Klassikern

Gång på gång återkom Prins Eugen till samma motiv - ett stort moln. På hans mest berömda tavla finns molnet på en blå himmel över en väg mellan två kullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria.Kulturjournalisten Mikael Timm berättar hur Prins Eugen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom.

Farlig midsommar är Tove Janssons femte bok om Mumintrollen, utgiven 1954. Det är en kvillrande berättelse om att kunna välja en annan roll i världen än den man brukar ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hela världen översvämmas av en flodvåg tar familjen med vänner sin tillflykt till en flytande teater. Men teatern skrämmer: inget är vad det verkar vara och familjen finner sig inte till rätta förrän de själva bestämmer sig för att sätta upp en teaterföreställning.Med en peruk blir Misan en primadonna. Med ett svärd blir Homsan en Hamlet. Och vill man att någon ska ta en på allvar – ja då är det bäst att tala på hexameter. Farlig midsommar är samtidigt en bok om att möta stor fara och stor lycka.Ulrika Milles, litteraturkritiker som gör ”Milles & Marcus Muminpodd” med Claude Marcus, berättar om hur sagan kommenterar den politiska verkligheten som Tove Jansson verkade i. Skådespelaren Ana-Yrsa Falenius ger röst åt ett par av invånarna i Mumindalen.En Klassiker av Hedvig Weibull.

Jon Voight och Dustin Hoffman som hopplösa drömmare i ett iskallt New York, till ljudet av en hisnande vacker ballad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joe Buck, spelad av en då okänd Jon Voigt, är en ensam och vilsen själ som tröttnar på sitt jobb som diskare i Texas. Han vet att han ser bra ut och klädd som riktig cowboy tar han bussen till New York, där han tänker göra succé som manlig eskort. Med den listige Ratso, Dustin Hoffman, som kompanjon gör de två sitt bästa för att förverkliga sina drömmar.Ludvig Josephson berättar om John Schlesingers film från 1969 som knappast någon trodde på, men som blev en klassiker.

Ett av konstnären Mike Kelleys sista stora verk var en fullskalig kopia av huset han växte upp i på 50-talet i Westland, en förort till Detroit. Anna Tullberg går på husesyn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter upploppen i Detroit 1967, när ”The White Flight” inleddes, flyttade större delen av stadens vita befolkning ut till de rikare förorterna. De svarta blev kvar i en allt ödsligare innerstad. Som en omvänd gest valde Mike Kelley att placera sin huskopia mitt i centrala Detroit, på tomten till Museum of Contemporary Art Detroit. 2010 höll Mike Kelley i dopceremonin för sitt konstverk. Huset har en publik och en hemlig del. Vad finns egentligen i den labyrintiska källarvåningen, dit väldigt få personer fått tillträde? Anna Tullberg letar efter nedgången till källaren i Mobile Homestead.

Fredrik Wadström om den polske science fiction-författaren Stanislaw Lems roman Solaris från 1961. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En psykolog skickas till en rymdstation vid den avlägsna planeten Solaris där någonting tycks ha hänt med dem som arbetar där. När han kommer fram upptäcker han att den levande planeten har börjat skicka så kallade besökare till forskarna på rymdstationen. Det handlar inte om drömsyner utan om levande varelser - speglingar - hämtade från var och ens inre värld av minnen och fantasier. Huvudpersonens ”besökare” visar sig vara en tidigare flickvän som tagit livet av sig för flera år sedan, men som nu dyker upp i en kopia.Stanislaw Lem debuterade på 1940-talet och skrev ”Solaris” under sin allra mest produktiva period under åren efter Stalins död. Han upptäckte tidigt att det censuren i det kommunistiska Polen inte var lika hård mot science fiction som den var mot annan litteratur. ”Solaris” har blivit känd för en ännu större publik genom den sovjetiske regissören Andrej Tarkovskijs filmatisering från 1972, en film som Stanislaw Lem själv inte tyckte om.Nya rön i vår tid i forskningen kring Stanislaw Lems judiska bakgrund visar tidigare okända kopplingar till Förintelsen på 1940-talet, något som nu väcker frågor kring hur vi kan läsa hans böcker om rymden och framtiden.Programledare: Fredrik Wadström

Den brasilianska författaren Clarice Lispector fortsätter att verka långt efter sin död 1977. Stjärnans ögonblick är hennes mest sålda roman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Clarice Lispectors litteratur fortsätter att verka och förbrylla. "Stjärnans ögonblick" är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt.Clarice Lispector låter i romanen den manliga författaren Rodrigo S M våndas över sin skapelse, Macabéa, en kvinna som inte gör något som helst väsen av sig, en ur den anonyma massan i Rios slum.Katarina Wikars vrider och vänder på "Stjärnans ögonblick." Författarna Anneli Jordahl och översättaren Örjan Sjögren medverkar ur radions arkiv. Vi hör också citat ur radioteaterföreställningen "Stjärnans ögonblick" i regi av Magnus Berg. Och uppläsare ur nyöversättningen av romanen är Simon Reithner.

När Laura Palmers kropp hittas invirad i genomskinlig byggplast vid vattnet i den lilla staden Twin Peaks förändras tv-historien. Året är 1990. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När agent Cooper dricker sin första kaffe i Twin Peaks öppnas nya dimensioner med jättar, röda draperier och drömmar. Den intellektuella såpoperan kallade man den. En defekt spegelbild av dåtidens Amerika. Lisa Bergström återvänder till tv-soffan utanför Norrköping och minns hur hon som tolvåring använde lila glittrande läppstift för att se ut som den döda Laura Palmer. Konstnären Tova Mozard var i samma ålder när hon såg ”Twin Peaks”. Vi hör också Gunnar Bolin intervjua regissören David Lynch.

Danny Boyle skapade 1996 med Trainspotting ett obarmhärtigt porträtt av unga heroinister i Skottland, kryddat med stilkänsla, svart humor och ett magiskt soundtrack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att låten ”Lust for life” kom nästan 20 år innan ”Trainspotting” lanserades är det svårt att frånkoppla Iggy Pops låt från filmen. Intro-scenen är så igenkännbar att till och med ”The Simpsons” har gjort parodi på den, trots de tunga ämnen som behandlas i filmen. Att en roman skriven på skotsk slang om unga, tunga missbrukares liv skulle översättas till en internationell filmsuccé känns långt ifrån en självklarhet. Filmen väckte också blandade reaktioner när den kom. Vad innebär det att ”välja livet”? Rasmus Grosin ser om ”Trainspotting” från 1996, och blir golvad igen.

Här blandas medeltid och 1890-tal. Klockstapeln är från 1500-talet. Altartavlans korsfästning är en kopia av en målning av Rubens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den uppländska medeltidskyrka mitt i byn kyrkan förvarades S:t Jacobs relikskrin som beslagtogs av Gustav Vasa. I slutet av förrförra seklet gjorde man en drastisk renovering och fönstren fick sin tredelade form och kyrkan vitrappades. Alla tidslager vilar ovanpå varandra, visst har knackats ner och annat kalkats över. Här finns också en träskulptur föreställande aposteln Jakob från 1300-talets senare hälft och en madonna med Jesusbarnet härstammar från 1400-talet.Guide i Riala kyrka är Kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson (1944-2022). Klassikern sändes första gången 2012.

Tv-serien som trots sin låga budget och få kända skådespelare blev en större succé än någon hade kunnat föreställa sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien om Ali, Massoud och Louise fick miljonpublik då den visades på SVT i mars 2000. Men deras öde fångade inte bara publikens hjärtan. Den visade också en ny sida av Sverige, som inte skildrats tidigare på i svensk drama på samma sätt och som skapade en debatt där manusförfattarna också fick svara på frågor om flyktingpolitik och Sverigebilden.Men framför allt var det en serie som fick sin publik att både skratta och gråta. Där rollfigurerna fick vara komplexa. Och som kom under en tid då ord som mångfald och mångkultur precis hade börjat användas för att beskriva Sverige. Men det finns delar av både serien och den efterföljande debatten som är kusligt lik dagens samhälle, en kvarts sekel senare.Saman Bakhtiari har sett om ”Det nya landet” och pratat med manusförfattaren Peter Birro.

Lauren Bacall och Humphrey Bogart möttes för första gången på vita duken. Gnistorna flög rakt in i verkligheten - de blev ett par och filmhistoria skrevs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny Aschenbrenner djupdyker tillsammans med filmvetaren Stefan Ramqvist i regissörens Howard Hawkes klassiska filmatisering av Ernest Hemingways roman.”Att ha och inte ha” från 1944 är en film mycket mer minnesvärd för sina rappa replikskiften och laddade stämningar än för sin intrig.

The Passenger från 1977 är en livsbejakande låt av punkens gudfader, hans i särklass mest spelade med en lallande David Bowie i refrängen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett av rockvärldens enklaste och mest välkända riff uppstod i ett drömlikt tillstånd under ett blommande äppelträd och blev en hyllning till de körkortslösa och kollektivtrafiken i Berlin.Texten skrev Iggy på uppstuds i studion, precis som många låtar på albumet ”Lust for life”. Lösa textfragment upprepades medan det riff som gitarristen Ricky Gardiner skapat som i en dröm malde på. Några rader stal han rakt av från en dikt av Jim Morrison, en av hans egna idoler, som i sin tur inspirerats av beatpoeten Jack Kerouacs ”På drift”.Anna Tullberg berättar bakgrundshistorien till ”The Passanger” försommaren 1977 i Berlin.

Romanen väckte ingen uppmärksamhet när den kom ut 1945, men blev med tiden en kultklassiker. Den skriver fram den passionerade kärleken, dess extas och förtvivlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Elizabeth Smart var född 1913 i Kanada. Hon började tidigt skriva poesi. Men för att verkligen kunna skriva trodde hon att hon behövde drabbas av Den Stora Kärleken. Hennes övertygelse var att bara en poet kunde väcka den sanna kreativa elden i hennes bröst. Det var då som George Baker steg in på arenan.Författaren Pamela Jaskoviak som länge fascinerats av Elizabeth Smarts roman berättar historien om denna klassiker och som uppläsare hör vi konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff.Det finns en handling i boken – en kvinna älskar under kval en namnlös gift man och blir gravid med honom. Formen är ett prosalyriskt collage där högstämt patos varvas med vardagliga anekdoter och fragment ur Höga visan. Själva språket har huvudrollen.

Böckerna om Nalle Puh har hundra år på nacken och hör fortfarande till världens mest lästa. Många hämtar livsviktigt trams från Nalle Puh och hans vänner i Sjumilaskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gnolande, godhjärtade och honungsmissbrukande björnen Puh och hans vänner skulle sopa undan allt annat A.A Milne hade skrivit och blivit berömd för - de humoristiska texterna i satirtidningen Punch före första världskriget, de lätta komedierna han skrev efter kriget.För 1920 föddes enda barnet, Christoffer Robin och efter tag började Milne skriva berättelser om sonen och hans leksaksdjur. Teddybjörnen Puh, den ängsliga grisen Nasse, den dystra åsnan I-or, den jordnära Kängu med sin nyfikna Baby Ru, den skuttiga Tiger var alla riktiga mjukdjur i sonens barnkammare. Den beskäftiga Kanin och den högdragna Uggla hittade Alan Milne på själv.Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.

In the mood for love från 2000 av Wong Kar-wai är filmen om den oförverkligade kärleken, vars ledmotiv har ätit sig in i det kollektiva omedvetna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En telefon ringer. Hon svarar för sent. Han trycker aldrig ner dörrhandtaget.Hongkong 1962. Ett kort möte i trappan på väg till nudelstället eller i den smala hallen hos frun som spelar kort hela tiden. Klackarna mot stenläggningen. Så många olika höghalsade ärmlösa sidenklänningar hon har. Det som inte blev kan man viska i en spricka i en sten sedan.Katarina Wikars ser om ”In the mood for love” från 2000. Och hittar dessutom en specialutgåva med de bortklippta sluten.Det sägs att regissören Wong Kar-wai fick skynda sig att klippa klart filmen till Cannesfestivalen och tog bort alla kärleksscenerna, komprimerade och förtätade.

Lång dags färd mot natt - pjäsen om en familj, söndersliten av morfin, skuld och kärlek knockade publiken vid sitt uruppförande 1956 på Dramaten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pjäsen var den amerikanske dramatikern Eugene O'Neills gåva till sin hustru Carlotta på deras tolfte bröllopsdag men den fick inte sättas upp förrän efter hans död.”Ett skådespel om gammal sorg, skrivet med blod” kanske inte var den roligaste av presenter, men handlade om författarens egen uppväxt.I Jenny Telemans Klassiker hör vi förutom skådespelarna på Dramatens scen 1956, Inga Tidblad, Lars Hansson, Jarl Kulle, Ulf Palme också skådespelerskan Anita Björk berätta. Hon var på den omvälvande premiären.

En amerikansk Pulitzerprisbelönad serieroman från 1980-talet. Fredrik Wadström berättar om Maus av Art Spiegelman, serieromanen om Förintelsen där judarna är möss och nazisterna katter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Maus" handlar om författarens föräldrar och vad de upplevde under Förintelsen. Den började publiceras i korta stycken i början av 80-talet, men var inte helt klar förrän 1991. 1992 blev den, som första serieroman, belönad med Pulitzerpriset.

Taxi Driver vann Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes 1976. Regissören Martin Scorsese hade inte trott att en figur som den störda taxichauffören Travis Bickle skulle slå an hos den breda publiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men många fängslades av Robert De Niros porträtt av taxichauffören, som såg sig som ”Guds ensamma man” och förtärd av hat och bitterhet ville göra upp med ”avskummet” på New Yorks gator. Mårten Blomkvist berättar om en film som upprörde när den kom men blev Martin Scorseses genombrott och idag är en modern klassiker.

Varje jul sänds den i televisionen Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander. Den är en ouppnåelig gobeläng över borgerligt julfirande vars beståndsdelar till och med Chat GPT har koll på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Övermöblerade salonger med tunga röda draperier, dignande julbord, tusen levande ljus och girlanger, ett myller av släktingar och diverse husor i yster långdans genom rummen. Så i Klassikern glömmer vi tillfälligt Guds eventuella existens och biskopsgården och straffen och mystiken för nu är det jul igen och där är hon, farmor, i filmen i Gunn Wållgrens gestalt. Hon är familjeöverhuvudet i familjen Ekdal, det är i hennes våning det ska firas, det är i hennes knä som Alexander kryper ihop när han behöver tröst. Hon har stenkoll på sin familj, vet sina söners svagheter, spelar sina roller väl som den gamla skådespelerska hon är, går med fasta steg i långa kjolar genom rummen, smuttar lite konjak i förbifarten och blir aningen sentimental då hon träffar sin gamle älskare Isak för att strax sätta på sig farmorsansiktet igen. Det här var skådespelerskan Gunn Wållgrens allra sista roll, i Bergmans arbetsböcker kan man läsa att han är orolig för hennes hälsa, hennes ryggont, och hon dör också bara ett halvår efter filmens premiär, sommaren 1983. "Allt detta bländande ljus och allt detta mörker," skriver Bergman någonstans om sin egen barndoms jular. "Detta hejdlösa ätande. Detta besynnerliga festande. Denna frambrusande livsglädje." Och det kan vara det som dröjer sig kvar, som vi i krympande kärnfamiljer och fast i konsumismens klor kan längta så förtvivlat efter. En Klassiker av Katarina Wikars.

Suzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker Jösses flickor gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jösses flickor – befrielsen är nära” från 1974 har satt djupa spår i den svenska kulturen. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.

Stil kombinerat med chockeffekter som fick det att vända sig i magen, den motsägelsefulla kombinationen gjorde rymdrysaren Alien till en succé. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den brittiska filmregissören Ridley Scott tog med kunskaper om scenografi och reklam när han gjorde ”Alien” 1979. Ett framtida rymdskepp tar av misstag ombord en okänd organism - ”den åttonde passageraren”.”Alien” blev en omsorgsfullt genomarbetad skräckupplevelse, gjord med känsla för stil. En konstnär, schweizaren H R Giger, blev betydelsefull för filmens look. Filmen väjde ändå inte för explosiva chockeffekter. Det blev en succé som fått flera uppföljare.I ”Klassikern” berättar filmkritikern Mårten Blomkvist om den första ”Alien”-filmen.

Strindbergs pjäs Fadren har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an Fadren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. August Strindberg satt i Bayern vid förra seklets slut och var sur på allt från samhället till gredelina biljardbollar, och inte minst hela kvinnosaken. Han fattade pennan mot dessa ”kvinno-marodörer” och började skriva ”Fadren”.Ett ”sorgespel” om Ryttmästaren som av sin hustru Laura fås att tvivla på att han är far till sitt barn Bertha. Språket, den dramaturgiska precisionen och det komplicerade mansporträttet gör att pjäsen fortfarande är så levande.Utdrag ur August Strindbergs ”Fadren” i Radioteaterns 1998 i regi av Staffan Valdemar Holm och i radioversion av Anders Carlberg. Medverkande: Krister Henriksson, Stina Ekblad, Anna Björk, Gunnel Lindblom, Per Mattsson, Jan Waldekranz.

Ingen kunde skriva fram kärlekens plågsamma trianglar som Carson McCullers. Den amerikanska södern var hennes spelplats och nya generationer upptäcker ständigt hennes romaner om våld och ensamhet. Som Balladen om det sorgsna kaféet från 1951, som dramatikern Tennessee Williams utnämnde till den vackraste berättelsen i amerikansk prosa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett ansikte skymtar i fönstret på det förfallna kaféet om eftermiddagarna. Och så rullar balladen ut om den långa skelögda smått våldsamma Miss Amelia i snickarbyxorna. En dag kommer en puckelryggig liten man till stan, kallar sig kusin, och Miss Amelia klär honom i siden, älskar honom.Carson McCullers jämfördes tidigt med både Faulkner och Hemingway, själv tyckte hon att hon hade mer att säga än Hemingway och sa det bättre än Faulkner.Uppläsare ur radions arkiv ur Hjärtat jagar allena, Balladen om det sorgsna kaféet och Bröllopsgästen var Vanja Blomkvist och Mariann Rudberg,Musik: The Ballad of Miss Amelia med Suzanne Vega.

Bram Stokers roman Dracula kom ut 1897 och har haft ett gigantiskt inflytande på våra föreställningar om vampyren. Hans historiska namne, 1400-talsfursten, satte med pålspetsning som specialitet skräck i såväl fiender som undersåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men ingenting tyder på att härskaren Vlad Tepes Dracula, sin legendariska brutalitet till trots, någonsin livnärde sig som vampyr.Ludvig Josephson, producent för skräckprogrammet Creepypodden i P3, reder ut begreppen. Uppläsning: Beppe Wolgers ur radioprogrammet Du, Dracula från 1974.

Det har gjorts ett otal filmatiseringar av Dracula. Att två så totalt olika versioner som Herzogs och Coppolas båda så väl framställer sin tragiske antihjälte säger mycket om urkraften i Bram Stokers berättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med kalt huvud, febriga ögon och vässade rovdjursframtänder framträder Klaus Kinski som greve Dracula i Werner Herzogs Nosferatu från 1979. Han är nedtonad, ömklig. Hans vita ansikte uttrycker gränslös längtan och ensamhet. I Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula från 1991 gestaltas han av Gary Oldman. Ibland rör han sig på Londons gator, sökande efter sin sedan hundratals år förlorade kärlek, iklädd i hög hatt, med svallande hår och blå glasögon. Likt en Elsa Beskows Farbror Blå som i sin ungdom kunde varit medlem i Led Zeppelin.Ludvig Josephson, producent för skräckpodden Creepypodden i Sveriges Radios P3, förmedlar sina intryck av de två porträtten av greve Dracula.

Publiken i Paris höjde minst sagt på ögonbrynen när Georges Bizets opera Carmen hade premiär 1875. Idag är den en av världens mest spelade operor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carmen är idag är mycket populär opera och anledning till detta ligger i de lättlyssnade, välkända melodierna och den gripande berättelsen. Men en utmanade historia med tragiskt slut var inte det som publiken i Paris var vana vid.Men vem är hon, den starka, stolta och frihetsälskande huvudpersonen? Britta Svanholm Maniette berättar historien om Carmen.

Stefan Zweigs memoarbok Världen av igår fortsätter finna nya läsare. Han föddes i en förmögen judisk familj i Wien 1881. Boken beskriver hur hans älskade värld slås sönder efter första världskriget. Han skrev den strax före sitt och hustruns självmord i exilen i Brasilien 1942. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han var en av mellankrigstidens mest lästa och upphöjda författare. Vart han kom mottogs han som en stjärna, hans läsekrets var enorm och han älskades av både läsare och kritiker.Zweig var en produkt av sekelskiftets Wien, en tid som han beskriver med en glödande kärlek i ”Världen av igår”. Hans nästan överspända dyrkan av framstegsoptimismen, moderniteten, den nya musiken, dramatiken och romankonsten gör fallet så mycket svårare för Zweig att uthärda. Det fall som det stora Habsburgska väldet drabbades av efter första världskriget, ett fall som förvärrades under trettiotalet när nazismen drog in.”Världen av igår” är både en beskrivning av en en döende kultur och en kärleksförklaring till konsten och litteraturen. Zweig kände alla litterära storheter i sin tid. De tog emot honom i sina hem och han var på samma nivå som Thomas Mann eller Rilke. Idag är det mesta Zweig har skrivit bortglömt men ”Världen av igår” lever som en litterär klassiker.En Klassiker av Gunnar Bolin. Uppläsare: Sven Ahlström.

Anna Tullberg minns Kris Kristofferson och hans skägg i tre legendariska filmer från 70-talet: Alice bor inte här längre, En stjärna föds och Convoy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är som en renässansmänniska där han går ut ur en film och in i nästa. Skägget är tätt och mörkt brunt med några gråa stråk. Han har ofta cowboyboots och skjortor med komplicerade mönster. Anna Tullberg ser film efter film och funderar hur det skulle vara att få röra vid hans skägg. Klassikern som sänds med anledning av Kris Kristoffersons död är ursprungligen ett Klippt&Skuret från 2001.

William Shakespeares pjäs King Lear är troligen skriven runt 1606 och citeras ständigt. Den kan tolkas som en politisk varning , som en privat katastrof eller landa i ett tillstånd precis mittemellan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En tragedi om hur illa det kan gå när makt ska flyttas mellan generationerna, men kanske främst en pjäs om att ha och vara en far. Med tre döttrar. Eller två söner.Och ett väldigt stort ego.Jenny Teleman har valt sina tre favoritrepliker i Kung Lear, som på olika sätt pekar mot framtidens teater och dess kärnfamiljer.

Den italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den hyllade Neapelkvartetten. Tv-serien efter romanerna är minst lika bra, menar kulturredaktionens Mattias Berg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ändå har tv-serien fått mycket mindre uppmärksamhet än romanerna. Men det här är ett storslaget barockkonstverk i sin egen rätt med skådespelare, miljöer, manus och Max Richters musik i exakt takt och ton.Lenùs relation till den jämnåriga Lila är berättelsens bränn- och smärtpunkt. Deras kvinnliga vänskap, som det brukar sägas, men nog lika mycket deras livslånga ovänskap och konkurrens. Inte minst om mannen, Nino, kärleken.Runt omkring de här två magiska flickorna finns kvarterets verklighet. En klunga höghus mitt i ingenting. I tv-serien har det här blivit en medvetet teatral plats: en scen för de ibland nästan operamässigt stiliserade konflikterna. Med utsuddade färger, platta fasader och ödsliga översiktsbilder.Tematiskt kretsar det kring våld och tid: vad det gör med oss. Men också om läsning, bildning, utbildning. Världen som Lenù med tiden tränger upp i, en högre sfär på många sätt lika komplicerad som fattigkvarterets lägsta krets, Men som ändå ger Lenù, liksom läsarna och tittarna, en liten nypa frisk luft. Och en nödutgång in i ett annat liv.Allt börjar lika dramatiskt i både böckerna och tv-serien. När Lilas vuxne son ringer den åldrade Lenù mitt i natten och berättar att hans mamma försvunnit spårlöst. Det är då Lenù, i den första av alla seriens vackra voice over, säger att hon beslutar sig för att skriva hela historien om Lila. Sin mer eller mindre fantastiska väninna - som härigenom blir 2000-talets mest fantastiska fiktiva figur hittills. I både text och bild.

1905 kom den ut, Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas, om en läkare som begår ett mord för att hjälpa en patient han är kär i, eller för att han så gärna vill begå en handling? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Doktor Glas är en tunn roman i dagboksform av Hjalmar Söderberg om en doktor som blir kär i sin patient, den unga Helga, som är gift med den mycket äldre pastor Gregorius. Hon kommer till hans mottagning och ber doktorn fundera ut en underlivskrämpa så att hon slipper ligga med sin man. Liksom i förbigående anförtror hon honom att hon är otrogen. Glas avskyr redan avskyr prästen som han tycker är anskrämligt ful och dessutom en hycklare. Tanken slår rot hos honom, att prästen måste dö.”Doktor Glas” fick då den kom ut blandad kritik. Man hyllade stilen men fördömde innehållet.Hjalmar Söderberg är en författare som ständigt finner nya generationer läsare medan många av hans samtida kolleger är bortglömda för länge sedan.Allan Edwall spelade Doktor Glas på Teater Brunnsgatan fyra i åratal och och Krister Henriksson på Dramaten. 1968 kom Mai Zetterlings experimentella film med en nervig Per Oscarsson som Doktor Glas.Medverkar i Katarina Wikars Klassiker om ”Doktor Glas” gör också författaren Bengt Ohlsson, som skrivit romanerna ”Gregorius” och ”Helga”.

Kärlek och svek. Tre män är vänner från partisantiden. Alla är kära i Luciana. En kvartett som åren spränger sönder. Historiens bästa film fyller femtio år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får följa Antonio, Gianni, Nicola och Luciana under trettio turbulenta år i Italien, från andra världskriget fram till sjuttiotalet: ”Vi ville förändra världen men det var världen som förändrade oss”.Anneli Dufva samtalar med filmkritikern Ronny Svensson om den italienska filmregissören Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket" från 1974. Enligt Ronny Svensson är det ”historiens bästa film”.Ettore Scola (1931-2016) gjorde debut som filmregissör 1964 men slog igenom internationellt först med ”Vi som älskade varann så mycket”. Senare gjorde han lika framgångsrika ”Fula, skitiga och elaka” och ”En alldeles särskild dag”.Denna Klassiker sändes första gången 2009.

1985 slog författaren Paul Auster genom med romanen Stad av glas om en författare som låtsas vara detektiv. Språket var enkelt, handlingen en gåtfull mix av deckare och litteraturteori. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Då var Paul Auster en okänd översättare och essäist. Succén blev ögonblicklig. Det här var boken för alla som ville ha en ny sorts ironisk litteratur med smarta litterära referenser och resonemang, men fortfarande ville läsa en spännande berättelse. Snabbt kom det två delar till, blandningen av melankoliska detektiver och språklig undersökning var oemotståndlig och Auster, han blev ett världsnamn.Själv tröttnade Paul Auster(som avled 2024) med tiden på alla frågor om New York-trilogin. Men berömmelsen har hållit i sig. Läsaren blir fortfarande lika överraskad som Paul Auster blev den där gången när någon ringde honom och trodde att han hade kommit till Pinkertons detektivbyrå…En Klassiker av Mikael Timm.

Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention var ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band!” sa Frank Zappa i sin självbiografiska bok 1989.Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum. Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar utan här stod varje låt för sig själv. Alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle kalla attityd.Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten kom till Los Angeles som outsiders. De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen The Mothers of Invention.Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara excentrisk, d v s att bryta normer både inuti och utanför musiken.Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.En Klassiker av Mia Gerdin och Peter Öberg från 2016.

Sommaren med Monika från 1953 blev internationellt starkt förknippad med den svenska synden och var början på ett långt samarbete mellan Ingmar Bergman och skådespelaren Harriet Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Manus skrevs av författaren Per Anders Fogelström och den andra huvudrollen spelades av Lars Ekborg. Filmen utspelar sig i Stockholms skärgård dit två unga nyförälskade människor flyr undan vardagens tristess och bråkiga föräldrar. "Vi har gjort uppror, Monika", utropar en glad Harry på skäret. En repa på filmen förlängde inspelningen på Ornö och det blev en romans på riktigt mellan Harriet Andersson och Ingmar Bergman. Harriet Andersson visar Lisa Bergström gulnande internationella pressklipp där "Sommaren med Monika" blev "Monika – the story of a bad girl."

Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden. Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram? En Klassiker från 2014.

Ludvig Josephson om Gimme Shelter, dokumentärfilmen av Albert och David Maysles, som följer Rolling Stones under deras USA-turné 1969. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under senhösten 1969 gjorde Rolling Stones en turné i USA. Bandet planerade en gratiskonsert på den amerikanska västkusten i början av december, tillsammans med flera av den tidens stora band. Det skulle bli en upprepning av framgången med Woodstockfestivalen i augusti samma år, ett Woodstock West. Med Rolling Stones som huvudattraktion, som skulle kröna dagen med ett framträdande efter solnedgången. Dokumentärfilmarna, bröderna Albert och David Maysles, följde Stones USA-turné och filmen, "Gimme Shelter", skulle avslutas med den planerade friluftskonserten. Så blev det också men festivalen i Altamont blev ingen lycklig pendang till Woodstockfestivalen. Det mesta kom att gå fullkomligt fel. I filmen följer vi förberedelserna inför eventet, medvetna om hur det slutar, medan de inblandade inte gör det. Själva vetskapen om den obönhörliga utvecklingen förvandlar vad som skulle bli en dokumentär till ett ödesdrama.

1953 fångade Jacques Tati en fransk badortssommar med dess typer och nöjen. Filmen är både rolig och ljuv och blev en förebild för senare semesterkomedier. Mårten Blomkvist om en legendarisk komedi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I 1950-talskomedin "Semestersabotören" mötte världen för första gången monsieur Hulot. Han spelades av regissören själv, Jacques Tati, som virrade till det mesta på en liten badort.Det var roligt, det var franskt, det blev ett internationellt genombrott och många svenskars älsklingsfilm.

Vad innebär det att stå bredvid och se någon lida? Marguerite Duras roman De små hästarna i Tarquinia utspelar sig bland uttråkade semesterfirare vid italienska kusten några år efter andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur skriver man om det allra svåraste, det man kanske själv inte förstår? Och hur kommer det sig att känslor som sorg och förtvivlan, åtrå och glädje kan finnas inuti en människa på en och samma gång? Några svar finns i Marguerite Duras lilla och samtidigt mycket stora roman "De små hästarna i Tarquinia" från 1953. Berättelsen kretsar kring en handfull sommarlediga vänner vid kusten i Italien vars dagar flyter ihop i hettan över för många Campari bitter. I bergen intill har en minröjare just sprängts till döds. Minröjarens föräldrar dröjer sig kvar, vägrar skriva på dödsattesten och samlar sonens söndersprängda kropp i en tvållåda de fått av specerihandlaren i byn.Vad innebär det egentligen att semestra i närvaron av djup sorg och förtvivlan, och för vilka är en sådan semester möjlig? Det frågar sig författaren Balsam Karam i Klassikern.Uppläsare: Christina HöglundÖversättare: Suzanne Palme

Francoise Sagan var tonåring när hon debuterade med semesterdramat Bonjour tristesse som blev en omedelbar sensation och sålde i 650 000 exemplar bara i Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Francoise Sagan, eller Francoise Quoirez som hon egentligen hette, var 18 år när hon 1954 debuterade med kortromanen ”Bonjour tristesse”, eller ”Ett moln på min himmel” som den först kom att heta på svenska. Hon hade skrivit den på tre veckor efter att ha relegerats från en klosterskola. Medierna älskade den finlemmade, kortklippta författaren med rådjursögonen. Francoise Sagan i sin tur älskade snabba bilar och fest. Hon blev den illusionslösa ungdomens ansikte. Sandra Stiskalo berättar om hur debutromanen och författarskapet har kommit att omvärderas.

Pianisten Jan Johanssons tolkning av Visa från Utanmyra väcker många minnen: sommar, gryningsljus, skog och promenad längs en grusväg. Hur hittade han visan och varför blev melodin så omtyckt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelsen om ”Visa från Utanmyra” börjar tidigt 1960-tal. Stora förändringar sker i samhället, i städerna river man gamla kvarter och bygger nya. Även inom svensk jazz sker förändringar: The Beatles är inne, storbandsjazzen är ute och jazzmusikerna får därför färre jobb.Pianisten Jan Johansson inser att han behöver ett nytt musikaliskt projekt för att klara sig, han går till biblioteket och letar i arkiven. Där hittar han en tjock bok, ”Svenska låtar”, en samling med 24 böcker fulla med folkmusik som musikforskare upptecknade under början av 1900-talet. En dag hittar han "Visa från Utanmyra" och blir nyfiken.Journalisten Irma Norrman berättar historien bakom Jan Johanssons tolkning av ”Visa från Utanmyra”. I programmet medverkar Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.

Joakim Pirinens Socker-Conny släpptes som eget vuxenseriealbum 1985. I samma sekund citerad av en halv generation svenska ironiker, denne glade sociopat som gav Sverige grått vin och beska bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socker-Conny fick ett märkligt genomslag i ett välkammat satirsuget 1980-tals Sverige. En vulgär, livshungrig, pormaskig, tuschad dåre, i ett vuxenalbum som såldes i ditintills okända upplagor för en svensk seriebok.Han dök upp i riksdagsdebatter om energipolitik, drog på bejublad scenturné och fick entusiastiska röster i kommunalvalet på Lidingö.Konstnären, författaren och språklekaren Joakim Pirinen själv kvävdes nästan under sin skapelse - en vulgär Stockholmsskildring som omfamnar arbetslinjen.Men varför älskades den fula och skräniga Socker-Conny så oerhört?Jenny Teleman tänker att det kan handla om de blyga.