Podcasts about ukraina

Ukraińskie drony kontynuują uderzenia w rosyjską infrastrukturę naftową, a część zaatakowanych rafinerii pozostaje wyłączona – relacjonuje Dmytro Antoniuk, korespondent Radia Wnet w Ukrainie. Według niego poprawiła się również sytuacja ukraińskich wojsk na części frontu w Donbasie i na południu kraju. 

Co stoi za decyzją Putina o nasileniu ataków przy polsko-ukraińskiej granicy? Co to oznacz dla POlski? Co chce osiągnąć rosyjski przywódca i czy istnieje rozwiązanie kończące tę wojnę? iO tym w rozmowie z byłym akademikiem uniwersytetu Canberra University i analitykiem sytuacji geopolitycznych Stanisławem Leszczyńskim.Posłuchaj godzinnej audycji Radia SBS Polish po polsku na żywo lub w dowolnym czasie, naciśnij tutaj...Aby słuchać na żywo lub w dowolnym czasie w Twoim telefonie przez aplikację - zainstaluj bezpłatną aplikację SBS Audio appAudycje na żywo - w poniedziałki, środy, czwartki, piątki i niedziele o godz. 14.00 (czasu wschodnioaustralijskiego) na paśmie SBS Radio 1. (Audycja czwartkowa jest powtarzana w niedziele o godz. 14.00)Aby słuchać na żywo w radiu analogowym znajdź pasmo w Twoim mieście naciskając link poniżej:Pasmo nadawania audycji w danym rejonie naciśnij tutaj.Aby słuchać na żywo w radiu cyfrowym DAB znajdź 'SBS Radio1'Aby słuchać na żywo w telewizji cyfrowej znajdź: SBS Radio 1 na kanale 301Aby słuchać na żywo w internecie wejdź na stronę: https://www.sbs.com.au/language/polish/pl/polskie-radio-i-podcasty

Panevėžio apygardos teismas atmetė prokuroro ir nukentėjusiosios gynėjo apeliacinius skundus ir paliko galioti ankstesnį teismo nuosprendį, kuriuo Anykščių rajone, Labirintų parke, 15-metę moksleivę išžaginęs jaunuolis lieka nubaustas lygtine laisvės atėmimo bausme. Byloje buvo nagrinėjama prieš dvejus metus įvykęs nusikaltimas. Nuteistasis tuo metu dirbo instruktoriumi-pagalbiniu darbininku pramogų parke.Dėl lygtinai skirtos bausmės visuomenėje kilo didžiulis pasipiktinimas. Žmonės baisėjosi teismo argumentais, kad nusikaltimas įvardytas kaip „nesunkus“, ir reikalavo realių laisvės atėmimo bausmių už lytinius nusikaltimus prieš vaikus. Kodėl nepilnametę Labirintų parke Anykščiuose išžaginęs jaunas vyras liko laisvėje? Kaip tokį sprendimą vertina baudžiamosios teisės ekspertai?Parlamentarai uždarame posėdyje aptarė regiono saugumo klausimus, tarp kurių, amerikiečių karių buvimas Lietuvoje.Dėl Lietuvoje numušto drono su sprogmenimis, šiandien sušaukta Valstybės gynimo taryba.Reaguodama į Rusijos keliamą grėsmę, Europos Komisijos pirmininkė siūlo steigti Europos Saugumo Tarybą, į kurią įeitų ir Britanija ir Ukraina.Į Lietuvą iš Baltarusijos atvyko 25 politiniai kaliniai, išlaisvinti tarpininkaujant JAV. Savo ruožtu Vašingtonas atšauks sankcijas dviem Baltarusijos įmonėms.Rytoj prasideda Lietuvos krepšinio lygos sezonas.Ved. Madona Lučkaitė

Kijów potrzebuje natychmiast 27 miliardów dolarów, aby dokończyć rok i powstrzymać napór rosyjskiej armii. Skrajnie wysokie koszty wojny dronowej oraz zmasowane ataki na infrastrukturę krytyczną drenują zasoby państwa w zastraszającym tempie.

 Przewodnicząca KE Ursula von der Leyen przedstawiła w Strasburgu swoją wizję przyszłości Unii Europejskiej. W centrum jej wystąpienia znalazły się bezpieczeństwo, Ukraina, gospodarka, energia, technologia oraz relacje z Kanadą. 

Königsberg var en gång Preussens huvudstad där två kungar krönts. Men efter att fästningsstaden kapitulerade för Röda armén den 9 april 1945 kom stadens tyska historia att utplånas. Efter kriget bytte staden namn, befolkning, språk och nationell tillhörighet.Sovjetunionen ville inte bevara Ostpreussens tyska historia. Königsberg blev det sovjetiska Kaliningrad. I dag är staden centrum i en rysk exklav mellan Polen och Litauen. Gamla stadsportar, Immanuel Kants grav och den restaurerade domkyrkan påminner om Königsberg, medan sovjetiska bostadsområden och ryska militäranläggningar berättar om det samhälle som skapades efter 1945.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om Königsberg. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.År 1255 reste korsriddare en borg på ruinerna av en baltisk bosättning vid floden Pregel. Den fick namn efter en böhmisk kung och blev utgångspunkt för krig mot Europas sista hedniska folk. Senare skulle Königsberg bli berömt genom filosofen Immanuel Kant. När det tyska kejsardömet bildades 1871 var Königsberg Ostpreussens ekonomiska, kulturella och administrativa centrum. Första världskriget förändrade stadens läge. Genom Versaillesfreden skapades en polsk korridor till Östersjön, vilket skilde Ostpreussen från övriga Tyskland. Königsberg blev centrum i en tysk exklav. Ekonomiska problem, arbetslöshet och en känsla av politisk utsatthet bidrog till att nazismen fick starkt stöd i regionen – 56 procent röstade på Nazisterna 1932.Den medeltida stadskärnan, slottet, universitetet och domkyrkan skadades svårt i augusti 1944 av brittiskt bombflyg i två omfattande anfall. När Röda armén ryckte in i Ostpreussen vintern 1945 försökte hundratusentals människor fly västerut genom kyla och kaos.Hitler hade förklarat Königsberg som en fästning som skulle försvaras till varje pris. Den 6 april 1945 inleddes det sovjetiska slutanfallet. Tre dagar senare kapitulerade den tyske befälhavaren Otto Lasch. De civila som fanns kvar drabbades av hunger, sjukdomar, tvångsarbete och övergrepp.Vid Potsdamkonferensen sommaren 1945 ställdes norra Ostpreussen under sovjetisk kontroll. Året därpå döptes Königsberg om till Kaliningrad efter den sovjetiske politikern Michail Kalinin, som saknade anknytning till staden. Den kvarvarande tyska befolkningen fördrevs huvudsakligen 1947–1948. I dess ställe anlände människor från Ryssland, Belarus, Ukraina och andra delar av Sovjetunionen. På bara några år genomfördes ett nästan fullständigt befolkningsutbyte.De sovjetiska myndigheterna ville skapa en ny socialistisk stad, inte återuppbygga det tyska Königsberg. Gamla gatunamn ersattes, ruiner revs och breda trafikleder samt stora bostadsområden anlades. Königsbergs slott sprängdes slutligen under 1960-talet. Domkyrkan bevarades däremot som ruin, delvis eftersom Kants grav låg intill.Under kalla kriget blev Kaliningrad en viktig bas för den sovjetiska Östersjöflottan. Regionen var starkt militariserad och i stor utsträckning stängd för utländska besökare. Den officiella historien betonade Röda arméns seger, medan stadens tyska och preussiska förflutna tonades ned.Bild: Sprängningen av tornet på Königsbergs slott i Kaliningrad 1959. Rivningen blev en del av den sovjetiska omvandlingen av den tidigare östpreussiska staden efter andra världskriget. Foto: okänd fotograf, ur Heinrich Langes samling. CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.Musik: Ostpreußenlied, ”Land der dunklen Wälder”. Sången, komponerad av Herbert Brust med text av Erich Hannighofer, blev under 1930-talet en regional hymn för Ostpreussen. Inspelningens ursprung okänd. Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt. Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor. En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen. – Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten.Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas. – Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han. Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka. – Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan. Men vill kvinnor försvara landet? I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja:– Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera. Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser. – När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström. Kvinnor hittar andra vägar Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra. Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare. Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige. – Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen. – När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck. Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer. – Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen. Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats. – Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon.Därför är behövs kvinnor i krigTotalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga.– Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet. Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter.– Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Nya kravMen en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag.– Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning.– Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.MedverkandeJenny Hedström är docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanFrida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College.Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren. Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten. Programledare: Sylvia Dahlén & Claes AronssonReporter: Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT

Också det introverta kan vara omstörtande. Anna Victoria Hallberg söker motståndets estetik i vardagens små handlingar och poesins gråljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Framför en smal spegelskärva, som lutats mot en putsad tegelvägg, står en kvinna i femtioårsåldern och målar ögonfransarna. Kaffet kokar ovanpå den lilla gaslågan i det enkla köket. Hon bär en mohairtröja i ljusblått. Hennes dag ska just börja, det är tidig morgon, så gott som gryning. Inramningen är påver, men nyhetsreportaget visar också att det är något som inte stämmer med inredningen. Allt är omkullkastat i huset efter de bombningar hennes by utsatts för, möblerna och växterna ligger huller om buller.I vardagens uppgivna klarhet lägger hon omsorgsfullt en make-up. Hon befinner sig någonstans i Ukraina, kameran följer henne nära, och i den anspråkslösa fåfänga som hon manifesterar tycker jag mig ana en protest, ett tyst uppror.Konsten att utöva motstånd – vad är det? När jag söker bland akademiska avhandlingar och essäer, eller exempel från den samtida offentliga debatten, så tycks idén om att göra motstånd ofta grundas i en maktlogik: konstnärer gör motstånd genom sin konst, aktivister genom sin aktivism och en rad professioner – vårdpersonal, tjänstemän, statsanställda - utövar också olika typer av motstånd genom att vägra underordna sig direktiv eller bestämmelser. Protesten riktas uppåt, mot den man uppfattar är överordnad.Motståndshandling – det ligger i själva ordets innebörd att vi kan iaktta ett handlande, ett subjekt med agens som med kropp, ord, och värderingsstyrd intention väljer opposition framför underkastelse eller bifall. Vi föreställer oss att en motståndshandling ska vara observerbar, den ingår i något som kan liknas vid en rit, en akt vi med blotta ögat kan iaktta och lätt känna igen.Men att utöva motstånd behöver inte alltid ske i det tydligt och igenkännbart manifesta. En protest kan framträda i andra former.Den ukrainska poeten Olena Herasymjuk är född 1991 och i verket Osynliga dikter undrar hon vem som kommer vilja bo här nu, vem kommer att återvända i våra spår till dessa trakter? Kommer de inte att gå vilse, kommer de fortfarande att kunna urskilja de gamla inristningarna i träden och de osynliga spåren i gräsets djup? Vilka ”de” egentligen är blir upp till läsaren att begrunda, för Herasymjuks frågor löper ur människans eviga ovisshet och poesins förmåga att fånga det outgrundliga i en obetingad detalj.Vi befinner oss alla på en specifik plats, där vi ofrivilligt rotas. När platsen förstörs eller erövras laddas vår forna position med nya betydelser, den omvandlas framför våra ögon. Någon annan än de vi kan föreställa oss kommer återvända i våra spår, men kommer de att se det vi ser? Är våra avtryck utan mening för dem? Det finns ett stråk av realistisk men utdragen melankoli i Harasymjuks bilder, det drömska grundas i en saklighet. Samtidigt bjuder hon in något annat, något som gör att dikterna lyfter – det mjuka motståndets estetik.Hon skriver i sitt efterord, i Mikael Nydahls översättning:När du har läst ut denna bok vill jag att du ska känna hur värdefull den frihet och den fred som omger dig är. Jag vill att du ska se på världen på ett nytt sätt, min käre läsare. Inte som en skör struktur som man måste gå runt och vara rädd att ta sönder, utan som ett system av mänskliga värderingar som måste försvaras i varje stund.Jag vill att mina texter ska motivera dig att hitta just de värderingar som det är värt att offra allt för. De kan aldrig vara särskilt många, välj bara ut det som får plats i din minsta ficka.Det är det som är meningen med livet.Det är alltså först när allt det vi tar för givet försvinner som vi tvingas börja leva vaket. Och litteraturen kan göra oss starka. Poesi lär oss tolka - inte bara komplexa texter utan även situationer. Litteraturläsning är den stora övningen för livets kriser, livets oväntade tillfällen, livets slut. All god litteratur inverkar nämligen på oss, och – som litteraturprofessorn Christopher Newfield påpekar så kan vi genom att läsa fiktion utveckla initiativkraft. Kanske är konstens tyngd en insikt som möter vårt existentiella bråddjups sanna erkännande först när allt är förlorat och måste erövras igen.”Allt kommer att avgöras i gryningen” skriver Olena Herasymjuk i en av sina dikter. När jag läser den raden påminns jag om kvinnan i ljusblå mohair-tröja, från tv-reportaget jag såg, hon som sminkar sig tidigt om morgonen som för att säga ”jag viker inte ner mig”, ”jag tänker inte hasa runt och vänta på ondskan, utan möter denna dag som vilken annan kylslagen tisdag som helst”. I hennes motstånd bor en övertygelse, som lågmält men konkret vittnar om att i civilisationens skugga finns strimmor av ljus, och det är vi människor och våra vardagsvanor som upprätthåller delar av civilsamhällets betydelsefulla fernissa. Kanske är denna polityr just tunn, men den säger att vi inte ger upp, det kommer en ny dag.I det mellanljus som följer på skymning och föregår gryning vilar en annan författares ande, den rysk-judiske poeten Osip Mandelstam. Det ljus som han använder i sin lyrik och prosa har vackert översatts till gråljus på svenska, av Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi. Mandelstam är en av 1900-talets stora poeter, och han fängslades, angavs, levde i exil, under den blodiga och omvälvande tid som inleddes med att kejsardömet föll samman i Ryssland, 1917. Hans politiska motstånd och längtan efter frihet i dikterna, frihetens gråljus, gjorde honom impopulär bland de styrande men ovälkommen också bland intellektuella, skrivande kollegor. Motståndet sammanföll i det politiska och poetiska. ”Det som är sant om en poet”, sa Mandelstam, ”är sant om alla. Det är ingen idé att skapa några skolor. Det är ingen idé att skapa någon egen poetik”. På så vis utövade han motstånd inte bara genom sin poesi utan också mot poesin själv.Och kanske är det så att det vi behöver mest i vår tid, i form av motståndskraft, kräver en ny slags uppmärksamhet. Poesin exponerar konstens inbjudande men mångtydiga gest – är vi observanta hittar vi till människans villkor i ett gråljus. Det lite mer introverta motståndets estetik är omstörtande för att det bekräftar allt vi redan vet men inte visste att vi kunde lära oss igen. Och om hoppet är det sista som överger människan kanske fåfängan, eller omsorgen om det yttre, sviker oss först när vi inte orkar längre.Om vi läser och förstår litteratur som en förberedelse, som ett sätt att överträda gränser, som en form av motstånd i vilken vi kan betrakta minnet, platsen och tiden genom återkomster - där det som står bär fram just konstens sanning, en sanning som aldrig är ute efter att bevisa något, utan som ställer frågor om sanningen – då kan vi vara kvar här, i denna hemska vackra värld, och med Herasymjuks ord lägga det som betyder allt i vår minsta ficka.Anna Victoria Hallbergförfattare och litteraturvetareLitteratur:Olena Herasymjuk, Osynliga dikter, övers. Mikael Nydahl, (Ariel/Ellerströms, 2025)Christopher Newfield, Ivy and Industry: Business and the Making of the American University, 1880-1980, (Duke University Press, 2004)Osip Mandelstam, Frihetens gråljus, övers. Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi, (Tiden, 1979)

Michał Nowak przedstawia sytuację na frontach wojny rosyjsko-ukraińskiej w dniu 9 września 2026 roku.

Phil Konieczny wraca po latach i mówi bez filtra o pieniądzach, Bitcoinie, biedzie, Zaorskim, Zondzie, polityce i systemie.To rozmowa o człowieku, który dzięki krypto stał się multimilionerem, ale chwilę później wrócił na tira, bo bał się, że może wszystko stracić. O 2017 roku, McLarenie, kanale na YouTubie, portfelu sprawdzanym co kilka minut i życiu, w którym pieniądze nie dały spokoju, tylko uruchomiły kolejne poziomy zabezpieczania się.Jest też biedamental, szkolenia, hejt, Rafał Zaorski, Zonda, Mentzen, Braun, Korwin, Ukraina, Rosja, ZUS, podatki, Big Pharma, teorie spiskowe, nieruchomości, zegarki, samochody i ślub, który według Koniecznego nie ma dziś sensu od strony faceta.A na końcu plan: po hossie wyłączyć internet i zostać youtuberem bez internetu. Nie jest to porada inwestycyjna. To rozmowa o jego sposobie patrzenia na pieniądze, wolność i świat._____Z kodem: ZURNALISTA20 na stronie: https://tolpa.pl/dermo-shots.html?utm_source=zurnalista&utm_medium=influencer&utm_campaign=dermo_shots&utm_term=2026 -20% na produkty tołpa dermo shots, również na produkty przecenione.

President Donald Trumpi rahusaadikute viimase aja tegevus on Ukraina rahuläbirääkimised mingil kombel taas liikuma aidanud. Samal ajal saab Euroopa ja USA suhteid diplomaatia keelt kasutades iseloomustada kui dünaamilisi. Kes kellega räägib või ei räägi, on vahel raske hoomata.

Sel nädalal pidasid USA ja Venemaa presidendid taas telefonivestluse ja samal ajal on teada, et CIA juht John Ratcliffe valmistub võtma aktiivsemat rolli USA läbirääkimistel Venemaa ja Ukrainaga. Mida see kõik Ukraina jaoks tähendab, sellest räägime Postimehe Sõjastuudios endise kaitseväe juhataja ja europarlamendi saadiku Riho Terrasega. Saatejuht on Ulla Länts.

MetroTV, Serangan drone Ukraina menghantam Kota Novorossiysk di wilayah Krasnodar, Rusia. Empat orang dilaporkan tewas, termasuk seorang anak, sementara puluhan warga lainnya terluka. Sejumlah bangunan dan fasilitas umum juga mengalami kerusakan.

 Rosja przeprowadziła kolejny zmasowany atak rakietowy na Kijów, w którym – według relacji Dmytra Antoniuka – użyto m.in. kilkunastu pocisków balistycznych. Korespondent Radia Wnet ocenił, że mimo ostatnich wizyt amerykańskich wysłanników w Moskwie i Kijowie nie widać zbliżenia stanowisk, a Ukraina nie spodziewa się szybkiego zakończenia wojny. 

Vikerraadio saatesarjas "Harri Tiido taustajutud" on seekord Luke Hardingu abil vaatluse all Donald Trump, Vladimir Putin ja Ukraina. Trump näeb Putinit ja Xi Jinpingi kui partnereid, kellega planeedil kord majja lüüa, USA võtaks Gröönimaa, Vene Ukraina ja Hiina Taiwani ning veel üht-teist, vahendab Tiido.

Relationen mellan Xi Jinping och Vladimir Putin har gått från jämbördig till asymmetrisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Xi Jinping och Vladimir Putin möttes nyligen på ett toppmöte i Kirgizistan där de bland annat slog fast att de ska arbeta för en så kallad multipolär världsordning.Den ”gränslösa vänskapen” mellan Putin och Xi består, men relationen mellan de två presidenterna har blivit alltmer ojämlik. I takt med att Rysslands anfallskrig i Ukraina ökar landets isolering har Kremls beroende av politiskt och ekonomiskt stöd från Kina vuxit.Maktförskjutningen innebär att Kina i högre utsträckning kan diktera villkoren mellan länderna, och att det nu är Xi Jinping som informellt leder de stater som utmanar USA:s globala dominans, och kämpar för en så kallad multipolär världsordning.Vad innebär maktförskjutningen för länderna och vad kan det få för konsekvenser?Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter och Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Jon JeppssonKällor ljudklipp: France 24, DW, Foreign Affairs, Axel Springer Global Reporters Network, AKI Press News.

Europarlamentaarikko ja entinen tiedustelupäällikkö, kenraalimajuri evp Pekka Toveri palaa Neuvottelija kanavalle suoraan Brysselistä arvioimaan Ukrainan ja Venäjän sodan tilannetta talven kynnyksellä. Zelenskyi on julistanut Venäjän ilmatilan turvattomaksi, Putin valmistelee hiljaista liikekannallepanoa Duuman vaalien jälkeen ja Venäjän kuukausitappiot ylittävät rekrytoinnin, mutta samaan aikaan Patriot ohjuksista on Iranin sodan jäljiltä huutava pula ja ballistiset ohjukset menevät läpi. Toveri selittää, miten Ukraina yrittää palauttaa liikkeen taistelukentälle dronekuplan suojassa, miksi liitopommit ovat Ukrainan pahin ongelma ja miten Flamingo, maarobotit ja tekoälyaseet muuttavat sotaa. Keskustelussa käydään läpi myös Fedorovin ero ja Starlink kiista, Pohjois-Korean ja Iranin oppiminen Venäjältä, Krimin logistinen saarrostus sekä EU:n 90 miljardin rahoitus ja Euroopan puolustusbudjettien kasvu. Lopuksi puhutaan suomalaisen asevelvollisuusarmeijan laadusta, europarlamentin ääripäistä ja Martin Paasin ehdottamista blokkivaaleista.00:00 Pekka Toveri Brysselistä ja sotilasura02:01 T-55, T-72 ja Leopardin ero04:31 Zelenskyi julistaa Venäjän ilmatilan turvattomaksi06:04 Duuman vaalit ja hiljainen liikekannallepano08:07 Miksi venäläiset eivät kapinoi10:28 Venäjän tappiot ylittävät rekrytoinnin11:11 Fedorovin ero, Starlink ja Syrskyi14:58 Ukrainan henkilöstöongelma ja rotaatio16:05 Panssarivaunut ja liikkeen palauttaminen taistelukentälle17:37 Dronekupla ja mekanisoidut hyökkäykset19:44 Tykistön muuttunut taktiikka21:48 Liitopommit ovat Ukrainan pahin ongelma23:12 F-16, tutkakoneet ja Venäjän ilmavoimien kuluminen24:56 Talvi tulee, ballistiset ohjukset ja Patriot pula27:25 Putinin paineet ja hyökkäys kolmella rintamalla29:56 Iranin sota söi Patriotit31:58 Pohjois-Korea ja Iran oppivat Venäjältä34:16 Ohjustuotannon rajat ja pommitusten teho35:58 Kosto kopioi kostoa, energia ja logistiikka38:20 Krim saarena ja Kertšin silta41:12 Ukrainan puolustusteollisuus siirtyy länteen43:11 Moskovan ja Putinin ilmapuolustus45:21 Kiinalaiskopiot ja S-400 maakäytössä47:22 Flamingo ja ukrainalaiset ballistiset ohjukset49:20 Maarobotit ja tekoälyaseet rintamalla53:16 EU:n 90 miljardin rahoitus Ukrainalle55:31 Naton 3,5 prosenttia ja kyvykkyyksien rakentaminen57:29 Innovaatiosta tuotteeksi sodan ja rauhan tahtiin59:07 EIB:n taksonomia ja puolustusbudjettien kasvu1:00:59 Ääripäät vastustavat, keskusta tukee1:02:52 Suomen asevelvollisuus ja johtajien laatu1:06:15 Martin Paasin blokkivaalit ja veronkorotukset

VOV1 - Trưa 6/9 theo giờ Hà Nội, Chủ tịch Quốc hội Trần Thanh Mẫn và Phu nhân cùng Đoàn đại biểu cấp cao Việt Nam đã đến sân bay Seongnam, Seoul, bắt đầu chuyến thăm chính thức Hàn Quốc theo lời mời của Chủ tịch Quốc hội Đại Hàn Dân Quốc Cho Jeong Sik và Phu nhân. Trải qua gần 35 năm thiết lập quan hệ ngoại giao, Việt Nam và Hàn Quốc đã trở thành đối tác tin cậy, hợp tác ở tầm chiến lược và là những người bạn gần gũi, hiểu biết lẫn nhau. Việc nâng cấp quan hệ lên Đối tác Chiến lược toàn diện vào tháng 12/2022 là dấu mốc lịch sử, mở ra không gian hợp tác rộng lớn trên mọi lĩnh vực.- Bộ Chính trị ban hành quy định mới về kỷ luật tổ chức đảng, đảng viên vi phạm.-Làm việc với các doanh nghiệp Nhật Bản tại Việt Nam, Thủ tướng Lê Minh Hưng khẳng định, Chính phủ Việt Nam cam kết đi đến cùng trong việc giải quyết những kiến nghị xác đáng của cộng đồng doanh nghiệp.-Từ ngày mai (7/9), Hà Nội lấy ý kiến người dân, các cơ quan, tổ chức, chuyên gia về điều chỉnh tổng thể Quy hoạch phân khu đô thị sông Hồng, đoạn từ cầu Hồng Hà đến cầu Mễ Sở.- Tổng thống Nga Vladimir Putin khẳng định, tiếp tục đối thoại với Mỹ giải quyết vấn đề Ukraina.- Cảnh báo thảm hoạ tương tự Nepal tại sông băng ở Argentina.

Ukraina on üha ägedama tule all. Otselülitused Kiievisse ja Chiscinausse Moldovas. Kas Kaja Kallase juhitud Euroopa välisteenistust ootab ees suur ümberkorraldus? Saate paneb kokku Neeme Raud.

Jakże piękna metaliteracka opowieść. O literautrze, pisaniu i o Ukrainie. Bardzo polecam Państwu tę powieść Wasyla Słapczuka. ▶️ Słuchaj dalej

Sommaren 2026 inleder Ukraina en kampanj av attacker mot ett ryskt e-handelsbolag som bland annat säljer kläder och husgeråd. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ort efter ort från Uralbergen till St Petersburg brinner nätjätten Wildberries varulager i Ryssland. Drönare från Ukraina har svept in i tusental och släppt sina sprängladdningar.Ukrainas nya strategi riktas mot företag som stöttar den ryska krigsekonomin men slår också hål på vanliga ryssars bekvämlighetsbubbla.Experter varnar för att kriget nu gått in i en ny fas som kräver fler civila offer - på båda sidor.Medverkande: Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot, Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Mark Galeotti, brittisk historiker, och författare till flera böcker om Ryssland, Fabrice Pothier tidigare stoppanalytiker på Nato och är numera VD på konsultfirman Rasmussen Global, Orysia Ludsevitj, biträdande chef för Rysslands- och Eurasiaprogrammet samt chef för Ukrainaforumet vid den brittiska tankesmedjan Chatham House,Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Rasmus Håkans

Po ponad czterech latach wojny Rosja i Ukraina nasilają ataki powietrzne, wykorzystując coraz bardziej zaawansowane drony i rakiety oraz uderzając coraz głębiej na terytorium przeciwnika. Coraz częściej ofiarami są cywile, a skutki konfliktu zaczynają być odczuwalne także poza Ukrainą i Rosją. Rosja jednocześnie intensyfikuje działania hybrydowe w Europie, w tym sabotaż, cyberataki i działalność szpiegowską. Eksperci ostrzegają, że Kreml testuje reakcję NATO i próbuje zwiększać poczucie zagrożenia oraz dzielić europejskie społeczeństwa. Europejskie państwa wzmacniają obronę i zapowiadają ostrzejszą reakcję na rosyjskie działania. Unia Europejska rozważa nowe sankcje, a państwa NATO zwiększają wsparcie dla Ukrainy.Posłuchaj godzinnej audycji Radia SBS Polish po polsku na żywo lub w dowolnym czasie, naciśnij tutaj...Aby słuchać na żywo lub w dowolnym czasie w Twoim telefonie przez aplikację - zainstaluj bezpłatną aplikację SBS Audio appAudycje na żywo - w poniedziałki, środy, czwartki, piątki i niedziele o godz. 14.00 (czasu wschodnioaustralijskiego) na paśmie SBS Radio 1. (Audycja czwartkowa jest powtarzana w niedziele o godz. 14.00)Aby słuchać na żywo w radiu analogowym znajdź pasmo w Twoim mieście naciskając link poniżej:Pasmo nadawania audycji w danym rejonie naciśnij tutaj.Aby słuchać na żywo w radiu cyfrowym DAB znajdź 'SBS Radio1'Aby słuchać na żywo w telewizji cyfrowej znajdź: SBS Radio 1 na kanale 301Aby słuchać na żywo w internecie wejdź na stronę: https://www.sbs.com.au/language/polish/pl/polskie-radio-i-podcasty

Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen fortsätter gäcka Europa inför vintern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljekrisen som uteblev?När kriget mellan USA och Iran bröt ut i våras varnade experter för ett oljepris på uppemot 200 dollar fatet och för omfattande störningar i världsekonomin. Men världens länder svarade snabbt genom att använda strategiska lager och öka produktionen på andra håll.Nya orosmoln – gasen oroar inför vinternSamtidigt som oljemarknaden överraskat positivt fortsätter Europas gasmarknad att oroa. Låga nivåer i gaslagren samtidigt som priserna stigit till de högsta nivåerna på tre år. En kall vinter kan snabbt göra energin betydligt dyrare i stora delar av Europa. Europas nya energiberoendeEfter Rysslands invasion av Ukraina minskade Europa snabbt sitt beroende av rysk gas. Men omställningen skapade i stället ett nytt beroende av importerad flytande naturgas, framför allt från USA. Hur sårbar är kontinenten och har Europa löst sitt energiproblem eller bytt ett beroende mot ett annat?Programledare:Samantha CoardProducent:Olof WijnbladhTekniker:Axel BerkemarMedverkande och röster i programmet:Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker, ELS Analysis.Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, EkotAnnika Winsth, chefekonom Nordea Jonas Stenbeck, privatkundchef, VattenfallEbba Busch, energiminister (KD)ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Etter 560 flyalarmer og to år som korrespondent i Ukraina, drar Per Anders Johansen hjem. Hvorfor eskalerer Russland dronekrigen? Med Ukraina-korrespondent Per Anders Johansen. Programleder: Olav Eggesvik Produsent: Martine Murland Hagen Foto: Kreml

Drönarkriget i Ukraina trappas upp. Nya, snabbare ryska drönare slår mot städerna även mitt på dagen – samtidigt försöker människor få vardagen att fungera mitt i kriget. Vad säger invånarna? Var är läget värst? Finns det fortfarande någon väg mot fred? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikeskommentator på plats i Ukraina. Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: France 24 Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Rejält nyhetssvep om allt från senaste nytt i Kid Rock-gate, CIAs besök i Moskva, vad som eventuellt kommer hända politiskt i Ukraina, med mera. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Bluesky där vi heter @martinhansson.bsky.social och @myran.bsky.social Vill ni köpa Eld och rörelse-tröjan hittar ni den i Allt […]

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ledarredaktionen sammanfattar en ny vecka. Mattias Svensson har gjort ett sensommarbesök i Ukraina, och så fingranskas allt det senaste från valrörelsen. Tove Lifvendahl, Mattias Svensson, Paulina Neuding och Kristina Cekanovic står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Magnus och Peppe är äntligen tillbaka efter ett halvårs poddpaus. Peppe har fyllt 50 och släppt en ny roman men känner sig ändå inte tillräckligt firad. Statusuppdatering från USA. Trump är trött, folk har diarré och Kanada har slutat spela snällt. Hur öppen kan korruption egentligen vara innan den slutar kallas korruption? Kommer demokraterna rädda situationen eller göra Trump till världens lyckligaste offer? Dessutom: vaccinmotstånd, ICE, kriget i Ukraina och allt som måste döpas om igen när Trump lämnar Vita huset. Vi hörs om sex månader... Verkar det som. Välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lantbrukspodden 15 minuter är Land Lantbruks nyhetspodd med snackisar och nyheter inom jord och skog.Veckans rubriker:• Regn och torka orsakar problem i både norr och söder• Därför saknades lantbruksorganisationerna i klimatdemonstrationen• Nervös spannmålsmarknad där Ukraina kan avgöra• Utplaningen av svenska åkermarkspriser fortsätterProgramledare är Anna Ellström. Podden görs av Land Lantbruks redaktion. Vill du komma i kontakt med oss? Mejla lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Joanna Pinkwart o TVP, Kanale Zero, mediach i polityce, która coraz częściej wygląda jak wojna plemion.Rozmawiamy o kulisach odejścia z TVP, zlikwidowanym stanowisku korespondenta w USA, odprawie, mailach zamiast rozmowy i ludziach, którzy po zmianach w mediach zachowywali się wobec dawnych kolegów w sposób, który nazywa obrzydliwym.Jest też Kanał Zero, łatka prawicowości, obiektywizm w dziennikarstwie, Bogdan Rymanowski, Gazeta Wyborcza jako „antywzór”, Republika, TVN, Monika Olejnik, Dorota Gawryluk i pytanie, czy polskie media są jeszcze od informowania, czy już głównie od ustawiania ludzi w szufladach.W drugiej części polityka: Kaczyński, Tusk, Nawrocki, Morawiecki, Hołownia, Braun, Ukraina, Wołyń, Zełenski i politycy, którzy zamiast konferencji wybierają X-a.Mocna rozmowa o mediach bez świętych krów._____Z kodem: ZURNALISTA20 na stronie: https://tolpa.pl/dermo-shots.html?utm_source=zurnalista&utm_medium=influencer&utm_campaign=dermo_shots&utm_term=2026 -20% na produkty tołpa dermo shots, również na produkty przecenione.

35 lat niepodległości Ukrainy przypadło na czas, gdy kraj wciąż walczy o swoją wolność. Dla Ukraińców w Australii to nie tylko dzień świętowania, ale także refleksji nad ceną niepodległości, pamięcią o przeszłości i nadzieją na trwały pokój. Według Organizacji Narodów Zjednoczonych liczba ofiar wśród ludności cywilnej w Ukrainie osiągnęła w lipcu 2026 roku najwyższy miesięczny poziom. W ubiegłym miesiącu zginęło co najmniej 437 cywilów, a 2610 zostało rannych. Według obserwatorów ONZ w lipcu wzrosła również liczba ofiar wśród ludności cywilnej w Rosji — zginęło 79 osób, a 601 zostało rannych.Posłuchaj godzinnej audycji Radia SBS Polish po polsku na żywo lub w dowolnym czasie, naciśnij tutaj...Aby słuchać na żywo lub w dowolnym czasie w Twoim telefonie przez aplikację - zainstaluj bezpłatną aplikację SBS Audio appAudycje na żywo - w poniedziałki, środy, czwartki, piątki i niedziele o godz. 14.00 (czasu wschodnioaustralijskiego) na paśmie SBS Radio 1. (Audycja czwartkowa jest powtarzana w niedziele o godz. 14.00)Aby słuchać na żywo w radiu analogowym znajdź pasmo w Twoim mieście naciskając link poniżej:Pasmo nadawania audycji w danym rejonie naciśnij tutaj.Aby słuchać na żywo w radiu cyfrowym DAB znajdź 'SBS Radio1'Aby słuchać na żywo w telewizji cyfrowej znajdź: SBS Radio 1 na kanale 301Aby słuchać na żywo w internecie wejdź na stronę: https://www.sbs.com.au/language/polish/pl/polskie-radio-i-podcasty

Efter Wildberries nu riktar Ukraina in sig på Rysslands äldsta E-handelsjätte Ozon. Brandröken över storstäderna pressar Putin inför kommande val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt blev juli den dödligaste månaden i Ukraina för civila sedan början av Rysslands storskaliga invasion.I veckans avsnitt analyserar vi också varför Vladimir Putin slår ner på de sista resterna av rysk opposition inför ett parlamentsval där utgången är avgjord på förhand. Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Ukraina har ett nytt supervapen, kryssningsroboten Flamingo. Den kan bära över 1000 kilo sprängämnen och med en räckvidd på 300 mil är den är framtagen för att nå mål långt in i Ryssland. Vad blir Rysslands nästa drag? Hur skraj är Putin för Ukrainas nya anfallsrobot? Och hur långt är vi från en fred mellan länderna? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Daily Mail World, Tpt World, Preston Stewart/Youtube. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

W 35. rocznicę odzyskania niepodległości przez Ukrainę Dominika Wielowieyska i Bartosz Wieliński rozmawiają o widmie rosyjskiej mobilizacji jesienią i o tym, czy Ukraina ma jeszcze siły, by przeciwstawić się nowej fali żołnierzy rzucanych na front. W odcinku także o antyukraińskiej nagonce, którą podsyca skrajna prawica pod patronatem Karola Nawrockiego oraz o dalszym rozwoju afery Zondacrypto. Przemysław Kral może zostać małym świadkiem koronnym i zacząć mówić o swoich kontaktach z politykami prawicy. Więcej podcastów na: https://wyborcza.pl/podcast. Piszcie do nas w każdej sprawie na: listy@wyborcza.pl.

VOV1 - Liên minh tự nguyện do Anh và Pháp khởi xướng vừa có cuộc họp tại Ukraine, trong bối cảnh xung đột Nga - Ukraine vẫn tiếp diễn, và các nỗ lực thúc đẩy một giải pháp hòa bình chưa đạt được bước đột phá rõ ràng.Đây là thời điểm các nước châu Âu đang phải tính toán đồng thời cả việc tiếp tục hỗ trợ Ukraine và chuẩn bị cho những kịch bản an ninh có thể xảy ra sau xung đột. Trong khi đó, việc Ukraine liên tục đón tiếp các nhà lãnh đạo phương Tây trong ngày Độc lập cũng cho thấy Ki-ep đang đẩy mạnh nỗ lực củng cố khả năng phòng thủ của đất nước thông qua sự hỗ trợ quốc tế. Cuộc họp lần này liệu có mang lại những thay đổi đáng chú ý? PV Anh Tuấn, Thường trú Đài TNVN tại Pháp, theo dõi khu vực châu Âu phân tích rõ hơn vấn đề này. Thủ tướng Anh Andy Burnham cho biết Anh sẽ giúp Ukraine sản xuất tên lửa hành trình Storm Shadow. Ảnh: Reuters

Vi ser det i Ukraina och i många historiska konfliket, men varför sker tvångsförflyttningar av lokalbefolkningen under krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nali naljaks, Rockstar Games võib küll võidelda, aga nüüd hakkab neid lekkeid tulema. Kas me oleme ka GTA VI suhtes nüüd targemaks saanud? Uudistes räägime veel Eesti mängudest ja Xboxi suurest koondamisest edasi. Lisaks, Netflix pani kinni Oxenfree stuudio. Martin on mänginud mitmeid loopõhiseid valikutega seiklusmänge, nagu Directive 8020, Life is Strange: Reunion, Lost Records: Bloom & Rage ja veel teisigi. Milline neist on parim? Millisest peaks hoiduma? Rein on mänginud tornitõrjemängu The King is Watching, tulistamismängu Prodeus ja kummalist eksperimenti nimega Consume Me! Soovituseks on Ukraina mängude soodusmüük Steamis. Lingid: https://www.eurogamer.net/compulsion-games-south-of-midnight-publisher-xbox-restructuring https://www.eurogamer.net/rockstar-gta-6-leaker-full-access-gameplay-leaks-continue https://www.eurogamer.net/ps-store-prices-cheaper-disc-production-end https://www.eurogamer.net/netflix-games-oxenfree-unhinged-studio-night-school-closed https://store.steampowered.com/app/4403010/Pegs_X_Stickers/ https://store.playstation.com/en-us/concept/10016753/

Patriotrobotarna sinar, Trump tvekar och Ukraina förlorar vänner i USA. Vad händer om amerikanerna tröttnar på Ukraina? Gäst: Sanna Torén Björling, Ukrainakorrespondent för Dagens Nyheter

Lietuva bus pirmoji šalis, su kuria Ukraina pasidalys įslaptinta informacija, kaip geriau apsaugoti energetikos infrastruktūrą. Taip sako Ukrainoje viešintis energetikos ministras Lukas Savickas, dėl Rusijos atakų naktį praleidęs priedangoje.Kokių priemonių ketina imtis Bažnyčia Lietuvoje, teisėsaugai išaiškinus, kad kunigas Tadas Švedavičius daugiau kaip 20 metų galėjo seksualiai išnaudoti nepilnamečius, o dar vienas kunigas Ryšardas Peciunas galbūt disponavo vaikų pornografija? Vilniaus arkivyskupo Gintaro Grušo interviu.Kokia padėtis su geležinkelio infrastruktūra, Radviliškyje pirmadienį nuo bėgių nuriedėjus trims krovininiams vagonams? Dar du rimtesni incidentai įvyko šių metų gegužę, kai Gudžiūnuose nuo bėgių nuriedėjo keli vagonai, o Jiesioje – lokomotyvas ir keturi krovininiai vagonai.Septyni iš dešimties gyventojų pritartų, kad pradedantiesiems vairuotojams būtų ribojama automobilio variklio galia ir pirmaisiais metais jie negalėtų sėsti už galingų automobilių vairo, rodo LRT užsakymu atlikta apklausa.Ved. Edvardas Kubilius

Były minister obrony Ukrainy Mychajło Fedorow wezwał do przywrócenia demokratycznych wyborów, mimo trwającej wojny z Rosją. Jego zdaniem Ukraina musi znaleźć bezpieczny i zgodny z prawem sposób na przeprowadzenie głosowania. To mocny apel, bo wybory w Ukrainie są obecnie niemożliwe ze względu na obowiązujący stan wojenny. Czy Fedorow rzuca w ten sposób wyzwanie Wołodymyrowi Zełenskiemu? I czy przeprowadzenie wyborów w czasie wojny jest w ogóle realne? O tym w rozmowie z Marią Piechowską, analityczką ds. Ukrainy z Polskiego Instytutu Spraw Międzynarodowych.

Dienu pirms militāro mācību "Ulchi Freedom Shield" sākuma Dienvidkorejā ASV prezidents Donalds Tramps nāca klajā ar paziņojumu, ka ASV spēku dalība tajās tiekot būtiski samazināta. Eiropā tikmēr šī vasara kļuvusi par kārtējo apliecinājumu tam, ka ekstremāls karstums vairs nav tikai sezonāla neērtība, bet arvien nopietnāka ekonomiska un sociāla problēma. Bet Krievijas un Ukrainas pilna mēroga kara piektajā gadā kaujas darbība arvien vairāk pārvietojas no frontes līnijas uz gaisa telpu. Ārvalstu aktualitātes studijā pārrunājam kopā ar atvaļināto vēstnieku, vieslektoru Latvijas Universitātē un Rīgas juridiskajā augstskolā Gintu Jegermani un Ģeopolitikas pētījumu centra vecāko pētnieku Jāni Kažociņu. Trampa reveranss draugam Kimam No 17. līdz 27. augustam Dienvidkorejā norit ikgadējās militārās mācības "Ulchi Freedom Shield" ar Dienvidkorejas un Savienoto Valstu kontingentu piedalīšanos. Šīs mācības notiek kopš 1976. gada, ir vienas no lielākajām sabiedroto spēku ikgadējo manevru virknē, un to mērķis ir attīstīt koordināciju gadījumā, ja atsāktos militāra konfrontācija ar Ziemeļkoreju. Attiecīgi Ziemeļkorejas režīms uztver šīs mācības kā sev naidīgu rīcību un oficiāli traktē tās kā gatavošanos iebrukumam sadalītās pussalas ziemeļdaļā. Šogad gan amerikāņu sabiedrotos Dienvidkorejā gaidīja nepatīkams pārsteigums – dienu pirms oficiālā mācību sākuma prezidents Donalds Tramps nāca klajā ar paziņojumu, ka ASV spēku dalība tajās tiekot būtiski samazināta. Par konkrētiem samazinājuma apjomiem gan nekas netiek ziņots. Tramps savu lēmumu skaidrojis gan ar mācību augstajām izmaksām, gan ar savām labajām attiecībām ar Ziemeļkorejas līderi Kimu Čenunu, norādot, ka šīs militārās mācības Phenjanu nevajadzīgi provocējot. Ziemeļkoreja, kā izteicies prezidents, šobrīd izturoties „nedraudīgi un respektējoši”. Abi argumenti izklausās diezgan savādi. Dalības samazināšana pēdējā brīdī diezin vai var dot kādu nozīmīgu ietaupījumu, drīzāk radīt organizatoriskus sarežģījumus. Savukārt Ziemeļkorejas „nedraudīguma” nojēgums grūti salāgojams ar Phenjanas pēdējo gadu ciešo sadarbību ar Kremli un tiešo iesaisti Krievijas agresijas karā pret Ukrainu. Var piebilst, ka reiz, 2018. gadā, Donalds Tramps jau veica līdzīgu reveransu Ziemeļkorejas totalitārā vadoņa virzienā, apcērpot savas valsts dalību minētajās mācībās. Zīmīga šajā kontekstā ir arī Trampa Dienvidkorejai veltītā kritika par nevēlēšanos aktīvi atbalstīt Savienotās Valstis to pretstāvē ar Irānu. Seula uz Baltā nama saimnieka rīcību reaģējusi ar diplomātisku piesardzību. Prezidents Lī Džemjons paudis cerību, ka Donalda Trampa un Kima Čenuna labās attiecības veicināšot dialoga iespējas ar Ziemeļkoreju. Tajā pat laikā Dienvidkorejas līderis akcentējis savas valsts jau agrāk pausto nodomu pārredzamā nākotnē pilnībā pārņemt no amerikāņu komandstruktūras dienvidkorejiešu bruņoto spēku operacionālo kontroli. 1953. gadā, noslēdzoties Korejas karam, korejiešu bruņotie spēki palika pilnībā iekļauti kopējā sabiedroto komandstruktūrā, kurā noteicošā loma bija Savienotajām Valstīm. 1994. gadā Dienvidkoreja pārņēma savu spēku vadību miera laikā; tagad ir runa par pilnīgu patstāvību un pāreju uz koordinācijas modeli. Tomēr aiz diplomātiskā piedienīguma nepārprotami slēpjas Seulas bažas par Savienoto Valstu iespējamās militārās iesaistes mazināšanos, kas ir būtisks apstāklis ne vien Ziemeļkorejas atturēšanas kontekstā, bet arī ievērojot Ķīnas militārās jaudas un ambīciju pieaugumu reģionā. Tādā ziņā prezidenta Trampa solis ir viela pārdomām arī citiem amerikāņu sabiedrotajiem reģionā – Taivānai, Japānai, Filipīnām. Karstuma cena Šī vasara Eiropā kļuvusi par kārtējo apliecinājumu tam, ka ekstremāls karstums vairs nav tikai sezonāla neērtība, bet arvien nopietnāka ekonomiska un sociāla problēma. Jūnijā un jūlijā Rietumeiropā tika sasniegtas rekordaugstas temperatūras, kas kopā ar atkārtotajiem karstuma viļņiem veicinājušas sausumu, būtisku ūdenslīmeņa krišanos upēs un plašus mežu ugunsgrēkus. Eiropā šogad jau izdeguši vairāk nekā astoņsimt tūkstoši hektāru, kā rezultātā vairākās valstīs gājuši bojā cilvēki un simtiem tūkstošu iedzīvotāju nācies evakuēt. Vissmagāk ugunsnelaimes skārušas Spāniju un Portugāli, arī Franciju, taču pēdējās nedēļās ugunsgrēku bīstamība krasi palielinājusies arī Īrijā, Lielbritānijā un Beniluksa valstīs. Karstuma sekas arvien vairāk izjūt arī Eiropas ekonomika. Sausums ir pazeminājis lauksaimniecības ražību, zems ūdens līmenis Reinā un Donavā apgrūtina preču pārvadājumus, savukārt augsta temperatūra samazina darba ražīgumu un rada papildu slodzi enerģētikas sistēmām. Atsevišķi ekonomisti apgalvo, ka šīs vasaras ekstremālo laikapstākļu kopējie zaudējumi Eiropas Savienībā varētu sasniegt pat 180 miljardus eiro un tuvināt savienības vidējo iekšzemes kopprodukta pieaugumu nullei. Īpaši smagi tiek skarta lauksaimniecība – Francijā, Itālijā un Spānijā vairākām kultūrām prognozēti būtiski ražas kritumi. Ūdens līmeņa krišanās un ūdens sasilšana upēs ietekmējusi vairāku valstu atomenerģētikas nozari. Pilnībā pārtraukusi darbību Černavodes atomelektrostacija Rumānijā, kas nodrošināja 20 % no valsts elektroenerģijas apjoma, jaudu samazinājusi Pakšas atomelektrostacija Ungārijā, tāpat vairākas stacijas Francijā. Ne mazāk būtiskas ir arī sociālās sekas, karstuma viļņiem visvairāk apdraudot vecāka gadagājuma cilvēkus, hroniski slimos un tos, kuri strādā ārpus telpām. Jūnija beigu karstuma vilnī Eiropā reģistrēti vairāk nekā 10 tūkstoši virsnormas mirstības gadījumu, no tiem vairāk nekā 9000 bija cilvēki vecumā virs 65 gadiem. Pieaug spiediens uz veselības aprūpi, pilsētu infrastruktūru un valstu budžetiem, jo nepieciešami ieguldījumi ēku dzesēšanā, ūdensapgādē, ugunsdrošībā un pilsētu pielāgošanā karstākam klimatam. Karstuma viļņi neizbēgami ietekmējuši arī ekoloģijas problēmu uztveri, tai skaitā attieksmi pret Eiropas Zaļo kursu. Ekstremālie laikapstākļi stiprina argumentus par nepieciešamību turpināt emisiju samazināšanu, daļā sabiedrības augot prasījumam pārorientēties no pakāpeniskuma ar 2050. gadu kā atskaites punktu uz tūlītēju rīcību. Tomēr iezīmējas arī pretējas tendences. Karstuma radītās problēmas enerģētikā kalpo par argumentu tiem, kuri pretojas pārāk ātrai fosilā kurināmā atmešanai, jo pēdējais nodrošina stabilu elektrības ražošanas bāzi. Ir arī tādi, kuri pašreizējās problēmas redz kā apliecinājumu Zaļā kursa neefektivitātei vai par bezjēdzīgumam. Lidrobotu karš Krievijas un Ukrainas pilna mēroga kara piektajā gadā kaujas darbība arvien vairāk pārvietojas no frontes līnijas uz gaisa telpu. Kamēr aptuveni 1250 kilometru garajā frontē abas puses joprojām cīnās par salīdzinoši nelielām teritorijām, vienas un otras puses raidīto lidrobotu un raķešu skaits turpina sasniegt jaunus rekordus. 17. un 18. augustā Ukraina raidīja pret Krievijas teritoriju vairāk nekā 1670 lidrobotus, kas ir jauns rekords diennakts laikā palaisto tāldarbības lidrobotu skaita ziņā. Apmēram 620 lidrobotu mērķis bija Maskava un tās apkaime. Par galveno Ukrainas triecienu upuri pēdējās nedēļās kļuvusi tīmekļa tirdzniecības kompānija Wildberries [vaildberīz], kuras infrastruktūra, kā apgalvo Kijiva, tiek izmantota arī militāru kravu glabāšanai un nogādāšanai. Lielākā daļa no kompānijas galvenajām noliktavām ir iznīcināta, tai skaitā 17. augustā krāsmatās pārvēsts kompānijas lielākais noliktavu komplekss Piemaskavas Koļedino pilsētā, šai triecienā vien radot līdz pat viena miljarda divsimt miljonu eiro zaudējumus. Postījumi nodarīti Maskavas apgabala enerģētikas infrastruktūrai, Rjazaņas Naftas pārstrādes rūpnīcai, Novorjazaņas termoelektrostacijai, Kamenskšahtinskas degvielas rūpnīcai. No kursa novirzījušies un notriekti ukraiņu lidroboti izraisījuši dzīvojamo māju ugunsgrēkus Maskavas apgabala Pavlovskijposadā un Kolomnā. Pēdējo septiņu dienu laikā Ukrainas spēku gaisa triecienu rezultātā Krievijā gājuši bojā vismaz septiņpadsmit civiliedzīvotāji. Savukārt Krievija, kā jau ierasts, koncentrē savu lidrobotu un raķešu triecienus uz Ukrainas enerģētikas objektiem un citu civilo infrastruktūru. Agresorvalsts kontā pēdējo septiņu dienu laikā ir postījumi divpadsmit valsts enerģētikas giganta Naftogaz objektos un arī privātās kompānijas DTEK termoelektrostacijās. Tāpat Krievijas lidroboti nopostījuši Petrovkas grāmatu tirgu Kijivā, kur cita starpā iznīcināts daudz vērtīgu antikvāru izdevumu un skaņuplašu. Praktiski ne diena Ukrainā nepaiet bez civiliedzīvotāju upuriem; pēdējo septiņu dienu laikā tādu bijis vismaz 21. ANO novērošanas misijas dati liecina, ka jūlijā Ukrainā nogalināto civiliedzīvotāju skaits – 437 – bijis lielākais kopš 2022. gada maija, un būtisku daļu nāves gadījumu izraisījusi tāldarbības raķešu un lidrobotu uzbrukumu intensificēšana. Ar triecieniem dziļi Krievijas teritorijā un pa iedzīvotāju ierastajai dzīves kārtībai būtiskiem objektiem Ukraina panākusi, ka Krievijā karu vairs nevar nepamanīt. Tas, kā rāda aptaujas, ir kāpinājis bažas un atbalstu potenciālām miera sarunām Krievijas sabiedrībā, tomēr vairums aptaujāto joprojām uzskata, ka Ukraina jāpiespiež pieņemt Krievijas diktētos miera noteikumus un uz Ukrainas triecieniem jāatbild, tikai vēl intensīvāk apšaudot tās teritoriju. Sagatavoja Eduards Liniņš un Artis Tomsons.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ryska industrier i brand, ryska raffinaderier attackeras och bilköerna är långa för att få tag i bensin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Vladimir Putins fullskaliga krig mot Ukraina fortsätter har det på 4,5 år ännu inte uppnått sina uttalade mål. Hör om bakslagen för Putins imperialistiska drömmar och om att dominera sina grannar.Livepodd från evenemanget ”Möt Radiokorrespondenterna”, inspelat på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.Hör Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent, Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent och Felicia Hassan Östersjökorrespondent.Programledare Johanna MelénProducent Marina Nilsson Malmström

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen.– Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiNär infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer.– Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-ShantiMänniskor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt.Snabba reparationer efter attackerVärmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden.– Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarÄven järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta.Räddningstjänsten under hotRäddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet. – Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-ShantiLärdomar för SverigeAllt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar– Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén.Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios UkrainakorrespondentRobert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarProgramledare: Sylvia DahlénTekniker Mats Jonsson.

Jeśli chcesz wesprzeć moją twórczość, to zapraszam tutaj:https://patronite.pl/miloszszymanskibuycoffee.to/miloszszymanskiZrzutka na terenówki https://zrzutka.pl/pmbda3Zrzutka dla Fundacji Świt: https://zrzutka.pl/29ucc5Kup se książkę: zarubieza.pl/ksiazkaZapraszam na moje soszjale, gdzie wrzucam dodatkowe materiały:https://www.instagram.com/zarubieza/https://www.facebook.com/Za-Rubie%C5%BC%C4%85-109949267414211/I jeszcze twitter: https://twitter.com/mioszszymaski2Youtube na streamy: https://www.youtube.com/channel/UCFfeJz4jDbVg_dYmCc_xXeA

Sedan invasionen av Ukraina har oron i Nato och Europa bara växt sig starkare. Kriget har pågått i fyra och ett halvt år och Rysslands president Vladimir Putin är mer och mer pressad. Många undrar hur det kan påverka hans nästa steg. Finns planer på en utvidgning av kriget? Kan nederlagen innebära att Putin gör något drastiskt? Och vad kan det i så fall innebära? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter  på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Klipp från: CNN och ABC News. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmenDramatisk minskning av spannmålsexporten från Ukraina på grund av krigetRyska skuggflottan oroar Norge, eftersom allt fler fartyg håller till i NordatlantenSara Sjöström gör comeback med beskedSveriges första Kina-krog stänger. Hur – och varför – har kinarestaurangerna påverkat och inspirerat det svenska köket och restaurangkulturen?Krönika av Ulrika KnutsonPanelen: Kajsa Stålhammar, BT; Linda Jerneck, Expressen och Henrik Jalalian, ETCI andra timmenSkolorna börjar och det råder mobilförbud i grundskolan. Hur hamnade vi här – att smarta telefoner är något som behärskar vardagen?Satir med RadioskuggaMedelklassen i Argentina har fått det fattigare och fattigdom har ökat bland annat bland pensionärer. Men bilden är svår att beskriva och måtten inte alltid tydligaVad betyder de löften en präst avger vid vigningen och vad kan man egentligen göra och inte göra som präst i Svenska kyrkan?Det saknas förhörsledare som kan förhöra barn. Vi följer med poliser på det svåra uppdraget att prata med barnKåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Heléne BennoProducent: Luise SteinbergerTekniker: Jacob Gustafsson

Kriget i Ukraina går in i ännu en hård fas. Ryssland pressar långsamt framåt i öst, Ukraina har brist på soldater och fredssamtalen har tystnat. Samtidigt växer Nordkoreas roll – med både vapen och soldater. Hur ser läget vid fronten ut nu? Vad gör Ukraina åt soldatbristen? Kan samarbetet mellan Putin och Kim Jong-un förändra kriget? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: DW News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Reportrar Jenny Pejler och Nina Muossa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karolina fick vänta två månader på besked om cancer | Sveriges RadioPolisen letar inte efter försvunna fotbollsspelare | Sveriges RadioModeraterna vill att barnfamiljer ska få mer pengar | Sveriges RadioBarn från Ukraina lär sig segla | Sveriges Radio