Podcasts about utan

Sommarens tillbehör: grillning, picknick mm. – hur fixar man såser, röror och tillbehör om man inte vill äta mejerier, gluten eller ens ägg?  Enkla, goda tips och recept Varför överväga att undvika mejerier, gluten och ägg? Här får du en kvart att lyssna på i solstolen, bilen, eller på promenaden. Du hittar podcasten på din telefon – i alla vanliga podcastappar och Spotify, iTunes mm. Ny med podcasts? Så här … läs mer Inlägget 387: Såser & tillbehör utan mjölk, gluten & ägg dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

- Hægt er að horfa á þáttinn í mynd á Youtube Sævar Þór Sveinsson, umsjónarmaður Utan vallar, fór yfir ársreikninga liða úr Bestu- og Lengjudeildinni ásamt Kára Snorrasyni. Farið var yfir helstu tölur, sýnd gröf og rýnt í stöðu liðanna út frá ársreikningunum.

I detta avsnitt av VD-podden möter Arash Gilan entreprenören, författaren och tidigare riksdagsledamoten Jan Emanuel i ett vackert och personligt samtal. Jan Emanuel har under sin karriär byggt bolag, skrivit böcker och varit en av Sveriges mest profilerade samhällsdebattörer. På senare år har han också visat nya sidor av sig själv genom tv-program som Spelet och Shaolin Heroes. I det här avsnittet berättar han om skadan som förändrade hans liv, beroendet av OxyContin, synen på manlighet, familj och tro samt varför han anser att framgång i slutändan handlar om något helt annat än pengar och status. Ett samtal om styrka och sårbarhet, om att möta sina skuggor och om vad som finns kvar när rustningen faller. *** Följ Arash: LinkedIn - https://www.linkedin.com/in/arashgilan/ Substack - https://arashgilan.substack.com/  404: Människan saknas - https://volante.se/bocker/404-manniskan-saknas/  Vill du prata marknadsföring? Letar du efter en marknadsföringslösning för ditt företag? Jag, Arash Gilan, VD på Viva, lyssnar mer än gärna på dig och hjälper dig att hitta en lösning på dina utmaningar. Läs mer på vivamedia.se/vdpodden-boka   Ta del av vår guide om AI-driven marknadsföring! Ladda ner vårt Whitepaper och lär dig hur AI kan ta din marknadsföring till nästa nivå: vivamedia.se/whitepaper/ai-driven-marknadsforing  Glöm inte att följa podden och lämna en recension – varje omdöme hjälper oss. Tillsammans kan vi få podden att växa och därmed bjuda in fler intressanta gäster!  

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Idag fyller Konsthistoriepodden 6 år!Det vill vi förstås fira tillsammans med er! Vi startade podden mitt under pandemin, när museer, konsthallar och andra kulturinstitutioner höll stängt. Idag är det nästan svårt att föreställa sig, men då var det en verklighet som präglade hela kulturlivet. Att kulturinstitutionerna skulle stänga sina dörrar kändes lika otänkbart då som det gör nu. Mitt i den tiden föddes Konsthistoriepodden.För att uppmärksamma födelsedagen släpper vi idag ett nytt Samtal pågår: Årets tågluff. På midsommarhelgen tar vi oss till Palermo för att därifrån tågluffa hem genom Europa, med många stopp längs vägen. Självklart får ni följa med på resan! Mer om våra planer berättar vi i dagens avsnitt.Och när vi ändå är på väg vill vi passa på att tipsa om några tidigare avsnitt som knyter an till vår färd genom Italien, Österrike, Tjeckien och Tyskland:— Avsnitt 25: Artemisia Gentileschi, Judith halshugger Holofernes
— Avsnitt 31: Laokoongruppen
— Avsnitt 41: Michelangelo, Yttersta domen
— Avsnitt 20: Gustav Klimt, Adele Bloch-Bauer I
— Avsnitt 28: Rafael, Sixtinska madonnan
— Avsnitt 43: Oskar Schlemmer, BauhaustrappanVi vill också passa på att rikta ett varmt tack till er alla som tar er tid att lyssna på oss. Vi vet att många av er har varit med ända sedan starten och följt oss på våra konsthistoriska upptäcktsfärder genom åren. Det är tack vare er som Konsthistoriepodden finns och fortsätter att utvecklas.Utan er – ingen Konsthistoriepodden.Nu ser vi fram emot nya avsnitt. Vi hörs snart!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Marcus får sin telefon stulen blir det smärtsamt tydligt att det inte bara är en pryl som försvunnit – utan nyckeln till nästan hela hans digitala jag. I veckans Kvanthopp handlar det om identitet: från byns minne och papperspass till bankkoder, appar och framtidens digitala grindvakter. Vem är vi när systemet inte längre känner igen oss?Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nästan utan att man märker det är barnen vuxna. Foto: PrivatProduktion, redigering och klipp: Heli BrewitzMusik: Lic. NEO SoundsKontakt podcast: jagarmodig@gmail.comFölj oss: instagram.com/jagarmodig/En podd om livet. Om mod i vardagen, det där stilla modet som inte alltid syns, men som gör skillnad varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det här sommaren då du vill ge lite extra tid, omtanke och kärlek till din relation? I det här avsnittet delar jag med mig av ett av de viktigaste sommarprojekten, som blev en nystart för min relation. Dessutom får du kärleksråd från några av poddens mest uppskattade gäster: Micael Dahlén, Amanda Romare, Elaine Eksvärd, Anna Bennich och Fredrik Robertsson.Vi pratar om varför skratt är relationens bästa bränsle, varför du aldrig ska sluta flörta med din partner, hur små ömhetsbeteenden kan förändra allt och varför kärleken alltid ska tillföra något till ditt liv. Ett kortare avsnitt - fyllt av kärlek! TACK för att du lyssnar, sparar, delar och kommenterar. Utan dig ingen In Bed With Emilia ❤️

Har den förre landslagsmittfältaren Albin Ekdal en gudfar med väldigt bra pigment? Klickar hans pappa inte med ”Granens” pappa? Och stod han på samma studentflak som en kille som senare skulle komma att dömas för ekobrott? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna på Tom Stigsons predikan här! Han talar kring Helige Anden och hur det inte blir någon rök utan eld! Se hela Gudstjänsten här: https://www.youtube.com/live/pNHVMwWGIx0 Mer från Livets Ord: https://linktr.ee/livetsord #livetsord

Många drömmer om att starta eget men fastnar vid ett hinder: pengar. I det här avsnittet bryter vi ner myten om att du behöver kapital för att komma igång — och visar hur du kan bygga ett riktigt företag med minimala resurser, steg för steg. Du får bland annat lära dig: – Hur du väljer en affärsidé som inte kräver startkapital – Vilka typer av bolag du kan bygga praktiskt taget gratis – Hur du validerar din idé utan att riskera något – Konkreta sätt att få de första kunderna utan annonsering – Hur du sparar tid, pengar och energi genom att prioritera rätt från början – Vilka misstag som gör resan dyrare än den behöver vara Det här är ett avsnitt för dig som vill komma igång snabbt, smart och med minimal risk — missa inte detta. Info: Avsnittet har sänts tidigare i podden Ordinary People who do Badass Things. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

- Jag sa till min mamma att han kommer att döda mig men jag togs inte på allvar, berättar Selma.Selma bodde utomlands när hennes blivande man kom på besök. De hade aldrig träffats tidigare. Utan förvarning blev hon tvingad att gifta sig med honom. Mannen visade tidigt obehagliga sidor som senare i Sverige eskalerade till hot, våld och enorm kontroll.Gästen är anonym. Selma heter något annat i verkligheten. Rösten, namn och platser är ändrade.Vill du vara gäst i podden? Maila emilie.olsson@bauermedia.seFölj @alskadepsykopat på Instagram.Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om stjärnbackens hole-in-one, golfande sportchefer, beskedet att Forshaga drar sig ur, Nyköpings chans att göra om och göra rätt, Forshaga-spelare som gjort klart med nya klubbar, Enköpings spetsning, in och ut i Borås, ligans nya dryckesavtal, poängkanadensaren på Hockeyettan-marknaden, ryktet om SHL-floppen, ytterligare starkt backnamn på väg in, Tingsryds veteranåtervändare, tveksam slutspelsstatus, Hanvikens nya offensiva inriktning, spelarflykten från Borlänge och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi flera extra poddavsnitt varje vecka, analysavsnitt på måndagar och en ny säsong av vår programserie “Lagbygget” är igång på onsdagarna. I veckan släppte vi ett avsnitt med fullt fokus på Vita Hästen och funderar över truppen och vägen mot Hockeyallsvenskan efter vårens slutspelshaveri. Sportchefen Tom Tärnström gästar i Lagbygget 26/27: Vita Hästen – “Man måste göra val, det finns inte plats för alla”. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk

Vad gör du om det blir brist på mat? Johanna Hjärtfors har en plan B. Hur är din mat-beredskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det behöver inte handla om krig. Eller energikris. Det kan vara en storm, eller ett längre elavbrott. Eller att det blir brist på någon vanlig råvara. – Mat-trygghet är att veta att jag klarar mig en längre tid, säger Johanna Hjärtfors.Hon bor utanför Åseda i Småland. Utan tidigare erfarenhet bestämde hon sig en dag för att börja odla. En viktig del i Johanna Hjärtfors plan B är beredskapsodling. Nåt hon föreläst om och också skrivit en bok om. – En beredskapsodling är en mer strategisk odling. En mer genomtänkt odling utifrån vad hon äter, så att hon kan förse sig själv med mycket av det hon behöver.Om det blir brist på mat vill man ändå att det man äter ska smaka nåt. Därför odlar Johanna t ex flera olika sorters lök.– Vi privatpersoner måste ta ansvar för vår mat-trygghet och hjälpa till med odling.Johanna Hjärtfors berättar hur man på en förmiddag kan starta en odling, förutsatt att man har en plats för det.Hon berättar också hur hon tar hand om det odlade så att det räcker under större delen av året.

Och nu är det juni så skibbidibibap på er alla! För i veckans avsnitt går vi igenom sommarplågorna som flashbackarna älskar, hatar och försöker hajpa upp eller glömma. Dessutom: iphonekärlek och internetbråk.Det största tacket till våra underbara patroner på: https://www.patreon.com/FlashbackForeverTrådar:https://www.flashback.org/t3609545https://www.flashback.org/t690401https://www.flashback.org/t1605142https://www.flashback.org/t1523190https://www.flashback.org/t1593963https://www.flashback.org/t1593963 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

IT-säkerhetspoddens samarbete med SIG Security innebär att vi gör avsnitt av föreningens olika föredrag. Dagens avsnitt bygger på en FOKUS-kväll från April. Hannes Ullman och Viktor Laszlo diskuterade säker drift av kod med eller utan AI. Det tänkte vi djupdyka i idag tillsammans med Hannes. Du lyssnar på IT-säkerhetspodden som idag är ett samarbete med SIG Security.   Erik Zalitis tog sig ett snack med Hannes om bland AI, sypply-chain och hur AI är en accelator i ämnet.   Läs mer här: https://www.itsakerhetspodden.se/330-saker-drift-av-kod-samt-utveckling-med-eller-utan-ai/

Anneli Liljemark sade upp sig utan plan, och byggde sedan ett bolag från hemmakontoret till en stark position i miljökonsultbranschen. I det här avsnittet möter vi entreprenören bakom Liljemark Consulting, specialister på förorenad mark, grundvatten och strategiska miljötjänster. Det handlar om att våga lämna sammanhang som inte längre stämmer med ens värderingar, om att bygga ett företag där man själv vill arbeta, och om ansvaret som kommer när 30 personer litar på att du styr skeppet. Anneli berättar om första uppdraget, lågkonjunkturerna, pandemioron och varför hon inte drömmer om en snabb exit. Det här är ett samtal om mod, miljö, värderingar och den sortens entreprenörskap som växer långsamt men står stadigt.  Slutsatser Ibland börjar entreprenörskap inte med en affärsplan, utan med en tydlig känsla av vad man inte längre vill kompromissa med. Att bygga bolag handlar lika mycket om människor, kultur och trygghet som om omsättning och tillväxt. Verkligt mod kan vara att växa organiskt, återinvestera och tacka nej till den snabba exiten.   Detta är första delen av fyra med Anneli Liljemark.

Inför det kommande valet är hälso- och sjukvården åter en av väljarnas mest prioriterade frågor. En växande befolkning, högt tryck på akutsjukhusen och vårdköer gör prioriteringar inför nästa mandatperiod avgörande både nationellt och i landets regioner. SNS bjuder in ledande forskare, politiker i Region Stockholm och företrädare på nationell nivå till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka reformer som är mest avgörande. Vilka samband finns mellan vårdplatsbrist, överbelastade akutmottagningar och patientsäkerhet? Hur bör ansvarsfördelningen mellan stat och regioner utformas och hur påverkar det hur vården organiseras? Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod. Seminariet anordnas som en del i SNS serie Mötesplats vård. Medverkande Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd , Region Stockholm Anders Anell, professor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet Axel Conradi (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm Marie Morell (M), vice ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland. Björn af Ugglas, civilingenjör, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, grundare DB Evidence AB Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

OSA är en ledningsfråga."Har jag koll på vad som händer där ute när jag fattar de här besluten?"Det är frågan som Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, vill att landets ledningsgrupper ställer sig. Inte en gång om året på en strategidag. Utan varje gång ett beslut fattas som påverkar de människor som ska omsätta det i praktiken.Det låter enkelt men det sker för sällan.I det här avsnittet av Health for Wealth samtalar jag med Lars Lööw om varför den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – OSA – är mer aktuell än någonsin. Om vad tio år med en föreskrift faktiskt har gett. Och om vad som krävs härnäst – av myndigheter, politiker, ledningsgrupper och de chefer som varje dag försöker göra ett hållbart jobb under förutsättningar som inte alltid är rimliga.Vad siffrorna berättar – och vad de egentligen handlar omÖkningen av sjukfrånvaron i Sverige har en tydlig koppling till psykisk ohälsa och till arbetslivet. Arbetsmiljöverket har, efter en av sina största inspektionsinsatser någonsin – samtliga akutsjukhus i Sverige – kunnat konstatera det som många på golvet länge vetat: ansvaret för OSA har hamnat på fel nivå.Det finns beslut som fattas på en annan nivå. I den högsta ledningen, på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Beslut som får avgörande konsekvenser för hur en första linjens chef kan ta sitt ansvar. Och när de förutsättningarna saknas kompenserar chefen, täcker upp, biter ihop – tills det inte går längre.Kunskapen finns. Men når den rätt nivå?OSA-föreskriften fyller tio år. Den innehåller skallkrav som är glasklara: ökad kunskap hos högsta ledningen, tydlig prioritering, befogenheter och stöd, kontinuerlig dialog och systematisk uppföljning. Det är inte vaga ambitioner – det är lag.Ändå ser vi att det inte nått hela vägen.Det finns hälsoekonomiska analysverktyg som kan sätta faktiska siffror på vad bristande förutsättningar kostar. Forskning och kunskapsunderlag finns att hämta. Men kunskapen måste efterfrågas och mötas av ett genuint intresse uppifrån för att göra skillnad.Varför kvinnor drabbas hårdare – och vad det egentligen säger ossDet är kvinnor som dominerar i statistiken över arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetsmiljöverkets egna analyser visar att skillnaden inte ligger mellan kvinnor och män inom samma yrke – den ligger i vilka yrken som toppar listan. Och det är de offentliga tjänsteyrkena, vård, skola och omsorg, som år efter år återfinns längst upp.Det är inte ett individuellt problem som löses med friskvårdsbidrag eller stresshanteringskurser. Det är ett strukturellt problem som kräver strukturella svar – på ledningsnivå och på politisk nivå.Reflektionsfrågor för dig som individVet du vad OSA-föreskriften ställer för krav – och i vilken utsträckning de uppfylls i din vardag? Vad saknas, och vem äger det gapet?Har du formulerat vilka förutsättningar du behöver för att göra ett hållbart och lagenligt jobb – och har du lyft det med din chef?Tänk på ett beslut som nyligen fattades ovanför dig och påverkade din vardag. Tror du att beslutsfattaren hade koll på den effekten – och vad skulle hända om du berättade?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationPå vilken nivå fattas egentligen de beslut som formar förutsättningarna för arbetsmiljön hos er – och är det rätt nivå som äger ansvaret?Har er ledningsgrupp tillräcklig kunskap om vad OSA innebär på operativ nivå, och finns det strukturer för att den kunskapen ska nå fram och användas?Lars fråga att ta med: Har vi koll på vad som händer där ute när vi fattar de här besluten? Hur skulle ni svara på den i er ledningsgrupp idag? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malin är med i en "hemlig klubb" där allt delas. Jessica skulle kunna vara intresserad av att vara med i en bokklubb om det bjuds på vin. Vilket sätt är egentligen bäst för att träffa nya vänner? Och hur kommer det sig att det blir sån otrolig power när kvinnor möts? Sen var det det där med att ta tillbaka kafferepen. Lyssna det blir kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Returning Home: A Sweet Nostalgic Journey in Stockholm Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-05-21-22-34-01-sv Story Transcript:Sv: Det var en solig Kristi himmelsfärdsdag i Stockholm.En: It was a sunny Kristi himmelsfärdsdag in Stockholm.Sv: Gamla Stan stod i blom, med doften av färska bakverk och vårens blommor i luften.En: Gamla Stan was in bloom, with the scent of fresh pastries and spring flowers in the air.Sv: Astrid gick sakta längs de smala kullerstensgatorna.En: Astrid walked slowly along the narrow cobblestone streets.Sv: Det var som att staden välkomnade henne tillbaka med öppna armar.En: It was as if the city welcomed her back with open arms.Sv: Ändå fanns en osäkerhet inom henne om vad framtiden skulle hålla.En: Yet, there was an uncertainty within her about what the future would hold.Sv: Astrid hade nyligen återvänt från sina studier utomlands.En: Astrid had recently returned from her studies abroad.Sv: Hon kände sig nostalgisk.En: She felt nostalgic.Sv: Hennes steg förde henne till en välbekant bokhandel.En: Her steps took her to a familiar bookstore.Sv: Det var där hon träffade Bjorn igen - en gammal vän från barndomen.En: It was there she met Bjorn again - an old friend from childhood.Sv: Bjorn hade aldrig lämnat Stockholm.En: Bjorn had never left Stockholm.Sv: Han trivdes med sitt enkla liv som bokhandlare i Gamla Stan.En: He was content with his simple life as a bookseller in Gamla Stan.Sv: "Hej, Astrid!", ropade Bjorn glatt när han såg henne.En: "Hi, Astrid!" Bjorn called out cheerfully when he saw her.Sv: "Hej, Bjorn", svarade Astrid med ett varmt leende.En: "Hi, Bjorn," Astrid replied with a warm smile.Sv: "Det verkar som att inget här har förändrats."En: "It seems like nothing has changed here."Sv: "Nej, inte mycket", skrattade Bjorn.En: "No, not much," laughed Bjorn.Sv: "Vill du ta en promenad och hälsa på gamla minnen?"En: "Do you want to take a walk and revisit some old memories?"Sv: De började gå genom de livliga gatorna.En: They began walking through the lively streets.Sv: Solen värmde deras ansikten och turister flockades med kameror och glass i handen.En: The sun warmed their faces, and tourists flocked with cameras and ice cream in hand.Sv: De stannade vid en parkbänk, nära ett gammalt café där de brukade sitta som barn.En: They stopped at a park bench, near an old café where they used to sit as children.Sv: Bjorn köpte bullar och kaffe till dem.En: Bjorn bought buns and coffee for them.Sv: De satte sig ner, och Astrid kände en våg av ro över sig.En: They sat down, and Astrid felt a wave of peace come over her.Sv: "Saknar du inte något från resandet?", frågade Bjorn nyfiket.En: "Don't you miss anything from traveling?" Bjorn asked curiously.Sv: "Jo, ibland", svarade Astrid ärligt.En: "Yes, sometimes," Astrid answered honestly.Sv: "Men jag känner mig kluven.En: "But I feel torn.Sv: Jag älskar Stockholm, men jag vet inte om jag borde stanna eller återvända utomlands."En: I love Stockholm, but I don't know if I should stay or return abroad."Sv: Bjorn tog en klunk av kaffet.En: Bjorn took a sip of the coffee.Sv: "Vet du, det finns inget rätt svar.En: "You know, there's no right answer.Sv: Ibland måste man bara vara här, nu."En: Sometimes you just have to be here, now."Sv: Astrid lyssnade och kände att hans ord träffade rätt.En: Astrid listened and felt his words hit home.Sv: Hon hade stressat så mycket för framtiden att hon glömt att njuta av nuet.En: She had stressed so much about the future that she forgot to enjoy the present.Sv: Medan solen sakta sjönk över hustaken i Gamla Stan, bestämde Astrid sig.En: As the sun slowly set over the rooftops in Gamla Stan, Astrid made a decision.Sv: Hon skulle ge sig själv tid att vara hemma. Utan att stressa för beslut som kunde vänta.En: She would give herself time to be home, without stressing over decisions that could wait.Sv: Tiden med Bjorn och de kära minnena gjorde henne mer fridfull.En: Time with Bjorn and the dear memories made her feel more at peace.Sv: Hon skulle omfamna varje dag utan bekymmer.En: She would embrace each day without worries.Sv: Det var där hon skulle börja - där i nuet, med doften av vår och smaken av söt fika på läpparna.En: That's where she would start - there in the present, with the scent of spring and the taste of sweet fika on her lips. Vocabulary Words:sunny: soligbloom: blomcobblestone: kullerstensuncertainty: osäkerhetnostalgic: nostalgiskfamiliar: välbekantchildhood: barndomencheerfully: glattrevisit: hälsa pålively: livligatourists: turistercuriously: nyfikettorn: kluvenembrace: omfamnadear: kärapresent: nuetstudy: studierreturned: återväntwarm: varmtcoffee: kaffesip: klunkstressed: stressatpeace: fridfulldecision: beslutworry: bekymmerscent: doftenfresh: färskaflowers: blommorrooftops: hustakenspring: vår

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 549 av Tyngre Träningssnack. Denna vecka är det en del fokus på testosteron till äldre och män med låga testosteronvärdet samt vilka effekter som steroider har för sig själv i fall man inte tränar samtidigt. Utöver dessa delar så blir det lite kring effekterna av att kyla ner greppet vid styrketräning och om man ska fokusera på lite andra saker i styrketräningen när man blir äldre för att få bättre effekt eller större hälsoeffekter? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:37) Funkar det att kyla ner sig med kalla stavar för att återhämta sig bättre? (00:17:27) Hur mycket gör steroider för muskelökningar (00:24:27) Vad händer med muskelmassan hos de med låga testosteronvärden som höjs till normalvärdet (00:34:55) Vad ska man fokusera på vid styrketräningen när man börjar bli äldre?

VEM: Anna CronqvistYRKE: AI- och ledarskapscoachAVSNITT: 732OM: AI som arbetssätt och livsstöd. Varför du inte ska använda ChatGPT som ett snabbare Google. Att ge AI rätt kontext. Hur du bygger egna assistenter. AI som äktenskapsrådgivare. Terapi. Relationer. Pinsamma sms-utkast. Mellanchefernas framtid. Jobben som hotas och jobben som klarar sig. Vad som fortfarande måste vara mänskligt. Vad vi egentligen ska göra med all tid som AI påstås frigöra. Och en hel del roastande från en maskin som vet lite för mycket om K Triumf.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKLIPPNING: Emelie JannerfjärdNY FORM: Martin Löfqvist (Untitled services)VINJETTKOMPOSITION: K Triumf.VINJETTPRODUKTION: K Triumf, P Svensson och Albin Myers.VINJETTANPASSNING: Paul Wettermark.KONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans VG-plogg gästar Maria Tholén från Mindful Milk – mindfulnessinstruktör, amningsrådgivare och hjälpmamma via Amningshjälpen – för att svara på lyssnarnas frågor om amning, postpartum och den första tiden som mamma. Med fokus på konkreta råd, expertkunskap och trygg vägledning delar Maria med sig av verktyg som kan göra amningsresan både lugnare och mer hållbar. Vi pratar bland annat om:• Hur du vet om barnet får i sig tillräckligt• Vanliga orsaker till smärta vid amning• Stress, press och osäkerhet kring mjölkproduktion• Mindfulness, nervsystem och oxytocinets roll• Kort tungband och andra vanliga utmaningar• Hur partnern bäst kan stötta• Vikten av community, självkänsla och trygghet postpartumEtt avsnitt fyllt av lyssnarfrågor, experttips och praktiska råd för gravida, nyblivna mammor och partners som vill känna sig mer förberedda och stärkta genom amningens olika faser.In och följ @mindful_milk på Instagram för mer tips och råd.Och följ även gärna oss! @vattnetgaramning, amningsråd, amningsproblem, amningshjälp, postpartum, nybliven mamma, mjölkproduktion, amningssmärta, Mindful Milk, Maria Tholén, amningsstress, amning tips, amning nyfödd, kort tungband, amningsstöd, mammaliv, oxytocin amning, partnerstöd postpartum, mindfulness för mammor, första tiden med bebisSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tre av tio tror de får sjukvård utan för långa väntetider

Fredag! Det blir ingen Nisse, men det blir Nisses syrra! Dessutom blir det demens, Lidingö, pappor och fotbollstränare. Detta avsnitt finns också filmat på YouTube! https://youtube.com/@kafferepetpodHar du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:25 - Lidingöbanan16:45 - Snäll men rasistisk21:30 - Klara direktiv22:45 - I perfekt punghöjd31:50 - Mamma på semester37:25 - Nähepp39:55 - En stolt liten skit46:25 - Daddy issues51:25 - Dödligt allvar på jobbet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ylva pratar om författarens död i relation till robotböcker, och hur det i slutändan kommer att påverka människors eget skrivande när läsaren inte längre litar på avsändaren. Vendela tar med oss på en resa till Varberg och sedan Rom och Florens, som fått henne att tänka på Luther, Strindberg (ett nu återkommande inslag i podden) […]

Vitsippsdalen blommar och Åsa och Stina är ute med norska Anne Sverdrup-Thygeson, professor i bevarandebiologi i Ås, och tittar på insekter. De som har sex ben! Anne fascineras av döda träd. För när ett träd dör flyttar det in så många nya gäster. Allt från små insekter och svampar till mossor och bakterier. Det finns alltså fler levande organismer i ett dött träd än i ett levande! Åsa vill veta mer om insekternas vingar och metamorfos. Anne tycker att vi måste tänka på hur vi pratar om insekter. Utan dem skulle vi inte klara oss. 

Nytt avsnitt! Emma är snart officiellt sambo, och vi har testat lymfmassage på hästarna för första gången. Pebban har känts fin det senaste så Emma börjar bli sugen på att tävla, och vi konstaterar att det kanske både var billigare och enklare att tävla förr. Anna har ramlat, och vi tar upp lite frågor som kommit in från er lyssnare.Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår TikTok: https://www.tiktok.com/@elfstrands?_t=ZN-8wH0W5fzlPm&_r=1Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tårar, favoritpsalmer och bredbent bläddrande.  Det blir effekten när Johan Thuresson, mästergrävaren i näbbstövlar, går en rond i Solnahallen och fyndar medan säljarna packar upp sina varor. Insidertrading? Kanske. Å andra sidan – det finns inget som stoppar en sann jägare/samlare med vittring på otippade artefakter och stark sås på billig plast. Johan förmedlar bilder från mässgolvet, tipsar om tekniker för att blockera andra grävare medan man bläddrar loss och ger oss insikter i grävarens känsloliv. Man släpar hem så otroligt mycket som blir besvikelser. Men ibland smäller det till. Så att man står i vardagsrummet och tårarna kommer. I detta fullspäckade och känslosvallande DJ 50 Spänn-avsnitt pratar vi om KBT mot mässfobi, offensiva kristna budskap, lasersynthar, ångbåten S/S Norrtelje, varför man hatar allt som är nytt (generellt), dansband på glid, 08-romantisk synth i gryningen, tunga mil med tom baklucka genom Roslagen, finska och danska discoversioner, funk som inte kan fejkas, kristdemokratiska kampanjlåtar, Ny-David, en semester i Saint-Tropez samt den mystiska sångerskan Päivi och hennes förmåga att få garvade karlakarlar att gråta. Ett avsnitt för invigda, finsmakare och musikaliska våghalsar. Normisar gör klokt i att istället lyssna på true crime eller influencerbabbel. Johan Thuressons skivfynd Fredin Comp – Inget hjärta [7″, 1988] Annica Boller – Summer’s Back In Town (Carrie Ann) [7″, 1982] Diverse artister – Räddningsaktionen För S/S Norrtelje [7″ EP, 1968]Låtar: Music Males – Please Read Me; Triangle Group – Monday Morning Hogränskvartetten – Guds kärlek är som stranden [7″ EP, okänt årta]Låt: Guds kärlek är som stranden Johnny – Hyvin menee kuitenkin / Kun kasvosi näin [7″, 1966]Låt: Hyvin menee kuitenkin (Flowers on the Wall) Bonus Beats Päivi – Viva San Tropéz (My Lucky Star) [7″, 1981]Låt: Viva San Tropéz ETT STORT TACK Till alla er som stöttar DJ 50 Spänn med en liten månadspeng. Utan er hade den här podden aldrig kunnat betala sina licenser och räkningar. Ni är kulturens försvarare och min tacksamhet är oändlig. Vill du också supporta en fri och oberoende musikpodd? Patreonsidan väntar på dig. DJ 50 SPänns PATREON Relaterade avsnitt https://dj50spann.se/176-johan-thuresson-i-hova/ https://dj50spann.se/106-utflykten-folk-rackare/ https://dj50spann.se/181-niklas-betan-jonsson/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera – då slipper du missa nya avsnitt. Om du behöver en address till själva RSS-feeden som berättar om nya avsnitt, kopiera den här: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolaget började exploatera podcastvärlden. Det finns många att välja mellan. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.se eller valfri app för nätradio (Radio Garden Live rekommenderas, men det finns många andra). DJ 50 Spänn är en podd om musik på billig vinyl. I varje avsnitt får en musikintresserad gäst köpa fem begagnade skivor för en hundralapp. Sedan pratar vi om det som musiken styr oss in på. Programledare, producent och ljuddesigner: Tommie Jönsson, radioproducent. Lyssna gärna på mina radiodokumentärer Jakten på Fiskargubben (om hemligheten bakom den berömda kitschtavlan), Rederietstjärnans dolda passion (om skådespelaren Gaby Stenbergs sköna insektsmusik) samt Kjell Höglund och radiopiraterna (om trubadurens korta tid som radiopirat på FM-bandet). Webbguru för DJ50:- är Gunnar Lindberg Årneby.  Kontakt: hej[at]dj50spann.se

Att växa eller inte växa , det är frågan. Tomas har drivit företag i 9 år och är fortfarande soloföretagare. Varför har inte företaget växt? Svaret får du i detta avsnitt.

Það hefur verið mikill hiti innan og utan vallar í Þjóðaríþróttinni síðustu sólarhringa en Handkastið gerir upp það helsta í þessum þætti. Valur leiðir í úrslitaeinvíginu gegn FH 1-0 eftir sigur á heimavelli þar sem Jóni Bjarna Ólafssyni var vikið upp í stúku af dómurum leiksins - sem ekki allir virðast sammála um.

Hej Somna.I natt öppnas ett litet draperi i Äventyrsvargen och ut kliver Ester från Byrån för inre anställningar. Hon har väntat länge. Hon vill prata om det där som pågår under allt annat. Inte jobbet du har. Utan jobbet du gör utan att veta om det.Det blir prat om brevbärare som levererar meddelanden mellan olika delar av sig själva. Om väktare som står vid gränsen mellan det som visas och det som är. Om katter som inspekterar världen med största allvar och hundar som sorterar känslor de aldrig bett om.Och någonstans mitt i allt så uppstår ett litet glapp. Mellan tankarna. Där något kanske finns. Eller inte. Det är som det är.Kanske är du en arkivarie. Kanske en demolerare. Kanske sitter det en liten figur i dig och grubblar utan att någonsin bli klar. Och det är okej.Du behöver inte förstå något av det här. Du kan bara ligga där och låta det passera. Som brev. Som något som klingar till och sedan försvinner igen.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/Mer om Somna med Henrik, klicka här: https://www.somnamedhenrik.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

November 2018. En kvinna kontaktar en advokat och berättar något som låter nästan overkligt. Hon säger att hon bevittnat ett styckmord i sin egen lägenhet och kan peka ut både offret och gärningsmannen. Men det finns ett problem. Det finns ingen kropp. Och det finns inga spår.Hasse Aro intervjuar utredaren Åsa Hansson om jakten på en kropp, utredningen i blindo och genombrottet som avgjorde allt.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra – på Podplay, varje torsdag!

Acapulco-Lukas läser böcker om vitkål, Jossan åt en banan för bara någon vecka sedan och Ludvig kryddar maten med svårmod. I detta avsnitt blir det mat-tema, närmare bestämt PIZZA. KPodd-trion ger sig ut på stan för en trerätters måltid.

Älskar fotbollsexperten Alexander Axén att prata om att pedofiler minsann får det tufft i fängelset? Är hans favoritfågel örn? Och tror hans fru att han är på snarkutredning när han i själva verket sitter i baren på O'Learys med en stor stark och en skål jordnötter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fall 1:Försiktigt tar sig mannen in i huset som tillhört den 40-åriga kvinnan, som nyligen hittats död. Det ligger bråte exakt överallt. Det är papper med oförklarliga texter och strimlade dokument. Men det finns något som väcker ännu större intresse. Gömd i en garderob hittas en hemlig, låst låda. Innehållet kommer att lämna både mannen och hans familjen i chock. För lådan döljer en hemlighet. En hemlighet så stor att den förändrar allt som vänner och familj trodde sig veta om kvinnan vid namn Lori Ruff. Fall 2:Det är november 1987 när Ida och Garrett Brink anländer till sin sons hus. Ingen har nämligen hört från honom eller hans fru på flera dagar, och föräldrarna börjar bli oroliga. Väl framme vid huset ser de direkt sonens bil på uppfarten. Men bilen är inte tom, utan bakom ratten sitter deras son, död. Snart hittas även hans fru. Någon har brutalt mördat dem båda. Frågan är bara vem? Utan spår eller misstänkta kallnar fallet snabbt. Men sanningen visar sig vara närmare än vad polisen först trodde.Vi presenterar ett nytt tema här i podden, nämligen familjehemligheter.Fall: Lori Ruff & Gail och Rick Brink[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKällor: https://www.spoktimmen.se/218KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nikko hör dunsar, steg och ångestladdade skrik från lägenheten över honom. Utan att veta om det bevittnar han ett trippelmord. Mördaren hade mördat förut och kallas idag för Slaktaren från Enköping. Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

I finska kriget 1808–1809 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland till arvfienden Ryssland. Därmed gick landet miste om ungefär en tredjedel av sitt territorium och omkring en fjärdedel av sin befolkning. Kriget var en del av Napoleontidens maktspel: genom freden i Tilsit 1807 pressades Ryssland att tvinga Sverige att bryta med Storbritannien och ansluta sig till kontinentalblockaden. Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan medeltiden, blev ett nationellt trauma. Kriget var också den sista gången större strider utkämpades inom dagens svenska gränser, när ryssarna 1809 förde kriget in i Västerbotten och stred vid Sävar och Ratan. I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet, författare till Finska kriget 1808–1809. Utan att först ha förklarat krig anföll ryska styrkor Finland den 21 februari 1808 med omkring 24 000 man. Sverige hade visserligen påbörjat mobilisering i Finland, men årstid och isläge försvårade snabba förstärkningar och försörjning över Östersjön. Kriget var en direkt följd av överenskommelsen i Tilsit året innan mellan Napoleon och tsar Alexander I. Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna förband, medan den svenska armén till stor del byggde på indelningsverkets soldater och fältförband som slets av brist på utrustning och underhåll. Svenskarna kunde slåss hårt och vinna enskilda framgångar, men i längden hade Sverige svårt att stå emot stormakten Ryssland. En av de mest omstridda händelserna under kriget var Sveaborgs kapitulation våren 1808, som blev ett svårt slag mot Sveriges möjligheter att hålla stånd i Finland. Samtidigt pekar många framställningar på att den avgörande svagheten låg i logistiken: underhållet brast i ett fattigt och glest befolkat land, med dåliga vägar, långa avstånd och sjukdomar som drabbade både soldater och civila. Gustav IV Adolfs militära misstag och bristande utrikespolitiska omdöme bidrog också till nederlaget. Förlusten av Finland fick stora politiska konsekvenser och blev en del av bakgrunden till att kungen avsattes i statskuppen 1809. Musik: ”Björneborgarnas marsch”, text av Johan Ludvig Runeberg. Inspelning med Muntra Musikanter (Bengt Carlsson, dir.), 1928. Public domain (Public Domain Mark 1.0). Bild: Björneborgarnas marsch (”March of the Pori Regiment”), Albert Edelfelt, 1892 (vanligt årtal för originalet; Edelfelt gjorde även en senare version). Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#tayyiperdogan #kingcharles #bahis İngiltere Kraliyet Savcılığı Türkiye'deki rüşveti tespit etti kayda geçirdi ve devasa bir ceza kesti. Türk devlet ve hükümet yetkilileri bir kez daha yakayı kaptırdılar. Türkiye'yi rüşvete boğan İngiliz firması Entain, rüşvet verdiği yetkililer, İngiltere Kraliyet Savcılığının devreye girişi, kesilen devasa ceza, Türkiye'den kaçırılan milyarlarca dolar para. İngiliz medyasında yayınlanan dosyayı Türk medyasının görmezden gelişi. Utanç verici rezalet...KANALIMA KATILMAK İÇİN:https://www.youtube.com/channel/UCXER5YnRo8uLm8hwvBEmJVg/joinoinBENİ DESTEKLEYEBİLİRSİNİZ:Patreon: https://www.patreon.com/cevheriguvenPaypal: cevheriyeulas@gmail.comİLETİŞİM MAİL: cevheriyeulas@proton.meADS & SPONSORSHIPS: cevheriyeulas@gmail.comBENİ TAKİP EDEBİLİRSİNİZ:Telegram: https://t.me/cevheriguvenofficialBluesky: https://bsky.app/profile/cevheriguven.bsky.socialFacebook: https://www.facebook.com/CevheriGuvenTvTwitter: https://www.twitter.com/cevheritvInstagram: https://www.instagram.com/cevheriguvenofficial/

Mer än fyra år efter det ryska angreppet kämpar Ukraina fortfarande för sin frihet och överlevnad som nation. Vad har hänt under den senaste tiden? Och vad kommer hända nu? Andreas Ericson gästas av Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare vid Försvarshögskolan och rådgivare vid Mannheimer Swartling.

Göran Everdahl, Annie Lindmark och Niklas Källner är veckans spanare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans panel 20 mars 2026:Göran Everdahl: från Snoafers till Rubios för stora - skorna är i alla flödenAnnie Lindmark: efter smarta glasögon och övervakningsbroscher - nu är det lyx med wififritt Niklas Källner - Bjud hem folk utan att städa - nu ska livet skava igenProgrammet görs av:Programledare: Josefin JohanssonProducent: Märta Myrstener Tekniker: Lotta Linde RahrMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Som patreon så får du tillgång till TombolaTvå på fredagar! Ett extra avsnitt! Mer Tombola varje vecka! Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten