Podcasts about politisk

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid & Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrike delas efter filmstjärnan Brigitte Bardots död. Hon var känd för sina filmer och sina ikoniska 60-talslooks, men hon hade också kontroversiella åsikter och dömts flera gånger för hets mot folkgrupp. Nu har det blivit debatt om hur Bardot egentligen ska bli ihågkommen och hedrad.Sen pratar vi om att en bucket list som påstås tillhöra Kanye West cirkulerat på sociala medier. Punkterna varierar mellan konventionella livsmål till lite mer otippade saker.

Hvis man tæller de politiske udmeldinger, som har affødt mest opmærksomhed i løbet af året, løber Troels Lund Poulsen og Morten Messerschmidt med de største politiske julepakker. Alligevel er det SFs Pia Olsen Dyhr, der scorer i meningsmålingerne: »Hun har taget hele socialdemokratiets grundtanke og gjort til sin ting,« siger Hans Mortensen om årsagen til SFs popularitet, men betyder det, at Pia Olsen Dyhr vil være statsminister? »Hun får aldrig nogensinde et flertal, der vil pege på SF, og det ved hun godt.« Martin Krasnik har taget både pakker og portvin med i studiet til årets sidste Avistid med Hans Mortensen og Arne Hardis. Avistid er produceret og tilrettelagt af Birgit Nissen Pedersen. Martin Krasnik er vært.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hva skjedde i 2025 og hvorfor skjedde det? Liberal Halvtime oppsummerer 2025. Gjester: Samfunnsøkonom i Civita, Ketil Solvik-Olsen og Jan Arild Snoen, forfatter og skribent. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I den sidste udgave af Politisk Stuegang ser vi tilbage på 2025. Det sker sammen med Viveprofessor Jakob Kjellberg og tidligere sundhedsordfører og regionspolitiker Martin Geertsen. Dagens gæster:Jakob Kjellberg, professor, VIVEMartin Gertsen, healthcare director, Primetime og tidligere sundhedsordfører, VenstreDagens emner: Sundhedsfonden på 22 milliarder: Hvilken magt får ekspertpanelet – herunder Jakob Kjellberg?Temperaturen i det danske sundhedsvæsen og i sundhedspolitikkenDe mest kontroversielle beslutninger i 2025Hvilke problemer venter den nye LIF-direktør?Danske Regioner med blåt flertal og en megaregion – et stort problem?De praktiserende læger: Flere stridigheder på vej med det offentlige?Sundhedsrådene er på plads: Hvad siger formandsudnævnelserne om deres fremtid?Hvis sundhedsreformen var et byggeprojekt: Hvordan går det så rundt i ejendommen? Sundhedsfonden på 22 miliarder: Hvilken magt får ekspertpanelet - herunder Jakob Kjelberg? Temperaturen på det danske sundhedsvæsen og i sundhedspolitikkenDe mest kontroversielle beslutninger i 2025Hvilke problemer venter den nye Lif-direktør?Danske Regioner med blåt flertal og en megaregion – et stort problem?De praktiserende læger: Flere stridigheder på vej med det offentlige?Sundhedsrådene er på plads: Hvad siger formands-udnævnelserne om deres fremtidHvis sundhedsreformen var et byggeprojekt: Hvordan går det så rundt i ejendommen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marokko synes at stramme grebet om Vestsahara, der har været besat af marokkanerne siden 1975. Hvorfor er kontrollen med Vestsahara af nærmest eksistentiel betydning for regeringen i Rabat, og nærmer vi os international anerkendelse af marokkansk suverænitet over det omstridte ørkenterritorium? Politisk rådgiver i Global Aktion og Vestsahara-veteran, Morten Nielsen, er i studiet.

Har du set VM i fodbold, eller noget af det andet internationale top-fodbold, som FIFA har eneret på at servere for milliarder af fodboldfans verden over? Så har du, hvis vi må have lov at sige det meget kontant, også været med til at gøre præsidenten for FIFA – Gianni Infantino og hans mange venner i verdens økonomiske og politiske elite – endnu rigere og endnu mere magtfulde. Og måske har du også ligefrem hjulpet autoritære regimer med at præsentere sig fra deres pæneste side. Med flotte stadions. Og prangende slutrunder. Så vi måske glemmer, at de også – når kampene er fløjtet af - undertrykker kvinder og politiske modstandere og behandler migrantarbejder som lønnede slaver. Det tænker man selvfølgelig ikke på, når bolden ruller. For det er jo bare. Hvis du vil se med, når de største turneringer og kampe i verdens mest udbredte sportsgren afvikles, er der ingen vej udenom FIFA. Men hvorfor er det sådan? Og hvad er det, han bruger den magt til – FIFA’s præsident Gianni Infantino – som forleden strammede skruen en ekstra tand, da han overrakte en ny fredspris – FIFA’s egen – til en person, ikke alle fodboldfans i verden nok synes fortjener sådan en.See omnystudio.com/listener for privacy information.

«Alt» er blitt politisk i dag – hva du spiser, hvilke klær du har på deg, hvor du jobber, hva du drømmer. Politisk engasjement gjennomsyrer samfunnet, og bevegelser som Occupy Wall Street, Gule vester og Fridays for Future blusser opp og skaper overskrifter, før de forsvinner like raskt. Likevel fører ikke denne politiseringen til reelle samfunnsendringer, bare avmakt og frustrasjon.Slik beskriver den belgiske idéhistorikeren Anton Jäger tiden vi lever i nå i boken Hyperpolitikk. Ekstrem politisering uten politiske konsekvenser (til norsk ved Eivind Lilleskjæret). Jäger viser hvordan vi står fanget mellom allestedsnærværende politisering og politisk avmakt, der engasjementet har forflyttet seg fra institusjoner til kortlevde bevegelser og sosiale medier.En som har lest Jägers bok med interesse, er samfunnsredaktør i næringslivsavisen E24, Torbjørn Røe Isaksen. I tillegg til å ha lang erfaring som politiker og statsråd for Høyre, er han også forfatter av flere bøker, sist samfunnsdiagnosen Ingen tror på nåtiden. Han møttes Jäger til samtale under Norsk Sakprosafestival om vår hyperpolitiserte nåtid og hva vi kan gjøre med den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liberale venner!Kaoset blant tuttifrutti-partnerne er total for tiden.Bare AP, SP og Rødt var igjen for å sende statsbudsjett-forslaget 2026 til finanskomitéen.Hva skjer fredag når statsbudsjettet skal stemmes over? Ryker regjeringen?Dette og flere andre nyheter i dagens episode.Kjørte denne også live på YouTube samtidig, ettersom Acast ikke lanserer noe på YouTube lenger.Husk å skrive en liten omtale av oss i Apple Podcast, samt gi oss 5 stjerner i Spotify og Apple Podcast!Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her: liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Skriv også positive kommentarer i de podcast apper hvor det er mulig.Kontakt oss / send inn spørsmål:www.podpage.com/liberaleren-podcastLes dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/Finn mer:https://www.podpage.com/liberaleren-podcastVIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberaleren TV:https://www.youtube.com/channel/UCHChWhwyiNrhDlfmvgJRbrALiberaleren Podcast på YouTube:https://www.youtube.com/channel/UCb_4G55--BGOb0vCAf2AFmgLiberal hilsning fra Klaus! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta kommenterar avsnitt analyserar vi kuppen i Guinea-Bissau – den senaste i Västafrikas pågående kuppvåg – och hur narkotikahandel, svaga institutioner och regional instabilitet banat väg för ännu ett militärt maktövertagande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Retssagerne mod James Comey og Letitia James er blevet afvist af en dommer - men slutter sagerne her? Det ser Anders Agner, Camilla Sebelius og Ruben Sindahl nærmere på i denne udsendelse, hvor der også sættes fokus på striden mellem Trump og Marjorie Taylor Greene, rygterne om AOC's mulige 2028-kandidatur, Højesterets-dramaet om toldsatser og så bliver der til sidst også kigget lidt i de politiske historiebøger. Hør programmet her.

Maria Moraes växte upp under svåra omständigheter och hamnade tidigt utanför samhället. Som tonåring begick hon brott, bland annat ett väpnat rån, och placerades på ett låst ungdomshem. Den erfarenheten blev en vändpunkt – hon bestämde sig för att aldrig låta sitt liv styras av kriminalitet igen.Genom Unga KRIS i Linköping fann Maria en väg bort från brottsligheten. Hon blev ordförande i den lokala avdelningen och lärde sig ledarskap, ansvar och hur hon kunde använda sin egen historia för att stötta andra unga i utsatthet.Senare gick hon in i politiken via Miljöpartiet, med fokus på social hållbarhet, barn och unga samt förebyggande arbete mot utanförskap. Hennes erfarenheter ger henne en unik förståelse för hur samhället kan stödja utsatta ungdomar innan de hamnar i kriminalitet.Maria Moraes är ett exempel på hur svåra erfarenheter kan bli en kraft för förändring – både för individen och för samhället.Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Nästa retreat Deia 19-23 maj.Boka Breathwork med mig på onsdag den 19 november 19.00 Almlöfsgatan: carolinenorbelie.comFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt!Ha en härlig vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

STHL(M)-podden gästas av Johanna Hornberger, kommunstyrelsens ordförande i Danderyd. Vi pratar om varför Danderyd blivit hela Sveriges slagpåse i bostadsdebatten, om villaområden, hyresrätter och om hur sju av tio svenskar helst vill bo i villa. Vi pratar också om vad som faktiskt gör en kommun attraktiv – trygghet, skolor, grönområden och möjligheten att förverkliga sin boendedröm. Och vi diskuterar vilka politiska vägval som krävs framåt för att fler ska kunna bo som de vill. Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se Ämne: Danderyd, Bostadsbyggande, Demokrati, Villa, Framtid, Moderaterna, Stockholm, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Tvångsblandning

Nu är det mindre än ett år kvar till nästa riksdagsval och det drar ihop sig till den politiska striden om makten under den kommande mandatperioden. I vilken kondition befinner sig partierna och blocken i inför valrörelsen? Kommer mittenpartierna överleva ytterligare en nära-döden-upplevelse? Och hur kommer de stora kombattanterna Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna positionera sig? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Widar Andersson, skribent och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna (1991–1998).Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Stormaktene rivaliserer og titusenvis møtes på en slags giga-klimafestival i Belem i Brasil. Politisk redaktør Kjetil B. Alstadheim er Forklarts mann i regnskogen. Han forklarer hva som går bra, hva som går dårlig - og hva to gigantiske skjær i sjøen kan bety for klimaet. Foto: Kjetil B. Alstadheim

Mats Olsson och Patrick Ekwall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sigrid Strømmen og Ola Innset gjester BLA-podden for å diskutere den politiske romanen. Sigrid har anmeldt Olas «Under Moss» og mener den illustrerer problemet med politikk og litteratur godt. Eilif er totalt uenig i Olas Instagram-anmeldelse av Jan Kjærstads «Valgdager». Sigrid mener «A Scots Quair» av Lewis Grassic Gibbon er en eksemplarisk politisk roman. Mens William er drittlei norske blurbs. Produsent: Jakob M. K. Nesdal

Varför tycker så många kommuner illa om regeringens återvandringsbidrag? Den blivande C-ledarens dilemma, och därför feltolkar politiker sina motståndare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har frivillig återvandring debatterats efter att många kommuner satt sig på tvären och vägrar att samarbeta med regeringen i frågan. Det hela började när regeringens särskilda samordnare bad alla kommuner om ett möte om att stärka arbetet kring frivillig återvandring. Ett möte hela 75 kommuner tackade nej till enligt P4. Vad handlar egentligen frågan om återvandringsbidraget om? Varför skapar frågan så upprörda känslor och vad tycker SD om förslaget?Tidigare i veckan presenterade Centerpartiets valberedning att de vill se Elisabeth Thand Ringqvist som ny partiledare. Redan nu har Thand Ringqvist hamnat i en ny konflikt med Vänsterpartiet om karensavdraget. Hur ska Thand Ringqvist hantera regeringsfrågan och kommer partiet att lära sig något av analysen från förra valet?VI pratar också om politikernas vilja att fel- och ful-tolka varandra. Varför missförstår makthavarna varandra med flit?Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Viktor Barth-Kron, politisk kommentator hos Expressen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Jens Stoltenberg var redd for at verdens største selskaper skulle bli tvunget ut av Oljefondet, og måtte gå til høyresiden for å forhindre det. I New York gikk velgerne kraftig til venstre. Med DNs utenrikskommentator Simen Ekern og politisk redaktør Frithjof Jacobsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Midtbyen deles i to, gater stenges og det blir flere bomstasjoner. Det er noen av forslagene i den store samferdselsplanen som byrådet i Trondheim har lagt frem. I ukas Omadressert gir vi deg (nesten) alt du trenger å vite.I studio: Politisk redaktør Siv Sandvik, kulturkommentator Terje Eidsvåg og journalist Terje Eidsvåg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden dykker GG inn i en livlig diskusjon om kompleksiteten i globale konflikter, medienes rolle i å forme offentlig oppfatning og personlige refleksjoner om moralen i samfunnet og ansvar. Vi utforsker nyansene i internasjonal politikk, innvirkningen av kulturell arv og viktigheten av å holde seg informert.Bli med oss for en litt tankevekkende samtale som utfordrer konvensjonelle narrativer og oppmuntrer til dypere forståelse.Kos deg med ukens episode av GutteGarderoben! Tema00:00 Intro & velkommen05:26 Forberedelser til episode 30010:19 Basket og fysisk aktivitet12:27 Uvanlige sportsgrener og konkurranser13:34 Ekte talent15:57 Religiøse opplevelser og personlige tanker18:15 Livets valg og det å bli et bedre menneske21:00 Hva gjør du med tiden?23:52 Ulike syn på begravelse26:19 Livets spill29:39 Rollespill32:33 Oppdage konsekvenser34:48 Identitet; hvem er du?36:02 Foreldreskap og ansvar38:27 Konflikter og løsninger39:56 Barn og voksne i konflikt43:26 Politisk engasjement46:18 Moralsk fleksibilitet51:31 Spiller Risk på ekteLik, del og abonner på alt av Guttegarderoben.Takk skal dere ha, vi setter pris på dere alle! :)==SOSIALE MEDIER==https://www.instagram.com/@guttegarderobenhttps://www.tiktok.com/@guttegarderobenSANGER FRA GARDEROBEN VOL. 14https://open.spotify.com/playlist/3tZnl9rOCKqnpO0v4PkHd5?si=MGPikYdtTzmhZWfiNc2i5Q

Liberale venner!Episoden ble spilt inn 01.11.2025.Denne gis ut både som Liberaleren Podcast og DinBedrift Podcast.Klaus har kalt inn sin gamle podcast-makker Ole T. Hoelseth, for et politisk kaffeslabberas, helt uten planer for innholdet, men det ble likevel en god prat om politikk, valg, statsbudsjett, KI, arbeidsledighet, med mye mer!Husk å skrive en liten omtale av oss i Apple Podcast, samt gi oss 5 stjerner i Spotify og Apple Podcast!Vennligst abonner på podcasten i din egen app, så blir du varslet når nye episoder kommer ut.Følg/kontakt oss her: liberalaften@gmail.comhttps://www.facebook.com/liberalerenpodcast/https://www.instagram.com/liberalerenpodcast/https://twitter.com/LiberalerenPRate oss gjerne også i de apper som tilbyr dette!Skriv også positive kommentarer i de podcast apper hvor det er mulig.Kontakt oss / send inn spørsmål:www.podpage.com/liberaleren-podcastLes dine daglige nyheter på Liberaleren:https://www.liberaleren.no/Støtt Liberaleren gjennom diverse bidrag her:https://www.liberaleren.no/donasjoner/Finn mer:https://www.podpage.com/liberaleren-podcastVIPPS valgfrie kroner til Liberaleren: 579172Liberaleren TV:https://www.youtube.com/channel/UCHChWhwyiNrhDlfmvgJRbrALiberaleren Podcast på YouTube:https://www.youtube.com/channel/UCb_4G55--BGOb0vCAf2AFmgLiberal hilsning fra Klaus og Ole! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politisk kommentator Jarl Cordua er blevet hjemmeværnsmand. Efter præsident Trumps verbale udfald mod præsident Zelenskyj i Det Hvide Hus stod det klart for Cordua, at han måtte yde sit bidrag til det danske forsvar. Og han er ikke alene. For første gang i 40 år stiger antallet af frivillige i Hjemmeværnet. Hvad har Jarl Cordua lært af at trække i trøjen? Og hvad kan en hjemmeværnsmand stille op i en tid, hvor Rusland fører hybridkrig mod Danmark? Gæst: Jarl Cordua, hjemmeværnsmand og politisk kommentator. Vært: Camille KoellerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Har Arbeiderpartiet flyttet grenser? Er politiskere vanlige frekkheter, overdrivelser og halvsannheter i ferde med å bli regelrette løgner? Og kan det i så fall skyldes at de reelle politiske debattene er i ferde med å bli erstattet av en endeløs rekke videosnutter?Hør Morgenbladets podkast om politikk og økonomi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SOS er tilbake etter en liten pause, men fortvil ikke! Vi er tilbake med en solid oppsummering av noen skikkelige statsvitenskapelige godbiter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berlingske og BT har kunne afsløre et notat, der viser, at Forsvarets Efterretningstjeneste havde andre metoder, som de gerne ville have forsøgt anvendt til at genskabe de slettede sms'er i mink-sagen. Det, trods myndighedernes tidligere konklusion om, at det var umuligt. Liberal Alliance kalder sagen udtryk for magtfuldkommenhed og foreslår at forlænge forældelsesfristen i ministeransvarsloven. Socialdemokratiet mener, at sagen er undersøgt til bunds, og at oppositionen driver en politisk klapjagt, som er underminerende for tilliden til det danske demokrati. P1 debat spørger: Har myndighederne holdt noget skjult? Vil sms'erne få betydning for minksagens afslutning? Er oppositionens interesse i SMS-sagen mere politisk end principiel? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Tom Jensen, chefredaktør Berlingske Christian Rabjerg, politisk ordfører, (S) Pernille Vermund, Liberal Alliance Frederik Waage, professor i forfatnings- og forvaltningsret SDU Niels Jespersen, chefredaktør, Pio Frank Korsholm, Politisk redaktør på POV-international Jarl Cordua, politisk kommentator Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

DR fyrede Harald Toksværd, efter man blev bekendt med en række "kontroversielle markeringer", der gør debattøren inhabil. DR's direktør for Kultur, Børn og Unge, Henrik Bo Nielsen, fortæller til os, at man blandt andet blev opmærksom på de kontroversielle markeringer efter en politisk debat om ansættelsen. Alligevel fastholder han, at der ikke er tale om en politisk fyring. Værter: Mathias Wissing og Laura Lin.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Republikāņiem un demokrātiem nespējot vienoties par kompromisu ASV Senātā, valdības darbs valstī apturēts jau otro nedēļu. No amata pirmdien atkāpies Francijas jaunais premjers Sebastjēns Lekornī. Tas noticis nepilnu diennakti pēc tam, kad tika izziņots jaunās valdība sastāvs. Čehijas parlamenta vēlēšanās uzvarējusi bijušā premjerministra Andreja Babiša vadītā populistiskā partija "Neapmierināto pilsoņu akcija". Sākušās valdības veidošanas sarunas. Aktualitātes pasaulē analizē žurnāla "IR" komentētājs" Pauls Raudseps, atvaļinātais vēstnieks, vieslektors Latvijas Universitātē un Rīgas Juridiskajā augstskolā Gints Jegermanis. Sazināmies ar Latvijas Radio korespondentu Artjomu Konohovu. Vašingtonā kompromisa nav Pagājušajā nedēļā valdošajai Republikāņu partijai nespējot rast kompromisu sarunās ar Demokrātu partiju par finansējumu veselības aprūpei, Senātā pietrūka balsu, lai varētu pieņemt federālo budžetu. Tāpēc jau trešo reizi Donalda Trampa prezidentūru laikā un ceturto reizi šajā gadsimtā ASV federālā  valdība ir apturējusi  darbu.  Katru gadu budžeta pieņemšanas laikā notiek politiska cīņa un reizēm tā arī beidzas ar federālā budžeta iestāžu darba apturēšanu. Kompromiss gan vienmēr tiek panākts, bet jautājums, cik ātri politiķiem izdodas vienoties. Vēsturiski visbiežāk tās ir bijušas dienas vai dažas nedēļas, bet visgarākais pārtraukums ir bijis 2018.gadā, kas arī bija pēdējā reize, kad valdības darbs apturēts un toreiz vienoties izdevās vien pēc 35 dienām. Arī šoreiz izskatās, ka darbs apturēts būs ilgi, neviena puse nav gatava piekāpties. Kamēr valdības darbs ir apturēts, vairāki simti tūkstoši valdības darbinieku tiek sūtīti bezalgas atvaļinājumos, citi strādā, bet nesaņem atalgojumu. Un Tramps ir saasinājis situāciju, draudot atlaist lielu skaitu valdības darbinieku, nevis vienkārši nosūtīt tos uz pagaidu neapmaksātu atvaļinājumu. Pretī Trampam ir Demokrātu partija, kuras pamatvēlētājs jau mēnešiem pieprasījis, lai politiķi ieņem stingrāku nostāju pret prezidenta politiku. Pavasarī, kad vairāki demokrāti atbalstīja republikāņu budžetu, pār opozīciju vēlās milzīgs kritikas vilnis, tāpēc jau sākotnēji bija skaidrs, ka šoreiz republikāņiem būs grūti pārliecināt oponentus atbalstīt budžetu neko pretī nedodot. Kamēr neviena puse neizrāda nekādu gatavību sadarboties, pieaug bažas par ASV ekonomiku. Aprēķināts, ka katra nedēļa, ko valdība nestrādā un tās darbinieki pavada piespiedu neapmaksātā dīkstāvē, bremzē pasaules varenākās ekonomikas izaugsmi par 0,2%.   Čehijai savs Tramps Pēdējos gados kopš Krievijas pilna mēroga iebrukuma Ukrainā Čehija ir bijusi uzticama Ukrainas atbalstītāja. Tā ir arī faktiski izformējusi vienu no lielākajiem Krievijas spiegu tīkliem, ko Maskava bija izvērpusi caur savu vēstniecību Prāgā. Tāpēc ziņas, ka turpmāk Čehijas politikā gaidāmas pārmaiņas, daudziem bija negaidītas. Starptautiskie mediji nav aktīvi sekojuši līdzi politiskajam noskaņojumam šajā Austrumeiropas valstī. Bet pārmaiņas būs. 4. oktobrī notikušajās parlamenta vēlēšanās līdzšinējā premjerministra vadītais partiju bloks saņēma vien 23,3 procentu vēlētāju atbalstu, kamēr opozīcijā esošā miljardiera un bijušā premjerministra Andreja Babiša vadītā partija – 34,6 procentus. Jau tajā pašā vakarā līdzšinējais premjers Petrs Fiala apsveica Babišu ar uzvaru, bet svētdien Čehijas prezidents tikās ar vēlēšanu uzvarētāju, lai spriestu par iespējām izveidot valdību. Lai arī Babiša uzvara vēlēšanās ir pārliecinoša, tomēr izveidot stabilu valdību nebūs vienkārši. Kā koalīcijas partnerus Andrejs Babišs redz divas partijas – galēji labējo partiju „Brīvība un tiešā demokrātija”, kura ieguva nepilnu 8% vēlētāju simpātiju, un partiju „Autobraucēji sev”, kuras nosaukums jau rāda, ka tās primārais mērķis ir cīņa pret Eiropas kursu pāriet uz elektroautomašīnām. Abas mazās partijas ir skeptiskas pret Eiropas Savienības politiku, un galēji labējie priekšvēlēšanu kampaņā pat solīja rīkot referendumu par valsts izstāšanos no Eiropas Savienības. Tāpēc Babišam būs jāpieliek pūles, lai abas partijas būtu ieinteresētas sadarboties, turklāt politologi izsaka šaubas, cik stabilas un prognozējamas ir abas partijas un to ievēlētie deputāti. Tajā pašā laikā Babišs ir solījis, ka viņa vadītā valdība būs Eiropu atbalstoša un nedarbosies pretēji tās interesēm. Tāpat Babišs ir centies mazināt bažas, ka Čehija klaji pretdarbosies Ukrainas atbalstam tās cīņā pret agresoru. Tomēr pārmaiņas valsts politikā šajā ziņā būs. Priekšvēlēšanu laikā miljardieris solīja, ka, nonākot pie varas, pārskatīs Čehijas vadīto starptautisko koalīciju artilērijas šāviņu piegādei Ukrainai, kuru izveidoja Fialas valdība. Viņš gan pauda gatavību to apspriest ar Ukrainas prezidentu Volodimiru Zelenski, tagad sakot, ka šo programmu ir jāpārņem NATO. Andreju Babišu dēvē par populistu, un viņš arī sevi ir aktīvi pozicionējis kā Donalda Trampa atbalstītāju un viņam līdzīgas politikas īstenotāju. Francijā briest ārkārtas vēlēšanas Premjera amatā viņš paspēja būt 27 dienas, taču valdība pastāvēja vien 14 stundas, šādi kļūstot par īsāko valdību visas jaunākās Francijas Republikas vēsturē. Pēc tam, kad septembra sākumā parlaments izteica neapmierinātību iepriekšējam premjeram, prezidents Emanuels Makrons premjera amatu uzticēja Sebastjēnam Lekornī. Bija vajadzīgs gandrīz mēnesis, lai nominētu jaunos ministrus, un svētdienas, 5. oktobra, vakarā valdības sastāvs tikai izziņots. Tas tūlīt saskārās ar plašu kritiku, jo vairākos amatos bija nominēti līdzšinējie ministri, un gan labējie, gan kreisie steidzās sacīt, ka neredz iespēju atbalstīt tos pašus vēžus, tikai citās kulītēs. Tūlīt sākās runas par vēl vienu neuzticības balsojumu, un jau pirmdien premjers pats paziņoja, ka šādā noskaņojumā neredz iespēju strādāt un atkāpjas no amata.  Kopš ārkārtas vēlēšanām, kad parlamentā izveidojās trīs atšķirīgi politiskie bloki, panākt vienošanos ir kļuvis neiespējami. Īsā laikā ir kritusi jau trešā valdība, un lielākā problēma ir tā, ka parlaments nav spējīgs apstiprināt nākamā gada budžetu, kuram ir jābūt taupības budžetam – Francijā ir arī sarežģīta finansiālā situācija. Nacionālās apvienības parlamenta frakcijas priekšsēdētāja Marina Lepēna pirmdien aicināja rīkot vēl vienas pirmstermiņa parlamenta vēlēšanas. Viņasprāt, citas izejas no strupceļa nav. Viņa arī uzskata, ka no amata ir jāatkāpjas prezidentam. Tomēr šādu iespēju Emanuels Makrons līdz šim ir noraidījis. Tiesa, līdzīgas balsis ir atskanējušas arī no centristiem, šādi palielinot spiedienu pret Makronu. Nav drošas pārliecības, vai jaunas vēlēšanas palīdzētu valstij izkļūt no strupceļa. Protams, Marina Lepēna cer, ka tas ļautu tās apvienībai palielināt savu ietekmi, jo apvienības popularitāte ir augusi. Savukārt prezidentam tas radītu citas problēmas. Aptaujas rāda, ka Emanuels Makrons kļūst arvien nepopulārāks, bet viņa pilnvaras ir spēkā līdz pat 2027.gadam.  

Politisk redaktør Kjetil Alstadheim er i København på europeiske toppmøter. Det er diplomati, møter i gangene, politiske røde løpere og stormaktsspill - med Kjetil midt i smørøyet. Hør episoden og alt annet fra Aftenpodden hos Podme eller i Aftenposten-appen. Med Lars Glomnes og Kjetil Alstadheim.

Pavērsiens ASV un Baltkrievijas attiecībās. Čārlija Kērka slepkavības atskaņas. NATO uzsāk misiju "Austrumu sardze". Aktualitātes pasaulē analizē Elīna Vrobļevska, Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētniece, Rīgas Stradiņa universitātes Sociālo zinātņu fakultātes lektore, politologs Andis Kudors, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes pasniedzējs, un politologs Veiko Spolītis. Ledlauzis Baltkrievijā Ir pagājuši jau trīs mēneši, kopš uzzinājām, ka no Baltkrievijas cietuma pēkšņi atbrīvoti 14 politieslodzītie, tajā skaitā gan Svetlanas Cihanouskas vīrs, gan pāris Latvijas valstspiederīgo. Toreiz uzzinājām, ka Minskā bija ieradies īpašais ASV sūtnis Kīts Kellogs. Šī vizīte nebija iepriekš izziņota, tāpēc daudziem notikušais bija liels pārsteigums. Pagājušajā nedēļā sekoja turpinājums. Līdzīgi kā iepriekšējā reizē, nereklamēti Minskā atkal ieradās ASV īpašs sūtnis, šoreiz Kelloga vietnieks Džons Kols. Sabiedrība par vizīti uzzināja tikai pēc tam, kad nākamajā dienā, 11. septembrī, no cietuma tika atbrīvoti 52 politieslodzītie, kas gandrīz visi ieradās Lietuvā. Viens no atbrīvotajiem – disidents Mikola Statkevičs – atteicās pamest valsti, un nu jau viņš ir atkal apcietināts un atrodas Baltkrievijas cietumā. Pārējie ir deportēti, arī šoreiz starp atbrīvotajiem ir divi Latvijas valstspiederīgie. Kola sarunas ar Lukašenko esot ilgušas piecas stundas. Visas detaļas mēs nezinām, tomēr šoreiz atbrīvošana no cietuma nav notikusi tāpat vien. Piektdien, 12. septembrī, ASV paziņoja, ka tiek atceltas visa veida noteiktās sankcijas Baltkrievijas nacionālajai lidsabiedrībai „Belavia”. Šīs sankcijas tika noteiktas vēl pirms Krievijas iebrukuma Ukrainā, kad 2021. gadā Minskā ar viltu piespieda nolaisties „Ryanair” lidmašīnu, kas bija ceļā no Atēnām uz Viļņu. Toreiz Baltkrievija praktiski to nolaupīja, lai varētu arestēt opozīcijas blogeri Ramanu Prataseviču. Tagad Amerikas puse toreiz noteiktās sankcijas ir atcelusi. Tāpat ASV delegācija paziņoja, ka atkal atvērs vēstniecību Minskā. Tas nozīmē, ka Savienoto Valstu un Baltkrievijas attiecībās ir noticis pavērsiens, un ledus, kas bija izveidojies jau vairāku gadu garumā, ir atkal salauzts. Kērka slepkavības atskaņas 10. septembra vakarā Savienotās Valstis pāršalca ziņa, ka Jūtas štatā vietējā universitātē ir sašauts kārtējais politiķis, šoreiz ASV prezidenta Donalda Trampa sabiedrotais, konservatīvais influenceris Čārlijs Kērks. Drīz vien uzzinājām, ka no gūtajiem ievainojumiem Kērks ir miris. Politiskās slepkavības Savienotajās Valstīs nav nekas jauns. Tomēr šoreiz slepkavība ir izraisījusi plašāku rezonansi nekā parasti. Visā valstī tika izsludinātas nacionālās sēras, un Tramps lika nolaist ASV karogus pusmastā līdz pat nedēļas beigām. 31 gadu vecais Kērks bija konservatīvo republikāņu jaunākās paaudzes pārstāvis, kuram bija miljoniem sekotāju sociālajos medijos. Kērks apmeklēja ASV universitātes, aicinot studentus debatēt ar viņu un pārraidot šīs debates soctīklos. Uz tām bieži tika uzaicināti studenti, kas bija Kērka viedokļu pretinieki. Zīmīgi, ka slepkavība notika vienā no tikšanās reizēm, kad Kērkam jautāja par viņa attieksmi pret biežajām publiskajām apšaudēm. Kērks jau iepriekš bija daudzkārt aktīvi iestājies par amerikāņu tiesībām nēsāt šaujamieročus, sakot, ka zaudētas dzīvības reizēm ir neizbēgams upuris, kas jāmaksā par šādu brīvību. Kērka slepkavam izdevās aizbēgt, un pirmajās dienās izvērtās visdažādākās spekulācijas, kas aiz šīs slepkavības stāv. Tāpēc tad, kad slepkavu izdevās aizturēt, pārsteigums bija liels. Izrādījās, ka tas ir 22 gadus vecais Tailers Robinsons, kurš pats nāk no konservatīvas vides. Noslepkavotā Čārlija Kērka ļoti aktīvā publiskā darbošanās ir tā, kas šoreiz ir raisījusi tik plašu rezonansi. Turklāt šoreiz tā ir izpletusies krietni pāri Amerikas robežām. Kērks bija aktīvs ne tikai politikā, bet arī kristīgajā vidē. Arī Latvijā daudzi konservatīvie kristieši viņu ir pasludinājuši par ticības mocekli. Tajā pašā laikā Kērka politiskie uzskati bija ļoti strīdīgi. Viņš bieži izteicās kritiski par Ukrainu, un analītiķi saka, ka viņa retorika šajā ziņā bija piesātināta ar Krievijas propagandu. Austrumu sardze Piektdienas vakarā NATO ģenerālsekretārs Marks Rute paziņoja par jaunu NATO misiju „Austrumu sardze”, lai nodrošinātu drošību Polijā un Baltijas valstīs. Misija ir atbilde Krievijas dronu incidentam Polijas gaisa telpā 10. septembrī. Lai gan oficiāli alianse to neuzskata par tīšu uzbrukumu, tomēr ar šo misiju cer nodrošināt reģiona drošību un atturēt kremli no tālākām provokācijām. Pašlaik misijā iesaistījušās četras valstis – Dānija, Vācija, Francija un Lielbritānija, kas katra nodrošinājusi vairākus iznīcinātājus, kuri veiks pretgaisa aizsardzības misijas. Informācija par konkrētiem misijas plāniem gan netiek izpausta, tomēr Latvijas amatpersonas pieļāvušas, ka šī varētu kļūt par patstāvīgu misiju NATO Austrumu flangā. Paralēli publiski parādās runas, ka NATO varētu aizsargāt Ukrainas rietumu gaisa telpu. Ukraina jau kopš kara pirmajām dienām ir lūgusi NATO sargāt tās debesis.

Att en liten stad vid floden Tibern på den italienska halvön kunde förvandlas till ett imperium som sträckte sig från Mesopotamien till Britannien har fängslat oss i årtusenden. Och Romarriket fortsätter att påverka oss genom språk, arkitektur och lagstiftning.Romarrikets ursprung vilar på legenderna om tvillingarna Romulus och Remus och även hjälten Aeneas från Troja. Dessa myter visar vilka ideal Romarriket byggdes på.Detta är det första av sex avsnitt om Romarriket i podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Arkeologiska fynd visar att bosättningar fanns på Palatinen och Roms andra kullar redan under 800-talet f.Kr. Utgrävningar visar ett samhälle i förändring, påverkat av grannar som etruskerna, och med en växande ambition att härska över mer än bara sina egna sju kullar.Den viktigaste faktorn bakom Roms expansion under antiken var dess militära styrka och organisatoriska skicklighet. Genom ett disciplinerat och flexibelt armésystem, strategisk utplacering av kolonier samt effektiv integration av erövrade folk som medborgare eller allierade, kunde Rom snabbt utvidga sitt herravälde.Det geografiska läget vid Tibern möjliggjorde handel och kommunikation, vilket skapade resurser och strategiska fördelar. Handelsvägar och ekonomiska incitament ledde till välstånd och möjliggjorde import av livsmedel och råvaror – avgörande för att försörja den växande befolkningen och försörja armén. Politisk stabilitet och ett fungerande rättssystem, som de tolv tavlornas lag, bidrog till ordning i ett snabbt växande rike.Roms järnåldersbyar växte gradvis samman. På 600-talet f.Kr. dränerades myrmarkerna mellan kullarna med hjälp av Cloaca Maxima, och Forum Romanum började ta form som stadens centrum.Rom utvecklades från ett kungadöme – där sju legendariska kungar regerade till en republik från år 509 f.Kr. Republiken kom att expandera till ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa.Under denna tid utövade etruskerna stort inflytande på Rom. Ett tekniskt och konstnärligt lyft märks i övergången från enkla hyddor till tegel- och stenbyggnader, och från lokala kulter till monumentala tempel. Etruskisk stadsplanering, religiösa ritualer och symboler som fasces införlivades i den romerska kulturen.Etruskerna hade ett utvecklat skriftspråk, avancerad teknik och ett rikt religiöst system som påverkade romarna. Gudavärlden förändrades: den tidigare enkla italiska tron ersattes gradvis av en mer antropomorf och hellenistiskt influerad pantheon. Triaden Jupiter, Juno och Minerva blev symboler för romersk makt och ordning.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Latin – språket som formade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adresseavisens Omadressert gir deg alt om valgnatta. Vi debriefer og forteller om hvorfor det ble rødgrønn seier og om Høyres fiasko. I studio: Politisk redaktør Siv Sandvik, kommentator Terje Eidsvåg og Roy Tommy Bråten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trump skruer op for sin kamp for at bestemme over centralbanken, og endnu en fransk regering ser ud til at måtte gå af, fordi det er for svært at rette op på budgettet. Men for danske låntagere er der ro omkring de lange renter, og måske endda mulighed for, at de kan blive lavere.

Hva er dette underlige dyret, en norsk politisk satirefilm? I den første episoden av Morgenbladets nye kulturpodkast, Ubehaget i kulturen, samles Bernhard Ellefsen, Ane Farsethås og Elise Dybvig i studio for å kommentere Ingen kommentar. Ubehaget i kulturen er en ukentlig podkast der kulturredaktør Bernhard Ellefsen med venner dissekerer ukas kulturspørsmål. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan skal en haug partier som er uenig om det meste, bli enig? I år kan småpartier avgjøre valget. Det kan føre til uvanlige konstellasjoner på begge sider. Politisk journalist Odd Inge Aas oppsummerer hvordan det ligger an etter den første valgkampuken. Foto: Ole Berg-Rusten, NTB

Trygve Slagsvold Vedum elsker hele Norge – men klarer han å gjøre noe med sentraliseringen? Senterpartilederen snakker om distriktsopprør, maktkonsentrasjon, EU og det han mener står på spill i årets valg. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Ådne Riis Hallås PS: Følg oss i Spotify eller Youtube for å se samtalen på video.

Armēnijas, Azerbaidžānas un ASV līderi Baltajā namā paraksta kopīgu deklarāciju par mieru. Pasaule gaida Donalda Trampa un Vladimira Putina plānoto tikšanos Aļaskā 15. augustā. Politiskās aktvitātes Amerikas Savienotajās Valstīs. Pasaules aktualitātes analizē Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētnieks Armands Astukevičs un domnīcas "Ziemeļeiropas politikas centrs" direktors Artis Pabriks. Kurš kuru iztestēs? Pagājušo piektdien, 8. augustā, kad izbeidzās prezidenta Trampa izsludinātais termiņš, kurā Krievijai bija jāpārtrauc karadarbība, Vladimirs Putins saņēma ilgi kārotu balvu – uzaicinājumu uz galotņu tikšanos ar Savienoto Valstu prezidentu, pie tam vēl amerikāņu teritorijā. Protams, Ankoridža nav Vašingtona, bet vēl pagājušogad ap šādu laiku tāds divu valstu līderu samits būtu neiedomājams. NATO ģenerālsekretārs Marks Rite optimistiski izsakās, ka Tramps šo piektdien, 15.augustā, dosies uz Aļasku, lai klātienē beidzot īsti un neatgriezeniski testētu Putina patieso gatavību mieram, jo tikai viņš – Tramps – to spējot. Tikām skeptiķi jautā, ko gan jaunu ASV prezidents cer atklāt agresorvalsts līdera pozīcijā, kas līdzšinējos mēnešos iezīmējusies vairāk vai mazāk kompakta, proti, Putins vēlas teritoriāli un suverenitātes ziņā apcirptu Ukrainu un ērtu tramplīnu turpmākai agresijai. Pagājušās nedēļas otrā puse pagāja intensīvā komunikācijā starp Vašingtonu un Eiropas valstu vadītājiem, iezīmējot aprises tam, ko pirms nedēļas Kremlī izrunājis Trampa īpašais sūtnis Stīvens Vitkofs. Viena konkrēta detaļa ir Ukrainas spēku atvilkšana no krievu vēl neieņemtās Doņeckas un Luhanskas apgabalu daļas kā priekšnoteikums uguns pārtraukšanai. Šādu iespēju kā nepieņemamu un no Ukrainas viedokļa antikonstitucionālu jau noraidījis prezidents Volodimirs Zelenskis. Donalds Tramps pagājušajās dienās vairakkārt izteicies par kādu „teritoriju apmaiņu” starp pusēm, lai gan nav skaidrs, kas pret ko varētu tikt mainīts. Iespējams, kā „apmaiņa” varētu tikt traktēta Kremļa atteikšanās no vēl neiekarotajām Hersonas un Zaporižjes apgabalu daļām, kuras tā jau paguvusi pasludināt par savu teritoriju. Eiropas līderi dažādos formātos uzteikuši Vašingtonas centienus miera labā, taču atgādinājuši vispārzināmo – nekāda vienošanās par Ukrainu nav slēdzama bez Ukrainas un starptautiski atzītas valstu robežas nav maināmas ar militāras agresijas līdzekļiem. Pēdējā deklarācija šai sakarā bija Eiropadomes 12. augusta paziņojums, zem kura, kas zīmīgi, trūkst Ungārijas premjerministra Viktora Orbana paraksta. Eiropas galvaspilsētās acīmredzami nav pārliecības, ka piektdien Ankoridžā nenotiks kāda būtiska piekāpšanās agresorvalstij, piemēram, Baltā nama saimnieka pausta gatavība atzīt Krimu par Krievijas sastāvdaļu. Tā vien šķiet, ka Donalds Tramps uz Aļasku dodas nevis testēt, bet gan lai tiktu testēts. Aizkaukāza mezgls atraisīts? Smaidi un rokasspiedieni – tādu saulainu ainu pasaules mediju fotogrāfi fiksēja 8. augustā Baltajā namā, kur tika parakstīta Armēnijas, Azerbaidžānas un Savienoto Valstu trīspusējā deklarācija par mierīgu noregulējumu teju četras desmitgades konfliktējušo Aizkaukāza valstu starpā. Kā zināms, faktisko konflikta iznākumu noteica Azerbaidžānas militārais pārākums, kas ļāva tai 2023. gada septembrī pārņemt savā kontrolē Kalnu Karabahas jeb Arcakhas reģionu. Šo vēsturisko armēņu zemi padomju vara iekļāva toreizējā Azerbaidžānas PSR kā autonomu republiku, tātad no starptautiski atzīto robežu viedokļa tā ir Azerbaidžānas daļa, tomēr 90. gadu pirmajā pusē notikušā Pirmā Kalnu Karabahas kara rezultātā tā palika faktiskā Armēnijas kontrolē. Kalnu Karabahas atkarošana izraisīja praktiski visu armēņu tautības iedzīvotāju, apmēram simts tūkstošu, bēgšanu uz Armēnijas pamatteritoriju. Sekoja sarunu process, kas, lielā mērā pateicoties Armēnijas premjerministra Nikola Pašinjana gatavībai uz kompromisu, šī gada martā noslēdzās ar vienošanos par starptautiski atzīto robežu atjaunošanu un savstarpējo pretenziju noregulēšanu abu valstu starpā. Pagājušajā piektdienā Vašingtonā tika likvidēts vēl viens nozīmīgs domstarpību avots – jautājums par t.s. Zangezuras koridoru, plānotu transporta savienojumu cauri Armēnijas teritorijai starp Azerbaidžānu un tās rietumu eksklāvu Nahčivanas Autonomo republiku. Iepriekš Azerbaidžānas līderis Ilhams Alijevs draudējis izlauzt ceļu uz eksklāvu ar militāru spēku, bet nu šāda iespēja acīmredzot ir novērsta. Koridora sakarā būtiska loma paredzēta Savienotajām Valstīm, kas ieguvušas ekskluzīvas tiesības uz 99 gadiem tā attīstīšanai. Parakstīšanas ceremonijas laikā Azerbaidžānas prezidents Alijevs nāca klajā ar priekšlikumu nodēvēt koridoru par „Trampa Starptautiskā miera un labklājības trasi”. Pret koridora attīstīšanu jau krasi iebildusi Irāna, kuras robežas tiešā tuvumā tas atrodas, nodēvējot to par potenciālu Rietumu agresijas instrumentu un solot bloķēt. Atturīgi pozitīvi Armēnijas un Azerbaidžānas vienošanos raksturojusi Krievija, par spīti tam, ka vienošanās apliecina nepārprotamu Maskavas ietekmes sarukumu reģionā. Kā norāda analītiķi, aiz Kremļa ārēji rāmās retorikas varētu slēpties pretdarbības plāni, kas, visdrīzāk, būs saistīti ar mēģinājumiem balstīt premjerministram Pašinjanam naidīgus spēkus Armēnijas iekšienē. Tiešā prezidenta pārvalde Vašingtonā 3. augustā Vašingtonā notika nenozīmīgs krimināls starpgadījums: apmēram desmit pusaudži uzbruka diviem vīriešiem nolūkā nolaupīt viņu automašīnu un nodarīja viņiem miesas bojājumus. Uzbrucēji, cik noprotams, nebija bruņoti un aizmuka, tiklīdz tuvumā parādījās policija. Viens no uzbrukumā cietušajiem izrādījās agrākais Valdības efektivitātes departamenta darbinieks, un tas, acīmredzot, ir rosinājis prezidentu Trampu bezprecedenta rīcībai – Vašingtonas policijas pārņemšanai tiešā federālās valdības kontrolē un papildināšanā ar Nacionālās gvardes un Federālā izmeklēšanas biroja spēkiem. Kā zināms, Savienoto Valstu galvaspilsēta un tās tuvākā apkārtne veido īpašu administratīvu vienību – Kolumbijas apgabalu. 1973. gadā pieņemtais Likums par Kolumbijas apgabala pašpārvaldi nosaka, ka prezidentam ir tiesības īpaši kritiskā situācijā uz divām diennaktīm ar vienpersonisku lēmumu pārņemt apgabala policiju savā kontrolē, ar iespēju pagarināt šo situāciju vēl uz mēnesi saziņā ar atbildīgo Kongresa komiteju vadību un locekļiem. Ilgāk par mēnesi tas iespējams tikai tad, ja Kongress pieņem attiecīgu likumu. 11. augustā notikušajā preses konferencē Baltā nama saimnieks paziņoja: „Mūsu galvaspilsētu ir pārņēmušas vardarbīgas bandas un asinskāri noziedznieki, klejojoši mežonīgu jauniešu pūļi, narkotiku apreibināti maniaki un bezpajumtnieki.” Viņš turpināja: „Es paziņoju par vēsturisku rīcību, lai glābtu mūsu valsts galvaspilsētu no noziedzības, asinsizliešanas, haosa un netīrības, un vēl kā ļaunāka.” Protams, kā ikvienā lielā pilsētā, arī Vašingtonā pastāv noziedzības problēmas, taču, spriežot pēc statistikas, situācijai pēdējos gados bijusi tendence uzlaboties. Tomēr statistika nav prezidenta Trampa iemīļota joma, kamēr efektīga varas mehānismu darbināšana – ir. Tagad nu Vašingtonas policija domā, kā iekļaut savā sistēmā federālos aģentus, kuriem lielākoties nav nedz pieredzes, nedz iemaņu kārtībnieku ikdienas funkciju veikšanā. Katrā ziņā ne vien prezidenta retorika, bet arī viss pasākums šķiet pārspīlēts un jau atkal liek runāt par autoritārisma tendenci un tieksmi uz pārmērīgu varas līdzekļu lietošanu. Aizvadītajos Donalda Trampa varas mēnešos šādu precedentu ir jau vesela sērija, sākot ar regulārā karaspēka nosūtīšanu uz Meksikas robežu, beidzot ar neseno kriminālizmeklēšanas uzsākšanu pret prezidenta Obamas administrācijas darbiniekiem, kuri it kā esot fabricējuši pierādījumus par Krievijas iejaukšanos 2016. gada prezidenta vēlēšanās. Tiek arī bilsts, ka patiesais visas pašreizējās spilgtās rosības iemesls ir vēlēšanās novērst elektorāta uzmanību no solītās bet nenotikušās Džefrija Epstīna lietas materiālu publiskošanas, un FIB aģenti no Vašingtonas ielām pēc pāris nedēļām klusi izkūpēšot, līdzīgi kā pirms laiciņa jūras kājnieki no Losandželosas parkiem un bulvāriem. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Tor Mikkel Wara, stortingskandidat for Fremskrittspartiet og Ola Borten Moe, avtroppende stortingsrepresentant for Senterpartiet er to erfarne politiske ringrever. Til tross for at de er fra to ulike partier har de visse likhetstrekk. Som to brødre som ikke er brødre. Hør dem bli intervjuet av DNs politiske reporter Tore Gjerstad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simon Astrup, Mads Holm & Michael Schøt holder morgenmødet om verdens gang. ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Politisk snacks del 1 fra DN-teltet i Arendal: Hør Frp-leder Sylvi Listhaug med ektefelle og sparringspartner Espen Espeset i fornøyelig samtale og politisk parterapi med DN journalist Marie Melgård.Politisk snacks del 2: Det umake paret, finansmannen og filantropen, Johan H. Andresen og komiker Odd-Magnus Williamson er venner med lett og lystig tone seg i mellom. Hør dem i samtale med DN journalist Jorun S. Aartun og få med Williamsons nykomponerte sang om Arendalsuka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskningen viser at menn bruker generativ KI oftere enn kvinner på arbeidsplassen, at KI gir forskjellige råd basert på brukerens kjønn, og at teknologien skaper verdi som fordeles ujevnt. Disse tendensene kan forsterke eksisterende ulikheter i lønn, muligheter og sosial status. Hvordan sikrer vi at KI ikke diskriminerer? Det diskuterer vi sammen med med Jarle Hildrum, KI ekspert og Director for AI & Data i Deloitte Norge, og Munir Jaber, Politisk rådgiver for forskings- og høgare utdanningsministeren Arbeiderpartiet ved Deloitteteltet. Episoden er ledet av Julie McCarthy.

Mjölkbonden Roland Pettersson deltog under stort hemlighetsmakeri i en studie om hur mjölkkor mår när de vistas året runt i stallmiljö. Två år senare har studien ännu inte publicerats – men här får vi höra om Rolands erfarenheter – och varför han vill modernisera svenska beteslagstiftning. Dessutom avslöjar Göran Berglund och Anna Nilsson från Land Lantbruks redaktion mer om det politiska spelet kring det kontroversiella förslaget om lagändring.  Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Politisk drama, økonomisk optimisme og ny maktkamp. DN-kommentatorene analyserer veien mot et avgjørende valg.Arbeiderpartiets comeback, Stoltenbergs retur og en spennende skattedebatt preger denne spesialepisoden hvor podkastene, Den politiske situasjonen og Finansredaksjonen, har slått seg sammen. Politisk redaktør Frithjof Jacobsen, kommentatorene Eva Grinde og Anita Hoemsnes samt finansredaktør Terje Erikstad analyserer vårens dramatiske nyhetsbilde – og ser frem mot en jevn og intens valgkamp. Hvem vinner? Hva skjer med Høyre og Frp? Og hvor avgjørende blir de små partiene rundt sperregrensen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mjölkbonden Roland Pettersson deltog under stort hemlighetsmakeri i en studie om hur mjölkkor mår när de vistas året runt i stallmiljö. Två år senare har studien ännu inte publicerats – men här får vi höra om Rolands erfarenheter – och varför han vill modernisera svenska beteslagstiftning. Dessutom avslöjar Göran Berglund och Anna Nilsson från Land Lantbruks redaktion mer om det politiska spelet kring det kontroversiella förslaget om lagändring. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Kejserens nye klæder. Den grimme ælling. Prinsessen på ærten. De fleste af os er vokset op med disse klassikere fra H.C. Andersens eventyrunivers. Og du har måske endda båret Den grimme ællings budskab om social mobilitet med dig ind i voksenlivet – men den slags tror de studerende i USA ikke længere på. Det har fået deres underviser Claus Elholm Andersen, der også forsker i H.C. Andersen, til at belyse Danmarks nationalforfatter på en helt ny måde. I sin bog »En dissonans i denne verden« argumenterer Elholm Andersen for, at H. C. Andersens eventyr ikke skal forstås som barnlige og naive. I virkeligheden var H. C. Andersen og hans fortællinger langt mere politiske, end man lige skulle tro. Artiklen er skrevet og læst højt af Berlingskes litteraturredaktør, Christina Hilstrøm. Producer: Caroline Toft Baunkjær Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Støre har hatt tolkbare uttalelser om Israel og folkemord, Epstein fortsetter å hjemsøke Trump, og det gjør også TV-satirikerene — Nå er de i full krig. Med Anders Giæver, Ole Kristian Strøm og Frøy Gudbrandsen. Produsent Marcus Møller Pedersen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Alltid på Podme.

Margrethe Vestager har forladt aktiv politik, men befinder sig stadigvæk midt i opmærksomheden. Især på Folkemødet på Bornholm, hvor Altinget fangede hende til en snak om livet udenfor magtens cirkler – for hvordan er det at stå udenfor og kigge på den politiske verden, hun har forladt? Lyt med i dette sommerafsnit af Altinget taler om Europa. Vært: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør på Altinget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Funken stod nu mot förtrycket, och genom Parliament återvände George Clinton till R&B, men helt och hållet på sina villkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykedeliska tonades ner, och fram klev ett gäng glittriga rymdhallickar. Gränsen mellan science fiction och socialrealism suddades ut.I Parliament fann George Clinton några av sina skarpaste teman. Det handlade bland annat om att placera afroamerikaner i oväntade situationer, eller på platser där de inte hade tillträde.1975-års ”Mothership connection” var Clintons motsvarighet till Sun Ras ”Space is the place”med en spektakulär arenashow och ett rymdskepp som landade i det förslummade Amerika, och tog människor med sig ut i rymden till en bättre och värdigare plats. Politisk satir (”Chocolate city”) till äventyrslysten funk förändrade spelplanen för Clinton och hans musikerkollektiv.I del tre möter du även bland andra Bootsy Collins, Garry Shider, och Gary Mudbone Cooper.

Kā panākt, ka politiskās partijas reģionos, īpaši Latgalē, izvērš plašāku darbību? Par to diskusija studijā, kurā piedalās PROVIDUS direktore un vadošā pētniece Iveta Kažoka, Latvijas Universitātes profesors Juris Rozenvalds, Sabiedrības par atklātību "Delna" pētnieks Artūrs Bikovs, kā arī sarunai pievienojas biedrības "New East" pārstāvis Viktors Andruškevičs.  

Ny dag, nya turer runt Viktor Gyökeres som nu uppges förbereda sig själv på en flytt till Arsenal. Nico Williams nobbar Bayern München för Barca och får såklart konsekvenser för ett Bayern München som famlar efter sin identitet. Keven Bader reder ut turerna. Liverpool har inte gett upp om Alexander Isak men har de verkligen råd med en rekordvärvning till? Vi hittar en bytesaffär i Italien, Napoli vill ha alla och RB Leipzig vill byta inriktning. Glad midsommar!