Podcasts about kanske

Det blir nyheter och sen även iGaming-nyheter ihop med Casinofeber Media (00:26:52) och sedan fokus på Stille (00:46:54) och C-RAD (01:05:26). ————————Vi har med oss vår sponsor: Montrose – årets bank 2025. En modern sparplattform med allt du behöver!Med koden GÖTTJÖT får du Premium i 3 månader!

Avsnitt 325. Storytel slog på stort i förra veckan och lanserade en massa nya funktioner för förlag och lyssnare. Kanske inga överraskningar med tanke på att alla konkurrenter är där och slår sina lovar. Men ändå snygga lösningar på kända problem. Till exempel hur förstår du bättre lyssnarnas motiv? Hur hittar du tillbaka till där du slutade i sovläge? Men framför allt fick vi en insikt i deras nya AI-baserade chatbot Genie som ska hjälpa dig hitta nya titlar på ett bättre sätt än tidigare. En absolut nödvändighet i en tjänst som lanserar två miljoner titlar och är ständigt ökande. Något av ett strategibyte för hur du hittar nya böcker. Med Storytel Pulse erbjuder Storytel författare tillgång till en massa statistik som inte förlagen får tillgång till. Förläggaren tycker det är bra, andra förlag ser det som ett brott mot ingångna avtal. Så här inför sommaren gör vi en genomgång av vårens avsnitt och ser vad vi behöver summera upp. Vad hände sen? IMHO är ett sådant uppslag som vi dragit i. Hur ser det ut där nu? Finns IMHO (gamla HOI förlag) kvar. Ja, men de hänger över ett stup i fingernaglarna. De har fått godkänt att försöka rekonstruera förlagsgruppen men med vissa villkor. Ett av dom är att Lars Rambe plockas bort från den dagliga ledningen. I övrigt är det samma sak om igen. Ett annat ämne där vi tittar tillbaka är frågan om den statliga myndigheten MTM har skärpt sina rutiner när det gäller elevers tillgång till anpassad kurslitteratur, en fråga som föreningen Läromedelsföretagen såg som ett hot mot deras verksamhet. Utbildningsdepartementet tog ställning för läromedelsföretagen mot myndigheten och krävde stora förändringar som vi redovisar i det här inslaget. Och så en kortis om den långdragna historien om försäljningen av det norska familjeägda förlagsgruppen Aschehoug. Alla budgivare har lämnat sina slutbud så nu väntar vi på upplösningen. Vi avslutar med ett samtal med förläggaren som har gjort återupplivandet av gamla författarskap till en bärande idé i sitt arbete. Hon ger ut Agota Kristof på nytt och ser den sälja, och sälja, och sälja…   00 22         Storytels nya lösningar för hur du hittar nya böcker 11 26         Storytels charmoffensiv till författare stänger ute förlagen 18 33         Vad hände sen? IMHO, MTM och Aschehoug 30 14         Maria Såthe sjunger Agota Kristofs lov

1951 lyckas en mördare komma undan polisen trots att han hela tiden är dem väldigt nära. Kanske för nära. Och 1952 slår han till igen. Under en natt mördar han nio personer. Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

Maševal je p. Pepi Lebreht, pel br. Filip Mlinar, orgle Matej Burger.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0")); Hej kära läsareNu så är då vårsäsongen till ända och sommaren är här. Är du nöjd med vad du fått till än så länge i år? Hur mycket gillade du din upplevelse medan du gjorde det? Om du känner att det kunde varit bättre så kan det nu vara en bra idé att fundera på hur du kan få till något ännu bättre efter sommaren och fram nyår. Något som jag hoppas att veckans coachbrev kan hjälpa dig med. En lite annorlunda idé om hur du kan tänka negativt för att få fram något riktigt positivt. Väl värd sina fem minuter av läsning… Dessutom kan du se en gratis video som ger en bra känsla för hur du kan må bättre i vardagen. Du hittar den HÄR. Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-1"));Veckans citat ”Alla är avundsjuka på vad du har,men ingen är avundsjuk på hur du fick det.”- Jimmy Carr UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-2"));Positivt KatastroftänkandeUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-3"));Det händer ganska ofta att jag får höra att en klient eller företag vill ha hjälp med att ”tänka utanför lådan”. Vad de menar är så klart att de vill ha nya lösningar när det känns som att de sitter fast på något vis. Mitt svar på det är att det inte är vad jag gör. Vilket brukar mötas av lite lätt höjda ögonbryn, men bytas mot ett leende när jag följer upp det med: Det jag gör är att visa att det inte finns någon låda… För begränsningen är ju satt av samma tänkande som nu ska försöka lösa den. Så det vi snarare behöver är att titta i en ny riktning. Ett bra sätt att få till det som du kan testa är reverserat tänkande (kallas även för inversion). Vad det innebär är att du, istället för att fundera på nya lösningar, grunnar på hur du kan få det att misslyckas – spektakulärt. För att ta ett praktiskt exempel så säg att du vill höja din energi och hälsonivå. Börja då istället med att fundera på hur du kan köra dig själv i botten riktigt rejält. Du vet håglös, trött, sjuk och en känsla av att livet är meningslöst. Vad skulle du göra för att fixa det så snabbt och effektivt som möjligt? Fundera lite på det och du upptäcker att svaren kommer ganska enkelt. För vårt nervsystem är utvecklat för att undvika allt som kan skada oss och vi har därmed lättare att upptäcka faror. Svaren för mig är saker som: Drick mängder med alkohol Ta droger och mediciner så snart det skaver någonstans Sov väldigt lite och på oregelbundna tider Titta mycket på en skärm istället för att umgås med andra människor (gärna det första du gör på morgonen och det sista du gör på kvällen) Sitt still så mycket du kan och träna absolut aldrig Ät ultraprocessad mat och undvik frukt & grönt som pesten Älta dina problem och tänk mycket på dig själv Jobba inte med något meningsfullt som du känner att du gör nytta med … Du kan säkert komma på en hel del annat också, men när du väl har din lista med vad du skulle göra för att snabbt köra din kropp och ditt sinne ner i botten, så framträder lösningen ganska klart eller hur? Undvik alkohol och droger, se till att prioritera bra och regelbunden sömn, motionera och träna dagligen, ät frukt & grönt och ”ren” mat som innehåller ett minimum av färgämnen och tillsatser, fundera på hur du kan vara till nytta för andra, gör något varje dag som faktiskt är värt att anstränga sig för att lösa. Har du egen firma kan du på samma sätt fundera på hur du snabbast möjligt får dig själv att gå i konkurs. Kanske se till att ingen vet att du finns eller vilket värde du bidrar med, avskeda alla säljare, var otrevlig mot de kunder som ändå dyker upp, minska på alla resurser som kan göra din produkt eller service bättre och gör det sedan svårt att leverera den till kund utan misstag och förseningar … Är du anställd kan du fundera på hur du ser till att bli avskedad. Är du i ett förhållande brainstorma hur du snabbast får den andra personen att vilja göra slut. Oavsett vad du vill förbättra, så pröva gärna nästa gång reverserat tänkande. För jag tror du blir glatt överraskad av hur värdefullt positivt katastroftänkande kan vara när du vänder på det och tänker utan någon låda. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-4"));Veckans BoktipsUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-5")); Köp BokenLose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-6"));Lyssna på CoachbrevetSpotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-7"));DelaDela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.Copyright©Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-8")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-9"));

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240819.Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Michael Borgert

6Sexmagi6Nu är det dags för sommar och våra magiska sommarpratare. I år har vi ett tema som går under arbetsnamnet “Sexy Summer” och det blir nog där det landar. Genom våra gäster bjuder vi in till samtal gällande allt mellan himmel och jord inom denna sfär. Redaktionen startar själva med en total "clickbait" rubrik och ja, vad ska vi mer säga… Kanske att vi inte tar ansvar för eventuella barn, könssjukdomar, skilsmässor som dessa avsnitt kan resultera i. Vi tar bara ansvar för: The Joyride.Redaktion: Rebecca Tiger, Veronica Näslund, Olof Lindqvist och Emilia BlomKlipp och mix: Theresia Billberg Vill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Musiken skapad av Eldin Earth WitchKontakt: www.formodrarsmakt.comFörmödrars Makt en Podcast grundad av Rebecca Tiger och Elin Bååth 2020Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Shoot The Puck är en podcast av hockeynews.seLucas Wallmark är på väg att få göra sin a-lagsdebut i moderklubben Björklöven och det händer samtidigt som det är 25 år sedan klubben spelade i SHL.30-åringen fortsätter att gå sin egen väg.Han lämnade NHL som 25-åring.Han lämnar nu Schweiz vid 30 års ålder – och många miljoner på bordet för att uppleva drömmen i hemstaden.Hockeynews Henrik Sjöberg har träffat Wallmark i Umeå och gått till botten med beslutet.Och mycket annat: 1.00: GWG-mästare i mäktigt skägg3.00: Faktaruta – lär känna Lucas Wallmark6.15: Avslöjar – så är Rönnberg som coach7.45: Samtalet med Sörensen som låg bakom avgörandet i finalen10.30: ”Rod The Bod” Brind´Amour roll i Wallmarks karriär13.45: Då blev en comeback i Löven verklig15.45: Förhandlingen i Fribourg – och Luleå18.00: Derbyt alla har väntat på – Wallmark om Skellefteå20.35: Spelet bakom sexårskontraktet22.15: Så låg Wallmark bakom stjärnvärvningen23.30: Lövens logga snyggast i SHL?25.00: Därför lämnar han miljoner på bordet: ”Kanske ångrar det”35.00: Synen på lagbygget just nu40.00: Bullen på en travbana nära dig?41.30: Så hanterar han pressen utifrån44.50: Wallmark I sin prime just nu?48.00: Framtidsvisionen

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Finns det en tro som förenar naturvetenskapen med religionen? Helena Granström reflekterar över religiös ateism och tron bakom varje sökande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017-06-05.”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret.Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.””Nä”, säger ateisten. ”Så var det inte alls. Faktum är att allting tog sin början i en singularitet för 13,8 miljarder år sedan; strax efter sin födelse utgjordes universum av ett extremt tätt och varmt område, som expanderade ofantligt snabbt, och därigenom gav upphov till det vi idag känner som tid och rum.”Givet att man läser dem båda bokstavligt, är det uppenbart att det finns en konflikt mellan naturvetenskapens och kristendomens skapelseberättelser. Låt vara att berättelsen om kosmos födelse i en ursmäll, en Big Bang, har klart mytologiska kvalitéer, och faktiskt ursprungligen formulerades av en fysiker som också var katolsk präst – faktum kvarstår att när det gäller sakförhållanden låter sig vetenskap och religion svårligen förenas.Universums uppkomst utgör, tillsammans med frågor om livets och människans ursprung, den kanske tydligaste konfliktytan mellan naturvetenskapen och framförallt de monoteistiska religionerna.Motsättningarna tycks också ha skärpts under senare år – delvis genom vad som kan tyckas vara ökade politiska och vetenskapliga anspråk från religiöst håll, men också genom den polemiska attityden hos inflytelserika ateister som Richard Dawkins.I ett sådant läge är en röst som Philip Claytons välgörande. I boken ”Religion och naturvetenskap”, som utkom på svenska våren 2017, presenterar han potentiella konflikter mellan vetenskap och tro, och hur de skulle kunna lösas. Inför mötet med naturvetenskapens resultat står, menar Clayton, flera vägar öppna för religionen. En är förstås att avvisa vetenskapen, och försöka övervinna den på dess egen arena; på detta är den påstått vetenskapliga teorin om så kallad intelligent design ett tydligt exempel.En motsatt väg skulle vara att ödmjukt revidera sin tro utifrån forskningsläget; att bibehålla de delar som är förenliga med nya vetenskapliga rön, och att i övrigt välja en metaforisk tolkning av de religiösa myterna. Kanske kan skapandet av världen på sju dagar förstås som en grov kronologi? Kanske sker evolutionen precis som i Darwins teorier, men osynligt vägledd av en gudomlig hand?Men möjligen är sakfrågorna överhuvudtaget inte det mest väsentliga, tycks Clayton anse: När man klär av religionens dess vetenskapliga anspråk, finner man en kärna som är mer angelägen än dessa. Denna religionens märg är på intet sätt oförenlig med den moderna vetenskapens resultat, utan utgör ett komplement, som kan tillhandahålla redskap för att tänka kring de frågor som vetenskapen lämnar obesvarade.En liknande distinktion görs i vad som kom att bli filosofen Ronald Dworkins sista bok, utgiven på svenska år 2014, med titeln ”Religion utan Gud”. Hur en religiös tradition framställer sakförhållanden eller historiska fakta saknar, menar Dworkin, relation till vilka normer och värderingar den förespråkar: Gud kan ha skapat världen på sju dagar eller inte, men detta har ingen bäring på huruvida man skall älska sin nästa såsom sig själv. Baserat på detta föreslår Dworkin en klart vidare definition av begreppet religion än den konventionella:Religion är övertygelsen om att det spelar roll hur en människa lever sitt liv, och att världen besitter skönhet och ett inneboende värde.Den konflikt Clayton hanterar är med Dworkins språkbruk, snarare än en motsättning mellan religion och vetenskap, en motsättning mellan teister och ateister; mellan dem som tror på gud, och dem som inte gör det. Särskilt akut är konflikten mellan teisterna, och de så kallade naturalister som är övertygade om vetenskapens förmåga att omfatta allt. Dworkins begreppsförståelse hjälper oss att se det fundamentala skikt av tro som ligger dolt under religionens vetenskapliga anspråk.Men ännu mer intressant är att den blottlägger ett skikt av tro också under vetenskapens vetenskapliga anspråk; vad Dworkin kallar religiös ateism. Det handlar om tron att universum i sin helhet är begripligt, och således möjligt att beskriva i termer av en slutgiltig, allomfattande teori; en tro som ofta beledsagas av övertygelsen att denna teori också kommer att, i någon bemärkelse, vara vacker.Att som Dworkin kalla de övertygelser som driver naturvetenskaplig forskning religiösa, innebär inte att likställa vetenskapen med vilken tro som helst. Snarare är det att hävda att den uppfattning om världen som gör vetenskapen begriplig i sista instans inte är möjlig att belägga med den vetenskapliga metodens hjälp: Det finns inget vetenskapligt faktum som inte kräver någon form av utomvetenskapligt antagande för att vara meningsfullt, om det så bara är antagandet att det är möjligt för människan att förstå sin omvärld.Den religiösa ateismen utgör, menar Dworkin, motivation för det sökande som just nu pågår efter en fysikalisk teori som förenar kvantmekanikens beskrivning av det allra minsta, med relativitetsteorins beskrivning av det allra största. Av denna teori förväntar sig forskarna inte enbart korrekta förutsägelser av observationer och experimentresultat, utan dessutom att den skall vara koncis och matematiskt elegant; med andra ord, vacker. Denna fysikens estetik, som för Dworkin alltså är ett exempel på religiös ateism, har länge utgjort en kompass för forskningen, och inte sällan väglett valet mellan två potentiellt riktiga teoribyggen: Det är den som får oss att vilja tro på E=mc^2, men också den som får somliga att tveka inför strängteorins komplicerade approximationer eller den skenbart godtyckliga partikelkatalogen i partikelfysikens standardmodell. Hur skönhet skall förstås i det här sammanhanget är dock inte uppenbart:Symmetri framhålls ofta som centralt, men att något är symmetriskt innebär inte med nödvändighet att det är vackert, inte heller inom matematiken.I den fysiska världen är detta uppenbart: Vi tilltalas av det ansikte som ser likadant ut i en spegel som när det betraktas direkt, men tycker knappast bättre om en öken, där utsikten är densamma i alla riktningar, än ett varierat skogslandskap.Låt oss då anta att vi en dag, i enlighet med många vetenskapsutövares förhoppningar, finner en vacker och matematiskt konsistent teori som tycks beskriva verkligheten fullständigt. Hur kan vi då vara säkra på att det är den enda möjliga? Det är få teorier som har förmågan att producera argument för sin egen giltighet.Att hantera de frågor som ligger utanför teoriernas räckvidd är en utmaning som såväl naturvetenskapen som religionen har levt med länge:Liksom kyrkofadern Augustinus en gång hävdade att Gud själv skapade tiden, och att frågan om vad som kom före Gud således är nonsens, har frågan på vad som kom före universum under lång tid besvarats med att det var först i Big Bang som den dimension vi kallar tid uppstod.Först på senare år, då teorier om så kallad evig inflation där lokala universa ständigt uppstår i olika delar av rymden, har denna förklaring kommit att ifrågasättas – vilket egentligen bara innebär en förflyttning av problematiken, för vad var det då som satte igång inflationen? Att föreställa sig ett vetenskapligt experiment som kan ge svar på den frågan är svårt – kanske lika svårt som att tänka sig ett som kan påvisa existensen av en allsmäktig gud.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik LitteraturPhilip Clayton: Naturvetenskap och religion. Översättning Christoffer Skogholt. Dialogos förlag, 2017.Ronald Dworkin: Religion utan Gud. Översättning Henrik Gundenäs. Daidalos förlag, 2014.

Tänker du åka utomlands med dina egna barn? Kanske njuta av en larv- och spindelfri tillvaro i trädgården? Undrar du när videon från Hoffas Stuga släpps? Då har vi ett gäng VARNINGAR att utfärda i dagens avsnitt. Stötta podden via patreon HÄR! Köp riktigt grym merch HÄR!

Hej Somna. Jag har varit iväg med bilen idag och satt mig på ett café och drack kaffe. Då öppnade himlen sig och det började regna. Det är en sån sak som gör livet värt att leva, att få sitta i regnet och dricka kaffe.Bredvid cafét låg det en minigolfbana. Nedgången, bleknad, och inte särskilt välbesökt av människor längre. Innan skunkarna bodde där fanns det råttor, sen en räv och idag bor det nästan 40 skunkar där. Matriarken heter Doris och bor inuti en fiberglashaj med sina döttrar. En gång om året håller de sin viktigaste tillställning, Skunk Hunk Galan, eller Mr Skunkiverse som den officiellt heter. Den startade för sju vintrar sedan efter ett tjafs om vem som hade bäst skick på sin svans. Ingen minns riktigt hur det gick till. Pokalen är en kapsyl från en flaska mineralvatten, helt platt och putsad tills den blänker. Man tävlar i fyra grenar: rand, pose, doft och samtal.I år är Valter förhandsfavoriten. Hans rand är så rak att folk faktiskt har kollat om det är äkta. Det är det. Han föddes vacker. Och sen finns det Rune, som bor vid betongbron och har en rand som delar sig i två slingrande grenar uppe vid nacken. Ingen har trott på honom. Kanske inte ens han själv. När galan börjar samlas hela skunksamhället runt hål 9, det med väderkvarnen. Godnatt Somna.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Lisa Wärnlöf, alias Claque, har aldrig fått en framträdande plats i den svenska litteraturen. Men hon är en av våra stora stilister, tycker Ulrika Knutson som hyllar Pella-böckernas skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017. Varför är det så svårt att tala om det som betytt allra mest, också böcker? Därför att man är rädd att avslöja sitt innersta, förstås, och finna det banalt. Men om det skulle vara så, så är det inte Anna-Lisa Wärnlöfs fel. Någon sa häromdagen att om Anna-Lisa Wärnlöf, med signaturen Claque, hade varit karl, så hade hon stått ordentligt synlig på klassikerhyllan: avdelningen stilister, mellan Per Rådström och Claes Hylinger. Visst skulle det vara så! Men förklädd till flickbok och kåseri är Claque för alltid utstraffad från den riktiga litteraturen. Ha. På ofattbara sju år, 1958-1965 skriver hon de fyra romanerna om Pella, tre om den buttra Fredrike och hennes krets, och så den märkliga barndomsbiografin ”Boken om Agnes”, 1963. Detta är Claques litterära verk och värld, som nu alltså lever ett rikt liv under klassikerhyllan, under radarn, och älskas hett i hemlighet. Hon går som ett mycel genom bibiotek och antikvariat. Varhelst du minst anar det kan du hitta en läsare flaskmatad med Pella-sentenser. De sitter som slaktstämplar, går aldrig ur. Den som först kom ut ur garderoben som Pella-beroende var Gun-Britt Sundström, ett stilistiskt barn av Sören Kirkegaard – och Claque. Anna-Lisa Wärnlöf – född 1911, död 1987 – var som mest verksam under det tidiga sextiotalet, samtida med miljonprogrammet. Hennes ton gycklar med det andliga rivningsraseriet, den snabba nivelleringen i demokratins namn; en estetisk protest besläktad med Olle Adolphsons visor. Hos Claque finns samma ironiska melankoli, och sinne för ordens poesi. Hos Olle var det "nedisad Volvo med släp", och "kokt kummel med äggsås". Anna-Lisa har samma blick för det konkreta. Majorskan sitter i skymningen och "njuter av att ha två tummar", Pella kräks i duffelkragen vid tanken på att trassla till altaret i tolv meter organza. I fyrtio år övade hon sig som kåsör i Svenska Dagbladet, uppskattad men skygg. På fyrtio år satte hon inte sin fot på redaktionen. Men lilla Pella och farmor Majorskan och tant Signhild levde redan och verkade för fullt i tidningen när Wärnlöf romandebuterade med ”Pellas bok” 1958. När jag mötte Pella i början av sjuttiotalet var de här böckerna bara tio-femton år gamla, ändå speglade de en försvunnen värld, med exotiska inslag av flickskolor, hembiträden och bostadsbrist. Och spridda skurar av borgerlig bildning, som om det hade varit något fullt normalt och ingenting att oroa sig över. Pella själv läste böcker av Proust, Dickens och Cora Sandel – och hon gjorde det med ett självklart välbehag, utan känslor av skam. Detta var inte förenligt med min tonårskultur i början av sjuttiotalet, som utspelade sig i en atmosfär av V-jeans, tristess och symfonisk rock. Om jag hade velat spegla den atmosfären i litteratur så gav Kerstin Thorvall, Sven Wernström och Max Lundgren utmärkta möjligheter, i ungdomsromanens guldålder. Men böckerna om Pella ägnar sig inte bara åt spegling, utan gläntar på kommande liv. De kan man – till stora delar – läsa om, och växa med. Anna-Lisa Wärnlöf låter tonåringens världsbild möta riktigt gamla människors, och mycket små barns. En åtta månaders baby kan vara en stark personlighet hos Claque, som kan väcka dina antipatier också. Att föräldrar och barn, särskilt mödrar och barn, inte självklart finner varandra är en del av Claqueböckernas tidlösa innehåll. Och oavsett ålder får alla inblandade behålla sin integritet – och sina passioner. Passion kan uttryckas av också av det lilla barnet. Som i ”Boken om Agnes”, när småflickorna har skiljts åt och katastrofen ligger i öppen dager. Om hjärtat är krossat spelar det ingen roll om man är sex eller sextio år. Så här uttrycker sig den lilla Anna-Lisa: "Jag var Agneslös, och inte mer med det. Hur gör man när man hänger sig? Jag hade en pilbåge. Kanalen." Humor kan vara hjärtskärande, om den paras med livsinsikt. Att våra personligheter är så oföränderliga, att vi liknar oss själva som barn, är också en drabbande insikt. Inte särskilt behaglig. Det borde vi tänka lite mer på i vår tid, när vi vuxna är så stressade att vi inte står ut med att se barnen ha tråkigt. Eller ens tanken på att de har tråkigt! Hur de egentligen har det orkar vi inte ta reda på. Läste nyss en rubrik om att folk minutplanerar barnkalasen för att för död och pina inte riskera att barnen ser sin egen leda i vitögat. Vad skulle inte Claque kunna ha gjort av det ämnet? Vissa ämnen har hon klokt avstått ifrån – sexualiteten till exempel. Det bidrar till den goda tidlösheten. Erotiken uttrycks mer genom längtan och bilder som man inte glömmer: som Älskar du mig? sa Ulf Jacob. Obetydligt, sa jag, och tänderna mjuknade i min mun. Jag kan inte minnas att jag saknade explicit erotik – den fanns ju att tillgå överallt annars, för den som var läskunnig. Nej, Pella tillfredsställde andra behov. De två avgörande var den moralfilosofiska diskussionen, och stilens narkomani. Anna-Lisa Wärnlöfs stil är beroendeframkallande. Och smittsam. En pretentiös hållning ser jag automatiskt som "ett öde stort som en mössa". Att det inte är min egen bild ha jag glömt för länge sedan. Men ingen når Claques avvägda blandning av under- och överdrifter, och utförda aforismer, som kan rymma en världsbild: "Om ett barn ber om ett snöre, avfärda det inte med en kyss. Ge det ett snöre". Punktens placering är också viktig. Den surt förvärvade slutsatsens markering. Ge det ett snöre. Claque strör gärna ut små hälsningar till egna inspirationskällor. Den märkligaste möter vi i Pellas andra bok, där hon just har blivit kär i Ulf Jacob. På artonårsdagen ger han henne en nött gammal bok: "Läs den tös, du får den. Den är skriven för sådana som du och jag." Den repliken är lömsk, riktad till intellektuella flickstackare med garden nere – den går via trosorna, kan man säga. Men om man ska sublimera den boken får man jobba duktigt. Boken är ”En drömmares dagbok”, av den schweiziske artonhundratalsförfattaren Henri Frederic Amiel. Det blir en ganska rolig effekt när Pella och Ulf Jacob står och smusslar med Amiel, samtidigt som deras kompisar diggar Sinatra och Bill Haley på skivspelaren i rummet intill. Amiels ”En drömmares dagbok” blev på sin tid kult bland hyperkänsliga esteter i hela Europa, kärleksfullt översatt av en av den svenska litteraturens mest ömhudade kritiker, nämligen Klara Johanson; hon som recenserade allt, som inte kunde låta bli att recensera solnedgången. Ett nytt drama varje kväl. Klara Johansons andra stora idol var för övrigt Fredrika Bremer, vars spetsprydliga feminism viftar fram överallt i Pellas farmor Majorskans referenser. Klara Johanson är en av Claques viktiga förebilder bland estetiska ironiker – Oscar Wilde en annan – och så förstås Cora Sandel och Marcel Proust. Anna-Lisa Wärnlöf bakar också Madeleinekakor, med kärlek och smör, och psykiska trauman. En bild som återkommer i flera av böckerna, troligen självupplevd, är när några några clowner fallit i vattnet, och människorna på stranden skrattar av hjärtans lust, men tystnar när en av clownerna bärs bort, drunknad. Barnet grips av en förlamande ödslighet, identiteten brister. Som det står i ”Boken om Agnes”: "Det slog mig att jag kanske inte var någon liten flicka. Kanske var jag en pojke. Kanske var jag ett troll eller möjligen något slags djur." Det är det som alla Claques texter handlar om. Att skrapa ihop de spridda bitarna av sig själv, till ett slags mönster. Ulrika Knutson, journalist och författare Anna Lisa Wärnlöfs bibliografi Kåserier1949 Mans gamman (Bonnier)1954 För läsarens skull (Rabén & Sjögren/Vi, under signaturen Claque)1957 Om Ni behagar (Bonnier, under signaturen Claque)1958 Skaffa julgran (Bonnier, under signaturen Claque)Ungdomsböcker1958 Pellas bok (Svensk läraretidning)1959 Pellas andra bok1960 Pella i praktiken1961 Pojken en trappa upp1962 Fredrikes barn1963 Boken om Agnes1964 Ingkvist1965 Lennerboms: den fjärde boken om PellaÖvrigt"En diktare, en prins och Aldebaran". I: Något att lära av varandra (Relationskonsult, 1974)ÖversättningarElisabeth Janet Gray: Tomi i Tokyo (The cheerful heart) (Svensk läraretidning, 1962)Margaretha Shemin: De små ryttarna (The little riders) (Svensk läraretidning, 1965)Elaine L. Konigsburg: Jennifer och jag (Jennifer, Hecate, Macbeth, William McKinley, and me, Elizabeth) (Svensk läraretidning, 1968)Källa: Wikipedia

I tider av politisk oro ropas det ofta på mer historieundervisning i skolorna. Men vägen till ett bättre samhälle är en annan, skriver Eva-Lotta Hultén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-10-12.–Lyd inte i förväg.–Håll yrkesetiken högt.–Akta dig för paramilitärer.När Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet 2016 satte sig historieprofessorn Timothy Snyder och skrev pamfletten ”Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet”. Uppmaningarna jag inledde med är några av rubrikerna i boken, som är skriven till ett du, i ett land vars demokratiska berggrund börjat vittra. Trump nämns då och då, men de tjugo uppmaningarna är relevanta överallt där antidemokratiska krafter hotar.I politiskt instabila och hotfulla tider kommer ropen på mer historieundervisning i skolornaReferenserna till andra världskriget är många, liksom till kommunistdiktaturerna i de forna östländerna. Timothy Snyder varnar bland annat för att tolka demagogers utsagor välvilligt: säger de att de tänker underminera de demokratiska institutionerna eller krossa mediefriheten så är det just vad de kommer att göra. Börjar de avhumanisera och hota grupper av människor så finns det ingen anledning att tro att de egentligen menar något annat.I politiskt instabila och hotfulla tider kommer ropen på mer historieundervisning i skolorna och mer historisk kunskap bland politiker och allmänhet. Med bättre vetskap om hur illa det gått förr ska insikter komma om vilken farlig väg fascism, nazism, rasism eller kommunism är och vi ska börja gör motstånd. Men fungerar det verkligen? Gör en tankeövning: Är det brist på historiekunskaper som får nazister att hata judar? Skulle de hata mindre om de fick mer kunskaper om förintelsen?Filosofen Friedrich Hegel sa att av historien lär vi att vi inget lär av historien. En klatschigt cynisk formulering som fått stor spridning. Massor av människor har förvisso med historiekunskaper fått nya insikter om både det ena och det andra men det Hegel avsåg att säga var naturligtvis att kunskap om vad som hänt förr inte räcker som vaccin mot att låta dåliga saker ske igen.Vi måste inte bara förstå hur ett totalitärt samhälle växer fram, vi måste också ha värderingar som säger oss att förtryck och utnyttjande av andra är fel, och vi behöver förmåga att se vad det är som händer medan det händer. Historien upprepar sig nämligen aldrig exakt, vilket gör att vi alltid, som en försvarsmekanism, kan klamra oss fast vid skillnaderna som räddningsplankor eller ursäkter för att blunda.Både Snyder och Sharp pekar på de små gesternas och handlingarnas betydelse: att säga nej när någon i maktställning begär något omoraliskt av oss...Utöver humanistiska värderingar och klarsynthet behöver vi förmåga, civilkurage och självförtroende nog att tänka och handla självständigt. I en stor studie intervjuade de båda forskarna Samuel Oliner och Pearl Oliner hundratals personer som räddat judar under andra världskriget. De visade att många som ingriper och hjälper andra har gemensamma drag: stark medkänsla och förmåga att känna samhörighet med alla sorters människor, ansvarskänsla, känsla för rättvisa och förmåga att se hur de själva kan påverka. De hade vuxit upp med föräldrar som agerat goda förebilder och framhållit värdet av empati och engagemang snarare än av prestationer. Föräldrarna hade resonerat kring rätt och fel, sällan eller aldrig straffat sina barn och uppmärksammat dem på vad som händer i omvärlden och på de orättvisor som drabbade vissa grupper av människor.Allt detta går att åstadkomma också inom skolans ramar. Filosofen Stephen Law har i boken ”The war for childrens minds” visat hur man kan lära barn självständigt tänkande och handlade genom att i gruppdiskussioner träna sådant som att avslöja och ifrågasätta det som tas för givet, upptäcka och diagnosticera felaktiga slutledningar, uttrycka åsikter klart och koncist, se saker ur andras synvinkel och ifrågasätta sina egna känslor eller det rätta i att agera utifrån dem. Socialpsykologen Ervin Staub har i sin tur gjort en rad experiment som visar på betydelsen av foten-i-dörren-fenomenet. Den som en gång börjat hjälpa andra fortsätter. Får vi alltså, genom skolan eller arbetsplatsen, smak för att förbättra livet för andra så är chansen mycket stor att vi sedan fortsätter av egen kraft.Timothy Snyders pamflett påminner mig om en annan professors skrift, statsvetaren Gene Sharps ”From dictatorship to democracy”, där han med utgångspunkt i ett helt livs forskning om totalitära system, motstånd och icke-våld beskriver hur man bäst kan omvandla en diktatur till en demokrati. Liksom Snyder kombinerar han, på det mest sympatiska vis, djupa och vida kunskaper i historia med ett humanistiskt patos och ett uppfordrande tilltal.Gene Sharps bok skrevs på efterfrågan av dissidenter i Burma på 90-talet men eftersom Sharp inte kände till de specifika omständigheterna just där, skrev han en så allmänt hållen bok att den kommit att användas i många, vitt skilda, länder sedan dess. Gene Sharp förklarar att användning av våld är att möta övermakten där den är som starkast, och därmed riskera stora förluster till ingen nytta, eller i värsta fall med ännu större repression som följd. Skulle man trots allt vinna är våldet sedan ofta inbyggt också i den nya maktens regim. Underminera i stället makten genom aktivism, uppbyggnad av alternativa, demokratiska organisationer, civil olydnad och samarbete med andra olydiga och planera maktskiftet noga, uppmuntrar Sharp. Både Snyder och Sharp pekar på de små gesternas och handlingarnas betydelse: att säga nej när någon i maktställning begär något omoraliskt av oss, att se andra i ögonen och visa välvilja, att uppmuntra andra som kanske är modigare eller att bära en symbol för motstånd på sina kläder.De historiekunskaper som verkligen betyder något när världen gungar är de berättelser som hjälper oss att tolka det som skerHistoria är ett viktigt ämne – men den tro som finns på historiekunskaper i sig som frälsning från förtryck, krig, folkmord eller odemokratiskt styre är felaktig. Inte ens historieprofessorn Timothy Snyder själv tycks ha kunnat dra nytta av sina kunskaper när det verkligen gällde. I baksidestexten till hans bok kan man läsa att han var övertygad om att USA skulle välja Hillary Clinton till president. Han missade alltså de tecken som pekade åt ett annat håll. Kanske på grund av önsketänkande. Vi människor är ju inte rationella, vi gör oss själva blinda för saker vi inte vill se. Det gäller historieprofessorer såväl som alla andra.Det går alldeles utmärkt att tänka sig en människa helt utan kunskaper i historia, som utifrån humanistiska värderingar, uppövad handlingsförmåga och kunskaper i psykologi framgångsrikt tar upp kampen mot förtryck och våld. Det går lika bra att föreställa sig en spränglärd historieprofessor som missar att agera när det verkligen gäller.De historiekunskaper som verkligen betyder något när världen gungar är de berättelser som hjälper oss att tolka det som sker och lär oss förstå hur det mänskliga psyket fungerar, och i alla tider har fungerat under tryck från auktoritära eller suggestiva och antidemokratiska ledare; då vi kommer i nya och okända situationer eller då vi hamnar i sammanslutningar som utvecklar ett starkt och destruktivt grupptänkande. Allra viktigast är den historia som ger oss exempel på hur man framgångsrikt kan göra motstånd och hjälpa utsatta medmänniskor. Bara så blir historiekunskaper ett skydd mot de krafter som vill underminera demokratin.Eva-Lotta Hultén, journalist och författare LitteraturTimothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, Albert Bonniers förlag 2017Gene Sharp From dictatorship to democracy, Serpents tale 2011 (först publicerad 1993)Samuel P Oliner, Pearl M Oliner, The altruistic personality. Rescuers of jews in nazi Europe, The free press, 1988Stephen Lwa, The war for childrens minds, Routledge 2006Ervin Staub, The psychology of good and evil, Cambridge University press 2006

Varmt välkommen tillbaka till Idrott-och ledarskapspodden. I det här avsnittet får du lära dig om 6 vanliga mentala spärrar och hur du löser dem. Har du tex någon gång känt att du vet exakt vad du vill göra, men ändå inte får det gjort? Kanske håller rädslan för att misslyckas dig tillbaka. Kanske jämför du dig med andra, oroar dig för vad människor ska tycka eller tappar fokus när det verkligen gäller. I det här avsnittet pratar Jenny om mentala spärrar – vad de är, varför de uppstår och framför allt hur du kan ta dig igenom dem. Hon delar med sig av egna erfarenheter från sin pågående satsning mot kvalet till US Senior Women's Open, där hon själv har stött på flera oväntade mentala spärrar trots att hon arbetar med mental träning varje dag. Du får ta del av lösningar som kommer från Jennys insikter och erfarenheter efter över 25 år som tränare och coach, från hennes olika utbildningar och hon delar med sig av specifika övningar och verktyg från hennes böcker Stolt, stark och säker och Whole in One. I avsnittet pratar Jenny bland annat om: • Rädsla för att misslyckas • Rädsla för att lyckas • Rädsla för vad andra ska tycka • Jämförelse med andra • Ilska och besvikelse efter motgångar • Hur du hittar tillbaka till fokus och närvaro Hon använder golfen som metafor, men avsnittet riktar sig till alla som vill utveckla sin mentala styrka – oavsett om du är idrottare, ledare, entreprenör eller bara vill må och fungera bättre i vardagen. För mentala spärrar är inte ett tecken på svaghet. Ofta är de ett tecken på att det vi gör betyder något för oss. Välkommen att lyssna! Vill du köpa Jenny's böcker så hittar du dem här: Stolt, stark och säker: https://www.adlibris.com/sv/bok/stolt-stark-och-saker-en-bok-om-helhetstraning-for-golfare-9789198819106 Whole in one (här ingår alla ljudfiler och hänvisningar till poddavsnitt mm): https://www.adlibris.com/sv/bok/whole-in-one-din-resa-till-inre-lugn-mental-styrka-och-frihet-9789198819120 Jenny's Golf & Yoga Retreat på Villa Baro den 11-13/9. Läs mer och boka här: https://villabaro.se/events-retreats/golf-yoga-retreat

Den här gången tar vi oss an Sandro Botticellis Primavera (Våren), ett av den italienska renässansens mest inflytelserika verk och ett av konsthistoriens mest gåtfulla bildskapelser.Kanske kan det tyckas sent på året för ett avsnitt om våren. Men Botticellis berömda målning tolkas som en allegori över årstidens gradvisa framväxt, från de kyliga vårvindarnas ankomst till ögonblicket då de sista molnen skingras och naturen träder in i sin blomstrande tid. Just därför känns den särskilt passande så här års, när våren långsamt övergår i sommar och vi väntar på varmare dagar.I avsnittet fördjupar vi oss i ett verk som i århundraden har förbryllat betraktare och forskare. Vi undersöker hur Botticelli sammanför motiv från den grekiska och romerska mytologin med kristna bildtraditioner, och hur målningen samtidigt bär spår av såväl flamländska gobelänger som antikens och renässansens litteratur.Vi berättar också om teorin att Primavera skapades som en bröllopsgåva och diskuterar vilka föreställningar om kärlek, dygd, kyskhet och äktenskap som verket kan ha förmedlat till den unga bruden.Följ med till Florens under det sena 1400-talet och upptäck ett av renässansens mest fascinerande konstverk. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Jag minns inte att vi hade mycket pengar. Men jag minns att det fanns ett lugn och en trygghet.” När Nooshi Dadgostar blickar tillbaka på sin barndom är det inte ekonomin hon minns starkast. Det är känslan av ett samhället som fungerade. Att skolan fanns där. Att vuxna hade tid. Att det gick att känna framtidstro även när pengarna inte var många. I det här avsnittet av Pengapeppen pratar Moa Tyborn och Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet, om vad som händer när den tryggheten börjar försvinna. Om stressen när marginalerna krymper. Om känslan av att springa fortare än någonsin men ändå inte komma ikapp ekonomiskt. Om barnfamiljer som vänder på varje krona, unga som tvivlar på att de någonsin ska kunna köpa ett hem och människor som jobbar heltid men ändå inte känner sig ekonomiskt trygga. Vi pratar om löner, hyror, matpriser och välfärd. Men också om något större, om vad som händer när allt fler känner oro inför nästa räkning, nästa hyreshöjning eller nästa oväntade utgift? Det här är ett samtal om människovärde, trygghet och varför ekonomin aldrig bara handlar om pengar. För bakom varje siffra finns en människa, en familj och en vardag som ska fungera. Ett varmt, personligt och engagerat samtal om ekonomi och hur vi bygger ett samhälle där fler kan känna samma lugn som Nooshi minns från sin egen uppväxt. Höjdpunkter: 02:00 “En tävlingsinriktad Göteborgare med bra humor” Nooshi om vem hon är bakom partiledarrollen. 05:00 “Vi hade väldigt lite pengar, men ett enormt lugn och en trygghet” Om uppväxten, föräldrarnas resa till Sverige och varför trygghet betyder så mycket. 08:20  “Vi måste ändra det innan det är för sent” Nooshi om skolan, privatiseringarna och varför hon vill se en annan utveckling. 12:52  Varifrån kommer drivkraften? Om viljan att förändra samhället och varför Nooshi fortfarande tror att Sverige kan bli bättre. 16:35  “Det har aldrig varit så dyrt att vara svensk” Om varför Nooshi menar att valets viktigaste fråga är människors vardagsekonomi. 17:23  “Nu kostar det över 10 000 kronor mer i månaden att vara en vanlig barnfamilj” Ett starkt resonemang om varför många känner att pengarna inte räcker. 19:44  Bankernas vinster och bolåneräntorna Varför Nooshi vill använda SBAB för att pressa räntorna. 21:15  “Var nionde barn lever i fattigdom” Om barnfattigdom, utsatthet och varför hon ser utvecklingen som ett misslyckande. 22:46  “Kvinnodominerade yrken är felavlönade” Om lönegapet mellan kvinnor och män och Nooshis förslag för att minska det. 25:26  Kvinnofällorna som kostar miljoner Om deltidsarbete, familjebildning och varför kvinnors ekonomi halkar efter. 27:52  “Vi jobbar längst men ligger sämst till i Norden” Om pensioner, arbetsliv och varför hon ifrågasätter höjd pensionsålder. 29:02  Ska fler spara – eller få mer pengar kvar att leva på? Ett intressant resonemang om sparande, konsumtion och ekonomiska klyftor. 32:20  “Det måste gå att leva på sin lön” Kanske avsnittets starkaste budskap om arbete, trygghet och vardagsekonomi. 36:33  “Välfärden gör att människor vågar” Om sambandet mellan trygghet, företagande, utbildning och framtidstro. 41:25  Därför ska du rösta på Vänsterpartiet på 30 sekunder Nooshis sammanfattning av sin politik och sina viktigaste vallöften.

Fluent Fiction - Swedish: The Perfect Graduation Gift: A Journey Through Gamla Stan Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-06-09-07-38-20-sv Story Transcript:Sv: När sommarsolen strålade över Gamla Stan, var Linnea, Oskar och Karim på jakt efter den perfekta examenspresenten.En: When the summer sun shone over Gamla Stan, Linnea, Oskar, and Karim were on the hunt for the perfect graduation gift.Sv: De hade samlats på ett litet kafé, en plats fylld av charm och historia.En: They had gathered at a small café, a place filled with charm and history.Sv: Gamla mörka takbjälkar kantade taket, och de stora fönstren bjöd på en utsikt över de kullerstensbelagda gatorna och ståtliga gamla byggnader.En: Old dark ceiling beams lined the roof, and the large windows offered a view over the cobblestone streets and stately old buildings.Sv: Kaféet doftade av nybryggt kaffe och nybakade bullar, vilket skapade en varm och välkomnande atmosfär.En: The café smelled of freshly brewed coffee and newly baked buns, creating a warm and welcoming atmosphere.Sv: Linnea satt och drack en kopp starkt kaffe.En: Linnea sat drinking a cup of strong coffee.Sv: Medan hon tittade ut genom fönstret tänkte hon tillbaka på sin egen examenstid.En: As she looked out the window, she reminisced about her own graduation time.Sv: Hon blev fylld av nostalgi och glädje i tanken på sin systers kommande firande.En: She was filled with nostalgia and joy at the thought of her sister's upcoming celebration.Sv: Det skulle snart bli midsommar, en tid för glädje och gemenskap.En: It would soon be midsommar, a time for joy and togetherness.Sv: Linnea hade en viktig uppgift.En: Linnea had an important task.Sv: Hennes syster behövde en speciell gåva.En: Her sister needed a special gift.Sv: Men valet av present var inte lätt.En: But choosing the gift was not easy.Sv: Skulle hon välja något praktiskt, eller kanske något med mera känsla och värde?En: Should she choose something practical, or perhaps something with more sentiment and value?Sv: Oskar tog en tugga av sin kanelbulle och sa, "Kanske en vacker skrivbok?En: Oskar took a bite of his cinnamon bun and said, "Maybe a beautiful notebook?Sv: Hon kan behöva det på universitetet."En: She might need that at university."Sv: Karim höll inte med.En: Karim didn't agree.Sv: "Nej, nej!En: "No, no!Sv: Vad sägs om ett konstverk?En: How about a piece of art?Sv: Något som inspirerar!"En: Something that inspires!"Sv: Linnea visste att båda hade poänger.En: Linnea knew that both had valid points.Sv: Men ändå kände hon en osäkerhet som gnagde.En: But still, she felt an uncertainty gnawing at her.Sv: Hon ville ha något som verkligen visade deras personliga band.En: She wanted something that truly showed their personal bond.Sv: Medan de pratade närmade sig en äldre barista.En: As they talked, an older barista approached.Sv: Han hade varit där i många år och kunde lokalens historia.En: He had been there for many years and knew the place's history.Sv: "Behöver ni hjälp?"En: "Do you need help?"Sv: frågade han vänligt med en glimt i ögat.En: he asked kindly with a twinkle in his eye.Sv: Baristan lyssnade noggrant på Linneas dilemma och log sedan.En: The barista listened carefully to Linnea's dilemma and then smiled.Sv: "Ibland är det bästa att följa hjärtat.En: "Sometimes the best thing is to follow your heart.Sv: Personliga gåvor bär mest betydelse.En: Personal gifts carry the most meaning.Sv: Det kan vara något enkelt men ändå djupt."En: It can be something simple yet profound."Sv: Efter att ha tackat baristan bestämde sig Linnea för att ta en promenad.En: After thanking the barista, Linnea decided to take a walk.Sv: Hon följde de slingrande gatorna tills hon plötsligt stannade vid ett litet fönster bredvid kaféet.En: She followed the winding streets until she suddenly stopped at a small window next to the café.Sv: Där inne låg en handgjord träfigur, en liten skulptur i elegant design.En: Inside lay a handmade wooden figure, a small sculpture with an elegant design.Sv: Den fångade ljuset och kändes full av liv och möjligheter.En: It caught the light and felt full of life and possibilities.Sv: Hon visste direkt att den skulle passa perfekt.En: She knew immediately that it would be perfect.Sv: Hennes syster älskade konst och design, och denna skulptur var både en symbol för de minnen de delade och de drömmar hon hoppades att systern skulle följa.En: Her sister loved art and design, and this sculpture was both a symbol of the memories they shared and the dreams she hoped her sister would follow.Sv: Med ett leende gick Linnea in i butiken och köpte skulpturen.En: With a smile, Linnea went into the shop and bought the sculpture.Sv: Det kändes rätt.En: It felt right.Sv: När hon lämnade butiken med presenten i handen kände hon sig nöjd och lycklig.En: As she left the shop with the gift in her hand, she felt satisfied and happy.Sv: Hon hade valt med hjärtat.En: She had chosen with her heart.Sv: Linnea lärde sig att lita på sin intuition.En: Linnea learned to trust her intuition.Sv: Hon insåg att det var de personliga detaljerna som gav presenten dess sanna värde.En: She realized it was the personal details that gave the gift its true value.Sv: Nu när hon återvände till kaféet, fylld av ny funnen trygghet, kunde hon knappt vänta med att överlämna presenten och se sin systers reaktion.En: Now returning to the café, filled with newfound confidence, she could hardly wait to present the gift and see her sister's reaction.Sv: Det skulle bli ett oförglömligt ögonblick, fyllt av kärlek och samhörighet.En: It would be an unforgettable moment, filled with love and togetherness. Vocabulary Words:hunt: jaktgathered: samlatscharm: charmbeams: takbjälkarcobblestone: kullerstensbelagdanostalgia: nostalgijoy: glädjetogetherness: gemenskappractical: praktisktsentiment: känslavalid: poängeruncertainty: osäkerhetgnawing: gnagdeapproached: närmadedilemma: dilemmaprofound: djuptwinding: slingrandeelegant: elegantpossibilities: möjligheterintuition: intuitionunforgettable: oförglömligtconfidence: trygghetreaction: reaktionbarista: baristasculpture: skulpturbond: bandsentiment: känslabrew: bryggtfigure: figurstatue: staty

Den här veckan i Andakten i P1 möter vi Joanna Kölsch, präst i Askims församling i Göteborg. Idag om hur en maskros på cykelsadeln kan förändra dagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:En dag när jag kom till min parkerade cykel på Hinsholmen, när jag hade varit och badat, hade någon lagt en maskros på sadeln, och jag blev så otroligt glad. Så… otroligt glad.Kanske visste personen att det var min cykel, men troligtvis inte. Det mest sannolika var att det var en helt okänd person som lagt blomman på min sadel.Kanske är det just det som är vårt uppdrag här på jorden att lägga blommor på varandras cykelsadlar. Att lysa upp vardagen för okända och kända personer.Text:Joh. 13:34-35, 1 Kor.Musik:Reiseslått av och med Gjermund LarsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Hej Somna. Jag sitter här i mörkret och tittar på mina händer. Eller jag ser dem knappt, för det är mörkt i Äventyrsvargen. Men jag känner dem. Det är något med det där att titta på sina händer. Förlåt mig, mina händer, att jag tagit er för givna i snart 51 år. Det är så konstigt med händer. De gör saker utan att jag ber dem.Någon gång i ditt liv höll du någons hand för första gången. Undrar vem du höll hand med. Kanske en förälder, kanske ett syskon. Det finns ett ögonblick precis innan man håller någons hand, när händerna är nära varandra men inte rör. Luften däremellan känns nästan tjock, som vadd. Och sen tar någon det första steget, en millimeter, och sen är det gjort. Tänk om händerna har ett eget minne. Att de minns saker som jag inte kommer ihåg. Här om dagen höll jag en hand. Det var länge sedan jag höll en hand. Det är ensamt att inte ha någon att hålla i handen.Mina händer är inga hantverkarhänder. De är inte gjorda för att skapa saker. Jag funderar på handslag. Jag hörde någonstans att det är för att visa att man inte bär vapen. Jag vet inte om det stämmer. Men man känner väldigt mycket i ett handslag. Det finns en sorts trötthet som sätter sig i händerna. Inte i musklerna, utan något annat. Händerna vill bara vila. Det är nog därför vi håller hand när vi är rädda. För att handen är den del av oss som sträcker sig längst ut från kroppen.Nu vinkar min hand till dig Somna. Godnatt.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studentflaken dånar fram på gatorna, svindyra studentmössor kastas i luften och tappas förhoppningsvis inte bort. Vi är mitt i studenttider och pratar studentminnen. Pinfärska och gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske har du just tagit studenten och det blev precis som du hoppades - eller tvärtom. Kanske har din studentmössa några år på nacken men du minns fortfarande den där komiska, fina, konstiga grejen som hände när ni åkte flak. Eller är du en av alla de som skulle ha tagit studenten 2020, men det ”bidde” inget för Covidpandemin satte stopp och vad gjorde du då?Idag vill vi höra allt om dina studentminnen. Om champagnefrukosten, utspringet, den svettiga studentmottagningen med släkten, om den alternativa bal du ordnade för alla som inte hade råd att skaffa en dyr festblåsa - eller om hur det kändes att stå där bredvid alla lyckliga klasskamrater som hade massor av nallar och medaljer runt halsen medan du inte hade en enda för att ingen kom och firade dig.Ring oss på 020-22 10 30 och berätta om dina bästa, jobbigaste, roligaste studentminnen. Telefonslussen öppnar 21.00 och programmet börjar 21.40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare Li Skarin sänder direkt från Piteå.Producent: Helene Almqvist

Kanske sista Snedtänkt live någonsin! Inspelat på Regina december 2025. Sigrid Abrahamsson vid pianot, Agnes Fred vid mikrofonen. Det övergripande ämnet: Om Uppsala i kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finns det egentligen bara ett enda medvetande — och lever vi alla i illusionen av att vara separata individer? Professor Maria Strömme är tillbaka i studion för en djupdykning i medvetandets sanna natur, verklighetens illusion och teorin om att vi alla egentligen är delar av samma universella medvetande.Maria Strömme menar att hjärnan inte skapar medvetande, utan fungerar som en mottagare som filtrerar ett större informationsfält. Samtalet rör sig mellan kvantfysik, psykedelika, schizofreni och nära döden-upplevelser. Kan psykoser och psykedeliska substanser tillfälligt stänga av hjärnans filter och ge oss tillgång till något större? Vi pratar om varför tid kanske inte existerar så som vi tror, varför människor som varit nära döden beskriver samma tidlösa tillstånd — och varför små barn ibland verkar veta saker de omöjligt borde kunna veta. Är det möjligt att barn har en närmare koppling till det universella medvetandet innan känslan av separation fullt utvecklats?Mot slutet tar samtalet ännu en oväntad vändning när mörk materia, mörk energi och universums största obesvarade frågor kopplas samman med medvetandet självt. Kanske står mänskligheten inför ett helt nytt vetenskapligt paradigmskifte — där fysik, medvetande och andlighet till slut möts.Ett avsnitt som utmanar allt du trodde att du visste om verkligheten, människan och universum.Läs mer om Maria härLyssna på första avsnittet med Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det egentligen bara ett enda medvetande — och lever vi alla i illusionen av att vara separata individer? Professor Maria Strömme är tillbaka i studion för en djupdykning i medvetandets sanna natur, verklighetens illusion och teorin om att vi alla egentligen är delar av samma universella medvetande.Maria Strömme menar att hjärnan inte skapar medvetande, utan fungerar som en mottagare som filtrerar ett större informationsfält. Samtalet rör sig mellan kvantfysik, psykedelika, schizofreni och nära döden-upplevelser. Kan psykoser och psykedeliska substanser tillfälligt stänga av hjärnans filter och ge oss tillgång till något större? Vi pratar om varför tid kanske inte existerar så som vi tror, varför människor som varit nära döden beskriver samma tidlösa tillstånd — och varför små barn ibland verkar veta saker de omöjligt borde kunna veta. Är det möjligt att barn har en närmare koppling till det universella medvetandet innan känslan av separation fullt utvecklats?Mot slutet tar samtalet ännu en oväntad vändning när mörk materia, mörk energi och universums största obesvarade frågor kopplas samman med medvetandet självt. Kanske står mänskligheten inför ett helt nytt vetenskapligt paradigmskifte — där fysik, medvetande och andlighet till slut möts.Ett avsnitt som utmanar allt du trodde att du visste om verkligheten, människan och universum.Läs mer om Maria härLyssna på första avsnittet med Maria härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till ett ovanligt, och väldigt personligt, avsnitt av Martinson Möter, det är nämligen första gången i historien som Therese Martinson är med i podden, som görs tillsammans med fadderbarnsorganisationen Compassion.Hon är min livskamrat. Mamma till våra tre barn. Sångpedagog, sångerska och dragspelerska. En av de klokaste människor jag känner. Som jag har längtat efter att ni ska få möta henne.Kanske är det här någon slags reseskildring i samtalsform. Ett försök att fånga vad som händer med människor när man kliver rakt in i berättelser som förändrar en.Följ med oss bakom kulisserna på en resa som skakat om, berört och stannat kvar långt efter att vi kommit hem. För det här avsnittet handlar om mycket mer än bara en resa. Det handlar om människor och möten. Om hopplöshet och heligt hopp. Om trotsig tro som fortsätter sjunga mitt i verkligheter som egentligen borde tysta den.Det här är vår första resa till Afrika och vi landade i Nairobi, Kenya. Ett land fullt av liv, musik, skratt och framtid. Men också ett land där många barn växer upp i extrem utsatthet, där drömmar ofta riskerar att stanna vid just drömmar.Och mitt i allt detta: den lokala kyrkan. I över 40 år har Compassion arbetat genom lokala församlingar i Kenya. Inte för att bygga ett namn, utan för att bygga Guds rike. Idag når arbetet omkring 140 000 barn genom utbildning, mat, sjukvård, trygghet, tröst och tro.Men det starkaste vi mötte var faktiskt hoppet. Hopp som sjunger och dansar. Hopp som vägrar ge upp.I det här avsnittet får ni följa med oss när vi dansar med mammor och barn i slummen, äter banan och pannkakor till lunch varje dag, möter fadderbarn ansikte mot ansikte, gråter, skrattar, kramas och ber tillsammans med människor vars berättelser gått rakt in i våra hjärtan, och gång på gång får vi förundras över vad stort Gud faktiskt kan göra genom helt vanliga människor som säger ett litet ja.Det här blev ett samtal som stannade kvar hos oss, långt efter att mikrofonerna stängts av.Så lyssna in. Följ med oss till Kenya. Och möt människorna bakom siffrorna.Varmt välkommen till Martinson Möter - Therese Martinson! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är berättelsen om en vilsen kreatör som spolade rappen för countryn och gjorde det så bra att han lyckades snuva Beyoncé på en listetta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kamerablixtarna smattrar. Mattan som rullats ut är inte röd, utan blå och på den myllrar kända skådespelare och artister. Fotograferna ropar desperat efter dem, för att få den bästa bilden. Det är BET Awards 2024, en prisgala som hyllar svarta och minoriteter inom underhållningsbranschen. Nöjessajten Baller Alert har precis fått fatt i ett av årets största stjärnskott, Collins Obinna Chibueze, eller Shaboozey som han kallar sig. Han slår sig ner i en vit luddig stol bredvid en journalist, för en liveintervju.Collins långa wicks är blonderade i topparna och hänger ner över den glittriga skjortan. Han spanar in i kameran genom sina tonade solglasögon.– We read that originally you wanted to be a novelist. How did you segue into music and then country music at that?– I just wanted to tell stories, honestly, säger Shaboozey.Collins ger ett ödmjukt intryck. Kanske har han inte riktigt hunnit i fatt sitt eget kändisskap än. Förra året visste ingen vem han var. Nu är han en av de mest spelade countryartisterna. Journalisten vill veta hur han hamnade här. – Both of your parents are Nigerian. Yes, which is not typical for a Nigerian to be in country music How did they take it when you broke the news to them?– Broke the news that I was doing country, that was not really no news breaking.Reportern skrattar lite nervöst. Frågan antydde att Collins har avvikit från sitt ursprung genom att spela country. Men egentligen är det ju tvärtom. Han har tagit sig tillbaka till där allt började. Medverkande: Tali da Silva, Brandon Campbell, Derek Campbell och Lily Honigberg.Programmet gjordes av Elin Galyas Vallin våren 2026Producent Anna JohannessenExekutiv producent och programledare Siri HillSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från Baller Alert (2024), People (2025), Forbes (2024), MTV (2024), Josh Black Podcast (2023), Genius (2024), podcasten Producer Points (2025), podcasten Songs You Know with Toby Gad (2025), Rolling Stone (2024), Billboard (2024), TikTok-kontot Shaboozey (2024), Vevo (2025) samt Youtubekanalerna Beybigger (2025), Ekspoze (2015), Recording Academy / GRAMMYS (2026) och Shaboozey (2026)

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

Förlåt Somna, för att jag börjar med att skratta. Det brukar jag inte göra. Jag hade ett litet private moment utanför studion, händerna knäppta, vaggade lite och sa högt till mig själv att just nu vet ingen människa på jorden vad jag gör. Sedan vände jag mig om och såg att grannen tittade på mig. Jag har aldrig pratat med grannen om vad jag gör i Äventyrsvargen. Från utsidan är det bara en vardaglig container, det ser ut som ett cykelskjul. Från grannens perspektiv måste det vara rätt underligt, att jag bara går in och är en timme i skjulet. Han kanske tror att jag mekar med cyklar.Jag irriterar mig på folk som cyklar på landsvägen trots att det finns cykelbanor, och jag vet att jag måste sluta med det. När jag fyllde 40 blev jag väldigt intresserad av tre saker: cyklar, att vandra Kungsleden och att renovera gamla möbler. Jag hade nog en ålderskris. Jag insåg till slut att cykla inte skulle lösa mina problem. Eftersom det fanns en lång period där jag inte hade körkort. Detta har gjort att jag köpt en del elcyklar genom åren. Men de slutar alltid med att gå sönder och så bli de stående.Blev det här tråkigt? Är inte så inspirerande idag. Dessutom ska jag spela in ett avsnitt till efter det här. Kanske att det är så att det här avsnitt ska handla om cyklar. När jag var liten cyklade vi hela tiden. Godnatt. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 2 av flytt- & bostadsveckan! I det här avsnittet får Gustav, som utlovat, sättas på piedestal för att svara på alla era frågor. Är det alltid bättre när en BRF äger marken? Kan man lita på Boolis värdering? Hur vet man om en förening är bra eller dålig? Varför kan en låg avgift faktiskt vara negativ? Vad gör många fel i en budgivning? Och vilket är det vanligaste misstaget Gustav ser när folk ska sälja sin bostad? Vi hann med många, men långt ifrån alla av era frågor. Kanske får det bli en del 3 senare i sommar? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jenny och Victoria har öppnat femårschampagnen — något för sent — och skålar för vänskap, podden och trädgården. Men inte för räven, som varit på återkommande besök i trädgården på Dalarö. Har Jenny utvecklat ett sjätte sinne för räv? Victoria är på jakt efter ett nytt intresse och funderar på att lära sig ett instrument. Kanske tvärflöjt?Veckans avsnitt handlar om försommarens huvudperson, vår kanske mest älskade och härdigaste buske, syrenen. Vilka sorter finns? Hur ska man tänka vid valet av buske? Hur hur beskär man för att optimera blomningen? Dessutom blir det morgontrötta katter, mäns bristande kunskap om kvinnlig anatomi och ett väldigt bra rabarberrecept. Mejla till oss: rodavitarosenpoddengmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med jämna mellanrum dyker det upp något politiskt AI-utspel. Men i dagsläget är AI ingen viktig fråga för svenska väljare. Varför är det så? Det undrar lyssnaren Liv. Sophia Sinclair pekar på USA, där AI seglat upp och blivit en viktig fråga inför mellanårsvalet, särskilt debatten kring datacenter och var de ska byggas. Kanske kommer den diskussionen även till Sverige? Björn Jeffery misstänker att någon svensk politiker kommer gå ut och vara starkt emot – allt! Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Nadia Jebril gar gärna pa restaurang sjalv. Att inte behova ta hansyn till nagon annan, bara njuta av maten i lugn och ro. Sjalv. Som pinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ensamgästen kallas i krogbranschen för ”pinne”. – Om jag är nyfiken på ett stället orkar jag inte göra en gallup-undersökning på vem som vill eller inte vill följa med. Jag går dit själv! säger Nadia Jebril.Nyligen skrev hon en krönika i Dagens Nyheter om njutningen med ensam-ätandet. Hon tror att fler skulle vilja äta ensamma på krogen, om de bara vågade.– Det finns ett stigma. Det är känsligt med ensamhet. Och måltiden är så laddad med värden som gemenskap. Kanske kan det vara en solidarisk handling att ibland gå ut och äta själv. Att visa att det är okej att vara ensam. Ensamätandet kan också göras hemma. En lugn stund hemma.– Kanske tända ett ljus och hedra sig själv, säger Nadia.Samtalet handlar också om uppväxten i ett gatukök, om att komma från en stor familj men själv ha en liten kärnfamilj, om matuppfostran, om att inse att ens barn inte alls har arfid utan snarare är en foodie. Och att sorg kan uttryckas i formen av ett bröd som doppas i olivolja och kryddblandningen za'atar. Recept på egen za'atar:2 msk timjan2 msk sumak2 msk rostade sesamfrönEn nypa saltMortla ihop ingredienserna. Doppa bitar av bröd i olivolja och sen i kryddblandningen. Ät.

Ibland är det en enda grej som avgör. En morgon när man orkar gå upp fast kroppen säger nej. Eller helt vanlig onsdag som plötsligt blir minnesvärd, för att någon höll upp dörren, skickade ett hur är det? eller ringde precis när det behövdes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvällens Karlavagnen handlar det om det som varit viktigast för lyssnarna just den här veckan. Kanske var det ett besked du väntat på, ett bråk som blev uppklarat, ett barn som somnade i tid för första gången på länge, ett träningspass du trodde du skulle hoppa över men genomförde ändå. Kanske var det att du tog dig ut i skogen och kände att du kunde andas igen, eller att du lagade en rätt som smakade hemma – hemma som i barndom, som i en annan stad och i ett annat land.Det behöver inte vara det mest dramatiska som är viktigast. Ofta är det det där lilla som gör det. Hör vad det var för just Karlavagnens lyssnare.Veckans viktigaste i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, runt klockan 23:07.

Vi har genomfört Wickström Coaching 1,5 h SkiErg Delight. Ett arrangemang där deltagarna ses i ErgZone och på Zoom för att dra 90 minuter SkiErg. Hur genomför man ett sådant event? Är det kul att dra SkiErg så länge? Behöver det vara roligt? Erik W körde sina 90 min i full fart på motstånd 6 med ett snitt på 1:52.9 min/500 m (243 W) och berättar om det. Dessutom: Erik T är med och styr upp dotterns klassresa. Erik W har kommit igång med 10 h-veckorna igen. Tack till:

Vi lever i en tid där många svar finns ett klick bort men alla frågor gör inte det. Det kan vara en detalj du fastnat för, ett liv du undrat hur det skulle vara att leva, eller en situation du vill förstå på djupet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilka nyfikna frågor snurrar i ditt huvud just nu? Från det helt konkreta vardagliga till det oväntade och existentiella. Kanske kan vi fundera tillsammans och kanske får vi även svar på våra funderingar.Vår nyfikenhet är bra för oss för den driver oss framåt både som grupp och individ. Extra stark är den när vi är barn men visst hänger den med oss ut i livet?Olof Wretling utforskar nyfikenhetenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40

Är det framtiden, relationerna, jobbet, hälsan, världen, eller något som hände hemma vid köksbordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland är det de små sakerna som tar över tankarna: ett samtal, en kommentar, en räkning, en blick på bussen. Kanske var det en mening som fastnade, ett besked du väntar på, en människa du saknar eller en glädje som bubblar. I dagens avsnitt låter vi tankarna få ta plats. Ring och berätta vad du bär på just nu.Om dagens tankar med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 23:07.

Vi djupdyker i Mayacivilisationens olika epoker och diskuterar hur det kom sig att den föll. Redan på frågan vad en kultur är uppstår dispyt. Robin menar att språket ger en kulturell kontinuitet medan Daniel menar att det också är konkreta uttryck som religiösa ritualer och andra traditionella handlingar som skiftar över tid. Kanske att åka på vikingatåg eller begå människooffer, och där uppstår ytterligare en oväntad konfliktlinje när Robin hittat en brittisk professor som med en materialistisk historiesyn inte accepterar att centralamerikanska urbefolkningar ägnade sig åt människooffer. Debatten rasar vidare kring frågor som om civilisationen överhuvudtaget kollapsade eller bara bytte ytterkläder, i slutändan konstateras att den genomgående oenigheten ändå präglats av en relativt artig ton. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En del filmer knockar en helt, de går rakt in i hjärtat medan andra är en stunds förströelse man inte minns ett jota av efteråt, men där själva biobesöket var oförglömligt. Idag om filmupplevelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tisdags började den legendariska filmfestivalen i Cannes och i Karlavagnen ikväll pratar vi därför om våra största filmupplevelser, filmerna som etsat sig fast i vårt minne för evigt och kanske t.o.m förändrat livet. Har du en sådan film? Kanske är det en magnifik historia där varenda scen berörde dig eller en rulle som var så kalkonaktig att du lämnade biosalongen och krävde pengarna tillbaka eller en där du inte minns ett jota av handlingen eftersom det var då som du vågade hålla din flickvän i handen för första gången.Har någon film fått dig att börja dansa som i Grease, dreja som i Ghost, tala med hästar som i Robert Redfords succérulle från 1998 eller inspirerade Will Smith i The Pursuit of Happiness dig att också ge allt för att uppnå dina drömmar?Kommer du ihåg hur det kändes när din klass gick på skolbio och såg ET, upptäckte du att scenen där du var statist klippts bort från Snabba Cash 2 och hur många popcorn satte du egentligen i halsen när clownen Pennywise gjorde skräckinjagande entré i filmen It (Det)?Ring oss på 020-22 10 30 och berätta om din största filmupplevelse. Telefonslussen öppnar 21.00 och programmet börjar 21.40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare Åsa Ivarsdotter sänder direkt från Piteå.Producent: Helene Almqvist

Musik på spanska, finska eller franska vilka språk får dig att lyssna extra noga? Vi vill höra vilka låtar på andra språk än svenska och engelska som har fastnat hos just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Eurovision-tider, och då bjuds vi på musik på långt fler språk än bara svenska och engelska. Karlavagnen gör plats för låtarna med andra sångspråk än de vanligaste här i Sverige.Har du en favoritlåt på ett annat språk än svenska eller engelska? Kanske en ballad på mandarin, en schlager på portugisiska eller en poplåt på isländska som du aldrig glömmer?En musikalisk språkresa, med Magnus Broni i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Hej Somna. Förra gången jag spelade in ett avsnitt fick jag en parkeringsbot. Jag hade parkerat på trottoaren, jag kom ju inte in på bilplatsen för där stod Ninas bil. Och så möttes jag av den där alarmistiskt gula lappen som lyser i närmiljön. Så idag tänkte jag prata om parkeringsvakter. Jag har aldrig förstått mig på folk som hyser agg mot parkeringsvakter. De gör ju bara sitt jobb. Något jag heller inte riktigt kan förstå, är att vissa människor faktiskt vill jobba som parkeringsvakter. Kanske är det bara för att jag själv är rädd för att folk ska bli arga på mig.Den här berättelsen handlar om parkeringsvakten Bonita Flärd. Hon föddes med glasögon, kunde redan tala och läsa, och började bötfälla bilar samma dag som hon kom ut. Under sin första säsong bötfällde hon miljontals bilar, och folk kunde inte riktigt bli arga på henne, eftersom hon bara var en liten bebis. Hon åkte i barnvagnen bakom spårvagnen.När jag var liten fick jag lära mig av de självutnämnt kloka personerna i kyrkan där jag gick, att människor har själar men inte djur. Men vad är egentligen en själ? Jag vill ändå säga att i den mån det finns en själ, så måste den vara gemensam för allt som lever.Tillbaka till Bonita. Hon blev till slut den enda parkeringsvakten kvar i världen, då hade hon hunnit fylla 60 år. Hon tyckte fortfarande lika mycket om den där känslan, när hon fick sätta fast den gula lappen på vindrutan.Nu är det dags att sova. Godnatt. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken är din "personlighet" när det handlar om pengar? Kanske hamnar du i en (eller flera) av de fyra kategorier som presenteras i veckans avsnitt. Typiskt sett får vi med oss en uppsättning regler från vår uppfostran för hur vi ser på och hanterar pengar. Dessa "pengascript" kan ställa till det för oss – första steget på vägen mot en lösning är att få syn på dem.Klipp:08:50 Jerry Maguire17:45 Dr. Brad Klontz26:09 The Quiet Man30:40 The Wolf of Wall StreetRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett farväl som förändrade allt från förskolehejdå till stora avsked. Hör lyssnarna berätta om sin nya början! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland är ett hejdå bara en snabb kram i hallen. Ibland är det ett avsked som skakar om allt – och som, mitt i sorgen eller lättnaden, också öppnar dörren till något nytt.Kanske handlar det om första gången du lämnade ditt barn på förskolan. Kanske om att ta farväl av någon du älskar, eller att säga hejdå till en plats, ett jobb, en relation eller en dröm som inte blev som du tänkt. Ibland väljer vi avskedet själva. Ibland blir vi tvungna.Om att säga hejdå med Pia Herrera i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 21:40.

Välkommen hit. Du har öppnat den lilla dörren till det lilla krypinnet, och nu är du här med mig i Äventyrsvargen. När hittade du en pinne senast? Jag gjorde det idag, en skogspinne mitt på gatan i staden.Jag tänker tillbaka på Hökviken och de äldre männen som plockade pinnar från Stora vägen, och på pappa som kom hem från bymötena och kände sig liten och tilltufsad. När jag började högstadiet tittade en tjej mig stint i ögonen och frågade vad jag skulle göra sen. Hon psykade mig. Jag försökte dra mig undan men hon höll fast mig i handen, och hennes kompisar runtomkring skrattade. Jag försökte låta cool och började prata grovt dalmål. Jag skulle så gärna vilja vara någon som bara sprutar ur sig böcker, men jag har varken kraft, ork eller intresse.När jag började gymnasiet insåg jag att jag var bra på att skriva rim. Jag skrev sångtexter, det var lättare eftersom en sångtext har en struktur man måste förhålla sig till, och plötsligt blev det möjligt att rymmas stort inom litet. På scenskolan skrev jag nog mer än hälften av alla sketcher. Och så finns där, fortfarande, en glödande boll av längtan i bröstet. Något som glittrar och porlar och som jag inte riktigt har ord för. Kanske är det en djup, stundtals obesvarad kärlekshistoria med livet.Jag får frågan ibland vad min kreativa process är, och jag tycker att det är en svår fråga. Den är ojämn och intuitiv, väldigt luststyrd. Jag kan en massa ord, men egentligen tycker jag inte om ord, de förstör så mycket också. Just nu känner jag en djup längtan i bröstet. Den går djupare än ord, och jag kommer inte åt vad det är som värker och strålar och pirrar och glittrar.Godnatt, älskade glitter.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Chasing Spirits: A Night Under Northern Lights Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-04-29-07-38-20-sv Story Transcript:Sv: Sofies hjärta slog snabbare när hon klev av tåget i Abisko.En: Sofies heart beat faster as she stepped off the train in Abisko.Sv: Det var vår, men snön hade ännu inte smält på fjällen.En: It was spring, but the snow had not yet melted on the mountains.Sv: Himlen dansade med gröna och rosa nyanser av norrsken, och det var här hon hoppades fånga den mystiska ljusfenomenet med sin kamera.En: The sky danced with green and pink shades of the northern lights, and it was here she hoped to capture the mysterious light phenomenon with her camera.Sv: Men hon behövde hjälp.En: But she needed help.Sv: Därför hade hon kontaktat Erik, en erfaren guide i området.En: That's why she had contacted Erik, an experienced guide in the area.Sv: De satt tillsammans i fjällstationens varma gemaket och diskuterade planen.En: They sat together in the warm lounge of the mountain station discussing their plan.Sv: "Ljuset har setts över tundran de senaste nätterna," sa Erik, "men ingen vet vad det är.En: "The light has been seen over the tundra the past few nights," said Erik, "but no one knows what it is.Sv: Min farfar brukade berätta historier om sådana ljus — säger att de är andar som vaknar på Valborgsmässoafton."En: My grandfather used to tell stories about such lights—saying they are spirits awakening on Valborgsmässoafton."Sv: Sofies ögon glittrade av spänning.En: Sofies eyes sparkled with excitement.Sv: "Tänk om vi kunde fånga det på bild?"En: "What if we could capture it on film?"Sv: Erik log, men såg tveksam ut.En: Erik smiled but looked hesitant.Sv: "Det är svårt.En: "It's difficult.Sv: Vägarna är hala och utrustningen kanske inte fungerar som den ska i kylan."En: The roads are slippery, and the equipment might not work as it should in the cold."Sv: Sofie visade honom sin kamera, inslagen i isolerande material.En: Sofie showed him her camera, wrapped in insulating material.Sv: "Jag är redo.En: "I'm ready.Sv: Vi måste försöka."En: We have to try."Sv: Erik suckade, men gav med sig.En: Erik sighed but relented.Sv: "Vi går i morgon kväll då," sa han.En: "We'll go tomorrow night then," he said.Sv: "Men vi måste vara försiktiga.En: "But we must be careful.Sv: Legenderna varnar för att störa naturens hemligheter."En: The legends warn against disturbing nature's secrets."Sv: Natten föll och de gav sig av.En: Night fell, and they set off.Sv: Snön knarrade under deras steg när de vandrade genom parken, bort från stigarna och in i vildmarken.En: The snow creaked under their steps as they hiked through the park, away from the trails and into the wilderness.Sv: Erik ledde vägen med ficklampan och Sofies kamera dinglade runt halsen.En: Erik led the way with a flashlight, and Sofies camera dangled around her neck.Sv: Plötsligt stannade Erik till.En: Suddenly, Erik stopped.Sv: "Där!"En: "There!"Sv: viskade han.En: he whispered.Sv: Framför dem svävade ett ljus, gnistrande i takt med norrskenet.En: In front of them floated a light, sparkling in time with the northern lights.Sv: Det verkade komma från en isformation som nu föreföll levande.En: It seemed to emanate from an ice formation that now appeared alive.Sv: Sofie höjde kameran och knäppte bild efter bild.En: Sofie raised her camera and snapped picture after picture.Sv: Ljuset verkade nästan leka med henne, som om det medvetet poserade för kameran.En: The light almost seemed to play with her, as if it deliberately posed for the camera.Sv: När de närmade sig, spred ljuset sig över ett spår av fotspår som ledde bort från formationen.En: As they approached, the light spread over a trail of footprints leading away from the formation.Sv: Var det en annan människas?En: Was it another person's?Sv: Eller kanske ett djur?En: Or perhaps an animal?Sv: Mogna björnar vaknar vid denna tid.En: Mature bears awaken at this time.Sv: Sofie och Erik följde spåren en bit, tills de försvann över en frusen sjö.En: Sofie and Erik followed the tracks a bit until they disappeared over a frozen lake.Sv: De stod tysta och lyssnade till naturens närvaro runtom, i vördnad för platsens historia och magi.En: They stood silently, listening to nature's presence around them, in awe of the place's history and magic.Sv: På vägen tillbaka kände Sofie en djup respekt för Erik och hans folks tro.En: On the way back, Sofie felt a deep respect for Erik and his people's beliefs.Sv: Erik, å andra sidan, hade blivit inspirerad av Sofies beslutsamhet och kände en nyfikenhet att upptäcka mer.En: Erik, on the other hand, had been inspired by Sofies determination and felt a curiosity to discover more.Sv: När de nådde fjällstationen igen, sa Erik, "Kanske finns det fler hemligheter där ute.En: When they reached the mountain station again, Erik said, "Maybe there are more secrets out there.Sv: Vill du utforska mer med mig någon annan gång?"En: Would you like to explore more with me another time?"Sv: Sofie log och nickade.En: Sofie smiled and nodded.Sv: Hon hade funnit något mer än bara bilder denna natt — en vän, och en kärlek till den oändliga nordliga landskapen.En: She had found something more than just pictures that night—a friend, and a love for the endless northern landscapes. Vocabulary Words:phenomenon: fenomenetmysterious: mystiskaexperienced: erfarenlounge: gemakettundra: tundranspirits: andarawaken: vaknarhesitant: tveksaminsulating: isoleranderelented: gav med sigdisturbing: störawilderness: vildmarkenwhispered: viskadesparkling: gnistrandeemanate: kommaformation: formationdeliberately: medvetetpose: poseradetrail: spårtracks: spårenfrozen: frusenawe: vördnadcuriosity: nyfikenhetexplore: utforskanodded: nickadelandscapes: landskapendiscussion: diskuteradelegends: legendernanature: naturenequipment: utrustningen

Kanske dags att förstå den något missförstådda aronian! Mycket nöje. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tårar, favoritpsalmer och bredbent bläddrande.  Det blir effekten när Johan Thuresson, mästergrävaren i näbbstövlar, går en rond i Solnahallen och fyndar medan säljarna packar upp sina varor. Insidertrading? Kanske. Å andra sidan – det finns inget som stoppar en sann jägare/samlare med vittring på otippade artefakter och stark sås på billig plast. Johan förmedlar bilder från mässgolvet, tipsar om tekniker för att blockera andra grävare medan man bläddrar loss och ger oss insikter i grävarens känsloliv. Man släpar hem så otroligt mycket som blir besvikelser. Men ibland smäller det till. Så att man står i vardagsrummet och tårarna kommer. I detta fullspäckade och känslosvallande DJ 50 Spänn-avsnitt pratar vi om KBT mot mässfobi, offensiva kristna budskap, lasersynthar, ångbåten S/S Norrtelje, varför man hatar allt som är nytt (generellt), dansband på glid, 08-romantisk synth i gryningen, tunga mil med tom baklucka genom Roslagen, finska och danska discoversioner, funk som inte kan fejkas, kristdemokratiska kampanjlåtar, Ny-David, en semester i Saint-Tropez samt den mystiska sångerskan Päivi och hennes förmåga att få garvade karlakarlar att gråta. Ett avsnitt för invigda, finsmakare och musikaliska våghalsar. Normisar gör klokt i att istället lyssna på true crime eller influencerbabbel. Johan Thuressons skivfynd Fredin Comp – Inget hjärta [7″, 1988] Annica Boller – Summer’s Back In Town (Carrie Ann) [7″, 1982] Diverse artister – Räddningsaktionen För S/S Norrtelje [7″ EP, 1968]Låtar: Music Males – Please Read Me; Triangle Group – Monday Morning Hogränskvartetten – Guds kärlek är som stranden [7″ EP, okänt årta]Låt: Guds kärlek är som stranden Johnny – Hyvin menee kuitenkin / Kun kasvosi näin [7″, 1966]Låt: Hyvin menee kuitenkin (Flowers on the Wall) Bonus Beats Päivi – Viva San Tropéz (My Lucky Star) [7″, 1981]Låt: Viva San Tropéz ETT STORT TACK Till alla er som stöttar DJ 50 Spänn med en liten månadspeng. Utan er hade den här podden aldrig kunnat betala sina licenser och räkningar. Ni är kulturens försvarare och min tacksamhet är oändlig. Vill du också supporta en fri och oberoende musikpodd? Patreonsidan väntar på dig. DJ 50 SPänns PATREON Relaterade avsnitt https://dj50spann.se/176-johan-thuresson-i-hova/ https://dj50spann.se/106-utflykten-folk-rackare/ https://dj50spann.se/181-niklas-betan-jonsson/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera – då slipper du missa nya avsnitt. Om du behöver en address till själva RSS-feeden som berättar om nya avsnitt, kopiera den här: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolaget började exploatera podcastvärlden. Det finns många att välja mellan. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.se eller valfri app för nätradio (Radio Garden Live rekommenderas, men det finns många andra). DJ 50 Spänn är en podd om musik på billig vinyl. I varje avsnitt får en musikintresserad gäst köpa fem begagnade skivor för en hundralapp. Sedan pratar vi om det som musiken styr oss in på. Programledare, producent och ljuddesigner: Tommie Jönsson, radioproducent. Lyssna gärna på mina radiodokumentärer Jakten på Fiskargubben (om hemligheten bakom den berömda kitschtavlan), Rederietstjärnans dolda passion (om skådespelaren Gaby Stenbergs sköna insektsmusik) samt Kjell Höglund och radiopiraterna (om trubadurens korta tid som radiopirat på FM-bandet). Webbguru för DJ50:- är Gunnar Lindberg Årneby.  Kontakt: hej[at]dj50spann.se

Fluent Fiction - Swedish: The Perfect Gift: Finding Meaningful Presents Amidst Chaos Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-04-21-22-34-01-sv Story Transcript:Sv: Under glastaket, där solen strålar ner över folkmassan som myllrar, står Elin i sitt favoritchoppingscenter.En: Under the glass roof, where the sun shines down over the bustling crowd, Elin stands in her favorite shopping center.Sv: Butikerna är dekorerade med vårens alla färger.En: The stores are decorated with all the colors of spring.Sv: Växter och blommor pryder skyltfönstren bland de senaste kläderna och accessoarerna.En: Plants and flowers adorn the shop windows among the latest clothes and accessories.Sv: Elin känner doften av nybryggt kaffe och hör skrattet från barn som leker i lekhörnan.En: Elin smells the aroma of freshly brewed coffee and hears the laughter of children playing in the play corner.Sv: Hennes vän Johan har snart födelsedag.En: Her friend Johan has a birthday soon.Sv: Han hade varit en ovärderlig hjälp då hon gick igenom en svår tid.En: He had been an invaluable help when she went through a difficult time.Sv: Elin vill hitta den perfekta presenten som visar hennes tacksamhet.En: Elin wants to find the perfect gift that shows her gratitude.Sv: Hon har planerat hela dagen för att utforska vad shoppingcentret har att erbjuda.En: She has planned the whole day to explore what the shopping center has to offer.Sv: Men ju mer hon letar, desto mer förvirrad känner hon sig.En: But the more she searches, the more confused she feels.Sv: Elin går in i första butiken, "Nordiskt Mode," fylld av stilrena kläder.En: Elin enters the first store, "Nordiskt Mode," filled with stylish clothing.Sv: Hon lyfter upp en tröja och funderar.En: She picks up a sweater and ponders.Sv: Men hon är inte säker på Johans storlek.En: But she is not sure of Johan's size.Sv: Sedan går hon till "Teknikhörnan" där olika gadgets lockar hennes uppmärksamhet.En: Then she goes to "Teknikhörnan" where various gadgets catch her attention.Sv: Men allt verkar för dyrt.En: But everything seems too expensive.Sv: Efter timmar av letande känner Elin sig orolig och trött.En: After hours of searching, Elin feels anxious and tired.Sv: Hon sätter sig ner på en bänk framför fontänen i mitten av köpcentret och ser på de andra människorna som går förbi med sina kassar.En: She sits down on a bench in front of the fountain in the middle of the shopping center and watches other people passing by with their bags.Sv: Maja, en gemensam kompis, slår sig ner bredvid henne.En: Maja, a mutual friend, sits down next to her.Sv: "Har du hittat något ännu?"En: "Have you found anything yet?"Sv: frågar Maja.En: asks Maja.Sv: "Nej, inget känns rätt," svarar Elin uppgivet.En: "No, nothing feels right," replies Elin dejectedly.Sv: "Jag vill att den ska betyda något."En: "I want it to mean something."Sv: Maja ler och säger, "Kanske borde du tänka på ett speciellt minne ni delat?"En: Maja smiles and says, "Maybe you should think about a special memory you shared?"Sv: Plötsligt rätar Elin upp sig.En: Suddenly, Elin straightens up.Sv: Ett enkelt minne från en av deras sommarutflykter dyker upp i hennes huvud.En: A simple memory from one of their summer trips pops into her mind.Sv: Hon och Johan hade suttit på en brygga och njutit av naturen.En: She and Johan had sat on a dock enjoying nature.Sv: Hon mindes hur han sa att han alltid gillat gamla kompasser.En: She remembered how he said he always liked old compasses.Sv: Med denna tanke reser sig Elin och går beslutsamt mot en liten antikaffär i hörnet.En: With this thought, Elin rises and walks decisively toward a small antique shop in the corner.Sv: Hon kliver in och ser sig omkring.En: She steps inside and looks around.Sv: Där, bland gamla brevpressar och plåtburkar, står en vacker gammal kompass.En: There, among old letter presses and tin cans, stands a beautiful old compass.Sv: Den glittrar lite i ljuset från fönstret.En: It glitters a bit in the light from the window.Sv: Det är precis vad hon letat efter.En: It's exactly what she has been looking for.Sv: När presenten är inslagen och klar, känner Elin sig lättad.En: When the present is wrapped and ready, Elin feels relieved.Sv: På Johans födelsedag räcker hon över paketet, och när han öppnar det, fylls hans ögon av glädje.En: On Johan's birthday, she hands over the package, and when he opens it, his eyes fill with joy.Sv: "Det här är perfekt, tack Elin," säger Johan och kramar henne.En: "This is perfect, thank you Elin," says Johan and hugs her.Sv: Elin ler stolt.En: Elin smiles proudly.Sv: Hon faller inte längre i fällan av tvivel.En: She no longer falls into the trap of doubt.Sv: Hon har insett att det är tanken och hjärtat som räknas.En: She has realized that it's the thought and heart that count.Sv: Det är en lärdom hon tar med sig, full av nyfunnen säkerhet.En: It's a lesson she takes with her, full of newfound confidence. Vocabulary Words:bustling: myllraradorn: pryderaroma: doftinvaluable: ovärderliggratitude: tacksamhetexplore: utforskaconfused: förvirradstylish: stilrenaanxious: oroligdejectedly: uppgivetmutual: gemensamstraightens: rätardock: bryggaantique: antikaffärcompass: kompassglitters: glittrarrelieved: lättadlesson: lärdomconfidence: säkerhetplay corner: lekhörnanbenches: bänkfountain: fontänenmemory: minnetrip: utflyktbeautiful: vackerwrapped: inslagenadmits: erkännercrowd: folkmassapackage: paket

Hej Somna.I natt öppnas ett litet draperi i Äventyrsvargen och ut kliver Ester från Byrån för inre anställningar. Hon har väntat länge. Hon vill prata om det där som pågår under allt annat. Inte jobbet du har. Utan jobbet du gör utan att veta om det.Det blir prat om brevbärare som levererar meddelanden mellan olika delar av sig själva. Om väktare som står vid gränsen mellan det som visas och det som är. Om katter som inspekterar världen med största allvar och hundar som sorterar känslor de aldrig bett om.Och någonstans mitt i allt så uppstår ett litet glapp. Mellan tankarna. Där något kanske finns. Eller inte. Det är som det är.Kanske är du en arkivarie. Kanske en demolerare. Kanske sitter det en liten figur i dig och grubblar utan att någonsin bli klar. Och det är okej.Du behöver inte förstå något av det här. Du kan bara ligga där och låta det passera. Som brev. Som något som klingar till och sedan försvinner igen.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/Mer om Somna med Henrik, klicka här: https://www.somnamedhenrik.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VLT vägrar rätta artikel om inställd pesach, och så hopp om en ny vår för pressfriheten i Ungern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skumma förehavanden på 68:an eller helt vanligt grundlagsskyddat beteende?Ett svartvitt bildmontage av bekymrade ministrar mot en fond av riksdagshuset och så rubriken: ”Anonyma mejl till regeringen – skickas inifrån S partikansli”. Dagens Nyheters artikel, som kretsar kring något så torrt som den svenska offentlighetsprincipen, hade en rätt dramatisk inramning. Kanske lite för dramatisk. För det här var en publicering som i tisdags fick både byråkrater och journalister runt om i landet att sätta morgonkaffet i halsen.Joanna Korbutiak har pratat med Scoops redaktör Daniel Wiklander, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och DN:s redaktionschef Anna Åberg.Polisen dementerade avrådan från pesachfirande – men tidningen backar inte en tumI slutet av mars kom nyheten att Judiska föreningen i Västerås, för första gången, ställt in sitt gemensamma firande av högtiden pesach. Till grund för beslutet låg, enligt tidningen VLT:s rapportering, en avrådan från polisen. Den här nyheten väckte många starka reaktioner, och flera andra medier följde upp med egna inslag och ledartexter. Men stämde det verkligen?Edvin Ek åkte till Västerås för att träffa Vestmanlands Läns Tidnings chefredaktör Daniel Nordström och Magnus Jansson Klarin, presstalesperson polisregion Mitt.Maktskifte i Ungern – hur påverkas pressfriheten?Under de 16 år som Victor Orbán suttit vid makten, har den ungerska pressfriheten minskat drastiskt. Statligt finansierade medier har förvandlats till regeringsmaktens megafoner och dagstidningar, förlag och tidskrifter har, titel efter titel, köpts upp av företagare med nära band till Orbáns parti Fidesz. Valets vinnare Péter Magyar har nu utlovat att den ungerska pressfriheten ska återställas. Frågan är: kommer han att lyckas?Johan Cedersjö har träffat förlagsredaktören och Ungernkännaren, Peter Karlsson, som precis kommit hem från två veckors valfeber i Ungern.

Fall 1:“Kan du hjälpa mig?” Pojken stannar mitt i ett steg. Bilen som just rullat upp bredvid honom står stilla nu, motorn går på tomgång. Bakom ratten sitter en man som vevat ner rutan och nu lutar sig fram. Pojken har aldrig sett honom förut. Men mannen ser snäll ut. Som en helt vanlig granne. Han ser inte ut som ett monster. Och pojken, som har lärt sig att alltid vara hjälpsam, tvekar inte länge. Snart hoppar han in i bilen. En sekund. Det är allt som krävs för att ett barn ska försvinna.Fall 2:När mamma Ruth kommer hem från jobbet den där dagen i mars 1976, förväntar hon sig att hennes tre döttrar ska vara hemma från skolan. Men 12-åriga Abby är inte där. Först avfärdar Ruth det. Kanske är Abby hos en vän. Men när tiden går utan att Abby dyker upp så börjar en kall oro växa i Ruths mage. Snart inser hon det otänkbara – hennes dotter är försvunnen. Och det dröjer inte länge innan sanningen blir ännu mer skrämmande. Abby är kidnappad. Och medan timmarna tickar blir en sak allt tydligare. Faran är närmare än någon kunnat ana. Mycket närmare.Spöktimmen är tillbaka med en helt ny säsong. Först ut är temat kidnappningar.Fall: Paul Martin Andrews & Abby Drover[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKällor: https://www.spoktimmen.se/217[REKLAM] Länkar till förhandsvisning av Lee Cronin's The Mummy:Förhandsvisning StockholmFörhandsvisning GöteborgFörhandsvisning MalmöKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.