Podcasts about utan

Disktureras: Att ha skön image utan att försöka - okej, men att ha gear UTAN att vara insatt, pin? Mello-review, det bygger upp till galen final!Dolph Lundgren en riktig SLEEPER kung som har allt och kan allt. Han är het nu med ny doku: "Dolph and the Lundgrens". OS avslutat och damerna gör rekord-OS och står för 80% av guldet! Angående hockey.. 3vs3 Knockout i hockey, kanske borde ses över?

I det här avsnittet så pratar jag med Jan Valeskog som vikarierar för Maria Elsa Salvo ( som är föräldraledig ) och vi pratar anläggningsfrågor , främst hockeyhallar. I början så finns det ett avsnitt med kompletterande frågor som jag ställt i efterhand . Riktigt klok vet jag inte om jag blev men några frågetecken rätades ut. Däremot så tycker jag själv att det är lite trixit när man frågar rent konkret om möjligheter att driva kafeteria och restaurang under matchdag, svaret blir …….ja ni får bilda er egen uppfattning om hur det kan uppfattas. Jag hade jag tänkt att ha med en representant för Hammarby Hockey och diskutera intervjuven, men pga sjukdom så fick vi ställa in just den och jag återkommer med en uppföljning. Den här podden drivs av Stefan Ståhl som en fristående supporterpodd om Hammarby Hockey och tar ett helhetsbegrepp om vad som sker i klubben. Det tas också upp andra hockeyrelaterade saker som sker i stockholm men främst Hammarby.Signaturen med bla Bajen death cult och Zulus goda minne Kontakt: stefan@ingenkopaisen.se För bidrag , skicka gärna swish på 0703577388

Reklam för Emma S I det här avsnittet av Surret gästas vi av underbara Emma Wiklund, grundare av hudvårdsmärket Emma S. Rabattkoden surret25 ger dig 25% på hela sortimentet (ej redan nedsatta produkter) på https://emmas.com/ Ett ljuvligt samtal - i alla fall enligt Surret - om hudvård utan pekpinnar, att åldras som kvinna, glow och en djupt personlig fråga om Hannas hals…

Varmt välkomna till Martinson Möter – en podcast producerad av fadderbarnsorganisationen Compassion.Dagens underbara gäst hade sitt liv prydligt uppställt i raka led. Utbildad vid Eton College. Skolad i juridik vid University of Cambridge. Blivande advokat. Och övertygad ateist – trygg i att kristendomen antingen var förlegad, missförstådd… eller bäst att hålla på säkert avstånd från.Sedan begick han ett ödesdigert misstag.Han plockade upp ett Nya testamente. Inte för att tro. Inte för att bli omvänd. Utan bara för att “kontrollera sanningshalten” och tillrättavisa några kompisar.Och allt gick, som man säger, fullständigt fel.Idag är han en av sin generations mest inflytelserika kristna ledare. En före detta advokat som aldrig riktigt nådde rättssalen - utan istället hamnade i kyrkan. Han blev kyrkoherde i Holy Trinity Brompton i London, där omkring 4 000 personer samlas varje söndag, och varifrån nya församlingar har planterats över hela landet. Någon tog uppenbarligen “fel” avfart - och fortsatte köra i exakt rätt riktning.Han är också arkitekten bakom Alpha Course - en tio veckor lång introduktion till kristen tro som över 38 miljoner människor världen över har gått, inklusive hundratusentals fångar. Ett stillsamt bevis på att ärliga frågor över en middag kan vara mer omvälvande än de flesta predikningar.Tillsammans med sin fru Pippa står han bakom "The Bible with Nicky and Pippa Gumbel" - en app som laddats ner av miljoner. Och trots allt detta bor han fortfarande i prästgård, cyklar runt i London, badar dagligen i Serpentine-sjön i Hyde Park och kallas kärleksfullt av sina kollegor för “Humble Gumbel” - vilket möjligen är ett av få smeknamn i kristenheten som faktiskt har överlevt.Alpha börjar inte med färdiga svar. Det börjar med mat, nyfikenhet och tillåtelsen att tvivla.I det här avsnittet av Martinson Möter får vi höra om Nickys dramatiska återupptäckt av sitt judiska arv - och om den stora familjehemlighet som följt honom sedan barndomen, efter att hans pappa lämnat Tyskland. Vi talar om nyfikenhet som trumfar visshet, om tro utan påtryckningar, och om varför livets största frågor fortfarande spelar roll - särskilt för dem som känner sig längst bort från kyrkan.Det är ett samtal om tvivel, tro och upptäckt. Om lyssnandets kraft. Och om en Gud som verkar betydligt mer intresserad av inbjudningar än av argument.Och Nickys tydliga svar på varför alla borde bli faddrar? Det är lika enkelt som det är utmanande.Så varmt välkomna till Martinson Möter - och ett extra varmt, något försenat men djupt tacksamt välkomnande till dig, Nicky Gumbel.Tack för att du är här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans avsnitt av Ebilsveckan språkar vi om:00:00 – Laddstrul i Grums07:00 – Status på V2G16:19 – Vilka är KGM?20:37 – Svårt att driva laddstationer22:58 – Elbilsladdning på gatan, vara eller icke vara39:09 – Teslas superpris på Model Y Bakhjulsdriven44:31 – Kia vs Tesla46:05 – Zeekr 7GTLänk: https://omev.se/podcast/omev-podd-96-fredrik-soderholm-stockholm-parkering/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet fortsätter vi vår DISCIPLE-serie och fördjupar oss i nästa steg på resan som lärjungar. Den här gången får vi lyssna till predikan ”Inte om, utan när” med ingen mindre än vår kära pastor Walter Zuniga.Med ett kraftfullt och väckande budskap påminner han oss om att trons prövningar inte handlar om om de kommer, utan när, och hur vi står fasta när de gör det. Missa inte detta inspirerande och utmanande avsnitt som väcker tro i ditt hjärta. Här hittar du alla podcastavsnitt från SOS Church Stockholm – en församling för alla människor och alla nationer som vill leva Apostlagärningarnas liv, i Stockholm och till jordens yttersta gräns.

Dr. George Simon Manipülatif İnsanlar 00:08 – Dr. George Simon ve “Kuzu Postunda Kurt” 02:01 – Üstü Örtülü Şiddet ve Gaslighting 05:28 – Manipülasyonun Dili: Ne Söylendiği Değil, Nasıl Söylendiği 09:49 – “Farkında Değiller” Yanılgısı 13:58 – Kişilik Bozukluğunda Davranışla Çalışmak 18:07 – Değişim Mümkün mü? Spektrum Yaklaşımı 21:05 – Utanç, Sınır ve Karakter 25:19 – Meditasyon Pratiği Zeynep Aksoy bu bölümde, klinik psikolog Dr. George Simon'ın manipülatif ve kişilik bozukluğu olan insanlarla ilgili çalışmalarını aktarıyor. Üstü örtülü şiddet, gaslighting ve vicdan üzerinden yapılan manipülasyonun nasıl işlediğini; bu kişilerin çoğu zaman ne yaptıklarının farkında olduklarını ve empatiye değil davranış değişimine ihtiyaç duyduklarını ele alıyor. “Anlamaya çalışmak” ile sınır koymak arasındaki farkı vurgularken, sağlıklı utancın ve net sınırların dönüştürücü olabileceğini anlatıyor. Bölüm, farkındalığı bedene taşıyan bir meditasyonla kapanıyor. Zeynep Aksoy, saygın bir yoga eğitmeni ve Reset platformunun kurucusudur. Web sitesi üzerinden canlı ve kayıttan izlenebilen dersler, üyelik programları ve profesyonel eğitimler sunmaktadır. Online Stüdyo üyeliği ile günlük çevrim içi derslere, geniş bir arşive ve topluluk desteğine erişim imkânı sağlar. Ayrıca Zeynep, katılımcıların hareket, anatomi ve farkındalık konularında bilgilerini derinleştirmelerine yardımcı olmak için yenilikçi Fasyal Yoga Uzmanlık Programı'nı yürütmektedir. Daha fazla bilgi almak ve sertifikalı eğitimlere katılmak için: www.zeynepaksoyreset.com

I veckans avsnitt pratar vi om nystart – men utan att bli överambitiösa. Hur kan man skapa ny energi i stil och hem utan att köpa nytt? Februari är inte månaden då vi gör allt, det är månaden då vi gör lite fast medvetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykolog Stina Hindström och beteendeveteare Petra Krantz Lindgren pratar om hur du som förälder kan undvika bråk och konflikter och sätta gränser på ett respektfullt sätt. De ger också konkreta perspektiv på hur du kan ta dig ur tjatets onda cirkel och hitta tillbaka till kontakten med ditt barn och få till ett bättre samarbete i vardagen. Programledare: Patti Hansén.

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

* Bu bölümün video versiyonu YouTube kanalımızda.Yeni sezonda da her hafta Canlı Yayında sinema ve televizyon gündemini konuşuyoruz, haftanın öne çıkan dizi ve filmlerini yorumluyoruz, ilgimizi çeken konuları tartışıyoruz, listeler yapıyoruz, goygoydan geri kalmıyoruz...00:00 | Giriş 08:00 | The Housemaid15:05 | Kalbimizden Vuran 10 Film 40:40 | Wim Wenders: Bende Politika Yok 1:12:03 | Soldaki Eleman Neden Hep Negatif? 1:13:25 | Brad Pitt-Tom Cruise AI Videosu1:16:55 | Severance Sevenlere Müjde1:20:20 | Mike Flanagan'ın Yeni Projesi: The Mist   1:26:25 | The Pitt 2.Sezon 1:27:33 | Spider-Noir'ın Fragmanı  1:31:10 | Scrubs Yeniden geliyor 1:32:15 | The Adventures of Cliff Booth'un Fragmanı 1:35:25 | Karim Aïnouz'un Yeni Filmi1:36:45 | Todd Haynes ve De Noche1:38:10 | No Other Choice'un Yeni PR'ı 1:30:02 | Tomas Alfredson'un Yeni Projesi1:41:25 | Scorsese Yeni Filmin Çekimlerine Başlıyor1:43:20 | Oscar'ları Dağıttık

Möt Naofal Oazzani som klev av en lukrativ karriär som konsult och IT-chef och gav sig ut på en årslång resa - både i det inre och det yttre.Detta avsnitt är speciellt för dig som har drömmar om ett annat liv, letar efter ditt syfte eller önskar känna mer mening i tillvaron. Naofal berättar om Exit-metoden som är baserad på hans egna samlade erfarenheter av att ta sig ur ett liv som skaver.Innan inspelningen startade nämnde Naofal lite kort att han alltid varit en andlig person även om det inte märkts särskilt mycket - men han har det i blodet och på slutet kommer vi in på den frågan igen och Naofal börjar berätta om sin bakgrund. Hela klubben får enormt energipåslag och rysningar. Det Naofal berättar är kraftfullt.Det samtalet som fortsatte kommer vi sända i nästa avsnitt och fler samtal framöver med Naofal lär det bli.Kursen Exit-metoden Online kommer man åt härhttps://go.growwithnaofal.com/exitmetoden-onlineVid checkout anger man koden ”ANDLIGAKLUBBEN” och kommer då få lanseringspris (1.000 kr rabatt = 2.495 kr) februari ut. Vill man istället ha den komprimerade versionen av Exit-metoden som är gratis går man in på:https://www.exitmetoden.se/För kontakt med Naofal:Hemsida: www.growwithnaofal.comInstagram: https://www.instagram.com/growwithnaofal/Medverkande: Maria Dupal, Sofie Langeborg, Anders Ahlin, Katri Kingstedt och Naofal Oazzani Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utan någon som helst expertis snackar OS-grenar i veckans avsnitt, men konstaterar också fotbollens överlägsenhet. Dessutom pratar vi klackar, tjuvrusande barn, att springa utan boll och funderar på om tränare ägnar för mycket tid åt speluppbyggnad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland ligger etta i IIHF:s ranking trots att de inte spelat internationell hockey på fyra år - "som ett spökskepp som seglar vidare i toppen," säger Calle. 66 ryska NHL-stjärnor tittar på OS hemifrån medan Sverige möter Finland på fredag.Sladjan minns barndomen när pappan alltid höll på motståndarlaget: "När Sverige spelade mot Sovjet höll han på Sovjet, mot Finland på Finland." Men när Sverige kvitterade till 4-4 med 30 sekunder kvar sprang han hem från skolan och jublade medan "gubbarna var förbannade."OS utan Ryssland känns som "en tandlös person som flinar dumt" - men är det roligare att vinna när alla bästa lag är med? Från bojkotter på 80-talet till dagens utfrysningar.Plus: Historien om hur Calles pappa som underhållningschef på SVT svartlistade Jörn Donner på uppdrag av finska regeringen. Jake Paul gråter på läktaren när flickvännen vinner OS-guld. Och varför finlandssvenskar håller på Finland mot Sverige.Lyssna nu - Sverige-Finland väntar på fredag!

Språk, men inga ord. Det skrev Tomas Tranströmer om redan 1983, långt innan han förlorade talet. Boel Gerell funderar över skillnaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Var börjar det? Kanske i andningen, i luften som inte kommer att räcka hela vägen fram och redan när jag startar meningen ser jag ordet i slutet och vet att det kommer att bli svårt. Jag kommer att fastna där, i den där satans bokstaven och bli kvar tills syret tar slut och du ser bort av hänsyn och genans. Medan jag tystnar och drar efter andan djupt och vanmäktigt och börjar om igen, med ett nytt ord.Det har blivit bättre förstås. Exempelvis läser jag ju den här texten utan att beväras av stamningen – peppar, peppar. Jag har hittat strategier för att hantera mina problem och bryr mig också mindre om vad andra tycker, det underlättar. Ändå är jag fortfarande någonstans alltid kvar i den där vibrerande frustrationen som fyller det tysta rummet där ordet inte låter sig sägas. Ett oändligt ensamt rum, skilt från den övriga världen.Trots att mina besvär är jämförelsevis lindriga har de satt prägel på mitt liv. En ovilja till telefonsamtal, en oro för att framträda offentligt tills jag kom på att adrenalinet som rusar genom mig vid sådana tillfällen faktiskt hjälper mig att överbrygga glappet till orden jag vill åt. Säkerligen är problemet större för mig själv än för dem jag möter och även om det kan kännas så i stunden är jag inte ensam.Ungefär en procent av den vuxna befolkningen i Sverige stammar. Bland barn är det betydligt vanligare men besvären försvinner ofta med åren. Exakt vad stamning beror på vet man inte och jag kan bara gå till mig själv för att försöka förstå. I samtal med mina barn exempelvis, stammar jag inte alls. Trötthet försvårar symptomen och om jag av någon anledning känner mig låg eller obekväm i situationen blir det också värre.En stroke eller en hjärntumör kan också utlösa stamning – eller om skadan är särskilt svår – afasi där tillgången till språket helt eller delvis försvinner. Jag försöker föreställa mig tillvaron i det tomma rummet med de blanka väggarna, inte som en tillfällig förvisning utan som ett hem. Vad händer med den som förlorar möjligheten att nå ut med sin röst för alltid?I dikten ”April och tystnad” ur samlingen ”Sorgegondolen” från 1996 beskriver författaren Tomas Tranströmer förlusten av språket som ”silver, som glimmar utom räckhåll hos pantlånaren”.En sån ödets ironi att just han, som hade språket så totalt i sin hand skulle tappa det. Eller, inte alldeles. En fungerande arm hade han kvar efter stroken 1990 och med hjälp av den kunde han fortfarande spela piano. Med orden var det värre, få fraser återstod – ett ja och ett mycket bra och i övrigt gester och blickar som hans livskamrat Monica förstod att tolka och översätta till ett vardagligt samtal och dessutom till litteratur.Så tillkom inte bara ”Sorgegondolen” där hälften av dikterna skrevs efter stroken. Utan också samlingen ”Den stora gåtan” som till största delen bestod av haikudikter. Boken nominerades till Augustpriset med motiveringen att hans ”diktning genomgått oavbruten förtätning och utveckling.”Funktionshindret som initialt tycktes tysta honom hade alltså i praktiken lett till en utveckling eller precisering av hans litterära förmåga. Språket han finner på stranden efter stormen är renspolat från oväsentligheter. Dikterna är oftast bara tre rader och har karaktären av bilder med ord så exakta att de inte kan vara några andra.”Döden, skriver han, lutar sig / över mig, ett schackproblem. / Och har lösningen.På samma vis beskriver författaren Daniel Sjölin sitt medvetande som bilder när språket går förlorat också för honom i sviterna av en gåtfull hjärnsjukdom. För att slippa konfronteras med vidden av katastrofen tiger han sig genom dagarna eller använder de få ord han tror sig kunna leverera obehindrat: tack, tjena, supernajs. Samtidigt är han aldrig helt säker på vad han säger. Som en slumpgenerator väljer hans rådbråkade hjärna andra ord än de han tror och språket kommer ut oförutsägbart och utom kontroll.Just kontrollförlust har varit ett mål för Sjölin i hans tidigare litterära arbete. För att osäkra skrivprocessen har han medvetet skapat hinder för sitt flöde. Som i romanen ”Underskottet” där han liksom företrädarna för den litterära 60-talströrelsen Oulipo begränsar sitt alfabet och skriver halva boken utan bokstaven a. Nu är inte bara a utan hela alfabetet utom räckhåll och kontrollförlusten osäkrar hela hans existens.I det som senare kom att kallas Sapir-Whorf-hypotesen lade den amerikanske lingvisten Edward Sapir 1929 fram teorin att en människas förmåga att förstå världen i hög grad var beroende av det talade språket. Så kom det sig att två människor med skilda modersmål aldrig skulle komma att se saker och ting på samma vis. I orden låg möjligheterna och begränsningarna och som exempel användes hopi-indianerna som påstods sakna ord för tid och därför skulle vara omedvetna om hela tidsbegreppet.Så var det förstås inte och ändå har teorin bildat skola och skrämmer nu den tidigare lingvistikstudenten Sjölin där han ligger stum på sjukbädden. Vilket värde har han som människa – i sina egna och andras ögon – utan sin röst? Tron på språk som värdemätare och indikator på själslig förmåga genomsyrar hela den västerländska världsbilden och präglar inte bara vår syn på varandra utan också på våra medvarelser djuren. Sättet vi behandlar boskap på kan exempelvis bara basera sig på idén att den som saknar röst också saknar känslor, behov och rätt att finnas till. Detta trots att var och en som haft ett djur som vän, vet att det går att föra också mycket nyanserade diskussioner utan mänskligt tal. Själv har jag fört många och långa samtal med hundar och tack vare denna språkliga kompetens slutade jag för snart trettio år sedan att äta kött. I en film på teve fördes svin till slakteriet. Inget våld syntes i bilderna, men i svinens öron och ögon läste jag allt de redan visste om vad som skulle ske. Paniken som spred sig i leden när de tvingades framåt i den trånga passagen, lukten av blod och de avlägsna dödsskriken från vännerna.Det kunde ha varit min hund som berättade om fasorna, språket gick obehindrat att översätta. Det kunde ha varit någon jag känner, älskar och respekterar som föstes in i dödsfabriken. Det kunde ha varit jag. Tal eller skrift är inte enda vägen till djup förståelse varelser emellan, kanske är det inte ens bästa sättet att med precision kommunicera.Ta Tomas Tranströmer och hans vänstra hand, som långt efter att talet berövats honom fortsatte att förmedla hans innersta känslor med samma säkerhet som han tidigare skrev på papper. Själv ler jag lite åt mig själv och situationen när ordet fastnar, tar ett djupt andetag och börjar om igen och i leendet och andetaget möts vi och samtalet går vidare.Boel Gerellförfattare och kritiker LitteraturDaniel Heller-Roazen: Echolalia. Att glömma språk, Bokförlaget Faethon 2019Daniel Sjölin: Underskottet, Norstedts 2022Tomas Tranströmer: Sorgegondolen, Bonniers 1996Tomas Tranströmer: Den stora gåtan, Bonniers 2004

Allt började med övergrepp i unga år. Utan rätt stöd och utan någon som fångade upp henne ledde det till att hon drogs in i prostitution. Men det var bara början på hennes helvete. Först flera år senare skulle hon hamna i Sverige och här kunde hon äntligen få den hjälp hon behövde.I det här gästavsnittet möter vi Izabella, som delar sin livshistoria och sina erfarenheter av prostitution.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I djunglerna i Mexiko berättas det om en kvinna som visar sig för dem som gått för långt, stannat ute för länge eller redan börjat tvivla på vägen hem. Hon är vacker, sårbar och har bara ett ben. I detta avsnitt utforskar vi folkloren kring La Patasola, en varelse som lockar ensamma män djupare in i skogen genom röster, löften och igenkänning. Med vittnesmål, försvinnanden och uråldriga varningar försöker vi förstå om hon är ett straff, en psykologisk projektion eller något som fortfarande väntar bland träden. Vissa berättelser överlever inte för att de är falska. Utan för att de fungerar.

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Förutom de nyligen släppta materialet kring Jeffrey Epstein blir det diskussion om arbetstidsförkortning, minskade skjutningar och en alltför kaxig höger. Paulina Neuding, Tove Lifvendahl och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Utanç varoluşumuzun bir parçası. Sosyal ilişkilerimizin önemli bir düzenleyicisi. Bu bölümde utanç deneyimini ve fonksiyonlarını anlatıyorum. youtube: @cengizarca instagram: @cengizarca […]

I detta avsnitt gästar Linnea Johansson, COO på 84Codes. Ett norrländskt techbolag som vuxit lönsamt och globalt, utan att tumma på kultur, tillit eller nyfikenhet. Vi pratar om att skala långsamt i tuffa tider, bygga en platt organisation på riktigt, rekrytera för mindset snarare än CV och hur AI förändrar både utveckling, marknad och arbetssätt. Dessutom om remote-first på riktigt, varför juniorer fortfarande behövs och hur man håller ihop en global organisation från Skellefteå till Nya Zeeland. Ett samtal om tech, ledarskap, AI och varför det ibland är smartare att inte växa för snabbt.  Tidsstämplar 01:04 Presentation av Linnéa Johansson från 84 Codes 03:23 Linneas resa och roll på 84 Codes 08:40 Företagskultur och rekryteringsstrategier 16:11 Teknisk verksamhet och global närvaro 23:28 AI:s påverkan och framtidsspaning 46:46 Utmaningar och möjligheter i Skellefteå 59:13 Avslut och teaser inför nästa avsnitt

Max Villman är tidigare stridspilot i Flygvapnet. Idag är han entreprenör, investerare och driver podcasten ”Max Tänt med Max Villman”. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 06:00

Avsnitt 305. Så kom det, beskedet vi väntat på; hybridföretaget Hoi ansöker om konkurs. En inte helt ren hantering för att rädda det nyligen bildade IMHO som ska ersätta Hoi. För IMHO begärs en rekonstruktion. Vi frågar oss varför. Den finska bokmarknaden har förändrats enormt sedan streamingtjänsterna etablerade sig. Nu försöker finska författare skapa ett bättre betalt alternativ. Men det sker utan en analys av marknaden och med ett lätt unket perspektiv där svensk kolonialism blir ett argument. DN:s kulturchef, Björn Wiman, godkände att tidningen tryckte två helsidor med ett utdrag ur hans nya bok  och en intervju gjord av en underställd medarbetare, plus en krönika av honom själv i ämnet. Det blåste till på nätet och i radions program Medierna och framställde Björn Wiman i en sorglustig skepnad. Vad vi tycker? Att Wiman passerat en gräns som gör hans ställning osäker. Nyligen släppte en amerikansk domstol mängder med dokument från ett pågående rättsfall där Anthropic, en av de nyare LLM:erna, och Meta avslöjas i all sin cynism när de stjäl upphovsrättsskyddat innehåll via miljoner fulkopierade böcker. Vi ger er en kort rapport. Vi funderar över varför det inte finns topplistor som lyfter indiebokhandelns försäljning och de mindre förlagens utgivning.   00 21         Man skulle kunna säga ”äntligen” när HOI går i konken 02 38         En ny finsk ljudbokstjänst utan framtid 11 34         Björn Wiman i blåsväder 20 16         Techbolagens illegala nedladdningar av böcker 24 28         Vi slår ett slag för en ny sorts topplistor

Max Villman är tidigare stridspilot i Flygvapnet. Idag är han entreprenör, investerare och driver podcasten ”Max Tänt med Max Villman”. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den sömnhypnos som också finns i förra avsnittet, avsnitt 382, men här utan bakgrundsmusik och inledning för den som föredrar det Hypnosen är en timme lång och därefter har vi lagt in lite tystnad. Ska du sova för natten kan du för säkerhets skull välja i din podcastapp att den ska sluta spela när avsnittet är slut.  Du kan också använda “sluta-spela”-funktionen för en kortare hypnos. Effektiv hypnos: för … läs mer Inlägget 382b: Sömnhypnos utan musik, med Dan Athola dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Inná vellinum er ekki sanngjarnt að bera Ísland og Danmörku við baráttu Davíðs og Golíats. Utan vallar á samlíkingin frekar við; danska handboltasambandið malar gull þessa dagana á meðan HSÍ berst í bökkum. Þýskt íslenskt fyrirtæki vill reisa vinorkuver með 74 vindmyllum í nágrenni við Þórshöfn á Langanes. Hugmyndirnar mælast ekkert sérstaklega vel fyrir hjá íbúum sem hittu fulltrúa fyrirtækisins á íbúafundi í vikunni. Ágúst Ólafsson ræðir við íbúa síðar í þættinum.

Trotsig unghund, pipande ensamträning och valp som inte vill gå utan sin ”flock”Och om hundars överslag eller om de inte alls vill gå! Ja ni hör!! Fullproppat avsnitt!!Tider:17.54 valp som inte vill gå om inte alla är med26.25 valp/hund som piper vid ensamträning♡Följ oss gärna här också♡Poddens instagram: ⁠https://www.instagram.com/poddenhundsnack/⁠ Poddens fb-grupp: ⁠https://www.facebook.com/groups/119327454390683⁠   Hannas instagram: ⁠https://www.instagram.com/hundhanna_/⁠ Lillys instagram: ⁠https://www.instagram.com/hundtranarlilly/⁠ Lillys youtubekanal: ⁠https://www.youtube.com/channel/UCdyGBKuQSIgRKzdm1e7naVg⁠ TikTok: https://www.tiktok.com/@hundsnack_hannaochlilly 

Vi har vant oss vid att prata om säkerhet som något abstrakt. Procentsatser, doktriner, toppmöten. Men kriget i Ukraina, Sveriges NATO-inträde och stormakternas nya tonläge har gjort kartan konkret. Nordisk. Arktisk. Och obekväm.I dagens avsnitt pratar jag med Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet och en av Sveriges mest erfarna NATO-forskare. Vi går igenom vad som faktiskt har förändrats sedan 2022: varför Norden nu kan planeras som ett sammanhängande militärt område – och varför Arktis blivit en plats där mycket står på spel, just för att alla vill undvika öppen konflikt.Vi talar om Grönland bortom symbolpolitik. Om USA som fortsatt garant, men med mindre tålamod. Om Rysslands svaghet – och varför den kan vara farligare än styrka. Och om vad det betyder för Sverige att ha gått in i NATO för att slippa stå ensamt, i en tid när allianser kräver mer än lojal retorik.Det är ett samtal om avskräckning, geografi och ansvar. Och om varför Europa måste kunna ta större ansvar för sin egen säkerhet, oavsett hur USA väljer att agera.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Jonas och Jonsson från Random Making Movies programleder veckas avsnitt av Vinterpasset. Det blir snack om livsval, nervositet, publikkaos och så klart en del resor; Wille behöver åka tillbaka till Alperna för att njuta och Walter till Sydkorea för att han glömde prova kimchi.Medverkande i detta avsnitt: Walter Wallberg och William PoromaaGästprogramledare. Jonas & Jonsson från Random Making Movies (RMM)Vinterpasset ges ut av Håkanson UnitedProducent: Pelle EstbornMusik: Patricio SamuelssonVinterpasset är en produktion från LjudskredKontakt: hej@vinterpasset.se

Erik Hoekstra, VD och grundare Florea, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om likviditet, säsongsberoende, låga snittordrar, kapitalbehov, internationell skalning och varför tålamod ofta är den mest underskattade tillgången i entreprenörskap. Erik delar konkreta lärdomar från att navigera i en marknad där tillväxt inte längre räcker - och där affären måste fungera på riktigt.06:25 – Att starta e-handel utan tidigare e-handelserfarenhet09:55 – Första kapitalet och vikten av att kunna ta lön tidigt13:40 – Tidigare bolag, konkurs och lärdomar16:40 – När 5 miljoner i omsättning kändes “helt sjukt”19:55 – Målet: lönsamhet och långsiktigt ägande21:45 – Säsongsaffärens utmaningar och lagerbindning24:50 – Digitalt först vs fysiskt först – varför båda är svåra27:40 – Det som var svårare än väntat: likviditet30:30 – Att inte rea ut sig ur problem32:20 – Banker, kredit och alternativa finansieringslösningar35:55 – Låga snittordrar och trafikanskaffning38:20 – Print, influencers och kanalval för äldre målgrupper41:30 – Ambassadörer istället för klassisk influencer marketing48:15 – Shopify, integrationer och teknikmognad52:25 – AI-content, autenticitet och varumärkesförtroende72:25 – Rådet till nya entreprenörer: tålamod och grindHär hittar du Erik & Florea:https://www.linkedin.com/in/erik-hoekstra-a1a35038/ https://floreagarden.com/ Sponsor:https://www.soscalemedia.se/ Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kulturredaktionens Emma Engström och tv-kritikern Linus Fremin gästar P1 Kulturs programledare Roger Wilson för att sammanfatta kulturveckan som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inga fönster. Bara LED-ljus. Erik Lundgren förklarar hur han kan styra plantornas näringsinnehåll, smak, färg och storlek. Och varför det är hållbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det började med den stora salladskrisen 2017, säger Erik Lundgren.Salladsodlingen i södra Europa slog snett och Sverige fick ingen sallad. Då väcktes tanken hos Erik och hans kompisar att odla sallad inomhus och bara med konstljus.Nu ligger salladsfabriken i en gammal industrilokal i Tibro, väster om Vättern. Och salladen kan konkurrera med det som importeras från Spanien och Italien.Dessutom är det mer hållbart än att köra sallad på lastbil från södra Europa till Sverige.Det är en odling med mycket teknik och automatik. Ett slutet system där allt styrs av olika sensorer. Det som påverkar plantorna kan kontrolleras — klimat, ljusets våglängder och näring. På så sätt kan man styra plantornas storlek, smak, näringsvärde och utseende.– Genom att ändra ljuset kan vi till exempel få rucola att innehålla fem gånger mer C-vitamin, säger Erik Lundgren.

Veckans recensioner: Schyfferts nygamla skratt, smeder utan gränser, snickra på ambulanser, läkare utan spärrar, subwoofer över bröstet, slickepinne, två tungor, hypnogisk mask, stark bål, ljuga på bio, trötthetssignaler och nya Sarco-motståndaren.

Fredrik får besök av Lova Widmark som berättar om sitt programmeringsspråk Fluenc, och om faktorer för att trivas på jobbet. Att skriva ett eget språk ger en nya perspektiv. Grammatik är kul! Grammatik ger en nya synsätt på både andra språk och andra problem än att skriva språk. På slutet pratar vi lite om motivation på jobbet, återkoppling, och om att hitta sin egen motivation oavsett vilka motiverande faktorer som finns utifrån. Lova har kokat ner sina egna tankar till fyra meningar. Vilka återkopplingsmetoder och loopar motiverar dig, och kan du skapa dina egna loopar där de saknas? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Lova ERP - enterprise resource planning MMO Fluenc Funktionell programmering Retained mode LLVM Haskell Sidoeffekter Polymorfism Dynamisk allokering Stack Rust LLVMs intermediärrepresentation - IR Kompilatorn tog bort ditt program Black-box-testning Obfuskering Stöd oss på Ko-fi Advent of code Ludum dare SDL Language server protocol JSON-RPC Extreme programming AST - abstrakt syntaxträd Variants i C++ CPP-peglib CPP-peglib playground i webbläsaren Regex Peggy och Peg.js - Peglib-liknande för Javascript ANTLR - Another tool for language recognition - finns för många språk Zig Lova på Mastodon Lova på Twitch Lova på Github Titlar Galna kaninhål Oftast alltför ambitiösa projekt Kaninhålen Man utvecklar en massa åsikter Compiletimepolymorfism En helt ny allokeringsmodell Jag behöver inte dynamisk allokering Jag behöver nog ingen stack Utan allokering There is no stack! Det föll ut av designen Det är ju svinkul med grammatik Uppskatta språkdesign En liten legolåda Någon typ av slut för galenskapen Resan som är grejen Helt plötsligt så klickar allt Superrimlig abstraktionsnivå Vad håller jag på med egentligen? En enum i Rust Fokusera på grammatiken Världens jobbigaste regex Kolla på LLVM Olika typer av motivation Motivation på andra sätt Magkänslan är oftast rätt Ansvar för i princip allt Startup i en person Feedback från alla olika håll Confirmation bias via feedback Man vill ha sin egen lilla ekokammare Det är bara ingen som hör av sig

Min gäst är Kristoffer Triumf, författare, journalist och poddare. Med över 700 avsnitt av Värveti ryggen är han en sann mästare på samtal. Drivkraften är nyfikenhet, och hans signum har blivit att ställa frågorna vi inte ens visste att vi ville ha svar på.I det här avsnittet pratar vi om Kristoffers egen resa: terapi, alkohol och skrivande, men också om hans kärlek till det franska, om kärleksspråket beröring och om varför den bästa presenten du kan ge din partner varken är en weekendresa eller ett smycke. Utan en äggklocka och en massagebänk. Äggklockan för att sätta en timer och bara lyssna. Massagebänken för allt som inte behöver ord.

Nordvpn: EXKLUSIVT erbjudande från NordVPN https://nordvpn.com/alexandsigge prova NordVPN i 30 dagar med pengarna-tillbaka-garanti!

Sverige har genomgått en gastronomisk revolution från 80-talet till idag. Etnologen Håkan Jönsson berättar om utvecklingen som förändrat landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – På 1980-talet har vi fortfarande ett stort statligt restaurangbolag, som också äger många av de bättre restaurangerna, säger Håkan Jönsson.Sen förändras allt. Antalet restauranger ökar flerfaldigt. Synen på restaurangbesök ändras.På 80-talet jobbade Håkan Jönsson som kock. Sen blev han etnolog med fokus på gastronomi.Håkan Jönsson beskriver utvecklingen i boken Kändiskockens uppgång och fall – Den gastronomiska revolutionen går vidare. En vidareutveckling av boken Den gastronomiska revolutionen, som kom ut 2011. Då var kändiskockarna ett begrepp. Nu menar Håkan att de fallit.Den gastronomiska revolutionen i Sverige har inte bara förändrat restauranger, maträtter och utevanor. Utan också våra hemmakök och könsroller.Vad kommer härnäst?

Tänk om du kunde bygga en snygg landningssida på 2 min - utan att vara designer? Eller en app eller ett spel utan att kunna koda?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns mycket att säga och tycka om AI, men en sak är klar och det är att med rätt verktyg kan man bli 10x mer produktiv. Så har det i alla fall blivit för mig.  Den här texten som du läser just nu, den har jag inte skrivit manuellt. Utan jag har använt mig av just den här metoden som jag berättar mer om i podcastavsnittet.  Den har sparat mig 11 timmar samtidigt som jag skrivit 44 000 ord - utan penna eller tangentbord. Du kan testa mitt "secret weapon" här

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Adem Yavuz Arslan | Utanç davası: Hidayet Karaca, Silivri'de 12. yıla giriyor! | 14.12.2025 by Tr724

I det här avsnittet ska vi prata om jul i Sverige! Kort om historien bakom, men mest om hur traditionerna är just nu. Vi lär oss en massa vokabulär också, såklart! En spellista med svenska julsånger - här. För att bli patron och stödja podden - klicka här.   Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om julen och hur vi firar jul i Sverige. Så det kommer bli prat om olika jultraditioner. Och ni kommer lära er lite julrelaterat vokabulär. Så jag har gjort avsnitt om julen förut och jag kommer att nämna de här i avsnitten lite senare under avsnittets gång. Så först ska jag tacka några nya patrons. Det är Tábata, Aneta, Parmis och PèiXuán och, ja, det var dem. Tack till er för att ni stödjer den här podden. Så ja, vi ska prata om jul i Sverige, helt enkelt. Julen i Sverige är en kristen högtid. Men det var inte alltid en kristen högtid. För vi har länge firat omkring det här datumet. Det är för att det är den mörkaste tiden på året. Vi har.. jag vet inte exakt vilket datum det är men runt jul så är det den mörkaste dagen på året och människor har alltid haft någon form av firande då. Och jag tror man bestämde någon gång.. alltså de kristna bestämde att den 25 skulle vara datumet som Jesus föddes, men egentligen så vet man inte när Jesus föddes. Utan man bestämde att det var den 25e, så därför firar vi jul den 25e. Men vi ska prata mest om hur vi faktiskt firar jul och vad som händer på jul och så.   ..för hela transkriptet - klicka här

Veckans recensioner: Dagmammor, torr recension av Bobbes barnbok, Aujalays kokbok utan bilder, förfulande QR-koder, Bottega veneta, PO:s nya schäferpitt, bitch-kurs, nattugglor, bio, fobi för mosade saker, äcklad av naturen, grabbterapi.se och Malmös nya trädsatsning.

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

Vi slösar bort ett av livets viktigaste ämnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utan fosfor kan vi inte odla mat som räcker till hela världens befolkning – men använder vi för mycket förstör vi våra vattendrag. Hur har fosfor format världen? Hur riskerar vår överanvändning att förstöra den? Och vad händer om detta livsnödvändiga ämne tar slut?

Fall 1:Skotten ekar genom Bosnien och Hercegovinas huvudstad Sarajevo när Bosnienkriget rasar som värst. Men måltavlorna är inte fiendesoldater – utan civila. Oskyldiga människor som bara försöker ta sig igenom ännu en dag mitt i krigets kaos. Men det är inte bara det. Snart går det rykten om att alla krypskyttar inte är soldater. Utan att det finns skyttar på plats som inte har något med kriget att göra. Prickskyttar som kommit dit av helt andra skäl. Fall 2:Underjordiska bunkrar, hemliga tunnlar, aliens och ödlemänniskor – allt på samma plats. Men inte där du tror, utan på en flygplats, av alla ställen.Varför byggde man de djupa tunnlarna? Varför skildrar konsten världens undergång? Och vad betyder de koder som sägs vara dolda här? Det har blivit dags för konspirationsteorier.Fall: Sarajevo Safari & Denver International Airport.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: B1-B2 Claudia, en tidigare elev till mig, berättar om sin resa att lära sig flytande svenska utan att bo i Sverige. Hör hennes erfarenheter och strategier för att lära sig språket, inklusive hur hon fick svenskar att faktiskt prata svenska, och inte byta till engelska. Claudia beskriver också hur viktig hennes kärlek till Sverige har varit, och hur hon har integrerat språket i vardagen. Du kan också titta på videoversionen här. Transkript Fredrik Hallå hallå! Det här är ett samtal mellan mig och Claudia. Claudia var en elev till mig ganska länge. Och hon lyckades lära sig flytande svenska utan att bo i Sverige. Jag är faktiskt väldigt imponerad över hennes svenska. Så jag har frågat henne hur hon har gjort det här och ja.. Titta på det här samtalet för att få veta hur hon lärde sig flytande svenska utan att bo i Sverige. Och kanske speciellt hennes trick för att stanna i svenska språket med svenskarna och inte byta till engelska. Ja, då lyssnar vi på samtalet. Men, hej där Claudia. Hej! Claudia Hej Fredrik. Fredrik Ja, det var jättekul. Att se dig igen. Claudia Detsamma. Fredrik Det var ju länge sedan vi. Du var ju en elev till mig. För några år sedan. Claudia Det stämmer. Fredrik Ja. Så det är faktiskt jättekul att prata. Och ja. Jag märker att du har.. Vi har ju pratat lite innan. Claudia Ja. Fredrik Jag märker att du pratar fortfarande väldigt bra svenska, så.. Claudia Tack så mycket! Tack till dig!  Fredrik Ja, ja. Det är ju du som gör själva jobbet. Claudia Ja, man behöver också bra lärare. Fredrik Ja, det är sant. Så. Men det betyder ju att du måste ha fortsatt använda språket och så. Men vi kanske kommer till det för att jag tänkte att vi kan börja med att du bara kanske berättar vem du är och vad du gör och varför du började lära dig svenska egentligen?   ..resten av transkriptet hittar du här.