Podcasts about ukraina

Country in Eastern Europe

  • 1,899PODCASTS
  • 13,694EPISODES
  • 39mAVG DURATION
  • 10+DAILY NEW EPISODES
  • Sep 15, 2025LATEST
ukraina

POPULARITY

20172018201920202021202220232024

Categories



Best podcasts about ukraina

Show all podcasts related to ukraina

Latest podcast episodes about ukraina

Popołudniowa rozmowa w RMF FM
Czesław Mroczek: Chcemy zbudować prosty system ostrzegania, taki jak w Ukrainie

Popołudniowa rozmowa w RMF FM

Play Episode Listen Later Sep 15, 2025 22:54


Czesław Mroczek, wiceminister spraw wewnętrznych i administracji, gość Popołudniowej rozmowy w RMF FM, stwierdził, że Polska chce zbudować „funkcjonalny, prosty system ostrzegania – taki jak ma Ukraina”. W tym celu niedługo spotka się ze swoim odpowiednikiem z Ukrainy.

Kvartal
Kvartal Idag: ”Han tog striden mot den konspiratoriska högern”

Kvartal

Play Episode Listen Later Sep 11, 2025 15:31


Charlie Kirks vän om mordet i Utah. Mardrömsläge för Frankrikes nya premiärminister. Trycket ökar på föräldrar att samarbeta med socialtjänsten. Svenskt stödpaket till Ukraina på 70 miljarder fram till 2027. Programledare: Magnus Thorén.

Harrisons dramatiska historia
Så förändrade slaget vid Wien Europas historia

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Sep 11, 2025 43:10


År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europapodden
Tyngsta beskeden i von der Leyens linjetal

Europapodden

Play Episode Listen Later Sep 10, 2025 24:38


Extrapodd. En drönarallians med Ukraina och stoppade utbetalningar till Israel, det var nya besked i Ursula von der Leyens årliga linjetal. Men lyckades den pressade kommissionschefen övertyga sina kritiker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europapodden ringar in de tyngsta och viktigaste beskeden i årets linjetal – State of the union. Det osäkra omvärldsläget och krigen i Ukraina respektive Mellanöstern dominerade när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen intog talarstolen i Strasbourg på onsdagen. Men von der Leyen är ovanligt pressad och frågan är om hon lyckades dämpa kritiken med dagens olika besked. Hon tog bland annat även tillfället i akt att försvara den kritiserade handelsöverenskommelsen med USA.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ulrika Bergsten, utrikesreporter och tidigare Europakorrespondent för SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Aftonbladet Daily
Hur allvarlig är den ryska upptrappningen?

Aftonbladet Daily

Play Episode Listen Later Sep 10, 2025 14:33


I helgen träffades Ukraina av den största attacken från Ryssland sen krigets start. Över 800 drönare och 13 robotar skickades mot Ukraina och minst 4 har bekräftats döda i attackerna, enligt president Zelenskyj. För första gången sen krigsutbrottet attackerade Ryssland en regeringsbyggnad i Kiev – bör det ses som en eskalation från rysk sida, hur är läget vid fronten just nu och vad kan omvärlden göra för att få till en vapenvila mellan länderna? Gäst: Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, idag senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer och Svartling. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: BBC och Reuters. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Dienas ziņas
Trešdiena, 10. septembris, pl. 16:00

Dienas ziņas

Play Episode Listen Later Sep 10, 2025 39:28


Polija notriekusi Krievijas dronus savā gaisa telpā; NATO to neuzskata par tīšu uzbrukumu. EK vadītāja: Eiropas Savienība un Ukraina kopīgi strādās pie dronu attīstīšanas un ražošanas. Latvijas Onkoloģijas centra rekonstrukcijai atrasti ap 20 miljoni eiro, bet otrajai kārtai vēl trūkst teju 50 miljonu. Vai pašreizējā ģeopolitiskajā situācijā ir pareizi mācību stundās meklēt argumentus, kāpēc nebūtu jādodas dienēt armijā un jāmācās aizstāvēt savu valsti, turklāt to darīt krievu valodā?

UGRADERT
Hva lærer Russland av krigen i Ukraina?

UGRADERT

Play Episode Listen Later Sep 10, 2025 59:53


Russlands fullskalainvasjon av Ukraina har vart i tre og et halvt år. Hvordan står der egentlig til med den russiske krigsmaskinen? 9. september arrangerte vi en FFI-frokost i Deichmansalen i Oslo. Her la forskerne Julie Helseth Udal, Tor Bukkvoll og Kristian Åtland fra funn fra prosjektet Virkemidler i russisk sikkerhetspolitikk, som har pågått siden sommeren 2022. • Hvordan går det med den russiske krigsøkonomien? • Hvordan vil det russiske forsvaret bli utviklet framover? • Hvordan har russisk aktivitet i nordområdene endret seg siden 2022? I denne ukens episode av Ugradert får du høre hva som ble sagt på frokosten. Du kan også se opptak av frokosten her: https://www.ffi.no/aktuelt/arrangementer/russland-i-krig

TẠP CHÍ KINH TẾ
Nga dùng « Ngoại giao ống dẫn khí đốt » với Trung Quốc thúc hối Mỹ bỏ cấm vận

TẠP CHÍ KINH TẾ

Play Episode Listen Later Sep 9, 2025 9:30


Đất hiếm là vũ khí lợi hại giúp Trung Quốc đối mặt với chính sách bảo hộ của Hoa Kỳ. Washington khai thác thuế nhập khẩu vì các mục đích kinh tế và nhất là địa chính trị. Lá chủ bài của Nga là năng lượng. Matxcơva đang dùng đòn « Ngoại giao ống dẫn khí đốt » để phá vỡ gọng kềm trừng phạt của phương Tây, mà mắt xích đầu tiên là Hoa Kỳ. RFI tiếng Việt phỏng vấn Igor Delanoë phó giám đốc Đài Quan Sát Pháp-Nga.  Đến dự thượng đỉnh Tổ Chức Hợp Tác Thượng Hải Thiên Tân, dự lễ duyệt binh trên Quảng Trường Thiên An Môn Bắc Kinh, tổng thống Nga Vladimir Putin không bỏ lỡ cơ hội phô trương quan hệ thắm thiết với các lãnh đạo Ấn Độ, Bắc Triều Tiên và đặc biệt là với nước chủ nhà Trung Quốc. Ở Thiên Tân, hôm 01/09/2025 Trung Quốc, Nga và Ấn Độ khẳng định quyết tâm mở rộng tầm hoạt động của Tổ Chức Hợp Tác Thượng Hải (SCO) ra ngoài lĩnh vực an ninh. Các bên đồng ý thành lập một ngân hàng phát triển dành riêng cho các nước thành viên. Bắc Kinh, Matxcơva mạnh dạn hơn trên con đường xây dựng một trật tự thế giới mà ở đó tất cả không còn chỉ xoay quanh các nước phương Tây. Hai ngày sau, tổng thống Nga đến Bắc Kinh dự lễ duyệt binh nhân kỷ niệm 80 năm kết thúc Thế Chiến Thứ Hai và họp thượng đỉnh song phương Nga-Trung. Đây là dịp để lãnh đạo tập đoàn dầu khí Gazprom thông báo Matxcơva và Bắc Kinh « khởi động lại chương trình xây dựng đường ống đưa khí đốt Power of Siberia 2 ». Đây sẽ là tuyến đường thứ ba đưa khí đốt của Nga sang Trung Quốc, sau Siberia 1 và Tuyến đường Phương Đông. Power of Siberia 2, dự án trị giá 12 tỷ euro để xây dựng đường ống từ các mỏ khí của Nga ở Yamal đến khu vực đông bắc Trung Quốc, đi qua Mông Cổ. Một khi đi vào hoạt động, tuyến đường này cho phép cung cấp 50 tỷ mét khối khí đốt hàng năm cho Trung Quốc. Báo chí Matxcơva nói đến « dự án vĩ đại nhất thế giới trong ngành công nghiêp năng lượng ». Yếu tố chính trị trong thỏa thuận năng lượng Nga-Trung  Trả lời RFI tiếng Việt, chuyên gia Igor Delanoë phó giám đốc Đài Quan Sát Pháp-Nga CCI, cộng tác viên của Viện Quan Hệ Quốc Tế và Chiến Lược Pháp IRIS, công nhận đây là một dự án vô cùng quan trọng đối với cả Matxcơva lẫn Bắc Kinh vào lúc Nga đã mất đi khách hàng quan trọng nhất là châu Âu. Song người Pháp có câu « le diable se cache dans les détails » nghĩa là thành công hay thất bại của dự án tùy thuộc vào những « chi tiết nhỏ ». Hiện tại còn nhiều « chi tiết » không hề nhỏ, hai đối tác chính là Gazprom của Nga và CNPC của Trung Quốc vẫn còn bất đồng. Igor Delanoë nhắc lại, tuần trước nhiều thỏa thuận hợp tác song phương đã được ký kết tại Bắc Kinh nhân chuyến công du Trung Quốc của tổng thống Vladimir Putin. Igor Delanoë : « Trong quan hệ giữa Nga và Trung Quốc, đôi bên đã ký kết khoảng 20 văn kiện liên quan đến nhiều lĩnh vực : nông nghiệp, y tế, giáo dục, không gian... Tuy nhiên nổi bật nhất là bản ghi nhớ về chương trình xây dựng đường ông dẫn khí Power of Siberia 2. Phía Nga đã nói đến một văn bản có giá trị pháp lý ràng buộc trong thời hạn 30 năm. Quá trình đàm phán đã kéo dài và theo chỗ tôi được biết thì hai tập đoàn Gazprom và CNCP vẫn chưa đạt đồng thuận về nhiều điểm : phía CNCP của Trung Quốc đòi mua khí đốt của Nga với mức giá như là Gazprom bán ra trên thị trường nội địa. Đó là điều kiện tập đoàn Nga không thể thỏa mãn, bởi vì buôn bán như vậy Gazprom không có lợi ích thương mại nào cả ». Khí đốt : Trung Quốc sẽ chấp nhận lệ thuộc đến 60 % vào một đối tác ? Igor Delanoë : « Dự án đường ống dẫn Siberia 2 đã bắt đầu được đàm phán từ lâu nay, nhưng mà trước đó, Siberia 1 đã đi vào hoạt động từ 2019, với công suất hiện tại là 38 tỷ mét khối mỗi năm. Trong chuyến công du Trung Quốc lần này, tổng thống Nga đã đồng ý nâng công suất của Siberia 1 lên tới 44 tỷ mét khối/năm. Hơn nữa giữa Matxcơva và Bắc Kinh còn có một đường ống thứ ba, cho phép xuất khẩu mỗi năm 10 tỷ mét khối khí đốt sang Trung Quốc. Một khi đi vào hoạt động thì đường ống Power of Siberia 2 mới là dự án quan trọng nhất : công suất của đường ống này là 50 tỷ mét khối hàng năm. Như vậy cộng cả ba đường ống để Nga cung cấp khí đốt cho Trung Quốc, trong tương lai Matxcơva có thể xuất khẩu đến 106 tỷ mét khối một năm cho quốc gia châu Á này. Đây là một điểm rất quan trọng đối với Gazprom vào lúc mà thị trường châu Âu đã khép lại – (trước đây mua vào 150 tỷ mét khối/năm). Trung Quốc tuy không thể hoàn toàn thay thế vào chỗ trống Liên Âu để lại, nhưng ít ra thì cũng bù đắp lại được khoảng 2 phần 3 thị phần của châu Âu ». Với Nga, dự án pipeline Siberia 2 rõ ràng là vô cùng quan trọng. Đối với Trung Quốc cũng vậy - nhất là khi mà Bắc Kinh đang đàm phán về giá cả với Gazprom. Chuyên gia về Nga Igor Delanoë  lưu ý thêm những điểm như sau : Igor Delanoë : « Trong dự án Siberia 1, đường ống dài 2.200 km nối liền vùng Iakoutie đông Siberia của Nga với tỉnh Hắc Long Giang, đông bắc Trung Quốc, chi phí xây dựng chủ yếu do tập đoàn Nga đài thọ. Sở dĩ mà Gazprom có thể tài trợ là nhờ doanh thu từ xuất khẩu khí đốt sang châu Âu. Châu Âu mua khí đốt của Nga với giá cao. Giờ đây với chi phí xây dựng cơ sở hạ tầng đó, liệu có sẽ do Trung Quốc đảm nhiệm hay không ? Chưa thể giải đáp câu hỏi này. Hiện tại Gazprom hiện tại đang gặp « khó khăn về tài chính » : ngân sách đầu tư của tập đoàn này cho năm nay giảm 7 % so với hồi 2024. Gazprom phải sa thải 40 % nhân sự tại trụ sở tại Saint Petersbourg ; Tháng 5/2024 lần đầu tiên từ hơn 2 thập niên qua, tập đoàn này thông báo làm ăn thua lỗ (lỗ hơn 3,5 tỷ đô la). Đây là hậu quả trực tiếp từ các biện pháp trừng phạt Âu, Mỹ đánh vào kinh tế Nga từ khi Matxcơva đưa quân xâm chiếm Ukraina ». Mượn bóng Trung Quốc để kích thích Hoa Kỳ ? Do vậy, giới trong ngành cho rằng, tổng thống Putin đã tận dụng chuyến công du Trung Quốc vừa qua để phô trương thành tích trong hợp tác năng lượng với Bắc Kinh. Từ trước đến nay bản thân tổng thống Putin luôn thận trọng với Siberia 2 khi Trung Quốc đòi mua khí đốt của Nga với giá rẻ và đòi Gazprom đài thọ phần lớn các phí tổn xây dựng đường ống. Về phía Bắc Kinh tới nay, Trung Quốc vốn chủ trương không để phụ thuộc quá 50 % vào bất kỳ một nhà cung cấp năng lượng nào. Với Siberia 2, một khi đi vào hoạt động, cùng với hai đường ống đã có sẵn thì Nga sẽ trở thành nguồn cung cấp chiếm đến 60 % nhập khẩu khí đốt của Trung Quốc ! Phải chăng vì chiến tranh Ukraina kéo dài mà hai nhà lãnh đạo quyền lực nhất ở Bắc Kinh và Matxcơva đã thay đổi quan điểm ?  Không loại trừ khả năng « văn bản ghi nhớ mang tính ràng buộc » về Power Siberia 2 được thông báo hồi tuần trước là một thông điệp Matxcơva gửi tới Washington. Nga từng chính thức mời tập đoàn dầu khí ExxonMobil của Mỹ « trở lại » với dự án Sakhalin. Hơn một chục ngày sau thượng đỉnh Donald Trump -Vladimir Putin tại Anchorage, Alaska, báo tài chính Mỹ The Wall Street Journal đưa tin ExxonMobil dường như đang đàm phán với Rosneft để tham gia trở lại dự án khai thác dầu khí Sakhalin 1 trong vùng Viễn Đông Nga. Về điểm này chuyên gia Pháp, Igor Delanoë đánh giá :   Igor Delanoë : « Có tin đồn rằng người Mỹ có thể quay lại tham gia dự án Sakhalin ở Viễn Đông Nga. Điều này sẽ đòi hỏi Washington phải ngừng trừng phạt Nga để cho phép các tập đoàn của Mỹ quay lại với dự án này. Nhưng chúng ta thấy rõ, tại thượng đỉnh Thiên Tân cũng như là sự kiện ở Bắc Kinh sau đó, hình ảnh thắm thiết giữa Nga - Ấn Độ - Trung Quốc còn là thông điệp nhắm tới Hoa Kỳ. Tuy vậy đây chỉ là một giải pháp tình thế khi các bên xích lại gần nhau vì đừng quên là vẫn có nhiều bất đồng sâu sắc, đặc biệt là về tranh chấp biên giới giữa Ấn Độ và Trung Quốc, rồi gần đây hơn là giữa Ấn Độ với Pakistan mà Mỹ thì đang sưởi ấm quan hệ với Pakistan và cả Trung Quốc thì đã đứng về phía Islamabad. Chẳng qua là do Mỹ gây áp lực với Ấn Độ và đã đẩy thủ tướng Modi vào vòng tay các ông Tập Cận Bình và Vladimir Putin. Đây là khuynh hướng chung. Về phía ông Putin, thông điệp ẩn đằng sau những sự kiện này là gửi đến người Mỹ, để nói rằng: nếu Hoa Kỳ không buông Ukraina, thì cái giá địa chính trị mà họ phải trả là việc củng cố liên minh tam giác Á-Âu gồm Nga, Trung Quốc và Ấn Độ - với các dự án năng lượng như khí đốt sang Trung Quốc và dầu mỏ sang Ấn Độ ». Nga « bắt đúng mạch » của Mỹ  Igor Delanoë : « Trong lĩnh vực dầu khí, trước khi nổ ra chiến tranh Ukraina, ExxonMobil có một số dự án hơp tác với Nga ở vùng Bắc Cực và Viễn Đông. Nhưng tất cả đã bị đóng băng hoặc bỏ dở một khi Matxcơva đưa quân sang Ukraina và bị phương Tây trừng phạt. Từ khi Donald Trump trở lại cầm quyền, ông đã nối lại đối thoại song phương với Vladimir Putin. Năng lượng là một hồ sơ được đôi bên thảo luận. Nga đề nghị mời Mỹ quay lại và Matxcơva không chỉ mang dầu hỏa khí đốt ra để nhử mà còn để ngỏ khả năng cùng hợp tác khai thác đất hiếm, hợp tác trong nhiều lĩnh vực khác nữa. Các doanh nhân thân cận với Donald Trump rất chú ý đến điểm này và có thể là Washington đang buông tay với Ukraina để xích lại gần hơn với nước Nga của Vladimir Putin. Để đạt được mục tiêu này, thì điều kiện tiên quyết là đến một lúc nào đó phải dỡ bỏ các lệnh cấm vận kinh tế Nga. Trước mắt các bên mới chỉ bàn thảo đến dự án Sakhalin ». Vẫn Igor Delanoë ghi nhận, Nga dùng lá bài đầu tư, kinh tế, năng lượng và cả khoáng sản để thu hút trước hết là chú ý của các nhóm lợi ích bao quanh tổng thống Trump. Mục đích của Matxcơva là thuyết phục được chủ nhân Nhà Trắng vừa giảm hỗ trợ cho Ukraina, vừa nhờ Hoa Kỳ bẻ gấy mắt xích đầu tiên của loạt trừng phạt nhắm vào kinh tế Nga. Một khi mà Washington dỡ bỏ cấm vận với Nga, thì không có lý do gì để các đối tác của Hoa Kỳ như Nhật Bản, Hàn Quốc và châu Âu tiếp tục cô lập Matxcơva. Rất có thể là Vladimir Putin muốn dùng dự án Sakhalin như công cụ hiệu quả nhất bởi chỉ cần Mỹ thực sự quay lại, đó sẽ là một tín hiệu gửi đến các đối tác khác – hoặc đối tác cũ của Nga – về triển vọng nối lại hợp tác năng lượng. Theo nhà nghiên cứu Igor Delanoë Nhật Bản, Hàn Quốc cũng đang nóng lòng chờ đợi một tín hiệu « thuận lợi » nào đó theo chiều hướng này. Đâu chỉ có Trung Quốc hay Mỹ mới biết dùng các công cụ kinh tế để phục vụ các lợi ích địa chính trị. 

Ukrainapodden
Ukrainske motangrep, luftvern, fregatter og Norges støtte. Gjest: Forsvarsminister Tore O. Sandvik

Ukrainapodden

Play Episode Listen Later Sep 9, 2025 40:13


I denne episoden av Ukrainapodden har vi besøk av forsvarsminister Tore O. Sandvik. Samtalen tar for seg Norges fortsatte og avgjørende støtte til Ukraina, sett i lys av den pågående krigen og et stadig mer urolig globalt sikkerhetslandskap. Vi dykker ned i de presserende behovene for luftvernkapasitet, inkludert mangelen på Patriot-missiler og den rivende utviklingen innen droneteknologi. Forsvarsministeren reflekterer over det nylige norske valgresultatet og hvordan det påvirker landets forpliktelser, samt diskuterer de strategiske implikasjonene av Norges nye fregattkjøp og behovet for å styrke vestlig forsvarsevne. Vi får innsikt i den militære situasjonen på bakken i Ukraina, Russlands utholdenhetsstrategi og effekten av vestlige sanksjoner. Sandvik understreker viktigheten av å styrke ukrainsk forsvarsindustri og lære av landets erfaringer med totalforsvar. Fra geopolitisk analyse til konkret militær strategi og de etiske dilemmaene krigen medfører, gir denne episoden en dypdykk i de mest kritiske aspektene ved konflikten og Norges rolle i den. Bli med når vi diskuterer alt fra «hyllevare» fregatter til hvordan vi sikrer en varig fred.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Radio Wnet
Poczta Polska "dzieckiem gorszego Boga"? "Do przejęcia jest ogromny rynek doręczeń"

Radio Wnet

Play Episode Listen Later Sep 9, 2025 33:10


Rynek usług kuriersko-pocztowych w Polsce to jest rynek ciągle wznoszący się i jest wart kilkanaście miliardów złotych. Jeśli chodzi o Pocztę Polską, na zdejmuje z tego rynku rok do roku jakieś 7 miliardów złotychmówi Bogumił Nowicki w rozmowie z Magdaleną Uchaniuk. Wskazuje, że w ostatnich latach doszło do radykalnej redukcji zatrudnienia w Poczcie, z 80 do niespełna 50 tysięcy pracowników.Gość "Odysei Wyborczej" przypomina, że za poprzedniego rządu Donalda Tuska były kreślone mocarstwowe plany dla Poczt, tymczasem realnie zachodzą procesy całkiem odwrotne"Minister infrastruktury Cezary Grabarczyk wizję przedstawił taką, że i Czech, i Słowacja, i Ukraina, a nawet Niemcy będą nasze. Natomiast tymczasem mamy sytuację taką, że raczej w tej chwili Polska staje się poletkiem ukraińskim, ponieważ ekspansja poczty ukraińskiej jest dość taka zdecydowana. Ja myślałem do niedawna, że dotyczy to tylko Polski południowo-wschodniej, natomiast okazuje się, że tych ich punktów jest naprawdę dużo i to w całej Polsce.

Express Biedrzyckiej - seria DOBRZE POSŁUCHAĆ
Bosacki: Współpraca MSZ-PREZYDENT lepsza niż się wydaje! Komentarze otoczenia Nawrockiego INFANTYLNE! Co z UKRAINĄ i REPARACJAMI? EXPRESS...

Express Biedrzyckiej - seria DOBRZE POSŁUCHAĆ

Play Episode Listen Later Sep 9, 2025 30:22


— Współpraca na linii MSZ-prezydent wygląda w rzeczywistości lepiej niż na zewnątrz — mówił w Expressie Biedrzyckiej wiceszef MSZ Marcin Bosacki przed jutrzejszym spotkaniem z prezydenckim ministrem Marcinem Przydaczem. Komentarze pojawiające się po stronie środowiska prezydenta Nawrockiego minister nazwał „infantylnymi”. O roli Polski w negocjacjach pokojowych ws. Ukrainy, reparacjach wojennych i nie tylko – w najnowszym odcinku! Posłuchaj całej dyskusji! Oglądaj Express Biedrzyckiej na żywo w serwisie YouTube. Więcej informacji o programie na stronie Super Expressu.

Nowy Ład
Raport z Frontu UKRAINA odc. 413 | Pauza operacyjna na froncie? | PODSUMOWANIE 1288 dnia wojny+MAPY

Nowy Ład

Play Episode Listen Later Sep 8, 2025 30:18


Michał Nowak przedstawia sytuację na frontach wojny rosyjsko-ukraińskiej w dniu 3 września 2025 roku.

Nowy Ład
Raport z Frontu UKRAINA odc. 412 | Ciężkie walki w Donbasie | PODSUMOWANIE 1281 dnia wojny+MAPY

Nowy Ład

Play Episode Listen Later Sep 8, 2025 32:24


Michał Nowak przedstawia sytuację na frontach wojny rosyjsko-ukraińskiej w dniu 27 sierpnia 2025 roku.

Välismääraja
Välismääraja 07-09-2025

Välismääraja

Play Episode Listen Later Sep 7, 2025


Kas uus maailmakord sünnib meie silme all? Hiinas toimunud tippkohtumise ja sõjaveparaadi järelkajad. Ukraina: kohapeal ilma filtrita. Miks Indoneesias taas keeb? Välismääraja paneb kokku Neeme Raud.

Radiosporten Dokumentär
Svenska proffsen i Ryssland – pionjärerna och morden

Radiosporten Dokumentär

Play Episode Listen Later Sep 7, 2025 47:18


Det som idag är otänkbart på grund av kriget mot Ukraina var då en ny och spännande möjlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De banade väg för en ny generation utlandsproffs och provade på något som ingen svensk före dem hade testat.”Pionjärerna och morden” är första delen av tre om svenskarna som varit proffs i Ryssland. En dokumentärserie av Martin Marhlo och Gustav Thoursie.Slutmix: Maria StockhausMedverkande:Hasse Johansson, fd landslagsspelare i bandyJoakim Musakka, fd elithockeyspelareJonas Wallerstedt, fd elitfotbollsspelareReine Rauhala, fd elithockeyspelareFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentArkivljud: SR, SVT, TV4

Kvartal
Inläst: Landet som är bäst i världen på cyberkrig

Kvartal

Play Episode Listen Later Sep 5, 2025 20:23


Kriget i Ukraina är världens första krig där cyberattacker används i stor skala. Den avgående chefen för Natos cyberkrigsenhet, Mart Noorma, intervjuas av frilansjournalisten Håkan Lindgren. Inläsare: Staffan Dopping

ukraina landet lindgren inl kriget natos staffan dopping mart noorma
Huvitaja
Huvitaja. Sõjalised droonid

Huvitaja

Play Episode Listen Later Sep 5, 2025 55:03


Ukraina sõjas lendavad iga päev kümned ja sajad droonid luurama või vaenlast ründama. Eduka GPS segamise korral eksivad need droonid aga vahel teelt kõrvale.

Ukrainapodden
– Putin sitter med atomknappen. Gjest: Jørn Wichne Pedersen

Ukrainapodden

Play Episode Listen Later Sep 5, 2025 35:34


Jørn Wichne Pedersen var diplomat i Nato den dagen Russland gikk til fullskala-invasjon av Ukraina, og jobber nå som politisk rådgiver for utenriks- og forsvarspolitikk i Arbeiderpartiets stortingsgruppe. Han deltar også i det Harvard-opprettede Arms Control Negotiation Academy, og derfor tar vi en runde på atomspørsmål i denne episoden. Hva har Putins atomtrusler ført til? Burde Ukraina få atomvåpen? Og hvorfor snakker man ikke om sikkerhetspolitikk i valgkampen? See omnystudio.com/listener for privacy information.

#pengepodden
557: Mulige valg for Norge med Jan Ludvig Andreassen

#pengepodden

Play Episode Listen Later Sep 4, 2025 40:49


I ukens #pengepodden forklarer Jan Ludvig Andreassen, makroøkonom i Eika Gruppen, de store linjene bak krigen i Ukraina, Norges forhold til Europa og hvilke næringer vi bør satse på framover. Episoden ble tatt opp 22. august 2025.Agenda:(00:46) - Fred i Ukraina?(15:15) - Europas fremtid(27:44) - Hva skal vi leve av?Denne podcasten skal anses som markedsføringsmateriell, og innholdet må ikke oppfattes som en investeringsanbefaling. Podcasten er kun ment til informasjonsformål og generell spareveiledning. Nordnet tar ikke ansvar for eventuelle tap som måtte oppstå ved bruk av informasjonen i denne podcasten. Les mer på Nordnet.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radiokorrespondenterna
Så slår Ukrainas attacker mot den ryska oljan

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later Sep 4, 2025 24:45


Vladimir Putin stod hand i hand med Xi Jinping och Narendra Modi på Shanghaiorganisationens möte i Kina. Kina och Indien, de två största köparna av rysk olja och gas, är avgörande för Rysslands ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har blivit effektivare och har lett till långa bilköer utanför ryska bensinstationer, på sina håll uppges bensinen vara helt slut.För Ryssland är pengarna från oljeindustrin helt avgörande för att kunna fortsätta kriget i Ukraina, säger Torbjörn Becker.Programledare Johanna MelénMedverkande:Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i StockholmFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentProducent: Stina Fischer

Aftenpodden
Guri Melby: Hvorfor er ikke Venstre større?

Aftenpodden

Play Episode Listen Later Sep 3, 2025 62:22


Venstre er et parti veldig mange vil date, men få vil gifte seg med. Guri Melby kjemper for klima, Ukraina og Europa, men står i fare for å gå under sperregrensen. Er det politikken, folkene eller det ønskede samarbeidet med Fremskrittspartiet som holder dem tilbake? Og hva vil de egentlig med Norge? Melby svarer i intervjuet med Lars Glomnes og Aftenpoddens Trine Eilertsen på John Dee i Oslo. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Ådne Riis Hallås PS: Se hele intervjuet på Spotify eller Youtube.

SWEA-podden - livet som svensk utomlands
Elly Reynolds, Årets svenska kvinna 2025

SWEA-podden - livet som svensk utomlands

Play Episode Listen Later Sep 2, 2025 54:31 Transcription Available


Elly Reinolds är specialistläkare i gynekologi och obstetrik samt medgrundare till den humanitära hjälporganisationen OperationAid. Organisationen grundades i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina och har sedan dess levererat tonvis med förnödenheter, inklusive tusentals hjälppaket till utsatta ukrainska kvinnor. Reinolds deltar aktivt i hjälpinsatser i de krigsdrabbade områdena i Ukraina. Utöver detta bedriver hon forskning inom området sjukvård och civil beredskap i krig i samarbete med Försvarshögskolan. I avsnittet beskriver hon de konkreta insatserna: ambulanser, stödcen­ter för barn (Active Kids) och krisberedskapsutbildningar. Vi får också höra om Ellys personliga drivkraft, utmaningarna med att kombinera familjeliv och humanitärt arbete, och vad som väntar framöver för OperationAid. Elly utsågs av SWEA till Årets svenska kvinna Länkar: OperationAid. Poddteamet: Intervju: Marija Borenius (SWEA Globa)l och Anna Tvinnereim (SWEA Örestad) Redigering och webb: Nathalie Szegner (SWEA Stockholm) Sociala medier: Veronica Strandell (SWEA Global)

Europapodden
Skandalen som spökar i norska valspurten

Europapodden

Play Episode Listen Later Sep 2, 2025 41:46


Det talas om Stoltenberg-effekt och Erna-kris när Norge går till val. Och mitt i valrörelsen dras en gammal skandal upp till ytan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 8 september är det val till norska Stortinget. Arbeiderpartiet med sittande statsminister Jonas Gahr Støre ligger bäst till i opinionen, men en regeringsbildning ihop med mindre partier kan bli knepig efter en eventuell valvinst. Samtidigt dras den norska högern med stora problem. Høyre har brant uppförsbacke i opinionen och mitt i valspurten kommer en biopremiär som gör livet än surare för partiledaren och statsministerkandidaten Erna Solberg. Filmen tar sikte på en aktieskandal som briserade 2023 och som Solberg haft svårt att skaka av sig. Så är det istället Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug som är den egentliga utmanaren från oppositionen? Hör om hur Ukraina-stöd, kriget i Gaza och norska oljefonder får partierna att drabba samman. Och varför norrmännens aptit för EU plötsligt kom av sig. Efter en boost i våras, som gjorde att EU-medlemskap såg ut att kunna bli en valfråga, vill nu en majoritet av norrmännen fortsätta stå utanför unionen. Hör också om vad som skiljer politikerveckorna i Arendal, Bornholm respektive Visby.Medverkande: David Rasmusson och Carina Holmberg, Norgekorrespondenter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Gräns
Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Gräns

Play Episode Listen Later Sep 2, 2025 29:24


Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

Aftonbladet Daily
Xi Jinping – Putins viktigaste bundsförvant?

Aftonbladet Daily

Play Episode Listen Later Sep 2, 2025 15:18


Under måndagen avslutades toppmötet i den kinesiska kuststaden Tianjin. Ett 20-tal länder deltog under mötet, däribland Kina, Ryssland och Indien, alla medlemmar i Shanghai Cooperation Organization eller SCO, som gruppen förkortas. Organisationen har sin bas i Asien och Mellanöstern och har fått fler och fler medlemmar de senaste åren. En av dem är Rysslands president Putin som fick ett extra varmt välkomnande till Kina i form av en röd matta. Den ryska presidentens relation till Kinas ledare Xi Jinping har blivit allt viktigare sen Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. Vad diskuterade världsledarna under mötet, hur ser Kina och Rysslands relation ut och vad gör USA för att sätta press på Putin? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: Sky News och CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Polish Stories
3.27: Oksana o integracji i stosunku do cudzoziemców w Polsce i Europie

Polish Stories

Play Episode Listen Later Sep 1, 2025 39:23


Polish Stories is a podcast (in Polish) with stories and conversations for learners of Polish language who love books, movies and all sorts of storytelling. . W tym odcinku Polish Stories zapraszam na drugą część rozmowy z Oksaną, Ukrainką, która pracuje w Polsce jako asystent międzykulturowy. Rozmawiamy o integracji i zmianach w stosunku do cudzoziemców w Polsce i Europie. . Jeśli masz jakieś przemyślenia na tematy, które poruszyłyśmy z Oksaną, możesz się do mnie odezwać, wysyłając mi wiadomość głosową (po polsku albo po angielsku) przez Speakpipe (https://www.speakpipe.com/polishstories). . . . Trzeci sezon Polish Stories to rozmowy z osobami dwujęzycznymi, o polskich korzeniach, albo z cudzoziemcami mieszkającymi w Polsce. Większość rozmów jest po polsku, niektóre po angielsku. . Autorką Polish Stories jestem ja, Gosia Rokicka. Muzyka: Olak/Zakrocki. . Jeśli lubisz Polish Stories i chcesz mieć ze mną większy kontakt, zapisz się do mojego newslettera: http://polishstories.net A jeśli chcesz się ze mną uczyć polskiego albo mnie wesprzeć, zajrzyj na mój profil na BuyMeACoffee: https://buymeacoffee.com/polishstories/

Godmorgon, världen!
Bakslag för Trumps tullar, bärplockarbrist, på cykel längs den ukrainska gränsen, äldre som mår dåligt av värme och finlandssvensk hårdrock

Godmorgon, världen!

Play Episode Listen Later Aug 31, 2025 110:41


läs om hela innehållet här under: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. timme 1:Domstol: Trumps tullar olagliga – Trump varnar för ”katastrof för USA”Hör Ginna Lindberg om presidentens motdrag.Roger Wilson sammanfattar sina 4 år som korrespondent i USAÄnnu en gång föreslås Trump få Nobelpris för sitt fredsarbete. Hör Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Brist på bärplockare – trots rekordhöga priser. Reportage av Magdalena Martinsson.Krönikör Agri Ismaïl om vatten som ändlig resursPanelen om telefonförsäljning, höstbudget och kulturkanonKajsa Kettil, Borås tidning, Leonidas Aretakis, Flamman, och Carolin Dahlman, Krönikör NWTtimme 2:Toppmöte mellan Kina och Ryssland i samband med SCO-mötet. Hör Moa Kärnstrand och rysslandkännaren Stig Fredrikson.Varma somrar - en utmaning för äldre personer. Reportage av Karin Wirenhed.På cykel längs fronten i Ukraina : ny bok av diplomaten Lars Peter FredénMusik på finlandssvenska är inte bara KAJ, om 1G3B som blivit ett kultband inom finsk hårdrock. Reportage av Margareta Svensson.satir med radioskugga: snapsfri kräftskiva med Tidöpartiernakåsör Mark Levengood delar ut dryga strafftullar: lyssna, lär och lidprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Mikael Sarabi

Karlavagnen
Vad kan jag göra?

Karlavagnen

Play Episode Listen Later Aug 31, 2025 61:01


Världen är så full av elände nu att mycket känns hopplöst. Fast många skulle vilja göra något för att det ska bli bättre. Men vad? Vad kan jag göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ser hur miljontals människor saknar mat och vatten i Sudan, där världens just nu allvarligaste hungerkris är ett faktum, hur Gaza ligger i ruiner och barn svälter och hur soldater och civila i Ukraina dödas när de försvarar sitt land och demokratin.På många platser, både långt borta och nära, har människor det svårt och vi är nog många som känner att vi skulle vilja göra något för att det ska bli bättre - men vaddå?Det är lätt att känna sig maktlös men kanske finns det ändå något konkret som vi kan hjälpa till med för att i alla fall något ska bli lite mindre hemskt för en annan människa? Stort eller smått. Hemma eller borta.Vad gör du? Går runt på gator och torg och värvar medlemmar till hjälporganisationer, jobbar som sjuksköterska i ett land drabbat av svält, samlar ihop varma kläder till befolkningen i Ukraina, serverar soppa på ett härbärge.Idag pratar vi om maktlöshet, mod och ministeg mot att försöka göra livet i alla fall lite bättre för någon annan.Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Po prostu Wschód
Droga do wojny: Rosja i Ukraina po rozpadzie ZSRR

Po prostu Wschód

Play Episode Listen Later Aug 30, 2025 47:59


Dlaczego Ukraina oddała swoją broń jądrową? Jak wyglądały kulisy rozpadu Związku Radzieckiego i pierwsze lata niepodległej Ukrainy? Co sprawiło, że Krym od początku był punktem zapalnym i jakie wydarzenia doprowadziły do wojny w 2014 roku? Na te pytania odpowiada dr Leszek Szerepka, były zastępca ambasadora RP w Kijowie. W rozmowie odsłania kulisy ukraińskiej polityki zagranicznej po 1991 roku i tłumaczy, jak decyzje sprzed ponad 30 lat wpłynęły na dzisiejszą sytuację geopolityczną Europy. Słuchaj w sobotę o 16.00

Raport międzynarodowy
Witold Jurasz: Nie jest naszym zadaniem wyłapywanie Ukraińców i wysyłanie ich na front #OnetAudio

Raport międzynarodowy

Play Episode Listen Later Aug 29, 2025 16:20


  W najnowszym podcaście Raport międzynarodowy Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz omawiają weto prezydenta Karola Nawrockiego do ustawy dotyczącej pomocy dla obywateli Ukrainy. Prowadzący punkt po punkcie analizują wszystkie aspekty projektu - program 800+, ubezpieczenie zdrowotne, finansowanie dostępu do internetu dla armii ukraińskiej, zakaz ideologii banderowskiej oraz rozwiązania dotyczące prawa pobytu. W niektórych punktach pomiędzy prowadzącymi zgodności nie ma, obydwaj zgadzają się jednak co do jednego - sposób, w który prezydent zawetował ustawę, wysłał zły sygnał do świata. W ocenie obydwu prowadzących prezydent mógł ustawę podpisać i natychmiast zaproponować jej nowelizację lub zawetować ją, ale tego samego dnia zaproponować uchwalenie kilku innych projektów, z których kluczowy mógłby przewidywać dalsze finansowanie dostępu do infrastruktury Starlinka wykorzystywanej przez Siły Zbrojne Ukrainy w walce z rosyjską agresją.         O tym wszystkim usłyszą Państwo w dostępnym na naszej stronie głównej i kanale YouTube fragmencie. Pełna wersja podcastu Raport Międzynarodowy dostępna jest w subskrypcji Onet Premium, a w niej Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz zastanawiają się, czy zdecydowana ofensywa prezydenta Nawrockiego nie wytrąca Polskiej stronie jakichkolwiek argumentów w dyskusji na temat wspierania Ukrainy przez inne państwa. Skoro sami deklarujemy zakręcenie kurka z pomocą, jak możemy innych przekonywać do dalszego zaangażowania w tę sprawę. Obydwaj prowadzący mają jednak również zastrzeżenia do strony liberalnej. Podkreślają, że deportacja obywatelki Białorusi i Ukrainy za przeskoczenie barierki na słynnym koncercie Maxa Korzha w Warszawie jest absurdem. Jurasz dodaje, że Platforma Obywatelska i PiS ścigają się na prawicowy, czy też raczej należałoby powiedzieć "prawacki" radykalizm. Zbigniew Parafianowicz w tym punkcie polemizuje, twierdząc, że odpowiedzialność za pogorszenie się stosunku znacznej części Polaków do Ukrainy ponoszą też środowiska wyznające idee Giedroycia, które były absolutnie bezkrytyczne wobec Ukrainy, które wielu rozsądnych ludzi wpychały w ramiona środowisk antyukraińskich. Witold Jurasz zauważa, że przechodzenie ze skrajności w skrajność jest niestety oznaką niedojrzałości, a skoro dokładnie tak postępuje Polska, to najwyraźniej jest państwem, przynajmniej w sferze polityki zagranicznej, niestety niedojrzałym.     Obydwaj prowadzący podcast nie mają też żadnych wątpliwości - Polska korzysta na tym, że Ukraina nie przegrywa wojny i wciąż pełni rolę bufora oddzielającego nas od Rosji. Jednak ponadto nie udało nam się w tej układance wypracować ani przełomu historycznego, ani dodatkowych zysków. W świetle ostatnich wydarzeń perspektywy Polaków na wzięcie udziału w odbudowie Ukrainy wyglądają dość blado. Jeśli teraz dojdzie jeszcze do wzmożenia i tak już rozbuchanej histerii przeciwko ukraińskim migrantom w Polsce, również i tę szansę uda nam się zaprzepaścić.     W dalszej części prowadzący odnotowują kolejną izraelską zbrodnię wojenną, w wyniku której zginęli dziennikarze. Spierają się przy tym, czy należy mówić o zbrodniach wojennych Żydów czy Izraelczyków. Zbigniew Parafianowicz zauważa, że jednostki walczące w Strefie Gazy składają się w zasadzie wyłącznie z osób narodowości żydowskiej. Witold Jurasz zauważa z kolei, spotykając się ze zrozumieniem współprowadzącego, że takie ujęcie może spowodować niestety reakcje antysemickie. Ludzie niezbyt rozgarnięci mogą uznać, że za izraelskie zbrodnie, jeżeli mówić o nich jako o zbrodniach żydowskich, mogą odpowiadać Bogu ducha winni na przykład polscy Żydzi. Pozostaje w tej dyskusji jeszcze jedno ważne pytanie - czy Polska powinna, wzorem innych państw, zacząć nakładać sankcje na izraelskich polityków i aktywistów.   Zbigniew Parafianowicz i Witold Jurasz komentują też doniesienia Polityki Insight o tym, iż nasi politycy byli zaproszeni na szczyt w Waszyngtonie, ale zrezygnowali ze wzięcia w nim udziału. Zarówno Witold Jurasz, jak i Zbigniew Parafianowicz podkreślają szacunek, jakim darzą autorów podcastu Polityka Insight, jednak zdecydowanie obstają przy podanych przez siebie informacjach, że żadnego zaproszenia dla naszego kraju nie było. W dalszej części obydwaj prowadzący zastanawiają się nad tym, czy tempo strat terytorialnych Ukrainy, która w tym roku oddała Rosjanom 0,3% swojego terytorium, jest faktycznym powodem do obaw, ale też i ustępstw Kijowa. W tym kontekście Witold Jurasz odnotowuje ocenę brytyjskiego wywiadu wojskowego według którego, gdyby Rosjanie utrzymali tempo zdobyczy terytorialnych z bieżącego roku, zajęcie wszystkich czterech obwodów, do których Moskwa rości sobie pretensje, zajęłoby ponad cztery lata.   [AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio.   Wspomniane zostaje również tajemnicze zniknięcie białoruskiego opozycjonisty Anatola Kotowa. Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz odnotowuje, że to drugi w ostatnim okresie przypadek, gdy osoba związana z białoruską opozycją ginie bez śladu. Analizując wszystkie możliwe scenariusze, prowadzący wyrażają nadzieję, że Kotow odnajdzie się żywy i zdrowy. W podcaście mowa jest też o przejściu na emeryturę Grzegorza Dobieckiego. Obydwaj prowadzący stwierdzają, że był on przez lata wzorem wiedzy, rzetelności oraz taktu. Wyrażają nadzieję, że jego emerytura nie będzie oznaczać, iż całkowicie zaprzestanie on komentowania spraw międzynarodowych.

OSW - Ośrodek Studiów Wschodnich
Rekordowo wysokie ceny paliw w Rosji. Ukraina atakuje rosyjskie rafinerie

OSW - Ośrodek Studiów Wschodnich

Play Episode Listen Later Aug 28, 2025 28:21


Latem Siły Zbrojne Ukrainy przeprowadziły serię ataków na rosyjskie rafinerie. Zaowocowało to rekordowo wysokimi cenami paliwa w Rosji. Kreml stara się łagodzić skutki ataków, które pokazują w jakim stanie jest rosyjska gospodarka. Więcej o tym mówi w podcaście OSW Filip Rudnik.

Jarosław Kuźniar Podcast
Ukraina prezentuje nową rakietę Flamingo

Jarosław Kuźniar Podcast

Play Episode Listen Later Aug 28, 2025 4:37


- Putin, Kim Jong Un i Xi Jinping razem na defiladzie w Pekinie- Strzelanina w kościele katolickim w Minneapolis- Korea Południowa zakazuje smartfonów w szkołachWiadomości dotyczą wydarzeń od 22 sierpnia do 28 sierpnia 2025 roku.Masz pytanie do naszej redakcji? Możesz je zadać tutaj: ⁠⁠⁠⁠⁠https://tally.so/r/npJBAV⁠⁠⁠⁠⁠Zawsze rano. Same fakty.5 najważniejszych wiadomości.5 minut.Wydarzenia ze świata, sportu, popkultury, technologii, środowiska i gospodarki.Ramówka:Poniedziałek: Ekonomicznie in BriefWtorek: Sport in BriefŚroda: PopCulture in BriefCzwartek: Technologicznie in Brief / Planet in BriefPiątek: World in BriefW aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków z dodatkowymi materiałami wideo. ► Wypróbuj 30 dni za darmo: ⁠⁠⁠⁠⁠https://voicehouse.co/sluchasz-i-wiesz/?utm_source=youtube&utm_medium=social⁠⁠⁠

Radiokorrespondenterna
Därför vägrar Putin möta Zelenskyj

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later Aug 28, 2025 24:44


Ukraina firar sin självständighetsdag för fjärde gången sedan den fullskaliga invasionen. Men trots intensiv diplomati verkar ett krigsslut lika avlägset som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. President Zelenskyj har sagt sig vara redo att träffa Putin. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov säger i en intervju med den amerikanska Tv-kanalen NBC att även Putin är redo för ett möte. Men kommer det verkligen bli av? Hör Sveriges Radios nya Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Programledare: Johanna MelénTekniker: Maria StockhausProducent: Stina Fischer

Divas puslodes
Maijas Sandu „pēdējā kauja”. Ukraina rāda, ko spēj

Divas puslodes

Play Episode Listen Later Aug 27, 2025 54:15


Ukrainas militāri politiskās situācijas novitātes ir Ukrainas bruņoto spēku pieaugusī gaisa triecienu kapacitāte un tās ietekme uz Krievijas degvielas piegādi iekšējā un ārējā tirgū, parādījušās ziņas par Pentagona aizliegumiem amerikāņu tāldarbības raķešu lietošanai, kā arī Polijas prezidents uzlicis veto Ukrainas atbalsta likumprojektam. Pēc mēneša gaidāmās vēlēšanas Moldovā, kur nākas pievērsties Krievijas un Eiropas Savienības iesaistei, attiecīgi, pro- un antieiropeisko spēku atbalstam. Ārvalstu aktualitātes pārrunājam studijā kopā ar Latvijas Transatlantiskās organizācijas (LATO) vadītāju Sigita Strubergu un Latvijas Ārpolitikas institūta pētnieks un LATO valdes locekli Sandi Šrāderu. Maijas Sandu „pēdējā kauja” Šodien Moldovā paredzēta trīs Eiropas politikas smagsvaru vizīte – Kišiņevā sagaida Francijas prezidentu Emanuelu Makronu, Polijas premjerministru Donaldu Tusku un Vācijas kancleru Olafu Šolcu. Tas ir nepārprotams atbalsta žests Moldovas proeiropeiskajiem spēkiem – pie varas esošajai partijai „Rīcība un Solidaritāte” un prezidentei Maijai Sandu. Nākamās Moldovas parlamenta vēlēšanas, kurām jānotiek 28. septembrī, mediji jau nodēvējuši par prezidentes „pēdējo kauju” viņas valsts ceļā uz Eiropas Savienību. Iepriekšējās vēlēšanās 2021. gadā „Rīcība un Solidaritāte” pārliecinoši uzvarēja, iegūstot 63 no 101 deputāta vietas. Parlamentā iekļuva vēl tikai divi politiskie spēki: toreizējais Komunistu un sociālistu bloks ar 32 mandātiem un oligarha Ilana Šora dibinātā un sava dibinātāja vārdā nodēvētā partija ar sešiem mandātiem. Nākamais gads nesa Krievijas plaša mēroga iebrukumu Moldovas kaimiņvalstī Ukrainā, ukraiņu bēgļu plūsmu uz un caur Moldovu, destabilizētu ekonomisko un enerģētisko situāciju. Zīmīgi, ka dienās, kad krievu tanku kolonnas virzījās uz Kijivu, „Rīcības un Solidaritātes” reitingi būtiski kritās, pēc tam gan atkal atgūstoties līdz ar pozitīvākām ziņām no frontes. Izšķirošs moments bija Moldovas prezidenta vēlēšanas pagājušā gada oktobrī, vienlaicīgi ar konstitucionālo referendumu, kas ļāva valstij virzīties uz Eiropas Savienību. Maija Sandu tika ievēlēta uz otru termiņu ar apmēram 55 % balsu, savukārt referendumā proeiropeiskajiem spēkiem pozitīvā atbilde iegūta par mata tiesu – ar 50 un trīsdesmit piecām simtdaļām procenta. Kopš pēdējām vēlēšanām aizvadītajos gados „Rīcība un Solidaritāte” lielākoties palikusi sabiedrības aptauju līderos, tomēr pēdējos mēnešos tās pozīcijas nav spožas. Valdošajai partijai min uz pēdām jūlijā saformētais „Patriotiskais bloks”, kurā sociālistiem un komunistiem pievienojušās divas mazākas partijas – „Moldovas sirds” un „Moldovas nākotnes partija”. Oficiāli bloka lozungs ir starptautiski neitrāla un nepievienojusies Moldova, kas praksē, protams, nozīmē pavērt durvis Kremļa ietekmei. Daudz atklātāk prokremlisks ir Ilana Šora jaunais veidojums – bloks „Uzvara”, kura dibināšanas kongress jūlija sākumā notika Maskavā. Taču pēc tam, kad bloka saraksta „lokomotīve”, autonomā Gagauzijas reģiona gubernatore Jevgenija Gucula tika notiesāta uz septiņiem gadiem cietumā par nelegālu Krievijas finansējuma saņemšanu, Moldovas Centrālā vēlēšanu komisija atsauca bloka un arī to veidojošo atsevišķo partiju reģistrāciju vēlēšanām. Līdz ar to palielinājušās izredzes vēl diviem politiskajiem spēkiem: blokam „Alternatīva”, kura redzamākās figūras ir Maijas Sandu galvenais konkurents pērngada prezidenta vēlēšanās Aleksandrs Stojanoglo un agrākais premjerministrs Jons Kiku, kā arī partijai „Mūsu partija”. „Alternatīva” sevi vismaz oficiāli pozicionē kā proeiropeisku spēku, savukārt „Mūsu partijai” ir populistu un mērenu eiroskeptiķu reputācija. Ja vēlēšanu rezultāti aptuveni atbildīs pašreizējiem aptauju rādītājiem, tad „Rīcībai un Solidaritātei” var nākties meklēt sev kādu koalīcijas partneri. Ukraina rāda, ko spēj Strauji kāpušas degvielas cenas, milzu rindas pie benzīntankiem un degvielas iegādes normas dažos Krievijas reģionos – tāds ir Ukrainas gaisa uzbrukumu redzamais rezultāts. Kā ziņo laikraksts "The New York Times", Ukrainai jau izdevies izsist no ierindas apmēram sesto daļu no Krievijas naftas pārstrādes jaudām. Tai skaitā uz laiku tikusi apturēta piegāde pa naftas vadu „Draudzība”, pa kuru krievu naftas produktus saņem Ungārija un Slovākija. Ungārijas ārlietu ministrs Peters Sijarto jau paziņojis, ka viņa valsts atslēgšana no degvielas piegādēm esot uzbrukums tās suverenitātei. Tiek ziņots, ka Krievija savukārt turpina triecienus pa Ukrainas enerģētika infrastruktūru, draudot ar apkures problēmām nākamajā ziemā. Tomēr tendence ir nepārprotami iezīmējusies – Ukraina šai gaisa karā vairs nav „peramais zēns”, tās prettriecieni kļūst agresoram arvien sāpīgāki un līdz ar to Krievijas sabiedrībai pamanāmāki. Un tos nevar nepamanīt arī starptautiskajā arēnā, kur joprojām biezē migla ap Donalda Trampa un viņa administrācijas izredzēm apsēdināt Kremļa diktatoru un viņa Kijivas pretni pie viena sarunu galda, un šajā kontekstā joprojām aktuāls priekšstats, ka „Zelenskim nav kāršu”. Vēl viens potenciāls „trumpis” Kijivas rokās ir ziņa par sekmīgu Ukrainas spārnotās raķetes „Flamingo” izmēģinājumu noslēgumu. Raķetes darbības rādiuss ir līdz trīs tūkstošiem kilometru, kaujas lādiņa masa – līdz vienai tonnai. Tie ir rādītāji, kas pārspēj jebkuru līdzīgu ieroču veidu, kādu Ukrainai līdz šim nodevuši Rietumus sabiedrotie, pie tam liedzot tos lietot triecieniem Krievijas pamatteritorijā. Tikām neiepriecinošas ziņas pirmdien pienākušas no Varšavas, kur Polijas prezidents Karols Navrockis ar savu veto apturējis likumprojektu, kuram bija jāturpina poļu finansiālais atbalsts Ukrainai, tai skaitā pieejai globālajam saziņas tīklam Starlink no 1. oktobra. Tas, savukārt, draud iedragāt ukraiņu spēku taktiskās iespējas frontē un apdraud citas Ukrainas valdībai svarīgas informācijas drošu apriti un glabāšanu. Prezidenta Navrocka rīcībai ir iekšpolitiski motīvi. Nesen ievēlētais poļu politikas konservatīvās līnijas pārstāvis, kura platformā nozīmīgi ir „Polija pirmajā vietā” motīvi, vēlas apcirpt sociālās garantijas, kādas saņem Polijā patvērumu radušie Ukrainas bēgļi. Viņš grib, lai bērnu un veselības pabalstus turpmāk saņemtu tikai strādājoši bēgļi. Tas dotu Polijas budžetam nepilnu divu miljonu eiro ietaupījumu, tiesa, budžets būtu jāpārplāno. Sagatavoja Eduards Liniņš.    

Gräns
Därför har Ryssland framgångar i kriget

Gräns

Play Episode Listen Later Aug 27, 2025 17:16


Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

60 minučių
Lietuvos rinktinės startas: solidi pergalė prieš britus

60 minučių

Play Episode Listen Later Aug 27, 2025 52:50


Lietuvos vyrų krepšinio rinktinė iškovojo pirmąją pergalę Europos čempionate Suomijoje. Rimo Kurtinaičio auklėtiniai 94:70 nugalėjo britus.Kitas rungtynes Europos čempionate Lietuva žais penktadienį su Juodkalnijos komanda.Juozas Olekas sulaukė Rasos Budbergytės akibrokšto - ši pareiškė, kad irgi norėtų būti Seimo pirmininke.Gintautas Paluckas nesupainiojo interesų, Vyriausybei priimant sprendimus, susijusius su nacionaliniu plėtros banku ILTE. Taip nusprendė Vyriausioji tarnybinės etikos komisija.Opozicija sako, kad sprendimas nekeičia planų buvusiam premjerui organizuoti apkaltą ir pašalinti iš Seimo.Ukraina sušvelnino draudimą 18-22 metų amžiaus vyrams keliauti į užsienį.Vokietijos vyriausybė patvirtino naują šaukimo į karinę tarnybą įstatymą. Jį dar turės patvirtinti parlamentass. Kol kas privaloma karinė tarnyba nėra aktyvuojama, tačiau apie tai Berlyne kalbama vis garsiau.Kauno oro uoste vyksta keleivių terminalo plėtra. Keliautojai jau gali naudotis išplėsta registracijos zona ir atvykimo erdve, o visų darbų pabaiga numatoma spalį. Be to, nuo pavasario planuojama pradėti tiesioginius skrydžius iš Kauno į Rygą.Ved. Liepa Želnienė

Układ Otwarty. Igor Janke zaprasza
Weto prezydenta Nawrockiego, Ukraina, USA i dalsze negocjacje z Rosją,atak na szpital w Gazie - informacje z 26 sierpnia

Układ Otwarty. Igor Janke zaprasza

Play Episode Listen Later Aug 26, 2025 10:16


(0:00) Wstęp(1:09) Polski prezydent zawetował nowelizację ustawy o pomocy Ukraińcom.. Ukraina może odpowiedzieć na zrównanie symboliki banderowskiej i nazistowskiej(2:54) Ukraina będzie rozmawiała ze Stanami Zjednoczonymi na temat dalszych negocjacji z Rosją(4:48) Niemcy przekażą Ukrainie dziewięć miliardów euro rocznie. Pomoc finansową na cele wojskowe ma zapewnić także Norwegia(6:27) W izraelskim ataku na szpital w Strefie Gazy zginęli korespondenci zachodnich agencji informacyjnych(8:01) Niemiecka prokuratura oskarżyła amerykańskiego obywatela o szpiegostwo na rzecz ChinInformacje przygotował Maurycy Mietelski. Nadzór redakcyjny – Igor Janke. Czyta Michał Ziomek.Mecenasi programu: AMSO-oszczędzaj na poleasingowym sprzęcie IT: https://amso.pl/Uklad-otwarty-cinfo-pol-218.html

Polish Stories
3.26: Oksana o pracy asystenta międzykulturowego

Polish Stories

Play Episode Listen Later Aug 25, 2025 44:45


Polish Stories is a podcast (in Polish) with stories and conversations for learners of Polish language who love books, movies and all sorts of storytelling. . W tym odcinku Polish Stories rozmawiam z Oksaną, Ukrainką, która od ponad 5 lat mieszka w Polsce i pracuje w szkole jako asystent międzykulturowy. W pierwszej części naszej rozmowy Oksana opowiada, jak wiele lat temu postanowiła sobie, że zamieszka w Polsce, która bardzo jej się spodobała, o swoim różnorodnym wykształceniu i o tym, jak wygląda praca asystenta międzykulturowego w szkole w Krakowie. Mówię też od siebie o tym, że choć w Europie (i na świecie) nie dzieje się teraz dobrze i narasta niechęć wobec migracji, to pamiętajcie, że w Polsce jest bardzo wiele osób, które witają Was z otwartymi ramionami i w różnorodności widzą wartość. Jesteście tu mile widziani! . . . Trzeci sezon Polish Stories to rozmowy z osobami dwujęzycznymi, o polskich korzeniach, albo z cudzoziemcami mieszkającymi w Polsce. Większość rozmów jest po polsku, niektóre po angielsku. . Autorką Polish Stories jestem ja, Gosia Rokicka. Muzyka: Olak/Zakrocki. . Jeśli lubisz Polish Stories i chcesz mieć ze mną większy kontakt, zapisz się do mojego newslettera: http://polishstories.net A jeśli chcesz się ze mną uczyć polskiego albo mnie wesprzeć, zajrzyj na mój profil na BuyMeACoffee: https://buymeacoffee.com/polishstories/

Ekot
Ekot 12:30 USA uppges ha hindrat Ukraina använda långdistansrobotar

Ekot

Play Episode Listen Later Aug 24, 2025 20:10


Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryto garsai
Ar mobiliųjų vaistinių idėja žlugo?

Ryto garsai

Play Episode Listen Later Aug 24, 2025 110:44


Ukraina mini Nepriklausomybės dieną. Prieš 34 metus paskelbtas šalies apsisprendimas atsiskirti nuo Sovietų Sąjungos. Kaune, Vytauto Didžiojo karo muziejuje vykusiame Vėliavos dienos ir Nepriklausomybės dienos minėjime susirinko nuo karo pasitraukę ukrainiečiai ir fronte šalį gynę kariai.Vyriausybė nutarė nepritarti kai kurių Seimo narių siekiui įteisinti mobiliąsias vaistines, tačiau sutinka, kad reikia didinti vaistų prieinamumą gyventojams, ypač regionuose.Artėjant naujiems mokslo metams, daugeliui tėvų Rugsėjo 1-oji – ypatinga. Pirmąją mokslo metų dieną norisi ne tik pasveikinti savo vaikus, bet ir palydėti juos į mokyklą. Vis tik laisvas pusdienis Rugsėjo 1-ąją priklauso ne visiems darbuotojams.

Ekots lördagsintervju
Kulturminister Parisa Liljestrand (M): Fullt rimligt att man uppdrar åt oberoende forskning att titta på förtroendet för public service

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later Aug 23, 2025 35:01


Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering. Däremot är vi inte överens om nivån på finansieringen”, säger Parisa Liljestrand. Vanligtvis kommer partierna överens om finansieringen över blockgränserna, men kulturministern anser inte att det är ett problem att man inte gjort det den här gången. ”Jag tycker inte att det är ett problem när vi haft en parlamentarisk hantering. Vi ser att vi i stor utsträckning är överens om väldigt mycket.”Vill se mer privat finansieringOm några veckor presenteras statsbudgeten, men kulturministern utlovar inga nya pengar åt kulturen. ”Vi måste lägga pengar på försvaret, på att försvara Ukraina. Vi måste lägga pengar på vårt rättsväsende och på polis. Det är uppenbart att när de kostnaderna ökar på det sättet kommer andelen att minska för kulturbudgeten, och det är inte bara kulturbudget. utan det är andelar som har minskat även på andra anslag.”, säger Parisa Liljestrand.Det du talar om kommer att fortsätta kosta mycket pengar. Behöver kulturlivet ställa in sig på att kulturens pott i budgeten minskar?”Vi förhandlar budgeten nu, och det är svårt att säga nåt om den. Det jag kan konstatera är att vi har en lågkonjunktur som pågår. Vi har haft några tuffa år bakåt med recession och hög inflation. Det är klart att allt det här gör att vi måste kunna prioritera.”, säger Parisa Liljestrand.Regeringen vill att den privata finansiering av kulturlivet i Sverige ska öka, till exempel från företag, stiftelser och privatpersoner. Men en risk med det är att kulturutövarna anpassar sitt innehåll. Det menar Myndigheten för Kulturanalys, som på regeringens uppdrag undersökt frågan.Den som investerar privat kapital i kultur har väl i allmänhet nån riktning, nånting man vill?”Det är faktiskt inte min bild, att det måste vara så. Min bild är att det finns oerhört mycket människor där ute som sitter på olika kapital, som tycker att det är viktigt att kunna vara med och bidra till att bygga kulturen stark. Man ser vikten av en stark kultursektor. Man förstår att det är en grund förutsättning i en fungerande demokrati. Därför vill man vara med i det bygget.”Gäst: Parisa Liljestrand (M), kulturministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 22 augusti 2025.

Gräns
Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Gräns

Play Episode Listen Later Aug 22, 2025 15:43


Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

VOV - Chương trình thời sự
Thời sự 12h 22/8/2025: Ngày 8/9, xét xử 29 bị cáo trong vụ án Tập đoàn Thuận An

VOV - Chương trình thời sự

Play Episode Listen Later Aug 22, 2025 57:23


- Phó Thủ tướng Hồ Đức Phớc dự Diễn đàn Doanh nghiệp Phát triển bền vững Việt Nam (VCSF) lần thứ 12 chủ đề “Phát triển bền vững trong kỷ nguyên mới: Biến khát vọng vươn mình thành hành động”.- Gia Lai xác định 5 trụ cột để tăng trưởng kinh tế trên 10% mỗi năm.- Đợt cao điểm nghỉ lễ Quốc khánh 2/9, sân bay Tân Sơn Nhất, TPHCM tăng cao, dự kiến đón 130.000 lượt khách mỗi ngày.- 21 quốc gia ký tuyên bố chung lên án Ít-xra-en phê duyệt một dự án định cư lớn ở Bờ Tây là vi phạm luật pháp quốc tế.- Nga bác bỏ ý tưởng triển khai quân đội châu Âu tới Ukraina, coi đây là sự can thiệp không thể chấp nhận.

Raport międzynarodowy
Jurasz: Nie zarobiliśmy na odbudowie Polski, czemu mielibyśmy zarobić na odbudowie Ukrainy #OnetAudio

Raport międzynarodowy

Play Episode Listen Later Aug 21, 2025 10:39


Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. W najnowszym odcinku podcastu Raport Międzynarodowy Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz rozmawiają o defiladzie z okazji Święta Wojska Polskiego. Obydwaj prowadzący zauważają, że tym razem naprawdę można było poczuć dumę i względne poczucie bezpieczeństwa. Polskie Siły Zbrojne dysponują już bowiem nowoczesnym sprzętem, a celebracje nie sprawiały wrażenia parady Muzeum Techniki. W podcaście mowa jest też o rocznicy śmierci Darii Duginy oraz o stworzeniu przez Ukrainę pocisków rakietowych o zasięgu 3000 kilometrów, które przenoszą ładunek o wadze jednej tony, tym samym Kijów zyskał bardzo poważne możliwości bojowe.   O tym usłyszą Państwo w dostępnym na naszej stronie głównej i kanale YT fragmencie. Pełna wersja podcastu Raport Międzynarodowy dostępna jest w subskrypcji Onet Premium, a w niej Jurasz i Parafianowicz skupiają się na ocenie szczytu, który miał miejsce pomiędzy Donaldem Trumpem i Władimirem Putinem na Alasce. W ocenie obydwu prowadzących prezydent Stanów Zjednoczonych poszedł na zbyt daleko idące ustępstwa, czego wyrazem było również to, że nikt już nie mówi o nałożeniu sankcji na Rosję. Przechodząc do szczytu pomiędzy przywódcami Stanów Zjednoczonych, Ukrainy i europejskimi liderami w Waszyngtonie, Zbigniew Parafianowicz i Witold Jurasz zgadzają się, że wynikał on z obawy Europy o dużą pobłażliwość Trumpa względem rosyjskich żądań. Na pytanie Jurasza, specjalizujący się w tematyce ukraińskiej Zbigniew Parafianowicz zauważa, że Ukraina jest przy tym gotowa na ustępstwa, które idą znacznie dalej niż zazwyczaj jest to odbierane w Polsce. Obydwaj prowadzący zastanawiają się też, czy realne jest powstanie misji stabilizacyjnej w Ukrainie z udziałem wojsk państw zachodnich.  Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz dociekają przyczyn nieobecności Polskiej reprezentacji w Waszyngtonie i jednoznacznie stwierdzają, że była to niestety porażka naszego kraju. Witold Jurasz w tym punkcie w bardzo jednoznaczny i bezwzględny sposób rozprawia się z tymi, którzy próbują uzasadniać to dyplomatyczne fiasko, twierdząc, że tak naprawdę nieobecność w Białym Domu wyszła nam na dobre. Tego rodzaju próby usprawiedliwiania naszej porażki są żałosne.  W dalszej części prowadzący spierają się o to, czy fakt, iż pomoc Zachodu dla Ukrainy przekazywana jest przez lotnisko w Rzeszowie może być w jakikolwiek sposób skapitalizowana przez naszą dyplomację. W ocenie Jurasza Rzeszów nikogo nie obchodzi, dlatego, że wszyscy rozumieją, że Polsce zależy na tym, by Ukraina broń otrzymywała. Odnotowany zostaje też tekst byłego ambasadora Stanów Zjednoczonych w Polsce Daniela Frieda, który inaczej niż nasi rodzimi eksperci nie wyklucza, że do porozumienia pomiędzy Rosją a Ukrainą jednak dojdzie.     Na końcu obydwaj prowadzący odnotowują pożegnalną wizytę ambasadora Rosji Siergieja Andriejewa u dziekana korpusu dyplomatycznego, w którym tradycyjnie uczestniczył nuncjusz apostolski. Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz stwierdzają, że żegnają ambasadora Rosji bez szczególnego żalu. Jednocześnie cieszą się z wielu lat spędzonych przez ambasador Andriejewa w Polsce. Rosyjski dyplomata żywił nieukrywaną niechęć do naszego kraju, co z pewnością jemu nastręczyło w czasie pobytu wielu przykrości, a nas pozostawiło z delikatnym schadenfreude. 

Ekot
Ekot 08:00 Omfattande rysk robot -och drönarattack mot Ukraina i natt

Ekot

Play Episode Listen Later Aug 21, 2025 15:00


Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Aftenpodden USA
Slik ser Moskva på Trump

Aftenpodden USA

Play Episode Listen Later Aug 20, 2025 49:02


Hvordan ser Vladimir Putin og resten av Kreml på Trumps forsøk på å skape fred i Ukraina? Og misforstår Donald Trump hva russerne egentlig mener? Moskva-korrespondent Per Kristian Aale gjester podden og forteller om russernes forhandlingstriks. Pluss: Er Washington D.C. blitt tryggere med soldater i gatene? Og: Hvem er feitest av JD Vance og Christina Pletten? Med korrespondent Kjetil Hanssen og programleder Kristoffer Rønneberg. Foto: Julia Demaree Nikhinson / AP / NTB

donald trump vladimir putin med jd vance ukraina slik moskva kreml kristoffer r christina pletten per kristian aale
Aftonbladet Daily
Efter toppmötena – finns freden i sikte?

Aftonbladet Daily

Play Episode Listen Later Aug 20, 2025 14:27


Förra mötet mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj blev ett fiasko, men i måndags var det dags för ett nytt – och den här gången var stämningen en annan. Zelenskyj hade med sig en hel delegation med europeiska ledare, däribland EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och hoppades få med sig tydliga resultat i en väg mot fred i Ukraina. Men hur gick det egentligen? Vad fick Zelenskyj för besked? Vad kommer Trumps möte med Putin i fredags att få för konsekvenser? Och är vi närmare ett slut på kriget? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet med fokus på säkerhetsfrågor. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Raport międzynarodowy
Kosiniak-Kamysz o nieobecności Polski w Waszyngtonie: Pytania najlepiej skierować do kancelarii Nawrockiego

Raport międzynarodowy

Play Episode Listen Later Aug 19, 2025 16:38


Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. Gościem najnowszego odcinka podcastu Raport Międzynarodowy był wicepremier, minister obrony narodowej oraz prezes Polskiego Stronnictwa Ludowego Władysław Kosiniak-Kamysz. Zapytany przez prowadzącego Witolda Jurasza o przyczyny nieobecności prezydenta Karola Nawrockiego i premiera Donalda Tuska w Waszyngtonie podczas spotkania europejskich przywódców oraz prezydenta Ukrainy Wołodymyra Zełenskiego z prezydentem Stanów Zjednoczonych Donaldem Trumpem stwierdził, że sytuacja ta, jak się wyraził, faktycznie źle wygląda. Zaznaczył przy tym, że to otoczenie prezydenta Nawrockiego chwaliło się szczególnie bliskimi kontaktami z Donaldem Trumpem. Na pytanie, czy Polski nie ma w Waszyngtonie z powodu zasadniczego ograniczenia naszego wsparcia dla Kijowa w ostatnim czasie, minister odpowiedział, że nie zgadza się z takim ujęciem problemu i zaznaczył, że bez lotniska w Rzeszowie zdecydowana większość pomocy dla Ukrainy nigdy by tam nie trafiła.     W dalszej części rozmowy wicepremier powtórzył jednoznaczne stanowisko, że Polska nie wyśle ani jednego żołnierza do Ukrainy. Witold Jurasz zwrócił tu uwagę, iż powstanie misji stabilizacyjnej państw zachodnich w Ukrainie jest w naszym najlepszym interesie i Polska w związku z tym powinna zrobić wszystko, by takie przedsięwzięcie zostało zrealizowane. Powodzenie takiej inicjatywy wiązałoby się naturalnie z koniecznością wysłania również i naszych wojsk. Szef resortu obrony narodowej powtórzył tu znane już stanowisko, że Polska wspomaga Ukrainę w inny sposób.     O tym wszystkim usłyszą Państwo w dostępnym na naszej stronie głównej i kanale YT fragmencie. Pełna wersja podcastu Raport Międzynarodowy dostępna jest w subskrypcji Onet Premium, a w niej Witold Jurasz pytał wicepremiera również o to, czy twarda i jednoznaczna deklaracja Ukrainy, iż nie zgodzi się na przekazanie żadnych terytoriów Rosji, realną linią Kijowa, czy jedynie oficjalnym stanowiskiem, które będzie podlegać negocjacjom. Władysław Kosiniak-Kamysz odparł, że widzi daleko idącą wolę porozumienia po stronie ukraińskiej. Odpowiedź tę można było odczytać jako sugestię, iż Ukraina jest gotowa do dalej idących ustępstw niż formalnie deklaruje.     Witold Jurasz pyta także, czy Polsce grozi wojna w klasycznym tego słowa znaczeniu, czy raczej też bardziej prawdopodobne będą kierowane przeciw nam ataki hybrydowe lub cybernetyczne. Władysław Kosiniak-Kamysz w pierwszej kolejności wymienił zagrożenia hybrydowe, ale zarazem nie wykluczył również niestety dalej idących zagrożeń. Podkreślił, że program zbrojeń będzie kontynuowany. Szef MON-u zaznaczył tu, że nie zamierza krytykować swoich poprzedników, jego zadaniem jest poprawianie błędów, które się zdarzały i kontynuowanie tych projektów, które były dobrze przemyślane. W tym kontekście wicepremier zadeklarował poparcie między innymi dla zakupu koreańskich samolotów FA-50.     Przy okazji rozmowy o zagrożeniach hybrydowych Witold Jurasz zadał pytanie, czy Polska powinna się jedynie bronić, czy też na przykład w odpowiedzi na rosyjskie podpalenie obiektów na naszym terytorium powinniśmy przystąpić do adekwatnych działań odwetowych? Wicepremier odpowiedział, stwierdzając, iż Polska powinna mieć zarówno tarczę, jak i miecz - innymi słowy nie odciął się od sugestii prowadzącego.     Przedmiotem rozmowy była również kwestia udziału Polski w programie NATO Nuclear Sharing i perspektywę ewentualnego objęcia nas francuskim parasolem nuklearnym. Witold Jurasz pytał też wicepremiera o ewentualny autonomiczny polski program zbrojeń nuklearnych. Co ciekawe, wicepremier i minister obrony w odpowiedzi na to ostatnie pytanie stwierdził, że nie traciłby wiary i zaufania do polskich naukowców i możliwości rozwojowych. 

TOK FM Select
"Prezydent Nawrocki w dyplomacji jest kompletnym amatorem"

TOK FM Select

Play Episode Listen Later Aug 18, 2025 15:42


Kiedy Europa, Ukraina i Stany Zjednoczone rozmawiają o przyszłości naszego wschodniego sąsiada i możliwym zakończeniu wojny z rosyjskim agresorem polscy politycy kłócą się na portalu X, kto jest winny braku obecności polskiego reprezentanta na spotkaniu z Donaldem Trumpem w Waszyngtonie. Dlaczego na rozmowach "koalicji chętnych", Ukrainy i USA nie ma prezydenta ani premiera? O nieobecności Polski przy stole negocjacyjnym w Białym Domu rozmawiamy z Bogdanem Zdrojewskim (PO), posłem do Parlamentu Europejskiego. Rozmawiamy również o tym, co może wydarzyć się w Waszyngtonie podczas poniedziałkowych rozmów oraz przyszłych rozmów z Rosją.