Podcasts about stockholms universitet

Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad. Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung. Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Terrorstämplade PKK har öppnat för en historisk förhandling om vapenvila vad betyder det för alla politiska fångar som anklagas för terrorbrott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Burak Sakir Seker, statsvetare vid Ankara Hacı Bayram Veli University och tidigare marinofficer i turkiska armén, Paul Levin, chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet, Berivan Firat, fransk kurd i Paris, Ridvan Altun, kurd i Sverige, Andreas, vänsteraktivist i Sockholm som hängde upp den sk Erdogandockan, Veysel Ok, Joakim Medins advokat, Emre Basaran, turkisk journalist, Andreas Gustavsson, chefredaktör Dagens ETC mflReportrar: Samar Hadrous, Mellanösternkorrespondent, Besir Kavak, reporter på EkotProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se Tekniker: Jacob Lalér

Konkurrensen om andrahandslägenheter hårdnar och många uthyrare tar ut olagligt höga hyror. Så kan du få tillbaka pengarna om du betalt för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte ovanligt att den som hyr sin bostad i andra hand tvingas betala dubbelt så mycket som den ordinarie hyran, och många vittnar om svårigheter att planera sin framtid och ekonomi. Reportage om tillvaron på andrahandsmarknaden av Petra Cavini.Hör också Lenita Kefala, etnolog vid Stockholms Universitet, som vill spräcka myten om vem som tvingas bo i andra hand och Roger Höög, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, som tipsar om hur man kan få tillbaka sina pengar om man tvingats betala olagligt hög hyra.Hela världsekonomin i gungning efter Trumps tullattack. Är det köpa eller sälja som gäller om man har pengar investerade på börsen? Patrick Siegbahn, Småspararguiden, ger svar. Och Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, guidar oss igenom tidigare ekonomiska kriser.Programledare: Anna BergProducent: Linda Aktén

26 mars. I Turkiet har president Erdoğan låtit fängsla oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Innebär det slutet på det som finns kvar av landets demokrati? Vad kan Erdogans motståndare göra nu? Andreas Ericson gästas av Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.

I avsnittet samtalar vi om utvecklingen av artificiell intelligens, med fokus på vad som egentligen menas med etisk AI. Det handlar om tillämpning av medvetna strategier, policys och viken av att vi pratar om och beaktar mänskliga  värderingar när vi använder AI i offentlig verksamhet. Därför är det viktigt att vi lär oss mer om AI, prövar och bidrar med erfarenheter när vi använder AI. Merparten av samtalet förs på engelska. Medverkande: Shengnan Han, professor i  data-och systemvetenskap, Stockholms Universitet, Cecilia Ramqvist och Anders Nordh, SKR. Samtalsledare: Nils Munthe, SKR

Har du någonsin undrat hur tid och rum hänger ihop när vi pratar om rymden? I detta spännande avsnitt av "Har vi åkt till Mars än?" tar programledarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson, tillsammans med universitetslektorn Sören Holst från Stockholms Universitet oss med på en fascinerande resa genom koncepten tid och rum. Tillsammans utforskar de hur hastigheten av ljus påverkar våra rymdresor och hur tid kan upplevas olika beroende på hastighet och gravitation. Sören förklarar på ett lättförståeligt sätt hur tid mäts och hur den relativistiska effekten gör att tid kan gå olika snabbt beroende på rörelse och plats. De träffar också René Laufer, professor i rymdtekniska system på Luleå Tekniska Universitet som berättar hur det fungerar när man använder en planet som gravitationsslunga. Det är en djupdykning i rymdvetenskap och relativitetsteori som du inte vill missa!Med en blandning av humor och intelligent diskussion, gör Susanna och Marcus ämnet lättillgängligt för alla som är nyfikna på rymdforskning och den mänskliga kolonisering av Mars. De berör även aktuella frågor om liv på Mars och den pågående Marsutforskningen. Vill du veta mer om hur rymdteknologi utvecklas och hur framtidens rymdresor kan se ut? Då är detta serien för dig!Avsnittet avslutas med en spännande förhandsvisning av nästa avsnitt, där de kommer att dyka ner i tidsresor och maskhål. Missa inte chansen att få en djupare förståelse för hur universum fungerar och hur vi kan utforska det. Så, har vi åkt till Mars än? Låt oss ta reda på det tillsammans!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

En tystlåten man som inte ledde med ord, utan med sina orubbliga ideal. Men hans kompromisslöshet gränsade stundtals till grymhet och hotade till slut också hans eget liv. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Redaktionen för detta avsnitt består av:Elina Perdahl – programledare och manusMårten Andersson – manus, research och producentZardasht Rad – scenuppläsarePeter Jonason – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Magnus Lembke, statsvetare och docent i latinamerikastudier vid Stockholms Universitet.Vill du veta mer om Emiliano Zapata? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Zapata and the Mexican revolution av John WomackVilla and Zapata : a biography of the Mexican revolution av Frank McLynn

Vad var det egentligen som hände när en av de mest offentliga ryska krigsmotståndarna i Sverige, Daria Rudneva, blev ett allvarligt säkerhetshot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts reportrar får av en slump reda på att den ryska fredsaktivisten och forskaren Daria Rudneva ska utvisas och förbjuds återvända till Sverige och hela Schengenområdet under 20 års tid. Hon är en av grundarna av den svenska antikrigsorganisationen Ryssar mot kriget, men hon uteslöts därifrån i maj 2022.Reportrarna ger sig in i ett gråzonsland, där frågorna är många men svaren svåra, ibland nästintill omöjliga, för journalister att slå fast. Resan tar reportrarna från de ryska fredsaktivisterna, in i Stockholms universitetsvärld och ända upp i den globala forskareliten, i de absoluta frontlinjerna av den mänskliga kunskapen. Vem och vad kan vara en säkerhetsrisk i Sverige idag? Medverkande: Daria Rudneva, fredsaktivist och forskare, Thors Hans Hansson, professor emeritus i teoretisk fysik, tidigare medlem i Nobelkommittén, Sergey Prokhorov, rysk regimkritiker och en av grundarna av Ryssar mot Kriget, Karina Shyrokykh, docent vid Stockholms Universitet, Jonathan Feldman, docent vid Stockholms Universitet, Frank Wilczek, amerikansk professor i teoretisk fysik och nobelpristagare, Galina Arapova, rysk advokat, Marina, medlem i organisationen Ryssar mot kriget som greps och förhördes när hon åkte tillbaka till Ryssland, Fredrik Hallström, operativ chef på SäpoProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Daniel Öhman och Anja Sahlbergdaniel.ohman@sr.se anja.sahlberg@sr.seTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberg

Kärleken är blind brukar man säga. Men vad är det egentligen som händer i våra hjärnor när vi blir kära i någon? Det kommer vi att undersöka i dagens avsnitt. Gäst är Håkan Fischer, Han är professor i humanbiologisk psykologi vid Stockholms Universitet och dessutom docent vid Karolinska institutet. Hans forskning handlar om våra känslor inklusive kärlek och förälskelse.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är med stor sorg vi har nåtts av nyheten att toppadvokaten Leif Silbersky har lämnat oss. Leif föddes i Malmö och tog sin kandidatexamen i juridik på Stockholms Universitet 1962. Han har sedan dess varit försvarsadvokat i flera medialt uppmärksammade mål. Bland annat försvarade han Engla-mördaren Anders Eklund, Hagamannen och de tonårspojkarna som stod åtalade för diskoteksbranden i Göteborg 1998. Leif somnade in i sitt hem fridfullt omgiven av sin närmaste familj, efter en tids sjukdom. Med anledning av detta väljer vi att återigen sända det första av två möten vi haft med Leif. I det här avsnittet, som sändes 14 oktober 2018, delar Leif med sig av sina fantastiska retoriktips och berättar hur han går tillväga när han har sina slutpläderingar i rätten! Ett extremt lärorikt avsnitt som alla kan ta med sig något av!Vill du också lyssna på vårt andra samtal, avsnitt 687, så kan du göra det här.Tusen tack för allt Leif. Vila i frid.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magasinet handlar den här veckan om den internationella brottmålsdomstolen ICC:s arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant. Vad finns det för bevis för att Netanyahu och Gallant gjort sig skyldiga till krigsbrott? Gäst: Said Mahmoudi, professor i Internationell rätt vid Stockholms Universitet. Programledare: Jon Andersson

Nu är det höstlov och även fast det görs försök att rebranda det till läslov så är det väl ändå halloween som den här tiden på året förknippas med mest? Av den anledningen repriserar vi vår A-kurs i halloween från förra året. Det var på 90-talet som halloweenfirandet gjorde sitt intåg i Sverige men inte helt utan protester. Olika typer av kritik har riktats mot högtiden och den har bland annat anklagats för att vara för plastig, för läskig och kommersiell. Men hur går det egentligen till när traditioner etableras och varför klär vi så ofta ut oss när det är dags att fira? Det har Emma frågat Christopher Landstedt som är doktor i konstvetenskap på institutionen för kultur och estetik vid Stockholms Universitet. Dessutom har Clara läst på om höstlovets tillblivelse, Gustav III sista maskeradbal och det snälla alternativet till halloween: hallå vän!Klipp och musik:P4 Kronoberg - Halloween - en "ondskans högtid"?Ledarredaktionen, Svd - Djupdykning i HalloweenEftermiddag i P4 Halland - Halloweenfest eller Allhelgonafirande?Kalle Anka & C-o - Trick or treatAftonbladet TV - Edward Bloms stora julmustraseriCBC News - World media continues to cover Trudeau blackfaceVår tenta i halloween hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kommer en repris från förra året som handlar om nationalekonomi i allmänhet och Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i synnerhet. Ett pris som skapat kontrovers genom åren, dels eftersom dynamitkungens ättlingar tyckt att det snyltat på Nobelprisets renommé och dessutom har det diskuteras om nationalekonomin är vetenskaplig. Emma har intervjuat Erik Angner som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet, dessutom är han nationalekonom och han försvarar nationalekonomin och dess status som vetenskap medan Clara har läst på om ekonomiprisets olika namn och om bråken som omgärdat priset.Klipp och musik:Tillkännagivanden på youtubekanalen Nobel PrizeJim Rohn & Roy Smoothie - Economics Is MajorStudio ett, SRAftonbladet TVEkonomiekot, SRRadiofynd Martin Luther King tar emot fredspriset 1964, SRRadiofynd Winston Churchill – litteraturpriset 1953, SRSnoop Dogg - Gin And Juicemail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas Geopodden av Göran von Sydow för att tala om det kommande EU-valet. Göran är Direktör och Chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps). Göran har arbetat som forskare i statsvetenskap vid Sieps och har tidigare varit verksam vid Stockholms Universitet och Regeringskansliet.  

Pengar ska locka sydkoreaner att skaffa barn, men fungerar det? Hör om hur en skev åldersstruktur påverkar samhällsekonomin i ett land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Gunnar Andersson, professor i demografi Stockholms Universitet och Moa Kärnstrand, kinakorrespondent

Pengar ska locka sydkoreaner att skaffa barn, men fungerar det? Hör om hur en skev åldersstruktur påverkar samhällsekonomin i ett land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Gunnar Andersson, professor i demografi Stockholms Universitet och Moa Kärnstrand, kinakorrespondent

Peter Higgs belönades med Nobelpriset i fysik 2013 för den teori han presenterat nästan 50 år tidigare, om ett fält som genomsyrar allt och som för med sig en partikel, som kom att kallas Higgspartikeln och vars existens bevisades 2012. Men, att hitta Higgspartikeln var motsatsen till slutet på ett sökande. Den var en nyckel till en låst dörr och bakom den fanns en ny värld och tillräckligt att forska på för nästintill oändlig tid framöver. Vad kan vi hitta med hjälp av Higgspartikeln? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Sara Strandberg, professor i partikelfysik vid Stockholms Universitet och verksam vid CERN i Schweiz. Ljudtekniker: David HellgrenReporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent : Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Boken heter "Familjeformeln - Antropologens guide till föräldraskap här och där, då och nu" och gäst är Caroline Uggla, författare och doktor i evolutionär antropologi och docent i demografi vid Stockholms Universitet.“It takes a village to raise a child”, men trots det växer de flesta barn i Sverige upp i hushåll med en eller två vuxna. Hur går det ihop? 2020-talet har helt andra förutsättningar när vi blir föräldrar än vad tidigare generationer hade. Dessutom överöses vi av föreställningar för vad som är ”naturligt” i familjelivet. Vi tänker oss bl.a. att kärnfamiljen är ett traditionellt sätt att leva och att kvinnor har en underliggande modersinstinkt. Men stämmer det här verkligen? Det är dags att slå hål på myter om familjeliv och föräldraskap.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vilka myter kan vi slå hål på när det kommer till familjeliv och föräldraskap? Hur skiljer sig föräldraskap idag från tidigare generationer? Har det blivit lättare eller svårare att vara förälder på 2020-talet? Vad är det egentligen som styr hur "normala" familjekonstellationer ser ut i olika kulturer? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka faktorer som påverkar hur bra vi kan lära oss ett andraspråk diskuteras flitigt. Liksom hur viktigt språket är för att integreras i ett nytt land. En som ägnat mer tid åt detta än de flesta är professor Fanny Forsberg Lundell vid Stockholms Universitet. Hon är dessutom aktuell med boken "Kameleonter och kosmopoliter" som berättar om hennes och andras forskning i ämnet.rogramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Mikael LundbladHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 januari. Sydafrika anklagar Israel för att göra sig skyldigt till folkmord i Gaza. Nu har ett första besked i frågan kommit från den Internationella domstolen i Haag. Vad säger det och vad händer nu? Andreas Ericson intervjuar Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms Universitet.

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programmet är en repris från 19 juni 2023.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hanna Portionen under tian Olvenmark om att göra annat på gul ärta. Kocken Stefan Ekengren tycker ärtsoppan misshandlas. Mathistorikern Richard Tellström om mångtusenårig soppa. Agronomen Matti Wiking Leino om själva ärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Ärtsoppan är på väg ut från skolornas matsedlar, säger Richard Tellström.Den är också på väg bort från lunchserveringar.- Den yngre generationen lär sig inte äta ärtsoppa, säger han. Och det man inte lär sig före 25 års ålder det brukar vara ganska svårt att lägga till.Ärtsoppan är vår äldsta maträtt, med rötter tillbaks till bronsåldern.- Då hamnar vi 1000 till 1 500 år före Kristus.Ärtsoppa med fläsk är ett ganska sent påfund. Tidigare har man ätit den med lamm, får, säl och fisk. Fisk har varit vanligare än kött.- Den gula ärtan blev vanlig i mitten av 1800-talet, berättar Matti Wiking Leino, forskare och agronom på Stockholms Universitet. I början av 1900-talet förädlades det fram flera nya sorter, alla kallade torsdagsärt, men med olika nummer.Kocken Stefan Ekengren tycker att ärtsoppan misshandlas.- Den serveras för tjock, säger han. Ärtsoppan ska vara tunn och fin och lite buljongig.Hanna Olvenmark älskar inte ärtsoppa, men den gula ärtan kan användas till annat. Hon har den till falafel, köttfärssås och fava, en hummusliknande röra.Recept på Hannas rätter, och Stefans ärtsoppa, hittar du nedan.

Kan resor till Mars och utomjordiska kolonier bli verklighet inom en snar framtid eller är det bara science fiction? Och varför ska vi ens lämna vår kära hemplanet? Möt Magnus Ivarsson. Han disputerade i geologi vid Stockholms Universitet 2008 och har sedan dess varit aktiv forskare inom geobiologi och astrobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet. Nu är han aktuell med boken ”Exit jorden - om livets förutsättningar i rymden”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonFoto Magnus Ivarsson: Sofia RunarsdotterHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du tänker att du vet vem du är, men vad är egentligen det du kallar för jag? Finns det en plats i kroppen där jaget sitter eller handlar det om en känsla? Och vad händer om jaget blir suddigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det där som vi direkt vet vad det är, ända tills vi måste förklara det – nämligen vårt JAG. Till vår hjälp i studion har vi hjärnforskaren Predrag Petrovic som kan berätta vilka sjukdomar som gör att jaget kan hamna i upplösning. Men hur hanterar man förlusten av sitt jag? – Livet som vi kände det är inte längre där. Det uppstår en förvirring som vårt psyke avskyr, säger psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson.Hur går man då tillväga för att beskriva något som upplevs så flyktigt som ens jag?– Man får ha klart för sig att det här är något abstrakt som vi försöker fånga. Det går ju inte att säga att någon har en sanning om det här, säger psykologen och forskaren Kristina Elfhag.– Våra färdigheter ingår i jaget och för att bli en fungerande människa så behöver vi bygga upp vårt jag. Följ med när vi besöker spädbarnslabbet i Uppsala för att undersöka huruvida vi föds med ett jag. Vi träffar även en “Agnes” som har en sällsynt diagnos som får henne att tro att hon är död. Gäster i programmet:Predrag Petrovic, psykiater och hjärnforskare vid Karolinska institutet.Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet.Johan Eriksson, filosof och psykoanalytiker.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgrammet är en repris från 19 juni 2023.

Det går att slå fast tydliga gränser för hur mycket miljöpåverkan av olika slag som livet på jorden tål, och att sedan konstatera att vi redan står på fel sida av dom flesta av dom här så kallade planetära gränserna. Det menar forskare i en ny rapport i veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är Johan Rockström och hans kolleger som har lanserat begreppet ”planetära gränser” eller ”planetary boundaries” som det heter på engelska. Det skedde 2009, och nu publicerar de en ny studie som visar att sex av de nio gränserna är passerade. Men det går att ta ett steg tillbaka över gränsen, som skedde i fråga om ozonlagret på 1990-talet. Hur fungerar dessa gränser, vilken nytta kan de göra och vad finns det för invändningar mot idén med de planetära gränserna? Medverkande: Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland och professor i miljövetenskap på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet; Lan Wang Erlandsson forskare vid Stockholm Resilience Centre; Martin Persson, biträdande professor vid Fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola; Linus Blomqvist, the Breakthrough institute; Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi, Stockholms Universitet; Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.seReporter: Anna-Karin Ivarsson

*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2023. Alla 90 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.* Jehovas Vittnen har funnits i Sverige sedan 1890-talet och har omkring 8,7 miljoner medlemmar över hela världen, enligt egen statistik. Men vad innebär deras tro? Och hur är det att växa upp i samfundet? I det här avsnittet delar Elisabeth med sig av sin berättelse. Hon föddes in i Jehovas Vittnen, men valde att lämna vid 18 års ålder. I avsnittet hörs också med Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms Universitet samt Marianne Englund, psykolog som stöttar avhoppare från slutna rörelser, och som själv vuxit upp i Jehovas Vittnen.

Där ligger den, den stora bajskorven mitt på gatan. Blä! Du rynkar på näsan, du kisar. Kanske sträcker du ut tungan. Vi gör en grimas som har ett evolutionärt syfte att skydda oss från fara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dina äckelkänslor är till för att hålla dig frisk. Innan virus och bakterier når kroppen kan du genom ditt beteende undvika eventuella smittor, för att du just äcklas. Du tar ett extra varv runt den där bajskorven som ligger på trottoaren, du rynkar på näsan när du sniffar på den gamla mjölken i kylen och kanske håller du andan när du kliver in på den offentliga toaletten. – Man ser det nu som en del av immunförsvaret, den här reflexen inför ruttnade saker är väldigt bra för oss, särskilt om man är allätare som människan. Det håller oss friska, berättar evolutionsforskaren Patrik Lindgren. Vårt äckel är alltså evolutionärt viktigt för oss, för vår överlevnad, men det kan också leda oss fel. Vi kan äcklas över saker som vi inte alls behöver vara rädda för eller undvika. Det kan vara kulturellt, som maten som äts i ett annat land, eller moraliskt. Jonas Olofsson som är professor i psykologi har forskat på hur vårt äckel bland annat är kopplat till vad vi tycker och tänker. Att äcklas över något eller någon kan vara allt annat än oskyldigt menar han:– Det är ett starkt avståndstagande och stigmatiserande att anse att folk luktar illa. Det här är inte oskyldiga känslor. Det här har genom historien haft stora effekter, Under slavhandeln så motiverad man att man behandla människor illa, man dehumaniserade andra människor genom att säga att de var äckliga, att t. ex. luktade illa.Så hur ska vi navigera bland våra äckelkänslor? När behöver vi dem och när ska vi bemöta dem kritiskt? Vad gör våra äckelkänslor för oss idag?Äckel är en av de där grundkänslorna som hjälper oss att överleva genom historien. Men äckel kan också leda oss fel. Så vad gör äckelkänslorna för dig idag?Gäster i programmet: Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms UniversitetPatrik Lindenfors, evolutionsforskare vid Stockholms Universitet.Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare, medgrundare till Museum of disgusting food.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Linnea Wikblad om att busa med sin mamma och David Druid kommer ut från (trädgårds)garderoben. Emil Persson om succén Fördomspodden, och ja, vi pratar om Johans Pehrsons gråt-r*nk. Babbs Drougge om Svensk-Finska Eurovisiontjafset och om en influenser-energidryck som skapar en dyr andrahandsmarknad. P3 Korren Caroline Kernen är på plats i Turkiet och ger oss det senaste från det turkiska valet. Paul Levin, chef för Turkietstudier vid Stockholms Universitet hjälper oss reda valresultatet. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot? Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. Gäster i studion:Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

Om den mytomspunne kungen som i sagan alltid målas fram som en rättrådig och modig hjälte. Men som i verkligheten var både grym och oförsonlig och som utan att tveka vände sitt svärd både mot yttre fiender och sin egen familj. Redaktionen för detta avsnitt består av:Emilia Mellberg – producentMårten Andersson – manus och researchEmma Peters – uppläsarePeter Jonason – ljuddesign och slutmixPablo Leiva Wenger – scenuppläsareMedverkar gör också Kim Bergqvist, doktorand i historia vid Stockholms Universitet. Vill du veta mer om Rikard Lejonhjärta? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet:Richard the Lionheart - the crusader king of England av W. B. BartlettRichard I the crusader king av Thomas AsbridgeRichard the Lionheart the mighty Crusader av David Miller The reign of Richard Lionheart ruler of the Angevin Empire, 1189-99 av Ralph V. Turner

Tre Oscarsnomineringar före 25 års ålder. Roller i såväl 'West Side Story', som 'Ung Rebell'. Men det som kommit att överskugga skådespelerskan Natalie Woods liv är hennes dramatiska död. Natalie Wood var en amerikansk superstjärna. Redan som barn inleddes hennes karriär, och på hennes axlar lades pressen att försörja sin familj. Hon lärde sig tidigt att vara alla till lags, och vikten av att alltid se perfekt ut. För att inte riskera att göra någon besviken. Men det var inte den polerade ytan som gjorde Natalie Wood så fascinerande att titta på, utan det var det som man kunde ana låg under den. Somliga har beskrivit det som att det där fanns en dröjande känsla av sorgsenhet, och bräcklighet.I början av 1980-talet hade hennes karriär börjat gå lite knackigare, såsom det då ofta gjorde för kvinnliga skådespelare när de nått 40 års ålder. Och det som närmast kommit att överskugga Natalie Woods liv och karriär, är hennes bortgång. 43 år gammal hittades hon, under en yacht-tur, drunknad. Hennes död bedömdes som en olycka, men många har ifrågasatt den slutsatsen och konspirationsteorierna kring vad som kan ha hänt tycks aldrig ta slut.I veckans Stil funderar vi kring vad det är med denna sorten så kallade true crime-mysterium som kan få människor att närmast viga sina liv åt att utreda sanningen. Vi ringer upp deckarförfattaren och kriminalreportern Tina Frennstedt, för att fråga varför denna typ av mörka gåtor har en förmåga att föranleda årtionden av intrikata spekulationer. I förra veckan släpptes artisten Lana del Reys nionde album och bidrog med skivomslaget till att åter rikta strålkastarljuset mot Natalie Wood. För omslaget är inspirerat av en bild på skådespelerskan, nämligen filmaffischen till This Property is Condemned, på vilken Natalie Wood syns med uppgiven uppsyn. Med författaren och kritikern Kristoffer Leandoer pratar vi om den mytologisering som sångerskan Lana del Rey omgärdar sig med, där referenser till tragiska öden från Hollywoods historia återkommande vävs in.Vi berättar även historien om en kvinna som kallats Hollywoods sämst bevarade hemligt, närmare bestämt spöksångerska Marni Nixon. Det var hon som fick uppdraget att dubba Natalie Woods sång i filmen West Side Story. Något som fick skådespelerskan att lacka ur. Men att bli dubbad var Natalie Wood långt ifrån ensam om. Under den här tiden hade få av de stora skådespelerskornas sångröster, som enligt filmbolagen, höll måttet. Om det berättar Kim Khavar Fahlstedt, filmforskaren vid Stockholms Universitet.Veckans gäst är Louise Wallenberg, professor i modevetenskap och forskare inom mode och film.

Gänget gästas av den okonventionella företagsledaren, serieentreprenören och kemisten Saeid Esmaeilzadeh. Efter ett (miss)lyckat experiment som doktorand på Stockholms Universitet upptäckte Saeid ett material som visade sig vara världens hårdaste glasmaterial. Idag är Saeid en av Sveriges mest framgångsrika bolagsbyggare, investerare och entreprenörer.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden. Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Rymdteleskopet James Webb sköts upp för ett år sen och har av tidskriften Science utsetts till årets vetenskapliga genombrott. Det har kunnat ta bilder av galaxer långt tillbaka, nära Big bang. James Webb-teleskopet har kunnat se galaxer från universums barndom, längre tillbaka än föregångaren Hubble. Den har också börjat ge bilder av främmande planeters atmosfärer. På det hela taget har det gått bra för teleskopet det här första året. Men en mikrometeorit som smällde in i den stora spegeln i maj orsakade viss skada och oro. Hur många sådana ska teleskopet råka ut för framöver?Vi hör tre astronomer om James Webb-året som gått och det som kommer: Susanne Aalto vid Chalmers i Göteborg, och Alexis Brandeker och Jens Melinder vid Stockholms Universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I dagens intervju pratar vi med sömn- och stressforskaren Arne Lowden, Docent vid Stress Research Institute vid Stockholms Universitet och som forskar kring dygnsrytm, ljus och hälsa. Vikten av en stark dygnsrytm är något som vi ofta pratar om men nu ska vi äntligen dyka ner på djupet i vad dygnsrytmen är, vilka funktioner i kroppen är styrda av dygnsrytmen, hur påverkar störningar i dygnsrytmen vår hälsa och vad kan vi göra för att stärka den. Vi pratar om ljus och sömn och Arne ger tips för hur en optimal dag ser ut om man vill ha en stark dygnsrytm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Chockrosa. Ärtgrönt. Solgult. Havsblått. Och ännu mer rosa. Starka färger smyger sig alltmer in i modet. Eller smyger och smyger. Flera modemärken saftar nu på med färg som aldrig förr. Somliga menar att den nya färgfrossan har med pandemin att göra. Då behövde man en extra boost och vad kunde vara enklare än att pigga upp sig genom att börja bära lite mer färgglada kläder? Fenomenet fick snart ett namn dopamine dressing, det vill säga kläder som sätter fart på signalsubstanserna i centrala nervsystemet och därmed får oss att må bra.Rött, orange och gult sägs vara extra bra på att få oss att bli mer sociala, medan blått och grönt får oss att tagga ner. Huruvida det går att vetenskapligt bevisa att just färgglada plagg funkar på det viset är lite oklart. Det skulle ju kanske lika gärna handla om ett inlärt beteende. Men klart står att intresset för både kläder och inredning med sprakande färger är på uppgång. Inte minst syns det bland de flertalet modemärken som just valt att satsa på en ny gräll signaturfärg för sitt varumärke. I veckans Stil reder vi ut vad det egentligen innebär att varumärkesskydda en färg. Vi träffar också Tekla Evelina Severin, som nyligen utsågs till "Årets inredare" av tidskiften Elle Decoration och vars estetik kännetecknas av starka färgkompositioner. Vi blickar också hundratals år tillbaka i tiden och träffar konservatorn Elin Lundmark för att titta närmare på den, tro det eller ej, färgchockande medeltiden.Veckans gäst är Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms Universitet.

En sällsynt medeltida maktfaktor: en kvinna med mod och handlingskraft nog att leva som en drottning, styra som en kung och dö som en legend. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusTove Palén manus och researchElina Perdahl producentZardasht Rad scenuppläsareJulia Öjbrandt ljuddesign och slutmixMedverkar gör även Kim Bergqvist, doktorand i historia vid Stockholms Universitet.Vill du veta mer om Eleonora av Akvitanien? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Eleonore av Akvitanien av Johan LybeckAliénor av Aquitanien av Agneta Conradi MattssonEleanor of Aquitaine: Queen of France and England, Mother of Empires av Sara Cockerill

I mange år har Jimmie Åkesson og hans Sverigedemokrater været ude i kulden. De andre partier ville ikke vide af dem, ikke samarbejde med dem på nogen måde, ja end ikke bruge samme kopimaskine. Paritets modstand mod indvandring og kritik af islam var simpelthen ikke noget, ordentlige svenskere kunne have med at gøre. Ledsaget af en byge af kritik for racisme og nazi-sympatier er det gradvist lykkedes Jimmie Åkesson at føre sit parti frem mod stor succes og en central plads i svensk politik. Men mens de borgerlige partier har erkendt, at vejen til magten går gennem et samarbejde med Jimmie Åkesson, holder andre ikke op med at afsky ham og hans parti på grund af partiets rødder. Hør om Jimmie Åkessons vej fra udstødt til magtens centrum. Gæster: Peter Suppli Benson, Nordisk korresondent hos Berlingske. Kristina Ohlsson, Sverigeskorrespondent hos Politiken. Drude Dahlerup, Professor emerita i statskundskab ved Stockholms Universitet og adjungeret professor på RUC. Pia Kjærsgaard, Tidligere leder af Dansk Folkeparti. Vært: Brita Kvist.

Klimatet kan redan nu passera trösklar som gör att isar smälter bort och koraller dör, enligt forskning. Vad innebär det? Enligt en forskningssammanställning i tidskriften Science nyligen kan klimatuppvärmningen redan nu ha passerat en gräns där en del naturliga system knuffats förbi en så kallad tröskelpunkt (tipping point). Det handlar om att en förändring fortsätter, och rullar på av sig själv. Till exempel kan Grönlands is ha påbörjat en avsmältning som inte kan hejdas. Det finns också farhågor om att Golfströmmen som värmer våra breddgrader snart kan bromsas upp.Medverkande: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald och chef för Kew Gardens i London. Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Biomimik eller biomimikry, som det också kallas, handlar om hur vi människor kan lära av naturens egna material och processer för att skapa mer hållbara produkter och system. Det kan handla om skalbaggar som utvinner vatten direkt ur luftens fuktighet eller om termitbon som kan ge oss mindre energikrävande luftkonditionering. Gäst är Fredrik Moberg, disputerad biolog som driver organisationen Albaeco som rådgivare och kommunikatör inom klimat och hållbarhet. Dessutom är han knuten till Stockholm Resilience Centre vid Stockholms Universitet.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Fredrik Moberg: Maria Rosenlöf Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Arktis är den del av vår planet där klimatuppvärmningen går fortast. Enligt en ny studie upp till fyra gånger så snabbt som för jorden som helhet. Och utvecklingen ser ut att accelerera. Medeltemperaturen för området norr om polcirkeln har enligt en ny forskningsartikel stigit med 3 grader under de 43 senaste åren, och i ett område där ögruppen Svalbard ingår med 5 grader. Det här innebär att uppvärmningen i Arktis går nära fyra gånger så snabbt som för jorden totalt, klart mer än vad FN:s klimatpanel IPCC säger i sina senaste rapporter. Det faktum att uppvärmningen får is och snö att försvinna är i sig en viktig orsak till den snabba temperaturökningen, men det finns också andra mer komplicerade orsaker som behöver utforskas vidare.Vi hör svenske polarforskaren Kim Holmén på Svalbard beskriva hur uppvärmningen påverkar natur och människor, och meteorologiprofessor Michael Tjernström och vetenskapskommentator Ulrika Björkstén som kommenterar forskningen och utvecklingen. Medverkande: Kim Holmén, specialrådgivare för klimat och miljö, Norsk Polarinstitutt, Longyearbyen Svalbard; Michael Tjernström, professor gränsskiktsmeteorologi Stockholms Universitet; Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Michael BorgertLjudtekniker: Nils Lundin

I en repris från 2017 berättar professor Maria Larsson från Stockholms Universitet om vårt luktsinne. Hur fungerar det egentligen och går det att förbättra? Dessutom utsätts Fritte för ett spännande dofttest. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet

22 juni. Turkiets president Erdoğan har ställt upp en rad villkor för att godkänna Sverige och Finland som nya Natomedlemmar. Vad är orsaken och vad händer nu? Paul Levin, docent och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet gästar Andreas Ericson för att reda ut läget.

I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot? Medverkande: John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, Paul Levin, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, Sinan Ulgen, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, Muriel Domenach, Frankrikes Natoambassadör, Pierre Morcos, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, Hisyar Özsoy, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågorProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seReportrar: Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril EskiTekniker: Lisa Abrahamsson och Martin SeipelProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Renässans betyder som bekant pånyttfödelse och är namnet på den epok och stilriktning som uppstår på den italienska halvön på 1400-talet. Inom konst, litteratur och arkitektur hämtas inspiration från antiken, men inte för att plagiera, utan resultatet blir något helt nytt som också blickar framåt. Inom idéernas värld föds under renässansen också humanismen som pekar framåt mot upplysningstiden.Den som ska berätta för oss om renässansen är Sabrina Norlander Eliasson. Hon är professor i konstvetenskap vid Stockholms Universitet med ett stort kunnande för måleriets historia och även konsten ur ett socioekonomiskt perspektiv.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Med stormfart dundrar ljuset in över vårt vinterbleka land. För vissa är denna årstid efterlängtad och man fylls med energi, för andra är den fylld med fasa och nysningar. Vad gör våren med dig? Vi vet att ljuset har en nästan omedelbart uppiggande effekt. Men det kan också ställa till det för oss, berättar Arne Lowden, sömn och stressforskare. Han menar att de snabba ljusförändringarna gör att kroppens rytm kommer i olag och att vi kan få oregelbundna sömnvanor.Våren kommer med ljuset men är också slutet på en lång mörkerperiod. Den kan föra med sig en extra känslighet som påverkar vårt nervsystem. Det kan handla om allergier, trötthet och till och med depression. Samtidigt är det en ny årstid som är positiv där vi letar vårtecken var vi än befinner oss. Gäster i programmet: Helena Backlund Wasling, forskare i neurovetenskap vid Sahlgrenska akademien, Arne Lowden, ljus- och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet, Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet .Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt. 

Vem som helst kan fås att verka säga och göra vad som helst i videor på nätet, så kallade deepfakes. Finns det några gränser för tekniken och hur kan vi genomskåda dem? Nyligen kom en video ut på internet där Ukrainas president Zelenskyj stod och uppmanade sitt folk till kapitulation. Videon var konstruerad med avancerad men lättillgänglig teknik. Enligt många var den dåligt gjord och dessutom hade ukrainska myndigheter varnat för att just en sådan video skulle komma, vilket kan ha minskat sannolikheten att den fick någon inverkan på det pågående kriget. Deepfakes som den här videon blir allt vanligare i takt med att tekniken blir bättre och enklare att använda. Oftast är syftet att roa eller överraska, och allra vanligast är deepfakes inom pornografin, där kända människors ansikten läggs in i filmer med sexakter. Men tekniken kan också användas i propagandasyfte. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hur det går till att skapa en deepfake och hur vi kan genomskåda de falska filmerna.Medverkande: Tobias Falk, lektor Stockholms Universitet och verksam på ett produktionsbolag som arbetar med spel och filmer; Mårten Björkman, docent i datalogi, KTH; Thomas Nygren, professor i historia och didaktik, Uppsala universitet.Programledare: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se