Podcasts about ukraina

Med Ashkan Fardost, Anne Ramberg och Bo Rothstein, under ledning av Magnus Thorén. Världen drog en lättnadens suck efter att Nvidias kvartalsrapport publicerats. Betyder det att faran för en AI-bubbla är över? Ny plan ska tvinga fram fred i Ukraina på bara några veckor, hoppas Trump. Kommer COP30-förhandlingarna leda till minskad uppvärmning, och finns det en poäng med KD:s förslag att överge de nationella klimatmålen? Både L och SD samlas för att mejsla ut taktik och politik inför valåret, och visar regeringen tillräcklig respekt för experter och myndigheter när den skärper brottslagstiftningen?

Med Ashkan Fardost, Anne Ramberg och Bo Rothstein, under ledning av Magnus Thorén. Världen drog en lättnadens suck efter att Nvidias kvartalsrapport publicerats. Betyder det att faran för en AI-bubbla är över? Ny plan ska tvinga fram fred i Ukraina på bara några veckor, hoppas Trump. Kommer COP30-förhandlingarna leda till minskad uppvärmning, och finns det en poäng med KD:s förslag att överge de nationella klimatmålen? Både L och SD samlas för att mejsla ut taktik och politik inför valåret, och visar regeringen tillräcklig respekt för experter och myndigheter när den skärper brottslagstiftningen?

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige i hemlig överenskommelse med SomaliaEkot har avslöjat att Sverige styrde om 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till bland annat projekt nära den somaliska premiärministern, i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare. Somalia är rankat som världens näst mest korrupta land, enligt Transparency Internationals index 2024.Hur resonerade ni kring riskerna för korruption?”Vi har nolltolerans mot korruption i allt vårt bistånd och har skärpt rutinerna för till exempel Sida i hur man arbetar med det här. Skulle vi känna att de här pengarna är på glid mot korruption, och jag ska säga det att vi har inga såna indikationer i dagsläget, utan det är Världsbanken och UNDP, som är en FN-organisation som vi har stöttat med miljarder i decennier. Vi har nolltolerans mot korruption”, säger Benjamin Dousa (M).Att bekämpa korruption i biståndet är centralt i regeringens reformagenda. Där står det exempelvis att: ”Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser”. De experter som Ekot har pratat med angående överenskommelsen med Somalia beskriver projektet som ett ”högriskprojekt”.Benjamin Dousa (M) säger att alla länder Sverige bedriver biståndsarbete med är mer korrupta än Sverige, och att samma fråga kan ställas gällande allt svenskt bistånd.”Jag ser inte det här som ett mer högriskprojekt än annat vi har gjort”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär hälften av de 100 miljonerna som ingår i projektet ska enligt projektplanen vidareförmedlas av UNDP till premiärministerns kansli, och till några andra statliga institutioner. Det är där korruptionsrisken finns, enligt bedömare.Vad säger du om att delar av biståndspengarna från Sverige gått till premiärministerns kansli? ”Om man tittar på statsförvaltningen i Somalia är det ett 20-tal länder som stöttar kapacitetsutveckling och till exempel anställda kring premiärministern och andra ministerier. Det handlar om 7 400 somalier som det internationella samfundet hjälper till att finansiera. Så Sverige sticker inte ut, och Sverige har gjort det här tidigare. Det nya är att vi dessutom har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige, och en del av dem har begått riktigt grova brott i Sverige. De ska inte vara här”, säger Benjamin Dousa (M)Om regeringen får något som ni vill ha av Somalia, är det då rimligt att i utbyte ge ledare för ett korrupt land möjlighet att bygga upp sitt presidentkansli med svenska biståndspengar?”Vi har inga indikationer på att det här skulle ha gått till korruption. Framkommer det att det har gått till korruption kommer vi att agera. Vi har gjort det här i Somalia och i många andra korrupta länder tidigare. Det är inget nytt. Det nya är att vi har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige”, säger Benjamin Dousa (M).Ni är så noggranna med att kräva att inga biståndspengar hamnar hos korrupta ledare. Det ska ske kontroll i många led. Kan du förstå att det kan uppfattas som inkonsekvent när projektet accepteras?”Det kommer att ske kontroller även av det här. Det finns inget hemligt. Alla som lyssnar kan gå in på opendaid.se, som vi utvecklar så att det ska bli ännu mer transparent. Svenska folket ska kunna följa vart pengarna går. Får vi indikationer på att det hamnat i korruption, agerar vi också”, säger Benjamin Dousa (M).Överenskommelsen finns inte nedskriven i något skriftligt avtal. När Ekot har begärt ut dokument har de till stor del varit maskade med hänvisning till sekretess. Benjamin Dousa (M) säger att han gärna hade haft ett skriftligt avtal, och att det inte är konstigt att handlingar som handlar om uppgörelser mellan två länder maskas för att det bedöms att innehållet kan skada relationen mellan länderna.”Överenskommelsen handlar om att vi kommer att fortsätta stötta Somalia, som vi har gjort i många decennier. Men vi förväntar oss också att Somalia följer folkrätten och tar emot sina egna medborgare”, säger Benjamin Dousa (M).Det var Johan Forsell (M) som var biståndsminister när överenskommelsen med Somalia slöts.Om du hade haft hand om den här frågan själv, vad hade du gjort annorlunda då?”Ingenting”, säger Benjamin Dousa (M).Under hösten har utvisningar till Somalia ställts in. Benjamin Dousa (M) menar att det är vanligt att det uppstår praktiska hinder i den här typen av kontext. Han utgår från att återvändandet ska sätta igång igen så snart som möjligt.Ska ni begära att pengarna ska betalas tillbaka om Somalia inte följer sin del av överenskommelsen kring återvändande?”Somalia har under året följt sin del av överenskommelsen. Vi har lyckats skicka tillbaka personer. Men om det upphör, som det verkar tyda på just nu då blir det inte aktuellt att betala ut nya pengar”, säger Benjamin Dousa (M).Biståndets utveckling framåtBistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att det finns mycket kvar att göra för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda, och få kontroll över biståndspolitiken. Sida finansierar i storleksordningen över 10 000 projekt varje år.”Men det är helt omöjligt att hålla koll på vilka av de här som ger effekt, och borde få mer pengar, och vilka är korruption och vilka är mittemellan”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär 17 procent av det svenska biståndet går till humanitära insatser. Framöver anser Benjamin Dousa (M) att dubbelt så stor del av det svenska biståndet bör gå till akut nödhjälp i form av humanitära insatser, och andelen till det långsiktiga utvecklingsbiståndet minskas.”Jag skulle vilja se att den 17-procentiga andelen växte kraftigt, för att hjälpa så många som möjligt och rädda människoliv (...) Då skulle vi rädda tiotusentals, om inte hundratusentals, liv världen över”, säger Benjamin Dousa (M).Här finns Ekots samlade rapportering om överenskommelsen med Somalia, och här finns projektet på Openaid.se.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Hîwa Abdelzadeh Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in på förmiddagen den 21 november 2025.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

W rozmowie Piotra Pogorzelskiego z Oleną Babakową przyglądamy się najważniejszym napięciom i wyzwaniom stojącym dziś przed Ukrainą — zarówno na froncie dyplomatycznym, jak i wewnątrz kraju. Analizujemy nowy plan pokojowy Donalda Trumpa, jego potencjalne konsekwencje i to, czy Kijów będzie gotów na trudne kompromisy. W dalszej części omawiamy aferę korupcyjną, pytamy o reakcję ukraińskich służb oraz zastanawiamy się, czy podziały między władzą a społeczeństwem pogłębiają się. Na koniec dotykamy tematu trudnych relacji polsko-ukraińskich — skąd napięcia i czy jest szansa na ich odbudowę?

Nie da się mówić o sprawiedliwym pokoju, bez akceptacji go przez Ukrainę - mówił Gość Krzysztofa Ziemca w RMF FM szef MON Władysław Kosiniak-Kamysz. Polityk komentował najnowszy plan pokojowy USA ws. zakończenia wojny. Wskazał m.in., że ewentualne złe porozumienie dla Ukrainy oznacza konieczność przyspieszenia budowy polskiego bezpieczeństwa. "Na razie nie ma planów, by odwiesić pobór" - powiedział wicepremier.

Ledarredaktionen sammanfattar veckan och pratar om Liberalernas kris, granskar det nya amerikanska fredsförslaget mellan Ukraina och Ryssland och diskuterar om barn ska kunna dömas till fängelse. Tove Lifvendahl, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny plan för fred i Ukraina får kritik för att gynna Ryssland mer än Ukraina. I tv-programmet Frågan är fri får kändisar ovanliga frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arbeiderpartiet har rett i at de har ført en restriktiv innvandringspolitikk. FrP har rett i at den kan bli enda mer restriktiv. Fredsplanen til Trump og Putin er en katastrofe for Ukraina og et nederlag for Europa, det er det vel relativt bred enighet om i dette studioet. Med Anders Giæver, Frøy Gudbrandsen, Hanne Skartveit og Ole Kristian Strøm. Produsent Martin Frogner. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Alltid på Podme.

Författaren och journalisten Åsne Seierstad intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon har en säregen förmåga att skriva om ämnen precis när läsarnas sug efter mer information är som störst. Bland de senaste årens böcker finns ”En av oss” om massmördaren Breivik och ”Två systrar” om ungdomar som reste för att ansluta sig till IS i Syrien. Nu tar hon sig an Ryssland och hur jättelandets befolkning egentligen upplever kriget mot broderlandet Ukraina och positionen som internationell paria. I en tid där alla nyanser riskerar att försvinna bidrar Åsne Seierstad med en nyttig påminnelse: Även i Ryssland är de allra flesta offer för Putinväldet.

Författaren och journalisten Åsne Seierstad intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon har en säregen förmåga att skriva om ämnen precis när läsarnas sug efter mer information är som störst. Bland de senaste årens böcker finns ”En av oss” om massmördaren Breivik och ”Två systrar” om ungdomar som reste för att ansluta sig till IS i Syrien. Nu tar hon sig an Ryssland och hur jättelandets befolkning egentligen upplever kriget mot broderlandet Ukraina och positionen som internationell paria. I en tid där alla nyanser riskerar att försvinna bidrar Åsne Seierstad med en nyttig påminnelse: Även i Ryssland är de allra flesta offer för Putinväldet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ny plan fra USA skal få slutt på krigen i Ukraina. Men planen innebærer at de må gi fra seg omtrent en femtedel av landet sitt. Nå krever Trump at planen signeres neste uke. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om kunnskapsministerens forslag om å kutte skolefag og nye Eurovision-regler.

En voldsom korrupsjonssak ryster Ukraina. Flere av president Zelenskyjs ministre har fått sparken og en nær venn er rømt til Israel. Ukraina-korrespondent Per Anders Johansen oppdaget plutselig at han bor like ved selve hjertet av skandalen. Foto: Reuters/Stanislav Kozliuk

Kui Trump ja tema lähikond püüab panna Ukrainat fakti ette - võta või jäta meie sõge "rahuplaan", siis on meilgi siin fakte, millega tuleb toime tulla. Saates neist lisaks Ukraina teemale Isamaa ja Keskerakonna rahuplaan Bessediniga Tallinnas, Mihhail Stalnuhhini ja Katri Raigi unioon Narvas, Heidy Purga piruett Theatrumi toetusrahaga ning Karmen Jolleri edutu umbusaldamine. Saates Külli Taro, Rauno Vinni ja Erik Moora.

"Spokój to najwyższa forma oporu" - Bąkowicz i Michalski o wojnie hybrydowej Rosji, dezinformacji i planie Trumpa ws. Ukrainy. Dlaczego Nawrocki i PiS atakują rząd? Jak walczyć z kłamstwami Brauna? O 5 zasadach Tuska i czy czeka nas rozłam na prawicy? Posłuchaj całej dyskusji! Oglądaj Express Biedrzyckiej na żywo w serwisie YouTube. Więcej informacji o programie na stronie Super Expressu.

Nyheterna Radio 08.00

Härmatisehõngulist sügissaadet alustasime kurikuulsat ERR-i isadepäeva episoodi kommenteerides ning Hando käivitas hakklihamasina. Mariann leidis et mõista “traditsiooniline perekond” võiks tähendada õnnelikku perekonda. Kus on aga see poliitik, kes on võtnud oma ülesandeks praeguse ajastu kõige suurema pettuse paljastamise?   Tähelepanu said ka laste ja noorte vaimne tervis, Von der Leyeni luureihalus, Limp Bizkiti kontsert ja putinism, Trump ja Epsteini failid, kanepi seadustamise tagajärjed Saksamaal, siga pidava naabri peale koputamine, Zelenskõi (ja) sõprade korruptsiooniskandaal, riiklik sõjahirmu vähendamise kampaania, e-valimised, tervisekassa geniaalne idee, kuidas arstid saavad haiguste pealt teenida ja sularaha keelustamine. Ning muidugi rääkisime põgusalt ka nädala pärast toimuvast vandenõude konverentsist Red Pill Eesti ning Marianni äsja ilmunud “Kobakäpa raamatust”, mis on osa eile alanud tellimiskampaaniast – telli Telegram.ee 6 kuuks (50€) ja saad kingituseks Marianni raamatu “Kobakäpa raamat ehk ebaõnnestumise headus (ja teadus)” Pilgrim Kirjastuselt (väärtus 18€)!  

Jonatan har frusit och fått en berättelse från skolvärlden som kommer få dig att tappa hakan. K har varit i Göteborg och fått den helt vanliga chocken man alltid får av att vara där.Det handlar om korruptionen i Ukraina, skvaller från tv-världen och vad man egentligen får säga till kronprinsen av Saudiarabien.Få tillgång till en värld av Della-poddar på underproduktion.se

Kriget till trots fortsätter forskare i Ukraina sitt arbete, och vissa av dem kan också resa utomlands för att träffa kolleger. I Uppsala berättar de om kolleger som dör vid fronten och om ständigt bombardemang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De svenska och ukrainska forskarna som möts har samma fokus på hur tamdjur kan må bättre och producera mer, med genetik och även drönarteknologi som redskap. Men deras livsvillkor skiljer sig dramatiskt åt. Vi hör om samarbetsprojektet där data från korna ska utnyttjas bättre, och där även experter från Danmark och Litauen ingår. Det bygger på digitalisering, sensorer och matematiska modeller som kan avslöja allt från fodereffektivitet till sjukdomar hos kor. Medverkande: Tomas Klingström, forskare och ledare SLU Gigacow; Khrystyna Kurta, forskare inom kvantitativ och populationsgenetik, genomik och avelsarbete, båda vid intitutionen för husdjurens biovetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU; Roman Kulibaba, professor genetik vid Ukrainas nationella universitet för livs- och miljövetenskaper, NULES, i Kiev. Reporter Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sverige drog en ny drömlott inför playoffmatcherna i mars med Ukraina som första hinder. Vi snackar Sveriges chanser men också om Semenyo, Kevin Filling, Marc Guehi och diskuterar framtida målvaktsflyttar. Med: Patrik Syk och Makoto Asahara

(0:00) Wstęp(0:45) Stany Zjednoczone miały przedstawić Ukrainie nowe założenia pokoju z Rosją(2:21)Ukraina i Turcja opowiadają się za zakończeniem wojny w ramach procesu stambulskiego(3:47) Włoski sąd wydał zgodę na ekstradycję do Niemiec Ukraińca podejrzewanego o wysadzenie Nord Stream(5:00) Komisja Europejska proponuje utworzenie „wojskowego Schengen”(6:26) Litwa ponownie otworzyła swoje przejścia graniczne z Białorusią(7:48) Państwa członkowskie Unii Europejskiej opóźniają wprowadzenie prawa o wylesianiuInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

USA:s sanktioner mot den ryska oljan kan slå hårt mot landets ekonomi och aktualiserar frågan om hur länge Ryssland har råd att fortsätta kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även Ukrainas attacker mot den ryska oljesektorn får effekter och inifrån Ryssland hörs nu röster om hur illa ställt det är med den ryska ekonomin. Hör Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Liza Alexandrova-Zorina, journalist och författare och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Lietuvoje oro uostų veiklą trikdo balionai su kontrabanda, Lenkijoje – susprogdinti geležinkelio bėgiai. Teigiama, kad tai – diversija, surengta užsienio žvalgybos tarnybos nurodymu. Ekspertai tvirtina, kad hibridinės atakos – karo pradžia. Politikai įspėja, kad Rusija gali užpulti NATO nebaigusi karo Ukrainoje.Ar hibridinės atakos – karo pradžia?Laidoje dalyvauja Krašto apsaugos ministerijos Visuotinės gynybos ir krizių valdymo grupės patarėja Ieva Gajauskaitė, Lietuvos ambasadorius Švedijoje Linas Linkevičius, europarlamentaras Petras Auštrevičius, LRT Radijo bendradarbis Lenkijoje Laurynas Vaičiūnas ir LRT bendradarbis Ukrainoje, politologas Alvydas Medalinskas.Ved. Liepa Želnienė

(0:00) Wstęp(0:48) Premier Donald Tusk uważa uszkodzenia infrastruktury kolejowej za akty sabotażu(2:17) Szefowa Komisji Europejskiej wezwała członków Unii Europejskiej do sfinansowania ukraińskiej dziury budżetowej(3:36) Ukraina zamierza zakupić od Francji sto myśliwców Rafale(5:07) Wielka Brytania chce zwiększyć liczbę deportowanych rodzin obcokrajowców(6:38) Unia Europejska rozpoczęła ostatnią rundę negocjacji akcesyjnych z Albanią(7:57) Strzelaniny z udziałem gangów narkotykowych mogą zaważyć na wyniku francuskich wyborów samorządowychInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

I det här avsnittet av Insamlingsspan snackar vi om hur du blir givarens bästa vän. Vad betyder det egentligen? Spoiler: det handlar inte om att skicka allt till alla, utan att faktiskt förstå vad givarna vill ha och bygga relationer som håller. Vi pratar också om Giving Tuesday och hur Räddningsmissionen, med sin Frukoströrelse, lyckats göra dagen viktigare än julen (!). Dessutom spanar vi om:

(0:00) Wstęp(0:47) Sojusz Północnoatlantycki ma obawiać się nowej rosyjskiej rakiety(2:20) Stany Zjednoczone przedłużyły okres zwolnienia z sankcji rosyjskiego koncernu Łukoil(3:43) Ukraina zabezpiecza import gazu poprzez umowę z Grecją(5:14) Wielka Brytania zamierza ograniczyć ochronę uchodźców w ramach reformy systemu azylowego(6:45) W Meksyku odbywają się antyrządowe protesty „pokolenia Z”.(8:06) Demokratyczna Republika Konga podpisała ramowe porozumienie pokojowe z rebeliantamiInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Dette er episode 342 av Tid er penger.Episoden tar for seg markedets utvikling, med fokus på forskjellen mellom store og små selskaper, samt tegn på svekket bredde og økt risiko i teknologi- og AI-sektoren. Det diskuteres også stemningsendringer, obligasjonsmarkedet og hvordan verdiene på selskaper som Oracle har falt. Til slutt gis en status på leveranser til Ukraina og de utfordringene landet møter inn mot vinteren.Alle tjenester Tid er penger leverer til lyttere kan du finne på vår nye, enkle hjemmeside: www.tiderpenger.noDer finner du:LinkedIn-sideSpotfyRSSDiscord chatBlueskyNyhetsbrevFacebook-gruppePatreonBokanbefalingerPeters CVMail Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Michał Nowak przedstawia sytuację na frontach wojny rosyjsko-ukraińskiej w dniu 13 listopada 2025 roku.

Esmaspäevases "Välistunnis" arutame olukorda Ukrainas ja Venemaal.

Marsz Niepodległości przemaszerował i się rozformował na kolejny rok, ale politycznie będzie jeszcze długo analizowany. Przede wszystkim — analizowana będzie zmiana pokoleniowa na radykalnej prawicy. Lider PiS Jarosław Kaczyński — papa i dziadek prawicy — zupełnie zniknął w tłumie. Nikt go nie fetował, nikt go nie potrzebował, prawie nikt go nie zauważał. Co prawda politycy PiS uwijali się przy nim jak mróweczki, ale i tak zazdrośnie rzucali oczami w stronę pierwszego szeregu i świty Karola Nawrockiego. Na marszu prezydent czuł się jak ryba w wodzie. Ewidentnie był wśród swoich. Nawet strój dobrał tak jak miałby zasilić „czarny sektor". Podobne wrażenia musiały towarzyszyć także organizatorom, bo lider Konfederacji i marszowy kombatant Krzysztof Bosak przywitał Karola Nawrockiego słowami: „jeden z nas". Oczywiście zostało to odnotowane w PiS — jako element rozważań, czyj właściwie jest prezydent. Rychło w czas. Było spokojnie, ale marsz nic nie traci ze swojej radykalności. Jak zwykle byli dziwni goście, tym razem za sprawą europosła PiS Dominika Tarczyńskiego, który lubi czcić polską niepodległość w towarzystwie wielbicieli Putina. Zresztą ze wszystkich wystąpień i z haseł marszu wynika, że zagrożeniem są Unia, Niemcy, Ukraina i Żydzi. Ani słowa o Rosji — i to w trzecim roku wojny na Wschodzie. Pod rękę z narodowcami Nawrocki maszeruje na wojnę totalną z rządem. Po dość absurdalnym uderzeniu w młodych kadetów służb specjalnych postanowił zastosować tę metodę do uderzenia w sędziów — zablokował nominacje dla kilkudziesięciu z nich. Tak się składa, że wszyscy, którym odmówił, przeszli przez konkursy neoKRS. Tak, tej samej neoKRS, którą kontroluje PiS. Twórcy „Stanu Wyjątkowego" Dominika Długosz i Kamil Dziubka szukają polityki w tych nielogicznych na pierwszy rzut oka ruchach. Pewne jest jedno — Nawrocki próbuje wysłać Kaczyńskiego na emeryturę i zastąpić go w pisowskich wojnach z Donaldem Tuskiem. Liczymy na to, że prezes tanio skóry nie sprzeda — bo lubimy obserwować te wojenki prawicowych samców.

Tänased teemad:ERR ja Eesti väärtsusruum;  vasakpoolsete tsensuur ja moraalitus. Teemat aitab lahata Veiko Vihuri. Salastusmaania Riigikogus ja riigis. Isegi Riigikogu liikmed ei pääse ligi julgeolekuasutuste ohuhinnangutele olgu selleks siis Tartu vangla või Korruste drooni teema. Ukraina korrupsiooni skandaal, mis võib kukutada Zelensky. Arutelud Euroopa poolse rahastamise jätkamiseks on kokku jooksnud. 

I dagens avsnitt får vi höra den pixelperfekta och drömlika sagan "Bicki och portalen till Minecraft", önskad av Daniel, 7 år från Lviv, Ukraina.Bicki är en nyfiken katt som plötsligt sugs in i en mystisk, lila portal under husses skrivbord – och hamnar mitt i Minecrafts fyrkantiga värld! Där är allt kantigt och blockigt, medan Bicki själv är mjuk, rund och lurvig. För att hitta hem igen måste han leta hjälp i en främmande värld full av äventyr, byggnader och nya vänner, där allt är möjligt – bara man vågar upptäcka det okända.I avsnittet får du dessutom lära dig allt om poddens AI-kompis Aida: hur hon hittar på sagor, minns tusentals äventyr, kan över 100 språk och alltid är redo att skapa något magiskt – ibland snabbare än blixten! Faktaönskan kommer från Minna, 10 år, som även bjuder på vacker pianomusik i avsnittet.Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seFölj oss på Facebook & InstagramSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt, minecraft

Flera döda då buss körde in i en busshållplats. Ryssland gjorde flera stora attacker mot Ukraina natten till idag. Tingvallagymnasiets anpassade skola i Karlstad samlar in pengar till Musikhjälpen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har blitt mai 2025. Siden fullskalainvasjonen har «Marina» og «Aladdin» forsøkt etter beste evne å støtte soldatene i skyttergravene. Men de mangler enda mer effektive verktøy. Nå har de heldigvis fått tilbud om å delta i kurset i militærpsykologi på Værnes. En måned senere står «Marina» i norsk regnvær sammen med et ti-talls andre kolleger fra fronten. Nå skal hun lære nye metoder for å enda bedre hjelpe soldatene som bryter sammen i krig. I denne episoden følger vi «Marina» og «Aladdin» fra frontlinjene i Ukraina til øvelser i Norge, og tilbake til livet i krigen igjen.Manus og fortellerstemme: Lars HallingstorpProdusent: Ragnhild FjellroLyddesign og produksjon: Jørgen Bergsund«Marinas» stemme: Vanja Strømstad«Aladdins» stemme: Anders FjellestadManuskonsulent: Jørgen LyngværProsjektleder: Tina B. Lykke ChristensenEn podkast fra Forsvaret Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 24. februar 2022 går Russland til fullskala invasjon av Ukraina. En krig som har endret livet til millioner av mennesker. På invasjonens første dag er «Marina» urolig. Hun er så uenig med kjæresten sin om hva som skjer når russerne angriper, at hun går fra ham. Aladdin får også en vekker når han ser hva krigen gjør med landet hans. På hver sin kant, verver de seg frivillig, og sendes østover, mot skyttergravene. Men hvordan snakker man med soldater som bærer på svært traumatiske hendelser? Og hvordan motiverer man unge soldater som vegrer seg for å dra ut i skyttergravene igjen. Manus og fortellerstemme: Lars HallingstorpProdusent: Ragnhild FjellroLyddesign og produksjon: Jørgen Bergsund«Marinas» stemme: Vanja Strømstad«Aladdins» stemme: Anders FjellestadManuskonsulent: Jørgen LyngværProsjektleder: Tina B. Lykke ChristensenEn podkast fra Forsvaret Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krigen i Ukraina har pågått i snart fire år. En krig preget av droner, artilleri og missiler. Våpnene skader ikke bare kropper, men også sinn.Dette har norske psykologer tatt på alvor og med stort hell har de utviklet en moderne militærpsykologi, som øker forsvarsevnen blant væpnede styrker. Nå holder de kurs for ukrainske militærpsykologer. I denne episoden møter vi to av dem «Marina» og «Aladdin». Til vanlig kjemper de sammen med soldatene helt i fronten av krigen. Der er de psykologer for soldatene i skyttergravene.Manus og fortellerstemme: Lars HallingstorpProdusent: Ragnhild FjellroLyddesign og produksjon: Jørgen Bergsund«Marinas» stemme: Vanja Strømstad«Aladdins» stemme: Anders FjellestadManuskonsulent: Jørgen LyngværProsjektleder: Tina B. Lykke ChristensenEn podkast fra Forsvaret Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Omfattande ryska attacker riktas återigen mot Ukrainas elförsörjning, samtidigt som den ukrainska energisektorn skakas av en stor korruptionsskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptrappade ryska attacker har återigen gjort ukrainska städer strömlösa. Men än så länge har Ryssland misslyckats med att bryta ner den ukrainska motståndskraften, så hur ser strategin ut inför ännu en krigsvinter? Samtidigt riskerar en ny korruptionsskandal i Ukraina att spela Putin i händerna och utplaceringen av ryska reservister tolkas som en möjlig smygmobilisering.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Maria Persson Löfgren, radions tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av den här sändningen sa vi i ett inslag att korruptionshärvan i Ukraina som avslöjats och lett till att justitieministern nu avgått omfattade 100 miljoner kronor. Det var fel. Rätt ska vara 100 miljoner dollar. Rättelsen är gjord 12 november 2025.

En stor korrupsjonsskandale ryster Ukraina. Saken kan bli et problem for Zelenskyj som er avhengig av pengestøtte fra Vesten. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om den splitternye Høiby-boken og Oskar Westerlin som skal flytte til Sveits – eller, skal han det?

Polisen ringde på hemma hos män som misstänks för sexköp / Nu utbildas de första värnpliktiga i drönarteknik / Det kan komma snö i stora delar av Sverige / Halyna från Ukraina lär folk att dansa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Były premier Mateusz Morawiecki analizuje, dlaczego Polska – mimo rosnącej wagi gospodarczej – wciąż nie ma adekwatnej pozycji politycznej. Dyskutujemy o kondycji przemysłu zbrojeniowego, możliwościach inwestycyjnych, zadłużeniu państwa, współpracy z krajami regionu oraz przyszłości relacji z Ukrainą i Stanami Zjednoczonymi.(00:00) Wstęp(2:27) Waga gospodarcza Polski nie jest równa wadze politycznej?(6:17)  Czy mogliśmy poprowadzić rozwój gospodarczy inaczej?(13:56) Co zrobić, aby uaktywnić inwestycje polskich przedsiębiorców? Czy polscy przedsiębiorcy mają trudniej?(20:39) Na czym polega problem polskiej zbrojeniówki?(28:08) Czy polski przemysł zbrojeniowy może pomóc w rozwoju inwestycji oraz nauki? Jak zmienić mindset?(34:27) Jak budować polski wpływ polityczny na świecie?(50:18) Na ile Polska może się jeszcze zadłużać?(1:05:37) Potencjał do współpracy z państwami bałtyckimi i nordyckimi(1:11:52) Czy po wojnie Ukraina powinna być naszym strategicznym?(1:22:39) Czy Ukraina powinna wejść do UE i NATO?(1:28:21) Z jakim dealem powinniśmy przyjść do Donalda Trumpa?(1:35:03) Czy jest możliwy polityczny konsensus?(1:42:01) Gdzie za 10 lat może być Polska?Mecenasi programu:Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://go.tms.pl/UkladOtwartyETF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Pobierz aplikację Hallow: ⁠⁠⁠ http://hallow.com/ukladotwarty⁠⁠⁠Zgłoś się do Szkoły Przywództwa Instytutu Wolności:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://szkolaprzywodztwa.pl⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://patronite.pl/igorjanke⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ Zachęcam do dołączenia do grona patronów Układu Otwartego. Jako patron, otrzymasz dostęp do grupy dyskusyjnej na Discordzie i specjalnych materiałów dla Patronów, a także newslettera z najciekawszymi artykułami z całego tygodnia. Układ Otwarty tworzy społeczność, w której możesz dzielić się swoimi myślami i pomysłami z osobami o podobnych zainteresowaniach. Państwa wsparcie pomoże kanałowi się rozwijać i tworzyć jeszcze lepsze treści. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

«Marina» og «Aladdin» var vanlige psykologer i Ukraina, med hverdagsliv og karriereplaner. 24. februar 2022 ble alt snudd på hodet. I denne sesongen av Våre Historier følger vi deres reise fra sjokket over invasjonen til det å bli soldat og militærpsykolog. Og utdanningen får de av norske eksperter fra Forsvaret, i en skog på Værnes. Ny sesong kommer 13. november. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(0:00) Wstęp(0:46) Unia Europejska jest zaniepokojona podejściem Ukrainy do problemu walki z korupcją(2:08) Katar grozi odcięciem Unii Europejskiej od dostaw gazu ziemnego(3:28) Premier Macedonii Północnej zarzucił Unii Europejskiej upokarzanie jego kraju(4:51) Niemcy już niedługo mogą rozpocząć przymusowe deportacje Syryjczyków(6:22) Nigeria nie zgadza się z zarzutami Stanów Zjednoczonych dotyczącymi prześladowania chrześcijan(7:48) Francja rozpoczęła postepowanie przeciwko TikTokowi w związku z zagrożeniami dla psychiki dzieciInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Pagājušajā reizē raidījumā Divas puslodes runājām par Savienoto Valstu prezidenta Donalda Trampa turneju pa Āzijas valstīm, piebilstot, ka priekšā ir gaidītākā tikšanās ar Ķīnas prezidentu Sji Dziņpinu. Kādi ir šīs tikšanās rezultāti un ko tas nozīmē pārējai pasaulei un mums visiem? Cita vērā ņemama ziņa saistās ar Nīderlandi. Tur notika ārkārtas parlamenta vēlēšanas, un to rezultāti ir citādi nekā vēl pirms gada. Labējai Brīvības partijai, kuras rīcība izprovocēja šo notikumu, vēlētāju izvēli ir likusi vilties. Iespējams, ka ārkārtas vēlēšanas būs arī Serbijā. Tur pēc ļoti plašiem protestiem prezidents Aleksandars Vučičs meklē iespējas mazināt sabiedrības neapmierinātību. Serbijā šajās dienās pieminēja traģēdijas gadadienu, kad Novisadas pilsētā sabruka dzelzceļa nojume, nogalinot 16 cilvēkus. Notikumus komentē Latvijas Transatlantiskās organizācijas ģenerālsekretāre, Latvijas Universitātes pasniedzēja Sigita Struberga, Latvijas Universitātes pasniedzējs politologs Andis Kudors un Latvijas Ārpolitikas institūta pētniece Una Aleksandra Bērziņa-Čerenkova. Un vēl viens temats. Savienotajās Valstīs 4.novembrī vairākos štatos, arī Ņujorkā, cilvēki devās pie vēlēšanu urnām. Rezultāti nav Donaldam Trampam labvēlīgi. Ko tas liecina par noskaņojumu Amerikā? „Lielo zēnu” skaidrošanās Pagājušajā ceturtdienā, 30. oktobrī, pienāca globāli sengaidīts notikums – prezidentu Donalda Trampa un Sji Dziņpina tikšanās, pirmā Savienoto Valstu līdera otrās kadences laikā. Aizvadītie mēneši, kas pagājuši abu superlielvaru tirdzniecības kara apstākļos, padara šo samitu nozīmīgu ne tikai Vašingtonai un Pekinai, ciktāl šī cīkstēšanās ekonomiski iespaido visu pasauli. Abu šīs pasaules vareno samits notika Dienvidkorejas pilsētā Pusanā un noslēdza Baltā nama saimnieka iespaidīgo piecu dienu Austrumāzijas tūri. Tās laikā viņš apmeklēja Malaiziju, kur piedalījās ASEAN organizācijas samitā, pēc tam viesojās Japānā un Dienvidkorejā. Kas attiecas uz Trampa un Sji tikšanos, eksperti atzīmē, ka tā bijusi pat pārsteidzoši īsa – vien stunda un četrdesmit minūtes; un tas, visdrīzāk, liecinot, ka runāts tikai par to, par ko jau iepriekš panāktas principiālas vienošanās. Kopumā sarunu rezultāts tiek raksturots kā „pamiers” tirdzniecības karā ar termiņu uz vienu gadu. Savienotās valstis piekritušas samazināt uz pusi to tarifa daļu importam no Ķīnas, kas tika noteikta kā sankcija par Ķīnā ražotās narkotiskās vielas fentanila kontrabandu uz Savienotajām Valstīm. Savukārt Pekina apņēmusies aktīvāk apkarot šo kontrabandu. Kopējais tarifs Ķīnas ražojumu importam tādējādi samazināsies no 57 uz 47 procentiem. Ķīnas tarifs amerikāņu preču importam 32 procentu apmērā paliks nemainīgs. Pekina piekritusi neieviest ierobežojumus piecu retzemju elementu eksportam uz ASV, kamēr ierobežojumi septiņām citām šīs kategorijas izejvielām, kas noteikti jau iepriekš, paliek spēkā. Tāpat Ķīna apņēmusies atsākt amerikāņu sojas pupiņu importu. Savukārt no prezidenta Trampa puses esot saņemti Pekinai cerīgi signāli, ka iespējama ierobežojumu mīkstināšana mākslīgā intelekta attīstībai svarīgo jaunākās paaudzes mikroshēmu eksportam uz Ķīnu; šos ierobežojumus noteica prezidenta Baidena administrācija. Protams, ne mazāka interese kā par tirdzniecības karu aizvadītās tikšanās sakarā ir interese par karu tiešā nozīmē – kā jau notiekošu, tā iespējamu. Kas attiecas uz iespējamu Ķīnas iebrukumu Taivānā, tas, kā pēc tikšanās apgalvoja Donalds Tramps, sarunās neesot pat pieminēts. Par Krievijas agresiju pret Ukrainu gan esot runāts, pie tam Ķīnas līderis solījis sastrādāties ar Vašingtonu, lai vairotu miera iespējamību. Grūti gan spriest, kā tas varētu izpausties. Tiek lēsts, ka gandrīz visas abu karojošo pušu kaujas lidrobotiem izmantotās mikroshēmas un optiskais kabelis ir ražots Ķīnā, Pekina patiešām varētu būt vienīgais spēks šai pasaulē, kas varētu reāli pieslāpēt karadarbību, pārtraucot šo sastāvdaļu piegādi karojošajām pusēm. Nekas gan neliecina, ka tā varētu notikt. Vēlēšanu rezultāti Nīderlandē Kārtējām parlamenta vēlēšanām Nīderlandē bija jānotiek 2028. gadā, taču premjerministra Dika Shofa vadītās koalīcijas valdības izjukšana šī gada jūnijā un citas koalīcijas izveides neiespējamība noteica to, ka nīderlandiešu elektorātam jau otro reizi pēc kārtas bija jābalso ārkārtas vēlēšanās. Demisionējušo kabinetu bezpartejiskā premjera Shofa vadībā izdevās izveidot gandrīz astoņus mēnešus pēc iepriekšējām vēlēšanām, kurās izcilus panākumus guva radikāli labējā, populistiskā „Partija brīvībai” ar Gērtu Vildersu priekšgalā. Koalīciju ar šiem radikāļiem piekrita veidot konservatīvi liberālā „Tautas partija brīvībai un demokrātijai”, lauku labējo populistu partija „Zemnieku pilsoņu kustība” un kristīgi demokrātiskā partija „Jaunais sociālais līgums”. Tomēr mērenāko koalīcijas partneru nostādnes izrādījās grūti savienojamas ar Vildersa partijas pieeju imigrācijas jautājumos, kas paģērēja pilnīgu moratoriju patvēruma meklētāju uzņemšanai. Šajās vēlēšanās labējo radikāļu cerības nepiepildījās – vairāk nekā ceturtdaļa vēlētāju balsu un, attiecīgi, 11 no 37 deputātu mandātiem „Partija brīvībai” gājuši zudībā. Vietu skaita ziņā Vildersa partiju panākusi kreisi centriskā, sociālliberālā partija „Demokrāti 66”. Ļoti nozīmīgi savas pozīcijas parlamentā uzlabojusi arī konservatīvā partija „Kristīgi demokrātiskais aicinājums”, un divas galēji labējās partijas – „JA21” (saīsinājums no nosaukuma „Pareizā atbilde – 21”) un „Forums demokrātijai”. Daļu mandātu zaudējot, tomēr lielāko partiju pirmajā četriniekā joprojām ir „Tautas partija brīvībai un demokrātijai” un agrākā eirokomisāra Fransa Timmermansa vadītā „Zaļo kreiso” un „Darba partijas” alianse, nozīmīgākais kreisais spēks parlamentā. Tā kā Nīderlandes vēlēšanu sistēma neparedz balsu skaita slieksni iekļūšanai parlamentā, tur ir vēl astoņas mazākas partijas ar mandātu skaitu no viena līdz četriem. Visloģiskākais koalīcijas modelis būtu plaša ap centru veidota kombinācija, kurā centriskie „Demokrāti 66” vienotos ar labējākajām partijām Kristīgi demokrātiskais aicinājums un Tautas partija brīvībai un demokrātijai no vienas, un kreiso Darba partijas un Zaļo kreiso aliansi no otras puses. Tomēr savilkt kopā šī politiski visai plašā spektra daļas nebūt nav vienkāršs uzdevums, tāpēc valdības izveide atkal var prasīt vairākus mēnešus. Eiropas Savienības paplašināšanās „telesamits” 4. novembrī Briselē risinājās savdabīgs notikums – telekanāls „EuroNews” bija pulcinājis uz samitu telekameru priekšā sešu Eiropas Savienības kandidātvalstu vadītājus, kā arī Eiropadomes priekšsēdētāju Antoniu Koštu un eirokomisāri paplašināšanās jautājumos, Slovēnijas pārstāvi Martu Kosu. Kandidātvalstis klātienē pārstāvēja Moldovas prezidente Maija Sandu, Serbijas prezidents Aleksandars Vučičs, Ziemeļmaķedonijas premjerministrs Hristijans Mickoskis un Melnkalnes ārlietu un Eiropas lietu vicepremjers Filips Ivanovičs, savukārt Ukrainas prezidents Volodimirs Zelenskis un Albānijas premjerministrs Edi Rama pieslēdzās samitam tiešsaistē. Notikums bija salāgots ar Eiropas Komisijas ziņojuma par kandidātvalstu iestāšanās procesa virzību publiskošanu, un tajā telekameru fokusā nonāca kandidātvalstu specifiskās problēmas, kuras citādi grūti izlobāmas no politisko dokumentu sausajām rindām. Protams, ar citiem nesalīdzināmas tās ir Ukrainai, kuras vēlme pievienoties Eiropas Savienībai bija galvenais iemesls Krievijas agresijai, kuru Ukraina izmisīgi atvaira jau divpadsmito gadu. Prezidents Zelenskis uzrunāja samita dalībniekus tiešsaistē no kādas nekonkretizētas vietas frontes tuvumā un veltīja nīgrus vārdus Ungārijas premjeram Viktoram Orbanam, kurš deklarējis, ka bloķēs Ukrainas iestāšanās centienus. Kremļa tieksmes taranēt iestāšanās procesu sajūt arī Moldova, kuru Krievija cenšas visiem līdzekļiem iekšēji destabilizēt un panākt sev draudzīgu spēku nākšanu pie varas. Par netīkamu ārējo ietekmi samitā runāja arī Ziemeļmaķedonijas premjers Mickoskis, kurai iestāšanas procesā apšaubāmas prasības izvirza tās savienībā jau esošā kaimiņvalsts Bulgārija. Tomēr vislielāko ievērību samitā izpelnījās par tā „melno avi” dēvētais Serbijas līderis Aleksandars Vučičs. Viņam nācās atbildēt uz daudziem neērtiem jautājumiem, sākot ar Serbijas īpašajām attiecībām ar Maskavu, beidzot ar protestiem, kuri viņa valstī nenorimst nu jau gadu. Protestu galvenā tēma ir korupcija, taču arī autoritārisma iezīmes pastāvošajā varā. Attiecīgi tiek pieprasīta ne vien korumpantu saukšana pie atbildības, bet arī ārkārtas parlamenta vēlēšanas un, tā kā starp protestētājiem ir īpaši daudz studentu, finansējuma palielināšana augstākajai izglītībai. Prezidents Vučičs šai situācijā turpina manipulēt, gan aizvācot no amatiem dažus korupcijā vainotos, gan sūtot pret demonstrantiem policiju un ar dažādiem sitamajiem bruņotus huligānus, kas, savukārt, izraisa protestētāju pretreakciju. Pēdējais vardarbības uzliesmojums bija augustā, kad sadursmēs un policistu brutālos uzbrukumos cieta vairāki desmiti cilvēku un demonstranti izdemolēja un aizdedzināja prezidenta Vučiča vadītās Serbijas progresīvās partijas, citu varas partiju un valsts institūciju birojus.

(0:00) Wstęp(0:48) Najbardziej zaawansowane chipy produkowane w Stanach Zjednoczonych nie będą eksportowane(2:07) Amerykańscy dyplomaci mieli szantażować swoich europejskich odpowiedników w kwestii ekologicznej żeglugi(3:32) Ukraina otrzymała od Niemiec nowe systemy obrony powietrznej Patriot(4:59) Trzy czeskie partie podpisały umowę koalicyjną o utworzeniu rządu Andreja Babisza(6:22) Szef Goldman Sachs nie obawia się o miejsca pracy w związku z rozwojem sztucznej inteligencji(7:39) Spadła liczba imigrantów zarobkowych przyjeżdżających do państw OECDInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.