Podcasts about ukraina

Ukraina har gått från noll till världstopp i att bekämpa desinformation. Forskaren inom digital motståndskraft Carl Heath skriver här en rapport från Kiev: Det här kan Sverige lära sig. Inläsare: Magnus Thorén

EU-ledningen vill låna ut mer pengar till Ukraina. Funktionsrätts-dagen och Musikhjälpen fyllde torget i Karlstad idag. Årets mest spelade låtar och artister avslöjades idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU-ledningen vill låna ut mer pengar till Ukraina. Funktionsrätts-dagen och Musikhjälpen fyllde torget i Karlstad idag. Årets mest spelade låtar och artister avslöjades idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Wojna w Ukrainie zmieniła zasady prowadzenia konfliktów zbrojnych. W tym odcinku podcastu Technologicznie Jarosław Kuźniar opowiada o świecie, w którym dron samodzielnie identyfikuje czołg i kończy misję. To już nie wsparcie człowieka przez technologię. To technologia podejmująca decyzję.Dzięki raportom agencji Reuters i relacjom operatorów, poznajemy kulisy cyfrowej wojny. Wojny, której system widzenia maszynowego i AI zwiększają skuteczność ataków z 10 do 80%. Przyszłość zbrojeń nie rozgrywa się już w fabrykach, ale w serwerowniach. I choć Ukraina deklaruje zasadę „human in the loop" (człowiek w pętli decyzyjnej), granica szybko się przesuwa.To opowieść o dronach, które uczą się rozpoznawać sylwetki czołgów. O świecie, który nie zdążył ustalić, kto ponosi odpowiedzialność za ich decyzje.Z tego odcinka podcastu Technologicznie dowiesz się:- Dlaczego drony przestają potrzebować pilotów na ostatnim etapie misji- Jak AI podnosi celność ataków mimo zakłóceń elektronicznych- Ile autonomicznych systemów Rosja i Ukraina już wdrożyły na froncie- Dlaczego ONZ nie jest gotowe na regulację broni z AI- Czy „human in the loop” to jeszcze realna doktryna, czy już tylko iluzjaMasz pytanie do ekspertów? Możesz je zadać tutaj: ⁠https://tally.so/r/npJBAV ⁠W aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków Serii in Brief z dodatkowymi materiałami wideo.Dołącz: ​​⁠⁠https://bit.ly/VoiceHouseClub ⁠⁠Znajdziesz nas też:

W najnowszym wydaniu Klubu Przyjaciół Metali Ziem Rzadkich w Radiu Wnet zabrakło Krzysztofa Skowrońskiego (relacjonuje z Libanu pielgrzymkę papieża Leona XIV) ale nie zabrakło mocnych diagnoz. Szczepan Ruman poprowadził rozmowę z byłym szefem Agencji Wywiadu płk. Piotrem Krawczykiem, byłym ministrem rozwoju Piotrem Nowakiem oraz Tomaszem Zdzikotem, byłym prezesem KGHM i Poczty Polskiej.Punktem wyjścia był „kluczowy tydzień” dla Ukrainy – tydzień, w którym z jednej strony przyspieszają rozmowy o zamrożeniu wojny, z drugiej pojawiają się sygnały rosnącego dystansu między USA a Europą. Ruman przypomniał wypowiedź niemieckiego generała, który stwierdził, że Niemcy są „odcięte” od wcześniejszej, niemal stałej komunikacji z Amerykanami.Płk Piotr Krawczyk tonuje słowo „pokój” i pokazuje, co stoi za kulisami tych napięć.To jest rzeczywiście tydzień ważny, aczkolwiek o każdym poprzednim i pewnie każdym następnym będzie można powiedzieć, że jest kluczowy, bo sytuacja rzeczywiście jest dynamiczna i bardzo dużo się dzieje. Natomiast ja bym te słowa pana generała raczej odczytywał w kontekście takim, że rzeczywiście narasta pewna niepewność pomiędzy sojusznikami, Amerykanami i Europejczykami, co do tego w jaki sposób ten pokój wokół Ukrainy, pokój, nie mówmy słowa pokój, bo to jest nieadekwatne, zamrożenie konfliktu się ukształtuje– zaznaczył.Amerykański „gambit” na 210 miliardach i surowcachByły szef AW zwraca uwagę, że za sporem o komunikację kryje się bardzo konkretny konflikt interesów – pieniądze i dostęp do aktywów. Krawczyk przypomniał „28 punktów” planu, w którym zapisano sposób wykorzystania zamrożonych rosyjskich środków.Na przykład te 28 oryginalnych punktów jasno pokazywało, że na tym zamrożeniu zarobią albo Amerykanie, albo właśnie Europejczycy. (…) Od wielu, wielu miesięcy Europejczycy negocjują na temat wykorzystania tych środków do przekazania ich Ukrainie, przy czym to jest hamletyzowanie. Z jednej strony Europejczycy mówią, że chcą te środki wykorzystać na rzecz wsparcia Ukrainy, a z drugiej strony Belgia mówi: ok, wykorzystamy je, tylko wszyscy solidarnie musicie potwierdzić, że gdyby Rosjanie przystąpili do jakichś działań prawnych wymierzonych w nas, to musicie nam zadeklarować, że będziecie solidarnie za to odpowiadać. No i wtedy Europejczycy mówią, że już niekoniecznie– opisuje.Płk Piotr Krawczyk tłumaczy, że Stany Zjednoczone podeszły do kwestii zamrożonych rosyjskich aktywów znacznie odważniej niż Europejczycy. W tzw. 28 punktach jasno zapisano, co miałoby stać się z kwotą 210 mld euro ulokowanych w Euroclearze.Amerykański pomysł jest prosty i politycznie bardzo daleko idący: 100 mld euro miałoby zostać przeznaczone na odbudowę Ukrainy – de facto jako forma reparacji – a pozostałe 110 mld na wspólne inwestycje amerykańsko-rosyjskie, głównie w obszarze metali ziem rzadkich na północy. Na końcu dokumentu dopisano jeszcze kluczową klauzulę: zawarcie porozumienia sprawiłoby, że wszelkie roszczenia i pozwy – także dotyczące tych pieniędzy – przestałyby mieć znaczenie, jeśli tylko strony zgodzą się na układ.To, jak wskazuje Krawczyk, tworzy nie tylko linię sporu między Zachodem a Rosją, ale także ostry konflikt interesów wewnątrz samego obozu sojuszników Ukrainy. Europejskie stolice patrzą na te środki inaczej niż Waszyngton – chciałyby, by to europejskie firmy i instytucje finansowe stały się głównym wykonawcą powojennej odbudowy, a nie amerykańskie korporacje. Za tym idzie pytanie, które będzie wracać w kolejnych miesiącach: kto zapłaci za utrzymanie i dozbrojenie kilkusettysięcznej armii ukraińskiej i kto ostatecznie „skonsumuje” kontrakty odbudowy.Były szef Agencji Wywiadu rysuje też szerszy kontekst: to nie jest pojedynczy manewr, lecz element większej strategii. Od momentu, gdy władzę objął Donald Trump, Stany Zjednoczone konsekwentnie wykorzystują sektor energetyczny jako narzędzie polityki. Kolejne sankcje na rosyjskie koncerny – Rosnieft czy Łukoil – otwierają drogę do przejmowania ich aktywów w różnych częściach świata.W praktyce oznacza to, że Amerykanie stopniowo przejmują zarówno same aktywa, jak i rynki zbytu, na których wcześniej dominowała Rosja. Widać to choćby w Europie: przed wojną w latach 2017–2019 Rosja dostarczała do Unii Europejskiej średnio około 180 mld m³ gazu rocznie. Dziś, jak podkreśla Krawczyk, UE kupuje zaledwie około 10% tego wolumenu, a rosyjski surowiec sprzedawany jest z tak dużym dyskontem, że po odliczeniu kosztów wydobycia, transportu i ubezpieczenia Moskwa zarabia symboliczne kwoty – około 35–37 dolarów za baryłkę, często poniżej opłacalności.Efekt jest potrójny: Rosja traci infrastrukturę i udziały w spółkach, traci rynki, a na dodatek traci też cenę, po której sprzedaje swój surowiec. Stany Zjednoczone w tym samym czasie wzmacniają swoje wpływy – zarówno jako dostawca energii, jak i główny gracz finansowy, który dysponuje kartą 210 mld euro zamrożonych aktywów.„Nie widzę żadnego planu, żadnej strategii”. Polska poza stołem rozmówW tym szerszym układzie pojawia się pytanie: co robi Polska? Jakie ma cele, jakie karty, jaki plan na „nową rzeczywistość” po możliwym zawieszeniu broni? Były minister rozwoju Piotr Nowak odpowiada bez ogródek.Jaki my mamy plan, to możemy sobie snuć. Natomiast jeśli chodzi o konkretnie nasz rząd, to ja nie widzę żadnego planu, żadnej strategii. Mam wrażenie, że te działania są jakieś chaotyczne, nieprzemyślane– ocenia.Nowak przypomina, że wciąż nie mamy ambasadora w Waszyngtonie.Do tej pory nie mamy ambasadora w Stanach Zjednoczonych, więc nie mamy nikogo, kto by nas reprezentował tam, rozmawiał z kongresmenami, z organami władzy, dowiadywał się, co się dzieje. (…) Cała nasza polityka związana tutaj z regionem pokazuje, że nie mamy dialogu z naszymi sąsiadami, brakuje nam ustrukturyzowania– wskazuje.Zamiast strategii – mówi – mamy moralizowanie.Polityka zagraniczna jest jednym z trudniejszych elementów działań rządu. (…) Trzeba rozumieć świat, mieć sprawne służby, analizę gospodarczą, analizę interesów poszczególnych krajów i narzędzia oddziaływania. A u nas niestety elementem w polityce międzynarodowej są wartości moralne, jakaś wyższość, poczucie, że my robimy tak, jak się powinno robić. Brak zrozumienia, że w polityce zagranicznej najważniejsze są interesy, interesy, interesy, de facto pieniądze, pieniądze, pieniądze– dodaje.Przywołuje też konkretny przykład.Ostatnio pan minister Sikorski chyba 100 milionów dolarów przekazał. Ja nie wiem, czy to się odbywa na zasadzie konsultacji międzyrządowych. Z jednej strony słyszymy o cięciach środków na NFZ i szpitale, natomiast tutaj przekazujemy, nie wiadomo do czego, w zamian za co i co z tego Polska ma.„Jesteśmy w innym wagonie”. Zdzikot o negocjacjach i nowej architekturze bezpieczeństwaTomasz Zdzikot zwraca uwagę, że w chwili gdy świat przygotowuje się do politycznego rozstrzygnięcia wojny, Polska pozostaje poza głównym stołem rozmów. Jego zdaniem rząd nie ma jasnej strategii, a kraj – mimo ogromnego zaangażowania w pomoc Ukrainie – „nie wszedł do wagonu, w którym dziś jadą najważniejsi gracze”.Po pierwsze nie wiemy, jaką strategię ma nasz kraj, a po drugie w tych wielkich procesach, które dzieją się na naszych oczach, my jesteśmy trochę przy innym stoliku, w innym wagonie. (…) Chyba przegapiliśmy moment, w którym cała opinia publiczna na świecie jest przygotowywana do tego, że jakieś porozumienie musi być zawarte– ocenia.Odwołując się do głośnego tekstu byłego szefa ukraińskiej armii Walerija Załużnego, Zdzikot podkreśla, że Ukraina już dziś ustawia się do roli państwa, które po ewentualny...

(0:00) Wstęp(0:52) Stany Zjednoczone i Ukraina czeka więcej pracy nad planem porozumienia pokojowego(2:15) Były szef ukraińskiego sztabu generalnego sugeruje konieczność przeprowadzenia politycznych zmian w kraju(3:38) Stany Zjednoczone uznały przestrzeń powietrzną Wenezueli za zamkniętą(5:13) Premier Izraela zwrócił się do prezydenta o ułaskawienie w związku z zarzutami o korupcję(6:37) Szwajcarzy odrzucili w referendum obowiązkową służbę wojskową kobiet i opodatkowanie najbogatszych(8:01) Prezydent Francji zarzuca Komisji Europejskiej, że obawia się ona regulacji dotyczących amerykańskich gigantów cyfrowychInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Palju diplomaatilist tööd ja läbirääkimisi Ukraina tuleviku osas jääb varjatuks.

Samtidigt som kriget mellan Ukraina och Ryssland går in på sitt fjärde år och europeiska ledare pendlar fram och tillbaka till Washington, har EU och USA lyckats enas om ett nytt handelsavtal. Det råder ingen tvekan om att mycket händer - både inom och utanför EU.Historiskt har EU visat att unionen förmår hantera kriser: finanskrisen, migrationskrisen och Covid-19-pandemin. Men många menar att dessa utmaningar utspelade sig i en helt annan omvärld än dagens, där USA, Kina och Ryssland agerar efter nya spelregler. Det väcker frågan: Vad betyder detta för Europas framtid?I det här poddavsnittet diskuterar Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier, och Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och chef för analysföretaget Politea, hur EU egentligen mår och vilka centrala vägval unionen står inför. Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar.

Etter pandemien trodde kanskje folk at vi ville vende tilbake til normalen. At det ville komme en tid for sindighet. Men norske myndigheter har ikke vist noe tegn til en slik ned-på-jorda-holdning. Tvert om. Man få inntrykk av at vi befinner oss i en kontinuerlig kampanje - for klimaet, for Palestina, for Ukraina og mot Putin og Trump og nye pandemier. Norge vil undertegne protokollene som gir WHO fullmakt til å sette Norge i karantene og innføre vaksinetvang.Samme med Ukraina der Norge og Danmark ser ut til å synke dypere og dypere. Det reises aldri spørsmål om konsekvenser for land og folk. Siden saken er rettferdig skal vi heller ikke spørre. Men er saken rettferdig når det er tappet milliarder fra krigshjelpen?Ifølge Steve Bannon og Warrom har Wall Street Journal i flere måneder sittet på en story om at Zelenskyj selv er korrupt. Det kommer ikke som noen voldsom overraskelse. Fredag måtte hans nærmeste medarbeider, Jermak, gå av og han skal ha skreket i en halv time før han undertegnet sin egen avskjedssøknad.I Afghanistan gikk krigen etter hvert over til å bli en svindlande affär for byråkratene hjemme i Washington. Det kostet 50 milliarder dollar i året å holde krigen gående. Pengene fant etter hvert veien tilbake til Washington. Litt som norsk U-hjelp som er på omlag samme nivå. Likevel er det svært liten oppmerksomhet rundt Norad og korrupsjon.Hvis Ukraina er blitt en melkeku for korrupte byråkrater og politikere, hvor ikke også europeere? Mistanken faller uvegerlig på dem. De kunne sagt fra, men forholdt seg taus. Ble korrupsjon noe man så i fingrene med for at krigen skulle fortsette? I så fall var det bare et tidsspørsmål før krigen var korrumpert.Det er grunn til å spørre om det er det som har skjedd nå og at det kommer fler avsløringer.Et annet tegn på at Norge blir korrupt er at man solidariserer seg med narkokartellene og ikke krigen mot dem.Norge har ingen forståelse for at Trump vil ta ut kartellbåtene som frakterer narkotikaen som har drept hundretusener i USA. Nå vil han kanskje drive Maduro i eksil eller velte ham med våpenmakt.Norsk publikum får ikke vite hvorfor. De får nesten ikke vite hvorfor om noen ting. Alt overskygges av fordømmelse. Bak denne fordømmelsen er det grunn til å tro at man finner norsk korrupsjon.

28 punkter som i princip var det samma som en ukrainsk kapitulation. Så kan man tolka det förslag till "fredsavtal" som presenterades av USA för någon vecka sedan. Men sedan dess har nya förhandlingar inletts. I veckan Tisdagsmagasinet analyserar vi några av de avgörande punkterna och möjligheten att det faktiskt blir fred. Dessutom pratar vi om Socialdemokraternas omtalade konton i sociala medier. Medverkande: Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Frågetecknen är fortsatt många när det gäller förhandlingarna om en plan för fred i Ukraina, snart fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av landet. Men vad krävs för att fredssamtalen ska lyckas och vad innebär fred egentligen? Martin Hårdstedt Professor i historia vid Umeå universitet, berättar vad vi kan lära oss av historien.I fredags var det ettårsdagen för de dagliga gatuprotester som pågått i landet sedan den georgiska regeringen i november förra året meddelade att landet pausar sitt reformarbete med sikte på ett framtida EU-medlemskap. Vår korrespondent Fredrik Wadström har pratat med demonstranterna.Återigen har ett av Sveriges absolut mest omtalade rättsfall fått stor uppmärksamhet. Det handlar om mordet och mordförsöket i den kristna församlingen i Knutby för snart 22 år sedan. Vad är det som gör att vissa mordberättelser aldrig slutar berättas? Och varför tycks vi älska historier om möjligen oskyldigt dömda? Emmy Atterving-Blomgren, doktorand i historia vid Stockholms universitet och programledare för podden Brottshistora, reder utRunt 250 venezuelaner utvisades i våras från USA till ett högsäkerhetsfängelse i El Salvador. Nu har en av dem bestämt sig för att stämma den amerikanska staten. Vår Latinamerikakorrespondent har träffat honom.Krönika Lotta LundbergPanelen med Göran Greider, Dalademokraten, fristående socialdemokratisk, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet, obunden moderat och Henrik Jalalian, Dagens Etc, oberoende rödgrön.I timme 2Allt fler söker kärleken hos en AI-partner, en del vill till och med gifta sig med sin AI-app. Och idag fyller ChatGPT tre år. Hur styr företaget sin chattbots relation till oss människor? Och kan man bli kär på riktigt i sin AI. Reportage och samtal.Det blir satir med RadioskuggaHör om svenska vapenvägrare från förr. Det kan bli nystart för vapenfri tjänst i Sverige igen.Möt ekonomipristagaren som snart tar emot Nobelmedaljen ur kungens hand.Kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

Michał Nowak przedstawia szczegóły amerykańskiego 28-punktowego planu pokojowego na rzecz zakończenia wojny rosyjsko-ukraińskiej.

W związku z niepowodzeniem próby błyskawicznego opanowania Ukrainy w 2023 roku Rosjanie narzucili jej wojnę na wyniszczenie. Stopniowo osłabiając ukraiński potencjał obronny, pod koniec tego roku doprowadzili do faktycznego wyczerpania się ukraińskiego potencjału obronnego. Czy pozbawiona szans na odwrócenie obecnego trendu Ukraina jest skazana na porażkę?

Iganädalases poliitilises vestlussaates "Räägime asjast" räägivad asjadest nii, nagu need on, EKRE poliitikud Mart ja Martin Helme."Me ju hoiatasime - süvariik on olemas. Nüüd teab isegi Postimees, et süvariik on olemas, nüüd teavad isegi advokaadid, et süvariik on olemas. Ainult peaprokurör veel ei näe," tõdetakse esimese teemana. "Poliitikas pole suuremat pattu, kui sul on õigus liiga vara, mille eest meid nuheldakse kogu aeg," on Martin Helme sarkastiline, lisades, et madu, mida rinnal soojendanud, on hammustanud peremeest ehk Isamaa on saanud prokuratuurilt kahtlustuse.Teisena räägitakse üleüldisest vastutamatusest Metsküla kooli sulgemise näitel.Välisteemana võetakse luubi alla Ukraina sõja rahastamine, kus Belgia on pannud kanna maha, kus ollakse olukorras, kus Ameerika enam ei rahasta ja Euroopal raha ei ole. Sellega seoses märgitakse ka Kaja Kallase häbijadade jätkumist.  Vestlussaade “Räägime asjast” on TRE Raadios ja Ring FM-is eetris pühapäeval kell 11 – 12 ja kordus samal õhtul kell 21 – 22. Samuti saab saadet kuulata Uute Uudiste portaalis ja taskuhäälingu-keskkondades (Spotify, Apple podcasts, Mixcloud).

Ukraina valmistautuu kylmään talveen Venäjän hyökkäyssodan paineessa. Venäjä tekee iskuja Ukrainan sähköntuotantoon ja muuhun energiainfrastruktuuriin. Diplomatiassa Ukraina on pinteessä, kun Yhdysvaltain hallinto tuntuu olevan valmis painostamaan Ukrainaa kohti Venäjän sanelemia rauhanehtoja. Kotimaanpolitiikassa presidentti Volodymyr Zelenskyiä varjostaa laajamittainen korruptioskandaali, joka ulottuu presidentin lähipiiriin. Maailmanpolitiikan arkipäivää tarkastelee, miten Zelenskyi luovii Trumpin kanssa ja miten ukrainalaiset selviävät arjestaan sodan paineiden keskellä. Ohjelman ovat toimittaeet Justas Stasevskij ja Heikki Heiskanen. Äänitarkkailija on Laura Koso. Tunnusmusiikki: Petri Alanko, kuva: Tuuli Laukkanen/Yle.

Konflikt om en amerikansk fredsplan som ser ut som en rysk önskelista. Samtidigt pressas Zelenskyj av en korruptionsskandal på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns det en baktanke med att den rysk-amerikanska planen kommer just nu? Följ med bakom rökridåerna i de senaste förhandlingarna för att få ett slut på Rysslands krig mot Ukraina. Medverkande: Boris Bondarev, rysk diplomat som hoppade av efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Tetyana Nikolayenko, granskande journalist som avslöjat flera korruptionsskandaler i Ukraina, Arsenij, student i Kiev, Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International i Sverige, Nastya Krymova och hennes dotter Maritjka som anpassat sin lägenhet i Kiev efter de ständiga strömavbrotten till följd av ryska bombningar. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReportrar: Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges radios Brysselkorrespondent, Kajsa BoglindProducent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Rasmus Håkans

Nākamā gada budžeta pieņemšana ieiet finiša taisnē, galīgais balsojums būs nākamnedēļ. Tad arī varēs skatīties, kas notiek ar valdību. Katrā ziņā no opozīcijas puses ir izskanējis, ka būšot diezgan nopietni pārsteigumi, lai kas tie arī būtu. Bet lielāka uzmanība tomēr šonedēļ ir bijusi pievērta starptautiskajiem notikumiem pēc tam, kad parādījās tā sauktais Ukrainas miera plāns, kas faktiski paredzēja Ukrainas kapitulāciju. Skaidrs, ka ne Ukraina, ne Eiropa ar to nebija mierā un nedēļas laikā ir norisinājušās ļoti daudzas sarunas šajā sakarā. Krustpunktā aktualitātes analizē Rīgas Stradiņa universitātes docente, politoloģe Lelde Metla-Rozentāle, Latvijas TV raidījuma "Kas notiek Latvijā?" vadītājs Jānis Domburs, portāla "Delfi" žurnālists Raivis Spalvēns un portāla "TVNET" grupa galvenais redaktors Toms Ostrovskis.    

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya fredsdiskussioner – och nya bombningarTrycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.Stor oenighet inom EUEtt förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.Programledare:Hanna MalmodinProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitikKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av UkrainaVidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FITorbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS Kaja Kallas, EU:s utrikeschef Donald Trump, president USA Bart De Wever, premiärminister Belgien Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bistand- og utviklingsminister Åsmund Aukrust tar en ny tur innom de luksuriøse, overdådige kontorene i 198 lands skyskraper i hjertet av Oslo, og forteller om sin tur til Saudi-Arabia, Qatar og De forente arabiske emirater. I en tid hvor gulfstatene blir stadig viktigere, er det også muligheter til å øke bistandsarbeidet og pengene i omløp, fra en region som er rikere enn de fleste, men hvordan kan man komme til enighet på tvers av verdier, religioner og livssyn? Kan man vende øyet vekk fra potensiell grønnvasking og imagebygging, sett at sluttresultatet gavner alle? Her må diplomati på banen, og det er akkurat det Aukrust forteller oss, i tillegg til å gi oss rapport fra krigslinjen i Ukraina.Alle disse landene har det blitt laget landepisoder om, og de finner du hos podimo.no/198landProdusert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA tok Europa og Ukraina på sengen med sitt Russlandsvennlige utkast til fredsavtale.Hvordan fikk man dette på sporet igjen? Og budsjettforhandlingene på Stortinget er i en kritisk fase. Kan det bli enighet på en fragmentert rødgrønn side? Med utenrikskommentator Simen Ekern og politisk redaktør Frithjof Jacobsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tillsättningen av Lindsey Halligan var olaglig, slår domare fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj fick en amerikansk fredsplan presenterad för sig medan Donald Trump gjorde ilskna utfall mot honom på sociala medier. Hur nära är vi en vapenvila i Ukraina, varför verkar amerikanerna ha så bråttom, vad säger ryssarna om planen och hur djup är sprickan mellan USA och Europa efter det här? Det pratar vi om i det här avsnittet.Hör också om åtalen mot Trumps fiender James Comey och Laetitia James, som avvisats med hänvisning till att Trumps handplockade åklagare tillsatts i strid med lagen. Och så försöker vi hinna med Maga-mamman Marjorie Taylor Greenes avhopp och sprickan mellan henne och Trump. Bedömarna kliar sig i huvudena – ett styrketecken för presidenten, eller en Maga-rörelse i kris?Dessutom: Ginna Lindberg avslöjar allt om sin uppmärksammade selfie med Bruce Springsteen!Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter och Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Programledare: Sara Stenholm.

Den kontroversielle fredsplanen for Ukraina brakte den frem i lyset: knivingen mellom visepresident JD Vance og utenriksminister Marco Rubio. Pluss: Marjorie Taylor Greene sjokkerte alle med å gå av. Er Trump i ferd med å miste grepet om Kongressen? Med korrespondent Kjetil Hanssen og kommentator Christina Pletten. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP Photo

(0:00) Wstęp(0:48) Ukraina uzgodniła ze Stanami Zjednoczonymi nowy plan pokojowy. Wielka Brytania i Francja po zakończeniu wojny chciałyby wysłać wojska na Ukrainę(3:02) Od końca ubiegłego roku z ukraińskiej armii dezerteruje coraz więcej żołnierzy(4:18) Prezydent Francji zapewnia, że młodzi Francuzi nie zostaną wysłani na Ukrainę(6:02) Unia Europejska planuje inwestycje w zieloną energię i infrastrukturę w Afryce(7:49) Parlament Europejski pozwie Komisję Europejską w sprawie patentów technologicznychInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Å godta en plan han ikke kan leve med eller miste en alliert han vil tape krigen uten. Nå står Ukraina og president Volodymyr Zelenskyj foran et umulig valg. Med nyhetssjef Henning Carr Ekroll. Foto: Cristophe Ena / AP / NTB

Intensiva förhandlingar pågår om en omdiskuterad fredsplan för Ukraina. Världens ledare kämpar för att få Zelenskyj och Putin att komma överens samtidigt som Ryssland attackerar Ukraina. Är det nu vi ser ett slut på kriget? Är det möjligt att få presidenterna att komma överens? Och hur frustrerad är Trump? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: DW News, Sky news, AP. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

- Phát biểu khai mạc Diễn đàn Kinh tế Mùa Thu 2025 với chủ đề "Chuyển đổi xanh trong kỷ nguyên số"- Chiều nay, thảo luận về Dự thảo Nghị quyết của Quốc hội về cơ chế, chính sách đặc thù nâng cao hiệu quả hội nhập quốc tế.- Sau gần 5 tháng triển khai mô hình chính quyền địa phương 2 cấp, Bộ Nội vụ đã hoàn tất giải quyết chế độ, chính sách theo Nghị định 178 cho hơn 146 nghìn người, không còn tồn đọng.- Các nguồn lực, các khoản hỗ trợ vẫn đang tiếp tục dồn về vùng lũ miền Trung và Tây Nguyên, đẩy nhanh việc hỗ trợ người dân khắc phục hậu quả của lũ lụt, sớm khôi phục lại nhà cửa và cuộc sống.- Mỹ điều chỉnh Kế hoạch hòa bình cho Ukraina theo hướng linh hoạt hơn, rút gọn từ 28 điểm xuống còn 19 điểm.- Mưa lũ nghiêm trọng tiếp tục bao trùm nhiều nước Đông Nam Á, gây thiệt hại nghiêm trọng về người và tài sản, từ Thái Lan đến Malaysia và Indonesia.

Denhär veckan pratar vi om:• Vad ett fredsavtal i Ukraina kan betyda: Vad händer med försvarsbolagen och vilka aktier kommer att dra? • Hur Nvidia krossade förväntningarna och lättade en aning på oron om att vi befinner oss i en AI-bubbla. • Tre faktorer under december och januari – som nästan alltid ger kursrally under året.

USA:s 28-punktsplan för Ukraina såg misstänkt lik ut en önskelista från Vladimir Putin. Rådgivare nära presidenten sägs ligga bakom att den alls kom till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s ursprungliga fredsplan skulle Ukraina tvingas lämna ifrån sig hela Donetskregionen och stänga dörren till Nato permanent, samtidigt som Ryssland skulle välkomnas tillbaka in i den globala värmen för handel och internationellt samarbete. Volodymyr Zelenskyj såg ut att balansera på en tunn tråd, tills det plötsligt kom bud om ett reviderat förslag.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Har Kari Nessa Nordtun gjort noe galt i forbindelse med hytteplanene i Farsund? Er det andre regler for politikere, særlig når de i prinsippet er mot reglene de følger? Blir det fred i Ukraina? Jan spiller Schrödingers konsert, og ingen kan si g***ordet før søndag. INGEN!

Ukrainakriget är åter högt på agendan i Vita huset. Men kommer de senaste turerna leda till något alls? Gäst: Sanna Torén Björling, Ukrainakorrespondent på Dagens Nyheter

Europa försöker hävda sin position i de pågående förhandlingarna om fredsplaner för Ukraina. Hur påverkas utsikterna framåt av att Trumps ursprungliga förslag gav Ryssland stora fördelar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

S-ägda AiP Media: Vi är oberoende. Ukraina uppges acceptera fredsavtal. Kvinnor festar utan slöja i Iran. Och därför avkragas präster i Svenska kyrkan. Programledare: Staffan Dopping.

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren.Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr.– Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet.Medverkande:Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges RadioJakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska InstitutetPiotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på FörsvarshögskolanProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

Dette er episode 343 av Tid er penger.Episoden dekker private credit, bitcoin, japansk valutatrader-finans, og sentralbankpolitikk, med særlig vekt på risikoen knyttet til carry trades i japansk yen. SRT-instrumenter (Synthetic Risk Transfer), strukturelle markedsendringer, og situasjonen i Ukraina.Alle tjenester Tid er penger leverer til lyttere kan du finne på vår nye, enkle hjemmeside: www.tiderpenger.noDer finner du:LinkedIn-sideSpotfyRSSDiscord chatBlueskyNyhetsbrevFacebook-gruppePatreonBokanbefalingerPeters CVMail Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Seimas uždraudė priemokas už valstybės finansuojamas sveikatos priežiūros paslaugas, tačiau leista primokėti už brangesnes priemones ir vadinamąjį komfortą.Maždaug keturi iš dešimties Lietuvos gyventojų sako jaučiantys didesnę grėsmę savo saugumui dėl iš Baltarusijos atskrendančių oro balionų su kontrabanda.Ukraina ir Jungtinės Valstijos sutarė dėl pakoreguoto taikos plano. Tą kelioms žiniasklaidos priemonėms nurodo šaltiniai JAV ir Ukrainoje.Pernai lapkričio 25-ąją, netoli Vilniaus oro uosto, šalia gyvenamojo namo, nukrito ir sudužo krovininis Vokietijos įmonės DHL lėktuvas. Žuvo vienas iš pilotų, 48 metų Ispanijos pilietis. Praėjus metams po katastrofos aiškėja, kad nelaimę lėmė žmogaus klaida.Lietuvoje pirmą kartą aptikta nauja šikšnosparnių rūšis.Sinoptikams trečiadienį ir ketvirtadienį prognozuojant labai stiprų snygį, rekomenduojama atidėti nebūtinas keliones.Kauno „Žalgirio“ krepšininkai šiandien bandys nutraukti trijų iš eilės pralaimėjimų seriją Eurolygoje, žaisdami namie su Vitorijos „Baskonijos“ komanda.Ved. Agnė Skamarakaitė

Det nya amerikanska förslaget för ett slut på Rysslands krig mot Ukraina väckte bestörtning när det läckte ut förra veckan. Vad innebär det konkret och vad händer nu? Andreas Ericson diskuterar med Olof Ehrenkrona och Jan Hallenberg, professor emeritus vid Försvarshögskolan.

(0:00) Wstęp(0:44) Stany Zjednoczone i Ukraina deklarują, że porozumienie pokojowe uwzględni ukraińską suwerenność(2:37) Ameryka może rozpocząć kolejną operację przeciwko Wenezueli(4:27) Izrael podczas bombardowania stolicy Libanu zabił szefa sztabu Hezbollahu(6:03) Były prezydent Brazylii został aresztowany, bo miał planować ucieczkę z kraju(7:54) Szczyt klimatyczny Organizacji Narodów Zjednoczonych nie zobowiązał państw do rezygnacji z paliw kopalnychInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dette er et av de vanskeligste øyeblikkene i Ukrainas historie, sier president Volodymyr Zelenskyj. USA vil at Ukraina signerer en fredsplan innen torsdag. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om Petter Stordalen som har tapt i retten, og en litt annerledes julefilm.

läs hela innehållet här nedan: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA pressar Ukraina – EU sätts på provZelenskyj beskriver läget som ett av landets svåraste efter att USA lagt fram ett förslag med stora ukrainska eftergifter och en snäv deadline. Hör Lubna El-Shanti, SR:s Ukrainakorrespondent och Andreas Liljeheden, SR:s EU-korrespondent om vad som står på spel.Preventivmedel fast i Belgien efter politisk strid med USAEtt stort lager med preventivmedel – p-piller, kopparspiraler och p-stavar – avsedda för bistånd till flera afrikanska länder har fastnat i Belgien. USA vill förstöra lagren med hänvisning till abortpolitiken, medan belgisk lag i Flandern förbjuder att förstöra användbart medicinskt material. I väntan på lösning blir konsekvenserna akuta: upp till 1,4 miljoner kvinnor riskerar att stå utan preventivmedel, och kliniker i bland annat Kenya varnar för fler osäkra aborter och ökade hälsorisker.Liberalismens kärna idagVi fördjupar oss i vad liberalism betyder i dag: frihetens gränser, ansvar, rättsstat och individens rättigheter. Har de liberala värdena försvagats i praktiken, och hur kan liberalismen tala till nya väljare utan att urholka sin idégrund? Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, analyserar utvecklingen och de vägval som formar liberal politik framåt.Sekulär själavård i stalletPå Domsöndagen, kyrkoårets sista, fortsätter medlemsantalet i Svenska kyrkan att sjunka – och generation Z beskrivs som den mest sekulära någonsin. När kyrkan inte längre tilltalar, var vårdar människor sin själ? Vi möter miljöer och praktiker där omsorg, gemenskap och stillhet erbjuds utanför traditionella religiösa ramar.Krönika av Agri IsmaïlOm hur “dolda händer” styr tekniken som sägs förenkla livet, händer som sitter på människor som arbetar som om de vore osynliga.Panelen: Fossilfritt, urfolksrätt, bag-in-boxPanelen diskuterar COP30 i Brasilien och kärnfrågan om fossila bränslen: ska Sverige bli helt fossilfritt, hur, och i vilken takt? Därefter urfolksrätten: bör regeringen ratificera ILO 169 för att stärka samernas självbestämmande och rätt till mark och naturresurser? Slutligen folkhälsa och Systembolaget: är det dags att stoppa vin och sprit på box, givet tecken på ökad konsumtion?Timme 2:COP30 är över, ett avtal utan fossilplan väcker frågorCOP30-avtalet saknar en tydlig plan för utfasning av fossila bränslen, trots hårda förhandlingar. USA:s uteblivna delegation försvagade EU:s position gentemot producentländer. Nu krävs skärpt nationell styrning i EU och Sverige – hör Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet.Stegrafrossa i norr: Boden bygger stålverkI Boden reser stålbolaget Stegra vad som uppges bli Sveriges största stålverk. Trots rubriker om finansieringsoro fortgår bygget och rekryteringar. Vi besöker Internationella skolan, talar med kommunens företrädare och får forskarperspektiv från Luleå tekniska universitet på vad stora industriprojekt innebär för kompetensförsörjning, ekonomi och lokalsamhälle.Oljebolagens broms i omställningenOljeindustrin drar tillbaka flera omställningsmål – lönsamheten är bättre utan starka styrmedel, och en del satsningar styrs mot plast- och kemiindustrin. Efter en period av “grön våg” har regelverk rullats tillbaka i USA och EU, samtidigt som Kina pekar mot nettonoll 2060. Fredric Bauer, forskare vid Lunds universitet och medförfattare till senaste IPCC-rapporten, förklarar mönstren och konsekvenserna.Satir: RadioskuggaVeckans satir tar sig an samtidens politiska och kulturella skav.Orosdanser – humor, igenkänning och allvarFöreställningen Orosdanser på Stockholms stadsteater har hyllats som träffsäker och oväntat rolig utan att trivialisera. Regi av Ada Berger, med inspiration från Roland Paulsens bok om oro. Med humor och koreografi skildras både privat och kollektiv oro – från kroppsliga bekymmer till globala hot – och vad som händer när vi delar det som ofta känns som skam och ensamhet.Kåseri av Mark Levengood: Skammen i Japan – glömd present och älgnyckelringMark glömmer en gåva i Japan och skäms. En älgnyckelring gör inte saken bättre. Om hövlighet och kulturkrockar.programledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Christian Barter

Med Ashkan Fardost, Anne Ramberg och Bo Rothstein, under ledning av Magnus Thorén. Världen drog en lättnadens suck efter att Nvidias kvartalsrapport publicerats. Betyder det att faran för en AI-bubbla är över? Ny plan ska tvinga fram fred i Ukraina på bara några veckor, hoppas Trump. Kommer COP30-förhandlingarna leda till minskad uppvärmning, och finns det en poäng med KD:s förslag att överge de nationella klimatmålen? Både L och SD samlas för att mejsla ut taktik och politik inför valåret, och visar regeringen tillräcklig respekt för experter och myndigheter när den skärper brottslagstiftningen?

Med Ashkan Fardost, Anne Ramberg och Bo Rothstein, under ledning av Magnus Thorén. Världen drog en lättnadens suck efter att Nvidias kvartalsrapport publicerats. Betyder det att faran för en AI-bubbla är över? Ny plan ska tvinga fram fred i Ukraina på bara några veckor, hoppas Trump. Kommer COP30-förhandlingarna leda till minskad uppvärmning, och finns det en poäng med KD:s förslag att överge de nationella klimatmålen? Både L och SD samlas för att mejsla ut taktik och politik inför valåret, och visar regeringen tillräcklig respekt för experter och myndigheter när den skärper brottslagstiftningen?

Ledarredaktionen sammanfattar veckan och pratar om Liberalernas kris, granskar det nya amerikanska fredsförslaget mellan Ukraina och Ryssland och diskuterar om barn ska kunna dömas till fängelse. Tove Lifvendahl, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jak amerykański, 28-punktowy, plan zakończenia wojny odbiera Ukraina? Co o nim wiemy? “Absurd na wielu stopniach. Nie dotyczy tylko Ukrainy, tam jest wciągana Polska” - komentuje Edwin Bendyk, prezes Fundacji im. Stefana Batorego, tygodnik Polityka, współautor podcastu "Rozumieć Ukrainę".