Podcasts about ukraina

O "Nullu" rozmawiam z Olafem Kühlem - niemieckim tłumaczem Szczepana Twardocha. Bo właśnie za przekład "Nulla", w roku 2026 Olaf Kühl został uhonorowany Nagrodą im. Karla Dedeciusa - już po raz drugi.▶️ Słuchaj dalej

I denne episoden av Ukrainapodden har programleder Tormod Malvin Sæther besøk av bystyremedlem for Høyre i Oslo og frivillig i Ukrainian Freedom Convoys, Lars Petter Solås. Solås har tilbrakt sommeren tett på krigens realiteter i Ukraina, hvor han blant annet har vært i Sumy, Kharkiv, Lviv og Mykolajiv, og gir en rystende rapport fra fronten. Temaet spenner fra den politiske krisen i Kyiv – hvor avsettelsen av den populære forsvarsministeren Mykhailo Fedorov utløste protester og førte til at forsvarssjef Oleksandr Syrskyj måtte gå til fordel for Mykhajlo Drapatyi – til de nyeste korrupsjonsavsløringene knyttet til Midas-skandalen og Sense Bank. Samtidig belyses det hvordan Vladimir Putin utnytter korrupsjon som maktmiddel i Russland, mens ukrainske antikorrupsjonsmyndigheter kjemper for å rydde opp midt under krigen. Solås forteller om hvordan Russland nå målrettet angriper sivile bensinstasjoner og postterminaler som Nova Poshta med Molniya-droner, FPV-droner og Shahed-droner for å kvele den sivile logistikken i Sumy og Donbas. Vi får også en direkte skildring av den groteske terrorbombingen mot sivile i Kherson, der russiske operatører bruker fiberoptiske droner til å angripe forsvarsløse innbyggere. Avslutningsvis diskuteres innsatsen til Ukrainian Freedom Convoys og behovet for flere kjøretøy til det ukrainske forsvaret.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen.– Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiNär infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer.– Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-ShantiMänniskor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt.Snabba reparationer efter attackerVärmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden.– Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarÄven järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta.Räddningstjänsten under hotRäddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet. – Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-ShantiLärdomar för SverigeAllt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar– Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén.Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios UkrainakorrespondentRobert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarProgramledare: Sylvia DahlénTekniker Mats Jonsson.

Sedan invasionen av Ukraina har oron i Nato och Europa bara växt sig starkare. Kriget har pågått i fyra och ett halvt år och Rysslands president Vladimir Putin är mer och mer pressad. Många undrar hur det kan påverka hans nästa steg. Finns planer på en utvidgning av kriget? Kan nederlagen innebära att Putin gör något drastiskt? Och vad kan det i så fall innebära? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter  på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Klipp från: CNN och ABC News. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmenDramatisk minskning av spannmålsexporten från Ukraina på grund av krigetRyska skuggflottan oroar Norge, eftersom allt fler fartyg håller till i NordatlantenSara Sjöström gör comeback med beskedSveriges första Kina-krog stänger. Hur – och varför – har kinarestaurangerna påverkat och inspirerat det svenska köket och restaurangkulturen?Krönika av Ulrika KnutsonPanelen: Kajsa Stålhammar, BT; Linda Jerneck, Expressen och Henrik Jalalian, ETCI andra timmenSkolorna börjar och det råder mobilförbud i grundskolan. Hur hamnade vi här – att smarta telefoner är något som behärskar vardagen?Satir med RadioskuggaMedelklassen i Argentina har fått det fattigare och fattigdom har ökat bland annat bland pensionärer. Men bilden är svår att beskriva och måtten inte alltid tydligaVad betyder de löften en präst avger vid vigningen och vad kan man egentligen göra och inte göra som präst i Svenska kyrkan?Det saknas förhörsledare som kan förhöra barn. Vi följer med poliser på det svåra uppdraget att prata med barnKåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Heléne BennoProducent: Luise SteinbergerTekniker: Jacob Gustafsson

Kriget i Ukraina går in i ännu en hård fas. Ryssland pressar långsamt framåt i öst, Ukraina har brist på soldater och fredssamtalen har tystnat. Samtidigt växer Nordkoreas roll – med både vapen och soldater. Hur ser läget vid fronten ut nu? Vad gör Ukraina åt soldatbristen? Kan samarbetet mellan Putin och Kim Jong-un förändra kriget? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: DW News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Air Baltic piešķirtā 30 miljonu eiro aizdevuma atmaksas termiņu Saeimai lūgs pagarināt līdz gada beigām, un valdība arī vēlas piedalīties papildu finansējuma piesaistē nacionālajai aviokompānijai, tā paziņots šodien pēc valdības ārkārtas sēdes.  Pieaugot bažām par pārtikas krīzi pasaulē, Ukraina ir piedāvājusi Krievijai abpusēji pārtraukt uzbrukumus civilajiem objektiem Melnajā jūrā. Šodien pirmo reizi 12 gadu laikā Eiropas čempionāta pusfinālā par medaļām cīnīsies Latvijas sešpadsmitgadīgu un jaunāku puišu basketbola izlase.

- Wieczne negocjacje Iranu i USA - Putin na spornych Kurylach - Meloni traci młodych wyborcówChcemy rozwijać briefy w Twoim rytmie. Powiedz nam, czego potrzebujesz: ⁠⁠⁠⁠⁠ https://tally.so/r/81272l⁠⁠⁠⁠⁠Zawsze rano. Same fakty.5 najważniejszych wiadomości.5 minut.Wydarzenia ze świata, sportu, popkultury, technologii, środowiska i gospodarki. Ramówka:Poniedziałek: Ekonomicznie in BriefWtorek: Sport in BriefŚroda: PopCulture in BriefCzwartek: Technologicznie in Brief / Planet in BriefPiątek: World in Brief W aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków z dodatkowymi materiałami wideo. ► Wypróbuj 30 dni za darmo: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@jaroslawkuzniarinbrief?sub_confirmation=1⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Vikingatågen gick inte bara i västerled. I synnerhet från dagens Sverige gick de också till Östeuropa, både till ”Grekland”, det vill säga det bysantinska riket, och till ”Gårdarike”, det vill säga till dagens Ryssland, Belarus och Ukraina. Utvandringen av handelsmän, krigare och hövdingar från Norden till Östeuropa lade grunden till Kievrus, det första ryska riket.Vikingarnas östeuropeiska historia är påfallande väldokumenterad, både genom arkeologiska lämningar och genom redogörelser i skriftliga källor. När en munk i Kiev i början av 1100-talet skrev Nestorskrönikan, den första ryska historieskildringen, kunde han använda sig av flera bevarade handelsavtal från 900-talet, vilka i detalj visar hur ruserna, det vill säga svenskar från Roslagen och deras östslaviska förbundna, tog sig till Konstantinopel (vikingarnas ”Miklagård”) för att handla. I bysantinska verk kan vi detaljanalysera resorna som sådana – vilka vägar vikingarna tog, vilka forsar de måste bemästra och hur fort de färdades. Både nordbor och bysantinare har till råga på allt efterlämnat redogörelser för de skandinaviska krigare som trädde i kejsarens tjänst och stred i väringagardet, en av Europas militära elitkårer. Tack vare detta kan vi följa den blivande norske kungen Harald Hårdrådes spännande liv i exil, först som stridsman i Kievrus, sedan som väringaledare i Italien och på Balkan. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vikingatågen i österled, om handel och krig i Gårdarike och Sydösteuropa.Bild: Besökare från andra sidan havet. Skildring av varjagers färd till Kievrus. Oljemålning av Nicholas K. Roerich (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vào lúc lệnh cấm nhập khẩu khí ga hóa lỏng LNG của Nga sắp có hiệu lực, châu Âu trong vòng sáu tháng đầu năm 2026, đã mua gần như toàn bộ lượng LNG do nhà máy Yamal tại Siberia sản xuất. Sự việc cho thấy thế khó khăn của Liên Hiệp Châu Âu (EU) để thoát khỏi sự phụ thuộc vào khí đốt Nga, đồng thời phản ảnh nguy cơ làm suy yếu hiệu quả của các biện pháp trừng phạt khi khối này liên tục cho phép các ngoại lệ. Bất chấp các biện pháp trừng phạt, châu Âu chưa thể nào khóa được vòi khí đốt Nga. Trong một báo cáo công bố hồi đầu tháng 7/2026, Cơ quan Hợp tác Điều tiết Năng lượng EU (ACER) của Liên Hiệp Châu Âu ghi nhận : « Từ tháng 01-05/2026, nhập khẩu khí đốt qua đường ống tăng 7% so với cùng kỳ năm 2025, trong khi nhập khẩu khí ga hóa lỏng LNG tăng 11% ». Các dữ liệu từ công ty phân tích Kpler, được nhật báo tài chính Anh Financial Times dẫn lại, xác nhận xu hướng trên, theo đó, trong vòng sáu tháng đầu năm, Liên Âu mua gần như toàn bộ sản lượng của dự án Yamal LNG tại Siberia, do công ty tư nhân Novatek của Nga kiểm soát, đạt mức 9,89 triệu tấn, tăng 18% so với cùng kỳ năm 2025. Các nước Pháp, Bỉ và Tây Ban Nha là những nhà nhập khẩu khí đốt Nga nhiều nhất, để rồi từ đó tái xuất một phần sang các nước khác trong khu vực. Cũng theo Kpler, châu Âu dường như đã trả hơn sáu tỷ euro cho Nga. Xung đột Trung Đông : Khí đốt Nga được lợi ? Theo ACER, việc Liên Âu tăng nhập khẩu khí tự nhiên hóa lỏng (LNG) từ Nga là do các nước và doanh nghiệp tranh thủ nhập hàng trước khi các lệnh hạn chế mới có hiệu lực, cùng với những điều chỉnh trong hợp đồng và việc giữ lại một phần LNG vốn trước đây được trung chuyển sang nơi khác. Kênh truyền hình tư nhân Pháp BFMTV, nhắc lại, trung tuần tháng 3/2026, Liên Âu đã cam kết ngưng hoàn toàn mua khí đốt Nga từ đây đến tháng 11/2027. Các quy định của EU hiện nay cấm mua khí ga hóa lỏng Nga theo hợp đồng ngắn hạn. Và kể từ ngày 01/01/2027, lệnh cấm của EU đối với các hợp đồng dài hạn sẽ có hiệu lực. Ngoài ra, xung đột ở Trung Đông cũng làm giảm nguồn cung LNG từ Qatar, đặc biệt sau các rủi ro liên quan đến eo biển Hormuz. Vì vậy, trong giai đoạn châu Âu tích trữ khí đốt cho mùa đông, Nga tiếp tục trở thành một nguồn cung quan trọng. Về điểm này, chuyên gia Philippe Chalmin, giáo sư tại đại học Paris Dauphine, chuyên gia về thị trường nguyên nhiên liệu, trả lời kênh truyền hình tư nhân Pháp LCI, nhìn nhận, một phần nguyên nhân còn do việc khí ga tự nhiên hóa lỏng của Nga chưa bị trừng phạt, và mặt khác, đó còn là một thực tế khác khá mỉa mai : Châu Âu cần khí hóa lỏng Nga để có thể nhập khẩu ít hơn từ Mỹ. « Điều này diễn ra trong bối cảnh toàn cầu rất căng thẳng; hầu như không có LNG nào rời khỏi vùng Vịnh Ba Tư. Gần đây người ta đã chứng kiến ​​một vụ tấn công, gây ra mối lo ngại đáng kể, vào một cảng dầu ở Damietta, Ai Cập, mà cho đến hiện tại người ta vẫn chưa xác định được hoàn toàn nguồn gốc. Rõ ràng là thế giới hiện đang trải qua một thời kỳ căng thẳng liên quan đến khí tự nhiên hóa lỏng. Giá khí đốt lúc này không xa mức 20 đô la Mỹ/triệu BTU (đơn vị nhiệt Anh), và điều đó tương đương với giá ở châu Âu gần 60 euro/megawatt-giờ, vì vậy chúng ta đang ở trong một tình huống tương đối khó khăn. Có một điểm quan trọng cuối cùng cần nhấn mạnh là trước đây, khi thời tiết tốt hơn, mùa cao điểm tiêu thụ khí đốt tự nhiên là mùa đông. Hiện nay, với những đợt nắng nóng, sau điều được gọi là "mùa sưởi ấm", chúng ta có mùa hè, "mùa làm mát", hay mùa của máy điều hòa. Điều này có nghĩa là lượng tiêu thụ điện tăng lên và do đó, tỷ lệ tiêu thụ khí đốt tự nhiên cũng tăng theo. » Lệnh trừng phạt và những mâu thuẫn của Liên Âu Theo Cơ quan Hợp tác Điều tiết Năng lượng EU, hiện nay khí đốt Nga vẫn chiếm 12% nhu cầu của khối. Tại hai nước Đông Âu là Hungary và Slovakia, khí đốt Nga chiếm từ 70 – 80% lượng tiêu thụ, được sử dụng chủ yếu cho sưởi ấm nhà và ngành công nghiệp. Từ góc độ này, chuyên gia về nguyên nhiên liệu Philippe Chalmin, giải thích vì sao châu Âu vẫn chưa sẵn sàng từ bỏ khí đốt Nga vào lúc lệnh cấm đối với LNG Nga sắp có hiệu lực vào đầu năm 2027. « Nếu chúng ta muốn tuân theo logic của các lệnh trừng phạt, chúng ta thực sự sẽ phải từ bỏ LNG của Nga. Vấn đề là, chúng ta sẽ thay thế LNG của Nga bằng cái gì ? Về cơ bản là đối với châu Âu là bằng LNG của Mỹ. Nhưng như vậy, chúng ta có nguy cơ phải trả giá cao hơn cho LNG của Mỹ. Bởi vì, khi một tàu chở LNG rời vịnh châu Mỹ, như ông Trump nói, hoặc Vịnh Mexico, như cách gọi trước đây, thì có hai khả năng : Đi đến châu Âu, là lựa chọn gần nhất, hoặc đi đến châu Á. Hiện tại, sự chênh lệch giá cả khiến chúng nghiêng về phía châu Á nhiều hơn. Điều đó có nghĩa là có một cuộc đấu về giá cả giữa châu Á và châu Âu. » Một nghịch lý khác cho thấy rõ sự phụ thuộc của EU đối với khí đốt Nga : Ngày 23/07/2026, để có thể đạt được gói trừng phạt thứ 21 nhắm vào Matxcơva, EU đã chấp nhận một ngoại lệ theo yêu cầu của Hy Lạp. Theo đó, nước này được phép tiếp tục vận chuyển LNG của Nga đến các nước thứ ba trong một số điều kiện nhất định, trái ngược hoàn toàn với quyết định được Liên Âu đưa ra vào trung tuần tháng Ba năm nay. Thời báo Le Temps của Thụy Sĩ nhận định, quyết định này đã làm nổi rõ sự khó khăn ngày càng lớn của châu Âu trong việc thống nhất áp đặt các biện pháp trừng phạt đối với Matxcơva. Quyết tâm chính trị chung ngày càng vấp phải những thực tế thương mại và lợi ích quốc gia riêng. Việc cho phép các trường hợp ngoại lệ đồng nghĩa với việc tạo ra những kẽ hở và làm suy yếu một trong những công cụ gây sức ép quan trọng nhất của khối. Đội tầu ma của Nga Trong khoảng thời gian này Nga cũng đang điều chỉnh và thích nghi với tình hình, khi không ngừng mở rộng « hạm đội ma » nhằm tìm cách lách các lệnh trừng phạt bằng nhiều biện pháp như đổi cờ hiệu đăng ký, vô hiệu hóa hoặc gây nhiễu hệ thống định vị, cũng như sử dụng các công ty bình phong để che giấu hoạt động. Theo tiết lộ của Financial Times, « hạm đội ma » của Nga giờ có đến 25 tầu, bao gồm tám chiếc mua lại. Mặc dù Liên Âu ngày càng siết chặt các biện pháp nhắm vào mạng lưới này, nhưng Matxcơva dường như vẫn luôn đi trước một bước. Gói trừng phạt mới nhất của EU lần đầu tiên nhắm vào các tầu và các nhà cung cấp dịch vụ bên thứ ba hỗ trợ trực tiếp về hậu cần hoặc vận hành cho đội tầu bí mật. Tuy nhiên hiệu quả của các biện pháp đó vẫn còn hạn chế. Trên kênh truyền hình LCI, nhà sử học quân sự, Benoist Bihan, chuyên gia về các vấn đề chiến lược giải thích : « Việc này sẽ trở nên khó khăn hơn bởi vì việc chuyển trở lại trực tiếp một số tầu dưới quốc kỳ Nga có thể cho phép Nga chẳng hạn như triển khai lực lượng bảo vệ có vũ trang trên tàu, hay nói cách khác là "quốc hữu hóa hạm đội ma" của mình. Điều đó sẽ khiến việc kiểm tra, chặn bắt hoặc khám xét các tàu này trên biển trở nên phức tạp hơn rất nhiều. Bởi vì, việc kiểm soát một tầu mang cờ hiệu của nước thứ ba hoàn toàn khác với cách xử lý một con tàu treo quốc kỳ Nga và được hưởng sự bảo hộ trực tiếp của Nhà nước Nga. Do đó, Nga cũng đang thích nghi với các biện pháp mà các nước châu Âu, trong đó có Pháp, đã áp dụng trong những tháng gần đây nhằm cản trở hoạt động của các tàu này. Nga vẫn có khả năng bố trí các tàu hộ tống đi kèm, điều này có thể buộc các nước phương Tây phải vượt qua những ngưỡng đối đầu nghiêm trọng hơn nếu muốn ngăn chặn tuyến vận tải này. Vì vậy, đây hoàn toàn không phải là một vấn đề đơn giản. Tôi cũng muốn nói thêm rằng Tuyến Hàng hải Phương Bắc (Northern Sea Route), chạy dọc phía bắc nước Nga và kết nối đến châu Á, hiện đang ngày càng được khai thác nhiều hơn. Khi khí hậu ấm lên, tuyến đường này không bị băng bao phủ lâu như trước và có thể hoạt động trong thời gian dài hơn trong năm. Điều đó tạo ra những hành lang vận tải mới vì lượng băng ngày càng ít đi. Đồng thời, các tuyến đường này đặc biệt có lợi cho Nga vì chúng nằm trong những khu vực mà hải quân NATO khó tiếp cận hoặc khó triển khai hoạt động quân sự, qua đó giúp Nga duy trì và phát triển các tuyến vận chuyển năng lượng sang thị trường châu Á. » Song song với đội tầu ma, Nga hiện nay dường như cũng đang tự sản xuất các tầu chở khí tự nhiên hóa lỏng, qua đó từng bước giảm sự phụ thuộc vào cơ sở hạ tầng và công nghệ phương Tây. Trong bối cảnh này, trang Le Temps đặt câu hỏi : châu Âu đã thực sự sẵn sàng đi xa đến mức nào để cắt đứt nguồn khí đốt Nga, nguồn thu góp phần tài trợ cho cuộc chiến ở Ukraina ? Một chính sách trừng phạt liên tục kèm theo các trường hợp ngoại lệ cuối cùng lại có thể gởi đi thông điệp ngược với mục tiêu ban đầu : Matxcơva vẫn có thể dựa vào những bất đồng và chia rẽ trong nội bộ Liên Âu, tờ báo kết luận.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I denne episoden av Ukrainapodden har vi med oss tidligere norsk forsvarsattaché i Kyiv og nåværende forsvarsanalytiker, Hans Petter Midttun, for en omfattende gjennomgang av krigens utvikling på bakken, i luften og bak kulissene i toppolitikken. Frontlinjen i Donbas og områdene rundt Pokrovsk og Siversk beveger seg knapt, men de russiske tapstallene er historisk høye. Russland har okkupert marginale territorier til en ekstremt høy pris i menneskeliv, og etterretning tyder på at Putin blir nødt til å gjennomføre en ny mobilisering etter Duma-valget. Samtidig står Ukraina overfor en akutt krise i luftrommet. Mangel på Patriot Pac-3-missiler gjør landet sårbart for russiske ballistiske missiler. Midttun forklarer hvorfor amerikanske løfter fra Donald Trump ikke er verdt noe, og hvordan det nye europeisk-ukrainske prosjektet Freyja – med bidrag fra norske Kongsberggruppen – skal sikre fremtidens luftvern. Ukraina har også trappet opp angrepene inne i Russland. Målene er ikke lenger bare oljeraffinerier, men netthandelsgiganten Wildberries. Hvilke konsekvenser får dette for russisk økonomi og krigsvilje? Avslutningsvis ser vi på det politiske dramaet i Kyiv. Hvorfor avsatte Zelenskyj regjeringen? Hva lå bak maktkampen mellom den avsatte forsvarsministeren Mykhailo Federov og forsvarssjef Oleksandr Syrskyj? Og hva kan vi forvente av den nye, unge forsvarssjefen Mykhajlo Drapatij?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Generalinė prokuratūra paskelbė, kad Vilniaus apygardos teismui perduota nagrinėti baudžiamoji byla, kurioje kaltinimai dėl seksualinio pobūdžio nusikaltimų prieš nepilnamečius asmenis pareikšti Romos Katalikų Bažnyčios kunigui, dirbusiam Vilniaus arkivyskupijoje. Kunigo pavardės prokuratūra neviešina.Ukraina skelbia, kad per paskutines atakas prieš Zaporižią Rusija panaudojo Šiaurės Korėjos balistines raketas.Kol kas išlieka neaišku, kaip išsispręs situacija dėl Panevėžio Juozo Miltinio dramos teatre artimiausiu metu turimų rodyti spektaklių, kuriuose turi vaidinti aktorius Tadas Gryn.Ved. Darius Matas

Đồng yen Nhật Bản đang mất giá so với đô la Mỹ, tỷ giá hối đoái giữa hai đơn vị tiền tệ này đã rơi xuống mức thấp nhất từ 40 năm nay. Ngày 31/07/2026 Washington và Tokyo « cùng can thiệp » để giữ giá cho đồng yen, vào lúc phải mất 160 yen mới đổi lấy được 1 đô la. « Cứu » đồng yen không chỉ là một cử chỉ « thân thiện » mà Mỹ dành cho một nước bạn. Tổng thống Donald Trump trước hết muốn tránh để đồng yen « yếu » đe dọa cán cân thương mại của Hoa Kỳ, và trái lại một đồng đô la « mạnh » phá hỏng chính sách khởi động lại cỗ máy công nghiệp do chính ông đề xướng.  Nhật Bản và Hoa Kỳ cùng thông báo, đôi bên đã « đã can thiệp » trên thị trường hối đoái để giữ giá cho đồng yen. Điều đó có nghĩa là Tokyo và Washington đã tung tiền mua vào đơn vị tiền tệ của Nhật. Các nguồn tin báo chí đưa tin Ngân hàng Trung ương Nhật hôm 31/07/2026 đã huy động 36,58 tỷ đô la để mua lại yen. Bất ngờ hơn nữa là, theo tiết lộ của báo tài chính Financial Times, chi nhánh tại New York của Cục Dự Trữ Liên Bang Hoa Kỳ Fed cùng ngày đã bán ra « một khối lượng lớn » bằng euro để mua vào đồng yen cho bộ Tài Chính. Đây là lần đầu tiên từ năm 1998 Fed trực tiếp can thiệp vào tỷ giá hối đoái giữa đồng yen và đô la. Nhờ sự phối hợp này, đồng tiền của Nhật đã tăng giá trở lại (tăng 0,6 % hôm 03/08/2026) vào tuần trước, để rồi lại mất giá trong phiên giao dịch hôm nay 11/08/2026. Điều này phản ánh « áp lực » rất lớn đang đè nặng lên đồng tiền của Nhật, cường quốc kinh tế thứ ba toàn cầu. Vì sao Mỹ phải can thiệp để giữ giá cho đồng tiền Nhật Bản ? Mỹ tung hàng chục triệu để mua vào yen không đơn thuần là một cử chỉ « thân thiện để giúp đỡ bạn bè » như tổng thống Trump đã khoe với báo chí. Thực ra, nguyên thủ Hoa Kỳ đã rất thành thật khi nói thêm rằng về mặt tài chính, trong thương vụ này « nước Mỹ cũng có lợi ». Bộ trưởng Tài Chính Mỹ, Scott Besson, mau mắn trấn an thị trường rằng « nếu cần Washington có thể can thiệp thêm một và thậm chí là nhiều lần nữa nhằm điều chỉnh lại tình trạng đồng tiền của Nhật không được đánh giá đúng mức ». Đằng sau những lời lẽ bóng bảy này bao gồm ba thực tế. Thứ nhất, một đồng yen « rẻ » tạo đà cho xuất khẩu của Nhật. Nhà Trắng không muốn kịch bản này xảy ra nhất là khi thâm hụt mậu dịch của Mỹ với Nhật Bản năm 2025 lên tới 900 tỷ đô la. Kinh tế trưởng cơ quan tư vấn PwC Stéphanie Villers giải thích trên đài phát thanh tư nhân Radio Classique như sau : « Donald Trump luôn rất rõ ràng : ông không muốn đô la cao giá. Vì lợi ích của bản thân Hoa Kỳ mà Washington đã can thiệp để giữ giá đồng yen Nhật Bản. Đồng tiền Nhật trượt giá tức là sẽ tỷ giá hối đoái của đô la trên thị trường bị đẩy lên cao. Một đồng đô la ‘mạnh' bất lợi cho xuất khẩu của Hoa Kỳ. Ông Trump luôn chủ trương thúc đẩy xuất khẩu của Mỹ, tăng sức cạnh tranh cho hàng Mỹ trên thương trường. Nói cách khác, Washington can thiệp và giúp đỡ Nhật Bản, nhưng trước hết là để kích thích xuất khẩu của Mỹ ».   Lãi suất ngân hàng - carry trade Điểm thứ nhì mà chính quyền Trump muốn tránh bằng mọi giá là một đồng yen mất giá ảnh hưởng trực tiếp đến chính sách chính sách tài chính của Mỹ. Nhà Trắng muốn giữ lãi suất chỉ đạo ở mức thấp để tạo đà cho tăng trưởng. Nhưng mục tiêu này có thể bị đe dọa nếu đồng yen đổ dốc. Một đồng yen bị suy yếu như hiện nay là bất lợi cho kinh tế Nhật Bản. Ngân Hàng Trung Ương Nhật sớm muộn gì cũng phải tăng lãi suất chỉ đạo. Hiện tại, lãi suất chỉ đạo của Nhật là 1%, của Mỹ là hơn 3,5 đến 3,75%. Cho đến nay, chính cách biệt này là động lực thúc hối các nhà đầu tư bán bớt yen để mua vào đô la, đầu tư sang Hoa Kỳ. Do vậy nếu Ngân Hàng Trung Ương Nhật tăng lãi suất chỉ đạo, Cục Dự Trữ Liên Bang Mỹ vì tránh để bị xoáy vào lạm phát, cũng sẽ phải tăng lãi suất hay ít là là không thể hạ lãi suất chỉ đạo. Khả năng Fed tăng lãi suất ngân hàng cũng là một điều mà tổng thống Trump không hề mong muốn. Nguy cơ Nhật bán công trái phiếu của Mỹ Điểm thứ ba tối kỵ với Washington là khả năng vì để có thể giữ giá cho đồng yen, tức là phải huy động hàng chục tỷ đô la, Tokyo sẽ buộc phải bán bớt công trái phiếu của Mỹ. Hiện nay, Nhật Bản đang nắm giữ 1.100 tỷ đô la công trái phiếu của Mỹ và là « chủ nợ lớn nhất » của Uncle Sam. Công trái phiếu của Mỹ nếu bị bán đi « ồ ạt » sẽ bất lợi cho tăng trưởng, kinh tế và tài chính của Hoa Kỳ. Gần đến bầu cử giữa kỳ, tổng thống Trump không muốn lạm phát hay bất kỳ một chỉ số kinh tế tiêu cực nào đè nặng lên lá phiếu của cử tri. Nhìn từ ba khía cạnh vừa nêu, « cử chỉ thân thiện » mà ông Trump nói đến khi can thiệp để giữ giá đồng yen, chẳng phải do Hoa Kỳ hào phóng hay Nhà Trắng tử tế với nữ thủ tướng Nhật Sanae Takaichi. Washington trước hết bảo vệ quyền lợi kinh tế, tài chính, thương mại của Hoa Kỳ, đúng với chủ trương đặt quyền lợi của nước Mỹ lên trên hết - « America First ». Dùng euro để mua yen  Hãng tin Anh Reutes trích dẫn nhiều nguồn tin thông thạo từ bộ Tài Chính Mỹ cho biết là để « cứu » đồng yen Nhật Bản, chi nhánh tại New York của Ngân Hàng Trung Ương chủ yếu bán ra đồng euro, đơn vị tiền tệ của châu Âu. Theo giới trong ngành, điều này có nghĩa là chính quyền Trump không bán đi đô la, tránh gây hiểu nhầm là đồng đô la Mỹ đang bị mất giá … bởi vì một đồng đô la « yếu » tuy thúc đẩy xuất khẩu của Hoa Kỳ như Donald Trump mong muốn nhưng đồng thời cũng là mầm mống của lạm phát, kịch bản mà Nhà Trắng « không cho phép xảy ra » khi gần đến bầu cử giữa kỳ, tháng 11/2026. Reuters lưu ý, trước mắt cả Ngân Hàng Trung Ương Châu Âu và bộ Tài Chính Hoa Kỳ cùng từ chối bình luận về tin trên. Song việc các giới chức tiền tệ Mỹ dùng đồng tiền chung châu Âu để mua vào yen Nhật Bản để lộ rõ thế cân chênh vênh trong chính sách kinh tế của Washington hiện tại. Vì sao đồng yen mất giá và đâu là mức độ hiệu quả từ biện pháp can thiệp nhằm giữ giá cho đồng yen ?   Nhìn từ phía Nhật, các nhà sản xuất và xuất khẩu hài lòng với một đồng yen liên tục mất giá từ năm 2020 đến nay. Trong 5 năm, trị giá của đơn vị tiền tệ Nhật Bản so với đô la Mỹ mất đi khoảng 1/3. Bên cạnh đó xứ hoa anh đào phụ thuộc đến hơn 80 % vào năng lượng của nước ngoài. Với chiến tranh Iran và eo biển Hormuz bị phong tỏa, tình trạng bất ổn ở Trung Đông, chiến tranh Ukraina … giá dầu khí bị đẩy lên cao. Một đồng yen mất giá bất lợi cho các nhà sản xuất của Nhật và cũng là một mầm mống gây ra lạm phát cho nền kinh tế số 3 toàn cầu này. Điều này diễn ra vào lúc thủ tướng Sanae Takaichi có kế hoạch giảm thuế giá trị gia tăng TVA để tăng thêm mãi lực cho người dân, khuyến khích tiêu thụ. Hệ quả kèm theo là thâm hụt ngân sách và nợ công của Nhật trong tương lai sẽ bị đẩy lên cao. Báo Nihon Keizai Shimbun cho rằng lo ngại lạm phát và nợ công sẽ là hai yếu tố khiến đồng yen sẽ tiếp tục mất giá. Do vậy, dù Washington và Tokyo có can thiệp để giữ giá đồng yen, hiệu quả cũng sẽ không « lâu bền ». Có lẽ dấu hiệu đầu tiên chứng minh cho điều này là trong phiên giao dịch hôm nay 11/08/2026, đồng yen lại mất giá so với cả đô la và euro, trở lại với tỷ giá khoảng 160 yen đổi lấy 1 đô la, tương tự như trong phiên giao dịch hôm 31/07/2026, trước khi Mỹ - Nhật phối hợp cùng can thiệp.

Nyheterna 09

Hvordan er det å feire 17. mai mens bombene faller, og hva får Peter Frølich til å dra til fronten i Ukraina på eget initiativ? Peter Frølich (leder av utenriks- og forsvarskomiteen, Høyre) og Lars Ragnar Aalerud Hansen (Norges ambassadør til Ukraina) forteller om de siste utviklingene i krigen mellom Ukraina og Russland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina president käib pidevalt mööda Euroopa riike, et selgitada, selle sõjas oleva riigi olukorda. Mida Euroopa saab veel Ukraina aitamiseks teha, mida ei saa teha ja kuidas see abi on sõja kestel muutunud, sellest räägime Postimehe «Sõjastuudios» Kaja Kallase nõuniku Indrek Kannikuga. Saatejuht on Ulla Länts.

I studion: Fredrik Söderholm, August BohlinPå länk: Peo HansenDet låter i media som att Ukraina vinner kriget nu - men hur ser det ut på marken egentligen?Med resonemanget: “Iran har attackerat Ukraina genom att ge vapen till Ryssland, är då Natoländer legitima mål för Ryssland för att dom gett vapen till Ukraina? Är svenska vapenfabriker legitima mål för Ryssland om dom levererar till Ukraina? Hur stor risk är det att Ryssland använder taktiska kärnvapen för att avsluta kriget? Varför har realismen så svag status idag som geopolitisk lins? Vad krävs för att montera ner västs arrogans? Varför är historia en rött skynke för den neokonservativa ideologin och metoden?Vad tror Peo om krigets fortsättning, finns fredsförhandlingar i sikte? Det och mycket mer! Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, August BohlinPå länk: Peo HansenDet låter i media som att Ukraina vinner kriget nu - men hur ser det ut på marken egentligen?Med resonemanget: “Iran har attackerat Ukraina genom att ge vapen till Ryssland, är då Natoländer legitima mål för Ryssland för att dom gett vapen till Ukraina? Är svenska vapenfabriker legitima mål för Ryssland om dom levererar till Ukraina? Hur stor risk är det att Ryssland använder taktiska kärnvapen för att avsluta kriget? Varför har realismen så svag status idag som geopolitisk lins? Vad krävs för att montera ner västs arrogans? Varför är historia en rött skynke för den neokonservativa ideologin och metoden?Vad tror Peo om krigets fortsättning, finns fredsförhandlingar i sikte? Det och mycket mer! Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dziś e programie: Ukraina zgodziła się na przeprowadzenie kolejnych ekshumacji, m.in. na terenie byłej wsi Huta Pieniacka w obwodzie lwowskim i Ugły na Wołyniu – przekazał Ukraiński Instytut Pamięci Narodowej. Mogą tam spoczywać szczątki Polaków zamordowanych przez ukraińskich nacjonalistów. Jak to wpłynie na relacje polsko-ukraińskie? "Jerzy Giedroyć. Gra o Polskę" - wystawę pod takim tytułem poświęconą prawnikowi, publicyście, politykowi i działaczowi emigracyjnemu można oglądać w Senacie. W tym roku przypada 120. rocznica urodzin tego wybitnego polskiego  intelektualisty. Współorganizatorami wystawy są Archiwum Polskiego Radia oraz Biblioteka Narodowa. Sport potrafi łączyć ludzi niezależnie od miejsca zamieszkania i pokolenia. W dniach 25–30 sierpnia  w Ustce odbędą się 22. Letnie Światowe Igrzyska Polonijne, które zgromadzą sportowców polskiego pochodzenia z wielu krajów świata – rozmowa z Sergiuszem Kieruzelem ze Stowarzyszenia „Wspólnota Polska”. Naszym gościem jest Artur Kozłowski, dyrektor Biura Polonijnego Senatu, rozmawiamy o Konkursie o Nagrodę Marszałka Senatu RP dla d

Lima orang dilaporkan tewas dan dua puluh lima lainnya luka-luka, akibat serangan pesawat nirawak atau drone yang dilancarkan oleh militer Ukraina di wilayah perbatasan Belgorod, Rusia. Salah satu korban luka diketahui merupakan seorang anak laki-laki yang baru berusia empat tahun.

Ukraina mangler stadig flere av missilene som kan stanse russiske angrep. I dagens Kort Forklart ser vi på hvorfor det skjer – og hvilke konsekvenser det kan få. I tillegg snakker vi om Infantinos krisemøte og hvorfor et av Norges mest kjente produkter er i økonomisk trøbbel.

Patriotiska lektioner, omskrivna historieböcker och skolliv som filmas med förutbestämda repliker - så formar Putin skolbarnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En skolpedagog i den lilla ryska staden Karabasj i Tjeliabinskregionen får i uppdrag att dokumentera hur skolbarnen marscherar, svarar rätt på frågor om Rysslands specialoperation i Ukraina och undervisas i patriotism. Pedagogen Pavel Talankin gör som han blir tillsagd, men passar samtidigt på att samla på sig material för att visa omvärlden vad som pågår i den ryska skolan. Han lyckas smuggla ut materialet från Ryssland och i samarbete med västerländska filmare klipps en film fram, som vinner en Oscar för bästa dokumentärfilm 2026.I podden går vi djupare in på hur propaganda används i Ryssland, vilka konsekvenser den redan fått och kan få framåt.Vi ställer oss också frågan vad som händer med USA:s president Donald Trumps löfte till Ukraina, att landet ska få licens för att själva kunna tillverka luftvärnssystemet Patriot - har Trump tagit tillbaka sitt löfte, eller finns det fortfarande en chans att Ukraina får licensen?Och vi tar en titt på den nya ryska lagen som stryper möjligheterna för ryssar som bor utomlands och som blivit dömda i sin frånvaro, att göra pass och använda statliga tjänster.Veckans gäster är:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropa studier vid Utrikespolitiska institutet Trygve Ulriksen Skogseth, Ekot utrikesreporterProgramledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Hur är stämningen inne i Ryssland? Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet blivit allt mer slutet mot omvärlden, och utländska journalister har svårt att arbeta fritt. Trots det har Svenska Dagbladets korrespondent Gunilla von Hall nyligen rest i Ryssland. Hur mår den ryska ekonomin? Hur påverkar kriget människors vardag? Och varför vill Putin att ryska kvinnor ska få åtta eller fler barn? Gäst: Gunilla von Hall, utrikeskorrespondent på Svenska dagbladet Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Sky News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Reportrar Jenny Pejler och Nina Muossa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karolina fick vänta två månader på besked om cancer | Sveriges RadioPolisen letar inte efter försvunna fotbollsspelare | Sveriges RadioModeraterna vill att barnfamiljer ska få mer pengar | Sveriges RadioBarn från Ukraina lär sig segla | Sveriges Radio

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.Den lilla ön som blev en stor symbolEtt av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.Moskvas fall förändrade bildenDen största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.Små drönare mot stora fartygDen ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.Exporten blev möjlig igenKonsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.Lärdomar för Sveriges nya fregatterKriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanErik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i UkrainaProgramledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

Aldri før har Gianni Infantino vært under større press. Nå blir Lise Klaveness foreslått som ny Fifa-leder. Er det realistisk? Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at Ukraina angriper Russlands største netthandelsselskap.

Ministras pirmininkas Mindaugas Sinkevičius sako neplanuojantis inicijuoti įstatymų pakeitimų dėl atostogų Seimo nariams ir prezidentui, anot jo, matant poreikį to turėtų imtis patys parlamentarai.Europos Sąjunga surengė skubų vidaus reikalų ministrų pasitarimą dėl migrantų krizės Seutoje. Šį Ispanijos esklavą, buvo užplūdę dešimtys tūkstančių migrantų iš Šiaurės Afrikos. Tai įžiebė konfliktą tarp Ispanijos ir jos migracijos politiką kritikuojančių bendrijos narių. Italija netgi nutarė laikinai stabdyti Šengeno susitarimo taikymą šios šalies atžvilgiu.Palyginus su Latvija, Lietuvos ūkininkai sako už džiovinimą mokantys dvigubai daugiau. Jei Latvijoje džiovinimo kainos svyruoja nuo maždaug 4 eurų, tai Lietuvoje beveik visur daugiau nei 7 eurai.Jungtinių Valstijų ambasadorius NATO sako, kad iki metų pabaigos Ukraina negaus licencijų Patriot amunicijos gamybai šalies viduje.UEFA čempionų lygos trečiajame atrankos etape susitinka Kauno Žalgirio ir Zagrebo Dinamo klubai.Ved. A. Kavaliauskas

Utenriksjournalist i Aftenposten, Per Anders Johansen, har lenge levd tett på krig og konflikt i Ukraina og Russland. Han forteller om korrupsjon som nærmer seg presidentens innerste sirkler, og hvorfor han ofte må forklare hvordan Zelensky ikke har den samme heltestatusen internt i Ukraina som han har for de av oss som ser det utenfra.

Flera döda efter nya ryska attacker i Ukraina. Efter ett år med nya lagen om tillgänglighet på internet kan Lotta fortfarande inte handla online. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flottans dag i Ryssland firas i år utan fartyg. Samtidigt fortsätter drönarkapplöpningen på var sin sida om den stillastående frontlinjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den traditionsenliga och vanligtvis pampiga ceremonin kring ryska flottans dag fick i år hållas utan att några fartyg deltog i uppvisningen. Precis som när Ryssland firade segerdagen i maj var firandet kraftigt reducerat – en direkt konsekvens av säkerhetsläget.Vi diskuterar hur kriget blir allt synligare i den ryska vardagen. Vi ställer oss också frågan hur långt Ukraina respektive Ryssland kommit i drönarkapplöpningen och hur nära man är att få till internationella regler för användning av AI-vapensystem.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Gościem Doroty Roman jest Cezary Tomczyk, wiceminister obrony narodowej. Więcej podcastów na: https://wyborcza.pl/podcast

Hvorfor gjør Ukraina det bra i krigen? Og hvorfor sparket presidenten først den unge, populære forsvarsministeren – og så den eldre, tradisjonelle forsvarssjefen? Nå krever unge, utålmodige demonstranter en mer moderne krigføring. Med utenriksjournalist Aurora Stray-Pedersen. Foto: Ole Berg-Rusten, NTB

O dwóch miastach na K: Kijowie i Krakowie opowiada Natalia Belczenko. Rozmawiamy o tekstach urbanistycznych czyli utworach wynikających z doświadczenia miasta. Belczenko opracowała literacką mapę Kijowa, tłumaczyła też wielu związanych z Krakowem. Interesuje się twórczością Zuzanny Ginczanki urodzonej, tam samo jak ona, w Kijowie i zmarłej w Krakowie. – Chodzę tymi samymi ulicami, co ona – mówi Belczenko. Natalia nie jest tylko poetką miejską. Interesuje się przyrodą, co przekłada się na jej pasję jaką jest obserwowanie ptaków, rezonuje również w jej twórczości poetyckiej. - Chciałam wyjść poza miasto – mówi. Efektem tej decyzji są Sonety Białowieskie stworzone w Uroczysku Hruszki oraz książka poetycka „Wilga” wydana przez KEW. W 2. Części, Maciej Piotrowski o ukraińskim kanonie literackim. Realizowane w ramach projektu Archipelagos finansowanego przez Unię Europejską. Dofinansowano ze środków Ministra Kultury i Dziedzictwa Narodowego pochodzących z Funduszu Promocji Kultury

Per Anders Johansen har de to siste årene bodd i Kyiv og dekket krigen i Ukraina for Aftenposten. Han har vært ved fronten og møtt mennesker som har gått fra å ha helt vanlige jobber og liv, til å nå kjempe ved fronten, eller ta mange hundre liv som dronepiloter. Etter å ha bodd i både Moskva og Kyiv kommer Per Anders hjem med nye perspektiver, og han forteller også om å komme tilbake til Norge og oppleve at ting er meningsløst, både skjebnene han møter, og selve krigen.

Efter en turbulent vecka i den ukrainska politiken axlar nu en man som är hatad och fruktad i Ryssland posten som landets överbefälhavare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad var det som hände när Zelenskyj avskedade den uppskattade försvarsministern Mykhailo Fedorov? Vilka är de nya topparna inom Ukrainas försvar och hur påverkar det krigföringen?I veckans avsnitt frågar vi oss också om stödet för De villigas koalition knakar i fogarna efter att den bulgariske premiärministern Rumen Radev sagt att han inte längre vill hjälpa Ukraina militärt.Veckans gäster är Fredrik Wesslau, expert på tankesmedjan European Council on Foreign relations, Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandkorrespondent och Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Monika TitorProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

[AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. W „Raporcie międzynarodowym o kulisach operacji izraelskiego wywiadu, w której stawką było odsunięcie ajatollahów od władzy. Czy Mosad naprawdę próbował postawić na Mahmuda Ahmadineżada? Dlaczego plan rozsypał się przez Kurdów, Turcję i Amerykanów? Usłyszycie też dyskusję z Ziemowitem Szczerkiem i Jakubem Bodzionym o napiętych relacjach Warszawy z Kijowem.  Czy Ukraina zaczyna lekceważyć swojego najważniejszego sąsiada? I czy po zakończeniu wojny czeka nas nowy rozdział partnerstwa, czy raczej coraz głębszy konflikt pamięci? Publicyści stawiają alarmującą diagnozę: wieloletni dialog polsko-ukraiński załamał się. Ich zdaniem Ukraina coraz częściej ignoruje polskie czerwone linie historyczne, a Polska przez lata udawała, że problem nie istnieje. Efekt? Narastająca frustracja po obu stronach granicy i ryzyko, że miejsce strategicznego partnerstwa zajmą wzajemne pretensje oraz nacjonalizmy.

Episoden tar for seg markedsutvikling, belåning og margin calls, amerikansk inflasjon og renter, olje og geopolitisk risiko, teknologiinvesteringer, rehabilitering etter operasjon og utviklingen i krigen i Ukraina.(00:00:00) Mobilvaner og introduksjon(00:03:57) Markedsspredning og Sør-Korea(00:08:49) Margin calls og belåning(00:19:14) Inflasjon og amerikanske renter(00:25:07) Oljelagre, Iran og markedet(00:39:00) Ukens markedsbevegelser(00:49:24) Aksjeplukking og tvangssalg(01:03:31) Midtøsten og kritisk tenkning(01:17:20) Rehabilitering etter operasjon(01:28:21) Ukraina, ledelse og dronekrig Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

ÜRO naiste õiguste komitee kaitseb naiset õigusi, kuid vaidleb selle üle  kes on naised tänases maaimas. Eesti valmistab ette suurt Ukraina ülesehituskonverentsi. Ning Eesti ja Prantsusmaa ärisuhted. "Välismääraja" paneb kokku Neeme Raud.

Zdominowany przez partię Tisza węgierski parlament nowelizuje konstytucję, wprowadzając radykalne zmiany w funkcjonowaniu najwyższych organów państwa, wymiaru sprawiedliwości oraz w zasadach stosowania najważniejszych ustaw. Parlament uchwalił między innymi przedterminowe zakończenie kadencji prezydenta kraju. Rządzący Węgrami Peter Magyar twierdzi, że posiada mandat do dokonywania tak radykalnych zmian, ale jego krytycy pytają, czy można reformować kraj skorumpowany przez lata rządów Wiktora Orbána, stosując metody, które nie mieszczą się w zestawie praw konstytucyjnych rządu. Czy zatem w przypadku Węgier cel uświęca środki? I jak reformy Magyara zostaną przyjęte przez Komisję Europejską, która przez lata krytykowała jego poprzednika za działania niezgodne z prawem?Znikają kontrole oraz płot na granicy Hiszpanii z należącym do Zjednoczonego Królestwa Gibraltarem. Dlaczego po obu stronach niedawnej granicy ludzie oddychają z ulgą? I czy to koniec zabiegów Hiszpanii o odzyskanie brytyjskiej enklawy?Na indonezyjskiej wyspie Bali mieszkańcy protestują przeciwko – jak to określają – „rabunkowi wody” dokonywanemu przez przemysł turystyczny. Dlaczego ta rajska wyspa zmienia się w miejsce nie do życia dla lokalnych mieszkańców?Międzynarodowy Komitet Olimpijski zapowiada uchylenie zakazu występów sportowców z Rosji na Igrzyskach Olimpijskich. Polska i Ukraina protestują, ale czy te głosy mogą zmienić stanowisko MKOL? I kto stoi za tą decyzją? Dla ułatwienia podpowiem, że Igrzyska Olimpijskie w 2028 roku odbędą się w Los Angeles.W programie również rozmowa z autorem książki o Cinta Larga, rdzennej ludności Amazonii, która najdłużej na świecie opierała się kontaktowi z człowiekiem z Zachodu. Czy członkowie tej społeczności żałują dziś otwarcia na zdobycze cywilizacji białych ludzi?A także: kiedy bezprawie staje się prawem.Rozkład jazdy: (03:05) Dominik Héjj: Tisza zmienia Węgry(25:59) Mateusz Mazzini: Gibraltar połączony z Andaluzją(49:36) Grzegorz Dobiecki: Świat z boku - Jak się pozbyć prezydenta(55:05) Zapraszamy na Makbeta(56:35) Podziękowania(1:03:23) Marcin Żyła: Bali bez wody(1:20:14) Michał Banasiak: Koniec bojkotu Rosji w sporcie?(1:44:59) Alex Cuadros: Cinta Larga po kontakcie z białym człowiekiem(2:07:22) Do usłyszenia---------------------------------------------Raport o stanie świata to audycja, która istnieje dzięki naszym Patronom, dołącz się do zbiórki ➡️ ⁠https://patronite.pl/DariuszRosiak⁠Subskrybuj newsletter Raportu o stanie świata ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ ⁠https://dariuszrosiak.substack.com⁠Koszulki i kubki Raportu ➡️ ⁠https://patronite-sklep.pl/kolekcja/raport-o-stanie-swiata/⁠ [Autopromocja]

Šonedēļ pievērsīsimies norisēm dažādos pasaules kontinentos. Āfrikā, Sudānā, turpinās smaga humānā krīze, kas jau laupījusi ap 150 tūkstošiem vai vēl vairāk dzīvību un miljoniem cilvēku likusi doties bēgļu gaitās. Eiropas Savienībā šonedēļ sprieda par sankciju piemērošanu izraēliešu produkcijai, kas ražota izreāliešu apmetnēs Jordānas upes Rietumkrastā. Vienošanās par sankcijām gan netika panākta. Ukrainā notiek valdības maiņa, jo pēc nepilna gada darba no amata atkāpusies premjerministre Jūlija Sviridenko. Raidījumā Divas puslodes aktualitātes analizē Latvijas Ārpolitikas institūta pētniece Elizabete Vizgunova-Vikmane un portāla TVNET ārvalstu ziņu žurnāliste un redaktore Annija Vīnkalna. Ierakstā uzklausām ukraiņu politologu Dmitro Levusu.   Sudāna turpina asiņot Pagājušajā trešdienā, 8. jūlijā, Apvienoto Nāciju Starptautiskā faktu vākšanas misija Sudānā nāca klajā ar ziņojumu par vardarbību pret civiliedzīvotājiem, ko izvērsis militārais formējums „Ātrā atbalsta spēki”. Kopš 2023. gada Sudānā norit nežēlīgs pilsoņu karš starp valdības karaspēku un minēto grupējumu. „Ātrā atbalsta spēkus” kā no armijas neatkarīgu militāru struktūru 2013. gadā izveidoja toreizējais diktators Omārs el Bešīrs, iekļaujot tajā ļaudis no tā dēvētās džandžavīdu milicijas – bruņotām arābu nomadu grupām, kuras vairākas desmitgades bija rīkojušas bandītiskus uzbrukumus nearābu zemkopju kopienām valsts dienvidrietumos. 2019. gadā plaša protestu kustība gāza diktatora Bešīra režīmu, taču demokrātisku iekārtu tā arī neizdevās izveidot. Vispirms 2021. gadā Sudānas bruņotie spēki kopā ar Ātrā atbalsta spēkiem padzina civilo pārvaldi un izveidoja huntu, bet 2023. gadā abas šīs militārās frakcijas sāka cīnīties savā starpā. Ātrā atbalsta spēkiem sākumā izdevās sagrābt galvaspilsētu Hartūmu, taču pagājušā gada martā armija to atguva. Kā vienai, tā otrai karojošajai pusei drīz uzradās ārēji atbalstītāji. Bruņotos spēkus atbalsta Ēģipte, Turcija, Irāna un Krievija, savukārt Ātrā atbalsta spēki saņem ieročus no Apvienotajiem Arābu Emirātiem, kur tiek pārdota lielākā daļa no zelta, ko šī karojošā puse nelegāli eksportē, tāpat ar Ātrā atbalsta spēkiem sadarbojas Etiopijas valdība un Lībijas austrumdaļu kontrolējošais ģenerālis Halīfa Haftars. Šobrīd karā iestājies zināms spēku līdzsvars, „Ātrā atbalsta spēki” nostiprinājušies Sudānas dienvidrietumos – Dārfūras provincē, bruņotiem spēki pārvalda pārējo valsts teritoriju. Vietumis atsevišķas zonas kontrolē ar vienu vai otru pusi saistītas mazākas bruņotas organizācijas un vietējās milicijas grupas. Pēc neatkarīgās amerikāņu domnīcas „Council of Foreign Relations” aplēsēm Sudānas pilsoņu karš ir izraisījis šobrīd smagāko humāno un bēgļu krīzi pasaulē, laupot apmēram 150 000 dzīvību un liekot apmēram divpadsmit miljoniem cilvēku pamest savas dzīvesvietas. Pieminētais Apvienoto Nāciju ziņojums atklāj, ka pagājušā gada oktobrī, kad Ātrā atbalsta spēku vienības ieņēma Fašīras pilsētu, tās izvērsa pret civiliedzīvotājiem, sevišķi nearābu izcelsmes, vardarbību ar genocīda elementiem. Notikušas masu slepkavības, masveidīgas izvarošanas grupā, iedzīvotāju mērķtiecīga atstāšana bez pārtikas. Pašreiz Ātrā atbalsta spēki koncentrē savas vienības ap Obeidas pilsētu valsts centrālajā daļā, kur mīt apmēram pusmiljons iedzīvotāju, tai skaitā ap astoņdesmit trim tūkstošiem bēgļu. Apvienoto Nāciju pārstāvji brīdina, ka ja Obeidā ļaus atkārtoties Fašīras scenārijam, slepkavību un vardarbības bilance var būt vēl šausminošāka. Ukrainai būs jauns ministru kabinets Svētdien, 12. jūlijā, Ukrainas Augstākajai Radai savu demisiju pieteica premjerministre Jūlija Sviridenko. Vakar Rada to apstiprināja ar savu balsojumu, līdz ar to līdzšinējā valdība uzskatāma par atkāpušos. Premjerministres aiziešana pēc gada valdības vadībā nav saistīta ar kādu skandālu vai acīmredzamām domstarpībām. Tā ir Ukrainas augstākā izpildvaras nesēja, prezidenta Volodimira Zelenska iniciatīva, kuras pamatā, kā viņš to definējis, ir „atjaunota politiskā stratēģija”. Prezidents solījis izmaiņas arī spēka struktūru vadībā. Kā ticamākais Jūlijas Sviridenko pēctecis valdības priekšgalā tiek minēts līdzšinējais valsts naftas un gāzes piegādes koncerna „Naftogaz” vadītājs Serhijs Koreckis. Kā citi ticami kandidāti tiek minēti enerģētikas ministrs un kādreizējais premjerministrs Deniss Šmihaļs, aizsardzības ministrs Mihailo Fjodorovs un Harkivas mērs Ihors Terehovs. Katram no viņiem ir savi pieredzes un kompetences „trumpji”. Domājams, ka savu premjera kandidātu prezidents cels priekšā Augstākajai Radai rīt, 16. jūlijā. Tikām Ukraina pēdējās nedēļas laikā atkal pievienojusi savam kontam pārliecinošus sasniegumus kaujas laukā. Dažu dienu laikā Azovas jūrā peldrobotu uzbrukumos nogremdēti vai bojāti simt pieci Krievijas peldlīdzekļi – tankkuģi, sauskravu kuģi, prāmji un velkoņi. Pavisam izsista no ierindas vairāk nekā puse Krievijas Azovas jūras civilās flotes. Ukraiņu lidroboti trāpījuši koncerna „Gazprom” naftas pārstrādes un naftas ķīmijas kombinātam Salavatā, Baškortostānā, kā arī militāriem mērķiem Krimā un tai pieguļošajās teritorijās. Sagatavoja Eduards Liniņš. Kam taisnība Jordānas Rietumkrastā? Pirmdien, 13. jūlijā, Eiropas Savienības Padomes ārlietu ministru konsīlijs pulcējās Briselē, lai apspriestu sankciju piemērošanu produkcijai, kas ražota izraēliešu apmetnēs Jordānas Rietumkrastā. Šī teritorija nonāca Izraēlas bruņoto spēku kontrolē Sešu dienu kara rezultātā 1967. gadā un pamatā ir starptautiskās sabiedrības atzīta par Izraēlas okupētu, kas vairākkārt atzīmēts Apvienoto Nāciju institūciju rezolūcijās un Starptautiskās tiesas spriedumos. Izraēla, savukārt, uzstāj, ka Rietumrasts ir strīdus teritorija, jo līdz 1967. gadam to bija anektējusi Jordānija, kam arī nebija uz to starptautiski atzītu tiesību. Jau drīz pēc Rietumkrasta nonākšanas Izraēlas kontrolē šajā līdz tam palestīniešu apdzīvotajā apgabalā sāka veidoties ebreju tautības Izraēlas pilsoņu apmetnes. Pašreiz līdzās aptuveni trim miljoniem palestīniešu tur dzīvo vairāk nekā pusmiljons izraēliešu kolonistu. Kopš 1993. gada Rietumkrasta teritorija ir sadalīta trīs dažādās zonās ar dažādu Izraēlas spēku klātbūtnes un kontroles līmeni, un izraēliešu apmetņu teritorija iekļauta zonā C, kas ir pilnīgā Izraēlas kontrolē. Pamatā starptautiskajā sabiedrībā valda konsenss par to, ka izraēliešu apmetņu veidošana ir pretrunā ar starptautiskajām tiesībām. Cita starpā, šādu viedokli 2024. gada jūlijā oficiāli formulēja Starptautiskā Tiesa, aicinot valstis novērst tirdzniecības vai investīciju attiecības, kas palīdz uzturēt šo situāciju. Tam kategoriski nepiekrīt pašreizējā Izraēlas valdība, kurā liela ietekme ir labējiem radikāļiem. Šo politiķu ieskatā Rietumkrasta zemes – Jūdeja un Samārija – ir vēsturiskas ebreju teritorijas un, attiecīgi, ebreju klātbūtne tur ir leģitīma. Pēdējos mēnešos ir pieaudzis vairāku Eiropas Savienības dalībvalstu spiediens par labu sankciju noteikšanai, uzsverot, ka pastiprinās Izraēlas kolonistu vardarbība pret palestīniešiem un viņu īpašumu, kā arī Izraēlas valdība veicina apmetņu izplešanos. Tādas valstis kā Īrija, Nīderlande un Spānija jau ir ieviesušas savus nacionālā līmeņa tirdzniecības ierobežojumus apmetņu ražojumiem, taču Eiropas Savienība kopumā līdz šim pie kopsaucēja nav nonākusi, ko, protams, neveicina arī pašreizējais Izraēlas un „Hamās” karš. Valstu grupa, kurā ietilpst Beļģija, Nīderlande un Spānija ar augstās pārstāves ārpolitikas un drošības politikas jautājumos Kajas Kallasas atbalstu pirmdienas sanāksmē ieradās ar mērķi panākt Eiropadomes balsojumu par konkrētiem pasākumiem. Runa ir par trīs iespējamajiem modeļiem: lielākiem tarifiem, importa licencēšanas sistēmu vai pilnīgu tirdzniecības aizliegumu. Tomēr vairākas dalībvalstis – Vācija, Itālija, Ungārija un Čehija – ir pret, tāpat skeptiski noskaņota arī Eiropas Komisijas prezidente Urzula fon der Leiena. Nav arī līdz galam skaidrs, vai Eiropadomes balsojumā šajā gadījumā būtu lietojams kvalificētā vairākuma, vai konsensa princips. Sagatavoja Eduards Liniņš un Artis Tomsons.

Den senaste tiden har nya strategier blivit synliga i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Bland annat attackerar Ukraina energiinfrastruktur i Ryssland, som oljedepåer. Men hur länge kan utnötningskriget pågå? Och hur ska Ryssland fortsätta rekrytera soldater? Gäst: Wolfgang Hansson, oberoende utrikesanalytiker. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: ABC News Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Wojenna lekcja przetrwania – Rosja, Ukraina, Polska w cieniu bieżących wydarzeń264 wydanie podcastu Czytamy po rosyjsku prowadzą wspólnie Bartosz Gołąbek i Marcin Strzyżewski.Bartosz Gołąbek to gospodarz podcastu, akademik i wykładowca, który od dwustu sześćdziesięciu czterech odcinków czyta i analizuje z Państwem oryginalne teksty rosyjskojęzyczne, szukając w nich tego, co mówią o władzy, języku i współczesności.Marcin Strzyżewski to dziennikarz i reporter, absolwent kultury Rosji i narodów sąsiednich Uniwersytetu Jagiellońskiego, autor książek o Rosji i Białorusi, na co dzień relacjonujący wydarzenia ze Wschodu dla stu pięćdziesięciu tysięcy widzów na własnym kanale.W tym odcinku rozmawiamy o sprawach bieżących na linii Rosja–Ukraina–Polska, a punktem wyjścia do dyskusji o odporności, przygotowaniu i funkcjonowaniu społeczeństwa w warunkach wojny jest najnowsza książka Marcina, „Wojenna lekcja przetrwania”. Książkę można kupić tutaj: https://www.naffy.io/marcin-strzyzewski/wojenna-lekcja-przetrwania-wb4Przypominamy też, że od września podcast wchodzi w nowy, dwupoziomowy model funkcjonowania: odcinki otwarte pozostają na Spotify i YouTube, a dla patronów przygotowujemy dodatkową, pogłębioną analizę. Więcej informacji i zapis na newsletter na stronie sprawywschodu.online.Dziękujemy za wsparcie projektu Sprawy Wschodu w serwisach:Buy Coffee To: https://buycoffee.to/sprawywschoduPatronite: https://patronite.pl/sprawywschoduWięcej o projekcie: https://sprawywschodu.online

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya attacker i Iran. Hör om senaste läget från Ekots utsände i Mellanöstern Lorin Ibrahim.Vid årets Natotoppmöte handlade mycket om stödet till Ukraina och många pekar på att Ukraina idag befinner sig i en ny styrkeposition. Hör analys efter veckans toppmöte i Ankara.Reportage om Mark Ruttes inställsamma smicker mot Donald Trump. Natos generalsekreterare Rutte har fått kritik för sin ledarstil, men funkar den?Reportage om vilket föredöme årets fotbolls-VM är för barn och unga som följer detta VM.Krönika Ulrika Knutson.Panelen: Malin Siwe, Expressen, Gabriella Kärnekull Wolfe, Dagens ETC, Kajsa Stålhammar, Borås Tidning.Vad betyder en vapenvila i praktiken? Hör från Mellanöstern, USA samt analys av freds- och konfliktforskaren Isak Svensson.Reportage om det nya medborgarskapsprovet. Tusen personer som vill bli svenska medborgare ska skriva provet i Stockholm i augusti. Vilka kunskaper om det svenska samhället är rimliga att kräva av någon som vill bli medborgare?Satir Radioskugga.Den bara överkroppen väcker känslor och på flera orter i Europa, bland annat i Varenna vid Comosjön, kan man få böter om man går runt i bar överkropp eller bikini. Hör etnolog Jonas Engman om den nakna hudens roll i vår vardag och på semestern.Kåseri Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Martin Seipel

I veckan meddelade en appleationsdomstol att högernationalisten och Nationell samlings gruppledare Marine Le Pen döms för att ha förskingrat EU-pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så långt allt glasklart. Men vad det här innebär för hennes politiska framtid var inledningsvis minst sagt förvirrande - för den som läste svenska medier. Likt ett vajande kaplatorn så staplades pushnotiser på varann om att Marine Le Pen i och med domen stoppas från att kandidera i presidentvalet en fjärde gång. Men lika snabbt som pushnotiserna kom, så kom också ett pärlband av rättelser. Martina Pierrou har kikat närmare på veckans lilla kollektiva klavertramp. Rättelse: I en tidigare version sa vi att Marine Le Pens parti heter Front National, det är fel. Rätt är att hennes parti heter Nationell samling (Rassemblement National). Poddfilen är utbytt 13 juli 2026.Ända sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 så har de varit återkommande i svenska medier. De är arga på Rysslands taktik, analyserar läget vid fronten och delar ocensurerade åsikter. Ja, de “Ryska militärbloggarna” på Telegram kan ge västerländska medier en inblick i ett annars så slutet Ryssland. Men bara förra veckan rapporterade vi på Medierna om hur det kan bli när redaktioner släpper på källkritiks-tyglarna och sprider vidare obekräftade uppgifter från de här kanalerna. Mediernas reporter Edvin Ek har nästlat vidare i det här ekosystemet. Den första delen av Mediernas sommarserie som i år går under rubriken ”dålig stämning i studion”. Vi tar helt enkelt tar avstamp i när det blivit riktigt, riktigt skavig atmosfär i ett livesänt sammanhang. I upptakten till sommarserien så frågade vi runt och undrade vilken intervju folk helst ville höra om. Och det var en som stack ut. Det absolut mest efterfrågade klippet var artisten Nordpolens intervju i TV4 Nyhetsmorgon från 2008. Men det visade sig bli en seg nöt för reporter Robin Jonsson att knäcka.

Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka.Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa?Irland tar över EU-klubbanIrland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland.Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Industri klandras för felaktigt utpekande av bankkvinna Förra sommaren publicerade Dagens Industri ett avslöjande som satte skräck i den svenska bankvärlden. På en pixlad spaningsbild från polisen kunde tidningen visa en bankanställd kvinna gå i armkrok med en knarkgrossist med nära kopplingar till den ökända gängtoppen Ismail Abdo. Enligt tidningen hade paret en “nära relation” och i artikeln skrev de ut både vilken bank kvinnan jobbade på och att hennes tjänst handlade om just brottsbekämpning.En pang-story såklart. Om den hade stämt. Men nu, ett år senare, klandrar Mediernas Etiknämnd Dagens Industri för artikeln. Det var inte bara fel att bankkvinnan skulle ha haft en relation med den gängkriminella mannen, eller huvud taget någon form av samröre med honom. Det var dessutom en helt annan kvinna på bilden som DI publicerade. Martina Pierrou har träffat den uthängda kvinnan och intervjuar Medieombudsmannen Caspar Opitz och Dagens Industris redaktionschef Mikael Stengård. Stämmer det att ryska soldater dör efter 30 minuter vid fronten?I veckan har svenska medier brassat på med rubriker om kriget i Ukraina. Det nya för den här gången är de spektakulära uppgifterna om att en rysk soldat vid fronten i snitt bara överlever i 20 till 35 minuter.“Putins usla facit – frontsoldaterna dör nästan direkt”, var rubriken i Expressen. “Ryska soldater dör inom 30 minuter på slagfältet”, skrev Svenska Dagbladet. Edvin Ek har kollat närmare på den här anmärkningsvärda siffran och intervjuar frilansjournalisten Jack Werner och den för kriget i Ukraina återkommande kommentatorn Joakim Paasikivi. Svårt att mäta journalistikens opartiskhetAtt svenska medier är systematiskt vänstervridna och partiska har länge varit en återkommande kritik hos alternativmedier till höger. Men idag hörs den här kritiken allt mer även från företrädare för etablerade högerpartier i riksdagen.Svaret från svenska publicister brukar vara att forskningen visar att kritiken inte stämmer. Ofta hänvisas till en studie från Göteborgs Universitet, som sen 1979 studerat svenska mediers bevakning av valrörelser.Men vad är det egentligen forskarna studerar i den studien? Och minst lika viktigt: Vad är det de inte undersöker? Johan Cedersjö har pratat med Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.