Podcasts about politisk

Politisk redaktør Kjetil Alstadheim er i København på europeiske toppmøter. Det er diplomati, møter i gangene, politiske røde løpere og stormaktsspill - med Kjetil midt i smørøyet. Hør episoden og alt annet fra Aftenpodden hos Podme eller i Aftenposten-appen. Med Lars Glomnes og Kjetil Alstadheim.

Spretigt i Asien.Starkt på Wall Street i går trots politisk oro.På hemmaplan ser det ut att bli en sur öppning.

FC Københavns fans rettede seks bannere direkte mod justitsminister Peter Hummelgaard i søndagens kamp mod Silkeborg – og efterfølgende gav ministeren et skriftligt svar til Bold. På heden var der drama i hadets kamp, hvor både ølkast, kanonslag og videoovervågning kom i fokus. Og i Premier League markerer Manchester Uniteds Luke Shaw sig med kontante udmeldinger. Velkommen indenfor til mandagens Hattrick. Vært og produktion: Oliver Routledge Lyddesign: William DinesenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Pavērsiens ASV un Baltkrievijas attiecībās. Čārlija Kērka slepkavības atskaņas. NATO uzsāk misiju "Austrumu sardze". Aktualitātes pasaulē analizē Elīna Vrobļevska, Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētniece, Rīgas Stradiņa universitātes Sociālo zinātņu fakultātes lektore, politologs Andis Kudors, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes pasniedzējs, un politologs Veiko Spolītis. Ledlauzis Baltkrievijā Ir pagājuši jau trīs mēneši, kopš uzzinājām, ka no Baltkrievijas cietuma pēkšņi atbrīvoti 14 politieslodzītie, tajā skaitā gan Svetlanas Cihanouskas vīrs, gan pāris Latvijas valstspiederīgo. Toreiz uzzinājām, ka Minskā bija ieradies īpašais ASV sūtnis Kīts Kellogs. Šī vizīte nebija iepriekš izziņota, tāpēc daudziem notikušais bija liels pārsteigums. Pagājušajā nedēļā sekoja turpinājums. Līdzīgi kā iepriekšējā reizē, nereklamēti Minskā atkal ieradās ASV īpašs sūtnis, šoreiz Kelloga vietnieks Džons Kols. Sabiedrība par vizīti uzzināja tikai pēc tam, kad nākamajā dienā, 11. septembrī, no cietuma tika atbrīvoti 52 politieslodzītie, kas gandrīz visi ieradās Lietuvā. Viens no atbrīvotajiem – disidents Mikola Statkevičs – atteicās pamest valsti, un nu jau viņš ir atkal apcietināts un atrodas Baltkrievijas cietumā. Pārējie ir deportēti, arī šoreiz starp atbrīvotajiem ir divi Latvijas valstspiederīgie. Kola sarunas ar Lukašenko esot ilgušas piecas stundas. Visas detaļas mēs nezinām, tomēr šoreiz atbrīvošana no cietuma nav notikusi tāpat vien. Piektdien, 12. septembrī, ASV paziņoja, ka tiek atceltas visa veida noteiktās sankcijas Baltkrievijas nacionālajai lidsabiedrībai „Belavia”. Šīs sankcijas tika noteiktas vēl pirms Krievijas iebrukuma Ukrainā, kad 2021. gadā Minskā ar viltu piespieda nolaisties „Ryanair” lidmašīnu, kas bija ceļā no Atēnām uz Viļņu. Toreiz Baltkrievija praktiski to nolaupīja, lai varētu arestēt opozīcijas blogeri Ramanu Prataseviču. Tagad Amerikas puse toreiz noteiktās sankcijas ir atcelusi. Tāpat ASV delegācija paziņoja, ka atkal atvērs vēstniecību Minskā. Tas nozīmē, ka Savienoto Valstu un Baltkrievijas attiecībās ir noticis pavērsiens, un ledus, kas bija izveidojies jau vairāku gadu garumā, ir atkal salauzts. Kērka slepkavības atskaņas 10. septembra vakarā Savienotās Valstis pāršalca ziņa, ka Jūtas štatā vietējā universitātē ir sašauts kārtējais politiķis, šoreiz ASV prezidenta Donalda Trampa sabiedrotais, konservatīvais influenceris Čārlijs Kērks. Drīz vien uzzinājām, ka no gūtajiem ievainojumiem Kērks ir miris. Politiskās slepkavības Savienotajās Valstīs nav nekas jauns. Tomēr šoreiz slepkavība ir izraisījusi plašāku rezonansi nekā parasti. Visā valstī tika izsludinātas nacionālās sēras, un Tramps lika nolaist ASV karogus pusmastā līdz pat nedēļas beigām. 31 gadu vecais Kērks bija konservatīvo republikāņu jaunākās paaudzes pārstāvis, kuram bija miljoniem sekotāju sociālajos medijos. Kērks apmeklēja ASV universitātes, aicinot studentus debatēt ar viņu un pārraidot šīs debates soctīklos. Uz tām bieži tika uzaicināti studenti, kas bija Kērka viedokļu pretinieki. Zīmīgi, ka slepkavība notika vienā no tikšanās reizēm, kad Kērkam jautāja par viņa attieksmi pret biežajām publiskajām apšaudēm. Kērks jau iepriekš bija daudzkārt aktīvi iestājies par amerikāņu tiesībām nēsāt šaujamieročus, sakot, ka zaudētas dzīvības reizēm ir neizbēgams upuris, kas jāmaksā par šādu brīvību. Kērka slepkavam izdevās aizbēgt, un pirmajās dienās izvērtās visdažādākās spekulācijas, kas aiz šīs slepkavības stāv. Tāpēc tad, kad slepkavu izdevās aizturēt, pārsteigums bija liels. Izrādījās, ka tas ir 22 gadus vecais Tailers Robinsons, kurš pats nāk no konservatīvas vides. Noslepkavotā Čārlija Kērka ļoti aktīvā publiskā darbošanās ir tā, kas šoreiz ir raisījusi tik plašu rezonansi. Turklāt šoreiz tā ir izpletusies krietni pāri Amerikas robežām. Kērks bija aktīvs ne tikai politikā, bet arī kristīgajā vidē. Arī Latvijā daudzi konservatīvie kristieši viņu ir pasludinājuši par ticības mocekli. Tajā pašā laikā Kērka politiskie uzskati bija ļoti strīdīgi. Viņš bieži izteicās kritiski par Ukrainu, un analītiķi saka, ka viņa retorika šajā ziņā bija piesātināta ar Krievijas propagandu. Austrumu sardze Piektdienas vakarā NATO ģenerālsekretārs Marks Rute paziņoja par jaunu NATO misiju „Austrumu sardze”, lai nodrošinātu drošību Polijā un Baltijas valstīs. Misija ir atbilde Krievijas dronu incidentam Polijas gaisa telpā 10. septembrī. Lai gan oficiāli alianse to neuzskata par tīšu uzbrukumu, tomēr ar šo misiju cer nodrošināt reģiona drošību un atturēt kremli no tālākām provokācijām. Pašlaik misijā iesaistījušās četras valstis – Dānija, Vācija, Francija un Lielbritānija, kas katra nodrošinājusi vairākus iznīcinātājus, kuri veiks pretgaisa aizsardzības misijas. Informācija par konkrētiem misijas plāniem gan netiek izpausta, tomēr Latvijas amatpersonas pieļāvušas, ka šī varētu kļūt par patstāvīgu misiju NATO Austrumu flangā. Paralēli publiski parādās runas, ka NATO varētu aizsargāt Ukrainas rietumu gaisa telpu. Ukraina jau kopš kara pirmajām dienām ir lūgusi NATO sargāt tās debesis.

I detta avsnitt snackar vi om de nya reglerna för politisk reklam, om att intervjua lögnare och om oroväckande nyheter från Danmark. I det 199:e avsnittet av Publicistpodden har programledare Jonas Nordling fullt hus i studion: Yasmine Winberg, chefredaktör och utgivare för Resumé Linnea Kihlström, chefredaktör och utgivare förDagens Media James Savage, publisher på The Local, samt ordförande för Sveriges Tidskrifter och Utgivarna På agendan denna gång stod bland annat: PR-värdet för Dufvenius och Wollter Veckorevyns framtid Irena Pozars nya satsning Hint Den ryska ambassadörens medverkan i 30 min Attacken mot Granskningsnämnden Den nya lagen om politisk reklam USA:s skärpta visumregler för journalister Protester mot en dansk medieombudsman Tidskriftsgalan 22 oktober Vilken våning dricker mest kaffe i Marieberg? Och vilken kaffeapparat är grisigast? Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

(03:00): Politisk pres på spansk premiereminister efter cykelløb. Medvirkende: Kasper Kloch, dansk journalist i Spanien med base i Barcelona (15:00): Partier overbyder borgmesters busbilletudspil. Medvirkende: Jesper Kjeldsen, Politisk Ordfører og byrådsmedlem for Socialdemokratiet i Aarhus (38:00): Lobbyister mener selv at de skal reguleres mere. Medvirkende: Benny Damsgaard, grundlægger, direktør og partner i lobbyvirksomheden conXus Værter: Mathias Wissing og Peter Marstal See omnystudio.com/listener for privacy information.

Att en liten stad vid floden Tibern på den italienska halvön kunde förvandlas till ett imperium som sträckte sig från Mesopotamien till Britannien har fängslat oss i årtusenden. Och Romarriket fortsätter att påverka oss genom språk, arkitektur och lagstiftning.Romarrikets ursprung vilar på legenderna om tvillingarna Romulus och Remus och även hjälten Aeneas från Troja. Dessa myter visar vilka ideal Romarriket byggdes på.Detta är det första av sex avsnitt om Romarriket i podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Arkeologiska fynd visar att bosättningar fanns på Palatinen och Roms andra kullar redan under 800-talet f.Kr. Utgrävningar visar ett samhälle i förändring, påverkat av grannar som etruskerna, och med en växande ambition att härska över mer än bara sina egna sju kullar.Den viktigaste faktorn bakom Roms expansion under antiken var dess militära styrka och organisatoriska skicklighet. Genom ett disciplinerat och flexibelt armésystem, strategisk utplacering av kolonier samt effektiv integration av erövrade folk som medborgare eller allierade, kunde Rom snabbt utvidga sitt herravälde.Det geografiska läget vid Tibern möjliggjorde handel och kommunikation, vilket skapade resurser och strategiska fördelar. Handelsvägar och ekonomiska incitament ledde till välstånd och möjliggjorde import av livsmedel och råvaror – avgörande för att försörja den växande befolkningen och försörja armén. Politisk stabilitet och ett fungerande rättssystem, som de tolv tavlornas lag, bidrog till ordning i ett snabbt växande rike.Roms järnåldersbyar växte gradvis samman. På 600-talet f.Kr. dränerades myrmarkerna mellan kullarna med hjälp av Cloaca Maxima, och Forum Romanum började ta form som stadens centrum.Rom utvecklades från ett kungadöme – där sju legendariska kungar regerade till en republik från år 509 f.Kr. Republiken kom att expandera till ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa.Under denna tid utövade etruskerna stort inflytande på Rom. Ett tekniskt och konstnärligt lyft märks i övergången från enkla hyddor till tegel- och stenbyggnader, och från lokala kulter till monumentala tempel. Etruskisk stadsplanering, religiösa ritualer och symboler som fasces införlivades i den romerska kulturen.Etruskerna hade ett utvecklat skriftspråk, avancerad teknik och ett rikt religiöst system som påverkade romarna. Gudavärlden förändrades: den tidigare enkla italiska tron ersattes gradvis av en mer antropomorf och hellenistiskt influerad pantheon. Triaden Jupiter, Juno och Minerva blev symboler för romersk makt och ordning.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Latin – språket som formade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(11:00): Frie Grønne: Politisk vold er forkasteligt.. MEN! Medvirkende: Rajesh Holmen, kandidat til borgerrepræsentationen i København for Frie Grønne. (40:00): Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, som er selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere major i flyvevåbnet. Værter: Anne Phillipsen og Nikolai DandanelSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(04:00): Politisk aktivist og Trumpstøtte Charlie Kirk er skudt. Medvirkende: Anne Alling, journalist USA. (15:00): Er Putin ikke ligeglad med, hvilket svar NATO kommer med? Medvirkende: Emil Rotbøll, Ruslands-korrespondent for Berlingske. (30:00): BT afslører byrådsmedlem i terror-hyldest - partimedlem kan ikke se historien. Medvirkende: Dennis Baggers Laursen, kandidat til kommunalbestyrelsen i Brøndby for Enhedslisten. (45:00): Landsforperson for Radikal Ungdom: Vi bør afskaffe karakterer på grund af AI. Medvirkende: Anastasia Milthers, landsforperson for Radikal Ungdom og folketingskandidat for Radikale Venstre. Værter: Anne Philipsen & Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Liberale venner!Årets stortingsvalg ble en politisk nedtur, spesielt for den liberale utviklingen i samfunnet.Klaus oppsummerer årets valg. I tillegg snakker han selvsagt om det tragiske attentatet på Charlie Kirk i USA.Husk å skrive en liten omtale av oss i Apple Podcast, samt gi oss 5 stjerner i Spotify og Apple Podcast!Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her: liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Skriv også positive kommentarer i de podcast apper hvor det er mulig.Kontakt oss / send inn spørsmål:www.podpage.com/liberaleren-podcastLes dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/Finn mer:https://www.podpage.com/liberaleren-podcastVIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberaleren TV:https://www.youtube.com/channel/UCHChWhwyiNrhDlfmvgJRbrALiberaleren Podcast på YouTube:https://www.youtube.com/channel/UCb_4G55--BGOb0vCAf2AFmgLiberal hilsning fra Klaus! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frigear er FDMs podcast om biler og livet som bilist. Vært: Karsten Meyland Lemche, testkører og journalist, FDM Medværter: Dennis Lange, chefkonsulent, FDM og Yasser Abaiji, teknisk konsulent, FDM ---  Vil du være medlem af FDM, så kan du finde vores aktuelle tilbud her: https://fdm.dk/bliv-medlem ---  00:50 Nyhed: Forkerte forbrugstal vildleder købere af brugte biler - forhandlere lover mere end bilerne kan holde. Politisk chef i FDM Torben Lund Kudsk forklarer hvad der er galt, og hvad man skal gøre som bilist. 06:30 Nyhed: Nyhedsredaktør Torben Arent fortæller om fem fantastiske bilnyheder fra biludstillingen IAA i München. 21:50 Nyhed: Bilsalg i Danmark og hele Europa. 25:15 Nyhed: FDM hjælper medlem med batterifejl på Jaguar – sparede reparation på 152.000 kr. 34:35 Nyhed: Nye priser på tre af BYD's modeller: Sealion 7, Seal U og Tang. 36:20 Ugens bil: Prøvekørsel af Xpeng G6. 47:35 Lytterspørgsmål: Alexander overvejer at lease sin første bil, men hvad skal han vælge? ---  Har du et lytterspørgsmål, et hot take eller en kommentar, er du velkommen til at skrive til os på podcast@fdm.dk  ---  Links i episoden:  https://fdm.dk/nyheder --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-09-fem-fantastiske-nyheder-paa-stort-bilshow --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-09-rekord-elbilsalg-skyder-danmark-helt-europa-top --- https://fdm.dk/nyheder/bilist/2025-09-dyr-elbil-havde-batterifejl-fdm-hjalp-medlem-med-reparation-til-152000-kr --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-08-kaempe-oversigt-se-alle-leasingtilbud-rabatter-kampagner-paa-nye-biler --- https://fdm.dk/motor/forpremiere/2025-09-xpeng-g6-den-mest-populaere-kina-bil-forbedret

Adresseavisens Omadressert gir deg alt om valgnatta. Vi debriefer og forteller om hvorfor det ble rødgrønn seier og om Høyres fiasko. I studio: Politisk redaktør Siv Sandvik, kommentator Terje Eidsvåg og Roy Tommy Bråten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förtroendeomröstning - politisk och ekonomisk turbulens väntar i Frankrike. Förmögenhetsskatten het valfråga när Norge går till val. Färsk rapport från skogen: Återhämtning kan komma först nästa år. Programledare: Fredrik Lennander och Helena Yohannes Magnusson. Gäster: Malin Rising, Europareporter Dagens industri och Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.

For 1.200 år siden forsvandt oldtidsbyen Canopus fra jordens overflade og sank ned i undergrunden. Indtil nu har vi kun kendt den fra skriftlige kilder - men et spektakulært fund af en sfinx og 3.000 år gamle rester ud for Alexandrias kyst kaster nyt lys over den gamle by. Egyptolog Sofie Schiødt fra Københavns Universitet gør os klogere på, hvorfor fundet er så enestående, og hvad det kan fortælle om livet i oldtidens Egypten. Cykelsporten har altid været elsket for sin åbenhed: løbene køres på offentlige veje, hvor fans og entusiaster kan komme tæt på deres idoler. Men netop den tilgængelighed gør nu sporten sårbar. Under årets Vuelta a España har pro-palæstinensiske aktivister udnyttet den åbne ramme til at protestere og forstyrre løbet. Det, der før var cykelsportens styrke som folkesport, er pludselig blevet en trussel. Vi ser nærmere på, hvordan politisk pres nu udfordrer cykelsportens særkende, sammen med cykelreporter hos TV 2, Sanne Jakobsen. Vi kommer også forbi drama i det italienske bjergbestigermiljø, blodig Bordeaux vin og et 400 år gammelt stort æble. Vært: Gustav Hagild, Nynne Bjerre og Mikael Jalving. Redaktør: Thomas Vinther Larsen. I redaktionen: Otto Korse og Anders Skytte Agergaard.

Esben og Jakob vender Samsam-sagen i tre stadier – juridisk, statsligt og politisk. Ugens emner i #dkpol:Juridisk (8:29): Hvad står der i dommen, og hvorfor dømte Højesteret anderledes end Landsretten? Statsligt (21:44): Retsstat vs efterretningstjenesternes beføjelser: er Højesteret trådt ind i en ny og markant rolle? Politisk (32:17): De politiske eftervirkninger og konsekvenserLøbeklubben er tilbage fredag den 3. oktober. Turen starter som altid foran Altinget på Ny Kongensgade 10 i København kl. 08.00. Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på AltingetProducer: Kristian Vestergaard, podcastassistentShownotes:Esbens anbefaling: Podcasten 'Wind of Change' af Patrick Radden Keefe Jakobs anbefaling: Podcasten 'Mission Impact' af Carsten Terp Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politisk satire preger Nova Noir i disse "valg-dager". Er du ikke sikker på hva du vil stemme enda? Ikke fortvil! Ukas episode gjør deg godt kjent med den politiske situasjonen vi står ovenfor i disse usikre dager.Vi snakker om:- Ingen kommentar (2025)- The Apprentice (2024)- Dr. Strangelove, or How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb (1964)

STHL(M)-podden gästas av Douglas Thor, författare till boken Nyckeln utanför dörren och förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet. I avsnittet fördjupar vi oss i boken, där Douglas formulerar en politisk vision inspirerad av sin morfars berättelser om ett Sverige byggt på tillit, trygghet och gemensamma värderingar. Han utvecklar varför Moderaterna behöver en starkare idépolitisk berättelse och hur kultur och värderingar är avgörande för en fungerande integration. Ett samtal om vision, mod och långsiktigt reformarbete för ett friare och tryggare Sverige. Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se Ämne: Boksläpp, Politisk vision, Integration, Kultur, Moderaterna, Stockholm, Framtidsvision, Trygghet, Värderingar, Samhällsutveckling

Indenrigs- og sundhedsminister Sophie Løhde (V) er villig til at give de alment praktiserende læger en række indrømmelser i forhold til et kommende lovforslag, der skal øge den offentlige styring og kontrol med almen praksis. Men hvor mange indrømmelser og i hvilket omfang kan du høre i denne udgave af Politisk Stuegang, hvor Sophie Løhde er gæst. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trump skruer op for sin kamp for at bestemme over centralbanken, og endnu en fransk regering ser ud til at måtte gå af, fordi det er for svært at rette op på budgettet. Men for danske låntagere er der ro omkring de lange renter, og måske endda mulighed for, at de kan blive lavere.

I denne episoden av Studio Direkte diskuterer vi Visjon Norges misjon om å spre evangeliet gjennom TV, radio og sosiale medier. Programmet fremhever viktigheten av å velge Jesus Kristus som sin Herre og frelser, samtidig som det oppfordrer til økonomisk støtte for å holde kanalen i drift. Vi dykker også inn i politiske temaer som Norges forhold til Israel og kommende valg, med et fokus på kristne verdier.

– Dette er grønn sløsing, sier Anders Bjartnes om ukens «antiklimax». Klimax er Energi og Klimas ukentlige podkast der ansatte i Norsk klimastiftelse og Energi og Klima diskuterer norsk klima- og energipolitikk.I denne ukens episode diskuterer Lars-Henrik Paarup Michelsen, Kirsten Øystese og Anders Bjartnes karbonfangst og -lagring (CCS) og spør: Er Northern Lights et kroneksempel på grønn sløsing, eller har statens subsidier vært en nødvendighet for å realisere CCS i Norge?De diskuterer også NRKs siste supermåling og miljøpartienes kamp mot sperregrensen. Hvilke klimapolitikere risikerer nå å ikke komme inn på Stortinget?Som alltid kåres ukens klimax og antiklimax.Bli med i Energi og Klimas valgquizSom annonsert i Klimax inviterer vi alle lyttere til å delta i årets valgquiz. Hør episoden og svar på spørsmålene i dette skjemaet for å være med i konkurransen. Frist for innsending: søndag 7. september.Lenker til saker og ressurser som tas opp i denne ukens KlimaX:Første påfyll i Norges CO₂-lager: – En verdensbegivenhet (E24, 25.08.2025) LO-lederen ut mot Frp: – Sylvi Listhaug har ikke filla peiling på industriutvikling (NRK, 24.08.2025) Debatt mellom LO-leder Vistnes og FrP-leder Listhaug og industripolitikk (Politisk kvarter, 26.08.2025) Government cabinet paves way for carbon capture and storage in Germany (Clean Energy Wire, 06.08.2025) Enova utvider støtteordninger for energitiltak – 15 nye tiltak for boligeiere (Aftenposten/NTB, 26.08.2025) Datasentrene strømmer til, men Norge stiller ikke krav (TU, 28.08.2025) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er dette underlige dyret, en norsk politisk satirefilm? I den første episoden av Morgenbladets nye kulturpodkast, Ubehaget i kulturen, samles Bernhard Ellefsen, Ane Farsethås og Elise Dybvig i studio for å kommentere Ingen kommentar. Ubehaget i kulturen er en ukentlig podkast der kulturredaktør Bernhard Ellefsen med venner dissekerer ukas kulturspørsmål. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Her tre måneder før kommunalvalget har regeringen besluttet at nedsætte elafgiften betragteligt i to år; i 2026 og 2027. Fra 72,7 øre til EU's minimumsafgift på 0,8 øre. Sidst det skete, var kort før seneste folketingsvalg. Her var Socialdemokratiet med til at reducere afgiften på el i et halvt år. Politisk ordfører hos Socialdemokratiet Christian Rabjerg Madsen afviser dog, at reduceringen handler om at gøre vælgerne tilfredse frem mod valget. Værter: Nicolai Dandanell og Anne Phillipsen. Gæst: Christian Rabjerg Madsen, politisk ordfører i SocialdemokratietSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Socialdemokratiet i København må have skålet i champagne og mæsket sig i rådhuspandekager, for deres overborgmesterkandidat kaprede alle flader med forslaget om gratis daginstitutioner. Pernille Rosenkrantz-Theil fik lige så meget kritik, som hun fik opmærksomhed, men selv det gavner hendes valgkampagne, for pludselig var der ”omvendt-dag”: Enhedslisten talte for brugerbetaling, og de blå partier forsvarede administrative årsværk. Vi taler også om flere af de Christiansborg-partier, der har kastet sig ud i noget af et kapløb på sociale medier for at fremstå som de argeste modstandere af afgifter og høje priser. Eksperter: Nanna Vestgård, selvstændig retorisk rådgiver, og Marcus Stoltze, Dansk Erhverv   Vært og redaktør: Marie Nyhus Lyd og teknik: Rakkerpak Productions Klip og lydmix:  René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen  

Hvordan skal en haug partier som er uenig om det meste, bli enig? I år kan småpartier avgjøre valget. Det kan føre til uvanlige konstellasjoner på begge sider. Politisk journalist Odd Inge Aas oppsummerer hvordan det ligger an etter den første valgkampuken. Foto: Ole Berg-Rusten, NTB

Trygve Slagsvold Vedum elsker hele Norge – men klarer han å gjøre noe med sentraliseringen? Senterpartilederen snakker om distriktsopprør, maktkonsentrasjon, EU og det han mener står på spill i årets valg. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Ådne Riis Hallås PS: Følg oss i Spotify eller Youtube for å se samtalen på video.

Armēnijas, Azerbaidžānas un ASV līderi Baltajā namā paraksta kopīgu deklarāciju par mieru. Pasaule gaida Donalda Trampa un Vladimira Putina plānoto tikšanos Aļaskā 15. augustā. Politiskās aktvitātes Amerikas Savienotajās Valstīs. Pasaules aktualitātes analizē Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētnieks Armands Astukevičs un domnīcas "Ziemeļeiropas politikas centrs" direktors Artis Pabriks. Kurš kuru iztestēs? Pagājušo piektdien, 8. augustā, kad izbeidzās prezidenta Trampa izsludinātais termiņš, kurā Krievijai bija jāpārtrauc karadarbība, Vladimirs Putins saņēma ilgi kārotu balvu – uzaicinājumu uz galotņu tikšanos ar Savienoto Valstu prezidentu, pie tam vēl amerikāņu teritorijā. Protams, Ankoridža nav Vašingtona, bet vēl pagājušogad ap šādu laiku tāds divu valstu līderu samits būtu neiedomājams. NATO ģenerālsekretārs Marks Rite optimistiski izsakās, ka Tramps šo piektdien, 15.augustā, dosies uz Aļasku, lai klātienē beidzot īsti un neatgriezeniski testētu Putina patieso gatavību mieram, jo tikai viņš – Tramps – to spējot. Tikām skeptiķi jautā, ko gan jaunu ASV prezidents cer atklāt agresorvalsts līdera pozīcijā, kas līdzšinējos mēnešos iezīmējusies vairāk vai mazāk kompakta, proti, Putins vēlas teritoriāli un suverenitātes ziņā apcirptu Ukrainu un ērtu tramplīnu turpmākai agresijai. Pagājušās nedēļas otrā puse pagāja intensīvā komunikācijā starp Vašingtonu un Eiropas valstu vadītājiem, iezīmējot aprises tam, ko pirms nedēļas Kremlī izrunājis Trampa īpašais sūtnis Stīvens Vitkofs. Viena konkrēta detaļa ir Ukrainas spēku atvilkšana no krievu vēl neieņemtās Doņeckas un Luhanskas apgabalu daļas kā priekšnoteikums uguns pārtraukšanai. Šādu iespēju kā nepieņemamu un no Ukrainas viedokļa antikonstitucionālu jau noraidījis prezidents Volodimirs Zelenskis. Donalds Tramps pagājušajās dienās vairakkārt izteicies par kādu „teritoriju apmaiņu” starp pusēm, lai gan nav skaidrs, kas pret ko varētu tikt mainīts. Iespējams, kā „apmaiņa” varētu tikt traktēta Kremļa atteikšanās no vēl neiekarotajām Hersonas un Zaporižjes apgabalu daļām, kuras tā jau paguvusi pasludināt par savu teritoriju. Eiropas līderi dažādos formātos uzteikuši Vašingtonas centienus miera labā, taču atgādinājuši vispārzināmo – nekāda vienošanās par Ukrainu nav slēdzama bez Ukrainas un starptautiski atzītas valstu robežas nav maināmas ar militāras agresijas līdzekļiem. Pēdējā deklarācija šai sakarā bija Eiropadomes 12. augusta paziņojums, zem kura, kas zīmīgi, trūkst Ungārijas premjerministra Viktora Orbana paraksta. Eiropas galvaspilsētās acīmredzami nav pārliecības, ka piektdien Ankoridžā nenotiks kāda būtiska piekāpšanās agresorvalstij, piemēram, Baltā nama saimnieka pausta gatavība atzīt Krimu par Krievijas sastāvdaļu. Tā vien šķiet, ka Donalds Tramps uz Aļasku dodas nevis testēt, bet gan lai tiktu testēts. Aizkaukāza mezgls atraisīts? Smaidi un rokasspiedieni – tādu saulainu ainu pasaules mediju fotogrāfi fiksēja 8. augustā Baltajā namā, kur tika parakstīta Armēnijas, Azerbaidžānas un Savienoto Valstu trīspusējā deklarācija par mierīgu noregulējumu teju četras desmitgades konfliktējušo Aizkaukāza valstu starpā. Kā zināms, faktisko konflikta iznākumu noteica Azerbaidžānas militārais pārākums, kas ļāva tai 2023. gada septembrī pārņemt savā kontrolē Kalnu Karabahas jeb Arcakhas reģionu. Šo vēsturisko armēņu zemi padomju vara iekļāva toreizējā Azerbaidžānas PSR kā autonomu republiku, tātad no starptautiski atzīto robežu viedokļa tā ir Azerbaidžānas daļa, tomēr 90. gadu pirmajā pusē notikušā Pirmā Kalnu Karabahas kara rezultātā tā palika faktiskā Armēnijas kontrolē. Kalnu Karabahas atkarošana izraisīja praktiski visu armēņu tautības iedzīvotāju, apmēram simts tūkstošu, bēgšanu uz Armēnijas pamatteritoriju. Sekoja sarunu process, kas, lielā mērā pateicoties Armēnijas premjerministra Nikola Pašinjana gatavībai uz kompromisu, šī gada martā noslēdzās ar vienošanos par starptautiski atzīto robežu atjaunošanu un savstarpējo pretenziju noregulēšanu abu valstu starpā. Pagājušajā piektdienā Vašingtonā tika likvidēts vēl viens nozīmīgs domstarpību avots – jautājums par t.s. Zangezuras koridoru, plānotu transporta savienojumu cauri Armēnijas teritorijai starp Azerbaidžānu un tās rietumu eksklāvu Nahčivanas Autonomo republiku. Iepriekš Azerbaidžānas līderis Ilhams Alijevs draudējis izlauzt ceļu uz eksklāvu ar militāru spēku, bet nu šāda iespēja acīmredzot ir novērsta. Koridora sakarā būtiska loma paredzēta Savienotajām Valstīm, kas ieguvušas ekskluzīvas tiesības uz 99 gadiem tā attīstīšanai. Parakstīšanas ceremonijas laikā Azerbaidžānas prezidents Alijevs nāca klajā ar priekšlikumu nodēvēt koridoru par „Trampa Starptautiskā miera un labklājības trasi”. Pret koridora attīstīšanu jau krasi iebildusi Irāna, kuras robežas tiešā tuvumā tas atrodas, nodēvējot to par potenciālu Rietumu agresijas instrumentu un solot bloķēt. Atturīgi pozitīvi Armēnijas un Azerbaidžānas vienošanos raksturojusi Krievija, par spīti tam, ka vienošanās apliecina nepārprotamu Maskavas ietekmes sarukumu reģionā. Kā norāda analītiķi, aiz Kremļa ārēji rāmās retorikas varētu slēpties pretdarbības plāni, kas, visdrīzāk, būs saistīti ar mēģinājumiem balstīt premjerministram Pašinjanam naidīgus spēkus Armēnijas iekšienē. Tiešā prezidenta pārvalde Vašingtonā 3. augustā Vašingtonā notika nenozīmīgs krimināls starpgadījums: apmēram desmit pusaudži uzbruka diviem vīriešiem nolūkā nolaupīt viņu automašīnu un nodarīja viņiem miesas bojājumus. Uzbrucēji, cik noprotams, nebija bruņoti un aizmuka, tiklīdz tuvumā parādījās policija. Viens no uzbrukumā cietušajiem izrādījās agrākais Valdības efektivitātes departamenta darbinieks, un tas, acīmredzot, ir rosinājis prezidentu Trampu bezprecedenta rīcībai – Vašingtonas policijas pārņemšanai tiešā federālās valdības kontrolē un papildināšanā ar Nacionālās gvardes un Federālā izmeklēšanas biroja spēkiem. Kā zināms, Savienoto Valstu galvaspilsēta un tās tuvākā apkārtne veido īpašu administratīvu vienību – Kolumbijas apgabalu. 1973. gadā pieņemtais Likums par Kolumbijas apgabala pašpārvaldi nosaka, ka prezidentam ir tiesības īpaši kritiskā situācijā uz divām diennaktīm ar vienpersonisku lēmumu pārņemt apgabala policiju savā kontrolē, ar iespēju pagarināt šo situāciju vēl uz mēnesi saziņā ar atbildīgo Kongresa komiteju vadību un locekļiem. Ilgāk par mēnesi tas iespējams tikai tad, ja Kongress pieņem attiecīgu likumu. 11. augustā notikušajā preses konferencē Baltā nama saimnieks paziņoja: „Mūsu galvaspilsētu ir pārņēmušas vardarbīgas bandas un asinskāri noziedznieki, klejojoši mežonīgu jauniešu pūļi, narkotiku apreibināti maniaki un bezpajumtnieki.” Viņš turpināja: „Es paziņoju par vēsturisku rīcību, lai glābtu mūsu valsts galvaspilsētu no noziedzības, asinsizliešanas, haosa un netīrības, un vēl kā ļaunāka.” Protams, kā ikvienā lielā pilsētā, arī Vašingtonā pastāv noziedzības problēmas, taču, spriežot pēc statistikas, situācijai pēdējos gados bijusi tendence uzlaboties. Tomēr statistika nav prezidenta Trampa iemīļota joma, kamēr efektīga varas mehānismu darbināšana – ir. Tagad nu Vašingtonas policija domā, kā iekļaut savā sistēmā federālos aģentus, kuriem lielākoties nav nedz pieredzes, nedz iemaņu kārtībnieku ikdienas funkciju veikšanā. Katrā ziņā ne vien prezidenta retorika, bet arī viss pasākums šķiet pārspīlēts un jau atkal liek runāt par autoritārisma tendenci un tieksmi uz pārmērīgu varas līdzekļu lietošanu. Aizvadītajos Donalda Trampa varas mēnešos šādu precedentu ir jau vesela sērija, sākot ar regulārā karaspēka nosūtīšanu uz Meksikas robežu, beidzot ar neseno kriminālizmeklēšanas uzsākšanu pret prezidenta Obamas administrācijas darbiniekiem, kuri it kā esot fabricējuši pierādījumus par Krievijas iejaukšanos 2016. gada prezidenta vēlēšanās. Tiek arī bilsts, ka patiesais visas pašreizējās spilgtās rosības iemesls ir vēlēšanās novērst elektorāta uzmanību no solītās bet nenotikušās Džefrija Epstīna lietas materiālu publiskošanas, un FIB aģenti no Vašingtonas ielām pēc pāris nedēļām klusi izkūpēšot, līdzīgi kā pirms laiciņa jūras kājnieki no Losandželosas parkiem un bulvāriem. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Tor Mikkel Wara, stortingskandidat for Fremskrittspartiet og Ola Borten Moe, avtroppende stortingsrepresentant for Senterpartiet er to erfarne politiske ringrever. Til tross for at de er fra to ulike partier har de visse likhetstrekk. Som to brødre som ikke er brødre. Hør dem bli intervjuet av DNs politiske reporter Tore Gjerstad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simon Astrup, Mads Holm & Michael Schøt holder morgenmødet om verdens gang. ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Forskningen viser at menn bruker generativ KI oftere enn kvinner på arbeidsplassen, at KI gir forskjellige råd basert på brukerens kjønn, og at teknologien skaper verdi som fordeles ujevnt. Disse tendensene kan forsterke eksisterende ulikheter i lønn, muligheter og sosial status. Hvordan sikrer vi at KI ikke diskriminerer? Det diskuterer vi sammen med med Jarle Hildrum, KI ekspert og Director for AI & Data i Deloitte Norge, og Munir Jaber, Politisk rådgiver for forskings- og høgare utdanningsministeren Arbeiderpartiet ved Deloitteteltet. Episoden er ledet av Julie McCarthy.

Politisk snacks del 1 fra DN-teltet i Arendal: Hør Frp-leder Sylvi Listhaug med ektefelle og sparringspartner Espen Espeset i fornøyelig samtale og politisk parterapi med DN journalist Marie Melgård.Politisk snacks del 2: Det umake paret, finansmannen og filantropen, Johan H. Andresen og komiker Odd-Magnus Williamson er venner med lett og lystig tone seg i mellom. Hør dem i samtale med DN journalist Jorun S. Aartun og få med Williamsons nykomponerte sang om Arendalsuka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FORFATTER PETER ØVIG KNUDSEN - når vi tror, vi ejer sandheden.  I dette afsnit taler vi blandt andet om Blekingegadebanden – og om, hvad der sker med os mennesker, når vi tror, vi har fundet sandheden. Politisk såvel som religiøst.– Hvis folk har fundet sandheden og dyrker den – og måske gør det i et fællesskab – så har de fået en identitet, man kan hvile trygt i. For tvivlen kræver, at man undersøger og tager stilling. At være overbevist om en bestemt sandhed er derimod en hvileposition, siger Peter Øvig Knudsen med henvisning til den idealisme, der prægede Blekingegadebandens medlemmer. En mekanisme vi også kender fra troens verden, mener præst Anna Helleberg Kluge. Der er altid en fare, når man mener, man har fundet Sandheden med stort S. Hver eneste gang man tror det, bør man lige tjekke sine skyklapper – for så er der nuancer, man ikke ser. Bibelen er fuld af mennesker med tvivlens nådegave.PRÆST: Anna Helleberg Kluge VÆRT: Rasmus Birkerod

Politisk drama, økonomisk optimisme og ny maktkamp. DN-kommentatorene analyserer veien mot et avgjørende valg.Arbeiderpartiets comeback, Stoltenbergs retur og en spennende skattedebatt preger denne spesialepisoden hvor podkastene, Den politiske situasjonen og Finansredaksjonen, har slått seg sammen. Politisk redaktør Frithjof Jacobsen, kommentatorene Eva Grinde og Anita Hoemsnes samt finansredaktør Terje Erikstad analyserer vårens dramatiske nyhetsbilde – og ser frem mot en jevn og intens valgkamp. Hvem vinner? Hva skjer med Høyre og Frp? Og hvor avgjørende blir de små partiene rundt sperregrensen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mjölkbonden Roland Pettersson deltog under stort hemlighetsmakeri i en studie om hur mjölkkor mår när de vistas året runt i stallmiljö. Två år senare har studien ännu inte publicerats – men här får vi höra om Rolands erfarenheter – och varför han vill modernisera svenska beteslagstiftning. Dessutom avslöjar Göran Berglund och Anna Nilsson från Land Lantbruks redaktion mer om det politiska spelet kring det kontroversiella förslaget om lagändring. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Politisk drama, økonomisk optimisme og ny maktkamp. DN-kommentatorene analyserer veien mot et avgjørende valg.Arbeiderpartiets comeback, Stoltenbergs retur og en spennende skattedebatt preger denne spesialepisoden hvor podkastene, Den politiske situasjonen og Finansredaksjonen, har slått seg sammen. Politisk redaktør Frithjof Jacobsen, kommentatorene Eva Grinde og Anita Hoemsnes samt finansredaktør Terje Erikstad analyserer vårens dramatiske nyhetsbilde – og ser frem mot en jevn og intens valgkamp. Hvem vinner? Hva skjer med Høyre og Frp? Og hvor avgjørende blir de små partiene rundt sperregrensen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kejserens nye klæder. Den grimme ælling. Prinsessen på ærten. De fleste af os er vokset op med disse klassikere fra H.C. Andersens eventyrunivers. Og du har måske endda båret Den grimme ællings budskab om social mobilitet med dig ind i voksenlivet – men den slags tror de studerende i USA ikke længere på. Det har fået deres underviser Claus Elholm Andersen, der også forsker i H.C. Andersen, til at belyse Danmarks nationalforfatter på en helt ny måde. I sin bog »En dissonans i denne verden« argumenterer Elholm Andersen for, at H. C. Andersens eventyr ikke skal forstås som barnlige og naive. I virkeligheden var H. C. Andersen og hans fortællinger langt mere politiske, end man lige skulle tro. Artiklen er skrevet og læst højt af Berlingskes litteraturredaktør, Christina Hilstrøm. Producer: Caroline Toft Baunkjær Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Støre har hatt tolkbare uttalelser om Israel og folkemord, Epstein fortsetter å hjemsøke Trump, og det gjør også TV-satirikerene — Nå er de i full krig. Med Anders Giæver, Ole Kristian Strøm og Frøy Gudbrandsen. Produsent Marcus Møller Pedersen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Alltid på Podme.

Margrethe Vestager har forladt aktiv politik, men befinder sig stadigvæk midt i opmærksomheden. Især på Folkemødet på Bornholm, hvor Altinget fangede hende til en snak om livet udenfor magtens cirkler – for hvordan er det at stå udenfor og kigge på den politiske verden, hun har forladt? Lyt med i dette sommerafsnit af Altinget taler om Europa. Vært: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør på Altinget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Borgernes Parti vil komplet afskaffe kontanthjælp for udlændinge i Danmark. Medvirkende: Sofie Mosgaard, folketingskandidat for Venstre. (40:00): Intern blokpolitik i SVM-regeringen holder fløjpartierne ude for forhandling. Medvirkende: Torsten Gejl, Politisk ordfører for Alternativet. Værter: Peter Marstal & Toke Gripping See omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): Alternativet: Vi skal have en statslig handleplan. Medvirkende: Torsten Gejl, Politisk ordfører for Alternativet. (13:00): Alternativet-politiker kalder indvandringskritisk aktion mod moské for terror. Medvirkende: Troels Christian Jakobsen, Medlem af Borgerrepræsentationen i København (Å). (32:00): Aktivister forsvarer indvandrer kritisk aktion mod moské i København. Medvirkende: Daniel Nordentoft, talsperson for Generation Identitær. Værter: Peter Marstal og Toke GrippingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

«Politisk propaganda» sender kanskje tankene til nazistenes eller kommunistenes plakater og slagord under og etter andre verdenskrig. I dag er propaganda vanskeligere å få øye på. Kunstig intelligens, trollfabrikker og falske nyheter er bare noen av de mange moderne virkemidlene som brukes av politiske aktører i kampen om å kontrollere opinionen. Putins Russland er alene estimert til å kontrollere over en million falske profiler på sosiale medier, og bruker over 15 milliarder kroner årlig på valgpåvirkning og informasjonskrigføring.Hvordan ser dagens politiske propaganda ut? Hvilke krefter står bak, og hva kan vi gjøre for å forsikre oss om at det vi leser er sant?Kristin Skare Orgeret er professor ved Institutt for journalistikk og mediefag, OsloMet. Her underviser hun i medier og journalistikk og forsker på medienes samfunnsrolle og maktrelasjoner. Hun leder også forskningsgruppa MEKK – medier i krig og konflikt.I dette foredraget vil hun fortelle om noen av propaganda- og desinformasjonskampanjene som omgir oss i dag, og hva vi kan gjøre for å verne oss mot dem.Arrangementet er en del av «I løgnens tid», en foredragsserie viet desinformasjon og propaganda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Funken stod nu mot förtrycket, och genom Parliament återvände George Clinton till R&B, men helt och hållet på sina villkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykedeliska tonades ner, och fram klev ett gäng glittriga rymdhallickar. Gränsen mellan science fiction och socialrealism suddades ut.I Parliament fann George Clinton några av sina skarpaste teman. Det handlade bland annat om att placera afroamerikaner i oväntade situationer, eller på platser där de inte hade tillträde.1975-års ”Mothership connection” var Clintons motsvarighet till Sun Ras ”Space is the place”med en spektakulär arenashow och ett rymdskepp som landade i det förslummade Amerika, och tog människor med sig ut i rymden till en bättre och värdigare plats. Politisk satir (”Chocolate city”) till äventyrslysten funk förändrade spelplanen för Clinton och hans musikerkollektiv.I del tre möter du även bland andra Bootsy Collins, Garry Shider, och Gary Mudbone Cooper.

Der lød propalæstinensiske salgråb til koncerten på Roskilde Festival med det irske band. Fontaines D.C.´s forsanger Grian Chatten råbte salgord som "from the river to the sea", ligesom bandet flagede med palæstinensiske flag og på en storskærm havde skrevet slagord som "Israel begår folkemord, brug din stemme". Koncertens politiske aktivisme har affødt kritik fra flere kanter. K-Live har Festivalens ledelse i studiet for at svare på kritikken. Vært: Gustav Hagild Stefansen. Producer: Lasse Lauridsen. Redaktør: Lasse Lauridsen. Gæster: Jesper Østergaard, forfatter til bøger Tibet, Niels Christian Cederberg, kulturjournalist, Birgitte Borup, kulturredaktør, Berlingske, Jakob Stegelmann, journalist.

Kā panākt, ka politiskās partijas reģionos, īpaši Latgalē, izvērš plašāku darbību? Par to diskusija studijā, kurā piedalās PROVIDUS direktore un vadošā pētniece Iveta Kažoka, Latvijas Universitātes profesors Juris Rozenvalds, Sabiedrības par atklātību "Delna" pētnieks Artūrs Bikovs, kā arī sarunai pievienojas biedrības "New East" pārstāvis Viktors Andruškevičs.  

Zohran Mamdanis seger i Demokraternas primärval till borgmästare i New York skakar om såväl staden som partiet. Vad händer nu?  Gäst: Oskar Örn, statsvetare

Ny dag, nya turer runt Viktor Gyökeres som nu uppges förbereda sig själv på en flytt till Arsenal. Nico Williams nobbar Bayern München för Barca och får såklart konsekvenser för ett Bayern München som famlar efter sin identitet. Keven Bader reder ut turerna. Liverpool har inte gett upp om Alexander Isak men har de verkligen råd med en rekordvärvning till? Vi hittar en bytesaffär i Italien, Napoli vill ha alla och RB Leipzig vill byta inriktning. Glad midsommar!

Amerikanske Vance Boelter hadde en liste med navn på demokratiske politikere han ville drepe. Dommere og politikere blir truet, men de som skal stoppe drapene, skal prioritere andre saker. Med journalist Kjetil Hanssen og kommentator Christina Pletten. Foto: Ramsey County Sheriffs Office via Facebook, Handout via Reuters/NTB

Hvem må arbejde i Danmark? Ledigheden er historisk lav i Danmark, og derfor har vi hårdt brug for udenlandsk arbejdskraft. Men partierne på Christiansborg og erhvervslivet er uenige om, hvor mange udlændinge der skal komme hertil - og hvem, vi skal lukke ind. Er udenlandsk arbejdskraft en gevinst for samfundet, eller er det en byrde for sammenhængskraften? Og hvor skal arbejdskraften komme fra? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Mette Abildgaard, Politisk ordfører, K, Jens Joel, beskæftigelsesordfører, S, Thomas Gress, cheføkonom, SMV DK, Christian Lauritsen, Direktør, People & Culture, ISS Danmark og Samira Nawa, Beskæftigelsesordfører, RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen Producer: Gitte Hansen Tilrettelægger: Nina Lorenz

Lars Glomnes, Kjetil Alstadheim og Brussel-korrespondent Rakel Haugen Strand ser på helgens valgdrama og dagens planlagte toppsamtaler om Ukraina. Hør bonusen som abonnent hos Podme eller Aftenposten.