Podcasts about ukraina

[AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. W najnowszym odcinku Raportu Międzynarodowego Agnieszka Bryc i Witold Jurasz mierzą się z pytaniem słuchaczy. Czy Polska powinna wesprzeć Stany Zjednoczone w ewentualnym konflikcie z Iranem? Jak wskazują, odpowiedź wcale nie jest oczywista, a globalny układ sił staje się coraz bardziej nieprzewidywalny. Już na początku rozmowy Jurasz podkreśla, że wielu Polaków wciąż oczekuje powrotu stabilnych czasów, jednak „kiedy my wrócimy do normalności? Ten chaos jest normalny". Eksperci zaznaczają, że świat wszedł w erę wielobiegunowości, w której tradycyjne sojusze i gwarancje bezpieczeństwa stają się coraz mniej jednoznaczne. W kontekście pytania o ewentualne wysłanie polskich okrętów w rejon cieśniny Ormuz Agnieszka Bryc zwraca uwagę, że choć Polska powinna dbać o wiarygodność w relacjach z USA, to nie oznacza to bezrefleksyjnego angażowania się w działania militarne. „Cynicy by powiedzieli, że nasz interes bezpieczeństwa zależy od Stanów Zjednoczonych, więc nawet jeżeli nie przyłączamy się wprost, to dobrze byłoby miarkować wsparcie polityczne" – ocenia. Jednocześnie dodaje, że nie należy „ostentacyjnie mówić, że nas tam nie ma". Prowadzący wskazują też na fundamentalny aspekt prawny. Jak zauważa Witold Jurasz: „Stany Zjednoczone napadły na Iran. W związku z tym artykuł 5 nie działa". Oznacza to, że NATO nie ma obowiązku angażować się po stronie USA, ponieważ nie doszło do napaści na sojusznika. Dodatkowym czynnikiem ryzyka jest postawa Teheranu wobec państw wspierających Waszyngton. Agnieszka Bryc przypomina, że „Iran zasugerował, że Ukraina mogłaby być celem jakiegoś ataku", gdy prezydent Zełenski publicznie poparł działania USA. To zaś każe ostrożnie rozważać każdy gest solidarności.

(0:00) Wstęp(0:48) Donald Trump wezwał do utworzenia międzynarodowej koalicji mającej odblokować. Cieśninę Ormuz(2:49) Amerykańskie władze grożą karami za niewłaściwe relacjonowanie wojny z Iranem(4:12) Premier Belgii apeluje o przeprowadzenie rozmów z Rosją w celu zakończenia wojny z Ukrainą(5:42) Ukraina czuje się szantażowana przez Unię Europejską w sprawie rurociągu „Przyjaźń”(7:10) Prezydent Ukrainy grozi parlamentarzystom wysłaniem na front z powodu blokowania ustaw(8:28) Państwa nordyckie i Kanada nie chcą broni atomowej na swoim terytoriumInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Kijów oferuje pomoc Stanom Zjednoczonym i państwom atakowanym przez Iran, zwłaszcza w dziedzinie zwalczania ataków dronów. Ukraina jest gotowa dzielić się swoją ekspertyzą w dziedzinie dronów przechwytujących. W zamian chce od Amerykanów dostaw rakiet do systemów obrony powietrznej Patriot, niezbędnych do zestrzeliwania rosyjskich pocisków balistycznych. Według ukraińskiego prezydenta USA i Izrael zużyły więcej tego typu pocisków w ciągu pierwszych trzech dni wojny, niż dostarczono Ukrainie przez cztery lata wojny z Rosją. Czy dla Kijowa wojna na Bliskim Wschodzie jest wyłącznie problemem, czy też szansą na wykorzystanie unikalnych doświadczeń z działań wojennych? I czy wojna z Iranem skłoni Europę do zmiany podejścia do obrony własnego terytorium?Trwają ataki Iranu na kraje Zatoki Perskiej. Jak wpływa to na wizerunek państw, które od dekad budowały swój prestiż międzynarodowy i bogactwo na przekonaniu, że ten region to oaza stabilności i dobrobytu w niespokojnym świecie?Po odcięciu dostaw wenezuelskiej ropy na Kubie pogłębia się dramatyczny kryzys gospodarczy. A Donald Trump zapowiada, że gdy tylko zakończy wojnę z Iranem, przyjdzie czas na Kubę. Co na to Kubańczycy?W Nepalu raper i były mer Katmandu wygrywa wybory rozpisane pół roku po krwawej rewolucji Pokolenia Z. Czy młodzi Nepalczycy zmienią politykę kraju opartą na korupcji i nepotyzmie?Wysłana w ramach misji DART z Ziemi sonda uderzyła w Dimorphosa, satelitę planetoidy Didymos, zmieniając orbitę, po której cały układ Dimorphos–Didymos poruszał się wokół Słońca. Po co?A także: Po co prawo międzynarodowe, skoro liczy się tylko siła?Rozkład jazdy: (02:34) Jacek Raubo: Wojna z Iranem: szansa czy zagrożenie dla Kijowa?(32:11) Jakub Sławek: Co kraje Zatoki tracą podczas wojny z Iranem?(56:29) Grzegorz Dobiecki: Świat z boku - Brudna robota(1:03:10) Podziękowania(1:11:04) Marcin Pośpiech: Kuba pogrąża się w kryzysie(1:25:18) Weronika Rokicka: Wybory z Nepalu po rewolucji GEN Z(1:37:10) Tomasz Rożek: Misja DART: jak chronić Ziemię(1:57:50) Do usłyszenia---------------------------------------------Raport o stanie świata to audycja, która istnieje dzięki naszym Patronom, dołącz się do zbiórki ➡️ ⁠https://patronite.pl/DariuszRosiak⁠Subskrybuj newsletter Raportu o stanie świata ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ ⁠https://dariuszrosiak.substack.com⁠Koszulki i kubki Raportu ➡️ ⁠https://patronite-sklep.pl/kolekcja/raport-o-stanie-swiata/⁠ [Autopromocja]

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Med bara veckor kvar till ödeskval mot Ukraina meddelade Svenska Fotbollförbundet att Graham Potter förlängt sitt kontrakt som förbundskapten för det svenska herrlandslaget till 2030. Något som väckt en del reaktioner då han ju ännu inte vunnit en enda match. Dessutom förfogar han över ett särdeles skadeskjutet landslag som ska försöka ta sig till VM genom playoff mot Ukraina. Programledare och producent: Patrik Syk Medverkande: Johan Flinck Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Rośnie napięcie na linii Orbán-Zełenski. W tle są: kampania wyborcza na Węgrzech, zatrzymany konwój ze złotem i grubymi milionami dolarów oraz sprawa rurociągu Drużba. Jak dziś wyglądają relacje Węgry-Ukraina? Czyją winą są tak duże napięcia? Kto na tym korzysta? Na te i inne pytania odpowiadają eksperci OSW: Tadeusz Iwański i Andrzej Sadecki.Węgierski Monitor Wyborczy: https://www.osw.waw.pl/pl/publikacje/komentarze-osw/2026-03-11/monitor-osw-wybory-na-wegrzech-nr-3

I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals enkla kors gjorda av pinnar, löv, stenar och kottar – till minne av den sista gudstjänsten som de svensktalande invånarna höll i augusti 1781, innan de påbörjade en nio månader lång dödsmarsch till det som skulle bli Gammalsvenskbyn i södra Ukraina.Svenskarna från Gammalsvenskby är historien om vanliga människors öde i händerna på mäktiga adelsmän, kejsarinnor, röda tsarer och svensk byråkrati. Men det är också berättelsen om hur en liten etnisk grupp lyckades bevara sin identitet genom sekler av omvälvningar, krig och tvångsförflyttningar.I reprisen av avsnitt 33 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jörgen Hedman – författare, lärare och forskare med särskilt fokus på svenskar i österled: i Finland, Estland, Lettland och Ukraina. Han har fördjupat sig i historien om Gammalsvenskby och dess fascinerande öde.Efter att ha lämnat Dagö genomgick svenskarna en prövande vandring genom Ryssland, där många dukade under av köld, sjukdom och utmattning. När de överlevande nådde södra Ukraina 1782, väntade nya svårigheter: de var fiskare, inte jordbrukare, och hade svårt att anpassa sig till de nya levnadsförhållandena.Ändå lyckades byborna hålla fast vid sitt svenska ursprung, sitt ålderdomliga språk och sina traditioner. Giftermål med ryssar förekom inte. Ursprunget kan spåras tillbaka till 1100-talet, då svenska nybyggare från nuvarande Finland slog sig ner på Dagö. Under 1500-talet levde de under den svenska kronan.Förflyttningen till Ukraina blev verklighet efter en rättslig tvist mellan byborna och den svenske godsägaren Otto Reinhold Stenbock, som gjorde anspråk på deras mark. Den ryska kejsarinnan Katarina II erbjöd dem ny mark i sitt rike – vilket innebar den långa, dödliga marschen söderut.Livet i den nya svenskbyn präglades av svårigheter under både tsarväldet och Sovjetkommunismen. 1929 tilläts hela Gammalsvenskby att emigrera till Sverige. Men det nya landet, som de flesta bara kände till genom berättelser, blev en besvikelse. Många saknade Ukraina, och 1931 återvände 26 familjer – bara för att drabbas av Stalins förföljelser och deportationer.Den 1 augusti 1928 anlände de första svenskbyborna till Trelleborg. Under 1929 fördes cirka 900 personer till Sverige. De flesta slog sig ner på Gotland, medan några fortsatte till Kanada. Ytterligare ett femtiotal lyckades återvända till Sverige 1957.Bildtext: Svenskbyborna anländer till Jönköpings station den 2 augusti 1929 efter århundraden i exil, senast i Ukraina. Totalt 885 personer togs emot i Sverige och inkvarterades bland annat på Ryhov. Foto: Atelier Rylander, 1929. Jönköpings museum, Digitalt museum, Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Czy Rosja przepisuje historię, żeby usprawiedliwić wojnę? W Moskwa zamykane jest Muzeum Gułagu, a w jego miejsce ma powstać muzeum poświęcone rzekomemu „ludobójstwu narodu radzieckiego”. To symboliczny moment pokazujący, jak władze Rosji zmieniają narrację o przeszłości. Gościem rozmowy jest Bartłomiej Gajos z Ośrodek Studiów Wschodnich, autor książki Historia, która zabija. Rozmawiamy o tym, jak Władimir Putin wykorzystuje historię do budowania poparcia dla wojny przeciwko Ukraina. W odcinku m.in.: • dlaczego propaganda Kremla odwołuje się do mitu Stalina • jak wykorzystywana jest pamięć o Wielkiej Wojnie Ojczyźnianej • skąd bierze się poparcie Rosjan dla wojny • czym jest „komfort psychiczny” rosyjskich żołnierzy • dlaczego polityka historyczna Rosji jest realnym zagrożeniem dla Europy

Hur långtgående blir effekterna på världsekonomin av USA:s och Israels angreppskrig mot Iran? Ska vi vänta oss samma prischock på olja och gas som efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina - eller ännu värre? Allt beror förstås på hur långvarigt kriget blir och vilka politiska konsekvenser det får. Sandro och Josefin försöker navigera i olika scenarier med den osvikligt oförutsägbare Donald Trump i huvudrollen som brasklapp.

En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.Dyrare el och drivmedelHär hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.Risk för ny energikrisNästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt. En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhTekniker: Andreas EricssonMedverkande: Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitetElin Akinci, vd ELS AnalysisJessica Alenius, vd Drivkraft SverigeMagnus Thorstensson, EnergiföretagenErik Hånell, vd Stena Bulk

Ukraina un Krievija apmainījušās ar kara gūstekņiem. Kopumā no gūsta Krievijā mājās atgriezti 500 ukraiņu karavīri un civiliedzīvotāji. Krievijas kodolenerģijas nozare joprojām pasargāta no Rietumu sankcijām. Karavīra zvērestu dod valsts aizsardzības dienesta un profesionālā dienesta karavīri. Pagājis gads kopš notika valdības restarts, un amatā stājās jauna izglītības un zinātnes ministre Dace Melbārde no „Jaunās Vienotības”. Pēc Valsts prezidenta Edgara Rinkēviča aicinājuma Rīgas pilī notika diskusija par demogrāfijas jautājumiem.

Den ökande digitaliseringen gör vårt samhälle sårbart. Hur kan vi försäkra oss om att vi har åtkomlig back-up på data som behövs för att allt runtom oss ska fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När vi behöver styrka vår identitet, eller att huset vi bor i verkligen är vårt, kan handlingar i arkiv vara avgörande. Skolbetyg, examensbevis och medicinska journaler är andra exempel som rör enskilda. Men också många av vårt samhälles funktioner kan slås ut vid kriser och då krävs det tillgång till data för att få allt att fungera igen. I dagens nya säkerhetspolitiska läge har digitala angrepp tydligt visat på sårbarheten.Det menar Karin Åström Iko, som varit chef för Riksarkivet under 10 års tid och vars förordnande går ut i mars 2026. Vi hör henne förklara den årliga ”Lägesbild för arkiv och beredskap” som myndigheten nyligen släppte för andra gången, och även den färska redovisningen av ett regeringsuppdrag om samhällsviktig information. Där lyfts särskilt vikten av att säkra de privata aktörernas data inför möjliga kriser.Vi hör också om Riksarkivets samarbete med och stöd till arkivmyndigheter i Ukraina, och om ett litet dokument hos arkivet som upplevs som symboliskt viktigt för Ukrainas självständighet.Medverkande: Karin Åström Iko, riksarkivarie t o m februari 2026.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kreml har förlorat ytterligare en allierad världsledare, men kan också dra fördelar av det nya kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei dödades försvann ytterligare en av Vladimir Putins vänner i världen. Den ryske ledaren ogillar starkt när USA går in och tar rollen som världspolis, vilket även påminner om risken för att själv råka illa ut. Samtidigt stiger oljepriset och Ukraina oroar sig för sinande vapenleveranser när fokus och resurser flyttas till ett annat krig. Så, är dramatiken i Mellanöstern mest bra eller dålig för Kreml? Vi frågar oss också varför Putin har börjat prata om kärnvapen igen. Veckans gäster är Johan Norberg, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva, och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Czwarty dzień konfliktu na Bliskim Wschodzie. Trwa wymiana ognia między Stanami Zjednoczonymi i Izraelem a Iranem. Nad ranem Izrael ostrzelał południowe rejony Bejrutu, gdzie – jak twierdzi – miały znajdować się siedziby Hezbollahu. IDF (Israel Defense Forces) poinformował również o atakach na Teheran. Iran w odpowiedzi ostrzeliwuje amerykańskie obiekty w innych krajach regionu. Uderzono między innymi w ambasadę w Rijadzie w Arabii Saudyjskiej. Według danych CENTCOM podczas operacji przeciwko Iranowi zginęło sześciu amerykańskich żołnierzy, a co najmniej 18 zostało rannych. Co ważne, w odpowiedzi na ataki izraelskiego i amerykańskiego lotnictwa Iran i jego sojusznicy sięgnęli po drony. Szahedy uderzyły w Bahrajn, Dubaj, zaatakowano też brytyjską bazę lotniczą na Cyprze. Pomóc w walce z irańskimi dronami może Ukraina. Roman Imielski i Bartosz T. Wieliński komentują wydarzenia na Bliskim Wschodzie. Więcej podcastów na: https://wyborcza.pl/podcast. Piszcie do nas w każdej sprawie na: listy@wyborcza.pl.

Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater.– Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS.Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor.– Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin.Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat.Dödliga stridsgaserDet finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas.– Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina.Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om.– Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin.Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar.– Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum.Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik.Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997.– Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist.Sverige rustarDet finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats.– Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI.Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker.Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump.– Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den.Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå.Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva.– Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrumTEXT: Kalle GlasMedverkande:Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrumRikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets ForskningsinstitutPeter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut”Christer”, Svensk frivilligsoldat i UkrainaProgramledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT

Tšehhi poliitiline kurss uue populistliku peaministri juhtimisel ja Ukraina sõja viies aasta. "Välismääraja" on eetris pühapäeval kell 11, saate paneb kokku Neeme Raud.

Socialdemokraternas partisekreterare om den interna kritiken mot partiets migrationspolitik, om expansiv finanspolitik och om att regera med Moderaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årets första månader har intern kritik mot Socialdemokraternas migrationspolitik vuxit. Ett av många utvisningsfall som uppmärksammats i medierna är SSU:s ordförande i Köping, Afnan Agha, som ska utvisas efter tio år i Sverige, som Dagens Nyheter har rapporterat om.Socialdemokraterna har stramat åt sin migrationspolitik sedan 2015 och partiet ligger nu nära tidöpartiernas linje. Det första steget tog Löfvenregeringen när man gjorde tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel i stället för permanenta. 2023 röstade Socialdemokraterna för regeringens förslag att ta bort den ventil som gjorde det möjligt att få uppehållstillstånd pga särskilt ömmande omständigheter. När Miljöpartiet och Vänsterpartiet i början av februari skrev ett utskottsinitiativ om att ändra lagen för att stoppa så kallade tonårsutvisningar fick de stöd av Centern, men inte av S. Först var beskedet att den strama migrationspolitiken skulle ligga fast, sedan föreslog S istället en ”stopplag” för att tillfälligt stoppa utvisningar. Var står egentligen partiledningen i frågan?”Vi vill ändra det så att personer som har uppmärksammats i media, att man kommer hit i unga år, har gått utbildning, fått jobb, etablerat sig har vänner här, kan språket, är en del av samhällsgemenskapen, de personerna ska inte kastas ut från vårt land. Det är det fokuset vi vill ha. Men att rulla tillbaka hela vägen tillbaka till för flera år sedan, det är inte vi beredda att göra. Men de här fallen är inte acceptabla och därför vill vi se de här förändringarna. Det behöver ske nu och återigen, det är regeringen som måste göra det, göra det här och nu kliva fram och agera.”Men vill ni ha tillbaka ventilen? Ja eller nej?”Ventilen för att till exempel 18-åringar som etablerar sig inte ska behöva lämna vårt land. Ja, det vill vi ha och det måste till nu och det måste gå snabbt.”Och det är ju i så fall särskilt ömmande fall, eller tänker du på nåt annat?”Jag vet inte om jag ska formulera en lagstiftning som ser exakt ut men det behövs till en stopplag nu, så att man stoppar de här utvisningarna.”, säger Tobias Baudin.Regera med ModeraternaNyligen sade Ardalan Scherabai (S) till Expressen att han helst skulle vilja att S regerar med M efter valet. Partisekreterare Tobias Baudin säger att dörren står öppen till alla partier förutom Sverigedemokraterna.”Jag möter många väljare som säger: 'Vore det inte bättre att ni satte ner med Moderaterna och gjorde upp om de stora samhällsproblemen?', men som sagt, jag tror inte det är möjligt. Ulf Kristersson fick inte ihop en energiöverenskommelse ens, så hur ska han få ihop det? Så det tror jag inte kommer hända. Det måste hända någonting på den sidan. Eller såklart att hela omvärldsläget med läget kring vad händer med Ukraina och Ryssland och osäkerheten skulle hända. Så det är inte realistiskt. Men på riktigt så står dörren öppen till alla utom Sverigedemokraterna.”Men varför skulle Ulf Kristersson vilja ingå i en regering där Magdalena Andersson är statsminister?”Ja, som sagt, jag tror inte det är så realistiskt. Vi menar såklart allvar med det, men jag tror att det är väldigt långt borta. Men det får man förhandla om.”Gäst: Tobias Baudin, partisekreterare Socialdemokraterna Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Helena GissénProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in torsdag den 26 februari.

Premier Wiktor Orban wysyła wojska do ochrony obiektów energetycznych przed ukraińskim zagrożeniem i wstrzymuje kolejny pakiet sankcji europejskich na Rosję. W kampanii wyborczej Fidesz mówi, że Ukraina jest wrogiem Węgier, a Bruksela bezpośrednim niebezpieczeństwem. Czy to element kampanii czy rzeczywiste obawy Budapesztu? Rozmowa z Iloną Gizińską z Ośrodka Studiów Wschodnich o energetycznym uzależnieniu Węgier od Rosji, relacjach z Ukrainą, sojuszu z Trumpem oraz szansach Petera Madziara w nadchodzących wyborach. Dlaczego Orban stawia na tanią rosyjską ropę mimo dostępnych alternatyw? Jak wygląda polityka mniejszości węgierskiej na Zakarpaciu? Czy młody liberał Madziar może pokonać długoletniego lidera?

Öljyn merkitys maailman energiapaletista on vähentynyt liikenteen sähköistymisen myötä. Kansainvälisten ilmastotoimien hidastumisen vuoksi osa energia-asiantuntijoista uskoo öljyä tarvittavan kuitenkin odotettua pidempään. Energiasiirtymäasiantuntijan mukaan maailmassa nähdään samaan aikaan jakautumista kahteen leiriin: Yhdysvaltain johtamiin öljyvaltioihin sekä Kiinan kaltaisiin sähköistymiseen ja uusiutuviin energiamuotoihin panostaviin maihin. Öljyllä rikastunut Norja luottaa öljyn aseman jatkuvan kansantaloutensa kulmakivenä. Norjalaisyhtiöt etsivät yhä uusia öljyesiintymiä, ja selvä enemmistö norjalaisista ei halua irtautua mustasta kullasta. Ohjelmassa kuullaan mitä norjalaiset öljyn roolista nyt ajattelevat. Lisäksi selviää, mitä Ukraina on oppinut energiaturvallisuudesta Venäjän iskiessä energiantuotantolaitoksiin. Uusiutuvat energiamuodot ovat osoittautuneet kriisinkestävimmiksi. Maailmanpolitiikan arkipäivää -ohjelman ovat toimittaneet Jenny Matikainen ja Paula Vilén. Äänitarkkailijana on Marko Vierikko. Tunnusmusiikki: Petri Alanko, kuva: Tuuli Laukkanen/Yle.

(0:00) Wstęp(0:49) Włochy domagają się od Unii Europejskiej zawieszenia systemu handlu prawami do emisji dwutlenku węgla(2:31) Unia Europejska zamierza przekonać Węgry do odblokowania pomocy dla Ukrainy, której grozi kryzys finansowy(4:10) Ukraina miała utracić kontrolę nad strategiczną miejscowością w regionie Donbasu(5:30) Iran i Stany Zjednoczone miały osiągnąć postęp podczas kolejnej rundy negocjacji(6:51) Afganistan zaatakował granicę z Pakistanem(8:11) Marine Le Pen nie będzie kandydować na prezydenta Francji z elektroniczną bransoletkąInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år. Krigslinjerna står stilla, och nu pågår ett drönarkrig längst fronten. Och det drönardrivna kriget är dyrt. Båda sidorna är beroende av stöd från andra länder, och det rapporteras om att Ukraina nu i princip har helt slut på pengar. Samtidigt blockeras EU:s stöd till Ukraina, och Kina har seglat upp som en allt större handelspartner till Ryssland. Varför gör Kina, och nu även Indien, så stora affärer med Ryssland? Vad händer om Viktor Orbán, som blockerar mycket av EU:s stöd till Ukraina, förlorar det stundande valet i Ungern? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Sky News, CNN Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Trots hårda sanktioner och frysta konton fortsätter många av oligarkerna att leva lyxliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan var det fyra år sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan dess har bland annat EU och USA infört hårda sanktioner och ryska tillgångar för hundratals miljarder har frysts. Det handlar om bankkonton, värdepapper, villor och båtar.Fortsatt lyxlivMen många av oligarkerna fortsätter att leva lyxliv. ”Många av dem har fört över tillgångar till sina fruar och sina barn”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Svårt att stoppa alla betalningarFörsök att kringgå internationella sanktioner är ”ett känt och återkommande problem globalt”, enligt Finansinspektionen.Miljonbetalning till SverigeHär i Sverige misstänker SEB att ett konto använts för att kringgå sanktionerna. En av oljekoncernen Gazproms toppar, Olga Pavlova, har kunnat flytta tiotals miljoner till en släkting som bor i Sverige och har konto i banken. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Carl V Andersson, reporter Ekonomiekot och EkotKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotMaria Persson Löfgren, fd RysslandskorrespondentHalszka Onozsko, avdelningschef för penningtvättstillsyn FinansinspektionenJoe Biden, fd president USAUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenAntonio Guterres, FN:s generalsekreterareGrant Shapps, fd transportminister Storbritannienekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det er 5 år siden Russland invaderte Ukraina, men den såkalte spesial-militæroperasjonen pågår fortsatt. Kan det være godt nytt for Putin? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(0:00) Wstęp(0:46) Unia Europejska poprosiła Ukrainę o naprawę rurociągu „Przyjaźń” transportującego rosyjską ropę(2:28) Stany Zjednoczone w ramach nacisków na Iran wprowadziły nowy pakiet sankcji(3:59) Ameryka miała napomnieć Ukrainę w sprawie ataków na Rosję(5:18) Niemcy będą rozwijać bliską współpracę gospodarczą z Chinami(6:44) Niemiecki minister obrony krytykuje Donalda Trumpa za „rozłożenie czerwonego dywanu” przed Władimirem Putinem(7:58) Francja jest zaniepokojona rozprzestrzenianiem się broni jądrowejInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

När Ukraina invaderades av Ryssland ryckte både Valentyna och hennes man ut till landets försvar. Hon som volontär och han som soldat vid fronten. Efter att maken blivit svårt splitterskadad evakuerades de till Sverige för bättre vård. Kort därefter får myndigheterna de första larmen om att Valentyna utsätts för våld och svävar i livsfara.Programledare: Kim MalmgrenGäst: Nina Svanberg, reporterProducent: Arvid HallbergAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Gdzie są Niemcy cztery lata po rosyjskiej pełnoskalowej inwazji na Ukrainę? Czy wielka zmiana epokowa, czyli ZEITENWENDE jest rzeczywistością, czy tylko grzeczną narracją? Czy Niemcy tęsknią za powrotem do biznesu z Rosją? Gościem Tomasza Kyci jest Kai-Olaf Lang z Fundacji Nauka i Polityka. Kontakt: cosmopopolsku@rbb-online.de Homepage: cosmopopolsku.de Facebook: www.facebook.com/cosmopopolsku Von Thomas Kycia.

Vladimir Putin trodde på en snabb och effektiv specialoperation. Nu går kriget in i sitt femte år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För fyra år sedan, den 24 februari 2022, vände sig Vladimir Putin till Ryssland, Ukraina och omvärlden med budskapet att Ryssland hade inlett sin så kallade ”militära specialoperation”. Målet var enligt den ryske presidenten att avmilitarisera och ”avnazifiera” Ukraina. Vad menade Putin egentligen och hur har det gått?För Rysslands del har det storskaliga kriget blivit extremt kostsamt i antalet soldaters liv. Trots det kommer hela tiden nya soldater till fronten. Hur går rekryteringen till och vilka är det som strider på den ukrainska sidan?Med Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Kiev, samt Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, i den ukrainska hamnstaden Odessa.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.Lyssningstips: Hör även Ekonomiekot Extra om de ryska oligarkerna, det finns här.

Fyra år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Kvällspasset svarar Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Lubna El-Shanti, på plats i Ukraina, och Fredrik Wadström, med fokus på Ryssland, på lyssnarnas frågor om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Cecilia undrar vad som hänt med alla husdjur i Ukraina och hur de mår? Ulf undrar vad Putin har för mål med kriget? Och 7-åriga Else undrar hur det är att vara barn i Ukraina just nu?

I veckans avsnitt gästar opinionsbildaren och entreprenören Henrik Jönsson podden för ett samtal om mediemakt, politik och Europas framtid.Vi börjar i hans egen roll i ett allt mer polariserat medielandskap. Han beskriver hur klyftan mellan traditionella redaktioner och nya digitala plattformar blivit en konflikt i sig – och hur han själv ofta hamnar i centrum för större debatter, snarare än att bedömas enbart utifrån sitt innehåll. Bilden av honom har förändrats i takt med att medielogiken hårdnat.Samtalet berör också uppmärksamheten kring att hans kanal pekades ut för ”suspekt finansiering”. Han menar att verksamheten finansieras av tittare och att anklagelserna paradoxalt nog gav ett PR-lyft. Det leder in på hans nya satsning “100 %”, med ambitionen att bygga en mer självständig plattform, mindre beroende av algoritmer och med tydlig ideologisk riktning. Han berättar även varför flera entreprenörer valt att stötta projektet anonymt och hur rädslan för drev påverkar det offentliga samtalet.Vi rör oss vidare till svensk politik: valår, regeringsalternativ och risken för låsningar. Energifrågan blir ett exempel på målkonflikten mellan elektrifiering, stabil elproduktion och motstånd mot ny kärnkraft. Även skatter och tillväxt diskuteras, där han argumenterar för marknadsekonomins fördelar framför politisk detaljstyrning.Avslutningsvis lyfter vi blicken mot omvärlden. Han uttrycker oro för turbulens i USA:s politiska ledning, men framför allt för kriget i Ukraina och Europas ansvar attstärka sin beredskap. Ett tankeväckande avsnitt om samtidens stora skiljelinjer – och vart vi är på väg.Följ Henrik här. Följ Henrik här.Läs mer om 100% här. Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästar opinionsbildaren och entreprenören Henrik Jönsson podden för ett samtal om mediemakt, politik och Europas framtid.Vi börjar i hans egen roll i ett allt mer polariserat medielandskap. Han beskriver hur klyftan mellan traditionella redaktioner och nya digitala plattformar blivit en konflikt i sig – och hur han själv ofta hamnar i centrum för större debatter, snarare än att bedömas enbart utifrån sitt innehåll. Bilden av honom har förändrats i takt med att medielogiken hårdnat.Samtalet berör också uppmärksamheten kring att hans kanal pekades ut för ”suspekt finansiering”. Han menar att verksamheten finansieras av tittare och att anklagelserna paradoxalt nog gav ett PR-lyft. Det leder in på hans nya satsning “100 %”, med ambitionen att bygga en mer självständig plattform, mindre beroende av algoritmer och med tydlig ideologisk riktning. Han berättar även varför flera entreprenörer valt att stötta projektet anonymt och hur rädslan för drev påverkar det offentliga samtalet.Vi rör oss vidare till svensk politik: valår, regeringsalternativ och risken för låsningar. Energifrågan blir ett exempel på målkonflikten mellan elektrifiering, stabil elproduktion och motstånd mot ny kärnkraft. Även skatter och tillväxt diskuteras, där han argumenterar för marknadsekonomins fördelar framför politisk detaljstyrning.Avslutningsvis lyfter vi blicken mot omvärlden. Han uttrycker oro för turbulens i USA:s politiska ledning, men framför allt för kriget i Ukraina och Europas ansvar attstärka sin beredskap. Ett tankeväckande avsnitt om samtidens stora skiljelinjer – och vart vi är på väg.Följ Henrik här. Följ Henrik här.Läs mer om 100% här. Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(0:00) Wstęp(0:50) Unia Europejska zapowiada udzielenie pomocy Ukrainie mimo zawetowania pożyczki przez Węgry(2:58) Ukraina ponosi ogromne koszty finansowe związane z wojną i koniecznością odbudowy infrastruktury(3:52) Iran ma być bliski osiągnięcia porozumienia nuklearnego ze Stanami Zjednoczonymi(5:15) Państwa Unii Europejskiej chcą pozwać Komisję Europejską za rozszerzenie uprawnień Parlamentu Europejskiego(6:41) We Włoszech zniknęły części do samolotów wojskowych warte kilkanaście milionów euro(8:04) Właściciel Telegramu jest oskarżany przez władze Rosji o wspieranie terroryzmuInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Eiropas līderi kara ceturtajā gadadienā pulcējas Kijivā un apliecina atbalstu Ukrainai. Karš turpinās kā novājināšanas karš ar lieliem dzīvā spēka zaudējumiem. Ukrainas ekonomika turas. Aktualitātes analizē Austrumeiropas pilitikas paētījumu centra vecākais pētnieks Armands Astukevičs un Zemessardzes komandieris brigādes ģenerālis Aivars Krjukovs. Sazināmies ar Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes dekānu Jāni Priedi. Ar muti Kijivā, ar darbiem…? Vakar, 24. fbruārī, apritot ceturtajai gadskārtai kopš Krievijas agresijas kara eskalācijas Ukrainā, Kijivā ieradās vairāki Eiropas Savienības un tās dalībvalstu līderi. Klāt bija Eiropas Komisijas prezidente Urzula fon der Leiena, Eiropadomes prezidents Antoniu Košta, Somijas prezidents Aleksandrs Stubs, Norvēģijas, Zviedrijas, Dānijas, Horvātijas, Igaunijas, Latvijas, Islandes premjerministri, Lietuvas aizsardzības ministrs, arī NATO ģenerālsekretārs Marks Rite. Tas bija nepārprotams solidaritātes žests, kam jāapliecina savienības apņēmība turpināt atbalstīt Ukrainu visos iespējamos veidos. Līdz šim ir darīts daudz: savienības palīdzības kopapjoms tuvojas divsimt miljardu robežai. Tai skaitā, runājot par šobrīd īpaši aktuālo enerģētikas jautājumu, pārvietotas veselas elektrostacijas un piegādāti apmēram vienpadsmit tūkstoši ģeneratoru. Vairumam Eiropas valstu netrūkst vēlmes un gatavības, taču nupat palīdzības vezuma ceļā kā kupls cinis jau atkal aptupies Ungārijas premjers Viktors Orbans. Vispirms pirmdien notikušajā Eiropas Savienības ārlietu dienestu vadītāju sanāksmē Briselē Ungārijas ārlietu ministrs Peters Sijarto paziņoja, ka Ungārija neatbalstīs kārtējo Krievijai noteikto sankciju paketi, savukārt vakar, tieši pilna mēroga iebrukuma gadadienā, izpaudās pats Orbans, paziņojot, ka bloķēs arī jau nolemto Eiropas Savienības 90 miljardu atbalsta piešķīrumu Ukrainai. Par šo atbalstu agrāk tika panākta vienošanās, kas paredz, ka „negribošo koalīcija” – Ungārija, Slovākija un Čehija – tiek atbrīvotas no saistībām aizdevuma sakarā. Taču nu Budapeštas pusdiktators izdomājis, ka neatbalstīšot vispār nevienu Ukrainai labvēlīgu lēmumu, jo Kijiva, raugi, esot pārtraukusi krievu jēlnaftas piegādes Ungārijai un Slovākijai pa cauruļvadu „Draudzība”. Ukrainas valdība apgalvo, ka piegādes apstājušās, jo cauruļvads bojāts krievu lidrobotu triecienā. Duetā ar savu kaimiņu velk arī Slovākijas premjers Roberts Fico, kura dzimtenei arī Kremļa „melno zeltu” vajagot kā ēst. Viņš piedraudējis, ka ja piegādes neatsāksies, Slovākija pārtrauks elektroenerģijas piegādi Ukrainai. Bet kamēr Eiropas līderi neskopojas nīgriem izteicieniem par „Draudzības” trubai piezīsties kāro Viktoru, Vašingtonā Ukrainas jautājums šķiet nobīdīts otrajā plānā aiz iespējamās Irānas militārās pārmācīšanas, Epstīna failu blāķiem un, protams, prezidenta ķīviņa ar augstāko tiesu par tarifiem. Tiesa, pirms dažām dienām, kad bez nozīmīgiem rezultātiem bija noslēgušās trīspusējās ASV, Krievijas un Ukrainas sarunas Ženēvā, Baltā nama saimnieks pagarināja Krievijai noteikto sankciju termiņu. Baisi gausais karš Apritot ceturtajai gadskārtai kopš Krievijas pilna mēroga iebrukuma Ukrainā, karadarbība tiek raksturota kā novājināšanas karš ar lieliem dzīvā spēka zaudējumiem. Par to, cik dzīvību ziedots Kremļa diktatora iegribu un iedomu vārdā, ir visai aptuvens priekšstats, bet dažādi avoti lēš, ka Ukrainas pusē kritušo skaits varētu pārsniegt 60000, savukārt Krievijas pusē šīs aplēses svārstās no apmēram 180000 līdz 350000 un vairāk tūkstošiem. Kopējie zaudējumi, saprotams, ir vairākas reizes lielāki, un, kā domā NATO analītiķi, pērnajā gadā vien Krievijai tie varētu būt apmēram 400000 kritušo, ievainoto un bez vēsts pazudušo. Kā zināms, šī cena maksāta par pieticīgiem ieguvumiem – pērngad agresoram izdevies papildus iegūt mazāk par procentu no Ukrainas teritorijas, un tagad tā okupēta ir apmēram piektā daļa no kaimiņvalsts. Tomēr daudzi eksperti spriež, ka Krievijai esot vēl diezgan resursu, lai šādi turpinātu vismaz kādu gadu. Izskan gan arī viedokļi, ka rekrutēšanas apjomi atpaliek no dzīvā spēka zaudējumiem un tuvojas brīdis, kad var nākties izšķirties par piespiedu mobilizāciju. Pie tam frontē pēdējā mēneša laikā Krievijas spēki piedzīvojuši nopietnas komunikācijas problēmas. Īlona Maska kompānija beidzot atslēgusi no „Starlink” tīkla nelegāli iegūtos termināļus, kurus krievi izmantoja okupētajā Ukrainas teritorijā, savukārt Maskavas pati bloķējusi „Telegram” tīklu, un daudzas krievu vienības tādējādi palikušas bez ierastajiem saziņas līdzekļiem. Daļēji ar to tiek skaidroti Ukrainas spēku nesenie panākumi, atgūstot ap 200 kvadrātkilometru teritorijas Zaporižjes un Dņipro apgabalos. Vēl pirms tam decembrī krievu vienības izdevās izspiest no Harkivas apgabala Kupjanskas, kuru Krievijas armijas vadība jau bija pasludinājusi par pilnībā ieņemtu. No vienas puses, tie ir nenozīmīgi taktiski ieguvumi, kas, cita starpā, nav mazinājuši Krievijas spēku spiedienu Doņeckas apgabalā, no otras, tas ir apliecinājums, ka Ukrainas armija saglabā uzbrukuma potenciālu. Tiek gan atzīmēts, ka arī Ukraina saskaras ar nopietnām militārā personāla problēmām – apmēram divsimt tūkstoši karavīru, nespējot izturēt frontes apstākļus, esot patvaļīgi pametuši savas vienības. Vēl viens ļoti nepatīkams pārsteigums Krievijai bija sestdien notikušais Ukrainas raķešu trieciens militāro raķešu rūpnīcai Votkisnkā, Udmurtijas autonomajā republikā, aptuveni 1400 kilometru attālumā no Ukrainas robežas. Šajā rūpnīcā top mazā rādiusa raķetes „Iskander”, kas tiek izmantotas triecieniem pa Ukrainas teritoriju, un starpkontinentālās raķetes „Topoļ-M”.  Kā apgalvo Kijiva, trieciens veikts ar ukraiņu ražojuma spārnoto raķeti „Flamingo”. Ukrainas ekonomika turas Krievijas agresijas eskalācija 2022. gadā saprotami traumēja arī Ukrainas ekonomiku. Vairākkārt palielinājās Krievijas okupētās teritorijas apmēri, agresorvalsts uzsāka mērķtiecīgu infrastruktūras graušanu, miljoniem iedzīvotāju pameta valsti. Tiek lēsts, ka pagājušajos kara gados agresors pret Ukrainas teritoriju raidījis apmēram 13000 raķešu un vairāk nekā 140000 lidrobotu. Lielu daļu no tiem notriekusi ukraiņu pretgaisa aizsardzība, taču daļa savu mērķi sasnieguši. Tomēr Ukrainas iekšzemes kopprodukts, kas 2022. gadā saruka par gandrīz trešdaļu, nākamajos gados piedzīvoja zināmu atlabšanu, 2023. gadā pieaugot par vairāk nekā pieciem procentiem, 2024. gadā – par vairāk nekā trīs ar pusi, 2025. gadā – par aptuveni diviem procentiem. Kāpums prognozēts arī šogad, tiesa, šais prognozēs nebija ņemti vērā Krievijas nežēlīgi mērķtiecīgie triecieni enerģētikas infrastruktūrai. Resursa „Project Syndicate” autori, ekonomisti Tatjana Derjugina, Anastasija Fedika un Jurijs Gorodņičenko piesauc trīs galvenos faktorus, kas ļāvuši Ukrainas ekonomikai līdz šim saglabāt kondīciju, kas šobrīd pārspēj cerības pilna mēroga kara sākumā. Pirmkārt, tās ir ukraiņu militārās spējas, saglabājot kontroli pār savu gaisa telpu un lielā mērā neitralizējot Krievijas Melnās jūras floti. Attiecīgi Krievijai nav izdevies pilnībā apturēt Ukrainas eksporta plūsmu pa jūras ceļiem. Otrs faktors ir apjomīgā starptautiskā palīdzība, kas aizvadītajos četros gados bijusi vidēji ap 40 miljardiem dolāru gadā. Tā palīdzējusi kompensēt budžeta deficītu, kas ir aptuveni 25% no iekšzemes kopprodukta, segt lielu daļu izdevumu ieroču un energoresursu importam. Savukārt grandiozais militāro izdevumu kāpums – no sešiem miljardiem dolāru 2021. gadā līdz septiņdesmit miljardiem pērngad – ir jaudīgs ekonomikas stimuls. Pēc amerikāņu domnīcas „Jamestown” sniegtajiem datiem lidrobotu ražošanas apjomi Ukrainā pagājušogad sasnieguši četrus miljonus vienību, bet šogad varētu sasniegt septiņus miljonus. Kā trešais faktors tiek minēta Ukrainas Nacionālās bankas sekmīgā darbība, nodrošinot likviditāti un novēršot banku sistēmas sabrukumu. Un, kā atzīmē trīs minētie „Project Syndicate” autori, salīdzinoši stabilais ekonomikas stāvoklis nebūtu iespējams bez ukraiņu uzņēmēju un visas sabiedrības gatavības pielāgoties un paciest grūtības, un radoši meklēt risinājumus. Protams, Krievijas agresijas karš rada Ukrainai milzu zaudējumus un arī milzīgas problēmas, no kurām akūtākās šobrīd ir teju trīs ceturtdaļu elektroģenerējošo jaudu iznīcināšana un jūtams kvalificēta darbaspēka trūkums. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Skal vi ha OL i Norge, eller skal vi spare alle milliardene til snusfornuftige ting som eldre, syke og sånt? Finnes det en hemmelig avtale i pressen om at vi ikke skriver om Jagland? Til slutt litt om Tourettes, Ukraina, Bafta og irsk fjernsyn.

Kriget i Ukraina har hållit på i fyra år. Truppen till Paralympics är klar. Stina dansar en sista dans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

“Sprawiedliwość jest ważna dla Ukraińców. Rosja musi zapłacić za napaść na Ukrainę: finansowo i prawnie” - mówi Edwin Bendyk, prezes Fundacji im. Stefana Batorego, tygodnik Polityka, współautor podcastu "Rozumieć Ukrainę". Z którym rozmawialiśmy o tym jak Ukraina i jej obywatele zmieniali się przez ostatnie lata.

Fyra år med krig har inneburit en svåra prövningar för Ukraina och förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På fireårsdagen for Russlands fullskalainvasjon, sier Putin at de kommer til å fortsette angrepskrigen. Nå er Norge blitt en av Ukrainas viktigste støttespillere. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om flyalarmen som ulte på Østlandet, og om Bodø/Glimts viktige kamp i kveld.

Minint ketvirtąsias karo metines, Lietuvoje vienybės ir solidarumo su Ukraina renginiai.Dronai, bepiločiai orlaiviai keičia karo eigą Ukrainoje, sako šios šalies dronų valdytojai. Tačiau Chersono gyventojams rusų dronų ir raketų atakas tenka išgyventi kasdien.Meksikos pajėgos nužudė galingiausio šalies narkotikų kartelio lyderį ir vieną iš labiausiai ieškomų JAV bėglių Nemesio Rubeną Oseguerą Cervantesą, žinomą kaip El Mencho. Jo įkurtas kartelis „Cartel Jalisco Nueva Generación“ į tai atsakė jėga – užblokavo greitkelius, padegė parduotuves, o Chalisko valstijoje įstrigę turistai įvykių epicentru tapusį kurortinį miestą apibūdino kaip karo zoną.Dėl slidžių šaligatvių ligoninių skubios pagalbos skyriuose pagausėjo žmonių su įvairiomis traumomis.Ved. Agnė Skamarakaitė

Militärexpert Joakim Paasikivi och våra korrespondenter Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström svarar på lyssnarnas frågor om kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget egentligen vid fronten? Hur lyckas de ukrainska tågen gå i tid? Vilken roll spelar rysk ekonomi för utgången av kriget och hur stort inflytande har de ryska krigsbloggarna?På fyraårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina sänder Radiokorrespondenterna Ryssland ett specialavsnitt helt ägnat åt lyssnarnas frågor om kriget.Expertpanelen består av: Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Radiokorrespondenterna Kina svarar på lyssnarnas frågor i denna frågespecial! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad erbjuds Taiwan i utbyte mot att införlivas i Folkrepubliken Kina? Varför stöttar inte Peking Ukraina i kriget mot Ryssland och hur står det till med jämställdheten och ungdomsarbetslösheten i Kina?Vi får in många bra frågor från lyssnarna till Radiokorrespondenterna Kina och svarar i det här avsnittet på så många av dem som vi hinner.Expertpanel: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.

Gościem odcinka jest Płk Piotr Lewandowski, podpułkownik rezerwy i analityk wojskowy. W rozmowie podsumowujemy obecną sytuację na froncie, w tym natarcie na odcinku zaporoskim, i odpowiadamy na pytanie, czy możliwy jest przełom w wojnie.Zastanawiamy się, kto dziś wygrywa konflikt, jakie są perspektywy na 2026 rok i czy Ukraina ma realne szanse na zwycięstwo lub trwałe zakończenie wojny.Zaprasza Jakub Bodziony.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett händelserikt vinter-OS i Italien avslutas idag. Vad händer med en idrottare när strålkastarna slocknat och planet hem har lyft?Efter bråket om granitstenpetningen: Är curlingens tid som gentlemannasport förbi?Två internationella storföretag bojkottar det svenska skogsföretaget SCA. Svenskt skogsbruk har länge utmålats som ett internationellt föredöme, och frågan är vilka konsekvenserna blir av sådana bojkotter.Krönika av Ulrika Knutson, som inspireras av Siri Derkerts antiatomkonst.Panelen om kastrering, elprisstöd och tonårsutvisningar.Krismöten och ny osäkerhet efter tullbeskeden i USA.Drönarna har förändrat allt på slagfältet Ukraina. Vår korrespondent rapporterar från Charkiv.Enskilda, ömmande fallen i media påverkar politiken. Vilken roll spelar journalisternas så kallade case-rapportering?Satir med RadioskugganVenezuelas oljeindustri i stor förändring två månader efter USAs militär-intervention.Kåseri av Augustin Erba, som minns tiden i lumpen.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Olof Hanson Wallgren

(0:00) Wstęp(0:49) Rosja i Ukraina osiągnęły postęp w kwestiach wojskowych, ale spierają się o sprawy polityczne(2:20) Węgry i Słowacja zawiesiły eksport oleju napędowego na Ukrainę(3:44) Niemcy planują rozszerzenie uprawnień swojego wywiadu zagranicznego(5:03) Francja i Niemcy mogą nie zrealizować wspólnego projektu budowy myśliwca szóstej generacji(6:27) Kilka państw sprzeciwia się udziałowi komisarz Unii Europejskiej w spotkaniu Rady Pokoju(7:48) Szefowa Europejskiego Banku Centralnego mogłaby ustąpić, żeby zabezpieczyćinstytucje przed wygraną prawicy we FrancjiInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Minhenes Drošības konferences akcenti. Amerikas Savienoto Valstu valsts sekretāra Marko Rubio vizīte Eiropā. Divu ātrumu Eiropa. Aktualitātes analizē Latvijas ārpolitikas institūta asociētais pētnieks un Eiropas Savienības programmas vadītājs Marts Eduards Ivaskis un Latvijas Radio ārzemju ziņu žurnālists Rihards Plūme.   Minhene. Drusku rāmāk Pagājušā gada Minhenes Drošības konference paliks vēsturē ar Savienoto Valstu viceprezidenta Vensa uzstāšanos, kas ar šokējoši spalgu blīkšķi atvēra durvis uz jaunu laikmetu transatlantiskajās attiecībās un ne tikai. 2025. gads apliecinājis, ka Vašingtona tagad mazāk vērtē ne vien līdz šim kopīgi ar Eiropu būvēto drošības arhitektūru, bet arī līdzšinējo iedibināto starptautisko attiecību praksi. Šogad prezidenta Trampa administrāciju konferencē pārstāvēja valsts sekretārs Marko Rubio, kurš tiek uztverts kā mērenāks pretsvars radikālim Vensam un arī bieži neaprēķināmajam prezidentam Trampam. Viņa uzstāšanās konferencē patiešām bija ieturēta diplomātiskā piedienīguma rāmjos, izpelnoties pat stāvovācijas, tomēr raksturot to kā „nomierinošu” nozīmētu aiz citādā iepakojuma nesaskatīt tās pašas saturiskās aprises. Bija jauki vārdi par kopīgo kultūras mantojumu un Savienotajām Valstīm kā „Eiropas bērnu”, par Vašingtonas vēlmi pēc Rietumu civilizācijas atjaunotnes. Kā laikrakstā „The Guardian” raksta itāļu politoloģe un starptautisko attiecību eksperte Natālija Toči: „Ja Rietumu civilizācija ir kopjama, kamēr [starptautisko attiecību] noteikumi nav jāievēro, tad Rubio ieskicētais redzējums būtībā ir impērijas redzējums. Šajā vīzijā Ameriku un Eiropu saista kopīgā izcelsme un reliģija; tās ir „garīgi saistītas”, [..] taču „Rietumu gadsimtu” iezīmēs rupja vara, ko pirmām un galvenām kārtām pašas impērijas ietvaros īstenos stiprie – Savienotās Valstis – pret vājajiem: mazajām un vidējā lieluma Eiropas valstīm, Kanādu un Dienvidamerikas valstīm. Impērijas ietvaros var un vajag būt institūcijām, sākot jau ar NATO. Taču ASV nodoms ir kristālskaidrs: jūs maksājat [..], bet noteikumus joprojām diktējam mēs [..]. Pasaulē būs arī citas impērijas, tostarp Krievija un Ķīna, un Amerikas impērija ar tām konkurēs. Tomēr tā ir gatava arī sadarboties, varbūt pat slepeni vienoties, īpaši, ja slepenās vienošanās cena būs jāmaksā tās koloniālajiem vasaļiem.” Ar doktores Toči pausto rezonē Dānijas premjerministres Metes Frederiksenas konferences laikā teiktais, ka Donalda Trampa vēlme atņemt Dānijai Grenlandi nekur nav zudusi. Kā galvenā antitēze Marka Rubio izpausmēm tiek uztverta Vācijas kanclera Frīdriha Merca uzstāšanās. Atzīstot, ka uz noteikumiem balstītā starptautiskā kārtība, kas izveidojās pēc Otrā pasaules kara, kad Rietumi runāja vienā balsī Savienoto Valstu vadībā, ir beigusies, un nu ir atgriezusies „lielvaru politika” ar tās „skarbajiem un bieži vien neparedzamajiem noteikumiem”, kanclers pauda, ka šajā jaunajā laikmetā Eiropas „brīvība vairs nav pašsaprotama” un tai „būs jāparāda stingrība un apņēmība, lai aizstāvētu šo brīvību”. Viens no konkrētajiem aizstāvēšanās aspektiem parādījās Francijas prezidenta Emanuela Makrona teiktajā, kur galvenais akcents bija Francijas un Vācijas sadarbība, veidojot savu kodolatturēšanas kapacitāti. Ukrainas prezidents Volodimirs Zelenskis atgādināja, ka tieši Ukraina šobrīd ir tā, kas pūlas, lai Eiropas balss izskanētu arī Savienoto Valstu uzsāktajā sarunu procesā par kara izbeigšanu, un arī to, ka Ukraina sagaida savu pūliņu novērtējumu pasteidzināta iestāšanās procesa veidā. Marko brauc paglaudīt Eiropas „sarainos” Pēc uzstāšanās Minhenes drošības konferencē Savienoto Valstu valsts sekretāra Marko Rubio tālākais maršruts veda uz Bratislavu un Budapeštu, tā uzskatāmi demonstrējot, kas tagad ir Baltā nama īstenie draugi Eiropā. Īsās vizītes laikā Slovākijā, tiekoties ar premjerministru Robertu Fico un prezidentu Peteru Pelegrini, Baltā nama pārstāvis esot spriedis par aizsardzību un enerģētiku. Slovākija līdz ar tās kaimiņvalsti Ungāriju ir divas Eiropas Savienības dalībvalstis, kuras spītīgi nevēlas atsacīties no Krievijas fosilo energoresursu piegādēm, un Trampa administrācija, kā šķiet, gatava uz šo „cauruļvadu mīlu” skatīties caur pirkstiem. Pirmdien, 16. februārī, ieradies Ungārijas galvaspilsētā, Baltā nama augstais pārstāvis pauda, ka abu valstu attiecībās iestājies „zelta laikmets”, kas ilgšot tik ilgi, kamēr Viktors Orbans būšot Budapeštas varas virsotnē. Tā viņš pievienoja savu balsi tam Eiropas un pasaules labējo līderu korim, kas ņēmies „iedziedāt” odiozo „Fidesz” līderi nākamajā varas ciklā. Vēlēšanas, kā zināms, gaidāmas jau 12. aprīlī, un nu jau apmēram gadu premjera partija reitingos sīvi cīkstās ar jaunu politisku spēku – Cieņas un Brīvības partiju jeb TISZA. Tās līderis, jaunākās paaudzes ungāru konservatīvais, atšķirībā no Orbana, fokusējas uz pašmāju problēmu risināšanu un sola izlabot pašreizējā līdera pamatīgi iebojātās attiecības ar Briseli. Priekšvēlēšanu karsonis kāpinājis arī spriedzes temperatūru Budapeštas un Kijivas attiecībās, Orbanam nesen pasludinot Ukrainu par Ungārijas ienaidnieci, ciktāl tā prasot Eiropai atteikties no Krievijas energoresursu importa. „Ja jūs saskaraties ar finansiālām grūtībām, ja jūs saskaraties ar lietām, kas kavē izaugsmi, ja jūs saskaraties ar lietām, kas apdraud jūsu valsts stabilitāti, es zinu, ka prezidents Tramps būs ļoti ieinteresēts […] atrast veidus, kā sniegt palīdzību,” paziņoja Rubio. Saprotams, ka Eiropas Savienības līderu uztverē tas viss ir vēl viens apliecinājums Vašingtonas pieejai – dalīt Eiropu „labajā konservatīvajā” un „sliktajā kreisi liberālajā”, kas nozīmē tikai to, ka Marka Rubio Minhenes Drošības konferencē paustais atšķiras no valsts sekretāra Vensa pērnā gada „benefices” pēc formas, bet ne pēc satura. Jaudīgie ieņem kreiso joslu? Par divu ātrumu Eiropu runā jau sen un dažādos kontekstos. Runa nav tikai par joprojām ļoti pamanāmajām sociālekonomiskajām atšķirībām dažādu Eiropas valstu starpā, bet arī par dažādu integrācijas līmeni, kas izpaužas piederībā vai nepiederībā Šengenas zonai un eiro areālam. Taču nesen šis motīvs ieguvis jaunu saturu, savienībai skaudri izjūtot savu iepalikšanu globālās konkurētspējas biatlona distancē. Paātrinājuma meklējumu zīmē pagāja pagājušonedēļ notikušais Eiropas līderu neformālais samits Aldenbīzenas pilī Beļģijā. „Mūsu mērķim vienmēr jābūt panākt vienošanos starp visām 27 dalībvalstīm,” vēstulē samita dalībniekiem pirms tā sākuma pauda Eiropas Komisijas prezidente   Urzula fon der Leiena. „Tomēr, ja progresa vai ambīciju trūkums apdraud Eiropas konkurētspēju vai spēju rīkoties, mums nevajadzētu kautrēties izmantot līgumos paredzētās iespējas attiecībā uz ciešāku sadarbību.” Viens šādas sadarbības variants iezīmējās pāris nedēļas iepriekš, kad videokonferencē saslēdzās sešu jaudīgu Eiropas Savienības ekonomiku – Vācijas, Francijas, Itālijas, Spānijas, Nīderlandes un Polijas – finanšu ministri. Šī iniciatīva, jau nodēvēta par E6, orientēta uz sadarbību vairākās jomās, ieskaitot drošību un piegādes ķēžu nodrošināšanu. Tūdaļ gan jāsaka, ka šis netiek definēts kā kāds slēgts klubiņš, kurā aicināti tikai tie, kam attiecīgs ekonomiskais vēriens. Kā deklarējis Vācijas vicekanclers un finanšu ministrs Larss Klingbeils: „Mēs dodam impulsu, un citas valstis ir laipni aicinātas mums pievienoties.” Tātad, izšķirošais ir nevis iespējas vien, bet, pirmām kārtām, vēlēšanās. Šāda pieeja ir loģisks pretarguments politikai, kādu vispamanāmāk piekopis Ungārijas līderis Viktors Orbans, manipulējot un šantažējot ar savienības kopīgo lēmumu bloķēšanas iespēju. Tie, kuri negrib, paliek ārpus, neuzņemoties sev netīkamus pienākumus, bet netraucē darīt citiem, – kā gadījumā ar pagājušajā gadā īstenoto 90 miljardu aizņēmumu Ukrainas atbalstam, kurā nepiedalās Ungārija, Slovākija un Čehija. Tiesa, šajā pieejā slēpjas arī zināmi riski savienības integritātei. Kā problēmu definē Vācijas Starptautisko un drošības jautājumu institūta vecākais pētnieks Nikolajs fon Ondarca: „No vienas puses, pašreizējās ES procedūras augsta spiediena ģeopolitiskajā un ekonomiskajā vidē virzās pārāk lēni, tāpēc mazākas koalīciju grupas, kas vēlas rīkoties, spēj to darīt ātrāk. No otras puses, Eiropas Savienības institūcijās pastāv bažas, ka dalībvalstis varētu vienkārši izvēlēties elastīgas koalīcijas ārpus savienības ietvara.” Var piebilst, ka vēl viena vispārēja tendence, kas iezīmējusies pašreizējo globālo izaicinājumu situācijā, ir jaunu dzīvību guvusī Eiropas federalizācijas doma. Ar vienu tās versiju nesen nācis klajā Itālijas ekspremjers un bijušais Eiropas Bankas prezidents Mario Dragi. Viņa ieskatā pragmatiska federācija ir vienīgā Eiropas Savienības iespēja turēties pretim ārējiem spēkiem, kuru mērķis ir mūsu pasaules daļas sašķelšana, pakļaušana un deindustrializācija. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Rysk politiker blev giftmördad. Drönarna i Ukraina funkar inte i kylan. Ministern svarar om personlig assistans. Innebandyturnering i Karlshamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysk politiker blev giftmördad. Drönarna i Ukraina funkar inte i kylan. Ministern svarar om personlig assistans. Innebandyturnering i Karlshamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med Trumps fredsavtal ser det ut som att Ryssland kommer att fortsätta styra det ockuperade Ukraina. Vad betyder det för dom som bor där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Irina, Natalia, Katia, Olia som berättar hur det är att leva i olika delar av det ockuperade Ukraina, Jakob Hedenskog, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, Jade McGlynn, Ukrainaforskare vid Kings College i London,Vladimir Miloff, tidigare rysk politiker som nu lever i exil, Olga som ingått i en spionring i Kherson när staden var ockuperad av Ryssland.Programledare: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seReportrar: Viktor Löfgren och Fredrik WadströmTekniker: Calle HedlundProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

High in the Hayward Hills, Ukraina marks the farm and grave of Ukrainian dissident priest Agapius Honcharenko, who fled Russian authorities and settled here with his wife, Albina. These days, his farmstead is marked by a historical placard that caught the eye of our question asker, Tony. Today on the show, we explore the thrilling and noble life of Honcharenko, who life is still celebrated with an annual ceremony. Additional Resources: How a Remarkable 19th-Century Revolutionary Priest From Ukraine Ended up in Hayward Read the transcript for this episode Sign up for our newsletter Got a question you want answered? Ask! Your support makes KQED podcasts possible. You can show your love by going to https://kqed.org/donate/podcasts This story was reported by Rachael Myrow. Bay Curious is made by Katrina Schwartz, Olivia Allen-Price and Christopher Beale. Additional support from Gabriela Glueck, Jen Chien, Katie Sprenger, Maha Sanad, Ethan Toven-Lindsey and everyone on Team KQED. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices