Podcasts about svar

Vi har med oss Alexis Lundh og Marcus Vindenes fra Tro & Medier og HeltFri, som deler sin visjon om å formidle "en bedre historie" – en historie formet av evangeliet, Guds godhet og skaperordning. Samtalen kretser rundt identitet, seksualitet, frihet, og hvordan kristne kan møte et samfunn som stadig beveger seg lenger bort fra Guds design. Vi snakker om hvordan evangeliet kaller mennesker til forvandling, ikke til bekreftelse, og hvordan vi som kristne kan gå inn i "dødsskyggens dal" med kjærlighet, sannhet og håp.

LAGRA HÅRDARE I MOGNADSLAGRINGSHUSEN. Vi pratar vidare om lagringen av whisky där ung, stimmig newmake ska in i tunnor och bli … ännu godare. First fill, second fill och vidare. Hur mycket ger faten egentligen efter några användningar? Och hur äcklig kan spriten bli under lagringens gång, innan den blir som man vill ha den? Svar får du här! I glaset David Redbreast 12 igen; Mathias hade Bunnahabhain Envy (https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312); Jeroen hade en Kilkerran 16 OB. David hällde också upp en speciell new make från Holyrood distillery på 60%. Vi fortsätter lagra spriten på fat! Ska man läsa en enda text är det denna, om man kan få tag på boken – mycket mycket vederhäftig: Conner, John, ”Maturation”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022), s. 291–311. Se också: https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/ https://www.whisky.com/maturation-in-casks.html Lite om sherryfat i whiskyindustrin: https://www.whiskynotes.be/sherry-casks-in-the-whisky-industry.pdf?pdf Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

https://linktr.ee/learningwithervin

https://linktr.ee/learningwithervin

Vi funderar på flyttar, diskuterar diskussionsformat, eleverar engelska, äskar abstrakta åsikter och spånar på tunnlande kartor.

Viens no lielākajiem klupšanas akmeņiem daudzdzīvokļu māju apsaimniekošanā ir dzīvokļu īpašnieku kopīgu lēmumu pieņemšana. Izmaiņas Dzīvokļu īpašnieku likumā tagad ļauj pieņemt svarīgus lēmumus arī mazākumam. Vai tas ir mainījis situāciju uz labo pusi? Raidījumā Kā labāk dzīvot vērtē jurists Jānis Uzulēns, namu pārvaldniece Irēna Rusiņa un Rīgas namu pārvaldnieka Māju atjaunošanas nodaļas vadītājs Oskars Skrastiņš. Ierakstā pieredzē dalās kādas dzīvokļu īpašnieku kooperatīvās sabiedrības valdes priekšsēdētāja. Viņas pārziņā ir divas 36 dzīvokļu mājas un visgrūtāk visiem bijis vienoties par mājas renovāciju, bet to izdevies veiksmīgi pabeigt. "Ja runājam par dzīvokļu īpašnieku kopsapulcēm - jā, tas ir diezgan sarežģīts process. Mēs varam lēmumus pieņemt kopsapulcēs, mēs varam lēmumus pieņemt aptaujas veidā un citādi savstarpēji vienojoties," norāda Irēna Rūsiņa. "Kopsapulci var ierosināt gan pārvaldnieks, gan arī viens vai vairāki dzīvokļu īpašnieki. Un šeit ir stāsts par to - viens vai vairāku dzīvokļu īpašnieki, kurš uzņemas atbildību? " Rūsiņa atzīst, ka dzīvokļu īpašnieki neaizdomājas, ka viņiem ir tiesības sasaukt kopsapulci. Viņi ir gatavi gaidīt no pārvaldnieka, no kaimiņa, no kādas citas personas, bet neuzņemties pašiniciatīvu. "Pārvaldnieku var salīdzināt ar pedagogu, kuram ir kaut kāda dzīves pieredze, un viņš katru gadu sāk darbu ar pirmo klasi. Māca matemātiku," uzskata Jānis Uzulēns. "Pedagogam ir fenomenāla noturība, ka viņš katru gadu no sākuma sāk bērniem stāstīt, cik ir viens plus viens, tad viens plus divi. Kaut gan viņam pašam iekšēji ir sajūta - kā to var nezināt. Un pretī viņam klasē sēž 30 - 40 bērni. Lai man piedod Pēteri, bet tas ir konkrēts vandālis, kurš paņem pusi klases ar savu harizmu, viņam vispār neinteresē, cik viens plus viens. Iedomājieties, kāda ir tā psiholoģiskā slodze uz cilvēku, kurš mēģina klasi savākt nodarbībā kopā un savākt tā, lai tas sliktākais rezultāts būtu iespējami labākais. Šeit ir tas stāsts par iedzīvotājiem. Cilvēki uzreiz saslāņojas atbalstītājos, noliedzējos. Diemžēl ir jārēķinās, ka ir viena cilvēku grupa, kuriem ir valodas barjera vai drīzāk viņi uzskata, ka viņiem tā ir, un viņi nobīstas no sarunas. Lielākā grupa vienmēr ir tie, kas saka - mēs neko nezinām, ko mēs te vispār darām. Tev ir jāmēģina sarunā trāpīt pa visām šīm četrām grupām ar informāciju tā, lai tas vājākais elements veidotu saturu. Iztēlojoties, ka tas Pēterītis nav līderu grupā, kuri visu atbalsta. Kāpēcīšos viņš arī nebūs, jo tas nav līderis, viņš ir tajos, kas īsti nesadzird tevi, vai tajos, kas vienkārši visu noliedz. Nedod Dievs, Pēteris ir tanī grupā, kas visu noliedz, automātiski tā māja ir destruktīva. Tādā vidē mēs dzīvojam, un to nevar atrisināt ar normatīvo regulējumu."

I veckans huvudavsnitt tar vi upp resultatet av den statliga adoptionsutredningen, som slår fast den internationella adoptionen i Sverige har präglats av oegentligheter, korruption och barnhandel. Utredaren rekommenderar bland annat ett stopp av internationell adoption och att regeringen formellt ber om ursäkt till de drabbade.I andra halvan svarar vi på några av era lyssnarfrågor. Det blir prat om anknytningsteorin, Diddy-rättengången, överdiagnostisering + mer! Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vasara šogad sākas negribīgi un ļoti pakāpeniski, tomēr peldsezona oficiāli ir atklāta un gan jau pienāks arī brīdis, kad laikapstākļi vilinās vai pat spiedīs doties veldzi meklēt peldoties. Diemžēl ūdenstilpes katru gadu Latvijā paņem arī desmitiem dzīvību, ir pat sitācijas, kad zināšanas par upes, ezera un jūras ģeogrāfiskajām un vides procesu īpašībām ļautu izvairīties no traģēdijas. Toms Bricis ir apkopojis svarīgāko, ko der zināt no meteoroloģiskā un hidroloģiskā viedokļa, pirms doties peldēt. Jau mēnesis, kopš oficiālā peldsezona sākusies, bet laikapstākļi ir tādi, ja neskaita ziemas peldētājus, šķiet, ka nav pārāk daudz cilvēku, kas būtu metušies peldēties. Un labi, ka tā, jo tas ļauj vēl pirms sezonas atsvaidzināt zināšanas vai pat uzzināt kaut ko jaunu, kas tiešām var palīdzēt novērtēt situāciju un nerīkoties riskanti. Ja upju atvari, purvu akači ir minēti pat folklorā, tad par bīstamajām jūras straumēm sabiedrībā sāka runāt tikai pēdējo 5 -20 gadu laikā pēc dažiem traģiskiem gadījumiem. Iespējams, ka te arī klimata pārmaiņas pie vainas, agrāk vasaras bija tik īsas un vēsas, ka senie latvieši jūrā nemz nepeldējās. Sākoties peldsezonai, atbildīgās institūcijas – mediķi, pašvaldības policija, pludmales glābēji – parasti atgādina par drošību ūdens tuvumā un peldoties, par to, kā rīkoties, ja notikusi nelaime. Toms šoreiz dara ko līdzīgu, tikai no dabas apstākļu puses. Kā pamanīt zīmes, kas norāda uz risku, ka peldēšanās var būt bīstama?   Runājot par aktuāliem laikapstākļiem Latvijā Latgali, arī daļu Vidzemes un Zemgales skāris ļoti liels slapjums. Lauki un dārzi daudzviet ne tikai pārmitri, izmirkuši, bet applūduši, kamēr daudzviet Kurzemē, īpaši Ventspils, Talsu novadā, valda ja ne gluži sausums, tad dārzi jau ir jāpalaista. Aizvadītais maijs Latvijā, ja rēķina vidēji uz visu valsti nolijušo ūdens daudzumu, bija sestais slapjākais pēdējā gadsmita laikā. Savukārt vēsturiskie dati liek atcerēties vienu interesantu lietu – lietainākais maijs Latvijā bija 1928. gadā, otrajā vietā ir turpat netālu laika skalā 1926. gads. Arī toreiz daudzviet Latvijā applūda lauki, bija neražas gadi, plūdi bija daudz plašāki, nekā šogad. Latvijas Radio sāka raidīt 1925. gadā. Parādījās ās visu Latviju aptveroša jauna, acīm neredzama tehnoloģija, kas spēj nogādāt skaņu jebkurā Latvijas nostūrī. Un kāda sakritība – nākamajos gados pēkšņi sāk līt daudz vairāk. Sākas plūdi un neraža. Palasot tā laika presi, ko var ērti darīt portālā "periodika.lv", var atrast ziņas, ka cilvēki lietavās vainoja radio. Ka radio ietekmē atmosfēru, radot nepieredzēti lielus lietus mākoņus. Izdevumā "Laiks un tā pareģošana". kas izdots 1936. gadā var lasīt: "1928. gads pie mums Latvijā un Lietuvā bija ļoti lietains. Raža aizgāja bijā. Strauja radio attīstība iekrita taisni šinī slapjajā gadā. Laucinieki sāka nopietni uztraukties, ka radio dēļ viņiem jācieš tādi zaudējumi. Radio esot lietus cēlonis." Ir pagājuši gandrīz 100 gadi un nekas nav mainījies. Tagad to vairs neraksta avīzēs, bet palasot, ko ļaudis raksta internetā, arī ir saksatāmas līdzības. Laikapstākļu anomālijās tiek vainotas tehnoloģijas, apzināta vai neapzināta to ietekme, lai gan arī par aizvadīto maiju var droši teikt – nepatīkami, dārziem un laukiem postoši, bet šāds slapjš maijs nav nekas nepieredzēts. Tādi un vēl slapjāki ir bijuši un būs.

Vi tar ett snack med Emil Andersson från Stalon, framstående svensk tillverkare av ljuddämpare av högsta klass. Vi pratar ljuddämpare i allmänhet och X och nya VR-serien. Venti är Stalons dämparlösning speciellt utvecklad för halvautomater, hur funkar det? Svar i avsnittet :)

Sista rycket inför trupputtagning till EM - vilka svar vill vi ha från matcherna mot Italien och Danmark?! Blackstenius avgörande - bra eller dåligt för henne?! Och överraskande serieledare, lag som inte lär sig - och spöken i Alingsås.Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva Femme? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - TuttofemmeTwitter - FemmevivaTikTok - Femmeviva Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Göteborg med frågor från lyssnarna om kriget och situationen i Gaza, till Sveriges Radios internationella korrespondent Johan Mathias Sommarström. Programledare: Belinda Olsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Udgivet af AaB Support Club. AaB er rykket ned. Igen. Missionen mislykkedes, og klubben står igen på et skrøbeligt grundlag. I denne udsendelse har Rød Aalborg besøg af et velkendt panel, som vender nedrykningen og kigger frem mod den kommende tid. Det handler om identitet, opbakning og ikke mindst ejerskab. Og så tages der en vigtig beslutning: Går vi også i sort? Medvirkende: Axel Moen & Mads Aagaard. Vært: Kasper Ørkild. Bliv medlem af Rød Aalborg her: roedaalborg.memberful.com/join

2,5 kvadratmillimeter som PEN, jordfelsbrytare på varje huvudledning och elektrikers ansvar för funna fel - det är tre frågor som vi går till botten med i det här avsnittet som gästas av tre elektriker och en expert.

I veckans avsnitt av Prestera Mera dyker vi ner i allt från extrema energistrategier till återhämtningsutmaningar efter långvarig sjukdom. Vi pratar om RAAM, hur traillöpare kan hitta tillbaka efter en svacka, och om det verkligen finns ett syfte med långa träningspass på 4–6 timmar för motionärer. Dessutom tar vi upp hur kolhydrater påverkar proteinsyntesen – och reder ut om 120 gram kolhydrater i timmen verkligen är nödvändigt. Häng med! Tidsschema: 05:50 RAAM och Jimmys energiintag dagen innan långa ultralopp. 13:20 Traillöpare som har problem att komma igång igen efter en period av sjukdom. Vad kan man göra? 22:10 Finns det en vits med att köra långpass på 4-6h för en motionär? 28:30 Kolhydrater och proteinsyntesen, hur funkar det?  34:45 120g/h går bra, men behöver jag verkligen så mycket?    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Hvor tæt arbejder efterforskere sammen med familien og de øvrige efterladte i en drabsefterforskning?Findes der mange uidentificerede lig i Danmark? Har du som efterforsker nogensinde selv været bange for at blive overfaldet eller slået ihjel?Har du kunnet sammenligne lig, hvor man kan genkende modus? Hvor mange af “dine” sager er stadig uopklarede, og føler du skyldfølelse, når de ikke bliver opklaret?Hvorfor er der forskel i straf på om der er tale om vold med døden til følge og drab? Resultatet er jo det samme.Og hvordan kan det være, at man som anklager ikke må snakke med vidner, inden en retssag går igang?I “Danske Drabssager spørgsmål og svar” stiller vært Stine Bolther spørgsmål på vegne af jer lyttere til en række af vores eksperter. Det kan f.eks. være om retsmedicin, kriminalteknik, efterforskning, rettergang, psykologi, kriminaljournalistik og meget andet.De medvirkende trækker tråde til sager, de selv har stået med og øser ud af deres store viden og indsigt. Medvirkende:Tidligere drabschef ved Rejseholdet Bent Isager-NielsenProfessor i retsmedicin Hans Petter HougenForsvarsadvokat Jesper Storm ThygesenVært: Kriminalreporter Stine Bolther

Gutta spiller inn en noe redusert podcast 18. Mai. Vi oppsummerer 17. Mai og hvordan det gikk. Er det overraskende attraktivt å kunne knyte slipsknute som jente? Er det innafor å kysse venninner venner av samme kjønn? Kan man få mindre pupper av å drikke kaffe? Hva gjør man når kjæresten har slått opp fordi du tidligere har ligget med tvillingbroren (enegget)? Anonymt skjema for innsendelse:  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://forms.gle/j9rAaF7jvgsHWoiS6⁠⁠

Här kommer svaren på era frågor om tävlingsenergi på ultralopp! Vi går igenom grunderna, berättar hur man gör en energiplan och resonerar kring varför man som ultralöpare vill träna för att optimera sin fettförbränning men sen ändå trycker socker på tävling… Det blir också frågor om olika strategier för energiintag under lopp och hur man kan använda vanlig mat om gels och sportdryck inte fungerar. Vi berättar dessutom om vår nya medlems-community Pace on Earth Backyard där vi släpper ett bonusavsnitt i nya podden “När chipsen tar slut” om just energi! Några av de nördigaste frågorna kom inte med här och dessa svarar vi alltså på i bonusavsnittet. Gå med här (59kr/mån) > Länkar Vår nya medlems-community Pace on Earth Backyard (där hittar du också en gratis PDF med massor av förslag på vanlig mat som går alldeles utmärkt att springa på!). Från sockerbitar till superbränsle: Kolhydraternas revolution inom uthållighetslöpning (artikel om tävlingsenergins historia skriven av Daniel Westergren)

Dr. Arvīds Irmejs šajā sarunā atklāj dzīvību glābjošus faktus par vēzi. Dakteris parāda, kā vēzis attīstās un kā tas kļūst arvien viltīgāks laika gaitā, tāpēc agrīnai diagnostikai un mamogrāfijas metodei ir izšķiroša nozīme, lai glābtu dzīvību un saglabātu dzīves kvalitāti. Pat neliela kavēšanās var dramatiski mazināt izveseļošanās iespējas. Dakteris arī norāda, kā 40% vēža gadījumu ir novēršami ar dzīvesveida izmaiņām.Dr. Arvīds Irmejs ir krūts ķirurģijas virsārsts PSKUS. Viņš ir RSU asociētais profesors, Onkoloģijas un molekulārās ģenētikas institūta direktors. Latvijas ārstu biedrības ceremonijā "Gada balva medicīnā" viņš saņēma balvu "Gada cilvēks medicīnā 2021".Šajā sarunā ārsts stāsta par mūsdienu ārstēšanas iespējām, pateicoties kam 80% sieviešu ar krūts vēzi vairs nav jāuztraucas par krūts zaudēšanu. Dakteris sniedz gan praktisku informāciju par skrīninga iespējām Latvijā, gan emocionālu atbalstu un cerību. Tā ir saruna, kas daudzas sievietes un viņu ģimenes var pasargāt no priekšlaicīgas nāves novēloti konstatēta vēža dēļ.Šīs intervijas saturs ir veidots sociālās kampaņas ietvaros, kas veltīta krūts veselībai. Kampaņa Latvijā tiek organizēta sadarbojoties ar krūts vēža pacientēm, pacientu organizācijām, vēža pacientu atbalsta organizāciju Onkoalianse, vadošajiem ārstiem ķīmijterapeitiem un farmācijas uzņēmumu Novartis.Sarunā pieminētos informācijas avotus un saites atradīsi 228. sarunas lapā.SARUNAS PIETURPUNKTI:00:00 - Agrīnā diagnostika glābj dzīvības00:02 – Iepazīšanās ar Dr. Arvīdu Irmeju00:04 - Krūts slimību centra darbība un komanda00:05 - Darba ikdiena un izmaiņas ārsta karjerā00:06 - Vīriešu krūts vēzis - retāk sastopams, bet tas pastāv00:08 - Ticības loma ārsta darbā, kas Dr. Irmejam dod spēku 00:10 - Pozitīva komunikācija ar pacientiem, kad svarīgi fokusēties uz risinājumiem, nevis sliktākajiem scenārijiem.00:14 - Svarīgi, lai pacients nebūtu viens, saņemot diagnozi.00:19 - Mūsdienu iespējas saglabāt krūti00:22 - Māņticības ietekme uz vēža ārstēšanu00:26 - Komplementārās medicīnas loma - fizisko aktivitāšu, uztura un garīgās veselības nozīme vēža ārstēšanas procesā.00:28 - Dzīvesveida ietekme uz vēža attīstību00:30 - Reproduktīvie faktori un krūts vēža risks00:32 - Garīgās veselības ietekme uz imunitāti un vēža attīstību.00:36 - Traģiskās kavēšanās sekas, kuras var mazināt00:40 - Vēža attīstības process un agrīnas diagnostikas nozīme00:44 - Krūts vēža statistika un jaunāku sieviešu risks, kas jāņem vērā00:45 - Mamogrāfijas pieejamība, valsts apmaksātais skrīnings sievietēm no 50 gadu vecuma un ieteikumi jaunākām sievietēm00:47 - Mamogrāfijas metodes drošības skaidrojums00:48 - Krūts vēža statistika Latvijā00:49 - Agrīna diagnostika var samazināt mirstību par trešdaļu00:51 – Skaidrojums, kādas ir mamogrāfijas priekšrocības pār citām metodēm00:54 - Godīga saruna par mamogrāfijas diskomfortu, kad ieguvumi no šī skrīninga atsver īslaicīgo diskomfortu.01:01 - Kā vīriešiem atbalstīt sievas, māsas, draudzenes krūts veselības pārbaudēs un ārstēšanas procesā01:03 - Pārmantotā vēža risks un ģenētiskās pārbaudes sievietēm01:06 – Interesanti pētījumi par krūšu palielināšanu un vēža risku01:07 - Nākotnes prognozes krūts vēža ārstēšanā, kad prevencija un veselīgs dzīvesveids ir efektīvākie risinājumi01:11 - Kā Dr. Irmejs saglabā līdzsvaru un atjaunojas01:14: Tava svarīgākā fotosesija

Cilvēkiem darba vietā vajadzētu justies labi – gan emocionāli, gan fiziski. Kāpēc reizēm tā nav un kā palīdzēt darbiniekiem, jo īpaši grūtās situācijās, skaidrojam raidījumā Kā labā dzīvot. Analizē emocionālās inteliģences praktiķe, biznesa trenere un konsultante Jana Strogonova, Latvijas Personāla vadīšanas asociācijas valdes priekšsēdētāja Eva Selga un kognitīvi biheiviorālās terapijas (KBT) terapeite Agnese Orupe. Jaunākie aptauju dati liecina, ka pēdējā laikā pārliecinoši emocionāli un fiziski labi savā darba vietā jūtas tikai 21 % aptaujāto Latvijas strādājošo, kamēr aptuveni trešā daļa jeb 27 % strādājošo tā nejūtas. To liecina darba vides risinājumu sniedzēja AS "Hestio" un "Norstat Latvija" īstenotā aptauja. Savukārt "Kantar" veiktā aptauja rāda, ka darbinieku kopējā apmierinātība gada laikā nav būtiski mainījusies: attiecīgi 73% darbinieku šogad un 72% pērn ir kopumā apmierināti ar savu darbu: pilnībā apmierināti ar savu darbu ir 17%, diezgan apmierināti - 56%. Jautājums, ko ietver apzīmējums "diezgan apmierināti". Pārsvarā šādās aptaujās mēra, vai darbinieks ir apmierināts ar darba apstākļiem, profesionālo izaugsmi, ko darba devējs piedāvā, ar vadītāju, ar savstarpējām attiecībām ar kolēģiem, protams, ar atalgojumu un motivācijas sistēmu. Jana Strogonova norāda, ka vērtīgākie aptaujās ir komentāri, bet vēl vērtīgāki ir tas, vai uzņēmumā tiek ņemti vērā šo aptauju dati un kaut kas arī mainās. "Bieži dzird uzņēmumos: jā, katru gadu mūs aptaujā, bet beigās jau nekas nemainās. Tas ir pats svarīgākais, jo jebkurai aptaujai beigās jābūt rezultātam, ko sajūtu es kā darbinieks," atzīst Jana Strogonova. Agnese Orupe piekrīt, ka ir svarīgi ne tikai aptaujāt cilvēkus uzņēmumā, bet arī nodrošināt atgriezenisko saiti, kas ir mainījies un ko ar šiem datiem dara. "Nav noslēpums, ka ir cilvēki, kuriem ar laiku rodas ciniska attieksme, kāpēc pildīt tās aptaujas, tāpat neviens tās neņem vērā," norāda Agnese Orupe.

Send us a text

Heilir og sælir hlustendur góðir! Endalínan mætti með dyggri aðstoð Magga Gun og Rúnars Inga og fór yfir leik 2 í lokaúrslitum og alla vitleysuna sem átti sér stað í Ásgarði í leik 2.Allt var þetta í samtarfi við Brons, Soho, Kef Spa, Viking Lite og Comfyballs, þangað til næst!

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Hårda protester mot giftutsläppen - nu kräver myndighet nya svar från fabriken

I dag snakker Knutsen & Beckheim om Syria, Gaza, det bilaterale forholdet mellom USA og Israel, om raketter, droner og missiler mot Ben Gurion, om Hilde Henriksen Waage, om Jan Egeland, og svar på seerspørsmål. Abonnér på Leif Knutsen sitt nyhetsbrev her: https://bemetinorge.beehiiv.com►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast post@henrikbeckheim.no ► Kjøp klær, kopper, capser og merch her -  https://henrikbeckheim.com/store► Du kan altså støtte podden ved å donere et beløp til:➡ Vipps (lenke for mobil) eller bruk Vippsnummer: #823278➡ Eller bli MEDLEM og få tilgang til de nyeste episodene først.► Omtale/rating:Legg gjerne igjen en omtale/rating på ⁠⁠Spotify⁠⁠ & ⁠⁠Apple Podcasts⁠⁠. Det hjelper podcasten med å bli synlig for flere.► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Kinkypoddens skapare Aurora Brännström svarar på lyssnares frågor.Kanske finns det något specifikt du tänkt på och undrar över relaterat till något avsnitt, en fundering du har utifrån något ämne jag tagit upp tillsammans med någon av mina gäster, eller kanske du har andra frågor som rör ämnet sex, sexualitet, bdsm och kinks? Här har du chansen att få din fråga besvarad av mig, Aurora Brännström.Jag är – utöver att jag är musiker, sångerska och artist, utbildad socionom och genusvetare samt skolinformatör eller sexualupplysare genom mitt RFSU. Jag är inte psykolog, terapeut eller klinisk sexolog men jag har lång erfarenhet av att möta både unga och vuxna i frågor som rör sex och sexualitet och jag är van att plocka upp enskilda personers frågor och omvandla dem så att de berör alla i ett rum och att svaren blir allmängiltiga och relevanta för de flesta. Alla frågor behandlas med respekt och så utförligt och noga jag förmår att besvara dem. Du som ställer frågor eller som kommer med tankar och funderingar är anonym och mina svar blir så allmängiltiga och relevanta för alla lyssnare som jag bara kan åstadkomma.Skicka dina frågor i dm på instagram @kinkypodden eller till min mailadress aurora@kinkypodden.se Programledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Send us a textGratulerer! Du har jobbet deg gjennom alle 70 høyfrekvente spørsmål. Fortsetter du å shadow-lese 15 minutter daglig, vil flyten din raskt stabilisere seg på solid B1 – kanskje til og med nærme seg B2. Ønsker du personlig feedback, prøveeksamen og løpende uttaletrening, meld deg på vårt Norskprøven-intensivkurs via lenken i beskrivelsen. Bruk koden summer før 15. mai for 10 % rabatt, og bli med i affiliate-programmet for å tjene provisjon mens du deler kurset. Takk for at du fulgte serien – vi sees på kurset og på selve prøven. Lykke til med Norskprøven!

Kinkypoddens skapare Aurora Brännström svarar på lyssnares frågor.Kanske finns det något specifikt du tänkt på och undrar över relaterat till något avsnitt, en fundering du har utifrån något ämne jag tagit upp tillsammans med någon av mina gäster, eller kanske du har andra frågor som rör ämnet sex, sexualitet, bdsm och kinks? Här har du chansen att få din fråga besvarad av mig, Aurora Brännström.Jag är – utöver att jag är musiker, sångerska och artist, utbildad socionom och genusvetare samt skolinformatör eller sexualupplysare genom mitt RFSU. Jag är inte psykolog, terapeut eller klinisk sexolog men jag har lång erfarenhet av att möta både unga och vuxna i frågor som rör sex och sexualitet och jag är van att plocka upp enskilda personers frågor och omvandla dem så att de berör alla i ett rum och att svaren blir allmängiltiga och relevanta för de flesta. Alla frågor behandlas med respekt och så utförligt och noga jag förmår att besvara dem. Du som ställer frågor eller som kommer med tankar och funderingar är anonym och mina svar blir så allmängiltiga och relevanta för alla lyssnare som jag bara kan åstadkomma.Skicka dina frågor i dm på instagram @kinkypodden eller till min mailadress aurora@kinkypodden.se Programledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypodden www.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Send us a textNorskprøven Muntlig 2025: Høyfrekvente B1 Spørsmål og Svar Del 2Strålende! Nå behersker du 48 spørsmål. Det gjenstår bare en siste spurt før du er komplett B1-klar. Klikk videre til del 3 (49–70) for å lukke sirkelen og sikre toppscore.Husk også 10 % sommerkurs-rabatt med koden summer innen 15. mai, og vårt åpne affiliate-program hvor du kan tjene inn kursavgiften. Alle detaljer finner du under. Vi møtes i finalen!

1. maijā Latvijā brīvdiena ir ne tikai par godu Darba svētkiem, bet arī Satversmes sapulces sasaukšanas dienai. Aprit 105 gadi kopš Latvijas pirmā parlamenta pirmās darba dienas, kad sāka izstrādāt Latvijas konstitūciju jeb Satversmi, kas ir galvenais mūsu valsts likums, kurā atrunātas Latvijas vērtības, tiesības, pienākumi un valsts pārvaldes struktūra. Kā un kāpēc vairāk nekā gadsimtu izkoptajā likumā vērtības vajag saglabāt, un vai Satversme joprojām ir aktuāla? Par to saruna ar Augstākās tiesas senatoru, Latvijas Universitātes asociēto profesoru un grāmatas „Satversmes iztulkošana” autoru Jāni Plepu. Vārdu “satversme” pirms vairāk nekā pirms 150 gadiem izgudroja valodnieks un jaunlatvietis Atis Kronvalds, veidojot no vārda “tvert”. Viņa galvenais vēstījums: “cilvēki pieņēmuši likumus, lai tiem būtu vajadzīgā laikā, kur patverties, lai tiem būtu tversmes”. Kā jūs domājat, vai visi Latvijas iedzīvotāji var pilnīgi un droši patverties vai tomēr šajā jumta likumā laika gaitā radušies kādi robi? Jānis Pleps: Patiešām konstitūcijas jēga ir katram garantēt brīvību, cilvēktiesības un īpaši vājākajiem, jo stiprākais sevi var pasargāt vai nu ar spēku, vai ar naudu, ietekmi, bet to vājāko vajag aizsargāt sabiedrībā. Un tā ir konstitūciju jēga visā Eiropā. Tas ir dokuments, uz kuru atsaucoties, katrs var pieprasīt taisnību, tas lai pret viņu izturētos godīgi, respektēt viņa cilvēka cieņu. Un tas, no otras puses, ir valsts un arī sabiedrības uzdevums dot šo aizsardzību, respektēt vājāko katru atsevišķo personību ar viņa īpatnībām, savdabību, unikalitāti. Ja mēs raugāmies uz Satversmi, Satversme darbojas, un tā arī ir tā būtiskā ziņa, jo mēs redzam, ka Satversme tiek piemērota tiesās – Satversmes tiesā, administratīvajās tiesās, citās tiesās – un mēs varam redzēt, ka cilvēki nāk uz tiesu, atsaucas uz Satversmi, prasa aizsardzību, un tad, kad tas spriedums dod šo aizsardzību, kāds likums, piemēram, tiek atzīts par neatbilstošu Satversmei, mēs varam redzēt, ka tas strādā. Droši vien neviena konstitūcija nebūs perfekta. Un droši vien arī, ja mēs skatāmies, katram ir kaut kāda vīzija, kā vajadzētu izskatīties ideālajai Satversmei. Bet šeit vēl viena būtiska lieta, ka mēs esam kā sabiedrība kopā. Tas nozīmē, ka ir vajadzīgs kaut kāds vairākums, kas spēj vienoties par kaut ko. Un šeit ir tā doma, ka katram kaut kur ir mazliet jāpiekāpjas, jārēķinās, ka varbūt nebūs tā, kā man gribētos, bet visā kopumā vajadzētu būt pareizai virzībai uz priekšu. Un galvenais ir nepazaudēt šo ideju, ka Satversme aizsargā vājāko grūtā brīdī un nebaidīties pašam iestāties, prasīt savu tiesību aizsardzību. Tas ir ļoti svarīgi, ka katrs iedzīvotājs zina, ko Satversme sola un ir gatavs un prasmīgs, zinošs, kā par to iestāties, kā to pieprasīt.

Send us a textNorskprøven Muntlig 2025: Høyfrekvente B1 Spørsmål og Svar Del 1

Det vankas semifinaler i Svenska cupen, samtidigt händer det grejer i Hammarby och så har vi pratat med Rebecka Blomqvist som ryktas bort från Wolfsburg. ExpressenDAMfotboll ger er det senaste från damallsvenskan. Med: Vendela Ögren och Frida Olsson

Vi går igenom välgörenhetsgalan som var FFH1, vilka matcher som stack ut samt vad som kan väntas i framtiden av organisationen. Sebbe ännu en gång lämnat ekologiska fotavtryck när han reste till Frankrike för Hexagone och sen till Danmark för Dominance FC. I helgen går även en Fight Night-gala av stapeln som gått lite under radarn, där hypetåget i Bo Nickal spås spåra ur och Zebastian Kadestam gör efterlängtad comeback. HÄNG MED!   Rondvilan på sociala medier: Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   00:00 intro 00:17 Hej och välkomna till South park-podden med Ali, Sebbe och Adal 1:30 Adal försöker få Ali att bli cancelled 2:38 Så vad ska detta avsnittet handla om? spoilers: det blir mycketsvammel 3:56 Nytt segment: "Vem vill bli amerikan?!" Svar: Ingen just nu 11:34 Smällt ost på burk - varför?  12:40 Så blev Sebbe indoktrinerad till en amerikansk diktatur  13:45 Fight for Hope  15:30 basir Safdari vs Brandon Najera  17:11 Bra strikers visade upp sig på FFH 17:43 Är Forat Najam för snäll?  19:00 Yoseph Jebril vs Mansour Rasouli  19:46 Ahmad Amro vs Sror Sulaiman 20:58 Rami Omar vs Manne Hampusson  22:57 Navid Badi vs brasiliansk jätte 23:35 Sebbe bara teasar, men stoppa in den redan  24:45 Fernando Flores; välkommen tillbaka till Malmö  28:00 FFH imponerade  30:00 BoB tvingades ställa in  35:06 Sebbes hektiska helg AKA hur fan mår den killen?  40:30 Dominance steppade upp till tredje galan 43:35 behöver svenskar engagera sig mer ekonomiskt i MMA?  44:40 Vem (som inte är rednecks) kollar på F1 och bilsporter egentligen? 47:45 Har killarna tagit något? Tillbaks till MMA, tack  48:48 Svenskarna på Dominance  50:00 snabb avstickare om censurering  52:13 Medan Sebbe knegade hela förra veckan så sjukade Ali sig för att spela pusselspel  53:52 Sebbe förklarar varför Carlos Prates EGENTLIGEN inte förlorade mot Ian Garry  56:20 Borde fler UFC-fighters röka cigg?  59:41 CM "ILUVBOXING" Andersson hade rätt  1:02:05 Boxning blir bättre, UFC blir sämre  1:04:48 Sebbe berättar om sitt möte med Jon Jones fru (OBS: sant) 1:06:40 UFC Fight Night: Sandhagen vs Figureido  1:07:53 Är Ali och Sebbe surgubbar? Svar ja. 1:10:10 Who da fook is dat guy? Tillbaks i UFC  1:10:57 Kan Sebbe hålla käft om politik? Nej.  1:12:45 Klarar killarna av att hålla sig till UFC?  1:14:15 Reiner de Ridder vs Bo Nickal  1:16:45 Zebaztian Kadestam är tillbaka i ONE! 1:20:20 Kadestam möter en kille med ett påhittat namn  1:21:50 Sandhagen vs Figureido... till slut  1:23:20 Ali gillar tv-spel mer än allt annat  1:24:35 Fler gästavsnitt kommer! 1:25:10 Dags att runda av rasistavsnittet

Det vankas semifinaler i Svenska cupen, samtidigt händer det grejer i Hammarby och så har vi pratat med Rebecka Blomqvist som ryktas bort från Wolfsburg. ExpressenDAMfotboll ger er det senaste från damallsvenskan. Med: Vendela Ögren och Frida Olsson

Liberal Alliances kulturordfører, Katrine Daugaard, kræver nu svar fra kulturminister Jakob Engell-Schmidt vedrørende Nikolaj Hübbes tilsyneladende uretmæssige sygemelding. En sag hvor balletmesteren på Det Kongelige Teaters Balletskole meldte sig syg, selvom han i RADIO IIII's portrætprogram 'Et kapitel for sig' fortalte, at han ikke var syg med 'vred'. Værter: Mathias Wissing og Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Send us a text

SPØR LEGEN er vår nye, faste spalte i Helsekoden, for deg som ønsker faglige, trygge svar på medisinske spørsmål relatert til trening, helse og kropp.Espen stiller lytternes innsendte spørsmål til Adeel Anwar – lege og spesialist i akutt- og indremedisin – som også er over gjennomsnittet interessert i trening.Har du noe du alltid har lurt på, men aldri fått spurt legen din om? Nå har du sjansen! Send inn ditt spørsmål i Facebookgruppen vår, så blir det bli besvart i en kommende episode. Du kan også spørre anonymt ved å sende en melding direkte til Espen eller Kine Arntzen, som du finner i gruppen..

Vi plukker opp der vi slapp i forrige uke: Dere spør om vin, vi svarer.Ukens omtalte vinerArmand de Brignac Gold brutLouis Roederer Cristal 2015Saint Clair Vicar's Choice Sauvignon Blanc Bubbles 2020Hexamer Sauvignon Blanc Trocken 2023Ferrari Trento BrutGusbourne Blanc de Blancs 2019André Clouet Dream Vintage 2014Champagne Henriot RoséRose Brut 2015Pauillac de Latour 2019Gonet-Médeville Blanc de Noirs 1er Cru Brut Tarlant Rosé Zero Brut Nature Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Noen påsketradisjoner er bedre enn andre. Dette er blant våre favoritter: Dere spør, vi svarer om vin.Ukens omtalte vinerArmand de Brignac Gold brutLouis Roederer Cristal 2015Saint Clair Vicar's Choice Sauvignon Blanc Bubbles 2020Hexamer Sauvignon Blanc Trocken 2023Ferrari Trento BrutGusbourne Blanc de Blancs 2019André Clouet Dream Vintage 2014Champagne Henriot RoséRose Brut 2015Pauillac de Latour 2019Gonet-Médeville Blanc de Noirs 1er Cru Brut Tarlant Rosé Zero Brut Nature Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Premiär för vårt nya format "Svar på tal" där vi läsa igenom ALLA kommentarer till vår senaste video, och svarar. Först ut är gårdagens program "Samtalet du inte vill höra — men måste" och det blir en möjlighet att fördjupa och förtydliga detta viktiga ämne.Se ursprungvideon här: https://www.youtube.com/watch?v=WVdeuRAc0gs Framtida "Svar på tal" kommer enbart vara för podcastprenumeranter och medlemmar på YouTube-kanalen (alla nivåer!). Bli kanalmedlem: https://www.youtube.com/channel/UCe6xAj4KyVM62rM1LqA1g9w/joinBli podcastprenumerant: https://www.friasvenskar.se/checkout/svegotBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Ett amerikanskt militärflyg kommer lastat med slädar och skottsäkra bilar. Om Grönland i dragkamp mellan storebror Danmark och USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gigantiska ön i Arktis har hamnat mitt i geopolitiken. Vita huset hoppas få goodwill genom att ge pengar till den årliga slädhundstävlingen och Danmark påminner om allt gott landet gjort för Grönland genom historien.Men där danskarna sett godhet ser grönländare övergrepp. Nu hoppas befolkningen på en chans att styra sig själva och få ut mesta möjliga av öns rikedomar. Men kan en plats med knappt 60.000 personer bli en nation?Medverkande: Jørgen Chemnitz, fotograf Nuuk, Line Rasmussen, boende i Nuuk, Maliina Abelsen, tidigare finansminister Grönland och idag styrelseordförande för fiskerikoncernen Royal Greenland, Martin Breum, journalist och författare med fokus på Arktis, Sørine Petersen som växte upp med grönländska hundar på Grönland, Kuno Fencker, politiker för det grönländska partiet Naleraq som haft tät kontakt med USA, Arnaq Davidsen, Maya Martinsen, Nivikka Berg, studenter vid Nuuks gymnasium.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent och reporter i Grönland: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På deres livs eventyr døde Anne-Sofie Ørkild Coyman og Freja Vennervald Sørensen – formodentlig dræbt af metanolforgiftet alkohol, serveret på deres hostel. Fire måneder senere er familierne skuffede over, hvor lidt de danske myndigheder gør for dem. Senest har de meldt sagen til politiet. Men det viser sig nu at være endnu en blindgyde. Artiklen er skrevet af Jonas Stenbæk Christoffersen og Alexander Sjöberg.Jonas Stenbæk Christoffersen læser op Producer: Frederik Riis-Jacobsen Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Strauji tuvojas laiks, kad dārzkopjiem būs pilnas rokas ar darbiem, kas darāmi dārzā. Par svarīgākajiem aprīļa dārza darbiem raidījumā Kā labāk dzīvot. Padomus sniedz dārzkope, kokaudzētavas "Dzērves" saimniece Maruta Kaminska un Jāņa Aldermaņa dārzkopības direktore, bioloģijas zinātņu doktore Vija Rožukalne. Pavasarī dārzā nevar pat aptvert, kuru darbu steigt pirmo, kurš var pagaidīt. Vija Rožukalne iesaka sadalīt trīs grupās pirmos dārza darbus: sākt vajadzētu ar augļu kokiem un ogulājiem, tiem vajag ne tikai labi izskatīties, bet tos vajag arī pabarot, un augļu kokus un ogulājus var līdz aprīļa vidum veidot un griezt; nākamie, kas prasa dārznieka uzmanību, ir dekoratīvie krūmi un koki; visilgāk var gaidīt skujeņi, tie paši lielākie "sliņķi", tiem pat ir slinkums nomest savas lapas, tos var griezt visu sezonu. "Sadalām, pati zinu, ka izejot dārzā, darbu ir tik daudz, ka mati ceļas gaisā un tu nesaproti aiz šausmām, pie kā iet. Ja ir skaidrs plāns, kā tas sadalās, tad uzreiz..." atzīst Vija Rožukalne. Maruta Kaminska papildina, ka hiacintes un narcises jau izlīdušas, svarīgi mēslot lielo sīpolu puķes, gan tās, kas iestādītas dārzā, gan tās, kas podos.

Har du med skakiga ben tävlat i Vi i femman? Älskade du att se På spåret med pappa? Är du pubquizfantast? Idag vill vi höra om dina frågesportsminnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi verkar bli alltmer förtjusta i frågetävlingar och frågespel. Hitster och När då då dras fram på helgkvällarna, unga som gamla bänkar sig framför frågesportsprogram i tv och kompisar bokar bord långt i förväg för att få plats på något av de många quiz som snart sagt varenda pub runt om i landet arrangerar regelbundet. Idag undrar vi vilka dina bästa, värsta, finaste frågesportsminnen är.Kanske är du en av alla massor av femteklassare som med spagettiben tävlat i radioprogrammet Vi i femman nu i veckan. Kanske vill ingen längre se Alla mot alla med dig eftersom du bara inte kan låta bli att skrika ut svaren innan programledarna ens hunnit ställa frågan klart.Eller kanske minns du med vemod stunderna när du och din pappa bänkade er framför På spåret eller med ilska när mormor vann över dig i Trivial Pursuit. Och hur klarar du sådant? Är du en bra eller dålig förlorare?Programledare: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Send us a textForbereder du deg til Norskprøven B2 muntlig del? 

Piedāvājam sporta sarunu šova “eXi” sestās sezonas 14. epizodi, kurā bijušie Latvijas sportisti Jānis Sprukts (hokejs), Žanis Peiners (basketbols) un Ansis Medenis (volejbols) tiekas tirdzniecības centrā “Domina Shopping”, lai dalītos stāstos par savu pieredzi dažādās arī šodien aktuālās sporta tēmās. Šīs reizes raidījuma tēmas: Svarīgas spēles - ar ko atšķiras gatavošanās tādām Robežas: vai komandas iekšienē notiekošais jānes uz āru?

I dagens afsnit er der fun facts på programmet. Vi deler historier om forsvundne ting, der dukker op igen, og vi undersøger hvad der egentlig er de gældende regler for acceptabel svartid på de forskellige platforme. God fornøjelse!

Två okända sjukdomar sprids just nu i Kongo-Kinshasa. Hittills har över femtio personer dött och över sjuhundra ska ha smittats. Symtomen inkluderar feber, diarré, kräkningar och blödningar. Det är fortfarande många uppgifter som är obekräftade, men det har rapporterats om ett snabbt insjuknande där hälften av de drabbade avlidit redan inom två dygn efter att de första symtomen visat sig. Vad vi hittills vet om den nya dödliga sjukdomen? Hur ser smittspridningen ut? Och hur stor är risken för att den kommer till Sverige? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, Sveriges Radio, Dr Rubin Tiktok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kas notiek, kad piedzīvojumu kāriem latviešiem Irānas kalnos beidzas nauda? Kā izrāpties no Petras drupām Jordānijā, kur ielīdi pa kluso? Un kāpēc tas cilvēks Himalaju kalnos piesola "drošu nāvi"? Piedzīvojumu programmu vadītājs Māris Resnis stāsta par aizkulisēm saviem 25 gadu piedzīvojumiem visdažādākajās pasaules malās. Aiz katras drosmīgās pieredzes slēpjas dziļa gudrība par cilvēka dabu, komandas sadarbību un izdzīvošanas instinktiem."Outdoor vidē problēmas nerisina domās, tās risina rīkojoties," saka Māris, atklājot, kā palīdzēt cilvēkiem, kas bīstamās situācijās rīkojas nesakarīgi - kļūst agresīvi vai tieši otrādi - sastingst. Runājām par emociju gudru pārvaldīšanu un kāpēc stiprākie dalībnieki nereti var radīt vislielākās problēmas.Ja plāno piedzīvojumus vai vienkārši esi ziņkārīgs par to, kā radikāli izaicinoši apstākļi atklāj cilvēka patieso dabu, Māra stāsti un pieredze piedāvā unikālu ieskatu un praktiskus padomus par visu - sākot no augstuma slimības līdz kompanjonu neparedzamiem izgājieniem un spēju izkulties no ziepēm.Cilvēkjaudas atbalstītājs Premium Solutions dāvina BEZMAKSAS mājaslapas analīzi 300 EUR vērtībā. Viņu speciālisti izpētīs tavas mājas lapas ātrdarbību, lietojamību, vizuālās un funkcionālas nepilnības. Saņemsi ieteikumus vismaz 10 risinājumiem bez tehniska žargona, kā tava mājas lapa var strādāt labāk, lai sasniedz savus biznesa mērķus. Piesakies ps.lv/jauda!Par šīs epizodes atbalstu paldies podmedia.lv, kas ir profesionāla režisoru un žurnālistu komanda, kuri tev palīdzēs izveidot savu podkāstu, kas atšķirs tevi no pārējiem nozares spēlētājiem un piesaistīs daudz jaunu klientu tavam biznesam. Piesakies podmedia.lv uz īsu sarunu ar viņiem un pavisam drīz tev būs savs podkāsts, kas palīdzēs sasniegt tavus biznesa mērķus.Sarunā pieminētās spēlas un citu informāciju atradīsi sarunas lapā.SARUNAS PIETURPUNKTI:0:00 Ievads5:53 Braukt uz Irānu snovot un palikt bez naudas16:48 Nemācīties no citu kļūdām, bet pārliecināties pašam – piedzīvojumi Āfrikas kalnos25:22 Jordānija, Petra. Iekšā tiek, bet ārā ne29:15 Kas ir jāzina par augstuma slimību34:12 “Nauda ir nauda, bet tas, ko tu stāsti, nav nauda” – vai cita kultūra ticēs taviem paskaidrojumiem, kāpēc vēl joprojām esi parādā42:11 Bezmaksas mājas lapas efektivitātes analīze, lai tavs bizness aug - Premium Solutions piedāvājums ps.lv/jauda43:11 Par latvieti – piedzīvojummīli. Raksturojums50:28 Cik svarīgi piedzīvojumos ir “saremontēties” uzreiz, nevis paciesties un atlikt; tipiskākās kļūdas59:27 “Ja sākumā būs komforts, pēc tam būs diskomforts un otrādi” - kā cilvēki nevajadzīgi tērē daudz enerģijas1:05:43  Kāpēc stiprie un varošie pārgājiena biedri ir jāpieskata īpaši uzmanīgi1:08:13 Par rezerves naudas lielumu, dodoties piedzīvojumos kalnos1:10:17 Ieteikumi par piedzīvojumu apdrošināšanu1:14:18 Māris Resnis. Piesardzīgs piedzīvojumu grupu vadītājs ar 25 gadu pieredzi1:15:55 Podmedia īpašais piedāvājums Tava podkāsta izveidošanai podmedia.lv1:16:50 Vīriņš Everestā, kurš apsola “drošu nāvi”1:22:28 Par emociju vadību, lai paliec dzīvs augsta riska nodarbēs1:25:35 “Tavs uzdevums ir vētrā būt mierīgākajai bākai” – kā sevi trenēt nepadoties emocijām un provokācijām1:32:20 Ko iesākt ar dumpja taisītājiem kolektīvā1:38:42 “Outdoor vidē problēmas nerisina domās, tās risina rīkojoties” – kā palīdzēt cilvēkiem, kas bīstamās situācijās sastingst1:44:40 Ieteikumi par rāciju izmantošanu kalnos1:46:49 Svarīgākās lietas, kas ir jāizrunā grupas starpā pirms piedzīvojuma1:56:08 Kuri cilvēki no grupas ir “jāuzliek uz īpaša radara”2:00:22 Kā ceļo

Dessutom om amerikanska oligarker och den kinesiska minoriteten i Kanada samt panelen, kåseri och krönika i Sveriges Radios veckomagasin Godmorgon världen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1* USA och Ryssland i samtal om Ukraina. Hur ska Europa agera nu?* Efter fångutbytet mellan Ryssland och Ukraina - vår korrespondent har mött en av dem.* Ser vi en ny världsordning formas? Intervju med tidigare utrikesminister Ann Linde (S).* Efter dådet i Örebro - vi besöker gärningsmannaprofilgruppen.* Krönika: Nina Wormbs* Veckans panel om försvarsbudgeten, betygssystemet och förtroendet för våra politiker:Kajsa Kettil, Borås tidningAnnie Croona, Dagens ETC Adam Cwejman, GöteborgspostenTimme 2* Tyskarna går till valurnorna - ska CDU:s Merz ta makten? * Begreppet oligarker brukar förknippats med Ryssland, men förekommer nu också i USA. Intervju med statsvetaren Jeffrey Winters. * Påven är svårt sjuk och samtidigt gestaltas maktkampen efter påvens död i Oscarsnominerad film.* Reportage om en av de största etniska minoriteterna i Kanada: kineserna.* Och går det egentligen att vara helt säker på nätet? Reportage om cybersäkerhet. * Kåseri: Augustin Erba. Programledare Nina BennerTekniker Mikael SarabiProducent Anders Diamant / Mårten Färlin

Har du haft en sag, hvor du blev meget overrasket over, hvem gerningspersonen var?Har du mødt folk i dit private liv, efter de har været en del af en drabssag, og hvordan håndterer man det?Kan man lade være med at tage arbejdet med hjem?Hvis vi skal stoppe forbrydelserne, hvor skal vi så sætte ind?Og hvorfor lyder det som om, knoglerne brækker, når man bryder dødsstivheden?I “Danske Drabssager spørgsmål og svar” stiller vært Stine Bolther spørgsmål på vegne af jer lyttere til en række af vores eksperter. Det kan f.eks. være om retsmedicin, kriminalteknik, efterforskning, rettergang, psykologi, kriminaljournalistik og meget andet. De medvirkende trækker tråde til sager, de selv har stået med og øser ud af deres store viden og indsigt. Denne episode er optaget live på Bogforum 2024. Medvirkende:Tidligere drabschef ved Rejseholdet Bent Isager-NielsenProfessor i retsmedicin Hans Petter HougenVært: Kriminalreporter og forfatter Stine Bolther