Podcasts about ukraina

Petter Muren er kåret til Årets beredskapsgründer 2026 for pionerarbeidet som gründer av droneteknologi som har satt en ny standard for samfunnskritisk kapasitet innen beredskap, sikkerhet og handlekraft. Hvem er denne levende legenden?Lytt til samtalen, direkte fra teknologifestivalen Kongsberg Agenda, mellom:Petter Muren, eller «Petter Smart», oppfinner og gründer, Prox Dynamics, og Årets beredskapsgründer 2026Erik Nymo Bohne, gründer, Astar og Til ungdommenMikael Steenbuch, gründer, Astar og Til ungdommenMette Vågnes Eriksen, generalsekretær, Polyteknisk Forening, er programlederI denne episoden lærer du om både beredskap og entreprenørskap, fra teknologi- og markedssiden. Du blir kjent med mannen som lærte å brette papirfly av moren sin, og selge dem til naboene, som 4-åring. Årets beredskapsgründer Petter forteller om hvorfor han utvikler forsvarsteknologi og gir også til neste generasjon oppfinnere og gründere, og viser seg som en ekte polytekniker. Du hører hvorfor Mikael og Erik startet «Til ungdommen» og eget konsulentselskap, og om deres engasjement for fred i Europa gjennom økt forsvarsevne og støtte til Ukraina. Deltakerne diskuterer også hva det er verdt å følge med på fremover innen norsk forsvarsteknologi som styrker global beredskap. Prisen «Årets beredskapsgründer» deles ut av Kongsberg Agenda, Digital Norway, Til ungdommen og Polyteknisk Forening. Prisen skal fremme teknologiutvikling som styrker Norges beredskap, ved å hedre gründere som bidrar med produkter og tjenester til norsk sivil og militær forsvarsevne. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nord-Koreas økonomi boomer, tross sanksjoner. Et selvsikkert diktatur viser nå muskler overfor stormaktene Kina og Russland. Krigen i Ukraina og kinesisk teknologi har styrket diktatoren Kim Jong-Uns posisjon. Med utenriksjournalistene Gloria Andersen og Kristoffer Rønneberg. Foto: Korean Central News Agency/Korea News Service via AP

OECD: Valsts pārvaldes un veselības aprūpes rezultātu uzlabošana veicinātu dzīves līmeņa paaugstināšanos Latvijā. To, kā ministriem veicas ar trīs prioritāro darbu izpildi, vērtēs ne tikai valdības pilnvaru beigās, bet vismaz reizi mēnesī. Ukraina paredz papildu līdzekļus aizsardzībai. Populārāka kontrabandas prece Latvijā joprojām ir cigaretes, savukārt legālo cigarešu tirgū arvien vairāk iespiežas viltojumi un nezināmas izcelsmes bezdūmu nikotīna izstrādājumi.

Krimmi poolsaart tabas ööl vastu neljapäeva laiaulatuslik Ukraina õhurünnak, milles said ilmselt pihta mitmed Vene sõjaväega seotud objektid, aga ka poolsaart mandriga ühendavad maanteesillad. Milline on olukorda Krimmis ja mis võiks edasi saada, sellest räägime Postimehe «Sõjastuudios» vaatleja Raivo Varega. Saatejuht on Ulla Länts.

Michał Nowak przedstawia sytuację na frontach wojny rosyjsko-ukraińskiej w dniu 10 czerwca 2026 roku.

- Trump „kocha inflację" - Ukraina bije w rosyjską logistykę - Albania przeciw kurortowi TrumpówKurs wystąpień publicznych online. Start 22.09. Sprawdź program: ⁠⁠https://academy.voicehouse.co/co-robimy/wystapienia-publiczne-szkolenia/⁠⁠Masz pytanie do naszej redakcji? Możesz je zadać tutaj: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://tally.so/r/npJBAV⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zawsze rano. Same fakty.5 najważniejszych wiadomości.5 minut.Wydarzenia ze świata, sportu, popkultury, technologii, środowiska i gospodarki.Ramówka:Poniedziałek: Ekonomicznie in BriefWtorek: Sport in BriefŚroda: PopCulture in BriefCzwartek: Technologicznie in Brief / Planet in BriefPiątek: World in BriefW aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków z dodatkowymi materiałami wideo.

Ngày 11/06/2026, giải Vô địch Bóng đá Thế giới lần thứ 23 chính thức khai mạc tại ba nước đồng tổ chức là Canada, Hoa Kỳ và Mêhicô, với trận chung kết diễn ra tại New York ngày 19/07/2026. Giữa những tranh cãi về khâu tổ chức, các chỉ trích về chính sách nhập cư, hạn chế visa nhập cảnh và các căng thẳng địa chính trị, tổng thống Mỹ Donald Trump muốn biến kỳ World Cup 2026 thành một vũ đài, thể hiện quyền lực và tầm nhìn về quan hệ quốc tế của ông. Đây là lần đầu tiên lễ hội bóng đá lớn nhất hành tinh, diễn ra mỗi bốn năm một lần, được ba nước đồng tổ chức. Sự kiện này khẳng định hơn nữa xu thế đồng tổ chức các cuộc tranh tài thể thao lớn bắt đầu từ mùa Euro 2008 tại Thụy Sĩ và Áo, Euro 2012 tại Ba Lan và Ukraina, và gần đây nhất là mùa Euro 2020, bị dời lại một năm do đại dịch Covid, diễn ra tại ít nhất 11 nước chủ nhà. Vào năm 2030, Cúp Bóng đá Thế giới sẽ diễn ra tại Tây ban Nha, Bồ Đào Nha và Maroc, với ba trận đấu khác ở Achentina, Paraguay và Uruguay. Đồng tổ chức, đồng chia sẻ chi phí, nhưng cạnh tranh hình ảnh chủ nhà Trong phiên bản 2026, việc chọn Canada, Hoa Kỳ và Mêhicô, được FIFA thông qua vào năm 2018, và theo sáng kiến của cựu tổng thống Mỹ Barack Obama, phản ảnh mong muốn xây dựng một sự kiện bóng đá cấp châu lục quy mô lớn. Theo giải thích của Cyrille Bret, chuyên gia về quan hệ quốc tế, với trang The Conversation, mục tiêu đặt ra là nhằm đáp ứng các yêu cầu kinh tế, theo đó, ba nước cùng chia sẻ chi phí tổ chức, dùng chung cơ sở hạ tầng và hạn chế việc xây dựng các công trình mới. « Những khía cạnh này càng thêm quan trọng hơn khi đây sẽ là kỳ World Cup lớn nhất trong lịch sử : Lần đầu tiên có 48 đội tuyển tham gia vòng chung kết, thi đấu tổng cộng 104 trận. Bảy kỳ World Cup trước đó, kể từ kỳ tổ chức ở Pháp năm 1998, đều có 32 đội tham gia, đấu 64 trận. Con số này còn thấp hơn trước đó nữa, khi chỉ có 24 đội từ năm 1982 đến 1994 và chỉ có 16 đội trước giai đoạn này. Sự gia tăng này là đáng kể và có thể là chưa kết thúc, bởi vì FIFA đang xem xét mở rộng lên 64 đội ngay từ năm 2030. » Tuy diễn ra tại ba nước, nhưng mọi sự chú ý chủ yếu đổ dồn vào Hoa Kỳ, bởi vì 78 trong số 104 trận tranh tài sẽ diễn ra trên lãnh thổ Mỹ, và do vậy Mỹ sẽ là nơi có mật độ phủ sóng truyền thông cao nhất. Trên phương diện xây dựng « thương hiệu quốc gia », đây thực sự là một lợi thế đáng kể. Cyrille Bret lưu ý, « trong vòng một tháng, các hình ảnh được phát sóng ra toàn thế giới chủ yếu sẽ giới thiệu các thành phố lớn của Mỹ. » Nhưng để có được lợi thế này, nhà địa chính trị học về thể thao, Pascal Boniface, giám đốc Viện Quan hệ Quốc tế và Chiến lược (IRIS), trong chương trình truyền hình của France 24, nhắc lại, đích thân Donald Trump, trong nhiệm kỳ I đã can thiệp « một cách thô bạo » trong quá trình bầu chọn ứng viên đăng cai World Cup : « Lần đầu tiên một tổng thống đe dọa trừng phạt những nước nào không bỏ phiếu cho Mỹ. Thông thường một tổng thống, một nguyên thủ quốc gia chỉ làm công tác quan hệ công chúng. Vì mỗi liên đoàn có một lá phiếu, và người ta biết ai bỏ phiếu cho ai, thế nên ông Trump đã đe dọa sẽ trừng phạt những nước nào bỏ phiếu cho Maroc, một ứng viên khác. Đây thực sự là một tiền lệ chưa từng có. » Dù có ít trận đấu diễn ra trên lãnh thổ, nhưng Canada và Mêhicô cũng sẽ nỗ lực thể hiện tầm cỡ của mình trong việc bảo đảm an ninh, giao thông và cơ sở hạ tầng. Chuyên gia Cyrille Bret cho rằng « hai nước còn lại có thể tạo sự khác biệt thông qua hình ảnh như giới thiệu thành phố chủ nhà, cảnh quang hay di sản của họ, những yếu tố vô cùng quý giá, góp phần xây dựng danh tiếng quốc tế, một thương hiệu quốc gia tiếng tăm ». Cũng theo vị chuyên gia về quan hệ quốc tế, tuy đồng tổ chức nhưng còn có sự cạnh tranh về lòng hiếu khách. Các cổ động viên trên toàn thế giới sẽ so sánh cách tiếp đón tại mỗi nước. Liệu rằng nước Mỹ của Donald Trump với chủ trương « Nước Mỹ trên hết » có sẽ được đánh giá là nơi tiếp đón nồng nhiệt nhất so với hai quốc gia láng giềng hay không ? Trump đăng cai World Cup nhưng hạn chế cổ động viên nhập cảnh Về điểm này, Hoa Kỳ có lẽ đang mất lợi thế trước hai đối thủ cạnh tranh là Canada và Mêhicô. Việc đăng cai một sự kiện thể thao lớn cho phép nước chủ nhà nhấn mạnh tầm quan trọng của một quốc gia. nhưng những căng thẳng chính trị nội bộ và các xung đột địa chính trị đang làm dấy lên nỗi lo cho một thảm họa thể thao to lớn. Chính sách siết chặt nhập cư và hạn chế visa nhập cảnh của chính quyền Trump đang đi ngược lại với tinh thần của World Cup là mở cửa ra thế giới. Theo quan điểm của Cyrille Bret, đây chính là sự mâu thuẫn cốt lõi của chủ nghĩa Trump. Một mặt ông tìm cách thể hiện sự hiện diện toàn cầu của nước Mỹ, và mặt khác, ông chủ trương đóng cửa biên giới nghiêm ngặt, ngăn cản công dân các quốc gia có đủ điều kiện tham dự World Cup đến Mỹ cổ vũ cho đội nhà. Trong một phóng sự của France 24, Boubacar Seye, chủ tịch hiệp hội Horizon sans Frontières, bảo vệ quyền người di cư Senegal, quốc gia nằm trong danh sách các nước bị hạn chế cấp visa, đã chỉ trích mạnh mẽ chính sách này của chính quyền Trump là khó hiểu : « Lễ hội đã bị phá hỏng rồi. Bởi vì không thể tổ chức World Cup mà không có người hâm mộ. Điều đó là chưa từng có tiền lệ. Senegal cần phản đối bằng con đường ngoại giao. Họ cần liên hệ với FIFA, họ cần liên hệ với các tổ chức nhân quyền. » Chính sách cứng rắn này của Trump là hữu ích về mặt chính trị. Hình ảnh về sự kiên quyết bảo vệ biên giới vẫn được một bộ phận cử tri của ông ủng hộ. Cách đánh giá này cũng được Kevin Veyssière, chuyên gia địa chính trị thể thao, trả lời France 24 cùng chia sẻ : « Trên bình diện đối nội, ông sử dụng giải đấu để thách thức việc đăng cai các trận đấu của một số thành phố do đảng Dân Chủ điều hành và có bất đồng với chính sách của ông. Điều này là quan trọng bởi vì bầu cử giữa kỳ sẽ diễn ra vài tháng sau kỳ World Cup. Ông hy vọng rằng mùa bóng này sẽ là một lợi thế để giành thắng lợi bầu cử ». Nước chủ nhà và nước dự giải trong chiến tranh Một ẩn số khác trong kỳ World Cup lần này là sự tham dự của Iran. Lần đầu tiên trong lịch sử bóng đá, nước chủ nhà và nước tham dự giải đấu trong tình trạng chiến tranh từ hơn ba tháng nay. Sự hiện diện của tuyển Iran trở thành một thách thức ngoại giao. Nhà địa chính trị về thể thao Pascal Boniface nhắc lại, trong quá khứ, vào năm 1998, khi Mỹ và Iran vào thời điểm đó cũng trong tình trạng chiến tranh, đã cho thế giới thấy một hình ảnh tích cực : « Vào năm 1998, hai đội đã chụp ảnh chung, và các cầu thủ Iran đã tặng hoa hồng trắng cho các cầu thủ Mỹ. Đó là thời kỳ xích lại gần nhau về mặt ngoại giao giữa Hoa Kỳ dưới thời Bill Clinton và Iran dưới thời Katami. » Về phần mình, Cyrille Bret lưu ý : « Những cuộc tranh tài thể thao lớn không tạo ra những căng thẳng quốc tế nhưng chúng làm nổi rõ những vấn đề đó. Thể thức tham gia của Iran sẽ phụ thuộc chủ yếu vào tình trạng quan hệ giữa Washington và Teheran vào thời điểm diễn ra giải đấu – một mối quan hệ biến động gần như hàng ngày. Vấn đề này có thể trở thành, giống như một số vụ tẩy chay Olympic trong quá khứ, một công cụ để gây áp lực hoặc đàm phán. Người ta đã biết rằng đội tuyển Iran, theo nguyên tắc sẽ thi đấu các trận của họ trên lãnh thổ Hoa Kỳ, cuối cùng đóng trại tại Tijuana, Mêhicô, gần biên giới với Mỹ, và sẽ phải di chuyển đi về trong cùng một ngày. Nhưng World Cup chỉ đơn thuần là sự phản ánh của một động lực quyền lực đã tồn tại từ trước. » Ở đây một lần nữa chính quyền Trump áp đặt luật chơi đối với một sự kiện thể thao lớn. Trả lời France 24 Kevin Veyssière cho rằng, « trên trường quốc tế, Hoa Kỳ rõ ràng không cần World Cup để củng cố quyền lực mềm. Nhưng Donald Trump muốn giải đấu này mang dấu ấn và tầm nhìn của ông về quan hệ quốc tế. Trong khi Nga vào năm 2018 và Qatar năm 2022 đã thể hiện sự cởi mở để tạo dựng hình ảnh tốt nhất có thể, thì rõ ràng Hoa Kỳ không như vậy. Donald Trump muốn thế giới thích nghi với Hoa Kỳ, chứ không phải ngược lại. » Là một người cũng ưa thích thể thao, nhưng chủ yếu đam mê của ông là golf, đô vật và MMA, những môn thể thao nam tính và phù hợp với lập trường chính trị và thành phần cử tri của ông, bóng đá tại Mỹ, về mặt lịch sử là một môn thể thao cho nữ giới, nhưng Donald Trump trong các phát biểu, đang tìm cách biến đổi đất nước ông thành một vùng đất của bóng đá, không phải là vì niềm đam mê mà là vì những lợi ích chính trị. FIFA : Một tổ chức phi chính trị ? Những điều này Trump có thể thực hiện đó là nhờ vào sự tiếp tay của FIFA, đặc biệt là chủ tịch hiện nay Gianni Infantino, người đang bị cáo buộc là có những hành vi tham nhũng. Về điểm này, Kevin Veyssière, có nhận định như sau : « Nhìn vào lịch sử của giải đấu, từ kỳ World Cup 1934 dưới thời Mussolini đến kỳ World Cup 2022 tại Qatar, FIFA chưa bao giờ đóng vai trò trung gian hòa giải đối với nước chủ nhà. Chưa bao giờ có mối quan hệ phi chính trị giữa cơ quan quản lý và nhà tổ chức, mà chỉ là mối quan hệ đối tác. Dưới thời Gianni Infantino (chủ tịch FIFA từ năm 2016), chúng ta thậm chí còn chứng kiến ​​những mối quan hệ rất cá nhân phát triển giữa ông và các nguyên thủ quốc gia của các nước chủ nhà. Với Donald Trump, điều này đạt đến đỉnh điểm, lên đến việc trao tặng giải thưởng Hòa bình FIFA đầy phi lý trong lễ bốc thăm vào tháng 12 năm 2025. Một giải thưởng thực sự phi lý, nếu xét đến các chính sách của Trump vào đầu năm, từ vụ bắt cóc Nicolás Maduro ở Venezuela đến các cuộc tấn công chống lại Iran. Chúng ta thường nói về tình bạn thân thiết giữa Trump và Infantino, nhưng không có chuyện tình cảm lãng mạn. Chủ yếu đó là cuộc đấu tranh quyền lực. Cả hai đều có chung thế giới quan. Infantino phô trương quyền lực : ông đang ở nhiệm kỳ thứ tư, hiện đã tái đắc cử mà không cần bỏ phiếu tán thành, và không có cơ chế kiểm soát hay cân bằng nào tại FIFA. Và ông không bị thách thức vì doanh thu của tổ chức này tiếp tục tăng trưởng. » Một quan điểm cũng được nhà phân tích quan hệ quốc tế, Cyrille Bret, đồng chia sẻ với trang The Conversation, khi cho rằng điều này là không có gì mới mẻ. « Các tổ chức thể thao lớn luôn vun đắp các mối quan hệ mập mờ với quyền lực chính trị (…) Lập luận của họ trước hết là về kinh tế. Các cuộc tranh tài quốc tế đã trở thành những sản phẩm toàn cầu cho phép tài trợ một phần thể thao chuyên nghiệp ».

Kamila Biedrzycka gości Jakuba Stefaniaka (wiceszefa Kancelarii Premiera, PSL), który bez owijania w bawełnę komentuje najgorętsze wydarzenia na polskiej i międzynarodowej scenie politycznej. Stefaniak BEZ CENZURY: "Niech ona OGARNIE swoich ludzi!", uderzając w tarcia wewnątrzkoalicyjne i w Katarzynę Pełczyńską-Nałęcz. Czy Władysław Kosiniak-Kamysz faktycznie wszedł już w rolę prezydenta? Dlaczego Pałac Prezydencki budzi tak wielkie emocje? W tym odcinku usłyszysz mocne stanowisko w sprawie Wołodymyra Zełenskiego oraz bezkompromisową obronę Marcina Kierwińskiego. Posłuchaj, kto trzyma rękę na pulsie, a czyje zarzuty są „dęte i śmieszne”! Oglądaj Express Biedrzyckiej na żywo w serwisie YouTube. Więcej informacji o programie na stronie Super Expressu.

Propozycja odebrania Wołodymyrowi Zełenskiemu Orderu Orła Białego wywołała polityczną burzę. Karol Nawrocki broni polskiej pamięci historycznej. Czy ryzykuje przy tym strategiczne relacje z sąsiadem? W podcaście „Rzecz w tym” Marzena Tabor-Olszewska rozmawia z Jackiem Nizinkiewiczem o napięciach między Warszawą a Kijowem, politycznych kalkulacjach przed wyborami i o tym, komu służyłoby pogorszenie relacji polsko-ukraińskich.Kup subskrypcję „Rzeczpospolitej” pod adresem: https://czytaj.rp.pl

I dag har vi besøk av Tor Bukkvoll, sjeffforsker ved Forsvarets forskningsinstitutt. Sammen analyserer vi hvordan situasjonen har snudd betydelig siden september 2025, med Ukraina som nå demonstrerer at tallmessig underlegenhet kan kompenseres med overlegen teknologi og taktikk. Bukkvoll forklarer hvordan Ukrainas revolusjonerende dronebruk har transformert konflikten gjennom 2026. Spesielt framheves angrepene mot den strategisk viktige Novorossijaveien, som forbinder okkuperte områder med Krym-halvøya. Trafikken har ifølge Robert «Madyar» Brovdi falt med cirka 70 prosent, og bensinmangelen på Krym har skapt kilometerlange køer og desperate rasjoneringstiltak. Samtidig er Ukraina under sterkt press, spesielt rundt Kostjantynivka i Donbas. Episoden dekker også den prekære situasjonen for russisk rekruttering, hvor kvaliteten på nytt personell synker dramatisk. Russland holder tilbake erfarne styrker mens utrente rekrutter sendes direkte til fronten, noe som kan forklare den stagnerende russiske framgangen. En særlig mørk del av samtalen omhandler systematisk tortur av ukrainske krigsfanger, hvor tilnærmet hundre prosent rapporterer mishandling. Bukkvoll avdekker hvordan det russiske fengselssystemets spesialstyrker, opprinnelig designet for å slå ned fangeopprør, nå systematisk torturerer ukrainske soldater som del av et «omskoleringsprosjekt» for å overbevise dem om at de egentlig er russere. Teknologiske nyvinninger som bakkedroner og fjernstyrte våpensystemer diskuteres som potensielle game-changere, med prognoser om at infanteristyrker kan reduseres med 30 prosent. Samtidig analyseres Ukrainas strategiske angrep på russiske våpenfabrikker, inkludert det siste Flamingo-missilangrepet dypt inne i Russland. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dziś w programie: w Londynie spotkanie prezydenta Ukrainy Wołodymyra Zełenskiego z liderami grupy E3 – rozmowy dotyczyły dalszej koordynacji wsparcia dla Kijowa w wojnie z Rosją, a brak obecności Polski wywołuje pytania o jej rolę w europejskiej polityce bezpieczeństwa. W Berlinie Dzień Polonii połączony z ważnymi rocznicami polsko-niemieckimi i spotkaniami środowisk polonijnych. Przyjrzymy się też pracy redakcji niemieckiej Polskiego Radia dla Zagranicy, które świętuje swoje 90-lecie w Roku Polskiego Radia. Na koniec kultura – projekt „Bach w piach” i rozmowa o tym, jak muzyka klasyczna może wyjść poza schematy i trafić do nowych odbiorców. Zapraszamy!

Sprawa odebrania Orderu Orła Białego prezydentowi Ukrainy nabiera tempa. Grzegorz Płaczek ujawnia kulisy swojego oficjalnego apelu do prezydenta Karola Nawrockiego i ostro ocenia postawę Donalda Tuska, zarzucając szefowi rządu kapitulację.

Relacje polsko-ukraińskie przechodzą dziś jeden z najtrudniejszych okresów od początku pełnoskalowej agresji Rosji na Ukrainie. Czy kończy się okres bezwarunkowej solidarności i politycznego „miesiąca miodowego”? Jak Ukraińcy postrzegają dziś Polskę, a jak Polacy patrzą na swojego wschodniego sąsiada?W rozmowie analizujemy zmieniające się nastroje społeczne po obu stronach granicy, spory wokół historii, kwestie Wołynia, kultu UPA oraz polityczne konsekwencje tych sporów dla przyszłości współpracy Warszawy i Kijowa. Czy na Ukrainie rzeczywiście dominuje narracja o „symetrii win” w sprawie rzezi wołyńskiej? Jak wygląda nauczanie o UPA i Romanie Szuchewyczu w ukraińskich szkołach? Dlaczego część ukraińskich elit politycznych i intelektualnych broni postaci odpowiedzialnych za zbrodnie na Polakach? Czy możliwe jest prawdziwe pojednanie bez uznania historycznej prawdy? O tym mówił dr Maciej Pieczyński, rusycysta, ukrainista, dziennikarz i publicysta tygodnika „Do Rzeczy” oraz autor kanału „Prąd wschodni”, do którego śledzenia serdecznie zapraszamy - LINK: https://youtube.com/@pradwschodnimaciejpieczynski?si=Ow739yAHpu53bZqD

Kamila Biedrzycka gości prof. Tomasza Słomkę z Uniwersytetu Warszawskiego, który w bezkompromisowy sposób analizuje najgorętsze wydarzenia na polskiej i międzynarodowej scenie politycznej. Prof. Słomka stawia twardą diagnozę ukraińskiemu prezydentowi: "Jeśli Zełenski dał się wmanewrować, to znaczy, że jest słabym politykiem", a swoimi działaniami DAŁ WIATR W ŻAGLE skrajnie nacjonalistycznej prawicy w Polsce, w tym Braunowi. Politolog rozkłada też na czynniki pierwsze sytuację na Nowogrodzkiej: "PiS toczy bardzo głęboki KRYZYS, emocje nie zostały wygaszone", a etap rozliczeń wkracza w bezwzględną fazę. Jak w tej napiętej sytuacji powinien zachować się Karol Nawrocki i dlaczego kluczem jest teraz „umiarkowana postawa”? Posłuchaj całej dyskusji! Oglądaj Express Biedrzyckiej na żywo w serwisie YouTube. Więcej informacji o programie na stronie Super Expressu.

Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter.Pressad tidsplan för EU:s ”drönarmur”I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnantProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget.Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera.– Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera.Sverige övar– Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor.– Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman.128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer.– I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson.Övningar tillsammans med FinlandSverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor.– Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över?Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen.– Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris.Evakuering-sista utvägenI Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan.– Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman.Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ.– Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten.TEXT: Sylvia DahlénMedverkande:David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge.Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

– Ukraińcy grają twardo i kierują się własnym interesem – ocenił dr Józef Orzeł. Prezes Klubu Ronina uważa, że ostatnia decyzja Wołodymyra Zełenskiego pokazuje, iż Ukraina już przygotowuje się do walki o wpływy w regionie po zakończeniu wojny. 

Eestis on visiidil Ukraina president koos abikaasaga. Millised kohtumised Tallinnas toimusid, kus Zelenskõi käis ja mis on täna Ukraina jaoks võtmetähtsusega, selle võtsime kokku Postimehe erisaates koos Rainer Saksa, Margus Tsahkna ja Kristi Raikiga. Saatejuhid on Ulla Länts ja Tarvo Madsen.

Iranin armeija on ilmoittanut keskeyttävänsä iskut Israeliin. Se kuitenkin varoittaa, että iskut jatkuvat kovempina, mikäli Israel jatkaa hyökkäystään Libanonissa. Israel iski eilen eri puolille Irania vastalauseena Iranin sunnuntaiseen ohjusiskuun. Yhdysvaltain presidentti Donald Trump on kehottanut osapuolia lopettamaan sotimisen, mutta tehoaako se. Haastattelussa Suomen Lähi-idän instituutin johtaja Juha Mäkelä. Millaista oli Suomen Nato-liittymisen valmistelu ja päätöksenteko? Valtiontalouden tarkastusviraston laatimasta arvioinnista kertoo ylitarkastaja Juho-Matti Paavola. Tallinnassa järjestetään tänään Pohjoismaiden ja Baltian maiden huippukokous, jossa maitaan edustavat pääministerit. Aiheina ovat Ukraina ja Euroopan turvallisuus, puolustusteollinen yhteistyö sekä kilpailukyky ja tekoälyn hyödyntäminen. Millaista yhteistyötä maat tekevät? Tallinnasta raportoi toimittaja Rain Kooli ja studiossa aiheesta keskustelevat professori Peter Stadius Helsingin yliopistosta sekä ulko- ja turvallisuuspolitiikan asiantuntija Henri Vanhanen. Kanta-Hämeessä Jokioisilla otetaan tänään käyttöön Luonnonvarakeskuksen uusi tutkimusnavetta. Noin kymmenen miljoonan euron investoinnin avulla pyritään löytämään keinoja jalostaa terveempiä ja ilmastoa vähemmän kuormittavia lehmiä. Toimittaja Mika Moksun haastattelussa on Luonnonvarakeskuksen ryhmäpäällikkö Heidi Leskinen. Juontaja Seija Vaaherkumpu. Tuottaja Anna-Maria Haarala, toimittajat Anssi Väisänen ja Riikka Kajander.

Najpierw Liga Narodów z czasem na eksperymenty, potem cel główny sezonu reprezentacyjnego, czyli złoto mistrzostw Europy, które da awans do igrzysk olimpijskich w Los Angeles - tak wyglądać będzie sezon kadrowy 2026 polskich siatkarzy. Trener Nikola Grbić znów będzie musiał zmierzyć się z kadrowymi ubytkami - w tym roku z jego talii wypada Bartosz Kurek, Norbert Huber i Mateusz Bieniek - jak kolejne przetasowania wpłyną na siłę polskiej kadry? Posłuchajcie naszej zapowiedzi! Możesz wesprzeć podcast w serwisie Patronite: https://patronite.pl/Szostyset Za każdą złotówkę dziękujemy i obiecujemy, że wykorzystamy ją dobrze! ❌Obserwuj nas Twitterze: https://twitter.com/SzostySet

SpaceX, Amazone, Nvidia của Mỹ, Softbank của Nhật, Brookfield của Canada, hay MGX của Các Tiểu Vương Quốc Ả Râp Thống Nhất.. đầu tư hàng chục tỷ đô la vào Pháp để xây dựng các trung tâm xử lý dữ liệu data center. Đâu là những lợi thế của Pháp trong mắt các nhà đầu tư công nghệ ? Phúc hay họa khi trở thành « sân sau » của những nhà cung cấp dịch vụ trong thời đại digital ? 80 % các dịch vụ tin học tại châu Âu đều phụ thuộc vào các nhà cung cấp ở Mỹ : Các data center cho phép Paris tự chủ về công nghệ kỹ thuật số với Hoa Kỳ ? Tại hội nghị kêu gọi đầu tư nước ngoài vào Pháp Choose France hôm 01/06/2026, Pháp đã nhận được hơn 90 tỷ euro : Phần lớn trong số hơn 70 dự án tập trung vào lĩnh vực trí tuệ nhân tạo và công nghiệp số. Bất chấp rất nhiều khó khăn về địa chính trị hiện tại, trong 7 năm liên tiếp, Pháp vẫn là địa điểm đầu tư hấp dẫn tại châu Âu trong mắt các nhà đầu tư quốc tế, theo thăm dò của cơ quan tư vấn EY. Trước ngày khai mạc hội nghị tập đoàn Nhật Bản Softbank đã thông báo đầu tư 45 tỷ euro tại Pháp từ nay đến năm 2031 để xây dựng các trung tâm xử lý dữ liệu data center. Nhìn xa hơn nữa Softbank cam kết đầu tư đến 75 tỷ tại Pháp để « xây dựng cơ sở hạ tầng phục vụ công nghệ AI ». Sáng lập viên tập đoàn Nhật Bản này, Masayoshi Son kể lại ông đã gặp tổng thống Macron tại Tokyo hai tháng trước đây. Khi đó nguyên thủ Pháp đã hỏi nhà đầu tư này liệu có thể nhanh chóng thông báo một chương trình đầu tư vào Pháp hay không và ông câu trả lời của chủ nhân Softbank là có. Masayoshi Son giải thích với báo chí Paris là đã quyết định đầu tư 75 tỷ euro để phát triển trí tuệ nhân tạo bởi nhân loại đang « bước vào thời đại của AI. Những quốc gia có cơ sở hạ tầng cần thiết cho lĩnh vực còn rất mới mẻ này sẽ nắm giữ một vai trò then chốt trong tương lai cả về công nghiệp lẫn công nghệ và đối với nhân loại ». 352 data center sử dụng 3,2 % tiêu thụ điện trên toàn quốc Tổng thống Macron từ khi lên cầm quyền năm 2017 luôn xem thu hút vốn đầu tư nước ngoài là một ưu tiên. Ông đã chín lần chủ trì hội nghị Choose France tại lâu đài Versailles, ngoại ô Paris, với những khách mời sáng giá nhất trong giới tài chính, công nghiệp của Hoa Kỳ, Nhật Bản, châu Âu và trước chiến tranh Ukraina cũng đã có không ít các doanh nhân Nga tham dự. Riêng năm nay, trí tuệ nhân tạo, data center, công nghệ digital … đặc biệt được quan tâm. Tháng 2/2025 với hội nghị « hành động vì AI » Emmanuel Macron đã nuôi tham vọng, với 67 triệu dân, Pháp cũng có thể trở thành một mắt xích quan trọng trong thời đại công nghệ số, và là một « trung tâm quốc tế » về AI. Sức hút các data center của Pháp   Hiện tại Pháp đã có 350 data center và mục tiêu xây dựng thêm 60 trung tâm khác nữa trên toàn quốc trong 10 năm nữa. Đó sẽ là những trung tâm có công suất ngày càng lớn cho phép Paris giải quyết cùng lúc hai vấn đề : giảm mức độ phụ thuộc vào các cơ sở hạ tầng công nghệ số của Hoa Kỳ, và đẩy mạnh các hoạt động kinh tế của Pháp. Trên con đường chinh phục các nhà đầu tư trong lĩnh vực digital, Pháp có nhiều lợi thế, mà đầu tiên hết là khả năng sản xuất điện, như giải thích của François Monnier, tổng biên tập tuần báo tài chính Investir : « Điện khí hóa là một điểm mạnh của châu Âu mà đứng đầu bảng là Pháp. Hơn nữa đây là một lĩnh vực đang phát triển rất mạnh. Để đáp ứng nhu cầu của các trung tâm quản lý dữ liệu data center thì Pháp có nhiều tập đoàn lớn rất có uy tín như là như Schneider Electric chuyên cung cấp các dịch vụ, tìm kiếm những  giải pháp năng lượng đáp ứng nhu cầu cho các tập đoàn trong lĩnh vực công nghệ số … hay là Legrand chuyên cung cấp các thiết bị điện hay tập đoàn năng lượng. Lĩnh vực trí tuệ  nhân tạo chiếm 25 % doanh thu của Legrand. Còn Axens hiện diện trong nhiều lĩnh vực từ lọc dầu, hóa dầu xử lý năng lượng tái tạo, xử lý nước ».  Antoine Fournier, chủ tịch cơ quan tư vấn Thésée DataCenter ghi nhận : Các khoản đầu tư lẽ ra đổ về những quốc gia khác ở châu Âu, như Đức hay Hà Lan đang chuyển hướng về Pháp, bởi Pháp có một vị trí địa lý « trung tâm ». Điện hạt nhân Theo lời Régis Casstané tổng giám đốc chi nhánh tại Pháp của tập đoàn Equinix (nhà cung cấp thiết bị cho các data center lớn nhất thế giới), từ 2022 giá năng lượng của Pháp rẻ hơn so với một số quốc gia khác (như là Đức phải phụ thuộc vào khí đốt của Nga), Pháp lại có các nhà máy điện hạt nhân, lá chủ bài của Pháp trong mắt các nhà đầu tư AI và data center. Bởi vì trung tâm xử lý dữ liệu là một « nguồn tiêu thụ năng lượng vô cùng lớn », cần có nhiều điện để vận hành. …   Theo thẩm định của cơ quan quốc gia Pháp về năng lượng và môi trường ADEM, tiêu thụ điện của 350 data center sẽ tương đương với mức tiêu thụ của « hơn một chục thành phố với trên 100 ngàn dân » và đó là những « cực hút đến 3 % nguồn điện trên toàn quốc ». Đáng quan ngại hơn nữa là các trung tâm data đó ngày càng lớn « ngày càng cần nhiều năng lượng để hoạt động, do vậy trong hơn 10 năm nữa, nhu cầu về điện dành riêng cho các trung tâm này sẽ tăng lên gấp 4 lần so với hiện nay ». Năm 2025, điều trần trước một ủy ban tại Hạ Viện, Eric Schmidt cựu chủ tịch tổng giám đốc Google từng kêu gọi các dân biểu Mỹ đầu tư vào cơ sở hạ tầng điện lực : « Chúng ta cần nhất hiện nay là điện và nhu cầu rất, rất lớn. Nếu quý vị cho phép nói thẳng, thì tôi xin thưa rằng, chúng tôi mong đợi Hạ Viện phát triển điện lực, bất kỳ dưới hình thức nào, đó có thể là năng lượng tái tạo, là nhiệt điện. Miễn làm sao chúng ta có khả năng đáp ứng nhu cầu tiêu thụ và phải nhanh chóng đạt được mục đích này » Điều đó cho thấy vì sao mà các « ông lớn » trong thế giới công nghệ của Mỹ đua nhau chạy sang Pháp đầu tư. Gilles Babinet, tác giả cuốn « Green AI » NXB Odile Jacob nói đến một lá chủ bài của Pháp mà cả Mỹ lẫn Trung Quốc hai siêu cường kinh tế thế giới và cũng là những bên tiên phong trong lĩnh vực công nghệ số và trí tuệ nhân tạo đều không có được : «  Không một quốc gia nào trên thế giới có 15 giga Watt mà đấy lại là điện phi carbone. Mỹ không có khả năng này, Trung Quốc cũng không. Cho nên tất cả các nhà đầu tư trên thế giới cùng nhòm ngó khối lượng điện này của Pháp ». Gauthier Roussilhe, chuyên gia về môi trường digital điều hành công ty tư vấn Hubblo, Paris, do vậy cảnh báo trước nguy cơ các ông vua công nghệ kỹ thuật số và AI trên thế giới đang muốn biến Pháp thành « sân sau » của riêng mình : « Tất cả những thông cáo rầm rộ về các chương trình đầu tư rất lớn về công nghệ số tại Pháp, trước hết là nhằm bảo đảm rằng, hiện tại và trong tương lai, các tập đoàn này có thể tận dụng tiềm lực về điện lực của nước Pháp (…) Những trung tâm xử lý dữ liệu càng lớn bao nhiêu, thì càng cho thấy trong lượng khổng lồ của các doanh nghiệp Mỹ. Softbank thực ra đã bỏ vốn đầu tư và hiện diện trong rất nhiều các tập đoàn công nghệ cao và nhất là trong các tập đoàn của Mỹ. Hệ quả hiển nhiên kèm theo là khâu quản lý các data center sau này sẽ thuộc về phía Hoa Kỳ ». Điều này dường như đã được cả sáng lập viên lẫn giám đốc tài chính tập đoàn Softbank nhìn nhận. Ông Masayoshi Son nói rõ : « Softbank bảo đảm khâu tài chính cho các dự án. Khách hàng của chúng tôi là những hyperscalers, tức là những ông không lồ trong lĩnh vực công nghệ đám mây, như là Amazon, Microsoft hay Google ». Về phần Nahoko Hoshino, giám đốc tài chính Softbank, bà chỉ hờ hững khi nhắc đến các đối tác châu Âu trong lúc đã tiến hành đàm phán với những khách hàng nặng ký là Amazon, Microsoft hay Google, Open AI. Về câu hỏi, đánh cược vào những data center có cho phép nước Pháp vực dậy kinh tế và mang lại công việc làm cho người dân hay không, giới trong ngành đồng loạt trả lời là không. Một quan chức tại thành phố La Courneuve so sánh : Với một diện tích tương đương, mở một nhà máy công nghiệp chế tạo trực thăng Eurocopter, cho phép  tạo thêm 700 công việc làm, nhưng với một trung tâm xử lý dữ liệu thì chỉ cần tuyển dụng 36 nhân viên.

 – Jeśli już uruchomiono instrument w postaci możliwości odebrania Wołodymyrowi Zełenskiemu Orderu Orła Białego, to nie należy go od razu zużywać. W dyplomacji czasem ważne jest, że strzelba pozostaje załadowana – mówił na antenie Radia Wnet dr Łukasz Adamski. 

Kamila Biedrzycka gości Pawła Kowala, przewodniczącego Sejmowej Komisji Spraw Zagranicznych (KO). Kowal MOCNO ocenia ostatnie ruchy Wołodymyra Zełenskiego, twierdząc, że "PRZEKROCZYŁ GRANICE!" i popełnił potężny "BŁĄD STRATEGICZNY", uderzający w relacje obu państw. Szef sejmowej komisji OSTRO ostrzega: "NA KONFLIKCIE Z UKRAINĄ ZAWSZE TRACIMY!". W rozmowie o tym, jak ukraiński lider szuka poparcia wśród nacjonalistów. Analizujemy kryzys na linii Warszawa-Kijów oraz rosnące poparcie w Kongresie USA dla stałej bazy amerykańskich wojsk w Polsce. Posłuchaj całej dyskusji! Oglądaj Express Biedrzyckiej na żywo w serwisie YouTube. Więcej informacji o programie na stronie Super Expressu.

Wiceprezes PiS o odebraniu Orderu Orła Białego prezydentowi Ukrainy, o tym, że Ukraina powinna znaleźć sobie innych bohaterów, o blokowaniu wejścia do UE, planie PiS na wybory

Mogłoby się wydawać, że w tej sprawie na linii premier-prezydent rozpęta się piekło. Po deklaracji Karola Nawrockiego na temat chęci odebrania Wołodymyrowi Zełenskiemu Orderu Orła Białego, ministrowie rządu Donalda Tuska rzucili się do krytykowania głowy państwa. Nawrocki ostro zareagował po tym, gdy prezydent Ukrainy nadał jednej z jednostek Sił Zbrojnych swego kraju imię "Bohaterów UPA". Ukraińska Powstańcza Armia dokonała w czasie II wojny ludobójstwa Polaków na Wołyniu i w Małopolsce Wschodniej. Jej członkowie zamordowali wówczas od kilkudziesięciu do ponad 100 tys. ludzi, w tym kobiety i dzieci. Order Orła Białego przyznał ukraińskiemu przywódcy prezydent Andrzej Duda wiosną 2023 r. Sam Duda kilka dni milczał po deklaracji obecnego prezydenta Polski. W korespondencji z Onetem w mijającym tygodniu jednak i on Zełenskiego bronić nie chciał: "Wołodymyr Zełenski otrzymał Order Orła Białego w innym czasie i gdy warunki były inne. Teraz one się zmieniły i zachowanie Wołodymyra Zełenskiego także. I to wyraźnie" — napisał nam Andrzej Duda. I dalej: "Dziś wobec zaistniałych ostatnio faktów decyzja należy do pana prezydenta Nawrockiego. Oczywiście prezydent wysłucha opinii kapituły i z pewnością podejmując decyzję, weźmie pod uwagę wszelkie okoliczności i fakty. A te są różne — nie wszystkie pamiętane, nie wszystkie szerzej znane i nie wszystkie dostrzegane w obecnej atmosferze". Niespodziewanie do grona otwartych krytyków Kijowa w tej sprawie dołączył Donald Tusk. Jasno stwierdził, że trzyma stronę Karola Nawrockiego, choć być może sam zareagowałby inaczej niż prezydent. Całą odpowiedzialność za kryzys zrzucił na Kijów i zasugerował Ukraińcom, by to ci znaleźli rozwiązanie tej sytuacji. O tym, że Ukraina zorientowała się, iż napięcia w relacjach z Polską mogą być kosztowne, świadczy fakt, że Wołodymyr Zełenski wysłał do Warszawy swojego zaufanego człowieka Kyryło Budanowa, który kieruje jego kancelarią. Ten spotkał się w piątek i sobotę w stolicy Polski z koordynatorem służb specjalnych Tomaszem Siemoniakiem, wiceszefem MSZ Marcinem Bosackim, wicepremierem i szefem MON Władysławem Kosiniakiem-Kamyszem, a także prezydenckim ministrem Marcinem Przydaczem. Kosiniak-Kamysz nagrał specjalne oświadczenie skierowane do Ukraińców, w którym tłumaczy, dlaczego dla Polski ruch Wołodymyra Zełenskiego ws. uhonorowania UPA jest nie do przyjęcia. Wystąpienie zostało opublikowane w czwartkowy wieczór w serwisie informacyjnym największego kanału telewizyjnego na Ukrainie. Kamil Dziubka i Dominika Długosz dyskutują również m.in. o sytuacji małopolskiej Koalicji Obywatelskiej, której struktury właśnie rozwiązał premier Donald Tusk, awanturze wokół projektu ustawy o wsparciu artystów, a także pewnym pijanym pośle PiS, którego będzie rozliczał inny polityk tej partii z alkoholowym ekscesem na koncie. 

I vårt minst imponerade avsnitt hittills tar vi heder och ära av Röda arméns största seger under andra världskriget – operation Bagration 1944. Du vet, professor Youtubes favoritoperation. Mattis är den som lägger ut texten den här gången genom att krasst förkunna att operation Bagration är en osannolikt överskattad operation. Han gör detta genom att ta en titt på det strategiska läget, framryckningstempot och de två sidornas respektive styrkenivå tillika förluster. Slutsatsen är i praktiken att allt annat än en sovjetisk seger var helt osannolikt och att det faktiska slutresultatet var djupt underväldigande. Pers insats är den här gången att komma med relevanta reflektioner och att, återigen, häpnas över hur kass Röda armén faktiskt var.Dessutom: jättemånga siffror, riktiga historiker får löpa gatlopp, Mattis upprördhet över sovjetisk inkompetens, kätterska jämförelser, fiender som fuskar, Tim Curry tar bladet från munnen, en stridsvagnsarmé förvandlas till en kavalleriarmé, soldater odlar, och mycket mer!Swisha ditt stöd till Ukraina och insamlingen till en ny fixed wing drönare till swish nr: 1230014779 (Krigsdimma produktion AB)Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson. Ministerposter till SDOm Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.Bistånd runt en halv procent av BNIUlf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för ModeraternaProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lisa NilssonIntervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.

Wołodymyr Zełenski zdecydował o nadaniu jednej z jednostek Sił Zbrojnych Ukrainy imienia "Bohaterów UPA". Decyzja o uhonorowaniu członków Ukraińskiej Powstańczej Armii, odpowiedzialnej za masowe zbrodnie na ludności polskiej na Wołyniu, spowodowała kryzys w stosunkach polsko-ukraińskich. Jakie są kulisy tej decyzji? Analizują Piotr Pogorzelski i Ziemowit Szczerek.

Ryssland försöker än en gång påverka valutgången i en tidigare sovjetstat i prorysk riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ovanligt stora ryska attacker har riktats mot Kiev och andra ukrainska städer de senaste dagarna, med över 650 drönare och ett 70-tal robotar bara under natten till tisdag. Minst 22 civila dödades och över 100 skadades. Var det här angreppet som Ryssland hade varnat för?Vi pratar också om vad som händer med Rysslands inflytande när ännu en av de forna sovjetstaterna närmar sig Europa. Inför söndagens val i Armenien kommer rapporter om omfattande försök till valpåverkan i prorysk riktning. Putin drar själv hotfulla paralleller till Ukraina och antyder att det var dess vilja att gå med i EU som låg bakom den storskaliga invasionen.Vilka likheter finns mellan Ukraina och ett land som Armenien och vad kan valutgången få för följder – för relationen till Ryssland och för det krig som pågår?Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, med från Kiev, Ukraina.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

- Izba Reprezentantów hamuje wojnę Trumpa- Dwie wizje Rosji w Petersburgu- Cudowne ocalenie szerpy na EvereścieMasz pytanie do naszej redakcji? Możesz je zadać tutaj: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://tally.so/r/npJBAV⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Zawsze rano. Same fakty.5 najważniejszych wiadomości.5 minut.Wydarzenia ze świata, sportu, popkultury, technologii, środowiska i gospodarki.Ramówka:Poniedziałek: Ekonomicznie in BriefWtorek: Sport in BriefŚroda: PopCulture in BriefCzwartek: Technologicznie in Brief / Planet in BriefPiątek: World in BriefW aplikacji Voice House Club m.in.:✔️ Wszystkie formaty w jednym miejscu.✔️ Możesz przeczytać lub posłuchać.✔️ Transkrypcje odcinków z dodatkowymi materiałami wideo.

Ukrainas president har skrivit brev till både Trump och Putin. Men tyder något på att kriget kan ta slut snart? Och hur mycket bryr sig Vita huset om Ukraina? Gäst: Sanna Torén Björling, Ukrainakorrespondent på Dagens Nyheter

Satsningarna på en ny repertoar är en reaktion mot Rysslands invasion i Ukraina Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den statliga ryska teatern, Michail Tjechov-teatern, i gamla stan i Lettlands huvudstad Riga har tagit tydlig ställning för Ukraina under den pågående ryska invasionen, ett ställningstagande som har förändrat repertoaren på teatern. Följ med till ryska teatern i Riga där vi ser "Med högklackade skor i Sibiriens snö", ett drama om människor som förvisades från den lettiska sovjetrepubliken på Stalintiden. Möt också regissören LAURA som satt upp den här uppsättningen. Pjäsen bygger på en bok av den lettiska författaren Sandra Kalniete.Ett reportage av Fredrik Wadström.

Många döda efter attack mot Ukraina. Danmark har fått ny regering efter lång väntan. Hélené är kompis med en vild fågel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en rysk fälla varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bajsnedsprutat hus, Sveriges Jas-gåva till Ukraina och första Bellmanvitsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Första dagen på juni och växtligheten horar ut sig. Davids mammas makaronsallad, igen. Sverige har donerat sex JAS Gripen stridsflygplan till Ukraina och soldaterna har fått ett nytt poängsystem. Vi ringer upp radions Ukrainakorre Lubna El Shanti för att prata om det. Parets hus nedsprutat med bajs och gå inte fram till mannen i kepsen. Det ligger så lätt i mun att säga "Paris Saint-Germain". P3 Nyheters Agnes Cohn om att SL tampats med tunnelbaneproblem hela helgen och att två kvinnor i Göteborg har startat det nya nätverket "Cougars and lamm" där äldre kvinnor kan träffa yngre killar. Idag handlar allt om Linnea. VM-försnack med David och vi pratar inte om VM-matchen mot Senegal 2002. Vad är egentligen ett immateriellt kulturarv och varför är listan på Sveriges så konstig med allt från Bellmanvitsar till tegelhantverk? Nordiska museumets etnolog Jonas Engman berättar. Tidpunkter i avsnittet:09.51 Nyhetsfördjupning: SL:s mardrömshelg verkar inte ta slut.14.03 Sveriges JAS-gåva till Ukraina.35.29 Nyhetsfördjupning: GBG:s nya dolda nätverk: "Cougars and lamm".01.00.57 Sveriges immateriella kulturarv.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

En natt väcks familjen i Hjo av ett mullrande ljud och snart inleds en biljakt de sent ska glömma. Spåren leder till en lada på landsbygden och till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan Indebetous svarta Dodge RAM stjäls en sommarnatt i juli 2025. Trots att han är tjuvarna hack i häl så kommer de undan men Johan är inte den enda som blir av med sin pickup. De senaste fyra åren har över 200 bilar av det här märket stulits.– Nej men de är proffsiga. De har ju en förmåga att med hjälp av elektronik komma åt bilar utan att bryta sönder tändningslås och annat, säger förre kriminalkommissarie Sven Alhbin som granskat fallet.Smugglas till krigsfrontenPolisens teori är att bilarna smugglas ut ur landet och hamnar i Ryssland där de används i kriget mot Ukraina för att skjuta upp drönare från flaket. Stölderna av den här bilmodellen har ökat kraftigt sedan krigsutbrottet 2022.Flera månader efter bilstölden i Hjo kör en civil polispatrull runt och spanar på den västgötska landsbygden. Det lyser inifrån en lada och de bestämmer sig för att kontrollera den – det blir bingo. – Det här är den största samling utav brottsverktyg som vi har sett av moderna bilar, säger Niclas Antonsson på Larmtjänst som vittnade i en rättegång mot ligan.Reporter: Pernilla Wadebäck, Tredje Statsmakten MediaProducent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Radosław Fogiel o polityce wobec USA, o odebraniu Orderu Orła Białego prezydentowi Zełenskiemu, o specjalnym oświadczeniu, które mogłaby podpisywać Ukraina, o żołnierzach, Andrzeju Dudzie i współpracy z Konfederacją

Odebranie Orderu Orła Białego Wołodymyrowi Zełenskiemu zdaniem Jacka Sasina, byłego wicepremiera, "nie wystarczy". Polityk PiS ocenił, że w relacjach z Ukrainą konieczny jest "twardy realizm, żadnych sentymentów, żadnego ulgowego traktowania". Gość Porannej rozmowy w RMF FM podkreślił jednak, iż "to, że Ukraina skutecznie powstrzymuje agresję rosyjską, jest w naszym interesie".

I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvudstaden sviktade.I detta läge genomförde den polska armén en omfattade omgruppering och därefter en snabb motoffensiv. De sovjetiska arméerna krossades och ringades in 16-25 augusti 1920 i ett slag som har kallats ”undret vid Visla”. Den polska segern räddade den unga polska republiken och stoppade en eventuell sovjetiska fortsatt frammarsch mot Tyskland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett måhända lite mindre känt krig. Som en direkt följd av första världskriget inleddes i Östeuropa ett antal militära konflikter frammanade av olika nationella strävanden. Polacker, balter, ukrainare, rumäner och så vidare försökte skapa egna nationer och vinna så stort territorium som möjligt. Samtidigt rasade inne i Ryssland ett inbördeskrig 1918-22.Polens ledare Pilsudski hade en vision om att skapa en federation av stater under polsk ledning som motsvarade det gamla Pols-Litauiska samväldet som slutade att existera 1795. Polska trupper kom under 1919 att ockupera stora områden i både dagens östra Ukraina – provinsen Galicien – och flytta gränsen mot Sovjet österut mot Minsk. Den sovjetiska motoffensiven i augusti 1920 tillintetgjorde dessa erövringar och det var först efter segern i slaget om Warszawa som den polsk-sovjetiska gränsen kunde stabiliseras i och med freden i Riga i mars 1921. Polen hade vi det laget även lagt sig till med de östra delarna av dagens Litauen i vilket Pilsudskis hemstad Vilnius ingick.För Lenin och bosjevikerna var nederlaget framför Warszawa en stor katastrof. Drömmarna om att tränga längre västerut och understödja en tysk kommunistisk revolution grusades. Vision om en världsrevolution fick ett abrupt slut i augusti 1920.Bild: Polska soldater bemannar en kulspruteställning vid försvarslinjerna nära Miłosna i byn Janki utanför Warszawa, augusti 1920, under polsk-sovjetiska kriget och striderna om Polens självständighet. Foto: okänd, Public Domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”Är det inte väldigt orealistiskt?”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?”Det gör det”Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”Stöd till hushållenPå senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare CenterpartietProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.

Ukraina får 16 stridsflygplan av Sverige / Fler utlandsfödda än någonsin får rösta i riksdagsvalet / Fler butiker ska ta emot kontanter / Sofie och hunden Zito vandrar från sydligaste till nordligaste Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Sverige ger stridsflygplan till Ukraina. Svårt för synskadade att åka buss när rätt hållplatser inte ropas ut i högtalaren. Ida Johansson uppfyller sin dröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige ger stridsflygplan till Ukraina. Svårt för synskadade att åka buss när rätt hållplatser inte ropas ut i högtalaren. Ida Johansson uppfyller sin dröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ryssland har använt ovanligt vapen mot Ukraina. Anders Evenson hittade en försvunnen pojke. Elin ska testa tillgängligheten i skånskt skyddsrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

USA:s utrikesminister är i Sverige för att delta på Natomötet. Samtidigt ökar USA påtryckningarna mot Kuba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På fredagen landade USA:s utrikesminister Marco Rubio i Helsingborg för att delta i det laddade Natomötet. Mycket står på spel, en förstärkning av det europeiska försvaret och stödet till Ukraina. Från Washington är tonen skarp. USA hade räknat med betydligt mer stöd från Natoallierade under de senaste attackerna mot Iran. ”Presidenten har varit mycket besviken”, konstaterade Rubio innan han steg ombord på planet mot Europa. Eftersom flera Nato-länder håller med om att Iran inte bör ha kärnvapen borde de ha ställt upp mer, resonerade utrikesministern.Samtidigt ökar spänningarna på andra sidan Atlanten. USA har de senaste dagarna skruvat upp trycket mot Kuba genom att väcka åtal mot den tidigare presidenten Raúl Castro. Den snart 95-årige ledaren anklagas för att på 90‑talet ha beordrat nedskjutningen av civila amerikanska flygplan som hjälpte kubaner att fly regimen. Utspelet väcker starka reaktioner. Många drar paralleller till hur USA agerade inför gripandet av Venezuelas president Nicolás Maduro — och frågan är nu om Kuba står näst på tur.RÄTTELSE I en tidigare version av avsnittet sa vi felaktigt att det inte var någon amerikansk utrikesminister på besök i Sverige på 80- 90- och 00-talet. Rätt är att flera amerikanska utrikesministrar besökt Sverige under den tiden. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften. Rättelsen är gjord 27 maj 2026