Podcasts about behandling

Ett av fyra barn i Sverige har utsatts för ett sexuellt övergrepp. Det är en svindlande och oacceptabel siffra. Det vanligaste är att förövaren är en person som barnet känner, vilket gör att barnet ofta har dubbla känslor till förövaren. I det här avsnittet pratar vi med Sofie Rhodin, psykolog på Barnahus i Göteborg. Vi pratar om det stöd och den behandling som erbjuds på Barnahus men också om hur vi andra vuxna kan upptäcka, stötta och hjälpa barn som utsatts.  Sofie Rhodin

Hvert år får rundt 30 000 personer demensdiagnose i Norge, og antallet øker i takt med en aldrende befolkning. Den vanligste årsaken er Alzheimers sykdom, hvor forandringene i hjernen gjerne starter 10–20 år før symptomene viser seg. Overlege og forskningsleder Anne-Brita Knapskog ved Hukommelsesklinikken på OUS har forsket på demens i mange år. Klinikken utreder særlig yngre personer med kognitiv svikt. Demens begynner ofte med hukommelsessvikt og utvikler seg til å påvirke språk, sanser og kroppslige funksjoner. Dette kan føre til at pasienter som for eksempel opplever smerte, uttrykker dette i form av uro. «Den gode nyheten er at nye medisiner nå kommer på markedet,» sier Anne-Brita. Effekten er foreløpig moderat, men det gir absolutt håp om at det på sikt vil komme mer effektive legemidler og behandling. I denne episoden av Helhjerta får du høre Anne-Brita fortelle om demens, og om ny diagnostikk og behandling av denne sykdomsgruppen. Anne-Brita har selv skrevet et innlegg om dette, med flere nyttige lenker på “OUS - Innsikt”: Ny diagnostikk og behandling av Alzheimers sykdom - Oslo universitetssykehus HF

Behandlinger og undersøgelser er vokset voldsomt de sidste årtier. Men et af hovedformålene med sundhedsreformen er at bremse sygehusenes kraftige vækst over de seneste årtier.Det skal nu ske med bremser på økonomien og loft over sygehusenes muligheder for at ansætte læger. Så sygehusene er i fuld gang med at bortskære sygehusaktivitet, for at budgetterne kan holde til den nye virkelighed.Men er Sundhedsstyrelsens direktør, Jonas Egebart, bekymret for, om sygehusene måske bruger grønthøsteren i stedet for skalpellen?Det korte svar er nej, og hør selv hvorfor i første del af Politisk Stuegang, hvor Jonas Egebart er på besøg i Politisk Stuegang.Ud over at fortælle om sit syn på omstillingen af sundhedsvæsenet svarer han også konkret på en stribe af de bekymringer og den kritik, der bliver rejst mod dele af reformen.Det taler vi om i denne episode: Er Jonas Egebart tryg ved sygehusenes jagt på overflødige behandlinger?Skal privathospitalerne glæde sig over, at Sundhedsstyrelsen vil bløde dele af specialeplanen op?Hvorfor tror Egebart patientrettigheder kan styrke tilliden til både sygehuse og til almen praksis?Regionerne overtager de midlertidige pladser fra kommunerne: Hvilke læger får ansvaret for patienterne her?Hvad siger Egebart til bekymringen for svagere kommunale sygepleje, når kommunerne afleverer akutsygeplejersker til regionen?Har Sundhedsstyrelsen fundet den rette balance for opgavebeskrivelsen for almen praksis, når både PLO og regionerne kritiserer den?Hvilken type person skal udøve den faglige ledelse af almen praksis i fremtiden lokalt: En læge i almen medicin? En djøfer eller en helt tredje?Hvad vil han sige til de læger, som frygter en bølge af nye opgaver i fremtidenFå Altinget Privat resten af livet – med 30 % rabat: Altinget.dk/podcasttilbud Et abonnement til dig, som følger politik med personlig interesse og ønsker grundig politisk journalistik uden skjulte dagsordener. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjukdomen är sällsynt men dödlig och idag finns varken bot eller behandling som kan bromsa den. Den som bär på sjukdomsgenen drabbas ofta mitt i livet. Men mitt i det mörka finns ändå hopp. För trots att sjukdomen är ovanlig så pågår en hel del forskning som genererar intressanta resultat, något som är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla effektiva behandlingar. Vi intervjuar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vi får också höra Tess som bär på genen för Huntingstonssjukdom. Intervjuar gör Eva Bartonek.

I denne episoden møter du psykologspesialist Eirin Winje, som har doktorgrad i årsaker til spiseforstyrrelser og egen erfaring med type 1-diabetes. Hun deler hvordan ketogent kosthold har revolusjonert hennes egen helse, og dykker ned i forskning som viser potensialet for å behandle psykiske lidelser som depresjon, angst, bipolar lidelse, schizofreni og Alzheimer (kalt diabetes type 3). Vi snakker om insulinresistens i hjernen, energitilgang via ketoner, inflammasjon, og hvorfor dette kan være et paradigmeskifte i psykisk helsevern. Eirin forteller ærlig om motstand fra fagmiljøer, etiske utfordringer og håpet om bedre livskvalitet for de som ikke får nok hjelp av tradisjonelle metoder. En inspirerende prat om biologi, ernæring, håp og behovet for å utfordre etablerte retningslinjer.► DONASJONER* Vipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513* Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.no* PayPal: NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA* Internasjonal bankoverføring: * BIC: DNBANOKKXXX * IBAN: NO9015068887892► KANALER* Apple podkaster: https://podcasts.apple.com/no/podcast/snakk-med-silje/id1684607083* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Intro02:45 Eirins bakgrunn og interesse for ketogent kosthold04:51 Utfordringer med type 1-diabetes05:56 Paradigmeskifte i psykisk helse06:15 Historien bak "sukkersyke"07:20 Insulins rolle i kroppen og hjernen10:04 Hva er ketogent kosthold?12:21 Individuelle forskjeller og stress13:07 Protein- og fettfokus i dietten14:24 Essensielle næringsstoffer vs. karbohydrater15:28 Metthet og evolusjonær perspektiv16:30 Energitilgang og insulinresistens18:35 PCOS og hormonpåvirkning19:54 Insulinresistens i hjernen20:27 Glukosetransport og ketoner21:20 Ketogent kosthold for ulike tilstander22:17 Ketoner som energikilde for hjernen24:15 Link til andre psykiske lidelser24:54 Anbefaling for angst og depresjon25:29 Hypoketonomi og mangel på ketoner26:50 Helhetlig livsstilsevaluering28:37 Neurotransmittere og søvn29:33 Medisiner fra epilepsifeltet30:31 Melatonin og inflammasjon31:24 Kosthold og psykiske lidelser i samfunnet32:10 Historisk perspektiv på karbohydrater33:29 Personlige erfaringer med ketogent kosthold34:19 Aksept for å unngå sukker37:15 Alkohol39:17 Non-alcoholic fatty liver hos barn40:02 ADHD og nevrotilstander41:16 Impulsivitet og rigiditet42:02 Behov for mer forskning42:57 Kostholdsretningslinjer i USA45:19 Kontroverser og motstand46:02 Faglig uenighet som normal praksis47:08 Reaksjoner fra Diabetesforbundet48:26 Klager til psykologforeningen og statsforvalteren49:32 Faglig uenighet som "farlig"50:29 Plan B for de som ikke hjelpes51:31 Konsensus vs. vitenskap53:38 Logiske fallgruver54:18 Kvalitet på retningslinjer55:43 Personlige reaksjoner på motstand56:44 Ytringsplikt og etikk57:52 Personlige helseforbedringer58:42 Forskjell før og nå med ketogent kosthold60:12 Bedre søvn og energi61:23 Slitasje og arbeidskapasitet62:35 Takknemlighet og håp63:27 Samfunnsaspekter og økonomi64:10 Ytringsfrihet og integritet65:31 Å tørre å feile og ombestemme seg66:19 Lovforslag mot utfordring av retningslinjer67:28 Sosial sensur og covid68:20 Animalske produkter og helse69:01 Essensielle stoffer og remisjon70:14 Håp for psykisk syke► REFERANSER* Alzheimer som diabetes type 3: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2769828/

Trenger alle som er diagnostisert med en personlighetsforstyrrelse spesialisert behandling, eller kan en generalist-tilnærming være godt nok for mange? I denne episoden møter vi Dr. Lois Choi-Kain fra Harvard Medical School og McLean Hospital. Hun har vært sentral i videreutvikling av Good Psychiatric Management (GPM), en modell som gjør tilrettelagt behandling for personlighetsforstyrrelser tilgjengelig for flere.   Du får høre mer om: GPM i praksis: Hvordan struktur, samarbeid og en aktiv terapeut gir resultater Ufarliggjøring: Hvordan vi kan møte symptomer med nysgjerrighet i stedet for frykt Veien til et selvstendig liv: Hvorfor målet er å hjelpe pasienten finne sin plass i verden, der de kan trives og fortsette å utvikle seg Håp og endring: Hvorfor ingen personlighetsforstyrrelser er «umulige» å behandle, og hvordan mestring i hverdagen skaper varig endring Lois Choi-Kain forklarer hvorfor det enkle ofte er det mest effektive og hvordan vi kan tilby god hjelp, selv med begrensede ressurser.  Personlighetsmysteriet produseres av Nasjonalt kompetansesenter for rus-og avhengighet, alvorlige samtidige psykiske lidelser og personlighetsforstyrrelser

Podkasten er produsert av P7 Kristen Riksradio

Elektrokonvulsiv terapi, også kaldet ECT, er en ofte livreddende behandlingsmulighed for mennesker med meget svære depressioner, hvor andre behandlingsformer ikke har haft effekt.Ny forskning fra Psykiatrisk Center Glostrup har undersøgt i hvor høj grad ECT påvirker hukommelsen - både livsminder og dagligdagshukommelsen, og om nogle mennesker tåler behandlingen bedre end andre. En vigtig viden for både patienter, pårørende og fagfolk. Den enkeltes oplevelse af minder er både dybt personligt, subjektivt og en anelse diffust. Så hvordan sætter man hukommelse på formel, så det kan bruges i forskningsmæssig sammenhæng? Det kan du høre i den nyeste udgave af podcasten Videnskabens Veje, hvor neuropsykolog og post.doc ved Psykiatrisk Center Glostrup, André Mathiassen, fortæller om sit ph.d-studie om hukommelsestab ved ECT-behandling.Gæst: André Mathiassen, neuropsykolog og postdoc ved Psykiatrisk Center GlostrupInterview og redigering: Mie Brandstrup, Genlyd Podcast

I denne episoden får du møte Veronica Orderud i en rå og ærlig samtale om en av Norges mest omdiskuterte kriminalsaker. Hun ble dømt for medvirkning til trippeldrapet på Orderud gård i 1999, sonet 14 år i fengsel og hevder fortsatt sin uskyld. Veronica forteller om sjokket da dommen falt, hvordan mediene skapte et massivt press som påvirket juryen, og kampen for å få saken gjenopptatt. Vi dykker ned i det oversette Kosovo-sporet – mafiatilknytninger, mystiske attentat og trusler mot norske myndigheter – som politiet aldri fulgte skikkelig opp. Hun deler også gripende om livet i fengsel, sorgen over tapte drømmer, mestringsstrategier og hvordan hun i dag setter pris på de små tingene i friheten. En episode full av refleksjoner rundt rettssikkerhet, medienes makt, tillit til systemet og hva som skjer når et narrativ fester seg.► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.noPayPal: NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECAInternasjonal bankoverføring:BIC: DNBANOKKXXXIBAN: NO9015068887892► KANALERSpotify: https://open.spotify.com/show/3XIJBJlX8FyZkyluivEch7Apple podkaster: https://podcasts.apple.com/no/podcast/snakk-med-silje/id1684607083YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSiljeSubstack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOMEInstagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1Facebook: https://www.facebook.com/psykologsiljeTwitter: https://x.com/Silje_SchevigLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00:00 Intro og kildekritikk00:02:38 Bakgrunn om Orderud-saken00:03:02 Status på gjenopptakelse00:04:00 Nye bevis og helhetsvurdering00:05:44 Refleksjoner om rettsvesenet00:06:03 Dommens innvirkning og desillusjon00:07:10 Medienes rolle i saken00:09:25 Juryens eksponering for medier00:11:16 Rettssaker og filming00:13:17 Justismord i Norge00:14:02 Bekreftelsesfeller i etterforskning00:18:46 Kosovo-sporet og Jugoslavia-mafia00:23:34 Artikkel om Balkan-sporet00:26:20 Lesing av NRK-artikkel forts.00:33:44 Håndtering av sporet00:34:39 Kriminelle miljøer og trusler00:35:30 Mystiske dødsfall og mapper hos PST00:37:28 Behandling av journalister00:38:08 Maktforhold og agendaer00:39:11 Pandemien og tillit til myndigheter00:40:55 Sosiale mediers innvirkning00:41:15 Tillit til medier og vaksine00:42:44 Medienes ensidighet00:43:09 Journalisters utdanning og kildekritikk00:45:08 Rettssikkerhet for vanlige folk00:45:55 Korrupsjon og relasjoner i Norge00:46:55 Støttepause00:48:11 Søsterens rolle og mafiaforbindelser00:49:03 Naivitet rundt kriminalitet00:50:01 Morens råd og konsekvenser00:51:27 DNA-bevis og avhør00:52:52 Logiske inkonsekvenser00:53:37 Håp om gjenopptakelse00:54:58 Fengselsopplevelser00:55:15 Sjokk og sorg00:56:09 Mestring og involvering00:58:31 Ressurser og takknemlighet00:59:30 Selvmord og smerte01:00:03 Psykiatri i fengsel01:00:40 Begravelse av drømmer01:01:03 Ulikt utgangspunkt01:01:20 Alternativer i fengsel01:02:34 Styrke og fokus utover01:03:13 Hjelpetelefon01:03:34 Selvmordsforsøk i fengsel01:04:14 Helsehjelp i fengsel01:04:47 Verdier etter soning01:05:48 Glede over små ting01:06:26 Materielle ting vs. frihet01:07:21 Avslutning og takk► REFERANSERNRK-artikkel om Kosovo-sporet (2009): https://www.nrk.no/dokumentar/sporene-til-balkan-1.6651234 

Kunst kan - og bør - spille en rolle i behandling og omsorg for borgere med svære handicap eller psykiske lidelser, mener Birgit Bundesen, speciallæge i psykiatri. Sammen dykker vi ned i, hvad vi egentlig ved og ikke ved om kunstens potentiale i behandling. I Anne Sophia Hermansens Det vilde Vesten kigger vi tilbage på året der gik for de europæiske kongehuse - for ligner de ikke lidt en reality-serie med shamaner og bollede-ham-i-går-t-shirts? Medvirkende: Birgit Bundesen, speciallæge i psykiatri og stifter af Center for Kunst og Mental Sundhed Malte Tellerup, forfatter Emma Paaske, historiker og arkivar ved Rigsarkivet Vært: Morten Runge Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen

I detta avsnitt berättar Eylah Ferenczy om Emotion Code-metoden och hur hon gav mig en behandling på distans. Hon fångade direkt upp ett beteende hos mig när vi skulle starta samtalet, hon berättar även hur metoden hjälper oss att hitta orsakerna till beteenden som inte gynnar oss. Att lösa upp de känslor som gömmer sig i vårt system är en av huvudnycklarna i Emotion Code. Denna metod är skapad av dr Bradley Nelson. Det är en mjuk, intuitiv och en effektiv metod och när vi släpper det vi burit på i många år så kommer vi närmare oss själva och vår naturliga energi, vår intuition, och vårt sanna jag. Kontakta Eyla på Facebook: Eylah Ferenczy Instagram: Eylah FerenczyPå omslaget: Eylah och hennes dotter.

Jarle Marvik er overlege i endokrinologi, instruktør i veiledning og supervisjon, og triatlonvinner. Han jobber med kjente hormonsykdommer som diabetes, benskjørhet og overvekt, men også med mindre omtalte temaer som for eksempel overgangsalder hos menn og polycystisk ovariesyndrom hos kvinner. Flere av sykdommene som er Jarles spesialfelt kan være vanskelige å snakke om for dem som lider av dem. Flere av sykdommene kan knyttes til livsstil, og som vi alle vet kan livsstilsendringer være krevende. Noe av det morsomme med å jobbe som endokrinolog, er at det ofte innebærer en stor grad av detektivarbeid, hvor riktig diagnose og behandling kan gi rask bedring. Jarle er også opptatt av god klinisk kommunikasjon og å utvikle et godt læringsmiljø for nye leger gjennom veiledning og supervisjon. Vi kan bli enda bedre til å gi hverandre ros, sier Jarle, det skal ikke være sånn at om du ikke hører noe så betyr det at alt er bra.

Det skjer mye nytt innen behandling av Alzheimers sykdom. Et av de største og mest lovende sporene handler om å fjerne plakk, opphopninger av proteiner, som bygges opp i hjernen hos personer som utvikler Alzheimers sykdom. Stoffet som fjernes er kjent som Amyloid. Men å fjerne opphopningene av krever også oppfølging og kommer med noen mulige bivirkninger. Og hvordan skiller disse medisinene seg fra tidligere medisiner mot Alzheimers? Det skal vi høre mer om i denne episoden av Om aldring. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alle tenkte at Mia hadde det bra, men allerede som barn hadde hun mørke tanker og mye frykt. På videregående utviklet hun en spiseforstyrrelse og fikk etter hvert behandling. Alt Mia ønsket seg var bare at noen kunne hjelpe henne. Til tross for dette var det liten fremgang i behandlingen, og det var ikke før Mia forsto at den viktigste personen i behandlingen, var henne selv.Hvilket ansvar har man selv når man søker hjelp eller går i behandling? Vi skal snakke om Mias historie, om ansvarliggjøring i behandling og hvorfor dette kan være så vanskelig, men også så essensielt.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till Mary I. Bronkov, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för arbetet som förklarar hur immunförsvaret reglerar sig själv. Upptäckterna visar hur reglerande T-celler och FoxP3 håller tillbaka felriktade reaktioner och hur brister i systemet kan leda till autoimmuna sjukdomar.I avsnittet går vi igenom grunderna i perifer immuntolerans, hur tolerans skapas, varför den ibland sviktar och vad forskningen betyder för framtida behandling av autoimmuna sjukdomar. Vi kopplar också till kliniska försök med lågdos IL-2 och till vad som påverkar immunbalans i vardagen.I avsnittet: • T-cellers utbildning och kontroll • Reglerande T-celler och deras ursprung • FoxP3 som styrmekanism • IPEX som exempel på total toleransförlust • Kopplingar till autoimmuna sjukdomar • Kliniska försök med IL-2 • Hur forskning och livsstil samspelarAvslutning Vi nämner våra böcker för dig som vill fördjupa dig i sambandet mellan kost, immunförsvar och hälsa. Och du som vill följa ny forskning och få våra senaste artiklar kan anmäla dig till nyhetsbrevet.Länkar Paleoteket: https://www.paleoteket.se/ Böckerna: https://www.paleoteket.se/bocker/ Nyhetsbrev: https://www.paleoteket.se/nyhetsbrev/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

*Find podcastens nyhedsbrev lige her: https://mortenmunster.com/podcasts/**Se hele interviewet på YouTube: https://youtu.be/Wc6TWAQ-f5w*Hvordan taler vi om døden, før det er for sent? Og hvordan sikrer vi, at vi kommer herfra på den måde, vi ønsker?Begge dele er svære – og fuldkommen afgørende. Vi kommer blandt andet forbi: hvorfor næsten halvdelen af alle kræftpatienter får kemoterapi i de sidste 30 dage af deres livhvordan én ærlig samtale ofte virker bedre end verdens dyreste medicin hvorfor mindre behandling sommetider giver længere levetidhvad vi skal huske at spørge hinanden om, inden det er for senthvad 'gætte-røret er' …Ekstra resurser: Stines forskningsprojekt: Samtale om liv og behandlingDu kan læse mere om behandlingstestamente herFind information om Fremtidsfuldmagt herKræftens bekæmpelse har skrevet en fin lille guide om, hvad man kan spørge hinanden om, og hvordan man kommer i gang

I dagens episode av Medicuspodden snakker vår fertilitetscoach Mari Fevaag Heger med et par som har en lang IVF-prosess bak seg – Marit og Kjetil. De forteller åpent om sine følelser, tanker og reaksjoner i forbindelse med å gi slipp på å få barn ved bruk av Marit sine egg, og motta behandling med eggdonasjon. Det er håp, latter, sorg, skuffelser og tårer. Det har ikke vært en enkel vei, eller et enkelt valg. Lytt til hva Marit og Kjetil har å si. Så vil vi ønske deg god lytting, og tusen takk til Marit og Kjetil for åpenheten! 

Hver dag bliver patienter i Danmark undersøgt og behandlet – også når det ikke er nødvendigt. MR-scanninger, blodprøver og kontrolforløb udføres ofte med de bedste intentioner, men uden faglig begrundelse og nogle gange med risiko for skade. I denne episode af Sundhedsvisioner undersøger vært Line Gade, hvorfor bekymring så ofte bliver til behandling – og hvordan både læger, politikere og patienter kan tage ansvar for at vælge klogt. Sammen med Christian Freitag, praktiserende læge og tidligere formand for PLO, og Louise Brown, sundhedsordfører for Liberal Alliance, dykker vi ned i frygten for fejl, patienternes forventninger, nulfejlskultur og det politiske mod, der skal til for at prioritere i et presset sundhedsvæsen. Mix & master: Lærke Sødring Nielsen Denne udgivelse er en del af et større projekt: Medierne Kommunen.dk, Videnskab.dk, DR, Sygeplejevidenskab.dk og podcasten Sundhedsvisioner har sammen undersøgt spildet i sundhedsvæsenet med hjælp fra Gravercentret, Danmarks Center for Undersøgende Journalistik. Samarbejdet er udsprunget af Netværk for videnbaseret journalistik, der drives af DMJX med økonomisk støtte fra TrygFonden. Dette er en aAI-genereret opsummering: I denne episode sætter vi fokus på unødvendige behandlinger og tests i det danske sundhedsvæsen. Samtalen begynder med at belyse, hvordan overbehandling opstår – ofte som følge af pres fra patienter, usikkerhed og frygten for at begå fejl (00:17–03:25). Der diskuteres, hvordan mere åbenhed, bedre prioritering og tydelig kommunikation kan være vejen frem (28:34). Både politikere og sundhedsprofessionelle spiller en central rolle, og det understreges, at løsninger kræver samarbejde på tværs af fag og niveauer (38:01). En vigtig pointe er behovet for et kulturelt skifte i sundhedsvæsenet – fra et fokus på at gøre mere til at vælge klogt (46:35). Episoden rundes af med en opfordring til handling: at sundhedsprofessionelle tager ansvar for deres rolle i systemet, og at politikerne bakker dem op i de svære beslutninger (48:20). Samtalen afsluttes med en refleksion over, hvor afgørende det er at tale åbent om disse udfordringer – og fortsætte dialogen, så vi sammen kan skabe et mere bæredygtigt sundhedsvæsen (49:20).

Det virker logisk for de fleste at fysisk aktivitet er en del af vejen til det sunde liv, og forskningen bakker også entydigt op om, at fysisk aktivitet forebygger næsten alle sygdomme og ultimativt at dø for tid. Men hvad så når sygdommen først er kommet - kan træning så fungere som en egentlig behandling? Det har vi besøg af Bente Klarlund Pedersen, som er overlæge og professor på center for aktiv sundhed, til en snak om. Hendes gruppe arbejder for tiden med lige præcis dét: nemlig i hvilket omfang fysisk træning kan bruges som behandling. NB: Programmet er et genudgivet program fra da Fitness M/K blev Produceret hos Radio24syv. Programmet blev sendt første gang 2017-09-02. "Hejsa, det er din vært, Anders her.Hvis du gerne vil følge bedre med i hvad der sker i Fitness M/K universet, så kan du nu blive skrevet op til vores nyhedsbrev. Der vil du på månedsbasis modtage nyheder om podcasten, som nye afsnit, kommende events, tilbud fra og samarbejder med podcast gæster.Du kan blive skrevet op til nyhedsbrevet her , læse nyt fra redaktionen her, se og søge afsnit her.Jeg håber at se dig i Fitness M/K universet på www." Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

“Alle som lever i dag er født - og alle som lever i dag skal dø. Jeg vet det. Du vet det. Vi vet det alle sammen. Allikevel ser det ut til at vi alle skal kjempe imot når døden til slutt innhenter oss etter et langt liv. Jeg snakker ikke om livet og jeg snakker ikke om ungdommen! Vi skal alle kjempe for livet! Men skal vi forlenge livet, eller skal vi forlenge døden?”   Tonje Hildebrandt er lege ved Akuttmedisinsk avdeling, OUS, og i denne episoden av Helhjerta får du høre mer om hennes betraktninger rundt dette tema. Det handler ikke om å hjelpe mennesker og dø, det handler om å la mennesker få slippe taket når de skal. Det kan være et faktum, sier Tonje, at en pasient ikke dør fordi han har sluttet å spise, men at han har sluttet å spise fordi han skal dø.   Tonje Hildebrandt er opptatt av at vi av og til må stoppe før vi starter, fordi det kan bli enda vanskeligere å avgjøre når vi skal avslutte en behandling som allerede er startet opp.   Det kan være både viktig og riktig å la pasienten få dø stille og rolig med sine nære rundt seg, mener hun. 

I dagens avsnitt pratar vi om Minds debattartikel “Tusentals patienter nekas psykologisk behandling - regionerna bryter mot nationella mål” – och vad det egentligen säger om hur vården fungerar (eller inte fungerar) i Sverige.Vi ringer upp Rickard Bracken, generalsekreterare för Mind, för att förstå varför så få får tillgång till psykologisk behandling trots att det är den rekommenderade vården – och vad som behöver förändras.Vill ni läsa hela debattartikeln som Mind har publicerat tillsammans med psykologförbundet kan ni göra det här:https://mind.se/nyhet/tusentals-patienter-nekas-psykologisk-behandling/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

#62. Medikamenter/prinsipper som nevnes: autolog CD19 CAR-T, allogen CD19 CAR-T, in vivo CD19 CAR-T, CD19 CAR-NK, blinatumomab, gamma delta T-celler, ACE1831, lonkastuksimab tesirin.Utvalgt litteratur (omtalt i episoden): Müller et al 2024 (kasuistikker fra Erlangen: CAR-T i revmatologien), Schett et al 2024 (review: CAR-T i revmatologien) Mougiakakos et al 2025 (review: CAR-T i revmatologien), Merkt et al 2024 (kasuistikk: tredjegenerasjons CAR-T i SSc), Cappell et al 2023 (review: langtidsutfall av CAR-T for kreft) Li et al 2023 (ACE1831).Tredje sesong er muliggjort gjennom et stipend fra Norsk revmatologisk forening. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#62. Medikamenter som nevnes: rituksimab, okrelizumab, ofatumumab, tositumomab, obinutuzumab, inebilizumab, obekselimab.Utvalgte referanser: Stockfelt et al 2025, Schett et al 2024.Tredje sesong er muliggjort gjennom et stipend fra Norsk revmatologisk forening. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av den här sändningen sa vi felaktigt att haverikommissionen ska utreda de tågurspårningar i Västernorrland som orsakades av det kraftiga regnet där. Rätt är att haverikommissionen samlar in information om olyckorna, men de har inte fattat något beslut om att göra en egen utredning. Rättelsen gjordes den 8 september 2025.

Dagens vigtigste nyheder på 15 minutter. Politiet mener, at kriminelle udnytter botilbud til økonomisk kriminalitet. Behandling af syge skal fremover være langt mere målrettet den enkelte patient. I København bygger man langt nede under jorden for at løse fremtidens klimaudfordringer. Vært: Daniel Ehnhuus.

I detta avsnitt av 'Lev Deg Frisk' diskuterar Fredrik och hans far Hans, båda fysioterapeuter, ämnet akut korsryggsmärta. De delar med sig av praktiska tips, vanliga orsaker och behandlingar för att hantera och förebygga ryggsmärta. Upptäck vad som orsakar akut smärta, när du bör söka hjälp och hur du kan minska risken för att drabbas igen genom livsstilsförändringar.

Hva er MDMA og hvordan effekt kan det ha som del av behandling?I denne episoden deler vi innsikt fra Norges første forskningsprosjekt på bruk av MDMA i behandling mot depresjon. Du får møte leder av forskningsprosjektet og psykologspesialist Ivar, sammen med en av deltakerne på studien, Solveig. Ivar gir deg innsikt i historien til MDMA som oppsto som et verktøy til behandling, og hvordan MDMA kan påvirke oss mennesker. Solveig delte sin levde erfaring som førte til at hun meldte seg på, og hvordan det var å oppleve MDMA-assistert terapi mot sin depresjon. Sammen deler de perspektiver rundt hvorfor det kan gi et mer terapeutisk fremrykk og trigge dypere heling enn det mange klarer å oppnå med enkeltstående terapi.Sammen med Jimmy snakker de om potensielle utfordringer knyttet til MDMA-assistert terapi og de politiske hindringene som henger igjen fra MDMA sin historie i USA, men også mulighetene dette kan gi i terapirommet.Ivar Goksøyr er psykologspesialist, grunnlegger av Psykologvirke og forsker ved Psykforsk - Innovativ Behandlingsforskning ved Sykehuset i Østfold. Han har bakgrunn som spesialist i dybdepsykologi, relasjonell traumatisering og psykedelisk terapi. Ivar ledet forskningen på MDMA-assistert terapi fordi han brenner for å utforske ulike behandlingsmetoder som kan føre til dypere heling. Han er nysgjerrig på både hvorfor man lider, og hvordan man kan bli bedre.Solveig Osvold er mamma til tre, med to hunder og bor i Fredrikstad, men er fra Ålesund. Hun var deltaker i studien ledet av Ivar på Sykehuset Østfold hvor hun fikk MDMA som medisin kombinert med psykoterapi mot depresjon. Hun har opplevd seksuelle overgrep i ung alder og sleit med traumer og depresjon i etterkant av dette. Hun spilte fotball aktivt, som var en god mestringsarena, men utviklet et alkoholmisbruk da de undertrykte følelsene og sorgen ble for stor. Hun har testet flere ulike typer terapi og behandling oppigjennom årene, men følte at det dypeste traumet holdt henne tilbake, og at depresjonen ikke slapp taket.God lytting!Vi trenger din hjelp for å fortsette å lage Hverdagspsyken!

I denne episoden har vi med oss Tone Krüger, leder for Utviklingssenteret for hjemmetjenester og sykehjem i Nordland, og prosjektleder og anestesilege Svein Arne Monsen fra Nordlandssykehuset.Trygg akuttmedisin er et regionalt kvalitetsforbedringsprosjekt som nå skal innføres i kommunehelsetjenesten og spesialisthelsetjenesten i hele Nord-Norge. Hør mer om det spennende prosjektet i denne episoden.Episoden er spilt inn via Teams, og vi beklager noe varierende lydkvalitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenningsen læser en artikel i Aarhus Stiftstidende om Jydske Asyl som en rekreativ perle. Det får ham op af stolen og hen til skrivebordet, for hans erfaringer som patient på asylet er helt anderledes. Svenningsen vil smadre det 'pæne' billede, han oplever omverdenen har, af sindssygeanstalten. Han vil fortælle om den vold, han selv har set og drabet på Gandrup, som han har hørt om. Men det er én mand mod en institution, som er anerkendt og opbygget med stor omhu og efter de mest moderne psykiatriske behandlingsprincipper. Medvirkende: Svend Nielsen, projektleder AAB Arbejdernes Andelsboligforening Signe Düring, historiker Sara Røjkjær Knudsen, vært Line Keller, historiker Klaus Nielsen, professor i psykologi på Aarhus Universitet Tilrettelæggelse og klip: Sara Røjkjær Knudsen Indtaling: Morten Søgaard Redaktører: Hanne Barslund og Carsten Nielsen

Nu ännu ett intressant frågeavsnitt där kloka frågor från er besvaras.Rebecka Kaplan Sturk, specialistläkare inom gynekologi och obstetrik svarar på följande.-Hur vanligt det är med "småblödningar" i tidig graviditet?-Kommer behandling med GLP-1 kunna erbjudas till normalviktiga patienter med PCOS?-Plussat men känner oro för att något har hänt med fostret, när och hur kan jag lita på nästa svar?-Hur kan mannen öka sin fertilitet?-Normalt med sveda i slidöppningen vid kontakt med vatten, 7 månader efter födsel?-Sex på remiss, hur funkar det?Vi hänvisar till faktaavsnittet om PCOS i sin helhet, avsnittet hittar du HÄR och även HÄR där vi svarar på frågor om PCOS! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser framtidens behandling av obesitas ut? I det här avsnittet gästas vi av Anders Forslund, läkare och forskare vid Uppsala universitet, som står bakom en ny tablettbehandling som efterliknar effekten av en gastric bypass utan operation eller injektioner. Vi pratar om hur behandlingen fungerar, varför det här kan bli ett tillgängligt alternativ för många, och vad som krävs för att skapa hållbara resultat. Hur viktigt är det att kombinera läkemedel med stöd för livsstilsförändringar och vad har vi lärt oss hittills av den snabba utvecklingen på området? Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Mindfulnessbaserad metod i behandling.   Lena Olsson-Lalor pratar med Henrik Kok om mindfulness. M i BALSAM-metoden står för just Mindfulness. Avsnittet kommer från KBT-poddens dag 29 januari 2025. Henrik Kok från Naturligt-vis bjöd på mindulnessbaserad KBT – MBKT och lät oss uppleva det på samma sätt som det går till i verkligheten dvs vi fick FÖRST uppleva och SEN samtalade vi kring våra upplevelser.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare. Henrik Kok Leg. fysioterapeut och leg. psykoterapeut med KBT-inriktning. Henrik är också utbildare i mindfulnessbaserad metodik och har lång erfarenhet av arbete med stresshantering, avspänning och mental träning.   Detta är ett guldkorn från KBT-poddens avsnitt 310. Här finner du poddbloggen   KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se

Én av ti kvinner får brystkreft i løpet av livet, og antallet øker. Vi vet ikke hvorfor stadig flere kvinner får brystkreft, men mye tyder på at det er et samspill mellom arv, hormoner og livsstil. I denne episoden snakker vi om ulike typer brystkreft, behandling, og om det er perioder i livet, der du skal være ekstra obs på symptomer? Og hvilke symptomer skal du se etter? Vi diskuterer også mammografi, forebygging og forskning. Gjest er overlege Kathrine Vandraas på seksjon for brystonkologi på Radiumhospitalet. Kathrine er også postdoktor ved Kreftregisteret og Nasjonalt senter for kvinnehelseforskning. Produsert av Gjenklang studio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Velkommen til Endometriose Fællesskabets Mini Podcast. Her kan du lytte til korte, støttende afsnit om livet med endometriose. Vi svarer på spørgsmål, deler erfaringer og giver små råd til dig, der gerne vil have støtte og viden, når det passer ind i din hverdag. Hvert afsnit tager fat på ét emne ad gangen.Du er ikke alene. Vi er her – også i ørerne!Episode 4: Endometriose kan påvirke både arbejde, uddannelse og hverdagen.I dette afsnit deler vi tanker om, hvordan man kan navigere i krav, muligheder og de svære dage.

Behandling av traumepasienter på et akuttmottak er en utfordring, spesielt når en rask vurdering er avgjørende. I England har man etablert spesialiserte traumenheter hvor et klart fokus på effektivitet og samarbeidsvillighet er avgjørende for et raskt behandlingsforløp. Hva kan vi lære av engelskmennene for å sikre raskere og mer målrettet hjelp ved norske sykehus?Om denne episoden:I denne engelskspråklige episoden snakker vi med dr. Anne Weaver, en av Englands fremste anestesileger på behandling av traumepasienter, og en stor pådriver i utviklingen av traumebehandling. Til daglig er hun klinikkdirektør ved traumesenteret på Royal London Major Trauma Centre, og flyr med London´s Air Ambulance. Anne Weaver vil fortelle om sin sterke interesse for styring, kvalitet og forbedring av ytelse innen traumetjenesten, og hvilke egenskapene hun mener vi trenger i akuttjenesten.Nyhetsbrev:Hold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.

Medisinens fremskritt gir oss fantastiske muligheter – men hva skjer når vi overbehandler og overdiagnostiserer? I denne episoden snakker jeg med professor i medisinsk filosofi, Bjørn Hofmann, om hvordan helsevesenet i dag bruker enorme ressurser på unødvendige behandlinger og tester som potensielt kan gjøre mer skade enn nytte. Vi diskuterer: Hva er overdiagnostisering, og hvorfor er det et problem? Hvorfor bidrar ikke 20-40 % av helseutgiftene, ifølge WHO og OECD, til å forbedre folks helse?Hvordan kan vi balansere mellom nødvendig behandling og å unngå overbehandling? Hva bør kvinner vite før en screening for brystkreft - mammografiscreening? Hva bør menn vite før prostatakreftscreening?Hvilke bildeundersøkelser gjøres unødvendig ofte – og når kan det være uheldig? Hva gjør Bjørn selv for å forebygge helseplager og leve et godt liv? For mer fra Bjørn Morten Hoffmann:https://www.ntnu.no/ansatte/bjoern.hofmannAlt godt,AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi följer upp tidigare poddavsnitt om utredning av upprepade missfall och går nu igenom vilka behandlingar som finns. Hos de par där man hittar en orsak till missfallen sätter man in behandling riktat mot just den specifika orsaken. Det finns ingen allmän behandling som funkar för alla.Vi diskuterar kring sköldkörtelmedicin, vitaminer, blodförtunnande läkemedel, operation och immunförsvarsmodulerande behandling.Hör om varför man gör så olika i olika länder, och vid olika kliniker, och om vad vi egentligen har vetenskapliga evidens för och vad som saknar evidens. Avsnittet är i samarbete med MAM och Frida Baby Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusen takk til ukens sponsor CSOAPS. Ved å fylle inn rabattkode legeromlivet10 får du 10% på alt i nettbutikken, csoaps.com.I denne episoden møter vi Jan Helgerud, norsk idrettsfysiolog og professor ved NTNU. Med en bakgrunn som landslagssjef i langrenn og en livslang dedikasjon til sportens vitenskap, har Helgerud, sammen med Jan Hoff, forsket på hvordan intensiv trening påvirker alt fra toppidrettsutøvere som Marit Bjørgen og Lionel Messi til pasienter med hjerte- og lungesykdommer, MS og autoimmune sykdommer. De har utviklet 4 x 4-modellen, en revolusjonerende treningsmetode som viser seg å være gunstig for det meste. I episoden går vi inn på:Hva er egentlig 4x4?Trenger det å være veldig tungt?Hvordan faktisk trene 4x4?Metoden har vist seg å kunne hjelpe personer med mange ulike typer lidelser, hvorfor?Hvordan beskytter det og behandler det lidelser? Behandling av autoimmune lidelser og andre kroniske lidelser. Kan det bli for hardt å trene 4x4 med et allerede overaktivt nervesystem? Hvordan komme i gang? Hvor sliten må man bli? Hvor ofte? Hvordan trene i ferien?Hva med styrketreningen?Kan det virkelig ha seg at 4x4 kan ha så revolusjonerende effekt?Mer fra Jan Helgerud:Boken: 4 x 4 - historien om de enkle og revolusjonerende intervallenehttps://www.myworkout.com/noØnsker deg en nydelig uke!AnnetteMer:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I episode 68 har jeg igen besøg af Peter Thybo til en snak om det hele menneske, hvorfor opdelingen i ekspertcentrerede sundhedsfaglige siloer kan være problematisk og hvordan sygdomsudviklingen bliver mere kompleks, kronisk, opstår tidligere og mange mentale lidelser. Peter er fysioterapeut, har en mastergrad i læreprocesser, diplomgrad i almen pædagogik og specialisttitel i arbejdsliv, sundhedsfremme og forebyggelse. Han var på besøg i episode 50 til en snak om det dobbelte KRAM og hvordan opfattelsen af, hvad sundhed er, har ændret sig gennem årene. I denne episode kan du høre mere om: Peters 10 ledetråde om det hele menneske, hvor du møder WHOs definition af sundhed, regnbuemodellen, ICF og mental sundhed og trivsel. LUP-modellen og de 8 perspektiver, som er kernen i Peters nye bog "Det hele menneske". Beskyttende faktorer og risikofaktorer for sygdom. ReDi-modellen og de 7 fokusområder for bedre læring. Mødet mellem tre fagområder: 1) Naturvidenskab (fx medicin, anatomi, fysiologi, patologi), 2) Humaniora (fx psykologi, pædagogik, filosofi) og 3) Samfundsvidenskab (fx sociale, økonomiske, juridiske og politiske forhold). Recoverystjernen om samhørighed, håb og optimisme. Læs mere på Maxer.

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Det här programmet sändes första gången 7 mars i år. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Att förstå om de besvär man känner beror på att klimakteriet börjar ge sig till känna är en första och långt ifrån given fråga. Sedan, om man ska förstå och kunna göra något åt symptom i övergångsåldern, behöver man reda ut vad som är vad. Så många frågor och tankar kring när, hur och varför man eventuellt ska kunna vara hjälpt av en behandling, vad den skall bestå av och vilka alternativ finns att tillgå. Vad passar mig och vilka problem går att få hjälp med? Det kan vara knepigt att hitta en lösning som fungerar bra och som man som kvinna mår bra av. Det är lätt att känna sig förvirrad kring ord och termer som bioidentiska hormoner, gestagen, testosteron, östrogendominans, hormonsvikt. Inte lätt att veta ens vad man lider av; är det livsstilsrelaterade problem, viktuppgång, torra slemhinnor, smärta i underlivet, myom, kraftiga eller upprepade småblödningar, psykiska besvär, oro, pms, sköldkörtelproblematik eller tidig menopaus? Med läkaren Naomi Flamholc, som är specialiserad på klimakteriebehandling går Åsa Melin igenom en rad frågor och typiska patientfall och reder ut vad det kan bero på och vad man kan göra åt besvären. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 284 (220921). Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Da en 20-årig terminal syg patient sidder overfor Stine Clemmensen og spørger, hvornår han skal dø, nænner hun ikke at tage håbet fra ham. Med sin tavshed frarøver hun ham i stedet muligheden for at få fred i den sidste tid. Den unge patient og de mange andre patienter i alle aldre, der holdes i live med halsbrækkende behandlinger og som dør i ufred, har fået hende til at stifte projektet "Samtaler om Liv og Behandling" for at træne læger i at tale om døden, før den indtræffer. Men når Mette Frederiksen taler om en værdig død, er løsningen en helt anden og det gør Stine Clemmensen nervøs. I dag gæster hun Genstart for at tale om, hvor langt man skal gå for at give et menneske den død, de selv ønsker. Vært: Simon Stefanski.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi svarar på ett lyssnarmejl från en ung student som undrar om hon borde köpa en present till sin psykolog efter att ha avslutat en 3,5 år lång behandling. Magdalena Ribbing må inte längre vara med oss, men ni har i alla fall Så vad händer!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.