Podcasts about politisk

Politisk kommentator Jarl Cordua er blevet hjemmeværnsmand. Efter præsident Trumps verbale udfald mod præsident Zelenskyj i Det Hvide Hus stod det klart for Cordua, at han måtte yde sit bidrag til det danske forsvar. Og han er ikke alene. For første gang i 40 år stiger antallet af frivillige i Hjemmeværnet. Hvad har Jarl Cordua lært af at trække i trøjen? Og hvad kan en hjemmeværnsmand stille op i en tid, hvor Rusland fører hybridkrig mod Danmark? Gæst: Jarl Cordua, hjemmeværnsmand og politisk kommentator. Vært: Camille KoellerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Har Arbeiderpartiet flyttet grenser? Er politiskere vanlige frekkheter, overdrivelser og halvsannheter i ferde med å bli regelrette løgner? Og kan det i så fall skyldes at de reelle politiske debattene er i ferde med å bli erstattet av en endeløs rekke videosnutter?Hør Morgenbladets podkast om politikk og økonomi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SOS er tilbake etter en liten pause, men fortvil ikke! Vi er tilbake med en solid oppsummering av noen skikkelige statsvitenskapelige godbiter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bli med på en engasjerende bønnesamling dedikert til Norge. Dette programmet gir deltakerne mulighet til å be for landet vårt, dets ledere, lokalsamfunn og naturressurser. Med innslag om Norges forhold til Israel og viktigheten av bønn for nasjonens velvære, inviterer programmet seere til å delta i en åndelig reise for å styrke samfunnets verdier og fremme fred.

I denne episoden møter vi Tor Jacob Solberg – bonden som gikk fra to kyr knytt til ei bjørk til å lede Norsk Bonde- og Småbrukarlag. Tor Jacob er kjent for sitt engasjement, sin optimism og evne til å utfordre systemet – enten det handler om selvforsyning, klima, eller hvordan vi kan bygge et mer rettferdig og robust norsk landbruk.I episoden snakker vi om reisen hans, om hva som må endres i norsk landbruk, litt om bondeopprøret, forskjellen på NBS og Bondelaget, rovdyrpolitikk, klimaavtalen i jordbruket, hva slags framtid han ser for norsk matproduksjon - og mye mer!God lytt!

Statsbudsjettet blir kalt det kjedeligste på mange år – men bak kulissene er spillet alt annet enn kjedelig. Hvordan blir egentlig et statsbudsjett til, hvem vinner kampene i regjeringskonferansene, og hvorfor legger regjeringer fram forslag de vet de må forhandle bort igjen?Trygve Svensson snakker med Roger Østlie Sandum, tidligere medierådgiver for SVs stortingsgruppe og statssekretær for Kristin Halvorsen, om taktikk, budsjettkuttene som aldri skjer, og hvordan tillit, smågodt og strategi kan avgjøre utfallet av forhandlingene.

Episode 289I denne episoden diskuterer vi ulike temaer som dokumentarer, livets realiteter, bursdager, familie, servicekultur, moralske dilemmaer, frykt og barndommens minner. Samtalen er preget av humor og refleksjon over livets utfordringer og opplevelser. I denne samtalen utforskes temaer som frykt, frihet, kontroll og digitalisering. Vi tar opp hvordan barndommens frykter former oss, og hvordan dagens samfunn opplever en innskrenkning av friheten, samt en prat om debatten omkring helse-ledelsen og lønn som reiser spørsmål om politisk ansvar og offentlig tillit.Kos deg med ukens episode av GutteGarderoben! KeywordsDokumentaren om Fox Trot, frykt, relasjoner, å gi tips, livets realiteter, frihet, kontroll, digitalisering, ledelse, debatt, samfunn, autoritær, teknologi, fremtidTema00:00 Intro & velkommen02:54 Dokumentaren Fox Trot og virkelighetens drama05:57 Bursdager og livets skole08:40 Familie og oppvekst11:33 Tips og servicekultur17:36 Konsekvensen av handling20:27 Fengsel og frihet24:56 Barndommens frykt og påvirkning26:26 Frihet og kontroll29:48 Digitalisering og fremtidens frihet32:55 Ting vi ikke kommer unna34:21 Debatten om helseledelse og lønn39:59 Politisk ansvar og offentlig tillitLik, del og abonner på alt av Guttegarderoben. Takk skal dere ha, vi setter pris på dere alle! :)==SOSIALEMEDIER==https://www.instagram.com/@guttegarderobenhttps://www.tiktok.com/@guttegarderobenSANGER FRA GARDEROBEN VOL. 14Video: Varshan Foto: Kirubel

Det har fået selv nogle af de argeste kritikere af den tidligere venstreorienterede debattør Harald Toksværd op af stolen, at han er blevet fyret fra DR’s talenthold og selv hævder, at det er en politisk fyring.Toksværd har tidligere skrevet dybt kontroversielle opslag på sociale medier, som har været offentligt kendt, og DR forsvarede selv ansættelsen i juli.Men det var en fejl at ansætte ham til at starte med, lyder det nu fra DR-direktør Henrik Bo Nielsen, der afviser politisk indflydelse.Flere politikere har fra start langet hårdt ud efter ansættelsen af Toksværd, og DF-politiker Mikkel Bjørn skriver efter fyringen, at »det betaler sig at holde fast.«Så hvad siger de stridende parter selv? Gæster: Harald Toksværd og Henrik Bo Nielsen, direktør for DR Kultur, Børn og UngeVært: Tine ToftTilrettelæggelse og produktion: Mathias BondeFoto: Hannah Aurora Almstrup Der er lånt klip fra RadioIIIISee omnystudio.com/listener for privacy information.

Bli med på en tankevekkende episode av Studio Direkte, hvor vi utforsker betydningen av å støtte Israel fra et kristent perspektiv. Programmet byr på samtaler om tro, politiske forhold, og det jødiske folkets utfordringer. Vi møter engasjerte gjester som deler sine erfaringer og synspunkter om viktigheten av å stå med Israel i dagens verden.

Berlingske og BT har kunne afsløre et notat, der viser, at Forsvarets Efterretningstjeneste havde andre metoder, som de gerne ville have forsøgt anvendt til at genskabe de slettede sms'er i mink-sagen. Det, trods myndighedernes tidligere konklusion om, at det var umuligt. Liberal Alliance kalder sagen udtryk for magtfuldkommenhed og foreslår at forlænge forældelsesfristen i ministeransvarsloven. Socialdemokratiet mener, at sagen er undersøgt til bunds, og at oppositionen driver en politisk klapjagt, som er underminerende for tilliden til det danske demokrati. P1 debat spørger: Har myndighederne holdt noget skjult? Vil sms'erne få betydning for minksagens afslutning? Er oppositionens interesse i SMS-sagen mere politisk end principiel? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Tom Jensen, chefredaktør Berlingske Christian Rabjerg, politisk ordfører, (S) Pernille Vermund, Liberal Alliance Frederik Waage, professor i forfatnings- og forvaltningsret SDU Niels Jespersen, chefredaktør, Pio Frank Korsholm, Politisk redaktør på POV-international Jarl Cordua, politisk kommentator Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

DR fyrede Harald Toksværd, efter man blev bekendt med en række "kontroversielle markeringer", der gør debattøren inhabil. DR's direktør for Kultur, Børn og Unge, Henrik Bo Nielsen, fortæller til os, at man blandt andet blev opmærksom på de kontroversielle markeringer efter en politisk debat om ansættelsen. Alligevel fastholder han, at der ikke er tale om en politisk fyring. Værter: Mathias Wissing og Laura Lin.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Berlingske og BT har kunne afsløre et notat, der viser, at Forsvarets Efterretningstjeneste havde andre metoder, som de gerne ville have forsøgt anvendt til at genskabe de slettede sms'er i mink-sagen. Det, trods myndighedernes tidligere konklusion om, at det var umuligt. Liberal Alliance kalder sagen udtryk for magtfuldkommenhed og foreslår at forlænge forældelsesfristen i ministeransvarsloven. Socialdemokratiet mener, at sagen er undersøgt til bunds, og at oppositionen driver en politisk klapjagt, som er underminerende for tilliden til det danske demokrati. P1 debat spørger: Har myndighederne holdt noget skjult? Vil sms'erne få betydning for minksagens afslutning? Er oppositionens interesse i SMS-sagen mere politisk end principiel? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Tom Jensen, chefredaktør Berlingske Christian Rabjerg, politisk ordfører, (S) Pernille Vermund, Liberal Alliance Frederik Waage, professor i forfatnings- og forvaltningsret SDU Niels Jespersen, chefredaktør, Pio Frank Korsholm, Politisk redaktør på POV-international Jarl Cordua, politisk kommentator Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

Berlingske og BT har kunne afsløre et notat, der viser, at Forsvarets Efterretningstjeneste havde andre metoder, som de gerne ville have forsøgt anvendt til at genskabe de slettede sms'er i mink-sagen. Det, trods myndighedernes tidligere konklusion om, at det var umuligt. Liberal Alliance kalder sagen udtryk for magtfuldkommenhed og foreslår at forlænge forældelsesfristen i ministeransvarsloven. Socialdemokratiet mener, at sagen er undersøgt til bunds, og at oppositionen driver en politisk klapjagt, som er underminerende for tilliden til det danske demokrati. P1 debat spørger: Har myndighederne holdt noget skjult? Vil sms'erne få betydning for minksagens afslutning? Er oppositionens interesse i SMS-sagen mere politisk end principiel? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Tom Jensen, chefredaktør Berlingske Christian Rabjerg, politisk ordfører, (S) Pernille Vermund, Liberal Alliance Frederik Waage, professor i forfatnings- og forvaltningsret SDU Niels Jespersen, chefredaktør, Pio Frank Korsholm, Politisk redaktør på POV-international Jarl Cordua, politisk kommentator Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

Republikāņiem un demokrātiem nespējot vienoties par kompromisu ASV Senātā, valdības darbs valstī apturēts jau otro nedēļu. No amata pirmdien atkāpies Francijas jaunais premjers Sebastjēns Lekornī. Tas noticis nepilnu diennakti pēc tam, kad tika izziņots jaunās valdība sastāvs. Čehijas parlamenta vēlēšanās uzvarējusi bijušā premjerministra Andreja Babiša vadītā populistiskā partija "Neapmierināto pilsoņu akcija". Sākušās valdības veidošanas sarunas. Aktualitātes pasaulē analizē žurnāla "IR" komentētājs" Pauls Raudseps, atvaļinātais vēstnieks, vieslektors Latvijas Universitātē un Rīgas Juridiskajā augstskolā Gints Jegermanis. Sazināmies ar Latvijas Radio korespondentu Artjomu Konohovu. Vašingtonā kompromisa nav Pagājušajā nedēļā valdošajai Republikāņu partijai nespējot rast kompromisu sarunās ar Demokrātu partiju par finansējumu veselības aprūpei, Senātā pietrūka balsu, lai varētu pieņemt federālo budžetu. Tāpēc jau trešo reizi Donalda Trampa prezidentūru laikā un ceturto reizi šajā gadsimtā ASV federālā  valdība ir apturējusi  darbu.  Katru gadu budžeta pieņemšanas laikā notiek politiska cīņa un reizēm tā arī beidzas ar federālā budžeta iestāžu darba apturēšanu. Kompromiss gan vienmēr tiek panākts, bet jautājums, cik ātri politiķiem izdodas vienoties. Vēsturiski visbiežāk tās ir bijušas dienas vai dažas nedēļas, bet visgarākais pārtraukums ir bijis 2018.gadā, kas arī bija pēdējā reize, kad valdības darbs apturēts un toreiz vienoties izdevās vien pēc 35 dienām. Arī šoreiz izskatās, ka darbs apturēts būs ilgi, neviena puse nav gatava piekāpties. Kamēr valdības darbs ir apturēts, vairāki simti tūkstoši valdības darbinieku tiek sūtīti bezalgas atvaļinājumos, citi strādā, bet nesaņem atalgojumu. Un Tramps ir saasinājis situāciju, draudot atlaist lielu skaitu valdības darbinieku, nevis vienkārši nosūtīt tos uz pagaidu neapmaksātu atvaļinājumu. Pretī Trampam ir Demokrātu partija, kuras pamatvēlētājs jau mēnešiem pieprasījis, lai politiķi ieņem stingrāku nostāju pret prezidenta politiku. Pavasarī, kad vairāki demokrāti atbalstīja republikāņu budžetu, pār opozīciju vēlās milzīgs kritikas vilnis, tāpēc jau sākotnēji bija skaidrs, ka šoreiz republikāņiem būs grūti pārliecināt oponentus atbalstīt budžetu neko pretī nedodot. Kamēr neviena puse neizrāda nekādu gatavību sadarboties, pieaug bažas par ASV ekonomiku. Aprēķināts, ka katra nedēļa, ko valdība nestrādā un tās darbinieki pavada piespiedu neapmaksātā dīkstāvē, bremzē pasaules varenākās ekonomikas izaugsmi par 0,2%.   Čehijai savs Tramps Pēdējos gados kopš Krievijas pilna mēroga iebrukuma Ukrainā Čehija ir bijusi uzticama Ukrainas atbalstītāja. Tā ir arī faktiski izformējusi vienu no lielākajiem Krievijas spiegu tīkliem, ko Maskava bija izvērpusi caur savu vēstniecību Prāgā. Tāpēc ziņas, ka turpmāk Čehijas politikā gaidāmas pārmaiņas, daudziem bija negaidītas. Starptautiskie mediji nav aktīvi sekojuši līdzi politiskajam noskaņojumam šajā Austrumeiropas valstī. Bet pārmaiņas būs. 4. oktobrī notikušajās parlamenta vēlēšanās līdzšinējā premjerministra vadītais partiju bloks saņēma vien 23,3 procentu vēlētāju atbalstu, kamēr opozīcijā esošā miljardiera un bijušā premjerministra Andreja Babiša vadītā partija – 34,6 procentus. Jau tajā pašā vakarā līdzšinējais premjers Petrs Fiala apsveica Babišu ar uzvaru, bet svētdien Čehijas prezidents tikās ar vēlēšanu uzvarētāju, lai spriestu par iespējām izveidot valdību. Lai arī Babiša uzvara vēlēšanās ir pārliecinoša, tomēr izveidot stabilu valdību nebūs vienkārši. Kā koalīcijas partnerus Andrejs Babišs redz divas partijas – galēji labējo partiju „Brīvība un tiešā demokrātija”, kura ieguva nepilnu 8% vēlētāju simpātiju, un partiju „Autobraucēji sev”, kuras nosaukums jau rāda, ka tās primārais mērķis ir cīņa pret Eiropas kursu pāriet uz elektroautomašīnām. Abas mazās partijas ir skeptiskas pret Eiropas Savienības politiku, un galēji labējie priekšvēlēšanu kampaņā pat solīja rīkot referendumu par valsts izstāšanos no Eiropas Savienības. Tāpēc Babišam būs jāpieliek pūles, lai abas partijas būtu ieinteresētas sadarboties, turklāt politologi izsaka šaubas, cik stabilas un prognozējamas ir abas partijas un to ievēlētie deputāti. Tajā pašā laikā Babišs ir solījis, ka viņa vadītā valdība būs Eiropu atbalstoša un nedarbosies pretēji tās interesēm. Tāpat Babišs ir centies mazināt bažas, ka Čehija klaji pretdarbosies Ukrainas atbalstam tās cīņā pret agresoru. Tomēr pārmaiņas valsts politikā šajā ziņā būs. Priekšvēlēšanu laikā miljardieris solīja, ka, nonākot pie varas, pārskatīs Čehijas vadīto starptautisko koalīciju artilērijas šāviņu piegādei Ukrainai, kuru izveidoja Fialas valdība. Viņš gan pauda gatavību to apspriest ar Ukrainas prezidentu Volodimiru Zelenski, tagad sakot, ka šo programmu ir jāpārņem NATO. Andreju Babišu dēvē par populistu, un viņš arī sevi ir aktīvi pozicionējis kā Donalda Trampa atbalstītāju un viņam līdzīgas politikas īstenotāju. Francijā briest ārkārtas vēlēšanas Premjera amatā viņš paspēja būt 27 dienas, taču valdība pastāvēja vien 14 stundas, šādi kļūstot par īsāko valdību visas jaunākās Francijas Republikas vēsturē. Pēc tam, kad septembra sākumā parlaments izteica neapmierinātību iepriekšējam premjeram, prezidents Emanuels Makrons premjera amatu uzticēja Sebastjēnam Lekornī. Bija vajadzīgs gandrīz mēnesis, lai nominētu jaunos ministrus, un svētdienas, 5. oktobra, vakarā valdības sastāvs tikai izziņots. Tas tūlīt saskārās ar plašu kritiku, jo vairākos amatos bija nominēti līdzšinējie ministri, un gan labējie, gan kreisie steidzās sacīt, ka neredz iespēju atbalstīt tos pašus vēžus, tikai citās kulītēs. Tūlīt sākās runas par vēl vienu neuzticības balsojumu, un jau pirmdien premjers pats paziņoja, ka šādā noskaņojumā neredz iespēju strādāt un atkāpjas no amata.  Kopš ārkārtas vēlēšanām, kad parlamentā izveidojās trīs atšķirīgi politiskie bloki, panākt vienošanos ir kļuvis neiespējami. Īsā laikā ir kritusi jau trešā valdība, un lielākā problēma ir tā, ka parlaments nav spējīgs apstiprināt nākamā gada budžetu, kuram ir jābūt taupības budžetam – Francijā ir arī sarežģīta finansiālā situācija. Nacionālās apvienības parlamenta frakcijas priekšsēdētāja Marina Lepēna pirmdien aicināja rīkot vēl vienas pirmstermiņa parlamenta vēlēšanas. Viņasprāt, citas izejas no strupceļa nav. Viņa arī uzskata, ka no amata ir jāatkāpjas prezidentam. Tomēr šādu iespēju Emanuels Makrons līdz šim ir noraidījis. Tiesa, līdzīgas balsis ir atskanējušas arī no centristiem, šādi palielinot spiedienu pret Makronu. Nav drošas pārliecības, vai jaunas vēlēšanas palīdzētu valstij izkļūt no strupceļa. Protams, Marina Lepēna cer, ka tas ļautu tās apvienībai palielināt savu ietekmi, jo apvienības popularitāte ir augusi. Savukārt prezidentam tas radītu citas problēmas. Aptaujas rāda, ka Emanuels Makrons kļūst arvien nepopulārāks, bet viņa pilnvaras ir spēkā līdz pat 2027.gadam.  

Rune Lykkeberg taler i denne uge med den costaricanske topdiplomat Christiana Figueres, der var chefarkitekten bag Paris-aftalen i 2015 og anses for en af de største ledere indenfor klimaforandringer og international forhandling --- Ugens gæst hos Rune Lykkeberg er Christiana Figueres, som er en legende inden for klimakampen. Det var hende, som efter den mislykkede COP i København i 2009, fik til opgave af FN's generalsekretær Ban Ki-moon at forberede den efterfølgende COP i Paris i 2015, der endte med Parisaftalen. Christiana Figueres er født i 1956 i San Jose på Costa Rica. Hendes far var præsident i tre perioder og regnes for det moderne Costa Ricas far. Hendes mor havde danske forældre, og Danmark har i det hele taget betydet meget for hende. Begge dele, både forholdet til hendes far og til hendes danske aner, kommer hun ind på i den følgende samtale. I dag har hun podcasten Outrage + Optimism sammen med Paul Dickinson og Tom Rivett-Carnac, som hun også har skrevet bogen The Future We Choose (2020) sammen med. Det er den bog, som er anledningen til, at Christiana Figueres er kommet til København. Hun er blevet inviteret af Det Kongelige Bibliotek, og interviewet finder sted fra scenen i Den Sorte Diamant foran et live-publikum. I løbet af samtalen tager Rune Lykkeberg og Christiana Figueres den store tur fra hendes opvækst over hendes forbindelse til Danmark til COP-skuffelsen i København, der stadig kalder tårerne frem, og hele vejen frem til det meget svære sted, som klimakampen står netop nu. Hvilke forventninger kan vi tillade os at have til COP30 i Belém i Brasilien? Også dét, kan du blive klogere på i denne uges episode med Christiana Figueres.

Den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Rashid Farivar konfronterade i förra veckan en mamma som var på förskolan för att hämta sitt barn samtidigt som hon bar en palestinasjal. Riksdagsledamoten spred en bild av kvinnan på plattformen X och krävde att det han kallade för politiska symboler ska förbjudas på förskolor. Kvinnan, som Expo pratat med, beskriver riksdagsledamoten som hotfull och att han under händelseförloppet krävde att få veta vilket barn som var hennes. Rashid Farivar har i efterhand påstått i en intervju med SVT att han själv var "rädd för sitt liv". Är konfrontationer med enskilda medborgare en ny sverigedemokratisk trend? Hur ska man förstå att det är andra gången på kort tid det händer? Och kommer vi se mer av det här? Gäster är Niclas Nilsson, researcher och utbildare på Expo och Expos vd Daniel Poohl. Programledare: Erik Glaad Läs mer: SD:s riksdagsledamot hängde ut förskoleförälder i palestinasjal (Erik Glaad, 2025): https://expo.se/nyhet/sds-riksdagsledamot-hangde-ut-forskoleforalder-i-palestinasjal/ Här deltar Jessica Stegrud (SD) i h��gerextremistens konfrontation (Glaad, Leman, 2025): https://expo.se/granskning/har-deltar-jessica-stegrud-sd-i-hogerextremistens-konfrontation/ SD-toppen Jessica Stegrud sprider Sveriges största vit makt-influencer (Glaad, Leman, 2025): https://expo.se/granskning/sd-toppen-jessica-stegrud-sprider-sveriges-storsta-vit-makt-influencer/ Niclas Nilsson: Stegruds närhet till extremhögern borde vara ett problem för SD (2025): https://expo.se/kommentar/stegruds-narhet-till-extremhogern-borde-vara-ett-problem-for-sd/ Studio Expo: Stegrud-skandalen (2025): https://expo.se/podcasts/stegrud-skandalen/ Jonathan Leman: Gränslös medieaktivism (2023): https://expo.se/kommentar/granslos-medieaktivism/ Vill stämma politiska motståndare till tystnad (Anders Dalsbro, 2023): https://expo.se/nyhet/vill-stamma-politiska-motstandare-till-tystnad/ Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Politisk redaktør Kjetil Alstadheim er i København på europeiske toppmøter. Det er diplomati, møter i gangene, politiske røde løpere og stormaktsspill - med Kjetil midt i smørøyet. Hør episoden og alt annet fra Aftenpodden hos Podme eller i Aftenposten-appen. Med Lars Glomnes og Kjetil Alstadheim.

Spretigt i Asien.Starkt på Wall Street i går trots politisk oro.På hemmaplan ser det ut att bli en sur öppning.

FC Københavns fans rettede seks bannere direkte mod justitsminister Peter Hummelgaard i søndagens kamp mod Silkeborg – og efterfølgende gav ministeren et skriftligt svar til Bold. På heden var der drama i hadets kamp, hvor både ølkast, kanonslag og videoovervågning kom i fokus. Og i Premier League markerer Manchester Uniteds Luke Shaw sig med kontante udmeldinger. Velkommen indenfor til mandagens Hattrick. Vært og produktion: Oliver Routledge Lyddesign: William DinesenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Pavērsiens ASV un Baltkrievijas attiecībās. Čārlija Kērka slepkavības atskaņas. NATO uzsāk misiju "Austrumu sardze". Aktualitātes pasaulē analizē Elīna Vrobļevska, Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētniece, Rīgas Stradiņa universitātes Sociālo zinātņu fakultātes lektore, politologs Andis Kudors, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes pasniedzējs, un politologs Veiko Spolītis. Ledlauzis Baltkrievijā Ir pagājuši jau trīs mēneši, kopš uzzinājām, ka no Baltkrievijas cietuma pēkšņi atbrīvoti 14 politieslodzītie, tajā skaitā gan Svetlanas Cihanouskas vīrs, gan pāris Latvijas valstspiederīgo. Toreiz uzzinājām, ka Minskā bija ieradies īpašais ASV sūtnis Kīts Kellogs. Šī vizīte nebija iepriekš izziņota, tāpēc daudziem notikušais bija liels pārsteigums. Pagājušajā nedēļā sekoja turpinājums. Līdzīgi kā iepriekšējā reizē, nereklamēti Minskā atkal ieradās ASV īpašs sūtnis, šoreiz Kelloga vietnieks Džons Kols. Sabiedrība par vizīti uzzināja tikai pēc tam, kad nākamajā dienā, 11. septembrī, no cietuma tika atbrīvoti 52 politieslodzītie, kas gandrīz visi ieradās Lietuvā. Viens no atbrīvotajiem – disidents Mikola Statkevičs – atteicās pamest valsti, un nu jau viņš ir atkal apcietināts un atrodas Baltkrievijas cietumā. Pārējie ir deportēti, arī šoreiz starp atbrīvotajiem ir divi Latvijas valstspiederīgie. Kola sarunas ar Lukašenko esot ilgušas piecas stundas. Visas detaļas mēs nezinām, tomēr šoreiz atbrīvošana no cietuma nav notikusi tāpat vien. Piektdien, 12. septembrī, ASV paziņoja, ka tiek atceltas visa veida noteiktās sankcijas Baltkrievijas nacionālajai lidsabiedrībai „Belavia”. Šīs sankcijas tika noteiktas vēl pirms Krievijas iebrukuma Ukrainā, kad 2021. gadā Minskā ar viltu piespieda nolaisties „Ryanair” lidmašīnu, kas bija ceļā no Atēnām uz Viļņu. Toreiz Baltkrievija praktiski to nolaupīja, lai varētu arestēt opozīcijas blogeri Ramanu Prataseviču. Tagad Amerikas puse toreiz noteiktās sankcijas ir atcelusi. Tāpat ASV delegācija paziņoja, ka atkal atvērs vēstniecību Minskā. Tas nozīmē, ka Savienoto Valstu un Baltkrievijas attiecībās ir noticis pavērsiens, un ledus, kas bija izveidojies jau vairāku gadu garumā, ir atkal salauzts. Kērka slepkavības atskaņas 10. septembra vakarā Savienotās Valstis pāršalca ziņa, ka Jūtas štatā vietējā universitātē ir sašauts kārtējais politiķis, šoreiz ASV prezidenta Donalda Trampa sabiedrotais, konservatīvais influenceris Čārlijs Kērks. Drīz vien uzzinājām, ka no gūtajiem ievainojumiem Kērks ir miris. Politiskās slepkavības Savienotajās Valstīs nav nekas jauns. Tomēr šoreiz slepkavība ir izraisījusi plašāku rezonansi nekā parasti. Visā valstī tika izsludinātas nacionālās sēras, un Tramps lika nolaist ASV karogus pusmastā līdz pat nedēļas beigām. 31 gadu vecais Kērks bija konservatīvo republikāņu jaunākās paaudzes pārstāvis, kuram bija miljoniem sekotāju sociālajos medijos. Kērks apmeklēja ASV universitātes, aicinot studentus debatēt ar viņu un pārraidot šīs debates soctīklos. Uz tām bieži tika uzaicināti studenti, kas bija Kērka viedokļu pretinieki. Zīmīgi, ka slepkavība notika vienā no tikšanās reizēm, kad Kērkam jautāja par viņa attieksmi pret biežajām publiskajām apšaudēm. Kērks jau iepriekš bija daudzkārt aktīvi iestājies par amerikāņu tiesībām nēsāt šaujamieročus, sakot, ka zaudētas dzīvības reizēm ir neizbēgams upuris, kas jāmaksā par šādu brīvību. Kērka slepkavam izdevās aizbēgt, un pirmajās dienās izvērtās visdažādākās spekulācijas, kas aiz šīs slepkavības stāv. Tāpēc tad, kad slepkavu izdevās aizturēt, pārsteigums bija liels. Izrādījās, ka tas ir 22 gadus vecais Tailers Robinsons, kurš pats nāk no konservatīvas vides. Noslepkavotā Čārlija Kērka ļoti aktīvā publiskā darbošanās ir tā, kas šoreiz ir raisījusi tik plašu rezonansi. Turklāt šoreiz tā ir izpletusies krietni pāri Amerikas robežām. Kērks bija aktīvs ne tikai politikā, bet arī kristīgajā vidē. Arī Latvijā daudzi konservatīvie kristieši viņu ir pasludinājuši par ticības mocekli. Tajā pašā laikā Kērka politiskie uzskati bija ļoti strīdīgi. Viņš bieži izteicās kritiski par Ukrainu, un analītiķi saka, ka viņa retorika šajā ziņā bija piesātināta ar Krievijas propagandu. Austrumu sardze Piektdienas vakarā NATO ģenerālsekretārs Marks Rute paziņoja par jaunu NATO misiju „Austrumu sardze”, lai nodrošinātu drošību Polijā un Baltijas valstīs. Misija ir atbilde Krievijas dronu incidentam Polijas gaisa telpā 10. septembrī. Lai gan oficiāli alianse to neuzskata par tīšu uzbrukumu, tomēr ar šo misiju cer nodrošināt reģiona drošību un atturēt kremli no tālākām provokācijām. Pašlaik misijā iesaistījušās četras valstis – Dānija, Vācija, Francija un Lielbritānija, kas katra nodrošinājusi vairākus iznīcinātājus, kuri veiks pretgaisa aizsardzības misijas. Informācija par konkrētiem misijas plāniem gan netiek izpausta, tomēr Latvijas amatpersonas pieļāvušas, ka šī varētu kļūt par patstāvīgu misiju NATO Austrumu flangā. Paralēli publiski parādās runas, ka NATO varētu aizsargāt Ukrainas rietumu gaisa telpu. Ukraina jau kopš kara pirmajām dienām ir lūgusi NATO sargāt tās debesis.

I detta avsnitt snackar vi om de nya reglerna för politisk reklam, om att intervjua lögnare och om oroväckande nyheter från Danmark. I det 199:e avsnittet av Publicistpodden har programledare Jonas Nordling fullt hus i studion: Yasmine Winberg, chefredaktör och utgivare för Resumé Linnea Kihlström, chefredaktör och utgivare förDagens Media James Savage, publisher på The Local, samt ordförande för Sveriges Tidskrifter och Utgivarna På agendan denna gång stod bland annat: PR-värdet för Dufvenius och Wollter Veckorevyns framtid Irena Pozars nya satsning Hint Den ryska ambassadörens medverkan i 30 min Attacken mot Granskningsnämnden Den nya lagen om politisk reklam USA:s skärpta visumregler för journalister Protester mot en dansk medieombudsman Tidskriftsgalan 22 oktober Vilken våning dricker mest kaffe i Marieberg? Och vilken kaffeapparat är grisigast? Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

(03:00): Politisk pres på spansk premiereminister efter cykelløb. Medvirkende: Kasper Kloch, dansk journalist i Spanien med base i Barcelona (15:00): Partier overbyder borgmesters busbilletudspil. Medvirkende: Jesper Kjeldsen, Politisk Ordfører og byrådsmedlem for Socialdemokratiet i Aarhus (38:00): Lobbyister mener selv at de skal reguleres mere. Medvirkende: Benny Damsgaard, grundlægger, direktør og partner i lobbyvirksomheden conXus Værter: Mathias Wissing og Peter Marstal See omnystudio.com/listener for privacy information.

Att en liten stad vid floden Tibern på den italienska halvön kunde förvandlas till ett imperium som sträckte sig från Mesopotamien till Britannien har fängslat oss i årtusenden. Och Romarriket fortsätter att påverka oss genom språk, arkitektur och lagstiftning.Romarrikets ursprung vilar på legenderna om tvillingarna Romulus och Remus och även hjälten Aeneas från Troja. Dessa myter visar vilka ideal Romarriket byggdes på.Detta är det första av sex avsnitt om Romarriket i podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Arkeologiska fynd visar att bosättningar fanns på Palatinen och Roms andra kullar redan under 800-talet f.Kr. Utgrävningar visar ett samhälle i förändring, påverkat av grannar som etruskerna, och med en växande ambition att härska över mer än bara sina egna sju kullar.Den viktigaste faktorn bakom Roms expansion under antiken var dess militära styrka och organisatoriska skicklighet. Genom ett disciplinerat och flexibelt armésystem, strategisk utplacering av kolonier samt effektiv integration av erövrade folk som medborgare eller allierade, kunde Rom snabbt utvidga sitt herravälde.Det geografiska läget vid Tibern möjliggjorde handel och kommunikation, vilket skapade resurser och strategiska fördelar. Handelsvägar och ekonomiska incitament ledde till välstånd och möjliggjorde import av livsmedel och råvaror – avgörande för att försörja den växande befolkningen och försörja armén. Politisk stabilitet och ett fungerande rättssystem, som de tolv tavlornas lag, bidrog till ordning i ett snabbt växande rike.Roms järnåldersbyar växte gradvis samman. På 600-talet f.Kr. dränerades myrmarkerna mellan kullarna med hjälp av Cloaca Maxima, och Forum Romanum började ta form som stadens centrum.Rom utvecklades från ett kungadöme – där sju legendariska kungar regerade till en republik från år 509 f.Kr. Republiken kom att expandera till ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa.Under denna tid utövade etruskerna stort inflytande på Rom. Ett tekniskt och konstnärligt lyft märks i övergången från enkla hyddor till tegel- och stenbyggnader, och från lokala kulter till monumentala tempel. Etruskisk stadsplanering, religiösa ritualer och symboler som fasces införlivades i den romerska kulturen.Etruskerna hade ett utvecklat skriftspråk, avancerad teknik och ett rikt religiöst system som påverkade romarna. Gudavärlden förändrades: den tidigare enkla italiska tron ersattes gradvis av en mer antropomorf och hellenistiskt influerad pantheon. Triaden Jupiter, Juno och Minerva blev symboler för romersk makt och ordning.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Latin – språket som formade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(11:00): Frie Grønne: Politisk vold er forkasteligt.. MEN! Medvirkende: Rajesh Holmen, kandidat til borgerrepræsentationen i København for Frie Grønne. (40:00): Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, som er selvstændig forsvarsanalytiker og tidligere major i flyvevåbnet. Værter: Anne Phillipsen og Nikolai DandanelSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(04:00): Politisk aktivist og Trumpstøtte Charlie Kirk er skudt. Medvirkende: Anne Alling, journalist USA. (15:00): Er Putin ikke ligeglad med, hvilket svar NATO kommer med? Medvirkende: Emil Rotbøll, Ruslands-korrespondent for Berlingske. (30:00): BT afslører byrådsmedlem i terror-hyldest - partimedlem kan ikke se historien. Medvirkende: Dennis Baggers Laursen, kandidat til kommunalbestyrelsen i Brøndby for Enhedslisten. (45:00): Landsforperson for Radikal Ungdom: Vi bør afskaffe karakterer på grund af AI. Medvirkende: Anastasia Milthers, landsforperson for Radikal Ungdom og folketingskandidat for Radikale Venstre. Værter: Anne Philipsen & Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Frigear er FDMs podcast om biler og livet som bilist. Vært: Karsten Meyland Lemche, testkører og journalist, FDM Medværter: Dennis Lange, chefkonsulent, FDM og Yasser Abaiji, teknisk konsulent, FDM ---  Vil du være medlem af FDM, så kan du finde vores aktuelle tilbud her: https://fdm.dk/bliv-medlem ---  00:50 Nyhed: Forkerte forbrugstal vildleder købere af brugte biler - forhandlere lover mere end bilerne kan holde. Politisk chef i FDM Torben Lund Kudsk forklarer hvad der er galt, og hvad man skal gøre som bilist. 06:30 Nyhed: Nyhedsredaktør Torben Arent fortæller om fem fantastiske bilnyheder fra biludstillingen IAA i München. 21:50 Nyhed: Bilsalg i Danmark og hele Europa. 25:15 Nyhed: FDM hjælper medlem med batterifejl på Jaguar – sparede reparation på 152.000 kr. 34:35 Nyhed: Nye priser på tre af BYD's modeller: Sealion 7, Seal U og Tang. 36:20 Ugens bil: Prøvekørsel af Xpeng G6. 47:35 Lytterspørgsmål: Alexander overvejer at lease sin første bil, men hvad skal han vælge? ---  Har du et lytterspørgsmål, et hot take eller en kommentar, er du velkommen til at skrive til os på podcast@fdm.dk  ---  Links i episoden:  https://fdm.dk/nyheder --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-09-fem-fantastiske-nyheder-paa-stort-bilshow --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-09-rekord-elbilsalg-skyder-danmark-helt-europa-top --- https://fdm.dk/nyheder/bilist/2025-09-dyr-elbil-havde-batterifejl-fdm-hjalp-medlem-med-reparation-til-152000-kr --- https://fdm.dk/nyheder/nyt-om-biler/2025-08-kaempe-oversigt-se-alle-leasingtilbud-rabatter-kampagner-paa-nye-biler --- https://fdm.dk/motor/forpremiere/2025-09-xpeng-g6-den-mest-populaere-kina-bil-forbedret

Liberale venner!Årets stortingsvalg ble en politisk nedtur, spesielt for den liberale utviklingen i samfunnet.Klaus oppsummerer årets valg. I tillegg snakker han selvsagt om det tragiske attentatet på Charlie Kirk i USA.Husk å skrive en liten omtale av oss i Apple Podcast, samt gi oss 5 stjerner i Spotify og Apple Podcast!Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her: liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Skriv også positive kommentarer i de podcast apper hvor det er mulig.Kontakt oss / send inn spørsmål:www.podpage.com/liberaleren-podcastLes dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/Finn mer:https://www.podpage.com/liberaleren-podcastVIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberaleren TV:https://www.youtube.com/channel/UCHChWhwyiNrhDlfmvgJRbrALiberaleren Podcast på YouTube:https://www.youtube.com/channel/UCb_4G55--BGOb0vCAf2AFmgLiberal hilsning fra Klaus! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adresseavisens Omadressert gir deg alt om valgnatta. Vi debriefer og forteller om hvorfor det ble rødgrønn seier og om Høyres fiasko. I studio: Politisk redaktør Siv Sandvik, kommentator Terje Eidsvåg og Roy Tommy Bråten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trump skruer op for sin kamp for at bestemme over centralbanken, og endnu en fransk regering ser ud til at måtte gå af, fordi det er for svært at rette op på budgettet. Men for danske låntagere er der ro omkring de lange renter, og måske endda mulighed for, at de kan blive lavere.

Hva er dette underlige dyret, en norsk politisk satirefilm? I den første episoden av Morgenbladets nye kulturpodkast, Ubehaget i kulturen, samles Bernhard Ellefsen, Ane Farsethås og Elise Dybvig i studio for å kommentere Ingen kommentar. Ubehaget i kulturen er en ukentlig podkast der kulturredaktør Bernhard Ellefsen med venner dissekerer ukas kulturspørsmål. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Her tre måneder før kommunalvalget har regeringen besluttet at nedsætte elafgiften betragteligt i to år; i 2026 og 2027. Fra 72,7 øre til EU's minimumsafgift på 0,8 øre. Sidst det skete, var kort før seneste folketingsvalg. Her var Socialdemokratiet med til at reducere afgiften på el i et halvt år. Politisk ordfører hos Socialdemokratiet Christian Rabjerg Madsen afviser dog, at reduceringen handler om at gøre vælgerne tilfredse frem mod valget. Værter: Nicolai Dandanell og Anne Phillipsen. Gæst: Christian Rabjerg Madsen, politisk ordfører i SocialdemokratietSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvordan skal en haug partier som er uenig om det meste, bli enig? I år kan småpartier avgjøre valget. Det kan føre til uvanlige konstellasjoner på begge sider. Politisk journalist Odd Inge Aas oppsummerer hvordan det ligger an etter den første valgkampuken. Foto: Ole Berg-Rusten, NTB

Trygve Slagsvold Vedum elsker hele Norge – men klarer han å gjøre noe med sentraliseringen? Senterpartilederen snakker om distriktsopprør, maktkonsentrasjon, EU og det han mener står på spill i årets valg. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Ådne Riis Hallås PS: Følg oss i Spotify eller Youtube for å se samtalen på video.

Armēnijas, Azerbaidžānas un ASV līderi Baltajā namā paraksta kopīgu deklarāciju par mieru. Pasaule gaida Donalda Trampa un Vladimira Putina plānoto tikšanos Aļaskā 15. augustā. Politiskās aktvitātes Amerikas Savienotajās Valstīs. Pasaules aktualitātes analizē Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētnieks Armands Astukevičs un domnīcas "Ziemeļeiropas politikas centrs" direktors Artis Pabriks. Kurš kuru iztestēs? Pagājušo piektdien, 8. augustā, kad izbeidzās prezidenta Trampa izsludinātais termiņš, kurā Krievijai bija jāpārtrauc karadarbība, Vladimirs Putins saņēma ilgi kārotu balvu – uzaicinājumu uz galotņu tikšanos ar Savienoto Valstu prezidentu, pie tam vēl amerikāņu teritorijā. Protams, Ankoridža nav Vašingtona, bet vēl pagājušogad ap šādu laiku tāds divu valstu līderu samits būtu neiedomājams. NATO ģenerālsekretārs Marks Rite optimistiski izsakās, ka Tramps šo piektdien, 15.augustā, dosies uz Aļasku, lai klātienē beidzot īsti un neatgriezeniski testētu Putina patieso gatavību mieram, jo tikai viņš – Tramps – to spējot. Tikām skeptiķi jautā, ko gan jaunu ASV prezidents cer atklāt agresorvalsts līdera pozīcijā, kas līdzšinējos mēnešos iezīmējusies vairāk vai mazāk kompakta, proti, Putins vēlas teritoriāli un suverenitātes ziņā apcirptu Ukrainu un ērtu tramplīnu turpmākai agresijai. Pagājušās nedēļas otrā puse pagāja intensīvā komunikācijā starp Vašingtonu un Eiropas valstu vadītājiem, iezīmējot aprises tam, ko pirms nedēļas Kremlī izrunājis Trampa īpašais sūtnis Stīvens Vitkofs. Viena konkrēta detaļa ir Ukrainas spēku atvilkšana no krievu vēl neieņemtās Doņeckas un Luhanskas apgabalu daļas kā priekšnoteikums uguns pārtraukšanai. Šādu iespēju kā nepieņemamu un no Ukrainas viedokļa antikonstitucionālu jau noraidījis prezidents Volodimirs Zelenskis. Donalds Tramps pagājušajās dienās vairakkārt izteicies par kādu „teritoriju apmaiņu” starp pusēm, lai gan nav skaidrs, kas pret ko varētu tikt mainīts. Iespējams, kā „apmaiņa” varētu tikt traktēta Kremļa atteikšanās no vēl neiekarotajām Hersonas un Zaporižjes apgabalu daļām, kuras tā jau paguvusi pasludināt par savu teritoriju. Eiropas līderi dažādos formātos uzteikuši Vašingtonas centienus miera labā, taču atgādinājuši vispārzināmo – nekāda vienošanās par Ukrainu nav slēdzama bez Ukrainas un starptautiski atzītas valstu robežas nav maināmas ar militāras agresijas līdzekļiem. Pēdējā deklarācija šai sakarā bija Eiropadomes 12. augusta paziņojums, zem kura, kas zīmīgi, trūkst Ungārijas premjerministra Viktora Orbana paraksta. Eiropas galvaspilsētās acīmredzami nav pārliecības, ka piektdien Ankoridžā nenotiks kāda būtiska piekāpšanās agresorvalstij, piemēram, Baltā nama saimnieka pausta gatavība atzīt Krimu par Krievijas sastāvdaļu. Tā vien šķiet, ka Donalds Tramps uz Aļasku dodas nevis testēt, bet gan lai tiktu testēts. Aizkaukāza mezgls atraisīts? Smaidi un rokasspiedieni – tādu saulainu ainu pasaules mediju fotogrāfi fiksēja 8. augustā Baltajā namā, kur tika parakstīta Armēnijas, Azerbaidžānas un Savienoto Valstu trīspusējā deklarācija par mierīgu noregulējumu teju četras desmitgades konfliktējušo Aizkaukāza valstu starpā. Kā zināms, faktisko konflikta iznākumu noteica Azerbaidžānas militārais pārākums, kas ļāva tai 2023. gada septembrī pārņemt savā kontrolē Kalnu Karabahas jeb Arcakhas reģionu. Šo vēsturisko armēņu zemi padomju vara iekļāva toreizējā Azerbaidžānas PSR kā autonomu republiku, tātad no starptautiski atzīto robežu viedokļa tā ir Azerbaidžānas daļa, tomēr 90. gadu pirmajā pusē notikušā Pirmā Kalnu Karabahas kara rezultātā tā palika faktiskā Armēnijas kontrolē. Kalnu Karabahas atkarošana izraisīja praktiski visu armēņu tautības iedzīvotāju, apmēram simts tūkstošu, bēgšanu uz Armēnijas pamatteritoriju. Sekoja sarunu process, kas, lielā mērā pateicoties Armēnijas premjerministra Nikola Pašinjana gatavībai uz kompromisu, šī gada martā noslēdzās ar vienošanos par starptautiski atzīto robežu atjaunošanu un savstarpējo pretenziju noregulēšanu abu valstu starpā. Pagājušajā piektdienā Vašingtonā tika likvidēts vēl viens nozīmīgs domstarpību avots – jautājums par t.s. Zangezuras koridoru, plānotu transporta savienojumu cauri Armēnijas teritorijai starp Azerbaidžānu un tās rietumu eksklāvu Nahčivanas Autonomo republiku. Iepriekš Azerbaidžānas līderis Ilhams Alijevs draudējis izlauzt ceļu uz eksklāvu ar militāru spēku, bet nu šāda iespēja acīmredzot ir novērsta. Koridora sakarā būtiska loma paredzēta Savienotajām Valstīm, kas ieguvušas ekskluzīvas tiesības uz 99 gadiem tā attīstīšanai. Parakstīšanas ceremonijas laikā Azerbaidžānas prezidents Alijevs nāca klajā ar priekšlikumu nodēvēt koridoru par „Trampa Starptautiskā miera un labklājības trasi”. Pret koridora attīstīšanu jau krasi iebildusi Irāna, kuras robežas tiešā tuvumā tas atrodas, nodēvējot to par potenciālu Rietumu agresijas instrumentu un solot bloķēt. Atturīgi pozitīvi Armēnijas un Azerbaidžānas vienošanos raksturojusi Krievija, par spīti tam, ka vienošanās apliecina nepārprotamu Maskavas ietekmes sarukumu reģionā. Kā norāda analītiķi, aiz Kremļa ārēji rāmās retorikas varētu slēpties pretdarbības plāni, kas, visdrīzāk, būs saistīti ar mēģinājumiem balstīt premjerministram Pašinjanam naidīgus spēkus Armēnijas iekšienē. Tiešā prezidenta pārvalde Vašingtonā 3. augustā Vašingtonā notika nenozīmīgs krimināls starpgadījums: apmēram desmit pusaudži uzbruka diviem vīriešiem nolūkā nolaupīt viņu automašīnu un nodarīja viņiem miesas bojājumus. Uzbrucēji, cik noprotams, nebija bruņoti un aizmuka, tiklīdz tuvumā parādījās policija. Viens no uzbrukumā cietušajiem izrādījās agrākais Valdības efektivitātes departamenta darbinieks, un tas, acīmredzot, ir rosinājis prezidentu Trampu bezprecedenta rīcībai – Vašingtonas policijas pārņemšanai tiešā federālās valdības kontrolē un papildināšanā ar Nacionālās gvardes un Federālā izmeklēšanas biroja spēkiem. Kā zināms, Savienoto Valstu galvaspilsēta un tās tuvākā apkārtne veido īpašu administratīvu vienību – Kolumbijas apgabalu. 1973. gadā pieņemtais Likums par Kolumbijas apgabala pašpārvaldi nosaka, ka prezidentam ir tiesības īpaši kritiskā situācijā uz divām diennaktīm ar vienpersonisku lēmumu pārņemt apgabala policiju savā kontrolē, ar iespēju pagarināt šo situāciju vēl uz mēnesi saziņā ar atbildīgo Kongresa komiteju vadību un locekļiem. Ilgāk par mēnesi tas iespējams tikai tad, ja Kongress pieņem attiecīgu likumu. 11. augustā notikušajā preses konferencē Baltā nama saimnieks paziņoja: „Mūsu galvaspilsētu ir pārņēmušas vardarbīgas bandas un asinskāri noziedznieki, klejojoši mežonīgu jauniešu pūļi, narkotiku apreibināti maniaki un bezpajumtnieki.” Viņš turpināja: „Es paziņoju par vēsturisku rīcību, lai glābtu mūsu valsts galvaspilsētu no noziedzības, asinsizliešanas, haosa un netīrības, un vēl kā ļaunāka.” Protams, kā ikvienā lielā pilsētā, arī Vašingtonā pastāv noziedzības problēmas, taču, spriežot pēc statistikas, situācijai pēdējos gados bijusi tendence uzlaboties. Tomēr statistika nav prezidenta Trampa iemīļota joma, kamēr efektīga varas mehānismu darbināšana – ir. Tagad nu Vašingtonas policija domā, kā iekļaut savā sistēmā federālos aģentus, kuriem lielākoties nav nedz pieredzes, nedz iemaņu kārtībnieku ikdienas funkciju veikšanā. Katrā ziņā ne vien prezidenta retorika, bet arī viss pasākums šķiet pārspīlēts un jau atkal liek runāt par autoritārisma tendenci un tieksmi uz pārmērīgu varas līdzekļu lietošanu. Aizvadītajos Donalda Trampa varas mēnešos šādu precedentu ir jau vesela sērija, sākot ar regulārā karaspēka nosūtīšanu uz Meksikas robežu, beidzot ar neseno kriminālizmeklēšanas uzsākšanu pret prezidenta Obamas administrācijas darbiniekiem, kuri it kā esot fabricējuši pierādījumus par Krievijas iejaukšanos 2016. gada prezidenta vēlēšanās. Tiek arī bilsts, ka patiesais visas pašreizējās spilgtās rosības iemesls ir vēlēšanās novērst elektorāta uzmanību no solītās bet nenotikušās Džefrija Epstīna lietas materiālu publiskošanas, un FIB aģenti no Vašingtonas ielām pēc pāris nedēļām klusi izkūpēšot, līdzīgi kā pirms laiciņa jūras kājnieki no Losandželosas parkiem un bulvāriem. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Tor Mikkel Wara, stortingskandidat for Fremskrittspartiet og Ola Borten Moe, avtroppende stortingsrepresentant for Senterpartiet er to erfarne politiske ringrever. Til tross for at de er fra to ulike partier har de visse likhetstrekk. Som to brødre som ikke er brødre. Hør dem bli intervjuet av DNs politiske reporter Tore Gjerstad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simon Astrup, Mads Holm & Michael Schøt holder morgenmødet om verdens gang. ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Politisk snacks del 1 fra DN-teltet i Arendal: Hør Frp-leder Sylvi Listhaug med ektefelle og sparringspartner Espen Espeset i fornøyelig samtale og politisk parterapi med DN journalist Marie Melgård.Politisk snacks del 2: Det umake paret, finansmannen og filantropen, Johan H. Andresen og komiker Odd-Magnus Williamson er venner med lett og lystig tone seg i mellom. Hør dem i samtale med DN journalist Jorun S. Aartun og få med Williamsons nykomponerte sang om Arendalsuka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskningen viser at menn bruker generativ KI oftere enn kvinner på arbeidsplassen, at KI gir forskjellige råd basert på brukerens kjønn, og at teknologien skaper verdi som fordeles ujevnt. Disse tendensene kan forsterke eksisterende ulikheter i lønn, muligheter og sosial status. Hvordan sikrer vi at KI ikke diskriminerer? Det diskuterer vi sammen med med Jarle Hildrum, KI ekspert og Director for AI & Data i Deloitte Norge, og Munir Jaber, Politisk rådgiver for forskings- og høgare utdanningsministeren Arbeiderpartiet ved Deloitteteltet. Episoden er ledet av Julie McCarthy.

Mjölkbonden Roland Pettersson deltog under stort hemlighetsmakeri i en studie om hur mjölkkor mår när de vistas året runt i stallmiljö. Två år senare har studien ännu inte publicerats – men här får vi höra om Rolands erfarenheter – och varför han vill modernisera svenska beteslagstiftning. Dessutom avslöjar Göran Berglund och Anna Nilsson från Land Lantbruks redaktion mer om det politiska spelet kring det kontroversiella förslaget om lagändring.  Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Politisk drama, økonomisk optimisme og ny maktkamp. DN-kommentatorene analyserer veien mot et avgjørende valg.Arbeiderpartiets comeback, Stoltenbergs retur og en spennende skattedebatt preger denne spesialepisoden hvor podkastene, Den politiske situasjonen og Finansredaksjonen, har slått seg sammen. Politisk redaktør Frithjof Jacobsen, kommentatorene Eva Grinde og Anita Hoemsnes samt finansredaktør Terje Erikstad analyserer vårens dramatiske nyhetsbilde – og ser frem mot en jevn og intens valgkamp. Hvem vinner? Hva skjer med Høyre og Frp? Og hvor avgjørende blir de små partiene rundt sperregrensen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mjölkbonden Roland Pettersson deltog under stort hemlighetsmakeri i en studie om hur mjölkkor mår när de vistas året runt i stallmiljö. Två år senare har studien ännu inte publicerats – men här får vi höra om Rolands erfarenheter – och varför han vill modernisera svenska beteslagstiftning. Dessutom avslöjar Göran Berglund och Anna Nilsson från Land Lantbruks redaktion mer om det politiska spelet kring det kontroversiella förslaget om lagändring. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Kejserens nye klæder. Den grimme ælling. Prinsessen på ærten. De fleste af os er vokset op med disse klassikere fra H.C. Andersens eventyrunivers. Og du har måske endda båret Den grimme ællings budskab om social mobilitet med dig ind i voksenlivet – men den slags tror de studerende i USA ikke længere på. Det har fået deres underviser Claus Elholm Andersen, der også forsker i H.C. Andersen, til at belyse Danmarks nationalforfatter på en helt ny måde. I sin bog »En dissonans i denne verden« argumenterer Elholm Andersen for, at H. C. Andersens eventyr ikke skal forstås som barnlige og naive. I virkeligheden var H. C. Andersen og hans fortællinger langt mere politiske, end man lige skulle tro. Artiklen er skrevet og læst højt af Berlingskes litteraturredaktør, Christina Hilstrøm. Producer: Caroline Toft Baunkjær Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Støre har hatt tolkbare uttalelser om Israel og folkemord, Epstein fortsetter å hjemsøke Trump, og det gjør også TV-satirikerene — Nå er de i full krig. Med Anders Giæver, Ole Kristian Strøm og Frøy Gudbrandsen. Produsent Marcus Møller Pedersen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Alltid på Podme.

Margrethe Vestager har forladt aktiv politik, men befinder sig stadigvæk midt i opmærksomheden. Især på Folkemødet på Bornholm, hvor Altinget fangede hende til en snak om livet udenfor magtens cirkler – for hvordan er det at stå udenfor og kigge på den politiske verden, hun har forladt? Lyt med i dette sommerafsnit af Altinget taler om Europa. Vært: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør på Altinget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

«Politisk propaganda» sender kanskje tankene til nazistenes eller kommunistenes plakater og slagord under og etter andre verdenskrig. I dag er propaganda vanskeligere å få øye på. Kunstig intelligens, trollfabrikker og falske nyheter er bare noen av de mange moderne virkemidlene som brukes av politiske aktører i kampen om å kontrollere opinionen. Putins Russland er alene estimert til å kontrollere over en million falske profiler på sosiale medier, og bruker over 15 milliarder kroner årlig på valgpåvirkning og informasjonskrigføring.Hvordan ser dagens politiske propaganda ut? Hvilke krefter står bak, og hva kan vi gjøre for å forsikre oss om at det vi leser er sant?Kristin Skare Orgeret er professor ved Institutt for journalistikk og mediefag, OsloMet. Her underviser hun i medier og journalistikk og forsker på medienes samfunnsrolle og maktrelasjoner. Hun leder også forskningsgruppa MEKK – medier i krig og konflikt.I dette foredraget vil hun fortelle om noen av propaganda- og desinformasjonskampanjene som omgir oss i dag, og hva vi kan gjøre for å verne oss mot dem.Arrangementet er en del av «I løgnens tid», en foredragsserie viet desinformasjon og propaganda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Funken stod nu mot förtrycket, och genom Parliament återvände George Clinton till R&B, men helt och hållet på sina villkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykedeliska tonades ner, och fram klev ett gäng glittriga rymdhallickar. Gränsen mellan science fiction och socialrealism suddades ut.I Parliament fann George Clinton några av sina skarpaste teman. Det handlade bland annat om att placera afroamerikaner i oväntade situationer, eller på platser där de inte hade tillträde.1975-års ”Mothership connection” var Clintons motsvarighet till Sun Ras ”Space is the place”med en spektakulär arenashow och ett rymdskepp som landade i det förslummade Amerika, och tog människor med sig ut i rymden till en bättre och värdigare plats. Politisk satir (”Chocolate city”) till äventyrslysten funk förändrade spelplanen för Clinton och hans musikerkollektiv.I del tre möter du även bland andra Bootsy Collins, Garry Shider, och Gary Mudbone Cooper.

Kā panākt, ka politiskās partijas reģionos, īpaši Latgalē, izvērš plašāku darbību? Par to diskusija studijā, kurā piedalās PROVIDUS direktore un vadošā pētniece Iveta Kažoka, Latvijas Universitātes profesors Juris Rozenvalds, Sabiedrības par atklātību "Delna" pētnieks Artūrs Bikovs, kā arī sarunai pievienojas biedrības "New East" pārstāvis Viktors Andruškevičs.  

Ny dag, nya turer runt Viktor Gyökeres som nu uppges förbereda sig själv på en flytt till Arsenal. Nico Williams nobbar Bayern München för Barca och får såklart konsekvenser för ett Bayern München som famlar efter sin identitet. Keven Bader reder ut turerna. Liverpool har inte gett upp om Alexander Isak men har de verkligen råd med en rekordvärvning till? Vi hittar en bytesaffär i Italien, Napoli vill ha alla och RB Leipzig vill byta inriktning. Glad midsommar!

Amerikanske Vance Boelter hadde en liste med navn på demokratiske politikere han ville drepe. Dommere og politikere blir truet, men de som skal stoppe drapene, skal prioritere andre saker. Med journalist Kjetil Hanssen og kommentator Christina Pletten. Foto: Ramsey County Sheriffs Office via Facebook, Handout via Reuters/NTB