Podcasts about uppt

Kusten är tätt förknippad med civilisationens ibland ociviliserade framåtskridande. Dan Jönsson ser hur vi ställs inför en helt ny historisk situation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje år den 23 mars firar man i Bolivia el Día del Mar, Havets dag, en nationell fest när städerna i hela landet livas upp med blåsorkestrar och högtidliga militärparader och skolorna får ledigt för att låta barnen tåga med flaggor och modellbåtar genom gatorna. En helgdag som många andra här i världen, kan man tycka – om det inte var för att just Bolivia är ett av de länder i världen som helt saknar kust. Havets dag firas till minne av slaget vid Topáter 1879, den första striden under det så kallade Salpeterkriget när chilenska styrkor invaderade och annekterade hela den bolivianska kustprovinsen, och på så vis skaffade sig kontrollen över områdets viktiga salpeterfyndigheter för sina industriers räkning. Den bolivianska havsdagen är med andra ord ett festligt sätt att hålla det nationella såret öppet, se till att fantomsmärtorna inte slutar värka. Att den bolivianska kusten inte faller i glömska.Jag måste säga att jag förstår dem. Ett land utan kust saknar en geografisk dimension, det går inte att förneka. Visst finns det något sublimt också i till exempel Schweiz alper, Mongoliets stäpper eller Närkes djupa skogar – men Hjälmaren är trots allt inte Nordsjön. Och Titicacasjön är inte Stilla havet. Ändå tror jag väl inte att den bolivianska havsnostalgin egentligen handlar så mycket om havet som sådant – detta ombytliga, opålitliga, oregerliga element som ju i grund och botten står för motsatsen till allt vi brukar förknippa med mänsklig civilisation: ordning, kontinuitet, beständighet. Nej, det är inte havet man sörjer – det är kusten. Kusten är för landet vad huden är för kroppen, eller blicken för tanken: ett organ som öppnar en förbindelse till yttervärlden, får det att sträcka fantasin mot horisonten. Att vara avskuren från kusten är för landet som att vara en kropp med bara inälvor. Som att tänka med förbundna ögon.Det är nog ingen överdrift att beskriva hela den västerländska civilisationen som en kustcivilisation. I den babyloniska skapelsemyten uppstår världen ur en kamp mot havets monster. I Bibelns första Mosebok tar den form när Gud skiljer land från vatten, och ljus från mörker. I denna urtida ”Chaoskampf”, som religionshistorikerna kallar det, blir kusten sinnebilden för den uppdelning som formar världen till något överskådligt och begripligt, gör den möjlig att benämna och behärska. Mångförslagna hjältar irrar under stora faror och i många år mot hemmets kust. Upptäcktsresande och kolonisatörer sätter segel mot fjärran stränder för att vidga sina horisonter, stränder de sedan namnger och befäster. Längs dessa kuster reses fyrtorn, byggs hamnar och borgar för att manifestera herraväldet över inte bara landet, utan också – väl så viktigt – över havets urkrafter. Omvänt blir en kust som ännu inte kartlagts och pacificerats till ett vilande, latent hot mot civilisationen som projekt.Att vara avskuren från kusten blir då på sätt och vis som att vara avskuren från hela denna civilisationshistoria, hela den dynamik som gör att kulturer sprids och utvecklas. Den engelske antikhistorikern Paul Kosmin tecknar i sin bok ”The Ancient Shore” en myllrande bild av kulturutbytet under hellenistisk tid vid det som då av grekerna kallades Röda havet (Erythreiska havet), eller Sydhavet – i våra dagar västra delarna av Indiska oceanen. Här, ungefär från Zanzibar och norrut runt Arabiska halvön, längs Persien och till den indiska västkusten växte det under århundradena före vår tideräkning fram en rörlig och eklektisk sjöfararkultur: språkligt flerstämmig, religiöst tolerant och dessutom till stor del utom räckhåll för imperiernas suveränitetsanspråk, ett maktvakuum som med tiden ledde till framväxten av en flytande, ”sydhavsk” identitet. Kosmin drar den intressanta parallellen till de arktiska kulturerna runt norra Ishavet, där urbefolkningarna på tvärs av alla nationsgränser under århundraden, ända in i vår tid levt i en fredlig kustgemenskap med liknande sedvänjor och besläktade språk.Dessa gränsöverskridande kontakter står idag, som bekant, under allt större tryck från både militär och kommersiell exploatering. Kontinentalmakterna stärker greppet om sina arktiska kustregioner – precis som de för tvåtusen år sedan så småningom etablerade sitt herravälde över kustländerna runt Sydhavet: gränsade av, befäste, pacificerade. Inget imperialistiskt projekt har någonsin kunnat utropa sin seger förrän det nått sin bortre kust och tagit den i anspråk. Men dessa anspråk gör dem sårbara. Kustbefolkningarnas rörlighet, deras instinktiva motstånd mot all form av landbaserad ordning och begränsning, gör att de aldrig helt går att kontrollera. Alltid finns någonstans pirater att bekämpa, illojala gränskontakter att förbjuda. Kusten har i civilisationshistorien kommit att beteckna den gräns där dess framåtskridande projekt åtminstone för tillfället tar slut, ja kanske mer än så – i den västerländska kulturen har stranden och kusten också blivit till en existentiell symbol: en gräns, där den mänskliga världen och det individuella livet övergår och uppgår i något annat, något större, okänt. Skeppsbrottens namnlösa döda står som offer vid den gränsen, som det tycks vara civilisationens drift att ständigt vilja överskrida.Hur långt? Finns det en punkt där denna expansionsdrift måste få ett slut? I en klarsynt anmärkning som ger åtminstone mig en rejäl tankeställare konstaterar Paul Kosmin att det vi brukar kalla för historisk tid, det vill säga de senaste ungefär femtusen åren, i stort sett sammanfaller med en geologisk period när världens kustlinjer på det hela taget hållit sig stabila. Även om det förstås hör till strändernas natur att vara i ständig rörelse – erodera, sedimenteras, vittra sönder, oavbrutet – skulle antikens sjöfarare rent praktiskt inte haft några större problem att navigera efter våra dagars kartor. Men under det kommande seklet lär vi med stor säkerhet bli tvungna att rita om dem. Det är något historiskt, existentiellt nytt. I hundratals år har det moderna civilisationsprojektet kännetecknats av en strävan att flytta fram kusternas frontlinjer, som i de nederländska poldrarna, i alla otaliga dammbyggen och storslagna torrläggningsprojekt. Varje nytt och säkrat stycke land har i den kampen setts som en heroisk erövring. Vad innebär det då för en civilisation om den istället tvingas till reträtt från havets urkrafter? När öar försvinner, låglänta kustområden översvämmas, stormfloder tvingar hela städer på flykt? Kan den överleva ändå? Kan den förändras? Jag föreställer mig en framtid där vi firar våra gamla sjunkna parapeter som ett sätt att hålla fast vid horisonten – inom oss. En framtid där vi alla blir bolivianer.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturPaul J Kosmin: The ancient shore. Harvard university press, 2024.

Vilka signaler ska vi uppmärksamma vid misstanke om smärta? Det är vad vårt samtal rör sig om den här gången. 

Abstrakt matematik och konkret, självutplånande liv har dessa saker någonting gemensamt? Helena Granström reflekterar över syskonen Simone och André Weils liv och tänkande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2020-01-29.Mörkret och ljuset, hela tiden återkommer de, det ena som flyr för det andra.Hos Andrew Wiles, matematikern som efter åratal av ansträngningar åstadkom ett giltigt bevis för Fermats stora sats, och som beskriver sitt arbete som att kliva in i en stor mörklagd herrgård och stappla fram genom beckmörkret, stöta i möbler och väggar, och så – kanske sex månader senare – finna lampknappen och se allt upplyst.Eller hos en annan av 1900-talets stora matematiker, Pólya, som liknar matematikerns värv vid att komma till ett okänt hotellrum sent på natten utan att ens veta var man tänder lampan. Man trevar runt och uppfattar olika oformliga tingestar i mörkret medan man letar efter strömbrytaren – och så, när man plötsligt funnit den, tänder man ljuset och allting framträder alldeles klart.Genom en ljusblixt, skriver deras franske kollega Hadamard, kommer det ditintills dunkla problemet, som ingen vanlig svag lampa skulle ha kunnat göra synligt, med en gång att bada i ljus.I dessa bilder av det matematiska arbetet är det tydligt att det är famlandet i sig som slutligen frambringar ljuset: Enbart den som trevat länge nog når fram till strömbrytaren och kan tända lampan. Den plötsliga inspirationen infinner sig, menar matematikern Poincaré, enbart efter en tid av medveten ansträngning som tycks absolut fruktlös och ur vilken ingenting gott tycks ha kommit, där man upplevt sig helt vilsegången.Men vilken dunkel längtan är det då som får en människa att villigt famla i mörkret månader i sträck – och vilket hopp är det som får henne att framhärda i sin tro på existensen av en strömbrytare, på att en bländande ljusblixt en gång ska få mörkret att flykta?”Om man med verklig uppmärksamhet”, skriver den religiösa tänkaren Simone Weil, ”söker lösningen på ett geometriskt problem, och efter en timmes arbete inte har kommit någonstans, så har man det oaktat gjort framsteg under varje minut av den förflutna timmen, i en annan, hemlighetsfull dimension”. Arbetet har, fortsätter Weil, utan att man vet det gett upphov till ”ett ökat ljus i själen” – och kanske är det detta ljus som en dag ska komma att bryta igenom mörkret och klarlägga allt?Matematikerns fruktlösa arbete i väntan på en osynlig utdelning, en till synes ohörd men icke desto mindre hängivet upprepad bön: kanske hade det kunnat utgöra en öppning till verklig förståelse mellan Simone Weil och hennes bror André, en framstående matematiker som hon sitt korta liv igenom tycks ha sträckt sig efter in i en sfär av symboler som förblev otillgänglig för henne. Deras relation skildras av den amerikanska skribenten Karen Olsson i ”The Weil conjectures”, en bok som på en gång är en dubbelbiografi över syskonen, och en personligt hållen essä om matematiken som föremål för rädsla, längtan och begär.Simone Weils relation till matematiken förblev ambivalent, och kanske var den varken mer eller mindre ambivalent än hennes relation till brodern. Å ena sidan framstod matematiken för henne som en länk till det gudomliga, en aning om den tillvaro bortom tid och rum som hon så intensivt sökte – å andra sidan upphörde hon aldrig att kritisera den. När hennes bror under rasande världskrig sitter i förvar, fängslad misstänkt för spioneri, skriver hon till honom i fängelset och ber honom rättfärdiga sin matematiska gärning: Vad är värdet av ett arbete så abstrakt att ingen vanlig människa kan förstå det?Hon drar en skarp gräns mellan de gamla grekernas geometri, ännu tydligt knuten till den kroppsliga tillvaron, och den algebra som frigjort sig från fysiska begränsningar och blivit självtillräcklig. På samma sätt som pengar och maskiner utgör algebran, menar Simone, en mänsklig abstraktion som fått eget liv och hindrar människan i hennes sökande efter det goda och sanna. ”Relationen mellan tecknet och det betecknade håller på att gå om intet, spelet av utbyten mellan tecken mångfaldigas av och för sig självt.”Vad ska André svara på detta, bunden och begränsad i sin fängelsetillvaro, som han och i för sig konstaterar erbjuder ideala omständigheter för att bedriva abstrakt vetenskap. Han invänder mot den skarpa distinktionen mellan algebra och geometri – en distinktion som han efter Simones död i viss mening ska komma att upplösa, genom att skapa en stabilt grund för det område som går under namnet algebraisk geometri. The Weil conjectures, på svenska Weilförmodandena, knyter samman det uppräkneliga med det ouppräkneliga – den diskreta matematikens avgränsade storheter med topologins oändligt delbara kontinuum – två till synes oförenliga områden som under Andrés hand såväl smeker som käbblar med varandra. I sina brev till systern talar han om analogins roll i matematiken, om den ”lätt skandalösa men mycket fruktbara” relation som kan uppstå mellan två i utgångspunkten väsensskilda teoribyggen. Men att beskriva ett matematiskt arbete för en person som själv inte är matematiskt skolad vore, betonar han samtidigt, som att försöka förklara en symfoni för en döv.Medan hennes bror vistades i de utomvärldsliga symbolsfärer till vilka hon själv aldrig fann tillträde, sfärer som hon omväxlande förhärligade och förkastade, var Simone upptagen av världens lidande: Av det pågående världskriget, av villkoren i fabrikerna, av mäns, barns och kvinnors svält och nöd. Hennes bror gjorde sig ett hem i abstraktionen, men förmådde också träda ut ur den: träffade en kvinna, bildade familj, omgav sig med människor. Simone gick allt längre in i sig själv, för att där, allra längst inne, söka tomheten. Hon ber: ”Gud, giv mig att jag får bli oförmögen till varje kroppslig rörelse […] att emotta några som helst sinnesintryck […] att jag får bli okänslig för varje slag av glädje eller sorg”. Giv mig, ber Simone, att jag får förlora förmågan att älska någon annan varelse, något ting, till och med mig själv.Den matematiska upptäckten, konstaterar Hadamard, har i sig ingenting med logik eller resonerande att göra. Den är en tillfällighet, un accident. Ljuset slår emot en, förblindande i sin styrka – eller det gör det inte. ”Skapande uppmärksamhet”, skriver Simone Weil, ”består i att i verklig mening uppmärksamma något som inte finns” – och kanske tänker hon lika mycket på sin brors arbete som på sin egen förtvivlade, jublande, enträgna bön.Och detta arbete, denna bön: Är det ett arbete för att utradera det egna, eller för att nå fram till sin egen innersta kärna? Frågan om personens roll i det kreativa arbetet är i viss mening analog med frågan om abstraktion kontra konkretion – för är det matematiska värvet en flykt från kroppen eller ett utforskande av dess innersta vindlingar? Genom sitt liv, som kom att ändas innan hon hunnit fylla 35, skulle Simone Weil placera det personliga i motsättning till det heliga, söka sig till hårt fysiskt arbete, extrem kyla och svält på ett sätt som slutligen ledde till hennes död. Och var inte detta också ett uttryck för hennes ambivalens: hennes försök att själv uppgå i den rena abstraktionen genom att gå så djupt in i det konkreta att också konkretionen blev abstrakt?”Mellan sanningen och olyckan”, kan man läsa i Simones anteckningar, ”består ett naturligt förbund”. Upptäckten är ”un accident” – en tillfällighet, eller en olycka? Ljuset infinner sig, men visar sig vara förintande. Men endast den som trevar sig fram i mörkret har en möjlighet, lika skräckinjagande som den är eggande, att en gång i sitt liv få möta detta ljus.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturKaren Olsson: The Weil Conjectures – On maths and the pursuit of the unknown. Bloomsbury publishing, 2019.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Säpo har lyckats stoppa en utländsk agent som ska ha rekryterats av rysk underrättelsetjänst med syfte att bland annat misskreditera Sverige, EU och Nato. Säpo ska ha kunnat följa operationsförsöket i detalj, och som bevis har de publicerat en till synes alldaglig bild från en pub.Sen pratar vi om att tempot på drickandet kan vara lika avgörande för hälsan som själva mängden, enligt en ny rapport som DN rapporterar om. Upptäckten förbryllade forskarna själva, så går det verkligen att säga att det finns ett säkert antal enheter per timme?

De senaste åren har börsen skakats av ett antal fall av missvisande och manipulerad redovisning, något som kostat många investerare enorma summor.I dagens Börslunch gästas vi av redovisningsprofessorn Joachim Landström som ger sin syn på ett antal uppmärksammade fall och tipsar om hur man kan undvika de värsta härvorna. Programledare är Martin Bunge-Meyer.

Nyheterna 18:00

Upptäckare, kolonister, riksbildare och köpmän i all ära, men det vi spontant associerar till när vi visualiserar vikingatiden är trots allt krigarna – såväl de lejda och edsvurna stridsmännen som stred för kejsare, kungar och furstar i hela Europa som de frilansande sjörövare och plundrare som gjorde Västeuropa osäkert mellan 700-talet och 1000-talet. Vad vet vi egentligen om dem?Ett stort problem är att vi ofta har valt att glömma de riktiga krigarna – de som uttryckligen nämns med namn i samtida annaler och runstenstexter – och istället minnas de sagohjältar som diktades ihop flera sekler senare. Vad händer om vi skalar bort det medeltida fiktionshöljet och söker efter historiskt belagda stridsmän? Under vilka perioder var de verksamma? Vilka strategier och taktiker använde de sig av när de gick till angrepp mot sina fiender? Hur mindes de efterlevande dem, när sorgebudet kom att de fallit i främmande land? Hur barbariska var de? Fanns det bärsärskar, alltså vilda krigare som drogade sig med flugsvamp och trodde att de var osårbara? Genom att ställa den här typen av frågor tvingas vi pränta ned besvärande frågetecken framför legendariska hjältar som Gånge-Rolf, samtidigt som vi möter fullt historiska men bortglömda hövdingar som Sibbe Foldarsson – den danske sjökungen vars död i Kalmarsund ännu ger ekon i Ölands kulturlandskap.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de verkligt blodiga sidorna av vikingatidens historia, om epokens krig och plundring.Bild: "Ein Wikingerüberfall", konstnärlig skildring av en vikingaräd. Oljemålning av Ferdinand Leeke (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är ett urklipp från avsnitten 283. Jesús Navas. För att få hela berättelsen. Lyssna på avsnitten i sin helhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck kaoset och skratten från Yoghurtens Nyårsafton när yoghurtfontäner blir vattenparker! Elsas och Magges galna idéer för framtida yoghurtfester kommer att överraska dig. Missa inte detta oförglömliga avsnitt fyllt med skratt och spännande planer!Vill du vara med i programmet?Ring in till redaktionen på +1 314 309-2916

Gott om fuzz i Pizzaland. Dags för Ulf Henningsson och Åke Eriksson ge sig ut på Popnördspoddens årliga resa till något härligt semestermål. Denna gång med fokus på att utforska det italienska 60-talet. På vägen passeras Milano, Rom, Verona, Turin, Florens, Cremona, Parma, Genua, Modena, Padua, Taranto, Merghera, Sassuolo, Ortisei och Korsika. Storstjärnor som Rita Pavone, Giorgio Moroder, Mina och Adriano Celentano trängs med, för oss svenskar, ett tjog fullständigt okända, men helt fantastiska popgrupper av enastående hög kvalitet. Upptäck och förundras! På bilden: I Pooh från Bologna.

I det här avsnittet av vår samtalsserie Människobyn pratar vi om vad man kan göra i Stockholm under sommaren – från badvänliga platser i Marievik till härliga restaurangupplevelser längs vattnet. Vad gör Marievik så attraktivt för sommarhäng, och vilka är de bästa tipsen för både avkoppling och aktivitet? Gäster i studion är Natalie Aranda och Peter Schröder som delar sina favoriter och insikter om Marievik som sommardestination. Moderator är Hanna Mossfeldt, arbetsplatsstrateg på AMF Fastigheter.

Detta är ett avsnitt från maj 2025.11 juli 1897. På Danskön i ögruppen Svalbard lyfter Salomon Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænkel med vätgasballongen "Örnen". De ska ta sig norrut och bli de första som når Nordpolen. Expeditionen är påkostad och de tre männen ses som hjältar redan innan de kommit iväg.Men bara sekunder in går allt fel. Männen tappar kontrollen över ballongen och flyter iväg bland molnen, det kommer vara det sista man ser av expeditionen förrän 1930. Det här är berättelsen om Andrées Polarexpedition, om hur högmod och dålig planering ledde tre män rakt in i ett fruset helvete och till sist döden.Inläsare: Tind SonebyManus: Amanda LångRedaktör: Alex HaegerProducent: Oliver BergmanProduktionskoordinator: Victoria RinkousKällor:Scary interestingVärldens historiaP3 DokumentärSO-rummetPopulär historiaStockholmskällanPolarquestChalmers tekniska högskola

Upptäck den osynliga kraften i yoghurt och fördjupa dig i en kärleksdiskussion som är lika oförutsägbar som livet självt! Elsa och Magge avslöjar sina kaotiska planer för framtiden och delar med sig av Sveriges VM-framgång!

Nyheterna 09:00

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången juni 2025. Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.Reporter: Jonatan MartinssonProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En vårdag 2002 hittar fyra pojkar en plastkasse i en skogsdunge. I den finns ett fryst spädbarn. Krimrummet tipsar om en ny dokumentär från Expressen Dok: "Syskonen i frysen."Våren har äntligen kommit till Stockholm. I ett lugnt samhälle en bit utanför stan hörs glada skratt från gårdarna. Barnen leker och de vuxna har dragit fram grillarna.Idyllen krossas när fyra pojkar gör ett makabert fynd i skogsdungen mellan hyreslängorna.Kriminalteknikern Bengt Aspegren kastar sig i väg när larmet kommer. – Jag får veta att man har hittat ett barnlik ute i skogen, berättar han. Spädbarnet, som är inlindat i tre handdukar, visar sig vara fryst. Navelsträngen sitter kvar – och i ena änden finns ett långt blont hårstrå.Upptäckten ska visa sig bara vara början på en berättelse som kommer att skaka ett helt samhälle.I ”Syskonen i frysen” får du följa polisens jakt på sanningen – steg för steg. Möt också John, en av pojkarna som var med och upptäckte spädbarnet, och som bär på en mörk hemlighet. En dokumentär av Lena Lindehag.Producent: Sigge Dabrowski och Ellen Hammarskiöld.Redaktör: Bella Levy.Exekutiva producenter: Karin Olsson och Jakob Wagner.Mix: Fredrik Johansson.Originalmusik: Patricio Samuelsson.Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Það var fjölmenni sem mætti á „live podcast“ viðburð í tilefni af 40 ára afmæli Air Atlanta á þessu ári sem haldinn var í Cafe Atlanta 28. maí 2026. Í þessum þætti er búið að klippa saman viðtalsefni frá kvöldinu en þennan dag var einmitt tilkynnt um viðskipti lykilstjórnenda Atlanta og Atlas flugfélagsins. Atlas kaupir 49% í Atlanta og núverandi stjórnendur Air Atlanta eignast 51%. Í ljósi þessara tíðinda mætti fyrstur á sviðið Baldvin Már Hermannsson forstjóri og skýrði frá þessum tíðindum og hvað þau þýða fyrir félagið. Í öðrum hluta þáttarins mæta þeir Unndór Jónsson V.P Sales & Marketing, Einar Jón Blandon Director Ground Operations og Haukur Eyjólfsson Manager DevOps en þeir eiga allir það sameiginlegt að hafa starfað lengi fyrir Air Atlanta og hófu sinn starfsferil í vinnu sem flugfreyjur. Í þriðja hlutanum er spjallað við flugstjórana Guðrúnu Helgadóttur og Braga Sigþórsson sem bæði eru flugstjórar í dag á Boeing 747 hjá félaginu. Í lokahlutanum segja fyrrverandi flugstjórarnir Bogi Agnarsson og Einar Dagbjartsson nokkrar sögur úr bransanum. Þátturinn var tekinn upp 28.maí 2026 í Cafe Atlanta í Kópavogi.

Under decennierna omkring år 1000 genomfördes ett antal lika djärva som seriösa nordiska försök att anlägga permanenta kolonier i Nordamerika. Med utgångspunkt i nordligaste Newfoundland utforskade nordborna nuvarande Kanadas östkust, byggde långhus och trädde i kontakt med urbefolkningen i det land som de döpte till Vinland.Upptäckten av Amerika framstår i efterhand som vikingarnas mest imponerande bragd, men vad var det egentligen som hände? Vem eller vilka tog initiativ till upptäcktsresorna och bosättningarna? Vad ville de åstadkomma – grunda utposter för handel eller ta över landet? Och varför slutade det som det gjorde, med att nordborna drog sig tillbaka till Grönland och Island?Frågorna blir inte mindre spännande när vi finner att de verkliga pionjärerna var kvinnor, först Gudrid Torbjörnsdotter och sedan Frejdis Eriksdotter. Till skillnad från i alla andra kända vikingatida kolonisationsprojekt gick kvinnorna i spetsen, något som medeltidens islänningar var väl medvetna om – så till den milda grad att de skrev långa historiska skildringar av kvinnornas liv, i vilka de dominerar över männen, både som hjältar och som skurkar. I ett senare skede av historien glömdes dock kvinnorna bort till förmån för sagornas manliga bipersoner. Varför?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vinland och de vikingatida försöken att utforska och kolonisera nordöstra Nordamerika.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika. Målning av Christian Krogh (1893). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck hur smältande yoghurtkostymer och oväntade kärleksbekännelser kan skapa kaos och skratt i dagens avsnitt. Missa inte Dr. Ingrid Ferms revolutionerande insikter om yoghurtdiplomati och lyssnarnas galna idéer om yoghurtens framtid!

Upptäck hur exploderande adventskalendrar och smältande yoghurtgranar satte Snövik på kartan!

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Upptäck den oväntade konsten av yoghurt och skratta åt Magges virala musikmissöden. Få en inblick i framtidens yoghurtfester och låt dig inspireras av tokiga idéer!

Fertilitetsläkaren kallades för Babyguden. Men bakom framgångarna döljer sig en skandal där hundratals patienter på hans klinik fått fel spermier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Kat Palmer är 14 år får hon veta att hennes biologiska pappa är en anonym spermiedonator. Hennes föräldrar har fått hjälp av en känd fertilitetsläkare i Ottawa. Flera år senare börjar hon nysta i sitt ursprung.Lisa Yull och hennes make vänder sig till samma läkare med en stark längtan efter barn. Behandlingen lyckas. Men 18 år senare visar ett DNA-test att deras dotter inte är biologiskt släkt med mannen som uppfostrat henne.Efter år av eget detektivarbete får Kat svar. Det visar sig att hennes biologiska pappa i själva verket är föräldrarnas fertilitetsläkare – Norman Barwin, den berömda babyguden.Upptäckten blir en avgörande pusselbit i fertilitetsskandalen.DNA-tester avslöjar ett mönster som sträcker sig över flera decennier, där patienter vid Norman Barwins klinik fått fel spermier – i flera fall läkarens egen. I början av november 2016 lämnas en gemensam stämning in mot läkaren.I årtionden har Norman Barwin varit ett av de mest välkända namnen inom fertilitetsvården i Kanada, hyllad som en pionjär och belönad med fina utmärkelser för sitt arbete. Men när barnen växer upp och börjar söka sina rötter, brakar bilden av Babyguden samman. Samtidigt väcks frågor om en bransch där kontrollen är bristfällig och regelverket saknar tydliga gränser.Medverkande: Kat Palmer, biologiskt barn till Norman Barwin.Lisa Yull, patient till Barwin.Aviva Coopersmith, barn som blivit till med fel spermier på Barwins klinik.Elizabeth Payne, journalist som bevakat Barwin på tidningen Ottawa Citizen.En dokumentär av: Josephine Schneider.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2026.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

❓

❓

❓

EU försöker sätta ner foten mot Donald Trumps planer att ta över Grönland. Här berättar lyssnare om situationer där de sagt ifrån! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är diplomati på högsta nivå mellan EU och USA efter att president Donald Trump gjort anspråk på Grönland. Californiens guvernör Gavin Newsom, som är mycket kritisk till Trump som president, sa vid mötet i Schweiz att Europa bör visa ryggrad och "grow some balls" i relation till den amerikanska utrikespolitiken. Upptäckte du en orättvisa på arbetsplatsen och började ställa frågor? Var det ett gäng tonåringar som terroriserade grannskapet som du till sist tröttnade ur på? Blev du tvungen att stå upp mot din familj eller väljer du att demonstrera på gator och torg? Här berättar lyssnare om när de sa ifrån! När jag satte ner foten med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar 21:40.

Kanske fick du plötsligt veta att du är adopterad eller har ett okänt syskon. Kanske upptäckte du en oanad talang som gav en ny karriär eller fann en meteorit i potatislandet. Om stora upptäckter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland är vi med om omvälvande upptäckter och vi undrar vilken din är? Fick du i vuxen ålder reda på att din pappa inte är din biologiska pappa eller att du har flera syskon? Hittade du en meteorit i ett grustag eller en u-båt utanför din sommarstuga. Var du i åttonde månaden när du förstod att du var gravid, fann du ett hemligt bergrum eller räddades ditt liv tack vare att hunden nosade så mycket på ditt ben att du gick till doktorn som upptäckte en tumör.Ikväll undrar vi vilken din största upptäckt är.Ring oss på 020-22 10 30. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare: Li SkarinProducent: Helene Almqvist

Igår var det nyårsafton och festligheter men idag kanske det inte är så kaxigt! Här berättar lyssnare om sina värsta dagen efter-upplevelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att dricka alkohol är skadligt för kroppen och samtidigt är det en stor del av den svenska fest-kulturen. Det är många som har upplevt att ha fått i sig lite för mycket och då kan man få betala ett högt pris dagen efter.Vaknade du upp på chefens soffa? Upptäckte du en förlovningsring på fingret, hamnade du i en helt annan stad eller kunde du plötsligt grundstegen till tango? Här bjuder lyssnare på sina värsta bakfyllor!Dagen efter med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21 och programmet startar 22:03.

En pralinask med godbitar från året som gått i Naturmorgon. Här ryms bland annat trollpipistreller, biätare, sillgrisslor och trumvargspindlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som fick svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ.Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling.Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar.Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025.Programledare är Karin Gyllenklev.

Musikåret 2025 summeras - artisterna och låtarna vi spelade sönder, konsertbesöken som var bäst i år och musikminnen vi tar med oss in i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Magnus älskar listor och så här i december sammanställer han alltid sina favoritlåtar från året. Nu får han hjälp av Karlavagnens lyssnare.Så här låter 2025 enligt Karlavagnen - “Säg det med en sång” på temat musikaliska upptäckter från året som gått.Året i musik i Karlavagnen med Magnus BroniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

När Christofer Columbus steg i land i den Nya världen år i oktober 1492 var det en slumpartad inledning på en global omvälvning. Denna händelse utmanade själva Bibeln och gav ny förståelsen av världen. För européerna öppnades en ny värld av möjligheter, men för Amerikas ursprungsbefolkningar blev det slutet på deras värld.Columbus resa var möjlig med hjälp av kunskaper om seglingsvindar, effektivare seglingsfartyg och kanoner och blev startpunkt på en västerländska expansion. Världens olika delar kom att bindas samman genom handel, migration och våld.I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu om vändpunkten 1492 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, om 1492 års betydelse. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.År 1488 trodde man världen bestod av tre kontinenter: Europa, Asien och Afrika. Man visste inte om Indiska oceanen var ett slutet eller öppet hav. Efter en rad sjöfärder var världen 1566 sammanlänkad av seglingsruter runt jorden. Världen hade blivit global.Columbus resa innebar inte bara innebar upptäckten av en ny kontinent, utan även en djupgående omdaning av Europas världsbild. Den tidigare eurocentriska uppfattningen fick sig en törn när det stod klart att jorden till största delen bestod av vatten – och att okända kontinenter existerade. Upptäcktsresorna inledde en kunskapsrevolution som så småningom kulminerade i upplysningstidens idéer och vetenskapliga framsteg.Denna epok av nyfikenhet och upptäckarlust hade också en brutal baksida. Mötet mellan Europa och Amerika resulterade i folkmord på ursprungsbefolkningar och spridning av dödliga sjukdomar. Uppskattningsvis dog upp till 90 procent av Amerikas ursprungsbefolkning under de första decennierna efter européernas ankomst. Den nya världen omvandlades snabbt till ett fält för exploatering, råvaruutvinning och slavhandel – samtliga avgörande inslag i den gryende kapitalismen.Bildtext: Upptäcktsresande Amerigo Vespucci väcker den sovande Amerika – en sen 1500-talsillustration som symboliserar den europeiska upptäckten av den Nya världen. Bilden är ett konstnärligt uttryck där Amerigo Vespucci, med navigationsinstrument i hand, gestaltar den vetenskapliga upptäcktsresanden som "väcker" en passivt avbildad kvinnlig allegori av Amerika. Illustrationen är ursprungligen skapad av Johannes Stradanus (Jan van der Straet) och återgiven av Theodor Galle.Musik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen.Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Källa: Stradanus - This file was derived from: New Inventions of Modern Times -Nova Reperta-, The Discovery of America, plate 1 MET DP841124.jpg.Upphovsrätt: Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Japanska Shimon Sakaguchi gick från ifrågasatt teori till Nobelpris. Hans forskning förklarar varför immunförsvaret ibland vänder sig mot oss själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Japanska forskaren Shimon Sakaguchi har ägnat ett halvt sekel åt att förstå varför vårt immunförsvar ibland angriper den egna kroppen. Hans envishet ledde från en idé, som inte många trodde på till ett genombrott som förändrat medicinsk forskning. Sakaguchi visade att en särskild typ av T-celler, regulatoriska T-celler, spelar en avgörande roll för att hålla immunförsvaret i schack. Upptäckten har öppnat vägen för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och ledgångsreumatism, och kan bli viktig i kampen mot cancer och vid organtransplantationer. Men vägen dit var långt ifrån enkel – hans tidiga resultat avfärdades som ”smutsig vetenskap” och stora tidskrifter vägrade publicera dem. I dag är forskningen kring T-reg-celler ett av immunologins hetaste områden med tusentals artiklar varje år. I Osaka berättar Sakaguchi om ögonblicket då han insåg att han hade rätt, om uthållighetens betydelse och om hur Nobelpriset ger nya möjligheter att fortsätta arbetet med att förstå kroppens mest komplexa försvarssystem.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ola Wongs bokklubb med Bodil Jönsson och Marika Lagercrantz. Sten Nadolnys roman ”Upptäckten av långsamheten” handlar om upptäcktsresanden Sir John Franklin. En man som var så långsam att han var före sin tid. Boken borrar i ett accelererande samhälles syn på tid och vikten av att vänta in det rätta ögonblicket. – Men kan vi återupptäcka långsamheten?

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.Medverkande: Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutetSofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. Meredith Hawkins, diabetesforskare.Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mörkret, ljuset, livet som sorgearbete och skapandet bortom egot: ett samtal om systraskap och inre upptäcktsfärder Veckans avsnitt är speciellt på många sätt. Jag möter inte bara Sveriges hiphop drottning Nathalie ”Cleo” Missaoui som genom åren vunnit flertalet priser för sin musik, däribland en grammis i kategorin ”Årets hiphop” år 2023 för hennes album ”Missaoui”. Nathalie har även varit med och drivit flertalet projekt som på olika sätt stöttar kvinnor, jämställdhet och musikscenen överlag. Hon är bland annat en av grundarna till det kreativa kollektivet och skivbolaget Random Bastards, hon har varit med och grundat rörelsen Fatta som verkar för att förändra samhällets riktning kring sexuellt våld och samtycke, och även nätverket Femtastic som fokuserar på att stärka kvinnor inom musik och skapande. Hon är även min storasyster och vi sätter oss ner för ett samtal om just systraskapet, vår relation och hur den har utvecklats och förändrats genom åren, våra olikheter & likheter. Vi pratar också om: - Relationen till musiken och hur sorgen och mörkret hjälper henne att skapa - Utmaningen i att vara förälder i ett system och struktur som hon själv inte alltid står bakom - Livet som sorgearbete och att skapa bortom egotUppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Om veckans gäst: https://www.instagram.com/cleomissaouiFölj podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Upptäck Seoul med Att resa-podden! Våra bästa tips till Sydkoreas pulserande huvudstad – mat, kultur, sevärdheter och kvarter du inte får missa. Inlägget 138: Att resa till Seoul – Sydkoreas pulserande hjärta dök först upp på Att resa-podden.

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen. Producent: Annika Östman Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

❓

10 september. I mitten av 1800-talet blev romaner kommersiellt gångbara i Sverige. Henrik Dalgard skildrar i boken “Poesin, publiken och pengarna: Hur romanen gav kapitalismen en mening.” hur den tidens författare själva gestaltade marknad och kapitalism. Andreas Ericson intervjuar honom.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Doc, Jói Már og Albert Ingason sem eitt sinn var kallaður AI.

Vi följer en man i hatt mot äventyr i Sydamerikas djungler, han kommer 1911 upptäcka något som gör honom världsberömd. För de lokalt boende var förvisso Inkastaden Machu Picchu inte alls okänd, men resten av världen levde i ovetskap tills dess att Hiram Bingham presenterade sina häpnadsväckande fynd. Sa vi att han hade hatt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetet med att förvandla tråkiga vägkanter och hårdklippta gräsytor i Sverige till blomrika matstationer för pollinatörer, har pågått i flera decennier. Nu börjar ansträngningarna ge resultat. I Linköping ökar både vildbin, humlor och mer sällsynta arter. – Det som är roligt med pollinerare är att bara man förbättrar miljöerna så växer populationerna ganska snabbt, säger kommunekolog Anders JörneskogSnart avgörs kampen om vilken svensk kommun som har lyckats anlägga Sveriges längsta blomsteräng. Ett delmoment i Naturskyddsföreningens kampanj för att skapa minst 1000 kilometer blomrika vägkanter. Medverkar i programmet gör Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen. Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping och vetenskapsradions Sara Sällström.Programledare: Marie-Louise Kristola. Producent: Michael Borgert

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se