Podcasts about ukraina

(0:00) Wstęp(0:49) Włochy domagają się od Unii Europejskiej zawieszenia systemu handlu prawami do emisji dwutlenku węgla(2:31) Unia Europejska zamierza przekonać Węgry do odblokowania pomocy dla Ukrainy, której grozi kryzys finansowy(4:10) Ukraina miała utracić kontrolę nad strategiczną miejscowością w regionie Donbasu(5:30) Iran i Stany Zjednoczone miały osiągnąć postęp podczas kolejnej rundy negocjacji(6:51) Afganistan zaatakował granicę z Pakistanem(8:11) Marine Le Pen nie będzie kandydować na prezydenta Francji z elektroniczną bransoletkąInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

(0:00) Wstęp(0:46) Unia Europejska poprosiła Ukrainę o naprawę rurociągu „Przyjaźń” transportującego rosyjską ropę(2:28) Stany Zjednoczone w ramach nacisków na Iran wprowadziły nowy pakiet sankcji(3:59) Ameryka miała napomnieć Ukrainę w sprawie ataków na Rosję(5:18) Niemcy będą rozwijać bliską współpracę gospodarczą z Chinami(6:44) Niemiecki minister obrony krytykuje Donalda Trumpa za „rozłożenie czerwonego dywanu” przed Władimirem Putinem(7:58) Francja jest zaniepokojona rozprzestrzenianiem się broni jądrowejInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Fyra år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Kvällspasset svarar Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Lubna El-Shanti, på plats i Ukraina, och Fredrik Wadström, med fokus på Ryssland, på lyssnarnas frågor om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Cecilia undrar vad som hänt med alla husdjur i Ukraina och hur de mår? Ulf undrar vad Putin har för mål med kriget? Och 7-åriga Else undrar hur det är att vara barn i Ukraina just nu?

I veckans avsnitt gästar opinionsbildaren och entreprenören Henrik Jönsson podden för ett samtal om mediemakt, politik och Europas framtid.Vi börjar i hans egen roll i ett allt mer polariserat medielandskap. Han beskriver hur klyftan mellan traditionella redaktioner och nya digitala plattformar blivit en konflikt i sig – och hur han själv ofta hamnar i centrum för större debatter, snarare än att bedömas enbart utifrån sitt innehåll. Bilden av honom har förändrats i takt med att medielogiken hårdnat.Samtalet berör också uppmärksamheten kring att hans kanal pekades ut för ”suspekt finansiering”. Han menar att verksamheten finansieras av tittare och att anklagelserna paradoxalt nog gav ett PR-lyft. Det leder in på hans nya satsning “100 %”, med ambitionen att bygga en mer självständig plattform, mindre beroende av algoritmer och med tydlig ideologisk riktning. Han berättar även varför flera entreprenörer valt att stötta projektet anonymt och hur rädslan för drev påverkar det offentliga samtalet.Vi rör oss vidare till svensk politik: valår, regeringsalternativ och risken för låsningar. Energifrågan blir ett exempel på målkonflikten mellan elektrifiering, stabil elproduktion och motstånd mot ny kärnkraft. Även skatter och tillväxt diskuteras, där han argumenterar för marknadsekonomins fördelar framför politisk detaljstyrning.Avslutningsvis lyfter vi blicken mot omvärlden. Han uttrycker oro för turbulens i USA:s politiska ledning, men framför allt för kriget i Ukraina och Europas ansvar attstärka sin beredskap. Ett tankeväckande avsnitt om samtidens stora skiljelinjer – och vart vi är på väg.Följ Henrik här. Följ Henrik här.Läs mer om 100% här. Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästar opinionsbildaren och entreprenören Henrik Jönsson podden för ett samtal om mediemakt, politik och Europas framtid.Vi börjar i hans egen roll i ett allt mer polariserat medielandskap. Han beskriver hur klyftan mellan traditionella redaktioner och nya digitala plattformar blivit en konflikt i sig – och hur han själv ofta hamnar i centrum för större debatter, snarare än att bedömas enbart utifrån sitt innehåll. Bilden av honom har förändrats i takt med att medielogiken hårdnat.Samtalet berör också uppmärksamheten kring att hans kanal pekades ut för ”suspekt finansiering”. Han menar att verksamheten finansieras av tittare och att anklagelserna paradoxalt nog gav ett PR-lyft. Det leder in på hans nya satsning “100 %”, med ambitionen att bygga en mer självständig plattform, mindre beroende av algoritmer och med tydlig ideologisk riktning. Han berättar även varför flera entreprenörer valt att stötta projektet anonymt och hur rädslan för drev påverkar det offentliga samtalet.Vi rör oss vidare till svensk politik: valår, regeringsalternativ och risken för låsningar. Energifrågan blir ett exempel på målkonflikten mellan elektrifiering, stabil elproduktion och motstånd mot ny kärnkraft. Även skatter och tillväxt diskuteras, där han argumenterar för marknadsekonomins fördelar framför politisk detaljstyrning.Avslutningsvis lyfter vi blicken mot omvärlden. Han uttrycker oro för turbulens i USA:s politiska ledning, men framför allt för kriget i Ukraina och Europas ansvar attstärka sin beredskap. Ett tankeväckande avsnitt om samtidens stora skiljelinjer – och vart vi är på väg.Följ Henrik här. Följ Henrik här.Läs mer om 100% här. Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(0:00) Wstęp(0:50) Unia Europejska zapowiada udzielenie pomocy Ukrainie mimo zawetowania pożyczki przez Węgry(2:58) Ukraina ponosi ogromne koszty finansowe związane z wojną i koniecznością odbudowy infrastruktury(3:52) Iran ma być bliski osiągnięcia porozumienia nuklearnego ze Stanami Zjednoczonymi(5:15) Państwa Unii Europejskiej chcą pozwać Komisję Europejską za rozszerzenie uprawnień Parlamentu Europejskiego(6:41) We Włoszech zniknęły części do samolotów wojskowych warte kilkanaście milionów euro(8:04) Właściciel Telegramu jest oskarżany przez władze Rosji o wspieranie terroryzmuInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Forskarna Anna Wagman Kåring, Anna Lioufas och Elina Elvenborg Lindskog berättar om hur modernt spionage i Europa ser ut, med utgångspunkt i rapporten "Spies Among Us". Rapporten analyserar 70 spionerifall mellan 2008 och 2024 och visar att spioneri i dag omfattar många olika aktörer, motiv och metoder – inte bara traditionella insiders – samt att arbetssätten har förändrats tydligt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

W "Podejrzanych politykach" rozmowa z Natalią Panczenko o narastających napięciach między Polakami a Ukraińcami cztery lata po wybuchu wojny. Padają pytania o zarzuty dotyczące "banderyzmu", falę hejtu wobec Ukraińców, wykorzystywanie tematu uchodźców w polityce oraz o to, czy solidarność z początku wojny ustępuje dziś miejsca zmęczeniu i niechęci.

Valstybinė lietuvių kalbos komisija praėjusių metų pabaigoje patvirtino naują XIX a. antrosios pusės gynybinių statinių terminų žodynėlį. Kodėl tokio žodynėlio reikėjo?Valstybiniame Šiaulių dramos teatre pradėtas naujas teatro klubo renginių ciklas. Pirmajame klubo susitikime kultūros lauko problemas, tyrimus, didmiesčių ir regionų publikos įpročius pristatė kultūros sociologas Tadas Šarūnas.Nacionalinis kultūros centras šiemet mini savo veiklos 85 metų sukaktį, keičia savo vizualinį identitetą, pristato ir naują šūkį „Kultūra, įkvepianti stiprybės“.Kaišiadorių muziejus pristato knygą „Kaišiadorių kultūra: šimtas metų. I dalis (1918–1940 m.)“.Šiemet minimos 85-osios Babyn Jaro žudynių metinės. Kaip ši tragedija atsimenama ir istorikų tyrinėjama kariaujančioje Ukrainoje?Ved. Marius Eidukonis

Liberale venner!Vladimir Putin kan stoppe sin absurde invasjon av Ukraina når som helst.Det er sjelden geopolitikken gir noen 100% rett, men den som kan stoppe krigen når som helst, er Putin.Dette og mye mer i dagens episode av Liberaleren Podcast!Husk å skrive en liten omtale av oss i Apple Podcast, samt gi oss 5 stjerner i Spotify og Apple Podcast!Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her: liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Skriv også positive kommentarer i de podcast apper hvor det er mulig.Kontakt oss / send inn spørsmål:www.podpage.com/liberaleren-podcastLes dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/Finn mer:https://www.podpage.com/liberaleren-podcastVIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberaleren TV:https://www.youtube.com/channel/UCHChWhwyiNrhDlfmvgJRbrALiberaleren Podcast på YouTube:https://www.youtube.com/channel/UCb_4G55--BGOb0vCAf2AFmgLiberal hilsning fra Klaus! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nie miałem wątpliwości, że jeżeli Ukraina się podda, to jej zasoby – ludzie, technika, sprzęt, uzbrojenie – zostaną wykorzystane przeciwko nam. Naprawdę obawiałem się, że Polska stoi na krawędzi wojny. To Ukraina nas uratowała przed pełnoskalowym starciem z Rosją – ona wzięła na siebie ciężar tej wojny, tak jak my w 1939 roku, kiedy zatrzymywaliśmy faszystów - mówi w rozmowie z „Rzeczpospolitą” generał Roman Polko, były dowódca jednostki specjalnej GROM.Kup subskrypcję „Rzeczpospolitej” pod adresem: https://czytaj.rp.pl

Kriget i Ukraina har hållit på i fyra år. Truppen till Paralympics är klar. Stina dansar en sista dans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

“Sprawiedliwość jest ważna dla Ukraińców. Rosja musi zapłacić za napaść na Ukrainę: finansowo i prawnie” - mówi Edwin Bendyk, prezes Fundacji im. Stefana Batorego, tygodnik Polityka, współautor podcastu "Rozumieć Ukrainę". Z którym rozmawialiśmy o tym jak Ukraina i jej obywatele zmieniali się przez ostatnie lata.

Fyra år med krig har inneburit en svåra prövningar för Ukraina och förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På fireårsdagen for Russlands fullskalainvasjon, sier Putin at de kommer til å fortsette angrepskrigen. Nå er Norge blitt en av Ukrainas viktigste støttespillere. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om flyalarmen som ulte på Østlandet, og om Bodø/Glimts viktige kamp i kveld.

Minint ketvirtąsias karo metines, Lietuvoje vienybės ir solidarumo su Ukraina renginiai.Dronai, bepiločiai orlaiviai keičia karo eigą Ukrainoje, sako šios šalies dronų valdytojai. Tačiau Chersono gyventojams rusų dronų ir raketų atakas tenka išgyventi kasdien.Meksikos pajėgos nužudė galingiausio šalies narkotikų kartelio lyderį ir vieną iš labiausiai ieškomų JAV bėglių Nemesio Rubeną Oseguerą Cervantesą, žinomą kaip El Mencho. Jo įkurtas kartelis „Cartel Jalisco Nueva Generación“ į tai atsakė jėga – užblokavo greitkelius, padegė parduotuves, o Chalisko valstijoje įstrigę turistai įvykių epicentru tapusį kurortinį miestą apibūdino kaip karo zoną.Dėl slidžių šaligatvių ligoninių skubios pagalbos skyriuose pagausėjo žmonių su įvairiomis traumomis.Ved. Agnė Skamarakaitė

Militärexpert Joakim Paasikivi och våra korrespondenter Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström svarar på lyssnarnas frågor om kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget egentligen vid fronten? Hur lyckas de ukrainska tågen gå i tid? Vilken roll spelar rysk ekonomi för utgången av kriget och hur stort inflytande har de ryska krigsbloggarna?På fyraårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina sänder Radiokorrespondenterna Ryssland ett specialavsnitt helt ägnat åt lyssnarnas frågor om kriget.Expertpanelen består av: Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Ring P1 från Göteborg om bland annat årsdagen av kriget i Ukraina, energidrycker och höga elräkningar. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I denne episoden har Marius Brun Haugen besøk av den norske advokaten Damien Magrou. Han bor i Kyiv og spesialiserer seg på «forsvarstech».(00:55 min) Krigen er på vei inn i sitt femte år - Damien om situasjonen i Ukraina nå(13:52 min) Droner og annen forsvarstech – hvor fort går utviklingen og hva trenger Ukraina?(27:05 min) Investeringer i Ukraina – hva må internasjonale investorer være forberedt på?Episoden ble spilt inn lørdag 14. februar 2026Produsent: Kim-André Farago, DNB Wealth Management Investment Office Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

40 år har gått sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades. Men intresset för honom i litteraturen är större än någonsin. Hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. VINTER-OS ÄR SLUT: MEN VARFÖR HAR DET VARIT SÅ HAJPAT?Årets vinter-OS i Milano och Cortina var det mest virala vinter-OS någonsin. Det säger Lovisa Broms, medieforskare vid Malmö universitet, som gästar programmet tillsammans med SVT:s Italienkorrespondent och tidigare sportjournalist Jennifer Wegerup.De reder ut årets uppmärksammade händelser – från skandaler, till mycket glada hundar, till politik – och svarar på hur vi ska förstå OS som ett mediefenomen.FYRA ÅR SEDAN INVASIONEN AV UKRAINA – SÅ HAR KULTUREN PÅVERKATS I ODESSADet har gått fyra år sedan de första bilderna från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sedan dess har kulturlivet växt i landet – Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har haft svårt att välja bland alla evenemang han kan bevaka.Nu är han på plats i Odessa, som innan Rysslands anfallskrig präglades av rysk kultur. Hur ser kulturlivet ut just där, idag?UPPSVING I LITTERATUR OM PALMEMORDETLitteraturen som skrivits hittills om Palmemordet på skulle nog kunna fylla ett mindre bibliotek. Och i samband med 40-årsminnet kommer förstås ytterligare böcker och dokumentärer, ett upprop för att skapa en sanningskommission, och poddar som nu använder sig av AI för att analysera den massiva utredningen.Hur kommer det sig att denna fascination aldrig sinar? Rebecka Kärde, kulturkritiker, och Olof Åkerlund, producent för OBS i P1, gästar studion.Och P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat författaren Åsa Asptjärn och dottern Vera Asptjärn som skrivit respektive illustrerat en ungdomsbok om Palmemordet, "Februari 86".ESSÄ: HOS WG SEBALD BYTER FAKTA OCH FIKTION PLATSFörfattaren WG Sebald lyckades skapa en halvdokumentär form, där fakta och fiktion ibland byter plats, vilket får materialet att sväva på ett drömlikt sätt och ge läsaren en svindel om man så vill. Sebalds inflytande över den moderna litteraturen är svåröverblickbart.Eva Ström reflekterar över poängen med hans kontroversiella metod i dagens OBS-essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö & Sara Ek

Perdana Menteri Slovakia, Robert Fico, mengumumkan penghentian pasokan listrik darurat ke Ukraina setelah tudingan terkait penahanan minyak Rusia. Keputusan ini membuat ketegangan antara kedua negara semakin memanas. Fico juga menuding Presiden Ukraina, Volodymyr Zelenskyy, sengaja menahan pengiriman minyak melalui Druzhba Pipeline.

Od czterech lat za nasza wschodnia granica toczy się wojna na wyniszczenie w której Rosjanie stosują wszystkie dostępne metody po to aby wymusić na Ukraińcach kapitulację. Jak dotąd bezskutecznie choć obrońcom coraz trudniej pokonywać własne zmęczenie i przeważające siły wroga. Bronią własnego kraju, ale też nas i europejskich wartości demokratycznych, które od kilkudziesięciu lat zapewniają na kontynencie spokój i pokój. Ostatnio jednak zdajemy się o tym zapominać. Tak jak na samym początku wyszczy rzucili się do pomocy tak teraz coraz więcej osób mówi to nie nasza wojna czyżby?

Pasak filosofo Aldžio Gedučio, jei ne šis amerikiečių rašytojas, „dar viena lietuviška katė galėjo išgyventi...“ Aldis Gedutis parengė komentarą apie didžio(jo) amerikietiško romano paieškas.Kauno paveikslų galerijoje pristatoma Pauliaus Šliaupos personalinė paroda „Krentant“. Tai iki šiol didžiausia autoriaus personalinė paroda, apimanti aštuonerių metų kūrybinį laikotarpį.Prieš ketverius metus, Rusija pradėjo plataus masto invaziją į Ukrainą. Nuo to laiko žuvo šimtai tūkstančių žmonių, milijonai ukrainiečių buvo priversti palikti savo namus, o atakos padarė Ukrainai milijardinę žalą. Nepaisant to, žurnalistai savo darbus tęsia. Ką reiškia būti žurnalistu šio karo akivaizdoje? Pokalbis su viena iš nepriklausomos žiniasklaidos bendrovės „The Ukrainians Media“ įkūrėjų ir dabartine redaktore Marička Paplauskaite bei Ukrainoje dirbančia ir gyvenančia italų kilmės korespondente Daniela Prugger.Pokalbis su Ukrainą remiančios organizacijos „Blue/Yellow" įkūrėju ir vadovu Jonu Ohmanu.Vilniuje rengiama solidarumo su Ukraina akcija ir koncertas „Laisvė šviečia 2026. RADAROM“.Ved. Justė Luščinskytė

Mijają cztery lata od pełnoskalowej inwazji Rosji na Ukrainę. Czy możliwe jest zawieszenie broni? Jak zmieniła się Ukraina po czterech latach wojny i co oznacza to dla bezpieczeństwa Polski?Moim gościem jest Oleg Dubisz – przedsiębiorca, prezes Fundacji Polsko-Ukraińskiego Partnerstwa, przedstawiciel Polsko-Ukraińskiej Izby Gospodarczej oraz ochotnik, który brał udział w obronie Kijowa.Rozmawiamy o pierwszych godzinach ataku, o „demokratyzacji wojny”, o roli dronów, mobilizacji Rosji i o polskich ochotnikach walczących po stronie Ukrainy.To rozmowa nagrana zdalnie, w trudnych warunkach – ale rozmowa, którą warto usłyszeć.

Jau ketverius metus Ukraina ginasi nuo rusijos plataus masto invazijos. Karas, pakeitęs Ukrainą, jos visuomenę, kraštovaizdį, bet kartu atnešęs daug fronto pamokų, iš kurių gali mokosi tokios šalys kaip Lietuva. Karo ekspertai teigia, kad Ukrainos gynybos patirtį Lietuva turi perimti kuo greičiau, įtraukiant į tai kuo didesnę dalį visuomenės. Dronų būriai Ukrainoje jau šiandien keičia karo strategiją.Kaip ketveri karo metai pakeitė Ukrainos gynybą ir visuomenę?Laidoje dalyvauja Ukrainos dronu kuopos vadas leitenantas Kyryl Yushchyshen, Ukrainos Chersono nacionalinio parko direktorius Serhii Skoryk, buvęs Užsienio reikalų ministras Petras Vaitiekūnas, Karo akademijos Saugumo politikos mokslo grupės docentas Vytautas Isoda.Ved. Marius Jokūbaitis

Vi snakker med Stavanger-ordfører Tormod Losnedal om kommunens samarbeid med Kherson i Ukraina. Spesialrådgiver i KS, Alexander Tymczuk koordinerer samarbeid norske kommuner har med de ukrainske. Hva er status for de forskjellige samarbeidene? Vi snakker også med varaordfører Vitalij Bielobrov i Kherson om livet fire kilometer unna fronten.

Ukrainas ambassadör Svitlana Zalisjtjuk gästar studion och berättar om situationen i Ukraina och att Ryssland använder vädret och kylan som vapen.

Det er klart for Dagsorden LIVE klokken 20.00!Per Antonsen har tidligere imponert oss med sin omfattende kunnskap om alt fra Midtøsten til den kalde krigen. Han tenker utenfor boksen i den tid da de fleste befinner seg trygt innenfor. Det er manko på uavhengige stemmer.Vi inviterer seerne til å høre en samtale med Antonsen om Ukraina og hva krigen har gjort med forholdet mellom EU og USA og EU og Russland. Nylig har synet på Grønland dukket opp som en stor sak som splitter Vesten. Europa er konsternert over Trumps åpenlyse frieri til grønlendere, over hodet på Danmark. Europeere er fornærmet og provosert. Men glemmer at opinionsdannerne har ført krig mot Trumps Amerika i ti år. Etter hvert så man ingen forskjell på ham og Putin.Antonsen har noen synspunkter på EUs ønske om å spille en hovedrolle i Arktis. EU har få eller ingen militære ressurser å sette inn, men kan tenkes å ville bruke Norge.Vel møtt til sending.

En rasende Donald Trump angriper høyesterettsdommerne som ikke gav ham medhold i tollsaken, men hva kan vi lese ut av kjennelsen? Er amerikansk demokrati i ferd med å finne seg selv igjen?Det er i dag fire år siden Russlands fullskalainvasjon av nabolandet Ukraina. Er Ukraina sakte men sikkert i ferd med å vinne krigen?

Medverkande: Fabian Norlund & Anel AvdićViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjudan/XKZI-CGTW-319315/tDhBPMy5pbFG8uzq%3AaJrSG_tO82Uf1mO6Zm4Fpw%3A7b2V4nqE-g4m1k4fuwZJ3VAKVv-2dCMKgw?gameId=BIG9_2025-08-23_725344240_2060735806Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A hos TV4 Play, paketet TV4 Play Sport för enbart 174 kr/mån i 6 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/vivaKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll#vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Posłanka do Parlamentu Europejskiego Małgorzata Gosiewska przytacza szereg wspomnień z zimy 2022 r. po napaści Rosji na Ukrainę. Szczególnie porusza obraz pożegnania żołnierza z rodziną na granicy.

Były ambasador Ukrainy w Polsce Andrij Deszczyca ocenia polityką USA wobec Rosji jako nieprzewidywalną i opartą na błędnym przeświadczeniu, że z Putinem można się porozumieć.

Jacek Saryusz-Wolski, doradca prezydenta ds. europejskich, ocenia, że przyszłość wojny na Ukrainie jest trudna do przewidzenia, ale bardziej prawdopodobny jest scenariusz długiego, przeciągającego się konfliktu niż trwałego porozumienia z Rosją.Jestem pesymistą, jeśli chodzi o porozumienie z Putinem, nawet za cenę ustępstw terytorialnych. Prawdziwe cele Rosji są inne – to podporządkowanie całej Ukrainy– mówi.„Wojna stała się elementem egzystencji reżimu”Zdaniem Saryusza-Wolskiego wojna jest dziś integralnym elementem funkcjonowania systemu władzy w Rosji.Bardziej prawdopodobny jest scenariusz przedłużającego się konfliktu– ocenia.Podkreśla, że Ukraina tak długo pozostaje niepodległa, jak długo walczy. Zawarcie „pokoju” w formule podporządkowania – jak mówi – oznaczałoby utratę realnej suwerenności.Spór o 90 mld euro i sankcjePolityk twierdzi, że medialne doniesienia o blokowaniu pomocy przez Węgry i Słowację są uproszczone. Jego zdaniem oba państwa ostatecznie zgodziły się na pakiet wsparcia, a sprzeciw wynikał z kwestii energetycznych, w tym dostaw ropy przez rurociąg Przyjaźń.Ich żywotne interesy energetyczne zostały narażone. Ta zależność jest dwustronna, bo dostarczają Ukrainie prąd– podkreśla.SAFE: „możemy pożyczyć sami”Najostrzej Saryusz-Wolski ocenia program SAFE.SAFE to nie rozwiązanie, to uwiązanie Polski i polskiego bezpieczeństwa– mówi.Jego zdaniem Polska mogłaby finansować zbrojenia poprzez własne obligacje, bez „warunkowości” i – jak to określa – „uwłasnowolnienia”. Proponuje powołanie Funduszu Obrony Narodowej opartego na krajowym długu i budowę silnej bazy przemysłu zbrojeniowego w Polsce.Nie chodzi o to, czy się zbroić, tylko czy wybierać pieniądze znaczone i trefne, czy być suwerennym w decyzjach– dodaje.

Autor książki „Wszystko jest wojną”, Marek Budzisz, wskazuje, że przyszłość konfliktu należy analizować z kilku perspektyw – politycznej, militarnej i gospodarczej.Front się stabilizujeZdaniem Budzisza sytuacja na froncie w ostatnich miesiącach uległa zmianie. Skala rosyjskich postępów jest mniejsza niż jesienią ubiegłego roku, a Ukraina prowadzi lokalne kontrataki.Mamy do czynienia raczej z taktycznymi niż operacyjnymi ruchami. Nie widać perspektywy załamania zdolności ukraińskiego społeczeństwa do stawiania oporu– podkreśla.W jego ocenie stabilizacja linii frontu – rozumianej raczej jako strefa walk niż precyzyjna linia – utrudnia Rosji wymuszenie politycznych ustępstw.

Radiokorrespondenterna Kina svarar på lyssnarnas frågor i denna frågespecial! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad erbjuds Taiwan i utbyte mot att införlivas i Folkrepubliken Kina? Varför stöttar inte Peking Ukraina i kriget mot Ryssland och hur står det till med jämställdheten och ungdomsarbetslösheten i Kina?Vi får in många bra frågor från lyssnarna till Radiokorrespondenterna Kina och svarar i det här avsnittet på så många av dem som vi hinner.Expertpanel: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.

Gościem odcinka jest Płk Piotr Lewandowski, podpułkownik rezerwy i analityk wojskowy. W rozmowie podsumowujemy obecną sytuację na froncie, w tym natarcie na odcinku zaporoskim, i odpowiadamy na pytanie, czy możliwy jest przełom w wojnie.Zastanawiamy się, kto dziś wygrywa konflikt, jakie są perspektywy na 2026 rok i czy Ukraina ma realne szanse na zwycięstwo lub trwałe zakończenie wojny.Zaprasza Jakub Bodziony.

Vinnere av DOGA merket Nykommer for prosjektet Rising from ruins Mille Richardsen og Anders Gjesdal presenterer prosjektet, reisen og ideene bak sitt diplomprosjekt på NTNU i 2025.  Rising from ruins - reuse in Ukraine. Masteroppgaven Rising from ruins fra NTNU utforsker hvordan arkitektur kan bidra til både fysisk og psykisk gjenoppbygging etter krig. Med utgangspunkt i Irpin i Ukraina, har Mille Richardsen og Anders Gjesdal utviklet et skalerbart byggesystem som kombinerer gjenbruk av ruiner, lokal produksjon og tett samarbeid med dem som lever med krigens konsekvenser. (DOGA). Les mer om prosjektet her: https://www.ntnu.no/masterutstilling-arkitektur/rising-from-ruins https://www.arkitektur.no/aktuelt/utdanning/vil-gjenreise-ukraina-med-ruiner/  Og om 2025-kullet på NTNU her: https://www.arkitektur.no/fag/artikkel/aa-bryte-fremtiden-aapen-notater-fra-en-ny-arkitektgenerasjon/  Og om Kharkiv school of Architecture her https://kharkiv.school/en/about-khsa/ Send oss dine ideer og tilbakemeldinger på atr@lpo.no og følg oss på Instagram da vel!  Og tusen takk for at du hører på Byggekunst! 

Ring P1 från Göteborg om bland annat OS, konstnärslön, Ukraina och hur värphöns behandlas. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett händelserikt vinter-OS i Italien avslutas idag. Vad händer med en idrottare när strålkastarna slocknat och planet hem har lyft?Efter bråket om granitstenpetningen: Är curlingens tid som gentlemannasport förbi?Två internationella storföretag bojkottar det svenska skogsföretaget SCA. Svenskt skogsbruk har länge utmålats som ett internationellt föredöme, och frågan är vilka konsekvenserna blir av sådana bojkotter.Krönika av Ulrika Knutson, som inspireras av Siri Derkerts antiatomkonst.Panelen om kastrering, elprisstöd och tonårsutvisningar.Krismöten och ny osäkerhet efter tullbeskeden i USA.Drönarna har förändrat allt på slagfältet Ukraina. Vår korrespondent rapporterar från Charkiv.Enskilda, ömmande fallen i media påverkar politiken. Vilken roll spelar journalisternas så kallade case-rapportering?Satir med RadioskugganVenezuelas oljeindustri i stor förändring två månader efter USAs militär-intervention.Kåseri av Augustin Erba, som minns tiden i lumpen.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Olof Hanson Wallgren

(0:00) Wstęp(0:49) Rosja i Ukraina osiągnęły postęp w kwestiach wojskowych, ale spierają się o sprawy polityczne(2:20) Węgry i Słowacja zawiesiły eksport oleju napędowego na Ukrainę(3:44) Niemcy planują rozszerzenie uprawnień swojego wywiadu zagranicznego(5:03) Francja i Niemcy mogą nie zrealizować wspólnego projektu budowy myśliwca szóstej generacji(6:27) Kilka państw sprzeciwia się udziałowi komisarz Unii Europejskiej w spotkaniu Rady Pokoju(7:48) Szefowa Europejskiego Banku Centralnego mogłaby ustąpić, żeby zabezpieczyćinstytucje przed wygraną prawicy we FrancjiInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Det har snart gått fyra år av krig i Ukraina och Aftonbladets utrikespolitiska kommentator Johan Mathias Sommarström och fotograf Niclas Hammarström reser just nu runt i krigets spår för att möta människor runt om i landet och föra vidare deras berättelser. I det här avsnittet får vi en rapport från en långt ifrån normal vardag under hotet från drönarna och de ryska attackerna. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

- Iran chowa instalacje nuklearne pod betonem- Dożywocie dla byłego prezydenta Korei Południowej- Ukraina bojkotuje paraolimpiadę w MediolanieMasz pytanie do naszej redakcji? Możesz je zadać tutaj: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://tally.so/r/npJBAV⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zawsze rano. Same fakty.5 najważniejszych wiadomości.5 minut.Wydarzenia ze świata, sportu, popkultury, technologii, środowiska i gospodarki.Ramówka:Poniedziałek: Ekonomicznie in BriefWtorek: Sport in BriefŚroda: PopCulture in BriefCzwartek: Technologicznie in Brief / Planet in BriefPiątek: World in BriefW aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków z dodatkowymi materiałami wideo.

Trots intensiva attacker mot landets energisystem i hård kyla vägrar ukrainarna att ge upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland fortsätter att attackera Ukrainas energisystem under den kallaste vintern på länge – men Vladimir Putin verkar återigen ha missbedömt den ukrainska motståndskraften. Nyligen kom också nya uppgifter om oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs död i ryskt fängelse och vi frågar oss hur det ser ut med Putins hämndbehov och om sannolikheten att ställas inför rätta.Dessutom: Om fortsatta fredssamtal och ett Moldavien i förändring. Veckans gäster är Maria Persson Löfgren, tidigare Rysslandskorrespondent, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Charkiv, Ukraina, samt Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, i Chisinau, Moldavien.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Minhenes Drošības konferences akcenti. Amerikas Savienoto Valstu valsts sekretāra Marko Rubio vizīte Eiropā. Divu ātrumu Eiropa. Aktualitātes analizē Latvijas ārpolitikas institūta asociētais pētnieks un Eiropas Savienības programmas vadītājs Marts Eduards Ivaskis un Latvijas Radio ārzemju ziņu žurnālists Rihards Plūme.   Minhene. Drusku rāmāk Pagājušā gada Minhenes Drošības konference paliks vēsturē ar Savienoto Valstu viceprezidenta Vensa uzstāšanos, kas ar šokējoši spalgu blīkšķi atvēra durvis uz jaunu laikmetu transatlantiskajās attiecībās un ne tikai. 2025. gads apliecinājis, ka Vašingtona tagad mazāk vērtē ne vien līdz šim kopīgi ar Eiropu būvēto drošības arhitektūru, bet arī līdzšinējo iedibināto starptautisko attiecību praksi. Šogad prezidenta Trampa administrāciju konferencē pārstāvēja valsts sekretārs Marko Rubio, kurš tiek uztverts kā mērenāks pretsvars radikālim Vensam un arī bieži neaprēķināmajam prezidentam Trampam. Viņa uzstāšanās konferencē patiešām bija ieturēta diplomātiskā piedienīguma rāmjos, izpelnoties pat stāvovācijas, tomēr raksturot to kā „nomierinošu” nozīmētu aiz citādā iepakojuma nesaskatīt tās pašas saturiskās aprises. Bija jauki vārdi par kopīgo kultūras mantojumu un Savienotajām Valstīm kā „Eiropas bērnu”, par Vašingtonas vēlmi pēc Rietumu civilizācijas atjaunotnes. Kā laikrakstā „The Guardian” raksta itāļu politoloģe un starptautisko attiecību eksperte Natālija Toči: „Ja Rietumu civilizācija ir kopjama, kamēr [starptautisko attiecību] noteikumi nav jāievēro, tad Rubio ieskicētais redzējums būtībā ir impērijas redzējums. Šajā vīzijā Ameriku un Eiropu saista kopīgā izcelsme un reliģija; tās ir „garīgi saistītas”, [..] taču „Rietumu gadsimtu” iezīmēs rupja vara, ko pirmām un galvenām kārtām pašas impērijas ietvaros īstenos stiprie – Savienotās Valstis – pret vājajiem: mazajām un vidējā lieluma Eiropas valstīm, Kanādu un Dienvidamerikas valstīm. Impērijas ietvaros var un vajag būt institūcijām, sākot jau ar NATO. Taču ASV nodoms ir kristālskaidrs: jūs maksājat [..], bet noteikumus joprojām diktējam mēs [..]. Pasaulē būs arī citas impērijas, tostarp Krievija un Ķīna, un Amerikas impērija ar tām konkurēs. Tomēr tā ir gatava arī sadarboties, varbūt pat slepeni vienoties, īpaši, ja slepenās vienošanās cena būs jāmaksā tās koloniālajiem vasaļiem.” Ar doktores Toči pausto rezonē Dānijas premjerministres Metes Frederiksenas konferences laikā teiktais, ka Donalda Trampa vēlme atņemt Dānijai Grenlandi nekur nav zudusi. Kā galvenā antitēze Marka Rubio izpausmēm tiek uztverta Vācijas kanclera Frīdriha Merca uzstāšanās. Atzīstot, ka uz noteikumiem balstītā starptautiskā kārtība, kas izveidojās pēc Otrā pasaules kara, kad Rietumi runāja vienā balsī Savienoto Valstu vadībā, ir beigusies, un nu ir atgriezusies „lielvaru politika” ar tās „skarbajiem un bieži vien neparedzamajiem noteikumiem”, kanclers pauda, ka šajā jaunajā laikmetā Eiropas „brīvība vairs nav pašsaprotama” un tai „būs jāparāda stingrība un apņēmība, lai aizstāvētu šo brīvību”. Viens no konkrētajiem aizstāvēšanās aspektiem parādījās Francijas prezidenta Emanuela Makrona teiktajā, kur galvenais akcents bija Francijas un Vācijas sadarbība, veidojot savu kodolatturēšanas kapacitāti. Ukrainas prezidents Volodimirs Zelenskis atgādināja, ka tieši Ukraina šobrīd ir tā, kas pūlas, lai Eiropas balss izskanētu arī Savienoto Valstu uzsāktajā sarunu procesā par kara izbeigšanu, un arī to, ka Ukraina sagaida savu pūliņu novērtējumu pasteidzināta iestāšanās procesa veidā. Marko brauc paglaudīt Eiropas „sarainos” Pēc uzstāšanās Minhenes drošības konferencē Savienoto Valstu valsts sekretāra Marko Rubio tālākais maršruts veda uz Bratislavu un Budapeštu, tā uzskatāmi demonstrējot, kas tagad ir Baltā nama īstenie draugi Eiropā. Īsās vizītes laikā Slovākijā, tiekoties ar premjerministru Robertu Fico un prezidentu Peteru Pelegrini, Baltā nama pārstāvis esot spriedis par aizsardzību un enerģētiku. Slovākija līdz ar tās kaimiņvalsti Ungāriju ir divas Eiropas Savienības dalībvalstis, kuras spītīgi nevēlas atsacīties no Krievijas fosilo energoresursu piegādēm, un Trampa administrācija, kā šķiet, gatava uz šo „cauruļvadu mīlu” skatīties caur pirkstiem. Pirmdien, 16. februārī, ieradies Ungārijas galvaspilsētā, Baltā nama augstais pārstāvis pauda, ka abu valstu attiecībās iestājies „zelta laikmets”, kas ilgšot tik ilgi, kamēr Viktors Orbans būšot Budapeštas varas virsotnē. Tā viņš pievienoja savu balsi tam Eiropas un pasaules labējo līderu korim, kas ņēmies „iedziedāt” odiozo „Fidesz” līderi nākamajā varas ciklā. Vēlēšanas, kā zināms, gaidāmas jau 12. aprīlī, un nu jau apmēram gadu premjera partija reitingos sīvi cīkstās ar jaunu politisku spēku – Cieņas un Brīvības partiju jeb TISZA. Tās līderis, jaunākās paaudzes ungāru konservatīvais, atšķirībā no Orbana, fokusējas uz pašmāju problēmu risināšanu un sola izlabot pašreizējā līdera pamatīgi iebojātās attiecības ar Briseli. Priekšvēlēšanu karsonis kāpinājis arī spriedzes temperatūru Budapeštas un Kijivas attiecībās, Orbanam nesen pasludinot Ukrainu par Ungārijas ienaidnieci, ciktāl tā prasot Eiropai atteikties no Krievijas energoresursu importa. „Ja jūs saskaraties ar finansiālām grūtībām, ja jūs saskaraties ar lietām, kas kavē izaugsmi, ja jūs saskaraties ar lietām, kas apdraud jūsu valsts stabilitāti, es zinu, ka prezidents Tramps būs ļoti ieinteresēts […] atrast veidus, kā sniegt palīdzību,” paziņoja Rubio. Saprotams, ka Eiropas Savienības līderu uztverē tas viss ir vēl viens apliecinājums Vašingtonas pieejai – dalīt Eiropu „labajā konservatīvajā” un „sliktajā kreisi liberālajā”, kas nozīmē tikai to, ka Marka Rubio Minhenes Drošības konferencē paustais atšķiras no valsts sekretāra Vensa pērnā gada „benefices” pēc formas, bet ne pēc satura. Jaudīgie ieņem kreiso joslu? Par divu ātrumu Eiropu runā jau sen un dažādos kontekstos. Runa nav tikai par joprojām ļoti pamanāmajām sociālekonomiskajām atšķirībām dažādu Eiropas valstu starpā, bet arī par dažādu integrācijas līmeni, kas izpaužas piederībā vai nepiederībā Šengenas zonai un eiro areālam. Taču nesen šis motīvs ieguvis jaunu saturu, savienībai skaudri izjūtot savu iepalikšanu globālās konkurētspējas biatlona distancē. Paātrinājuma meklējumu zīmē pagāja pagājušonedēļ notikušais Eiropas līderu neformālais samits Aldenbīzenas pilī Beļģijā. „Mūsu mērķim vienmēr jābūt panākt vienošanos starp visām 27 dalībvalstīm,” vēstulē samita dalībniekiem pirms tā sākuma pauda Eiropas Komisijas prezidente   Urzula fon der Leiena. „Tomēr, ja progresa vai ambīciju trūkums apdraud Eiropas konkurētspēju vai spēju rīkoties, mums nevajadzētu kautrēties izmantot līgumos paredzētās iespējas attiecībā uz ciešāku sadarbību.” Viens šādas sadarbības variants iezīmējās pāris nedēļas iepriekš, kad videokonferencē saslēdzās sešu jaudīgu Eiropas Savienības ekonomiku – Vācijas, Francijas, Itālijas, Spānijas, Nīderlandes un Polijas – finanšu ministri. Šī iniciatīva, jau nodēvēta par E6, orientēta uz sadarbību vairākās jomās, ieskaitot drošību un piegādes ķēžu nodrošināšanu. Tūdaļ gan jāsaka, ka šis netiek definēts kā kāds slēgts klubiņš, kurā aicināti tikai tie, kam attiecīgs ekonomiskais vēriens. Kā deklarējis Vācijas vicekanclers un finanšu ministrs Larss Klingbeils: „Mēs dodam impulsu, un citas valstis ir laipni aicinātas mums pievienoties.” Tātad, izšķirošais ir nevis iespējas vien, bet, pirmām kārtām, vēlēšanās. Šāda pieeja ir loģisks pretarguments politikai, kādu vispamanāmāk piekopis Ungārijas līderis Viktors Orbans, manipulējot un šantažējot ar savienības kopīgo lēmumu bloķēšanas iespēju. Tie, kuri negrib, paliek ārpus, neuzņemoties sev netīkamus pienākumus, bet netraucē darīt citiem, – kā gadījumā ar pagājušajā gadā īstenoto 90 miljardu aizņēmumu Ukrainas atbalstam, kurā nepiedalās Ungārija, Slovākija un Čehija. Tiesa, šajā pieejā slēpjas arī zināmi riski savienības integritātei. Kā problēmu definē Vācijas Starptautisko un drošības jautājumu institūta vecākais pētnieks Nikolajs fon Ondarca: „No vienas puses, pašreizējās ES procedūras augsta spiediena ģeopolitiskajā un ekonomiskajā vidē virzās pārāk lēni, tāpēc mazākas koalīciju grupas, kas vēlas rīkoties, spēj to darīt ātrāk. No otras puses, Eiropas Savienības institūcijās pastāv bažas, ka dalībvalstis varētu vienkārši izvēlēties elastīgas koalīcijas ārpus savienības ietvara.” Var piebilst, ka vēl viena vispārēja tendence, kas iezīmējusies pašreizējo globālo izaicinājumu situācijā, ir jaunu dzīvību guvusī Eiropas federalizācijas doma. Ar vienu tās versiju nesen nācis klajā Itālijas ekspremjers un bijušais Eiropas Bankas prezidents Mario Dragi. Viņa ieskatā pragmatiska federācija ir vienīgā Eiropas Savienības iespēja turēties pretim ārējiem spēkiem, kuru mērķis ir mūsu pasaules daļas sašķelšana, pakļaušana un deindustrializācija. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Rysk politiker blev giftmördad. Drönarna i Ukraina funkar inte i kylan. Ministern svarar om personlig assistans. Innebandyturnering i Karlshamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysk politiker blev giftmördad. Drönarna i Ukraina funkar inte i kylan. Ministern svarar om personlig assistans. Innebandyturnering i Karlshamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med Trumps fredsavtal ser det ut som att Ryssland kommer att fortsätta styra det ockuperade Ukraina. Vad betyder det för dom som bor där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Irina, Natalia, Katia, Olia som berättar hur det är att leva i olika delar av det ockuperade Ukraina, Jakob Hedenskog, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, Jade McGlynn, Ukrainaforskare vid Kings College i London,Vladimir Miloff, tidigare rysk politiker som nu lever i exil, Olga som ingått i en spionring i Kherson när staden var ockuperad av Ryssland.Programledare: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seReportrar: Viktor Löfgren och Fredrik WadströmTekniker: Calle HedlundProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

De var 1980- och 90-talens stora antagonister över schackbrädet. Nu står de på varsin sida av kriget i Ukraina. Den ene som högljudd Putinkritiker. Den andre som medgörlig men tyst regimpolitiker, vars röst och även ansikte har försvunnit helt från det offentliga rummet, efter en märklig olycka för några år sedan. Av Robert Okpu Inläsare: Jörgen Huitfeldt