Podcasts about ukraina

Hösten 2025 kränks Nato:s luftrum på flera sätt. Polen hotas av ryska drönare och utanför Estland möter svenska piloter ryskt stridsflyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svaret från Nato är splittrat. Skjut ner dom, säger en av Estlands högsta militärer på frågan om vad Nato bör göra med ryska stridsflyg.När ett 20-tal ryska drönare tar sig in i Polen öppnar Nato och Polens luftförsvar eld. Vi besöker pensionärsparet som precis hann ta sig ut innan taket rasade in. En raket landade på parets hus.En vecka tidigare hade svenska förband kunnat möta de där drönarna i Polen. På flygflottiljen i Blekinge jobbar piloterna som nyss kommit hem från ett Nato-uppdrag där de haft i uppgift att skydda en hubb för transporter till krigets Ukraina - mot bland annat ryska drönare.Och när Estlands luftrum kränks får de svenska stridspiloterna möta upp och identifiera Rysslands MIG-31:or.Dagar senare svärmar mystiska drönare över Danmarks flygplatser.Medverkande: Alicja and Tomasz Wesolowski, pensionärer i Wyryki Wola i östra Polen vars tak rasade in, Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, Christian Bertilsson, förbandschef för den svenska kontingenten vid Nato-insatsen i Malbork i Polen, Johan Elofsson, chef för Blekinge flygflottilj och pilot, Aron Kalmus, vice befälhavare för de estniska marktrupperna, Kristi Raik, chef för International Centre for Defence and Security, Peter Vigo Jakobsen, forskare vid Royal Danish Defence College, Marta, egenföretagare i Wyryki Wola,Reporter i Polen och Estland: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Kriget i Ukraina har blivit ett drönarkrig. Utvecklingen av dessa farkoster är dynamisk, vilket är till ukrainarnas fördel. De förlitar sig numera huvudsakligen till sin egen vapenproduktion, men de behöver hjälp med finansiering, skriver professor Anders Åslund. Inläsare: Magnus Thorén

Kolejna rozmowa z serii Politycy o geopolityce. Tym razem gościem jest Krzysztof Bosak, wicemarszałek Sejmu. Rozmawiamy o tym, czy Ukraina powinna być strategicznym partnerem Polski, jak Polska może budować swoje wpływy, gdzie jest jej miejsce. Poruszamy również temat roli Polski w procesie pokojowym i odbudowie Ukrainy oraz relacji z Niemcami i USA.(00:00) Wstęp(1:48) Jak mierzyć siłę państwa? Jaka jest pozycja i rola Polski w świecie?(28:06) Czy Ukraina powinna być partnerem strategicznym? Czy Ukraina wejdzie do struktur zachodnich?(50:40) Co z ukraińską armią po wojnie?(54:54) Jaki powinien być wpływ Polski na proces pokojowy? (1:05:33) Polski udział w odbudowie Ukrainy(1:14:51) Współpraca z państwami bałtyckimi i nordyckimi(1:36:22) Jak prowadzić relacje partnerskie z Niemcami? Reparacje(1:47:28) Relacje ze Stanami ZjednoczonymiMecenasi programu:Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://go.tms.pl/UkladOtwartyETF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Novoferm: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.novoferm.pl/⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zgłoś się do Szkoły Przywództwa Instytutu Wolności:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://szkolaprzywodztwa.pl⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://patronite.pl/igorjanke⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ Zachęcam do dołączenia do grona patronów Układu Otwartego. Jako patron, otrzymasz dostęp do grupy dyskusyjnej na Discordzie i specjalnych materiałów dla Patronów, a także newslettera z najciekawszymi artykułami z całego tygodnia. Układ Otwarty tworzy społeczność, w której możesz dzielić się swoimi myślami i pomysłami z osobami o podobnych zainteresowaniach. Państwa wsparcie pomoże kanałowi się rozwijać i tworzyć jeszcze lepsze treści. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Układ Otwarty nagrywamy w ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://bliskostudio.pl ⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Ännu en fransk premiärminister har kastat in handduken och en högerpopulistisk valvinst i Tjeckien kan sätta käppar i hjulet för EU:s Ukraina-linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En knapp månad efter att Emanuel Macron gett honom jobbet avgick plötsligt den nyutnämnda franska premiärministern Sebastien Lecornu. Det här var president Macrons femte premiärministerutnämning på två år och än en gång slungas Frankrike in i politiskt kaos och ovisshet. Varför avgick Sebastien Lecornu, hur allvarlig är krisen och kan det bli ett nyval nu i Frankrike?I helgen vann högerpopulisten och tidigare premiärministern Andrej Babiš parti ANO segern i Tjeckiens parlamentsval. En seger som beskrivs som en dramatisk politisk comeback, en återkomst som kan få avgörande konsekvenser för EU-samarbetet och den europeiska säkerhetspolitiken. ANO sitter i samma partigrupp i EU-parlamentet som ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz. Kommer Tjeckien att närma sig Ungern, vilken är Andrej Babiš inställning till EU-samarbetet och hur kommer landet hantera stödet till Ukraina?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Marie Nilsson Boij, producent på Ekot och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

[AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. W świecie, gdzie wrogowie stają się sojusznikami, a ideologia miesza się z pragmatyzmem, „Raport międzynarodowy” odsłania kulisy globalnej polityki, nie stroniąc od ironii, kontrowersji i brutalnej szczerości. Zbigniew Parafianowicz i Witold Jurasz prowadzą słuchaczy przez labirynt wydarzeń – od Syrii po Mołdawię, od Nord Stream po Strefę Gazy – pokazując, że w polityce nie ma świętości - są interesy. Nord Stream, nurkowie z Jaworzna i niemiecka dyplomacja Polska stoi przed dylematem: czy wydać ukraińskiego nurka podejrzewanego o sabotaż Nord Stream Niemcom? Gospodarze podcastu nie kryją, że idealnym rozwiązaniem byłoby „zgubienie” go w szpitalu. To pokazuje napięcie między legalizmem a realpolitik – Polska nie może jawnie ignorować europejskich zobowiązań, ale też nie chce być „sługusem Berlina”. Mołdawia – europejska nadzieja bez balastu nacjonalizmu Zwycięstwo proeuropejskiej partii Mai Sandu w Mołdawii to sygnał, że kraj ten może być szybciej zintegrowany z UE niż Ukraina. Jurasz i Parafianowicz wskazują, że Mołdawia nie ma oligarchicznych układów ani nacjonalistycznych ambicji, co czyni ją idealnym kandydatem do transformacji ustrojowej. Brutalne? Może. Ale skuteczne. Rosja, drony i duńska prezydencja – wojna poniżej progu Rosyjskie drony nad Danią to nie tylko prowokacja, ale też lekcja dla europejskich elit. W tle – desantowiec zbudowany w polskiej stoczni. To przypomnienie, że wojna toczy się nie tylko na froncie. Ameryka, Izrael i zmiana nastrojów The Economist alarmuje: Izrael traci poparcie w USA. Coraz więcej Amerykanów uważa, że Izrael dopuszcza się ludobójstwa w Gazie. Argument antysemityzmu traci moc, a wsparcie finansowe dla Izraela budzi coraz więcej kontrowersji. Czy to początek końca „specjalnej relacji”? Ideologia w armii i równość płci – absurd czy postęp? Amerykańska armia wprowadza jednolite normy sprawności fizycznej dla kobiet i mężczyzn. Gospodarze spierają się, czy to krok w stronę równości, czy ideologiczna fanaberia. W tle – pytanie o granice ideologizacji instytucji bezpieczeństwa. Statystyki przemocy – kto naprawdę morduje w USA? Lewica czy prawica? Kto odpowiada za więcej aktów przemocy politycznej w USA? Jurasz prezentuje dane, Parafianowicz je kwestionuje. Spór o liczby staje się sporem o rzeczywistość – i o to, kto ją definiuje.

Rozmawiamy o tym czy działania w Strefie Gazy można określić jako ludobójstwo, kiedy Izrael przekroczył granice proporcjonalności, czy Hamas wykorzystuje cywilów jako tarcze i czy uznanie Palestyny jest realnym krokiem politycznym.(00:00) Wstęp(1:55) Czy w Strefie Gazy mamy do czynienia z ludobójstwem?(34:00) Od którego momentu po ataku z 7 października Izrael przekroczył granice?(45:20) Hamas traktuje ludność jako żywe tarcze?(53:39) Czy uznanie Palestyny to dobre rozwiązanie?(1:02:03) Izraelscy Arabowie (1:08:52) Ludzka krzywda w Gazie(1:23:41) Ukraina broniąc się nie atakuje obiektów cywilnych

Upphovsmannen bakom EU:s plan berättar. S och MP: Trumps Gazaplan är ohållbar. Benjamin Dousa försvarar Somalia-avtal. Flashback-vd frias i yttrandefrihetsmål. Och många kamphundsägare är dömda för brott. Programledare: Magnus Thorén.

Sebuah drone menghantam gedung di Kota Dnipro, Ukraina, pada Selasa, menewaskan satu orang dan melukai 20 lainnya. Video dari kantor kepresidenan Ukraina memperlihatkan kerusakan parah pada gedung, puing berserakan, dan layanan darurat yang sedang menangani korban. Selain itu, serangan darat juga dilaporkan terjadi di distrik Nikopol, menargetkan warga minoritas Pokrovska. Hingga Selasa malam, bantuan medis belum dapat masuk ke lokasi karena alasan keamanan. Serangan ini diperkirakan akan menyulitkan tercapainya gencatan senjata di wilayah tersebut.

Iman Khalaf är tillbaka i podden och den här gången för att rapportera om sin resa till Ukraina och hur det är att försöka leva ett normalt liv mitt under brinnande krig. Vi pratar också om läget på hemmaplan där Iman delar med sig av starka åsikter kring hur vi måste jobba för att få en hållbar bransch med fyllda salonger - Välkomna!  Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

Michał Nowak przedstawia sytuację na frontach wojny rosyjsko-ukraińskiej w dniu 22 września 2025 roku.

I episode 68 møter jeg Pål Steigan igjen, en veteran i norsk politikk og journalistikk, som deler sine skarpe analyser av Ukraina-krigen, våpenindustriens profitt, FN-agendaen og medias rolle.Vi dykker inn i spørsmål som: Er Pål Steigan fortsatt kommunist? Hvorfor pøser Norge milliarder inn i en krig ukrainere ikke vil ha? Hvordan fungerer NRK som en ensidig stemme i debatter om klima og konflikt? Og hva betyr FN-agenda 2030 for vår suverenitet? Pål trekker tråder fra sin marxistiske fortid til dagens geopolitikk, og vi diskuterer covid-håndteringens konformitet, Palestina/Israel-konflikten, NATOs rolle, og knebling av ytringsfrihet. Han deler også sin visjon om en “global hjerne” der desentraliserte bevegelser, som Motvind og Glenn Deesens YouTube-suksess, utfordrer makteliten. Vi diskuterer også samfunnspsykologiens rolle i konformitet og frykt.Jeg ønsker å gi rom til utfordrende perspektiver som Pål Steigan representerer for å styrke demokratiet, slik at du kan høre dem direkte fra ham og gjøre opp din egen mening.Pål Steigan var også gjest i episode 10 av Snakk med Silje:Og i episode 13:► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.noPayPal:* NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA* USD: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=D2FDMGXWK6BCW* GBP: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=YMNCCBUSFMS2Q* EUR: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=2QGCZCA67K8HQ* Internasjonal bankoverføring:BIC: DNBANOKKXXXIBAN: NO9015068887892► KANALER* Spotify: * Apple Podkaster: * YouTube: https://www.youtube.com/@Psykologsilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Start01:55 Møt Pål Steigan: En folkefiende? [04:29 Kommunisme redefinert: Fra Marx til i dag08:23 Ukraina-krigen: Profitt og propaganda12:12 Norge vs. Ukraina: Solidaritet eller hykleri?18:45 Våpenindustri og global makt25:30 Medias rolle: NRK som propagandakanal?32:14 FN-agenda 2030: Godhet eller kontroll? [38:52 Globalisme og nasjonal frihet45:23 Ytringsfrihet under press52:41 Palestina og Israel: En ubalansert konflikt59:20 Covid-håndtering: Frykt og konformitet01:05:45 Vaksiner og bivirkninger: Skjulte sannheter01:12:30 NATO og Ukraina: Norges rolle01:15:07 Motvind mot etablissementet01:18:16 En global hjerne for forandring01:22:00 NRK og pressestøttemedia01:25:30 Alternativ media: Fremtidens stemme01:29:00 Organisk motstand: Styrken i desentralisering01:32:30 Tenke nytt: Norge i en global verden01:36:00 Sosiale medier som verktøy01:40:00 Fra leninisme til organisk aktivisme01:44:00 Alternative stemmer bygger et sterkere demokrati This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Ukraina presidendi teatel vabastasid Ukraina väed Dobropillja vastupealetungioperatsiooni käigus üle 174 ruutkilomeetri territooriumi. Kas ukrainlased suudavad vastupealetungi laiendada, sellest räägime Postimehe «Sõjastuudios» riigikogu liikme ja sõjanduseksperdi Leo Kunnasega. Saatejuht on Ulla Länts.

Prezydent Trump i Pentagon zapowiadają nową strategię wojskową USA. – To rewolucyjna zmiana, która dotknie również Polskę – komentuje Radiu Wnet Jan Parys, ekspert ds. bezpieczeństwa.Sekretarz wojny USA Pete Hegseth ogłosił wczoraj w Quantico radykalny zwrot w polityce obronnej. Podkreślił, że wojsko ma znów skupić się na zwyciężaniu konfliktów, a nie na „społecznych eksperymentach”. Zapowiedział likwidację programów „woke” i politycznej poprawności w armii oraz powrót do „mentalności wojownika”. Hegseth zaproponował także zaostrzenie norm fizycznych – jednakowych dla wszystkich żołnierzy, niezależnie od płci. Dodał, że ci, którzy nie akceptują nowego kursu, powinni ustąpić ze stanowisk. Wszystko to ma zbudować bardziej bojową armię, gotową do realnych zwycięstw, a nie ideologicznych sporów.Stany Zjednoczone dokonały zasadniczej zmiany w podejściu do wojny rosyjsko-ukraińskiej– ocenia w Poranku Radia Wnet dr Jan Parys, były minister obrony narodowej i ekspert ds. międzynarodowych. Jak podkreśla, po raz pierwszy tak wyraźnie padły słowa, że Ukraina może razić cele na całym terytorium Rosji.Prezydent USA, przemawiając w ONZ, powiedział bardzo twarde słowa o Rosji i zapowiedział, że Ukraina będzie dostawać pociski dalekiego zasięgu oraz ma wolną rękę w ich użyciu przeciwko celom w głębi Rosji. Tego wcześniej nie było. To jest rewolucja– mówi Jan Parys.Zmiana ws. MoskwyByły minister zwraca uwagę, że zmiana nie ogranicza się tylko do polityki wobec Moskwy. W Waszyngtonie zapowiedziano również powrót do „mentalności wojownika” w armii USA.Amerykańska armia ma być po to, żeby zwyciężać i bronić Stanów Zjednoczonych. To oznacza odejście od roli awangardy zmian obyczajowych i powrót do tradycyjnych wartości wojskowych– podkreśla Parys.Według niego konsekwencje decyzji podejmowanych w Waszyngtonie odczuje także Europa, w tym Polska.Żaden kraj europejski nie obroni się sam. Polegamy na NATO, a jego największym graczem są Stany Zjednoczone. Musimy dopasować swoje działania do amerykańskiej strategii, ale mamy jeszcze czas, by zabiegać o własny punkt widzenia w Pentagonie– ocenia ekspert.Trump i NawrockiParys podkreśla też znaczenie relacji politycznych.Prezydent Karol Nawrocki zbudował dobre relacje z Donaldem Trumpem. Jest między nimi chemia polityczna. To bardzo ważne, bo poparcie USA dla Polski wiąże się z przewidywaną rolą lidera w regionie Europy Środkowej i państw bałtyckich. Musimy tę rolę umieć podjąć– wskazuje były minister.Ekspert zwraca uwagę, że Polska już teraz dysponuje najsilniejszą armią w regionie, ale równocześnie musi rozwijać umiejętności dyplomatyczne i budować współpracę z sąsiadami.Naszym zadaniem nie jest grać samotnie, ale organizować politykę bezpieczeństwa całego regionu– dodaje.Krajowy przemysł obronnyW ocenie Jana Parysa ważnym elementem bezpieczeństwa pozostaje także rozwój przemysłu obronnego.Nie da się produkować wszystkiego u siebie, ale nie możemy opierać się wyłącznie na zakupach za granicą. Musimy inwestować we własny sektor zbrojeniowy, tak jak robią to Turcja czy Izrael. To także sposób na rozwój nauki i badań– zaznacza.

(0:00) Wstęp (1:11) Donald Trump przedstawił nowy plan pokojowy dla Strefy Gazy i dał ultimatum Hamasowi(2:42) Specjalny wysłannik prezydenta USA twierdzi, że Ukraina otrzymała zgodę na ataki w głąb Rosji(4:05) Niemiecki minister obrony jest sceptyczny wobec planów utworzenia „ściany dronowej” na wschodniej granicy Unii Europejskiej(5:22) Sąd nakazał byłemu prezydentowi Gruzji Michaiłowi Saakaszwiliemu zapłatę ponad trzech milionów dolarów(6:41) Stany Zjednoczone zamierzają nałożyć cła na filmy zrealizowane poza ich granicami(7:57) Unia Europejska chce przeznaczyć więcej pieniędzy na rozwiązanie kryzysu mieszkaniowegoInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu: AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html

Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om ”en ny verklighet” för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark?Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en ”papperstiger”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Den senaste tidens hybridattacker mot flera länder i Europa väcker mer och mer oro. Att Ryssland kränkt både estniskt och polskt luftrum vet vi, men vem som ligger bakom de senaste drönarattackerna i Norge och Danmark är fortfarande oklart. Frågan har också ställts om Ryssland är på väg att invadera fler länder än Ukraina, men har de kapacitet att föra krig på fler håll än ett - eller kommer de satsa mer på ett hybridkrig? Hur förberedda är vi på ett hybridkrig? Är vi redan i krig med Ryssland och hur mycket kan vi lita på USA? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiska kommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Lai arī “drošības budžeta” vārdā varas partijas – “Jaunā Vienotība”, “Progresīvie” un Zaļo un Zemnieku savienība – solījušas turpināt strādāt koalīcijā, redzamas pirmās domstarpības partneru vidū. Ukraina vēlas uzsākt savā valstī ražoto ieroču eksportu. Aizdomās par kukuļņemšanu KNAB veic kratīšanu Rīgas Centrāltirgus administrācijas ēkā. ASV drīzumā kārtējo reizi varētu apturēt valdības iestāžu darbu. Latvijas Paralimpiskā komiteja gatava cīnīties, lai panāktu nedēļas nogalē Starptautiskās Paralimpiskās komitejas pieņemtā lēmuma par krievu un baltkrievu atgriešanu paraolimpiskajā apritē atcelšanu.

W programie na ukraińskim kanale „Alfa i Omega”, powiązany z władzami w Kojowie ukraiński politolog Witalij Kulik mówi otwarcie: . „Chcemy by Ukraińcy w Polsce otrzymali obywatelstwo Polskie i mogli wpływać na polską politykę z korzyścią dla Ukrainy. . Po co? nie tylko z powodu pieniędzy, ale głównie z powodu dostępu do władzy. . Za kilka lat Kijów będzie mógł wykorzystać swoich migrantów na zachodzie jako lobbystów, aby za ich pomocą wpływać na wewnętrzne procesy krajów Europy i Ameryki" . Ilu takich „przyszłych lobbystów” ma dziś Ukraina? . Ponad 1,5 miliona w Polsce. . Ponad 1,1 miliona w Niemczech. . 300'000 w Kanadzie, 270'000 w Wielkiej Brytanii, 112'000 w Irlandii i dalsze dziesiątki tysięcy w innych krajach Europy. . Porozmawiajmy o tej przyszłości, bo będzie nas ona osobiście dotyczyć. . Zapraszam na najnowsze #PogodneSzorty ----- Jeśli chcesz wesprzeć kanał: - postaw nam kawę: https://buycoffee.to/pogodneszorty - skorzystaj ze Zrzutki: https://zrzutka.pl/z/pogodneszorty Jeśli chcesz otrzymywać na maila informacje o nowych odcinkach - zapisz swój adres e-mail na stronie: www.pogodneszorty.pl

(0:00) Wstęp (1:05) Partia proeuropejskiej prezydent Mołdawii wygrała wybory parlamentarne(2:37) Dania wprowadziła zakaz lotów dronami na czas szczytu Unii Europejskiej(3:59) Prezydent Ukrainy zapowiada duże zakupy sprzętu wojskowego w Stanach Zjednoczonych(5:23) Węgry zarzucają Chorwacji czerpanie zysków w związku z wojną na Ukrainie(6:55) Departament Stanu USA cofnął wizę prezydentowi Kolumbii za wsparcie dla Strefy Gazy(8:14) Brytyjski premier oskarża lidera opozycji o propagowanie „rasistowskiej” polityki imigracyjnejInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu: AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html

Maailmas tekib uus meediahiid. Trump loodab TikToki tehingust saada korraliku kasumi. Spotify võiteb AI spämm-muusikaga. Ukraina plaanib jõuda maailma AI tippu. Telefonikõnde salvestuste müük AI treenimiseks. Stuudios on Andrus Raudsalu, Indrek Vaheoja ja Mait Tafenau.

Serangan besar-besaran drone dan misil Rusia menghantam Kyiv, Ukraina, pada Minggu dini hari. Sedikitnya empat orang tewas dan puluhan lainnya luka-luka. Pasukan Ukraina melaporkan ratusan drone dan puluhan misil dilepaskan, sebagian besar berhasil dihadang pertahanan udara, namun sejumlah bangunan permukiman dan fasilitas medis rusak parah. Serangan juga melanda Zaporizhzhia, Sumy, Mykolaiv, Chernihiv, dan Odesa, dengan lebih dari seratus objek sipil terdampak.#Rusia #Ukraina #Kyiv #SeranganDrone #MisilRusia #PerangUkraina

Fanny Wijk pratar om valet i Moldavien, där EU-vänliga partiet PAS fick majoritet i parlamentet. Trump lovar att något “speciellt” ska hända i Mellanöstern och ska möta Netanyahu i Vita huset. Göteborg har fått ett nytt bibliotek – till vissas glädje och andras ursinne.Linnea Rönnqvist berättar om att Ryssland attackerat Ukraina i helgen med över 600 drönare under 12 timmar. I USA Vita huset återkommande använt Pokémons slogan ”Gotta Catch 'Em All” i samband med sin kampanj mot vad man kallar illegala invandrare. Där pågick också Ryder cup i helgen, där ordväxlingar mellan spelare och publik kallats både ovärdiga och oacceptabla.Dessutom: Kaffe på kvällen, Luffar-Lasses tv-helg och varken stå eller sitta på jobbet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

W Ukrainie panuje opinia, że Węgry chcą znów zabrać część Zakarpacia – mówi korespondent Radia Wnet w Kijowie Dmytro Antoniuk. Podkreśla też, że wielu ukraińskich żołnierzy jest na skraju wyczerpania. Dmytro Antoniuk, korespondent Radia Wnet w Kijowie, komentuje ostatnie wydarzenia w Ukrainie.Węgierski wiceminister sugeruje, że Ukraina powinna oddać ziemie. U nas panuje opinia, że Budapeszt chce przejąć część Zakarpacia– mówi.Przemęczone wojskoZwraca uwagę na problem dyscypliny w armii. –Dziesiątki tysięcy żołnierzy samowolnie opuściło jednostki. Większość walczy już ponad trzy lata i po prostu nie wytrzymuje napięcia– dodaje.Relacje polsko-ukraińskieWedług Antoniuka na relacje polsko-ukraińskie negatywnie wpłynęły błędy polityków po obu stronach oraz długotrwałe skutki wojny.W 2022 roku nikt nie wyobrażał sobie, że ta wojna potrwa tak długo. Ludzie są zmęczeni i gospodarczo tracą na niej– ocenia.

I vårt mest förberedda (nåja) avsnitt hittills pratar vi beredskap och Ukraina med Lars och Lena Wilderäng. Så en slags dubbelintervju med andra ord.Samtalet rör sig från prepperkulturen (och diverse feltänk om/inom den) till Ukrainakriget och dess lärdomar för svenskt vidkommande. Det blir med andra ord en del drönarkrig, en del grimdark och en del ”Lasse och Bosse från din lokala brandkår försöker identifiera substridsdelar”.Dessutom: isbjörnsattacker, zombies och onda preppers, en ukrainsk pansarsoldat på sin fjärde stridsvagn, vikten av samarbete och lokalsamhälle, upphängdhet vid konserver, och mycket mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

President Donald Trump verkar ha ändrat inställning till Ukrainakriget, men är det bara retorik? Gäst: Sanna Torén Björling, Ukrainakorrespondent på Dagens Nyheter

(0:00) Wstęp (1:13) Ukraina zaatakowała rafinerię znajdującą się półtora tysiąca kilometrów w głąb Rosji. W Nowym Jorku rozmawiali szefowie amerykańskiej i rosyjskiej dyplomacji(2:40) Prezydent Stanów Zjednoczonych obiecał państwom arabskim, że nie pozwoli na aneksję Zachodniego Brzegu przez Izrael(3:58) Izraelski dron zaatakował kwaterę główną sił Organizacji Narodów Zjednoczonych w Libanie(5:22) Chiny zrezygnowały ze statusu państwa rozwijającego się w Światowej Organizacji Handlu(6:45) Francuskie związki zawodowe wezwały do strajku przeciwko projektowi przyszłorocznego budżetu państwa(8:08) Przewodnicząca Komisji Europejskiej wzywa do ustalenia minimalnego wieku dostępu do mediów społecznościowychInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu: AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html

Stridsflyg som invaderat Natos luftrum och drönare som slagit ut flygtrafiken i både Danmark och Norge, det är händelser som skapat stor oro den senaste tiden. Nato markerade och tvingade bort planen ovanför Estland och sedan har diskussioner förts - hur ska militäralliansen agera när Ryssland provocerar gång på gång? I veckan så har också oidentifierade drönare flugit över flygplatserna i Oslo och Köpenhamn - drönare som enligt dansk polis kommer från en kapabel aktör. Samtidigt har Donald Trump gjort uttalanden kring planen och kriget i Ukraina. Kommer Ryssland bara öka sina provokationer mot Nato? Kan militäralliansen hålla huvudet kallt och vad vill Donald Trump med sina uttalanden? Gäst: Niclas Vent, försvars och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Valley River, Ethelbert, Sifton, Garland, Venlaw, Zelana, Ukraina, Zoria. Are these villages in Hyrule or Manitoba? Trevor takes Brent and Carter on a journey of an area of the Province he loves.

Ryssland fortsätter kränka Natos luftrum, nu senast med stridsflyg över Estland, men misstänkta ryska drönare har även upptäckts över flygplatser i Danmark och Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om Moldavien som går till val på söndag och som står under stark press från Ryssland. Moldavien, en tidigare sovjetrepublik med gräns till Ukraina, har lång erfarenhet av ryska påverkanskampanjer. Men denna gång varnar Moldaviens president Maia Sandu för att ”vår suveränitet, vår självständighet, vår europeiska framtid är satt under hot.”Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentJakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Det har vært valgkamp og valg, noe som har preget nyhetsbildet – og Jusspodden – nå frem til valgresultatene var klare. Men hva har skjedd av jussisk nytt i denne perioden? Jusspodden oppsummerer i slutten av hver måned stort og smått fra jussens verden, og her skal dere få en hurtigoppsummering av viktige saker fra juli og august – før Jusspodden er back in business med siste juss-nytt som vanlig i slutten av hver måned – fra og med neste uke! Programleder Marianne Reinertsen tar først en rundtur i verden og ser på jussiske nyheter fra Ukraina, Hong Kong og FN-domstolen. Ferden går så til hjemlige juss-strøk, med månedens rettssak (eller rettsprosess), lov og dom(mer). Saker vi leser mye om i media kan få noen spin of-diskusjoner i jussens verden, og det forteller Marianne også om. Hele trappetrinns-kjeden i domstolene er med når Marianne går gjennom Norway Cup-dommen fra tingretten, Førdefjord-søksmålet fra lagmannsretten og Krabbeteine-dommen i Høyesterett. Neste uke samles panelet som vanlig til å oppsummere september! Er det noe du vil høre mer om? Ta kontakt på jusspodden@gmail.com!See omnystudio.com/listener for privacy information.

0:00 Wstęp 1:06 Polska ze środy na czwartek ponownie otworzy swoją granicę z Białorusią2:34 Według Donalda Trumpa, Ukraina przy wsparciu Europy może odzyskać swoje terytoria4:04 Prezydent Stanów Zjednoczonych uważa, że Organizacja Narodów Zjednoczonych nie wykorzystuje swojego potencjału5:26 Drony sparaliżowały funkcjonowanie lotniska w stolicy Danii6:51 Unia Europejska podpisała umowę o wolnym handlu z Indonezją8:14 Francuskie i niemieckie koncerny zbrojeniowe spierają się o budowę myśliwca nowej generacjiInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu: AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html

Den ryska ekonomin bygger huvudsakligen på olja och gas. Och den är nu alltmer sårbar för Ukrainas fjärrangrepp, skriver professor Stefan Hedlund. Inläsare: Staffan Dopping

Send us a textLapsepõlve ei saa valida. Aga sellest algab kõik. Poisina väärkoheldud Silveri lugu näitab, kuidas algselt jagatud kaardid on võimalik oma peos ümber mängida.On 2025. aasta 1. juuni. Ajakirjanik Piret Eesmaa sõidab intervjuult koju. Autoraadios mängivad uudised. Ukraina ja droonid ja sõda ja Iisrael. Uudiste lõppu soovib diktor head lastekaitsepäeva. “Sööge tähtsa päeva puhul tükike torti ka!” ütleb ta. Häälest on kuulda, et ta naeratab.Piret ei paneks seda tähele, ent ta on alles pool tundi tagasi olnud kuulajaks loole, mida tordi söömine küll kuidagi paremaks ei teeks. Ta mõtleb hoopis, mis tunne võiks olla seda rõõmsat soovitust kuulda, kui oled laps, kes päriselt vajab abi.Piret Eesmaa uus lugu räägib seksuaalselt väärkohtlemisest, Eesti meeste vaimsest tervisest ning kogukonna ja perekonna toest. Audiolugu loeb: Rasmus KaljujärvSalvestus, helikujundus ja originaalmuusika: Janek Murd

Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning.Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag.Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina.

[AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. Gościem najnowszego odcinka podcastu Raport Międzynarodowy był premier Leszek Miller. Prowadzący podcast Zbigniew Parafianowicz i Witold Jurasz pytali go, czemu nazwał Wołodymyra Zełenskiego ruską onucą i czy w sposób równie zdecydowany wyraził się na temat Władimira Putina. Tematem rozmowy było też ryzyko ewentualnej rosyjskiej napaści na Polskę. Premier Miller popiera program zbrojeń, jednocześnie twierdząc, że zagrożenie rosyjską agresją jest absolutnie minimalne. Moskwy nie stać na otwieranie kolejnego frontu, skoro już sama Ukraina stawia jej tak skuteczny opór. Stwierdza za to, że Polska powinna zachowywać się w bardziej asertywny sposób w relacjach z Ukrainą.   Były premier sporo uwagi poświęcił proukraińskiemu lobby w naszym kraju i próbie odpowiedzi na pytanie, czemu Polska nigdy nie zdobyła się na twarde postawienie spraw historycznych. Polityk nie jest w stanie zaakceptować faktu, iż Ukraina kluczy w sprawie ekshumacji, a polskie ofiary nie są w wystarczająco godny sposób uczczone, podczas gdy ich zabójcom stawiane są pomniki. O tym usłyszą Państwo w dostępnym na naszej stronie głównej i kanale YouTube fragmencie.   Pełna wersja podcastu Raport Międzynarodowy dostępna jest w subskrypcji Onet Premium, a w niej Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz pytali Leszka Millera o to, jak ocenia obecną administrację amerykańską. Czy w związku z pewną ekstrawagancją Donalda Trumpa były premier nadal wierzy w sojusz ze Stanami Zjednoczonymi, a przede wszystkim - czy wierzy w gwarancje bezpieczeństwa wynikające z członkostwa w Pakcie Północnoatlantyckim. Leszek Miller na to pytanie odpowiada całkowicie jednoznacznie stwierdzając, że Rosja nigdy nie odważyłaby się na wojnę z NATO.   W podcaście mowa też była o sprawach krajowych, a konkretnie o tym, czy premier Miller wierzy w to, że Donald Tusk pozostanie na fotelu premiera, a Platforma Obywatelska utrzyma się u władzy po następnych wyborach parlamentarnych. Zbigniew Parafianowicz i Witold Jurasz pytali też gościa, czy gdyby rządy miała objąć prawica, to czy wolałby samodzielne hegemonię PiS-u, czy też preferowałby wspólne rządy Prawa i Sprawiedliwości oraz Konfederacji. Odpowiedź może zaskoczyć. 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rosyjskie samoloty latają nad terytorium NATO. W piątek trzy myśliwce naruszyły przestrzeń powietrzną Estonii, w rejonie wyspy Vaindloo na Bałtyku. Naruszenie trwało 12 minut. Co z tym robić? Na razie wojsko przechwytuje, obserwuje, ale prezydent Czech ma inna propozycję: Musimy odpowiednio zareagować, w tym ewentualnie zestrzelić rosyjskie maszyny - powiedział Petr Pavel. Podobnie mówią inni politycy. W Estonii szef parlamentarnej komisji spraw zagranicznych Marko Mihkelson przypomniał jak Turcja 10 lat temu zestrzeliła rosyjski Su-24. "17 sekund kontra 12 minut. Następnym razem to zrobimy, jeśli wiecie, co mam na myśli" - napisał TwiXerze. Pojawiają się też inne pomysły, np. zamknięcie granicy z Rosją. A polski minister mówi o kontrataku w cyberprzestrzeni. Czy prezydent Czech ma rację? Donald Trump powiedział, że pomógłby w obronie Polski i krajów bałtyckich, jeśli Rosja nasili wrogie działania. Czy pomoże mu w tym złoto z Białego Domu? A w Polsce pączkuje miłość między gwiazdami PiS i TVN. Dominik Tarczyński bawił się świetnie w towarzystwie jurorów TVNowskiego programu Top Model i czule tulił Joannę Krupę. To jak to jest z tą nienawiścią między PiS i TVN? #polityka #Ukraina #czechy #tarczyński #topmodel ----------------------------------------------------

Under en tioårsperiod från starten av KHL och framåt arrangerar Ryssland allt från friidrotts-VM och hockey-VM till vinter-OS och fotbolls-VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men mitt i framgångsvågen påbörjas också det som vi idag känner som den fullskaliga invasionen av Ukraina.”Guldåren” är andra delen av tre om svenskarna som varit proffs i Ryssland. En dokumentärserie av Martin Marhlo och Gustav Thoursie.Slutmix: Susanne MartinssonMedverkande:Mattias Weinhandl, fd ishockeyspelarePer Hellmyrs, bandyspelareGustav Svensson, fotbollsspelareVictor Claesson, fotbollsspelareDaniel Widing, Radiosportens hockeyexpertFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentArkivljud: SR, SVT, Al Jazeera English, Aftonbladet TV, rutube.ru, Youtube.

(0:00) Wstęp (1:10) Unia Europejska chce rozwinąć współpracę z Indiami mimo ich zbliżenia z Rosją(2:41) Komisja Europejska przedstawiła plan nałożenia nowych sankcji na Izrael w związku z jego ofensywę w Strefie Gazy(4:06) Stany Zjednoczone anulują wizy dla osób świętujących śmierć prawicowego publicysty Charliego Kirka(5:32) Ukraina ratyfikowała stuletnie partnerstwo z Wielką Brytanią(6:51) Były kandydat na prezydenta Rumunii został oskarżony o próbę zamachu stanu i założenie antysemickiej organizacji(8:15) Umowa między rządem Hiszpanii i chińskim koncernem Huawei zaniepokoiła Komisję EuropejskąInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu: AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html

Pavērsiens ASV un Baltkrievijas attiecībās. Čārlija Kērka slepkavības atskaņas. NATO uzsāk misiju "Austrumu sardze". Aktualitātes pasaulē analizē Elīna Vrobļevska, Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētniece, Rīgas Stradiņa universitātes Sociālo zinātņu fakultātes lektore, politologs Andis Kudors, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes pasniedzējs, un politologs Veiko Spolītis. Ledlauzis Baltkrievijā Ir pagājuši jau trīs mēneši, kopš uzzinājām, ka no Baltkrievijas cietuma pēkšņi atbrīvoti 14 politieslodzītie, tajā skaitā gan Svetlanas Cihanouskas vīrs, gan pāris Latvijas valstspiederīgo. Toreiz uzzinājām, ka Minskā bija ieradies īpašais ASV sūtnis Kīts Kellogs. Šī vizīte nebija iepriekš izziņota, tāpēc daudziem notikušais bija liels pārsteigums. Pagājušajā nedēļā sekoja turpinājums. Līdzīgi kā iepriekšējā reizē, nereklamēti Minskā atkal ieradās ASV īpašs sūtnis, šoreiz Kelloga vietnieks Džons Kols. Sabiedrība par vizīti uzzināja tikai pēc tam, kad nākamajā dienā, 11. septembrī, no cietuma tika atbrīvoti 52 politieslodzītie, kas gandrīz visi ieradās Lietuvā. Viens no atbrīvotajiem – disidents Mikola Statkevičs – atteicās pamest valsti, un nu jau viņš ir atkal apcietināts un atrodas Baltkrievijas cietumā. Pārējie ir deportēti, arī šoreiz starp atbrīvotajiem ir divi Latvijas valstspiederīgie. Kola sarunas ar Lukašenko esot ilgušas piecas stundas. Visas detaļas mēs nezinām, tomēr šoreiz atbrīvošana no cietuma nav notikusi tāpat vien. Piektdien, 12. septembrī, ASV paziņoja, ka tiek atceltas visa veida noteiktās sankcijas Baltkrievijas nacionālajai lidsabiedrībai „Belavia”. Šīs sankcijas tika noteiktas vēl pirms Krievijas iebrukuma Ukrainā, kad 2021. gadā Minskā ar viltu piespieda nolaisties „Ryanair” lidmašīnu, kas bija ceļā no Atēnām uz Viļņu. Toreiz Baltkrievija praktiski to nolaupīja, lai varētu arestēt opozīcijas blogeri Ramanu Prataseviču. Tagad Amerikas puse toreiz noteiktās sankcijas ir atcelusi. Tāpat ASV delegācija paziņoja, ka atkal atvērs vēstniecību Minskā. Tas nozīmē, ka Savienoto Valstu un Baltkrievijas attiecībās ir noticis pavērsiens, un ledus, kas bija izveidojies jau vairāku gadu garumā, ir atkal salauzts. Kērka slepkavības atskaņas 10. septembra vakarā Savienotās Valstis pāršalca ziņa, ka Jūtas štatā vietējā universitātē ir sašauts kārtējais politiķis, šoreiz ASV prezidenta Donalda Trampa sabiedrotais, konservatīvais influenceris Čārlijs Kērks. Drīz vien uzzinājām, ka no gūtajiem ievainojumiem Kērks ir miris. Politiskās slepkavības Savienotajās Valstīs nav nekas jauns. Tomēr šoreiz slepkavība ir izraisījusi plašāku rezonansi nekā parasti. Visā valstī tika izsludinātas nacionālās sēras, un Tramps lika nolaist ASV karogus pusmastā līdz pat nedēļas beigām. 31 gadu vecais Kērks bija konservatīvo republikāņu jaunākās paaudzes pārstāvis, kuram bija miljoniem sekotāju sociālajos medijos. Kērks apmeklēja ASV universitātes, aicinot studentus debatēt ar viņu un pārraidot šīs debates soctīklos. Uz tām bieži tika uzaicināti studenti, kas bija Kērka viedokļu pretinieki. Zīmīgi, ka slepkavība notika vienā no tikšanās reizēm, kad Kērkam jautāja par viņa attieksmi pret biežajām publiskajām apšaudēm. Kērks jau iepriekš bija daudzkārt aktīvi iestājies par amerikāņu tiesībām nēsāt šaujamieročus, sakot, ka zaudētas dzīvības reizēm ir neizbēgams upuris, kas jāmaksā par šādu brīvību. Kērka slepkavam izdevās aizbēgt, un pirmajās dienās izvērtās visdažādākās spekulācijas, kas aiz šīs slepkavības stāv. Tāpēc tad, kad slepkavu izdevās aizturēt, pārsteigums bija liels. Izrādījās, ka tas ir 22 gadus vecais Tailers Robinsons, kurš pats nāk no konservatīvas vides. Noslepkavotā Čārlija Kērka ļoti aktīvā publiskā darbošanās ir tā, kas šoreiz ir raisījusi tik plašu rezonansi. Turklāt šoreiz tā ir izpletusies krietni pāri Amerikas robežām. Kērks bija aktīvs ne tikai politikā, bet arī kristīgajā vidē. Arī Latvijā daudzi konservatīvie kristieši viņu ir pasludinājuši par ticības mocekli. Tajā pašā laikā Kērka politiskie uzskati bija ļoti strīdīgi. Viņš bieži izteicās kritiski par Ukrainu, un analītiķi saka, ka viņa retorika šajā ziņā bija piesātināta ar Krievijas propagandu. Austrumu sardze Piektdienas vakarā NATO ģenerālsekretārs Marks Rute paziņoja par jaunu NATO misiju „Austrumu sardze”, lai nodrošinātu drošību Polijā un Baltijas valstīs. Misija ir atbilde Krievijas dronu incidentam Polijas gaisa telpā 10. septembrī. Lai gan oficiāli alianse to neuzskata par tīšu uzbrukumu, tomēr ar šo misiju cer nodrošināt reģiona drošību un atturēt kremli no tālākām provokācijām. Pašlaik misijā iesaistījušās četras valstis – Dānija, Vācija, Francija un Lielbritānija, kas katra nodrošinājusi vairākus iznīcinātājus, kuri veiks pretgaisa aizsardzības misijas. Informācija par konkrētiem misijas plāniem gan netiek izpausta, tomēr Latvijas amatpersonas pieļāvušas, ka šī varētu kļūt par patstāvīgu misiju NATO Austrumu flangā. Paralēli publiski parādās runas, ka NATO varētu aizsargāt Ukrainas rietumu gaisa telpu. Ukraina jau kopš kara pirmajām dienām ir lūgusi NATO sargāt tās debesis.

Det råder kungligt kaos i Norge efter att prinsessan och shamanens dokumentär har haft premiär. Hovet slår tillbaka mot paret och vi analyserar alla utspel och dribblingar. Vi pratar även om prinsens oväntade resa till Ukraina, kungens konstiga vanor och vad som händer ombord på flygplanet när kungligheter reser utomlands. Med Jenny Alexandersson och Maria Bjaring. Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Nowa seria – Politycy o geopolityce.Nie o sporach wewnętrznych, ale o tym, co naprawdę kluczowe – miejscu Polski w świecie.Pierwszym gościem jest Paweł Kowal, Przewodniczący Sejmowej Komisji Spraw Zagranicznych.(00:00) Wstęp(2:52) Dlaczego przyjmujemy chińskiego ministra spraw zagranicznych? (7:37) Refleksja na temat pozycji Polski(18:46) Czego nie zrobiliśmy jako państwo? Polska współpraca z Ukrainą(27:45) Fabryki dronów i amunicji (31:15) Powinniśmy wcześniej wystawiać rachunki Ukrainie? Kwestia ekshumacji i banderyzmu(44:26) Polski udział w procesie pokojowymMecenasi programu:Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://go.tms.pl/UkladOtwartyETF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Novoferm: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.novoferm.pl/⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zgłoś się do Szkoły Przywództwa Instytutu Wolności:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://szkolaprzywodztwa.pl⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://patronite.pl/igorjanke⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ Zachęcam do dołączenia do grona patronów Układu Otwartego. Jako patron, otrzymasz dostęp do grupy dyskusyjnej na Discordzie i specjalnych materiałów dla Patronów, a także newslettera z najciekawszymi artykułami z całego tygodnia. Układ Otwarty tworzy społeczność, w której możesz dzielić się swoimi myślami i pomysłami z osobami o podobnych zainteresowaniach. Państwa wsparcie pomoże kanałowi się rozwijać i tworzyć jeszcze lepsze treści. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Układ Otwarty nagrywamy w ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://bliskostudio.pl ⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Czesław Mroczek, wiceminister spraw wewnętrznych i administracji, gość Popołudniowej rozmowy w RMF FM, stwierdził, że Polska chce zbudować „funkcjonalny, prosty system ostrzegania – taki jak ma Ukraina”. W tym celu niedługo spotka się ze swoim odpowiednikiem z Ukrainy.

En varm julikväll slutar plötsligt en svensk matvarukedjas kassor att fungera. De är utsatta för en ransomware-attack, och spåren leder till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”It's just business”, är meddelandet som möter de anställda på ett amerikanskt IT-företag en fredag i juli 2021. Ett utpressningsvirus har drabbat varenda digital enhet i sin väg, och slagit ut en mjukvara som används av företag i hela världen. Bland annat den svenska matbutiken Coop.Anna Wennerstrand, dåvarande kommunikationschef för Kooperativa förbundet, är en av dem som sitter i krisledningen, och som ska ta ställning till kravet på lösensumma för att lämna tillbaka den stulna datan; 600 miljoner kronor.– Hur ska vi göra – ska vi betala? Ska vi hoppas att någon annan betalar? Hur hanterar man något sådant här, frågar sig Anna Wennerstrand.Hackare greps av FBI – på gränsenAttacken visar sig inte vara riktad mot matkedjan, utan till en underleverantör i tre led. Och de är inte ensamma. Drygt 1500 företag runtom i världen har drabbats, och en gigantisk, multinationell jakt inleds nu på de skyldiga.Några månader senare ska en gemensam operation mellan USA, Sverige och 15 andra länder leda till ett gripande – på gränsen mellan Ukraina och Polen.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Fanny Hedenmo och tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström, får du höra om en av de mest omfattande utpressningsoperationerna någonsin, och om hur Sverige hamnade mitt i en global storm.

Charlie Kirks vän om mordet i Utah. Mardrömsläge för Frankrikes nya premiärminister. Trycket ökar på föräldrar att samarbeta med socialtjänsten. Svenskt stödpaket till Ukraina på 70 miljarder fram till 2027. Programledare: Magnus Thorén.

Extrapodd. En drönarallians med Ukraina och stoppade utbetalningar till Israel, det var nya besked i Ursula von der Leyens årliga linjetal. Men lyckades den pressade kommissionschefen övertyga sina kritiker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europapodden ringar in de tyngsta och viktigaste beskeden i årets linjetal – State of the union. Det osäkra omvärldsläget och krigen i Ukraina respektive Mellanöstern dominerade när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen intog talarstolen i Strasbourg på onsdagen. Men von der Leyen är ovanligt pressad och frågan är om hon lyckades dämpa kritiken med dagens olika besked. Hon tog bland annat även tillfället i akt att försvara den kritiserade handelsöverenskommelsen med USA.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ulrika Bergsten, utrikesreporter och tidigare Europakorrespondent för SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Testēšana, vai NATO ir gatavs rīkoties? Tā daudzi dēvē šīs nakts notikumus Polijā. Vai tas ir dēvējams par uzbrukumu NATO valstij, vai arī tā it vien Ukrainā notiekošā kara blakne? Arī jautājums, vai tās ir saistītas ar rietumvalstu gatavību garantēt Ukrainai drošību pēc tam, kad tiks apturēta pašreizējā karadarbība? Pagaidām gan nav nekādu pazīmju, ka tas varētu notikt, Krievija īsteno arvien masīvākus gaisa triecienus pret Ukrainu. Pēdējie notikumi ap karu un Ukraina mūsu uzmanības fokusā raidījumā Divas puslodes. Noslēgumā mazliet veltām arī uzmanību Francijai, kur ir kritusi kārtējā valdība. Francijas politiskā nozīme ir grūti pārvērtējama, bet kopš parlamenta vēlēšanām stabili funkcionējošu valdību izveidot tur nav iespējams. Aktualitātes komentē Austrumeiropas politikas pētījuma centra pētnieks Mārcis Balodis, portāla "LSM.lv" ārzemju ziņu redaktors Ģirts Kasparāns. Sazināmies ar atvaļinātu viceadmirāli Gaidi Andreju Zeibotu. Sankcijas karājas gaisā, lidroboti lido debesīs Pagājušajā naktī Ukraina piedzīvoja kārtējo masveidīgo Krievijas lidrobotu un raķešu uzlidojumu, jau atkal ir postījumi un cilvēku upuri. Tomēr pagājušā nakts iezīmēja jaunu bīstamu precedentu – vairāki Krievijas lidroboti, šķērsojuši Ukrainas rietumu robežu, ielidoja Polijas gaisa telpā, kur to notriekšanā tika iesaistīti Polijas un arī Nīderlandes gaisa spēki. Iedzīvotāji valsts austrumdaļā saņēmuši brīdinājumus, uz laiku apturēta lidostu, tai skaitā Varšavas Šopēna starptautiskās lidostas darbība. Polijas premjerministrs Donalds Tusks apgalvojis, ka fiksēti pavisam 19 gaisa telpas robežu pārkāpšanas gadījumi, trīs vai četri lidroboti notriekti. Polija pieprasījusi iedarbināt NATO līguma 4. pantu, kas paredz dalībvalstu konsultācijas nolūkā konstatēt draudus kādas dalībvalsts suverenitātei, teritoriālajai integritātei vai drošībai. Šis ir pirmais precedents kopš pilna mēroga kara sākuma Ukrainā, kad kādas NATO valsts militārās vienības veic tiešu pretdarbību Krievijas militāriem objektiem, un būtiskais jautājums ir, vai tā bijusi Krievijas mērķtiecīga provokācija un NATO reakcijas spēju pārbaude. Par to vedina domāt aizvadītās nakts notikumu militārais un politiskais fons. Krievijas vasaras uzbrukuma kampaņa Ukrainā, ja arī vēl nav beigusies, tad tuvojas noslēgumam bez būtiskiem panākumiem. Toties agresorvalsts turpina uzstādīt arvien jaunus un jaunus rekordus, ar raķešu un lidrobotu triecieniem graujot Ukrainas pilsētas. Vēl nepieredzēta mēroga uzlidojums tika piedzīvots svētdien, 7. septembrī, kad Krievijas raķete, cita starpā, trāpīja arī Ukrainas valdības ēkai Kijivā. Pēc tam Savienoto Valstu prezidents Donalds Tramps, žurnālistu jautāts, vai esot gatavs uzsākt jaunu sankciju kampaņu pret Krieviju, atbildēja, ka esot. Tas gan liek atcerēties visus iepriekšējos gadījumus, kad Kremlim ticis no Baltā nama saimnieka puses draudēts ar sankcijām, visiem brīdinājumiem un noteiktajiem termiņiem izplēnot bez rezultāta. Saskaņā ar šodien. 10. septembrī, parādījušos informāciju, Vašingtonas administrācija būtu gatava jaunām sankcijām pret Krieviju, ja to šai ziņā atbalstītu Eiropa, proti, tiekot sagaidīt, ka Eiropas Savienība noteiks importam no Ķīnas un Indijas simts procentu ievedmuitas tarifu, sodot šīs valstis par Krievijas fosilo izejvielu pirkšanu. Joprojām miglaina ir arī Savienoto Valstu iespējamā iesaiste drošības garantiju sniegšanā Ukrainai. Divdesmit sešas Ukrainas partnervalstis Eiropā pirms dažām dienām paziņoja, ka ir vienojušās par konkrētu iesaisti garantiju nodrošināšanā, Francijas prezidenta Emanuela Makrona vārdiem runājot, „uz zemes, gaisā un jūrā”. Lai gan ir skaidrs, ka jebkāda ārvalstu spēku izvietošana Ukrainā varētu notikt tikai pēc vienošanās par karadarbība pārtraukšanas, un ka šie spēki noteikti netiktu izvietoti Krievijas ieņemto apgabalu tiešā tuvumā, Kremlis jau reaģējis ar paziņojumu, ka jebkādi ārvalstu spēku Ukrainā tikšot uzlūkoti par leģitīmu mērķi. Parīzes sastrēgums Vakar, 9. septembrī, Francijas premjerministrs Fransuā Bairū iesniedza prezidentam Emanuelam Makronam savu atlūgumu. Sabijis amatā deviņus mēnešus, Bairū pirmdien saņēma pārliecinošu Nacionālās Asamblejas, Francijas parlamenta, neuzticības balsojumu. Iemesli ir līdzīgi tiem, kas samērā īsā laikā maksājuši amatu diviem viņa priekšgājējiem un nu likuši prezidentam jau trešo reizi gada laikā meklēt jaunu valdības vadītāju. Francijas ekonomikai neklājas spoži, valsts parādsaistību apjoms kļuvis par nozīmīgu apgrūtinājumu budžetam; kā biedinošs brīdinājuma zvans ir ziņa, ka Francijas valsts parādzīmju procentu likme pārsniegusi Grieķijas, Spānijas un Portugāles likmes. Premjerministra Bairū centieni panākt taupīgāku nākamā gada budžetu izgāzās, saduroties ar kreiso un labējo populistu pretestību. Budžeta līdzsvarošana prasītu sociālo izdevumu mazināšanu, kas ne kreisajiem, ne populistiem nav pa prātam, savukārt lielāki nodokļi bagātākajiem pilsoņiem un biznesam ir anatēma lielai daļai prezidenta partijas. Pēc pagājušajā gadā notikušajām ārkārtas vēlēšanām spēku sadalījums Nacionālajā Asamblejā ir apmēram līdzīgs starp prezidenta Makrona vadīto centrisko grupu, kreisajiem, kuru vidū ietekmīgākie ir mēreni kreisie sociālisti un radikālākā, populistiskākā „Nepadevīgā Francija”, un Nacionālās apvienības frakciju labējā flangā. Šāds izkārtojums nepavisam neveicina kompromisus, no „Nepadevīgās Francijas” puses pastāvīgi izskan aicinājumi prezidentam demisionēt, savukārt Nacionālā apvienība prasa jaunas ārkārtas parlamenta vēlēšanas, kurās tai varētu būt vēl labāki panākumi nekā līdz šim. Tikām sociālajos tīklos izplatījies aicinājums ļaudīm šodien iziet ielās, kavējot transporta kustību, šādi paužot protestu pret iespējamajiem taupības pasākumiem uz sociālā budžeta rēķina. Kustība ieguvusi apzīmējumu „Bloķēsim visu”, un atbalstu tai izteikusi „Nepadevīgā francija”. Par premjerministra Bairū darba turpinātāju prezidents Makrons izraudzījies līdzšinējo aizsardzības ministru Sebastjēnu Lekornī, kuram devis uzdevumu meklēt kompromisu budžeta jautājumos ar visiem parlamentā pārstāvētajiem politiskajiem spēkiem. Kā raidsabiedrībai CNN paudis Parīzes domnīcas „Institute Montaigne” analītiķis Dominiks Moīzī, Francijas Piektā republika šobrīd piedzīvo smagāko sastrēgumu savā vēsturē. „1968. gada maijā sauklis bija „Francijai ir apnicis”. Taču šodien Francija ir neapmierināta, nikna, pilna nepatikas pret eliti. Izklausās, ka režīma maiņa ir neizbēgama, tomēr es neredzu, kā tā varētu notikt un kas šo darbu varētu paveikt. Mēs atrodamies pārejas fāzē starp sistēmu, kas vairs nedarbojas, un sistēmu, ko neviens vēl nevar iedomāties,” sacījis eksperts.   Sagatavoja Eduards Liniņš.        

Venstre er et parti veldig mange vil date, men få vil gifte seg med. Guri Melby kjemper for klima, Ukraina og Europa, men står i fare for å gå under sperregrensen. Er det politikken, folkene eller det ønskede samarbeidet med Fremskrittspartiet som holder dem tilbake? Og hva vil de egentlig med Norge? Melby svarer i intervjuet med Lars Glomnes og Aftenpoddens Trine Eilertsen på John Dee i Oslo. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Ådne Riis Hallås PS: Se hele intervjuet på Spotify eller Youtube.