Podcasts about politisk

Hvordan ble det enklere å endre juridisk kjønn enn å bytte navn? Det tilsynelatende absurde spørsmålet åpner en bredere samtale om hvordan samfunnet har beveget seg fra kjønn til kaos – fra faste, biologiske realiteter til en juridisk og kulturell virkelighet styrt av subjektive følelser. Vi snakker om hvordan identitetspolitikken har gjort opplevelse viktigere enn sannhet, og hvordan denne ideologien har fått gjennomslag i både lovverk, språk og institusjoner. Samtidig retter vi blikket mot den politiske unnfallenheten som har latt dette skje uten motstand Midt i dette peker vi på det kristne kallet: å holde fast ved sannheten, løfte frem det Gud har skapt, og stå for det rette, det sanne og det gode.

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Baznīca nošķirta no politiskās kopienas, katrai ir sava autonomija un neatkarība. Taču vienlaikus ir nepieciešams attīstīt sadarbību, lai kalpotu cilvēku kopējam labumam. Reliģiskas un sirdsapziņas brīvības ir jārespektē, bet tās nav neierobežotas tiesības. Taisnīgi, kopējā labuma dēļ un atbilstoši morālai kārtībai ir jānosaka taisnīgas robežas.

I kveldens LIVE-sending av Dagsorden ser Christian Skaug og Lise Sørensen nærmere på den politisk motiverte voldshandlingen i Washington, der gjerningsmannen ropte «Free Palestine» før han åpnet ild.I Norge møter satire og innvandringskritikk økende motstand – nå med Faktisk.no som informasjonsleverandør til TikTok. Samtidig viser en fersk måling at FrP går forbi Høyre, mens Ap styrker grepet.Følg sendingen kl. 20.00 og bli med i chatten underveis.

Matvarepriser, krig og usikkerhet preger velgernes bekymringer hundre dager før valget. Samtidig formes det nye allianser, pengeflommen til partiene øker, og småpartienes skjebne kan vippe flertallet. Hilde Nagell og Axel Fjeldavli diskuterer velgernes prioriteringer, partienes strategier og hvordan makt, penger og politikk henger sammen i årets valgkamp.

Lars Glomnes, Kjetil Alstadheim og Brussel-korrespondent Rakel Haugen Strand ser på helgens valgdrama og dagens planlagte toppsamtaler om Ukraina. Hør bonusen som abonnent hos Podme eller Aftenposten.

Politiskās līdzdalības instrumenti: referendumi un informācija/mediji. Baznīca nošķir politisko kopienu no pilsoniskās sabiedrības un prioritizē pilsonisko sabiedrību, kas izmanto politiskas kopienas līdzekļus kopēja labuma veidošanai.

Europa overlever den kolde krig og murens fald, og vi træder ind i de fantastiske 1990'erne hvor alt er grænseløst (også landegrænser).Danmark siger pænt nej tak til euroen, som kommer bag på et hav af politikere i Folketinget (hvorfor dog?). Poul Schlüter erstattes af Poul Nyrup, som så erstattes af Anders Fogh, der fører Danmark i krig - først i Irak og senere i Afghanistan.Ludvig mener, krigen var ulovlig, og Søren er (surprise!) uenig.Podcasten er produceret med støtte fra Europa Nævnet. Ansvaret for indholdet, er alene tilskudsmodtagers.I studiet: Søren Villemoes, Journalist på WeekendavisenLudvig Goldschmidt, Politisk rådgiver for Pelle DragstedVært: Aida Ammary, Historiker

STHL(M)-podden gästas av Eliot Moskowicz, kreativ chef på byrån SERAYA som ligger bakom flera uppmärksammade TikTok kampanjer för bland annat Five Guys, burgarkedjan alla snackar om! Vi pratar om hur man skapar innehåll som känns, hur politiken kan lära av reklamvärlden och vad som krävs för att unga faktiskt ska vilja lyssna, läsa och engagera sig. Eliot delar med sig av insikter om kommunikation, communitys och kampanjer som gör mer än att bara synas. Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se Ämnen: Politisk kommunikation, Unga väljare, Digitala kampanjer, Community, Moderaterna, Stockholm, Ideologi, TikTok

I Jannes fravær (she am) tar vi ei grrrrondige gjønågång og lager en politisk formtabell slik det ser ut akkurat nå. For en gangs skyld er også Haralds tre kjedelige minutter nokså kjekke, for han vurderer partienes festevne og forteller skrøner med sprit og trekkspill. Bonus: Stemmer alle journalistene på røde partier?

Der er endelig fri passage for Danmark til at komme med i EU, men ikke nok med dét; Vi træder også ind i usikkerhedens årti: 1970'erne og 1980'erne.De politiske partier i Folketinget går pludseligt fra at være fem til ti, og danskerne står nu overfor spare-politik.Hvordan mønstrer Danmark og Europa den økonomiske krise, og kan Søren Villemoes og Ludvig Goldschmidt nogensinde komme til enighed?I studiet: Søren Villemoes, Journalist på WeekendavisenLudvig Goldschmidt, Politisk rådgiver for Pelle DragstedVært: Aida Ammary, Historiker

Konservativa vindar blåser över världen och Cannes filmfestival skärper sin klädkod för röda mattan. Inga nakenklänningar!! Inte heller klänningar med släp eller för mycket volym. Vad betyder detta? Är det en käpp i hjulet för kvinnlig frigörelse eller är det en räddning för kvinnor som av patriarkatet tvingas klä av sig? Och för de som undrar hur det går för Carin och träningen så har det nu gått så långt att hon ringer 1177 mitt i natten.

Det er ekstremt farligt, hvis vi alene fokuserer på større forsvarsbudgetter og forsømmer at adressere vores egne demokratiers indre politiske udfordringer, siger den snart 80-årige britiske fredsforsker Mary Kaldor i denne uges Langsomme samtale med Rune Lykkeberg --- Vi er i gang med en massiv oprustning af Europa, som kommer til at transformere vores stater, forandre vores verdenssyn, ændre vores sociale og politiske hierarkier og militarisere vores samfund. Vi har været igennem det før – sidste gang under Den Kolde Krig. Dengang blev oprustningen af samfundet ledsaget af fredsforskning, forskning i konfliktløsning samt adskillige kulturelle afspændingsinitiativer. Det vil sige med en bevidsthed om, at der skal være balance mellem sværdet og ordet, mellem samarbejdet og krigen, mellem oprustningen og udviklingen, det autoritære og det anti-autoritære. Men det ser ud til, at den igangværende oprustning finder sted uden nogen fredsforskningsinitiativer og uden nogen interesse for at opbygge en infrastruktur, hvor fjender kan blive til modstandere, der kan lave aftaler sammen. Spørgsmålet er, om vi kan lære noget af den gamle fredsbevægelse ved at se nærmere på, hvad den var, hvad den fik udrettet, og hvilken rolle den har spillet i historien.  Det er ambitionen bag denne uges Langsomme samtale, hvor Rune Lykkeberg taler med den næsten 80-årige britiske forsker Mary Kaldor. Hun blev født i 1946, voksede op under Den Kolde Krig, deltog i fredsdemonstrationer i 1960'erne og blev i 1980'erne en slags freds- og nedrustningsaktivist. En årrække arbejdede hun på det store svenske fredsforskningscenter i Stockholm, SIPRI, og blev her en stor autoritet med sin forskning i nye og gamle krige, sin begrebsudvikling og hele sin konceptualisering af, hvad menneskelig sikkerhed betyder. Hun er også forfatter til en række banebrydende bøger, herunder Human Security: Reflections on Globalization and Intervention fra 2007,  som handler om at tænke fred og sikkerhed bredere end bare et ophør af krig. Samt New and Old Wars: Organized Violence in a Global Era fra 1999, der gjorde Kaldor til et internationalt hovednavn på grund af sin begrebsliggørelse af såkaldt 'nye' og 'gamle' krige. I dagens afsnit gennemløber Rune Lykkeberg og Mary Kaldor hele fredsforskningens historie frem til i dag. De taler om Israel og om Ukraine og om hele den fredsarkitektur, der blev rejst og siden revet ned, og som nu – sideløbende med de stigende militærudgifter – må bygges op igen.

Politisk redaktør Esben Schjørring har brugt 20 år på at forstå Anders Fogh Rasmussen. Nu sidder han over for ham, med kaffe i kopperne og hans helt nye erindringsbog i hånden. Men hvorfor er Anders Fogh så svær at forstå?Gæst: Esben Schjørring, politisk redaktør på AltingetVært: Caroline Tranberg, podcastredaktør Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(01:00): Rumænerne har igen stemt til højre: Det er en protest mod EU. Medvirkende: Steven Sampson, professor emeritus ved Lund Universitet. (16:00: Politisk usikkerhed truer Danmarks videnskabelige bånd til USA. Medvirkende: Mikkel Haarder, underdirektør i Dansk Industri. (32:00): Trump glatter ud: Har han indset, at vælgerne er sure, eller er det mere flood the zone? Medvirkende: Matias Seidelin, forfatter, journalist og tidligere USA-korrespondent. (47:00): Danske kunstnere ønsker et forsvar midt i krigen. Medvirkende: Anne Eltard, næstforperson i Autor, forening for komponister, sangskrivere, tekstforfattere og producere. Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

Politisk activists Jeff Halper and Issa Amro visited Norway to talk about their work in Palestine and Israel. In 2025, Amro and Halper, both were nominated for the Nobel Peace Prize by member of Parliament I Norway, Fauska for their long term work with non-violent movement on the ground against Israel's occupation and apartheid.

Politikas morālie aspekti ietver tādas tēmas kā poltiskā korupcija un pārlieku lielā birokratizācija. Politiskās līdzdalības aspekti ietver referendumus un citas nianses.

(03:00): Politisk kommentator revser kulturkommentator. Medvirkende: Lawand Hiwa Namo, politisk kommentator hos TV 2, skribent på Politiken og rådgiver. (12:00): Aarhusiansk rådmand vil holde musikfest for sine medarbejdere for 2 millioner kroner. Medvirkende: Christian Budde, rådmand for Sundhed og Omsorg, Aarhus Kommune. (32:00): K-profil i flæsket på Frederik Vad: Indrøm, det var en fejl. Medvirkende: Frederik Bloch Münster, politisk ordfører i De Konservative. (41:00): SF kaster mandater i puljen og vil tvinge Søren Gade til at trække sig. Medvirkende: Karsten Hønge, medlem af Folketinget for SF. Værter: Mathias Wissing & Kasper Harboe See omnystudio.com/listener for privacy information.

Trumps toldmure får hele verdensøkonomien til at ryste. Hvordan er vi endt her? Hvilke fordele og ulemper er der ved at bruge toldmure til at fremme ens egen industri? Og hvorfor går toldmure og andre industripolitiske tiltag nogle gange galt? Det har Lasse Skou Lindstad interviewet Rune Møller Stahl, adjunkt i Politisk Økonomi ved CBS, omkring. Her vender de industripolitikkens historie og dens imponerende evne til at skabe økonomisk udvikling i nogle tilfælde, men også hvorfor industripolitikken andre gange slår fejl og ender med at forgylde en lille elite uden at komme resten af samfundet til gavn.

I denne episoden går vi all in på hva ekte helse egentlig handler om – og hvordan vi kan ta den tilbake. Det blir en spennende miks av norsk og engelsk, med dyktige gjester fra inn- og utland, direkte fra Biohacking Weekend i Oslo. Vi snakker om kropp, kost, barn, politikk, mitokondrier og matmakt – og hvordan alt henger sammen når vi begynner å se på helse fra et biologisk og systemisk perspektiv.Tema:Hva er metylenblått, og hvorfor snakker biohackere om det? med Eva B. E. AnderssonHva gjør spermidin med aldring, autofagi og cellenes levetid? med Leslie KennyHvordan virker mikrodosering, og hvor går grensa mellom biokjemi og psykisk helse?Hva er GLP-1, og finnes det naturlige alternativer til Ozempic og Wegovy? med Jessica Alana (peptider) og Maria Emmerich (mat som medisin)Kan barn forstå matmakt, og hvordan engasjerer vi dem på kjøkkenet med Maria EmmerichHvorfor er mange nordmenn sykemeldt og uføre – og hva har det med mat å gjøre med Dr. Erik HexebergHvordan påvirker maten vår mentale helse, og hvor starter vi+ med Dr. Simen LøsethHva er bioregulatoriske peptider, og hvordan støtter de organene våre? med Jessica AlanaHva skjer i kroppen på en carnivore-diett, og hvem kan det passe for? med Dr. Sofie HexebergHvordan påvirker ultraprosessert pausemat både energi og læring? med Dr. Bill Schindler – forfatter av "Eat Like a Human»Hva trenger vi av sollys og næring for optimal mitokondriehelse? med Dr. Torkil FærøVi trenger mer enn bare symptombehandling – vi trenger kunnskap, eierskap og frihet til å velge det som faktisk gjør oss friske. Det handler om å forstå hvordan mat, lys, søvn, bevegelse og biokjemi henger sammen – og hvordan vi kan påvirke ikke bare vår egen helse, men også systemene rundt oss.Perfekt om du er nysgjerrig på:Biohacking - Mat som medisin - Hormoner og vekt - Mental helse og energi - Barnehelse og forebygging - Politisk ansvar og helseopplysning - Fremtiden for helse i NorgeTakk til våre samarbeidspartnere:Amino: https://www.amino.no/. Rabattkode: BHGFlexbeam: www.recharge.health Instagram: https://www.instagram.com/theflexbeam/Rabattkode: BG10Bok: BIOHACKINGhttps://www.ark.noNysgjerrig på neste Biohacking Weekend 22 og 23 mars 20025? Mail: christin@kongresspartner.no

En skarp pen har været hans våben i årevis, nu træner Jarl Cordua med skydevåben og i fuld uniform. Troen på vores nærmeste allierede vakler, og han vil være klar til at forsvare fædrelandet, hvis verden ramler. Politisk kommentator og frivillig i Hjemmeværnet Jarl Cordua er Ugens Gæst - om truslen fra Øst og Vest, og om at vokse op i den kolde krigs skygge på Bornholm. Producer Nina Lorenz Grimstrup. Vært Pia Røn.

Det er et "demokratisk problem", at regeringen har udnævnt Venstre-politikeren Michael Aastrup Jensen som ambassadør og Danmarks faste repræsentant til Europarådet i Strasbourg. Sådan lyder kritikken fra fagforeningen Djøfs formand, Sara Vergo. Ambassadører bliver nemlig normalt rekrutteret blandt diplomater i udenrigstjenesten - og derfor opfordrer Djøf nu Folketinget til at dæmme op for politisk udpegede embedsmænd med ny lovgivning. Værter: Anne Phillipsen og Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Radio Marija ir klausītāju veidots radio, kas nes Dieva Vārdu pasaulē. Radio Marija balss skan 24 stundas diennaktī. Šajos raidījumos klausītājiem kā saviem draugiem neatkarīgi no viņu reliģiskās pārliecības cenšamies sniegt Kristus Labo Vēsti – Evaņģēliju, skaidru katoliskās Baznīcas mācību. Cenšamies vairot lūgšanas pieredzi un sniegt iespēju ielūkoties visas cilvēces kultūras daudzveidībā. Radio Marija visā pasaulē darbojas uz brīvprātīgo kalpošanas pamata. Labprātīga savu talantu un laika ziedošana Dieva godam un jaunās evaņģelizācijas labā ir daļa no Radio Marija harizmas. Tā ir lieliska iespēja ikvienam īstenot savus talantus Evaņģēlija pasludināšanas darbā, piedzīvojot kalpošanas prieku. Ticam, ka Dievs īpaši lietos ikvienu cilvēku, kurš atsauksies šai kalpošanai, lai ar Radio Marija starpniecību paveiktu Latvijā lielas lietas. Radio Marija ir arī ģimene, kas vieno dažādu vecumu, dažādu konfesiju, dažādu sociālo slāņu cilvēkus, ļaujot katram būt iederīgam un sniegt savu pienesumu Dieva Vārda pasludināšanā, kā arī kopīgā lūgšanas pieredzē. "Patvērums Dievā 24 stundas diennaktī", - tā ir Radio Marija Latvija devīze. RML var uztvert Rīgā 97.3, Liepājā 97.1, Krāslavā 97.0, Valkā 93.2, kā arī ar [satelītuztvērēja palīdzību un interneta aplikācijās](http://www.rml.lv/klausies/).

"Rett på sak" med programleder Lise Sørensen – et bedre, skarpere og mer ærlig alternativ til morgenens nyhetssendinger.Document vokser kraftig, og vi er nå i tøff konkurranse med de største mediehusene i Norge. Derfor tar vi opp kampen og oppgraderer morgensendingene våre fra radio til direktesendt TV.Hver morgen, mandag til onsdag kl. 09.00, sender vi Rett på sak direkte. Vi går rett på de viktigste nyhetene, uten filter og uten omsvøp.Torsdag og fredag er det andre morgensendinger. Hver morgen vil du kl. 09.00 kunne få en sending om du klikker deg inn på Document.no.

Hör den ukrainske krigsfången om tiden i ryssarnas våld. “Befrielsedagen” är här: Hur hårt slår Trumps tullar mot Europa? Politisk strid i Gävle om skrotad HBTQi-certifiering. Israel trappar upp den militära insatsen i Gaza. Och Top Gun-stjärnan Val Kilmer är död. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

(01:00): Ny regering på plads i Grønland. Medvirkende: Ineqi Kielsen, Politisk analytiker og selvstændig konsulent. (15:00): Flere kendte influencere bruger kopi-firma. Medvirkende: Sten Schaumburg-Müller, professor i mediejura ved Syddansk Universitet. (30:00): Moderaterne ønsker afstemning om euro. Medvirkende: Stine Bosse, medlem af Europa-Parlamentet for Moderaterne. (45:00): Ny regering på plads i Grønland. Medvirkende: Ulrik Pram Gad, seniorforsker, Global sikkerhed og verdenssyn. Værter: Mathias Wissing & Kasper Harboe See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tas, ka Donalda Trampa otrās prezidentūras laiks nebūs vienkāršs, bija zināms jau pirms vēlēšanām, tomēr tādus Savienoto Valstu ārpolitikas un arī iekšpolitiskos manevrus, kādus kā redzam tagad un to ietekmi, šķiet, prognozēja retais. Kāda nākotne gaida Rietumus, vai esam demokrātijas globāla sabrukuma priekšā? Krustpunktā analizē Nacionālās aizsardzības akadēmijas pētnieks, vēsturnieks Valdis Kuzmins, Rīgas Stradiņa universitātes asociētais profesors Vents Sīlis, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes Socioloģijas nodaļas asociētā profesore Baiba Bela un Latvijas Universitātes lektors, zvērināts advokāts, biroja "Cobalt" partneris Lauris Liepa. Pasaulē viss plūst un mainās, un kurš gan to vēl labāk zina kā vēstures pētnieki? Bet tajā pašā laikā šķiet, ka cilvēkam nav viegli piemēroties visām pārmaiņām. Pēdējā laikā Krustpunktā studijā viesi bieži atkārto domu, kas mums pārņem arvien vairāk, proti, ka mēs un vispār visa Rietumu pasaule tagad saskaras ar tādiem izaicinājumiem, kas tai sen nav bijuši. Tā gan esam teikuši ne vienā vien krīzē. Kad sākās lielais migrācijas vilnis, tā sacījām. Kad pasauli pārņēma Covid pandēmija, teicām - cik sen tā nav tas bijis. Tad, protams, Krievijas karš visu satricināja vēl vairāk. Tagad, lūkojoties uz Donalda Trampa plosīšanos - solījumiem anektēt Grenlandi, pakļaut Kanādu un vispār padarīt Ameriku savā izpratnē par varenu lielvaru, daudzi patiešām nesaprot, kur mēs virzāmies, kas notiek ar Rietumu demokrātiju, tās lielajām vērtībām? Kā tas izdzīvos, kas jādara, lai tās nepazaudētu? Tajā laikā, kad lielvaras pārņem vēlme savu negausību realizēt, lai cik dārgi tas kādiem arī maksātu, šādi globāli un fundamentāli jautājumi rodas cilvēku prātos, un mēs tos uzdodam savos sociālajos kontos, meklējot atbildes. Jautājums: vai atbildes vispār ir? 

Når der ikke forskes i social kontrol i og den fysiske straf for fritænkning, frafald, homoseksualitet i muslimske miljøer i Danmark, så kommer landets pædagoger, lærere, sundhedspersonale og socialrådgivere til at mangle vigtig viden i deres arbejdsliv. Politisk korrekte forskere svigter velfærdsstaten fodfolk, mener antropolog Katja Kvaale, som bakkes op af integrationsrådgiver Henrik Kokborg.   "Mange forskere er pæne mennesker i bredriflet fløjl", skriver antropologen Katja Kvaale i en kronik i Kristeligt Dagblad, hvor hun kritiserer danske islam- og migrationsforskere for at svigte deres forpligtelse til at studere den sociale virkelighed og videregive den så realistisk som muligt til offentligheden. I stedet overtager forskerne muslimers selvopfattelse og glemmer at stille kritiske spørgsmål til andre kilder og stemmer. Katja Kvaale giver flere forklaringer på dette mønster. En af de mest grundlæggende er selve migrationen. Når muslimer, hvis kultur og religion, europæiske forskere tidligere studerede i de varme lande, udvandrer til Europa, bliver forskerne afhængige af at stå på god fod med informanter og kilder i det muslimske miljø. Dermed farves forskningen af den muslimske kollektivisme og lovreligion. Det er selvfølgelig slemt nok som forskningen, fordi den bliver slap og ukvalificeret. Men en yderligere samfundsmæssig konsekvens er, at velfærdsstatens fodfolk står på bar bund i mødet med selvbevidste muslimer for hvem religion ikke er en privatsag, men noget de skilter med fra vugge til grav. I denne podcast diskuterer Katja Kvaale med integrationsrådgiver Henrik Kokborg, som har mangeårig, konkret erfaring med velfærdsstatens møde med muslimer og er en hyppig underviser rundt omkring i landets kommuner. De to vender også, hvad der kan gøres ved den ulykkelige udvikling. Katja Kvaales kronik kan læses her. Læs mere om Henrik Kokborg her.  

(03:00): Ukraine støtter amerikansk forslag om våbenhvile. Medvirkende: Stefan Weichert, journalist i Ukraine. (14:00): JP: Spyt efter Teslaerne - men kun nogle af dem! Medvirkende: Tor Illum Johannesson, erhvervsredaktør og lederskribent på Jyllands Posten. (31:00): USA vil genoptage militærstøtte til Ukraine. Medvirkende: Anne Alling, journalist og bosat i USA. (40:00): Aki-Matilda Høegh-Dam overvejer at trække sig fra Folketinget, hvis hun bliver valgt ind i det grønlandske parlament. Medvirkende: Aki-Matilda Høegh-Dam, grønlandsk folketingsmedlem og kandidat for partiet Naleraq. (42:00): Minister erkender kæmpe efterslæb på beredskabsområdet. Medvirkende: Torben Ørting Jørgensen, formand for Folk og Sikkerhed. (48:00): Valg i Grønland. Medvirkende: Ineqi Kielsen, Politisk analytiker og selvstændig konsulent, Tarajog. Værter: Kasper Harboe & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): Det kan være første hårde indikation på alliancens død: USA udsætter beslutning om vigtig NATO-konference i København. Medvirkende: Rasmus Brun Pedersen, lektor i international politik på Aarhus Universitet. (14:00): Det er det vigtigste ved det grønlandske valg. Medvirkende: Ineqi Kielsen, Politisk analytiker og selvstændig konsulent, Tarajoq. (31:00): Musk og Rubio i skænderi: Skal DOGE-tøjlerne strammes? Medvirkende: Jakob Terp-Hansen, medstifter og ansvarshavende chefredaktør på USApol.dk. (39:00): 5 år siden coronapandemien: Hvor mange liv reddede nedlukningen egentlig? Medvirkende: Viggo Andreasen lektor i matematik på RUC og tilknyttet PandemiX Center. (50:00): Røde tal på aktiemarkedet i kølvandet på Trump-interview. Medvirkende: Jacob Pedersen, aktieanalysechef i Sydbank. Værter: Kasper Harboe & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det er i dag tre år siden, at Rusland gik ind i Ukraine. Krigens rædsler lever i soldaternes og civiles nethinder - men også i kulturen. Vi besøger Ukraine House, som gør klar til koncert for at høre en general læse ukrainske digte og reflektere over. Racismeparagraffen er en "ukrudtsblomst, der ikke bør gro i et sundt demokratis baghave." Sådan lyder det fra en samlet borgerlig opposition i Berlingske. Dommen i vittighedssagen sætter endnu engang ild til en debat om, hvor ytringsfrihedens grænser går. Men faktisk har kampen for ytringsfriheden ikke altid været en borgerlig mærkesag - vi dykker ned i, hvordan ytringsfriheden har penduleret mellem venstre- og højrefløjen. Vært: Casper Dyrholm.

Tag med, når Altingets EU-reporter Peter Ingemann Nielsen rejser rundt i Tyskland for at forstå en af valgkampens største emner: Migrationsspørgsmålet. Altinget Ajour varmer op til søndagens forbundsdagsvalg.Gæst: Peter Ingemann Nielsen, EU-reporter på AltingetVært: Mathilde Brieghel, podcastredaktør Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kjersti Stenseng er den første kommunalministeren fra Arbeiderpartiet på 25 år. Bli bedre kjent med Stenseng og hennes ambisjoner som statsråd.Stenseng går fra stillingen som partisekretær i Arbeiderpartiet til å bli kommunal- og distriktsminister i den nye Arbeiderparti-regjeringen. Hun vokste opp på kommunehuset i Nord-Fron kommune, hvor hennes far, Gunnar Tore Stenseng, var ordfører fra 1984 til 2007. Selv har hun bare en periode i lokalpolitikken, før hun ble hentet til rikspolitiske oppgaver. Men hun drømmer om å bli lokalpolitiker igjen når hun blir stor.Politisk har hun i sin første uke markert seg på en ny giv i boligpolitikken, for å få bygd flere boliger og gjøre det lettere å bytte bolig i disktriktene. Hun sier at hun i første omgang invitert de største byene til dialog, gjennom KS storbynettverk, fordi presset i boligmarkedet er størst her.Stenseng forsikrer at hun vil fortsette arbeidet med en ryddesjau i statlige lover og regler, slik Arbeiderpartiet har tatt initiativ til i Stortinget og hennes forgjenger Erling Sande også jobbet med. Hun mener det er nødvendig at kommunene får mer handlingsrom til å gi innbyggerne gode tjenester. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Websitet 'denmarkification.com', hvor det foreslås, at Danmark køber den amerikanske stat Californien, har nået nyhedssites verden over. Sitet er tydeligvis satire, men hvordan passer det ind i det amerikanske politiske klima lige nu? Vi taler med Lars Tønder, professor på Københavns Universitet, om hvordan den amerikanske præsident tager imod det satiriske bud på et dansk køb af Californien. Peter Brixtofte, venstre-borgmesteren der ville gøre Farum til verdens bedste by, men som endte som forsidestof på B.T. under rubrikken "Drak for 150.000 på et døgn". Den farverige fortælling om en af dansk politiks største personager, er nu blevet til teater. "Peter af Farum" hedder stykket og netop nu kan det opleves på Folketeatret i København. Anmelderne har set det - og de er ikke just begejstrede. Vært: Morten Runge.

Ne vienā vien valstī pēdējā laikā cilvēki ir izgājuši ielās, paužot savu attieksmi pret valdošo varu un valstī notiekošo. Vācija, Serbija, Gruzija un Slovākija. Vietumis protesti ir devuši kādus rezultātus, vietumis, šķiet, pagaidām nē. Tomēr jebkura neapmierinātība valdošo varu uztrauc. Kāpēc vienā valstī ar protestiem kaut ko var panākt, citā - nē? Raidījumā Divas puslodes analizē Austrumeiropas politikas pētījumu centra valdes loceklis, pētnieks Mārcis Balodis un Latvijas Radio Ziņu dienesta žurnālists Uldis Ķezberis. Gruzija – nervu un izturības cīņa Partija „Gruzijas sapnis” pirmoreiz nāca pie varas 2012. gadā, toreiz koalīcijas sastāvā un pozicionējot sevi kā kreisi centrisku, proeiropeisku spēku. Kopš 2016. gada tā ir vienīgā valdošā partija ar vairākumu Gruzijas parlamentā un šobrīd kontrolē arī teju visas pašvaldības. Partijas dibinātājs un kādreizējais premjerministrs Bidzina Ivanišvili oficiāli ieņem „Gruzijas sapņa” goda priekšsēdētāja amatu, taču tiek pamatoti uzskatīts par faktisko partijas un lielā mērā arī valsts vadītāju. Pamazām partijas politikā iezīmējās arvien pamanāmāka tendence tuvināt Gruziju Kremlim, kam līdztekus notika varas koncentrēšanas process. Kā spilgts indikators bija t.s. Ārvalstu aģentu likums – attiecīgā Krievijas likumdošanas akta līdzinieks, kuru valdošā partija, par spīti sabiedrības protestiem un valsts prezidentes Salomes Zurabišvili opozīcijai, tomēr izdabūja līdz likuma statusam 2024. gada maijā. Pagājušā gada oktobrī Gruzijā notika kārtējās parlamenta vēlēšanas, kurās „Gruzijas sapnis”, saskaņā ar oficiālajiem rezultātiem, ieguva vairākumu. Opozīcijas partijas, liela daļa sabiedrības un prezidente Zurabišvili attiecās atzīt vēlēšanu rezultātus, norādot uz daudziem pārkāpumiem. Ļaudis izgāja ielās, pieprasot atkārtotas, starptautiski novērotas vēlēšanas. Vara vērsa pret protestētājiem policijas spēkus, kuru rīcība ar laiku kļuva arvien brutālāka. Fiksēti simtiem aizturēto piekaušanas, spīdzināšanas un aplaupīšanas gadījumu. Sākotnēji protestu kustības centrā bija prezidente, taču viņas pilnvaru termiņš beidzās gada nogalē, un viņas vietā stājās valdošās konjunktūras ieliktenis, agrākais futbolists Miheils Kavelašvili. Atbildot uz Eiroparlamenta rezolūciju, kas pieprasīja atkārtotu vēlēšanu sarīkošanu, premjers Kobahidze paziņoja, ka Gruzija pārtrauc sarunu procesu par pievienošanos Eiropas Savienībai. Neskatoties uz varas arvien pieaugošo brutalitāti, protesti turpinās joprojām. Pēdējais valdošā režīma solis ir jauna likumu pakete, kas paredz daudz stingrākus ierobežojumus un bargākus sodus masu protestu dalībniekiem, piemēram, administratīvās aizturēšanas termiņa pagarināšana no 15 līdz 60 diennaktīm un privātas informācijas izplatīšanas pielīdzināšana protesta organizēšanai. Serbija – sabiedrība pieprasa atbildību Pagājušā gada 1. novembrī Serbijas pilsētā Novi Sadā notika traģisks negadījums: nogāžoties nesen renovētas dzelzceļa stacijas betona nojumei tika nogalināti 15 un smagi ievainoti divi cilvēki. Masu pulcēšanās, kas aizsākās kā bojāgājušo piemiņas mītiņi, pamazām pārauga pret varu vērstās demonstrācijās, saistot notikušo ar vispārējo korupcijas un varas funkciju nepildīšanas situāciju. Serbijas Progresīvā partija ir pie varas kopš 2012. gada, sākotnēji kā viena no valdošās koalīcijas, bet kopš 2014. gada kā parlamentārā vairākuma partija. Kopš 2017. gada tās līderis Aleksandrs Vučičs ir valsts prezidenta amatā. Daudzi kā Serbijā, tā ārvalstīs uzskata, ka valstī ir izveidota faktiska vienpartijas nomenklatūra, kas ļauj pie varas esošajiem un tiem pietuvinātajiem nodrošināt sev labumus uz pārējās sabiedrības rēķina. Protesti pret varu notikuši vairākkārt, taču pašreizējie ir ar vēl nebijušu mērogu. To dzinējspēks ir jaunatne, sevišķi jau studenti, kuriem tagad pievienojušies citi, t.sk. zemnieki un motociklistu klubu dalībnieki, kuri ar savu tehniku un braucamrīkiem piedalās automaģistrāļu bloķēšanā. Pie varas esošie šai situācijā izvēlējušies lavierēšanas taktiku, upurējot dažus grēkāžus. Kā pirmais novembra nogalē demisionēja celtniecības ministrs Gorans Vesičs, kurš vēlāk pat uz dažām dienām tika arestēts. Sekoja vēl pāris ministru atkāpšanās, līdz 29. janvārī par savu demisiju paziņoja premjerministrs Milošs Vučevičs. Tas ir pēdējais prezidenta Vučiča upuris cerībā pielabināt sadusmoto sabiedrību. Tāpat viņš solījis publiskot visus ar Novi Sadas nelaimi saistītos materiālus un nevajāt protestu dalībniekus. Tiek atzīmēts, ka šī ir pirmā reize, kad Serbijas līderis šādi piekāpjas protestētājiem. Tajā pašā laikā viņš nācis klajā arī ar biedinošiem paziņojumiem, piemēram, ka viņa partijā ir septiņpadsmit tūkstošus liela lojālistu frakcija, kas devusi slepenu zvērestu līdz pēdējam aizstāvēt savu līderi. Slovākija – prokremlisko spēlīšu rezultāts Protesti Slovākijā sākās pēc tam, kad premjerministrs Roberts Fico 2024. gada nogalē pēkšņi apmeklēja Maskavu, kur tikās ar agresorvalsts vadoni Putinu. Šī tuvināšanās notika paralēli spriedzes pieaugumam starp Slovākijas un Ukrainas valdībām, Fico pārmetot Ukrainai Krievijas gāzes tranzīta pārtraukšanu un pieprasot to atjaunot. Desmitus tūkstošu protestētāju, kuri ap gadumiju izgāja Bratislavas, Košices un citu pilsētu ielās, tikai vēl vairāk saniknoja premjera apgalvojumi, ka, saskaņā ar Slovākijas izlūkdienesta ziņām, viņus organizējot no ārvalstīm. Faktiski kustības vadības centrs ir organizācija „Mieru Ukrainai”. Protesti joprojām ir mierīgi, taču lozungi nepārprotami prasa valdības demisiju. Aptaujas rāda, ka turpinās varas partiju – Fico pārstāvētās „Virziens – sociāldemokrātija” un pašreizējā valsts prezidenta Petera Pelegrini partijas „Balss – sociāldemokrātija” reitingu kritums. Jau pāris mēnešus populārākā partija Slovākijā ir liberālais opozīcijas spēks „Progresīvā Slovākija”. Nesen, četriem pozīcijas deputātiem pārtraucot darbību varas frakcijā, valdošā koalīcija zaudēja parlamenta vairākumu. Vācija – radikāli labējiem nē! Kā apgalvo Vācijas prese, protestētāju skaits, kuri pagājušajā nedēļā izgāja Vācijas pilsētu ielās un laukumos, esot pārsteidzis pat pašus to organizētājus. Organizētāji apgalvo, ka Minhenē varētu būt sapulcējušies līdz pat 320 000 cilvēku, un neatkarīgi avoti vērtē pūļa lielumu uz vismaz 200 000. Tāpat desmitos tūkstošu mērāmas demonstrācijas pēdējās nedēļās notikušas Hannoverē, Rostokā, Berlīnē, Ķelnē, Hamburgā, Leipcigā un citur. Sanākušie pauž sašutumu par galēji labējās partijas „Alternatīva Vācijai” ietekmes pieaugumu, kas sola tai otro labāko rezultātu 23. februārī paredzētajās Bundestāga vēlēšanās. Sava daļa nepatikas tikusi arī šobrīd populārākā spēka – Vācijas kristīgo demokrātu – līderim Frīdriham Mercam, ciktāl partija bija iesniegusi Bundestāgā migrācijas likumdošanas grozījumu priekšlikumus, kurus atbalstījusi „Alternatīva Vācijai”, taču Bundestāgs ar nelielu balsu pārsvaru noraidījis. Kā pauž protestētāji, Mercs pārkāpis pēckara Vācijas politikas nerakstīto likumu – nekad neizmantot galēji labējo politisku atbalstu. Tomēr stingrāki imigrācijas noteikumi ir lielas vācu sabiedrības daļas prasība, un Mercs uz pārmetumiem atbildējis, ka nekādā ziņā nav gatavs sadarboties ar radikāļiem valdības veidošanā. Kā zināms, „Alternatīva Vācijai” nokļuva Bundestāgā 2017. gadā uz sabiedrības noskaņojuma viļņa, kuru izraisīja kancleres Angelas Merkeles nepārdomātā migrācijas politika. Pati „Alternatīva” gan cītīgi noliedz, ka tā būtu rasistiska, kur nu vēl neonacistiska partija, norādot, ka tās rindās netrūkst imigrantu pēcteču. Sagatavoja Eduards Liniņš.

"Kunstneren som samfundets vagthund - det er idealet for en moderne kunstner". Sådan udtalte kunstneren Firoozeh Bazrafkan i forbindelse med en høring fra i fjor om den omstridte 'Koranlov'. Mange kunstnere mener, at lovgiverne har genindført censuren og drejet historiens urskive tilbage til en mørk fortid. Men hvordan har kunstneren historisk set på rollen som vagthund? I dagens udsendelse kigger vi nærmere på Danmarkshistoriens måske største kunstner, billedhuggeren Bertel Thorvaldsen, der blev berømt i en tid, hvor kunstneren skulle ære enevældens magt og pragt. Men hvordan kom Thorvaldsens politiske tanker til udtryk i marmoren? Var han monarkens skødehund eller kunne han ind i mellem snerre og bide? Det er nogle af spørgsmålene i dagens udgave af Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med Hans Erik Havsteen, historiker samt podcastvært på 'Kongerækken'. Redaktør: Silke Fensman. I redaktionen: Josephine Gaïa Utoft og Clara Faust Spies. Musik: Adi Zukanovic.

Canada, Mexico og Kina har allerede møtt USAs nye tollmur. Snart er det EU sin tur. Hvordan vil handelskrigen påvirke verdensøkonomien? Og hva med lille Norge? Politisk redaktør i E24 Torbjørn Røe Isaksen forklarer. Foto: Chip Somodevilla/Reuters

Trængslen omkring de store byer er blevet stor, og ifølge tal fra Vejdirektoratet koster det danskerne over 30 milliarder kroner i tabt tid om året. Det problem skal løses med en vejafgift på privatbilisme, lyder det fra Socialdemokratiet. I dagens afsnit af Altinget Ajour fortæller redaktør for Altinget Transport, Daniel Bue Lauritzen, om de politiske knaster, der følger med den idé.Gæst: Daniel Bue Lauritzen, journalist og redaktør på Altinget TransportVært: Ida Thagesen, podcastredaktør på AltingetAnbefalet læsning:'De pressede Thorning til at skrotte betalingsringen. Nu åbner flere borgmestre for ny vejafgift'. Læs den her.'S-ordfører ser ingen vej uden om ny skat på biltrafik: "Løsningen er at indføre en roadpricing". Læs den her.'Blå partier erklærer sig villige til at indføre ny skat på bilisme: Men de har ét bestemt krav for at bakke op.' Læs den her.'Vejen til roadpricing virker mere åben end nogensinde. Men særligt et afgørende slagsmål udestår'. Læs den her.'Analyse udpeger roadpricing som eneste reelle løsning på stigende trængsel i hovedstaden'. Læs den her. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Søndag aften inviterer Mette Frederiksen tre nordiske statsledere til middag i sin lejlighed i København, og efterfølgende drager hun på europaturne for på én dag at mødes med tre store kanoner: Den tyske kansler, Olaf Scholz, Frankrigs præsident, Emmanuel Macron og Natos generalsekretær, Mark Rutte. Det hele bliver veldokumenteret på SoMe. Hvad handler det om? Analyse i dag. Vi spørger også digitaliseringsminister Caroline Stage, om det virkelig er hendes opgave at bestemme, hvor meget danskerne skal være på Instagram. De kritiske kommentarer fik nemlig fuld fart, da ministeren gav danskerne en opsang i en video på selvsamme sociale medie. Og så vender vi den politiske aftale om oprustning i Arktis, der blev hånet af Trump, inden den overhovedet var forhandlet på plads. Vært: Pia Glud Munksgaard. Gæster: Niels Th. Dahl, politisk analytiker, Jyllands-Posten, Jens Ringberg, politisk analytiker, DR, Caroline Stage, digitaliseringsminister, Moderaterne og Christine Cordsen, politisk korrespondent. Tilrettelægger: Theodora Renard.

En pakke med EU-regler kan sprenge hele regjeringen. Politisk redaktør Kjetil Alstadheim forklarer hvorfor. Foto: Siri Øverland Eriksen

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Är det rimligt att ta medborgarskap från den som begår grova brott? Hur blir det med vapenvilan? Och vad hände egentligen på Guldbaggegalan? Peter Wennblad, Mattias Svensson och Paulina Neuding står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

En ny våbenhvile mellem Israel og Hamas træder i kraft søndag, hvis den bliver stemt igennem i Israels regering - og hvis ingen af parterne forlader aftalen inden da. I Gaza og dele af Israel blev nyheden mødt med jubel. P1 Debat spørger: Er der fred og fordragelighed i sigte mellem Palæstina og Israel? Hvad bliver fremtiden for Israelere og Palæstinensere? Medvirkende: Jair Melchoir, overrabiner, Fathi El-Abed, Formand, dansk-palæstinensisk venskabsforening, Waleed Safi, Journalist, Weekendavisen, Pelle Dragsted, Politisk ordfører, Enhedslisten, Charlotte Munch, udenrigsordfører, Danmarks Demokraterne, Maja Greenwood, politisk rådgiver, DIIS & Søren K Villemoes, journalist, Weekendavisen. Vært: Martin Plauborg. Tilrettelægger: Siw Søby Rasmussen & Frederikke Ernst. Producer: Frederikke Ernst.

Canada skal have ny premierminister efter at Trudeau har trukket sig. Donald Trump Jr. besøger Grønland i dag. Økonomer ser at Mette Frederiksen varmer op til økonomisk kursskifte. Pensionskasser dropper Kina. Analytikere tror på comeback til Novo-aktien. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 26/11-2024.Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han.Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Frankrigs regering ramler, og tyskerne er på vej til valg, mens Mette Frederiksen vækker opsigt med udtalelser om fælles EU-lån. Det hele hænger sammen. Hør hvorfor i ugens podcast fra Bruxelles.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politisk oro i Frankrike efter att premiärministern blivit av med jobbet. Cyklar på gångbanorna gör det svårt för synskadade i Malmö. I Sundsvall har dagliga verksamheter haft julkonsert i kyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politisk oro i Frankrike efter att premiärministern blivit av med jobbet. Cyklar på gångbanorna gör det svårt för synskadade i Malmö. I Sundsvall har dagliga verksamheter haft julkonsert i kyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se