Podcasts about ukraina

[AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. Kryzys, który jeszcze niedawno wydawał się chwilowym zgrzytem, dziś urasta do rangi najpoważniejszego załamania relacji polsko-ukraińskich od dekad. Decyzja o odebraniu Orderu Orła Białego Wołodymyrowi Zełenskiemu uruchomiła lawinę – od dyplomatycznych napięć, przez ostrą kampanię wizerunkową, aż po realne ryzyka dla bezpieczeństwa i współpracy wojskowej. W podcaście prowadzący bez złudzeń diagnozują sytuację: obie strony okopały się na swoich pozycjach, a konsekwencje mogą sięgnąć znacznie dalej niż spór o historię. Czy Polska straci wpływy w regionie, a Ukraina zacznie omijać Warszawę w kluczowych rozmowach? I czy ten konflikt to efekt jednej decyzji – czy raczej trzydziestu lat narastających błędów?

 Odbudowa Ukrainy po wojnie może oznaczać gigantyczne kontrakty dla firm z Europy, ale – jak wskazuje Krzysztof Wojczal – kluczowe decyzje wcale nie będą należeć do Kijowa. W jego ocenie Ukraina będzie w tym procesie stroną zależną od decyzji Unii Europejskiej. 

 „Ukraina przestaje myśleć w kategoriach sojuszu z Polską i ewidentnie wychodzi z założenia, że ważniejsza jest współpraca z Niemcami” – diagnozuje publicysta Agaton Koziński. W rozmowie na antenie Radia Wnet ekspert ostrzega, że Wołodymyr Zełenski popełnia właśnie gigantyczny błąd geopolityczny, a kryzys wokół kultu UPA to dopiero początek głębokich problemów Ukraińców. 

Dokładnie 10 lat po referendum brexitowym sprawdzamy, jak Wielka Brytanię ocenia dziś rynek walutowy i czy funt jest najlepszym bilansem Brexitu. Analizujemy także zaskakującą zmianę w polskim handlu zagranicznym — Ukraina kupuje już od Polski więcej niż USA, a sprzedaż dronów i paliw rośnie w imponującym tempie. Na koniec zaglądamy do Rezerwy Federalnej, gdzie po śmierci Alana Greenspana coraz częściej słychać echo jego polityki w działaniach nowego przewodniczącego Fed, Kevina Warsha.

Rusia kembali melancarkan serangan udara besar-besaran terhadap sejumlah target militer dan infrastruktur energi di Ukraina. Moskow mengklaim berhasil menghancurkan pusat komando drone (UAV) serta fasilitas pendukung operasi militer Ukraina di wilayah Kharkov, Kiev, Sumy, Chernigov, dan Donetsk. Serangan ini melibatkan penggunaan bom udara FAB-500 dan rudal presisi Kh-39 LMUR. Sementara itu, pihak Ukraina melaporkan adanya 56 serangan udara dan ribuan drone yang dikerahkan Rusia dalam 24 jam terakhir.

Badan Energi Atom Internasional (IAEA) mengonfirmasi bahwa pasokan listrik eksternal ke Pembangkit Listrik Tenaga Nuklir Zaporizhzhia di Ukraina telah pulih. Sebelumnya, fasilitas nuklir terbesar di Eropa tersebut sempat mengalami pemadaman selama empat setengah jam akibat dampak konflik Rusia-Ukraina. Selama gangguan berlangsung, sistem keselamatan nuklir sempat bergantung pada generator diesel darurat. Ini menjadi insiden ke-20 kalinya pemadaman listrik terjadi di pembangkit tersebut sejak konflik dimulai.

 Zaognienie relacji polsko-ukraińskich, lista osób oddających odznaczenia Rzeczypospolitej coraz dłuższa. Rozwiązaniem proponowanym przez Nadaszkiewicza jest porzucenie podziału na anty- i proukraińskie podejścia.

Otoritas Crimea yang ditunjuk Rusia secara resmi menghentikan sementara penjualan bahan bakar bagi masyarakat umum dan pelaku usaha. Kebijakan ini diambil menyusul meningkatnya serangan drone Ukraina yang menargetkan jalur logistik serta infrastruktur energi di wilayah semenanjung tersebut. Saat ini, pasokan bahan bakar dibatasi dan diprioritaskan hanya untuk instansi pemerintah serta lembaga yang menjaga keamanan dan operasional wilayah.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Sverige går in i slutskedet av gruppspelet i fotbolls-VM 2026. Vad säger Ayaris gest i samband med målfirandet i matchen mot Tunisien, om religionen inom fotbollen?Nästa match för Sveriges fotbollslandslag är mot Japan. Men hur blev Japan en så stor fotbollsnation på bara något decennium?Fjällstugorna öppnar för sommarens vandringssäsong – och årets nya stugvärdar utbildas. Vad får folk att vilja överge samhället för ett enklare liv bland bergen?Krönika av Ulrika Knutson.Panelen om språkförskola, marknadshyror och livspusselfeminism. I timme två:Upplagt för politisk strid i Labour i Storbritannien. Kommer Starmer överleva utmanaren Burnham?I skuggat av kriget sker en vingårdsboom i Ukraina.Riksdagsvalet i Sverige närmar sig. Hur populistisk är svensk politik?Satir med Radioskugga.Under några år ges alla Shakespeares 38 dramer ut på svenska i ny översättning. Möt den svenska översättaren.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

„Karas – tai ne tik politinė ar karinė, tai – ir dvasinė krizė. Vyksta dvasinė kova, todėl yra taip svarbu laikytis žmogiškumo inkaro, kuris primena, kad Dievas mus sukūrė bendrystei, tam, kas mus ir išlaiko žmonėmis. Gebėjimas išlikti žmonėmis mums yra lyg gelbėjimo plaustas vandenyne, už kurio laikomės“. Laidos viešnia – Ukrainos „Carito“ generalinė sekretorė Tetyana Stawnychy.Redaktorė Rūta Tumėnaitė.

UKRAINA WRZE PO RUCHU POLSKI, a TRUMP UPOKARZA MELONI i WŁOCHY! #BizWeek

Stany Zjednoczone i Iran podpisały porozumienie w sprawie zakończenia działań wojennych na wszystkich frontach, w tym w Libanie. Cieśnina Ormuz ma zostać otwarta dla żeglugi, powstanie fundusz odbudowy dla Iranu, który wyrzeka się dążeń do wyprodukowania bomby atomowej. 14-punktowy tekst porozumienia budzi wiele wątpliwości i pytań. W Izraelu otoczenie premiera Netanjahu mówi o zdradzie Ameryki, w samych Stanach Zjednoczonych krytycy porozumienia mówią o klęsce prezydenta Trumpa, który jeszcze kilka tygodni wcześniej zapowiadał fundamentalne zmiany na mapie Bliskiego Wschodu. Czym w istocie jest memorandum podpisane przez prezydentów obu krajów? Czy stwarza ono warunki do trwałego zakończenia konfliktu? I kto wychodzi wzmocniony po ponad trzymiesięcznej wojnie?Po wycofaniu sprzeciwu Węgier Unia Europejska otworzyła pierwszy rozdział negocjacji o członkostwie w Unii dla Ukrainy i Mołdawii. Czy Ukraina ma realne szanse stać się członkiem Unii, jeśli tak, to kiedy? I po co Ukrainie potrzebne jest członkostwo w Unii?Na mundialu coraz ciekawsze mecze piłkarskie i coraz więcej pytań o organizację imprezy. Czy turniej w USA, Kanadzie i Meksyku wyznacza nowe kierunki dla rozwoju piłki nożnej jako globalnego biznesu kierowanego przez FIFA – najbogatszą organizację sportową na świecie?Upadł program budowy europejskiego myśliwca nowej generacji. Francja i Niemcy nie były w stanie pogodzić sprzecznych interesów strategicznych i komercyjnych. Czy to sygnał, że wspólne obronne projekty Europy, które miały ją uniezależnić od Ameryki, pozostają mrzonką?Amerykański rząd nakazał firmie Anthropic ograniczyć dostęp do najnowszych modeli firmy – Fable i Mythos – dla osób niebędących obywatelami USA. Czy Stany Zjednoczone budują właśnie nowy globalny porządek, w którym dostęp do kluczowych technologii będzie ograniczany decyzją administracji?A także: śmierć Davida Hockneya, czyli jak namalować pamięć?Rozkład jazdy: (02:55) Łukasz Fyderek: Trwały pokój czy tylko rozejm w wojnie na Bliskim Wschodzie(32:44) Wojciech Konończuk: Ukraina w drodze do UE(59:42) Grzegorz Dobiecki: Świat z boku - Mnemotechnikalia(1:06:43) Podziękowania(1:13:36) Michał Banasiak: Czy ten mundial będzie historyczny?(1:31:57) Marek Świerczyński: Koniec programu budowy europejskiego myśliwca(1:54:39) Sylwia Czubkowska, Paula Skrzypecka, Adrian Bąk: Władze USA kontra Anthropic(2:20:43) Do usłyszenia---------------------------------------------Raport o stanie świata to audycja, która istnieje dzięki naszym Patronom, dołącz się do zbiórki ➡️ ⁠https://patronite.pl/DariuszRosiak⁠Subskrybuj newsletter Raportu o stanie świata ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ ⁠https://dariuszrosiak.substack.com⁠Koszulki i kubki Raportu ➡️ ⁠https://patronite-sklep.pl/kolekcja/raport-o-stanie-swiata/⁠ [Autopromocja]

Russland tar små museskritt ved fronten i øst, drevet frem av en massiv økning i bruken av altødeleggende glidebomber. Men for å forstå krigens sanne natur, må vi løfte blikket. I denne episoden av Ukrainapodden har vi besøk av tidligere forsvarsattaché og forsvarsanalytiker, Hans Petter Midttun. Han advarer kraftig mot Vestens manglende evne til å forstå Putins strategiske stormaktsambisjoner. Midttun er tydelig: Nato har mistet sin avskrekkende effekt på Moskva, og europeisk etterretning frykter at vi kan stå overfor en direkte militær konflikt med Russland før 2030. Er et uformelt sikkerhetssamarbeid med land som Norge, Storbritannia og Polen løsningen på Europas handlingslammelse? Vi ser også nærmere på Ukrainas imponerende asymmetriske krigføring. Massive ukrainske droneangrep setter nå dype spor helt inn i Moskva. Russiske oljeraffinerier brenner, luftvernet utarmes, og bensinmangelen sprer seg. Hva betyr det når Ukraina klarer å kutte Russlands logistikk langs Azovhavet og sakte, men sikkert gjør den okkuperte Krymhalvøya om til en isolert øy?See omnystudio.com/listener for privacy information.

— Detta är en repris från 2025) —I oktober 2024 tillträdde Michael Claesson som ny överbefälhavare för Försvarsmakten. Utnämningen skedde i en tid präglad av ett snabbt förändrat och osäkert säkerhetspolitiskt läge, både i vårt närområde och globalt. Utmaningarna är många: Sverige har nyligen blivit medlem i Nato, kriget i Ukraina pågår alltjämt och hela Europa befinner sig i en period av omfattande militär upprustning.Mitt i detta ska Försvarsmakten inte bara leverera operativ försvarsförmåga här och nu, utan också bygga långsiktig tillväxt – i personal, materiel och struktur. Det är en balansakt som kräver tydlig strategisk ledning, brett samarbete mellan många aktörer och en stark förankring i samhället.Folk och Försvar möter general och överbefälhavare Michael Claesson för ett samtal om Sveriges militära förmåga, den nya rollen inom Nato, och hur Försvarsmakten anpassar sig till den inriktning som försvarsberedningen har lagt fast. Hur leder man en myndighet i snabb förändring och vad är överbefälhavarens syn på framtiden? Programledare: David Bruhn, programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar

W najnowszej Mellinie gościem jest dziennikarz Zbigniew Parafianowicz. W księgarniach właśnie pojawiła się jego najnowsza książka "Kłopot z Zełenskim". Jak tłumaczy gość Marcina Mellera, "można lubić Ukraińców, ale nie sposób lubić ukraińskiej polityki. Polityka Zełenskiego sprawia, że polskie elity dochodzą do wniosku, że poza wrogością wobec Rosji istnieje całkowita sprzeczność między interesami Polski i Ukrainy".Jak pisze Zbigniew Parafianowicz, Wołodymyr Zełenski miał poczucie, że wobec Polski – ale też i wobec reszty Europy – nic nie musi. Może, ale nie musi. To dlatego w Davos na początku 2026 roku wygłosił przemówienie, w którym nawrzucał Europie, że jest nieprzygotowana i żyje snem o wiecznym pokoju, który dawno jest przeszłością.

Ukraina nori iki žiemos užbaigti karą su Rusija pasitelkdama diplomatiją ir spaudimą Maskvai, teigė prezidentas Volodymyras Zelenskis. O vakar surengtą masinę ataką prieš Maskvą ir Maskvos sritį pavadino atsaku į neseną Rusijos smūgį Kyjivui, ypač į Kyjivo Pečorų laurą. Tą dieną Kyjive žuvo penki žmonės. Plačiau – ginkluotės ekspertas Arturas Plokšto.Ved. Darius Matas.

Sel nädalal ründas Ukraina korduvalt Moskvat, suutes tabada ka Kremlist 15 kilomeetri kaugusel olevat naftatehast. Kuidas õnnestus ukrainlastel läbi tungida Venemaa pealinna õhutõrjesüsteemist ja mida see venelastele edaspidi tähendab, sellest räägime Postimehe «Sõjastuudios» strateegilise kommunikatsiooni eksperdi ja riigikogu liikme Peeter Taliga. Saatejuht on Ulla Länts.

Ukraina har gjennomført det største angrepet mot Moskva siden krigen startet for over fire år siden. Flere eksperter mener vi står ved et nytt vendepunkt i krigen. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at mange norske elever er «demokratisk frakoblet».

När Ukraina riktar in sig på Krim äventyras den strategiska transportkedjan som binder samman Ryssland med den annekterade halvön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från annekterade Krim rapporteras det om bensinbrist och hotande matransonering när Ukraina försöker isolera halvön. Samtidigt försvagas Krims roll som rysk försörjningsbas i kriget, när ukrainska drönare gör Rysslands landväg till och från halvön oanvändbar.Efter en drönarattack mot Kiev sattes ett kloster med anor från 1000-talet i brand. Vladimir Putin har beskrivit det världsarvsklassade Petjerskaklostret som själva födelseplatsen för ukrainsk och rysk civilisation. I veckans avsnitt ställer vi oss frågan varför en så helig plats angrips, om det nu var ett avsiktligt mål.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Masowe ataki dronowe na Moskwę mogą oznaczać przełomowy moment wojny rosyjsko-ukraińskiej. Zdaniem dr Józefa Orła Ukraina pokazała, że jest w stanie systemowo przełamywać rosyjską obronę przeciwlotniczą i zagrozić obiektom znajdującym się w bezpośrednim sąsiedztwie Kremla.

Baltarusijos diktatorius Aliaksandras Lukašenka pareiškė, kad jo šalis nekelia grėsmės Ukrainai ir atsiprašė Volodymyro Zelenskio dėl savo ankstesnių pasisakymų. Jis taip pat pripažino Baltarusijos pažeidžiamumą ir kad pagrindiniai infrastuktūros objektai galėtų tapti Ukrainos taikiniu. Ukrainoje kariavęs Rimas Armaitis sako, kad Ukraina jau laimėjo prieš Baltarusiją, neiššovusi nei vieno šūvio. Ko gali iš to pasimokyti Lietuva?Laidoje dalyvauja Ukrainoje kariavęs lietuvis, instruktorius Rimas Armaitis, „The Reckoning Project“ biuro Ukrainoje vadovas, politologas Maksimas Milta, visuomenininkas Žilvinas Svitojus, europarlamentarė Rasa Juknevičienė.Ved. Agnė Skamarakaitė

Vi er live fra Kongsberg Agenda! Droner har gått fra hobbyprosjekter og filmopptak til å bli en av de viktigste teknologiene i krigen mellom Ukraina og Russland. På slagmarken utvikles nye løsninger i rekordfart, og teknologien er utdatert i det øyeblikket motstanderen har forstått hvordan den virker. Etterspørselen etter forsvarsteknologi har skapt historisk vekst for Kongsberg Gruppen, som nå planlegger å tredoble omsetningen de neste årene. Vi har med oss konsernsjef Eirik Lie i Kongsberg Gruppen, Natalia Gollis fra Fritt Ukraina og norgesmester i droneflyging Jakob Holshagen.

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

Nord-Koreas økonomi boomer, tross sanksjoner. Et selvsikkert diktatur viser nå muskler overfor stormaktene Kina og Russland. Krigen i Ukraina og kinesisk teknologi har styrket diktatoren Kim Jong-Uns posisjon. Med utenriksjournalistene Gloria Andersen og Kristoffer Rønneberg. Foto: Korean Central News Agency/Korea News Service via AP

OECD: Valsts pārvaldes un veselības aprūpes rezultātu uzlabošana veicinātu dzīves līmeņa paaugstināšanos Latvijā. To, kā ministriem veicas ar trīs prioritāro darbu izpildi, vērtēs ne tikai valdības pilnvaru beigās, bet vismaz reizi mēnesī. Ukraina paredz papildu līdzekļus aizsardzībai. Populārāka kontrabandas prece Latvijā joprojām ir cigaretes, savukārt legālo cigarešu tirgū arvien vairāk iespiežas viltojumi un nezināmas izcelsmes bezdūmu nikotīna izstrādājumi.

- Trump „kocha inflację" - Ukraina bije w rosyjską logistykę - Albania przeciw kurortowi TrumpówKurs wystąpień publicznych online. Start 22.09. Sprawdź program: ⁠⁠https://academy.voicehouse.co/co-robimy/wystapienia-publiczne-szkolenia/⁠⁠Masz pytanie do naszej redakcji? Możesz je zadać tutaj: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://tally.so/r/npJBAV⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zawsze rano. Same fakty.5 najważniejszych wiadomości.5 minut.Wydarzenia ze świata, sportu, popkultury, technologii, środowiska i gospodarki.Ramówka:Poniedziałek: Ekonomicznie in BriefWtorek: Sport in BriefŚroda: PopCulture in BriefCzwartek: Technologicznie in Brief / Planet in BriefPiątek: World in BriefW aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków z dodatkowymi materiałami wideo.

Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter.Pressad tidsplan för EU:s ”drönarmur”I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnantProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget.Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera.– Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera.Sverige övar– Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor.– Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman.128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer.– I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson.Övningar tillsammans med FinlandSverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor.– Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över?Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen.– Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris.Evakuering-sista utvägenI Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan.– Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman.Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ.– Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten.TEXT: Sylvia DahlénMedverkande:David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge.Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

Wiceprezes PiS o odebraniu Orderu Orła Białego prezydentowi Ukrainy, o tym, że Ukraina powinna znaleźć sobie innych bohaterów, o blokowaniu wejścia do UE, planie PiS na wybory

Mogłoby się wydawać, że w tej sprawie na linii premier-prezydent rozpęta się piekło. Po deklaracji Karola Nawrockiego na temat chęci odebrania Wołodymyrowi Zełenskiemu Orderu Orła Białego, ministrowie rządu Donalda Tuska rzucili się do krytykowania głowy państwa. Nawrocki ostro zareagował po tym, gdy prezydent Ukrainy nadał jednej z jednostek Sił Zbrojnych swego kraju imię "Bohaterów UPA". Ukraińska Powstańcza Armia dokonała w czasie II wojny ludobójstwa Polaków na Wołyniu i w Małopolsce Wschodniej. Jej członkowie zamordowali wówczas od kilkudziesięciu do ponad 100 tys. ludzi, w tym kobiety i dzieci. Order Orła Białego przyznał ukraińskiemu przywódcy prezydent Andrzej Duda wiosną 2023 r. Sam Duda kilka dni milczał po deklaracji obecnego prezydenta Polski. W korespondencji z Onetem w mijającym tygodniu jednak i on Zełenskiego bronić nie chciał: "Wołodymyr Zełenski otrzymał Order Orła Białego w innym czasie i gdy warunki były inne. Teraz one się zmieniły i zachowanie Wołodymyra Zełenskiego także. I to wyraźnie" — napisał nam Andrzej Duda. I dalej: "Dziś wobec zaistniałych ostatnio faktów decyzja należy do pana prezydenta Nawrockiego. Oczywiście prezydent wysłucha opinii kapituły i z pewnością podejmując decyzję, weźmie pod uwagę wszelkie okoliczności i fakty. A te są różne — nie wszystkie pamiętane, nie wszystkie szerzej znane i nie wszystkie dostrzegane w obecnej atmosferze". Niespodziewanie do grona otwartych krytyków Kijowa w tej sprawie dołączył Donald Tusk. Jasno stwierdził, że trzyma stronę Karola Nawrockiego, choć być może sam zareagowałby inaczej niż prezydent. Całą odpowiedzialność za kryzys zrzucił na Kijów i zasugerował Ukraińcom, by to ci znaleźli rozwiązanie tej sytuacji. O tym, że Ukraina zorientowała się, iż napięcia w relacjach z Polską mogą być kosztowne, świadczy fakt, że Wołodymyr Zełenski wysłał do Warszawy swojego zaufanego człowieka Kyryło Budanowa, który kieruje jego kancelarią. Ten spotkał się w piątek i sobotę w stolicy Polski z koordynatorem służb specjalnych Tomaszem Siemoniakiem, wiceszefem MSZ Marcinem Bosackim, wicepremierem i szefem MON Władysławem Kosiniakiem-Kamyszem, a także prezydenckim ministrem Marcinem Przydaczem. Kosiniak-Kamysz nagrał specjalne oświadczenie skierowane do Ukraińców, w którym tłumaczy, dlaczego dla Polski ruch Wołodymyra Zełenskiego ws. uhonorowania UPA jest nie do przyjęcia. Wystąpienie zostało opublikowane w czwartkowy wieczór w serwisie informacyjnym największego kanału telewizyjnego na Ukrainie. Kamil Dziubka i Dominika Długosz dyskutują również m.in. o sytuacji małopolskiej Koalicji Obywatelskiej, której struktury właśnie rozwiązał premier Donald Tusk, awanturze wokół projektu ustawy o wsparciu artystów, a także pewnym pijanym pośle PiS, którego będzie rozliczał inny polityk tej partii z alkoholowym ekscesem na koncie. 

I vårt minst imponerade avsnitt hittills tar vi heder och ära av Röda arméns största seger under andra världskriget – operation Bagration 1944. Du vet, professor Youtubes favoritoperation. Mattis är den som lägger ut texten den här gången genom att krasst förkunna att operation Bagration är en osannolikt överskattad operation. Han gör detta genom att ta en titt på det strategiska läget, framryckningstempot och de två sidornas respektive styrkenivå tillika förluster. Slutsatsen är i praktiken att allt annat än en sovjetisk seger var helt osannolikt och att det faktiska slutresultatet var djupt underväldigande. Pers insats är den här gången att komma med relevanta reflektioner och att, återigen, häpnas över hur kass Röda armén faktiskt var.Dessutom: jättemånga siffror, riktiga historiker får löpa gatlopp, Mattis upprördhet över sovjetisk inkompetens, kätterska jämförelser, fiender som fuskar, Tim Curry tar bladet från munnen, en stridsvagnsarmé förvandlas till en kavalleriarmé, soldater odlar, och mycket mer!Swisha ditt stöd till Ukraina och insamlingen till en ny fixed wing drönare till swish nr: 1230014779 (Krigsdimma produktion AB)Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson. Ministerposter till SDOm Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.Bistånd runt en halv procent av BNIUlf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för ModeraternaProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lisa NilssonIntervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.

Wołodymyr Zełenski zdecydował o nadaniu jednej z jednostek Sił Zbrojnych Ukrainy imienia "Bohaterów UPA". Decyzja o uhonorowaniu członków Ukraińskiej Powstańczej Armii, odpowiedzialnej za masowe zbrodnie na ludności polskiej na Wołyniu, spowodowała kryzys w stosunkach polsko-ukraińskich. Jakie są kulisy tej decyzji? Analizują Piotr Pogorzelski i Ziemowit Szczerek.

- Izba Reprezentantów hamuje wojnę Trumpa- Dwie wizje Rosji w Petersburgu- Cudowne ocalenie szerpy na EvereścieMasz pytanie do naszej redakcji? Możesz je zadać tutaj: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://tally.so/r/npJBAV⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zawsze rano. Same fakty.5 najważniejszych wiadomości.5 minut.Wydarzenia ze świata, sportu, popkultury, technologii, środowiska i gospodarki.Ramówka:Poniedziałek: Ekonomicznie in BriefWtorek: Sport in BriefŚroda: PopCulture in BriefCzwartek: Technologicznie in Brief / Planet in BriefPiątek: World in BriefW aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków z dodatkowymi materiałami wideo.

Ukrainas president har skrivit brev till både Trump och Putin. Men tyder något på att kriget kan ta slut snart? Och hur mycket bryr sig Vita huset om Ukraina? Gäst: Sanna Torén Björling, Ukrainakorrespondent på Dagens Nyheter

Ryssland försöker än en gång påverka valutgången i en tidigare sovjetstat i prorysk riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ovanligt stora ryska attacker har riktats mot Kiev och andra ukrainska städer de senaste dagarna, med över 650 drönare och ett 70-tal robotar bara under natten till tisdag. Minst 22 civila dödades och över 100 skadades. Var det här angreppet som Ryssland hade varnat för?Vi pratar också om vad som händer med Rysslands inflytande när ännu en av de forna sovjetstaterna närmar sig Europa. Inför söndagens val i Armenien kommer rapporter om omfattande försök till valpåverkan i prorysk riktning. Putin drar själv hotfulla paralleller till Ukraina och antyder att det var dess vilja att gå med i EU som låg bakom den storskaliga invasionen.Vilka likheter finns mellan Ukraina och ett land som Armenien och vad kan valutgången få för följder – för relationen till Ryssland och för det krig som pågår?Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, med från Kiev, Ukraina.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Många döda efter attack mot Ukraina. Danmark har fått ny regering efter lång väntan. Hélené är kompis med en vild fågel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en rysk fälla varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bajsnedsprutat hus, Sveriges Jas-gåva till Ukraina och första Bellmanvitsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Första dagen på juni och växtligheten horar ut sig. Davids mammas makaronsallad, igen. Sverige har donerat sex JAS Gripen stridsflygplan till Ukraina och soldaterna har fått ett nytt poängsystem. Vi ringer upp radions Ukrainakorre Lubna El Shanti för att prata om det. Parets hus nedsprutat med bajs och gå inte fram till mannen i kepsen. Det ligger så lätt i mun att säga "Paris Saint-Germain". P3 Nyheters Agnes Cohn om att SL tampats med tunnelbaneproblem hela helgen och att två kvinnor i Göteborg har startat det nya nätverket "Cougars and lamm" där äldre kvinnor kan träffa yngre killar. Idag handlar allt om Linnea. VM-försnack med David och vi pratar inte om VM-matchen mot Senegal 2002. Vad är egentligen ett immateriellt kulturarv och varför är listan på Sveriges så konstig med allt från Bellmanvitsar till tegelhantverk? Nordiska museumets etnolog Jonas Engman berättar. Tidpunkter i avsnittet:09.51 Nyhetsfördjupning: SL:s mardrömshelg verkar inte ta slut.14.03 Sveriges JAS-gåva till Ukraina.35.29 Nyhetsfördjupning: GBG:s nya dolda nätverk: "Cougars and lamm".01.00.57 Sveriges immateriella kulturarv.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

En natt väcks familjen i Hjo av ett mullrande ljud och snart inleds en biljakt de sent ska glömma. Spåren leder till en lada på landsbygden och till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan Indebetous svarta Dodge RAM stjäls en sommarnatt i juli 2025. Trots att han är tjuvarna hack i häl så kommer de undan men Johan är inte den enda som blir av med sin pickup. De senaste fyra åren har över 200 bilar av det här märket stulits.– Nej men de är proffsiga. De har ju en förmåga att med hjälp av elektronik komma åt bilar utan att bryta sönder tändningslås och annat, säger förre kriminalkommissarie Sven Alhbin som granskat fallet.Smugglas till krigsfrontenPolisens teori är att bilarna smugglas ut ur landet och hamnar i Ryssland där de används i kriget mot Ukraina för att skjuta upp drönare från flaket. Stölderna av den här bilmodellen har ökat kraftigt sedan krigsutbrottet 2022.Flera månader efter bilstölden i Hjo kör en civil polispatrull runt och spanar på den västgötska landsbygden. Det lyser inifrån en lada och de bestämmer sig för att kontrollera den – det blir bingo. – Det här är den största samling utav brottsverktyg som vi har sett av moderna bilar, säger Niclas Antonsson på Larmtjänst som vittnade i en rättegång mot ligan.Reporter: Pernilla Wadebäck, Tredje Statsmakten MediaProducent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Radosław Fogiel o polityce wobec USA, o odebraniu Orderu Orła Białego prezydentowi Zełenskiemu, o specjalnym oświadczeniu, które mogłaby podpisywać Ukraina, o żołnierzach, Andrzeju Dudzie i współpracy z Konfederacją

Ukraina får 16 stridsflygplan av Sverige / Fler utlandsfödda än någonsin får rösta i riksdagsvalet / Fler butiker ska ta emot kontanter / Sofie och hunden Zito vandrar från sydligaste till nordligaste Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Sverige ger stridsflygplan till Ukraina. Svårt för synskadade att åka buss när rätt hållplatser inte ropas ut i högtalaren. Ida Johansson uppfyller sin dröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige ger stridsflygplan till Ukraina. Svårt för synskadade att åka buss när rätt hållplatser inte ropas ut i högtalaren. Ida Johansson uppfyller sin dröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ryssland har använt ovanligt vapen mot Ukraina. Anders Evenson hittade en försvunnen pojke. Elin ska testa tillgängligheten i skånskt skyddsrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se