Podcasts about ukraina

Jeżeli szukają Państwo naprawdę ciężkiego non-fiction, to jest to książka dla Państwa. Kazanski i Worotyncewa opisują zdarzenia, które doprowadziły do ogłoszena autonomii przez wschodnie obwody Ukrainy. Jednocześnie nie sposób uciec od instytucjonalnych skojarzeń ze współczesną Polską.

Veckopanelen med Arvid Hallén, Lisa Bjurwald och Lars Leijonborg under ledning av Staffan Dopping. Israel förbereder sig för att inta hela Gaza City. Den svenska oppositionen kritiserar regeringen för att ha flera olika linjer på samma gång. Vem bestämmer om folkmord har begåtts? Ekochefen säger att han vilar tryggt i att det var rätt att inte låta Gazauppropet få några konsekvenser internt, och presidenterna Trump och Putin ska mötas om Ukraina.

Veckopanelen med Arvid Hallén, Lisa Bjurwald och Lars Leijonborg under ledning av Staffan Dopping. Israel förbereder sig för att inta hela Gaza City. Den svenska oppositionen kritiserar regeringen för att ha flera olika linjer på samma gång. Vem bestämmer om folkmord har begåtts? Ekochefen säger att han vilar tryggt i att det var rätt att inte låta Gazauppropet få några konsekvenser internt, och presidenterna Trump och Putin ska mötas om Ukraina.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tragedien som utspiller seg på Gaza gjorde at det ikke blir en Brat Summer på den bokaktuelle Oljefondet-sjefen Nicolai Tangen. Og at Charlie XCX' opptreden på Øya ikke ble det eneste som skapte spenning om årets musikkfestival. Mens vestlige stormakter endelig vil anerkjenne Palestina som stat, ønsker en uberørt Netanyahu å overta Gaza. I dag er deadline for Trumps frist for Putin å bidra til Ukraina-løsning. Vil Trump endelig snu om Russlands rolle - eller i det hele tatt gjøre noe helst? Neste ukes Arendalsuka blir et uoffisielt startskudd for valgkampen. Hvordan ser den ut så langt?

Timmar innan Ryssland invaderar Ukraina 2022, slås kritisk satellitkommunikation ut. Tusentals ukrainare och ännu fler i andra europeiska länder lämnas utan internet. I Centraleuropa påverkas nästan 6 000 vindkraftverk. Det är några exempel som visar på sårbarheter som uppstår när ryska cyberattacker gör att vi tappar kontakten med satelliter i rymden. Men det här är bara början. I rymden pågår i dag också en kapprustning där stater tävlar om makt och inflytande.Medverkande:Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den sista delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Debatten om hva som er bra eller dårlig med norsk økonomi har herjet i år. Hvilke grep kan egentlig fungere, hva kan løfte oss både i sysselsetting og produktivitet? Og kan vi bryte handlingsregelen for å støtte Ukraina? Den anerkjente økonomiprofessoren Steinar Holden er dagens gjest i E24-podden. Programleder Sindre Heyerdahl. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen. Sendt første gang 06.03.2025

Nya europeiska vapenpaket till Ukraina, USA hotar åter Ryssland med sanktioner och Ukrainska drönare stör ryska turister, leder det här till en vapenvila? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har Ukraina orsakat en rad tågförseningar i Ryssland, stört den ryska flygtrafiken och nu senast sprängt en oljedepå nära det ryska semesterparadiset Sotji vid Svarta havet. Samtidigt ökar den internationella pressen på Ryssland, inte minst från USA:s president Donald Trump. Kan detta innebära att det kan bli tal om en vapenvila?Vi tittar också närmare på i kriget vid Svarta Havet. Där har Ryssland överlägset störst styrkor men Ukraina har ändå lyckats väldigt bra där. Varför?Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertTekniker: Nicola Pyrke

UKRAINA: STOLICA KORUPCJI? | Kolejna AFERA WYKRYTA! #BizON

 Karol Nawrocki zapowiada twarde stanowisko wobec unijnych traktatów i umów zagrażających polskiej suwerenności. Poseł PiS uważa, że to szansa na odzyskanie realnego wpływu w Europie.Prezydentura Nawrockiego: suwerenność i twarde „nie”Karol Nawrocki w swoim orędziu wyraźnie zadeklarował, że zamierza być głosem tych obywateli, którzy chcą Polski suwerennej – Polski w Unii Europejskiej, ale nie podporządkowanej unijnemu centrum.Nigdy nie zgodzę się na to, aby Unia Europejska zabierała Polsce kompetencje, szczególnie w sprawach, które nie zostały zapisane w traktatach– mówił prezydent.Do tych słów odnosi się dr Zbigniew Kuźmiuk wskazując, że prezydent jasno zapowiada sprzeciw wobec nowelizacji traktatów UE przygotowanych przez poprzedni Parlament Europejski.Ta reforma zakłada centralizację kompetencji i obowiązkowe przyjęcie waluty euro przez wszystkie kraje członkowskie. Prezydent słusznie mówi, że absolutnie się na to nie zgodzi– ocenia poseł PiS.Mercosur: zagrożenie dla polskich rolnikówSzczególne obawy Zbigniew Kuźmiuk wiąże z umową handlową UE z państwami grupy Mercosur. Zaznacza, że umowa – groźna dla polskiego rolnictwa – może zostać przyjęta jeszcze w tym roku w uproszczonym trybie.Część handlowa tej umowy zostanie najprawdopodobniej przeforsowana przez Radę UE i Parlament Europejski, bez głosów szefów państw. Kluczowa jest tzw. mniejszość blokująca – minimum cztery państwa i 35% ludności UE– wyjaśnia polityk.Jego zdaniem rząd Donalda Tuska nie wykorzystał polskiej prezydencji w Radzie UE, by taką koalicję zbudować: Premier nie miał woli, by naprawdę zablokować tę umowę. W Brukseli złożył zobowiązania, że jeśli będzie protest, to tylko na pokaz.Francja gra twardo. A Polska?Zbigniew Kuźmiuk wskazuje, że Francja – wcześniej przeciwniczka umowy – może teraz zmienić zdanie po wizycie prezydenta Brazylii i prawdopodobnym dodatkowym porozumieniu.Słyszymy, że Komisja może przygotować dokument adresowany wyłącznie do Francuzów. W UE możliwe jest wszystko, jeśli ktoś twardo walczy o swoje interesy. Pytanie brzmi: dlaczego Polska tego nie robi?– zauważa.Ukraina i handel: Polska straci na bliskościKolejnym tematem rozmowy jest nowa umowa handlowa z Ukrainą. Choć zawiera limity importowe, poseł PiS obawia się, że z racji położenia geograficznego, to Polska poniesie największe konsekwencje. Nawet przy kontyngentach to do Polski trafi główny strumień ukraińskiego zboża. Transport lądowy jest najtańszy, a rząd Tuska znów nie potrafił wywalczyć korzystniejszych warunków– podkreśla.Polski minister rolnictwa, jak zaznacza polityk, był „zaskoczony” ogłoszeniem finalnej wersji umowy przez Komisję Europejską. To pokazuje skalę bezradności wobec Brukseli– komentuje Zbigniew Kuźmiuk.Współpraca z rządem Poseł PiS nie ma złudzeń:Rząd Donalda Tuska nie zamierza współpracować z prezydentem Nawrockim. Będzie konfrontacja. Zmiany personalne mówią same za siebie: minister Żurek, Kierwiński czy wicepremier Sikorski to ludzie „do wojny” z prezydentem.Zdaniem polityka , nowa głowa państwa będzie musiała toczyć twardą walkę nie tylko z instytucjami unijnymi, ale też z własnym rządem.

Att rita om valdistrikt som politisk taktik och Trumps trytande tålamod med Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s sändebud Steve Witkoff besöker Moskva bara två dagar innan Donald Trumps nya deadline för Ryssland att avsluta kriget i Ukraina löper ut. På fredag får världen se om Trump gör allvar av sina hot om att slå till med tullar och sanktioner mot Ryssland eller om han gör en TACO - Trump Always Chickens Out.I Texas anklagas republikanska politiker för att medvetet rita om valdistriktens gränser för att gynna det egna partiet och försvaga Demokraternas inflytande, kallat ”gerrymandering”. Men även demokratiska politiker i Kalifornien anklagas för att planera en liknande kartkupp och det är långt ifrån första gången det sker. Vad gör den här strategin med förtroendet för politikerna? Nya undersökningar visar bottensiffror för Demokraterna. Hur deppigt är partiet? Och vad gör egentligen Joe Biden och Kamala Harris just nu? Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Simon IsakssonProducent: Stina Fischer och Therese Rosenvinge

Poliser får ta saker från kriminella. Ukraina blir bättre på funktionsrättsfrågor. Pontus klarade körkortet på första försöket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Serangan drone antara Ukraina dan Rusia kembali memanas. Dalam serangan terbaru, tiga warga sipil di Rusia tewas dan beberapa lainnya luka-luka. Ukraina juga melaporkan serangan balik dari Rusia yang melukai 11 orang di Kharkiv. Ketegangan meningkat di tengah upaya diplomatik Amerika Serikat mendorong gencatan senjata.

Frankrike och Storbritannien öppnar för att erkänna Palestina. Och inom EU vill nu fler frysa unionens handelsavtal med Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och Nederländerna hör till de EU-länder som nu vill frysa unionens handelsavtal med Israel för att sätta press. Trycket ökar nu på Israels vänner inom EU att ansluta sig till linjen, inte minst riktas blickarna mot Tyskland. Även regeringen i Berlin har de senaste veckorna skärpt tonen mot Israel, men hur långt man ska gå i konkreta åtgärder för att få till en vapenvila och få in mer nödhjälp i Gaza är en fråga som skapar friktion. Hör också om handelsöverenskommelsen mellan USA och EU. Vem var vinnare och vem var förlorare när Trump och von der Leyen skakade hand på golfklubben i Skottland? Och så pratar vi om hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställts inför en inrikespolitisk prövning som oroat EU.Medverkande: Tomas Hedman, sommarkorrespondent i Berlin. Pamela Taivassalo, sommarkorrespondent i London och Björn Gunér, sommarkorrespondent som bevakar Ukraina. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

(0:00) Wstęp(1:06) Ukraina zwróciła się do Polski o udzielenie pożyczki na zakup uzbrojenia(2:31) Prezydent Rosji jest gotów spotkać się z prezydentem Ukrainy po przeprowadzeniu odpowiednich przygotowań(3:56) We Francji nie ma już obszarów wolnych od przestępstw narkotykowych(5:25) Podczas grecko-tureckich rozmów pokojowych na Cyprze nie osiągnięto przełomu(6:53) Albania planuje stać się pierwszym „społeczeństwem bezgotówkowym”(8:22) Przedsiębiorstwa starają się szukać alternatyw dla sztucznej inteligencji opracowanej przez OpenAIInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu: AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html

Uppgiften bör ändå tas på allvar, enligt israelisk journalist. Ekochefen bryr sig inte om vem som ligger bakom Gazauppropet. Regeringen vill skänka amerikanska vapensystem till Ukraina. Stormen Floris slår till på Västkusten. Programledare: Staffan Dopping.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ukraina påstår sig veta vart Ryssland kommer rikta sitt fokus i kriget kommande månader. Enligt Ukraina har Putin som mål att ta över hela Donetsk och Luhansk i höst, för att sen skapa en slags buffertzon i norra Ukraina längs den ryska gränsen. I sommar har Rysslands krigföring intensifierats, i slutet av juli träffades till exempel huvudstaden Kiev av den dödligaste attacken på ett år. Hur går det i kriget, var ligger de olika ländernas fokus militärt och kan USA:s hot om sanktioner mot Ryssland få effekt? Gäst: Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant vid Försvarsmakten. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: CNN, DW News, Al Jazeera English. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Od chwili napaści Rosji na Ukrainę, czyli rozpoczęcia pełnoskalowej wojny, Polska jako państwo oraz Polacy jako społeczeństwo pomagają ukraińskim uchodźcom — przyjmując ich pod swój dach i zapewniając im wsparcie. Jednak nad tymi działaniami coraz wyraźniej ciąży historia sprzed lat. Coraz częściej pojawiają się głosy, że pomoc dla Ukraińców powinna zostać wstrzymana, dopóki nie nastąpi rozliczenie zbrodni dokonanej na Wołyniu w 1943 roku. W związku z tym zarówno państwo polskie, jak i ukraińskie w ostatnim czasie zintensyfikowały działania zmierzające do ekshumacji ofiar zbrodni wołyńskiej — tysięcy zamordowanych Polaków — oraz ich godnego pochówku. Tło tamtych wydarzeń było jednak równie tragiczne, co skomplikowane. Przypomni je w rozmowie z Markiem Mierzwiakiem historyk dr Jacek Kurek.

Pasukan militer Rusia menembak jatuh 70 drone Ukraina di wilayah Bransky, Kursk, dan Oryol sepanjang Minggu hingga Senin pagi waktu setempat.

- Chủ trì Phiên họp lần thứ hai của Ban Chỉ đạo Quốc gia về phát triển ngành công nghiệp bán dẫn, Thủ tướng Phạm Minh Chính yêu cầu phát triển hạ tầng để phát triển ngành công nghiệp bán dẫn đi nhanh, đúng hướng, bền vững.- Chủ tịch Quốc hội Trần Thanh Mẫn dự Đại hội đại biểu Đảng bộ xã Thạnh Xuân, thành phố Cần Thơ lần thứ I, nhiệm kỳ 2025 - 2030.- Bộ Nông nghiệp và Môi trường cảnh báo tình trạng mua bán, vận chuyển, tiêu thụ lợn bệnh, lợn chết làm dịch tả lợn châu Phi diễn biến phức tạp, gây thiệt hại nghiêm trọng đến chăn nuôi, môi trường và an toàn thực phẩm.- Đặc phái viên của Tổng thống Mỹ tới thăm Nga nhằm tìm kiếm đột phá trên bàn đàm phán về xung đột Ukraina.- Chìm tàu chở người di cư châu Phi khiến 142 người chết và mất tích.

När Ryssland invaderar Ukraina möts deras krigsfartyg av ett oväntat svar från en klippa i Svarta havet. En fras som sprids över hela världen – och blir en symbol för motståndet. Mannen bakom orden blir en nationalhjälte – tills han börjar ifrågasätta det egna försvaret. Programledare: Mårten Trofast. Med Anna-Lena Laurén, utrikeskorrespondent på DN. Producent: Sebastian Nowacki.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Handelstullar som påtryckningsmedelSvetlana TichanovskajaHur mår demokratin i UkrainaÖverlevande från striden om MariupolVarför är det rötmånad?Krönika av Agri IsmailPanelen med Mattias Svensson (SvD), Fredrik Haage (SmP) och Karina Kubilla (Arbetet)I andra timmen:Att göra journalistik om GazaImam och präst träffar barn i häkteRadioskuggaKorrespondenten i Storbritannien slutarTre månader med nya påvenKåseri av Björn EdgrenProgramledare: Helene BennoProducent: Luise SteinbergerTekniker: Martin Seipel

Wystawa „W oku cyklonu. Modernizm w Ukrainie” w Muzeum Sztuki w Łodzi to opowieść o niezwykłym rozkwicie ukraińskiej sztuki oraz o brutalnym zderzeniu twórców z radzieckim reżimem. Zastanowimy się także, ile prawdy jest w stereotypie, że kultura ukraińska to przede wszystkim kultura wsi.

(0:00) Wstęp(1:05) Ukraiński parlament poparł ustawę przywracającą niezależność instytucji antykorupcyjnych(2:31) Szef francuskiej dyplomacji potępił wspieraną przez Stany Zjednoczone i Izrael organizację przekazującą pomoc Palestyńczykom(3:52) Poparcie Kanady dla państwa palestyńskiego jest przeszkodą w zawarciu umowy handlowej ze Stanami Zjednoczonymi(5:10) Hiszpania i Francja spierają się o zatrzymanie grupy żydowskich nastolatków(6:33) Syryjski minister spraw zagranicznych deklaruje, że „chce mieć Rosję po swojej stronie”(7:51) Premier Litwy zrezygnował po oskarżeniach o podejrzane transakcje finansoweInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu:Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: https://go.tms.pl/UkladOtwartyETF

Serangan udara terbaru dari Rusia kembali mengguncang ibu kota Ukraina, Kyiv, tepat menjelang tenggat waktu ultimatum dari Presiden AS Donald Trump yang berakhir 7 Agustus. Serangan pada Kamis pagi waktu Ukraina ini menewaskan 13 orang dan melukai 132 lainnya, menjadikannya salah satu serangan paling mematikan sejak invasi dimulai tiga tahun lalu.

Sexårig pojke död efter rysk attack mot Ukraina. Dålig tillgänglighet i skyddsrum har varit livsfarligt för personer med funktionsnedsättning. Köerna för att utreda ADHD och autism ska bli kortare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dronene er altoverskyggende i krigen i Ukraina. Hvilket land har overtaket nå? Samtidig er Russlands sommeroffensiv i gang for fullt. Kan det bryte opp skyttergravskrigen? Og hvordan kan konflikten mellom Israel og Iran påvirke det som skjer ved Svartehavet? Med oberstløytnant og hovedlærer ved Krigsskolen, Palle Ydstebø. Programleder Sindre Heyerdahl. Produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen. Sendt første gang 25.06.2025

När Trump kortar tidsfristen för fredsatval mellan Ryssland och Ukraina, verkar Ryssland ta det med ro. Men hur länge klarar de av att hålla emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putin och Kreml verkar ständigt återvända till samma taktik – att rycka på axlarna åt hot om sanktioner från väst. Men ekonomin tryter, och kriget sliter på landet. Inte minst befolkningen och dess soldater. Vad gör detta med stridsmoralen?Vi återvänder också till Tjernobylolyckan, och diskuterar inte bara hur katastrofen påverkade Sovjetunionen politiskt, utan frågar oss även om det var en uttänkt taktik som ledde ryska trupper rakt genom området i början av invasionen.Hör Malcolm Dixelius, filmare och tidigare Moskvakorrespondent för både SVT och Sveriges Radio, Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, och Björn Gunér, Sveriges Radios reporter som bevakar Ukraina och Ryssland.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael Sarabi

Neīstenotu reformu dēļ Ukraina no "Ukraine Facility" programmas varētu saņemt mazāk līdzekļu. Lai skaidrotu ārpusģimenes aprūpes iespējas, īpaši uzsverot viesģimenes lomu, sākas sociālā kampaņa "Dāvā bērniem mīlošu ģimeni". Mūzikas festivāla “Terra” organizatori apsūdz Valsts policiju necilvēcīgā rīcībā, agresijā un rasismā pret festivāla dalībniekiem. Valsts policija publiski paustos apgalvojumus pilnībā noraida. Austrālija izmantos sociālo mediju likumus, lai aizliegtu bērniem, kas jaunāki par 16 gadiem, izmantot video koplietošanas vietni "YouTube". Skaidrība tuvāko mēnešu laikā par to, kā nākamgad notiks Saeimas vēlēšanas – to par galveno prioritāti nosauc jaunais Centrālās vēlēšanu komisijas vadītājs Māris Zviedris. Rīgā, Torņakalnā, bijušās rūpnīcas teritorija pārtaps par dzīvojamo ēku un komerctelpu kvartālu.

Nazityskland och Sovjetunionen mördade under perioden 1933 till 1945 14 miljoner civila i ett område som innefattar östra Polen, Ukraina, Vitryssland, västra Ryssland och Baltikum. De civila offren dog inte pga krigshandlingar utan en genomtänkt mordisk politik. Koloniala ambitioner utifrån två totalitära ideologier slutade med skapad massvält, nackskott och gasning. Den amerikanske historikern Timothy Snyder kallar området för Bloodlands i en bok med samma namn. Han hävdar att vi måste utgå från territoriet för att förstå vad som hände.I samarbete med podden Historia Nu publicerar vi en intervju med professor Martin Hårdstedt utifrån boken Bloodlands av historikern Timothy Snyder.Två totalitära regimers koloniala ambitioner sammanföll i brödboden Ukraina. Sovjetunionens ledare Stalin valde att medvetet svälta ihjäl 3 miljoner ukrainska bönder i kollektiviseringen av jordbruket, som var tänkt att ge ett överskott som kunde användas för att industrialisera samhället. I den stora terrorn 1936 till 1938 var polacker och kulaker särskilt utpekade. 700 000 människor avrättades under två år för att säkerställa revolutionen.Adolf Hitler planerade att låta 30 miljoner människor svälta ihjäl i Bloodlands för att ge utrymme för en jordbrukskolonisation av Ukraina, för att säkerställa Tysklands mattillgång. När krigslyckan satte stopp för planerna inriktades dödandet framförallt mot judar som främst sköts nära sina hem än skickades till dödslägren i Polen.När Tyskland anföll Polen den 1 september var det första steget på vägen att besegra Sovjetunionen. På Östfronten fick tyskarnas fantasier om raskrig fritt spelrum. Massavrättningarna av judar började på hösten 1941 och fortsatte till 1944. Cirka 1,5 miljoner ukrainska judar dödades, och över 800 000 fördrevs österut.Bild: Einsatzgruppe mördar judar i Ivanhorod, Ukraina, 1942. En kvinna försöker skydda ett barn med sin egen kropp precis innan de beskjuts med gevär på nära håll. Wikipedia, Public Domain.Musik: The Comeback Yid Bulgarish av Humans Win, Storyblock AudioLyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Holodomor – Josef Stalins terrorsvält för att kuva ukrainarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Co robi poeta w strefie wykluczenia? Czy wypada dowcipkować z tragedii? Dlaczego ukraiński czarny humor jest aż tak czarny? Ihor Kruczyk – poeta, tłumacz, eseista i „prawie likwidator” skutków katastrofy w Czarnobylu – opowiada o języku w czasie wojny, absurdach historii i śmiechu, który bywa ostatnią deską ratunku.Marcin Gaczkowski rozmawia z Ihorem Kruczykiem. Ten redaktor, recenzent i felietonista urodził się w 1961 roku i w młodości pracował jako elektromechanik. W 1988 r. ukończył studia wieczorowe na Wydziale Filologicznym Uniwersytetu Tarasa Szewczenki w Kijowie. Dziś jest autorem sześciu książek i wielu artykułów w czasopismach m.in. „National Geographic”, „Krytyka”, „Literaturna Ukraina”, czy „Dzerkalo Tyżnia”.Ihor Kruczyk był stypendystą programu Rozstaje dla dziennikarzy z Ukrainy. W swoim pierwszym tekście, który powstał w ramach stypendium – autor pisze o folklorze postczarnobylskim. Na jego łamach – również na podstawie własnych doświadczeń i wspomnień – opowiada jak tragedia z 1986 roku wpłynęła na ludowe opowieści, bajania i twórczość. W tekście, obok zabawnych historyjek, dowiecie się również, jak technogenna katastrofa kształtuje pamięć zbiorową narodu. Tekst opublikował Dziennik Gazeta Prawna.W swoim drugim tekście Kruczyk pisze o twórczości więziennej w Ukrainie, wspominając między innymi Serhija Paradżanowa, Ołeha Sencowa czy Stanisława Asiejewa. Przeczytacie go na portalu NEW.Marcin Gaczkowski zaprasza do wysłuchania specjalnej mini-serii odcinków w ramach podcastu Glubb Dub Drib. Jego bohaterami są pisarki i pisarze z Ukrainy nagrodzeni stypendium Rozstaje. Partnerem programu jest Kolegium Europy Wschodniej.Finansowane ze środków Międzynarodowego Funduszu Wyszehradzkiego.***GLUBB DUB DRIB to Podcast literacki NEW.Literacka podróż na wyspę czarnoksiężników. Odsłaniamy archipelagi nieoczywistych tekstów i poznajemy magów słowa – prozatorskiego, poetyckiego, puszczanego samopas oraz wiązanego, często przełożonego.Autorem podcastu jest Marcin Gaczkowski literaturoznawca, historyk, publicysta. To jeden z założycieli portalu Rozstaje.art, współpracownik kwartalnika „Czas Literatury”, Polskiego Radia dla Ukrainy i Programu Drugiego Polskiego Radia. Tłumacz literatury ukraińskiej.***Program stypendialny realizowany jest w ramach projektu «Regained Culture. Ukrainian voices curate Ukrainian culture» finansowanym ze środków Międzynarodowego Funduszu Wyszehradzkiego.Program organizuje Stowarzyszenia Folkowisko i Rozstaje.art.Partnerami projektu są Kolegium Europy Wschodniej, Global Voices, BÁZIS – Magyar Irodalmi és Művészeti Egyesület Szlovákiában, FISZ Fiatal Írók Szövetsége, Сенсор Медіа i Česká asociace ukrajinistů, z.s.

Vào lúc đang tìm cách ứng phó với cuộc chiến thuế quan của Hoa Kỳ, Việt Nam thắt chặt quan hệ quân sự với Trung Quốc. Theo tin báo chí Việt Nam, ngày 22/07/2025, lực lượng lục quân của Việt Nam và Trung Quốc đã khai mạc đợt Huấn luyện “Chung tay đồng hành - 2025” tại Quảng Tây, một tỉnh nằm ở vùng biên giới Việt-Trung. Đây là lần đầu tiên lục quân Việt Nam và Trung Quốc tổ chức thao dượt chung, theo dự kiến sẽ kéo dài đến 30/07. Theo thông báo của bộ Quốc Phòng Trung Quốc, đợt huấn luyện này “nhằm tăng cường học hỏi lẫn nhau và trao đổi kinh nghiệm công tác biên giới, đồng thời làm sâu sắc hơn nữa hợp tác thực tiễn giữa quân đội hai nước”. Theo nhận định của nhật báo Hồng Kông South China Morning Post ngày 20/07, đây là dấu hiệu cho thấy quan hệ quân sự giữa hai nước láng giềng đang ngày càng chặt chẽ trong những tháng gần đây bất chấp các tranh chấp chủ quyền lãnh thổ.  South China Morning Post nhắc lại, về mặt kinh tế, Trung Quốc là đối tác thương mại lớn nhất của Việt Nam và là nhà cung cấp quan trọng cho ngành sản xuất của Việt Nam. Chủ tịch Trung Quốc Tập Cận Bình đã đến thăm Việt Nam vào tháng 4, vài ngày sau khi tổng thống Mỹ Donald Trump phát động cuộc chiến thuế quan với toàn cầu. Tại Hà Nội, ông Tập Cận Bình đã kêu gọi các nước láng giềng châu Á hợp tác để "chống lại hành vi bắt nạt đơn phương".  Hợp tác quốc phòng đã trở nên chặt chẽ hơn giữa hai nước trong năm nay, đánh dấu kỷ niệm 75 năm quan hệ ngoại giao, được thể hiện qua việc lần đầu tiên quân đội Trung Quốc được mời tham gia diễu binh tại Sài Gòn kỷ niệm 50 năm kết thúc chiến tranh Việt Nam. Cũng trong tháng 4, Bộ trưởng Quốc phòng Trung Quốc Đổng Tuấn đã đến thăm miền Bắc Việt Nam và gặp người đồng cấp Việt Nam Phan Văn Giang, với cam kết tăng cường hợp tác quốc phòng của cả hai bên. Tháng 7 năm ngoái, Lực lượng Cảnh sát Vũ trang Trung Quốc và Lực lượng Cảnh sát Cơ động Việt Nam đã tiến hành các cuộc thao dượt chống khủng bố chung tại Quảng Tây.  Mỹ, đối thủ thương mại chung Hợp tác song phương về quốc phòng và an ninh đã được đẩy mạnh cho dù hai bên cũng đang tăng cường nỗ lực khẳng định các yêu sách lãnh thổ chồng lấn của mình ở Biển Đông, nơi Bắc Kinh tuyên bố chủ quyền gần như toàn bộ. Kể từ năm 2021, Việt Nam đã âm thầm nhưng đều đặn đẩy mạnh các hoạt động xây dựng đảo tại quần đảo Trường Sa. Nhưng Bắc Kinh nói chung vẫn kiềm chế, không chỉ trích công khai Hà Nội.  Lý do có lẽ là vì cả hai nước đều đang tập trung đối phó với đối thủ chung về mặt thương mại, đó là Hoa Kỳ. Về phía Bắc Kinh, trong tuần này sẽ diễn ra vòng đàm phán thương mại song phương mới giữa Trung Quốc với Mỹ tại Thụy Điển vào lúc hai nước đang “hưu chiến” thuế quan đến giữa tháng 8. Còn về phía Việt Nam, mặc dù vào đầu tháng 7 vừa qua, tổng thống Mỹ Donald Trump thông báo đã đạt được thỏa thuận về thuế quan với Hoa Kỳ, nhưng trên thực tế hai nước vẫn đang đàm phán để hoàn tất các điều khoản chính  .  Cho tới nay, cả Washington lẫn Hà Nội đều không công bố bất cứ tài liệu chính thức hoặc điều khoản chi tiết nào. Tại cuộc họp báo Ở Hà Nội ngày 17/07, phát ngôn viên bộ Ngoại Giao Việt Nam Phạm Thu Hằng cho biết hai bên vẫn đang "tiếp tục thảo luận để làm rõ và cụ thể hóa các nội dung liên quan", sau cuộc điện đàm giữa tổng thống Trump và tổng bí thư Tô Lâm. Ông Trump thậm chí đã thông báo luôn cả mức thuế 20% đối với hàng Việt Nam nhập vào Hoa Kỳ. Riêng các mặt hàng, chủ yếu từ Trung Quốc, bị xem là trung chuyển qua Việt Nam để “né” thuế của Hoa Kỳ, sẽ bị áp thuế đến 40%. Tuy nhiên, theo hãng tin Bloomberg, các nguồn tin thân cận cho biết các nhà lãnh đạo Việt Nam đã bị bất ngờ trước thông báo nói trên và đang tích cực đàm phán với phía Mỹ để giảm thuế suất. Khi đơn phương thông báo mức thuế 20% trong khi Việt Nam chưa xác nhận, phải chăng Hoa Kỳ đang “xử ép” Việt Nam? Trả lời RFI Việt ngữ ngày 24/07/2025, nhà nghiên cứu Vũ Xuân Khang, hiện là học giả thỉnh giảng (visiting scholar) về quan hệ quốc tế tại đại học Boston College, Hoa Kỳ, nhận định: "Việt Nam có lý do chính đáng khi không xác nhận mức thuế 20% tổng thống Trump thông báo, vì Việt Nam mong muốn mức thuế quan của mình không được nhiều hơn 10% so với các đối thủ cạnh tranh trong khu vực. Việt Nam cũng là nước thứ hai sau Vương Quốc Anh mà ông Trump công bố đạt được thỏa thuận thương mại với Mỹ. Hiện nay, cả Philippines, Indonesia, và Nhật Bản đều đã đàm phán xong với Mỹ và nhận được mức thuế quan ít hơn Việt Nam. Trong những ngày tới có thể Mỹ sẽ đạt thêm được thỏa thuận với những đối thủ cạnh tranh trực tiếp với Việt Nam như Thái Lan, Malaysia, hay Ấn Độ. Việt Nam đang cố gắng kềm mức thuế quan ở mức 10 đến 15%, để duy trì tính cạnh tranh với các đối thủ khác. Rõ ràng việc Việt Nam chưa xác nhận mức thuế quan cho thấy hai nước vẫn còn nhiều bất đồng phải giải quyết, nhất là điều khoản về mức thuế 40% đối với hàng hóa trung chuyển qua lãnh thổ Việt Nam. Điều khoản không rõ ràng này có thể gây tổn hại cho kinh tế Việt Nam, nếu Mỹ mặc định bất kỳ nguyên liệu sản xuất nào mà Việt Nam nhập từ Trung Quốc cũng cấu thành hàng 'Made in China'. Việc ông Trump ra thông báo sớm trước khi Việt Nam xác nhận cho thấy Hoa Kỳ có thể muốn đánh đòn phủ đầu  để ép Việt Nam phải chấp nhận mức 20%, cao hơn mức Việt Nam mong muốn." Việt Nam, "sân sau" của Trung Quốc ? Thật ra khi áp thuế cao đối với Việt Nam, Mỹ muốn nhắm tới đối thủ lớn hơn là Trung Quốc, vì chính quyền Trump vẫn xem Việt Nam là “sân sau” của hàng Trung Quốc. Nhưng thực tế có hoàn toàn đúng như vậy không? Nhà nghiên cứu Vũ Xuân Khang ghi nhận: "Nếu tính về mặt kinh tế sản xuất đơn thuần, các nghiên cứu từ Hoa Kỳ và Úc đã chứng minh điều này là không đúng. Ở Mỹ, các nhà kinh tế trong  chính quyền Trump thường hay sử dụng hai biểu đồ Việt Nam nhập hàng từ Trung Quốc và Việt Nam xuất qua Mỹ, để chứng minh Việt Nam là sân sau của Trung Quốc, khi hai biểu đồ này tăng giảm song song. Tuy nhiên, sự so sánh này là thiếu logic, vì biểu đồ không tính đến vai trò đang lên của Việt Nam trong chuỗi cung ứng toàn cầu. Đúng là Việt Nam nhập thêm hàng từ Trung Quốc, nhưng Việt Nam nhập hàng để đáp ứng nhu cầu tăng mạnh trong nước, cũng như xuất đi các thị trường khác  ngoài Mỹ. Không thể phủ nhận một số hàng hóa Việt Nam nhập từ Trung Quốc có thể bị gắn mác Việt Nam để xuất qua Mỹ, tuy nhiên, theo nghiên cứu của viện Lowy ở Úc thì số lượng này chỉ chiếm khoảng 1/4 hàng hóa Việt Nam nhập từ Trung Quốc, còn lại 3/4 thì hoàn toàn không phải là như vậy. Điều này cũng không phải quá bất ngờ khi nhiều nhà máy từ Trung Quốc đã dịch chuyển qua Việt Nam để sản xuất kể từ nhiệm kỳ thứ 1 của tổng thống Trump, khi thương mại Mỹ-Trung có hục hặc." Trước những đòn thuế quan của Mỹ, Việt Nam phải xử lý như thế nào để làm vừa lòng Trump nhưng cũng không làm mất lòng Trung Quốc? Nhà nghiên cứu Vũ Xuân Khang nêu ý kiến: "Việt Nam vẫn sẽ dựa vào chính sách ngoại giao và ngoại thương đa phương hóa, đa dạng hóa để tránh làm mất lòng cả Mỹ và Trung Quốc. Một mặt, Việt Nam sẽ cố gắng đáp ứng các điều kiện của Mỹ để làm giảm thuế quan, đặc biệt là chống hàng giả, hàng vi phạm bản quyền trên thị trường. Mặt khác, Việt Nam sẽ nỗ lực đa dạng hóa thị trường xuất khẩu để tránh phụ thuộc quá nhiều vào Mỹ. Hiện nay Việt Nam xuất khẩu qua Mỹ khoảng 140 tỷ đô, tương đương 30% GDP của Việt Nam. Đối với Trung Quốc, Việt Nam sẽ tiếp tục tăng cường quan hệ thương mại song phương, cũng như tăng cường hợp tác chính trị và quân sự để Trung Quốc thấy là Việt Nam không có ý định chống Trung Quốc và ngả về Mỹ do áp lực thuế quan." Không thể dựa vào Mỹ Vì Việt Nam phụ thuộc nhiều về Hoa Kỳ về thương mại, chính quyền Trump có vẻ muốn dùng chiến tranh thuế quan để buộc Việt Nam phải “chọn phe”. Chính sách này liệu có thể lôi kéo Việt Nam đứng hẳn về phe Mỹ để chống Trung Quốc ? Hay là ngược lại sẽ đẩy Việt Nam xích gần hơn với Trung Quốc? Nhà nghiên cứu Vũ Xuân Khang nhận định: "Chính sách này sẽ không thể lôi kéo Việt Nam đứng về phe Mỹ chống Trung Quốc, do Việt Nam luôn ưu tiên an ninh hơn là kinh tế. Thứ nhất, Trung Quốc là nước có ảnh hưởng căn bản đến an ninh của Việt Nam, do Trung Quốc có thể tấn công và chiếm đóng lãnh thổ Việt Nam cả trên bộ lẫn trên biển. Bài học Ukraina cho Việt Nam thấy rõ là không nên tin tưởng vào hỗ trợ quân sự hay kinh tế của Mỹ để chống lại láng giềng mạnh hơn, nhất là khi chiến tranh Nga-Ukraina đã kéo dài hơn 3 năm và Ukrain mất 1/5 lãnh thổ ở phía đông vào tay Nga, còn Mỹ thì cũng không có khả năng giúp Ukraina lấy lại lãnh thổ đã mất. Mỹ mặc dù là thị trường xuất khẩu lớn nhất của Việt Nam, với 140 tỷ đô mỗi năm, nhưng 140 tỷ đô không đáng kể gì nếu đặt chủ quyền lãnh thổ và ổn định an ninh lên bàn cân. Việt Nam đã nhiều lần khẳng định cần phải duy trì môi trường an ninh hòa bình để phát triển kinh tế lâu dài. Thứ hai, Mỹ không phải là cường quốc trên bộ, nên kể cả khi Mỹ có muốn toàn tâm giúp Việt Nam cũng sẽ không đủ khả năng đáp trả lại các đòn tấn công của Trung Quốc đối với Việt Nam. Cần phải nhớ Mỹ đã không thể đánh bại Trung Quốc trong chiến tranh Triều Tiên, hay chiến tranh ở Đông Dương, mặc dù Mỹ được trang bị khí tài hiện tại hơn. Đấy là chuyện của 50 năm trước, còn bây giờ thì khả năng Mỹ đánh bại được Trung Quốc trên bộ còn ít hơn rất nhiều, do Trung Quốc đã hiện đại hóa quân sự từ năm 1979 đến nay. Còn về hải quân thì chính Mỹ cũng không còn khả năng chạy đua vũ trang trên biển với Trung Quốc, do năng lực đóng tàu của Trung Quốc đã gấp 200 lần Mỹ. Và tôi xin nhắc lại là 200 lần, chứ không phải nói nhầm. Việt Nam sẽ mong muốn giữ vị trí trung lập như hiện nay để tránh mất lòng cả Mỹ và Trung Quốc, nhất là tránh một cuộc chiến tranh giữa Việt Nam với Trung Quốc, nhưng nếu Mỹ ép Việt Nam đến mức quá đáng, còn Trung Quốc cam kết mua nhiều hơn hàng hóa của Việt Nam, thì khả năng Mỹ mất nốt con bài thương mại với Việt Nam là rất cao. Mỹ nên ngừng hy vọng có thể dùng lá bài thương mại 140 tỷ đô một năm, cũng như một vài tàu tuần tra hay máy bay F-16, để thuyết phục Việt Nam chống Trung Quốc, bởi vì Trung Quốc, với tiềm lực quân sự và kinh tế của một siêu cường, hoàn toàn có thể khiến Việt Nam phải trá đắt hơn nhiều những gì Mỹ có thể cho Việt Nam." Chưa biết cụ thể là mức thuế quan mà Trump loan báo sẽ tác động như thế nào đến xuất khẩu của Việt Nam, nhưng trước mắt, theo báo chí trong nước, Trung Quốc nay đã vượt qua Hoa Kỳ để trở thành thị trường xuất khẩu thủy sản lớn nhất của Việt Nam. Theo Hiệp hội Chế biến và Xuất khẩu Thủy sản Việt Nam (VASEP), Trung Quốc đã nhập khẩu thủy sản từ Việt Nam với tổng trị giá 1,1 tỷ đô la trong nửa đầu năm 2025, tăng đến 45% so với cùng kỳ năm ngoái. Trong khi đó, Hoa Kỳ đã nhập khẩu 905 triệu đô la trong cùng kỳ. 

Mało kto wie, co jest głównym celem wojny Rosji w Ukrainie. To zniszczenie chrześcijaństwa. Ukraina to biblijny pas Europy. Rosja chce go zniszczyć. Burzy kościoły, torturuje pastorów, zabija ludzi za wiarę w Jezusa. Źródło: https://youtu.be/-E4gJWdsyAA https://www.faithundersiege.com/ #AFaithUnderSiege #PrześladowanieChrześcijan #Rosja #wojnaukraina #WojnaInformacyjna #Chrześcijaństwo #FilmDokumentalny #LektorPL --------- Telewizja Idź Pod Prąd

Słuchacze Układu Otwartego w Szkole Przywództwa: rekrutacja@instytutwolnosci.pl http://www.szkolaprzywodztwa.pl/Czy Ukraina stoi przed nowym Majdanem? Ukraiński parlament ogranicza niezależność kluczowych instytucji antykorupcyjnych, a na ulice Kijowa wychodzą młodzi ludzie. Daniel Szeligowski z PISM analizuje, co się zmienia w polityce wewnętrznej Ukrainy, jak wygląda realne poparcie dla Zełenskiego i jak może zareagować Zachód.Mecenasi programu: Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://go.tms.pl/UkladOtwartyETF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Novoferm: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.novoferm.pl/⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zgłoś się do Szkoły Przywództwa Instytutu Wolności:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://szkolaprzywodztwa.pl⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Link do zbiorki: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://zrzutka.pl/en6u9a⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://patronite.pl/igorjanke⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠➡️ Zachęcam do dołączenia do grona patronów Układu Otwartego. Jako patron, otrzymasz dostęp do grupy dyskusyjnej na Discordzie i specjalnych materiałów dla Patronów, a także newslettera z najciekawszymi artykułami z całego tygodnia. Układ Otwarty tworzy społeczność, w której możesz dzielić się swoimi myślami i pomysłami z osobami o podobnych zainteresowaniach. Państwa wsparcie pomoże kanałowi się rozwijać i tworzyć jeszcze lepsze treści. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Układ Otwarty nagrywamy w ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://bliskostudio.pl ⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Olagligt att inte ta ansvar för klimatet. Mycket algblomning i år. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lär av Ukraina. Läger utanför Alingsås skapar framtidsdrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Nhân dịp kỷ niệm 78 năm ngày thương binh liệt sĩ (27/7), Tổng Bí thư Tô Lâm có bài viết “Uống nước nhớ nguồn”, trong đó khẳng định Đảng và Nhà nước quyết tâm chăm lo người có công với cách mạng.- Dự kiến từ ngày 01/8 tới đây, xăng sinh học E10 sẽ được bán thí điểm ở các cửa hàng thuộc địa bàn TPHCM (trước sáp nhập) nhằm đánh giá thị trường và khả năng triển khai thực tiễn.- Căng thẳng biên giới Thái Lan - Campuchia leo thang, sau khi có thêm 5 binh sĩ Thái Lan bị thương do mìn tại khu vực biên giới tranh chấp giữa 2 nước.- Nga và Ukraina vừa tiến hành vòng đàm phán hòa bình thứ 3 tại Istanbul, Thổ Nhĩ Kỳ, trong đó nhất trí trao đổi thêm 1.200 tù nhân từ mỗi bên.

Tusentals samlades på Kievs gator för att högljutt protestera mot regeringens beslut till den grad att parlamentet tillslut fick backa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lagändringen skulle innebära minskat oberoende till landets två antikorruptionsmyndigheter. Internationella röster från bland annat EU-medlemsstater riktade kritik mot det ukrainska parlamentet, och tillslut fick Zelenskyj kliva fram och meddela att de tonar ner beslutet. Men vad skulle en sådan här lagändring innebära inrikes för Ukraina? Och hur påverkar det omvärldens syn på den ukrainska ledningen?Vi återbesöker också Kachovkadammen, som rasade samman i juni 2023. Det ledde inte bara till hundratals döda civila, utan även en naturkatastrof. Hur ser det ut i området nu? Och kan detta leda till nya internationella lagar?Hör Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Tusentals protesterade i Ukraina mot ny lag. Krigets viktiga appar. Stora problem med tågen i Sverige. Hårdrockslegenden Ozzy Osbourne är död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

W tym odcinku moją gościnią jest Anastasiia, Ukrainka o polskich korzeniach, bardzo zaangażowana w działalność polonijną. Rozmawiamy o polskich przodkach Anastasii, skomplikowanej historii jej rodziny, a także o tym, kto i jak może zdobyć Kartę Polaka oraz o polonijnych wydarzeniach, takich jak Polonia Camp w Warszawie. . Więcej informacji o Polonia Camp znajdziesz na stronie internetowej: https://poloniacamp.eu/ (https://poloniacamp.eu/) oraz na Instagramie: https://www.instagram.com/poloniacamp.pl/ (https://www.instagram.com/poloniacamp.pl/) Ogólne informacje o Karcie Polaka (in English) znajdziesz na Wikipedii: https://en.wikipedia.org/wiki/Karta_Polaka (https://en.wikipedia.org/wiki/Karta_Polaka), a tutaj możesz zobaczyć, jak aplikować (w zależności od kraju, w którym mieszkasz): https://www.gov.pl/web/gov/szukaj?query=karta+polaka (https://www.gov.pl/web/gov/szukaj?query=karta+polaka) . . . . Trzeci sezon Polish Stories to rozmowy z osobami dwujęzycznymi, o polskich korzeniach, albo z cudzoziemcami mieszkającymi w Polsce. Większość rozmów jest po polsku, niektóre po angielsku. . Autorką Polish Stories jestem ja, Gosia Rokicka. Muzyka: Olak/Zakrocki. . Jeśli lubisz Polish Stories i chcesz mieć ze mną większy kontakt, zapisz się do mojego newslettera: http://polishstories.net A jeśli chcesz się ze mną uczyć polskiego albo mnie wesprzeć, zajrzyj na mój profil na BuyMeACoffee: https://buymeacoffee.com/polishstories/

Ukraina attackerades av Ryssland i natt. Så fungerar det i Kievs skyddsrum. Hörselskadade ska kunna chatta med SOS Alarm. Flera varningar för vädret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryska hjältar som ”krigar mot ukrainska nazister”. Nu ska historien om kriget i Ukraina skrivas om för främst ryska skolbarn. SvD har besökt landets senaste propagandaprojekt mitt i Moskva.

-Hàng trăm cán bộ chiến sỹ xuyên đêm tìm kiếm nạn nhân tàu Vịnh Xanh 58 ở Vịnh Hạ Long, tỉnh Quảng Ninh. Đến thời điểm này, lực lượng chức năng cứu được 10 người, tìm thấy 35 thi thể nạn nhân 4 người mất tích . Thủ tướng tiếp tục có công điện yêu cầu tìm kiếm cứu nạn và hỗ trợ gia đình các nạn nhân.-Thủ tướng Phạm Minh Chính chủ trì Phiên họp lần thứ 3 của Ban Chỉ đạo phát triển Khoa học công nghệ và Đề án 06.-Chủ tịch Quốc hội Trần Thanh Mẫn thăm, tặng quà cho thương bệnh binh tại tỉnh Thái Nguyên-Chủ trương “điện hóa” xe công nghệ tại TP.HCM nhận được ý kiến đồng tình nhưng cũng không ít người lo lắng, cho rằng cần có lộ trình xa hơn để tránh gây xáo trộn.-Ukraina mở cánh cửa hòa đàm thứ ba với Nga, động thái tích cực sau hơn một tháng đình trệ, đồng thời phản ánh áp lực ngày càng lớn đối với cả Ukraine và Nga từ cả chiến trường lẫn dư luận quốc tế-Trung Quốc chính thức khởi công siêu đập thủy điện công suất gấp 3 lần đập Tam Hiệp

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Presidenten förföljs av Epstein-filerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diskussionen om Epstein-filerna har återigen flammat upp. Reaktionerna har varit heta inom Maga-rörelsen efter att FBI och Justitiedepartementet slagit fast att det inte finns något mer att delge allmänheten.Vi pratar även om att Donald Trump har annonserat nya vapenleveranser till Ukraina, som ska finansieras av europeiska Nato-länder. Han hotar också med hårdare tullar och sanktioner som ska straffa Ryssland om inte kriget avslutas inom 50 dagar.Dessutom tar vi upp tullkriget mellan USA och resten av världen som fortsätter. Efter att tullpausen löpte ut skickade Trump signerade brev till en rad länder med besked om nya tullar och en ny deadline. Kommer Trump anklagas för att ”fega ur” igen eller kommer tullarna träda i kraft den här gången?Medverkande: Robin Olin, Sveriges Radios utsända reporter i Washington, Esmeralda Svenningsson, Sveriges Radios utsända reporter i San Fransisco och Britt-Marie Mattsson, USA-expert Göteborgsposten.Programledare: Simon IsakssonProducent: Hedvig Holgersson

Under vikingatiden kunde människor ägas som egendom. Vikingarna offrade ofria människor som man offrade dyra svärd, djur. Under en period av 5000 år har människooffer existerat i vårt land. Och vikingarna offrade människor för religiös vinning. Krigsoffer ägde rum i krigarnas slutna krets, medan böndernas offerceremonier vara stora folkfester. Bönderna passade på att ha marknad, skipa rättvisa och festa på samma gång. De träffades vid fullmåne, gärna när en ny årstid gjorde entré – därav namnet kalendariska offerfester. Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. Detta är tredje delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatiden. Vid Orkneyöarna i slutet av 800-talet pågick ett sjöslag mellan två vikingar: norrmannen Einar, som är jarl över ögruppen, och Halfdan som vill ta ifrån honom makten. När Halfdan förstår att han inte kan vinna kampen, hoppar han överbord och försvinner bland vågorna. Dagen därpå seglar Einar och hans män ut till skär och holmar för att leta rätt på utmanaren. För han ska dö och offras till Oden! Till slut finner de Halfdan och Einar får ner honom på mage, tar fram sitt svärd och låter rista blodörn. Ett plågsamt sätt att offra någon till gudarna. Bild hemsida: Midvinterblot av Carl Larssons är en tolkning av den vikingatida offerfesten vid Uppsala tempel. Nationmuseet, Wikipedia, Public Domain. Bilden är beskuren. Medverkade gjorde Klas Wikström af Edholm och Robin Lucas Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Statsminister Ulf Kristersson glad över Trumps vapen till Ukraina; Flyttfirman tvingade Omar att betala mer hotade att köra tillbaka hans möbler; Barn ska få hjälp snabbare vid misstanke om våld i hemmet; Varning för regn i söder och värme i norr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av: Roza Bicer och Nina Muossa.

Gościem Łukasza Grzymisławskiego jest Piotr Andrusieczko, korespondent "Gazety Wyborczej" w Kijowie. Na czym może polegać zmiana postawy Donalda Trumpa wobec wojny w Ukrainie? Czy Stany Zjednoczone przekażą Ukrainie rakiety dalekiego zasięgu umożliwiające ataki w głębi Rosji? Czy można mieć pewność, że żołnierze ukraińscy nie zostaną odłączeni od Starlinków? Jak mieszkańcy Kijowa reagują na ataki dronami? Podcast powstał w ramach projektu The Eastern Frontier Initiative (TEFI) współfinansowanego przez Unię Europejską. Wyrażone poglądy i opinie są poglądami i opiniami autorów i niekoniecznie odzwierciedlają oficjalne stanowisko UE, która nie może ponosić za nie odpowiedzialności. Więcej podcastów na: https://wyborcza.pl/podcast. Piszcie do nas w każdej sprawie na: listy@wyborcza.pl.