklubb med Bodil Jönsson och Marika Lagercrantz. Sten Nadolnys roman ”Upptäckten av långsamheten” handlar om upptäcktsresanden Sir John Franklin. En man som var så långsam att han var före sin tid. Boken borrar i ett accelererande samhälles syn på tid och vikten av att vänta in det rätta ögonblicket. – Men kan vi återupptäcka långsamheten?

Tíminn flýgur, jólin nálgast óðfluga og eftir þau eru áramótin handan hornsins. Upptökur á Skaupinu hafa staðið yfir og klárast fljótlega og við ákváðum að taka aðeins púlsinn á því hvernig gengur. Allan Sigurðsson og Hannes Þór Arason eru leikstjórar Skaupsins í ár. Þeir hafa báðir talsverða reynslu úr leikstjórn og framleiðslu grínefnis fyrir sjónvarp. Við kynntumst þeim aðeins betur í dag og heyrðum hvernig gengur með Skaupið í ár. Tvíeykið Soffía og Anna Sigga voru víðfrægar í kringum 1960 og skipuðu sér þá í hóp skemmtikrafta dúetta eins og Baldur og Konni ofl. Þær voru jafnframt meðal allra fyrstu barnastjarna Íslandssögunnar. Þær Soffía Árnadóttir og Sigríður Anna Þorgrímsdóttir voru ungar að árum þegar þær urðu stjörnur í íslenskri dægurlagamenningu. Við fundum viðtal við þær stöllur frá áttunda áratuginum og þá vorru þær orðnar ungar mæður og voru þarna að hittast í fyrsta skipti í 15 ár þar sem þær minntust þessara tíma. Valdimar Þór Svavarsson var svo hjá okkur eins og undanfarna fimmtudaga og við héldum áfram að ræða margbreytileika mannlegra samskipta með honum. Við tókum upp þráðinn frá því í síðustu viku þar sem Valdimar fór yfir mörk og markaleysi og það að setja mörk. Það er um nóg að ræða þegar kemur að því og mannlegum samskiptum. Tónlist í þættinum í dag: Ég hlakka svo til / Lón (Gianni Bella, texti Jónas Friðrik Guðnason) Rudolph the Red-nosed Reindeer / Ella Fitzgerald (Johnny Marks) Órabelgur / Soffía og Anna Sigga (Árni Ísleifsson, texti Númi Þorbergsson) Komdu niður / Soffía og Anna Sigga (Jón Sigurðsson) Santa Claus is Coming to Town / Dolly Parton (Fred J. Coots & Haven Gillespie) UMSJÓN: GUÐRÚN GUNNARSDÓTTIR OG GUNNAR HANSSON

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.Medverkande: Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutetSofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. Meredith Hawkins, diabetesforskare.Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mörkret, ljuset, livet som sorgearbete och skapandet bortom egot: ett samtal om systraskap och inre upptäcktsfärder Veckans avsnitt är speciellt på många sätt. Jag möter inte bara Sveriges hiphop drottning Nathalie ”Cleo” Missaoui som genom åren vunnit flertalet priser för sin musik, däribland en grammis i kategorin ”Årets hiphop” år 2023 för hennes album ”Missaoui”. Nathalie har även varit med och drivit flertalet projekt som på olika sätt stöttar kvinnor, jämställdhet och musikscenen överlag. Hon är bland annat en av grundarna till det kreativa kollektivet och skivbolaget Random Bastards, hon har varit med och grundat rörelsen Fatta som verkar för att förändra samhällets riktning kring sexuellt våld och samtycke, och även nätverket Femtastic som fokuserar på att stärka kvinnor inom musik och skapande. Hon är även min storasyster och vi sätter oss ner för ett samtal om just systraskapet, vår relation och hur den har utvecklats och förändrats genom åren, våra olikheter & likheter. Vi pratar också om: - Relationen till musiken och hur sorgen och mörkret hjälper henne att skapa - Utmaningen i att vara förälder i ett system och struktur som hon själv inte alltid står bakom - Livet som sorgearbete och att skapa bortom egotUppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Om veckans gäst: https://www.instagram.com/cleomissaouiFölj podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Upptäck Seoul med Att resa-podden! Våra bästa tips till Sydkoreas pulserande huvudstad – mat, kultur, sevärdheter och kvarter du inte får missa. Inlägget 138: Att resa till Seoul – Sydkoreas pulserande hjärta dök först upp på Att resa-podden.

Upptäckten att vi kan utvinna energi från atomernas inre ledde både till drömmar om obegränsad tillgång på elektricitet och mardrömmar om strålning och radioaktivt avfall. Teknikhistorikern Anna Storm berättar om hur våra idéer om kärnkraft påverkar både hur vi ser på tekniken och hur vi använder den – liksom hur vi hanterar spåren som kärnkraften lämnar efter sig.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen. Producent: Annika Östman Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

❓

10 september. I mitten av 1800-talet blev romaner kommersiellt gångbara i Sverige. Henrik Dalgard skildrar i boken “Poesin, publiken och pengarna: Hur romanen gav kapitalismen en mening.” hur den tidens författare själva gestaltade marknad och kapitalism. Andreas Ericson intervjuar honom.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Doc, Jói Már og Albert Ingason sem eitt sinn var kallaður AI.

Vi följer en man i hatt mot äventyr i Sydamerikas djungler, han kommer 1911 upptäcka något som gör honom världsberömd. För de lokalt boende var förvisso Inkastaden Machu Picchu inte alls okänd, men resten av världen levde i ovetskap tills dess att Hiram Bingham presenterade sina häpnadsväckande fynd. Sa vi att han hade hatt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

❓

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetet med att förvandla tråkiga vägkanter och hårdklippta gräsytor i Sverige till blomrika matstationer för pollinatörer, har pågått i flera decennier. Nu börjar ansträngningarna ge resultat. I Linköping ökar både vildbin, humlor och mer sällsynta arter. – Det som är roligt med pollinerare är att bara man förbättrar miljöerna så växer populationerna ganska snabbt, säger kommunekolog Anders JörneskogSnart avgörs kampen om vilken svensk kommun som har lyckats anlägga Sveriges längsta blomsteräng. Ett delmoment i Naturskyddsföreningens kampanj för att skapa minst 1000 kilometer blomrika vägkanter. Medverkar i programmet gör Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen. Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping och vetenskapsradions Sara Sällström.Programledare: Marie-Louise Kristola. Producent: Michael Borgert

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

❓

Ett fång röda rosor, en lapp med en hälsning i jackfickan eller en öm blick. Dagens Kropp & Själ går på jakt efter romantiska ögonblick i vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ivern att prata om kärleken, att teoretisera den, gör den torr och tråkig. Släpp fram förvirring, känslor och pirr i stället säger krönikören Nina Morby.Röda rosor är en symbol som betyder att jag älskar dig utan att du behöver säga det, menar sociologiprofessor Emma Engdahl. Religionshistoriker David Thurfjell berättar om vår förmåga att besjäla världen och behovet av magiska ögonblick.Dessutom handlar det om romantiska möten i bokform, om den växande genren romance, kärleksromaner i våra bokhyllor.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell Producent: Stina Näslund

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.Reporter: Jonatan MartinssonProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se