Podcasts about Orust

När omvärlden känns mörk kan det behövas stunder av verklighetsflykt! Vi efterlyser lyssnarnas bästa tips för att fly verkligheten en stund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Nyfödda kattungar, pimpa husvagnen, renovera golv och bada badtunna! Detta är några av de saker som lyssnarna flyr verkligheten med. Vi ringer också upp författaren Björn Ranelid för att ta reda på hur han flyr verkligheten. I extramaterialet pratar vi åter med underbara Marie på Orust som äntligen fått hoppa ner i sin badtunna för första gången i år!

Fem år efter utbildningen blev Hilma Strömberg Årets konditor 2024. Hon berättar i detalj om det hon vann med tårta, pralin, glass och bakelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under två dagar i november avgjordes Årets konditor 2024 inför publik i Stockholm. Vinnare blev Hilma Strömberg från Orust i Bohuslän.– Sicken grej, säger Hilma. Det är nästan svårt att förstå.Hilma har alltid gillat att baka, både sötebröd och matbröd. Gärna tillsammans med mamma och mormor. Och så insåg hon att man kan jobba med sin hobby.Direkt efter gymnasiet utbildade sig Hilma till konditor. Hon är 25 nu, har varit konditor i fem år och är på sitt andra jobb efter utbildningen. För ett och ett halvt år sen blev hon chefskonditor på nya Hotell Draken i Göteborg. Tillsammans med två medarbetare förser hon hela hotellet med konditoriprodukter och desserter.Hilma berättar i detalj om sina fyra tävlingsbidrag — tårta, pralin, glass och bakelse. Det bestämda temat var: Framtid. Vad blev det för nåt? Hur tänkte hon? Och hur utvecklades de under arbetet?

I detta avsnitt träffar vi Tommy Johansson från Elektrikern AB på Orust och Hannah Wird från Nexans för ett engagerande samtal om vikten av att göra hållbara val som elektriker. Vi diskuterar hur materialval, arbetsmetoder och framtidens innovationer kan bidra till en mer hållbar bransch – utan att kompromissa med kvalitet eller säkerhet. Vad innebär hållbarhet för en elektriker i praktiken, och hur kan små val göra stor skillnad? Lyssna för att få inspiration och konkreta tips som du kan ta med dig i din vardag som elektriker! Följ Tommy på instagram https://www.instagram.com/elektrikernab/?__pwa=1

When a Swedish pop rock group inspires you to become a foreign exchange student, it makes for one amazing life experience. And yes, that really IS how host CH decided to spend a summer abroad. Join us this week as she reflects back on that transformative time, and shares her thoughts on navigating language barriers, pushing through discomfort, finding joy in the simple things, leading with kindness, and appreciating the lifelong influences that resulted from the journey. You may just want to book your own trip to Sweden after listening to this episode (but we might be sliiightly biased)!   Show Notes The Swedish pop rock group that inspired CH to pick Sweden as her destination country was Roxette. Fun fact: she still remains a fan to this day. Youth for Understanding was the student foreign exchange organization that CH joined. Visit their official site to learn more. The west coast of Sweden was home to CH during her summer exchange. She stayed near the town of Henån, located in Bohuslän on the island of Orust, but in the smaller land-tied island village known as Vindön. Both are located about an hour north of Gothenburg (Göteborg), the second largest city in Sweden; or, two hours south of Oslo, Norway.

På Käringön i havsbandet utanför Orust spenderar en av Sveriges bästa jazzsaxofonister några sommarveckor. Han har varit drogfri ett tag men får plötsligt ett sug så starkt att han måste ha hjälp. Han ringer Sven-Erik Åhström som på distans skriver ut en dos metadon till, en väldigt stor dos metadon. Det kommer få ödesdigra konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt av Uppgång och fall genom att bli betalande prenumerant på ThirdEar+ eller Podme. Då får du full tillgång till den här podden. Gå in på www.thirdear.studio eller podme.com. Medverkande: Kim BillbergBjörn JohnsonÅsa Moberg Reporter: Åsa SecherProducent: Arvid Hallberg

Dykaren Pär Erlandsson ska laga en propeller på ett fartyg när han säger i kommunikationen att han inte kan få luft. Sedan tappar de kontakten. Dykarna kräver svar - varför dog deras kollega? Del 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kall och blåsig kväll– Det är ett par kilometer, skulle jag säga, minst, till närmaste land.Det blåser och det är kallt. På dykbåten står William Brown och går igenom utrustningen som ska användas i en nödsituation. Bara för säkerhets skull.– Det är inte bra. Men man blir van med att det är så det ser ut.Det är två luftflaskor, som vanligt.– Det händer aldrig någonting, det händer aldrig någon olycka. Det har aldrig behövts, säger William.Han blir avbytt av den rutinerade dykaren Pär Erlandsson. En kort tid senare larmas 112. Pär är död.En polisutredning inleds om vållande till annans död. Polisen tar dykutrustning i beslag.Ordförande i arbetsgivarorganisationen Dykentreprenörerna, Jörn Ryberg, menar att han har fått information om att företaget Pär jobbade för hade tagit ett särskilt stort ansvar vid dykoperationen, och haft fler personer i dyklaget än vad som krävs av Arbetsmiljöverket.– Och den information jag fått är att att man har inte hittat något i det tekniska. Och sen blir bara resten spekulation så det vill jag inte göra, säger han.Vill ha svarEfter Pärs död känner många dykare att de fått nog, nu vill de ha förändring. Och de vill veta vad som hände.– Hur hanteras det här nu? Är det en risk varje gång vi går i vattnet? säger dykaren och Pärs kollega Sebastian Flod.När Pär begravs vet varken familjen eller Pärs kollegor varför han dog.– Det hemskaste nu, det är ovetskapen om vad som har hänt, säger Pärs mamma Inger. – Vad var det som hände? Det är ju absolut inget som kan göra att han kommer tillbaka, men då kan man få ett svar. Och förhoppningsvis att det inte händer någon annan, säger Pärs syster Emma.En anonym lappPärs gamla dyklärare Per Almbratt på dykarskolan på Orust är arg efter dödsfallet, han tycker att säkerheten eftersatts i många år.– Jag har sagt det under så många år: det krävs ett dödsfall för att någon sorts förändring ska komma till stånd. Och nu har det skett. Jag vill att nu, om nån gång, så ska branschen förändras. En morgon efter olyckan hittar en av lärarna på skolan en anonym lapp på sitt skrivbord. Någon har skrivit:“Jag kan ha användbar information.” Svensk Sjöentreprenad, företaget i Marcongruppen som Pär Erlandsson jobbade på uppdrag för vid dödsfallet, vill inte ställa upp på intervju med hänvisning till att det pågår en polisutredning om vållande till annans död.

August Sandberg is the owner and skipper of our beloved Swan 48 ISBJØRN, which has sailed over 60,000 miles since the beginning of 59º North. August lives outside Bergen, Norway, where the boat is now based, and recently finished overseeing a second major refit, which we had done at Vindö Marin on the west coast of Sweden on the famed boatbuilding island of Orust. I caught up with August to talk to him about what went into the refit, discuss some of the bigger projects and ask him what he's most excited about for the 2024 season. -- If you liked this conversation you'll LOVE The QUARTERDECK, 59 North's 'deep dives on the art of seamanship.' Join our interactive community and get involved in the conversation at quarterdeck.59-north.com. First two weeks FREE, then multiple pricing options thereafter.  -- ON THE WIND is presented by Forbes Horton Yachts. Get in touch with Forbes today about buying or selling a boat. The show is also presented by Harborburn Cannon Company, creators of solid, marine-grade bronze, black-powder signal cannons — just like the ones from the age of sail but a bit smaller. If you own a boat, you need a cannon! To find out more, go to harborburn.com.

Göran och Anki Stenman från Skellefteå har haft foxkurser i många år. De har även dansat andra danser men gled in på att hålla foxkurser när deras instruktör slutade. I grunden är de socialdansare och inriktar sina kurser på att deltagarna ska lära sig förbara figurer som går att använda på de sociala dansgolven. De håller kurser i stora delar av landet och känner sig ganska hemma på västkusten med. Den här gången skulle de upp till Orust och Dance of Dreams och hålla kurs. Vi pratar om att bjuda upp, danskulturer i olika delar av landet och om det är roligast att bugga eller foxa till snabba låtar. Och hur Anki försöker övertala Göran om att köpa husvagn eller husbil och kommer de att åka till Öland för att dansa eller är det bara för deras tre barn som alla dansar det mesta det finns möjlighet att dansa? Trevlig lyssning! Kram! https://www.facebook.com/goran.stenman.9  Görans Facebook https://skellefteadk.se/  Skellefteå Dansklubb Hemsida https://www.facebook.com/Skellefteadk  Skellefteå Dansklubb Facebook            https://www.instagram.com/skellefteadansklubb/  Skellefteå Dansklubb Instagram https://www.facebook.com/profile.php?id=100039379158794  Ron Thomson Bandet som Göran är med i. https://www.bredselepark.se/sommardanser-2020/  Bredsele loge https://www.logenkacktjarn.se/fredagsdanser.html  Käcktjärns Loge https://www.danslogen.se/dansstallen/spelplan/folkets_hus_kusmark  Kusmarks Folkets Hus    

8. Äta räv på Orust Morgan undrar var i hela världen ljudet kommer ifrån. David kidnappas av ofärdiga sånger. Petra minns känslorna när hon som liten ensam skulle flyga till pappa i USA. Erika har varit dumsnål för sista gången. Det blir även Nyhetsgame, med allt från knarkhundar till finska tuggummin som minsann inte ber om ursäkt för sig. Seinfelds Trampolin, med allt vad det innebär. En knäpp fingergåta, samt några rader ur Morgans roman ”Radhusdisco”. Tid och plats för Morgan och Davids show: ”Det blir nog trevligt”: Gävle 2024-03-15 Centralteatern. Länk till biljetter Karlstad 2024-04-04, Scalateatern Länk till biljetter Partille 2024-04-12 Kulturum Länk till biljetter Uddevalla 2024-04-19, Folkets Hus Länk till biljetter Morgansoffan är en del av Under Produktion https://underproduktion.se/ Morgan Larsson: https://www.instagram.com/den_morgan_larsson/ Petra Revenue: https://petrarevenue.n.nu/ David Urwitz: https://davidurwitz.se/ Morgansoffan på Sociala medier: https://www.instagram.com/morgansoffan/ https://www.facebook.com/morgansoffan Kan du tänka dig att stödja Morgansoffan ekonomiskt, så har vi skaffat ett swhishnummer: 123 325 44 71 (Morgan Larsson AB)Inget bidrag är för litet... allt är till stor hjälp, då vi inte har någon annan finansiering än. Morgansoffan spelas in på Svenska Grammofonstudion i Göteborg Ha det bäst! Stort Tack för att du lyssnar!/ Morgan och hela soffgruppen

Här har vi våra Os-hjältar i form av Viktor Balck https://sv.wikipedia.org/wiki/Viktor_Balck Viktor Gustaf Balck, född 25 april 1844 i Karlskrona,[1] död 31 maj 1928 i Stockholm av lunginflammation, var en svensk militär, idrottsledare, gymnast och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader", och var ledamot i den första Internationella Olympiska Kommittén. Sigfrid Edström https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigfrid_Edstr%C3%B6m Johannes Sigfrid Edström, ofta J. Sigfrid Edström, född 21 november 1870 i Morlanda församling på Orust i Göteborgs och Bohus län, död 18 mars 1964 i Stockholm, var en svensk industriman, elektroingenjör för ASEA och vice VD för Olympiska kommitten från 1931. Anhordna både fotbolls-VM i Mussolinis Italien -34 och OS i Hitler-Tyskland -36, när fasicsmen skulle säljas in. Arne Ljungqvist https://sv.wikipedia.org/wiki/Arne_Ljungqvist Och sist men inte minst han som bestämmer vilka idrottsmän som skall vinna i olika sportsevenemang. Arne Gunnar Gunnarsson Ljungqvist, född 23 april 1931 i Sankt Görans församling i Stockholm, är en svensk före detta höjdhoppare, mer känd som nationell och internationell idrottsledare, läkare och professor i medicin. "Dopningjägare" sedan mer än 50 år. Den opolitiska sporten kort sagt... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.Våndan över att kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Programmet är en repris från 16 maj 2023.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Jonathan Naraine berättar en historia från framtiden där Orust kommun och hela Västra Götaland blivit mer självförsörjande på mat och rentav blivit en kolinlagrande matregion.

Martin, Emil, Rickard och Erik i Konspirationen dök upp i poddens studio för att ta sig ett snack om bland annat Landet Bortom Tunnlarna, U.K. Subs, pissoarer i Tjeckien, mardrömskvällen, skapandet och ett sjukt luddigt svar om andra band och projekt. Vidare till punk, hardcore, Oi!, Nirvana, Uddevallakassetten, Robert Dahlqvist, självkritik, scenen i Uddevalla, vinylplaner, Gunnars quiz på Orust och Ebba Grön.

Manuel åkte till västkusten och hälsade på Heden, Niklas och Söder på Orust! Resultatet blev ett riktigt dunderavsnitt där vi alla fyra tar med oss de fem spel vi ser mest fram emot! Dessa fem egna skall som vanligt kokas ner till en gemensam topp fem, räkna med att det blir en ordentlig kamp om de åtråvärda platserna!! Trevlig lyssning! Joina vår Discord: https://discord.gg/esgHc3XbW3 Stötta oss på Patreon: https://www.patreon.com/pantsoffgaming Kolla in vår e-shop: https://shop.spreadshirt.se/pants-off-gaming

Jessica Vacklid är vd för Musselfeed, som förädlar musslor från Orust på Västkusten. Förutom att främja musslornas bidrag till friskare hav, produceras såväl mjöl som pulver från musslornas kött. Detta används bland annat som proteinrikt djurfoder, samt som smaksättare till livsmedelsindustrin eller för privatkonsumtion. Vi träffade Jessica under Nordic Future Food-mässan i Kista. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och framtidenshallbara.se

Legend has it that the ocean can lure children and make them fall into the depths to never return.... Martin, who has always been drawn to the ocean, moves his wife, Alexandra, and their two young children into his family's idyllic summer cottage in the picturesque island village of Orust, on the west coast of Sweden. Martin begins to cultivate a mussel farm, where he soon runs into trouble with the locals. One January weekend, when Martin is distracted by a ringing phone, he discovers that in those few moments, his young son has gone missing and his little red bucket is bobbing in the waves. Though his body is never found, it's ruled an accidental drowning. Martin's grief is all-consuming as he falls into a deep depression, withdrawing from his family and community. When former police photographer Maya Linde arrives to Orust, she learns of the little boy's disappearance and decides to do some investigating of her own. Martin and Maya grow closer as they learn the hidden truths of this town and the locals who have always mythologised the ocean. Together they make a macabre discovery: other children have tragically died in the these waves, all on the same day in January, all in the exact same spot, though decades apart. Can it really be a coincidence, or is the ocean luring the children into its depths? As Maya and Martin grapple with a threat far greater than they ever imagined, they soon realize that the truth is actually much stranger than fiction.... Set against a backdrop of the whispering ocean, Winter Water is an atmospheric and gripping suspense novel of the nature of grief and the many acts is can make us capable of.

Varje dag i december fram till jul kommer det varje dagkomma ett avsnitt av podden med en saga. I år har kalendern dessutom ett tema,varje avsnitt utgår från ett av Sveriges 25 landskap, och sagan i avsnittet haren anknytning till landskapet. Dagens landskap: BohuslänDagens landskapsdjur: KnubbsälDagens landskapsblomma: Vildkaprifol Kända orter i landskapet: Halva Göteborg, Orust, KungälvDagens saga: En god förtjänst. Hittad av mig i Svenskafolksagor från Skilda landskap Där uppges den vara upptecknad av AugustBondesson i Bohuslän

Livet blir allt mer individualiserat men också döden. Det märks inte minst på kyrkogården där gravstenarnas utseende och uttryck förändras. P1 Kultur besöker en stenhuggare i Burträsk och pratar med en etnologiprofessor från Orust för att försöka förstå varför. Under allhelgonahelgen är det många som besöker kyrkogården. Kanske har du också lagt märke till att gravstenarna börjat förändras.Gravstenarna rymmer numera symboler på allt från båtar och golfbollar till hästar och katter. Yrkessymboler, men också tecken för fritidsintressen eller annat som den döde älskade i livet.Döden är inte längre det tabuämne det en gång var i Sverige, menar professor emeritus Anders Gustavsson, som forskat på gravstenar i omgångar under hela sitt yrkesliv.

På äldre- och demensboendet Strandgården i Ellös, på ön Orust, fick timvikarien Hutham Hussein, möjligheten att utbilda sig på arbetstid till undersköterska. Förutom att hon slipper otryggheten i att vara vikarie har hon fått en tillsvidareanställning på hundra procent och lärt sig viktiga kunskaper som stärker henne i professionen att möta de äldre boende. Det hade inte varit möjligt utan statens satsning Äldreomsorgslyftet.  - Det här är verkligen vinna-vinna för verksamheten, säger enhetschefen Ann-Christin Eriksson som arbetar på Strandgården. Ytterligare tolv personer i Orusts kommun som tidigare var outbildade vikarier, har blivit erbjudna utbildning till undersköterska på arbetstid samt fått tillsvidareanställning.  

Valborg & sköna maj är här vilket betyder rykande färskt avsnitt! Fredrik tar oss med in i Aaron Frazers Souliga värld när vi lyssnar igenom hans debutalbum. Tommy undervisar om en av Bluesens stora röster - Bobby Blue Bland samt pratar "Gumle" i Sven Z´s Lilla Parlör. Dessutom en intervju med Åmåls Bluesförenings ledamot Tony Berg och en ny singel från ett Orust-band i Från Norr Till Söder! Tack för att ni lyssnar, delar & Swishar ❤️ 0766 117 144

Ett avsnitt som rör sig från aktuell kulturdebatt till en plats under kläderna på en av de folkkäraste scenaktörer vi har haft i detta land. Dessutom reder vi ut var exakt restaurang Harvest Home ligger. Vi menar EXAKT. Stöd oss på pateron.com/fyrameter See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Del 2 av 2. Vi träffar sköna Rebecca och Jonas Krantz som bor på Orust men träffades på Öland och blev ihop i Malung. Rebecca har tävlat tiodans och tillsammans med Jonas har de tävlat i bugg. Rebecca använder även dansen i sitt jobb och de båda håller helgkurser ibland annat bugg och slowbugg. De berättar om sin filosofi när det gäller dans och hur de lär ut dans. Om hur det är att bo ett längre tag i Thailand och varför man ska behålla ”sin” i dansen. Trevlig lyssning! Kram! https://www.facebook.com/holisticfuture Holistic på Facebook https://www.facebook.com/jonasorebecca  Jonas och Rebecca på Facebook https://www.instagram.com/rebecca_holisticfuture/  Holistic på Instagram https://www.holisticfuture.se/ Holistic futures hemsida

Vi träffar sköna Rebecca och Jonas Krantz som bor på Orust men träffades på Öland och blev ihop i Malung. Rebecca har tävlat tiodans och tillsammans med Jonas har de tävlat i bugg. Rebecca använder även dansen i sitt jobb och de båda håller helgkurser ibland annat bugg och slowbugg. De berättar om sin filosofi när det gäller dans och hur de lär ut dans. Om hur det är att bo ett längre tag i Thailand och varför man ska behålla ”sin” i dansen. Trevlig lyssning! Kram! https://www.facebook.com/holisticfuture Holistic på Facebook https://www.facebook.com/jonasorebecca  Jonas och Rebecca på Facebook https://www.instagram.com/rebecca_holisticfuture/  Holistic på Instagram https://www.holisticfuture.se/ Holistic futures hemsida

I det tionde avsnittet av Människorättspodden intervjuar vi vår klient Olof Hulling, vars son vid två års ålder förvärvade en hjärnskada på grund av en felbehandling och överdos av morfin i samband med en operation. Orust kommun har sedan fattat beslut att medicinera sonen med centralstimulantia, mot pappans vilja och trots att diagnosen som medicineringen skedde på grundval av, visade sig vara felaktig. Pappan överklagade beslutet och Högsta förvaltningsdomstolen gav pappan rätt och konstaterade att beslutet inte hade stöd i Föräldrabalken. Pappan har stämt kommunen för kränkning av rätten till privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen och yrkat att Orust kommun skall förpliktigas att utge skadestånd. Trots att Högsta Förvaltningsdomstolen dömt till pappans fördel, har kommunens företrädare inte erkänt att det skett en rättighetsöverträdelse och tingsrätten har gått på kommunens linje. Den 15e september företräder vi Olof Hulling i en huvudförhandling i Hovrätten för Västra Sverige. Vi intervjuar även advokat Jörgen Olson som är ombud tillsammans med oss i hovrätten.

Stora avsnittet om Stora SM

Mossor grönskar sig igenom vinterhalvåret och vi söker reda i mossmattorna. Lantbrukaren Kurt Göransson ser mångfalden växa med betesdjuren på Orust. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. I årets första Naturmorgon fyller vi öronen med grönt. Mossor grönskar sig igenom vinterhalvåret och vår fältreporter Lena Näslund söker reda i de gröna mossmattorna i Uppland. Till sin hjälp har hon mossmästaren Thomas Hallingbäck. Lantbrukaren Kurt Göransson ser mångfalden växa i sina beteshagar på Orust och tillsammans med betesdjuren skapar han livsmiljöer för känsliga växter och insekter, och den viktiga kvalitén lugn och ro. Veterinär Lotta Berg svarar på lyssnarfrågor om fåglarna runt knuten, deras mat- och badvanor bland annat. I Lisa Henkows kråkvinkel bjuds på domedagsstämning och nyårshopp med kärlek och nyfikenhet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord." Droppen och havet. Bland smältande isberg, stigande havsnivåer, svår torka och orkaners och cykloners härjningar, kommer vatten att utforma våra kartor. Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Och tonsättare har i alla tider skrivit musik inspirerad av naturen. Möt Christopher Tin i Los Angeles. Hans cd The Drop that Contained the Sea Droppen som innehöll havet är sprungen ur en Sufi-tanke: På samma sätt som en vattendroppe innehåller oceanernas innersta, finns i varje människa hela mänsklighetens väsen. I den inledande satsen Water Prelude sjunger kören på det hypotetiska indoeuropeiska urspråket. Katarina Leyman växte upp i Bohuslän, på ön Orust, omgärdad av havet. Hennes senaste orkesterverk handlar om vatten och hav och det uruppfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester. Titeln är Undulating Blue - Böljande blå. Maria Lithell Flyg ber Moder Jord om förlåtelse i Mother Earth. Titeln på hennes sång Avaritia betyder Girighet, vilken är en av dödssynderna. Det handlar om girigheten på jordens resurser. I operan Kassandra ser huvudpersonen framtida översvämningar. Dödssynden högmod - att inte lyssna på forskarnas varningar om klimatförändringarna, får förödande konsekvenser. Ylva Lund Bergner fick 2017 Järnåkerstipendiet på 100 000 kronor för sitt stycket Achenar. Hon minns fruktträdgården som gav en undanskymd plats där hon kunde vara sig själv och njuta. Men trädgården skövlades och nu står där radhus. Elin Kanhov doktorerar vid Musikvetenskapen i Stockholm. Hon skriver om hur nutida konstmusiktonsättare gestaltar naturen på ett annorlunda sätt än de historiska tonsättarna, som till exempel Beethoven. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: WATER PRELUDE Christopher Tin, Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda TIN WORKS 063935, TW 004 WATER PRELUDE Christopher Tin, Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda TIN WORKS 063935, TW 004 WATER PRELUDE Christopher Tin, Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda TIN WORKS 063935, TW 004 BABA YETU Christopher Tin, Trad Soweto Gospel Choir/ Lucas Richman/ Royal Philharmonic Orchestra (London) TIN WORKS 042337, BABA YETU SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 Ludwig Van Beethoven, Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4 SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 Ludwig Van Beethoven, Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4 LACONISME DE L'AILE Kaija Saariaho, Saint-John Perse Lesley Olson/ Thomas Neuhaus KAIROS PRODUCTION 24056, 0012412 KAI Undulating Blue Katarina Leyman, Sveriges Radios Symfoniorkester Avaritia - Greed Maria Lithell Flyg, Vindla String Quartet & Fredrik Hermansson Seven Deadly Sins Little by Lithell Music Production Kassandras aria Maria Lithell Flyg, Åsa Thyllman, Thomas Sepp, Håkan Starkenberg Mother Earth - Forgiveness Maria Lithell, Vindla String Quartet & Fredrik Hermansson Seven Deadly Sins Little by Lithell Music Production Mother Earth - Forgiveness Maria Lithell, Vindla String Quartet & Fredrik Hermansson Seven Deadly Sins Little by Lithell Music Production DEVIPRAVAHA Christopher Tin, Adi Shankara Roopa Mahadevan/ Christopher Tin/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Jon Sterckx TIN WORKS 063935, TW 004 DEVIPRAVAHA Christopher Tin, Adi Shankara Roopa Mahadevan/ Christopher Tin/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Jon Sterckx TIN WORKS 063935, TW 004 WALOYO YAMONI Christopher Tin, Trad Från Uganda Soweto Gospel Choir Royal Philharmonic Orchestra (London) TIN WORKS 063935, TW 004

I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord." Droppen och havet. Bland smältande isberg, stigande havsnivåer, svår torka och orkaners och cykloners härjningar, kommer vatten att forma våra kartor Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Och tonsättare har i alla tider skrivit musik inspirerad av naturen. Möt Christopher Tin i Los Angeles. Hans cd The Drop that Contained the Sea Droppen som innehöll havet är sprungen ur en Sufi-tanke: På samma sätt som en vattendroppe innehåller oceanernas innersta, finns i varje människa hela mänsklighetens väsen. I den inledande satsen Water Preludesjunger kören på det hypotetiska indoeuropeiska urspråket. Katarina Leyman växte upp i Bohuslän, på ön Orust, omgärdad av havet. Hennes senaste orkesterverk handlar om vatten och hav och det uruppfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester. Titeln är Undulating Blue - Böljande blå. Maria Lithell Flyg ber Moder Jord om förlåtelse i Mother Earth. Titeln på hennes sång Avaritia betyder Girighet, vilken är en av dödssynderna. Det handlar om girigheten på jordens resurser. I operan Kassandra ser huvudpersonen framtida översvämningar. Dödssynden högmod - att inte lyssna på forskarnas varningar om klimatförändringarna, får förödande konsekvenser. Ylva Lund Bergner fick 2017 Järnåkerstipendiet på 100 000 kronor för sitt stycket Achenar. Hon minns fruktträdgården som gav en undanskymd plats där hon kunde vara sig själv och njuta. Men trädgården skövlades och nu står där radhus. Elin Kanhov doktorerar vid Musikvetenskapen i Stockholm. Hon skriver om hur nutida konstmusiktonsättare gestaltar naturen på ett annorlunda sätt än de historiska tonsättarna, som till exempel Beethoven. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Ett litet avsnitt om idrottslåtarna på våra närliggande öar. Orust, Tjörn & Hönö. Vi riktar ett stort tack till Glenn@googlenn.se. Vilken hjälte. Avsnitt 10. FAN. håll till godo. Jonas & Fredrik

David Lundqvist, 33 år och uppvuxen utanför Henån på Orust, arbetar idag som kökschef på Grand Hotel Saltsjöbaden i Stockholm.2018 tävlade David för tredje året i Årets Kock, och äntligen knep han guldmedaljen. Vi pratar så klart en hel del om Årets Kock-upplevelsen men också om humörsvängningar, knapert tålamod och kontrollbehov - kanske inte helt ovanliga egenskaper hos en kock?Jag är nyfiken på om Davids uppväxt kan ha ett finger med i spelet när det kommer till hans envishet och förmåga att stå upp för sig själv.Varifrån kommer egentligen hans besatthet till effektivisering? För oavsett om det kommer till att duscha, koka gröt eller hacka lök, ska det gå fort.Är du också nyfiken på Årets Kock 2018 David Lundqvist, är du varmt välkommen till det här avsnittet av Kockpodden, men spetsa öronen - han pratar rätt fort! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige? För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade. Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sdziski berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Pawe Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde. Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack. Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än. Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud. Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga? Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Våldsam brand på Orust, 30 personer fick fly lågorna, två skepp med 50 migranter på Medelhavet och inget land vill ta emot dem, vi säger hallå till Galenskaparna och Aftershaves Claes Eriksson.

För bröderna Olsson från Strömstad var det självklart att leva av havet. Men i maj 1855 tog alltsamman slut när de mötte Hälsö-Johannes. Längs våra kuster har människor genom tiderna varit beroende av och utlämnade till havet. Havet var förutsättningen för livet på kusten, långa tider var det ett hem och samtidigt var havet en farlig plats. Många var de som till sist fick sin grav i havet. Dagens program ska handa om två bröder från Tjärnö utanför Strömstad. De var enkla jordbrukare och fiskare, men när tillfälle gavs och havet var isfritt så fraktade de gods längs med kusten ungefär på samma sätt som man idag transporterar varor på landsvägarna. Deras sista resa med fraktskutan "Tre Bröder" slutade med en katastrof. Ulf Hansson på Strömstad museum är en avlägsen släkting med de båda bröderna och han berättar att den här sortens kustfrakt ofta var en ganska bra affär. - Många började med en liten kustfraktare för att sedan gå vidare och köpa allt större fartyg och göra längre resor. Den här verksamheten betydde mycket för bygden. Många här var ju sjömän och låg i långa tider ute till havs, antingen med fiske eller med fraktskutor. De kvinnor som blev kvar hemma, om de fick några pengar över då kunde de gå till en lastmäklare och satsa pengarna i en last, och hade man tur kunde man göra förtjänster utan att ens vara till sjöss. - Vi här på kusten har ju alltid haft en speciell relation till havet, vi har ju aldrig sett det som rekreation. Havet gav oss näring, delvis i form av frakterna med förstås också genom fisket, och väldigt många gånger så blev också havet ens grav, säger Ulf Hansson, och fortsätter: - De här små fraktfartygen var ofta familjeägda, och när en sådan gick under så blev det katastrof. Det var många kvinnor här som förlorade både gubben och alla sönerna i samma olycka. Fraktskutan Tre bröder hade fyra ägare. Två av dem fanns kvar på land, men det hårda arbetet ombord sköttes av bröderna Axel och Carolus Olsson från Dillhuvudet på Tjärnö, som hade lyckats köpa in sig på båten med en fjärdedel var. Vintern 1855 hade varit extremt hård. Oslofjorden var inte isfri förrän de första dagarna i maj, och den 12 samma månad lade Tre Bröder ut från Strömstad för att gå till Göteborg med en last av tegel. Resan gick fint, på några dagar var de nere i Göteborg. Teglet lastades av, den 18 maj skulle de gå tillbaka till Strömstad. Men de kom aldrig fram. På eftermiddagen nästa dag upptäcktes deras båt. Två tullare var på väg till Uddevalla, och plötsligt får de syn på en vinddriven skuta som ligger i leran. Det ser konstigt ut, så de tar sig fram till skutan och går ombord. De ser då att däcket är översköljt av blod. De går ner i skansen och hittar en person som de först tror är död, men som börjar visa livstecken när de bär upp honom på däck. Han är totalt sönderslagen i ansiktet och kan knappt göra sig förstådd, men med hjälp av de papper som finns ombord så kan tullarna ändå förstå vad som hänt. Mannen de hittat heter Axel Olsson och är från Dillhuvudet på Tjärnö. Man ser att de har kört en frakt med tegel från Strömstad till Göteborg som man har fått betalt för. De får också reda på att det ska finnas ytterligare en person ombord, Axels bror, så man söker igenom skutan och under ett segel hittar man Carolus Olssons kropp. Bröderna Olssons resa hem till Strömstad hade alltså slutat halvvägs och den ena av bröderna skulle aldrig med komma hem igen. Carolus var 25 år och ogift när han mördades ombord på skutan Tre bröder, hans äldre bror Axel som med knapp nöd överlevde överfallet, var 34 år, gift och hade en liten son. - Båten söktes igenom från för till akter, Axel fick så gott han kunde berätta vad som hänt och med hans ord och de papper och dokument som fanns ombord så kunde tullarna och den tillkallade polismannen ganska snart bilda sig en uppfattning om vad som hänt. De hade lyckligt kommit till Göteborg och fått 250 riksdaler för tegellasten. De skulle gå tomma hem till Strömstad igen, när det kommer en person på kajen som frågar om han får lifta med dem, till Tjörn eller Orust, det är inte så viktigt vilket det blir. Han fick komma ombord, och ganska snart tar passageraren upp brännvin, och när de närmar sig Tjörn så är bröderna och deras passagerare rejält berusade. Vad som egentligen hände där på båten är inte alldeles klart, Axel och Johannes historier går isär en del, men vad som verkar helt säkert är att samtliga ombord var rejält onyktra när båten närmade sig Orust, och på kvällen utbröt ett bråk mellan dem. Bröderna hade gått och lagt sig när Johannes samma natt gick löst på dem med påk och yxa, för att därefter skära ner seglen och stjäla vad som fanns av värde ombord innan han smög iväg. Axel berättar att han minns hur det stinger till vid ena tinningen, och därefter minns han inget mer innan han vaknar när de båda tullarna hittar honom. Då är båten plundrad och pengarna borta. Alldeles intill platsen där man hittade Axel och Carolus och deras båt, ligger en liten klippö som heter Hälsön. 1855 fanns det två små strandsittarstugor på ön. Strandsittare, det var kustens motsvarighet till backstugusittare, de allra fattigaste i samhället. - Ordningsmakten visste att det i en av stugorna på ön bodde en man med dåligt rykte. Han kallades Hälsö-Johannes och hade redan ett antal brott bakom sig. Han blev genast misstänkt och hans stuga blev undersökt men den var tom.  På väg tillbaka till båten ser plötsligt länsman något som ligger i en dunge. Där hittar man kläder och andra saker från skeppet som plundrats. Men Hälsö Johannes är borta. Man upptäcker med tiden hans eka i land, och drar slutsatsen att han har flytt. Precis en vecka senare får poliskammaren i Göteborg ett brev från den kronolänsman som undersökt mordet Som det troligaste är att han begivit sig till Göteborg och söker få hyra på Sjömanshuset, anhåller jag ödmjukt att vederbörande därstädes uppmanas att vara uppmärksamma, varförutan jag ödmjukt anhåller att allmän efterlysning måtte utfärdas å ifrågavarande Johannes Johansson, som inom orten gjort sig förut illa känd.   Efterlysningen gick ut den 26 maj och det är precis samma dag som Johannes bokat plats på ett emigrantfartyg. Strax innan har han köpt sig ett förfalskat prästbetyg så att han ska kunna försvinna utan att lämna några spår efter sig. Men flyktplanen misslyckas för Johannes blir igenkänd i Göteborg hamn. Han var nog ganska lätt att känna igen eftersom han saknade ett öga. Det var en gammal konfirmationskamrat till Johannes från Orust som hade blivit polisman i Göteborg som fick syn på honom och grep honom. - Han togs till fånga och transporterades till Orust, och man tog också dit Axel, som fortfarande var i ett bedrövligt skick och hade svårt att göra sig förstådd. I Husförhörslängden står det om Axel att han är Illa fårad av fjordpirater. Han har tagit med sig en tolk till rättegången. Axel pekar ut Hälsö-Johannes som förövaren till överfallet och Johannes blir dömd för piratdåd och mord, och han döms till dödsstraff. Axel levde resten av sitt liv med sitt sönderslagna ansikte som en ständig påminnelse om överfallet, och det här var en händelse man talade länge om i Strömstad. - Hela norra Bohuslän var ju i sorg efter den här händelsen, här kände ju alla varandra säger Ulf Hansson. Axel levde vidare, trots sina stora svårigheter, och han dog till sist 1881 vid 59 års ålder, och han fick fem barn till utöver det han hade vid tiden för olyckan. Hälsö-Johannes blev den allra siste att avrättas i Bohuslän. Den 27 maj år 1857 fördes han upp till avrättningsplatsen där en stor folkmassa hade samlats för att beskåda hur Hälsö-Johannes halshöggs av skarprättare Johannes Jansson som kommit dit från Göteborg. Det kanske märkligaste med den här historien är nog ändå att det är minnet av mördaren Johannes som har vårdats och fortfarande vårdas. Hans kropp begravdes en bit från avrättningsplatsen och 1957, hundra år efter avrättningen, satte man upp en minnessten vid graven och 2001 lät man omgärda den med smide. Än idag finner man att graven smyckas med blommor och grönt. Annorlunda är det med minnet efter Carolus - Idag är det ingen som vet var han ligger begraven - Jag tycker det är lite besynnerligt att vi minns förövaren men inte hans offer, säger Ulf Hansson. Forska om sjöfolk De som arbetade på sjön omgärdades av mycket byråkrati. Man hade kontroll på både de laster som transporterades och inte minst de människor som arbetade på båtarna. Därför finns det mycket arkivmaterial att söka i för den som vill forska bland sjömän och sjöfart. Eva Johansson i Västervik har själv en bakgrund i handelsflottan och har skrivit en handledning i hur man letar i källorna.   - Vill man följa en sjöman till sjöss under hela karriären börjar man i inskrivningsboken. Där skrevs han in när han gick till sjöss första gången och där kan man följa sjömannen från början till slut.  - Från inskrivningsboken går man vidare till mönstringsrullor där man kan se vilket fartyg sjömannen mönstrade på och av. I sjömansrullan, som är en besättningslista, kan man se alla som är mönstrade ombord. Sjömännen mönstrade för en resa som regel men i modernare tid kunde de mönstra halvårsvis eller vara rederianställd och hade då en anställning som inte var kopplat till ett visst fartyg. - Det vanliga långt in på 1900-talet var att de mönstrade ombord och var ombord under en resa eller flera resor.  En spännande handling som kanske ger lite mer information är pensionshandlingarna, berättar Eva Johansson.  - Framförallt i de äldre pensionshandlingarna kan man hitta berättelser om vad sjömännen varit med om, till exempel från sjömansänkor som söker understöd eller pension.      Till Sjömanshusdirektionen i Landskrona Såsom enka efter den i slutet av December månad 1879 förolyckade och omkomne Kapten Bengt Petter Olsson, då förande skonerten "Victoria",  anhåller jag härmed vördsammast att komma i åtnjutande af den pension som kan tilldelas mig. År 1879,  i December, avseglade han från Halmstad såsom kapten åtföljd av två söner , den ene 21 och den andre 17 år gamla, och har sedan dess aldrig avhörts utan har som det sedan visat sig förolyckats med man och allt kvarlämnande mig med tre små barn i högst svåra omständigheter. Vid min mans olycka förlorades alla hans papper och sjöfartsböcker varför jag  ej är i stånd att närmare redogöra för hans förhållanden. Jag bifogar härmed prästbetyg och intyg från kommunordföranden. Torekov den 5 maj 1900 Emeli Olsson Det här brevet från Emeli Olsson skrevs till sjömanshuset i Landskrona. Och det var också på sjömanshusen som sjömännen registrerade sig så att staten skulle kunna ha kontroll över hela yrkesgruppen. 1864 kom en ny lag som sa att alla städer som hade rätt att bedriva handel med utlandet skulle ha ett eget sjömanshus. - Ja, de fanns i det som man kallar stapelstäder. Och som mest var det drygt 40 sjömanshus i landet och de har funnits under olika tid. Sjömanshusen fanns inte bara längs kusten, utan också vid de stora sjöarna. Men alla sjömän höll sig inte till reglerna. Eva Johansson berättar att det inte var alltför ovanligt att sjömän stack iväg när de nådde hamn.  - Det var vanligt att sjömän rymde och den som rymt riskerades ju för att straffas så de flesta som rymde utomlands stannade borta. En del rymde när de kom till USA och emigrerade.  Nedan finns en länk till Digitalt museum som har ett rikt bildarkiv med bland annat sjömän att söka i.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Agneta Johansson slaktband@sverigeradio.se

Vad gör politikerna för den biologiska mångfalden i havet? Det blir direktsänd debatt. Vi sänder hela programmet från Tjörn i Bohuslän. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. De två närmaste lördagarna blir lite annorlunda i Naturmorgon. Inför valet den 9 september fokuserar vi på vad politikerna gör för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Vi börjar med hur läget ser ut i havet och vi sänder hela programmet från Björholmen på Tjörn i Bohuslän. Vår reporter Lena Pettersson har kollat upp vad politikerna gjort i riksdag och regering de senaste fyra åren, och vad de vill framöver. Havet är viktigt för alla partier, men det finns olika synsätt på vad som bör göras. Ett exempel är den akut hotade ålen, som alla vill rädda men på olika sätt. Är det genom jakt på säl och skarv eller genom att helt sluta med ålfisket? Det blir direktsänd debatt mellan Centerpartiets Kristina Yngwe och Miljöpartiets Emma Nohrén. I programmet möter vi också Niclas Åberg, projektledare för 8-fjordar, ett projekt för att förbättra miljön i fjordarna innanför Tjörn och Orust. Dessutom medverkar Kerstin Johannesson, professor i marinbiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter är Joacim Lindwall.

  I detta avsnitt av Supercoachpodden sitter vi på en solig brygga på Orust tillsammans med vår hund, några måsar och en spindel. Vi pratar om att våra känslor kommer från vårt tänkande i stunden och att vi i olika sinnestillstånd upplever våra omständigheter på helt olika sätt. Vi går också igenom Första Hjälpen, en kostnadsfri handbok om mental hälsa som vänder sig till den som är ung och mår dåligt, kanske känner sig deppig, har ångest eller oro. Boken kan du ladda ner på www.joyformation.com    

Är det till fördel eller nackdel att som kvinna från ett annat land, bo och verka på svenska landsbygder? Både och, enligt tre invandrade kvinnor. För många landsbygder har behov av både människor och arbetskraft vilket ger stora möjligheter för invandrade kvinnor att kunna leva ett jämställt och etablerat liv. Samtidigt finns det risk att som nyanländ kvinna bli mer isolerad i en landsbygd än i en stad, menar de. Men informationen om livet på den svenska landsbygden kunde vara mycket bättre. Medverkande i Landsbygdsnätverkets podd Landet; Valbone Shala, konsult inom integration och arbetsmarknadsfrågor och driver Siljansnäs stugby. Yusra Moshtat, miljöinspektör och aktiv i Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp samt driver företaget Med andra ögon. Ola Sobh Nabhan, kom till Orust från Syrien för tre år sedan Journalist: Ida Lindhagen Citat från podden: "Arbetsförmedlingen informerar knappt om möjligheterna på landsbygden. Jag har drivit projekt där myndigheterna bokstavligen avråder deltagarna att delta i projektet för att det finns ingen framtid. De goda exemplen är oerhört viktiga. Lyckas vi skapa ambassadörer som flyttat till landet så kommer fler vilja testa att bo på landsbygden." Valbone Shala "Man har fördomar om att på landsbygden är det fattigt, man tror att det är samma landsbygd som i Irak eller Syrien. Det är brist på vatten, finns inte internet, skolorna fungerar inte. Och svenskarna som bor på landsbygden som inte har kunskap om oss, de tror kanske att vi inte har kompetens. Och då krockar två kulturer med varandra. Och för att bli av med den här kulturkrocken måste vi prata om de här fördomarna." Yusra Moshtat. "Kvinnor som kommer till Sverige måste lära sig om sina rättigheter och vad de kan göra." Ola Sobh Nabhan

Vem vill bli fiskare idag? Hård arbetsmiljö, osäker inkomst och tuffa arbetstider. Och hur är det med fiskaffärerna, kommer det en ny generation fiskhandlare? Erik Lyräng är 33 år och har varit fiskare i 14 år. Erik fiskar med den 15 meter långa häcktrålaren Zenith. Han jobbar ensam och går 1-3 timmar rakt västerut från Lyrön utanför Orust i Bohuslän. Han fiskar kräftor och fisk med selektiv trål, dvs han kan bestämma hur stora fiskarna ska vara som hamnar i trålen. Dessutom driver Erik en fiskaffär och en sommarrestaurang och kan därmed tjäna pengar på förädlingen av råvaran. - Folk måste få en positivare syn på fisket. Förstå att vi sköter oss och gör ett bra jobb, säger Erik. Meny träffar också en ny generation fiskhandlare. - Man kan köpa disk i frysdisken. Vi måste erbjuda mer än fisk. Vi som står bakom disken är en lika stor del av produkten vi säljer, säger nyblivne fiskhandlaren Thomas Cruz Kollberg. Tillsammans med sin kollega har han i flera år drivit en food truck med fiskmeny. Fiskbutiken serverar också luncher och har precis anställt en kock. Nyligen hade man ett ostronevent. - Fiskbutiken ska vara ett ställe att hänga på.

Vi tittar nära på pyttesmå, vackra snäckor på Omberg, dyker ner under vattenytan i Kvarnbäcken på Brändön och möter stormsvalan på Måseskär utanför Orust. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Orust på västkusten och temat är ängar - ålgräsängar vid Vindön och strandängar på Rossön. Igenväxning är ett problem. Programledare Lena Näslund och fältreporter Therese Forsberg.

Följ sillen från havet in i fabriken och ner i burken. Hur mår sillen? Finns det fortfarande gott om sill? Dessutom om sillens historia och vad man kan göra med den. Sommar, och framför allt midsommar, är den stora sillperioden i Sverige. Då äter vi till och med sill till middag - matjessill med färskpotatis. Men året är fullt av sillperioder - vid varje högtid dukas inlagda sillar fram. Sillen vi köper har producerats i två steg av två företag. Först av ett beredningsföretag som rensar och skär fisken i bitar och förmarinerar den. Sen av ett konserveringsföretag som lägger in sillen i såser och paketerar. På beredningsföretaget i Mollösund på Orust är det lågsäsong. Maskinerna ligger isärplockade. - Matjessillen gör vi i augusti, september och oktober. Den ska ligga på tunnor i ett halvår innan den paketeras i burkar, berättar Peter Olsson, vd på sillberedningsföretaget MP produkter. Det är till Mollösund sillen kommer med båtarna. Fisken pumpas i rör in i fabriken. Nästa anhalt ligger på Tjörn, ön söder om Orust. Här får sillen sås och läggs på burkar. - Sillen har varit väldigt viktig för Klädesholmen och Tjörn, berättar Morgan Bråse, delägare i Klädesholmen seafood, och femte generationen i företaget. På Klädesholmen låg ett trankokeri på 1700-talet och här har också legat en fiskmjölsfabrik. - Under sillperioderna skapades det förmögenheter, och när sillen försvann blev det armod. Företaget använder sig av tre olika grundsillar. Saltad sill, kryddad sill och ättiksmarinerad sill. Man har fortfarande lokaler i Klädesholmen, där tjocksåserna tillverkas, men det mesta arbetet görs i ett industriområde på Tjörn. Det är här som sillarna får sina smaker och läggs på burkar. - Kryddsill blir främst matjessill. Marinerad är till löksill, inlagd sill, senapssill och andra smaksättningar. Saltad sill säljs i mindre förpackningar som man kan använda för egna inläggningar. Att få sillen på burk är en kombination av maskiner och manuellt arbete. Mikaela Bergenius har koll på hur sillen mår. Hon jobbar i Lysekil på institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet. - Sverige fiskar på flera olika sillbestånd, berättar hon. Fyra bestånd bara i Östersjön. Men också i Nordsjön, Kattegatt och Skagerack. - Tillgången är god. Om vi följer rekommendationerna på hur mycket som kan fiskas så ser det bra ut. Thomas Cruz Kollberg driver ett gatumatsstånd med stekt strömming och en fiskaffär med servering i Göteborg. - Stekt strömming är populärt som lunch. Men i butiken säljer inlagd sill mer än färsk. Thomas berättar om när han följde med en fiskebåt och fångade 150 tom sill söder öm Göteborg.

Vi dyker ner i havet, bland karettsköldpaddor och papegojfiskar, i Costa Rica. Och även i Sverige finns artrikedom. Vi letar vanliga och sällsynta mossor på Orust. Programledare är Mats Ottosson.

Det luktar linolja, nylackat och lutfisk om Båtlivet i P4 på juldagen. Följ med till Orust och det gamla varvet i Kungsviken, där båtbyggartraditionerna går tillbaka ända till vikingatiden. I Mollösund träffar vi fiskaren som berättar om tiden då det torkades långa på var och varannan klippa, och hur det gick till när en av julbordets favoriter fångades med lina och krok utanför Shetlandsöarna.

Barnjuryn i Uppsala diskuterar första boken av fem: Berättelsen om Taur av Bengt Tollesson. Bokens resumé: En dag i skolan ser Nina Karlsson ett kusligt ansikte i rektorns datorskärm. Ett ansikte, knappt skönjbart bakom en svart huva, med mordiska och iskalla ögon som inte bara stirrar på henne – de ser henne! Nina är en helt vanlig högstadietjej i en helt vanlig skola i Göteborgsförorten Gårdsten. Via internet har hon lärt känna en spännande kille, Viktor. Han är ursnygg, och han bor på Orust...

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist, ulrika.bergquist@sr.se

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värden. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från Budapest, Lesbos, Berlin och Orust.

Det var en overklig syn som mötte barnen på Myggnäs skola på Tjörn på morgonen den 18 januari 1980. Almöbron som band ihop Tjörn och Orust med fastlandet fanns inte längre. Klockan halv två på natten hade det liberiaregistrerade fartyget Star Clipper kolliderat med bron som rasade. Sju bilar följde med ner i djupet. Åtta människor dog.

Om en syrisk man som flyr kriget och söker trygghet i det Sverige som haft fred i 200 år. Konflikt följer honom och vi börjar på en turkisk strand framför havet han ska över i en liten båt. Hör oroliga röster från en annan strand, på Orust, där vissa ortsbor inte vill att ortens spa-anläggning ska bli ett asylboende, andra tycker tvärtom. Konflikt återvänder också till Soha, kvinnan som förlorade tre döttrar i havet under sin flykt, men som nu fått asyl i Sverige. Hör Cecilia Uddéns reportage om Soha från förra året (se länken nedan). ”Om båten sjunker kommer jag ligga där hängandes i vattnet, mellan en svart himmel och ett svart hav.” Det berättar syriern Ahmed för frilansjournalisten Tomas Thorén. De sitter på en strand i den lyxiga turkiska semesterorten Bodrum och tittar ut över det hav han måste över för att påbörja sin flykt mot Sverige. Ahmed provar sin flytväst och undrar varför han måste riskera sitt liv för att tillfredsställa den mänskliga rättigheten med ett liv i säkerhet. Detta är första delen i en serie reportage där Konflikt följer Ahmed på hans väg mot Sverige. Hans flykt går till ett land som i år haft fred i 200 år. Sverige består av högst konkreta platser, utmaningar och väldigt verkliga människor och det gör även mottagandet av flyktingar. Robin Olin åkte till några av de små städer och kommuner som antingen precis tagit emot nyanlända flyktingar, eller som just förbereder sig för att göra det. Han börjar vid, en helt annan kust än Ahmed, västkusten och Ellös på Orust där ett asylboende ska öppnas i ortens spa-anläggning. Han träffar också syriskan Amani Mohammed som drömmer försiktiga drömmar om framtiden, där hon står, vid flyktingförläggningen i skuggan av den mäktiga Tjörnbron. I Konflikt hör ni också vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén direkt från Gaza där det efter det ödeläggande kriget finns många som skulle vilja fly. Gaza ligger vid havet och att ta sig över Medelhavet är en av dom vanligaste vägarna från Mellanöstern till Europa, men det är en farlig väg. Under sommaren har mer än 2 000 flyktingar drunknat, ungefär lika många som dog i Gaza under kriget,. Men om det har det varit tyst. Cecilia Uddén har sedan hösten 2013 berättat mycket om en syrisk familjs öde, i synnerhet fyrabarnsmamman Soha Arifi som förlorade tre barn i Medelhavet. Vi fortsätter följa henne i Konflikt. Soha bor sen i våras i Umeå och konflikts Daniela Marquardt åkte dit för att höra hur det är med henne nu. Konflikt slutar där det började. Tomas Thorén möter syriern Ahmed, som vi lämnade på stranden i den turkiska turistorten Bodrum. Han har lyckats ta sig till Aten och berättar om en dramatisk båtresa i en liten båt avsedd för 6 personer. Där låg var 17 flyktingar tätt packade. Ahmed svimmade och kräktes där han låg på båtens botten och tittade upp på kaptenen som skrek ut böner i det dåliga vädret. Nu ska Ahmed, som egentligen heter något annat, köpa en ny identitet i Aten och han beger sig sedan ut till flygplatsen. Mer om hans öde kommer ni att få höra i Konflikt som sänds nästa vecka. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Lika väl som det var viktigt med en hög arbetsmoral förr, var det också viktigt att respektera vilodagen. Om söndagen gällde det att följa bibelns tredje budord; Tänk på vilodagen, så att du helgar den. Men förbudet var inte absolut. I 1734 års lag under Missgärningabalken står det att man får göra undantag från arbetsförbudet vid nödfall. Lagen tolkades säkert olika hårt på olika platser. Och i den berättelse vi ska höra nu förefaller det som om just de här byborna tolkade det tredje budet hårdare än nödvändigt. Den osannolika berättelsen har levt vidare i generationer och många har varit övertygade om att det är faktiskt är en skröna. Det var anledningen till att Börje Röjmyrs började släktforska för att se om historien om hans farfars farfar är sann.   - Det handlar om Olof Andreas Eriksson And som föddes 1802. Han började med att livnära sig som dräng i trakterna av Burträsk i Västerbotten. Han blev sedan uttagen som soldat, träffade en soldatdotter, gifte sig och fick sju barn, berättar Börje Röjmyr. - Soldatlönen var nog inte alltids å bra, och därför tog Olof på sig dagsverken för att dryga ut kassan. Vid ett sådant tillfälle blev han kallad till Flarken för att gräva en brunn hos familjen Hallberg.  Till en början kastades jorden upp på kanten men efter ett tag klev Olof ner i brunnen och lastade jorden i en hink som hissades upp. Men klockan fem på eftermiddagen den 8 oktober 1859 rasade brunnen in över Olof. De som var på plats började gräva och försöka undsätta Olof. - Men klockan 18 inträffade kyrkans sabbat och räddningsarbetet avbröts, berättar Börje Röjmyr. Hunden som varit med under hela grävningsarbetet satte igång och skälla och höll på hela natten ända fram till sju på söndagmorgonen.  - Inget räddningsarbete utfördes heller på söndagen, men när de på måndag återupptog räddningsarbetet upptäckte de att Olof på egen hand grävt sig uppåt och kommit 1 aln ifrån friheten, motsvarande 60 cm. Det måste ha varit en fruktansvärt kvalfull död.  - Det som är märkligt är att hans dödsdatum har ändrats i kyrkans dödbok. Det står att han dött "genom jordras vid grävning av brunn". Och dödsdatum har ändrats från söndag den 9:e till måndag den 10:e. Varför de ändrat datumet undrar Börje Röjmyr över.  Berättelsen om Olof And har levt i familjen och bygden genom åren och nedteckningar har gjorts efter Olofs son Gustaf Adolf Olofsson.  Om det var sabbatsreglerna som gjorde att byborna lämnade Olof nere i brunnen kanske vi aldrig får veta. Kanske var det så att de faktiskt trodde att Olof var död och därför inte ville gräva på vilodagen. Det var stor skillnad på att rädda en levande människa och att gräva upp en död kropp. Tänk på vilodagen Kyrkan var en maktfaktor i vanliga människors liv, och inte minst var sabbatsreglerna viktiga att hålla på. Men de riktigt stränga reglerna mot arbete på söndagar kom egentligen inte förrän under andra hälften av 1800-talet när väckelserörelserna både inom och utanför svenska kyrkan krävde större fromhet och noggrannare ordningsregler av vanliga människor. Men det fanns irritation redan tidigare mot slarv med sabbatsreglerna. Anders Gustavsson är Professor Emeritus i Religionsetnologi, en forskningsinriktning som sysslar med människors förhållande till kyrkan och religionen, och han har studerat främst fromhetslivet på Västkusten. Han berättar att kyrkan redan tidigt hade problem med att folk arbetade på söndagarna. Då var det framför allt den handel som fanns runt kyrkorna som man försökte få bort. - Ju mer väckelse vi fick på 1800-talet, desto mer försvann detta, säger han. Anders Gustavsson är själv från Orust på Västkusten, där den inomkyrkliga väckelsen Schartauanismen blev stor under senare delen av 1800-talet. Sabbatsreglerna blev tydliga och stränga. - Man skulle låta bli att göra det som inte var alldeles nödvändigt på en söndag. Djuren måste tas om hand, och den som var sjuk skulle skötas. Apoteken som började växa fram fick också de ha öppet på söndagarna. Men det mesta vara stilla, man skulle ha tid över att vila och läsa i Postillan på söndag eftermiddag. Anders Gustavsson har funnit belägg för att helgen inte nödvändigtvis ansågs börja klockan 18 på lördagskvällen. Han har studerat dagböcker och efterlämnade papper från en bonde som hette Jakob Jonsson. - Han betonar att man arbetar fram till klockan 24 på lördagsnatten. Men om söndagen ska allt vara stilla. Han för i en av sina anteckningar ett resonemang om att man den dagen ska låta till och med vattnet vila, så att det inte behöver arbeta för att driva kvarnen, utan får löpa i sin naturliga fåra. Kyrkans inflytande såg inte likadant ut överallt. I första hand berodde det naturligtvis på prästens inställning. På Västkusten finns ett ryktbart exempel på en präst som var extremt sträng och sägs ha kontrollerat sin församling ända in i sängkammaren. Än idag går historier om Laurentz Olof August Simson, som han hette, och som kom till Käringön 1849, i en tid då sillfisket var så dåligt att folk svalt. Det har skrivits mycket om honom, både i böcker och tidningar, och det mesta har handlat om hans hårdhet mot öborna. Men Anders Gustavsson menar att den svarta bilden av Simson inte är hela sanningen – det var många som välkomnade inte minst hans hårda syn på alkoholen, och som tyckte att han hjälpte ön när tiderna var svåra. - När han kom till Käringön var det ett nedgånget samhälle, där ekonomin var i botten och spriten flödade. Simson insåg att den som var alkoholiserad inte kunde klara av att vara måttlig, så han predikade total avhållsamhet från spriten, långt innan IOGT gjorde det, berättar Gustavsson. Han införde också en skola direkt när han kom till ön. Han ville att folk skulle odla, och han fick kvinnorna att ta med sig jord i båtarna så fort de hade ärende i land , ett drygt arbete som många var ilskna över att han lade på kvinnorna. - Men många, inte minst kvinnorna i fiskarmiljöerna, uppskattade honom för att de fick det bättre genom att männen söp mindre, men det som befann sig lite högre på samhällsstegen, som lotsar och skeppare, de var mer emot honom, berättar Anders Gustavsson. Simson la sig också i folks privatliv. Han gav många nya efternamn, tog bort de gamla –sonnamnen, och gav dem nya. Än idag heter folk namn som Österberg, Västerberg och Västerström. Det sägs också att han la sig i vem som skulle gifta sig med vem, om av rädsla för inavel eller bara ett utslag att maktfullkomlighet. Fiskarkvinnorna blev engagerade i ett slags angivarsystem, så att de män som söp när de var ute på båtarna senare kunde få bannor av prästen. Simson drog sig inte för att skälla ut folk från predikstolen, den som hade gjort något fel fick veta att han levde. - Han kunde ställa frågan till namngiva personer i församlingen ”Vill du komma till himmelriket eller helvetet?”. Jag har hört talas om andra präster som var stränga, men han var nog extrem vad jag kan förstå, säger Anders Gustavsson, professor emeritus i etnologi.

Inte kunde de väl ana att de skulle stanna i 25 år, den dagen de klev över berget vid Slussen på Orust och fick se det gamla pensionatet. De skulle ju bara stanna över sommaren! Men de blev fast, Robert och Vibeke Sohlberg som nu på lördag firar 25-årsjubileum. Programledare i Cappuccino Angelique Hvalgren Johansson och Lillian Porshede/P4 Väst. (Musiken i programmet är bortklippt).

I säsongens första program åker Tomas hem till Siriwan Hansson på Orust. Siriwan kommer ursprungligen från Bangkok och har tagit med sig den thailändska matkonsten och kryddorna till Sverige. Ljudklipp från programmet: Hon lagar bland annat ugnsbakad lax med röd curry och fläskfilé med cashewnötter och grönsaker. Dessutom berättar vår dryckesexpert Karsten Thurfjell vad som passar bäst att dricka till denna kryddstark mat. Vi får också tips av vår reporter Bosse Sjökvist om vilka ogrässorter som kan bli nästa stora grej, tänk om det vi vanligtvis slänger bort egentligen kan bli en kulinarisk höjdpunkt! Låt er väl smaka! Panelen testade Naanbröd med Korma, hör vad de tyckte om varan:   ...och det rätta svaret på vecka 34:as råvarutävling är Kapris! Den lycklige vinnaren av en kokbok är Hannes Hedlund i Umeå. Grattis!

Blir djuren i skogen träffade av blixten? Ska man sitta kvar på hästryggen när det åskar, eller kliva av? Djur och åska är ett av ämnena i Cirrus på söndag. Dessutom får vi veta bakgrunden till den gamla ordleken om kung Oskar II: "Blixtrar den ene, så åskar den andre" På söndag är det meteorolog Mats Andersson som svarar på dina frågor. Mats jobbar hos SMHI i Malmö, men syns också i Sveriges Televisions nyhetssändningar. Så ställer du frågor om väder till meteorologen Det finns två möjligheter. Du kan chatta med meteorologen efter morgonsändningen kl 08 - 08.30 och få svar direkt eller så kan du också ställa frågor om väder via brev, epost eller telefonsvararen. Då kommer svaret i ett kommande program.  Skicka dina frågor till: E-post: cirrus@sverigesradio.se eller läs in din fråga på 040-666 57 57. Det går också bra att skicka brev eller vykort till Cirrus, Sveriges radio, 211 01 Malmö. Många frågar om åska och blixtar Vi får många frågor om åska och blixtar till Cirrus-redaktionen. Många får svar men om du vill veta ännu mer så finns det mer information på en speciell sida. Det är från samma plats vi har hämtat boken "Blixt och åska" som vi lottar ut i vår tävling: Åsktrackers Vi har tidigare sänt ett inslag om en av de "åskjägare" som driver en sida med blixtrradar. Här kan du höra inslaget igen: Här hittar du några sidor med blixtradar: Så här såg det ut - i färg och form- en dag i andra hälften av juli på sydvästra Orust. Molnet slår inåt land. Något regn till oss härute kom inte av det. Hälsningar Brita Norberg Har du tagit några bra väderbilder med kameran eller mobilen? Ända sedan Cirrus startade för fyra år sedan har vi fått in många fantastiska bilder på olika väderfenomen. Vi har också fått in massor av vackra bilder på regnbågar och molnformationer. Det finns flera hundra bilder att titta på i vårt arkiv, men du får gärna fortsätta att skicka in fler väderbilder till oss. Mejla till cirrus@sverigesradio.se Din bästa väderhistoria Har du varit med om någon väderhändelse där upplevelsen påverkade dig starkt? Eller ställde till det för många människor?  Fanns det kanske också kanske ett inslag av komik i upplevelsen? Då vill vi gärna höra din berättelse. Skriv en rad till cirrus@sverigesradio.se eller slå en signal till telefonsvararen 040-666 5757. Det går även bra med ett brev till Cirrus, Sveriges radio, 211 01 Malmö. Här kan du läsa historierna efterhand som de kommer in. Tävla och vinn en bok om åska och blixtar Även i år ställer vi varje vecka en fråga om något som har med väder att göra. Bland alla inskickade rätta svar drar vi en vinnare som får en bok om väder. Årets bok heter "Blixt och åska - så fungerar naturens fyrverkeri". Programledare Josefin Modig Producent Janne Wieslander

Vi besöker den gamla varvsstaden Uddevalla och hittar en utställning om forna dagars träbåtstillverkning, och på Orust träffar vi ungdomar som har träbåtsbyggande på skolschemat.

För sextio år sedan byggdes den första plastbåten i Sverige, vid Allmags varv på Orust. Vetenskapsradion Historia berättar om båtbyggnadstraditionerna i den här trakten, och hur plastbåtsindustrin kom att revolutionera Orust. - Det här var som en andra industriell revolution, berättar historikern Lars Nyström vid Göteborgs universitet. Men misstänksamheten mot plasten var stor på Orust, och många arbetare arbetade i farliga miljöer med giftiga styrénångor. - Vi visste ju inte hur farligt det här var, men vi tyckte inte om det och märkte ju hur det kliade i halsen och snurrade i huvudet, berättar Olle Andersson, som jobbade vid Allmags varv på 1950-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått femtio år sedan Vasaskeppet bärgades från bottnen i Stockholms ström. Från att från början ha varit ett flytande propagandaprojekt kom Vasan att få helt andra politiska betydelser vid tiden för bärgningen. - Bärgningen av Vasaskeppet iscensattes av en liten grupp män som ville återuppliva intresset för den svenska stormaktstiden, berättar Henrik Arnstad, författare och historiker som undersökt bärgningens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

"För grov, för dum, för rik" - tre berättelser om klass på de konstnärliga utbildningarna. De konstnärliga högskoleutbildningarna är bland de mest homogena skolorna i Sverige om man ser till klass. Cecilia Josefson har träffat tre studenter som inte passar in i medelklassramarna. Sanna Lindström berättar om känslan av att höra hemma som dagisfröken och inte som konstnär, och om vilsenheten i det konstakademiska språket på Konstfack. I serieromanen Det är väl bara att fixa liksom möter hon andra kvinnor från arbetarklassen för att försöka förstå vad hennes klassbakgrund har med hennes känsla av mindervärde att göra. På Konstfack går också Linnea som vuxit upp med mycket pengar. Hon är van vid miljöer som Sigtuna gymnasium där man tilläts att ta ut svängarna och där utrymmet för verbalitetet och personlighet var större. Här härskar Jantelagen och hon vänjer sig vid att dämpa sig och hålla tyst. På Teaterhögskolan brottas Fredrik Lundqvist med manlighetsidealen. I arbetarklassen på Orust var han för känslosam, för skör. Bland finlemmade medelklassmän är han plötsligt grov som en traktor.