Podcasts about politisk

Frigear er FDMs podcast om biler og livet som bilist. Vært: Karsten Meyland Lemche, testkører og journalist, FDM Medværter: Dennis Lange, chefkonsulent, FDM og Yasser Abaiji, teknisk konsulent, FDM ---  Vil du være medlem af FDM, så kan du finde vores aktuelle tilbud her: https://fdm.dk/bliv-medlem ---  00:50 Nyhed: Forkerte forbrugstal vildleder købere af brugte biler - forhandlere lover mere end bilerne kan holde. Politisk chef i FDM Torben Lund Kudsk forklarer hvad der er galt, og hvad man skal gøre som bilist. 06:30 Nyhed: Nyhedsredaktør Torben Arent fortæller om fem fantastiske bilnyheder fra biludstillingen IAA i München. 21:50 Nyhed: Bilsalg i Danmark og hele Europa. 25:15 Nyhed: FDM hjælper medlem med batterifejl på Jaguar – sparede reparation på 152.000 kr. 34:35 Nyhed: Nye priser på tre af BYD's modeller: Sealion 7, Seal U og Tang. 36:20 Ugens bil: Prøvekørsel af Xpeng G6. 47:35 Lytterspørgsmål: Alexander overvejer at lease sin første bil, men hvad skal han vælge? ---  Har du et lytterspørgsmål, et hot take eller en kommentar, er du velkommen til at skrive til os på podcast@fdm.dk  ---  Links i episoden:  https://fdm.dk/nyheder --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-09-fem-fantastiske-nyheder-paa-stort-bilshow --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-09-rekord-elbilsalg-skyder-danmark-helt-europa-top --- https://fdm.dk/nyheder/bilist/2025-09-dyr-elbil-havde-batterifejl-fdm-hjalp-medlem-med-reparation-til-152000-kr --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-08-kaempe-oversigt-se-alle-leasingtilbud-rabatter-kampagner-paa-nye-biler --- https://fdm.dk/motor/forpremiere/2025-09-xpeng-g6-den-mest-populaere-kina-bil-forbedret

Adresseavisens Omadressert gir deg alt om valgnatta. Vi debriefer og forteller om hvorfor det ble rødgrønn seier og om Høyres fiasko. I studio: Politisk redaktør Siv Sandvik, kommentator Terje Eidsvåg og Roy Tommy Bråten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Esben og Jakob vender Samsam-sagen i tre stadier – juridisk, statsligt og politisk. Ugens emner i #dkpol:Juridisk (8:29): Hvad står der i dommen, og hvorfor dømte Højesteret anderledes end Landsretten? Statsligt (21:44): Retsstat vs efterretningstjenesternes beføjelser: er Højesteret trådt ind i en ny og markant rolle? Politisk (32:17): De politiske eftervirkninger og konsekvenserLøbeklubben er tilbage fredag den 3. oktober. Turen starter som altid foran Altinget på Ny Kongensgade 10 i København kl. 08.00. Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på AltingetProducer: Kristian Vestergaard, podcastassistentShownotes:Esbens anbefaling: Podcasten 'Wind of Change' af Patrick Radden Keefe Jakobs anbefaling: Podcasten 'Mission Impact' af Carsten Terp Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For 1.200 år siden forsvandt oldtidsbyen Canopus fra jordens overflade og sank ned i undergrunden. Indtil nu har vi kun kendt den fra skriftlige kilder - men et spektakulært fund af en sfinx og 3.000 år gamle rester ud for Alexandrias kyst kaster nyt lys over den gamle by. Egyptolog Sofie Schiødt fra Københavns Universitet gør os klogere på, hvorfor fundet er så enestående, og hvad det kan fortælle om livet i oldtidens Egypten. Cykelsporten har altid været elsket for sin åbenhed: løbene køres på offentlige veje, hvor fans og entusiaster kan komme tæt på deres idoler. Men netop den tilgængelighed gør nu sporten sårbar. Under årets Vuelta a España har pro-palæstinensiske aktivister udnyttet den åbne ramme til at protestere og forstyrre løbet. Det, der før var cykelsportens styrke som folkesport, er pludselig blevet en trussel. Vi ser nærmere på, hvordan politisk pres nu udfordrer cykelsportens særkende, sammen med cykelreporter hos TV 2, Sanne Jakobsen. Vi kommer også forbi drama i det italienske bjergbestigermiljø, blodig Bordeaux vin og et 400 år gammelt stort æble. Vært: Gustav Hagild, Nynne Bjerre og Mikael Jalving. Redaktør: Thomas Vinther Larsen. I redaktionen: Otto Korse og Anders Skytte Agergaard.

STHL(M)-podden gästas av Douglas Thor, författare till boken Nyckeln utanför dörren och förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet. I avsnittet fördjupar vi oss i boken, där Douglas formulerar en politisk vision inspirerad av sin morfars berättelser om ett Sverige byggt på tillit, trygghet och gemensamma värderingar. Han utvecklar varför Moderaterna behöver en starkare idépolitisk berättelse och hur kultur och värderingar är avgörande för en fungerande integration. Ett samtal om vision, mod och långsiktigt reformarbete för ett friare och tryggare Sverige. Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se Ämne: Boksläpp, Politisk vision, Integration, Kultur, Moderaterna, Stockholm, Framtidsvision, Trygghet, Värderingar, Samhällsutveckling

Politisk satire preger Nova Noir i disse "valg-dager". Er du ikke sikker på hva du vil stemme enda? Ikke fortvil! Ukas episode gjør deg godt kjent med den politiske situasjonen vi står ovenfor i disse usikre dager.Vi snakker om:- Ingen kommentar (2025)- The Apprentice (2024)- Dr. Strangelove, or How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb (1964)

Indenrigs- og sundhedsminister Sophie Løhde (V) er villig til at give de alment praktiserende læger en række indrømmelser i forhold til et kommende lovforslag, der skal øge den offentlige styring og kontrol med almen praksis. Men hvor mange indrømmelser og i hvilket omfang kan du høre i denne udgave af Politisk Stuegang, hvor Sophie Løhde er gæst. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trump skruer op for sin kamp for at bestemme over centralbanken, og endnu en fransk regering ser ud til at måtte gå af, fordi det er for svært at rette op på budgettet. Men for danske låntagere er der ro omkring de lange renter, og måske endda mulighed for, at de kan blive lavere.

– Dette er grønn sløsing, sier Anders Bjartnes om ukens «antiklimax». Klimax er Energi og Klimas ukentlige podkast der ansatte i Norsk klimastiftelse og Energi og Klima diskuterer norsk klima- og energipolitikk.I denne ukens episode diskuterer Lars-Henrik Paarup Michelsen, Kirsten Øystese og Anders Bjartnes karbonfangst og -lagring (CCS) og spør: Er Northern Lights et kroneksempel på grønn sløsing, eller har statens subsidier vært en nødvendighet for å realisere CCS i Norge?De diskuterer også NRKs siste supermåling og miljøpartienes kamp mot sperregrensen. Hvilke klimapolitikere risikerer nå å ikke komme inn på Stortinget?Som alltid kåres ukens klimax og antiklimax.Bli med i Energi og Klimas valgquizSom annonsert i Klimax inviterer vi alle lyttere til å delta i årets valgquiz. Hør episoden og svar på spørsmålene i dette skjemaet for å være med i konkurransen. Frist for innsending: søndag 7. september.Lenker til saker og ressurser som tas opp i denne ukens KlimaX:Første påfyll i Norges CO₂-lager: – En verdensbegivenhet (E24, 25.08.2025) LO-lederen ut mot Frp: – Sylvi Listhaug har ikke filla peiling på industriutvikling (NRK, 24.08.2025) Debatt mellom LO-leder Vistnes og FrP-leder Listhaug og industripolitikk (Politisk kvarter, 26.08.2025) Government cabinet paves way for carbon capture and storage in Germany (Clean Energy Wire, 06.08.2025) Enova utvider støtteordninger for energitiltak – 15 nye tiltak for boligeiere (Aftenposten/NTB, 26.08.2025) Datasentrene strømmer til, men Norge stiller ikke krav (TU, 28.08.2025) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Studio Direkte diskuterer vi Visjon Norges misjon om å spre evangeliet gjennom TV, radio og sosiale medier. Programmet fremhever viktigheten av å velge Jesus Kristus som sin Herre og frelser, samtidig som det oppfordrer til økonomisk støtte for å holde kanalen i drift. Vi dykker også inn i politiske temaer som Norges forhold til Israel og kommende valg, med et fokus på kristne verdier.

Hva er dette underlige dyret, en norsk politisk satirefilm? I den første episoden av Morgenbladets nye kulturpodkast, Ubehaget i kulturen, samles Bernhard Ellefsen, Ane Farsethås og Elise Dybvig i studio for å kommentere Ingen kommentar. Ubehaget i kulturen er en ukentlig podkast der kulturredaktør Bernhard Ellefsen med venner dissekerer ukas kulturspørsmål. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Her tre måneder før kommunalvalget har regeringen besluttet at nedsætte elafgiften betragteligt i to år; i 2026 og 2027. Fra 72,7 øre til EU's minimumsafgift på 0,8 øre. Sidst det skete, var kort før seneste folketingsvalg. Her var Socialdemokratiet med til at reducere afgiften på el i et halvt år. Politisk ordfører hos Socialdemokratiet Christian Rabjerg Madsen afviser dog, at reduceringen handler om at gøre vælgerne tilfredse frem mod valget. Værter: Nicolai Dandanell og Anne Phillipsen. Gæst: Christian Rabjerg Madsen, politisk ordfører i SocialdemokratietSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Socialdemokratiet i København må have skålet i champagne og mæsket sig i rådhuspandekager, for deres overborgmesterkandidat kaprede alle flader med forslaget om gratis daginstitutioner. Pernille Rosenkrantz-Theil fik lige så meget kritik, som hun fik opmærksomhed, men selv det gavner hendes valgkampagne, for pludselig var der ”omvendt-dag”: Enhedslisten talte for brugerbetaling, og de blå partier forsvarede administrative årsværk. Vi taler også om flere af de Christiansborg-partier, der har kastet sig ud i noget af et kapløb på sociale medier for at fremstå som de argeste modstandere af afgifter og høje priser. Eksperter: Nanna Vestgård, selvstændig retorisk rådgiver, og Marcus Stoltze, Dansk Erhverv   Vært og redaktør: Marie Nyhus Lyd og teknik: Rakkerpak Productions Klip og lydmix:  René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen  

Hvordan skal en haug partier som er uenig om det meste, bli enig? I år kan småpartier avgjøre valget. Det kan føre til uvanlige konstellasjoner på begge sider. Politisk journalist Odd Inge Aas oppsummerer hvordan det ligger an etter den første valgkampuken. Foto: Ole Berg-Rusten, NTB

Trygve Slagsvold Vedum elsker hele Norge – men klarer han å gjøre noe med sentraliseringen? Senterpartilederen snakker om distriktsopprør, maktkonsentrasjon, EU og det han mener står på spill i årets valg. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Ådne Riis Hallås PS: Følg oss i Spotify eller Youtube for å se samtalen på video.

Armēnijas, Azerbaidžānas un ASV līderi Baltajā namā paraksta kopīgu deklarāciju par mieru. Pasaule gaida Donalda Trampa un Vladimira Putina plānoto tikšanos Aļaskā 15. augustā. Politiskās aktvitātes Amerikas Savienotajās Valstīs. Pasaules aktualitātes analizē Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētnieks Armands Astukevičs un domnīcas "Ziemeļeiropas politikas centrs" direktors Artis Pabriks. Kurš kuru iztestēs? Pagājušo piektdien, 8. augustā, kad izbeidzās prezidenta Trampa izsludinātais termiņš, kurā Krievijai bija jāpārtrauc karadarbība, Vladimirs Putins saņēma ilgi kārotu balvu – uzaicinājumu uz galotņu tikšanos ar Savienoto Valstu prezidentu, pie tam vēl amerikāņu teritorijā. Protams, Ankoridža nav Vašingtona, bet vēl pagājušogad ap šādu laiku tāds divu valstu līderu samits būtu neiedomājams. NATO ģenerālsekretārs Marks Rite optimistiski izsakās, ka Tramps šo piektdien, 15.augustā, dosies uz Aļasku, lai klātienē beidzot īsti un neatgriezeniski testētu Putina patieso gatavību mieram, jo tikai viņš – Tramps – to spējot. Tikām skeptiķi jautā, ko gan jaunu ASV prezidents cer atklāt agresorvalsts līdera pozīcijā, kas līdzšinējos mēnešos iezīmējusies vairāk vai mazāk kompakta, proti, Putins vēlas teritoriāli un suverenitātes ziņā apcirptu Ukrainu un ērtu tramplīnu turpmākai agresijai. Pagājušās nedēļas otrā puse pagāja intensīvā komunikācijā starp Vašingtonu un Eiropas valstu vadītājiem, iezīmējot aprises tam, ko pirms nedēļas Kremlī izrunājis Trampa īpašais sūtnis Stīvens Vitkofs. Viena konkrēta detaļa ir Ukrainas spēku atvilkšana no krievu vēl neieņemtās Doņeckas un Luhanskas apgabalu daļas kā priekšnoteikums uguns pārtraukšanai. Šādu iespēju kā nepieņemamu un no Ukrainas viedokļa antikonstitucionālu jau noraidījis prezidents Volodimirs Zelenskis. Donalds Tramps pagājušajās dienās vairakkārt izteicies par kādu „teritoriju apmaiņu” starp pusēm, lai gan nav skaidrs, kas pret ko varētu tikt mainīts. Iespējams, kā „apmaiņa” varētu tikt traktēta Kremļa atteikšanās no vēl neiekarotajām Hersonas un Zaporižjes apgabalu daļām, kuras tā jau paguvusi pasludināt par savu teritoriju. Eiropas līderi dažādos formātos uzteikuši Vašingtonas centienus miera labā, taču atgādinājuši vispārzināmo – nekāda vienošanās par Ukrainu nav slēdzama bez Ukrainas un starptautiski atzītas valstu robežas nav maināmas ar militāras agresijas līdzekļiem. Pēdējā deklarācija šai sakarā bija Eiropadomes 12. augusta paziņojums, zem kura, kas zīmīgi, trūkst Ungārijas premjerministra Viktora Orbana paraksta. Eiropas galvaspilsētās acīmredzami nav pārliecības, ka piektdien Ankoridžā nenotiks kāda būtiska piekāpšanās agresorvalstij, piemēram, Baltā nama saimnieka pausta gatavība atzīt Krimu par Krievijas sastāvdaļu. Tā vien šķiet, ka Donalds Tramps uz Aļasku dodas nevis testēt, bet gan lai tiktu testēts. Aizkaukāza mezgls atraisīts? Smaidi un rokasspiedieni – tādu saulainu ainu pasaules mediju fotogrāfi fiksēja 8. augustā Baltajā namā, kur tika parakstīta Armēnijas, Azerbaidžānas un Savienoto Valstu trīspusējā deklarācija par mierīgu noregulējumu teju četras desmitgades konfliktējušo Aizkaukāza valstu starpā. Kā zināms, faktisko konflikta iznākumu noteica Azerbaidžānas militārais pārākums, kas ļāva tai 2023. gada septembrī pārņemt savā kontrolē Kalnu Karabahas jeb Arcakhas reģionu. Šo vēsturisko armēņu zemi padomju vara iekļāva toreizējā Azerbaidžānas PSR kā autonomu republiku, tātad no starptautiski atzīto robežu viedokļa tā ir Azerbaidžānas daļa, tomēr 90. gadu pirmajā pusē notikušā Pirmā Kalnu Karabahas kara rezultātā tā palika faktiskā Armēnijas kontrolē. Kalnu Karabahas atkarošana izraisīja praktiski visu armēņu tautības iedzīvotāju, apmēram simts tūkstošu, bēgšanu uz Armēnijas pamatteritoriju. Sekoja sarunu process, kas, lielā mērā pateicoties Armēnijas premjerministra Nikola Pašinjana gatavībai uz kompromisu, šī gada martā noslēdzās ar vienošanos par starptautiski atzīto robežu atjaunošanu un savstarpējo pretenziju noregulēšanu abu valstu starpā. Pagājušajā piektdienā Vašingtonā tika likvidēts vēl viens nozīmīgs domstarpību avots – jautājums par t.s. Zangezuras koridoru, plānotu transporta savienojumu cauri Armēnijas teritorijai starp Azerbaidžānu un tās rietumu eksklāvu Nahčivanas Autonomo republiku. Iepriekš Azerbaidžānas līderis Ilhams Alijevs draudējis izlauzt ceļu uz eksklāvu ar militāru spēku, bet nu šāda iespēja acīmredzot ir novērsta. Koridora sakarā būtiska loma paredzēta Savienotajām Valstīm, kas ieguvušas ekskluzīvas tiesības uz 99 gadiem tā attīstīšanai. Parakstīšanas ceremonijas laikā Azerbaidžānas prezidents Alijevs nāca klajā ar priekšlikumu nodēvēt koridoru par „Trampa Starptautiskā miera un labklājības trasi”. Pret koridora attīstīšanu jau krasi iebildusi Irāna, kuras robežas tiešā tuvumā tas atrodas, nodēvējot to par potenciālu Rietumu agresijas instrumentu un solot bloķēt. Atturīgi pozitīvi Armēnijas un Azerbaidžānas vienošanos raksturojusi Krievija, par spīti tam, ka vienošanās apliecina nepārprotamu Maskavas ietekmes sarukumu reģionā. Kā norāda analītiķi, aiz Kremļa ārēji rāmās retorikas varētu slēpties pretdarbības plāni, kas, visdrīzāk, būs saistīti ar mēģinājumiem balstīt premjerministram Pašinjanam naidīgus spēkus Armēnijas iekšienē. Tiešā prezidenta pārvalde Vašingtonā 3. augustā Vašingtonā notika nenozīmīgs krimināls starpgadījums: apmēram desmit pusaudži uzbruka diviem vīriešiem nolūkā nolaupīt viņu automašīnu un nodarīja viņiem miesas bojājumus. Uzbrucēji, cik noprotams, nebija bruņoti un aizmuka, tiklīdz tuvumā parādījās policija. Viens no uzbrukumā cietušajiem izrādījās agrākais Valdības efektivitātes departamenta darbinieks, un tas, acīmredzot, ir rosinājis prezidentu Trampu bezprecedenta rīcībai – Vašingtonas policijas pārņemšanai tiešā federālās valdības kontrolē un papildināšanā ar Nacionālās gvardes un Federālā izmeklēšanas biroja spēkiem. Kā zināms, Savienoto Valstu galvaspilsēta un tās tuvākā apkārtne veido īpašu administratīvu vienību – Kolumbijas apgabalu. 1973. gadā pieņemtais Likums par Kolumbijas apgabala pašpārvaldi nosaka, ka prezidentam ir tiesības īpaši kritiskā situācijā uz divām diennaktīm ar vienpersonisku lēmumu pārņemt apgabala policiju savā kontrolē, ar iespēju pagarināt šo situāciju vēl uz mēnesi saziņā ar atbildīgo Kongresa komiteju vadību un locekļiem. Ilgāk par mēnesi tas iespējams tikai tad, ja Kongress pieņem attiecīgu likumu. 11. augustā notikušajā preses konferencē Baltā nama saimnieks paziņoja: „Mūsu galvaspilsētu ir pārņēmušas vardarbīgas bandas un asinskāri noziedznieki, klejojoši mežonīgu jauniešu pūļi, narkotiku apreibināti maniaki un bezpajumtnieki.” Viņš turpināja: „Es paziņoju par vēsturisku rīcību, lai glābtu mūsu valsts galvaspilsētu no noziedzības, asinsizliešanas, haosa un netīrības, un vēl kā ļaunāka.” Protams, kā ikvienā lielā pilsētā, arī Vašingtonā pastāv noziedzības problēmas, taču, spriežot pēc statistikas, situācijai pēdējos gados bijusi tendence uzlaboties. Tomēr statistika nav prezidenta Trampa iemīļota joma, kamēr efektīga varas mehānismu darbināšana – ir. Tagad nu Vašingtonas policija domā, kā iekļaut savā sistēmā federālos aģentus, kuriem lielākoties nav nedz pieredzes, nedz iemaņu kārtībnieku ikdienas funkciju veikšanā. Katrā ziņā ne vien prezidenta retorika, bet arī viss pasākums šķiet pārspīlēts un jau atkal liek runāt par autoritārisma tendenci un tieksmi uz pārmērīgu varas līdzekļu lietošanu. Aizvadītajos Donalda Trampa varas mēnešos šādu precedentu ir jau vesela sērija, sākot ar regulārā karaspēka nosūtīšanu uz Meksikas robežu, beidzot ar neseno kriminālizmeklēšanas uzsākšanu pret prezidenta Obamas administrācijas darbiniekiem, kuri it kā esot fabricējuši pierādījumus par Krievijas iejaukšanos 2016. gada prezidenta vēlēšanās. Tiek arī bilsts, ka patiesais visas pašreizējās spilgtās rosības iemesls ir vēlēšanās novērst elektorāta uzmanību no solītās bet nenotikušās Džefrija Epstīna lietas materiālu publiskošanas, un FIB aģenti no Vašingtonas ielām pēc pāris nedēļām klusi izkūpēšot, līdzīgi kā pirms laiciņa jūras kājnieki no Losandželosas parkiem un bulvāriem. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Tor Mikkel Wara, stortingskandidat for Fremskrittspartiet og Ola Borten Moe, avtroppende stortingsrepresentant for Senterpartiet er to erfarne politiske ringrever. Til tross for at de er fra to ulike partier har de visse likhetstrekk. Som to brødre som ikke er brødre. Hør dem bli intervjuet av DNs politiske reporter Tore Gjerstad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simon Astrup, Mads Holm & Michael Schøt holder morgenmødet om verdens gang. ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Forskningen viser at menn bruker generativ KI oftere enn kvinner på arbeidsplassen, at KI gir forskjellige råd basert på brukerens kjønn, og at teknologien skaper verdi som fordeles ujevnt. Disse tendensene kan forsterke eksisterende ulikheter i lønn, muligheter og sosial status. Hvordan sikrer vi at KI ikke diskriminerer? Det diskuterer vi sammen med med Jarle Hildrum, KI ekspert og Director for AI & Data i Deloitte Norge, og Munir Jaber, Politisk rådgiver for forskings- og høgare utdanningsministeren Arbeiderpartiet ved Deloitteteltet. Episoden er ledet av Julie McCarthy.

Politisk snacks del 1 fra DN-teltet i Arendal: Hør Frp-leder Sylvi Listhaug med ektefelle og sparringspartner Espen Espeset i fornøyelig samtale og politisk parterapi med DN journalist Marie Melgård.Politisk snacks del 2: Det umake paret, finansmannen og filantropen, Johan H. Andresen og komiker Odd-Magnus Williamson er venner med lett og lystig tone seg i mellom. Hør dem i samtale med DN journalist Jorun S. Aartun og få med Williamsons nykomponerte sang om Arendalsuka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rådgivende Ingeniørers Forening (RIF)s oppdaterte rapport «Norges tilstand 2025» er en helsesjekk av Norges bygg og infrastruktur. Rapporten gir et tydelig bilde av status og utfordringer innen sektorer som veier, vann, energi, sykehus, skoler og statlige bygg – og peker på løsninger for en mer samfunnssikker og bærekraftig fremtid. I denne episoden hører du samtalene fra da rapporten ble lansert i Polyteknisk Forening. Lytt til samtalene mellom: Politisk kvarter: Veier og jernbane – Norges ryggradSigbjørn Gjelsvik stortingsrepresentant (Sp) og leder av Transport- og kommunikasjonskomiteenMorten Stordalen, stortingsrepresentant (Frp) og medlem av transport- og kommunikasjonskomiteenJone Blikra, stortingsrepresentant (Ap) og medlem av transport- og kommunikasjonskomiteenLiv Kari Eskeland, stortingsrepresentant (H) og medlem av transport- og kommunikasjonskomiteenEgil Hogna, konsernsjef, NorconsultPolitisk kvarter: Energiforsyning og samfunnssikkerhetSunniva Holmås Eidsvoll, gruppeleder for SVs bystyregruppe (SV) og leder for kultur og utdanningsutvalget i Oslo bystyre Sveinung Rotevatn, stortingsrepresentant (V) Eivind Heløe, direktør, Fornybar Norge og leder, Elektroforum Birgit Farstad Larsen, administrerende direktør, COWIPolitisk kvarter: Skoler, sykehus og kommunale bygg – investering i folk og fremtid Helge Eide, områdedirektør samfunn, velferd og demokrati, KS Ståle Clementsen, leder, Overlegeforeningen Rasmus Nord, administrerende direktør, Sweco Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FORFATTER PETER ØVIG KNUDSEN - når vi tror, vi ejer sandheden.  I dette afsnit taler vi blandt andet om Blekingegadebanden – og om, hvad der sker med os mennesker, når vi tror, vi har fundet sandheden. Politisk såvel som religiøst.– Hvis folk har fundet sandheden og dyrker den – og måske gør det i et fællesskab – så har de fået en identitet, man kan hvile trygt i. For tvivlen kræver, at man undersøger og tager stilling. At være overbevist om en bestemt sandhed er derimod en hvileposition, siger Peter Øvig Knudsen med henvisning til den idealisme, der prægede Blekingegadebandens medlemmer. En mekanisme vi også kender fra troens verden, mener præst Anna Helleberg Kluge. Der er altid en fare, når man mener, man har fundet Sandheden med stort S. Hver eneste gang man tror det, bør man lige tjekke sine skyklapper – for så er der nuancer, man ikke ser. Bibelen er fuld af mennesker med tvivlens nådegave.PRÆST: Anna Helleberg Kluge VÆRT: Rasmus Birkerod

Mjölkbonden Roland Pettersson deltog under stort hemlighetsmakeri i en studie om hur mjölkkor mår när de vistas året runt i stallmiljö. Två år senare har studien ännu inte publicerats – men här får vi höra om Rolands erfarenheter – och varför han vill modernisera svenska beteslagstiftning. Dessutom avslöjar Göran Berglund och Anna Nilsson från Land Lantbruks redaktion mer om det politiska spelet kring det kontroversiella förslaget om lagändring. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Politisk drama, økonomisk optimisme og ny maktkamp. DN-kommentatorene analyserer veien mot et avgjørende valg.Arbeiderpartiets comeback, Stoltenbergs retur og en spennende skattedebatt preger denne spesialepisoden hvor podkastene, Den politiske situasjonen og Finansredaksjonen, har slått seg sammen. Politisk redaktør Frithjof Jacobsen, kommentatorene Eva Grinde og Anita Hoemsnes samt finansredaktør Terje Erikstad analyserer vårens dramatiske nyhetsbilde – og ser frem mot en jevn og intens valgkamp. Hvem vinner? Hva skjer med Høyre og Frp? Og hvor avgjørende blir de små partiene rundt sperregrensen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politisk drama, økonomisk optimisme og ny maktkamp. DN-kommentatorene analyserer veien mot et avgjørende valg.Arbeiderpartiets comeback, Stoltenbergs retur og en spennende skattedebatt preger denne spesialepisoden hvor podkastene, Den politiske situasjonen og Finansredaksjonen, har slått seg sammen. Politisk redaktør Frithjof Jacobsen, kommentatorene Eva Grinde og Anita Hoemsnes samt finansredaktør Terje Erikstad analyserer vårens dramatiske nyhetsbilde – og ser frem mot en jevn og intens valgkamp. Hvem vinner? Hva skjer med Høyre og Frp? Og hvor avgjørende blir de små partiene rundt sperregrensen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Panthea Fereidoni Tonna kom til Norge som politisk flyktning som barn, og har siden bygget seg opp en knallsterk karriere med bred erfaring. I denne episoden får du høre hvordan det er å vokse opp med høye forventninger, mye ansvar og lite økonomisk kunnskap. Hvordan det er å starte yrkeslivet i minus midt i finanskrisen. Og hvordan Panthea fant veien videre gjennom å bygge nettverk, by på seg selv og tørre å endre retning.

Kejserens nye klæder. Den grimme ælling. Prinsessen på ærten. De fleste af os er vokset op med disse klassikere fra H.C. Andersens eventyrunivers. Og du har måske endda båret Den grimme ællings budskab om social mobilitet med dig ind i voksenlivet – men den slags tror de studerende i USA ikke længere på. Det har fået deres underviser Claus Elholm Andersen, der også forsker i H.C. Andersen, til at belyse Danmarks nationalforfatter på en helt ny måde. I sin bog »En dissonans i denne verden« argumenterer Elholm Andersen for, at H. C. Andersens eventyr ikke skal forstås som barnlige og naive. I virkeligheden var H. C. Andersen og hans fortællinger langt mere politiske, end man lige skulle tro. Artiklen er skrevet og læst højt af Berlingskes litteraturredaktør, Christina Hilstrøm. Producer: Caroline Toft Baunkjær Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Støre har hatt tolkbare uttalelser om Israel og folkemord, Epstein fortsetter å hjemsøke Trump, og det gjør også TV-satirikerene — Nå er de i full krig. Med Anders Giæver, Ole Kristian Strøm og Frøy Gudbrandsen. Produsent Marcus Møller Pedersen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Alltid på Podme.

Margrethe Vestager har forladt aktiv politik, men befinder sig stadigvæk midt i opmærksomheden. Især på Folkemødet på Bornholm, hvor Altinget fangede hende til en snak om livet udenfor magtens cirkler – for hvordan er det at stå udenfor og kigge på den politiske verden, hun har forladt? Lyt med i dette sommerafsnit af Altinget taler om Europa. Vært: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør på Altinget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Borgernes Parti vil komplet afskaffe kontanthjælp for udlændinge i Danmark. Medvirkende: Sofie Mosgaard, folketingskandidat for Venstre. (40:00): Intern blokpolitik i SVM-regeringen holder fløjpartierne ude for forhandling. Medvirkende: Torsten Gejl, Politisk ordfører for Alternativet. Værter: Peter Marstal & Toke Gripping See omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): Alternativet: Vi skal have en statslig handleplan. Medvirkende: Torsten Gejl, Politisk ordfører for Alternativet. (13:00): Alternativet-politiker kalder indvandringskritisk aktion mod moské for terror. Medvirkende: Troels Christian Jakobsen, Medlem af Borgerrepræsentationen i København (Å). (32:00): Aktivister forsvarer indvandrer kritisk aktion mod moské i København. Medvirkende: Daniel Nordentoft, talsperson for Generation Identitær. Værter: Peter Marstal og Toke GrippingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

«Politisk propaganda» sender kanskje tankene til nazistenes eller kommunistenes plakater og slagord under og etter andre verdenskrig. I dag er propaganda vanskeligere å få øye på. Kunstig intelligens, trollfabrikker og falske nyheter er bare noen av de mange moderne virkemidlene som brukes av politiske aktører i kampen om å kontrollere opinionen. Putins Russland er alene estimert til å kontrollere over en million falske profiler på sosiale medier, og bruker over 15 milliarder kroner årlig på valgpåvirkning og informasjonskrigføring.Hvordan ser dagens politiske propaganda ut? Hvilke krefter står bak, og hva kan vi gjøre for å forsikre oss om at det vi leser er sant?Kristin Skare Orgeret er professor ved Institutt for journalistikk og mediefag, OsloMet. Her underviser hun i medier og journalistikk og forsker på medienes samfunnsrolle og maktrelasjoner. Hun leder også forskningsgruppa MEKK – medier i krig og konflikt.I dette foredraget vil hun fortelle om noen av propaganda- og desinformasjonskampanjene som omgir oss i dag, og hva vi kan gjøre for å verne oss mot dem.Arrangementet er en del av «I løgnens tid», en foredragsserie viet desinformasjon og propaganda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Funken stod nu mot förtrycket, och genom Parliament återvände George Clinton till R&B, men helt och hållet på sina villkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykedeliska tonades ner, och fram klev ett gäng glittriga rymdhallickar. Gränsen mellan science fiction och socialrealism suddades ut.I Parliament fann George Clinton några av sina skarpaste teman. Det handlade bland annat om att placera afroamerikaner i oväntade situationer, eller på platser där de inte hade tillträde.1975-års ”Mothership connection” var Clintons motsvarighet till Sun Ras ”Space is the place”med en spektakulär arenashow och ett rymdskepp som landade i det förslummade Amerika, och tog människor med sig ut i rymden till en bättre och värdigare plats. Politisk satir (”Chocolate city”) till äventyrslysten funk förändrade spelplanen för Clinton och hans musikerkollektiv.I del tre möter du även bland andra Bootsy Collins, Garry Shider, och Gary Mudbone Cooper.

Der lød propalæstinensiske salgråb til koncerten på Roskilde Festival med det irske band. Fontaines D.C.´s forsanger Grian Chatten råbte salgord som "from the river to the sea", ligesom bandet flagede med palæstinensiske flag og på en storskærm havde skrevet slagord som "Israel begår folkemord, brug din stemme". Koncertens politiske aktivisme har affødt kritik fra flere kanter. K-Live har Festivalens ledelse i studiet for at svare på kritikken. Vært: Gustav Hagild Stefansen. Producer: Lasse Lauridsen. Redaktør: Lasse Lauridsen. Gæster: Jesper Østergaard, forfatter til bøger Tibet, Niels Christian Cederberg, kulturjournalist, Birgitte Borup, kulturredaktør, Berlingske, Jakob Stegelmann, journalist.

Nyheterna Radio 17:00

Kā panākt, ka politiskās partijas reģionos, īpaši Latgalē, izvērš plašāku darbību? Par to diskusija studijā, kurā piedalās PROVIDUS direktore un vadošā pētniece Iveta Kažoka, Latvijas Universitātes profesors Juris Rozenvalds, Sabiedrības par atklātību "Delna" pētnieks Artūrs Bikovs, kā arī sarunai pievienojas biedrības "New East" pārstāvis Viktors Andruškevičs.  

Zohran Mamdanis seger i Demokraternas primärval till borgmästare i New York skakar om såväl staden som partiet. Vad händer nu?  Gäst: Oskar Örn, statsvetare

En dom i retten i Odense har vakt meget opmærksomhed. Her er to drenge dømt for grov vold efter at have udsat tre homoseksuelle mænd for slag og spark. Drengene forklarer, at de ville konfrontere pædofile mænd, men der er intet, som underbygger, at ofrene er eller var pædofile, fortæller anklageren til Ritzau. Dommen lyder på henholdsvis syv og otte måneder, hvor én måned af straffen er gjort ubetinget i begge de to drenges tilfælde. Den straf er ikke hård nok ifølge folketingskandidat for Venstre, Sofie Mosgaard.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ny dag, nya turer runt Viktor Gyökeres som nu uppges förbereda sig själv på en flytt till Arsenal. Nico Williams nobbar Bayern München för Barca och får såklart konsekvenser för ett Bayern München som famlar efter sin identitet. Keven Bader reder ut turerna. Liverpool har inte gett upp om Alexander Isak men har de verkligen råd med en rekordvärvning till? Vi hittar en bytesaffär i Italien, Napoli vill ha alla och RB Leipzig vill byta inriktning. Glad midsommar!

Amerikanske Vance Boelter hadde en liste med navn på demokratiske politikere han ville drepe. Dommere og politikere blir truet, men de som skal stoppe drapene, skal prioritere andre saker. Med journalist Kjetil Hanssen og kommentator Christina Pletten. Foto: Ramsey County Sheriffs Office via Facebook, Handout via Reuters/NTB

(01:00): Tidligere politisk ordfører langer ud efter regeringen: "Vanvid" at bruge 150 milliarder på forsvaret. Medvirkende: Carolina Magdalene Maier, fhv. MF, gruppeformand og politisk ordfører (Å). (20:00): Tidligere moderat om Mike Fonseca-sagen: ”Sagen her bør få danskerne til at indse, hvilken person der gemmer sig bag politikeren Lars Løkke Rasmussen.” Medvirkende: Jeppe Søe, forhenværende med af Moderaterne og nu løsgænger. (30:00): Populær influencer har ingen tillid til traditionelle medier. Medvirkende: Casper Krause, coach og influencer med omkring 100.000 følgere. (41:00): Politisk ordfører for Danmarksdemokraterne: "Tænk, at vi har en udenrigsminister, der forsøger at købe mandater ud af Folketinget". Medvirkende: Sussie Jessen, politisk ordfører for Danmarksdemokraterne. Værter: Mathias Wissing & Kasper Harboe.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Lars Glomnes, Kjetil Alstadheim og Brussel-korrespondent Rakel Haugen Strand ser på helgens valgdrama og dagens planlagte toppsamtaler om Ukraina. Hør bonusen som abonnent hos Podme eller Aftenposten.

I Jannes fravær (she am) tar vi ei grrrrondige gjønågång og lager en politisk formtabell slik det ser ut akkurat nå. For en gangs skyld er også Haralds tre kjedelige minutter nokså kjekke, for han vurderer partienes festevne og forteller skrøner med sprit og trekkspill. Bonus: Stemmer alle journalistene på røde partier?

Politisk redaktør Esben Schjørring har brugt 20 år på at forstå Anders Fogh Rasmussen. Nu sidder han over for ham, med kaffe i kopperne og hans helt nye erindringsbog i hånden. Men hvorfor er Anders Fogh så svær at forstå?Gæst: Esben Schjørring, politisk redaktør på AltingetVært: Caroline Tranberg, podcastredaktør Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden går vi all in på hva ekte helse egentlig handler om – og hvordan vi kan ta den tilbake. Det blir en spennende miks av norsk og engelsk, med dyktige gjester fra inn- og utland, direkte fra Biohacking Weekend i Oslo. Vi snakker om kropp, kost, barn, politikk, mitokondrier og matmakt – og hvordan alt henger sammen når vi begynner å se på helse fra et biologisk og systemisk perspektiv.Tema:Hva er metylenblått, og hvorfor snakker biohackere om det? med Eva B. E. AnderssonHva gjør spermidin med aldring, autofagi og cellenes levetid? med Leslie KennyHvordan virker mikrodosering, og hvor går grensa mellom biokjemi og psykisk helse?Hva er GLP-1, og finnes det naturlige alternativer til Ozempic og Wegovy? med Jessica Alana (peptider) og Maria Emmerich (mat som medisin)Kan barn forstå matmakt, og hvordan engasjerer vi dem på kjøkkenet med Maria EmmerichHvorfor er mange nordmenn sykemeldt og uføre – og hva har det med mat å gjøre med Dr. Erik HexebergHvordan påvirker maten vår mentale helse, og hvor starter vi+ med Dr. Simen LøsethHva er bioregulatoriske peptider, og hvordan støtter de organene våre? med Jessica AlanaHva skjer i kroppen på en carnivore-diett, og hvem kan det passe for? med Dr. Sofie HexebergHvordan påvirker ultraprosessert pausemat både energi og læring? med Dr. Bill Schindler – forfatter av "Eat Like a Human»Hva trenger vi av sollys og næring for optimal mitokondriehelse? med Dr. Torkil FærøVi trenger mer enn bare symptombehandling – vi trenger kunnskap, eierskap og frihet til å velge det som faktisk gjør oss friske. Det handler om å forstå hvordan mat, lys, søvn, bevegelse og biokjemi henger sammen – og hvordan vi kan påvirke ikke bare vår egen helse, men også systemene rundt oss.Perfekt om du er nysgjerrig på:Biohacking - Mat som medisin - Hormoner og vekt - Mental helse og energi - Barnehelse og forebygging - Politisk ansvar og helseopplysning - Fremtiden for helse i NorgeTakk til våre samarbeidspartnere:Amino: https://www.amino.no/. Rabattkode: BHGFlexbeam: www.recharge.health Instagram: https://www.instagram.com/theflexbeam/Rabattkode: BG10Bok: BIOHACKINGhttps://www.ark.noNysgjerrig på neste Biohacking Weekend 22 og 23 mars 20025? Mail: christin@kongresspartner.no

Hör den ukrainske krigsfången om tiden i ryssarnas våld. “Befrielsedagen” är här: Hur hårt slår Trumps tullar mot Europa? Politisk strid i Gävle om skrotad HBTQi-certifiering. Israel trappar upp den militära insatsen i Gaza. Och Top Gun-stjärnan Val Kilmer är död. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Tas, ka Donalda Trampa otrās prezidentūras laiks nebūs vienkāršs, bija zināms jau pirms vēlēšanām, tomēr tādus Savienoto Valstu ārpolitikas un arī iekšpolitiskos manevrus, kādus kā redzam tagad un to ietekmi, šķiet, prognozēja retais. Kāda nākotne gaida Rietumus, vai esam demokrātijas globāla sabrukuma priekšā? Krustpunktā analizē Nacionālās aizsardzības akadēmijas pētnieks, vēsturnieks Valdis Kuzmins, Rīgas Stradiņa universitātes asociētais profesors Vents Sīlis, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes Socioloģijas nodaļas asociētā profesore Baiba Bela un Latvijas Universitātes lektors, zvērināts advokāts, biroja "Cobalt" partneris Lauris Liepa. Pasaulē viss plūst un mainās, un kurš gan to vēl labāk zina kā vēstures pētnieki? Bet tajā pašā laikā šķiet, ka cilvēkam nav viegli piemēroties visām pārmaiņām. Pēdējā laikā Krustpunktā studijā viesi bieži atkārto domu, kas mums pārņem arvien vairāk, proti, ka mēs un vispār visa Rietumu pasaule tagad saskaras ar tādiem izaicinājumiem, kas tai sen nav bijuši. Tā gan esam teikuši ne vienā vien krīzē. Kad sākās lielais migrācijas vilnis, tā sacījām. Kad pasauli pārņēma Covid pandēmija, teicām - cik sen tā nav tas bijis. Tad, protams, Krievijas karš visu satricināja vēl vairāk. Tagad, lūkojoties uz Donalda Trampa plosīšanos - solījumiem anektēt Grenlandi, pakļaut Kanādu un vispār padarīt Ameriku savā izpratnē par varenu lielvaru, daudzi patiešām nesaprot, kur mēs virzāmies, kas notiek ar Rietumu demokrātiju, tās lielajām vērtībām? Kā tas izdzīvos, kas jādara, lai tās nepazaudētu? Tajā laikā, kad lielvaras pārņem vēlme savu negausību realizēt, lai cik dārgi tas kādiem arī maksātu, šādi globāli un fundamentāli jautājumi rodas cilvēku prātos, un mēs tos uzdodam savos sociālajos kontos, meklējot atbildes. Jautājums: vai atbildes vispār ir? 

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Är det rimligt att ta medborgarskap från den som begår grova brott? Hur blir det med vapenvilan? Och vad hände egentligen på Guldbaggegalan? Peter Wennblad, Mattias Svensson och Paulina Neuding står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.