Podcasts about ukraina

Polacy i Ukraińcy są sceptyczni wobec rychłego zakończenia wojny. Korespondenci Radia Wnet mówią wprost: możliwa jest pauza w walkach, ale nie trwały pokój.

Rysslandsexperten i samtal om bakgrunden till kriget i Ukraina och sin nya bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vladimir Putin använder historien för att rättfärdiga sitt krig mot Ukraina och skriver därmed in sig i en tradition av ryskt militärt tänkande som går långt tillbaka i tiden.I ett specialavsnitt av Radiokorrespondenterna Ryssland ger Gudrun Persson, docent vid Stockholms universitet och verksam inom Försvarsmakten, sin syn på vad som ligger bakom dagens ryska krig mot Ukraina.Hon resonerar också om hur väst bör agera gentemot ett alltmer aggressivt Ryssland.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Michał Nowak przedstawia sytuację na frontach wojny rosyjsko-ukraińskiej w dniu 30 grudnia 2025 roku.

W dzisiejszym odcinku podsumowujemy 2025 rok w polityce międzynarodowej. Ukraina, Rosja, Unia Europejska, USA - kto jest zwycięzcą a kto przegranym? Co czeka nas w przyszłym roku? Rozmawiają Witold Jurasz i Jakub Bodziony.

Korespondent Radia Wnet na Ukrainie Dmytro Antoniuk mówi, w jak trudnej dyplomatycznie sytuacji znalazł się jego kraj, z uwagi na politykę prowadzoną przez Donalda Trumpa.

Hoa Kỳ, Trung Quốc và Nga đều là những cường quốc sử dụng sức mạnh để chiếm đoạt hoặc làm suy yếu các quốc gia, các vùng lãnh thổ hay nhóm khác. Đây là thách thức lớn nhất đối với thế giới trong năm 2026. Toàn cảnh kinh tế tiếp tục bị chi phối bởi những tham vọng của Trung Quốc về Biển Đông, Hoa Đông và eo biển Đài Loan, những tính toán chiến lược của Matxcơva đe dọa an ninh và ổn định của toàn châu Âu, vì chiến tranh thương mại do Mỹ khai mào, vì mục tiêu của chính quyền Trump « khôi phục lại thời kỳ vàng son » cho Hoa Kỳ. Các cuộc xung đột vũ trang, nguy cơ nổ ra cuộc chiến « khoáng sản chiến lược » phản ánh khuynh hướng chung của các thế lực mạnh nhất hiện nay về kinh tế, quân sự, hay chính trị. Phần còn lại trên thế giới, từ Canada, Brazil đến Úc hay khối ASEAN « cố gắng cầm cự », tránh chọc giận chủ nhân Nhà Trắng để hàng xuất khẩu sang Mỹ không bị đánh thuế cao hơn. Cho dù truyền thông quốc tế liên tục nói đến « nguy cơ Trung Quốc suy thoái », nhưng 7 nước công nghiệp phát triển nhất thế giới, kể cả Hoa Kỳ, vẫn muốn làm ăn với quốc gia hơn 1,4 tỷ dân này. Ảnh hưởng của Bắc Kinh với các khu vực từng được coi là sân sau của Mỹ, như các quốc gia Vùng Vịnh và nhất là châu Mỹ Latinh, ngày càng lớn.   Hai nền công nghiệp hàng đầu châu Á là Nhật Bản và Hàn Quốc cố gắng « thích nghi với những thách thức mới ». Ấn Độ thì vẫn lệ thuộc vào Nga cả về quân sự và năng lượng. Trong khi đó, Liên Âu và Anh Quốc, một trong ba đầu máy tăng trưởng của toàn cầu, trên mặt trận kinh tế lâm vào thế « lưỡng đầu thọ địch » : bị cả hàng hóa và công nghệ Trung Quốc cạnh tranh, còn người bạn tốt Hoa Kỳ thì vừa dùng đòn thuế quan để o ép Bruxelles, Luân Đôn và giữ Lục Địa Già trong thế phụ thuộc vào công nghệ cao của Mỹ.   Tại Nhà Trắng, chính quyền Trump theo đuổi mục tiêu mang lại hào quang cho nước Mỹ. Do vậy Washington tiếp tục « để mắt » đến vùng Groenland hiện do Đan Mạch quản lý, vì địa điểm chiến lược của quần đảo này sát với Bắc Cực, vì được cho là một vùng lãnh thổ giàu tài nguyên. Cũng nhằm « đưa Hoa Kỳ trở lại thời kỳ hoàng kim », chính quyền Trump đang giành lại ảnh hưởng trong vùng biển Caribe với mục tiêu sau cùng là « đẩy Trung Quốc ra khỏi khu vực Hoa Kỳ luôn coi là sân sau của mình ». Mỹ muốn gạt Trung Quốc ra khỏi châu Mỹ Latinh Mục tiêu này đang trở nên cấp bách khi biết rằng trong 25 năm qua tổng kim ngạch mậu dịch hai chiều giữa Trung Quốc và các nước Trung và Nam Mỹ đã được nhân lên gấp 42 lần. Tháng 5/2025 nhân thượng đỉnh Trung Quốc và khối các nước châu Mỹ Latinh  (CELAC) Bắc Kinh đã cấp thêm 9 tỷ đô la tín dụng cho khối này. Theo giáo sư Emmanuel Véron chuyên gia về địa lý Học Viện Quân Sự Pháp -Ecole de Guerre « phần lớn các quốc gia trong vùng biển Caribe và Trung- Nam Mỹ đều xem Trung Quốc là một đối tác không thể thiếu, nhất là vào lúc Hoa Kỳ dưới nhiệm kỳ thứ hai của tổng thống Donald Trump đang cắt giảm mọi viện trợ quốc tế và đang chuẩn bị cho một cuộc xung đột quân sự trong vùng biển Caribe. Ngân Hàng Phát Triển và Ngân Hàng Ngoại Thương Trung Quốc hiện là hai chủ nợ lớn nhất tại « sân sau » này của Mỹ. Từ 2005, hai ngân hàng này cấp hơn 120 tỷ đô la tín dụng cho các doanh nghiệp nhà nước và tư nhân trong khu vực này, để đổi lấy năng lượng và các loại khoáng sản từ than đá đến uranium. Khoảng 70 % sắt do Brazil sản xuất chỉ để xuất khẩu sang Trung Quốc. Trung Quốc cũng là nơi mua vào 60 % đồng của Peru hơn 45 % khoáng sản của Bolivia… Trong mối quan hệ này, Bắc Kinh, theo giáo sư Véron, hành xử như « một kẻ săn mồi » chiếm đoạt tài nguyên của các quốc gia đang phát triển sát cửa ngõ Hoa Kỳ. Tại châu lục này, từ 2000 đến 2025 « Trung Quốc đã từng bước thế chỗ các đối tác truyền thống là Mỹ và châu Âu (…), để trở thành đối tác thương mại quan trọng nhất của một số quốc gia như Brazil, Achentina hay Peru, Bolivia và Chilê ». Hơn thế nữa, theo thời gian, « Châu Mỹ Latinh và các nước trong vùng biển Caribe đã trở thành một lá chủ bài trong chiến lược rộng lớn của Bắc Kinh » để « bao vây » Washington. Cạnh tranh về công nghệ « khốc liệt hơn » Không nhất thiết phải là một nhà chiêm tinh, rất dễ đoán 2026 tiếp tục là một năm « căng thẳng », tăng trưởng và đầu tư qua đó bị tác động lây. Tanguy Struye de Swielande, giáo sư về quan hệ quốc tế Đại học Công Giáo Louvain - Bỉ, lưu ý từ khi Donald Trump lên cầm quyền trong nhiệm kỳ đầu sau cuộc bầu cử tổng thống 2016, « căng thẳng về địa chính trị, sự cạnh tranh về công nghệ … đều đã mở đường cho một trật tự thế giới mới » nhưng đây là một mô hình « đa cực » mà ở đó các thế lực « bảo vệ quyền lợi của mình và định hình lại các vùng ảnh hưởng » … Mỹ, Trung Quốc và Nga đều trong tư thế của những con ó « săn mồi », những « puissances prédatrices ». Chính vì muốn mở rộng ảnh hưởng của Nga với khu vực mà tổng thống Vladimir Putin đã khởi động chiến tranh xâm lược Ukraina, chiếm thêm lãnh thổ và tài nguyên của nước láng giềng.   Vì muốn khai thác tối đa những lợi thế của một quốc gia hùng mạnh nhất, mà tổng thống Trump đòi giành lại kênh đào Panama, đòi tuyên bố chủ quyền với từ Canada đến vùng tự trị Groenland do Đan Mạch quản lý. Cũng để khẳng định vị trí siêu cường, hai nền kinh tế hàng đầu thế giới là Hoa Kỳ và Trung Quốc đã lao vào một cuộc chiến thương mại, đọ sức về công nghệ và mở mặt trận « chiến tranh đất hiếm », chạy đua phát triển tiền ảo. Trung Quốc từ 2014 đã phát triển đồng tiền digital, tuy kết quả không như mong đợi nhưng rõ ràng là đã đi trước Bắc Kinh một bước. Theo giáo sư trường Paris School of Economics (PSE) Eric Monnet, Mỹ đang kỳ vọng vào tiền mã hóa để giành lại sân chơi đang bị Trung Quốc gặm nhấm và nhất là để ngăn ngừa khả năng nhân dân tệ cũng sẽ trở thành một đơn vị tiền tệ dự trữ, được hưởng những lợi thế « ngang hàng với đô la ». Trên đài truyền hình Arte, chuyên gia kinh tế Eric Heyer, giám đốc Đài Quan Sát Tình Hình Kinh Tế Pháp, đưa ra thêm một yếu tố vì sao tổng thống Trump lại rất phấn khởi với tiền Crypto: « Đồng tiền ảo có nhiều đặc điểm : Đầu tiên hết là không cần minh bạch, bất cứ ai cũng có thể giấu mặt để can thiệp. Đó là lợi thế không nhỏ cho các hoạt động bất hợp pháp. Yếu tố thứ nhì khiến ông Trump thích phát triển cryptocurrency là tỷ giá lên xuống rất mạnh, có nghĩa người ta cũng dễ làm giầu mà cũng dễ phá sản. Điểm thú vị thứ ba trong mắt tổng thống Mỹ là tiền digital không thuộc thẩm quyền của Cục Dự trữ Liên bang. Ông rất ghét định chế tài chính này ngay từ nhiệm kỳ đầu. Cho nên đây là cơ hội tốt nhất để Trump qua mặt Federal Reserve. Tiền ảo đáp ứng được tất cả những tiêu chuẩn này trong mắt tổng thống Hoa Kỳ và còn là công cụ cho phép thực hiện nhiều hoạt động không mấy minh bạch ». Châu Âu trong thế thủ Bên cạnh ba thế lực hàng đầu vừa nêu, cả ba đều trong tư thế của những « kẻ săn mồi », Liên Hiệp Châu Âu và Anh Quốc thực sự trong thế thủ. Giáo sư trường Khoa Học Chính Trị Paris Sébastien Yves Laurent đơn cử một trường hợp cụ thể cho thấy châu Âu hoàn toàn phụ thuộc vào công nghệ của Hoa Kỳ: « Từ 10-15 năm nay, ngân sách của Pháp dành cho công tác tình báo liên tục tăng lên ngay cả khi chi tiêu của nhà nước bị siết lại. Nhưng chúng ta cần biết nguồn vốn đó được sử dụng như thế nào. Tình báo là một hoạt động trong bóng tối với nhiều bí mật, dù vậy vẫn có thể phát hiện được là Pháp huy động khá nhiều phương tiện để đầu tư vào các công nghệ phục vụ cho những hoạt động tình báo. Hệ quả kèm theo là nguy cơ chúng ta lệ thuộc quá đáng vào các công nghệ mà bỏ qua những yếu tố khác. Tôi muốn nói là chúng ta sẽ tin tưởng quá nhiều vào công nghệ. Trong khi đó cốt lõi của lĩnh vực này là thu thập rồi phân tích thông tin. Công nghệ mới cho phép chúng ta phân tích một khối lượng dữ liệu rất lớn, nhưng thường đó là những nguồn mở. Do vậy công nghệ sẽ làm thay đổi hẳn cách xử lý thông tin trong ngành tình báo. Thêm vào đó các công cụ và công nghệ mà nhân viên tình báo châu Âu sử dụng cho đến nay là của Mỹ. Khác với nhân viên tình báo, các thiết bị điện tử và công nghệ sử dụng trong mục tiêu này không có tổ quốc ! » Chuyên gia Valérie Dagrand thuộc tổ chức Numeum, một hiệp hội chuyên về công nghệ số, cho biết thêm :  « Theo một công trình nghiên cứu rất xác đáng được công bố gần đây, 80 % cơ sở hạ tầng cũng như phần mềm sử dụng trong lĩnh vực digital không do các tập đoàn châu Âu cung cấp, mà là của Mỹ. Thành thử châu Âu rất chậm trễ trong mục tiêu tự chủ về mặt công nghệ. Khả năng chọn lựa của châu Âu do vậy cũng rất hạn hẹp ». Chính vì để khắc phục nhược điểm này châu Âu đã có một số sáng kiến để « tự chủ » hơn về công nghệ. Khai mạc hội nghị công nghệ tại Berlin hôm 18/11/2025, thủ tướng Friedrich Merz đã thông báo một khoản đầu tư 12 tỷ euro, nhưng đây chỉ là một giọt nước so với những phương tiện của các tập đoàn Silicon Valley. « Rõ ràng là các công ty châu Âu đóng một vai trò đầu tàu để đem lại những phát minh mới trong lĩnh vực digital. Cũng rất đáng mừng khi thấy có nhiều doanh nghiệp của Đức, Pháp và châu Âu tham gia, hưởng ứng hội nghị này và đã hăng hái đầu tư. Chung cuộc đã huy động được thêm hơn 12 tỷ euro đầu tư vào công nghệ số và điều đó chứng minh châu Âu có tiềm năng để phát triển những công nghệ mới  và từng bước tự chủ hơn trong lĩnh vực này ».

Korespondentka i wolontariuszka na Ukrainie Monika Andruszewska zarzuca niemoralną politykę w sprawie agresji rosyjskiej prezydentowi USA Donaldowi Trumpowi.

USA president Donald Trump kohtus pühapäeval oma Florida Mar-a-Lago häärberis Ukraina riigipea Volodõmõr Zelenskõiga, et arutada plaane Ukraina-Venemaa sõja lõpetamiseks. Postimehe Sõjastuudios käis külas riigikogu väliskomisjoni esimees Marko Mihkelson, kellega analüüsisime läbirääkimiste hetkeseisu.

2025 går mot slutten.Et år preget av krig, kulturell uro og en verden i rask forandring.I denne Yuleprat-episoden ser jeg tilbake på året som gikk – fra politisk kaos, Gaza og Ukraina, til ideologiske ytterkanter, informasjonskrig og et stadig mer fragmentert offentlig rom.Samtidig gjør jeg opp status for Taakeprat i 2025: lange serier, historie, myter, okkultisme – og et år med dype dypdykk.En lavmælt årskavalkade.Et pusterom før 2026.https://www.patreon.com/taakeprathttps://www.taakeprat.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa.Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina.Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa.MedverkandeFredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutetJoakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer SwartlingClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareLjudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT

Avsnitt 500 av Sveriges nyfiknaste podd gästas av Graham Potter. Sveriges förbundskapten talar om en kommande reseturné för att träffa spelare, om tron på Kulusevskis comeback, om att bygga upp spelarna mentalt, om att de som kritiserar svenska stjärnor inte förstår helheten, om att han inte vill ändra för mycket i truppen till i mars, om att det inte blir några stora taktiska skiften, om fördelen att möta Ukraina i Spanien, om att hans självförtroende är intakt trots sparken gånger två, om att det är för enkelt att avfärda honom som en processtränare och om varför VM-lottningen är helt ointressant.Dessutom berättar om betydelsen av Sverige för hans karriär, om att han förstår varför fuskanklagelserna förföljer Östersund, om relationen med Daniel Kindberg, om den ekonomiska chocken när han tog över Swansea, om bakgrunden till succén i Brighton, om varför det inte gick att tacka nej till Chelsea, om vad som gick snett i London-klubben, om att Blågult inte är en tänkt språngbräda till andra jobb, om att han inte talat med SvFF om framtiden, om varför han inte vill tala om ett påstått anbud från England och om skälet att han avstår från att kommentera Fifas fredspris till Donald Trump. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

 W Poranku Radia Wnet Bronisław Wildstein przedstawił twardą diagnozę rosyjskiej strategii i zachodniej odpowiedzi na wojnę na Ukrainie. Jego zdaniem ewentualny rozejm – nawet korzystny dla Moskwy – nie będzie końcem konfliktu, lecz jedynie przerwą w realizacji długofalowego projektu Kremla.Wildstein podkreśla, że Rosja cofa się wyłącznie po porażce, a obecna agresja to element szerszej, otwarcie deklarowanej polityki odbudowy strefy wpływów. W tym kontekście Ukraina jest tylko jednym z celów.Nazwijmy to po imieniu: Rosja cofa się tylko w wypadku przegranej. A co więcej, atak na Ukrainę jest tylko częścią projektu Putina i projektu Kremla. Ten projekt, ogłaszany oficjalnie od lat, to odbudowa strefy wpływów z czasów Związku Sowieckiego – de facto zajęcie takich krajów jak Ukraina– mówił.Publicysta wskazuje, że ambicje Moskwy nie kończą się na Kijowie. Wprost wymienia państwa bałtyckie oraz kraje Europy Środkowo-Wschodniej, które w rosyjskiej wizji miałyby zostać podporządkowane.To są także kraje bałtyckie, a jednocześnie podporządkowanie sobie takich krajów jak Polska i cała środkowo-wschodnia część Europy. To jest wprost mówione. W związku z tym nawet jeśli rozejm nadejdzie i będzie korzystny dla Rosji, to nie zaspokoi jej imperialnej ambicji– podkreśla.Zdaniem Wildsteina jedyną realną barierą dla tego projektu jest klęska Rosji – scenariusz trudny, ale możliwy. Problem polega na tym, że Zachód wciąż nie podjął wystarczająco zdecydowanych działań, by taki wynik przyspieszyć.W tym kontekście publicysta krytycznie ocenia postawę Donalda Trumpa. Zaznacza, że prezydent USA bywał skuteczny w innych obszarach, jednak wobec Ukrainy sprawia wrażenie powściągliwego, być może z powodu koncentracji na globalnej rywalizacji z Chinami.Być może Trump dobrze rozpoznaje sytuację, ale nie chce za bardzo angażować się w Ukrainę, dlatego że jest zaangażowany gdzie indziej – w tym wielkim teatrze globalnym, czyli konfrontacji z Chinami. Woli udawać, że z Rosją będzie prowadził jakieś negocjacje paragospodarcze, parahandlowe, coś im odda, żeby zrezygnowali z reszty– ocenił.Jednocześnie Wildstein zauważa, że polityka USA wymusiła zmiany w Europie. Po raz pierwszy Unia zdecydowała się na tak znaczące wsparcie finansowe dla Ukrainy, zaciągając wspólną pożyczkę.Publicysta wskazuje jednak, że rozwiązanie mogłoby być dużo bardziej zdecydowane: przejęcie zamrożonych aktywów rosyjskich. Ich wartość – jak podkreśla – przewyższa kwotę pożyczki, a uderzenie w Rosję byłoby znacznie dotkliwsze.Ta pożyczka to jest 90 miliardów euro. Aktywa rosyjskie szacuje się na blisko 200 miliardów euro. To nie byłaby pożyczka i byłoby to bardzo mocne uderzenie w Rosję. Ale z powodu oporu Belgii to nie dochodzi do skutku– mówił.Ten przykład, zdaniem Wildsteina, obnaża wewnętrzne sprzeczności Unia Europejska. Z jednej strony słyszymy o rzekomej niemocy dużych państw, z drugiej – sprzeciw jednego, relatywnie niewielkiego kraju potrafi zablokować strategiczną decyzję./fa

Chiny dominują w kluczowych technologiach, USA chcą zabezpieczyć „zachodnią półkulę”. Zdaniem Orła to sygnał końca starego porządku globalnego.Dr Józef Orzeł, podsumowując mijający rok, stawia tezę, że kluczowym procesem globalnym nie jest już sama wojna Rosji z Ukrainą, lecz głębokie przesunięcie równowagi sił między Stanami Zjednoczonymi a Chinami. W jego ocenie to właśnie ta rywalizacja — rozgrywana w technologii, gospodarce i strategii — będzie decydować o przyszłym kształcie świata.„Ten rok prawdopodobnie w jakichś rocznikach historycznych będzie zapisany jako rok, w którym Chiny uzyskały albo równowagę światową z Ameryką, albo zaczęły przeważać.”Ukryty smokOrzeł podkreśla, że nie da się dziś prosto wskazać jednego zwycięzcy tej rywalizacji. Pola konkurencji są rozproszone: od militariów, przez finanse, po technologie przyszłości. Mimo to zaznacza, że w wielu kluczowych obszarach Chiny wyszły już na prowadzenie — i robią to w sposób przemyślany, bez demonstracyjnego epatowania siłą.„Chiny dalej ukrywają swoją potęgę. W wielu dziedzinach już ją pokazują, ale w innych ją chowają, zostawiając sobie argumenty na przyszłe starcie albo negocjacje.”W tym kontekście Orzeł zwraca uwagę na propozycję Donalda Trumpa zawartą w amerykańskiej strategii bezpieczeństwa narodowego — ideę nowego „stolika światowego”, przy którym miałyby zasiąść USA, Chiny, Rosja i pośrednio Indie. Dla Orła sam fakt takiej propozycji jest sygnałem słabości Waszyngtonu.„Jeżeli Ameryka chce dzielić świat przy stole, to znaczy, że cały świat nie jest już amerykański. Ameryka przestaje być strażnikiem porządku światowego.”Gwarancje USAZdaniem Orła Stany Zjednoczone coraz wyraźniej myślą o zabezpieczeniu własnej strefy wpływów — „zachodniej półkuli” — zamiast utrzymywać globalną dominację. W tym ujęciu pojawiają się także wątki Kanady, Arktyki i szlaków północnych, które z perspektywy USA mają znaczenie strategiczne wobec Rosji i Chin.„Ameryka chce przede wszystkim zapewnić sobie bezpieczeństwo, obejmując kontrolą całą zachodnią półkulę. To jest myślenie defensywne, a nie imperialne.”Kluczowym elementem tej zmiany — według Orła — jest technologia. Przywołuje on analizy pokazujące dominację Chin w większości kluczowych obszarów badań i innowacji, od sztucznej inteligencji po zaawansowaną robotykę. To właśnie ten czynnik ma w dłuższej perspektywie przesądzić o przewadze strategicznej.„Jeżeli uwzględnia się kilkadziesiąt najważniejszych technologii świata, to w zdecydowanej większości liderem są Chiny. To rozstrzygnie o tym, kto będzie silniejszy w najbliższych latach.”Przewaga technologicznaOrzeł zwraca też uwagę na technologiczne uzależnienie Zachodu — zarówno od chińskiej infrastruktury telekomunikacyjnej, jak i od produktów codziennego użytku, takich jak inteligentne samochody. W jego ocenie skala potencjalnej inwigilacji i kontroli jest większa, niż powszechnie się przyznaje.„Obowiązek współpracy z państwem chińskim mają wszystkie chińskie firmy. To oznacza możliwość istnienia backdoorów w urządzeniach, z których korzysta cały świat.”Wojna na UkrainieNa tym tle wojna Rosji z Ukrainą jawi się Orłowi jako jeden z frontów szerszego procesu. Konflikt pozostaje ważny — zwłaszcza dla Europy — ale nie decyduje samodzielnie o przyszłym porządku globalnym. Orzeł uważa, że trwały rozejm jest mało prawdopodobny, głównie z powodu braku realnych gwarancji bezpieczeństwa dla Ukrainy.„Bez twardych gwarancji bezpieczeństwa Rosja zawsze będzie mogła zaatakować ponownie. A Ameryka nie chce się tak głęboko angażować.”Jednocześnie Orzeł wskazuje, że Ukraina gra na czas — licząc na wyczerpanie rosyjskich możliwości gospodarczych oraz zmianę globalnego układu sił. To jednak strategia obarczona dużym ryzykiem.„Ukraińcy chcą przetrwać rok, dwa, licząc, że świat się zmieni na ich korzyść.”Na końcu Orzeł wraca do Europy, którą określa jako najsłabsze ogniwo obecnego układu. Jego zdaniem kontynent zamiast wzmacniać swoją podmiotowość, pogłębia centralizację i spory ideologiczne, co grozi dalszą marginalizacją.„Europa idzie w kierunku absolutnego samobójstwa. Centralizacja, ideologia, brak realnej siły — pytanie, czy Europa będzie jeszcze coś znaczyć.”

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmenEfter snart fyra år av fullskaligt krig står Ukraina inför en djup demografisk kris, där många dödats, skadats eller tvingats fly. Nu försöker man på olika sätt få fart på befolkningstillväxtenSedan 1624 har danska Postnord delat och tagit emot brev från danskarna. Men från och med den 30 december upphör det att gälla. Vi ställer frågan vad som händer med oss när breven inte längre når oss på samma sätt som det har gjort förr.Idag håller militärer i Myanmar ett val för att lämna över makten till sig själva, om man frågar kritikerna. Vår korrespondent Axel Kronholm har tittat närmare på ett val som hålls i en minoritet av landet, under brinnande inbördeskrig, och helt utan opposition.Lotta Lundbergs krönika om vad en röda lykta kan betyda.Panelen tittar på året som gått.I andra timmenNetanyahu besöker Trump, och det är bland annat Iran och Gaza som står på mötesagendan.Radioskuggan med en satirisk tillbakablick på året 2025.Sveriges hittills längsta rättegång går mot sitt slut. I processen mot två representanter för det svenska oljebolaget Lundin Oil prövas för första gången i svensk domstol frågan om ett företags ansvar för medhjälp till folkrättsbrott. Och det kan ha betydelse även för andra rättegångar.Är dagens unga extra nostalgiska kring 90- och 00-talet, och var den tiden runt millennieskiftet så magiskt glittrande som den ibland porträtteras idag?Efter en omskriven skivdebut 1989 har Toni Holgersson rört sig mellan succé och tragedi, en romantiker och en luffare. Nu är han tillbaka igen med en samling hyllade sånger som hyllats för sin sårbarhet och uppriktighet.I Augustin Erbas kåseri är han rädd att han kan ha hamnat i klimakteriet.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

Hör våra experter svara på lyssnarnas frågor i Radiokorrespondenterna Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det egentligen som driver Vladimir Putin i kriget mot Ukraina, hur går det med barnafödandet i Ryssland och vad spelar Budapestavtalet - i vilket Ukraina 1994 utlovades säkerhetsgarantier - för roll idag? Lyssnarna ställer frågorna och våra experter svarar. Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. H.M. Konungens jultal 2025Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!Nu när julen är här och året går mot sitt slut samlas många av oss med familj och vänner. Vi tänder ljus i vintermörkret och tar vara på gamla traditioner. Vi ser tillbaka, men blickar också framåt.Trots konflikter, krig och terrordåd i världen måste vi hålla fast vid hoppet om framtiden.Det ukrainska folkets uthållighet och vilja att försvara sitt land ger oss hopp om att Ukrainas frihet och suveränitet ska respekteras. Samtidigt är det viktigt att vi i Europa fortsätter att ge vårt fulla stöd till Ukraina.Under året har jag bland annat besökt Sveriges militära förband i Lettland och Natos högkvarter i Bryssel. Jag har också deltagit i FN:s 80-årsjubileum i New York och i klimatkonferensen COP30 i Brasilien.Dessa möten har stärkt mig i min övertygelse om att dialog och samarbete mellan länder är den enda vägen till stabilitet och säkerhet. Och att gemensamma insatser är avgörande för att möta en av vår tids största utmaningar: klimatförändringarna. Som vi alla vet tar klimatet inte hänsyn till landsgränser.Sverige har goda möjligheter att bidra och vara ett föredöme i det internationella samarbetet, inte minst genom vårt engagemang för fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Låt oss hoppas på en bestående vapenvila i Gaza och en fredlig utveckling i Mellanöstern. Även om osäkerheten är stor och motsättningarna kvarstår. Att vilja fred är ett första steg. Att skapa varaktig fred förutsätter samtal och försoning.Hoppet föds också ur nya upptäckter, och vetenskapen gör stora framsteg. Sverige har länge värnat forskning och innovation. Ett exempel är Nobelpriset som varje år uppmärksammar vetenskapliga genombrott världen över. Dessa framgångar möjliggörs i hög grad av globala kunskapsutbyten mellan universitet och högskolor.När Drottningen och jag i våras välkomnade presidenten från Island och i höstas var i Kanada på statsbesök, blev det tydligt hur våra länder förenas i tilltron till utbildning och forskning. Och insikten om att kunskap är nyckeln till mänsklig utveckling.Kära svenskar,I början av året drabbades Sverige och Örebro av ett fruktansvärt dåd. Elva personer miste livet och många skadades. Denna förfärliga händelse kommer att finnas med oss under en lång tid, särskilt för de överlevande, och anhöriga och vänner till offren.Men ur sorgen växte något fram - en känsla av gemenskap och vilja att hjälpa. Hela Sverige slöt upp bakom polis, räddningstjänst, och sjukvårdspersonal, som arbetade hårt för att rädda liv. Människor stöttade varandra och visade att medmänsklighet är en bärande kraft även i svåra stunder.Den kraften finns överallt i vårt land.Hos frivilliga som engagerar sig i olika organisationer. Jag tänker till exempel på Scoutrörelsen, där ledstjärnan är att varje människa kan göra skillnad. Att även en liten god gärning har betydelse. Med mod, omtanke och handlingskraft, kan vi ändra på mycket.Den medmänskligheten finner vi också hos grannar som hjälper varandra.Hos lärare som dagligen inspirerar sina elever.Hos klasskamrater som stöttar den som känner sig utanför.Hos kollegor som sträcker ut en hjälpande hand.Hos äldre som delar med sig av sin livserfarenhet.Och i en kram eller ett varmt ord på vägen av en god vän.I de ögonblicken finns den värme och omtanke som världen behöver mer av.Kära svenskar,Julens budskap är hopp och försoning, att mörkret aldrig får sista ordet. För i mörkret vilar ljuset.Precis där, mitt i det svåra, kan något nytt börja gro. Precis där kan ett ljus tändas.Med de orden vill jag tillsammans med min familj önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år 2026!

Den sista delen i miniserien om Ukraina. Därtill det sista avsnittet med Joakim och Jacob. Den här podden lever vidare med ny besättning efter årsskiftet, och Joakim Rönning hörs inom kort i ny podd hos EFN. Tack för allt! God jul och gott nytt år!

(0:00) Wstęp(0:46) Ukraina prowadzi negocjacje ze Stanami Zjednoczonymi na temat gwarancji bezpieczeństwa(2:14) Rosyjski generał zginął w zamachu bombowym w Moskwie(3:24) Chiny nałożyły nowe cła na produkty mleczne importowane z Unii Europejskiej(4:43) Zwolennik przyłączenia Grenlandii do Ameryki został nowym specjalnym wysłannikiem Donalda Trumpa(6:14) USA zapowiadają dużą modernizację swojej marynarki wojennej(7:39) W Aleppo doszło do starć między syryjskimi siłami bezpieczeństwa i kurdyjskimi bojownikamiInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Hör om spelet bakom EU:s nödlösning för att stötta Ukraina. Och så om trion som frontar Europa på världsscenen, men som har politisk motvind på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets sista EU-toppmöte resulterade i ett nytt miljardlån för att stötta Ukraina. Men splittringen inom unionen blev synlig och kompromissen är ett bakslag för EU-kommissionen och flera länder som hellre hade använt de frysta ryska tillgångarna. Inte heller gick EU i mål med frihandelsavtalet Mercosur och vidare har kommissionen fått backa från prestigemålet om att förbjuda försäljning av nya bensinbilar 2035. Medan bakslagen duggat tätt i Bryssel summerar vi också ett europeiskt år där ledare som Merz, Macron och Starmer fått mycket strålkastarljus på den diplomatiska scenen. Nu senast Friedrich Merz, som efter förra veckans toppmöte i Berlin nöjt konstaterade att ”Tyskland är tillbaka på den internationella scenen”. Men trion förenas i att behöva tampas med politiska motgångar på respektive hemmaplan. Europapodden reder ut vem som haft det jobbigast och så ringar vi in några europeiska händelser som fick mindre uppmärksamhet 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Minister koordynator służb specjalnych o aktach dywersji, współpracy z obcym wywiadem, o działaniu służb, relacjach z Ukrainą i o rządzie

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU enas om jättelån till Ukraina – hårda ord och svåra valEU lånar nära 1000 miljarder till Ukrainas stöd efter hårda ord på toppmötet. Förslag att använda frysta ryska tillgångar föll. Beslutet visar både kompromissvilja och begränsningar samt signalerar strategisk uthållighet. Medverkande: Teresa Küchler (SvD), Göran von Sydow (SIEPS), Jakob Hedenskog (UI).Strid om “tvångsblandning”M och SD säger att S vill tvinga folk att blandas, S kallar det integration via bygge. I Örgryte väcker planerade flerfamiljshus reaktioner – och sätter ljus på hur bostäder och integration krockar.KAJ-effekt i VöråNär KAJ-fans ville övernatta i Vörå hyrde Boris och Solveig Åhman ut släktstugan. De är KAJ-Axels föräldrar. Intresset gav mer än turism – hela bygden märker av effekten. ”Det är otroligt”, säger Boris Åhman.Krönika av Agri IsmaïlOm den ensammaste tiden på åretJulpanelen rimmar och delar ut klappar till partiledareHör Leonidas Aretakis, Flamman, Anders Lindberg, Aftonbladet och Kajsa Kettil, Borås Tidning.timme 2:Epsteinläckan skakar Trumps basUppgifterna i Epsteindokumenten har triggat en intern oro bland vissa republikaner och konservativa profiler. Många dokument släpptes i fredags men inte alla. Kan detta bli ett fortsatt problem för presidenten?Gaza då och nuFörr fanns museer, moskéer, bad och fiskmarknad – kulturens vardag. Nu återstår ruiner: Omarimoskén, Hamam Samara och Pashapalatset är borta, palatsets trädgård har blivit ett tältläger. Sami Abu Salem och Jawdat al Khodary beskriver hur samlingar och minnen gått förlorade.Ovinter är den femte årstiden – vintersolstånd utan vinterÅrets mörkaste dag, vintersolståndet 21 december, kom utan snö och kyla på många håll. När vinterkänslan uteblir sprids ordet ”ovinter” – en ”femte årstid”. Etnologen Erika Lundell och språkvårdaren Karin Webjörn undersöker fenomenet.Kortsiktiga politiska beslut om miljön skapar ovisshet för industrinEU-kommissionen vill lätta på förbudet mot nya förbränningsbilar 2035 om utsläppen sänks 90%. Resterande 10% kan kompenseras med e-bränslen, biobränslen eller grönt stål. Hör Johan Rockström, professor och chef för Potsdaminstitutet.Satir från RadioskuggaAI-hälsningar, en blandning av värme och kylaJimmy Lais dom skakar HongkongMediemogulen Jimmy Lai har dömts, sex år efter demokratiprotesterna. Apple Daily stängdes efter polizrazzia – en symbol för pressfrihetens fall. Domen ökar oron för yttrandefriheten. Hör SR:s Kinakorrespondent Moa Kärnstrand.KåseriJulkaos, trumslagare och Mark Levengoods nej till Thåströmprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Leonardo Wehlander

I vårt kärvaste avsnitt hittills (läs: i vårt mest vi himlar med ögonen så pass att vi ser hjärnbarken-avsnitt hittills) går vi igenom det ballaste och hårdaste förbandet i världen (läs: ett extremt oskönt specialförband) som gör det som måste göras och som andra inte kan göra (läs: som har en fånigt osoft internkultur) – Navy SEALs.Per inleder med en hyllning (läs: sågning) av SEALs uttagning och utbildning (läs: han är djupt skeptisk mot den). Han följer sedan upp med att lovsjunga (läs: förfasas över) en krigshjälte (läs: krigsförbrytare) som heter Eddie; en sann WARRIÖÖÖRRRR (läs: en individ som var kass på sitt jobb). Mattis tar vid och beskriver det brödraskap av KRIGARE som är SEALs (läs: han beskriver en internkultur som bl.a. inbegriper tatueringar för confirmed kills) plus hur dessa titaner kan göra dig – ja just dig! – lika badass som dem (läs: han suckar över alla jävla SEAL-memoarer och konstaterar att det här är rätt dåligt för opsec).Dessutom: svällande biceps, taktiska på gränsen till strategiska skägg, asballa tatueringar, spartanhjälmar, korslagda automatkarbiner, självhjälpsböcker, skitcoola tillsatser på M4:an, shins, pull-ups, armhävningar, Punisher-dödskallar, annat cringe, och mycket mer!Swisha din gåva till vår insamling för laddstationer till frontförbanden i Ukraina till swish-nr: 1230014779 (Krigsdimma produktion AB) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Paulina Neuding, Dana Pourkomeylian och Payam Moula under ledning av Jörgen Huitfeldt. EU-länderna lyckades enas om mångmiljardstödet till Ukraina, men de ryska pengarna rörs inte. Den mordmisstänkta 12-åringen – ännu ett dystert bottenrekord. Finns någon nedre gräns för åldern på en maffiamördare? Och en av SVT:s mest omdebatterade granskningar någonsin – om influeraren Joakim Lundell – är avslutad. Var landade kraftmätningen mellan gamla och nya medier?

Veckopanelen med Paulina Neuding, Dana Pourkomeylian och Payam Moula under ledning av Jörgen Huitfeldt. EU-länderna lyckades enas om mångmiljardstödet till Ukraina, men de ryska pengarna rörs inte. Den mordmisstänkta 12-åringen – ännu ett dystert bottenrekord. Finns någon nedre gräns för åldern på en maffiamördare? Och en av SVT:s mest omdebatterade granskningar någonsin – om influeraren Joakim Lundell – är avslutad. Var landade kraftmätningen mellan gamla och nya medier?

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

Stort EU-stöd till Ukraina men inte som Sverige önskade / Sverige ska ge mindre pengar i bistånd / Allt fler blir sjuka i influensa / Första barnet på 55 år i byn Vettasjärvi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

EU-länderna överens om lån till Ukraina. Utrikesministern tror att fängslade journalisten Dawit Isaak i Eritrea lever. Nu får ledsagare skjutsa igen i Östersund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU-länderna överens om lån till Ukraina. Utrikesministern tror att fängslade journalisten Dawit Isaak i Eritrea lever. Nu får ledsagare skjutsa igen i Östersund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU innvilget lån til Ukraina, kronprinsesse Mette-Marit skal ha en alvorlig lungeoperasjon, Fotballegenden Åge Hareide er død, Trump har satt i gang prosessen med å gi Washingtons landemerker sitt eget navn og Giæver og gjengen mister to verdifulle medlemmer. Med Anders Giæver, Frøy Gudbrandsen, Hans Petter Sjøli, Astrid Meland, Hanne Skartveit, Selma Moren og Ole Kristian Strøm. Produsent Martin Frogner. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør også «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Alltid på Podme.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denne høsten har kronprinsesse Mette-Marits lungesykdom blitt kraftig forverret. Nå forberedes hun på en lungetransplantasjon. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om EU som omsider klarte å sikre pengestøtte til Ukraina.

Witold Jurasz, były szef polskiej placówki w Mińsku, a dziś dziennikarz Onetu komentuje nową Strategię Bezpieczeństwa Narodowego USA i ocenia czy Ukraina jest w stanie sobie poradzić w wojnie z Rosją bez wsparcia Waszyngtonu, za to przy wydatnej pomocy ze strony narodów europejskich. Nasz gość wskazuje również, że administracji Donalda Trumpa wyraźnie zależy na promowaniu radykalnych ugrupowań prawicowych w Unii Europejskiej, co jest szalenie niebezpieczne w kontekście przyszłości całej Wspólnoty. Witold stawia także radykalną tezę o konieczności ograniczenia w Europie trollingu politycznego na Facebooku oraz X-ie. Z tej rozmowy dowiecie się także jaki był faktyczny powód niedawnego zwolnienia 123. więźniów politycznych na Białorusi oraz dlaczego wśród uwolnionych nie było Andrzeja Poczobuta.  Witold Jurasz jest autorem książek "Demon zza miedzy", "Wataha Putina" (wraz z Hieronimem Gralą) oraz "Demony Rosji". Jest współprowadzącym podcast "Raport Międzynarodowy".

Ring P1 från Göteborg om bland annat äldre politiker, läget för Dawit Isaak i Eritrea och EU:s stöd till Ukraina. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Mörk turism” växer som industri. Bevisen mot Sting Engström räcker inte. Ödesmöte för Ukraina i Bryssel. Och RFSL kritiserar polisens uniformsstopp. Programledare: Nathalie Rothschild.

Ukraina kan gå tom for penger i april, hvis ikke EU finner en løsning. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at Norges Bank holder renten uendret og om «classy» vs. «harry» julefeiring.

Den senaste tiden har det hållits många och långa möten och förhandlingar – med syftet att uppnå fred i Ukraina. Men vid sidan om kampen vid förhandlingsbordet pågår kriget, oförtrutet. Ukraina pressas vid fronten och tiden är knapp. Hur går det för de ukrainska trupperna? Vad behöver de för stöd just nu? Och är freden inom räckhåll? Gäst: Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, i dag senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling. Programledare och producent: Olivia Svenson Kontakt: podcast@aftonbladet.se Klipp från: ABC News, Sky News

I en verden som brenner er det Trump, Putin og Netanyahu som må gi en tommel opp for fred. Men fred på hvem sine premisser? Og sitter de rette folka ved bordet? Lytt til historiker og forfatter Marte Heian-Engdal, PRIO-forsker Jørgen Jensehaugen og NUPI-forsker Karsten Friis diskutere fredsavtalene som foreligger for Ukraina og Palestina.Programleder er Arild Blomkvist.Dette er en live-innspilling av Universitetspodden fra Oslo Peace Days.

Europas statsledere møtes i Brussel for å finne penger til Ukraina.Nøkkelen er russiske formuer i Belgia, men saken er vanskelig. Så vanskelig at den er en skjebnedag for hele unionen, sier Tysklands forbundskansler. I Norge har Jonas Gahr Støre lagt frem en plan for landet. Med Simen Ekern og Frithjof Jacobsen fra DN. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Men rapporter från fronten ger en annan bild av läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump hävdar att vi är närmare en fred i Ukraina än någonsin tidigare. Men Ukraina och Volodymyr Zelenskyj säger fortsatt nej till Rysslands krav på att ta över hela Donetskregionen. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi tyder på att vi redan är på väg in i en ny världsordning, som linjerar alltmer med Vladimir Putins önskemål. Samtidigt tycks det inte gå riktigt så bra för de ryska trupperna vid fronten som Kreml vill få det att låta som.Dessutom, om de släppta politiska fångarna i Belarus och vad Aleksandr Lukasjenko får ut av det. Hör Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Krigsdiplomatin går på högvarv och europeiska ledare visar enighet i Berlin. Men hur långt räcker säkerhetsgarantier för Ukraina när frågan om territorier är olöst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa har flyttat fram positionerna i fredssamtalen och under måndagen enades Ukraina, flera europeiska länder och USA om nya bud för en fred. Det handlar om säkerhetsgarantier och en multinationell fredsbevarande styrka till Ukraina. Men vad betyder de nya löftena i praktiken när Putin fortsatt kräver att Ukraina avsäger sig territorium till Ryssland? Zelenskyj har den senaste tiden öppnat för vissa kompromisser och att frysa frontlinjen, men att ge upp hela Donbass fortsätter vara en röd linje.Årets sista EU-toppmöte – ett ödesmöte för KievSamtidigt drar det ihop sig inför årets sista EU-toppmöte i Bryssel. På bordet ligger frågan om de frysta ryska tillgångarna och att använda dessa som säkerhet för att stötta Ukraina finansiellt. Eftersom motståndet mot att använda tillgångarna ökat inom unionen är det bäddat för tuffa förhandlingar. Behoven i Ukraina är enorma och frågan är hur pengar kan lösas om EU-länderna fortsätter köra fast om tillgångarna.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Valdančiųjų LRT įstatymo pataisai opozicija yra įregistravusi per 150 pasiūlymų. Vien Seimo Kultūros komiteto posėdžiuose šie siūlymai svarstyti 9 valandas. Opozicijos politikai skaičiuoja, kad svarstant siūlymus pagal visas procedūras reikės 18 valandų. Kaip vertinti tokį precedentą?Po kelias dienas trukusių derybų Berlyne dėl taikos Ukrainoje, Kyjivas, Vašingtonas ir Europos šalių lyderiai teigia, kad pasiektas reikšmingas proveržis. Pasak Jungtinių Valstijų prezidento Donaldo Trampo, taika esą arčiau, nei bet kada arčiau. Europos lyderiai skelbia šešių punktų planą, Ukraina atsargiai sveikina progresą dėl saugumo garantijų, tačiau priduria, kad dėl teritorijų dar nesutariama.Prezidentūra sako, kad baltarusiškų trąšų tranzitą būtų galima susieti su JAV pajėgomis Lietuvoje. „Nacionalinis interesas yra vertybinės ir pragmatinės politikos derinys“, – "Žinių radijui" sakė prezidento patarėjas Deividas Matulionis.Kas tapo geriausiais metų Lietuvos sportininkais?Ved. A. Skamarakaitė

Gudrun Persson, som arbetar i Försvarsmakten och är docent vid Stockholms universitet, har just utkommit med en bok, ”Russian Military Thought”, om den ryska synen på doktrin och strategi från Krimkriget 1853–56 fram till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Tove Lifvendahl intervjuar.

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

Premier Donald Tusk w Berlinie ma przedstawić polskie stanowisko wobec Ukrainy członkom tzw. koalicji chętnych. "Chcemy, by Ukraina była częścią Zachodu. Chcemy, by Zachód udzielił Ukrainie gwarancji bezpieczeństwa. Chcemy, by Ukraina była częścią zachodniego, europejskiego systemu bezpieczeństwa" - mówił w Popołudniowej rozmowie w RMF FM wiceszef MON Paweł Zalewski. Dlaczego to istotne?

Politiker kräver hårda tag efter terrorattacken i Sydney. S pressar opolitiska föreningar i Malmö. Toppmötet i Berlin avgörande för Ukraina. Vargjakten stoppas. Programledare: Nathalie Rothschild.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I en tidigare version av ett inslag i den här sändningen sades felaktigt att Zelenskyj är amerikansk president. Rätt är att Zelenskyj är Ukrainas president. Rättelsen är gjord den 16 december.

Seimo Socialinių reikalų ir darbo komitetui pritarus Socialinės apsaugos ir darbo ministerijos siūlymui atidėti Užimtumo įstatymo pataisų svarstymą, daugiau nei 1000 neįgaliųjų gali netekti darbo. Komiteto pirmininkas K.Bilius sako, kad šiam tikslui Vyriausybė neskyrė pinigų.Seimas praėjusią savaitę sugriežtino bausmes už kontrabandos gabenimą pavojingu būdu. Bausmė gresia ir už taip atgabentų kontrabandinių cigarečių pirkimą. Ar dide bausmės sutramdys kontrabandininkus? Ar reikia greičiau bausti ir kontrabandinių prekių pirkėjus?Užsienio reikalų ministras K.Budrys tikisi, kad po JAV ir Baltarusijos derybų Minskas laikysis pažado ir nustos siųsti kontrabandinius balionus į Lietuvą.Prasideda kampanija prieš sukčiavimą „Padėk ragelį“.Ukraina šalies viduje kovoja ir su didžiule korupcija. Apie tai pranešančio šalies visuomeninio transliuotojo „SuspiLne“ vadovas Mykola Černotyckis sako nesusiduriantis su politiniu spaudimu, nors transliuotojas kalba visomis Vyriausybei nepatogiomis temomis.

(0:00) Wstęp(0:47) Prezydent Stanów Zjednoczonych jest rozczarowany postawą Rosji i Ukrainy wobec rozmów pokojowych(2:24) Państwa Unii Europejskiej zatwierdziły mechanizm pozwalający na stałe zamrożenie rosyjskich aktywów(3:52) Komisja Europejska zawarła z Ukrainą plan mający przyspieszyć jej akcesję do wspólnoty(5:09) Unia Europejska zaostrza kontrolę zagranicznych inwestycji(6:33) Bułgarski rząd podał się do dymisji po masowych protestach społecznych(7:54) Austria zakazuje noszenia muzułmańskich chust w szkołachInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.

Russerne bomber hardere enn noen gang. Trump sier Ukraina taper krigen og bør godta fredsavtalen hans. Men en dronepilot ved fronten ser et annet bilde når han styrer vampyrdronen over de russiske styrkene. Med Ukraina-korrespondent Per Anders Johansen. Foto: Reuters

Det är inte bara på slagfältet som drönarna förändrat kriget. Hur de byggs och utvecklas ställer också nya krav på vår förmåga till innovation och produktion. Och det finns mycket att lära av Ukraina. Andreas Ericson med Nils Bildt och Hans Liwång, professor i försvarsteknik på Försvarshögskolan.