Podcasts about svar

Vasaras vidus ir bērnu kopšanas laiks Latvijā ligzdojošajiem putniem, tostarp arī tiem, kas aktīvāki paliek tikai dienas tumšajā laikā. Par vienu šādu nakts putnu – klusu, bet ar ļoti skaļiem bērniem, stāsta Latvijas Ornitoloģijas biedrības priekšsēdētājs Viesturs Ķerus.  "Dažos aspektos ausainā pūce atšķiras no tā, kas ir mūsu klasiskais priekšstats par pūcēm. Bet tas, kas viņai atbilst mūsu klasiskajam priekšstatam par pūcēm, ir ūjināšana," stāsta Viesturs Ķerus. "Bet ausainās pūces ūjināšana ir ļoti klusa. To nevar dzirdēt vairāk par dažiem simtiem metru attālumā. Tas, ko var vislabāk dzirdēt, ir ausainās pūces mazuļu balsis, ko mēs dzirdam jūnijā un jūlijā. Tā ir tāda kārtīga īdēšana, kas varbūt vecākiem krīt uz nerviem, bet ornitologiem ļauj ļoti labi konstatēt ausaino pūču klātbūtni." "Ja runājam par to, kas kopīgs un atšķirīgs ausainai pūcei ar mūsu klišejiskajiem priekšstatiem par pūci, tad tās ir ausainās pūces austiņas. Ja mēs zīmētu pūci, tad noteikti uzzīmētu tādu ausu pušķīti, kas viņai arī vārdā," turpina Viesturs Ķerus. "Bet šie ausu pušķīši nav ausis. Ausu pušķīši tiek reizēm izmantoti, cik var noprast, savstarpējā komunikācijā. Varbūt reizēm tiek izmantoti, lai maskētos, lai vairāk izskatītos ne pēc pūces." Ausainās pūces ķermenis ir brūnmelni raibs un viņai ir oranžas acis. Cilvēki ausaino pūci mēdz sajaukt ar ūpi, kurš arī ir ar melnraibu spalvojumu, oranžām acīm un ausu pušķīšiem.  "Svarīgi paturēt prātā, ka ūpis ir pilnīgi citas svara kategorijas dzīvnieks. Ja ausainā pūce ir nedaudz mazāka par vārnu, tad ūpis ir lielākā no Eiropas pūcēm, un viņš ir lielāks nekā mazais ērglis," norāda Viesturs Ķerus. Atšķirībā no citām pūcēm ausainā pūce dzīvo mežmalā un ligzdo vecās vārnu ligzdās, nevis dobumos. Diemžēl kopumā ausainai pūcei Latvijā neklājas ļoti labi, viņa ir nokļuvusi arī apdraudēto sugu sarakstā jeb Latvijas Sarkanajā grāmatā. 

Aeron faces a difficult decision as our heroes begin their journey to Svarýr, via the fallen Eye of Nethys...*** JOIN US on Patreon! NEW content over on Patreon: Fireside chats with Kimon, Jason and Matti! Ad-free episodes and loads of bonus content. ***New episodes are released every Wednesday; find out more at describeyourkill.com or say hi to the DYK crew on our DISCORD.This podcast is an actual-play of Paizo's Stolen Fate Adventure Path for Pathfinder Second Edition.Music:"Furious Freak" by Kevin MacLeod (incompetech.com). Licensed under Creative Commons: By Attribution 4.0 LicenseIncredible music from Tabletop RPG Music. Check out their website and Patreon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som en af de yngste kvinder sidder Taylor Parker i dag på dødsgangen i Texas, dømt for en af de mest chokerende drabssager i nyere amerikansk kriminalhistorie. Hun dræbte en gravid bekendt og kidnappede det ufødte spædbarn. Jurist og kunstner Martin Martensen-Larsen har været i direkte kontakt med Taylor Parker i forbindelse med et tidligere projekt, og har af denne grund også netop nu en ret enestående og åben linje til hende. Det giver os mulighed for i programmet at læse nylige breve, der giver et unikt indblik i hendes liv på det, hun selv ynder at kalde for "livsgangen" fremfor dødsgangen. Gæst: Martin Martensen-Larsen. Vært: Signe Frederikke Pedersen. I redaktionen: Oliver Pirchert. Redaktør og klip: Mads Petter Kühnel. Musik: Leo Peter Larsen. Produceret af MonoMono for Radio IIII. Der er brugt klip fra: True Crime Unfiltered Footage.See omnystudio.com/listener for privacy information.

En norsk podd går till angrepp mot Expressen Fotboll och hävdar att Erling Haaland nu har passerat Zlatan Ibrahimovic. Jimmy Durmaz är dock tillbaka i studion för att slå tillbaka stenhårt och sätta ner foten i debatten, samtidigt som panelen ställs inför det nästan omöjliga valet om man borde byta bort både Alexander Isak och Viktor Gyökeres mot norrmannen. Slutligen blir det full uppladdning inför kvällens avgörande kvartsfinaler där vi analyserar om England kan stoppa Norges flow i Miami och hur det går för Lionel Messis Argentina mot den schweiziska maskinen ledda av Granit Xhaka. Medverkande: Isak Dahlin, Andreas Brännström och Jimmy Durmaz. Ansvarig utgivare: Karin Olsson.

En norsk podd går till angrepp mot Expressen Fotboll och hävdar att Erling Haaland nu har passerat Zlatan Ibrahimovic. Jimmy Durmaz är dock tillbaka i studion för att slå tillbaka stenhårt och sätta ner foten i debatten, samtidigt som panelen ställs inför det nästan omöjliga valet om man borde byta bort både Alexander Isak och Viktor Gyökeres mot norrmannen. Slutligen blir det full uppladdning inför kvällens avgörande kvartsfinaler där vi analyserar om England kan stoppa Norges flow i Miami och hur det går för Lionel Messis Argentina mot den schweiziska maskinen ledda av Granit Xhaka. Medverkande: Isak Dahlin, Andreas Brännström och Jimmy Durmaz. Ansvarig utgivare: Karin Olsson.

I det här avsnittet av VG-ploggen gästas Amanda återigen av lyssnaren Sandra, som tidigare i veckan berättade om sin dramatiska störtförlossning hemma på badrumsgolvet. Efter avsnitten har det strömmat in frågor från lyssnarna – och nu besvarar Sandra de allra vanligaste. Hur ser egentligen ett badrum ut efter en hemmaförlossning? Hur mycket blöder man? Vad ska man ha hemma om förlossningen går oväntat snabbt? Hur fungerar ambulansfärden med en nyfödd bebis? Och vad händer med moderkakan, navelsträngen och babyskyddet när barnet föds innan man hunnit till sjukhuset? Sandra delar också med sig av praktiska tips, berättar varför hon aldrig hann bli rädd, hur hennes man upplevde att missa själva födseln och varför hon tror att tilliten till den egna kroppen blev avgörande när allt gick så snabbt. Dessutom pratar vi om varför fler behöver dela sina berättelser om störtförlossningar, hur vården följer upp en snabb förlossning och vad som gäller om man blir gravid igen efter att ha fött så här fort. Ett informativt, personligt och hoppfullt avsnitt som besvarar lyssnarnas frågor och ger både kunskap och trygghet till dig som är nyfiken på – eller kanske själv oroar dig för – en snabb förlossning. Du hittar Sandra på Instagram här: @enmammasavtryck Följ oss gärna på Instagram @vattnetgar störtförlossning, snabb förlossning, hemmaförlossning, frågor och svar, förlossning, ambulansförlossning, ambulans, moderkaka, navelsträng, BB, graviditet, omföderska, förlossningsberättelse, förlossningsförberedelser, Vattnet Går, VG-ploggen, Amanda Braw, Nina Campioni, föräldraskap, mammapoddSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tony & Niclas svarar vidare på era frågor som kommit till oss genom, mail, DM, kommentarer

Kan kukburen påverka våra chanser att bli med barn? Var hittar vi folk att ha trekant med, och hur kommer jag runt mina komplex för mitt anus? Idag svarar jag och min pojkvän och kollega Kristoffer Lindh, även känd som Sexpedagogen, på några frågor om sex som ni skickat in till mig på mail och instagram. Jag har inte möjlighet att svara privat på såna, det går ju utanför mitt jobb, men jag sparar dem och ibland dyker de upp så här, i ett poddavsnitt. Varsågoda!Privat coaching för singlar, par och flersammaDigitala sexlektioner i olika ämnenE-kursen och communityt Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du frågor om pyralidskador, meloner och andra odlingsrelaterade grejer? Då är dagens avsnitt för dig!Fågel: Svartvit flugsnappare Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

It's a Star Wars summer! … eller? Well, det är kanske det som är problemet. Hur mår våra Star Wars-jag egentligen? Varför infinner sig inte den där riktiga Star Wars-stämningen? Svar och lösningar får ni här, i ett härligt spretigt avsnitt. Vi sätter oss sansat ned med The Mandalorian and Grogu, snackar serier och radiodramer innan vi får besök av Rusty jävla Miller. Häng med och lyssna när vi samlar Star Wars-kraft tillsammans med er – våra älskade lyssnare. Länge leve RebellRadion! PS. Sorry för ljudstrul, Ben Burtt.

Säsongsavslutning betyder frågestund! Vi har fått en massa spännande frågor från er lyssnare om allt från redigering till citronträd. Dessutom: Hur seriös var Malin med Platsbanken? Och blir det en fortsättning på Carolines serie? Vi boktipsar också om böckerna vi är sugna på att läsa i sommar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var droner, der fløj rundt i dansk luftrum i efteråret. Det slår Forsvaret nu fast efter en undersøgelse af hændelsesforløbet. Men efter et noget hektisk pressemøde, hvor redegørelsen blev fremlagt, er der stadig en række spørgsmål, der fremstår ubesvaret - eksempelvis, hvilke droner der var tale om. Gæster: Simon Andersen, undersøgende journalist på Berlingske og Andreas Lindqvist, forsvars- og sikkerhedsjournalist på Berlingske Vært: Alexander Wils Lorenzen See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ja dzīvojot Latvijā ozolu zari, līgo vainags, jāņu siers un ugunskurs ir pats par sevi saprotams, tad kā līgošana iespējama Jaunzēlandē, Argentīnā vai Korejā?  To skaidrojam pirmssvētku raidījumā Globālais latvietis. 21. gadsimts, izzinot, kā līgošana transformējas prom no Latvijas un kāpēc tā ir tik svarīga svešumā.  Par svētkiem un tradīcijām sarunājas etnomuzikologs un folklorists Ēriks Zeps un zāļu sieva Līga Reitere. Par Jāņu svinēšanu tālu prom Latvijas stāsta Gita Meiere-Nestecka, kura rīko Jāņu svinības Jaunzēlandē, Aira Čekše no Argentīnas un Liena Jakovļeva no Dienvidkorejas. Gita Meiere-Nestecka arī dalās ar siera recepti.  Slinkais ķimeņu Jāņu siers Sastāvdaļas:  * 600 g rupji sarīvēta mocarellas siera * 200 līdz 300 g dāņu fetas siera, sagriezta nelielos gabaliņos * Ķimenes pēc garšas (aptuveni 1 kaudzīte ēdamkarote) Pagatavošana 1. Lielā bļodā sajauc mocarellu, fetu un ķimenes. 2. Liek mikroviļņu krāsnī uz 1 minūti. 3. Izņem un ātri, rūpīgi samaisa. 4. Liek mikroviļņu krāsnī vēl uz aptuveni 1 minūti. 5. Ja masa vēl nav pilnīgi viendabīga un sakususi, karsē vēl īsus intervālus, uzmanoties, lai siers nesaceptos. 6. Gatavo masu liek:     * lēzenās apaļās bļodiņās, vai     * uz marles vai rupja virtuves dvieļa, izveidojot apaļu formu, kas piešķirs skaistu faktūru. 7. Liek ledusskapī atdzist un sacietēt. Vislabāk pagatavot vakarā un atstāt ledusskapī pa nakti. 8. Kad siers pilnībā sacietējis, sagriež šķēlēs un pasniedz. Mazs ieteikums: ja vēlies izteiktāku tradicionālā Jāņu siera garšu, vari pievienot arī nedaudz kūpināta siera vai izmantot stiprākas garšas fetu.

Svarīgas piezīmes raidījuma cikla noslēgumā.

Karin Fälldin, centerpartistisk politiker i Region Stockholm, har begärt att få komma till podden för att ge svar på tal om avsnitt 199 om preventiv vård. Hon konstaterar bland annat att det inte är politiskt möjligt att helt utesluta privata aktörer från sjukvården. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jūnija beigās dārzkopjiem paslinkot neizdosies, jo jāretina ābolu aizmetņi, bet tomātiem jādod magnijs. Arī par citiem tuvāko nedēļu dārza darbiem pārrunājam raidījumā Kā labāk dzīvot. Studijā dārzkope, kokaudzētavas "Dzērves" saimniece Maruta Kaminska un Jāņa Aldermaņa dārzniecības direktore, bioloģijas zinātņu doktore Vija Rožukalne. Ir ābolu gads, mazo aizmetnīšu čemuriņi ir jāretina. Vija Rožukalne norāda, ka zemenēm ir ražas briešanas laiks un tagad neko nevar miglot, ne rušināt. Svarīgi pēc ražas sakopt zemenes, tīrīt un griezt stīgas, arī mēslot. Ja to nedarīs, nākama gadā ražas nebūs. Maruta Kaminska piebilst, ka arī šobrīd ieto preparātu, kas satur enzīmus, kas ir pret pelēko puvi, no nevēlas, lai tā izplatās. Arī rozes vajag miglot un dot mikrobioloģiskos preparātus, jo aukstais, mitrais laiks tām nepatīk. Lai arī iepriekš bija diezgan sauss, šobrīd jau lietus un slapjuma dārzos ir par daudz.     

Adam tänker på hur Stanley Cup mår och Jonta vill lyfta fram sina finska intervjuer - igen.

Ring P1 med politikkommentatorerna Helena Gissén och Fredrik Furtenbach om bland annat valsamarbeten, regionerna och granskning av partier. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vasaras sākums nozīmē rosīgu laiku putnu bērnistabā. Māju pagalmos var sastapt pirmos mājas strazdu mazuļus, kurus vecāki steidz barot. Taču ir kāds putns Latvijā, kas ir slinks mazuļu aprūpētājs un labprātāk šīs rūpes uzgrūž kādam citam. Par dzeguzi stāsta Latvijas Ornitoloģijas biedrības valdes priekšsēdētājs Viesturs Ķerus. "Dzeguzes kūkošana ir skaļa, skanīga, tīra, skaista skaņa un, iespējams, tāpēc arī dzeguze ir kultūrā svarīgākajām putnu balsīm. No senām tautasdziesmām un ticējumiem līdz Imanta Kalniņa un Māra Čaklā "Dzeguzes balsij". Vienīgais, par ticējumiem runājot, es neieteiktu, it īpaši jauniem cilvēkiem, mēģināt pēc dzeguzes balss prognozēt atlikušo gadu skaitu, jo nu nekas daudz vairāk par 10 parasti nesanāks" par dzeguzi stāsta Viesturs Ķerus.  Kūkotāji ir dzeguzes tēviņi, bet gan tēviņam, gan arī mātītei ir arī dažādi citi saucieni. "Dzeguzes kūkošana ir vispazīstamākā balss, un ar to tēviņš, kā jau visbiežāk putniem ar dziesmām ir, aizsargā teritoriju un piesaista mātītes," turpina Viesturs Ķerus. "Bet, kā mēs zinām, dzeguzes nav piesaistītas ligzdai. Arī viņu pāra attiecības patiesībā nav pāra attiecības. Tēviņš sargā savu teritoriju, un, ja kāda mātīte atnāk, viņš ar to pārojas bet pāri neveidojas. Galu galā par mazuļiem nerūpējas ne tēviņš, ne mātīte. Kāda gan būtu lietderība no šāda pāra?" Zinām, ka dzeguzes dēj olas citu putnu ligzdās, bet ne gluži jebkura cita putna ligzdā. Katrai dzeguzes mātītei ir ģenētiski noteikts, kādas olas viņa dēs. Viņai ir jādēj tāda putna ligzdā, kur puslīdz atbildīs tas olu izskats.  "Kā viņa to nosaka, kurš būs īstais putns, tas man nav īsti skaidrs," atzīst Viesturs Ķerus. "Bet par to, kā atrod ligzdu, ir vismaz versijas. Ir kaut kādi novērošanas posteņi, kur dzegužu mātītes skatās, kas apkārtnē notiek. Un ir pētījumi, kur tuvāk tiem novērošanas posteņiem ligzdās ir biežāk dzegužu olas, tālāk - mazāk. Un arī uztraukuma saucieni palīdz viņām ligzdas atrast, jo mēdz uztraukties putni pie savām likstām, redzot apdraudējumu." Tālāk stāsts ir visnotaļ nežēlīgs. Kad dzeguze ir atradusi ligzdu, viņai ir svarīgi, lai viņas ola šķiltos apmēram tajā laikā, kad būtu normāli tam putnam, kura ligzda izraudzīta, jāšķiļas. Tas nozīmē, ja izraudzītajā ligzdā ir jau mazuļi vai olu attīstība ir tālāk nekā dzeguzei, viņa mazuļus vai olas izsviež ārā, lai tas putns dabūtu dēt pa jaunu. Bet, ja ir pareizā attīstības stadija, tad dzeguze var piedēt savu olu.  "Mazulis, kad izšķiļas, vēl ir pliks un akls, izstumj ārā īstās olas vai mazuļus, ja viņi jau ir uz to brīdi izšķīlušies, un paliek viens pats audžuvecākiem aprūpēšanai. Tad viņš liek lietā visas iežēlināšanas metodes, kas no putnu mazuļiem ir pieejamas, jo putnu mazuļi ar saviem saucieniem, ar savu čīkstēšanu prasa vecākiem barību. Un dzegužu mazuļu saucieni izklausās iespaidīgi, tā ka brīžiem pat vairāki mazuļi čīkstētu pēc barības," stāsta Viesturs Ķerus.  

Kommer Nooshi Dadgostar få en ministerpost efter antisemitismen i Vänsterpartiet? Vad har Lennart Ekdahl och Deputy Prime Minister David Lammy gemensamt? Svar på dessa frågor och hur mycket fryst prinsesstårta det är möjligt att äta får du i Inaktuellt med Jonas Nilsson och Hasse Brontén.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.

Vad behöver man tänka på för att tiden på fritidshemmet ska vara givande och trygg för elever med olika funktionsnedsättningar? Rådgivarna Angelina Sandberg och Katarina Zandén svarar på frågor om fritidshem, som kommit till SPSM:s tjänst Fråga en rådgivare. Samtalet leds av Sara Hamrén Håkansson, kommunikatör på SPSM.

Latvijas Piļu un muižu asociācijas prezidents Roberts Grinbergs uzskata, ka kultūrvēsturiskais mantojums nav tikai stāsts par pagātni. Tas ir arī par cilvēkiem, kuri šodien glābj, atjauno un piešķir jaunu dzīvi pilīm un muižām, veidojot tās par kultūras, tūrisma un kopienu centriem. Latvijā nav viena precīza skaita, kas atbildētu uz jautājumu, cik pilu un muižu valstī ir bijis. Gadsimtu gaitā tās pārbūvētas, paplašinātas, apvienotas vai zudušas, taču kultūrvēsturiskais mantojums joprojām saglabājas daudzviet Latvijā. Par tā nozīmi, saglabāšanas izaicinājumiem un cilvēkiem, kuri vēsturiskajām ēkām dod otru elpu, intervijā Lienei Jakovļevai stāsta Latvijas Piļu un muižu asociācijas prezidents Roberts Grinbergs. Vēsture nav pagātne – tā ir šodienas stāsts Lai gan no malas var šķist, ka interese par pilīm un muižām saistīta tikai ar pagātnes izpēti, Roberts Grinbergs uzsver – šī joma ir pārsteidzoši dinamiska. «Man tas ir stāsts par to, kā mūsdienu notikumus un procesus ieraudzīt caur vēsturisko notikumu prizmu,» atzīst Roberts Grinbergs. Nesen viņš atgriezies no Vācijas, kur apmeklējis Meklenburgas un Pomerānijas reģiona pilis un muižas. Šādi braucieni ļauj salīdzināt Baltijas un Vācijas pieredzi, vērot līdzīgas attīstības tendences un meklēt kopīgus risinājumus kultūras mantojuma saglabāšanā. No padomju laika posta līdz atjaunošanas stāstiem Daudzas Latvijas muižas un pilis padomju gados tika pielāgotas pavisam citām vajadzībām – tajās ierīkoja skolas, saimniecības ēkas vai citas institūcijas. Tomēr Roberts Grinbergs uzsver, ka daudz kas ir atkarīgs no cilvēkiem. Ja vietējie iedzīvotāji spējuši novērtēt ēku kultūrvēsturisko nozīmi, mantojums saglabājies. Turpretī citviet tas ticis iznīcināts vai zaudēts. Taču arī šķietami pazudušas vērtības mēdz atgriezties. Nereti šķūņos, bēniņos vai saimniecības ēkās tiek atrastas vēsturiskas mēbeles, mākslas darbi vai citi priekšmeti, kas desmitgadēm ilgi bijuši aizmirsti. «Nekas nav zudis. Tas viss vēl ir tepat, tikai dažkārt uz laiku pazudis no cilvēku apziņas,» uzskata Grinbergs. Pēdējo 25 gadu laikā – būtisks izrāviens Latvijas Piļu un muižu asociācija šogad atzīmē 25 gadu jubileju. Atskatoties uz paveikto, asociācijas prezidents secina, ka ceturtdaļgadsimta laikā notikušas ievērojamas pārmaiņas. Divtūkstošo gadu sākumā tikai veidojās izpratne, ka kultūrvēsturiska ēka var kļūt par tūrisma galamērķi. Starp pirmajiem veiksmīgajiem piemēriem Roberts Grinbergs min Kukšu muižu, kas kļuva par vienu no pionieriem kultūras tūrisma un viesmīlības jomā. Vēlāk attīstības impulsu deva arī Rīgas koka apbūves kvartālu atjaunošana, īpaši Kalnciema kvartāls, kas iedvesmoja cilvēkus pievērsties vēsturisko ēku atdzimšanai arī ārpus galvaspilsētas. Par vienu no veiksmīgākajiem jaunākās paaudzes piemēriem Grinbergs sauc Abgunstes muižu, kas pēdējos gados kļuvusi par populāru kultūras un pasākumu norises vietu. Jauna tendence – muižas atjauno draugu kopienas Pēdējos gados parādījusies vēl viena tendence – vēsturisko ēku atjaunošanā iesaistās nevis viens īpašnieks, bet draugu un domubiedru grupas. Šādos projektos cilvēki apvieno resursus un idejas, veidojot koprades telpas, kultūras centrus un dažādus sabiedriskus projektus. «Nav svarīgi, vai tur ir viesnīca, restorāns vai vienkārši dzīvojamā telpa. Galvenais, ka mantojums tiek saglabāts,» uzsver Grinbergs. Kad bijušie skolēni glābj savu skolu Īpaši emocionāli esot stāsti par vēsturiskajās muižās ierīkotajām skolām. Demogrāfisko pārmaiņu dēļ daudzas lauku skolas tiek slēgtas, taču arvien biežāk bijušie skolotāji vai absolventi nevēlas pieļaut, ka viņu skolas ēka aiziet bojā. Viņi iegādājas ēkas, iesaistās to apsaimniekošanā vai palīdz attīstīt tūrisma un kultūras aktivitātes. «Kamēr ir cilvēki, kuriem šīs vietas rūp, tikmēr būs arī nākotne šiem objektiem,» saka Roberts Grinbergs. No Ventspils līdz doktora studijām mākslas vēsturē Pats Roberts Grinbergs sevi dēvē par kurzemnieku ar dziļām saknēm. Viņa dzimtas vēsture saistīta ar Popes muižas apkārtni, taču interese par muižām un vēsturi nav radusies bērnībā. Tieši pretēji – bērnībā viņš Popes muižu uztvēris vienkārši kā skolas ēku. Pēc studijām kultūras vadībā un menedžmentā viņš turpināja izglītību vēsturē, bet šobrīd studē doktorantūrā mākslas vēsturē. «Man ir svarīgi redzēt šo tēmu daudzpusīgi. Muižniecības vēsture nav tikai vēsture – tā ir arī arhitektūra, māksla, mūzika un cilvēku stāsti,» viņš skaidro. Kā divi dzīvokļi Ķengaragā papildināja Rundāles pils muzeju Viens no pēdējo gadu neparastākajiem Roberta Grinberga profesionālajiem stāstiem saistīts ar grāmatu kolekcionāru Konstantīnu Tihomirniju. Pēc kolekcionāra nāves viņa mantinieku rīcībā palika vairāk nekā 6000 vērtīgu sējumu, kas glabājās divos dzīvokļos Ķengaragā. Grinbergs rosināja Rundāles pils muzejam uzsākt sarunas ar ģimeni, un rezultātā visa kolekcija nonāca muzeja krājumā. Pētot grāmatas, atklājās, ka tajās ir ievērojami vairāk Kurzemes hercoga Pētera Bīrona bibliotēkas eksemplāru, nekā iepriekš bija zināms. «Muzejs bija patiesi pārsteigts. Tas bija nozīmīgs papildinājums Latvijas kultūras mantojumam,» viņš stāsta. Vēl daudz kas gaida atklāšanu Roberts Grinbergs ir pārliecināts, ka daudz vērtību joprojām atrodas privātās mājās, bēniņos un šķūņos.  Tieši tāpēc publiskie stāsti par atrastajiem priekšmetiem nereti iedvesmo arī citus pārskatīt ģimenes mantojumu un meklēt vēstures liecības savā īpašumā. Viņš min piemēru par ģimeni Saulkrastos, kas muzejam nodevusi vēsturiskas bīdermeijera mēbeles, kuras gadiem ilgi glabājušās mājās bez skaidras izpratnes par to vērtību. Ne visas muižas sagaida glābējus Tomēr situācija nav tikai optimistiska. Latvijā joprojām ir daudz pamestu un degradētu kultūras pieminekļu. Nereti īpašnieki gadiem gaida iespēju objektus pārdot par ievērojami augstāku cenu, neveicot nekādus saglabāšanas darbus. «Potenciāls ir milzīgs, bet īpašnieki dažkārt gaida labākus laikus. Tā rodas situācija – pašam nevajag, bet citiem arī netiek dota iespēja,» saka Grinbergs. Piļu un muižu festivāls aicina doties ceļā Vasarā Latvijas Piļu un muižu asociācija turpina tradicionālo piļu un muižu apceļošanas iniciatīvu, kas šogad pārtapusi par festivālu. Apmeklētāji tiek aicināti ne tikai iepazīt kultūrvēsturiskos objektus, bet arī veidot foto galerijas un dalīties savos iespaidos. Fotogrāfijās jāfiksē noteikti elementi – piemēram, pils tornis, muižas kaķis, kamīns vai citi organizatoru izvirzītie objekti. «Svarīgi ir vienkārši doties ceļā. Daudzas vietas vēl aizvien gaida savus atklājējus,» saka Roberts Grinbergs. Kultūras mantojums ir cilvēku stāsts Runājot par nākotni, Latvijas Piļu un muižu asociācijas prezidents uzsver, ka kultūras mantojuma saglabāšana nav tikai īpašnieku vai muzeju uzdevums. Tajā var iesaistīties ikviens – arhitekts, vēsturnieks, uzņēmējs vai vienkārši interesents, kurš vēlas palīdzēt ar zināšanām, laiku vai atbalstu. «Varbūt nevajag pašam kļūt par muižas īpašnieku. Pietiek paskatīties apkārt, iesaistīties un palīdzēt saglabāt to, kas mums jau ir,» viņš saka.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Michelle Hallström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stormar kring Vänsterpartiet, efter Expressen avslöjande om att flera kandidater uttryckt stöd för terrorgrupper på olika sätt. Nu har partiet strukit minst 14 kandidater från kommunlistorna. Igår kommenterade Nooshi Dadgostar – om än lite motvilligt – hela grejen för första gången. Lite senare pratar vi om ”Invandrare för svenskar”-gate. SVT har fått hård kritik efter att det blivit känt att ytterhögeraktivisten Nick Alinia ska vara med som gäst i programmet. Vissa deltagare har hoppat av och nu säger programmets ansvariga utgivare att hon hade avrått till att ha med Alinia om hon fått frågan i förväg. P3 Nyheter har sökt Nick Alinia som tackat nej till en bandad intervju.

Tony & Niclas svarar på era frågor som kommit till oss genom, mail, dm, m.m.

1.Nogle nyuddannede er bekymrede for, at kunstig intelligens kan gøre det sværere for dem at få deres første job. Hvorfor tror du, de er bekymrede?Jeg tror, der kan være forskellige grunde til det.For det første kan mange nyuddannede være bekymrede, fordi de ikke har så meget erfaring endnu. Hvis en virksomhed kan bruge kunstig intelligens til nogle af de opgaver, som unge medarbejdere normalt starter med, kan det måske blive sværere at få det første job. Det kan for eksempel være opgaver som at skrive tekster, lave research, analysere data eller svare på simple kundespørgsmål.For det andet kan nyuddannede være bange for, at virksomheder hellere vil ansætte folk, der allerede har erfaring med kunstig intelligens. Hvis man kommer direkte fra en uddannelse og ikke har lært at bruge AI ordentligt, kan man måske føle sig mindre attraktiv på arbejdsmarkedet.Derfor kan bekymringen handle om, at de både mangler erfaring og samtidig skal konkurrere med ny teknologi.2.Hvad tror du, det betyder for nyuddannedes muligheder på arbejdsmarkedet, at flere virksomheder begynder at bruge kunstig intelligens?Jeg tror, det kan betyde forskellige ting.På den ene side kan det gøre arbejdsmarkedet sværere for nyuddannede, fordi nogle simple begynderopgaver måske bliver automatiseret. Det kan betyde, at der bliver færre stillinger, hvor man kan lære tingene stille og roligt fra starten.På den anden side kan kunstig intelligens også give nye muligheder. Hvis nyuddannede lærer at bruge AI godt, kan de blive mere effektive og hurtigere til at løse opgaver. De kan for eksempel bruge AI til at finde information, skrive udkast, lave idéer eller forstå svære emner.Så efter min mening bliver det ikke nødvendigvis umuligt for nyuddannede at få job, men kravene ændrer sig. De skal ikke kun have en uddannelse. De skal også kunne bruge nye digitale værktøjer på en ansvarlig måde.3.Der er nogle, der mener, at nyuddannede skal lære at bruge kunstig intelligens allerede under deres uddannelse. Hvorfor tror du, de mener det?Jeg tror, der kan være forskellige grunde til det.For det første mener de nok det, fordi kunstig intelligens allerede bliver brugt på mange arbejdspladser. Derfor er det vigtigt, at de studerende lærer at bruge teknologien, før de kommer ud på arbejdsmarkedet. Hvis man først skal lære det efter uddannelsen, kan man måske komme bagud i forhold til andre ansøgere.For det andet kan AI være et godt redskab, hvis man bruger det rigtigt. Studerende kan bruge kunstig intelligens til at få inspiration, øve sig, forstå svære tekster og strukturere deres arbejde. Det betyder ikke, at AI skal lave arbejdet for dem, men det kan hjælpe dem med at lære mere effektivt.4.Mener du, der kan være nogen problemer ved, at nyuddannede bruger kunstig intelligens meget i deres studie og arbejdsliv? Hvorfor?/Hvorfor ikke?Ja, jeg mener godt, at der kan være nogle problemer.For det første kan nogle studerende blive for afhængige af kunstig intelligens. Hvis de altid bruger AI til at skrive, tænke og finde svar, risikerer de måske, at de ikke selv udvikler deres faglige evner godt nok. Det kan være et problem, når de senere skal løse opgaver uden hjælp.For det andet kan kunstig intelligens lave fejl. Hvis man bare kopierer svaret uden at kontrollere det, kan man komme til at bruge forkerte oplysninger. Det kan især være alvorligt i fag som sundhed, jura, økonomi eller undervisning.Men jeg synes ikke, at løsningen er at forbyde AI. Efter min mening skal studerende lære at bruge AI kritisk. De skal forstå, at AI kan være en hjælp, men at de selv stadig har ansvaret for deres arbejde.

Stian og Roger sammenligner AI-investeringene med investeringene i jernbaner på 1800-tallet for å prøve å se hvor AI-løpet ender. De snakker også om Buffett, som har blitt sittende på perrongen med sin gigantiske pengesekk.Finansielle verdipapirer kan både øke og minke i verdi. Det er en risiko for at du ikke får tilbake pengene du har investert. Før du investerer i et fond bør du lese prospektet som er tilgjengelig hos fondsforvalter og nøkkelinformasjonen du finner på ordreleggingssiden og på fondets produktside på nordnet.no.

I veckans uppsnack rör vi oss från enastående bedrifter i den Grekiska övärlden via Instagramnostalgi till pre-barns-livets naivitet och svarta hål.Veckans huvudfokus är dock, precis som förra veckan, hjärtflimmer. Jonas svarar på lyssnarfrågor och reagerar på input på sina inlägg om saken i sociala medier.Veckans presenterande partners:Ferlinloppsdagarnahttps://www.filipstadsk.com/explorer/files/Ferlindoppet/Ferlindoppet.pdfRabattkod 10%: COLTING10 Apollo Sportshttps://www.apollo.se/resor/traningsresor

Inför det kommande valet är hälso- och sjukvården åter en av väljarnas mest prioriterade frågor. En växande befolkning, högt tryck på akutsjukhusen och vårdköer gör prioriteringar inför nästa mandatperiod avgörande både nationellt och i landets regioner. SNS bjuder in ledande forskare, politiker i Region Stockholm och företrädare på nationell nivå till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka reformer som är mest avgörande. Vilka samband finns mellan vårdplatsbrist, överbelastade akutmottagningar och patientsäkerhet? Hur bör ansvarsfördelningen mellan stat och regioner utformas och hur påverkar det hur vården organiseras? Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod. Seminariet anordnas som en del i SNS serie Mötesplats vård. Medverkande Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd , Region Stockholm Anders Anell, professor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet Axel Conradi (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm Marie Morell (M), vice ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland. Björn af Ugglas, civilingenjör, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, grundare DB Evidence AB Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Tusen takk for at du har lyttet til denne episoden av "Suksess i sosiale medier"! Om du får lyst til å booke inn en sosiale medier-sprint i juni, for deg og din virksomhet, sender du meg bare en epost på astrid@valen-utvik.no og skriver der at du hørte om dette fra podkasten. Da er du sikret kampanjepriser på 25.000 kr eks mva, for en 2-timers digitale arbeidsøkt for deg og dine kollegaer ✨ Ha en flott dag og uke videre! //Astrid ----------------- Vil du heller lese mine Tirsdagstanker fremover, og få epost hver gang nye tanker kommer? Da foreslår jeg at du abonnerer på mitt nyhetsbrev: www.valen-utvik.no/nyhetsbrevJeg vil gjerne høre fra deg! Du når meg enten på epost til podkast@valen-utvik.no eller ved å finner meg i sosiale medier på enten @astridvu eller @valenutvik. Husk å abonnere på podkasten for å få med deg fremtidige episoder, og sleng gjerne inn et ærlig antall stjerner på enten Apples Podkaster-app eller på Spotify, for da hjelper du andre som liker tilsvarende podkaster, å finne denne.Har du ønsker, tips eller spørsmål ang denne podkasten, så er det bare å kontakte meg i valgfri sosial kanal, eller sende en epost til podkast@valen-utvik.no - jeg vil veldig gjerne høre fra deg! Jeg vil også anbefale deg å kjøpe boken min. Du finner boken "Hvordan oppnå suksess i sosiale medier" her, eller ved å gå inn på valen-utvik.no og klikke deg inn på Produkter. Kanskje du ønsker et nettverk og fellesskap med andre likesinnede, som du kan stille spørsmål til når verden virker vanskelig å forstå og nettavisene slåss om å presentere de aller mest sjokkerende overskriftene om sosiale medier? I så fall bør du sjekke ut VU Kompetanse eller VU Kompetanse Pluss, for et medlemskap der gir deg akkurat dette - og mye, mye mer. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I veckans VG-plogg gästar Maria Tholén från Mindful Milk – mindfulnessinstruktör, amningsrådgivare och hjälpmamma via Amningshjälpen – för att svara på lyssnarnas frågor om amning, postpartum och den första tiden som mamma. Med fokus på konkreta råd, expertkunskap och trygg vägledning delar Maria med sig av verktyg som kan göra amningsresan både lugnare och mer hållbar. Vi pratar bland annat om:• Hur du vet om barnet får i sig tillräckligt• Vanliga orsaker till smärta vid amning• Stress, press och osäkerhet kring mjölkproduktion• Mindfulness, nervsystem och oxytocinets roll• Kort tungband och andra vanliga utmaningar• Hur partnern bäst kan stötta• Vikten av community, självkänsla och trygghet postpartumEtt avsnitt fyllt av lyssnarfrågor, experttips och praktiska råd för gravida, nyblivna mammor och partners som vill känna sig mer förberedda och stärkta genom amningens olika faser.In och följ @mindful_milk på Instagram för mer tips och råd.Och följ även gärna oss! @vattnetgaramning, amningsråd, amningsproblem, amningshjälp, postpartum, nybliven mamma, mjölkproduktion, amningssmärta, Mindful Milk, Maria Tholén, amningsstress, amning tips, amning nyfödd, kort tungband, amningsstöd, mammaliv, oxytocin amning, partnerstöd postpartum, mindfulness för mammor, första tiden med bebisSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

No dažām slimībām un to izraisītajām sekām var pasargāt tikai vakcinācija. Kādi jauni izraisītāju veidi parādās pasaulē un kā cīņai ar tiem izmanto vakcīnas, interesējamies raidījumā Kā labāk dzīvot. Skaidro Imunizācijas valsts padomes priekšsēdētāja, Rīgas Stradiņa universitātes (RSU) profesore Dace Zavadska, Latvijas Ģimenes ārstu asociācijas prezidente Alise Nicmane-Aišpure un RSU docētāja žurnāla "Medicus Bonus" redaktore Aija Kažoka.

Noslēdzies visaptverošs pētījums par Latvijas iedzīvotāju veselību - monitorings par cilvēka organismā sastopamajām kaitīgām ķīmiskajām vielām. Rezultāti nav unikāli Eiropai, taču ataino mūsdienu dzīvesveida paradumus, tostarp plasmatasas, kā arī pesticīdu un smago metālu klātbūtni mūsu dzīvē. Kādi izskatāmies uz Eiropas fona un kādas sekas mūsu veselībai var radīt šīs vielas? Raidījumā Zināmais nezināmajā analizē Rīgas Stradiņa universitātes (RSU)  Darba drošības un vides veselības institūta direktors Ivars Vanadziņš, RSU Darba drošības un vides veselības institūta pētniece Lāsma Akūlova un RSU Darba drošības un vides veselības institūta pētniece Linda Matisāne. Ivars Vanadziņš saka paldies visiem Latvijas iedzīvotājiem, kas atsaucās arī pēc pētnieku stāstiem raidījumā Zināmais nezināmajā un iesaistījās pētījumā. Runājot par to, ko atklāj pētījuma rezultāti, pētnieki atzīst, ka viens no pārsteidzošākajiem atklājumiem ir, ka Latvijas iedzīvotāju organismā ir kokteilis ar ļoti daudz un dažādām ķīmiskām vielām. Turklāt katram cilvēkam tas kokteilis ir diezgan individuāls.  "Mēs kopumā noteicām nedaudz vairāk kā simts dažādas vielas cilvēku asinīs un urīnā, gan sākotnējās vielas, ko mēs uzņemam, gan tās vielas, kas organismā pārveidojas, metabolītus. Kopumā secinājumi ir tādi, ka vidējais vielu skaits ir 43 no 103," atklāj Linda Matisāne.  Tāpat daļa vielu cilvēka organismā nav konstatēta, jo to koncentrācija bija zem laboratoriju iespējām noteiktās attiecīgās vielas. "Pētījuma nākotne vai turpinājums ir ne tikai vākt papildus paraugus, noteikt citas vielas, bet arī skatīties, kā attīstās dažādas laboratorijas iespējas noteikt [vielas]. Iespējams, ja mēs pēc 10 gadiem analizēsim šo pašu cilvēku paraugus ar citām laboratorijas metodēm, mēs atklāsim vēl kādas vielas," turpina Linda Matisāne. Pētījums atklāj, akrilamīds ir konstatēts visiem dalībniekiem, savukārt bisfenoli un daudzu pesticīdu līmeņi Latvijā ir zemāki vai līdzīgi Eiropas vidējam rādītājam.  "Akrilamīds, kas konstatēts visiem pētījuma dalībniekiem, ir viens no blakus produktiem, kas rodas degšanas procesā, cepšanas, fritēšanas, grauzdēšanas procesā. Mūsu paradumi, kā mēs gatavojām ēdienu un ko mēs ēdam, un arī protams, smēķēšana jāpiemin un grilēšana," skaidro Ivars Vanadziņš. Linda Matisāne norāda, ka nevajadzētu domāt, ka nedrīkst cept. Svarīgi nepārcept. Nav jākrīt galejībās. "Neaicinām šašliku tvaicēt, bet cept saprātīgi," atzīst Ivars Vanadziņš. Mājaslapā "biomonitorings.lv" var iepazīsties ar kaitīgajām vielām un tur cilvēki varēs pieteikties arī turpmākajiem pētījumiem.   Iepazīstam viduslaiku Rīgu No 13. gadsimta sākuma par politiskiem, ekonomiskiem un kultūras dzīves centriem kļuva mūra aizsargātās pilsētas. Tas bija jauns apdzīvotības tips salīdzinājumā ar dzelzs laikmeta kopienu dzīves centriem pilskalniem, un Latvijas teritorijā tas parādījās līdz ar ienācējiem no Rietumeiropas. Tādējādi šeit mainījās sabiedrības struktūra un zināmā mērā arī etniskais sastāvs, jo ienācēji pamatā nāca no vāciski runājošām zemēm un bija tendēti uz tirdzniecību un ienesa jaunas amatniecības prasmes. Par šīm pārmaiņām stāsta Latvijas Nacionālā vēstures muzeja ekspozīcijas “Straumējot laiku” 3. sadaļa “Pilsētas mūri vieno”, un šodien piestāsim tajā. Pieturvietā vispirms tiekamies ar muzeja pētnieci, vēstures doktori Mārīti Jakovļevu, kura izceļ būtiskākās pilsētu iezīmes. Pilsēta, no vienas puses, bija sadalīta dažādās sabiedrības kārtās, bet, no otras puses, tā sevi āreji reprezentēja kā kopiena, un viens no reprezentācijas elementiem bija zīmogs. Ekspozīcijā aplūkojami vairāku pilsētu zīmogu nospiedumi – Jaunjelgavas, Kuldīgas, Aizputes, Cēsu, Limbažu, Jelgavas, Grobiņas, Rīgas. Turpat līdzās zīmējums ar pilsētas galvenās iestādes – rātes – sēdi, ļaujot iepazīt tās hierarhiju un amatus. Sudraba saktas, gredzeni un jostas – ar šādiem grezniem priekšmetiem rotājušies pilsētnieki, un daļu no šīm bagātībām atklāj ekspozīcijas stends. Vēl viens vēsturisks dārgums skatāms izvelkamā atvilktnē, un tas ir birģera zvērests. Lai kļūtu par birģeri un baudītu tiesības gūt ienākumus no savas nodarbošanās, saņemt sociālo atbalstu un citus labumus, pretendentam bija jādod uzticības zvērests. Un vēl bija visas kopienas zvērests, ko tā nodeva politiskajai varai svinīgā ceremonijā rātslaukumā, bet no 17. gadsimta birģeri apliecināja zvēresta tekstu arī ar saviem parakstiem. Ekspozīcijā redzams Rīgas birģeru zvērests Zviedrijas karalim Kārlim XI ar Lielās ģildes locekļu parakstiem.  Viduslaiku pilsētā notika aktīva tirgošanās, un kur tirgošanās, tur nauda. Rakstītie avoti liecina, ka monētu kaltuve Rīgā atradusies Lielās un Mazās Monētu ielas stūrī. Ļoti konkrētas un taustāmas pēdas gan par to atrodamas tikai dokumentos, ne vairs Rīgas ielās, bet, staigājot pa pilsētu, varam iztēloties, kā šajā vietā šķindējušas monētas. Par naudas kalšanu plašāk gatava stāstīt muzeja Numismātikas nodaļas vadītāja Anda Ozoliņa.

Kļūstot siltākam, autovadītājiem arvien uzmanīgāk jāvēro atpakaļskata spoguļi. Kāpēc tas ir būtiski? Kā labāk dzīvot analizēsim aktuālos satiksmes drošības jautājumus. Studijā Drošas braukšanas skolas direktors, autosportists Jānis Vanks, Ceļu satiksmes drošības direkcijas satiksmes drošības eksperts Oskars Irbītis un Latvijas Motoklubu asociācijas prezidents Uģis Spēlmanis. 25. aprīlī Rīgā norisināsies tradicionālā Moto sezonas atkāšana. Tāpēc arī raidījumā atgādinām par drošību, piedaloties satiksmē ar motociklu. "Motocikls ir ļoti bīstama rotaļlieta," atzīst raidījuma viesi. Diemžēl satiksmes negadījumos daudz ir iesaistīti motociklisti, kuriem nav tiesību būt uz ceļa ar šo transporta līdzekli. 2025. gadā 11 motociklisti aizgāja bojā. Oskars Irbītis norāda, ka daudziem klibo braukšanas iemaņas, vairākiem arī nav bijušas motocikla vadīšanas tiesības. Vismaz ofociāli braukšanas māku nav apguvuši.  

Aktualizējam dubultpilsonības jautājumu diasporā. Cik svarīgi bērnam ir izvēlēties ne tikai mītnes zemes, bet arī Latvijas pilsonību, kas motivē izvēlēties dubultpilsonību, kādi no tās ieguvumi un vai ir kādi apgrūtinājumi? Saruna raidījumā Globālais latvietis. 21. gadsimts. Diskutē Pilsonības un migrācijas lietu pārvaldes (PMLP) Personu statusa kontroles nodaļas vadītājas vietniece Ilze Kalniņa, PMLP Metodiskās vadības nodaļas vadītāja Dace Kupče, Frankfurtes latviešu biedrības vadītāja Mārīte Kļaviņa, Dienvidamerikas un Karību latviešu apvienības vadītāja Renāte de Karvaļo-Albrehta, Latvijas vēstniecības Apvienotajā Karalistē Konsulārās nodaļas vadītāja Ilvija Birkhāne. Ierakstā uzklausām Laumu Vlasovu, Krievijas Latviešu kongresa priekšsēdi.

Ring P1 från Göteborg med svar på dina frågor om klimat och miljö. Mona Hambraeus, klimatkommentator på Sveriges Radio, medverkar. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimat och miljö är en av de frågor som engagerar väljarna allra mest inför valet 2026. Därför besöker turnén Ekot från Sverige Gotland för att träffa några av de svenskar som påverkats av klimatförändringarna i form av brist på vatten.Ring P1 passar på att koppla upp Sveriges Radios klimatkommentator Mona Hambraeus, för att hjälpa till att reda ut era funderingar kring klimat och miljö.Producent: Susanne Ehlin

Ring P1 med svar på dina frågor om arbetsmarknaden. Anders Jelmin, ekonomireporter på Ekot, medverkar. Programledare: Erik Blix, producent: Susanne Ehlin, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inför valet 2026 ligger arbetslösheten i Sverige på historiskt höga nivåer och hur ekonomin mår är en av de frågor som engagerar väljarna allra mest, enligt en mätning av Indikator Opinion.I Ring P1 i dag får du chansen att ställa frågor direkt till Ekots ekonomireporter Anders Jelmin om läget på arbetsmarknaden. Under dagen hör du mer om svensk ekonomi när satsningen Ekot från Sverige sänder direkt från Burlöv, en av kommunerna där arbetslösheten är som högst.Producent: Susanne Ehlin

Ring P1 från Luleå med svar på dina frågor om skolan. Katarina Helmerson, skolpolitikreporter på Ekot medverkar. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skolan, och i synnerhet stöket och vinsterna i friskolan, engagerar väljarna inför valet 2026, visar en mätning från Indikator Opinion.Därför gästar Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot med fokus på skolan, Ring P1 för att svara på dina frågor. Under dagen hör du mer om ämnet i P1 och Sveriges Radios app, då satsningen Ekot från Sverige besöker en skola i Östersund som lyckats få bukt med stöket.Producent: Anna Fjellström

Ring P1 från Luleå med svar på dina frågor om läget i vården. Chefredaktören för Dagens Medicin, Christina Kennedy medverkar. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vård är en av väljarnas viktigaste frågor inför valet 2026 och vårdköerna är det problem som oroar flest, enligt en mätning som Indikator Opinion gjort för Ekot.Under onsdagen besöker Ekots satsning Ekot från Sverige Luleå i Norrbotten, ett av länen där väntetiden på vård är som längst. Ring P1 har passat på att bjuda in Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin, för att svara på era frågor om vården.Under de kommande veckorna besöker Ekot från Sverige även Östersund, Burlöv och Gotland för att belysa skolan, ekonomin och klimatet.Producent: Anna Fjellström

I de vidsträckta jordbruksmarkerna i sydvästra Minnesota finns ett fall som fortsätter att förbrylla både utredare och lokalbefolkning. Försvinnandet av Brandon Swanson den 15 maj 2008 skulle inte bara leda till omfattande förändringar i delstatens lagstiftning utan också efterlämna ett mysterium. Källor: all that's interesting Medium CNN Minneapolis Star-Tribune Podcast: Morbid - Where is Brandon Swanson Kreis Minden-Lübbecke True crime garage: Frauke Liebs Stern.de WDR Lokalzeit Rysarpodden: Kvällen i Paderborn: Fallet Frauke Liebs

Ring P1 från Göteborg, med svar på frågor om invandring och integration. Programledare: Erik Blix, gäst: statsvetaren Maria Tyrberg, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ekots satsning ”Ekot från Sverige” besöker redaktionen sex platser under kommande veckor och fokuserar på sex av väljarnas viktigaste ämnen. Under torsdagen sänder Ekots program från Hultsfred, som var en av de kommuner i landet som tog emot flest människor under flyktingkrisen 2015.Ring P1 tar tillfället i akt och har bjudit in statsvetaren Maria Tyrberg till studion som svarar på era frågor kring frågor om invandring och integration.Programledare: Erik Blix, producent: Alexander Fogde, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Aprīļa sākums dārzkopības entuziastiem ir ļoti rosīgs. Par svarīgākajiem Lieldienu laika dārza darbiem runājam raidījumā Kā labāk dzīvot. Ko noteikti vajadzētu paspēt izdarīt, atgādina Dārzkope, kokaudzētavas "Dzērves" saimniece Maruta Kaminska un SIA "Labie koki" vadītājs, arborists, teritorijas labiekārtošanas plānotājs Edgars Neilands. Aktuālākais - augi ir cietuši aizvadītajā ziemā. Apsaluši un apdeguši skujeņi un rododendri. Skuju kokiem ir izteikti apsalusi un apdegusi dienvidu puse. Pagaidām speciālisti vēl iesaka nesteigties un neko negriezt, un noteikti vēl nerakt augus laukā, jo visbiežāk mostas snaudošie pumpuri. Tas nebūs ātrs process. Skaists koks būs tikai pēc gada. Lai stimulētu jauno dzimumu veidošanos un stiprinātu sakņu sistēmu, augs ir jāmiglo ar jūras aļģu preparātu. Tāpat cietušos augus ir jālaista.

Landsholdet er samlet, og kampen i Parken mod Nordmakedonien er få dage væk. Landstræner Brian Riemer vil ikke afsløre, hvem der starter i det danske mål, og generelt er der stadig spørgsmål, der mangler at blive besvaret. Dagens Tyvstart går helt tæt på den afgørende landskamp, for hvad er det, der bare ikke må gå galt? Modsat danskerne spiller Nordmakedonien helt uden pres. Det har alt at vinde, og ifølge en tidligere makedonsk landsholdsspiller er det måske ligefrem en fordel for gæsterne. Vært: Mikkel Nygaard. Gæster: Fodboldkommentator Andreas Kraul og tidligere makedonsk landsholdsspiller Dzevdet Sainoski.

Vad undrar du om frågor kring lag och ordning inför höstens val? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag drar Ekots satsning ”Ekot från Sverige” igång - där redaktionen besöker sex platser under kommande veckor och fokuserar på sex av väljarnas viktigaste ämnen.Under tisdagen sänder Ekots program från Östberga i Stockholm, som faktiskt vänt utvecklingen från utsatt område till att plockas bort från listan.Ring P1 tar tillfället i akt och har bjudit in Ekots kriminalreporter Simon Andrén till studion som svarar på era frågor kring frågor om lag och ordning.Programledare: Steffen Renklint, producent: Peter Öberg, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

I 20 minutter svarer kronprinsesse Mette-Marit på spørsmål om kontakten med Jeffrey Epstein. Men hva er det hun ikke svarer på – og trenger hun egentlig å svare på mer?

I really want to thank Divyanāma Prabhu and Śraddhā Devī Dāsī for threading the needle, because it's not so easy to land in all these places and have a stretch of time that we've had to sit here and do bhajan. I keep resonating with the cleaning ladies who asked Ānanda Vrindāvana if we all live in one āśrama back in California, and she said, "No, we're from all over the world," but these yātrās are like living in one āśrama and having the opportunity to see what it's like. See how you like it—just hearing and chanting and going to holy places. And if you do like it, then you're really lucky, because this is life. The other part of the life is to take whatever drop we get and give it to as many people as possible. The spiritual mathematics given in the Caitanya-caritāmṛt is: the more you give it out, the more it swells in our own lives. Dear Śrīla Prabhupāda, dear Śrī Caitanya Mahāprabhu, dear Śrīla Sārvabhauma Bhaṭṭācārya, Śrīla Rāmānanda Rāya, Śrīla Svarūpa Dāmodara, and all the residents of Jagannātha Purī who are followers of Lord Caitanya Mahāprabhu: If You so desire, please instill in our hearts a drop of the mercy of Śrī Caitanya Mahāprabhu—for You are His great devotees—so that we can follow in the footsteps of Lord Caitanya by following the footsteps of Śrīla Prabhupāda and his followers, and bring millions and millions of people back here to Jagannātha Purī to chant, dance, and live in one huge āśrama. Make the whole world one āśrama with everyone chanting and hearing. Thank you for considering our request. ------------------------------------------------------------ To connect with His Grace Vaiśeṣika Dāsa, please visit https://www.fanthespark.com/next-steps/ask-vaisesika-dasa/?utm_source=youtube&utm_medium=video&utm_campaign=launch2025 https://vaisesikadasayatra.blogspot.com/ ------------------------------------------------------------ Add to your wisdom literature collection: https://iskconsv.com/book-store/?utm_source=youtube&utm_medium=video&utm_campaign=launch2025 https://www.bbtacademic.com/books/?utm_source=youtube&utm_medium=video&utm_campaign=launch2025 https://thefourquestionsbook.com/?utm_source=youtube&utm_medium=video&utm_campaign=launch2025 ------------------------------------------------------------ Join us live on Facebook: https://www.facebook.com/FanTheSpark/ Podcasts: https://podcasts.apple.com/us/podcast/sound-bhakti/id1132423868 For the latest videos, subscribe https://www.youtube.com/@FanTheSpark For the latest in SoundCloud: https://soundcloud.com/fan-the-spark ------------------------------------------------------------ #pilgrimageoftheheart #spiritualawakening #soul #spiritualexperience #spiritualpurposeoflife #spiritualgrowthlessons #secretsofspirituality #vaisesikaprabhu #vaisesikadasa #vaisesikaprabhulectures #spirituality #bhaktiyoga #krishna #spiritualpurposeoflife #krishnaspirituality #spiritualusachannel #whybhaktiisimportant #whyspiritualityisimportant #vaisesika #spiritualconnection #thepowerofspiritualstudy #selfrealization #spirituallectures #spiritualstudy #spiritualquestions #spiritualquestionsanswered #trendingspiritualtopics #fanthespark #spiritualpowerofmeditation #spiritualteachersonyoutube #spiritualhabits #spiritualclarity #bhagavadgita #srimadbhagavatam #spiritualbeings

Vilken efterrätt kommer på 81:a plats på Lukas godaste-lista? Vad var det för hemskt Anna G bjöd sin ingifta farbrors bror på under julfirandet i Dalarna? Och vad menar Ludvig egentligen med termen kötthäst? Svar (och framför allt mängder av frågor) i detta bonusavsnitt av KPodden!

Jeg har rettet kritikk på tik tok, og rett før vi gikk i opptak fikk jeg beskjed om at jeg hadde fått svar! Skrellex har fått mye hate, men også love fra uventet hold. Send inn dine spørsmål, historier, innspill eller hot takes på melding til 48 43 53 96. (Alle meldinger og talemeldinger anonymiseres.)Anines Olsens venneliste får kjørt seg når hun sammen med sine internett-mutuals, og kommenterer aktuell populærkultur, internettkultur, datingkultur og ukultur. Frekvens er en ukentlig podkast produsert av BAFF, produsent er Helle Aakesen.

In an online meeting with the Chicago Ramana devotees on 28th December 2025, Michael answers various questions about the teachings of Bhagavan Ramana This episode can be watched as video on YouTube. A more compressed audio copy in Opus format can be downloaded from MediaFire. Songs of Sri Sadhu Om with English translations can be accessed on our Vimeo video channel. Books by Sri Sadhu Om and Michael James that are currently available on Amazon: By Sri Sadhu Om: ► The Path of Sri Ramana (English) By Michael James: ► Happiness and Art of Being (English) ► Lyckan och Varandets Konst (Swedish) ► Anma-Viddai (English) Above books are also available in other regional Amazon marketplaces worldwide. - Sri Ramana Center of Houston