Country in Eastern Europe
POPULARITY
Categories
I denne episoden utforskar vi korleis det norske forsvaret – saman med ukrainske kollegaer – utviklar operative resilienstrening (ORT) for å styrkje soldatar under ekstrem stress. Gjennom eit «kompass» med fire domene får du konkrete teknikkar: taktisk pusting, ankring, positiv sjølvprat, strategisk sorghandtering og meir. Vi samanliknar erfaringar frå COIN-æraen i Afghanistan med dagens LISCO–konflikt i Ukraina, drøftar stridspauser, medisinsk seleksjon, alder som beskyttelsesfaktor og verdien av krigsfangskapstrening. Til slutt reflekterer vi over korleis desse verktøya kan brukast både i krig og kvardag.See omnystudio.com/listener for privacy information.
"Progresīvo" ieskatā Zaļo un zemnieku savienība balsojumā par grozījumiem Satversmē ir pārkāpusi koalīcijas līgumu. Iepazīstina ar aptaujas datiem par iedzīvotāju attieksmi pret sirds veselību. Droša un krīzēm gatava Rīga; Pilsēta, kur aug nākotne; Attīstīta, savienota Rīgas metropole: tie ir trīs galvenie mērķi, ko sola sasniegt jaunā Rīgas domes koalīcija. Eiropas Savienības finanšu ministri apspriež iespēju iesaldētos Krievijas līdzekļus ieguldīt riskantākos aktīvos, lai Ukraina gūtu lielāku peļņu. Operatīvie dienesti atgādina par drošību Līgo svētku laikā.
Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. Wywiad z ambasadorem Ukrainy Wasylem Bodnarem w podcaście „Raport Międzynarodowy” W specjalnym odcinku „Raportu Międzynarodowego” ambasador Ukrainy w Polsce, Wasyl Bodnar, odniósł się do kluczowych kwestii w relacjach polsko-ukraińskich oraz aktualnej sytuacji geopolitycznej. Dyplomata przyznał, że stosunki między oboma krajami mają charakter sinusoidalny – w momentach zagrożenia są znakomite, ale napięcia pojawiają się, gdy wracają spory historyczne lub interesy gospodarcze. Bodnar zaznaczył, że tylko otwarty dialog i unikanie prowadzenia sporów za pośrednictwem mediów są drogą do konstruktywnej współpracy. Podkreślił również znaczenie wspólnego rynku, wskazując, że Polska trzykrotnie więcej eksportuje na Ukrainę, niż z niej importuje. Ambasador mówił także o przeszkodach na drodze integracji Ukrainy z Unią Europejską i NATO, w tym o blokadach ze strony Węgier oraz ograniczonej formie uczestnictwa Ukrainy w nadchodzącym szczycie NATO. Skrytykował wypowiedzi Donalda Trumpa sugerujące możliwość powrotu Rosji do formatu G8, wskazując, że tego typu sygnały są niebezpieczne. W kontekście ewentualnego wstrzymania amerykańskiej pomocy wojskowej, Bodnar ocenił, że Ukraina pracuje nad technologiczną niezależnością, ale bez wsparcia USA i UE jej zdolności obronne byłyby poważnie ograniczone. Nie zabrakło też trudnych tematów historycznych – m.in. ludobójstwa na Wołyniu. Ambasador zaznaczył, że zbrodnie są niepodważalne, ale Ukrainie zależy na dwustronnym i pełnym upamiętnieniu ofiar po obu stronach. Osobiście wyraził skruchę: „Jako Ukrainiec mogę powiedzieć: przepraszam”. Ambasador podkreślił, że najważniejsze jest, by zamiast wzajemnych oskarżeń budować wspólną, europejską przyszłość.
I denne episoden av Ukrainapodden går historikaren og forfattaren Jonas Bals i djupna på fascismens kjenneteikn og korleis desse trekka er synlege i dagens Russland. Saman med programleiar André Jonassen og Jørn Sund-Henriksen frå Norsk-ukrainsk venneforeining diskuterer dei korleis Putin brukar ideologi, ikkje berre realpolitikk, for å rettferdiggjere krigen mot Ukraina. Bals, som har skrive fleire bøker om fascisme og antifascisme, forklarer korleis fascistiske regime alltid byggjer på ein «gjenfødslemyte» og brukar «reinsande vald» for å nå måla sine. Samtalen utforskar parallellar mellom historiske fascistiske regime og dagens situasjon, både i Russland og andre stader i verda.Eit sentralt tema er viktigheita av aktiv motstand. Gjestene diskuterer korleis norsk arbeidarrørsle og lærarar stod opp mot nazismen under andre verdskrig, og kvifor slik sivil motstand er like viktig i dag. «Desse kreftene stoppar aldri av seg sjølv,» åtvarar Bals. Episoden gir eit djupt dykk i historiske mønster som gjentar seg, og kvifor det er avgjerande å forstå desse for å verne demokratiet i vår eiga tid.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Midsommar är runt hörnet och vad passar då inte bättre än att dissekera den kanske härligaste och mest svenska fyllan som existerar på nätet? Vi ställer den, på ett speciellt sätt, i relation till experttips angående hur man bör bemöta någon som spårar ur under festligheter – och det blir sannerligen inte svagt! Det dundras dessutom på med en djupdykning i den fullkomliga dårskap som råder i en Facebookgrupp om sevärdheter på Österlen. Hur brutal är administratören Ronnys härdsmälta, vilket är smeknamnet han förtjänar – och är det dags att överge snacket om krigen i Ukraina och Gaza för en mer kaotisk konflikt? Hjärndött och irrelevant – haka på!Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner appen i Appstore eller Google Play.
W dzisiejszym PB Brief: Donald Trump planuje potencjalny atak na Iran, Ukraina apeluje o przyspieszenie inwestycji, a rynki czekają na decyzję Fed w sprawie stóp procentowych. Sprawdzamy też, co polski biznes chce ugrać na budowie elektrowni jądrowej oraz jak Muminki podbijają światowy rynek.
Toppmöte mellan sju länder. Många döda i Ukraina. Fängelse för sopor. Dagliga verksamheter ordnar allsång i Karlstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ved å smugle et stort antall droner inn i Russland, gjemt i små spesialbygde kasser, greide ukrainerne å angripe og ødelegge rundt 40 russiske bombefly i "Operasjon spindelvev". I denne episoden ser vi på hvordan den raske framveksten i droneteknologien påvirker krigen i Ukraina, og hvordan Forsvaret høster viktige erfaringer fra det teknologiske kappløpet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
JEŚLI LUBISZ ROZMOWY WINIEGO TO ZAJRZYJ NA PATRONITE
VOV1 - Trả lời câu hỏi của phóng viên về thông tin Brazil công bố Việt Nam chính thức trở thành nước đối tác của nhóm BRICS, Người Phát ngôn Bộ Ngoại giao Việt Nam Phạm Thu Hằng cho biết- Ngày 15/6, tiếp tục diễn ra Hội nghị toàn quốc “Tập huấn chuyên môn, nghiệp vụ liên quan đến công tác tổ chức xây dựng Đảng, quản lý nhà nước, tổ chức và hoạt động của Mặt trận Tổ quốc, đoàn thể chính trị ở cấp xã mới”.- Việt Nam chính thức trở thành nước đối tác của nhóm BRICS.- Nhiều địa phương vận hành thử nghiệm chính quyền cơ sở tinh gọn từ hôm nay.- Chương trình có bài viết nhan đề: “Báo chí truyền cảm hứng cho kỷ nguyên mới”, nhân kỷ niệm 100 năm Báo chí Cách mạng Việt Nam.- Đàm phán hạt nhân Mỹ và Iran dự kiến diễn ra hôm nay tại Oman bị hủy bỏ.- Nga và Ukraina tiếp tục trao đổi thi thể binh sĩ, tù nhân chiến tranh.
Rahvas peab Eesti välispoliitika peateemaks välisturgudest huvitatud ettevõtjate abistamist. Milliseid võimalusi pakub Eesti ettevõtjaile Ukraina? Vaade maailma julgeolekule Kagu-Aasiast. „Välismääraja“ paneb pühapäeval kell 11 kokku Neeme Raud.
Tyresöbon Hans Li Engnell for till Ukraina - mitt under brinnande krig. Vad drev honom att resa? Vad gör man när flyglarmet går? Vilka intryck ger ett besök i Kiev och Butja? Jerker Pettersson tog med sig den rullande radiostudion för ett samtal med Hans om hans resa till Ukraina våren 2025. Hans blogg finns på fristad.eu.
Rosjanie w obwodzie dniepropietrowskim – pierwszy raz od początku wojny. Co oznacza eskalacja na Bliskim Wschodzie dla polityki Kijowa? O tym dr Marek Kozubel.
Ukrainan drooni-iskut Venäjälle kuun alussa aiheuttivat miljardien kalustotuhot Venäjän asevoimille. Pommi- ja tutkavalvontakoneisiin kohdistuneet iskut toteutettiin halvoilla, muutaman satasen maksavilla drooneilla. Ukraina on noussut Venäjän hyökkäyssodan myötä merkittäväksi droonivalmistajaksi. Sen tavoitteena on valmistaa kuluvana vuonna jopa kolme miljoonaa droonia. Ohjelmassa käydään Kiovassa tutustumassa yhteen Ukrainan lukuisista droonivalmistajista. Ohjelmassa haastateltavien asiantuntijoiden mukaan iskut osoittivat Ukrainalta kekseliäisyyttä ja kyvykkyyttä. Samalla Ukraina näytti venäläisille, että syvälläkään Venäjällä ei olla turvassa drooneilta. Moderni sodankäynti drooneineen edellyttää ketteryyttä ja nopeaa muutoskykyä alan toimijoilta. Suomessa yli 40 yritystä ja tutkimuslaitosta tekee yhteistyötä Digital Defence ekosyysteemiksi. Suomesta löytyy jo maailman huippuosaamista droonin havaitsemis- ja torjuntajärjestelmien valmistamisessa. Sensofusion-yhtiön toimitusjohtaja arvioi ohjelmassa, mihin suuntaan droonit ovat parhaillaan kehittymässä ja kuinka tähän vastata. Maailmanpolitiikan arkipäivää -ohjelman ovat toimittaneet Maxim Fedorov ja Paula Vilén. Äänitarkkailijana on Marko Vierikko. Tunnusmusiikki: Petri Alanko, kuva: Tuuli Laukkanen/Yle.
Polen visar hur även migrationskritiska partier kan ha svårt att stoppa invandring – landet hade massinvandring redan före Putins fullskaliga invasion av grannlandet. Inför söndagens presidentval anklagar båda kandidaterna varandra för att låta gränserna läcka. Samtidigt underblåser Moskva en växande trötthet på flyktingarna från Ukraina, skriver Ola Wong i sin andra rapport från Warszawa. Inläsare: Magnus Thorén
Det är sommar på gång och därför också sommaravsnitt. Denna gång i form av ett nyhetssvep. Vi behandlar: Ukrainska drönarattacker mot ryskt bombflyg, Trump-Musk-splitten, och Greta/Gaza. Myran postar detta klockan 02:15, helt enligt planen.
I detta plåtavsnitt så sitter vi fortfarande i Beijers butik i Bromma. Vi träffar Henrik och Ludvig som är byggsmeder och gillar stål. Vi får höra stories om obegripliga policys på byggen, designlampor, en fruktansvärt petig mäklare och hur det är att svetsa i Ukraina.
Idag handlar det om efterkrigstiden, som präglades av framåtanda och reformer. Rekordåren var dock på många sätt helt ovetande inför vad konsumptionssamhället har för baksidor. Vår ciceron är Urban Lundberg, docent i historia och aktuell med boken ”Efterkrigstider”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Anna DrvnikHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Linnea Wikblad som Tjorven, David tar i tunga ämnen och Frankrike blir utan porr Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Edgelorden David Druid är igång igen. Matilda Rånge från P3 Nyheter rapporterar om Gretas båt som bordats – och klassens mus, sl*mpa och f*ckboy. Kvinnor fiser i jämställdhetens namn. Linneas tammås Måzart. Minns du porrvideobutikerna? P3:s techreporter Evelina Galli berättar varför Pornhub nu försvinner från Frankrike. Ett sommar-måste i Sverige: Bada i E. coli. Är svanar det värsta djuret? David rapporterar om att blippen äntligen kommit till Uppsala. Vi snackar om Intervision – Rysslands svar på Eurovision – som nu återuppstår. Linnea har span på expansiva arten som tar över våra ängar. Och så har vi självaste Carl Bildt i studion! Vi pratar om bland annat Trumps första 140 dagar vid makten, kriget i Ukraina och Greta Thunbergs färd mot Gaza.Tidpunkter i avsnittet:14:45 Nyhetsfördjupning: Gretas fartyg bordat20:00 Pornhub borta i Frankrike43:59 Nyhetsfördjupning: Klassens mus, sl*mpa och f*ckboy1:15:10 Carl BildtKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.
Sovjetunionen var aldrig den monolitiska stat som många trodde i Västvärlden. Efter Stalins död 1953 kunde de sovjetiska rådsrepublikerna i Baltikum förhandla fram ett visst utrymme i förhållande till Moskva. Detta skulle senare bli oerhört viktigt vid frigörelsen från Sovjetunionen.De historiska skillnaderna mellan Estland, Lettland och Litauen påverkade utvecklingen i de olika länderna efter frigörelsen från Sovjetunionen. I Estland kunde till synes oskyldig verksamhet som att rusta upp gamla stan i Tallinn öka historiemedvetandet. Medan Lettland fick en tuffare resa i frigörelsen från Sovjet eftersom den politiska och ekonomiska makten inte separerades fullt ut. I Litauen fungerade det medeltida stormakten Litauen-Polen som nationell inspiration.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina.När Sovjetunionen kollapsade år 1991 efter några år av liberaliseringar av det kommunistiska systemet kom en rad nya och nygamla stater att framträda. De tre baltiska staterna tillhörde de mest nationalistiska av de sovjetiska rådsrepublikerna, men det fanns historiska skillnader som gjorde sig påminda under frigörelseprocessen.De baltiska staterna blev självständiga första gången 1918 i kaoset efter den ryska revolutionen med undantag av Litauen som var en stormakt på 1400-talet. Men Sovjetunionen ockuperade Baltikum först 1940 och sedan igen 1944.Fram till Stalins död 1953 var repressionen hård. Sedan kunde de lokala kommunistpartierna skickligt förhandla fram ett visst manöverutrymme i förhållande till Moskva. Men där Estland tidigt utvecklade ett civilt samhälle med olika föreningar som inte stod i opposition till statsmakten, blev utvecklingen mer stalinistisk i Lettland. Den litauiska nationalismen blev mer idealistisk än de mer pragmatiska esternas.Bild: Första arbetsdagen med Noor-Tartu (Ung-Tartu) som var en studentrörelse i Tartu mellan 1979 och 1984 (från 1979-1981 hette den Kodulinn, eller hemstad). Det bildades mestadels av historiestudenter som ville göra något nyttigt för sin stad, utan att vara kopplad till någon officiell institution. Att städa stadsrum, samla in antikviteter och anordna kulturevenemang var rörelsens huvudaktiviteter. Från Noor-Tartu, Fotograf: Okänd, CC-BY-NC-NDMusik: Freedom av jason szklarek, Storyblock AudioLyssna också på Sovjetunionens sammanbrott. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Carl Bildt om Trumps återkomst, kriget i Ukraina och utvecklingen i Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 – gästen hör du i Sveriges Radio Play.Tidigare statsminister Carl Bildt är i studion. Vi snackar om Trumps första månader tillbaka vid makten, hur läget ser ut i Ukraina just nu och vad som händer i Gaza. Dessutom: Greta Thunbergs segling dit, Europas roll i världsläget – och hur Sveriges utrikespolitik påverkas av allt som sker just nu.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.
Youtube-kanalen «Gutta» har gått fra ren guttastemning til å utfordre de etablerte mediene i valgkampdekningen, og er ytringsrommet i Norge innsnevret i debatten om Russlands krig mot Ukraina? Dagens gjest er Harald Stanghelle, tidligere redaktør i Aftenposten. Med Anders Giæver og Gard Steiro. Produsent Andreas Røen Pettersen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Hør «Skartveit» med interessante personer om aktuelle temaer hver søndag. Alltid på Podme.
I skuggan av kriget har det sen start pågått försök till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Varför lyckas det inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Boris Romanov, rysk historielärare och oppositionspolitiker, Dmitrij Tsibirjov, rysk politisk aktivist som driver Telegramkanalen ”Ne norma”, Volodymyr Fesenko, ukrainsk statsvetare, Julia och Olha, Kievbor, Dan Hamilton, expert på amerikansk utrikespolitik och knuten till flera tankesmedjor som Brookings, Marta Rubel och Annelka Saruga, ukrainskamerikaner, Isak Svensson, freds- och konfliktforskare vid Uppsala Universitet mflProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti, Johanna Melén och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Stina Fagerberg, Lotta Linde-Rahr och Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se
Uderzenie w rosyjskie lotnictwo dalekiego zasięgu było jedną z najważniejszych operacji ukraińskiego wywiadu od początku wojny. Jak Ukraińcy zaplanowali i przeprowadzili ten atak? Co to oznacza dla przyszłości konfliktu? Czy Rosja ogłosi stan wojenny? O tym wszystkim mówi ppłk rez. Maciej Korowaj.(00:00) Wstęp(2:03) Seria akcji, które przejdą do historii. Co zniszczyli Ukraińcy?(6:08) Jak Ukraińcy przygotowali atak? Jak został przeprowadzony?(11:54) Skąd Ukraińcy czerpali informacje? Czy Ukraiński wywiad jest jednym z najlepszych na świecie?(18:20) Jak Ukraińcy dostarczyli sprzęt i ludzi na miejsce?(36:26) Co ten atak oznacza dla obu stron?(47:44) Kto w Rosji chce użyć broni nuklearnej na Ukrainie?(50:52) Czy Putin ogłosi stan wojenny?(53:33) Co może jeszcze zrobić Ukraina?(58:00) Podsumowanie ukraińskiej akcji Mecenasi programu: Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: https://go.tms.pl/UkladOtwartyETF AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.htmlNovoferm: https://www.novoferm.pl/ Zgłoś się do Szkoły Przywództwa Instytutu Wolności:https://szkolaprzywodztwa.plLink do zbiorki: https://zrzutka.pl/en6u9a https://patronite.pl/igorjanke ➡️ Zachęcam do dołączenia do grona patronów Układu Otwartego. Jako patron, otrzymasz dostęp do grupy dyskusyjnej na Discordzie i specjalnych materiałów dla Patronów, a także newslettera z najciekawszymi artykułami z całego tygodnia. Układ Otwarty tworzy społeczność, w której możesz dzielić się swoimi myślami i pomysłami z osobami o podobnych zainteresowaniach. Państwa wsparcie pomoże kanałowi się rozwijać i tworzyć jeszcze lepsze treści. Układ Otwarty nagrywamy w https://bliskostudio.pl
Etter det kraftige angrepet Ukraina hadde på russiske bombefly og annen infrastruktur i helgen, tok vi opp en reaksjon fra Peter på dette. Dette ble tatt opp mandag, men alt er like relevant i dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.
Stefan Ingvarsson och Cilla Naumann samtalar om Viktoria Amelinas nyutgivna bok Se kvinnorna se kriget. Programledare: Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio läser vi en oavslutad berättelse av den ukrainska författaren Viktoria Amelina, född 1986. När den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 var hon en ung framgångsrik författare, som rönt internationell uppmärksamhet. Amelina valde att byta bana och blev utredare av krigsförbrytelser, men dödades i en rysk robotattack i östra Ukraina sommaren 2023.Den nya boken Se kvinnorna se kriget är en sorts blandning av dagbok och reportage som nu färdigställts efter hennes död, och som legat högt på svenska kritikerlistor under våren. Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, översättare och fd kulturråd i Moskva, och författaren Cilla Naumann har läst Viktoria Amelinas bok Se kvinnorna se kriget och samtalar med Fredrik Wadström.Se kvinnorna se kriget är översatt till svenska av Ola Wallin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Andreas Magnell
W najnowszym odcinku podcastu Raport Międzynarodowy prowadzący Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz zastanawiają się nad tym, jaką politykę zagraniczną będzie prowadzić Karol Nawrocki. Konstatują, że tak naprawdę niewiele wiadomo na temat poglądów prezydenta elekta w tej dziedzinie. W kampanii wyborczej niestety zabrakło poważnej debaty, która rozwiałaby wątpliwości prowadzących. Witold Jurasz, mimo krytycznej oceny całokształtu polityki zagranicznej PiS, nie ma wątpliwości, że gdyby krajem w chwili napaści Rosji na Ukrainę rządziła obecna administracja, Polska nie dostarczałaby czołgów, idąc na zwarcie ze wszystkimi w zasadzie, poza Stanami Zjednoczonymi i Wielką Brytanią, sojusznikami. Równocześnie zaznacza, że dobrze byłoby, żeby w otoczeniu Karola Nawrockiego znaleźli się rozsądni panowie w szarych garniturach. Zbigniew Parafianowicz wyraża opinię zgoła przeciwną, identyfikując starych dyplomatów jako tych, którzy nie potrafią być asertywni w polityce zagranicznej. Witold Jurasz oponuje, stwierdzając, że grunt, by doradcy prezydenta mieli po pierwsze doświadczenie, a po drugie - w przeciwieństwie do wielu doradców Andrzeja Dudy - nie mieli potrzeby gwiazdorzenia. Prowadzący podcast odnotowują atak dziennika The Times of Israel na Karola Nawrockiego za rzekomy negacjonizm Holokaustu i stwierdzają, że taki zarzut jest skandaliczny. Z uznaniem wspominają też protest kierowanego przez Radosława Sikorskiego Ministerstwa Spraw Zagranicznych przeciw kierowaniu takich oskarżeń wobec prezydenta elekta. W dalszej części podcastu Zbigniew Parafianowicz i Witold Jurasz dyskutują na temat ukraińskiego ataku na rosyjskie bazy lotnicze i zastanawiają się, czy Ukraina nie podjęła nadmiernego ryzyka. Równocześnie obydwaj bardzo cieszą się z sukcesu Ukraińców. Komentują także rosyjskie propozycje “pokojowe”, które są niczym innym jak oczekiwaniem pełnej kapitulacji drugiej strony. Zarówno Witold Jurasz, jak i Zbigniew Parafianowicz stwierdzają, że jedynym językiem, który rozumieją Rosjanie jest ten oparty na trotylu. W dalszej części podcastu po raz kolejny z ogromnym smutkiem odnotowane zostaje postępowanie Izraela w Strefie Gazy, tym razem chodzi o ataki na ludzi stojących w kolejce do punktów dystrybucji żywności. Mowa jest też o wizycie kanclerza Niemiec w Waszyngtonie. Obydwaj prowadzący zgadzają się, że Niemcy najprawdopodobniej zdołają porozumieć się ze Stanami Zjednoczonymi. Nie zabraknie również komentarza do wyborów w Korei Południowej. Wypłynęły kolejne informacje na temat prototypu chińskiego myśliwca szóstej generacji. Witold Jurasz odnotowuje tu, że Rosjanie na dobre nie uruchomili jeszcze produkcji myśliwca piątej generacji, a Amerykanie i Chińczycy już mają prototypy samolotów bardziej zaawansowanych. Zbigniew Parafianowicz opowiada w podcaście o zabójstwie byłego bliskiego Wiktorowi Janukowyczowi ukraińskiego polityka, który został zastrzelony w Hiszpanii. Opisuje możliwe motywy tego zabójstwa. Ani jeden, ani drugi prowadzący nie wiedzą, kto tak naprawdę dokonał zabójstwa, ale Witold Jurasz stawia tezę, iż sadyzm, którym jest zastrzelenie człowieka przed szkołą podstawową, w której uczą się jego dzieci, wskazuje na Rosjan. Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio.
Ukraina zniszczyła częściowo Most Krymski – to już trzeci atak na konstrukcję łączącą Krym z Rosją w trakcie wojny.W niedzielę Ukraina przeprowadziła jeden z najbardziej zuchwałych ataków we współczesnej historii wojny, niszcząc – jak twierdzą ukraińskie źródła – ponad 40 rosyjskich samolotów w bazach rozrzuconych po różnych częściach Rosji.Operację „Pajęczyna” przeprowadzono przy pomocy ponad stu dronów, przemyconych na teren Rosji i ukrytych w kontenerach umieszczonych na ciężarówkach.Na ile ten udany atak osłabia potencjał lotniczy Rosji i może mieć wpływ na przebieg walk? Co mówi o stanie rosyjskiej obrony i możliwościach dywersyjnych Ukrainy?Gość: Michał Fiszer---------------------------------------------Raport o stanie świata to audycja, która istnieje dzięki naszym Patronom, dołącz się do zbiórki ➡️ https://patronite.pl/DariuszRosiakSubskrybuj newsletter Raportu o stanie świata ➡️ https://dariuszrosiak.substack.comKoszulki i kubki Raportu ➡️ https://patronite-sklep.pl/kolekcja/raport-o-stanie-swiata/ [Autopromocja]
W tym odcinku moją gościnią jest Chrystyna, Ukrainka ze Lwowa, polonistka, która od paru lat mieszka w Polsce. To także odcinek specjalny - pierwszy, który nagrałam w formie wideo, więc jeśli wolisz nas oglądać, zapraszam na mój kanał na YT: https://youtube.com/@polishstories Chrystyna opowiada o rodzinnym Lwowie i o swoim nowym domu - Warszawie, o tym, jak pokochała język polski i jak się znalazła na studiach polonistycznych, a także o tym, co ją bawi i zaskakuje w Polakach. Chrystyna jest także autorką fantastycznego podręcznika do nauki języka polskiego z teatrem polskiego radia, co na pewno spodoba się wszystkim fanom nauki języków poprzez literaturę i opowieści. Plusem jest to, że można go pobrać za darmo stąd: https://drive.google.com/file/d/1M7jnKFuc4UlCpm8BPRFjRvSnmzZ1XjaI/view Tutaj można znaleźć Khrystynę na YT: https://www.youtube.com/@ZPOLSKIMWTEATRZEWYOBRA%C5%B9NI (A tutaj jest ukraiński zespół DakhaBrakha, o którym Chrystyna wspomina pod koniec rozmowy: https://open.spotify.com/artist/5hQYZqZaPcRceL82mFZTO5?si=9QDuB3kRQtOdtwMvo62jeg ) . . . Trzeci sezon Polish Stories to rozmowy z osobami dwujęzycznymi, o polskich korzeniach, albo z cudzoziemcami mieszkającymi w Polsce. Większość rozmów jest po polsku, niektóre po angielsku. . Autorką Polish Stories jestem ja, Gosia Rokicka. Muzyka: Olak/Zakrocki. Ten odcinek został nagrany w Podcastowni Ciekawość w Warszawie: https://podcastownia.pl/ Nagranie obrazu i dźwięku + mix: Miron Grzegorkiewicz. . Jeśli lubisz Polish Stories i chcesz mieć ze mną większy kontakt, zapisz się do mojego newslettera: http://polishstories.net A jeśli chcesz się ze mną uczyć polskiego albo mnie wesprzeć, zajrzyj na mój profil na BuyMeACoffee: https://buymeacoffee.com/polishstories/
Ukraina veiksmīgi īsteno operāciju "Zirnekļa tīkls". Polijas prezidenta vēlēšanās uzvarējis konservatīvās opozīcijas kandidāts Navrockis. Latvija debitē ANO Drošības padomē. Aktualitātes analizē atvaļināts vēstnieks un lektors Latvijas Universitātē un Juridiskajā augstskolā Gints Jegermanis. Sazināmies ar Nacionālās aizsardzības akadēmijas pētnieku vēsturnieku Valdi Kuzminu un politologu Kārli Daukštu. Trumpji Zelenska piedurknē Ne viens vien pasaules medijs 2. jūnijā savos virsrakstos piesauca kāršu spēles motīvus. Tehnoloģiski novatoriska un organizatoriski filigrāna Ukrainas Drošības dienesta operācija pret Krievijas stratēģiskās bumbvedēju aviācijas bāzēm dziļi agresorvalsts teritorijā tiek uztverta kā nepārprotams mājiens prezidentam Trampam, kuram tīk klāstīt, ka Ukrainai „neesot kāršu” pašreizējā spēlē, respektīvi, nav izredžu pretoties Krievijas agresijai. Ilgstoši un pamatīgi gatavotajā diversijas akcijā neko nenojauzdami kravas mašīnu šoferi nogādāja Krievijas aviācijas bāzu tuvumā konteinerus, kuros it kā atradās moduļu mājas. Kad vajadzīgās lokācijas bija sasniegtas, no konteineriem izlidoja desmitiem lidrobotu un devās uz mērķi. Pavisam triecienus saņēma četri objekti, no kuriem salīdzinoši tuvākie atrodas pie Rjazaņas un Ivanovas, attiecīgi nepilnu astoņsimt un apmēram tūkstoš kilometru attālumā no Kijivas, attālākais pie Murmanskas, apmēram divtūkstoš kilometru attālumā, bet vistālāko – Sibīrijā, Irkutskas apgabalā – no Ukrainas galvaspilsētas šķir apmēram 4300 kilometri. Uzbrukuma mērķis bija stratēģiskie bumbvedēji un radioizlūkošanas lidmašīnas, kas, cita starpā, ietilpst Krievijas kodolspēku sastāvā, bet tiek izmantotas arī raķešu triecieniem pa Ukrainas pilsētām. Sākotnēji figurēja visai atšķirīgi dati par nodarītajiem zaudējumiem, līdz vakar Ukrainas Drošības dienests paziņoja, ka pavisam esot trāpīts 41 lidaparātam un trīspadsmit no tiem padarīti nelietojami. Tas ir jūtams zaudējums, sevišķi ja ievēro, ka tādus lidaparātus kā Tu-95 un Tu-22M3 jau ceturtdaļgadsimtu vairs neražo, un izskan viedokļi, ka attiecīgo zaudējumu kompensēšanai varētu būt vajadzīgi gadi vai pat desmitgades. Tāpat šī operācija liek Krievijai domāt par savas stratēģiskās aviācijas izkliedētāku dislocēšanu, kas mazinās tās izmantošanas efektivitāti. Pasaule vēl aizgūtnēm turpināja apspriest svētdienas operāciju, kurai Ukrainas Drošības dienests devis nosaukumu „Zirnekļa tīkls”, kad agrā otrdienas rītā jaudīga zemūdens eksplozija satricināja Krievijas uzcelto tiltu pāri Kerčas šaurumam, plašāk pazīstamu kā Krimas tilts. Zemūdens eksplozija notikusi tuvu gruntij un pamatīgi bojājusi vienu no tilta balstiem. Pēc tam tilts uz laiku ticis slēgts, tad atkal atvērts, tad vēlreiz slēgts, un šobrīd nav īsti skaidrs, vai un kādā režīmā tas funkcionē. Latvija debitē ANO Drošības padomē 3. jūnijā Apvienoto Nāciju Ģenerālā asambleja ievēlēja piecas jaunas ANO Drošības padomes nepastāvīgās locekles ar mandāta termiņu 2026. un 2027. gadā. Viena no jaunievēlētajām loceklēm ir Latvija, pārējās – Bahreina, Kolumbija, Kongo Demokrātiskā republika un Libērija. Vēl piecas nepastāvīgās locekles, kas Drošības padomē ieņem vietas kopš šī gada sākuma ir Dānija, Grieķija, Pakistāna, Panama un Somālija. Kā vēsta statistika, pavisam balsojušas 188 dalībvalstis, pret balsojušo nav bijis, taču zināms skaits balsotāju attūrējušies. Visvairāk tādu bijis balsojumā par mūsu valsti – veseli desmit, kamēr, piemēram, Bahreinas gadījumā šādu pārliecības trūkumu paudušas vien divas delegācijas. Latvija ir arī vienīgā no ievēlētajām padomes loceklēm, kas šo prestižo pienākumu uzņemsies pirmoreiz. Drošības padomes kompetencē ietilpst jebkura drošības jautājuma izvērtēšana un attiecīgu lēmumu pieņemšana, aicinot ANO dalībvalstis vērst pret drošības apdraudētāju ekonomiskās vai diplomātiskās sankcijas, tāpat Drošības padome var lemt par militāru vai citu nepieciešamu līdzekļu lietošanu. Pagātnē ar šādu mandātu starptautiskās koalīcijas iesaistījās Korejas karā 1950. gadā, veica Kuveitas atbrīvošanu no Irākas okupācijas 1991. gadā un intervenci Lībijā 2011. gadā. Drošības padome ir tā institūcija, kas izvirza Apvienoto Nāciju ģenerālsekretāra kandidatūru un iesaka jaunu dalībvalstu uzņemšanu organizācijā. Kā zināms, bez desmit pārvēlamajām Drošības padomes loceklēm tajā ir arī piecas pastāvīgās locekles ar veto tiesībām – Savienotās Valstis, Lielbritānija, Francija, Krievija un Ķīna. Līdz nesenam laikam trīs Rietumu demokrātijas – ASV, Lielbritānija un Francija – tika apzīmētas kā „P3”. Tās tradicionāli ieņēma līdzīgu pozīciju visos būtiskākajos globālās politikas jautājumos. Taču kopš Baltajā namā saimnieko Donalds Tramps, šī ierastā kārtība jau vairākkārt tikusi izjaukta. Tāpēc katras uz tradicionālajām Rietumu vērtībām orientētas valsts klātbūtne Drošības padomē šobrīd iegūst papildu nozīmi. Par purna tiesu Nepilni 370 000 no apmēram 21 miljona jeb mazāk nekā divi procenti – tāds balsu apjoms izšķīra Polijas prezidenta vēlēšanu rezultātu. Pēc vēlēšanu pirmās kārtas 18. maijā sacīksti turpināja divi: valdošās labēji centriskās Pilsoniskās platformas kandidāts, Varšavas mērs Rafals Tšaskovkis un lielākās opozīcijas partijas, nacionālkonservatīvās „Likums un Taisnīgums” un tās sabiedroto atbalstītais neatkarīgais kandidāts Karols Navrockis. Negaidīti labi rezultāti pirmajā kārtā bija vēl diviem izteikti labējiem kandidātiem: Brīvības un neatkarības konfederācijas pārstāvis Slavomirs Mencens ieguva gandrīz 15% un monarhistiskās Polijas kroņa konfederācijas pārstāvis Gžegošs Brauns – vairāk nekā 6% balsu. Brauns aicināja savu elektorātu balsot par Navrocki, savukārt Mencens sarīkoja publisku pasākumu, kurā aicināja abus otrās kārtas kandidātus parakstīties zem viņa ierosinātās programmas astoņiem punktiem. Navrockis parakstīja, Tšaskovskis – nē. Vairāki centriski un kreisi kandidāti, tādi kā Šimons Holovņa no Polijas Tautas partijas vai Magdalena Bjejata no koalīcijas „Kreisie”, savukārt aicināja balsot par Tšaskovski, kaut arī kreisajiem ir pretenzijas pret Pilsoniskās platformas labējo sociālo politiku. Rezultātā ar gluži nelielu pārsvaru uzvaru svētdien, 1. jūnijā, svinēja Karols Navrockis. Vēlēšanu rezultātu kartes rāda Polijai jau ierasto ainu, kad par konservatīvo politiku balso vēsturiskās poļu zemes valsts centrā un dienvidaustrumos, savukārt par liberālāku pieeju – pēc Otrā pasaules kara pievienotās teritorijas rietumos un ziemeļos, kā arī Varšava un citas lielās pilsētas, izņemot Krakovu. Tā nu Polijā turpināsies līdzšinējā situācija, kad centriskai un proeiropeiskai valdības koalīcijai jāsadzīvo ar radikāli konservatīvu prezidentu. Navrockis tiek dēvēts par „Polijas Farāžu”, ciktāl ir kategoriski pret ciešāku Eiropas Savienības integrāciju, tai skaitā pret eiro ieviešanu Polijā, un arī skeptisks par savienības tālāku paplašināšanos, tai skaitā Ukrainas uzņemšanu. Tomēr jaunievēlētā prezidenta uzskati noteikti nav prokremliski, ciktāl Krievijas agresijas atturēšanu viņš uzskata par Polijas drošības politikas stūrakmeni, aicinot stiprināt NATO, sadarbību ar Savienotajām Valstīm un reģionālo sadarbību ar t.s. Bukarestes devītnieku – Čehiju, Slovākiju, Ungāriju, Rumāniju, Bulgāriju un Baltijas valstīm; tāpat ar Somiju un Zviedriju. Polijas prezidenta pilnvaras nav sevišķi plašas, taču pašreizējā situācijā konservatīvam prezidentam faktiski ir likumdošanas veto iespējas. Prezidenta veto Sejms var atcelt ar 60% balsu, bet centriski liberālajiem spēkiem šāda pārsvara likumdevējā nav. Sagatavoja Eduards Liniņš.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radio åt alla har fått en ny podcast om kultur! Vendela ger den korrekta tolkningen av Bergmans Skammen på Dramaten. Ylva ger den korrekta tolkningen av Isabella Nilssons nya bok Tomhet och ömhet. Och Anna har läst en subtil kritik av Londons bostadsdmarknad. Stötta oss på Radio åt allas Patreon!
Venäjä julkisti Istanbulissa kovat rauhanehdot Ukrainalle. Tulitaukoon ja rauhaan Venäjä suostuu vain, jos Ukraina luopuu Venäjän miehittämistä alueista kokonaan ja vetäytyy. Noudattaako Venäjän presidentti Vladimir Putin rauhanneuvotteluissa Neuvostoliiton sota-ajan johtajan Josif Stalinin oppeja? Kertooko maailmansodan historia mihin ehtoihin Ukraina ei voi suostua? Ovatko Ukrainan vaihtoehdot yhtä vaikeita kuin Suomella vuonna 1944? Vieraina ovat poliittisen historian professori Juhana Aunesluoma Helsingin yliopistosta sekä tutkija Mikko Majander Ajatuspaja Magmasta. Toimittajana on Tapio Pajunen.
3 juni. Det ukrainska drönarangreppet mot ryska baser i helgen orsakade stor skada hos Rysslands strategiska bombflyg. Vad gjorde det möjligt? Vilka är lärdomarna för framtidens krig? Andreas Ericson diskuterar med Max Villman, tidigare stridspilot och poddare, och Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.
(0:00) Wstęp(1:05) Państwowa Komisja Wyborcza oficjalnie ogłosiła zwycięstwo Karola Nawrockiego. Premier Donald Tusk zwróci się do Sejmu o udzielenie wotum zaufania(3:09) Ukraina i Rosja zgodziły się w Turcji na kolejną wymianę więźniów(5:35) Komisja Europejska poparła inicjatywę amerykańskich senatorów w sprawie sankcji przeciwko Rosji(7:04) NATO sprawdza gotowość na wypadek potencjalnej inwazji ze strony Rosji(8:29) Niemiecki Sąd Administracyjny uznał odsyłanie osób chcących ubiegać się o azyl za niezgodne z prawemInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu:AMSO - oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: www.amso.pl
Regeringens nya expertgrupp träffades för första gången idag. Nya uppgifter om dödade vid hjälpsändningar i Gaza. Ryskt bakslag – Ukraina har attackerat Krimbron. OECD: Den svagaste tillväxten sedan covid. Och damboxaren Khelif är en man, enligt läckta dokument. Programledare: Staffan Dopping.
Vad händer när sjukvården ställs inför krig, naturkatastrofer eller pandemier? I det här avsnittet pratar vi med Johan von Schreeb – kirurg, professor och en av världens ledande experter på katastrofmedicin. Hur fungerar vården i extrema situationer, hur prioriterar man när resurserna inte räcker till och vad Sverige kan lära av internationella kriser?Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/stod-oss/ge-en-gavaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I et spektakulært angrep lurte Ukraina seg langt inn i Russland. Der sprengte de mange av fiendens farligste fly. «Et angrep for historiebøkene», jublet ukrainerne. Hvordan klarte de å lure russerne? Og hvordan vil sjokk-angrepet påvirke krigen videre? Med Ukraina-korrespondent Per Anders Johansen. Foto: Gina Grieg Riisnæs
Den avancerade specialoperationen kallad ”Operation Spiderweb” chockade Ryssland – och omvärlden – i helgen. En storskalig fjärrstyrd drönarattack mot över fyrtio stridsflygplan på fyra olika militärbaser i Ryssland, som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger var ”perfekt genomförd”. Vad innebär operationen för Ukraina? Hur kunde den genomföras? Och hur kommer Zelenskyjs offensiva drag att påverka samtalen om fred? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ljudklipp från: CNN, BBC, ABC News och 7News Australia. Avsnittet spelades in under eftermiddagen 2 juni.
Ukraina och Ryssland har haft möte. Vulkanen Etna har fått utbrott. Utredning vill stoppa adoptioner. Barn med funktionsnedsättningar lär sig cykla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
(00:00) Wstęp(2:33) Rosjanie nacierają - jakie są tego skutki?(11:43) O ile posunęli się Rosjanie? Jakie to ma znaczenie strategiczne?(17:47) W jaki sposób Rosjanie przygotowują ataki? (27:08) Na ile skuteczna jest ukraińska obrona? Jak zwalczane są drony?(39:18) Czy Ukraina potrzebuje Abramsów?(44:45) Ukraina może atakować cele w głębi Rosji - czy to będzie miało realny wpływ na rosyjskie zdolności?Zgłoś się do Szkoły Przywództwa Instytutu Wolności:https://szkolaprzywodztwa.plLink do zbiorki: https://zrzutka.pl/en6u9a Mecenasi programu: Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: https://go.tms.pl/UkladOtwartyETF Casa Playa: https://casaplaya.pl/zakup-nieruchomosci-w-hiszpanii-pdf-instruktaz/ AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.htmlMódl się z Hallow: https://hallow.app.link/ukladotwartyhttps://patronite.pl/igorjanke ➡️ Zachęcam do dołączenia do grona patronów Układu Otwartego. Jako patron, otrzymasz dostęp do grupy dyskusyjnej na Discordzie i specjalnych materiałów dla Patronów, a także newslettera z najciekawszymi artykułami z całego tygodnia. Układ Otwarty tworzy społeczność, w której możesz dzielić się swoimi myślami i pomysłami z osobami o podobnych zainteresowaniach. Państwa wsparcie pomoże kanałowi się rozwijać i tworzyć jeszcze lepsze treści. Układ Otwarty nagrywamy w https://bliskostudio.pl
Två kinesiska krigsfångar visas upp i Ukraina och fallet reser nya frågor om Kinas roll i kriget. Enligt president Zelenskyj krigar fler än 150 kineser på Rysslands sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i april som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick ut med att två kinesiska soldater gripits vid fronten i Donetsk. Gripandet blev en världsnyhet och den ukrainska underrättelsetjänsten visade upp fångarna på en presskonferens. Fallet har på nytt aktualiserat frågan om Kinas roll i kriget och hur nära Kina egentligen samarbetar med Ryssland. Krigsfångarna själva beskriver ingående hur de rekryterades via sociala medier i Kina, samtidigt som Peking förnekar all inblandning. För Ukraina blev fallet med de kinesiska krigsfångarna ett tillfälle att öka pressen på både Kina och USA.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge
Nu föreslås stopp för internationella adoptioner. Bryssel deppar efter polskt presidentval. Nya tag i fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Och därför får stockholmarna vänta på gårdsförsäljning av alkohol. Programledare: Magnus Thorén.
Brittisk miljardsatsning på militär upprustning. Istanbulmötet: Ryssland och Ukraina överens om utväxling av krigsfångar. Efter polska presidentvalet - Polens premiärminister utlyser förtroendeomröstning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ungern anklagas för spioneri mot Ukraina. Varför skulle Nato-landet skicka spioner över gränsen mitt under pågående krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen greps två ungrare i Ukraina, misstänkta för spioneri. Gripandet skedde i Transkarpatien, en del av Ukraina där ungrare levt under olika härskare i hundratals år. Nu har dom blivit en viktig bricka i spelet mellan Orbans Ungern och Zelenskys Ukraina. Filip Kotsambouikidis reste dit för att försöka förstå hur den här lantliga regionen blivit politiskt sprängstoff.Medverkande: Kristina, mamma till en stupad ungersk-ukrainsk soldat, Laszlo Szubanics, professor vid ungerska institutionen vid universitetet i staden Uzjgorod, ungrare i staden Beerehove i södra Ukraina, Krizstian Zsak och Melinda, demonstranter i Budapest i Ungern, Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, Zsuzsanna Végh, forskare vid German Marshall Fund, Tibor Borta, ägare till en lanthandel vid gränsen mellan Ukraina och Ungern, fotbollslaget ”Transkarpaterna” i Ungern.Reporter: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seProgramledare: Fernando Arias.fernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jacob Gustavsson och Tim Kellerman.
Polen har lyfts fram som Europas hopp – ett land som lyckats vända en auktoritär utveckling, rustar upp försvaret och räddar Ukraina när USA sviker. Men inför presidentvalets avgörande omgång råder osäkerhet, Ukrainakritiska partier går framåt och högerradikala politiker vinner mark. Nu avgörs framtiden för premiärminister Donald Tusks reformplaner, rapporterar Ola Wong från Warszawa. Inläsare: Staffan Dopping
Kallar ryske presidenten galen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter allt intensivare ryska attacker mot Ukraina varnar Donald Trump Rysslands president Vladimir Putin för att ”leka med elden” och kallar honom ”galen”. Kreml svarar med att kalla den amerikanske presidenten ”emotionellt överlastad”. Samtidigt har republikanska senatorer tagit initiativ till sanktioner mot Ryssland. Är den rosiga relationen mellan Trump och Putin över, och vad innebär det i sådant fall för Rysslands krig mot Ukraina?Hör också om Trumps omdebatterade kryptomiddag och nya turer i konflikten mellan Trumpadministrationen och elituniversitetet Harvard.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent samt Fredrik Wadström, Sveriges Radios blivande Rysslandskorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson