Podcasts about kanske

I det här avsnittet av “Så in i Själen” så möter ni Magdalena Mecweld. Magdalena har en bakgrund som journalist men har undervisat i yoga sedan 2003 och är en av Sveriges mest kända och tongivande yogalärare som med sin stilbildande bok och app ”Vila dig i form med yinyoga” gjorde yinyogan folklig och lättillgänglig för alla. Boken och appen blev internationella succéer som till och med fick stela män på landsbygden att sätta på sig mjukisbyxor för att yoga till hennes röst. Nu är Magdalena aktuell med en ny bok: ”Vila dig stark med yinyoga”. Visst låter det fantastiskt. Den yogaform som tilltalat mig mest är just yinyoga. Kanske för att jag känner att det ger mig tid för återhämtning samtidigt som jag vårdar kroppen. Den ger oss också en stund att landa i oss själva och i våra kroppar, något som känns extremt viktigt just nu. Vi behöver vara mer i känslan och i våra kroppar än i huvudet. Varmt välkomna till ett samtal med Magdalena Mecweld i “Så in i Själen”.Mer om Magdalena och hennes yinyoga på www.yin-yoga.seProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På trettondagen förmedlas julberättelsen i texter och sånger med inspiration från anglikansk tradition. Från Umeå stads kyrka med Lena Fagéus, Jonas Östlund, Umeå stads motettkör och Helena Holmlund. På julafton och juldagen berättades om Jesus födelse, men först idag firas stjärntydarna som kom på besök i stallet. I dagens gudstjänst från Umeå stads kyrka läser kyrkoherde Lena Fagéus hela den stora julberättelsen, med start hos en gammaltestamentlig profet fram till stjärntydarnas besök. Hon reflekterar också kring texterna om ljus i mörkret, sårbarhet som styrka och helighet mitt i vardagen.Vad är det som gör att ljusen, de välkända sångerna, berättelserna och bilderna berör mig? Kanske är det traditionen, resonansen som uppstår när mitt liv idag kommer i kontakt med livet jag levde igår. Varje år läser jag samma historia och ändå blir berättelserna aldrig slitna eller uttjatade. I julens berättelse finns flera djup. Metaforer och symboler som kan tala in i mitt liv i dag, säger Lena Fagéus i gudstjänsten.Gudstjänsten är inspirerad av en form av anglikansk julgudstjänst, där julberättelsen varvas med engelska carols. Mellan varje läsning och reflektion sjunger Umeå stads motettkör välkända julsånger och psalmer.TexterJesaja 9:2-7 Lukasevangeliet 1:26-38 Lukasevangeliet 2:1-7 Lukasevangeliet 2:8-20 Matteusevangeliet 2:1-12MusikOch det hände vid den tiden (Sv Ps 129) Det är en ros utsprungen (Sv Ps 113) Var hälsad, Herrens moder (Sv Ps 480) Lyss till änglasångens ord (Sv Ps 123) Ej upplysta gårdar (Sv Ps 737) Vid Betlehem en vinternatt (Sv Ps 128) Gläns över sjö och strand (Sv Ps 134) Dagen är kommen (Sv Ps 122)MedverkandeLena Fagéus textläsning, reflektioner och bön Umeå stads motettkör sång Jonas Östlund körledning och piano Helena Holmlund - orgel Producent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Tekniker: Eskil Lövström och Björn Nitzler Sveriges radio Västerbotten

Nytt år, ny stil? Kanske blir det en ny frisyr nu när vi klivit in i 2023? I kvällens Karlavagnen sätter vi håret i fokus. Har du börjat året med ny hårfärg, med att gå från långt till kort hår, eller med att släppa fram det gråa? Har du ändrat håret för din egen skull, eller är det en markering mot omgivningen? I Iran har det till och med varit en del av protesterna mot regimen, när kvinnor klippt av sig håret. Hör av dig och berätta om din förändring i kvällens program!Du kanske inte har gjort ett dramatiskt frisyrbyte just nu, utan för flera år sedan. Hör av dig ändå och berätta om vilka reaktioner du fick. Behöll du den nya stilen, eller kändes det bättre att gå tillbaka till det gamla?Ibland är en förändring när det gäller håret inte frivillig. Har du tappat håret efter en cellgiftsbehandling eller på grund av en sjukdom? Vad har det betytt för dig? Hur har omgivningen reagerat?För en del av oss kryper hårfästet uppåt tidigt, helt enkelt på grund av ärftlighet. Hur har du hanterat det? Kammar du över, bär tupé eller har du helt enkelt rakat av alltihop? Kanske har skägget blivit din nya "frisyr"?Hör av dig till kvällens programledare Johan Signert och berätta om när håret eller avsaknaden av det gav dig ett helt nytt utseende!Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21.Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se.Självklart kan du höra av dig i sociala medier också:Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Ansvarig utgivare: Jesper Ericson

Ulla går på husesyn i Göteborg och hon blir inte imponerad. Kanske är Göteborg den stad där det rivits mest och de gamla husen har ersatts av stora anonyma lådor i glas och betong. Det verkar som att det enda man tar hänsyn till är vägarna och bilarna, och var sjutton är älven?! Tillsammans med Stephan Fickler från Svenska Byggnadsvårdsföreningen tar Ulla Skoog en promenad genom stan och pratar med Patrik Wernersson från Sydskiffer, arkitekturprofessorn Ola Nylander och Filip Laurits från föreningen Fasad.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Då kör vi? Den åttonde delen i vår serie om skiljetecken handlar om det som symboliserar vår undran och stora ensamhet. Olof Åkerlund reflekterar över frågetecknet i ljuset av Emily Dickinsons poesi. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras den 16 maj 2019.En gång för länge sedan i det forna Galiléen stod en ung kvinna inför en svår uppgift. Hon hade varit borta från sin trolovade på resa i några månader och under den tiden blivit gravid. Och nu skulle hon berätta för honom. Lyckligtvis så hade hon inte direkt varit med någon annan, men det gjorde knappast själva avslöjandet enklare. Han måste ha sett ut som ett frågetecken, hon som ett semikolon blinkande med ett ansträngt leende på läpparna.En sisådär 2013 år senare inträffade en historiskt sett mindre betydelsefull händelse när den svenska tidskriften Språktidningen anordnade en omröstning för att utse det främsta skiljetecknet; och eftersom folk som rangordnar skiljetecken gärna vill vara lite märkvärdiga, så vann så klart semikolon följt av tankstreck, medan frågetecknet kom näst sist, med fem procent av rösterna, obesegrat endast av parentes och kolon.Och det säger nog något om frågetecknets svaga ställning, både i allmänhet och inom litteraturen. Visst funkar det fint i barnbokstitlar som Var är min syster? Vem ska trösta knyttet? Och Vem har bajsat på mitt huvud? Och i genrelitteratur som Do androids dream of electric sheep? Liksom i en och annan kommersiell bästsäljare som Whats eating Gilbert Grape? Eller i putslustig populärvetenskap: Fiser fiskar? Varför har män bröstvårtor?Men när det kommer till poesin blir frågetecknet mer sällsynt, även i undrande titlar som Eva-Stina Byggmästars men hur små poeter finns det egentligen och Ann Jäderlunds Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lysande undantag är Stig Larssons Wokas lax? Och i en klass för sig: Ulf Karl Olov Nilssons poesibok från 2013 vars själva titel är ett frågetecken, och i vilket man kan få ta del av djuplodande funderingar som Vad är utmärkande för en handling? och Är poeter bättre på poesi än psykologer på psykologi?.Det finns något humoristiskt i frågetecknets definitiva karaktär. Men också något allvarligt.Just Ann Jäderlund använder faktiskt frågetecken innanför pärmarna i boken med det långa namnet, som i den självlysande frågan Varför är vi inte i Paradiset?En poet som faktiskt befann sig i paradiset var amerikanska Emily Dickinson, som översatts tills svenska av just Jäderlund. I en dikt målar hon upp en bild av naturen som sin motsvarighet till kyrkan och avslutar med att konstatera att i stället för att komma till himmelriket till sist, går hon dit hela tiden. Men paradiset har som bekant alltid en orm som rasslar i buskarna.Dickinson var skeptisk till att låta sina dikter gå i tryck och det är lätt att förstå varför. Det knappa dussin poem som publicerades anonymt under hennes levnad, utsattes för misshandel av redaktionella petmånsar, åtlydande dåtidens gudomliga regelverk för interpunktion. Rader bröts om, skiljetecken byttes ut.Ett särskilt smärtsamt fall gäller dikten A narrow fellow in the grass, som Springfield Daily Republican lät trycka på Alla hjärtans dag 1866 med den prosaiska titeln The snake  ormen. Redan där kan man känna rysningen från sovrummet på andra våningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts poetens föredragna tillhåll. Men titeln är bara början på problemen.Emily Dickinson älskade tankstreck dash på engelska som hon fällde ner som vägbommar i sina dikter Dash! Dash! Dash! de dirigerar om trafiken, höjer och sänker farten, och belyser utvalda passager tankstrecken fyller kort sagt alla funktioner som övriga skiljetecken brukar göra och mer därtill.Men på tredje raden hade tidningsredaktörerna i all sin vishet placerat ett frågetecken. Och trots att de gjorde ett flertal andra ovälkomna ingrepp så var det just detta tillägg som gjorde Dickinson verkligt beklämd.Frågetecknet var inte en vägbom utan en återvändsgränd.Nu kunde orden Did you not enbart knytas till de föregående You may have met him och inte längre sikta framåt mot His notice sudden is.A narrow fellow in the Grass handlar på ytplanet om just en orm som rör sig genom gräset, så långt hade redaktörerna på Springfield Daily Republican rätt. Och även om skiljetecknet var okänsligt placerat, så är dikten som gjord för att någonstans hysa ett frågetecken. För vad är ett frågetecken om inte en orm som slingrar sig? Eller en daggmask som bitits itu av en fågel, som i A Bird came down the Walk en annan av Dickinsons dikter.Vid närmare eftertanke så är nog båda de där liknelserna lite för mjuka på något vis. Ett frågetecken är som sagt något definitivt, halva tecknet sammanfaller ju faktiskt med ett utropstecken. Jag vill nog snarare likna det vid en skruvkrok, på vilken man kan hänga upp sin undran för allmän beskådan. Att sätta ut ett frågetecken är att blotta sig. Antingen genom att visa sin okunskap eller genom sälla sig till en av alla de där banala människor som kräver klara svar från ett kallt och likgiltigt universum. Vad är meningen med livet? Varför är det alltid fullbokat i tvättstugan?I en senare version av sin dikt infogade Emily Dickinson faktiskt ett frågetecken, men då redan efter tredje radens första halva You may have met him?, något som i strikt mening inte är en fråga. Och så där fungerar det ju även i det messande vardagsspråket, vi påstår saker med frågetecken och frågar med punkt. Och risken för missförstånd är så gott som obefintlig. En fråga visar sig i ordföljden och i förekomsten av vissa frågepronomen eller adverb som vem, hur och varför.Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp.Men när frågetecknet utelämnas efter en fråga i poesin så måste det vara betydelsebärande. Det kan handla om att behålla flödet, att skapa mångtydighet, men kanske har det också ibland att göra med en rädsla för att blotta sig, bli banal. Det kan också ha att göra med en viss uppgivenhet, att man inte väntar sig ett svar på de stora frågorna.Gud står inte att finna skriver Emily Dickinsons, även om hennes syn på varken kristendom eller religion inte är fullt så enkel att reda ut som det kanske framstår. Nog finns det hos henne ett sökande efter tillvarons djup som skulle kunna kallas religiöst. Men hon såg ner på de tvärsäkra och deras ritualer och skrev, om jag fortsätter att likställa henne med sitt diktjag, att hon helgade sabbaten genom att stanna hemma, i en dikt som avslutas med tidigare nämnda vers om himmelriket på jorden. Tro är ett finurligt påhitt, heter det på ett annat ställe. Kanske var hon som antytts här och av henne själv en hedning, som såg den förtrollade naturen och tillvarons mysterier med klar, förundrad blick. Att vara mänsklig var för henne, med filosofen Glenn Hughes ord, att vara frågan. Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp.En frågande varelse, det är ingen dum beskrivning av vårt grubblande släkte. Men för att på allvar ge uttryck för vår längtan och desperation behöver vi också själva tecknet för vår undran.Och det ekar i en av våra allra mest smärtsamma frågor som nu för oss tillbaka i tiden och till inledningen av denna essä. Det gälla ropet från korset. Det är ingen mindre än Gud, avklädd och hånad, som för ett skälvande ögonblick har förlorat tron på sig själv: Varför har du övergivit mig?Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionen och producent för OBS

Världen över sörjer fotbollsfans ikonen Pelé som nyligen dog. Och här hemma minns vi artisten Bert-Åke Varg som Gustav i Rederiet, Pentti Varg och Ugglan Helge. Senaste tiden har många stora ikoner lämnat oss och Karlavagnen handlar ikväll om vilka du minns och saknar. Kanske är du ett stort Hep Stars-fan och minns något möte med Svenne Hedlund? Börje Salmings bortgång rörde många, Lasse Lönndahl, Claes-Göran Hederström och Sven-Bertil Taube är andra folkkära ikoner som lämnat oss. Vad betydde de för dig? Eller finns det andra som du tänker på?Karlavagnen börjar lite senare än vanligt, direkt efter Sportextra som sänder juniorkronornas jakt på bronset i matchen mot USA.Slussen öppnar som vanligt klockan 21.00 och Sanna Lundell är på plats och väntar på ditt samtal.Vi finns som vanligt i sociala medier.Ring oss på 020-22 10 30, kommentera eller mejla oss på karlvagnen@sverigesradio.seProducent: Louise Malmberg Ansvarig utgivare: Sofia Söderholm Digital redaktör: Åsa Stöckel

I Matteusevangeliet sägs det att de vise männen gick in i ett hus där de fann Jesusbarnet och Maria. Vad var det egentligen för ett hus? Det här är Guds hus. Kanske att du tänker att Guds hus är en kyrka, och det kan det vara, men Guds hus i denna mening är inte begränsat till fyra väggar. Guds hus i denna mening är mer att beskriva som Guds rike, den plats där också Gud är. Men associationen till kyrkan och den gudstjänstfirande församlingen är inte fel, tvärt om så är det en plats och en händelse där allt som sker för att gemensamt söka den Gud som kommit till oss. Och en del i detta sökande är att jag hyllar och tillber honom som kommit till mig.Joakim Hagerius är Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare.Text Matteusevangeliet 2:11Musik Day One (Lars Danielsson)Producent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio P1 liv@sverigesradio.se

Den förmedlar känslor och sträcker ut sig mot evigheten och rymden. Journalisten Anna Thulin har förälskat sig i ett skiljetecken som tycks rymma allting. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras den 28 november 2018.Kan ett skiljetecken rymma allt mellan liv och död, och påminna om oändligheten? Om svaret är ja, så är det nog asterisken, denna lilla stjärna som vid första anblick tycks ganska oansenlig på tangentbordet.Till utseendet liknar den det fem tusen år gamla tecknet dingir, som var den sumeriska symbolen för gud eller gudinna. Men förutom yttre likheter så finns det inget som säger att asterisken blev till där. Vad man däremot vet är att den lilla stjärnan dök upp för två tusen år sedan i papyrus, där den användes för att granska och ge kritik på homerisk poesi. En av de som använde tecknet var Aristarchos från Samothrake, en berömd grammatiker och föreståndare för biblioteket i Alexandria omkring tvåhundra år före vår tideräkning. Den stjärnliknande formen har skiftat genom seklen, men asterisken har genom alla tider använts för att justera språkliga felaktigheter eller för att göra tillägg. Det finns såklart fler skiljetecken för det syftet. Men där andra sorters tillägg görs inuti själva texten (en bisats som antingen är mjukt omgärdad av parenteser eller skarpare med tankstreck ofta med syfte att skapa rytm eller tempo), så svävar asterisken intill det sagda. En fotnot. Ett förtydligande. En växande stjärna eller ett maskhål i rymden, där verkligheten får nya dimensioner. Där det som inte ryms i den flödande framställningen får en ny chans lite längre ned. Asterisken är att säga: Det vad detta jag menade. Mer exakt så. En torr Wikipedia-förklaring eller glittrande fotkedja som smyckar textkroppen.Fast det är bara en sida av den lilla stjärnan. Lika ofta som asterisken vill korrigera, lyfta fram och lägga till, lika ofta vill den dölja. Åtminstone skenbart, som att det mellan f och ck står ett u. Det gör sig bättre i skrift, i tal måste man fylla ut. F stjärna C K nej, det blir bara löjligt. Hellre säga fuck i radion än att tassa kring ett grötigt, obegripligt språk. Kan då asterisken ses som ett tecken på självcensur? Ett utsuddande av bokstäver för att dölja det skamfyllda? Det tror jag inte, snarare är det en lekfull vink med tabun. Trots döljandet är ju meningen att alla ska förstå vad som sägs. Stjärnan understryker att ett uttryck kan uppfattas som anstötligt, men vi använder det ändå. Att dölja för att synliggöra, med andra ord. Men ibland döljer verkligen asteriskerna det mest väsentliga. Och hur irriterande är det inte när det drabbar en själv. Vem har inte upplevt de små stjärnorna stirra med hånfullhet när man glömt sitt lösenord? Stjärnor som tycks vara på väg att dö och kollapsa och suga all materia till sig Kanske är det i själva verket vad rymdens svarta hål innehåller? Visst är det en kittlande tanke: I universums evighetsmörker gömmer sig en oöverskådlig mängd glömda bankkoder, förlorade facebook-inloggningar och ekon av alla porttelefoner som du inte släppts in vid.Asteriskens lekfullhet går igen med mobilspråkets emoji-symboler, förkortningar och dramaturgiska instick. I rollspel, chattar och nätforum används tecknet ofta för att symbolisera en handling. *rofl* är både kortare och snärtigare än rolling on floor laughing. Det ska inte tolkas som att skribenten faktiskt rullar runt på golvet av skratt, utan att han eller hon helt enkelt tycker att något är roligt. Liksom en *suck* med asterisker inte behöver läsas som att någon bokstavligt suckar, utan snarare är trött, uppgiven eller frustrerad. Det blir som en sorts scenanvisning som egentligen handlar om att förmedla en känsla. Eller ett tonfall, som när två asterisker sätter *emfas* på ett visst ord.Tecknet används också bildmässigt för att förmedla känslor, som i emoji-symboler. Skriften vi använder på internet blir ofta piktografisk, kanske för att nätet till sin natur är globalt och för att en bild kan förstås av alla, oavsett språk. Som exempel kan man se på kombinationen av ett kolon, ett tankstreck och en asterisk::-*Vemsomhelst kan se att det lilla stjärnan är en perfekt formad pussmun! En besito, en bisous. Det kan verka banalt, men egentligen är det fantastiskt. Ett bildtecken färdas inte bara i rummet och över geografiska gränser, utan också genom tiden. Det är syftet med all skrift, men medan andra skriftspråk ständigt utvecklas och förändras så förblir bildernas innebörd praktiskt taget detsamma. Ja, kanske kan emoji-symbolerna ses som nutidens hieroglyfer? De kommer åtminstone vara de första symbolerna som förstås av framtidens språkforskare, när det inte är papyrus man undersöker utan minneskortens ettor och nollor.En teknisk tolkning är att asterisken här fungerar som ett substitut. En mer poetisk tolkning är att den innefattar alla tecken...Asterisken är lika mångsidig som sina armar. Vi har att göra med ett tecken som ger virtuella slängkyssar till vänner och älskare, döljer och retas med det skamfyllda, rättar till misstag, lägger till och fyller ut, levandegör med handlingar och känslor. En rosett med fem, sex eller åtta band kantiga eller tårdroppade som talar om vad som sker mellan och inuti raderna. I gravannonser börjar vanligen en människas födelse med en asterisk och avslutas med ett kors. Vid kyrkliga dop, bröllop och begravningar spelas psalmer och då markerar asterisken när vi ska ställa oss upp och sjunga. Ett ganska magiskt sätt att skapa gemenskap på, eller hur? Ett annat fint användningsområde är när den förstoras upp i fetstil på sidan av en bil. Den blå sexuddiga stjärnan är en internationell symbol för ambulanssjukvård, och därmed också en symbol för livet.Men framförallt är asterisken ett tecken som sträcker ut sig mot evigheten och rymden. Hur då? Ja, när man söker på ett ord i en databas får asterisken agera joker och symbolisera de tecken som saknas. Säg att du vill samla alla artiklar om just rymden. Då skriver du rymd* och får upp alla texter som börjar med de fyra bokstäverna. Rymdepos, rymdfarkost, rymdfarare En teknisk tolkning är att asterisken här fungerar som ett substitut. En mer poetisk tolkning är att den innefattar alla tecken, på samma vis som vitt rymmer alla färger. Om man sökte enbart med stjärnan skulle rimligen alla texter dyka upp. Som om hela språket existerade i detta enda tecken. På det viset påminner asterisken om sumerernas stjärna, som var både gudomen och himlen, ja, alltet. En människas liv är förhållandevis kort, men skriften kan leva länge till, och asterisken påminner oss om evigheten.Så. Nu tror jag att vi behöver en andningspaus i väntan på den avslutande delen av denna hyllning till ett skiljetecken. Föreställ dig att pausen representeras av en asterism, det vill säga tre asterisker i triangelform, som vanligen markerar eller separerar avdelningar i en bok. Behagligt för ögat. En stund för meditation. Tre små stjärnor som påminner om den blå natthimlen. När andra skiljetecken rör sig inom textens ramar, där de måste samsas med en myllrande myrstack av bokstäver, lever asterisken i större utsträckning sitt eget liv. Ja, vackrast är den nog i sig själv. Den lilla stjärnan som svävar en bit ovanför och lyser, trots sin svärta, med fulländad enkelhet.Anna Thulin, journalist och författare

Du bestämmer vad vi ska prata om i Karlavagnen ikväll, ämnet är fritt och ordet är ditt! Christian Olsson vill veta hur läget är med dig. Vad tänker du på just nu? Är det hur du snabbast får undan julpyntet eller hur du ska laga fönstret som gick sönder på nyår? Kanske minns du Pelé eller funderar på vilken klädstil du ska ha våren 2023? Oroar du dig för något, eller gläds du åt att våren är antågande? Vilka tankar och idéer vill du dela med dig av i kvällens Karlavagnen? Du bestämmer!På grund av att Sverige spelar semifinal i  Junior Hockey-VM drar Karlavagnen igång 23:07 och slussen öppnar 21:40.Vad rör sig i ditt huvud just nu? Berätta!Ämnet är fritt i Karlavagnen med Christian OlssonVad vill du berätta? Du kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar 21:40. Slussen öppnar 21:00. 020-22 10 30Direktsänder från GöteborgChristian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Välkomna till ett nytt år med Feminvest - Vi slår på stort och har mod som veckans tema i podden. Från ett svajigt börsår, till att cykla till sin egen förlossning, och vidare till att lämna advokatsamfundet för att ägna sig åt sin dröm. Har ni någonsin behövt juridisk rådgivning? Kanske är det en skilsmässa, eller avtal för ditt bolag som behövs sättas på plats? Ja då vet ni hur dyrt det kan bli, och hur svårt det kan vara att veta exakt vad det faktiskt är man behöver support med. I den här veckans avsnitt av Feminvestpodden har vi med oss Anuta Sjunghamn och Nadja Hatem, grundarna till legaltech-bolaget Kliently.

Ett nytt avsnitt endast för GULD-medlemmar hos oss på patreon.I detta avsnitt pratar vi om egna upplevelser på hotell vi bott på och listar flera hotell i Sverige som man kan bo på där det spökar. Kanske har någon av er bott på något av hotellen vi berättar om, kommentera gärna i sådana fall.För att bli GULD-medlem på Patreon besök följande sida och signa in dig som GULD-medlemhttps://www.patreon.com/Oscar_o_Fredrik

Nu blir det nyårskarameller från året som gått, inför 2023:s beautybonanza med Emma och Frida som sätter igång igen nästa vecka. Kanske bjuds det också på en och annan blooper, så missa inte det! Beautykaramellerna ni hör i detta avsnitt kommer från:Ansiktsmasker vi älskarFavoritprodukterna som får hänga kvarPeptider räddar din hudRengör ansiktet med rätt produkterVärldens bästa mascarorPrimerskolaEn podd från Aller Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yngre generationer kan uppfatta en punkt som hård och aggressiv, medan tre punkter efter varandra breder ut sig. Författaren Tone Schunnesson reflekterar över sitt förhållande till slutet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 26/11 2018. I alla hjärtans dag-present året jag fyllde nitton fick jag något som kom att hänga över mig i många år. Peter Weiss bildungsroman Motståndets estetik, en stabbig ilsket röd pocketutgåva av den trilogi som behandlar olika sorters motstånd mot fascismen. Det här är mitt första riktigt starka minne av punkten, eller snarare avsaknaden. Jag tyckte att jag läste och läste men meningarna tog aldrig slut. Jag tappade kraft och lät tanken vandra, tvingades börja om, ibland flera sidor tillbaka. Jag försökte skapa ställen i texten där jag kunde vila mig men lyckades inte, fullständigt underkastad Weiss och det försvunna skiljetecknet. Som jag längtade efter den punkten, och när den väl kom var det som att jag simmat allt för länge under vatten. Jag nådde ytan desperat, andades in så häftigt att luften brände i mina lungor. Jag hade klarat mig, men utan någon uppskattning för vad jag nyss hade tagit mig igenom. För visst är det så med punkten, den blir synlig först när den inte är där. Eller när den sitter på fel ställe. Som när en vän, som på grund av dyslexi, placerade den mitt i meningar. När han bad mig förklara hur jag gjorde hade jag inget bra svar att erbjuda. Mycket mer än konkreta regler handlar grammatik ofta om en privilegierad intuition och jag hänvisade korkat nog till den intuition som han ju saknade. Här kom nu Weiss och utmanade min trygghet och för första gången drabbades jag av skiljetecknets fulla kraft. Den driver meningen framåt och påminner oss redan från början om vårt slut men lägger sig i vägen för ett fall ner i mörkret. Weiss är bara en av oändligt många författare som förstått hur betydelsebärande punkten är, och hur den belyser språkets kroppsliga dimension. Punkten synliggör rörelsen bakom texten, skriver Laurence Pett och Pascale Tollance i förordet till boken Point Dot Period... The Dynamics of punctuation in Text and Image och syftar på författaren som håller i pennan, och bestämmer sig för att runda av. Dessutom relaterar språket både till rum och tid, och ska därför förstås som något som händer snarare än något som beskriver, och på det här sättet blir punkten spår av en händelse. Kanske var det så Peter Weiss ville minimera författarens närvaro i sin gestaltning av historiska händelserna så fruktansvärda att de är bortom språket. Roland Barthes, som alltid verkar lite hjärtekrossad, hänvisar oss tillbaka till ordets latinska ursprung: punctum, som också kan betyda litet hål eller sår. Litteraturprofessorn Pierre Szendy vänder sig istället mot grekiskan där vi finner spår av punkten i det som betyder prägel eller märke, till och med märke efter ett slag. Punkten händelse är betydelsefull också inom konsten och Wassily Kandinskij hävdar att punkten är den ultimata, mest enastående föreningen av tystnad och tal. Alla skiljetecken är bild i text, men inget skiljetecken är lika levande för mig som punkten. Den driver meningen framåt och påminner oss redan från början om vårt slut men lägger sig i vägen för ett fall ner i mörkret. Den sliter oss ur något när vi vill vara kvar, säger åt oss att stunden är över samtidigt som den syftar tillbaka till platsen vi kom ifrån. Punkten kan vara slut eller början på en evig loop. Någon som använder punkten särskilt begåvat komplext och lustfyllt är den kanadensiska poeten Anne Carson. Hennes interpunktion har en förmåga att skjuta som en pil genom bröstet och i "The Life of Towns" en diktserie om städer gör punkten dikterna till en värld som hela tiden avbryter sig själv, genom att avbryta meningarna innan läsaren förväntar sig ett avslut. Så här låter det i Sylvia Town: The burners and the starvers. Came green April. Drank their hearts came. Burning and starving her. Eyes pulled up by roots. Lay on the desk. Författaren Jennifer K. Dick läser samman Carsons interpunktion med Kadinskijs geometriska teorier, som syftar på både punkten och cirkeln, där cirkeln blir lika viktigt för dikten som punkten. Cirkeln syftar i text till O, det O! som formar läpparna i en cirkel och därmed inleder så många verser i litteraturhistorien. Tänk John Keats: O Solitude! if I must with thee dwell, detta drabbande O! som lockar läsare in i en mun som härbärgerar världen och börjar tala. Punkten är också en cirkel, men ifylld.  En cirkel som inte manar till tal utan tvärtom tystnad. Dick skriver att medan cirkeln i sin form, formen av en jordglob, försöker rymma hela världen vill punkten, som sluter sig runt sig själv, utesluta den. Punkten som överraskar oss blir ett hål in i ett språk som vi ofta producerar utan tillförsikt, ett språk vi övermodigt presenterar som en perfekt maskin när det i själva verket är lika sårigt och osäkert som vi. I slutarbetet med min roman Tripprapporter mailade jag fram och tillbaka med min redaktör om textens allra sista punkt, som jag hade utelämnat. Jag hade låtit bli att sätta dit den, både för att undvika den skräck det innebär att att vara klar men också för att jag tänkte att min romanfigur helt enkelt var blöt om fötterna efter ett dopp i poolen och skulle snubbla över balkongens räcke ut i luften och allt detta skulle sägas i avsaknaden av ett skiljetecken. Till sist bestämde vi oss för att sätta punkt ändå, jag ville att hon skulle överleva. Dessutom fanns risken att det skulle uppfattas som ett korrfel. Att utelämna punkten kräver nämligen ett visst förtroende från läsaren. Att man tydligt talar om var man befinner sig och vad man kan förvänta sig, som i en kubistisk dikt av Getrude Stein, eller om man vill vara mer cynisk, ett förtroende som framförallt inte handlar om form utan om ålder eller kön, eller att ditt namn läses som ett namn sprunget ur språket du skriver på. Ska vi äta lunch ... Jag ångrar inte att jag till sist bestämde mig för att sätta punkt, för i en vardag där jag använder den allt mer sällan innehar den en väldig pondus. När jag sms:ar med mina kompisar och de skriver punkt i slutet av sina meddelande, eller ännu värre efter mitt namn, tror jag de är arga på mig och själv sätter jag bara punkt i de första artiga sms:en till en redaktör eller kollega. Punkten är bortrationaliserad när vi inte längre betalar per sms, där meddelandets skicka är att sätta punkt. Skrivandets hastighet, möjliggjort av tekniken, gör att vissa av språkets allra känsligaste element går förlorade och kvar finns det grovhuggna, yttersta lagret av språk men istället tillkommer en underhållande rapphet. Kanske är längtan efter den punkt jag övergett anledningen till att jag slumpmässigt börjat avsluta mina meningar med tre såsiga punkter, något som jag tidigare förknippat med illa skriven dialog och kiosklitteratur. De tre punkterna gör mig oproportionerligt glad genom hur de skapar osäkerhet i något som inte bör vara osäkert alls: Ska vi äta lunch punkt punkt punkt. Eller så ligger min glädje i den mekaniska och opersonliga rörelsen bakom, hur de tre punkterna på rad liksom urvattnar den pondus punkten plötsligt fick när vi försökte göra den oviktig. Tone Schunnesson, författare Litteratur Point, Dot, Period The Dynamics of Punctuation in Text and Image. Redaktörer: Laurence Petit, Pascale Tollance, Cambridge Scholars Publishing, 2016.

Lundströms Bokradio jubilerar! Vi dukar upp på tu man hand med Leif GW Persson som kommer och bokcirklar om Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård". (Sändes första gången 3 september 2022). Lundströms Bokradio firar 10 år, men bjuder bara in en enda gäst för att prata om en enda bok. Låter det lågmält? Nja, nu är det inte vilken gäst som helst. Av alla avsnitt genom åren är "En rolig halvtimme med Leif GW Persson" från 2015 vårt mest efterfrågade. Kanske för att intervjun blev i knasigaste laget? Så knasig att den inte sändes, utan bara har funnits att lyssna på här på SR Play. Marie Lundström passar nu på att fråga Leif GW Persson om han minns vad som hände...Och inte blir det heller ett särskilt lågmält kalas i den litteratur som veckans gäst tar sig an tillsammans med Marie Lundström. Den pass 30 sidor långa öppningen av Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård" skildrar ett frosseri på Hotell Horn i Malmö som gått till litteraturhistorien. Men hur står sig resten av boken, och hur står sig Piratens böcker idag, femtio år efter författarens död?Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Så är det nyårsafton och vi lägger vi ännu ett år bakom oss. 2022 var ett år med många förändringar i världen. Kanske har den största lärdomen varit att vi inte längre kan ta något för givet? Möjligtvis en nyttig lärdom men också skrämmande på flera sätt. Vi synar det som hänt i allas våra liv och det som hänt oss själva personligen. Och så ser vi fram emot ett nytt år och en ny säsong! Gott nytt år till er, kära lyssnare!

Kanske en stillhet en stund just nu, men vad får vi för användning för stillhet när det blir vardag igen? 1949 läste Tage Aurell in en text för Sveriges radio som tycks handla om oss nu och här. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän är en nedkortat version av ett nyårstal som sändes 1949 och i OBS första gången 2020-04-02..De man examinerar allting av människa så är hennes stillhet det ädlaste. Det var Ehrensvärd som sa det. Före tåg och bil och buss och flyg. Före telegraf och telefon, landskamper och tippning. Borta i ett tystnadens drömland kan vi tro, vi som bokstavligen matas med beskrivningar av vårt välsignade jäkt. Här finns minsann ingen plats för stillheten. Det var i gamla dagar det. Det var på Ehrensvärds tid. Nej, hör vi så, den var ingen allmänlighet då heller, en sällsynthet var den i stället. Det ädlaste. Men det har mänskliga stillheten varit i allan tid. Gamla kineser talar om den. Och gamla indier. Sammalunda den urkund vi kallar böckernas bok. Min själ var stilla heter det längtansfullt. Och resten som skulle höres, den hördes inte i stormen, inte i jordbävningen, inte i elden. Det var i det äntligt stilla vädret den hördes.Kanske en stillhet en stund just nu, men vad får vi för användning och tillfälle för stillhet när det sedan blir vardag igen? Jag hörde läsas ur en barnbok om ett tvillingpar som en dag skulle gå en tur i skogen med en blind släkting och kom åter snarast lite förskräckta. Den här blinde farbrorn var nog helt enkelt en sorts trollkarl. Han såg både fåglar och bäck och gläntor och annalkande fällor långt före dem själva! Men de sa en annan av de vuxna till dem: Lägg er raklånga på marken, och bind för ögonen och ligg stilla i tio minuter. De lydde smått förundrade. Och först hörde de ingenting, bara att det föll en så underlig ro över dem, de liksom hörde stillheten och ur den plötsligt allehanda ljud från när och fjärran, små händelser som de annars inte skulle ha lagt märke till men som nu berättade en mängd för dem om vad som tilldrog sig. Så att de nästa såg det. Så lärde på sitt vis att stillhet är motsatsen till stillestånd, att någonting sker i stillheten. Att den är lika med handling. Att där finns den goda jord som ett frö faller i, slår rot i. Plantan växer, bär blom och frukt. Vajar för vinden, susar för vinden, men rötternas arbete i stillhet ser vi inte. Dock är det som sker ovan jord betingat av det som som sker i det tysta. Nere i stillheten. I den goda mullen. I matjorden.Och om rötternas arbete hindras? Det är med ett slags förfärad nyfikenhet, hos många redan blandad med stolthet, som vi läser om atombomber. Men mer för mig är det en förtvivlans indignation som griper mig när jag läser om hur människor tillåts ödelägga guds gröna jord. Kalhugga skogar, ge vindarnas och regnens erosionsmakter fritt lopp. Så att tusentals och åter tusentals hektar år efter år tas ifrån oss. Virvlar bort med vinden. Spolas ut i havet, dränks i sand medan miljoner varelser svälter, dör i hunger.Det är likadant med oss. Avskärs vi från stillheten, från den goda mullen, då ger vi därmed fritt spelrum till livslarmets nedbrytande krafter. Lust, kval, väntan, begär är den torra blåst som evigt viner omkring oss, förskingrande våra livsrötters bästa mull. Om och när vi skönjer det, säger vi kanske någon gång ja till stillheten. Tror åtminstone stundvis att den verkligen är det ädlaste.Men vad tycker vi så om stillhetens syster eller bror, ensamheten? Den ska vi till varje pris rädda oss ifrån. I tal, i skrift i en hel propagandaapparat av modernaste snitt får vi höra att den först och sist är någonting förhatligt. En ensam människa det tycks alldeles omöjligt att inte säga de orden så att de inte låter som någonting tragiskt. Det är väl bara det att ensamheten rätt och slätt är vårt läge här i världen. Det ante vi när vi var unga, det känner vi mittvägs, det ser de gamle när vandringen lider mot slutet. Vår lott är ensamhet. Kropp, själ och ensamheten. Gemenskap! tutar lurarna, gjallarhornen, högtalarna från alla från alla fyra väderstrecken. I flock! Det är nästan lite för lätt för den som tror motsatsen att peka på de tider vi nu kräver att vara vårt öde, vår bestämmelse för en lång framtid. Gemenskap, alla i samma fålla. Men mänsklighet är en ting, den enskilda människan en annan ting märkligt nog. Och det är inte sagt att vi var och en för sig ska gå och vänta på samma sätt förgäves. Du och jag orkar inte med någon mänsklighetens räddning gunås, men vi kan försöka orka med oss själva. Hur annars orka med andra? Finna den verkliga gemenskapen? Ty det är som dig själv du ska älska din nästa.Hitta oss själva, orka med oss själva, måhända har det heller aldrig varit så angeläget som nu och det kan ingen annanstans ske än i ensamheten. Men sedan är det sant: Ingen trädgård fordrar mer ans och vård än trädgård ensamhet. Det är alldeles inte likgiltigt vad du tar med dig in i ensamheten, du får tvärtom laga att du tar med dig någonting mycket skönt. Det bästa du har. Det du åtminstone anar är ditt bästa. Din egentliga egendom. Den som det går så evinnerligt lätt att plottra bort i vimlet och marknadsståhejet. Det är inte klorna, de egna klorna, vi först och sist ska vässa i ensamheten. Då blir där ingen ensamhet. Ingen stillhet heller som du nogsamt förnam när du till äventyrs prövade på. I stället pröva att vara varsam med dig, både med dig själv och med de andra.I en gammal engelsk roman läste jag en gång att några av de finurligt formade instrument som heter människors själar blott har en mycket begränsad musik-, tid- och tonvidd. Att några av dem inte vibrerar det bittersta vid grepp som kan fylla andra med skälvande hänryckning och darrande smärta. Tonen av människa, av medmänniska. Ingenting är så missförstått som ensamhet, endast i kraft av ensamhet kan människor komma varandra nära.Vi har spalt upp och spalt ner om vad för sorts värderingar vi ska skynda oss att hinna med i, alla på en gång. Vi har idoler så talrika som aldrig det och ilar från den ena till den andra. Men ju mer vi hejade dess mer knöt vi till om den verkliga erkännsamheten. Det märkte vi när vi skrikigt oss hesa. Vi travade beskäftigt iväg och kom tomma åter till en stillhet vi inte visste vad vi skulle göra med. Till en ensamhet som bara liknade hemlöshet. Ty det var där, i den rätta stillheten, den goda ensamheten, vår erkänsla skulle ha begynt. Där vi skulle ha byggt vår absolut egna boning, boningen utan murar men ändå den enda vissa här i världen.Lefnadsstämning, det är det vackra namn på den bok av Vilhelm Ekelund som dessa ord om stillheten, ensamheten, tacksamheten tryggat sig till. Stämning, inte stämningar. Inte i dag si och i morgon så, utan levnadsstämning just, från skede till skede i livet. Du får den på intet sätt gratis. Svårt åtkomlig och hårt åtkomlig är den.Men det var det ädlaste det var fråga om.Tage Aurell, författare* Essän är en nedkortad version av Aurells nyårstal inför det nya halvseklet, 1949.

2023 står för dörren och i Karlavagnen, torsdag, pratar vi om nyårslöften och drömmar. Kanske har ordet nyårslöfte fått en dålig klang och om du är en person som inte lovar en massa saker till dig själv kanske du har drömmar och tankar inför det nya året?Kanske vill du berätta om nyårslöften som gått åt skogen eller om nyårslöften som du lyckats hålla?Annika Jankell vill höra din historia i Karlavagnen ikväll kl. 22:07-00:00, men slussen är öppen redan från kl. 21.00.Telefonnummer: 020-22 10 30Kommentera gärna på sociala medier eller mejla direkt till karlavagnen@sverigesradio.se med ditt meddelande.Producent: Hans Falk Ansvarig utgivare: Sofia Söderholm Digital redaktör: Paula Sveder

Behöver du en checklista för att ge struktur åt dina tankar, så att du kommer vidare………… Har du just nu anledning att fundera över var du står i livet? Vill du kanske ha en bekräftelse på att du är på rätt spår? Eller känner du att det är dags att se över inriktningen på ditt liv? Kanske är det dags att ta ett kliv framåt? Grattis! Insikten är det första steget mot förändring. Du kan själv styra, så att förändringen går i den riktning du önskar. Det gäller bara att komma igång. Vill du ha hjälp med första steget, nämligen att ge dina tankar en struktur som sedan gör det lättare att välja och ta beslut?

Vi närmar oss det nya året och allt vad det innebär! Kanske nytt jobb? Ny frisyr? Ny partner? Nya helt ouppnåeliga löften? Och samtidigt lämnar vi bakom oss högtidernas högtid, julen, som väl typ ALDRIG blir som man tänkt sig. Hur ska man egentligen tackla all ÅNGEST som den här tiden kommer med? Med oss för att reda ut det här har vi ingen mindre än psykologen, författaren, föreläsaren Anna Bennich. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor, Margret Atladottir

God fortsättning! I årets sista avsnitt på självaste annandag jul bjuds det inte bara på ny svensk synth och årets sista skivpåse. Det blir också en hel del överraskningar. Kanske lite kaos också… Värm glöggen, fram med de sista skumtomtarna och ta på dig det hemstickade plagget du fick i julklapp. Det är Blå måndag!

Anton gästas av komikern Elvira Lander och de pratar om Elviras kristna uppväxt, skämt som inte funkat och en massa annat. Stötta Antons kulturella gärning på http://www.patreon.com/antonmagnussonpodcast

Hej och varmt välkomna till detta bonusavsnitt av ”Så in i Själen” med fokus på ensamhet och vad man kan göra för att hantera de ensamma stunderna. Jag sände det första gången för ett år sedan. Men eftersom känslan av ensamhet och utanförskap kan bli mer påtagligt den här tiden på året så sänder jag det i repris. För vad gör vi när de ensamma stunderna kommer och framförallt runt jul och nyår. Vad beror ensamheten i Sverige på och hur kan vi lära oss att bryta isolering eller bli bättre på att trivas i vårt eget sällskap. Mina gäster är: prästen Pär A J Persson och psykologen Björn Hedensjö. Kanske finns det något i vårt samtal som du kan ta till dig, som kan leda till att du gör förändringar i känslan av ensamhet – Varmt välkomna kära vänner till denna julspecial av ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skrämmande många trivs som bekant inte på sina jobb. Men det finns även en stor grupp människor som trivs, men som inte riktigt känner att de uppfyller sin fulla potential på arbetsplatsen. Anna Bloth Karling är medgrundare och vd för Zebrain, en digital plattform som erbjuder prenumeration på coachning, med tillhörande lösningar för matchning, beteendeanalys och rapportering. Kanske kan vi förebygga en del av den stress och utmattning som präglar stora delar av näringslivet i dag genom att lyssna och stärka individer i sin personliga och professionella utveckling? // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se // Avsnittet presenteras i samarbete med Futurice, som hjälper bolag med digital transformation inom allt från design och strategi till mjukvaruutveckling och praktisk implementering.

Julafton står för dörren och en av de mest centrala figurerna som återkommer år efter år är tomten. Hur ser er tomtetradition ut? Är det morfar som tvingas i dräkten varje år, eller kanske faster? Är det en nervöst stammande tomte som helst skulle gjort något annat än att lura små barn, eller en blivande skådis som aldrig vill gå av scenen trots att alla klappar är utdelade? Har du kanske sytt din tomteutstyrsel helt själv?När gick det snett för er tomte? Kanske åkte skägget av och avslöjade en svettig pappa där bakom, och barnen fick veta den tråkiga sanningen lite för tidigt? Eller så snubblade du på isen utanför dörren och var tvungen att åka till akuten i full tomtemundering?Hur tomtar ni? Christian Olsson vill höra allt om era tomtetraditioner. Ring eller skriv och berätta!Tomten i Karlavagnen med Christian OlssonBerätta om ert tomtande! Du kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar 21:40. Slussen öppnar 21:00. 020-22 10 30Direktsänder från GöteborgChristian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Fyra dagar före julafton och ikväll vill vi höra om när din julafton inte blev som du hade tänkt dig . Kanske fastnade du på en flygplats och fick fira julen vid taxfree-affären? Hade du planerat en fin jul i Palma men fastnade i Helsingfors? Eller med kusinernas grannar efter att bilen kraschat? Ikväll vill jag höra allt om den där julen som blev allt annat än det du hade planerat. Den kanske istället blev bättre än du trott. Dela med dig!  Farah Abadi är med dig i studion med start 21:40, vi hörs. 020-22 10 30 är numret och slussen öppnar 21:00. Du kan också mejla oss redan nu på karlavagnen@sverigesradio.seansvarig utgivare Petra Quiding

Ibland kan man tröttna på gamla traditioner och att saker och ting görs likadant år efter år. Hur gör du i år? Blir det samma mat, julpynt och gäster runt julbordet? Julen närmar sig. Men innan dess hinner man tänka om och tänka nytt.Vilka förändringar bjuder du på i år? Avstår du från något? Vill du att allt kring jul blir som vanligt eller passar du på att ändra något? Kanske blir det äntligen den jul du har längtat efter att få uppleva.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar ca kl. 21:40 i P4 och i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

 Efter två djuplodande program om grekisk mytologi stannar vi nu upp ett ögonblick för att reflektera över några spår som förekommit i de två senaste avsnitten. Det handlar om vad en myt egentligen är, och vad myter säger oss idag. Vi kommer också tala om vad vår jord faktiskt är för en plats. Kanske har de gamla berättelserna rätt. Detta är spelplatsen för det största dramat – den stora kampen mellan gott och ont. Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

Barn som ska hämtas efter träning, ekonomi som ska gå ihop och förväntningar på att ha ett eget liv utanför familjen. Hur ser din vardag ut som ensamstående förälder? Dagligen hör vi rapporter om stigande priser och högre elräkning. En av de grupper som drabbas hårdast av krisen är ensamstående föräldrar. Därför ställer vi nu frågan: hur ser din vardag ut som ensamstående förälder?Hur får du ekonomin att gå ihop? Har du blivit expert på att laga storkok på en liten peng och köpa julklappar second hand? Hur lämnar och hämtar du ett barn på fotbollsträningen samtidigt som det andra barnet ska nattas? Vem pratar du med när du är orolig för att ditt barn inte har vänner i skolan? Kanske växte du upp med en ensamstående förälder, vad lärde du dig av det?Det kan ju vara så att du mest ser fördelar med att vara ensamstående? Du slipper kompromissa, och kan bestämma själv över barnens väl och ve. Berätta om din vardag som ensamstående förälder, både när det är tufft och när det är underbart!Ring och berätta!Ensamstående föräldrar i Karlavagnen med Kenneth TonefDu kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar 21:00. 020-22 10 30Direktsänder från GöteborgKenneth sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

I Kväll i Karlavagnen så vill jag prata om det där med att hitta kärleken. Väldigt många gör det på sitt jobb så jag tänkte att vi skulle ägna oss åt just det. Kärlek på jobbet. Jag vill så gärna höra hur det var för dig. Träffades ni vid kopieringsapparaten eller på en konferens, Kanske var det i lunchrummet som det helt plötsligt tände till. Fick ni smyga eller var förstod era arbetskamrater direkt vad som var på gång? Blev ni upptäckta? Alltså jag vill höra allt ! Dela med dig av din jobbkärlek i kvöllens program. Numret är 020-22 10 30 och slussen öppnar 21:00, du kan förståss mejla oss redan nu på Karlavagnen@sverigesradio.se . Vi drar igång direkt efter fotbollen. VI hörs.Ansvarig utgivare Petra Quiding

Kanske inför julklappshandeln eller varför inte “till dig själv”-handeln, så är det alltid uppskattat med bra beauty som håller budgeten! Därför har Emma och Frida valt att tillägna veckans avsnitt av Beauty och Bubblor till just plånboksvänliga produkter. Det tipsas till höger och vänster och från topp till tå; hårvård, hudvård och makeup som håller måttet - trots en lägre prislapp än många andra liknande produkter. En podd från Aller Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kanske har du missat ett tåg och fått uppleva något spännande i väntan på nästa. Har du upplevt att du åkt med fel tåg och hamnat på en oväntad plats? En tågresa kan vara både rogivande men också bli ett äventyr.Ring och berätta om en minnesvärd upplevelse på en tågresa. Har du träffat en resenär som gjort intryck på dig? Har du varit med om att någon somnat mot din axel eller delat kupé med någon som dela med sig av både mat och dryck.Har du tågluffat i Sverige eller i Europa? En tågresa i Asien eller i USA kan upplevas annorlunda än en tågresa i Sverige. Du som har arbeta på ett tåg och städigt var på väg, hur var det?Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar ca kl. 22:12 i P4 och kl. 21:40 i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Hur går det när en ai-baserad textrobot ska skriva manus till programmet? Vilken psalm i psalmboken är sämst och vilka känns daterade och kan styrkas? Och varför var partiledardebatten så seg? Det handlar om det uppmärksammade Chat-GPT - det artificiell intelligensbaserade datorprogrammet som alla nu har fri tillgång till. Det kan producera texter som är så originella och välskrivna att hemuppgifter blivit helt meningslösa som kunskapsprov. Det menar gymnasieläraren och doktoranden Erik Winerö.Vilka psalmer skulle kunna rensas ut i den nya psalmboksrevideringen? Vilka argument finns mot de populära? Kanske stämmer vi upp i Sverige sämsta psalm, tillsammans med musikprofessor Mattias Lundberg.Dessutom undrar Thomas: var partiledarna för mentalt bakis efter Nobelfesten för att kunna föra en vettig debatt igår?White Lotus är årets bästa TV-serie, enligt Thomas, och sista avsnitt släpps idag. Den har fått Thomas att längta till Sicilien.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ronnie Ritterland

Nu börjar julpyntet komma på plats hos de flesta som firar jul. Vilket pynt är extra viktigt för dig? Vilken är den där speciella dekorationen som väcker minnen och känslor? Med bara två veckor kvar till julhelgen så har nog du som gillar att julpynta redan fått tomtar, änglar, stjärnor och ljusstakar på plats. Finns det något av detta som är extra viktigt för dig, som alltid måste vara med?Är det en tomte som du ärvt av din farmor, eller en julstjärna som du fått av din mamma? Kanske något som en äldre släkting tillverkade själv, en julduk eller en bonad?Eller har du något som ditt barn tillverkade som liten, som du alltid plockar fram och ställer på bästa platsen? Kanske tillverkade du själv en adventsljusstake i slöjden, som alltid fått vara med sedan dess?Hör av dig till kvällens programledare Johan Signert och berätta om ditt allra viktigaste julpynt!Programmet börjar 22.12, telefonslussen öppnar klockan 21.Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se.Självklart kan du höra av dig i sociala medier också:Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Ansvarig utgivare: Jesper Ericson

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Jesper Jansson har flera olika resor bakom sig. Kanske är det ändå den han är ute på nu som skickade det allra första vykortet tillbaka till mig. Det är inte många som får chansen att vara sportchef i två olika klubbar och det är sannerligen inte många som får chansen att omdana en av svensk fotbolls största och viktigaste klubbar, Hammarby IF.Myten om Bajen är ett sugmärke som aldrig går bort. Det ett minne av en kärlek som många älskat i generationer. Passion och patos.Det är två hjärtan som slår i min relation till Hammarbys sportchef Jesper Jansson.Hur är det att drivas av dessa två egenskaper i en värld där lögner är livsluft?Hur håller han sig ren i en solkig värld?Janssons nära relation till sina spelare är väldokumenterad. Hur mår han när spelare lämnar? Törs han lita på att han gjort allt han kunnat för att få dem att stanna?Jesper berättar också om kärleken till sonen Kevin och om relationer till människor gått sönder för att han haft sin innerliga relation till yrket.Hur högt är priset?Jansson avslöjar också framtiden för tränare Martí Cifuentes och hur det är att vara känslostyrd i en kontrollerad medievärld.Birro Möter hittar du på Studio Allsvenskans domäner.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ro i eka på stilla sjö, dansa på Finlandsfärjan eller fånga den perfekta vinden med segelbåten. Kenneth Tonef vill veta allt om dina upplevelser från det stora blå! I helgen öppnar Sjöfartsmuseet i Göteborg upp igen efter en stor om- och tillbyggnad. En av de nya utställningarna heter Hav av historier och den berättar om människors liv på havet under 400 år. Vilka äventyr har DU varit med om till havs eller på sjön?Kanske fick färjan du åkte med, vända halvvägs till Kiel på grund av för höga vågor? Kanske har du rest på en hjulångare i Mississippifloden? Kanske räddade du någon som fallit överbord? Eller är du kapten på en isbrytare eller servitris på en lyxjakt?Skrämmande, vackra, otroliga, dråpliga och vardagliga, alla historier är välkomna! Berätta om vad som hänt dig på sjön!Det stora blå i Karlavagnen med Kenneth TonefDu kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar 21:00. 020-22 10 30Direktsänder från GöteborgKenneth sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Ikväll i karlavagnen så vill jag prata om en enklare jul. Kanske rentav en mindre stressig december och jul. Och jag undrar vad du känner att du skulle kunna klara dig utan? En kväll fylld av tips såklart! Skulle du klara dig utan ett nissebus varenda dag i december eller rentav utan alla olika julkalendrarna som dyker upp. Kanske har du redan bestämt dig för att skippa julklapparna? Eller har du bestämt dig för att minska omfattningen på julbordet för att slippa stressen? Dela med dig i kvällens Karlavagn . Jag vill ha alla dina tips och tricks för en enklare jul. Numret är som vanligt 020-22 10 30, slussen öppnar redan 21:00. Jag som heter Farah Abadi är med dig med start efter 22-nyheterna. Du kan såklart mejla oss redan nu på Karlavagnen@sverigesradio.se

I veckans avsnitt möter vi sexologen, psykoterapeuten och författaren Kalle Norwald för ett samtal om att leva tillsammans (och kanske) lyckligt. Vad behöver vi egentligen veta för att skapa en relation och ett sexliv som blomstrar? Kalle menar på att ”Relationer är krävande och om vi vill ha ett bra förhållande så behöver vi också jobba med det” I det här avsnittet får du ta del av konkreta tips och verktyg för att göra just det - jobba på relationen och sexlivet. Vi dyker in i frågor som bland annat: Hur kan vi hantera svartsjuka och vems ansvar är det? Hur kan vi lära oss att bråka mer konstruktivt och hälsosamt? Vilka är Kalles 3 viktigaste tips för att få en relation att blomstra och utvecklas? Tack till veckans sponsorer Livingroom CC. Boka ditt medlemskap hos Livingroom co-working space i centrala Stockholm via info@livingroomcc.se och uppge koden ”perspektiv10” för 10% rabatt. Läs mer om Livingroom här: https://www.livingroomcc.se/ Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga oss. På det sättet hjälper du oss sprida de här samtalen och hjälpa fler människor få uppleva mer meningsfulla och hälsosamma relationer. Tack för att du hjälper oss göra vårt arbete möjligt! Vill du joina vårt Facebook community och möta fler lyssnare till den här podden? https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity Boka coaching: https://www.mofjrd.com Anmäl dig till aktuella kurser med Going Deeper: https://www.goingdeeper.se Signa upp på inspirationsbrev för fler inspirerande perpektiv: https://mofjrd.com/inspirationsbrev Mer om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com Mer om Peter Nilsson: https://www.peternilssoncommunication.com/ Madeleine på Instagram: https://www.instagram.com/mofjrd

Decembermörkret inbjuder verkligen till mycket sömn. Kanske unnar du dig till och med att ta en tupplur på eftermiddagen. När sover du helst? Det kan vara skönt att somna i soffan framför TV:n?Är du en vän av sovmornar eller kryper du hellre ner i sängen tidigt på kvällen? Har du ändrat dina sömnvanor i takt med högre ålder?Du kanske måste passa på att sova när barn och hushållsarbetet tillåter. Har du några speciella rutiner innan du slumrar in och får besök av John Blund? Kanske läser du en bok eller lyssnar på lugnande musik, släpper in lite frisk luft i sovrummet innan du lägger dig till i sängen, drar täcket över axlarna och stänger ögonen för att försvinna in i djup sömn.Många är det som får vrida på dygnet och sova på dagen för att arbeta på natten.Vad är det längsta du har sovit? När längtar du som mest till sängvärmen och kudden?Hör av dig till oss på måndag och berätta.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar ca kl. 22:12 i P4 och kl. 21:40 i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Karlavagnens lyssnare berättar om biobesöken de aldrig glömmer. Det är grått och kallt ute, men inne i biosalongens omslutande mörker kan du kura ner dig i fåtöljen och bara svepas med in i filmens värld. I Karlavagnen onsdag vill Kenneth Tonef veta mer om det där biobesöket du aldrig glömmer.Var det du och blivande makens första dejt? Hur nervöst var det?Blev du så berörd av filmen att tårarna aldrig slutade rinna? Fick du kanske en skrattattack så att popcornen sprutade ur munnen och du var tvungen att springa ut ur salongen?Hamnade du på fel film och kom på misstaget först när du sett halva filmen? Satt du bredvid någon som snarkade högljutt eller var det kanske du själv som nickade till och vaknade först när eftertexterna började rulla?Kanske minns du ditt allra första biobesök som liten, vilken film såg du då och hur kändes det?Kenneth Tonef vill i onsdagens Karlavagnen veta vad som hände på det där biobesöket som för alltid etsat sig fast i ditt minne. Hör av dig och berätta!Biomys i Karlavagnen med Kenneth TonefBerätta om ditt minne från biosalongen! Du kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar just denna kvällen 22:12 pga av herrarnas fotbolls-VM. 020-22 10 30Direktsänder från GöteborgChristian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

I avsnitt 146 bjuder vi på en del tävlingssnack. Anna har klantat sig rejält på hopptävling och Emma har blivit utesluten i omhoppningen. Kanske första gången någonsin? Vi pratar om vårt stundande meeting till helgen, gör en återkoppling på Kyras utlåtande om rollkur och tar upp en intressant artikel om hästar verkligen gillar att användas i sporten.Länk till kattcafé-videon: https://www.youtube.com/watch?v=TQNDuu6B_vg&ab_channel=Emma%26AnnaElfstrandLänk till röstsidan i Jerringpriset: https://sverigesradio.se/artikel/jerringpriset-2022-webbrosta-harNi hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elon Musk köpte Twitter för 44 miljarder dollar. Sen började konstiga saker hända. Halva arbetskåren sades upp, Donald Trump bjöds in i värmen och en blå bock började plötsligt kosta 8 dollar i månaden. Varför? Kanske ligger svaret i själva sättet Musk köpte plattformen på: Genom världens största leveraged buyout.

Denna gång besöks Sparpodden av Djurgårdens sportchef, Bosse Andersson. Kan tyckas vara udda val av gäst, men det finns en tydlig ekonomikoppling. När Bosse Andersson tog över som Sportchef i Djurgården 2013 låg man inte bra till ekonomiskt. Med begränsad felmarginal, ett svårt kostnadsarv och en hög sportslig kravbild lyckades han vända verksamheten åt rätt håll. Avsnittet handlar om vägen från ekonomisk botten till nuvarande situation när klubben håvar in pengar från framgångar i Europa. Häng med i flödet på: 👉 TikTok - https://www.tiktok.com/@nordnet.sverige 👉 Instagram - https://www.instagram.com/nordnet/ 👉 Twitter - https://twitter.com/NordnetSE 👉 Facebook - https://www.facebook.com/nordnetsverige/ 👉 Ara Mustafa - https://twitter.com/NordnetAra Gratis webbinarier som ger dig kunskapen att investera smartare: 👉 https://blogg.nordnet.se/event/ Disclaimer: Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie eller fond bör du läsa informationsbroschyren som finns hos bolaget och faktabladet som du hittar i orderläggningsfönstret samt på aktien eller fondens produktsida på nordnet.se.

Vad är självkärlek? Är det samma sak som egenkärlek och självkänsla och vad är självförtroende egentligen? I det här avsnittet diskuterar vi vad självkärlek är för oss och varför vi tycker det är så viktigt. Är det måhända det viktigaste vi borde lära våra barn i skolan? Kanske skulle vi då kunna undvika en massa lidande och utbrändhet? Vi pratar om vikten av att ge sig själv utrymme och tillåtelse för dessa frågor i livet och vi berättar om hur vi gör för att öva och boosta vår självkärlek och vilka konsekvenser det får när vi inte gör det. Varmt välkommen att lyssna på oss där poddar finns. Mia & Linda Följ oss på socialmedier Instagram: viktigtpariktigt_podcast Facebook: www.facebook.com/haraldsdotterkensen Skulle du vilja stöda vårt poddande så vore vi oehört tacksam! Swisha gärna en liten eller stor summa till 123 360 99 97 Skriv PODD i medelandet.

...och värdeskapande effekter på alla områden utifrån ett evighetsperspektiv. En person som aktivt väljer sin intention varje ny dag, vem hon ÄR och vill vara först. Är en person som inte gör för sakens skull, utan skapar för att hon vet att hon redan är den hon är. Det i sin tur skapar ringar på vattnet, en skörd och ett resultatet som bidrar till långt fler än hon själv och har ett värde som sträcker sig ända in i evigheten. Är du den person du vet att du innerst inne är och kan vara, den skapelse och kallelse som du fått? Har du de rätta verktygen, sammanhanget, planen för att fullt ut leva ut det med glädje, lätthet och frimodighet. Kan du säga att du fullt ut gör vad du kan utifrån den person du är? Att du litar på Gud och tar steg i tro på det som Han leder dig till? Om ja - Bra då behövs du som ledare för många sammanhang, att ha människor som får ta rygg på dig, inspireras av och bidra till att fler får blomstra på det sätt som du gör. Och du behöver inre ledarskap, hållbarhet och tydlighet i vad du ska säga ja och nej till så att du fortsätter att växa och blomstra. Känner du att du gör det till viss del men att det finns mer att hämta, mer att stärkas i, mer att bygga och det genom att växeldra, både bana väg, ta rygg på och kroka arm med, sida vid sida med andra som också drivs av samma passion för att bygga Guds rike med sina gåvor som du gör. Eller kanske du känner att du just nu är på en plats där du behöver ny motivation, inspiration och pepp att förstå ditt värde, dina gåvor, och att få blomma ut. Kanske har du stått still en längre tid, inte vet vad ditt nästa steg är. Eller känner att du tar ett steg fram och två steg bak... Oavsett vem du i den här säsongen stämmer inpå - ÄR - Sisters Collective för dig. Där kan du växa, utvecklas och blomstra inom ditt liv och uppdrag, spilla över och skapa många ringar på vattnet utifrån där du nu är och dit du kommer att vara när du investerat i dig och dina människor genom detta. Ta ett av dina livs bästa beslut, kom med oss i Sisters Collective och skapa det Gud kallat dig till tillsammans med oss. Det här är min inbjudan till dig och vi ser så fram emot att möta dig! Vänta inte en dag till. Låt det här få bli början på något helt nytt, en helt ny nivå av dig och den du är. Ta ett steg i tro och gör som många andra systrar som fått vittna om vad det här sammanhanget fått betyda för dem, deras tro, deras mod, deras kall och deras drömmar. Här snackar vi WHITE FRIDAY - Spara 75% om du tar del av det här helgen den 25-27 november. Och du, håll inte detta bara för dig. Led med generositet och med överflöd. Dela det med dina nära och kära, de som Gud lagt på ditt hjärta att så frön till. Och se på den skörd av kvinnor som får Blomstra för Gud, i sina Gåvor, för sina människor, just för en tid som denna. Din tid är nu!

Hur påverkas du av de stora mängder snö som fallit under det senaste dygnet? Hör av dig och berätta! Det senaste dygnet har stora mängder snö fallit på flera ställen i landet. Pia Herrera vill nu veta hur just du har påverkats av snön!Kanske sitter du i en plogbil just nu och har inte haft rast? Fastnade du i trafiken? Kunde du inte ta dig till eller från jobbet imorse, hur löste du det? Är du en hejare på att skotta och har fått hjälpa grannarna i området att ta sig ut från huset?Kanske har du tvingats skicka barnen till skolan i för kalla skor för att du inte hunnit köpa vinterkängor till dem än? Du som inte kan jobba hemma, hur tog du dig till jobbet?Kanske är du ambulansförare, hur har du och dina kollegor löst situationen? Eller du som jobbar i hemtjänsten och tvunget måste komma fram till de som behöver dig mest, hur gör du?Karlavagnen måndag tar tempen på Sverige i snön och vi vill höra din berättelse!Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar kl. 22:12 i P4 och kl. 21:40 i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Historien är full av radikala kirurgiska ingrepp. Kanske kan vi lära något av dessa, menar historikern Lena Milton. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår andra del av Tales of the Jedi. Vi fokuserar här på Ahsokaavsnitten. Epic storytelling eller fanservice, och då särskillt för superfanet Dave Filoni? Kanske både och? Om du gillar oss kan du stödja oss på www.buymeacoffee.com/rebellradion

Hamlets fråga var fasansfullt motiverad. Det finns goda skäl över att fundera över Hamlets kända monolog, även så här 420 år senare. Så det gör vi i veckans Creepypodden, med hjälp av allt från reborn babies-dockor till historier om flugor, ägg och dödsbäddar. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck. Veckans språkfrågorSvenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult. Programledare Jens Möller.** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

Anna berättar om Nell Cropsey som försvann spårlöst när hon sa hejdå till sin kille utanför hennes familjs hus i North Carolina 1901. Sen dess har hon KANSKE spökat och förstört för de som stod henne nära, eller så mådde dom bara piss efter hennes död. Karin berättar om Clare Wood som mördades av sitt as till expojkvän, och vars pappa la resten av sitt liv på att försöka se till att ingen annan behövde vara med om det han varit med om. Lyssna på Mord Mot Mord redan på onsdagar i Podplay-appen eller på podplay.se. Källor och bilder för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.