Podcasts about ukraina

0:00 Wstęp0:46 Unia Europejska chce ustabilizować relacje handlowe ze Stanami Zjednoczonymi2:26 Ukraina weźmie udział w negocjacjach pokojowych z Rosją i Ameryką3:34 Dzięki nowej umowie USA zwiększą swoją obecność na Grenlandii5:00 Donald Trump ogłosił powstanie Rady Pokoju w sprawie Strefy Gazy6:21 Prezydent Ukrainy krytykuje Europę i proponuje jej utworzenie wspólnych sił zbrojnych7:49 Siedem tysięcy więźniów należących do Państwa Islamskiego zostanie przeniesionych z Syrii do IrakuInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Europa försöker samla sig till ett gemensamt svar på president Donald Trumps nya tullhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hoten handlar om höjda tullar mot europeiska länder om inte om inte USA får köpa Grönland.Frankrikes president Macron vill ta i med hårdhandskarna mot Trump medan Tyskland försöker sig på en mjukare linje. Mycket kan stå på spel: Grönland, ekonomiska värden och samarbetet med USA om stödet till Ukraina. I dagens avsnitt medverkar fyra av Sveriges Radios Europakorrespondenter som samlats i Bryssel för att reda ut dessa frågor. Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentKatarina von Arndt, TysklandskorrespondentNina Benner, Londonkorrespondent Cecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentProgramledare: Sharon JåmaProducent: Lena Bejerot

W tym odcinku Zaprojektuj Swoje Życie po raz drugi gościem jest Przemysław Gacek – współzałożyciel i prezes Grupy Pracuj, jednej z największych firm HR-tech w Europie, twórca pracuj.pl, inwestor i przedsiębiorca notowany na GPW.Rozmawiamy o:

Svenskar fast utomlands av snön / Mindre stöd för flera riksdagspartier / Statsministern: Sverige skickar stridsflyg till Ukraina om det blir vapenvila / Många åker skidor och pulka i snön Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Roza Bicer.

Sveriges stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland har beskrivits som ”existentiellt”. Men glappet är stort till verkligheten för hemvändande svenska veteraner. – Min pappa slutade prata med mig efter att ha frågat om jag dödade någon där nere, säger Helge, som drabbas av ”arga tankar”. Flera vittnar om tystnad, ekonomiska problem och brist på stöd. – Vi kan inte hjälpa dem, det går emot våra stadgar, säger veteranföreningens ledare. Av Magnus Thorén Inläsare: Magnus Thorén

Frågespecial. Om kläderna som portar dig i Bryssel. Varför EU älskar(?) krångliga regler och hur det kommer sig att en EU-armé inte lär bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden startar 2026 med en frågespecial. Varför har många EU-länder varit rädda för att använda de frysta ryska tillgångarna för att stötta Ukraina? Hur och när kan det franska skuldberget slå mot övriga Europa? Vi ringer även upp Berlin och får reda på vad Angela Merkel egentligen sagt om Vladimir Putin i närtid. Och så sist men inte minst: var tog Londons coolhetsfaktor vägen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, frilansande Brysselkorrespondent knuten till Svenska Dagbladet. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Rysslandsexperten i samtal om bakgrunden till kriget i Ukraina och sin nya bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vladimir Putin använder historien för att rättfärdiga sitt krig mot Ukraina och skriver därmed in sig i en tradition av ryskt militärt tänkande som går långt tillbaka i tiden.I ett specialavsnitt av Radiokorrespondenterna Ryssland ger Gudrun Persson, docent vid Stockholms universitet och verksam inom Försvarsmakten, sin syn på vad som ligger bakom dagens ryska krig mot Ukraina.Hon resonerar också om hur väst bör agera gentemot ett alltmer aggressivt Ryssland.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

W dzisiejszym odcinku podsumowujemy 2025 rok w polityce międzynarodowej. Ukraina, Rosja, Unia Europejska, USA - kto jest zwycięzcą a kto przegranym? Co czeka nas w przyszłym roku? Rozmawiają Witold Jurasz i Jakub Bodziony.

2025 går mot slutten.Et år preget av krig, kulturell uro og en verden i rask forandring.I denne Yuleprat-episoden ser jeg tilbake på året som gikk – fra politisk kaos, Gaza og Ukraina, til ideologiske ytterkanter, informasjonskrig og et stadig mer fragmentert offentlig rom.Samtidig gjør jeg opp status for Taakeprat i 2025: lange serier, historie, myter, okkultisme – og et år med dype dypdykk.En lavmælt årskavalkade.Et pusterom før 2026.https://www.patreon.com/taakeprathttps://www.taakeprat.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa.Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina.Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa.MedverkandeFredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutetJoakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer SwartlingClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareLjudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT

Avsnitt 500 av Sveriges nyfiknaste podd gästas av Graham Potter. Sveriges förbundskapten talar om en kommande reseturné för att träffa spelare, om tron på Kulusevskis comeback, om att bygga upp spelarna mentalt, om att de som kritiserar svenska stjärnor inte förstår helheten, om att han inte vill ändra för mycket i truppen till i mars, om att det inte blir några stora taktiska skiften, om fördelen att möta Ukraina i Spanien, om att hans självförtroende är intakt trots sparken gånger två, om att det är för enkelt att avfärda honom som en processtränare och om varför VM-lottningen är helt ointressant.Dessutom berättar om betydelsen av Sverige för hans karriär, om att han förstår varför fuskanklagelserna förföljer Östersund, om relationen med Daniel Kindberg, om den ekonomiska chocken när han tog över Swansea, om bakgrunden till succén i Brighton, om varför det inte gick att tacka nej till Chelsea, om vad som gick snett i London-klubben, om att Blågult inte är en tänkt språngbräda till andra jobb, om att han inte talat med SvFF om framtiden, om varför han inte vill tala om ett påstått anbud från England och om skälet att han avstår från att kommentera Fifas fredspris till Donald Trump. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmenEfter snart fyra år av fullskaligt krig står Ukraina inför en djup demografisk kris, där många dödats, skadats eller tvingats fly. Nu försöker man på olika sätt få fart på befolkningstillväxtenSedan 1624 har danska Postnord delat och tagit emot brev från danskarna. Men från och med den 30 december upphör det att gälla. Vi ställer frågan vad som händer med oss när breven inte längre når oss på samma sätt som det har gjort förr.Idag håller militärer i Myanmar ett val för att lämna över makten till sig själva, om man frågar kritikerna. Vår korrespondent Axel Kronholm har tittat närmare på ett val som hålls i en minoritet av landet, under brinnande inbördeskrig, och helt utan opposition.Lotta Lundbergs krönika om vad en röda lykta kan betyda.Panelen tittar på året som gått.I andra timmenNetanyahu besöker Trump, och det är bland annat Iran och Gaza som står på mötesagendan.Radioskuggan med en satirisk tillbakablick på året 2025.Sveriges hittills längsta rättegång går mot sitt slut. I processen mot två representanter för det svenska oljebolaget Lundin Oil prövas för första gången i svensk domstol frågan om ett företags ansvar för medhjälp till folkrättsbrott. Och det kan ha betydelse även för andra rättegångar.Är dagens unga extra nostalgiska kring 90- och 00-talet, och var den tiden runt millennieskiftet så magiskt glittrande som den ibland porträtteras idag?Efter en omskriven skivdebut 1989 har Toni Holgersson rört sig mellan succé och tragedi, en romantiker och en luffare. Nu är han tillbaka igen med en samling hyllade sånger som hyllats för sin sårbarhet och uppriktighet.I Augustin Erbas kåseri är han rädd att han kan ha hamnat i klimakteriet.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

Hör våra experter svara på lyssnarnas frågor i Radiokorrespondenterna Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det egentligen som driver Vladimir Putin i kriget mot Ukraina, hur går det med barnafödandet i Ryssland och vad spelar Budapestavtalet - i vilket Ukraina 1994 utlovades säkerhetsgarantier - för roll idag? Lyssnarna ställer frågorna och våra experter svarar. Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

(0:00) Wstęp(0:46) Ukraina prowadzi negocjacje ze Stanami Zjednoczonymi na temat gwarancji bezpieczeństwa(2:14) Rosyjski generał zginął w zamachu bombowym w Moskwie(3:24) Chiny nałożyły nowe cła na produkty mleczne importowane z Unii Europejskiej(4:43) Zwolennik przyłączenia Grenlandii do Ameryki został nowym specjalnym wysłannikiem Donalda Trumpa(6:14) USA zapowiadają dużą modernizację swojej marynarki wojennej(7:39) W Aleppo doszło do starć między syryjskimi siłami bezpieczeństwa i kurdyjskimi bojownikamiInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Hör om spelet bakom EU:s nödlösning för att stötta Ukraina. Och så om trion som frontar Europa på världsscenen, men som har politisk motvind på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets sista EU-toppmöte resulterade i ett nytt miljardlån för att stötta Ukraina. Men splittringen inom unionen blev synlig och kompromissen är ett bakslag för EU-kommissionen och flera länder som hellre hade använt de frysta ryska tillgångarna. Inte heller gick EU i mål med frihandelsavtalet Mercosur och vidare har kommissionen fått backa från prestigemålet om att förbjuda försäljning av nya bensinbilar 2035. Medan bakslagen duggat tätt i Bryssel summerar vi också ett europeiskt år där ledare som Merz, Macron och Starmer fått mycket strålkastarljus på den diplomatiska scenen. Nu senast Friedrich Merz, som efter förra veckans toppmöte i Berlin nöjt konstaterade att ”Tyskland är tillbaka på den internationella scenen”. Men trion förenas i att behöva tampas med politiska motgångar på respektive hemmaplan. Europapodden reder ut vem som haft det jobbigast och så ringar vi in några europeiska händelser som fick mindre uppmärksamhet 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Minister koordynator służb specjalnych o aktach dywersji, współpracy z obcym wywiadem, o działaniu służb, relacjach z Ukrainą i o rządzie

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU enas om jättelån till Ukraina – hårda ord och svåra valEU lånar nära 1000 miljarder till Ukrainas stöd efter hårda ord på toppmötet. Förslag att använda frysta ryska tillgångar föll. Beslutet visar både kompromissvilja och begränsningar samt signalerar strategisk uthållighet. Medverkande: Teresa Küchler (SvD), Göran von Sydow (SIEPS), Jakob Hedenskog (UI).Strid om “tvångsblandning”M och SD säger att S vill tvinga folk att blandas, S kallar det integration via bygge. I Örgryte väcker planerade flerfamiljshus reaktioner – och sätter ljus på hur bostäder och integration krockar.KAJ-effekt i VöråNär KAJ-fans ville övernatta i Vörå hyrde Boris och Solveig Åhman ut släktstugan. De är KAJ-Axels föräldrar. Intresset gav mer än turism – hela bygden märker av effekten. ”Det är otroligt”, säger Boris Åhman.Krönika av Agri IsmaïlOm den ensammaste tiden på åretJulpanelen rimmar och delar ut klappar till partiledareHör Leonidas Aretakis, Flamman, Anders Lindberg, Aftonbladet och Kajsa Kettil, Borås Tidning.timme 2:Epsteinläckan skakar Trumps basUppgifterna i Epsteindokumenten har triggat en intern oro bland vissa republikaner och konservativa profiler. Många dokument släpptes i fredags men inte alla. Kan detta bli ett fortsatt problem för presidenten?Gaza då och nuFörr fanns museer, moskéer, bad och fiskmarknad – kulturens vardag. Nu återstår ruiner: Omarimoskén, Hamam Samara och Pashapalatset är borta, palatsets trädgård har blivit ett tältläger. Sami Abu Salem och Jawdat al Khodary beskriver hur samlingar och minnen gått förlorade.Ovinter är den femte årstiden – vintersolstånd utan vinterÅrets mörkaste dag, vintersolståndet 21 december, kom utan snö och kyla på många håll. När vinterkänslan uteblir sprids ordet ”ovinter” – en ”femte årstid”. Etnologen Erika Lundell och språkvårdaren Karin Webjörn undersöker fenomenet.Kortsiktiga politiska beslut om miljön skapar ovisshet för industrinEU-kommissionen vill lätta på förbudet mot nya förbränningsbilar 2035 om utsläppen sänks 90%. Resterande 10% kan kompenseras med e-bränslen, biobränslen eller grönt stål. Hör Johan Rockström, professor och chef för Potsdaminstitutet.Satir från RadioskuggaAI-hälsningar, en blandning av värme och kylaJimmy Lais dom skakar HongkongMediemogulen Jimmy Lai har dömts, sex år efter demokratiprotesterna. Apple Daily stängdes efter polizrazzia – en symbol för pressfrihetens fall. Domen ökar oron för yttrandefriheten. Hör SR:s Kinakorrespondent Moa Kärnstrand.KåseriJulkaos, trumslagare och Mark Levengoods nej till Thåströmprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Leonardo Wehlander

I vårt kärvaste avsnitt hittills (läs: i vårt mest vi himlar med ögonen så pass att vi ser hjärnbarken-avsnitt hittills) går vi igenom det ballaste och hårdaste förbandet i världen (läs: ett extremt oskönt specialförband) som gör det som måste göras och som andra inte kan göra (läs: som har en fånigt osoft internkultur) – Navy SEALs.Per inleder med en hyllning (läs: sågning) av SEALs uttagning och utbildning (läs: han är djupt skeptisk mot den). Han följer sedan upp med att lovsjunga (läs: förfasas över) en krigshjälte (läs: krigsförbrytare) som heter Eddie; en sann WARRIÖÖÖRRRR (läs: en individ som var kass på sitt jobb). Mattis tar vid och beskriver det brödraskap av KRIGARE som är SEALs (läs: han beskriver en internkultur som bl.a. inbegriper tatueringar för confirmed kills) plus hur dessa titaner kan göra dig – ja just dig! – lika badass som dem (läs: han suckar över alla jävla SEAL-memoarer och konstaterar att det här är rätt dåligt för opsec).Dessutom: svällande biceps, taktiska på gränsen till strategiska skägg, asballa tatueringar, spartanhjälmar, korslagda automatkarbiner, självhjälpsböcker, skitcoola tillsatser på M4:an, shins, pull-ups, armhävningar, Punisher-dödskallar, annat cringe, och mycket mer!Swisha din gåva till vår insamling för laddstationer till frontförbanden i Ukraina till swish-nr: 1230014779 (Krigsdimma produktion AB) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Paulina Neuding, Dana Pourkomeylian och Payam Moula under ledning av Jörgen Huitfeldt. EU-länderna lyckades enas om mångmiljardstödet till Ukraina, men de ryska pengarna rörs inte. Den mordmisstänkta 12-åringen – ännu ett dystert bottenrekord. Finns någon nedre gräns för åldern på en maffiamördare? Och en av SVT:s mest omdebatterade granskningar någonsin – om influeraren Joakim Lundell – är avslutad. Var landade kraftmätningen mellan gamla och nya medier?

Veckopanelen med Paulina Neuding, Dana Pourkomeylian och Payam Moula under ledning av Jörgen Huitfeldt. EU-länderna lyckades enas om mångmiljardstödet till Ukraina, men de ryska pengarna rörs inte. Den mordmisstänkta 12-åringen – ännu ett dystert bottenrekord. Finns någon nedre gräns för åldern på en maffiamördare? Och en av SVT:s mest omdebatterade granskningar någonsin – om influeraren Joakim Lundell – är avslutad. Var landade kraftmätningen mellan gamla och nya medier?

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

Stort EU-stöd till Ukraina men inte som Sverige önskade / Sverige ska ge mindre pengar i bistånd / Allt fler blir sjuka i influensa / Första barnet på 55 år i byn Vettasjärvi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

EU-länderna överens om lån till Ukraina. Utrikesministern tror att fängslade journalisten Dawit Isaak i Eritrea lever. Nu får ledsagare skjutsa igen i Östersund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU-länderna överens om lån till Ukraina. Utrikesministern tror att fängslade journalisten Dawit Isaak i Eritrea lever. Nu får ledsagare skjutsa igen i Östersund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU innvilget lån til Ukraina, kronprinsesse Mette-Marit skal ha en alvorlig lungeoperasjon, Fotballegenden Åge Hareide er død, Trump har satt i gang prosessen med å gi Washingtons landemerker sitt eget navn og Giæver og gjengen mister to verdifulle medlemmer. Med Anders Giæver, Frøy Gudbrandsen, Hans Petter Sjøli, Astrid Meland, Hanne Skartveit, Selma Moren og Ole Kristian Strøm. Produsent Martin Frogner. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør også «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Alltid på Podme.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denne høsten har kronprinsesse Mette-Marits lungesykdom blitt kraftig forverret. Nå forberedes hun på en lungetransplantasjon. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om EU som omsider klarte å sikre pengestøtte til Ukraina.

Witold Jurasz, były szef polskiej placówki w Mińsku, a dziś dziennikarz Onetu komentuje nową Strategię Bezpieczeństwa Narodowego USA i ocenia czy Ukraina jest w stanie sobie poradzić w wojnie z Rosją bez wsparcia Waszyngtonu, za to przy wydatnej pomocy ze strony narodów europejskich. Nasz gość wskazuje również, że administracji Donalda Trumpa wyraźnie zależy na promowaniu radykalnych ugrupowań prawicowych w Unii Europejskiej, co jest szalenie niebezpieczne w kontekście przyszłości całej Wspólnoty. Witold stawia także radykalną tezę o konieczności ograniczenia w Europie trollingu politycznego na Facebooku oraz X-ie. Z tej rozmowy dowiecie się także jaki był faktyczny powód niedawnego zwolnienia 123. więźniów politycznych na Białorusi oraz dlaczego wśród uwolnionych nie było Andrzeja Poczobuta.  Witold Jurasz jest autorem książek "Demon zza miedzy", "Wataha Putina" (wraz z Hieronimem Gralą) oraz "Demony Rosji". Jest współprowadzącym podcast "Raport Międzynarodowy".

”Mörk turism” växer som industri. Bevisen mot Sting Engström räcker inte. Ödesmöte för Ukraina i Bryssel. Och RFSL kritiserar polisens uniformsstopp. Programledare: Nathalie Rothschild.

Ukraina kan gå tom for penger i april, hvis ikke EU finner en løsning. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at Norges Bank holder renten uendret og om «classy» vs. «harry» julefeiring.

Den senaste tiden har det hållits många och långa möten och förhandlingar – med syftet att uppnå fred i Ukraina. Men vid sidan om kampen vid förhandlingsbordet pågår kriget, oförtrutet. Ukraina pressas vid fronten och tiden är knapp. Hur går det för de ukrainska trupperna? Vad behöver de för stöd just nu? Och är freden inom räckhåll? Gäst: Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, i dag senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling. Programledare och producent: Olivia Svenson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Klipp från: ABC News, Sky News

I en verden som brenner er det Trump, Putin og Netanyahu som må gi en tommel opp for fred. Men fred på hvem sine premisser? Og sitter de rette folka ved bordet? Lytt til historiker og forfatter Marte Heian-Engdal, PRIO-forsker Jørgen Jensehaugen og NUPI-forsker Karsten Friis diskutere fredsavtalene som foreligger for Ukraina og Palestina.Programleder er Arild Blomkvist.Dette er en live-innspilling av Universitetspodden fra Oslo Peace Days.

Europas statsledere møtes i Brussel for å finne penger til Ukraina.Nøkkelen er russiske formuer i Belgia, men saken er vanskelig. Så vanskelig at den er en skjebnedag for hele unionen, sier Tysklands forbundskansler. I Norge har Jonas Gahr Støre lagt frem en plan for landet. Med Simen Ekern og Frithjof Jacobsen fra DN. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Men rapporter från fronten ger en annan bild av läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump hävdar att vi är närmare en fred i Ukraina än någonsin tidigare. Men Ukraina och Volodymyr Zelenskyj säger fortsatt nej till Rysslands krav på att ta över hela Donetskregionen. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi tyder på att vi redan är på väg in i en ny världsordning, som linjerar alltmer med Vladimir Putins önskemål. Samtidigt tycks det inte gå riktigt så bra för de ryska trupperna vid fronten som Kreml vill få det att låta som.Dessutom, om de släppta politiska fångarna i Belarus och vad Aleksandr Lukasjenko får ut av det. Hör Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Krigsdiplomatin går på högvarv och europeiska ledare visar enighet i Berlin. Men hur långt räcker säkerhetsgarantier för Ukraina när frågan om territorier är olöst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa har flyttat fram positionerna i fredssamtalen och under måndagen enades Ukraina, flera europeiska länder och USA om nya bud för en fred. Det handlar om säkerhetsgarantier och en multinationell fredsbevarande styrka till Ukraina. Men vad betyder de nya löftena i praktiken när Putin fortsatt kräver att Ukraina avsäger sig territorium till Ryssland? Zelenskyj har den senaste tiden öppnat för vissa kompromisser och att frysa frontlinjen, men att ge upp hela Donbass fortsätter vara en röd linje.Årets sista EU-toppmöte – ett ödesmöte för KievSamtidigt drar det ihop sig inför årets sista EU-toppmöte i Bryssel. På bordet ligger frågan om de frysta ryska tillgångarna och att använda dessa som säkerhet för att stötta Ukraina finansiellt. Eftersom motståndet mot att använda tillgångarna ökat inom unionen är det bäddat för tuffa förhandlingar. Behoven i Ukraina är enorma och frågan är hur pengar kan lösas om EU-länderna fortsätter köra fast om tillgångarna.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Valdančiųjų LRT įstatymo pataisai opozicija yra įregistravusi per 150 pasiūlymų. Vien Seimo Kultūros komiteto posėdžiuose šie siūlymai svarstyti 9 valandas. Opozicijos politikai skaičiuoja, kad svarstant siūlymus pagal visas procedūras reikės 18 valandų. Kaip vertinti tokį precedentą?Po kelias dienas trukusių derybų Berlyne dėl taikos Ukrainoje, Kyjivas, Vašingtonas ir Europos šalių lyderiai teigia, kad pasiektas reikšmingas proveržis. Pasak Jungtinių Valstijų prezidento Donaldo Trampo, taika esą arčiau, nei bet kada arčiau. Europos lyderiai skelbia šešių punktų planą, Ukraina atsargiai sveikina progresą dėl saugumo garantijų, tačiau priduria, kad dėl teritorijų dar nesutariama.Prezidentūra sako, kad baltarusiškų trąšų tranzitą būtų galima susieti su JAV pajėgomis Lietuvoje. „Nacionalinis interesas yra vertybinės ir pragmatinės politikos derinys“, – "Žinių radijui" sakė prezidento patarėjas Deividas Matulionis.Kas tapo geriausiais metų Lietuvos sportininkais?Ved. A. Skamarakaitė

Gudrun Persson, som arbetar i Försvarsmakten och är docent vid Stockholms universitet, har just utkommit med en bok, ”Russian Military Thought”, om den ryska synen på doktrin och strategi från Krimkriget 1853–56 fram till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Tove Lifvendahl intervjuar.

Premier Donald Tusk w Berlinie ma przedstawić polskie stanowisko wobec Ukrainy członkom tzw. koalicji chętnych. "Chcemy, by Ukraina była częścią Zachodu. Chcemy, by Zachód udzielił Ukrainie gwarancji bezpieczeństwa. Chcemy, by Ukraina była częścią zachodniego, europejskiego systemu bezpieczeństwa" - mówił w Popołudniowej rozmowie w RMF FM wiceszef MON Paweł Zalewski. Dlaczego to istotne?

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

Politiker kräver hårda tag efter terrorattacken i Sydney. S pressar opolitiska föreningar i Malmö. Toppmötet i Berlin avgörande för Ukraina. Vargjakten stoppas. Programledare: Nathalie Rothschild.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I en tidigare version av ett inslag i den här sändningen sades felaktigt att Zelenskyj är amerikansk president. Rätt är att Zelenskyj är Ukrainas president. Rättelsen är gjord den 16 december.

(0:00) Wstęp(0:47) Prezydent Stanów Zjednoczonych jest rozczarowany postawą Rosji i Ukrainy wobec rozmów pokojowych(2:24) Państwa Unii Europejskiej zatwierdziły mechanizm pozwalający na stałe zamrożenie rosyjskich aktywów(3:52) Komisja Europejska zawarła z Ukrainą plan mający przyspieszyć jej akcesję do wspólnoty(5:09) Unia Europejska zaostrza kontrolę zagranicznych inwestycji(6:33) Bułgarski rząd podał się do dymisji po masowych protestach społecznych(7:54) Austria zakazuje noszenia muzułmańskich chust w szkołachInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Russerne bomber hardere enn noen gang. Trump sier Ukraina taper krigen og bør godta fredsavtalen hans. Men en dronepilot ved fronten ser et annet bilde når han styrer vampyrdronen over de russiske styrkene. Med Ukraina-korrespondent Per Anders Johansen. Foto: Reuters

Det är inte bara på slagfältet som drönarna förändrat kriget. Hur de byggs och utvecklas ställer också nya krav på vår förmåga till innovation och produktion. Och det finns mycket att lära av Ukraina. Andreas Ericson med Nils Bildt och Hans Liwång, professor i försvarsteknik på Försvarshögskolan.

(0:00) Wstęp(0:46) Ukraina nie chce zgodzić się na oddanie Rosji części swojego terytorium(2:31) Wielka Brytania ogłosiła nową strategię walki z rosyjskimi okręgami podwodnymi na Oceanie Atlantyckim(4:23) Szef Rady Europejskiej przestrzega Stany Zjednoczone przed ingerencją w europejskie demokracje(6:01) Kraje Unii Europejskiej przyspieszą deportacje nielegalnych imigrantów dzięki budowie centrów powrotu(7:34) Kambodża i Tajlandia po kilku miesiącach wznowiły walki na swojej wspólnej granicyInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.Text: Kalle GlasMEDVERKANDEStefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.Producent: Kalle GlasLjudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Förhandlingar mellan Ukraina och USA pågår om att komma framåt med ett fredsförslag. Hör Lubna EL Shanti, Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.En gamer, en dansare och en statsvetare som vill bli president. Möt tre olika ukrainare under 22 år som stannar kvar i landet, trots att de har rätt att lämna landet enligt en ny lag.Trycket på att Ukraina ska gå med på en orättvis fred har ökat från Donald Trump. Kan en fred bli helt rättvis? Hör danska Isabel Bramsen, docent i Freds- och konfliktvetenskap vid Lunds universitet, aktuell med en bok om fredens logik. På flygplatser sätts priserna ofta högre än ute i handeln, särskilt på varor som öl och räkmackor efter säkerhetskontrollen. Konkurrensen är begränsad innanför spärrarna, vilket ger butiker och restauranger större möjlighet att ta ut höga priser. Möt resenärer och flygplatsbolag. Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan & Helsingborg Dagblad, Zina Al-Dewany på Aftonbladet och Mattias Svensson Svenska Dagbladet – om att regeringen vill ändra grundlagen för att kunna återkalla medborgarskap för kriminella, den nya tandvårdsreformen och om huruvida barn tvingas välja yrkesval för tidigt i livet.Timme 2"Dokument inifrån: Hatet" på Sveriges Television granskar influencern och programledaren Joakim Lundells berättelser om sin barndom. Det har lett till en intensiv debatt om tillståndet i svensk offentlighet Hör Ida Ölmedal, kulturchef på Svenska dagbladet.Belyndar Rikimani från Salomonöarna var med och stärkte klimaträtten i världen genom att ta vittnesmålen från de hårdast drabbade människorna – till Internationella domstolen i Haag. För det har hon prisats med årets Right Livelihoodpris i Stockholm.I föreställningen ”Exil i Hello Kitty City” på Brunnsgatan fyra i Stockholm var det en kvinnlig skådespelare som kissade på scen i föreställningen. Hon är inte ensam om att göra det. Hör tre kvinnliga skådespelare som gjort precis det – kissat på scen.Satir med RadioskuggaFrån och med i höst ingår undervisning om totalförsvaret i samhällsvetenskapen på gymnasiet. Ungdomar från 16 års ålder ingår i Totalförsvaret men kunskapen om vad det innebär är låg. Hör elever om det nya inslaget i undervisningen.Kåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Ukraina har gått från noll till världstopp i att bekämpa desinformation. Forskaren inom digital motståndskraft Carl Heath skriver här en rapport från Kiev: Det här kan Sverige lära sig. Inläsare: Magnus Thorén

EU-ledningen vill låna ut mer pengar till Ukraina. Funktionsrätts-dagen och Musikhjälpen fyllde torget i Karlstad idag. Årets mest spelade låtar och artister avslöjades idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU-ledningen vill låna ut mer pengar till Ukraina. Funktionsrätts-dagen och Musikhjälpen fyllde torget i Karlstad idag. Årets mest spelade låtar och artister avslöjades idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.