Podcasts about kanske

Inläst: För oss barnlösa är julen sorglig på ett alldeles särskilt sätt. Kanske finns det något att lära sig av oss, skriver Måns Wadensjö.

Fluent Fiction - Swedish: Christmas Comedy: A Frozen Adventure at the Ice Hotel Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-12-24-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Det var en magisk julmorgon på det majestätiska ishotellet i Norge.En: It was a magical Christmas morning at the majestic ice hotel in Norge.Sv: Johan, Linnea och Kasper bodde där för att fira jul.En: Johan, Linnea, and Kasper were staying there to celebrate Christmas.Sv: Iskulpturer gnistrade i morgonljuset och varm choklad ångade på stora bord i lobbyn.En: Ice sculptures sparkled in the morning light and hot chocolate steamed on large tables in the lobby.Sv: Men det var kallt även inne.En: But it was cold inside as well.Sv: Från deras rum kunde Johan se hur personalen rusade runt för att förbereda den stora julmiddagen.En: From their room, Johan could see the staff rushing around to prepare the big Christmas dinner.Sv: Johan vaknade i sin pyjamas och började genast tänka på kvällens middag.En: Johan woke up in his pajamas and immediately started thinking about the evening dinner.Sv: Han var orolig.En: He was worried.Sv: "Vi måste klä oss varma och snygga till middagen," sa han.En: "We need to dress warm and nice for the dinner," he said.Sv: Men när de skulle ut för att hämta kläder i garderoben, upptäckte de att nyckelkortet inte fungerade.En: But when they were about to go out to fetch clothes from the closet, they discovered that the key card wasn't working.Sv: De var låsta ute i sina pyjamasar.En: They were locked out in their pajamas.Sv: "Det här är katastrof!"En: "This is a disaster!"Sv: sa Johan, perspektivet på en perfekt planerad dag flög ur fönstret.En: said Johan, the prospect of a perfectly planned day flying out the window.Sv: Linnea däremot såg det som ett äventyr.En: Linnea, on the other hand, saw it as an adventure.Sv: Vinterluften bet, men det stoppade inte hennes leende.En: The winter air was biting, but it didn't wipe the smile from her face.Sv: Kasper, alltid på jakt efter ett skratt, viskade, "Kanske kan vi starta ett nytt isdansnummer här i korridoren?"En: Kasper, always on the lookout for a laugh, whispered, "Maybe we can start a new ice dance number here in the corridor?"Sv: Trots Johans motvilja bestämde de sig för att gå till lobbyn.En: Despite Johan's reluctance, they decided to go to the lobby.Sv: Johan var nervös.En: Johan was nervous.Sv: Tänk om personalen var för upptagen för att hjälpa dem?En: What if the staff was too busy to help them?Sv: Linnea och Kasper lovade skapa en distraktion om det behövdes.En: Linnea and Kasper promised to create a distraction if needed.Sv: När trion kom ner till lobbyn, halkade Kasper plötsligt på det hala isgolvet.En: As the trio came down to the lobby, Kasper suddenly slipped on the slippery ice floor.Sv: Han svajade, armarna fäktade, och med en nästan akrobatisk piruett föll han.En: He swayed, arms flailing, and with an almost acrobatic pirouette, he fell.Sv: Det hela såg ut som en iscensatt komediakt.En: It all looked like a staged comedy act.Sv: Personalen stannade upp, några började skratta, och alla blev uppmärksamma på dem.En: The staff paused, a few started laughing, and everyone turned their attention to them.Sv: Johan röd i ansiktet, men lättad, kunde knappt hålla sig för skratt när personalen snabbt hjälpte dem att få ett nytt nyckelkort.En: Johan, red-faced but relieved, could hardly hold back his laughter when the staff quickly helped them get a new key card.Sv: De återvände till sitt rum, fortfarande fnissande.En: They returned to their room, still giggling.Sv: Tillbaka på rummet insåg Johan något viktigt.En: Back in the room, Johan realized something important.Sv: Ibland är det vackert att omfamna det oväntade.En: Sometimes it's beautiful to embrace the unexpected.Sv: Mitt i deras missöde fann de glädje i stunden.En: In the midst of their mishap, they found joy in the moment.Sv: Med nyvunnen entusiasm gjorde de sig redo för den stora julmiddagen.En: With newfound enthusiasm, they got ready for the big Christmas dinner.Sv: Den kvällen firade de inte bara julen, utan också vänskap, skratt och en nyfunnen kärlek till det oplanerade.En: That evening, they celebrated not only Christmas but also friendship, laughter, and a newfound love for the unplanned.Sv: Det var nog en jul att minnas på ishotellet.En: It was indeed a Christmas to remember at the ice hotel. Vocabulary Words:majestic: majestätiskasculptures: skulpturerstreamed: ångadefretting: oroligprospect: perspektivetdisaster: katastrofadventure: äventyrbiting: betcorridor: korridorenreluctance: motviljarelieved: lättadunexpected: oväntademishap: missödefriendship: vänskaplaughter: skrattunplanned: oplanerademagical: magisksparkled: gnistradefetch: hämtadiscovered: upptäckteflying: flögout: utesmile: leendeslippery: halapirouette: piruettchocolate: chokladkey card: nyckelkortattention: uppmärksammaembrace: omfamnagiggle: fnissande

I det här avsnittet samtalar vi med Simon Moritz om ledarskap i en tid där vi har AI i fickan, men ändå riskerar att tappa riktning. Vi har mer information än någonsin – men vet vi vad vi faktiskt letar efter? Precis som i en guldgruva är det lätt att fokusera på all sten och missa de där tre grammen guld som vi egentligen letar efter!. Hur tränar vi blicken för det positiva? Hur blir vi bättre på att se styrkor, möjligheter som guldkorn – hos andra och i våra organisationer? I avsnittet pratar vi om fokus, uppmuntran och ett ledarskap som handlar mindre om kontroll – och mer om att hjälpa människor att växa. Kanske är framtidens viktigaste titel CEO – i betydelsen Chief Encouragement Officer!

Vad är egentligen en bra gåva och måste det vara en sak? Hör lyssnarna berätta vad de vill ge och få. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan handla om nåt du gör själv eller nåt du köper färdigt. En gåva som kanske inte är perfekt, är särskilt dyr eller ens praktiskt användbar men där avsikten är god. Kanske har du minnen hur det kändes som barn när man fick julklappar eller har du firat jul utomlands där klapparna öppnas först på juldagen?Det är tanken som räknas, med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 21:40.

Hur undviker man att bli en icke-människa? Simon Sorgenfrei tar en tysk teolog, en persisk poet och en svensk baron till hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 1920-talet satt baronen Eric Hermelin i Lund och översatte Omar Khayyams dikter till svenska. I decennier hade han då levt ett kringflackande liv, som äventyrare och rumlare, i USA och England, i Indien och i Australien. Nu hade han blivit omyndigförklarad av sin familj och var därför inspärrad på Sankt Lars hospital där han fördrev tiden med att översätta persisk poesi och muslimsk mystik.Under åren på drift hade Hermelin utvecklat en aversion mot moralväktare och att han nu fått sin bror, nykterhetsivraren Josef, som förmyndare bidrog inte till att ändra hans inställning. Att översätta Omar Khayyam fungerade däremot som ett balsam. I den persiske fritänkarens verser fann han en åskådning som på ett kanske paradoxalt sätt var samtidigt förlåtande och uppbygglig.”Vet du vad helvetet sannerligen är?” frågade Khayyam retoriskt i en av dikterna. ”Helvetet på jorden är umgänge med icke-människor.” De muslimska mystikernas texter skyddade Eric Hermelin från helvetet. De fungerade som manualer i människoblivandets konst.Drygt ett hundra år tidigare, runt sekelskiftet 1800, slog den tyske romantikern Friedrich Schleiermacher igenom som radikal teolog med boken Om religionen. Den var menad som ett försvarstal riktat mot såväl de filosofer som ville låsa religionen vid tron på mirakulösa myter, som mot de teologer som reducerade mysteriet till stränga moralismer. Religion, menade Schleiermacher, är varken metafysik eller moral, utan i stället en ”känsla och smak för det oändliga”. Och denna känsla, menade han, har sin rot i ett direkt åskådande av universum. Känslan väcks i den omedelbara upplevelsen av att vara en del av, och att stå i absolut beroende till denna oändlighet.Kanske är det aldrig enklare att uppleva sig som en obetydligt liten men ändå intensivt levande del av det oändliga än under midvinternatten. Då är mörkret som djupast och då gnistrar stjärnorna över oss i sin outgrundliga förutsägbarhet. Det är den mest ursprungliga och universella av utsikter. ”Tänk att samma måne som lyser över mig här, kan blicka ner över Illinois och hitta dig där”, som Tom Waits sjunger i Shore Leave, sången om sjömannen som under en permission i Singapore trånar efter sin älskade hemma i USA. Samma måne blickade också ner över Omar Khayyam och Eric Hermelin, över dig och mig.Att samtidigt känna sig levande och obetydlig under stjärnhimlen är en ödmjukande och sublim känsla. Ödmjukande eftersom upplevelsen blottlägger vår litenhet; sublim eftersom den låter oss känna evighetens svindel i bröstet. Kanske är det vad Schleiermacher menade med ”känsla och smak för det oändliga”. Det är ett erfarande – mer än en åskådning i intellektuell bemärkelse – ett erfarande av våra livsbetingelser.Att vara människa är sannerligen inte alltid lätt. Grannkatten Ruth påminner mig om det då hon i vintermörkret kommer tassande över det smutsiga snötäcket för att stryka sig mot mina ben. Vad en katt känner när hon tittar upp mot Orions jagande hundar vet jag förstås inte, men hon tycks vara i världen med en annan självklarhet än mig. En katt föds till katt med instinkterna på plats. Vi människor måste arbeta på att bli mänskliga.Några år efter genomslaget med boken Om religionen, publicerade Schleiermacher en novell med titeln Julfirandet. I denna ville han undersöka vad som utgör kärnan i de då framväxande borgerliga traditioner som vi idag förknippar med julen. Att Jesus inte föddes vid juletid det visste man redan då. Först på trehundratalet bestämdes hans födelsedag till vintersolståndet. Då var solen som ett nyfött barn menade romarna, ett efterlängtat barn av ljus och växande värme som firades under högtiden saturnalia.Schleiermacher ansåg heller inte att det var några historiska fakta som firades i den vänliga salong där hans novell utspelar sig. I stället såg han julen som själva människoblivandets högtid.I den kristna mytologin låter Gud sig födas som ett litet ofärdigt barn, som en människa med allt vad det innebär av oro, grubbel, sorg och smärta. Det är en myt om hur den kosmiska ordningen, logos, blir till kött – och om hur människan sedan måste utveckla logos inom sig för att förverkliga sin mänsklighet. Vi känner igen motivet från olika kultursfärer.Platon menade att själen slits mellan två hästar. En som drar nedåt, mot begärens mörker och kaos – och en annan som strävar uppåt, mot ordning och ljus. Senare skulle Jalaluddin Rumi, en annan av de muslimska mystiker som Eric Hermelin satt på Sankt Lars och översatte, likna oss människor vid åsnor försedda med änglavingar. Han anspelade då på berättelsen om att Jesus, det köttvordna ordet, red in i Jerusalem på just en åsna. ”Den som kysser åsnans arsle, får aldrig känna Jesus milda andedräkt”, menade Rumi.I den romerska filosofin betecknade termen humanus inte bara någon som tillhörde den biologiska arten ”människa”, utan även någon som tillgodogjort sig vissa dygdeideal, som arbetat på sin mänsklighet. Detta lever vidare i vår förståelse av begreppen humanism och humanitet. Mänsklig är den, enligt Svenska Akademiens Ordbok, som tillhör det mänskliga släktet, och med detta följer att vi är ofullständiga. ”Gudarna gav oss brister, för att göra oss till människor”, säger Shakespeare i Antonius och Kleopatra. Men vi har också potential att bättra oss. Att vara mänsklig innebär också att vara ”hygglig”, att ha ”medkänsla” med våra medmänniskor och överseende med deras brister. Att vara omänsklig däremot, att vara en icke-människa i Omar Khayyams vokabulär, innebär enligt ordboken att sakna barmhärtighet, att vara grym, bestialisk och känslolös.”Att fela är mänskligt, att förlåta är gudomligt” lyder ett ordspråk som försöker fånga denna människoblivandets utvecklingsbana. Att vara mänsklig innebär att göra sig medveten om sina egna tillkortakommanden, samtidigt som man har överseende med andras.I midvinternatten omsluter det stora mörkret oss envar, som en påminnelse om den litenhet vi alla delar. Det erbjuder både känsla och smak för det oändliga perspektiv inför vilket både egna och andras brister och förtjänster bleknar bort. Just erfarenheten av att samma måne som ser ner på dig, ser ner på var och en av oss är kanske själva impulsen till människoblivande. ”Var inte en icke-människa” viskar den högt däruppifrån. ”Bidra inte till helvetet på jorden.”Simon Sorgenfreiprofessor i religionsvetenskapLitteraturFriedrich Schleiermacher: Julfirandet – ett samtal. Översättning: Ola Sigurdson. Bokförlaget Korpen, 2025.Friedrich Schleiermacher: Om religionen – fem tal. Översättning: Ola Sigurdson. Bokförlaget Korpen, 2025.Eric Hermelins tolkningar av Omar Khayyam finns i flera utgåvor från 1928 och framåt.MusikLåt: Shore LeaveKompositör & textförfattare: Tom WaitsÅr: 1982Skivbolag: IslandAlbum: Swordfishtrombones

Koka gröten i ugnen, sänk kraven på dig själv, gör julbordet till ett knytis, köp julklappen i en second handbutik. Med bara dagar kvar till jul söker vi (gärna billiga) tips som minskar julstressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julen närmar sig med stormsteg och med det ofta stressen att hinna med allt eller få råd med i alla fall något juligt. Så idag vill vi gärna få dina sista-minuten-tips om enkla lösningar som underlättar, husmorstips, plånboksvänliga förslag när ekonomin är tight, snabba recept och ”mentala” tricks på hur man kan hantera stressen. ”Lifehacks” i julformat, helt enkelt.Kanske handlar det om att koka gröten i ugnen, sänka ribban på städningen, tillverka din egen julgran i papp tillsammans med barnen, förvandla julbordet till en knytismiddag, be någon av barnens kompisar att slå in julklapparna och ge dem en slant för det, laga Jansson på nolltid, acceptera när det är okej att säga ”det här duger” när du efter en timmes kämpande inte lyckats få julgranen att stå rakt.Ring oss på 020-22 10 30. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare: Li SkarinProducent: Helene Almqvist

Nedräkningen har börjat. Vår egen biograf Forellen öppnar dörrarna 3:e och 4:e januari. Programmakaren Lena Hjelmérus och Filmföreningens ordförande Lars Österdahl har träffats för att prata film. De första filmerna har redan presenterats i förra programmet men nu har Lena grävt fram fem guldkorn till. Kanske har du tänkt se dem, du behöver inte åka in till city. Är du medlem i filmföreningen får du programmet digitalt när filmrådet har spikat det. Och passa på att teckna ditt medlemsskap för 2026 så att du får alla medlemsförmånerna. Vi ses på bion.

Denna lördag bjuds extra julglittrig musik på vår melodikryssning med Anna Charlotta. Kanske blir du en av vinnarna och får en svart-vit-rutig klapp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Melodikrysset gäller det att vara musikdetektiv!Du svarar på olika frågor om musik och artister. Fyll i kryssplanen så är du med och tävlar om fina priser med melodikryssetmotiv.Var med och tävlaFör att din lösning ska räknas måste du skicka in krysset antingen via appen Sveriges Radio, per post eller på vår sajt enligt anvisningar. Senast onsdag vill vi ha ditt svar för att du ska komma med i dragningen.Du har lika stor chans att vinna oavsett hur du skickar in din krysslösning. Vill du läsa mer om hur det går till kan du klicka dig vidare via länkarna här nedanför.Skicka in din lösning med postMelodikrysset 51Sveriges Radio P4 109 12 StockholmOBS! Du kan INTE mejla in ditt svar, vare sig med länkar eller bilder.

I det här avsnittet om stress och ilska. När julen står för dörren så prövas mångas tålamod. Lyssnarna om när det blivit riktigt stressigt och vad dom gjorde då. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julen står för dörren och det kan ju innebära en viss stress. Ibland skapar det nästan komiska situationer, åtminstone i efterhand. Kanske drabbas du av så kallad road rage i jultrafiken? För att inte tala om när knäcken kokar över eller att du glömt köpa viktiga julklappar och stressen ökar. Lyssnarna delar med sig av kära (?) stressminnen och hur dom hanterar stress.Gerhard Stenlund om stressRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Dags för ett nytt fredagsavsnitt! Idag gästas podden av Petter Rönnqvist och Per Svartvadet. Tillsammans med programledare Kajsa Kalméus samtalar de kring följande ämnen:SHL:s omstart – vad stack ut?Didrik Strömbergs betydelse för TimråPetter Rönnqvist svar på Robin Kovacs utspelDet nya avtalet mellan HockeyAllsvenskan och SHLSvartvadet listar: 3 bästa SHL-lånen i HockeyAllsvenskan denna säsongDu får alltid de senaste hockeynyheterna på https://www.tv4.se/ishockey Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supporterprotester, krogbesök, utredning hos licensnämnden, kaosigt kval – och en jakt på en mysfarbror. Var 2025 det galnaste året i ÖSK:s historia? Kanske går det inte att bli klok på den här säsongen, men i Hemmaborgen gör vi ett försök. Vi tar er tillbaka till stunderna som präglat året, med expertkommentarer från våra Hemmaborgen-ankare Fredrik Carlsson och Hugo Levinsson.

Vad göra då en kompis eller släkting beter sig jobbigt? Kanske är avundsjuk på dina framgångar, kapar alla sociala sammanhang eller är onödigt bekräftelsesjuk? Ibland kan det räcka med en vänlig tillsägelse medan vissa situationer kräver mer drastiska åtgärder. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Att Bohuslän ser ut som det gör hänger delvis ihop med sillen. Eva-Lotta Hultén berättar historien om människor som simmar med marknadens ström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det dova mullret från ett fartyg som passerar känns först som vibrationer i kroppen. När ljudet blir tydligt vet jag att jag snart också kommer kunna ana metallkolossen genom trädridån mellan mig och sundet. Det är en välbekant syn efter trettio år på denna plats. Kanske är också själva platsen van vid skeppen? Farleden utanför ön har sett fraktfartyg åtminstone sedan medeltiden, då timmer, insaltad sill, tran och kalk från de många skalbankarna fördes till England, Holland, Danmark och Norge.På sin båtresa genom Fräknefjorden, som platsen heter, klagade Carl von Linné år 1746 över att alla bergen ”vore skallote”, alltså kala, och han tyckte att trakten var förfärligt ful. Men smaken varierar förstås. Bara några år tidigare hade hans lärjunge Pehr Kalm rest genom Bohuslän och beskrivit de trädlösa trakterna som mycket vackra.De flesta förknippar nog ännu idag Bohuslän med kala klippor men länge fanns det gott om skog. Det landskap vi uppfattar som naturligt är på många platser resultatet av mänskligt överutnyttjande. Och sillen har ofta haft en fena med i spelet.Åtminstone sedan 900-talet har sillperioder inträffat på Västkusten. Runt hundra år av magra fångster har följts av fisk i massor. Salterier byggdes i omgångar överallt längs kusten och Bohusläns bönder blev temporärt fiskare. Träd fälldes för att bli till tunnor och bränsle i kokerierna, där man framställde tran som användes i oljelampor, skinnberedning, såptillverkning och matlagning, och till sist för att måla hus med. Fartygen tog insaltad fisk och tran till hela Europa. När sillen tog slut övergavs fabrikerna och samhällena och växtligheten fick på många håll chans att krypa tillbaka, med början i skrevorna. Så har sillperiodernas cykler gestaltat sig på landbacken.Kanske var den bohuslänska naturens utarmning som värst under 1700- och 1800-talen? På holmarna fanns fiskehyttor ännu kvar sedan den senaste sillperioden på 1600-talet, berättade Linnélärjungen Pehr Kalm i sin bok. Men träd var det ännu ont om. Där jag idag ser skogar av tall, ek, asp, rönn och bok växte bara ljung och ormbunkar. Naturen hade alltså inte hunnit återhämta sig när en ny stor sillperiod tog sin början bara några år efter Kalms resa.Snart fyllde hundratals salterier och trankokerier åter Bohuslän och havet tycktes som ett ymnighetshorn. 1700-talets sillperiod ledde till en enorm industri – och en enorm miljökatastrof, konstaterar Stefan Edman och Tomas Andersson i boken ”Sill”. Fiskrenset dumpades i havet där det dödade vegetationen i vattnet, grundade upp hamnarna och förvandlade bottnarna till en lös gröt där ankare inte fick fäste. Stanken låg tung. Men folk fick finna sig. Sillen gav ju goda intäkter till staten.Till sist började ändå lotsdirektionen och sjömilitären bekymra sig – kanske riskerade man sämre fiske på sikt? Trankokeriägarna beordrades att flytta produktionen längre in på land, där det fanns mark att gräva ner avfallet i. Industriägarna protesterade. De mätte djup i hamnarna, tog bottenprover och ansåg sig kunna bevisa att grumset inte var skadligt för fisket. Sveriges första miljökonsekvensbeskrivning. Men långt ifrån neutral förstås. Fabrikörerna fick ändå dispens, mot att de stängde av lämpliga vikar som ”grumsdammar” – och Bohuslän fortsatte stinka. Ekonomin kom först, då som nu.Jag undrar ibland, när jag känner de mullrande vibrationerna i mitt hus och min kropp, vad fartygen som passerar genom farleden nuförtiden för hit, eller bort; och vilka marker och hav som fått ge av sitt innehåll för att fylla containrarna ombord. Får de tid att återhämta sig någon gång?I spåren av den intensiva industrins uppgång på 1700-talet kom många gästarbetare och med dem bordeller och bråk, inte minst för att delar av lönen utbetalades i sprit. Men så försvann den silverglänsande fisken. De många fabrikerna slog igen och anläggningarna togs ner; människorna flyttade, eller började gneta sig fram på magra jordbruk. Drygt 60 år förflöt.1871 skrev Marstrands-Posten plötsligt att man kunde plocka sill med bara händerna inne i hamnen. Året efter gick sillen till också i norra delen av Bohuslän och i Strömstads tidning klagade man över att samhällets sysslolösa befolkning inte fiskade mer. De hade blivit slöa av att få så mycket inkomster från badgästturismen under sommaren menade man. Hur slöa badgästerna kunde anses vara, och om inte också de kunde fiska sill, kom nog inte upp till diskussion.När sillen blev kvar slog sig trots allt lokalborna samman och skaffade utrustning och året efter stod sillen ”tjock som en vägg” i fjordarna. Att åka ut och titta på stimmen blev en turistattraktion och folk gick man ur huse för att skörda ur haven. Samhällen blomstrade, telefonlinjer drogs ut till öarna, järnväg började diskuteras. Och fångsten verkade inte kunna minska. Vad skulle man göra med allt? Att lämna fisken i havet var tydligen inte ett alternativ. Den håvades upp för att omvandlas till gödsel. Produkten kallades för ”åkersnus” eftersom den var brun och pulveraktig.När denna vår senaste sillperiod runt år 1906 tog slut tolkades sillens försvinnande, enligt Claes Krantz i boken ”Vinterland”, av många i det gammaltestamentligt religiösa Bohuslän som Guds straff. Människorna hade missbrukat hans välsignelse genom att fiska på söndagarna. Det borde kanske ha legat närmare till hands att tänka att man roffat åt sig mer än vad Gud, eller naturen, velat ge?På många platser har vi i århundraden återkommande utarmat våra omgivningar. Inte minst i Bohuslän. All skog har huggits ner, all fisk tagits upp, all jordbruksmark utarmats. Tider av återhämtning har följts av nytt överutnyttjande. Bohuslän har omvandlats om och om igen, både ovan och under havsytan. För varje gång vi gör så riskerar vi att få allt mindre mångfald och allt sämre motståndskraft i naturen. Och skövlingen fortgår.I sin Sill-bok berättar Stefan Edman och Tomas Andersson hur de stora bestånden i Västerhavet nu skördas långt ute till havs, och aldrig längre får möjlighet att växa sig så stora att sillstimmen väller in mot kusten. Gigantiska trålare från Västkusten håvar också in all den östra kustens sill, strömmingen, för att den ska bli till foder i laxodlingar.De hastigt uppblossade och storskaliga exploateringarna under sillperioderna får mig att tänka på vår tids motsvarigheter; hur vi på kort tid byggde enorma mängder padelbanor i Sverige, eller lät städerna översvämmas av sparkcyklar. Vi var säkert många som förstod att det inte var hållbart i längden men här fanns begär som skulle kapitaliseras på medan storvinster fanns att hämta. Spåren finns kvar i form av sparkcyklar i våra stadsnära vatten och gigantiska idrottshallar som i många fall nu måste hitta andra funktioner. Också detta påverkar vår natur, även om vi slipper stanken.Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturStefan Edman och Tomas Andersson: Sill – berättelsen om havets silver. Carlsson, 2024.Claes Krantz: Vinterland. Wahlström & Widstrand, 1957.

Vad är skillnaden på saker som hänt och sådant man drömt? På liv och litteratur? Maria Küchen ser gränserna upplösas hos Göran Tunström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns ingen skarp gräns mellan fantasi och verklighet. Bilderna jag har av mina närmaste är inga exakta avtryck av människorna de är – mina minnen och känslor lägger till och drar ifrån. Och varje roman är ett mikrokosmos där författaren väver ihop fantasi och erfarenhet tills det faktiskt blir ointressant vad som har ”hänt på riktigt” och inte.Det blir väldigt tydligt när man närmar sig författaren Göran Tunströms liv och verk. Många förknippar honom med romanen ”Juloratoriet” från 1983. Denna släktkrönika över tre generationer med en genialt hänförande blandning av fantasi och verklighet, vann hela svenska folkets hjärtan.Någon har kallat den ”den sista litterära lägerelden”. Sedan dess har knappast något skönlitterärt verk i Sverige samlat människor på samma sätt. Unga och gamla, rebeller och stofiler, kulturelit och kroppsarbetare – alla slog sig ner kring ”Juloratoriet”.När den kom var jag 22 år. Ett decennium senare, som färsk författare, blev jag krönikör i tidskriften Metallarbetaren. Det var även Göran Tunström. Vi möttes ett par gånger tack vare det, men jag vågade knappt säga ett ord till denna legendar. Och nu är det för sent.Tunström hade svagt hjärta och lungcancer efter decennier av kedjerökning. I januari år 2000, knappt 63 år gammal, på en middag med vänner, föll han ihop utan förvarning och dog helt stilla. Han blev nästan tio år äldre än sin pappa, vars svaga hjärta han hade ärvt. Förlusten av fadern i barndomen går sedan som ett mörkt stråk genom liv och verk. Den innebar också att han miste sitt hem.Pappa Hugo hade varit präst i värmländska Sunne. Efter hans död fick familjen inte stanna kvar i prästgården. Från att ha bott luftigt och vackert, hamnade änkan Rosa och hennes fyra barn i ett kyffe till lägenhet. Kanske skapade det en rotlöshet hos Göran Tunström som senare fick honom att resa och bo världen över – den grekiska ön Hydra, Latinamerika, Indien, New York. Men vem vet?Det är bara spekulationer. För att skriva någons biografi behöver man oundvikligen fläta ihop spekulationer och fakta. Det kräver ett särskilt handlag. Kanske behövs en skönlitterär författare – någon som kan skapa en levande berättelse, men utan att förvanska. Som Lars Andersson. Under 20 års tid närmade han sig systematiskt vännen och kollegan Tunströms liv och verk.Ur ett rikt och rörigt stoff förlöser han berättelsen om en människa han kände, men som ingen av oss kan lära känna helt. Den 800-sidiga biografin ”Försök med ett liv” gestaltar en verklig person som jag drömmer fram medan jag läser. Boken bygger bland annat på sexton fullskrivna anteckningsböcker som Lars Andersson hittade bland efterlämnat material. I dessa skrivhäften är det inte alltid tydligt om Tunström har noterat saker som hänt eller saker han drömt.Anteckningarnas trådar vävdes in i verket – ett trettiotal volymer med poesi och prosa, utgivna mellan 1958 och 2003. Göran Tunström var en litterär gigant. Första steget i raketen som lyfte honom mot stjärnorna var generationsromanen ”Maskrosbollen”. Den gavs ut 1962 när han var tjugofem. Hans jämnåriga älskade den. Fjorton år senare kom den självbiografiska ”Prästungen” – med den fick han en större publik. Innan ”Juloratoriet” kom och förändrade allt.Boken utspelar sig liksom flera av hans romaner i Sunne. Där bodde inte Göran Tunström som vuxen. När han inte var på resa höll han till i Stockholm och på ön Koster i Bohuslän. Men i Juloratoriet blev Sunne hans litterära hemmaplan, ett unikt landskap befolkat av människor ur både verkligheten och fantasin – ofta sammanflätade i samma gestalt.De påminner om något, dessa romanfigurer. Jag kommer att tänka på kändisar. Också de är fantasifoster, även om det finns en okänd människa av kött och blod någonstans bortom föreställningarna som mediernas berättelser skapar.Ibland blir kändisar folks låtsaskompisar eller förälskelser. Det kallas parasociala relationer, detta att fantisera fram en personlig gemenskap med människor som inte vet att man finns. Författare och artister flätas ofta in i parasociala förbindelser eftersom allmänheten har en så intim relation med deras verk. Och verket är förstås lika mycket släkt med sin författare som barn och föräldrar – men något pålitligt avtryck av upphovspersonen blir det aldrig. Det har ett eget liv.Göran Tunströms historia är för alltid sammanbunden med Leonard Cohens. Inte bara för att de var vänner som tillbringade viktiga perioder tillsammans på Hydra, utan också för att Cohen var så berömd. Även de mest distanserade av oss fascineras av det. Vän med världsstjärnan Cohen – wow! Det är rätt tramsigt, men de här männens kändisskap är åtminstone tätt förbundet med ett skapande av vikt.Cohens sånger har påverkat mig starkt, och Göran Tunströms böcker drog mig in mot litteraturen. Utan honom och en handfull andra förebilder hade jag kanske aldrig blivit en skrivande människa.Deras verk ger lite mer glans åt min vardag. Här sitter jag nu i en fåtölj med en kopp kaffe och datorn i knät och fantiserar om Tunström och Cohen, som på sextiotalet på Hydra delade skrivbord. Utsnittet ur deras gemensamma verklighet får ett heligt skimmer, Grekland är ju fantastiskt och skapande kan vara underbart.Dock inte alltid. Tunströms kamp med författandet var smärtsam ibland, och han hade perioder när han inte kunde skriva alls. När han kom ut ur en av dem, efter ”Juloratoriet”, blev det en nyhet på Rapport.Det var inte bara genom Cohen som Tunström trädde in i gränslandet mellan fantasi och verklighet i det allmänna medvetandet. På höjden av sin bana var han och konstnären Lena Cronquist verkligen kändisar – ett power couple i svenskt kulturliv. Hon skymtar i hans böcker, han avbildas i hennes målningar. Det är konst som liv och liv som konst, men den som fastnar i verklighetsbakgrunden missar det väsentliga: Kraften i verket som just någonting skapat. I det påhittade finns en autenticitet som vår tid tycks ha allt svårare att uppfatta.Verken är platser där dröm och verklighet möts fullt ut – precis som i var och en av oss, varje dag, hela tiden. Och ett konstnärligt verk, precis som livet, tillåter förklädnader. I ”Juloratoriet” smyger pojkarna Sidner och Splendid ut i natten och möter Selma Lagerlöf. Hon dyker upp ibland i Tunströms romaner, ännu en värmländsk litterär gigant, halvt verklig, halvt ihopdrömd. Hon kommer i vagn, och hon piskar sina hästar. ”Varför slår tant på hästarna så?” frågar pojkarna, och hon svarar: ”Det är för att ingen skall tro att det är jag.”Maria Küchenförfattare, kritiker och essäist Litteratur om Göran TunströmLars Andersson: ”Göran Tunström: Försök med ett liv”Birgitta Holm: ”Vår ljusaste tragiker. Göran Tunströms textvärld”Stina Hammar: ”Duets torg: Göran Tunström och tankekällorna”Kersti Skans Nilsson: ”Det förlorade paradiset – en studie i Göran Tunströms Sunneromaner”Anita Varga: ”Såsom i en spegel. En studie i Göran Tunströms Juloratoriet”

En ung barnfamilj har hittat sitt drömhus ute på landet men en natt blir de beskjutna och huset förstörs i en brand. Familjen dras oskyldigt in i en gängkonflikt och tvingas fly. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2025 förbereder ”Jonas” och ”Anna” för stor bröllopsfest på gården utanför Grästorp, de pyntar ladan med ljusslingor och Jonas har byggt en bar för gästerna. Men bara dagarna innan väcks barnfamiljen mitt i natten. En pistolbeväpnad kille börjar skjuta mot dem. Familjen fruktar för sitt liv.– Kanske det här är sista sekunderna som vi alla tre är ihop. Jag bara försökte kväva de känslorna och fokusera på att inte få panik, säger Jonas.Först tror de att det är ett inbrottsförsök som urartat men när huset utsätts för en brandattack några dygn senare så inser de att de är måltavlor i en gängkonflikt inom Foxtrotnätverket.Jonas, Anna och barnet måste nu leva på hemlig ort.– Om syftet var att skrämmas så har man ju lyckats… jag är livrädd, säger Anna.Tipset som polisen struntade iFamiljen berättar för reporter Pernilla Wadebäck hur deras liv slagits i spillror på grund av en släktkoppling till en gängkriminell.Och förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som gått igenom utredningen menar att branden aldrig behövt ske om det inte vore för ett tips som helt nonchalerades - en rejäl miss av polisen. – Ja det kan man lugnt säga, här hade man definitivt kunnat förebygga det nya brottet!Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges RadioNyhetsklippen kommer från SVT och Sveriges Radio. Anna och Jonas heter i verkligheten något annat.

Det går ett rykte på stan. Det sägs att alla balla svenska översättningar av utländska hitlåtar redan är hittade. Att jakten är över och kartans sista vita fläckar är ifyllda. Men när du lyssnar på detta sjunde FÖRSVENSKAT!-avsnitt, märker du snart att det där är rent nys. Desinformation, till och med. För det finns alltid mer. Och än mer. Som vanligt försöker Martin Alarik och DJ 50 Spänn att bräcka varandra med ohörda och oerhörda svenska versioner av musik från andra språkområden. I år är menyn extra utbroderad. Här finns göteborgsk punk, östgötsk reggae, skånsk dub, entonig samba, andlig pop, varnande protestsång, ett Gainsbourg-experiment med helt nya svenska ord och ett exotiskt körarrangemang sjunget av barn från Södertälje. Och det fiffiga är att du slipper höra sång på trista språk som engelska, franska, portugisiska och annat onödigt. Det blir ju, som bekant, goare på svenska. Välkomna in! Avsnittets försvenskningar: Peps Persson vs Jah Sparring – Peps in Dub [12″, 2025] Låt: Ronny Dub Peps Persson vs Jah Sparring – Ronny Dub Våren 2025 släpptes white label-tolvan Peps in Dub av Jah Sparring, en skånsk DJ och producent som vet hur man hanterar en ekomaskin. Och eftersom vi alltid har älskat Ronny du e rå, alltså Peps Perssons försvenskning av The Slickers klassiker Johnny Too Bad, var det självklart att dubversionen fick sig en tur under nålen. Steampacket – En värld av visioner [7″, 1967] Mikael Ramel och medarbetarna i Steampacket gör en sofistikerad svensk version av The Turtles Happy Together. Kanske är En värld av visioner till och med bättre än originalet? Outsiders – S/T [LP, 2022] Låt: Valium (I Wanna Be Sedated) Ramones på äkta göteborgska! I Wanna Be Sedated översätts givetvis till Valium och det tackar vi Thomas, Stefan, Crippa och Paul i Outsiders för. Grästrot – Marley [LP, 2015] Låt: Asfaltsdjungel (Bob Marley – Concrete Jungle) Skärblacka-bandet Gräsrot släppte 2015 ett helt album med svenska Bob Marley-tolkningar, givetvis med baktakten intakt. Vårt val föll på Asfaltsdjungel, den östgöstska transponeringen av Concrete Jungle. Pippis – När tankarna kommer [LP, 1987] Låt: Ingenting kan hända nu (Starship – Nothing’s Gonna Stop Us Now) Ingen försvenskningsfest utan dansband! 1987 gjorde härjedalska Pippis Ingenting kan hända nu, en härligt synthig och svulstig försvenskning av Starships Nothing’s Gonna Stop Us Now. Björn Afzelius – En man, en röst, en gitarr [LP, 1988] Låt: Valet (Peggy Seeger – Song of Choice) Valet är en allvarsam översättning av Peggy Seegers Song of Choice, spelad från den lite mindre vanliga Björn Afzelius-plattan En man, en röst, en gitarr som släpptes på egna bolaget Rebelle 1988. Diverse artister – Musiknätet Waxholm 10 år [2xLP, 1979] Låt: KSMB – Torbjörns horor (The Who – My Generation) KSMB:s ursinniga Torbjörns horor snor riffen och energin från The Who-klassikern My Generation och lägger en egen och ursinnig svensk text ovanpå. Ni hittar den på proggbolaget MNW:s jubileumsdubbel från 1979. Bubs – Vinden ger svar / Midnight Special [7″, 1973] Låt: Vinden ger svar (Bob Dylan – Blowin’ in the Wind) Bob Dylans Blowin’ in the Wind blir Vinden ger svar på svenska, här i en oförglömlig version av Bubs, vinnarna i Södertälje Barnens Dags talangjakt 1973. Otrolig. Östen Warnerbring – S/T [LP, 1966] Låt: Yeah Yeah (Georgie Fame – Yeh Yeh) Yeah Yeah! Östen Warnerbring tar Georgie Fames Yeh Yeh och försvenskar den till en svängfest utan dess like. Ett måste i varje skivhylla. OBS! finns även på singel! Alf Robertson – Polarnas platta! [7″, 1979] Låt: Polarna, ett härligt lag (Kris Kristofferson – Me and Bobby McGee) Under Alf Robertsons wilderness years hände det att han gjorde peppiga låtöversättningar till svenska idrottsföreningar. Här förvandlas Kris Kristoffersons Me and Bobby McGee till ångermanländsk hockey-country. Jan Malmsjö – Jag söker ord / Du mitt liv [7″, 1971] Låt: Du mitt liv (George Harrison – My Sweet Lord) Det finns måhända tuffare försvenskningar av George Harrisons andliga popsång My Sweet Lord, men Jan Malmsjös Du mitt liv är förmodligen den mest dynamiska. Den går från viskning till orkan på bara en sextondels taktslag. Janne gör alltid sin grej till 100 procent. Respekt. Samuelsons – Vilken dag! [LP, 1978] Låt: Det är Jesus (Bonnie Tyler – It’s a Heartache) Bonnie Tylers världshit It’s a Heartache blir i frikyrklig svensk skrud Det är Jesus. Bröderna Samuelson kan få vilken låt som helst att handla om vår frälsare. Magnus – Brustanta (Dom bästa bitarna 2) [LP, 1977] Låt: Har vi glömt (Jimmy Cliff – You Can Get it If You Really Want) Magnus Orkester drabbades också av reggaefeber 1977. Här har de inspirerats av filmen The Harder They Come och försvenskar salig Jimmy Cliffs You Can Get it If You Really Want, som på svenska blir Har vi glömt. Carl-Henrik Norins Orkester – Carl-Henrik Bossa Novar! [7″, 1962] Låt: Liksom i min bossa nova (Antonio Carlos Jobim – One Note Samba) Sensationell försvenskning av Antonio Carlos Jobim-skapelsen One Note Samba av Carl-Henrik Norin med orkester. Årets fynd? Mira Ray – Sanndrömar [LP, 2025] Låt: Kontakt (Brigitte Bardot – Contact) Ytterligare en busfärsk och otippad försvenskning – Mira Ray sätter svensk text på Brigitte Bardots Contact, skriven av (vem annars?) Serge Gainsbourg. Kon-TAKT! Sky High – Säj nej … till kärnkraft / Säj ja … till livet [7″, 1980] Låt: Säg nej … till kärnkraft (Earl King – Come On (Let The Good Times Roll)) Earl Kings Come On (Let the Good Times Roll) plockades upp av Jimi Hendrix och långt senare förvandlades den till svenskspråkig anti-kärnkraft-rökare av Claes Yngström och Sky High. Gitarrstärkaren är farligt nära härdsmälta. Mia Alasjö – The Old River / Förlåt mig min vän [7″, 1978] Låt: Förlåt mig min vän (The Searchers – Needles and Pins) The Searchers (och många andras) klassiker Needles and Pins i svensk version av Mia Alasjö och Staffan Runius: Förlåt mig min vän. Ttevligt släpp på legendariska etiketten Efel. Dan Hylander & Raj Montana Band – … Om änglar o sjakaler [LP, 1984] Låt: Fjärran står hjulen stilla (Beatles – Across the Universe) Dan Hylander och Raj Montana Band under deras imperial phase. The Beatles Across the Universe, försvenskad till Fjärran står hjulen stilla. Kosmisk och skånsk på samma gång. GILLAR DU VAD HÖR? DJ 50 Spänn är en fri och oberoende podd. Här finns ingen reklam. Inte heller något övergött mediaföretag som betalar. Det finns inte ens något riskkapital. Hela operationen finansieras av lyssnare som donerar en pytteliten månadspeng. Miljoner tack till er som gör detta. Om du också vill vara en av The Good Guys och stötta DJ 50 Spänn – klicka dig vidare till poddens patreonsidan. DJ 50 SPÄNNS PATREONSIDA Tidigare delar av FÖRSVENSKAT! https://dj50spann.se/202-forsvenskat-del-6/ https://dj50spann.se/187-forsvenskat-del-5/ https://dj50spann.se/170-forsvenskat-med-martin-alarik-del4/ https://dj50spann.se/forsvenskat-del-3/ https://dj50spann.se/forsvenskat-del-2/ https://dj50spann.se/118-forsvenskat-med-martin-alarik/ https://dj50spann.se/110-utflykten-swedish-smorgasboard/ Så här lyssnar och prenumererar du på DJ 50 Spänn: DJ 50 Spänn hittar du i de flesta podd-appar för smartphone, surfplatta och dator. Sök bara efter ”DJ 50 Spänn” i poddappens sökfält. Glöm inte att prenumerera. Om det inte funkar, är detta RSS-feeden som gäller: https://dj50spann.se/feed/podcast/. Du kan förstås också lyssna här på hemsidan. OBS! DJ 50 Spänn finns sedan en tid tillbaka inte längre på Spotify. Använd en klassisk poddspelare istället. Du vet, en sådan som fanns långt innan det stora streamingbolaget började exploatera podcastvärlden. Följ DJ 50 Spänn på sociala medier, yeah? Jag finns på Instagram, Facebook och Bluesky. Utöver facebooksidan finns även följande facebookgrupper under DJ 50 Spänns paraply. Ansök om medlemskap redan idag. Tiokronorsvinyl DJ 50 SPÄNN – THE GROUP Försvenskat också! Streamingjättens Utmarker Den Inre Jukeboxen The Hans Edler Universe DJ50:– på Radio Viking 101,4 Varje lördag mellan klockan 11 och 12 sänder DJ 50 Spänn (AKA Tommie Jönsson) en musikmix med oborstad vinyl på Radio Viking som hörs över Ekerö och delar av Stockholmsområdet på frekvensen 101,4 MHz. Programmet går också att livelyssna på via radioviking.se eller valfri app för nätradio (Radio Garden Live rekommenderas, men det finns många andra). DJ 50 Spänn är en podd om musik på billig vinyl. I varje avsnitt får en musikintresserad gäst köpa begagnade skivor för en femtiolapp. Sedan pratar vi om det som musiken styr oss in på. Programledare, producent och ljuddesigner: Tommie Jönsson, radioproducent. Kolla gärna in mina radiodokumentärer Jakten på Fiskargubben (om hemligheten bakom den berömda kitschtavlan) och Rederietstjärnans dolda passion (om skådespelaren Gaby Stenbergs sköna insektsmusik). Webbguru för DJ50:- är Gunnar Lindberg Årneby. Kontakt: hej[at]dj50spann.se

Efter ett år av tvära karriärkast och en imponerande rad nya arbetsuppgifter, så parkerar vi oss framför mickarna för att ringa in vad vi egentligen gjort och lärt oss i år. Lotta har ju startat upp och drivit ett byggåterbruk och Katta har vickat som hotellchef i fjällen. Det pratas hotelldrift och byggåterbruk och randiga arbetsdagar, som är allt annat än tråkiga. Katta har tappat bort berusade reseagenter och Lotta har ev börjat uppskatta skärmjobb hemma igen..i väldigt lagom dos. Ett avsnitt för dig som funderar på om det inte vore på sin plats med ett litet karriärbyte i livsgrytan (eller åtminstone en liten omrörning med sleven)? -------------- FINNS DITT NÄSTA JOBB I DALARNA? Vår samarbetspartner InDalarna har något att berätta för dig: Dalarna är fullt av livskvalitet OCH är en ruskigt het karriärregion. Här kan du inte bara bo och leva närmre naturen, du kan samtidigt förverkliga dina karriärdrömmar inom ny, hållbar teknik & industri. Det finns ett stort behov av kvalificerad kompetens, så kika in på www.indalarna.se och läs mer. Kanske väntar ditt drömliv där? -------------- Avsnittet är klippt av Ida Kabel > www.dagnyrecords.com - TACK Ida! -------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1 --------------

Fluent Fiction - Swedish: A Winter's Mystery: Solving Skansen's Antique Heist Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-12-12-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Skansen låg insvept i vinterskrud.En: Skansen lay wrapped in winter attire.Sv: Snön gnistrade under juletidens ljus och röken från de öppna eldarna steg upp mot den stjärnklara natthimlen.En: The snow sparkled under the holiday lights, and the smoke from the open fires rose toward the starry night sky.Sv: Doften av brända mandlar och glögg fyllde luften, och människorna strosade mellan marknadsstånd fulla med handgjorda vackra skapelser.En: The scent of roasted almonds and glögg filled the air, and people strolled between market stalls full of beautiful handmade creations.Sv: Linnea promenerade med Erik och Astrid.En: Linnea walked with Erik and Astrid.Sv: Linnea älskade historien som Skansen berättade genom sina gamla hus och traditioner.En: Linnea loved the history that Skansen told through its old houses and traditions.Sv: Erik, hennes kusin, var mer intresserad av alla människorna och marknadsprylarna, medan Astrid, den gamla guiden, hade ägnat sitt liv åt att berätta om Sveriges historia.En: Erik, her cousin, was more interested in all the people and the market items, while Astrid, the old guide, had dedicated her life to telling about Sweden's history.Sv: Men just idag låg en skugga över marknaden.En: But today, a shadow hung over the market.Sv: En ovärderlig antikvitet hade försvunnit, och en oro spred sig.En: An invaluable antique had disappeared, and a sense of unease spread.Sv: Handdrejad keramik från 1700-talet, en del av ett viktigt utställningsföremål, kunde inte hittas.En: Hand-thrown pottery from the 1700s, part of an important exhibit, could not be found.Sv: Linnea, fast besluten att lösa gåtan, kände hur adrenalinet rusade.En: Linnea, determined to solve the mystery, felt adrenaline rush through her.Sv: "Ska vi inte lämna det till vakterna?"En: "Shouldn't we leave it to the guards?"Sv: muttrade Erik skeptiskt.En: muttered Erik skeptically.Sv: "De verkar inte bry sig så mycket.En: "They don't seem to care much.Sv: Och tiden är knapp," sa Linnea bestämt.En: And time is short," said Linnea decisively.Sv: Astrid såg bekymrad ut.En: Astrid looked worried.Sv: Många trodde att hon, som haft tillgång till utställningsföremålen, skulle kunna varit en inblandad.En: Many believed that she, having had access to the exhibition items, could have been involved.Sv: Men Linnea vägrade tro det.En: But Linnea refused to believe it.Sv: Hon kände Astrid för väl.En: She knew Astrid too well.Sv: Medan man samlade säkerhetsteamet bestämde Linnea sig för att börja leta själv.En: While the security team was gathering, Linnea decided to start searching on her own.Sv: Hon följde en känsla, styrd mer av intuition än av logik, genom de gamla byggnaderna.En: Guided more by intuition than logic, she followed a feeling through the old buildings.Sv: Snart upptäckte hon en liten dörr, nästan dold, bakom ett av de större husen.En: She soon discovered a small door, almost hidden, behind one of the larger houses.Sv: Dörren ledde ner till en träkällare som få visste om.En: The door led down to a wooden cellar that few knew about.Sv: Linnea steg försiktigt in, ljustet från hennes ficklampa svepte över väggarna.En: Linnea stepped in cautiously, the light from her flashlight sweeping over the walls.Sv: Där, gömd i ett hörn, låg den förlorade keramiken.En: There, hidden in a corner, lay the lost pottery.Sv: En lättnad susade genom hennes kropp.En: A sense of relief swept through her body.Sv: "Vad gör du här?"En: "What are you doing here?"Sv: hörde hon en röst säga bryskt.En: she heard a voice say gruffly.Sv: Det var Erik, hans vän Jonas bakom honom.En: It was Erik, with his friend Jonas behind him.Sv: Jonas skruvade på sig besvärat och rodnade.En: Jonas fidgeted awkwardly and blushed.Sv: "Det var bara ett skämt," erkände han, klentroget snurrande på keramiken i sina händer.En: "It was just a prank," he confessed, incredulously spinning the pottery in his hands.Sv: Linnea tog den tillbaka, och för första gången på hela dagen log Erik.En: Linnea took it back, and for the first time all day, Erik smiled.Sv: "Du gjorde det, trots allt."En: "You did it, after all."Sv: Återförenade med Astrid, återskapade de utställningen med keramiken på sin rätta plats.En: Reunited with Astrid, they restored the exhibition, placing the pottery back in its rightful place.Sv: Folk samlades återigen, och julstämningen återvände till Skansen, med Astrid försäkrad om sitt goda namn.En: People gathered again, and the Christmas spirit returned to Skansen, with Astrid assured of her good name.Sv: När de gick tillbaka under de gnistrande julstjärnorna, kände Linnea sig annorlunda.En: As they walked back under the sparkling Christmas stars, Linnea felt different.Sv: Hon hade inte bara löst ett mysterium—hon hade också bevisat för sig själv vad hon kunde åstadkomma.En: She had not only solved a mystery—she had also proven to herself what she could accomplish.Sv: Erik smålog och sa: "Kanske finns det något i historia, trots allt."En: Erik smiled slightly and said, "Maybe there's something to history, after all."Sv: Linnea log tillbaka.En: Linnea smiled back.Sv: De båda, nu i samförstånd, promenerade över den snötäckta marken, fyllda av julens mirakel och glädje.En: The two of them, now in agreement, strolled across the snow-covered ground, filled with the miracle and joy of Christmas. Vocabulary Words:attire: skrudsparkled: gnistraderoasted: brändastrolled: strosadehandmade: handgjordatradtions: traditionershadow: skuggainvaluable: ovärderligantique: antikvitetexhibit: utställningsföremåladrenaline: adrenalinetdecisively: bestämtworried: bekymradintuition: intuitioncautiously: försiktigtflashlight: ficklampahidden: doldcellar: källarerelief: lättnadgruffly: brysktawkwardly: besväratprank: skämtconfessed: erkändeincredulously: klentrogetreunited: återförenadeexhibition: utställningassured: försäkradaccomplish: åstadkommamiracle: mirakeljoy: glädje

Gestalts julkalender 2025Vi spelar Mutant Undergångens Arvtagare från Järnringen, i 24 julavsnitt.Scenariot är skrivet av Martin S. som även spelleder.Spelar gör Maria, Benjamin och Fredrik.Jingel och Outro är skapat av Anders EkmanProfessor Elementals beats förekommer som snabeljazz, men även under Undergångens Lucköppnare - Vår dagliga lucköppning som avslutar varje avsnitt.Lucköppningen är även en skattjakt, lyssna på den, sammanställ ledtrådarna och gissa vad de pekar på. Gissar gör du genom att maila/PM:a oss din gissning. De första som svarar rätt vinner pris!

December är månaden som är fullproppad med uppträdanden! Härligt och kul, men ibland händer det grejer som inte är inte är helt väntat.. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Pias julspel i Visby domkyrka avslutades med spoilers, Lasse sjöng konsekvent fel version av ”Staffan var en stalledräng” och Åsa ger oss flera goda tips att ta med sig till luciatåget! Dessutom ringer vi upp artisten Linnea Henriksson och tar pulsen på henne inför helgens nypremiär av Körslaget i TV4.I extramaterialet hör vi Hanna som varit på luciatåg och Sarit som har problem med limrester från sina hormonplåster. Hur ska hon få bukt på det?! Kanske med smör..?

Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskel­rna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.

Utåt såg 2025 ut som ett kanonår för Benjamin Ingrosso. Själv håller han inte helt med. I P4 Extra berättar han om tvivlet när konserterna i USA inte sålde slut, skådespelarkarriären och den nya arenaturnén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här veckan möter vi pastor Robert Eriksson från Betlehemskyrkan i Göteborg i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andaktenDet finns något inom mig som har kommit i otakt med tillvaron – en rastlöshet, frustration och längtan som ständigt gör sig påmind. Kanske känner du igen det? Människan är inte alltid fridfull, utan en varelse som ibland blir otålig och jagad. Ofta är det svårt att stanna upp, bli stilla och vänta. Det känns tryggare att vara i rörelse, att längta efter allt det som för stunden verkar nödvändigt.Den katolske författaren Roland Rolheiser skriver: ”Längtan är alltid starkare än tillfredsställelsen.” När något efterlängtat väl uppnås, fortsätter rastlösheten och frustrationen – för vi når aldrig riktigt fram när livet handlar om att jaga. Från tidig ålder lär vi oss att världen är konkurrensutsatt: ”Jag måste ta min plats, annars tar någon annan den.” Med den synen förblir människan rastlös och olycklig.Text:1 Mos 1 & Mark 10Musik:Cristina's Dream av och med Fernando OrtegaProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

På engelska används uttrycken “musician's musician” och “comic's comic” för att beskriva någon som är högt respekterad bland sina likar. En musiker som andra musiker beundrar, eller den komiker som kanske inte är kändast, men andra komiker älskar. Dagens gäst är lite av politikens motsvarighet. Kanske inte så känd för den breda allmänheten, men däremot för oss som på olika sätt jobbar med eller skriver om politik. Simon Westberg är en sån där person man går till om man behöver förstå något på djupet, särskilt om allt som rör idéutveckling och ideologi. Sedan oktober i år är han statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, och är nu aktuell med boken Västerlandets motståndsrörelse – Konservatismen - från Edmund Burke till Roger Scruton (Svensk Tidskrift 2025). Det är en bok jag önskar jag hade fått läsa för 20 år sedan, när jag läste statsvetenskap på universitetet. I sin bok har Westberg formulerat vad konservatismen faktiskt vill försvara. Den börjar inte i nostalgi utan i en människosyn: att vi är blandningar av gott och ont, oförmögna att skapa paradiset på jorden, men fullt kapabla att förstöra väldigt mycket om vi tror att vi kan börja om i ”år noll”.I boken beskriver han konservatismen som ett motstånd mot just den tanken, mot den revolution som går ut på att kasta ut allt det gamla för att föda det nya. Det är ett försvar av den västerländska legeringen av Aten, Rom och Jerusalem: det filosofiska sanningssökandet, rättsstatens ordning och den kristna människosynen.Och vi landar i frågan om vi verkligen lever i en konservativ tid, eller bara – som Simon Westberg uttrycker det – lyckades vinna i ruinerna av vår egen förlust.Här kan du köpa boken.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Städning väcker känslor. För vissa är att moppa samma som mindfulness, andra känner ren panik inför dammråttor. Hör Karlavagnens lyssnare berätta om sina städknep och -vanor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tar städningen all din energi eller ger den dig ro? I det här avsnittet av Karlavagnen vill vi höra hur du gör. Har du hittat ett sätt som får det att bli gjort – eller har du lärt dig konsten att komma undan? Kanske svär du vid att blocka av tid, musik på hög volym och ”en låda i taget”, eller så har du en genial strategi för att skjuta upp städningen utan att det skaver. Är städning terapi, träning eller bara ett måste? Berätta!Städning med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

Det doftar ute i stugornas kök, vi kan känna det ändå till studion. Men lussebullarna är bara en av många produkter där saffran gör sig väl. I dag avhandlar vi nämligen krokusblommans resa till saffran, och vilka olika användningsområden som funnits för detta genom historien. Vi möter antikens Carl Jan Granqvist och får tips på hårprodukter som avger en väldoftande svett. Kanske vann Alexander den stora sin stjärnglans med saffran i håret, sägs det. Med avsnittet önskar vi glad Lucia i förskott :).Läslista:“Saffran - historien om världens mest förföriska krydda” - Pat Willard“Sagan om saffran” - Gunnel Carlsson"Saffron" - Sally Francis Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vet du vad det betyder om en skata skrattar åt dig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I alla tider har vi letat tecken i vår omgivning på om vi trätt över en förbjuden gräns. Den som tolkar omvärlden rätt klarar sig, andra… Kanske inte. I veckans avsnitt av Creepypodden hör vi historier om att vara välkommen eller inte i vår moderna vardag. För det som bestämmer är kanske i själva verket något urgammalt.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Vi har sett Beatles Anthology, 9 avsnitt nymixade efter 30 år. Och det håller. Beatles är vår populärkulturs motsvarighet till myter och gudasagor. Här finns både det extraordinära och det alldeles vardagliga. Magda håller jultal i dag, men talar knappast om AiP-skandalen. Men kanske om nazistmarschen i Salem. Mycket nazister nu, eller ska vi säga "militärhistoriker"? Magnus Ranstorp klär av Guillou, hela Sveriges egen fnoskige gammelfarbror. SOM-undersökningen bekräftar Ungdomsbarometern som vi redan talat om: yngre är allt mer konservativa. Varför? Kanske behövs en hårdare inre kärna av värderingar och normer, när allt annat flyter. Att Trump kan bli glad av att får ett "fredspris" som FIFA hittat på för att ge just till honom är nästan lite gulligt. Och tack till Edward Blom som hjälper oss att skilja på högtiderna, men också att uppföra oss. Liberalerna satsar på att vara mot strypsex för att klara sig i riksdagen. det har alla tecken på en moralpanik. Klarna varnar för bedragare, men hur skyddar man sig mot Klarna? Public services Hatet om Joakim Lundell är ett trendbrott i svensk offentlighet. Nu har vi importerat den brittiska genren underklass-nyhets-underhållning. Antagligen ett tecken på att medelklassens grepp över medierna veknat. Claes de Faires nya roman på Kaunitz-Olsson förlag är en hit, enligt Susanna, som hunnit läsa. Gå på teater heter den - nätt och rolig, men just därför allvarlig. Andreas T Olsson läste ur boken om sig själv på boksläppet på Wetterling Gallery, där hela Östermalm var. Israel får vara med i eurovisionen, vilket får de gamla vanliga länderna att hoppa av. Och årets julklapp: ett par mammuttofflor av Owe Gustafson för adaysmarch.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För de flesta som får diagnosen Alzheimers sjukdom kommer det som en chock. Det gäller både patient och närmaste anhöriga. Kanske har man anat att allt inte stod rätt till. Men ändå, alzheimer!  Alldeles för många patienter vittnar om att de får åka hem med sin diagnos utan hjälp. Kanske börjar de googla, vilket gör sjukdomen ännu hemskare. Men visst måste det finnas sätt för sjukvården att hjälpa patienten att mjuklanda i sin diagnos? Medverkar i Alzheimer Lifes frukost #no 16 gör Kim Kärnfalk, artist och Anders Löwstedt, musiker. Kim fick diagnosen Alzheimers sjukdom mitt i livet. Tillsammans med sin man Anders Löwstedt söker Kim nu tröst genom musiken. Karin Johansson, som sommaren 2025 gick via oss på Alzheimer Life och berättade att hennes man, travikonen Stig H Johansson, drabbats av alzheimer. Det blev en stor nyhet som spred sig snabbt, inte minst i trav-Sverige. Hon berättar om hur det var att bli medberoende i Stigs sätt att upprätthålla fasaden inför hela trav-Sverige. Camilla Nilsberth, överläkare geriatriska sektionen i Linköping, berättar om hur hon som läkare förbereder sig för det livsavgörande samtalet med sin patient och hur viktigt det är för henne att alltid kunna förmedla något slags hopp. 
 Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog som i två decennier mött både anhöriga och patienter som fått en alzheimerdiagnos. Hon har skrivit om de olika faser man går igenom vid en demenssjukdom och menar att det kan fungera som ett stöd, att veta att det faktiskt finns en utveckling, också vid en sådan här process. Samtalsledare: Henrik Frenkel, Alzheimer Life. Medarrangör och sponsor: Demensförbundet

Efter en sportig inledning leder den röda passionerade tråden in i Cillas och Malins författarskap. Störst av allt, näst efter passionen, är Cillas FÄRDIGA råmanus av Eksjömorden, hennes livs första deckare. Det är stort. Kanske till och med större än den närmsta omgivningen begriper? De frågar sig också om författarlivet någonsin blir vardag. Och om Malin kommer att skratta eller gråta efter mötet med sin förläggare ... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om förnyaren Esra berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Beimark utgår i andakten från Esra i Bibeln, som började om genom att återvända till grunden.- Förnyelse börjar sällan med stora gester. Kanske börjar den med stilla ord och med längtan? Eller med att någon vågar öppna de gamla texterna igen och låta Gud tala nytt, säger Stefan Beimark i andakten.TextEsra 7:10MusikSpiegel im spiegel - Angèle Dubeau, Louise-Andrée Baril Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

I veckans avsnitt dyker vi ner i den fascinerande frågan: kommer människan snart kunna leva till 150 år? Vi pratar om banbrytande forskning som handlar om att reparera och förnya våra celler, och vad det kan innebära för framtidens livslängd. Men vi vänder också blicken inåt: vill vi egentligen leva så länge? Vi väger fördelar mot nackdelar, funderar på vad vi riskerar att missa när vi dör, och drömmer om alla tekniska och medicinska framsteg som väntar bortom vår egen livstid. Ett avsnitt om framtidshopp, existentiella tankar och vetenskap på gränsen till sci-fi. Glöm inte att ni kan ge oss förslag på saker vi kan ta upp i vår podd genom att maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

om femdom (female domination) med Ellinor Entropy (inspelat live från Kinkykvarteret på Stockholm Pride)Det här är en inspelning från Kinkypoddens andra livepodd som hölls på Kinkykvarterets stora scen i Pride Park under Stockholm Pride den 1/8 2024. Gäst är Ellinor Entropy som du hörde i Kinkypoddens avsnitt nr.19 och ämnet är femdom. Lyssna och njut!Programledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bromsklossarna var många, framstegen små. Förslaget att hålla en work shop om att fasa ut fossila bränslen, kallar Johan Rockström nästan löjeväckande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skulle bli ett folkens och sanningens möte. Men för många blev COP30 ännu ett i raden av otillräckliga klimatmöten. Kanske ska de mest ambitiösa länderna gå samman i mindre grupper för att få jobbet gjort. Eller kan facken, forskare och vanligt folk gå samman och driva klimatfrågan framåt?I Klotet hörs: Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet och forskningsledare för Fairtrans. Åsa Persson, ordförande Klimatpolitiska rådet, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning, Johan Lindholm, ordförande LO, Hugo Wrege, deltagare i Fairtrans medborgarråd. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Höstens Bar Talk på United Spaces Torsgatan 26 i Stockholm kretsade kring den svåra energifrågan. Christian von Essen och Henric Smolak bjöd in till ett matigt panelsamtal med Johanna Snickars, Hugo Larsson, Ulrika Tornerefelt och Magnus Brandberg för att diskutera framtidens energisystem. Kanske är det dags att sluta ställa kraftslag mot varandra för att istället ta diskussionen på systemnivå? Det avslutande framträdandet med Christian von Essen och Adriana von Essen finns förresten även att lyssna på här. Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

om swingerskultur med grundarna av Det Hemliga Sällskapet.Det Hemliga Sällskapet (DHS) är en medlemsklubb med fokus på explicita upplevelser, hedonism och dekadens - en lite mer exklusiv swingersklubb. Klubb Lumas är en klubb som mixar swingers och bdsm-utlevnad. I det här avsnittet träffar Aurora grundarna, ett par som lever i en relation med bdsm-dynamik, för ett samtal om utlevnad på klubb, myter och fördomar om swingers och om att leva ut sexuellt på klubb.Programledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att terrorism inte definieras av FN är ett problem. Det menar Henrik Lagerlund som funderar över några försök att nagla fast begreppet. Bland andra Benjamin Netanyahus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det sägs ofta att den enes frihetskämpe är den andres terrorist. Yasser Arafat, grundaren av PLO och själv kallad terrorist av både Israel och USA, sa i FN 1974 att: “Skillnaden mellan en revolutionär och en terrorist ligger i anledningen till att var och en kämpar. Den som står upp för en rättvis sak och kämpar för sitt lands frihet och befrielse ... kan omöjligen kallas terrorist.” Men riktigt så enkelt är det förstås inte.Orden “terrorism” eller “terrorist” härstammar från det sena 1700-talets franska revolution och terrorvälde. Terrorn beskrevs då som något som infördes uppifrån för att folket skulle kunna återfödas, eller, som de själva sa, för att etablera “en generell tendens mot det goda”. Orden användes på liknande sätt om den så kallade “röda terrorn” av bolsjevikerna under det ryska inbördeskriget 1918. Det var också en sorts statsterror riktad mot medlemmarna i kontrarevolutionen; den så kallade “vita rörelsen”. Terrorismen bestod av massdeportationer och arresteringar av så kallade dissidenter.Terrorism som vi känner den idag och som begås av enskilda personer mot stater eller statens invånare är ett mycket senare fenomen som började växa fram omkring andra världskriget. På 60- och 70-talen framträder många av de sammanslutningar som kom att associeras med begreppet, grupper som PLO, ETA, IRA, RAF, FLQ och så vidare. Deras motiv var främst nationalistiska eller ideologiska.En av den första organisationerna av den här typen var den paramilitära sionistiska rörelsen Irgun som angrep både araber och britter i ett försök att etablera en judisk stat på båda sidor om Jordanfloden. 1938 sprängde de landminor på en fruktmarknad i Haifa och dödade 74 människor, 1946 sprängde de King David hotellet i Jerusalem och dödade 91 personer och 1948 anföll de tillsammans med Sternligan den arabiska byn Deir Yassin och dödade 254 av dess invånare. Båda dessa terroristgrupper absorberades i den israeliska armén 1948. Och Irguns ledare Menachem Begin blev senare Israels premiärminister 1977—1983 och fick dela på Nobels fredspris.Idag är nog den religiöst motiverade terrorismen mest spridd. Exempel på sådan är attacken mot Tokyos tunnelbana 1995 av den buddhistiska sekten Aum Shinrikyo. Enligt polisen var attacken ett sätt att påskynda apokalypsen, men enligt åklagaren var avsikten att störta regeringen och installera sektledaren Shoko Asahara. Ingen vet säkert. Ett annat exempel är bombdådet i Oklahoma City 1995. Enligt Timothy McVeigh var bombningen ett sätt att hämnas på FBI för belägringen i Waco, Texas. En brand uppstod då FBI försökte storma en bondgård där en sekt känd som Davidianernas vistades. 76 personer, varav 26 barn, dog i branden. Det mest kända terrordådet med religiöst motiv är naturligtvis attacken på World Trade Center i New York av al-Qaida den 11 september 2001.Än idag finns det ingen vedertagen definition av terrorism inom FN utan istället en rad olika konventioner och deklarationer som fördömer terrorism som en kriminell handling. Ett problem med det är att begreppet ständigt politiseras och sålunda används på olika sätt världen över. Under en intervju med ABC News 1998 sade Osama bin Laden att: “Terrorism kan vara lovvärt och det kan vara förkastligt. Att skrämma en oskyldig person och terrorisera dem är förkastligt och orättvist […] Den terrorism vi utövar är av det lovvärda slaget, för den är riktad mot tyrannerna och angriparna och Allahs fiender […] som begår förräderi mot sina egna länder och sin egen tro och sin egen profet och sin egen nation.” I ett senare brev till det amerikanska folket publicerat i den brittiska tidningen Observer 2002 rättfärdigade han 11 september-attackerna på vanliga människor med att de själva valt den regering som stöder Israel och de på så sätt kan anses vara medskyldiga till den amerikanska statens handlingar. Demokratin användes alltså som ett sätt göra ”oskyldiga” människor till skyldiga, vilket skulle trolla bort begreppet terrorisms relevans.Tanken att det är just oskyldiga som attackeras är nämligen avgörande i alla försök att definiera terrorism. Det är en attack på vanliga människor och inte soldater eller personer som direkt deltar i en konflikter. I en av sina böcker om terrorism skriver en annan av Israels senare premiärministrar – Benjamin Netanyahu – att terrorism är en ny form av organiserat våld mot demokratiska stater som vuxit fram sedan 1960-talet. Han ger också följande definition: ”Terrorism är ett medvetet och systematiskt angrepp på civila för att ingjuta rädsla för politiska syften.”Med politiska syften avser han även ideologiska och religiösa motiv. 11 september-attackerna faller inom denna definition. Det var en medveten attack på civila. Den var religiöst motiverat och den ingöt mycket rädsla. Det är svårt att säga om motivet var att ingjuta rädsla eller om det var att åstadkomma en politisk förändring i USA:s politik. Kanske är det en svaghet med definitionen att den är oklar, men den innehåller den centrala idén att den verkliga måltavlan inte är den direkta, det vill säga de civila som attackeras direkt inte är de egentliga målen. Det är kanske det som är så fruktansvärt med terrorism. De dödade eller skadade bara är medel för något annat mål som är politiskt eller religiöst.Filosofer har främst fastnat för två frågor när det gäller terrorism: dels hur den ska definieras, dels om den under vissa omständigheter går att rättfärdiga. Nästan alla verkar dock överens om att det senare inte är möjligt, just på grund av att det förutsätts att offren är civila. Som i den australiensiske filosofen Tony Codys inflytelserika definition där terrorism beskrivs som ”en organiserad användning av våld för att angripa icke-stridande eller deras egendom för politiska ändamål.” Med ”icke-stridande” menas personer som inte deltar i själva konflikten och sålunda är oskyldiga.Ett av skälen till att detta betonas är att terrorism inte bara är något som riktas emot demokratier som Netanyahu hävdar utan också förekommer i krig och även kan begås av stater. Vanliga exempel i diskussionen är de allierades terrorbombningar av Tyskland, framför allt Dresden, under andra världskriget, eller atombomben över Nagasaki. Enligt många filosofer exempel på statsterrorism.I mitten av 2020-talet, i samband med den intensiva diskussionen om huruvida den laddade termen folkmord beskrev Israels agerande i Gaza, fanns alltså redan ett annat begrepp som i etablerade definitioner mer än väl kunde förklara allvaret i handlingarna: Terrorism. Som jag tolkar skeendet faller det under Codys definition, men kanske rent av under Netanyahus egen.Henrik Lagerlundprofessor i filosofiLitteraturBenjamin Netanyahu: Fighting Terrorism: How Democracies Can Defeat Domestic and International Terrorists. Farrar, Strauss & Giroux, 2005. (Reviderad upplaga efter 11 september).C.A.J. Coady: The Meaning of Terrorism. Oxford University Press, 2021.

Om den modiga Ester berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Beimark utgår i andakten från Ester i Bibeln, som vågade göra sin röst hörd för ett hotat folk.- Kanske har varje människa en egen plats i livet? En plats och en roll just för en tid som denna? Tänk om våra röster och val kan göra skillnad för någon annan precis som Esters gjorde? Ester lär mig att vara modig inte handlar om att brist på rädsla. Tvärtom, mod verkar vara att göra det jag tror är rätt, trots min rädsla, säger Stefan Beimark i andakten.TextEster 4:14MusikDeparture (Home) – Max Richter Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Så här i advent, i väntans tider, hänger förväntningarna i luften. Sådana kan väcka både pirr i magen och hopp. Men förväntningar kan också kännas pressande, ffa om de är höga. Hur är dina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske förväntar du dig att en lång helgledighet ska lugna ner livet, att svetsarutbildningen du just kommit in på ska ge jobb, att du slipper en jul full av bråk? Kanske har något hänt som får dig att förvänta dig nya, ljusare tider, ett förändrat liv?Eller håller du på att gå under av alla förväntningar som andra har på dig eller av dina egna skyhöga förväntningar på dig själv om att du ska lyckas? Och i så fall, har du tips på hur man kan hantera en förväntan som känns orimligt svår att uppfylla? Ring oss på 020-22 10 30 och berätta om vilka förväntningar du går omkring och bär på! Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.Programledare: Li SkarinSidekick: Åsa IvarsdotterProducent: Helene Almqvist

Förra veckan toppade en AI-genrerad låt Billboardlistan för första gången någonsin. Det handlar om låten Walk My Walk av "artisten" Breaking Rust. Och en mystisk AI-låt har blivit viral på Tiktok – vilket får användare att rasa. Björn Jeffery frågar sig om det spelar någon roll hur låten har gjorts eller om en bra låt är en bra låt helt enkelt. Sophia Sinclair har åter dykt ner i micro-dramats förlovade land. Kanske är detta den nya såpan - en bespottad men älskad genre. Och så hittar podden den bästa AI-kritken – i en AI-låt.

Hej Somna! Inatt handlar det om en vit fjäder på mattan i ett gammalt hus. Tvål och ozon i luften, ett lågt brummande från köket, ljuset som “blåser” i fjun. Jag försöker göra fjädern jordisk (klart jag gör), känner skulden, tar bort gladpacken, viskar förlåt.Natten svarar med ett skrap mot rutan. En gestalt med en vinge. Kanske en trasig ängel. Kanske jag. Fjädern byter ägare utan beröring och allt blir ett enda rungande “är”. Vingarna försvinner ur mig, men något annat växer: rötter, inåtvingar. Allt som går sönder behöver inte lagas; ibland ska det minnas, bli grund till något nytt. Nu lägger jag handen på din panna. Du behöver inte lyda natten idag.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andrea gaslightar sig själv och Mathilda har tagit åt sig av feedback från ingen mindre än Bianca Ingrosso. Tjejerna följer upp förra fredagsavsnittet om vad de skulle kunna bidra med till Sverige vid ett eventuellt krig. I stället för att stå vid frontlinjen och skjuta mot himlen ska de...? Andrea såg ett klipp på TikTok som fick henne att göra en lista över saker som unga Andrea hade blivit glad och chockad över att veta om sitt nuvarande liv. Kanske är det dags att försöka släppa jantelagen lite nu? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jenny tar de första stapplande stegen mot det som kan komma att bli en succé: Somna om med Röda Vita Rosen. Hon hoppas dessutom på lite köttigt skvaller från Poptönten, som oväntat dyker upp i dagens avsnitt – men får hon egentligen höra något?Och apropå köttigt undrar Victoria om hon ska ta med sitt enorma, men ack så vackra, köttfat från England på den kommande lökboksturnén. Kanske finns det någon sorts… symbolik i det?Veckans lyssnarfrågor handlar om hur man övervintrar chili- och paprikaplantor – och hur man med enkla sticklingar kan fylla ut sin ligusterhäck utan att tömma plånboken.Dessutom blir det att laga mat åt en mästerkock, en deciliter kimchi – och ett upplåtande av kroppen.Hör gärna av dig till oss på rodavitarosenpodden@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Höst och vi myser i soffan framför filmer och serier. Men det är inte bara bilderna som berör även musiken. Hör om film- och tv-musiken som betyder mest för Karlavagnens lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske får du rysningar när du hör introt från Game of Thrones, tåras det när du hör Celine Dion sjunga ”My heart will go on” från Titanic? Kan du nynna introt till Dallas om du blir väckt mitt i natten? Var det soundtracket till Bodyguard som tröstade dig, eller Ennio Morricones musik som gjort att westernfilmerna etsat sig fast? Säg det med en sång – i Karlavagnens musikfredag.Film- och tv-seriemusik i Karlavagnen med Magnus BroniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

“Kommer jag bli en bra mamma?” Oro. Den börjar ofta redan innan barnet ens finns – och verkar aldrig riktigt ta slut.I veckans VG-plogg reflekterar Nina Campioni över den där ständiga föräldraoron: ❓ Ska jag kunna få barn? ❓ Gjorde jag fel när jag åt den där brieosten? ❓ Kommer mitt barn klara tonåren?Men… kanske är oron inte bara av ondo? Kanske finns det något gott i den också – något som visar hur mycket vi bryr oss.

Skolgången kan vara tuff och full av utmaningar. På Internationella dagen mot mobbning berättar lyssnare om vem som är eller var deras ljus i skolan! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 6 november är en dag då mobbning i skolan på olika sätt uppmärksammas. Att känna sig utanför och/eller bli kränkt under uppväxten kan prägla en person under lång tid framåt och skolor jobbar på olika sätt för att stoppa sådana upplevelser. Det krävs ju heller inte ett direkt utanförskap för att skolan ska kännas jobbig och stundtals motig - så frågan är vem som var eller är där för dig när din energi eller ditt mod i skolan tröt!Fick du kontakt med en speciell lärare som hjälpte dig? Kanske mötte du en vän som plötsligt gjorde tillvaron betydligt enklare att hantera? Det kan ju vara någon utanför skolan förstås, en fin granne eller kanske en hund, som gav dig den där extra kicken för att orka fortsätta. Det finns ju mycket personal på en skola, var det en vaktmästare eller en person ur skolbespisningen som plötsligt fick dig att känna dig sedd? Skolhjältar med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 22:12.

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 2023.När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.Dödsdoulor – medmänniskor i livets slutPå ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö – och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.Alla ska vi döVad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

Veckans avsnitt är PATREON-EXKLUSIVT så enda sättet att höra hela avsnittet är att stötta podden på http://patreon.com/mandag. Det borde du verkligen göra! Det är Måndag! Jofi, Armann & Petrina pratar om Armanns Ullared-resa, gamla minnen om när Martin Soneby misshandlade en amfetaminmissbrukare i Sundsvall, nazist-chocken på Oslipat i Malmö, hur man skiljer på brott och bus, malmöitisk halloween, mannen som blev utskälld på pannbiffsbuffé, råttfesten i Botkyrka och den franska garage-fången. Under Jord är en för jävla bra ståuppklubb i Malmö som du verkligen borde gå på. Biljetter köper du på http://underjord.nu nu nu! Där kan du också köpa biljetter till Jofis föreställning "Året är 2025" som kommer till Stockholm, Göteborg, Malmö, Kristianstad, Jönköping och Umeå - och KANSKE fler städer! Som sagt, du vill höra hela detta avsnitt, och det gör du genom att sponsra med några dollar per avsnitt på http://patreon.com/mandag. Gör så!

Höra hela? Bli prenumerant på dellamonde.seJonatans har fraktat stora paket, tappat bort en viktig påse och fått höra en del sura kommentarer. Kanske är hans dotter ett geni. K har sett kaninungar födas och dö och funderat på hur mycket telefon man egentligen ska ha.Det handlar om kroatisk läsk, sexiga sånger och den otäcke Mortelmannen.

Vad betyder en uppgörelse mellan Xi och Trump om videoappen TikTok för handelskriget mellan världens två största ekonomier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett ramverk för att sälja av kinesiska sociala medieplattformen TikTok i USA finns på plats och kan rädda appen från att stängas ner. Detta efter en uppgörelse i handelssamtalen mellan Kina och USA, där den populära videoappen tycks ha blivit en bricka i spelet mellan stormakterna. Kanske kan en deal om TikTok vara smörjmedlet som öppnar upp för andra överenskommelser i handelskriget, möjligen också ett framtida toppmöte mellan Xi Jinping och Donald Trump. Och med tanke på att Peking länge begränsat tillgången till internet och appar i Kina så frågar vi oss vart USA är på väg när Washington i fallet TikTok hotar med samma sak. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare & producent: Björn Djurberg