Podcasts about politisk

Støre har hatt tolkbare uttalelser om Israel og folkemord, Epstein fortsetter å hjemsøke Trump, og det gjør også TV-satirikerene — Nå er de i full krig. Med Anders Giæver, Ole Kristian Strøm og Frøy Gudbrandsen. Produsent Marcus Møller Pedersen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Alltid på Podme.

Margrethe Vestager har forladt aktiv politik, men befinder sig stadigvæk midt i opmærksomheden. Især på Folkemødet på Bornholm, hvor Altinget fangede hende til en snak om livet udenfor magtens cirkler – for hvordan er det at stå udenfor og kigge på den politiske verden, hun har forladt? Lyt med i dette sommerafsnit af Altinget taler om Europa. Vært: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør på Altinget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Borgernes Parti vil komplet afskaffe kontanthjælp for udlændinge i Danmark. Medvirkende: Sofie Mosgaard, folketingskandidat for Venstre. (40:00): Intern blokpolitik i SVM-regeringen holder fløjpartierne ude for forhandling. Medvirkende: Torsten Gejl, Politisk ordfører for Alternativet. Værter: Peter Marstal & Toke Gripping See omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): Alternativet: Vi skal have en statslig handleplan. Medvirkende: Torsten Gejl, Politisk ordfører for Alternativet. (13:00): Alternativet-politiker kalder indvandringskritisk aktion mod moské for terror. Medvirkende: Troels Christian Jakobsen, Medlem af Borgerrepræsentationen i København (Å). (32:00): Aktivister forsvarer indvandrer kritisk aktion mod moské i København. Medvirkende: Daniel Nordentoft, talsperson for Generation Identitær. Værter: Peter Marstal og Toke GrippingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

«Politisk propaganda» sender kanskje tankene til nazistenes eller kommunistenes plakater og slagord under og etter andre verdenskrig. I dag er propaganda vanskeligere å få øye på. Kunstig intelligens, trollfabrikker og falske nyheter er bare noen av de mange moderne virkemidlene som brukes av politiske aktører i kampen om å kontrollere opinionen. Putins Russland er alene estimert til å kontrollere over en million falske profiler på sosiale medier, og bruker over 15 milliarder kroner årlig på valgpåvirkning og informasjonskrigføring.Hvordan ser dagens politiske propaganda ut? Hvilke krefter står bak, og hva kan vi gjøre for å forsikre oss om at det vi leser er sant?Kristin Skare Orgeret er professor ved Institutt for journalistikk og mediefag, OsloMet. Her underviser hun i medier og journalistikk og forsker på medienes samfunnsrolle og maktrelasjoner. Hun leder også forskningsgruppa MEKK – medier i krig og konflikt.I dette foredraget vil hun fortelle om noen av propaganda- og desinformasjonskampanjene som omgir oss i dag, og hva vi kan gjøre for å verne oss mot dem.Arrangementet er en del av «I løgnens tid», en foredragsserie viet desinformasjon og propaganda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Funken stod nu mot förtrycket, och genom Parliament återvände George Clinton till R&B, men helt och hållet på sina villkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykedeliska tonades ner, och fram klev ett gäng glittriga rymdhallickar. Gränsen mellan science fiction och socialrealism suddades ut.I Parliament fann George Clinton några av sina skarpaste teman. Det handlade bland annat om att placera afroamerikaner i oväntade situationer, eller på platser där de inte hade tillträde.1975-års ”Mothership connection” var Clintons motsvarighet till Sun Ras ”Space is the place”med en spektakulär arenashow och ett rymdskepp som landade i det förslummade Amerika, och tog människor med sig ut i rymden till en bättre och värdigare plats. Politisk satir (”Chocolate city”) till äventyrslysten funk förändrade spelplanen för Clinton och hans musikerkollektiv.I del tre möter du även bland andra Bootsy Collins, Garry Shider, och Gary Mudbone Cooper.

Der lød propalæstinensiske salgråb til koncerten på Roskilde Festival med det irske band. Fontaines D.C.´s forsanger Grian Chatten råbte salgord som "from the river to the sea", ligesom bandet flagede med palæstinensiske flag og på en storskærm havde skrevet slagord som "Israel begår folkemord, brug din stemme". Koncertens politiske aktivisme har affødt kritik fra flere kanter. K-Live har Festivalens ledelse i studiet for at svare på kritikken. Vært: Gustav Hagild Stefansen. Producer: Lasse Lauridsen. Redaktør: Lasse Lauridsen. Gæster: Jesper Østergaard, forfatter til bøger Tibet, Niels Christian Cederberg, kulturjournalist, Birgitte Borup, kulturredaktør, Berlingske, Jakob Stegelmann, journalist.

Nyheterna Radio 17:00

Kā panākt, ka politiskās partijas reģionos, īpaši Latgalē, izvērš plašāku darbību? Par to diskusija studijā, kurā piedalās PROVIDUS direktore un vadošā pētniece Iveta Kažoka, Latvijas Universitātes profesors Juris Rozenvalds, Sabiedrības par atklātību "Delna" pētnieks Artūrs Bikovs, kā arī sarunai pievienojas biedrības "New East" pārstāvis Viktors Andruškevičs.  

Zohran Mamdanis seger i Demokraternas primärval till borgmästare i New York skakar om såväl staden som partiet. Vad händer nu?  Gäst: Oskar Örn, statsvetare

Hvor bekymret skal vi kommunene være for økonomisk kriminalitet? Gunnar Holm Ringen fra Politihøgskolen og Økokrim svarer. Er det mulig å gi kortfattede råd om hva god økonomistyring er? Jo Audun Øveby fra Framsikt og Robert Rastad fra PWC, begge med bakgrunn fra Kommune-Norge, gir tips. Det politiske halvåret på 1,2,3. Nyhetsredaktør Tone Sidsel Sanden og politisk redaktør Agnar Kaarbø oppsummerer.

Kā panākt, ka politiskās partijas reģionos, īpaši Latgalē, izvērš plašāku darbību? Par to diskusija studijā, kurā piedalās PROVIDUS direktore un vadošā pētniece Iveta Kažoka, Latvijas Universitātes profesors Juris Rozenvalds, Sabiedrības par atklātību "Delna" pētnieks Artūrs Bikovs, kā arī sarunai pievienojas biedrības "New East" pārstāvis Viktors Andruškevičs.  

Hvor står sundhedsvæsenets aktører, her hvor sommerferien trænger sig på? Politisk Stuegang ser på hvordan en række af sundhedsvæsenets vigtigste har klaret sig i den forløbne sæson. Dagens gæster: Vive-professor Jakob Kjellberg og hospitalsdirektør og tidligere styrelsesdirektør Lisbeth Nielsen.I hele to afsnit gør Politisk Stuegang status på den seneste sæson. I dette andet og sidste afsnit inden ferien gør vi status på hvor sundhedsvæsenets aktører står inden ferien. Dagens emner:(01:42): Navnenyt i Politisk Stuegang - et pluk i sæsonens jobskift(09:27): Indenrigs- og Sundhedsministeren får ros af fagfolkene - men kæmper med pupulariteten (16:55): Går PLO på sommerferie med årets selvmål? (24:34): KL og Danske Regioner: Elsker eller hader de reformen mere eller mindre nu?(30:32): Indenrigs- og sundhedsministeriets embedsmænd har knoklet løs - og så skal der spares (35:01): Dansk Sygeplejeråd, Lægemiddelindustrien og Lægeforeningen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Esben og Jakob lukker den politiske sæson 2024/2025 med at se på finansministeriet, der i denne uge både opjusterede råderummet og en ny regnemodel. De læser Giuliano da Empolis Rovdyrenes tid, og så ser de på den nye strafreform, der har fået karakter af nationalt kompromis på retspolitikken.Ugens emner i #dkpol:(10:43) Regnedrengenes oprør(27:13) Politisk tech-mareridt(40:11) Retspolitikkens mærkelige død Efter sommerferien er løbeklubben tilbage den 8. august. Her starter vi igen foran Altinget på Ny Kongensgade 10 i København kl. 08.00. Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på AltingetProducer: Mads Outzen, video- og podcast redaktør på AltingetShownotes:Jakobs anbefalinger: Nikita Roys foredrag om kunstig intelligens og medierAltinget Civilsamfund om organisationen 7LivAltinget podcastEsbens anbefalinger:Lea Ypis tale om migration, venstrefløjen og EuropaLea Ypis bog 'Fri'Børsen interview med Mette Frederiksen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt handlar om Sverigedemokraternas vitbok, som presenterades under torsdagen i Almedalen. Vitboken, författad av idéhistorikern Tony Gustafsson, dokumenterar noggrant hur partiet växte fram ur den högerextrema kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). Den kartlägger partiets kopplingar till nazism, antisemitism och rasism och beskriver hur centrala personer länge präglades av högerextrema idéer.Anna-Karin och Ivar samtalar om hur Sverigedemokraternas ledarskap med Jimmie Åkesson i spetsen har hanterat det tunga arvet. De diskuterar också partiets reaktioner på vitboken, där framträdande politiker som Mattias Karlsson uttryckt vrede och äckel inför det som framkommit. Samtidigt har kritiker, inklusive Svenska kommittén mot antisemitism, påpekat att ursäkten från partiledningen saknar verklig trovärdighet, eftersom en del av de personer som pekas ut i vitboken fortfarande är aktiva inom partiet.Det handlar om ansvarstagande, politiskt arv och trovärdighet: Är vitboken ett tecken på att Sverigedemokraterna genuint försöker göra upp med sitt förflutna, eller handlar det mer om politisk taktik? Och vad krävs egentligen för att på riktigt lämna ett så belastande ideologiskt arv bakom sig?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi ser tilbage på et travlt halvår i sundhedspolitik og zoomer ind på den store forårsaftale, regional omfordelingskrig, økonomiaftalen, og den digitale sundhedsreform. Vive-professor Jakob Kjellberg og tidigere styrelsdirektør Lisbeth Nielsen er gæster.I to afsnit gør Politisk Stuegang status på den seneste sæson, hvor virkeliggørelsen af sundhedsreformen dominerer. Emner:(03:36): Hvordan endte den regionale og kommunale deling af sundhedsopgaverne?(07:31): Lægeloft og loft på sygehusudgifter(16:03): Den store regionale udligningskrig(21:35): Vil den store fusion, Digital Sundhed Danmark, virke?(38:11): Økonomiaftalen(42:52): Forårssæsonen - går det lidt for stærkt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dom i retten i Odense har vakt meget opmærksomhed. Her er to drenge dømt for grov vold efter at have udsat tre homoseksuelle mænd for slag og spark. Drengene forklarer, at de ville konfrontere pædofile mænd, men der er intet, som underbygger, at ofrene er eller var pædofile, fortæller anklageren til Ritzau. Dommen lyder på henholdsvis syv og otte måneder, hvor én måned af straffen er gjort ubetinget i begge de to drenges tilfælde. Den straf er ikke hård nok ifølge folketingskandidat for Venstre, Sofie Mosgaard.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Otte ud af ti biskopper har tilsluttet sig en erklæring, der beder den danske regering om at sende nødhjælp til Gaza. Er det folkekirkens opgave at fremstå samlet i et politisk betændt spørgsmål? Og skal folkekirken overhovedet generelt tage stilling til politiske spørgsmål? Det taler vi om i nat. Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Konservativt-leder Erik Selle snakker om tro, pride, innvandring, Trump og hvorfor han mener Norge står foran et avgjørende verdivalg – der kristne verdier må få større plass i politikken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny dag, nya turer runt Viktor Gyökeres som nu uppges förbereda sig själv på en flytt till Arsenal. Nico Williams nobbar Bayern München för Barca och får såklart konsekvenser för ett Bayern München som famlar efter sin identitet. Keven Bader reder ut turerna. Liverpool har inte gett upp om Alexander Isak men har de verkligen råd med en rekordvärvning till? Vi hittar en bytesaffär i Italien, Napoli vill ha alla och RB Leipzig vill byta inriktning. Glad midsommar!

Ragnhild Ørstavik deler siste nytt fra andre vitenskapelige tidsskrifter. Det nye vaksinerådet i USA vekker bekymring (1, 2). Flere utredes for ADHD, men betyr det at ADHD-forekomsten har gått opp (3, 4)? Et KI-verktøy ser ut til å klare å skille tidlig Parkinson fra lignende sykdommer med god presisjon (5, 6). Hvilken oksygenmetning gir det beste utfallet hos pasienter som får mekanisk ventilasjon (7, 8)? Og hva slags platehemmere gir best langtidsbeskyttelse etter perkutan koronar intervensjon (PCI) (9, 10)? Kinesiske forskere har dyrket et hybridhjerte av menneske og gris i griseembryoer – kanskje vil dette åpne opp for nye transplantasjonsmetoder i fremtiden (11). Alkohol tar 800 000 liv i Europa årlig, hva kan gjøres med det (12)? Og til slutt: JFKs søster, kvinnehelseforskning og hvordan politiske kutt kan ramme alle – uansett kjønn (13, 14). Se hele litteraturlista her: https://tidsskriftet.no/2025/06/podkast/redaktorens-hjorne-89-flere-adhd-utredninger-kunstig-intelligens-og-parkinsons-sykdom-politisk Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.      Stetoskopet produseres av Helena Heimer Rognstad, Are Brean, Ragnhild Ørstavik og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.      Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne mediaCoverillustrasjon: Stephen LeeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Amerikanske Vance Boelter hadde en liste med navn på demokratiske politikere han ville drepe. Dommere og politikere blir truet, men de som skal stoppe drapene, skal prioritere andre saker. Med journalist Kjetil Hanssen og kommentator Christina Pletten. Foto: Ramsey County Sheriffs Office via Facebook, Handout via Reuters/NTB

(01:00): Tidligere politisk ordfører langer ud efter regeringen: "Vanvid" at bruge 150 milliarder på forsvaret. Medvirkende: Carolina Magdalene Maier, fhv. MF, gruppeformand og politisk ordfører (Å). (20:00): Tidligere moderat om Mike Fonseca-sagen: ”Sagen her bør få danskerne til at indse, hvilken person der gemmer sig bag politikeren Lars Løkke Rasmussen.” Medvirkende: Jeppe Søe, forhenværende med af Moderaterne og nu løsgænger. (30:00): Populær influencer har ingen tillid til traditionelle medier. Medvirkende: Casper Krause, coach og influencer med omkring 100.000 følgere. (41:00): Politisk ordfører for Danmarksdemokraterne: "Tænk, at vi har en udenrigsminister, der forsøger at købe mandater ud af Folketinget". Medvirkende: Sussie Jessen, politisk ordfører for Danmarksdemokraterne. Værter: Mathias Wissing & Kasper Harboe.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvordan ble det enklere å endre juridisk kjønn enn å bytte navn? Det tilsynelatende absurde spørsmålet åpner en bredere samtale om hvordan samfunnet har beveget seg fra kjønn til kaos – fra faste, biologiske realiteter til en juridisk og kulturell virkelighet styrt av subjektive følelser. Vi snakker om hvordan identitetspolitikken har gjort opplevelse viktigere enn sannhet, og hvordan denne ideologien har fått gjennomslag i både lovverk, språk og institusjoner. Samtidig retter vi blikket mot den politiske unnfallenheten som har latt dette skje uten motstand Midt i dette peker vi på det kristne kallet: å holde fast ved sannheten, løfte frem det Gud har skapt, og stå for det rette, det sanne og det gode.

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Baznīca nošķirta no politiskās kopienas, katrai ir sava autonomija un neatkarība. Taču vienlaikus ir nepieciešams attīstīt sadarbību, lai kalpotu cilvēku kopējam labumam. Reliģiskas un sirdsapziņas brīvības ir jārespektē, bet tās nav neierobežotas tiesības. Taisnīgi, kopējā labuma dēļ un atbilstoši morālai kārtībai ir jānosaka taisnīgas robežas.

I kveldens LIVE-sending av Dagsorden ser Christian Skaug og Lise Sørensen nærmere på den politisk motiverte voldshandlingen i Washington, der gjerningsmannen ropte «Free Palestine» før han åpnet ild.I Norge møter satire og innvandringskritikk økende motstand – nå med Faktisk.no som informasjonsleverandør til TikTok. Samtidig viser en fersk måling at FrP går forbi Høyre, mens Ap styrker grepet.Følg sendingen kl. 20.00 og bli med i chatten underveis.

Matvarepriser, krig og usikkerhet preger velgernes bekymringer hundre dager før valget. Samtidig formes det nye allianser, pengeflommen til partiene øker, og småpartienes skjebne kan vippe flertallet. Hilde Nagell og Axel Fjeldavli diskuterer velgernes prioriteringer, partienes strategier og hvordan makt, penger og politikk henger sammen i årets valgkamp.

Lars Glomnes, Kjetil Alstadheim og Brussel-korrespondent Rakel Haugen Strand ser på helgens valgdrama og dagens planlagte toppsamtaler om Ukraina. Hør bonusen som abonnent hos Podme eller Aftenposten.

Politiskās līdzdalības instrumenti: referendumi un informācija/mediji. Baznīca nošķir politisko kopienu no pilsoniskās sabiedrības un prioritizē pilsonisko sabiedrību, kas izmanto politiskas kopienas līdzekļus kopēja labuma veidošanai.

Europa overlever den kolde krig og murens fald, og vi træder ind i de fantastiske 1990'erne hvor alt er grænseløst (også landegrænser).Danmark siger pænt nej tak til euroen, som kommer bag på et hav af politikere i Folketinget (hvorfor dog?). Poul Schlüter erstattes af Poul Nyrup, som så erstattes af Anders Fogh, der fører Danmark i krig - først i Irak og senere i Afghanistan.Ludvig mener, krigen var ulovlig, og Søren er (surprise!) uenig.Podcasten er produceret med støtte fra Europa Nævnet. Ansvaret for indholdet, er alene tilskudsmodtagers.I studiet: Søren Villemoes, Journalist på WeekendavisenLudvig Goldschmidt, Politisk rådgiver for Pelle DragstedVært: Aida Ammary, Historiker

I Jannes fravær (she am) tar vi ei grrrrondige gjønågång og lager en politisk formtabell slik det ser ut akkurat nå. For en gangs skyld er også Haralds tre kjedelige minutter nokså kjekke, for han vurderer partienes festevne og forteller skrøner med sprit og trekkspill. Bonus: Stemmer alle journalistene på røde partier?

Politisk redaktør Esben Schjørring har brugt 20 år på at forstå Anders Fogh Rasmussen. Nu sidder han over for ham, med kaffe i kopperne og hans helt nye erindringsbog i hånden. Men hvorfor er Anders Fogh så svær at forstå?Gæst: Esben Schjørring, politisk redaktør på AltingetVært: Caroline Tranberg, podcastredaktør Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(01:00): Rumænerne har igen stemt til højre: Det er en protest mod EU. Medvirkende: Steven Sampson, professor emeritus ved Lund Universitet. (16:00: Politisk usikkerhed truer Danmarks videnskabelige bånd til USA. Medvirkende: Mikkel Haarder, underdirektør i Dansk Industri. (32:00): Trump glatter ud: Har han indset, at vælgerne er sure, eller er det mere flood the zone? Medvirkende: Matias Seidelin, forfatter, journalist og tidligere USA-korrespondent. (47:00): Danske kunstnere ønsker et forsvar midt i krigen. Medvirkende: Anne Eltard, næstforperson i Autor, forening for komponister, sangskrivere, tekstforfattere og producere. Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

(03:00): Politisk kommentator revser kulturkommentator. Medvirkende: Lawand Hiwa Namo, politisk kommentator hos TV 2, skribent på Politiken og rådgiver. (12:00): Aarhusiansk rådmand vil holde musikfest for sine medarbejdere for 2 millioner kroner. Medvirkende: Christian Budde, rådmand for Sundhed og Omsorg, Aarhus Kommune. (32:00): K-profil i flæsket på Frederik Vad: Indrøm, det var en fejl. Medvirkende: Frederik Bloch Münster, politisk ordfører i De Konservative. (41:00): SF kaster mandater i puljen og vil tvinge Søren Gade til at trække sig. Medvirkende: Karsten Hønge, medlem af Folketinget for SF. Værter: Mathias Wissing & Kasper Harboe See omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne episoden går vi all in på hva ekte helse egentlig handler om – og hvordan vi kan ta den tilbake. Det blir en spennende miks av norsk og engelsk, med dyktige gjester fra inn- og utland, direkte fra Biohacking Weekend i Oslo. Vi snakker om kropp, kost, barn, politikk, mitokondrier og matmakt – og hvordan alt henger sammen når vi begynner å se på helse fra et biologisk og systemisk perspektiv.Tema:Hva er metylenblått, og hvorfor snakker biohackere om det? med Eva B. E. AnderssonHva gjør spermidin med aldring, autofagi og cellenes levetid? med Leslie KennyHvordan virker mikrodosering, og hvor går grensa mellom biokjemi og psykisk helse?Hva er GLP-1, og finnes det naturlige alternativer til Ozempic og Wegovy? med Jessica Alana (peptider) og Maria Emmerich (mat som medisin)Kan barn forstå matmakt, og hvordan engasjerer vi dem på kjøkkenet med Maria EmmerichHvorfor er mange nordmenn sykemeldt og uføre – og hva har det med mat å gjøre med Dr. Erik HexebergHvordan påvirker maten vår mentale helse, og hvor starter vi+ med Dr. Simen LøsethHva er bioregulatoriske peptider, og hvordan støtter de organene våre? med Jessica AlanaHva skjer i kroppen på en carnivore-diett, og hvem kan det passe for? med Dr. Sofie HexebergHvordan påvirker ultraprosessert pausemat både energi og læring? med Dr. Bill Schindler – forfatter av "Eat Like a Human»Hva trenger vi av sollys og næring for optimal mitokondriehelse? med Dr. Torkil FærøVi trenger mer enn bare symptombehandling – vi trenger kunnskap, eierskap og frihet til å velge det som faktisk gjør oss friske. Det handler om å forstå hvordan mat, lys, søvn, bevegelse og biokjemi henger sammen – og hvordan vi kan påvirke ikke bare vår egen helse, men også systemene rundt oss.Perfekt om du er nysgjerrig på:Biohacking - Mat som medisin - Hormoner og vekt - Mental helse og energi - Barnehelse og forebygging - Politisk ansvar og helseopplysning - Fremtiden for helse i NorgeTakk til våre samarbeidspartnere:Amino: https://www.amino.no/. Rabattkode: BHGFlexbeam: www.recharge.health Instagram: https://www.instagram.com/theflexbeam/Rabattkode: BG10Bok: BIOHACKINGhttps://www.ark.noNysgjerrig på neste Biohacking Weekend 22 og 23 mars 20025? Mail: christin@kongresspartner.no

Det er et "demokratisk problem", at regeringen har udnævnt Venstre-politikeren Michael Aastrup Jensen som ambassadør og Danmarks faste repræsentant til Europarådet i Strasbourg. Sådan lyder kritikken fra fagforeningen Djøfs formand, Sara Vergo. Ambassadører bliver nemlig normalt rekrutteret blandt diplomater i udenrigstjenesten - og derfor opfordrer Djøf nu Folketinget til at dæmme op for politisk udpegede embedsmænd med ny lovgivning. Værter: Anne Phillipsen og Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hör den ukrainske krigsfången om tiden i ryssarnas våld. “Befrielsedagen” är här: Hur hårt slår Trumps tullar mot Europa? Politisk strid i Gävle om skrotad HBTQi-certifiering. Israel trappar upp den militära insatsen i Gaza. Och Top Gun-stjärnan Val Kilmer är död. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Tas, ka Donalda Trampa otrās prezidentūras laiks nebūs vienkāršs, bija zināms jau pirms vēlēšanām, tomēr tādus Savienoto Valstu ārpolitikas un arī iekšpolitiskos manevrus, kādus kā redzam tagad un to ietekmi, šķiet, prognozēja retais. Kāda nākotne gaida Rietumus, vai esam demokrātijas globāla sabrukuma priekšā? Krustpunktā analizē Nacionālās aizsardzības akadēmijas pētnieks, vēsturnieks Valdis Kuzmins, Rīgas Stradiņa universitātes asociētais profesors Vents Sīlis, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes Socioloģijas nodaļas asociētā profesore Baiba Bela un Latvijas Universitātes lektors, zvērināts advokāts, biroja "Cobalt" partneris Lauris Liepa. Pasaulē viss plūst un mainās, un kurš gan to vēl labāk zina kā vēstures pētnieki? Bet tajā pašā laikā šķiet, ka cilvēkam nav viegli piemēroties visām pārmaiņām. Pēdējā laikā Krustpunktā studijā viesi bieži atkārto domu, kas mums pārņem arvien vairāk, proti, ka mēs un vispār visa Rietumu pasaule tagad saskaras ar tādiem izaicinājumiem, kas tai sen nav bijuši. Tā gan esam teikuši ne vienā vien krīzē. Kad sākās lielais migrācijas vilnis, tā sacījām. Kad pasauli pārņēma Covid pandēmija, teicām - cik sen tā nav tas bijis. Tad, protams, Krievijas karš visu satricināja vēl vairāk. Tagad, lūkojoties uz Donalda Trampa plosīšanos - solījumiem anektēt Grenlandi, pakļaut Kanādu un vispār padarīt Ameriku savā izpratnē par varenu lielvaru, daudzi patiešām nesaprot, kur mēs virzāmies, kas notiek ar Rietumu demokrātiju, tās lielajām vērtībām? Kā tas izdzīvos, kas jādara, lai tās nepazaudētu? Tajā laikā, kad lielvaras pārņem vēlme savu negausību realizēt, lai cik dārgi tas kādiem arī maksātu, šādi globāli un fundamentāli jautājumi rodas cilvēku prātos, un mēs tos uzdodam savos sociālajos kontos, meklējot atbildes. Jautājums: vai atbildes vispār ir? 

Når der ikke forskes i social kontrol i og den fysiske straf for fritænkning, frafald, homoseksualitet i muslimske miljøer i Danmark, så kommer landets pædagoger, lærere, sundhedspersonale og socialrådgivere til at mangle vigtig viden i deres arbejdsliv. Politisk korrekte forskere svigter velfærdsstaten fodfolk, mener antropolog Katja Kvaale, som bakkes op af integrationsrådgiver Henrik Kokborg.   "Mange forskere er pæne mennesker i bredriflet fløjl", skriver antropologen Katja Kvaale i en kronik i Kristeligt Dagblad, hvor hun kritiserer danske islam- og migrationsforskere for at svigte deres forpligtelse til at studere den sociale virkelighed og videregive den så realistisk som muligt til offentligheden. I stedet overtager forskerne muslimers selvopfattelse og glemmer at stille kritiske spørgsmål til andre kilder og stemmer. Katja Kvaale giver flere forklaringer på dette mønster. En af de mest grundlæggende er selve migrationen. Når muslimer, hvis kultur og religion, europæiske forskere tidligere studerede i de varme lande, udvandrer til Europa, bliver forskerne afhængige af at stå på god fod med informanter og kilder i det muslimske miljø. Dermed farves forskningen af den muslimske kollektivisme og lovreligion. Det er selvfølgelig slemt nok som forskningen, fordi den bliver slap og ukvalificeret. Men en yderligere samfundsmæssig konsekvens er, at velfærdsstatens fodfolk står på bar bund i mødet med selvbevidste muslimer for hvem religion ikke er en privatsag, men noget de skilter med fra vugge til grav. I denne podcast diskuterer Katja Kvaale med integrationsrådgiver Henrik Kokborg, som har mangeårig, konkret erfaring med velfærdsstatens møde med muslimer og er en hyppig underviser rundt omkring i landets kommuner. De to vender også, hvad der kan gøres ved den ulykkelige udvikling. Katja Kvaales kronik kan læses her. Læs mere om Henrik Kokborg her.  

Det er i dag tre år siden, at Rusland gik ind i Ukraine. Krigens rædsler lever i soldaternes og civiles nethinder - men også i kulturen. Vi besøger Ukraine House, som gør klar til koncert for at høre en general læse ukrainske digte og reflektere over. Racismeparagraffen er en "ukrudtsblomst, der ikke bør gro i et sundt demokratis baghave." Sådan lyder det fra en samlet borgerlig opposition i Berlingske. Dommen i vittighedssagen sætter endnu engang ild til en debat om, hvor ytringsfrihedens grænser går. Men faktisk har kampen for ytringsfriheden ikke altid været en borgerlig mærkesag - vi dykker ned i, hvordan ytringsfriheden har penduleret mellem venstre- og højrefløjen. Vært: Casper Dyrholm.

Kjersti Stenseng er den første kommunalministeren fra Arbeiderpartiet på 25 år. Bli bedre kjent med Stenseng og hennes ambisjoner som statsråd.Stenseng går fra stillingen som partisekretær i Arbeiderpartiet til å bli kommunal- og distriktsminister i den nye Arbeiderparti-regjeringen. Hun vokste opp på kommunehuset i Nord-Fron kommune, hvor hennes far, Gunnar Tore Stenseng, var ordfører fra 1984 til 2007. Selv har hun bare en periode i lokalpolitikken, før hun ble hentet til rikspolitiske oppgaver. Men hun drømmer om å bli lokalpolitiker igjen når hun blir stor.Politisk har hun i sin første uke markert seg på en ny giv i boligpolitikken, for å få bygd flere boliger og gjøre det lettere å bytte bolig i disktriktene. Hun sier at hun i første omgang invitert de største byene til dialog, gjennom KS storbynettverk, fordi presset i boligmarkedet er størst her.Stenseng forsikrer at hun vil fortsette arbeidet med en ryddesjau i statlige lover og regler, slik Arbeiderpartiet har tatt initiativ til i Stortinget og hennes forgjenger Erling Sande også jobbet med. Hun mener det er nødvendig at kommunene får mer handlingsrom til å gi innbyggerne gode tjenester. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ne vienā vien valstī pēdējā laikā cilvēki ir izgājuši ielās, paužot savu attieksmi pret valdošo varu un valstī notiekošo. Vācija, Serbija, Gruzija un Slovākija. Vietumis protesti ir devuši kādus rezultātus, vietumis, šķiet, pagaidām nē. Tomēr jebkura neapmierinātība valdošo varu uztrauc. Kāpēc vienā valstī ar protestiem kaut ko var panākt, citā - nē? Raidījumā Divas puslodes analizē Austrumeiropas politikas pētījumu centra valdes loceklis, pētnieks Mārcis Balodis un Latvijas Radio Ziņu dienesta žurnālists Uldis Ķezberis. Gruzija – nervu un izturības cīņa Partija „Gruzijas sapnis” pirmoreiz nāca pie varas 2012. gadā, toreiz koalīcijas sastāvā un pozicionējot sevi kā kreisi centrisku, proeiropeisku spēku. Kopš 2016. gada tā ir vienīgā valdošā partija ar vairākumu Gruzijas parlamentā un šobrīd kontrolē arī teju visas pašvaldības. Partijas dibinātājs un kādreizējais premjerministrs Bidzina Ivanišvili oficiāli ieņem „Gruzijas sapņa” goda priekšsēdētāja amatu, taču tiek pamatoti uzskatīts par faktisko partijas un lielā mērā arī valsts vadītāju. Pamazām partijas politikā iezīmējās arvien pamanāmāka tendence tuvināt Gruziju Kremlim, kam līdztekus notika varas koncentrēšanas process. Kā spilgts indikators bija t.s. Ārvalstu aģentu likums – attiecīgā Krievijas likumdošanas akta līdzinieks, kuru valdošā partija, par spīti sabiedrības protestiem un valsts prezidentes Salomes Zurabišvili opozīcijai, tomēr izdabūja līdz likuma statusam 2024. gada maijā. Pagājušā gada oktobrī Gruzijā notika kārtējās parlamenta vēlēšanas, kurās „Gruzijas sapnis”, saskaņā ar oficiālajiem rezultātiem, ieguva vairākumu. Opozīcijas partijas, liela daļa sabiedrības un prezidente Zurabišvili attiecās atzīt vēlēšanu rezultātus, norādot uz daudziem pārkāpumiem. Ļaudis izgāja ielās, pieprasot atkārtotas, starptautiski novērotas vēlēšanas. Vara vērsa pret protestētājiem policijas spēkus, kuru rīcība ar laiku kļuva arvien brutālāka. Fiksēti simtiem aizturēto piekaušanas, spīdzināšanas un aplaupīšanas gadījumu. Sākotnēji protestu kustības centrā bija prezidente, taču viņas pilnvaru termiņš beidzās gada nogalē, un viņas vietā stājās valdošās konjunktūras ieliktenis, agrākais futbolists Miheils Kavelašvili. Atbildot uz Eiroparlamenta rezolūciju, kas pieprasīja atkārtotu vēlēšanu sarīkošanu, premjers Kobahidze paziņoja, ka Gruzija pārtrauc sarunu procesu par pievienošanos Eiropas Savienībai. Neskatoties uz varas arvien pieaugošo brutalitāti, protesti turpinās joprojām. Pēdējais valdošā režīma solis ir jauna likumu pakete, kas paredz daudz stingrākus ierobežojumus un bargākus sodus masu protestu dalībniekiem, piemēram, administratīvās aizturēšanas termiņa pagarināšana no 15 līdz 60 diennaktīm un privātas informācijas izplatīšanas pielīdzināšana protesta organizēšanai. Serbija – sabiedrība pieprasa atbildību Pagājušā gada 1. novembrī Serbijas pilsētā Novi Sadā notika traģisks negadījums: nogāžoties nesen renovētas dzelzceļa stacijas betona nojumei tika nogalināti 15 un smagi ievainoti divi cilvēki. Masu pulcēšanās, kas aizsākās kā bojāgājušo piemiņas mītiņi, pamazām pārauga pret varu vērstās demonstrācijās, saistot notikušo ar vispārējo korupcijas un varas funkciju nepildīšanas situāciju. Serbijas Progresīvā partija ir pie varas kopš 2012. gada, sākotnēji kā viena no valdošās koalīcijas, bet kopš 2014. gada kā parlamentārā vairākuma partija. Kopš 2017. gada tās līderis Aleksandrs Vučičs ir valsts prezidenta amatā. Daudzi kā Serbijā, tā ārvalstīs uzskata, ka valstī ir izveidota faktiska vienpartijas nomenklatūra, kas ļauj pie varas esošajiem un tiem pietuvinātajiem nodrošināt sev labumus uz pārējās sabiedrības rēķina. Protesti pret varu notikuši vairākkārt, taču pašreizējie ir ar vēl nebijušu mērogu. To dzinējspēks ir jaunatne, sevišķi jau studenti, kuriem tagad pievienojušies citi, t.sk. zemnieki un motociklistu klubu dalībnieki, kuri ar savu tehniku un braucamrīkiem piedalās automaģistrāļu bloķēšanā. Pie varas esošie šai situācijā izvēlējušies lavierēšanas taktiku, upurējot dažus grēkāžus. Kā pirmais novembra nogalē demisionēja celtniecības ministrs Gorans Vesičs, kurš vēlāk pat uz dažām dienām tika arestēts. Sekoja vēl pāris ministru atkāpšanās, līdz 29. janvārī par savu demisiju paziņoja premjerministrs Milošs Vučevičs. Tas ir pēdējais prezidenta Vučiča upuris cerībā pielabināt sadusmoto sabiedrību. Tāpat viņš solījis publiskot visus ar Novi Sadas nelaimi saistītos materiālus un nevajāt protestu dalībniekus. Tiek atzīmēts, ka šī ir pirmā reize, kad Serbijas līderis šādi piekāpjas protestētājiem. Tajā pašā laikā viņš nācis klajā arī ar biedinošiem paziņojumiem, piemēram, ka viņa partijā ir septiņpadsmit tūkstošus liela lojālistu frakcija, kas devusi slepenu zvērestu līdz pēdējam aizstāvēt savu līderi. Slovākija – prokremlisko spēlīšu rezultāts Protesti Slovākijā sākās pēc tam, kad premjerministrs Roberts Fico 2024. gada nogalē pēkšņi apmeklēja Maskavu, kur tikās ar agresorvalsts vadoni Putinu. Šī tuvināšanās notika paralēli spriedzes pieaugumam starp Slovākijas un Ukrainas valdībām, Fico pārmetot Ukrainai Krievijas gāzes tranzīta pārtraukšanu un pieprasot to atjaunot. Desmitus tūkstošu protestētāju, kuri ap gadumiju izgāja Bratislavas, Košices un citu pilsētu ielās, tikai vēl vairāk saniknoja premjera apgalvojumi, ka, saskaņā ar Slovākijas izlūkdienesta ziņām, viņus organizējot no ārvalstīm. Faktiski kustības vadības centrs ir organizācija „Mieru Ukrainai”. Protesti joprojām ir mierīgi, taču lozungi nepārprotami prasa valdības demisiju. Aptaujas rāda, ka turpinās varas partiju – Fico pārstāvētās „Virziens – sociāldemokrātija” un pašreizējā valsts prezidenta Petera Pelegrini partijas „Balss – sociāldemokrātija” reitingu kritums. Jau pāris mēnešus populārākā partija Slovākijā ir liberālais opozīcijas spēks „Progresīvā Slovākija”. Nesen, četriem pozīcijas deputātiem pārtraucot darbību varas frakcijā, valdošā koalīcija zaudēja parlamenta vairākumu. Vācija – radikāli labējiem nē! Kā apgalvo Vācijas prese, protestētāju skaits, kuri pagājušajā nedēļā izgāja Vācijas pilsētu ielās un laukumos, esot pārsteidzis pat pašus to organizētājus. Organizētāji apgalvo, ka Minhenē varētu būt sapulcējušies līdz pat 320 000 cilvēku, un neatkarīgi avoti vērtē pūļa lielumu uz vismaz 200 000. Tāpat desmitos tūkstošu mērāmas demonstrācijas pēdējās nedēļās notikušas Hannoverē, Rostokā, Berlīnē, Ķelnē, Hamburgā, Leipcigā un citur. Sanākušie pauž sašutumu par galēji labējās partijas „Alternatīva Vācijai” ietekmes pieaugumu, kas sola tai otro labāko rezultātu 23. februārī paredzētajās Bundestāga vēlēšanās. Sava daļa nepatikas tikusi arī šobrīd populārākā spēka – Vācijas kristīgo demokrātu – līderim Frīdriham Mercam, ciktāl partija bija iesniegusi Bundestāgā migrācijas likumdošanas grozījumu priekšlikumus, kurus atbalstījusi „Alternatīva Vācijai”, taču Bundestāgs ar nelielu balsu pārsvaru noraidījis. Kā pauž protestētāji, Mercs pārkāpis pēckara Vācijas politikas nerakstīto likumu – nekad neizmantot galēji labējo politisku atbalstu. Tomēr stingrāki imigrācijas noteikumi ir lielas vācu sabiedrības daļas prasība, un Mercs uz pārmetumiem atbildējis, ka nekādā ziņā nav gatavs sadarboties ar radikāļiem valdības veidošanā. Kā zināms, „Alternatīva Vācijai” nokļuva Bundestāgā 2017. gadā uz sabiedrības noskaņojuma viļņa, kuru izraisīja kancleres Angelas Merkeles nepārdomātā migrācijas politika. Pati „Alternatīva” gan cītīgi noliedz, ka tā būtu rasistiska, kur nu vēl neonacistiska partija, norādot, ka tās rindās netrūkst imigrantu pēcteču. Sagatavoja Eduards Liniņš.

"Kunstneren som samfundets vagthund - det er idealet for en moderne kunstner". Sådan udtalte kunstneren Firoozeh Bazrafkan i forbindelse med en høring fra i fjor om den omstridte 'Koranlov'. Mange kunstnere mener, at lovgiverne har genindført censuren og drejet historiens urskive tilbage til en mørk fortid. Men hvordan har kunstneren historisk set på rollen som vagthund? I dagens udsendelse kigger vi nærmere på Danmarkshistoriens måske største kunstner, billedhuggeren Bertel Thorvaldsen, der blev berømt i en tid, hvor kunstneren skulle ære enevældens magt og pragt. Men hvordan kom Thorvaldsens politiske tanker til udtryk i marmoren? Var han monarkens skødehund eller kunne han ind i mellem snerre og bide? Det er nogle af spørgsmålene i dagens udgave af Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med Hans Erik Havsteen, historiker samt podcastvært på 'Kongerækken'. Redaktør: Silke Fensman. I redaktionen: Josephine Gaïa Utoft og Clara Faust Spies. Musik: Adi Zukanovic.

Canada, Mexico og Kina har allerede møtt USAs nye tollmur. Snart er det EU sin tur. Hvordan vil handelskrigen påvirke verdensøkonomien? Og hva med lille Norge? Politisk redaktør i E24 Torbjørn Røe Isaksen forklarer. Foto: Chip Somodevilla/Reuters

En pakke med EU-regler kan sprenge hele regjeringen. Politisk redaktør Kjetil Alstadheim forklarer hvorfor. Foto: Siri Øverland Eriksen

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Är det rimligt att ta medborgarskap från den som begår grova brott? Hur blir det med vapenvilan? Och vad hände egentligen på Guldbaggegalan? Peter Wennblad, Mattias Svensson och Paulina Neuding står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 26/11-2024.Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han.Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se