De nya daglönarna

I den sista delen av Det nya tjänstefolket debatteras den svenska modellen och villkoren för dem som arbetar inom gigekonomin. Arbetsmarknadsminsister Eva Nordmark och Magnus Persson (SD) medverkar.

Tycker att arbetet har försämrats Vladimir har jobbat som cykelbud och levererat mat i fyra år. Han älskar att cykla och för honom, som har haft svårt att få jobb, är det ett bra sätt att försörja sig. Men de senaste två åren arbetet förändrats. Han får inte jobba så mycket som han önskar, konkurrensen har ökat. Kundernas beställningar har också förändrats och mötet med både dem och restaurangerna har blivit svårare. 

Menar att han måste köra 80 procent mer för att få samma inkomst som en chaufför för ett traditionellt taxibolag John sökte sig till apptaxibolaget Uber för att kunna styra över sin egen arbetstid och själv bestämma hur mycket han vill jobba. Men snart inser han att friheten kostar. Han menar att det är han och de andra chaufförerna  som får betala priset för att kunderna ska kunna åka taxi billigt. För att motverka problemen har han och några kollegor bildat taxiunionen  - en förening vars uppgift är att påverka arbetsvillkoren. I den fjärde delen av Det nya tjänstefolket undersöker vi fördelarna med gigjobben och debatten om minimilöner. Medverkar gör också Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och Per Skedinger, professor i nationalekonomi vid Linneuniversitetet i Växjö och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Hon upplever press och ständig kontroll av arbetsinsatsen Kajsa har haft svårt att hitta rätt på arbetsmarknaden och var glad när hon fick jobb på ett lager till en av de stora nätbutikerna. Men efter en tid upplever hon att arbetsplatsen genomsyras av övervakning, hierarkier och ständig kontroll av arbetsinsatsen. För att kunna äta mellanmål smugglar hon in smörgåsar på toaletten.  I del tre av Det nya tjänstefolket undersöker vi hur nätshoppingen påverkar dem som jobbar med logistiken runt omkring den på lager. Medverkar gör också Julia Lindblom, journalist och författare, Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och Nina Broman Costa, lokal ombudsman på Svenska Transportarbetareförbundet i Stockholm. 

Flera gånger har hon blivit lurad på lönen Masha från Ukraina har varit i Sverige i drygt två år. Eftersom hon inte har något arbetstillstånd jobbar hon svart, med att måla och städa andras hem. Hon anställs ofta som underleverantör till svenska företag, som gentemot kunderna marknadsför sig genom att säga att de inte anlitar svart arbetskraft. Det har hänt flera gånger att Masha inte fått någon lön.I del två av Det nya tjänstefolket tittar vi på hur arbetskraftsinvandringen sett ut i Sverige, och hur enkla jobb blev ett sätt att lösa arbetslösheten. Medverkar gör också Tomas Berglund, professor i sociologi på Göteborgs universitet och Henrik Emilsson, forskare i migrationspolitik på Malmö Universitet. 

Mopedbudet jobbar i andras namn och med andras inlogg Fredrik från Syrien jobbar 12-timmars pass med att leverera mat från restauranger. Han har ingen anställning utan jobbar åt flera andra personer som är anställda av leveransföretaget. Genom att logga in på deras konton kan han jobba långt utöver det tillåtna antalet timmar. Och enligt Fredrik är han inte ensam om att göra så. Vi undersöker hur den här typen av tjänster vuxit fram och den svenska modellens vita fläckar.Medverkar gör också Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, Anders Kjellberg, professor i sociologi på Lunds universitet, Daniel Gustafsson Raba, logistikchef på Foodora och Henrik Emilsson, forskare i migrationspolitik på Malmö Universitet. 

Hur ser framtiden ut för gigekonomin? Är den en kortvarig fluga eller här för att stanna? Politikerna ger sin syn på möjligheterna och utmaningarna med gigekonomin. - Jag tycker att det är bra att man kan använda tekniken för att lättare hitta varandra, men ibland blandar man ihop det med att det inte är lika noga med arbetsvillkor och löner och då sätter jag klackarna i marken, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Medverkar gör också: Mats Green (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson, Karin Svanborg-Sjövall, vd på Timbro, German Bender på Arena Idé, Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, Oskar Broberg, forskare i ekonomisk historia på handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och Robin Teigland, professor i företagsekonomi vid Chalmers.

Reporter Oskar Lodin avslöjar för företagen att han har provat på att jobba genom deras appar. Så vad säger de om den kritik som riktats mot gigekonomin och deras verksamhet i tidigare avsnitt? Och vad är fördelarna med gigekonomin enligt förespråkarna? - Du ska se det som ett extrajobb där du kan tjäna lite extrapengar när du behöver. Det du får mindre betalt för vinner du i flexibilitet, säger Gaëtan Zackrisson, operations manager i Sverige på gigappen Urb-it. Medverkar gör också Robin Szekely, grundare och vd på gigappen Taskrunner, och Karin Svanborg-Sjövall, vd på Timbro.

I två av apparna som vi har provat på måste man sköta sina skatter själv. Men Skatteverket är oftast inte informerade om någon har giggat och befarar att gigekonomin kan bli en plattform för svartarbete. Dessutom hör vi fackets kritik mot giggarnas löner och villkor. - Det blir en spiral nedåt och en konkurrens som blir totalt osund, för det kommer alltid komma någon som gör det billigare, säger Tommy Wreth, ordförande för Svenska Transportarbetareförbundet. Medverkar gör också: Rebecca Filis, expert på gigekonomin på Skatteverket, Erik Wisterberg, journalist på Breakit.

Reporter Oskar Lodin har insett hur komplicerat det är att sätta sin egen lön och betala skatter, och testar därför en tredje gigapp som löser det åt honom. Men frågan hur bra betalt det är att jobba som giggare återkommer. Vi undersöker också hur det svenska samhället och arbetsmarknaden har gått från att värna om trygghet till att omfamna fler och mer flexibla jobb. - I min värld är gigekonomin bara den sista pusselbiten i nånting som har hållit på betydligt mycket längre, säger Oskar Broberg, forskare i ekonomisk historia på handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Medverkar gör också Fredrik Ekelund, författare och tidigare extragubbe i Malmö hamn och Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds Universitet.

Vi inser hur svårt det är att få tillräckligt med jobb genom bara en gigapp och skaffar en till. Vi följer också med en annan mer erfaren giggare på uppdrag. Med hjälp av experter försöker vi förstå vad som händer i mötet mellan den som betalar och den som utför jobbet - och som dessutom ska bli betygsatt för sin insats.  - Det går ifrån att du säljer en tjänst till att hela du blir köpt, säger Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds Universitet. Medverkar gör också Mirislom, giggare i Stockholm, Andrea, beställare i Stockholm och Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Reporter Oskar Lodin tar de första stapplande stegen som giggare. Med hjälp av en rad experter tecknar vi en bild av vad den växande gigekonomin egentligen är för något och hur den kan vända upp och ned på vår syn på arbete. - Det är ett i grunden helt nytt sätt att organisera arbete, säger medieforskaren Jonas Andersson Schwartz, medieforskare vid Södertörns Högskola Medverkar gör också Robin Teigland, professor i företagsekonomi vid Chalmers och Robin Szekely, grundare och vd på gigappen Taskrunner.