Podcasts about kbt

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

Psykoterapi med Sepideh Hatami från Psykoterapipodden.Ett varmt och nyfiket samtal med psykoterapeuten Sepideh Hatami om relationer, föräldraskap, terapi och varför vi människor ofta flyr från det som skaver mest. Vi pratar om skillnaden mellan KBT och psykodynamisk terapi, barns psykiska hälsa, sociala medier, ensamhet, AI-terapi och vad som faktiskt hjälper oss att förstå oss själva och varandra bättre.00:00 Vad är psykoterapi – och varför är titeln skyddad?03:00 Därför måste terapeuter själva gå i terapi08:55 Psykisk ohälsa, sociala medier och jämförelsens pris12:10 Barn, TikTok och varför vi måste prata om svåra ämnen18:00 Skärmtid, förtroende och gränser i familjen21:05 Föräldraskap som terapi – när barnen speglar oss själva24:05 KBT vs psykodynamisk terapi – vad är egentligen skillnaden?27:10 Varför går man i terapi? Kris, skav eller självinsikt30:35 Ensamhet, AI-terapi och behovet av riktiga relationer36:00 Flyktbeteenden, skam och varför vi undviker det jobbiga39:40 Relationer, närhet och rädslan för att bli avvisad42:00 Nyfikenhet som superkraft i relationer och föräldraskap45:05 Att reparera med sina barn – och vara “good enough”51:00 Generationsrelationer, känslor och att våga prata på riktigt54:00 Därför misstolkar vi varandra i nära relationer01:00:00 Självförbättringsfällan – måste vi verkligen optimera allt?01:06:00 Kroppen, känslorna och hur man börjar förstå sig själv01:12:00 Terapeutens roll: hypoteser, forskning och skräddarsydd hjälp01:21:00 Love is Blind, relationstv och fantasin om den perfekta partnern01:27:00 Långvariga relationer, teamkänsla och att ge varandra utrymme01:36:00 AI, framtidens terapi och varför relationen inte kan ersättas01:39:00 Avslutning – vad samtalet om psykoterapi landar i

Vi följer upp avsnittet med Christopher Gillberg och begreppet ESSENCE med att prata om några relativt vanliga men också förbisedda diagnoser, nämligen: Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder, Developmental Language Disorder, Developmental Coordination Disorder. Henrik poängterar språkets och kommunikationens del i socialt samspel och att risken för utanförskap därför är stor för en person med DLD. Tomas slår knut på sig själv när han försöker reda ut förhållandet mellan missade diagnoser och normaliserade beteenden, snårigt. Vi pratar också kort om: läkare, psykologer, logopeder, matens textur, kroppsbild, anorexi, nationella riktlinjer, att ställa diagnos, DSM 5, KBT, sensorisk överkänslighet, språk, autism, ADHD, anpassad kommunikation, neurologiska skador, synskador, trots, blyghet, Jean-Paul Sartre, existentialism, frustration, hoppa hage, krypa, hälla upp kaffe, livslånga diagnoser, 5-årskontroll, huvudfoting, spela piano och PERMA. Mycket nöje!

Tillbaka från ensamhet och matförgiftning berättar Hannah om Paris-resan som inte blev som hon tänkt sig. C'est la vie. Eller var det kroppens varningssystem som sa ifrån? Amanda resonerar kring fördelarna och nackdelarna med att lyssna på intellektet när rädslorna kickar in och varför KBT bara är hjälpsamt till en viss gräns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt handlar uteslutande om en ny studie på semaglutid mot alkoholberoende som publicerades i veckan. I studien lottade man deltagare med hög alkoholkonsumtion och BMI över 30 till att antingen få 2,4mg semaglutid varje vecka eller en placebo. Samtidigt fick också alla deltagare KBT behandling för att försöka minska alkoholkonsumtionen. Resultatet visade en betydande fördel för semaglutid både när det gäller alkoholkonsumtionen och andra riskfaktorer så som vikten och blodsockerkontroll. Du hittar hela studien här: Once-weekly semaglutide versus placebo in patients with alcohol use disorder and comorbid obesity: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:34) Semaglutid som behandling mot riskfylld alkoholkonsumtion

Tårar, favoritpsalmer och bredbent bläddrande.  Det blir effekten när Johan Thuresson, mästergrävaren i näbbstövlar, går en rond i Solnahallen och fyndar medan säljarna packar upp sina varor. Insidertrading? Kanske. Å andra sidan – det finns inget som stoppar en sann jägare/samlare med vittring på otippade artefakter och stark sås på billig plast. Johan förmedlar bilder från mässgolvet, tipsar om tekniker för att blockera andra grävare medan man bläddrar loss och ger oss insikter i grävarens känsloliv. Man släpar hem så otroligt mycket som blir besvikelser. Men ibland smäller det till. Så att man står i vardagsrummet och tårarna kommer. I detta fullspäckade och känslosvallande DJ 50 Spänn-avsnitt pratar vi om KBT mot mässfobi, offensiva kristna budskap, lasersynthar, ångbåten S/S Norrtelje, varför man hatar allt som är nytt (generellt), dansband på glid, 08-romantisk synth i gryningen, tunga mil med tom baklucka genom Roslagen, finska och danska discoversioner, funk som inte kan fejkas, kristdemokratiska kampanjlåtar, Ny-David, en semester i Saint-Tropez samt den mystiska sångerskan Päivi och hennes förmåga att få garvade karlakarlar att gråta. Ett avsnitt för invigda, finsmakare och musikaliska våghalsar. Normisar gör klokt i att istället lyssna på true crime eller influencerbabbel. Johan Thuressons skivfynd Fredin Comp – Inget hjärta [7″, 1988] Annica Boller – Summer’s Back In Town (Carrie Ann) [7″, 1982] Diverse artister – Räddningsaktionen För S/S Norrtelje [7″ EP, 1968]Låtar: Music Males – Please Read Me; Triangle Group – Monday Morning Hogränskvartetten – Guds kärlek är som stranden [7″ EP, okänt årta]Låt: Guds kärlek är som stranden Johnny – Hyvin menee kuitenkin / Kun kasvosi näin [7″, 1966]Låt: Hyvin menee kuitenkin (Flowers on the Wall) Bonus Beats Päivi – Viva San Tropéz (My Lucky Star) [7″, 1981]Låt: Viva San Tropéz ETT STORT TACK Till alla er som stöttar DJ 50 Spänn med en liten månadspeng. Utan er hade den här podden aldrig kunnat betala sina licenser och räkningar. Ni är kulturens försvarare och min tacksamhet är oändlig. Vill du också supporta en fri och oberoende musikpodd? Patreonsidan väntar på dig. DJ 50 SPänns PATREON Relaterade avsnitt https://dj50spann.se/176-johan-thuresson-i-hova/ https://dj50spann.se/106-utflykten-folk-rackare/ https://dj50spann.se/181-niklas-betan-jonsson/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera – då slipper du missa nya avsnitt. Om du behöver en address till själva RSS-feeden som berättar om nya avsnitt, kopiera den här: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolaget började exploatera podcastvärlden. Det finns många att välja mellan. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.se eller valfri app för nätradio (Radio Garden Live rekommenderas, men det finns många andra). DJ 50 Spänn är en podd om musik på billig vinyl. I varje avsnitt får en musikintresserad gäst köpa fem begagnade skivor för en hundralapp. Sedan pratar vi om det som musiken styr oss in på. Programledare, producent och ljuddesigner: Tommie Jönsson, radioproducent. Lyssna gärna på mina radiodokumentärer Jakten på Fiskargubben (om hemligheten bakom den berömda kitschtavlan), Rederietstjärnans dolda passion (om skådespelaren Gaby Stenbergs sköna insektsmusik) samt Kjell Höglund och radiopiraterna (om trubadurens korta tid som radiopirat på FM-bandet). Webbguru för DJ50:- är Gunnar Lindberg Årneby.  Kontakt: hej[at]dj50spann.se

I det här avsnittet möter vi Sandra Lones och Sofia Kingstedt von Corwsant, grundarna bakom initiativet Grounded Future – Yoga for Teens. Med en ökande psykisk ohälsa bland unga i Sverige pratar vi om varför behovet av verktyg för stresshantering, självmedvetenhet och återhämtning är större än någonsin.Sandra, yogalärare och entreprenör och driver den fantastiska yogastudion Existo, och Sofia, integrativ terapeut med bakgrund inom KBT och psykodynamisk terapi, delar sina perspektiv på hur kropp och sinne hänger ihop – och hur yoga, andning och reflektion kan hjälpa unga att navigera en vardag fylld av krav och jämförelse.Vi pratar om prestationskultur, nervsystemet, identitet, skärmtid och vikten av att skapa trygga rum där unga får vara – inte bara prestera.Ett avsnitt för dig som är nyfiken på hur vi kan stötta nästa generation att må bättre, inifrån och ut.Lyssna till första avsnittet med Sandra Lones: Lyssna Kontakt Sandra för mer info på: https://www.existo.se/Instagram: @sandralonesyogaEller Sofia på instagram: @sofiakingstedtvoncorswantwww.terapeutensofia.seOm du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Nästa retreat Deia 20-23 maj! carolinenorbelie.com Häng med! Det kommer bli fantastiskt. Vill du lyssna på min andra podd som jag har med Daniel Bäckström. En podd där vi utforskar det andliga och spirituella. Vad mer: https://poddtoppen.se/podcast/1874025825/vad-merFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt sänder jag, psykoterapeut Leena Källqvist, tillsammans med psykoterapeut Daniel Cremonini från Palma. Vi fördjupar oss i traumafokuserad familjeterapi med en systemisk förståelse av levande system - vad är egentligen ett levande system, inom en individ, i en familj och i en grupp? En tongivande ansats i vårt arbete är våra specialistkunskaper inom kris och trauma. Den kompetensen genomsyrar allt vi gör - och naturligtvis även vårt sätt att arbeta i familjebehandling. Vi utforskar strukturell dissociation ur ett systemiskt perspektiv och delar hur vi har utvecklat vår modell för traumafokuserad familjeterapi. Vi berättar om våra inspirationskällor - från socialtjänstens arbete, Open Dialogue, ABFT, KBT till relationella och psykodynamiska metoder, rollspel och till och med gosedjursteater. Du får också höra hur vi som terapeuter kliver in i familjesystemet som aktiva medskapare, och varför noggrant avvägd humor kan vara en läkande intervention i sig. Som man och kvinna, med olika bakgrunder, visar vi hur våra perspektiv flätas samman till ett seamless samspel - där trygghet, nyfikenhet och lekfull precision möter vetenskap och erfarenhet. ♥ Facebook: https://www.facebook.com/InTheBenefit4Others/  ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Den amerikanska fotbollsvärlden skakas just nu av ännu en tragedi. Minnesota Vikings-wide receiver Rondale Moore hittades död i sitt hem i Indiana. Polisen uppger att det rör sig om ett självmord. Hans bortgång har skapat chockvågor i NFL-världen och återigen väckt en kärnfråga: hur bra är ligans mentala stödprogram egentligen? Många menar att NFL försöker signalera omsorg om spelarnas psykiska välmående, men att stödet i praktiken är ofullständigt och inte räcker till för spelare i kris. Programledare och producent: Demir Lilja Medverkande: Andreas Käck Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Hit kan du vända dig om du mår dåligt ► SOS Alarm 112 Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112. ► Mind Självmordslinjen 90101 Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt. Telefonnummer: 90101. Chatt: chat.mind.se ► Vårdguiden 1177 Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Telefonnummer: 1177 www.1177.se ► Jourhavande präst Telefonnummer: 112, alla dagar klockan 21–06 Svenskakyrkan.se/jourhavandeprast ► Jourhavande kompis Tar emot samtal från barn och unga upp till 25 år. Chattjour vardagar klockan 18–22, helger klockan 14–18. jourhavandekompis.se ► Jourhavande medmänniska Telefonnummer: 08-702 16 80, alla dagar klockan 21–06. ► Bris, Barnens rätt i samhället Telefonnummer: 116 111, alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon: 0771-50 50 50, vardagar klockan 9–12 Chatt: Alla dagar, dygnet runt. http://www.bris.se/?pageID=189 ► Rädda Barnens stödlinje Har du flytt till Sverige? Är du ung? Vill du prata med någon? Rädda Barnens stödlinje svarar på arabiska, dari, pashto, somaliska, tigrinja, svenska och engelska. Även för föräldrar. Telefonnummer: 0200-77 88 20. Alla dagar klockan 15–18. ► Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd Telefonnummer: 020-18 18 00, telefonjour varje dag 19–22. spes.se ► Pratamera.nu Få råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Hos Pratamera kan du snabbt få hjälp med ditt mående vid chatt, video och terapiprogram (KBT) av legitimerade psykologer och psykoterapeuter. Kostnadsfritt om du är under 20 år, annars 250 kr per besök (frikort gäller). Pratamera.nu ► Suicide zero Fakta och råd om självmord. https://www.suicidezero.se/fakta-och-rad

VEM: Jan EmanuelYRKE: Entreprenör/medieprofilAVSNITT: 719OM: Manlighet 2026, varumärkesresan i Shaolin heroes och Spelet, fördelen med att börja på minus, självspäkning som KBT, den stränga inre rösten, skam, brutal självkritik, varför han inte läser kommentarsfält, anabola, oxycontin: kramen från helvetet, framtiden inom politiken och givetvis en hel del om den där killen han kände en gång som både lovade och inte lovade att ställa noll svåra frågor.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Jan EmanuelYRKE: Entreprenör/medieprofilAVSNITT: 719OM: Manlighet 2026, uttrycket ”happy life – happy wife”, varumärkesresan i Shaolin heroes och Spelet, fördelen med att börja på minus, det avklippta håret, självspäkning som KBT, den stränga inre rösten, skam, brutal självkritik, sanningen bakom förmögenheten, aversionen mot att gegga i barndomstrauman, författarskapet, varför han inte läser kommentarsfält, anabola, oxycontin: kramen från helvetet, framtiden inom politiken och givetvis en hel del om den där killen han kände en gång som både lovade och inte lovade att ställa noll svåra frågor.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma Melin gästar podden! Hon har den nya podden "Juryn", vilket blivit som KBT för att uttala sig och ha åsikter. Emma berättar om sitt vägval efter studierna, ångesten över att ta betalt, förhandla och tjäna pengar på samarbeten. De snackar också om att ta ställning mot botox, att öva på företagsgig och att använda humor som skydd. Och frågorna hopar sig kring familjen Schulman & Co, på Gotland. Hur grillas det där köttet egentligen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jennys hjärta har stannat kvar hos bonusbarnbarnen i Australien, tillsammans med den ljuvliga frangipani som ”den största av de minsta” gav henne som avskedspresent. Victoria känner också av bebiseffekten – inte minst när Instagrams algoritm bombarderar henne med gulliga bebisar, något hon uppskattar betydligt mer än det tidigare flödet som bestod av ovanligt många flygplanskrascher.Veckans lyssnarfrågor handlar om val och skötsel av glasbär i uppfartsmiljö samt om lämpliga träd, som valnöt, pil/sälg och rönn, för torra lägen i zon 2–3.Dessutom bjuds det på katt-reunion, KBT-terapi och inträde i ”we do not care club”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det stora juli(a)avsnittet med Julia och Julia. Vi bjuder på sommarskam och noll skam vid all inclusive-buffén. Och, tro det eller ej, Sommar i P1 diskuteras! Tjejerna levererar dessutom sina sommartips. Frändfors berättar om sin KBT och Lyskova tipsar om deckare och vill läsa in ljudböcker, hon ger oss ett gott smakprov. God juli! * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

VEM: Amanda RomareYRKE: FörfattareAVSNITT: 715OM: Det stundande OS-äventyret, karriären och livskrisen innan 30, bokkontraktet som drogs tillbaka under slutmötet, Halva Malmö består av killar som dumpat mig som livräddning, uppföljaren Judas, rädslan att hajpen ska ta slut, självbilden som ond människa, killars skönhetsideal, tvångstankar och KBT, direktlinan till psykologen, Netflix-succén, New York Times-hyllningen, kommande serien Raw Dog och givetvis en hel del om att råka radera en Serena Williams-intervju på Radiosporten (men bli räddad av Helsingborgs Dagblad).SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Amanda RomareYRKE: FörfattareAVSNITT: 715OM: Det stundande OS-äventyret, karriären och livskrisen innan 30, bokkontraktet som drogs tillbaka under slutmötet, Halva Malmö består av killar som dumpat mig som livräddning, uppföljaren Judas, rädslan att hajpen ska ta slut, självbilden som ond människa, killars skönhetsideal, tvångstankar och KBT, direktlinan till psykologen, Trump-tricket, rejection sensitivity, Nobelfesten, Netflix-succén, New York Times-hyllningen, kommande serien Raw Dog och givetvis en hel del om att råka radera en Serena Williams-intervju på Radiosporten (men bli räddad av Helsingborgs Dagblad).SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett avsnitt som börjar i snorkelbränna och slutar i stora livsfrågor. Vi pratar sol, SPF och varför Thailand blev en oväntad trigger för renlighetsångest och kontrollbehov. Det blir ärligt snack om OCD, KBT-rädsla och när vardagsstrategier börjar ta över livet. Dessutom: barnlängtan (eller brist på den)... To be continued.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filippa Bergenhag-Lind har tidigare varit med i podden och berättat om övergrepp, missbruk och den inre resa som slutade med att hon tog tillbaka makten över sitt liv. Genom 12-stegsprogrammet, personlig utveckling och en kompromisslös vilja att förstå sig själv, kom hon till insikten över hur stor betydelse det har att ta ansvar över sig själv, sina beteenden, sårbarheter och sin historia, för eget tillfrisknande. Förra avsnittet Filippa var med i heter - ”Jag äger min historia.” I det här avsnittet fortsätter vi - men nu med blicken framåt. För Filippa är inte bara överlevare. Hon är föreläsare och utbildare med över 20 års erfarenhet av skönhetsbranchen, förändringsarbete, självledarskap och kommunikation. Hon arbetar även med sorgbearbetning, KBT-interventioner, 12-stegsprogrammet, för att luckra upp det svåraste i mänsklig utveckling: erkännande, ansvar, skuld, skam och offer­mentalitet. I detta avsnitt pratar vi om hur allt detta med utgångsläge från skönhet djupt kan flätas samman - och hur det sitter ihop med att Filippas beslutade sig för att inte bli mamma. Filippa är känd för sin ärlighet, sin värme och sin ovilja mot skyddsnät - för verklig förändring börjar när vi vågar erkänna och ta ansvar. Med på vägen är det mycket bra att ha det Filippa kallar - FUCK OFF kontot - ditt ekonomiska och mentala buffert! Hennes erfarenheter blev fundamentet till Äg Rummet - ett koncept och förhållningssätt som skapar hållbarhet i en bransch där prestation, yta och självtvivel ofta tvingar fram tystnad. Hon har sett fenomenala människor lämna sina yrken - inte för att de brister i kompetens, utan för att självtvivel och snedvriden självbild sakta urholkar deras trygghet och ledarskap. När du inte äger rummet tar någon annan över! Det handlar inte om att bli hårdare, utan om att stå stadigt i dig själv, våga leda med närvaro, ansvar och mänsklighet. Äga rummet handlar ytterst om att äga dig själv - och därifrån bygga ett yrkesliv som håller livet ut. Det här avsnittet är inte för dig som söker bekräftelse. Det är för dig som vill bli fri. ♥ Facebook: https://www.facebook.com/InTheBenefit4Others/  ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Julia vill leda Allsång på Skansen och Julia vill bli nya Arne Weise. De peppar inför livepodden i november och minns tillbaka på sina tidigare bravader på poddscenen. Dessutom: en recap på Frändfors KBT-behandling och (eventuellt) misslyckade helg i GBG, Lyskovas magiska kväll på årets B-reel-fest, och Stockholms vackraste man gör comeback i podden. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Lai darbinieki justos labi darba vietā, ir vērts padomāt par svētkiem un to, kā cilvēki jūtas, tos sagaidot. Kā pamanīt personāla vēlmes un emocijas, sniedzot arī atbalstu, ja tas nepieciešams, izzinām raidījumā Kā labāk dzīvot. Analizē Latvijas Personāla vadīšanas asociācijas valdes priekšsēdētāja Eva Selga, kognitīvi biheiviorālās terapijas (KBT) terapeite Agnese Orupe un "Sense of Team" vadītājs Valdis Vanags.

Joakim Turesson är säljcoach, utbildare och föreläsare med specialitet på att hjälpa ”icke-säljare” att hitta sin naturliga, autentiska säljröst. Med bakgrund inom både traditionellt sälj, beteendepsykologi och KBT-inspirerade metoder har han utvecklat ett unikt sätt att beskriva försäljning: inte som manipulation – utan som ett sätt att göra människors liv bättre. ❤️ Demo till Precisionlinkhttps://docs.google.com/forms/d/1KFxfUo9ZwCgHclodtnX4XKdLgH0x0yMH9inrn2IJJis/previewLäs/se mer:https://www.precisionlink.ai❤️ Kontakt med Joakim?https://www.joakimturesson.com/roadmapJoakim är också en flitig content-skapare på LinkedIn, där han når tiotusentals följare med sina konkreta råd om sälj, mindset och personlig utveckling.I det här avsnittet går vi djupt in på vad sälj egentligen är – särskilt för dig som inte ser dig själv som säljare. Vi pratar om varför sälj ofta känns ”smutsigt”, hur våra hjärnor programmeras av tidigare erfarenheter, och hur du kan träna upp en ny relation till sälj genom mindset och beteendepsykologi.Joakim berättar om nyfikenhet som superkraft, kraften i en bra behovsanalys och hur bra sälj hänger ihop med kundresa, leverans och customer success. Vi dyker in i KBT-modeller, svartsjuka som extremt exempel på känsla–tanke–beteende, och hur samma logik används i säljprocesser.Vi pratar också om content, personligt varumärke, att våga visa mer personlighet online – och hur AI, transkribering och Precision Link kan hjälpa säljare och kreatörer att spara tid och skapa bättre kommunikation.Ett långt, öppet och praktiskt samtal för alla som vill bli tryggare i sin försäljning, bygga bättre relationer och förstå människor djupare.0:00 Intro: Vad är sälj för dig som hatar att sälja? (avsnitt 100)10:11 Varför sälj känns smutsigt – Wolf of Wall Street, scams & klassresan20:00 Komma in i säljmatchen – alla säljer (även du och ditt personliga varumärke)30:00 Så programmeras din hjärna mot sälj (och hur du bryter mönstret)40:00 Storyn om telefonsäljaren – nyfikenhet, behovsanalys & att göra livet bättre för kunden50:08 Personligt varumärke vs “säljcoachen” – att våga visa mer människa i sin content1:00:00 Bygga erbjudanden som faktiskt gör kundens liv bättre (inte bara snygg paketering)1:10:16 Kundresa, känslor vs logik – när sälj, leverans & customer success hänger ihop1:26:54 KBT, känslor–tankar–beteende & svartsjuka som extremt säljc-case1:36:00 Sluta vara needy: smart uppföljning utan att tappa auktoritet (“fick du mitt mejl?”)1:45:01 Automation, AI & LinkedIn-klipp – så funkar Precision Link-idén2:00:27 Säljorganisation & customer success – roller, provision, systematik & fallgropar2:15:15 Så använder vi AI & ChatGPT i vardagssälj (transkribering, möten & uppföljning)2:19:34 Bonus: Precision Link VSL – engelsk pitchtext live i podden

Beroendeterapeuten Sandra Wik gästar podden. Hon har jobbat inom beroendevården över 15 år och är utbildad beteendevetare och har en psykoterapiutbildning i KBT. Hon driver idag Addinova där hon hjälper företag och personer som har missbruk inom alkohol, spel och droger. Sandra utbildar företag att jobba förebyggande så att man tidigt kan hjälpa personer med missbruk på arbetet.I det här samtalet pratar vi om Hur stress och prestation kan leda till beroende som alkohol, droger och spelHur högpresterande personer kan hamna i beroendeRisken med att det blir en vana att ta ett par glas Sandras erfarenheter som beroendeterapeut och vad är egentligen definitionen av missbruk?Hur företag kan jobba förebyggande med missbruk- tips till hur ledare och medarbetare kan hantera missbruk bland kollegorHur kan man som närstående hantera att en anhörig är i ett missbruk? Hur kan man ta sig ut ur ett missbruk? Sandra berättar hur hon jobbar med detta.  Känner du någon i din närhet som är i ett missbruk på jobbet, hemmet eller i din närhet så är detta ett avsnittet för dig. Vill du lära dig signaler för att upptäcka att någon i din närhet är i ett missbruk så ska du lyssna på detta avsnitt! 

Att tillbringa för mycket tid framför skärmen är ett problem i alla åldersgrupper. I en del länder finns numera diagnosen ”social media disorder” som behandlas likt andra beroenden med KBT och avgiftning. Står Sverige näst på tur för en diagnos? Gäster är Sissela Nutley som är forskare i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet och journalisten Irena Pozar. Programledare Emilie Roslund.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Empātija nav tikai vārds. Tā ir spēja un prasme izprast gan savas, gan citu cilvēku emocijas un tas var izrādīties būtiski dažādu situāciju risināšanā. Kāpēc empātija ir tik svarīga darba vidē, pētām raidījumā Kā labāk dzīvot. Analizē emocionālās inteliģences praktiķe, biznesa trenere un konsultante Jana Strogonova, Latvijas Personāla vadīšanas asociācijas valdes priekšsēdētāja Eva Selga un Kognitīvi biheiviorālās terapijas (KBT) terapeite Agnese Orupe.

Relationsexperten och KBT-terapeuten Jacqueline Joo gästar veckans avsnitt för att prata om ett av livets svåraste beslut: att lämna en relation som inte längre fungerar. Rädslan för det okända, ensamheten eller känslan av att aldrig hitta någon bättre kan göra att vi stannar kvar, fast vi innerst inne vet att vi borde gå. Jacqueline hjälper oss att förstå våra egna mönster, vad som håller oss tillbaka, och guidar oss mot modet att släppa taget och gå vidare även när det känns som att man står på kanten av något stort och skrämmande. Hon listar dessutom 10 saker som kännetecknar en sund relation, insikter alla borde ha med sig, oavsett om man är i en relation eller funderar på att lämna. Du hittar Jacqueline på jooconsulting.se och på Instagram @jacquelinejoo.

En lyssnare hörde av sig med en fundering om hur det kan komma sig att personer inte väcker sig själva när de snarkar så att alla andra blir störda. Psykologidocent Kerstin Blom, som bland annat använder KBT för personer som har störd sömn, förklarar i avsnittet.  

BRĪDINĀJUMS: Šajā epizodē tiek runāts par ēšanas traucējumiem, kas var skart sensitīvas tēmas, tostarp: pašvērtējuma problēmas, ķermeņa izskata uztveres traucējumus, trauksmi un depresiju saistībā ar ēšanu. Ja šīs tēmas jums ir īpaši sāpīgas vai var izraisīt diskomfortu, lūdzu, izvēlieties sev drošu klausīšanās vidi vai izvēlieties nepieciešamo atbalstu.Dr. Laila Siliņa ir sertificēta uztura speciāliste un KBT Ēšanas traucējumu metodes speciāliste. Šajā sarunā daktere stāsta par emocionālo ēšanu - problēmu, kas skar daudzus, bet par kuru bieži klusē. Daktere atklāj, kā emocionālā ēšana veidojas jau bērnībā un kāpēc ar to ir tik grūti cīnīties, izskaidrojot starpību starp fizisko un emocionālo izsalkumu. Dr. Siliņa piedāvā praktiskus risinājumus, kā aizstāt ēdienu ar citiem prieka avotiem - mūziku, smaržām, pieskārienu, grāmatām un radošām nodarbēm. Viņa stāsta, kā ietekmēt emocionālo ēšanu ar uztura dienasgrāmatu, kognitīvi biheiviorālo terapiju un apzinātības praksēm.Šī ir otrā saruna ar Dr.Siliņu. Pirmā saruna ar dakteri bija Nr 204: "Par ēšanas traucējumiem un veselīgām attiecībām ar ēdienu".Cilvēkjaudas atbalstītājs - Pasiekstes Vējdzirnavas. Vieta, kurp doties atpūsties un kur rīkot neaizmirstamus notikumus.Šo epizodi filmējām Power-Up SPACE Rīgas centrā. Te ir viss, kas nepieciešams – moderni aprīkotas studijas un arī daudzpusīgas telpas pasākumiem, kur rīkot apmācības, prezentācijas, filmu vakarus un pat konferences ar skaistu skatu uz Rīgu. Piesakies iepazīšanās tūrei!Vairāk informācijas ir 232. sarunas lapā.SARUNAS PIETURPUNKTI:00:00 - Ievads par emocionālo ēšanu04:28 - Kā emocionālā ēšana sākas bērnībā un kāpēc ar to ir grūti cīnīties06:42 - Fiziskās vajadzības, kā ēšanas veicinātājs08:51 - "Kas sagādā prieku?" - ko darīt emocionālās ēšanas vietā14:30 - Prieks caur mūziku: kā mainīt emocionālo stāvokli17:35 - Ožas maņas izmantošana21:31 - Taustes maņa: apģērba ērtums un tā ietekme uz pašsajūtu25:51 - Grāmatu lasīšana kā atslēgšanās no stresa30:57 - Radošuma atklāšana un nodarbības bez ekrāniem34:02 - Pieaugušo tiekšanās pēc perfekcionisma radošajās nodarbēs37:53 - Mākslas terapija un emocionālā ēšana39:50 - Ķermeņa apzināšanās terapija un kustību terapija40:51 - Emocionālās ēšanas apburtais loks44:20 - Praktiski risinājumi: socializēšanās, fiziskās aktivitātes un apzinātības prakses46:55 - Par vientulības sajūtu un sociālo kontaktu nozīmi48:42 Cilvēkjaudas atbalstītājs - Pasiekstes Vējdzirnavas: vejdzirnavas.lv49:28 - Apzinātības un meditācijas prakses emocionālās ēšanas mazināšanai53:02 - Ekrāna laiks, kas veicina emocionālo ēšanu57:41 - Uztura dienasgrāmata: kā to izmantot1:03:40 - Saruna ar sevi rakstiski1:07:00 - KBT pieeja ēšanas traucējumu ārstēšanā1:27:54 - Kā atšķirt fizisko izsalkumu no emocionālā01:30:35 Power-Up SPACE ir vieta, kur īstenot savus radošos projektus. Te ierakstījām šo Cilvēkjaudas epizodi. Piesakies iepazīšanās tūrei: https://www.powerupspace.eu/1:31:35 - Kāpēc nevar noslāpēt emocijas ar ēdienu un kāpēc rodas nekontrolējama ēšana

Skam kan genomsyrar våra liv, påverkar våra relationer och ibland få förödande konsekvenser. Men det finns en framkomlig väg för att hantera och lindra även de mest inbitna skamtillstånd, eftersom kroppen strävar efter hälsa och läkning. I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni Lina Skantze. Lina är leg. psykoterapeut med grundutbildning i KBT, bas i anknytningsteori och vidareutbildning inom schematerapi, behandling av komplext trauma, klinisk hypnos och EMDR. Lina har tidigare gett ut boken Polyvagalteori i psykoterapi. I sin senaste bok Skam – upplevelse, funktion och behandling utforskar Lina Skantze skammens många dimensioner – från dess rot i hjärna och nervsystem till olika kulturella aspekter och dess inverkan på utveckling, självbild och självkänsla. Hon visar också hur vi kan lära oss att upptäcka och hantera skammen. I boken varvas teori med praktiska verktyg, tydliggörande exempel och reflektionsfrågor. Skam är obehagligt att känna och obekvämt att prata om. Men det är just det som Lina Skantze och jag ska göra nu. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Laddat, pinsamt och tabu! Min gäst Jacqueline Joo, KBT-terapeut och relationsexpert, förklarar hur man kan ta snacket: hur säger man vad man längtar efter, vad man absolut inte gillar och vad man fantiserar om men aldrig vågat säga högt? Vill du ha mer sex, bättre sex – eller bara annat sex? Då är det dags att börja prata om det.

Cilvēkiem darba vietā vajadzētu justies labi – gan emocionāli, gan fiziski. Kāpēc reizēm tā nav un kā palīdzēt darbiniekiem, jo īpaši grūtās situācijās, skaidrojam raidījumā Kā labā dzīvot. Analizē emocionālās inteliģences praktiķe, biznesa trenere un konsultante Jana Strogonova, Latvijas Personāla vadīšanas asociācijas valdes priekšsēdētāja Eva Selga un kognitīvi biheiviorālās terapijas (KBT) terapeite Agnese Orupe. Jaunākie aptauju dati liecina, ka pēdējā laikā pārliecinoši emocionāli un fiziski labi savā darba vietā jūtas tikai 21 % aptaujāto Latvijas strādājošo, kamēr aptuveni trešā daļa jeb 27 % strādājošo tā nejūtas. To liecina darba vides risinājumu sniedzēja AS "Hestio" un "Norstat Latvija" īstenotā aptauja. Savukārt "Kantar" veiktā aptauja rāda, ka darbinieku kopējā apmierinātība gada laikā nav būtiski mainījusies: attiecīgi 73% darbinieku šogad un 72% pērn ir kopumā apmierināti ar savu darbu: pilnībā apmierināti ar savu darbu ir 17%, diezgan apmierināti - 56%. Jautājums, ko ietver apzīmējums "diezgan apmierināti". Pārsvarā šādās aptaujās mēra, vai darbinieks ir apmierināts ar darba apstākļiem, profesionālo izaugsmi, ko darba devējs piedāvā, ar vadītāju, ar savstarpējām attiecībām ar kolēģiem, protams, ar atalgojumu un motivācijas sistēmu. Jana Strogonova norāda, ka vērtīgākie aptaujās ir komentāri, bet vēl vērtīgāki ir tas, vai uzņēmumā tiek ņemti vērā šo aptauju dati un kaut kas arī mainās. "Bieži dzird uzņēmumos: jā, katru gadu mūs aptaujā, bet beigās jau nekas nemainās. Tas ir pats svarīgākais, jo jebkurai aptaujai beigās jābūt rezultātam, ko sajūtu es kā darbinieks," atzīst Jana Strogonova. Agnese Orupe piekrīt, ka ir svarīgi ne tikai aptaujāt cilvēkus uzņēmumā, bet arī nodrošināt atgriezenisko saiti, kas ir mainījies un ko ar šiem datiem dara. "Nav noslēpums, ka ir cilvēki, kuriem ar laiku rodas ciniska attieksme, kāpēc pildīt tās aptaujas, tāpat neviens tās neņem vērā," norāda Agnese Orupe.

"Mozek není reportér. Je to prediktor. A pokud máš nízkou sebehodnotu, predikuješ realitu, která ti ji potvrzuje."V téhle hutné a vědecky podložené epizodě rozplétáme klíčový pilíř duševního zdraví: sebehodnotu. Následně se vrhneme do intervencí a cvičení, které mají evidenci jako KBT, sebe-soucit orientovaný přístup a terapie přijetí a závazku (Acceptance and commitment therapy).Co znamená, když se cítíš málo hodnotný? Jak se to projevuje ve vztazích, v práci, ve zdraví, v mozku? A jak se tahle vnitřní mapa vůbec tvoří – a dá se změnit?V podcastu se Vojta a Kryštof noří do neurověd, psychologie, vývojových konceptů trvalé emoce, i praktických intervencí, které pomáhají.Proč je sebehodnota aktivní proces, ne daná konstantaCo ukazují studie: nízká sebehodnota predikuje úzkosti, deprese i zdravotní problémyJak funguje defaultní síť mozku a jak ovlivňuje tvoji identituJak pracovat se vnitřním kritikem a přepisovat vnitřní příběhyProč je důležitý vztah ke svému budoucímu já a jak ho kultivovatA hlavně: konkrétní intervence a techniky, které můžeš zkusit hnedOdebírej krátký VIP formát na našem Spotify⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ jen za stovku / měsíc. Odemkneš jich tím rovnou 43! Nejdůležitější koncepty a uvědomění v úderném krátkém formátu.⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/brainweare/subscribe⁠⁠⁠⁠⁠⁠Kup si naší knihu na ⁠⁠⁠LevnyDopamin.cz⁠⁠⁠Partneři epizody:⁠⁠ Prager´s⁠⁠ - ⁠⁠https://eshop.fhprager.cz/⁠⁠Dělají jednu z nejlepších Kombuch. Vyzkoušej tu s matchou, matéčkem, nebo naší oblíbenou bez kofeinu z Rooibosu. Zadej kód BWA20 pro 20% SLEVU na ⁠⁠eshop.fhprager.czZmíněné otázky:Základní měření sebehodnoty: Rosenbergova škála sebehodnoty (RSES):Označ souhlas s každým tvrzením (1 = zcela nesouhlasím … 4 = zcela souhlasím). Negativně formulované položky (4, 6, 9, 10) skóruj obráceně.Cítím, že jsem stejně hodnotný člověk jako ostatní. ___Mám pocit, že mám řadu dobrých vlastností. ___V zásadě jsem se sebou spokojený/á. ___(R) Občas mám pocit, že nejsem schopen/na udělat nic pořádně. ___Mám pozitivní postoj k sobě samému/samé. ___(R) Občas si myslím, že jsem úplně k ničemu. ___Cítím, že jsem alespoň stejně užitečný/á jako ostatní. ___Považuji se za člověka hodného úcty. ___(R) Přál/a bych si mít k sobě více respektu. ___(R) Občas se cítím bezcenný/á. ___Výpočet skóru: Sečti všechna čísla po potřebném obráceném skórování.Rozmezí 10–19 = nízká sebehodnota, 20–30 = střední, 31–40 = vysoká.Kam dále?Kup si jeden z našich online kurzů ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Průvodce Mozkem a Myslí⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mentální Modely⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ a s kódem "BWA30" je tam SLEVA 30%!Zadej kód "BWA" pro slevu 10% na vybrané zboží na eshopu ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠uplife.cz⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ a ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠herbal-store.cz⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Sledujte Brain We Are na sociálních sítích: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ( ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.instagram.com/brain_we_are⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ) nebo⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Facebook ⁠Minutáž:05:42 O čem se dnes budeme bavit08:29 Pár otázek na sebehodnotu09:05 Úcta k sobě samotnému12:49 Další pilíře duševního zdraví15:10 Dopady nízké sebehodnoty17:45 Koncept trvalé emoce20:51 Vliv sebehodnoty na větší uzly defaultní sítě28:41 Jak bude vypadat život, když všichni...29:52 Vztah ke svému budoucímu já32:45 Přístup KBT a co to je34:40 Praktiky pro zlepšení sebehodnoty39:09 Sebesoucit - Self compassion47:26 Zvyšování agency52:54 Intervence svého nejlepšího jáZdroje:- Kognuitivní defůze: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S000579161000056X- ACT: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2212144724000401ACT a kognitivní flexibilita: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2212144723001229- Self-Compassion break - https://self-compassion.org/exercises/exercise-2-self-compassion-break/

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrafemtionionde avsnittet av podden pratar vi om psykoterapins negativa effekter. Gäst är Alexander Rozental. I den fjärde och sista delen av intervjun diskuterar vi vilka negativa effekter som är förknippade med gruppterapier. Vi pratar även om hur karismatiska, konfrontativa och påträngande psykoterapeuter kan innebära större risker för patienten. Hur påverkas patientsäkerheten av att psykoterapi är en oreglerad marknad i Sverige?Christian frågar även om arbetsprover på psykoterapiutbildningar, vad kan man göra för att förbättra insynen i psykoterapin och huruvida Alexander tror att ökad resultatmätning av terapins effekter kan göra svensk psykiatri bättre. Dessutom pratar vi om Alexanders forskning om negativa effekter av internet-KBT och vad som menas med den aktiva ingrediensen inom psykoterapi.Om du vill kommentera avsnittet finns Alexander på Instagram där han heter alexanderrozental och Christian på Twitter där han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension Joel Paris – “Myths of Trauma: Why adversity does not necessarily make us sick” av Joel Paris: https://vadardepression.se/recension-myths-of-trauma-why-adversity-does-not-necessarily-make-us-sick-av-joel-paris/ Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känns din relation himlastormande eller slentrianmässig? Oavsett vilket så ägnar många av oss huvuddelen av våra liv med någon annan. Men ibland kanske vi inte reflekterar tillräckligt över vad som verkligen krävs OM vi vill att kärleken ska vara länge. Dagens gäst är Susanna Tagesdotter Hagstrand. Hon är leg. psykolog och arbetar med KBT och Integrative Behavioral Couples Therapy (IBCT). Hon är under våren aktuell med sin tredje bok, Relationskuren - treveckorsprogram för parterapi.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Susanna JohanssonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att skapa inspirerande samtal med människor som har tankar och insikter om livet är något jag brinner för. Det här samtalet med Kristoffer Jarmelid är inget undantag. Vi snackar om personliga resor, mental styrka, gaming, KBT, livsfilosofier och vikten av rörelse. Feedback mottages tacksamt. //CW

Dzīve reizēm nav vienkārša – mēs piedzīvojam dažādus psihoemocionālos stāvokļus un dažreiz ir nepieciešams atbalsts un izpratne arī darba vidē. Par to, kā pamanīt un palīdzēt, interesējamies raidījumā Kā labāk dzīvot. Analizē Latvijas Personāla vadīšanas asociācijas valdes priekšsēdētāja Eva Selga un kognitīvi biheiviorālās terapijas (KBT) terapeite Agnese Orupe. Raidījuma viešņu pieredze liecina, ka tas, kas notiek darba intervijā, ir brīnišķīgs atspoguļojums tam, kas vēlāk notiek uzņēmumā.  "Ja jau darba intervijā darba devējs runā vairāk nekā tu, tas ir rādītājs, ka tieši tāpat būs arī vēlāk. Ja tevi sāk pamācīt jau darba intervijā, prasa piemērus un kritizē iepriekšējo uzņēmumu, tu vari būt simtprocentīgi drošs, ka šāda pati kritika būs arī vēlāk par kādiem citiem tematiem," norāda Eva Selga. "Protams, var gadīties, ka intervija ir ar personālā vadītāju, bet vēlāk strādā citā kolektīvā un ir atšķirības, bet kopumā ņemot, darba intervija ir brīnišķīgs spogulis un mini modelis tam, kas notiks darba vidē vēlāk." Ja izdegšana ir apstiprināta kā diagnoze, jārēķinās, ka veseļošanās var paņemt pat pusgadu, atkarībā no smaguma pakāpes. "Pozitīvā lieta ar izdegšanu ir tā, ka no var atkopties, bet negatīvā - lai atkoptos ir vajadzīgs miers, laiks un atbilstoši apstākļi. Diemžēl problēma ir tāda, ka cilvēkam, kuram ir nepieciešami ienākumi... Labi, var paņemt slimības lapu un kaut kādu brīdi, bet arī tas ir ierobežots," norāda Agnese Orupe. "Tā kā izdegšana pati par sevi pēc definīcijas grāmatā ir neveiksmīgi pārvaldīts profesionālais stress, man gribas to vārdu profesionālais svītrot, jo stress var nākt no jebkurienes, tad tāda nestrādāšana vai finansiālā apdraudētība arī papildinās un radīs stresu." Viņa atzīst, ka cilvēka satraukums par to, kur es likšos, ja mani atbrīvos, ir tieši pretējs tam, kas ir vajadzīgs, lai no izdegšanas atbrīvotos, tā ir atpūta un atslābums. Ja diagnoze ir uzstādīta, ir jāņem slimības lapa un jācenšas atpūsties labākajā veidā, kāds ir iespējams. Kad domāšana ir kaut nedaudz atbrīvojusies, varbūt ir iespēja meklēt veidu, kā atgriezties darbā pakāpeniski vai citā pozīcijā.  Speciāliste arī atzīst, ka šis ir ļoti teorētisks ieteikums, skatoties no malas.    

Jag möter Jane Juuso som arbetat fram en metod där KBT ingår för att komma över sin språkspärr i återtagandet av samiska språket. Hon berättar bland annat om automatiska tankefällor som sätter stopp för inlärningen och om vinnande faktorer som gör att vissa klarar av att ta tillbaka språket.  Jag ber om ursäkt får något brusigt ljud i det här avsnittet. Ibland fungerar det inte som det ska.  Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Samesystrar, följ mig på sociala medier, och ge mig gärna fem stjärnor på iTunes eller där du lyssnar om du tycker podden är värd att spridas vidare till fler lyssnare! Tack till Svenska Sametinget, Kulturrådet (Sverige) och Kulturrådet (Norge) för finansiering till säsong 6! Hemsida: https://samesystrar.se Instagram: https://www.instagram.com/samesystrar/ Facebook: https://www.facebook.com/samesystrar/ YouTube: https://www.youtube.com/@samesystrar

Karolin Ohlsson är en av Sveriges främsta orienterare, känd för sin otroliga prestation på tävlingsbanan – och sin uppfriskande förmåga att säga precis vad hon tycker. Karolin delar sin resa från motvillig skolidrottare till VM-medaljör, vi får höra om hennes kamp mot skador, hennes unika kombination av idrott, silversmide och KBT, samt varför hon vägrar bli medietränad. Det här avsnittet är fullt av inspiration, skratt och känslor, precis som Karolin själv – en spontan och ärlig röst som sporten verkligen behöver. Och ja, vi pratar även om orienterarnas fot-utmaningar...Följ Spring med Petra & CO i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/springmedpetraFacebook: https://www.facebook.com/springmedpetraFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Spring med Petra & CO+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

BRĪDINĀJUMS: Šajā podkāsta epizodē tiek runāts par ēšanas traucējumiem, kas var skart sensitīvas tēmas, tostarp: pašvērtējuma problēmas, ķermeņa izskata uztveres traucējumus, trauksmi un depresiju saistībā ar ēšanu. Ja šīs tēmas jums ir īpaši sāpīgas vai var izraisīt diskomfortu, lūdzu, izvēlieties sev drošu klausīšanās vidi vai izvēlieties nepieciešamo atbalstu.Šajā epizodē Dr. Laila Siliņa uzsāk sarunu par vienu no sensitīvākajām un personiskākajām veselības tēmām – mūsu attiecībām ar ēdienu. Viņa iejūtīgi skaidro ēšanas traucējumu būtību, to cēloņus un iespējamos risinājumus. Daktere ir sertificēta uztura speciāliste un KBT Ēšanas traucējumu metodes speciāliste.Klausoties uzzināsi:- kas ir ēšanas traucējumi un kāpēc cilvēki ar tiem saskaras;- iekšējās psiholoģiskās un emocionālās problēmas, kas slēpjas aiz pārēšanās vai ēšanas ierobežošanas;- kā saprast, vai attiecības ar ēdienu pārvērtušās par ēšanas traucējumu;- kādas metodes var palīdzēt uzlabot attiecības ar ēdienu;- kā vecāki var veidot veselīgu komunikāciju ar bērniem par ēšanu.Dr. Siliņa īpaši uzmanīgi analizē kauna lomu ēšanas traucējumos, skaidro ķermeņa dismorfiju, ar ko saskaras gan sievietes, gan vīrieši, un piedāvā konkrētus rīkus sevis izpratnei un palīdzībai.Šī saruna palīdzēs labāk saprast sevi, savu ķermeni un attiecības ar uzturu.******************Šo epizodi samontējām ar atbalstu no dalībniekiem mūsu jaunākajā programmā „Jaudīga Partnerība“. Šo programmu Laura un Mišels izveidoja, lai Cilvēkjaudas faniem būtu vēl foršākas attiecības ar mīļoto cilvēku un lai partneri ir spēcīgāka komanda, kurā katrs gan sasniedz savus mērķus, gan arī ikdienā gūst vairāk prieka.Ja šīs tēmas ir aktuālas arī tev, tad šomēness piedalies programmā Jaudīga partnerība. Tā tu izdarīsi divas labas lietas vienlaicīgi – tu gan parūpēsies par savu attiecību kvalitāti, gan arī palīdzēsi mums turpināt Cilvēkjaudas podkāstu.******************SARUNAS PIETURPUNKTI:0:00 Ievads3:57 Priekšstati un realitāte – kuri ir tie cilvēki, kas saskaras ar ēšanas traucējumiem5:14 Iemesli, kādēļ cilvēki pārēdas 8:01 Biežāk sastopamie ēšanas traucējumi, kā tos pamanīt14:13 Ēšanas traucējumi un kauns – kā izkļūt to apburtā loka20:35 Smalkā robeža, kur ēdiens ir izklaide un sevis palutināšana, bet kur tā jau ir problēma24:25 Ideālais variants, kā daktere Laila Siliņa vēlētos, lai cilvēki ēd25:54 “Ķermenis nav muļķis” – iemācīties saprast sava ķermeņa darbības principus un sadarboties30:35 Dakteres viedoklis par kaloriju skaitīšanu34:44 Mehānismi, kas strādā, lai noturētu sevi optimālā ēšanas režīmā39:57 Kādēļ cilvēki mētājas no viena grāvja otrā, bet neturas ceļam pa vidu46:31 “Nepieļaut to sajūtu, kad esi vājprāta badā. Tas vienmēr būs trigeris”52:37 Kas ir ķermeņa dismorfija un kā tā var būt saistīta ar anoreksiju vai bulīmiju55:37 Kuras ir tās galvenās emocijas, kas ierosina ēšanas traucējumus59:34 Treniņuzdevums komunikācijā ar sevi1:01:13 Ko vecākiem vajadzētu un nevajadzētu darīt saistībā ar savu bērnu ēšanas traucējumiem1:05:36 Kādas KBT terapijas metodes savā darbā izmanto uztura speciāliste1:11:10 Pacienti, kuri iekrīt sirdī, un pacienti, par kuriem īpaši sāp1:14:48 Ieteikumi vecākiem, lai viņu bērniem būtu veselīgas attiecības ar sevi un ēdienu

Tonåren är viktiga år då hjärnan utvecklas på flera plan och konsekvenstänket kan svikta. Samtidigt är det ofta då som de flesta testar droger för första gången. Hur påverkas den unga hjärnan av detta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett gap mellan vuxenvärldens förmanande hållning till droger och ungdomars lust att prova? - Det finns en fördom om att det bara är folk som mår dåligt som tar droger och att det sker i dåliga sammanhang. Men det kan pågå i roliga sammanhang också. Det är skillnad på att testa och att missbruka, föräldrar är ofta väldigt rädda för droger men borde prata mer avdramatiserat om riskerna. Då skulle man lättare våga säga att man testat, berättar en tjej som går på gymnasiet.- Att hamnar där är verkligen jätteenkelt, det kan hända vem som helst var som helst. Men att sluta kan vara så himla svårt. Det berättar Vilda som hamnade i blandmissbruk i ung ålder.I Danmark har man de senaste åren implementerat en ny metod som kallas MOVE i behandlingen av unga med missbruk. Den går ut på en kombination av bland annat KBT och Motiverande samtal. För att få ungdomarna att ta sig till de viktiga behandlande samtalen får de ett presentkort vid vartannat tillfälle.Medverkande: Hanna Brännlund från Maria ungdom, Joar Gutestam från KI och Sheila Jones, högskolan i Dalarna.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Clara Lowden

The Tarheel Lunkers took home the KBT championship on famed Caddo Lake! Kayak Bass Nation is the number one live kayak bass fishing podcast. Jeff and Ryan interview tournament winners, industry leaders, and a wide variety of other guests from around KB Nation! We cover kayak bass tournament fishing from all around the country including the Bassmaster Kayak Series, Hobie Bass Open Series, All American Kayak Series, and the large regional series. #kayakfishing #bassfishing Click here to start your own live podcast: https://streamyard.com/pal/5789067434... Presented by: ECO FISHING SHOP https://ecofishingshop.com/ Western Son Vodka https://westernsondistillery.com Sponsored by: Pro Guide Batteries https://proguidebatteries.com/ - USE CODE KBN to save 10%

Ko īsti nozīmē labbūtība darba vidē, kas to veido? Kā nodrošināt to, lai saglabājas līdzsvars starp darba un privāto dzīvi un lai neviena no jomām netiek atstāta novārtā, pētām raidījumā Kā labāk dzīvot. Skaidro emocionālās inteliģences praktiķe, biznesa trenere un konsultante Jana Strogonova, Latvijas Personāla vadīšanas asociācijas valdes priekšsēdētāja Eva Selga un kognitīvi biheiviorālās terapijas (KBT) terapeite Agnese Orupe. Jana Strogonova iepazīstina ar pētījumu, kas tiek veikts jau piekto gadu par cilvēku sajūtām darba vidē. "Cilvēki darba vietā jūtas patstāvīgi. Tā ir laba ziņa, cilvēki var plānot savus darbus, realizēt uzdevumus, vadītājs uzticas," norāda Jana Strogonova. "Darbinieki arī atzīst, ka jūtas gana novērtēti, bet šī sajūta krītas, un tas nav jautājums par atalgojumu, bet cilvēki norāda, ka vēlas saņemt vienkāršu paldies no kolēģiem, no vadītājiem, grib būt pamanīti, ka darbs ir jēgpilns, novērtēts. Grib saņemt atgriezenisko saiti un atbalstu. Bet šī sajūta krītas." Runājot par sliktajām sajūtām, cilvēki atzīst, ka jūtas stresā, kā arī izsmelti. Tas nemainās visus piecus gadus, kopš tiek veikts pētījums. Pieaug arī netaisnības sajūta kopš 2022. gada. Tas arī saistīts ar atalgojumu. "Ja krītas informētībā, pieaug arī netaisnības sajūta," analizē Jana Strogonova. "Pārsteidz, ka darba vietā arvien mazāk cilvēku jūtas laimīgi. Skumji, ka šī sajūta nav darba vietā. Cilvēki arī nesagaida, ka darba vietā var justies priecīgi. Tā, liekas ir negatīva tendence," vērtē Jana Strogonova. Cilvēki vēlas draudzīgus kolēģus, iespēju strādāt attālināti un redzēt sava darba jēgu. Eva Selga atzīst, ka uzņēmumā vadītājs nosaka daudz, iedod vadlīnijas par to, kā savstarpēji komunicēsim, kā sniegsim informāciju, kā svinēsim uzvaras un sasniegumus.  "Ja emocionālā vide ir depresīva, nestabila, saspringta, protams, nav ne prieka, ne rezultātu, ne varam runāt par foršu kopā būšanu," vērtē Eva Selga. Bet viņa arī norāda, ka ne viss ir atkarīgs no vadītāja. "Labbūtības momenti ir no abām pusēm, ko es ieguldu un ko dod darba devējs. Nevar darba devējs tikai dot un dot, bet es nākšu nīgrs un viss man būs slikti. No tā nekas nemainīsies. Abām pusēm jāspēlē kopā," vērtē Eva Selga. "Arī runājot par fizisko labbūtību. Kā es rūpējos par veselību, kā uztveru lietas. Var būt vislabākais galds, bet ja man kaut kas sāp un es neārstējos, galds neglābs. Arī cilvēkiem pašiem ir jādomā, ko viņi dara, lai justos labāk. Veselības apdrošināšanu darba devējs var nopirkt, cik mēs to izmantojam, vai mēs vingroja, vai kustamies? Neviens darba devējs mums rokas, kājas neizvingrinās. Tas jādara pašiem." Agnese Orupe min, ka daudz nav piemēroti darbam atvērtā birojā. Tas var izvērsties par problēmu. Viņai piekrīt arī Eva Selga un mudina kā risinājumu piedāvāt - ļaut strādāt no mājām.     

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Karin Magnusson, dietist, KBT-terapeut och författare till boken Kroppskontakt, pratar om den komplicerade relation till mat som många lider av, och hur man kan gå till botten med problematiken. 

Hopplösa red flags och vilka varningsflaggor bör man ALDRIG acceptera? Hur pratar man med en vän som man tycker dejtar fel person? Osunda relationer med en narcissist eller emotionellt omogen person! Ett samtal med relationsexperten och KBT-terapeuten Jacqeline Joo som förklarar och svarar.

Denna veckan gästas vi av Isak Danielsson, artisen som slog igenom i X-factor redan som 14-åring. Men efter en tuff och stressig tid, när Isak var tillbaka i skolbänken så kände sig Isak plötsligt en dag väldigt konstig. Han blev yr, illamående och trodde att han höll på att bli sjuk. Det visade sig senare att han under sin bussresa hem hade haft flertalet panikångetattacker. Och precis som för så många andra ledde panikångesten till att Isak isolerade sig och inte vågade göra någonting. Det blir ett samtal om det här, såklart, om KBT's positiva resultat och så ett samtal om höns och framtiden med musiken. Avslutande låt: Isak Danielsson - Sweat Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The midweek boys Brando and Blimp are joined by KBT and A Hairy Ape to discuss the Golazo promo, Menu Content, and the fast-approaching TOTS promo.

After a brief hiatus, the midweek episodes are back! Hosted now by Brando and WastefulBlimp! This week we have our great friends KBT and Franco on to discuss all things gameplay, content and debrief on the Streamer's World Cup our hosts are involved in. Great vibes all around! Sit, back, relax and enjoy - this is Nothin' But a FUT Thing

Larry Davids magnum opus, ”Curb your enthusiasm”, går i graven efter 24 år och 12 säsonger. Inför sista svängen håller Andreas Hörmark ett tacktal till tjurighetens och småaktighetens främsta korsfarare. Tove Norström handleder dig i konsten att bli omtyckt trots att du är otrevlig. Tove har även sett Nicole Kidmans senaste stora dramasatsning ”Expats” och undrar – på ett lite konspiratoriskt sätt – om tv-gigantens återkommande porträtt av sorgsna och rika kvinnor fungerar som ett slags KBT för henne. Det blir också binge eller blä, som vanligt. Förresten – du har väl inte missat att SvD:s ”Tv-kollen” flyttat in i ett eget flöde? Gillar du podden – sök på ”Tv-kollen” och följ oss, exempelvis på Spotify, så missar du inga nya avsnitt. Titlar som diskuteras i avsnittet: ”Curb your enthusiasm” (HBO Max)
”Expats” (Amazon Prime)
”The whale” (Amazon Prime) ”Griselda” (Netflix)
”Big little lies” (HBO Max)
”The undoing” (HBO Max)







Nikki looked into "praise kink" and understands her preferences a little bit more. She has KBT's but that didn't spoil her weekend at Solid Sound Music Festival and getting closer to Wilco (Please listen to her new favorite song Story To Tell). You Heard It Here First, there is no template for sex frequency, likes and dislikes are both bad and Nikki enjoyed the new Sheryl Crow doc so much that she is beginning to sound like her. In her Reddit Dump Nikki shares her relatable and funny finds. Check out the video version of the show on The Nikki Glaser Podcast Channel on YT. See omnystudio.com/listener for privacy information.