Podcast appearances and mentions of jakob jonsson

Vad är spelberoende?  Hasardspelsyndrom del 1   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Jakob Jonsson   Detta är ett klipp från avsnitt 96. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vilka inlärningsmönster är vanliga vid spelande? Vad menas med jakten på vinsten och vilken belöning får spelaren? Vilken är en vanlig tankefälla hos spelare?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Jakob Jonsson är legitimerad psykolog. Sedan 1992 har han arbetat med både forskning och behandling av spelberoende.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 96 publicerades första gången 22 april 2019 i KBT-poddens arkiv

KBT-behandling vid spelberoende   Hasardspelsyndrom del 2   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Jakob Jonsson   Detta är ett klipp från avsnitt 97. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vilka delar ingår i en KBT-behandling för spelberoende?  Hur kan tankefällan "återfall" visa sig? Hur förknippar man sug med kontakten med långsiktiga positiva konsekvenser för spelfritt leverne?    Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Jakob Jonsson är legitimerad psykolog. Sedan 1992 har han arbetat med både forskning och behandling av spelberoende.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 97 publicerades första gången 29 april 2019 i KBT-poddens arkiv

I den nya Spellagen finns inga krav på riskklassificering. Kan man alls riskklassificera spelprodukter?  Vilka riskklassificeringssystem finns det och hur bra är de egentligen? Vilka faktorer i spel är det som riskerar att trigga spelberoende? Dessutom får vi i reportageserien “Hit går pengarna” hälsa på en av Sveriges duktigaste travtränare; Svante Båth. Gäster i podden är Jakob Jonsson, Stockholms Universitet och Sustainable Interaction, Zenita Strandänger och Monica Medvall, tidigare Svenska Spel numera Strandänger och Medvall AB samt Anders Håkansson som är professor i spelberoende vid Lunds universitet Podden leds som vanligt av programledarna Ulrika Fjällborg och Magnus Berglund. En podcast från Novamedia Sverige AB

Dagens gäst är Jakob Jonsson, Leg psykolog och doktorand på Stockholms universitet. Jakob är en av de verkliga pionjärerna inom spelberoendebehandling med inte mindre än 25 år på nacken. Hör Jakob resonera kring olika behandlingsmetoder och varför man bör prata om även de positiva aspekterna av spel.

Speleffektens tionde avsnitt fokuserar på EU-rätten och hur omregleringen av spelmarknaden påverkas av vårt EU-medlemskap. Vi pratar om senaste nytt i spelbranschen, inklusive Svenska Spels förfrågan om att höja återbetalningsprocenten och vad den har för betydelse på problemspelande. Medverkande gäster: Simon Holmesson politisk sekreterare för nykterhetsrörelsen IOGT-NTO Gustav Hoffstedt - ordförande för BOS, branschföreningen för onlinespel Jakob Jonsson - psykolog och doktorand, på Sustainable Interactions   Programledare: Ulrika Fjällborg och Magnus Berglund   

Femte avsnittet tar tjuren vid hornen och tittar närmare på ansvarsfrågan. Hur ska lagstiftare och branschen göra för att skapa en sund spelmarknad som inte bidrar till ökad beroendeproblematik? Gäster i avsnittet är Jakob Jonsson, psykolog och doktorand, Kim Grahn, förbundsordförande spelberoendes riksförbund och Zenita Strandänger, spelansvarsansvarig på Svenska Spel.   Programledare: Ulrika Fjällborg och Magnus Berglund   

Lika väl som det var viktigt med en hög arbetsmoral förr, var det också viktigt att respektera vilodagen. Om söndagen gällde det att följa bibelns tredje budord; Tänk på vilodagen, så att du helgar den. Men förbudet var inte absolut. I 1734 års lag under Missgärningabalken står det att man får göra undantag från arbetsförbudet vid nödfall. Lagen tolkades säkert olika hårt på olika platser. Och i den berättelse vi ska höra nu förefaller det som om just de här byborna tolkade det tredje budet hårdare än nödvändigt. Den osannolika berättelsen har levt vidare i generationer och många har varit övertygade om att det är faktiskt är en skröna. Det var anledningen till att Börje Röjmyrs började släktforska för att se om historien om hans farfars farfar är sann.   - Det handlar om Olof Andreas Eriksson And som föddes 1802. Han började med att livnära sig som dräng i trakterna av Burträsk i Västerbotten. Han blev sedan uttagen som soldat, träffade en soldatdotter, gifte sig och fick sju barn, berättar Börje Röjmyr. - Soldatlönen var nog inte alltids å bra, och därför tog Olof på sig dagsverken för att dryga ut kassan. Vid ett sådant tillfälle blev han kallad till Flarken för att gräva en brunn hos familjen Hallberg.  Till en början kastades jorden upp på kanten men efter ett tag klev Olof ner i brunnen och lastade jorden i en hink som hissades upp. Men klockan fem på eftermiddagen den 8 oktober 1859 rasade brunnen in över Olof. De som var på plats började gräva och försöka undsätta Olof. - Men klockan 18 inträffade kyrkans sabbat och räddningsarbetet avbröts, berättar Börje Röjmyr. Hunden som varit med under hela grävningsarbetet satte igång och skälla och höll på hela natten ända fram till sju på söndagmorgonen.  - Inget räddningsarbete utfördes heller på söndagen, men när de på måndag återupptog räddningsarbetet upptäckte de att Olof på egen hand grävt sig uppåt och kommit 1 aln ifrån friheten, motsvarande 60 cm. Det måste ha varit en fruktansvärt kvalfull död.  - Det som är märkligt är att hans dödsdatum har ändrats i kyrkans dödbok. Det står att han dött "genom jordras vid grävning av brunn". Och dödsdatum har ändrats från söndag den 9:e till måndag den 10:e. Varför de ändrat datumet undrar Börje Röjmyr över.  Berättelsen om Olof And har levt i familjen och bygden genom åren och nedteckningar har gjorts efter Olofs son Gustaf Adolf Olofsson.  Om det var sabbatsreglerna som gjorde att byborna lämnade Olof nere i brunnen kanske vi aldrig får veta. Kanske var det så att de faktiskt trodde att Olof var död och därför inte ville gräva på vilodagen. Det var stor skillnad på att rädda en levande människa och att gräva upp en död kropp. Tänk på vilodagen Kyrkan var en maktfaktor i vanliga människors liv, och inte minst var sabbatsreglerna viktiga att hålla på. Men de riktigt stränga reglerna mot arbete på söndagar kom egentligen inte förrän under andra hälften av 1800-talet när väckelserörelserna både inom och utanför svenska kyrkan krävde större fromhet och noggrannare ordningsregler av vanliga människor. Men det fanns irritation redan tidigare mot slarv med sabbatsreglerna. Anders Gustavsson är Professor Emeritus i Religionsetnologi, en forskningsinriktning som sysslar med människors förhållande till kyrkan och religionen, och han har studerat främst fromhetslivet på Västkusten. Han berättar att kyrkan redan tidigt hade problem med att folk arbetade på söndagarna. Då var det framför allt den handel som fanns runt kyrkorna som man försökte få bort. - Ju mer väckelse vi fick på 1800-talet, desto mer försvann detta, säger han. Anders Gustavsson är själv från Orust på Västkusten, där den inomkyrkliga väckelsen Schartauanismen blev stor under senare delen av 1800-talet. Sabbatsreglerna blev tydliga och stränga. - Man skulle låta bli att göra det som inte var alldeles nödvändigt på en söndag. Djuren måste tas om hand, och den som var sjuk skulle skötas. Apoteken som började växa fram fick också de ha öppet på söndagarna. Men det mesta vara stilla, man skulle ha tid över att vila och läsa i Postillan på söndag eftermiddag. Anders Gustavsson har funnit belägg för att helgen inte nödvändigtvis ansågs börja klockan 18 på lördagskvällen. Han har studerat dagböcker och efterlämnade papper från en bonde som hette Jakob Jonsson. - Han betonar att man arbetar fram till klockan 24 på lördagsnatten. Men om söndagen ska allt vara stilla. Han för i en av sina anteckningar ett resonemang om att man den dagen ska låta till och med vattnet vila, så att det inte behöver arbeta för att driva kvarnen, utan får löpa i sin naturliga fåra. Kyrkans inflytande såg inte likadant ut överallt. I första hand berodde det naturligtvis på prästens inställning. På Västkusten finns ett ryktbart exempel på en präst som var extremt sträng och sägs ha kontrollerat sin församling ända in i sängkammaren. Än idag går historier om Laurentz Olof August Simson, som han hette, och som kom till Käringön 1849, i en tid då sillfisket var så dåligt att folk svalt. Det har skrivits mycket om honom, både i böcker och tidningar, och det mesta har handlat om hans hårdhet mot öborna. Men Anders Gustavsson menar att den svarta bilden av Simson inte är hela sanningen – det var många som välkomnade inte minst hans hårda syn på alkoholen, och som tyckte att han hjälpte ön när tiderna var svåra. - När han kom till Käringön var det ett nedgånget samhälle, där ekonomin var i botten och spriten flödade. Simson insåg att den som var alkoholiserad inte kunde klara av att vara måttlig, så han predikade total avhållsamhet från spriten, långt innan IOGT gjorde det, berättar Gustavsson. Han införde också en skola direkt när han kom till ön. Han ville att folk skulle odla, och han fick kvinnorna att ta med sig jord i båtarna så fort de hade ärende i land , ett drygt arbete som många var ilskna över att han lade på kvinnorna. - Men många, inte minst kvinnorna i fiskarmiljöerna, uppskattade honom för att de fick det bättre genom att männen söp mindre, men det som befann sig lite högre på samhällsstegen, som lotsar och skeppare, de var mer emot honom, berättar Anders Gustavsson. Simson la sig också i folks privatliv. Han gav många nya efternamn, tog bort de gamla –sonnamnen, och gav dem nya. Än idag heter folk namn som Österberg, Västerberg och Västerström. Det sägs också att han la sig i vem som skulle gifta sig med vem, om av rädsla för inavel eller bara ett utslag att maktfullkomlighet. Fiskarkvinnorna blev engagerade i ett slags angivarsystem, så att de män som söp när de var ute på båtarna senare kunde få bannor av prästen. Simson drog sig inte för att skälla ut folk från predikstolen, den som hade gjort något fel fick veta att han levde. - Han kunde ställa frågan till namngiva personer i församlingen ”Vill du komma till himmelriket eller helvetet?”. Jag har hört talas om andra präster som var stränga, men han var nog extrem vad jag kan förstå, säger Anders Gustavsson, professor emeritus i etnologi.