Podcasts about politisk

Fransk venstreside står i en politisk storm etter at en ung mann ble slått i hjel i Lyon under et gateslag mellom høyre- og venstreorienterte grupper. Og dette sprer seg til andre land i Europa.En ny meningsmåling viser kraftig fall for Ap, mens Høyre har betydelig fremgang. Peker dette mot en ny utvikling i norsk politikk de neste månedene?I studio DNs utenrikskommentator Simen Ekern og politisk redaktør Frithjof Jacobsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sydkorea huserer en eksplosiv kønskamp, hvor en gruppe kvinder helt fravælger mænd i deres liv og bliver politisk lesbiske. Malene Jensen har boet i landet og selv oplevet at stå midt i det, der får nogle mænd og kvinder til at rykke så langt fra hinanden som muligt. En tendens, hun frygter, kan komme til Danmark, når grænserne bliver trukket hårdt op, som da en kunstner fyrede en mand, bare fordi han var mand. Men hvorfor frygter hun, at den sydkoreanske hypersplittelse kommer til Danmark – og hvor dybt stikker kønskampen egentlig i Sydkorea? Gæst: Malene Jensen, journalist på Weekendavisen og forfatter til bogen “Et liv uden mænd” Vært: Tine Toft Produktion og tilrettelæggelse: Pernille Skytte Foto: Sebastian Gunvald / Svane & Bilgrav Der er lånt klip fra Ekstra Bladet og KBS NewsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det är valår och den nya EU-förordningen om politisk reklam skärper kraven på transparens, märkning och ansvar. Detta förändrar spelplanen för många fler än för de politiska partierna. Alla som arbetar med påverkansarbete och opinionsbildning i någon form behöver veta vad som gäller.  – Det är inget förbud för politisk reklam. Men det gör ju att man många gånger kanske inte vill hamna i definitionen i lagstiftningen, säger advokat Cecilia Torelm i Kommunikationspodden. Lyssna gärna på Kommunikationspodden för hela samtalet om framtidens kommunikation och vad det betyder för dig som arbetar med kommunikation och marknad.

Det går ret godt for statsminister Mette Frederiksen - både internationalt og nationalt. Konflikten med USA om Grønland ser ud til at være nedtrappet. Det har givet "Verdens-Mette" fantastisk presse uden for landets grænser, og Socialdemokratiet gode meningsmålinger herhjemme. Samtidig lader "Hverdags-Mette" lige nu til at styre, hvad der tales om i dansk politik - med markante udspil fra regeringen og socialdemokratiske solo-meldinger. Spørgsmålet er, om kombinationen af international stjernestatus og nærvær i vælgernes øjne vil sikre Socialdemokratiet sejr ved næste valg. Gæster: Politisk kommentator Bent Winther og politisk korrespondent Kasper Løvkvist Vært: Jacob RosenkrandsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne samtalen diskuterer Jarle Aabø og Henrik Beckheim de omfattende konsekvensene av Epstein-filene for det norske samfunnet. De tar opp temaer som norsk presses rolle, politisk korrupsjon, kameraderi, bistandsmidler, habilitet, og tillit i politikken. Aabø deler sine tanker om hvordan maktmisbruk og vennskap i politikken kan føre til en tillitskrise, og hvordan ofrene for Epstein-saken har blitt oversett i debatten. Samtalen avsluttes med refleksjoner om samfunnets tilstand og behovet for granskning.Vi snakker om Støre, Barth Eide, Børge Brende Rød-Larsen og Økokrim-sjefen, med flere.00:00 Epstein-filene03:01 Korrupsjon og samfunnets tillit18:47 Utenrikspolitikk, bistand og kameraderi21:22 Børge Brende og omdømme24:33 Granskning og ansvarlighet27:30 Korrupsjon i norsk samfunn30:18 De ekte ofrene for Epstein33:15 Avslutning og refleksjoner► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Šīs dienas aizrit olimpisko spēļu gaisotnē - Latvijai sudraba medaļa kamaniņās, mūsu nedēļas varone ir Elīna Ieva Bota. Un tik maz pietrūka, ka mums būtu vēl vismaz pāris olimpiskās uzvaras. Diemžēl šajās spēlēs zaudējusi pati spēļu rīkotāja Olimpiskā komiteja - vakar tā "noņēma no trases" ukraiņu sportistu. Tāpat vērtējam aktuālo Latvijas dzīvē: no amata atstādināts Rēzeknes mērs. Evika Siliņa izturējusi jau sesto uzticības balsojumu. Aktualitātes Krustpunktā analizē TV24 žurnālists Romāns Meļņiks, interneta platformas "LSM.lv" svešvalodu oriģinālsatura atbildīgā redaktore Aleksandra Plotņikova, ziņu aģentūras LETA sabiedriski politiskās vides analītiķis Ivars Svilāns un politoloģe Iveta Kažoka.  

Skal politikerne blande sig i, hvordan virksomhederne driver forretning? Skal ideologi styre, hvilken arbejdskraft virksomhederne rekrutterer – også selvom det i sidste ende koster dem og samfundet vækst og penge? Og hvad med alle os, der sparer op til pension? Skal vores opsparing styres af politiske ønsker og ikke der, hvor opsparingen vokser mest? Hør, når Bundlinjens gæster debatterer politisk indblanding i erhvervslivet, og hvorvidt danske virksomheder skal kigge efter et alternativ til USA. I panelet: Stig Ørskov, CEO, The World Association of News Publishers Astrid Haug, professionelt bestyrelsesmedlem, forfatter og konsulent Søren Linding, erhvervskommentator på Finans Vært: Mads Ring Producer: Kasper Søegaard Grafik: Anders ThykierSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Šīs dienas aizrit olimpisko spēļu gaisotnē - Latvijai sudraba medaļa kamaniņās, mūsu nedēļas varone ir Elīna Ieva Bota. Un tik maz pietrūka, ka mums būtu vēl vismaz pāris olimpiskās uzvaras. Diemžēl šajās spēlēs zaudējusi pati spēļu rīkotāja Olimpiskā komiteja - vakar tā "noņēma no trases" ukraiņu sportistu. Tāpat vērtējam aktuālo Latvijas dzīvē: no amata atstādināts Rēzeknes mērs. Evika Siliņa izturējusi jau sesto uzticības balsojumu. Aktualitātes Krustpunktā analizē TV24 žurnālists Romāns Meļņiks, interneta platformas "LSM.lv" svešvalodu oriģinālsatura atbildīgā redaktore Aleksandra Plotņikova, ziņu aģentūras LETA sabiedriski politiskās vides analītiķis Ivars Svilāns un politoloģe Iveta Kažoka.  

Om du vill ha mitt stöd i ditt skrivande så får du det i min kursplattform Skrivarhjärtat på https://www.kerstinonnebo.se.  ______________________________________________________ Stöd mitt arbete med skrivarpodden genom att bli patreon på: https://www.patreon.com/kerstinonnebo Skrivarpodden görs av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling

Europarådet har bestemt at Torbjørn Jagland mister immuniteten sin, og det betyr at Økokrim kan etterforske ham for fullt. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at Espen Barth Eide beklager habilitetsfeil.

Hur står det till med Fannys fot? Linnea Rönnqvist rapporterar om att du snart måste klara ett samhällsprov för att bli svensk medborgare. Provet ska handla om färdigheter som behövs för att klara sig i Sverige och börja gälla från och med i sommar. Hon återvänder också till sin dagliga OS-rapportering. Dagens bjuder på: guldchans för curlingsyskonen, guld till jättekändisen, Lindsay Vonn ger inte upp och svenskar till historisk final. Fanny Wijk går igenom de senaste turerna kring Epsteinfilerna. Bland annat om varför filerna har rört upp en politisk storm i Storbritannien. En storm som blåst hela vägen upp till den politiska toppen och premiärminister Keir Starmer. Sen pratar hon om ett avslöjande från P4 Uppland om AI-genererade högerextrema tjejer på Tiktok. Dessutom: Katt på recept, diskrepans mellan kritikerna och publiken kring Melaniadokumentären och tjej på is-stolpe. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist rapporterar om att snart måste du klara ett medborgartest för att bli svensk medborgare. Fanny Wijk går igenom de senaste turerna kring Epsteinfilerna. Bland annat om varför filerna har rört upp en politisk storm i Storbritannien. En storm som blåst hela vägen upp till den politiska toppen och premiärminister Keir Starmer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Epstīna failu publiskošana: rezonanse ASV un pasaulē. Eiropas Savienības (ES) un Indijas brīvās tirdzniecības līgums - perspektīvas un problēmas. Politiskā krīze Čehijā - konflikts starp prezidentu un valdību. Aktualitātes komentē politologs Veiko Spolītis un Nacionālās Aizsardzības akadēmijas pasniedzējs Jānis Kapustāns. Sāpīgā failu lavīna Piektdien, 30. janvārī, Savienoto Valstu Ģenerālprokurora birojs darīja pieejamu tīmeklī pēdējo porciju no t.s. „Epstīna failiem”, respektīvi, dzimumnoziegumos apsūdzētā un 2019. gadā cietumā pašnāvību izdarījušā finansista Džefrija Epstīna un viņa līdzzinātājas Gisleinas Maksvelas lietas materiāliem. Tie ir apmēram trīs ar pusi miljonu lappušu teksta, vairāk nekā divi tūkstoši video failu un apmēram 180 tūkstoši attēlu. Šo publiskošanu Ģenerālprokurora birojam par pienākumu uzlika Savienoto Valstu Kongresa pagājušā gada novembrī pieņemtais Epstīna failu caurskatāmības akts. Tiesa, pilnīga publiskošana aizkavējusies par vairāk nekā mēnesi pēc Kongresa noteiktā termiņa. Iemesls, kā apgalvo birojs, esot nepieciešamība veikt failu rediģēšanu, pirmām kārtām padarot nepieejamu noziegumos cietušo identitāti. Tomēr, kā atklājuši publiskoto pārlūkojušie žurnālisti, ne visos gadījumos tas ticis konsekventi veikts. Tāpat norādīts, ka publiskotais materiālu masīvs ir absolūti neorganizēts, daudzas elektroniskās sarakstes vienības un izmeklēšanas dokumentu kopijas tajā atrodamas vairakkārt dažādās vietās, pie tam konstatējams, ka dažādās viena un tā paša materiāla kopijās izrediģēta atšķirīga informācija. Šodien, 4. februārī, Ņujorkas federālā tiesa pēc noziegumos cietušo pārstāvju prasības lems par attiecīgā resursa slēgšanu līdz brīdim, kad visa ar cietušajām saistītā informācija būs padarīta nepieejama. Tikām pasaule ar pārsteigumu konstatē, cik plaši un personiski bijuši Džefrija Epstīna sakari dažādu valstu elites, tai skaitā politiskās elites aprindās. Acīmredzami tieši šajos sakaros, tos mērķtiecīgi būvējot un uzturot, viņš balstījis savu biznesa modeli. Viņa paziņu un sarakstes lokā ir atrodami multimiljardieri Īlons Masks un Bils Geitss, britu karaļnama atvase Endrjū Vindzors-Mauntbatens, publicists, netradicionālās medicīnas apoloģēts Dīpaks Čopra, eksprezidents Bils Klintons, Norvēģijas kroņprincese Mete Mārita un citi. ASV Kongresa Uzraudzības komiteja izsaukusi eksprezidentu Klintonu un viņa dzīvesbiedri, kādreizējo valsts sekretāri Hilariju Klintoni uz iztaujāšanu, un vakar kļuva zināms, ka Klintonu pāris piekritis ierasties. Apmēram trīstūkstoš reizes publiskotajos materiālos parādās pašreizējais Baltā nama saimnieks Donalds Tramps, kurš jau paziņojis, ka publiskotais apliecinot viņa pilnīgu nevainīgumu jebkādu Epstīna likumpārkāpumu sakarā. Apmēram tūkstoš reizes šeit uzpeld arī Krievijas diktatora Vladimira Putina vārds, ar kuru gan, pēc visas spriežot, tiešu kontaktu Džefrijam Epstīnam nav bijis. Toties viņa tiešo kontaktu sarakstā ir kādreizējais Krievijas vēstnieks ANO, 2017. gadā mirušais Vitālijs Čurkins un Sanktpēterburgas Ekonomikas foruma fonda vadītājs, Krievijas Federālā drošības dienesta akadēmijas absolvents Sergejs Beļakovs. Prāga iziet ielās Sadursme starp Čehijas prezidentu Petru Pavelu un labēji populistisko premjera Andreja Babiša valdību, kas uzsāka darbu decembra vidū, notikusi ātrāk un ir ar plašāku rezonansi, nekā daudzi prognozējuši. Babišs trešo reizi kļuva par Čehijas premjerministru 2025. gada decembrī, viņa partijai „ANO 2011” izveidojot koalīciju ar partijām „Brīvība un tiešā demokrātija” un „Automobilisti paši sev”. Viens no pirmajiem jaunās varas simboliskajiem žestiem bija Ukrainas karoga aizvākšana no parlamenta ēkas. Par konkrēto ieganstu pašreizējam konfliktam kļuva prezidenta atteikšanās apstiprināt vides ministra amatā partijas „Automobilisti paši sev” pārstāvi Filipu Tureku, kura partija pauž izteikti antiekoloģiskus uzskatus. Tas ir pirmais šāds kategoriska ministra noraidījuma gadījums no Čehijas prezidenta puses kopš 1993. gada, kad stājās spēkā pašreizējā konstitūcija. Kā iemeslu prezidents min Filipa Tureka attieksmi pret valsts likumiem un konstitucionālajām vērtībām – viņš izcēlies ar homofobiskiem, seksistiskiem, rasistiskiem un nacismam simpatizējošiem izteikumiem. Šīs „daiļrades” apkopojumu publicēja izdevums „Denìk N”.  Tāpat nesen, pavadot ārlietu ministru Petru Macinku vizītē Kijivā, Tureks netieši attaisnoja Krievijas agresiju pret Ukrainu. Ārlietu ministrs Macinka, kurš ir arī „Automobilistu” partijas līderis, nosūtīja vairākas īsziņas prezidenta palīgam, solot Tureka neapstiprināšanas gadījumā, citējot, „sadedzināt tiltus tā, ka tas paliks politoloģijas mācību grāmatās”. Viņš nācis klajā ar iniciatīvu, ka Čehiju nākamajā NATO samitā, kas jūlijā notiks Turcijas galvaspilsētā Ankarā, jāpārstāv nevis, kā ierasts, prezidentam, bet gan premjerministram Babišam. Svētdien, 1. februārī, Prāgas Svētā Vāclava laukumā pēc organizācijas „Miljons mirkļu demokrātijai” aicinājuma pulcējās 80 līdz 90 tūkstošus liels protesta mītiņš prezidenta pozīcijas atbalstam. Opozīcijas partijas vakar sarīkoja parlamenta apakšpalātas neuzticības balsojumu Babiša valdībai, kuru kabinets, pateicoties vairākumam likumdevējā, izturēja. Šodien, 4. februārī, paredzēta prezidenta Pavela un premjerministra Babiša tikšanās, lai apspriestu radušos situāciju. Indijas un Eiropas Savienības dižlīgums Tirdzniecības vienošanos, kuru 27. janvārī Indijas galvaspilsētā Ņūdeli parakstīja šīs valsts premjerministrs Narendra Modi un Eiropas Savienības pārstāvji – Eiropas Komisijas prezidente Urzula fon der Leiena un Eiropadomes prezidents Antoniu Košta – abas puses savos paziņojumos krāšņi dēvē par „visu darījumu māti”. Tas patiešām ir apjomos bezprecedenta nolīgums, kas aptver tirgu ar apmēram diviem miljardiem cilvēku un 25% planētas kopprodukta. Vienošanās paredz pakāpenisku ievedmuitas tarifu samazināšanu gandrīz 97% Eiropas Savienības eksporta uz Indiju un gandrīz 100% Indijas eksporta uz savienību – ļoti vērtīgs papildinājums līdzīgu vienošanos komplektam, kas jau saista savienību ar Japānu, Indonēziju, Meksiku, Dienvidamerikas Brīvā tirgus valstu grupu „Mercosur” un virkni citu valstu. Sarunas par šo līgumu tika uzsāktas 2007. gadā, tad 2013. gadā pārtrauktas nepārvaramu nesaskaņu dēļ, līdz atsāktas 2022. gadā. Var tikai lēst, cik lielā mērā par šo sarunu sekmīga iznākuma katalizatoru kalpoja Savienoto Valstu līdera pēdējā gada mētāšanās ar saviem superaugsto tarifu piedraudējumiem kā Ņūdeli, tā Briseles virzienā, taču vairums analītiķu ir vienisprātis, ka tā ir divu globālās ekonomikas smagsvaru reakcija uz pamanāmo līdzšinējās pasaules kārtības ļodzīšanos. Kā par noslēgto vienošanos raksta Austrālijā bāzētās starptautiskās politikas domnīcas Louvija institūts resurss „The Interpreter”: „Tā vietā, lai signalizētu par atgriešanos pie vecā stila tirdzniecības liberalizācijas, Indijas un ES brīvās tirdzniecības nolīgums atspoguļo pragmatiskāku modeli, kas vērsts uz diversifikāciju, noturību un politikas elastību. Tas mazāk darbojas kā tarifu samazināšanas pasākums un vairāk kā piegādes ķēžu stabilizēšanas plāns ģeopolitisku satricinājumu laikmetā.” Domnīca lēš, ka standartu salāgošana pozitīvi ietekmēs digitālās tirdzniecības, intelektuālā īpašuma aizsardzības un atbildīgas ražošanas normu situāciju visā Indijas okeāna reģionā. Kas attiecas uz ražošanas nozarēm, kuras ir paredzamas kā galvenās ieguvējas no šīs vienošanās, tad Indijā tā ir mašīnbūve, ķīmiskā un farmaceitiskā rūpniecība, savukārt Eiropas Savienībā – automobiļu būve un elektronikas ražošana. Savstarpējo loģistikas ceļu stiprināšana paredz sadarbību kuģošanas drošības un vispārējās aizsardzības jomā Indijas okeānā, kur pēdējā desmitgadē manāmi pieaugusi Ķīnas klātbūtne. Šai ziņā svarīgs moments ir arī drošības un aizsardzības partnerības nolīgums, kuru 27. janvārī parakstīja Eiropas Savienības augstā pārstāve ārpolitikas un drošības politikas jautājumos Kaja Kallasa un Indijas ārlietu ministrs Subramanjams Džaišankars. Der piebilst, ka vakar, 3. februārī, Savienoto Valstu prezidents Donalds Tramps paziņoja, ka panākta vienošanās par tarifu samazināšanu importam no Indijas no 25% uz 18%. Sagatavoja Eduards Liniņš.  

En episode om å ta ansvar men også være sårbar!I denne episoden møter du Elias Omberg (21 år), psykologistudent, influenser med over 100.000 følgere på sosiale medier, foredragsholder og tidligere kampsportutøver. Født i Bogotá, Colombia, og adoptert til Norge som spedbarn, deler Elias åpent om sin bakgrunn som resultat av et overgrep, separasjonsangst og hvordan dette har formet hans syn på relasjoner. Som finalist i Vixen Awards 2025 for "Årets sterke mening" og grunnlegger av online samtaler for selvutvikling, reflekterer han over kontroversielle temaer som kritikken mot ham som den nye "ny Andrew Tate".Vi dykker ned i abort – hvor Elias sliter med å forsvare det moralsk til tross for støtte til kvinnens rett – adopsjonens etiske sider, maskulinitet vs. femininitet, hook-up-kulturens skader, ytringsfrihet i debatter og psykisk helse blant unge. En episode full av nyanser om ansvar, dehumanisering i dating og bedre forbilder som Jordan Peterson – særlig relevant i 2026s debatt om ungdoms mentale helse, digital dating og polarisert samfunnsklima etter pandemien.Sjekk også ut denne spillelisten: https://youtube.com/playlist?list=PLKghULiq8GzPX7uOhjINfIIsc2Zc8MtX_&si=3zbGR2wZYCLs2Zp0Trenger du noen å snakke med? Ring Mental Helse på 116 123.► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.noPayPal: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECAInternasjonal bankoverføring:BIC: DNBANOKKXXXIBAN: NO9015068887892► KANALERSpotify: https://open.spotify.com/show/3XIJBJlX8FyZkyluivEch7Apple podkaster: https://podcasts.apple.com/no/podcast/snakk-med-silje/id1684607083YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSiljeSubstack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOMEInstagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1Facebook: https://www.facebook.com/psykologsiljeTwitter: https://x.com/Silje_SchevigLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Intro03:22 Vixen Awards og Elias' meninger04:30 Debatter og ytringsfrihet05:23 Hvorfor er han skurken?06:20 Ansvar i relasjoner08:28 Datingmarkedet10:28 Polarisering10:44 Samtykke og valg13:08 Evolusjon og valg14:00  Mørk triade og selvrespekt18:39 Relasjonelle vansker18:57 Usunn helse og tilknytning21:15 Utroskap og ekteskap22:46 Skilsmisseeffekter24:30 Familie og barn26:28 Formidle sannhet26:46 Influenser-strategi og samfunnsdebatt36:17 Politisk diskusjon om innvandring38:58 Adopsjonens tilknytningsfølger44:53 Abortdilemma54:13 Adopsjon Norge56:20 Ikke en ny Andrew Tate 57:27 Ønsker være forbilde59:59 Kan ikke vøre Tate og Peterson samtidig01:1:09 Maskulinitet 01:03:39 Toksisk femininitet01:04:02 Aggressivitet► REFERANSERElias Ombergs Instagram: https://www.instagram.com/eliasomberg/Elias Ombergs TikTok: https://www.tiktok.com/@eliasombergBook foredrag: https://talerlisten.no/profil/elias-omberg/Eliasomberg.no: https://www.eliasomberg.no/

To millioner danskere modtager en fødevarecheck, som blandt andet kaldes en håndsrækning til de danskere, der har mindst. Men selvom priserne på for eksempel oksekød er steget, så peger økonomer på, at danskernes købekraft er stor og inflationen kraftigt på retur. Med andre ord: Det problem, man siger checken skal løse, er ikke ret stort for ret mange mennesker. Så hvad er egentlig rationaliteten bag den check, som kritikerne kalder bestikkelse? Gæster: Bent Winther, Berlingskes politiske kommentator og Kalle Kehlet, souschef på Berlingskes politiske redaktion Vært: Jacob Rosenkrands See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bli med Astrid Weber-Glein-Laurens og hennes spennende gjester i Studio Direkte på TV-Visjon Norge. Kveldens program inkluderer inspirerende samtaler med bønneleder Svein Lindset, Tom Laurens, og evangelisten Sherwin Abrahamian, som deler sin sterke troshistorie. Fokus er på betydningen av Israel og det jødiske folk, samt viktigheten av å støtte dette arbeidet. Det er også samtaler om den politiske situasjonen i Iran og håpet om en ny æra for landet. En kveld fylt med engasjement og tro på forandring.

Nyheterna Radio 18.00

Idag gästar Clara Grelsson, Sverigechef för Adnuntius, som för två år sedan tog steget från vd-rollen på Mindshare till tech- och plattformssidan inom adtech. Samtalet handlar om varför nordisk, egenbyggd annonsteknologi är viktig, hur Adnuntius kortar värdekedjan i programmatisk annonsering så att mer av budgeten faktiskt går till annonsering och inte dolda avgifter, samt hur det nya EU-regelverket TTPA, Transparency and Targeting of Political Advertising, påverkar politisk annonsering och transparens i digitala kampanjer. Missa inte en otrolig kvart och glöm inte prenumerera och följa oss på instagram

En 37 år gammel sykepleier ble skutt og drept da han demonstrerte mot ICE i Minneapolis. Politidrapet er nok en gang blitt en kamp om sannheten. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om Xi Jinping som har sikret seg mer makt i Kina.

Per Engdahl (1909-1994) var aktiv fascist redan 1920-talet och kom efter andra världskriget att spela en central roll i omvandlandet av nationell högerextremism till en internationell rörelse. Han var också nära vän med Ikeagrundaren Ingvar KampradPer Engdahl grundande den fascistiska Nysvenska rörelsen, som aldrig blev någon massrörelse i Sverige. Han levde ända fram till 1994 och hann med att umgås med ledande nazister i Hitlertyskland, hjälpa nazister att fly till Sydamerika samt att omorganisera den europeiska högerextrema rörelsen efter andra världskriget.I maj 1951 organiserade han en europeisk högerextrem konferens i Malmö där han förenade både nazister och fascister i samma rörelse. Per Engdahl blev också chef för rörelsens internationella förbindelsekontor i Malmö. Han fortsatte att umgås flitigt med ledande personer i Tredje riket efter kriget och besökte på 1960-talet Francos Spanien.Nysvenska rörelsen blev under 1960-talet helt marginaliserade. Men ledande figurer i rörelsen var med och grundade den främlingsfientliga organisationen Bevara Sverige svenskt. Därmed blev Per Engdahl en viktig länk mellan fascismen och nazismen under andra världskriget till nutida främlingsfientliga rörelser som Bevara Sverige Svenskt som i sin tur blev grunden till dagens Sverigedemokraterna.IKEA-grundaren Ingvar Kamprad vägrade att ta avstånd från sin fascistiska vän. Kamprad bidrog också med pengar till rörelsen och gav ut Per Engdahls bok ”Politisk allmänbildning”. När Ingvar Kamprad gifte sig första gången 1950 var Per Engdahl inte bara inbjuden utan också ombedd att hålla tal.I reprisen av avsnitt 32 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Elisabeth Åsbrink som är journalist och författare. Hon har skrivit boken 1947 som väver samman fascisten Per Engdahls öde, med judiska flyktingar och Simone de Beauvoir. Hon har också berört Per Engdahl i boken I Wienervald står träden kvar där hon avslöjade Ikea-grundaren Ingvar Kamprads nära relation till fascistledaren och hans rörelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden møter du Espen Teigen i en åpen og engasjerende prat om livet i offentligheten. Espen er journalist i Dokument, tidligere rådgiver for Sylvi Listhaug og aktiv på X.Han forteller om utfordringer i debattklimaet, NRK-debatten, kritikk av venstresiden og medias rolle. Vi dykker ned i temaer som Trump, amerikansk politikk, innvandring, økende kriminalitet, kjønnsidentitet, pubertetsblokkere og psykisk helse blant unge.Espen deler også personlig om barndommen sin, tapet av faren og viktigheten av ansvar, familie og maskulin energi. En episode full av refleksjoner rundt samfunnsendringer, ytringsfrihet, tillit til media og hva som skjer når narrativer fester seg.Se hele episoden på Spotify eller YouTube, eller lytt til den der du hører podkaster. #SnakkMedSilje► DONASJONER* Vipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513* Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.no* PayPal: NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA* Internasjonal bankoverføring:    * BIC: DNBANOKKXXX    * IBAN: NO9015068887892► KANALER* Spotify: https://open.spotify.com/show/3XIJBJlX8FyZkyluivEch7* Apple podkaster: https://podcasts.apple.com/no/podcast/snakk-med-silje/id1684607083* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Intro02:42 Hvem er Espen Teigen?03:42 Debattklima i den offentlige debatten09:42 Debatten om Charlie Kirk og tillit til mediene16:42 00 Venstrevridde konsernmedier21:08 Går venstresiden mer i flokk?23:02 Er klimaaktivisme og kjønnsideologi en slags religiøs sekt?25:27 45 Er det lurt å holde noen helt utenfor det offentlige ordskiftet?29:15 Feilrepresentsasjon i mediene39:47 Å elske sitt eget land41:42 Norske USA-eksperter46:31 Sannheten kan stigmatisere48:42 Tradwife53:02  Barn, ungdom og skjerm01:00:18 Oppvekst på Stjørdaren og barndomsminner  01:04:33 Farens død og effekten på personlig utvikling  01:05:51 Betydningen av farsfigurer og maskulin energi  01:06:44 Fri lek i barndommen og sammenligning med dagens barn  01:07:40 Livsvisdom: Definere seg selv gjennom handlinger  01:08:18 Feminine og maskuline roller i oppdragelse  01:11:31 Overgangen fra analog til digital barndom  01:12:25 Kreativitet i utendørslek uten skjermer  01:15:58 Mobilavhengighet som voksen  01:16:32 Fengselsopplevelse og pendlerboligsaken  01:17:27 Politisk motivasjon bak dommen?  01:18:05 Avhør og prosessen rundt saken  01:18:55 Fengselsstraff og sammenligning med andre saker  01:19:33 Livet i fengsel uten telefon  01:20:39 Ro uten mobil og kreative aktiviteter  01:26:19 Utbrenthet01:30:46 Document 01:32:29 Økende kriminalitet 01:38:26 Endring av meninger gjennom samtaler  01:39:04 Rettssikkerhet og alternative stemmer  01:40:01 Biologiske kjønn og debatt om identitet  01:54:13 Psykisk helse i konservative miljøer  01:56:51 Økning i psykiske lidelser blant unge jenter  01:57:47 Er vi mer lykkelige i ekteskap?02:04:28 Endring av meninger og åpenhet ► REFERANSERNRK-debatten med Espen Teigen: https://tv.nrk.no/serie/debatten/sesong/202511/episode/NNFA51111825Cass-rapporten om kjønnsbekreftende behandling: https://webarchive.nationalarchives.gov.uk/ukgwa/20250310143933/https://cass.independent-review.uk/home/publications/final-report/Bufdirs veileder om kjønnsnøytralt språk: https://www.bufdir.no/fagstotte/produkter/kjonnsmangfold--faglige-rad-for-offentlig-ansatte/

Tormod snakker med Ole Kvåle, leder og grunnlegger av Ukrainian Freedom Convoys (UFC).Kvåle deler unike perspektiver fra en organisasjon som har levert over 425 biler direkte til ukrainske soldater. Han forteller om det enorme, nærmest umettelige, behovet for kjøretøy ved fronten og organisasjonens innsats for å kanalisere det norske engasjementet. Du kan lese mer om UFC her: https://www.ufconvoys.no/nb I episoden nevnes et estimat på 4000 tapte kjøretøy i måneden, det er feil, Andrew Perpetua anslår at Ukraina mister rundt 1000 kjøretøy i måneden. Se hans tweet her: https://x.com/AndrewPerpetua/status/1983720661664120977?s=20 Episoden dykker ned i den komplekse situasjonen i Ukraina, fra endringer i mediedekningen til soldatenes daglige virkelighet. Kvåle gir en ærlig rapport fra sin nylige reise til fronten, hvor han møtte soldater fra 82. brigade nær Pokrovsk, et av krigens heteste områder. Han understreker den strategiske verdien av ukrainske liv og hvorfor vestlig støtte er mer kritisk enn noensinne, spesielt når Russland sakte, men sikkert, rykker frem.Kvåle deler også sin frustrasjon over mangelen på tydelig vestlig lederskap og hvordan ukrainske sivile har blitt soldater som kjemper for sin frihet. Han avslutter med en takk til alle frivillige og donorer, og en påminnelse om forpliktelsen til å fortsette å støtte de som bærer den største byrden ved fronten.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Och så granskar vi kvällstidningarnas spekulativa spågumme-journalistik och besöker iransk dissident-TV som sänds från Nacka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra året var det val till sametinget. På Sameradion i Sveriges radio, som är en av radions nationella minoritetsredaktioner och riktar sig mot Sveriges samiska befolkning, var det höjd nyhetspuls. För att bevaka det här valet tog de hjälp från lite oväntat håll. Under hela förra året var nämligen deras politiska kommentator Elin Nejne - aktiv socialdemokrat i kommunfullmäktige i Umeå. Hur går det ihop med public service-reglerna om politiskt oberoende egentligen? Erik Petersson har tittat närmare på ett upplägg som, ska vi säga, utmanar gränser. Han intervjuar Thomas Sarri, kanalchef och ansvarig utgivare på Sameradion och Elin Nejne, socialdemokratisk lokalpolitiker i Umeå. Iransk dissident-media når miljonpublik från studio i NackaDe regimkritiska protesterna i Iran har nu pågått i över två veckor och regimens svar har varit blodigt. Det finns ingen säker statistik över hur många som dödats, men siffrorna rör sig mellan 2.000 och 12.000. Det faktum att internet varit nedsläckt i landet sedan en dryg vecka gör det nästintill omöjligt att ta reda på vad som faktiskt pågår i landet, men det betyder inte att det inte finns journalister som försöker.Joanna Korbutiak begav sig till Nacka utanför Stockholm för att besöka Aryen TV, som är mitt uppe i den här stormen. Hon intervjuar Lavan Mohammadi, medarbetare på Aryen TV och Kurdo Baksi, frilansjournalist och samhällsdebattör. Den stora charlatankampen i kvällstidningarna - hur blir året 2026?Vi har precis gått in i ett nytt år och de flesta av oss frågar sig nog: “Vad kommer hända 2026 - i denna så instabila värld?”Vilken tur då att våra kvällstidningar tagit sitt ansvar för att undersöka detta. Till sin hjälp har de en sen länge död, blind bulgar och en plastikopererad brasilianare. Freddi Ramel intervjuar Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen och Karin Schmidt, redaktionschef på Aftonbladet.

Efter to års tilbagegang var der vækst igen i Tyskland i 2025, og det ser ud til at fortsætte et stykke tid endnu. Det betyder ikke, at renten er på vej op, for det samlede europæiske billede er ikke ændret særlig meget. Politisk uro om blandt andet Grønland er fortsat ikke rigtig et markedstema.

Den tidligere toppolitiker Karsten Lauritzen har nu siddet på posten som administrerende direktør hos Danske Advokater i lidt over et år. Selv beskriver han sit mandat i posten som direktør som et skifte i retning af større politisk gennemslagskraft og offentlig synlighed for brancheorganisationen. Med sin ansættelse har bestyrelsen, siger han, ønsket “en mere politisk profil, også en mere synlig profil”. Men han slår dog fast, at han selv er færdig med at være politiker. ”Karsten Lauritzen er færdig med at være politiker. Men jeg er jo ansat til at tænke politisk. Og jeg synes det er super synd, at nogle kun er faglige. (…) Skal man være relevant som brancheorganisation i dag, så skal du også indgå en samfundskontrakt, du skal vise hvorfor din branche er relevant for samfundet. Man skal ikke have partipolitiske holdninger, men man må gerne have samfundsholdninger,” siger han. Hør hans egne betragtninger om året der gik, og ikke mindst hvorfor han og Danske Advokater i 2026 blandt andet vil udfordre Karnovs markedsdominans. Gæst: Karsten Lauritzen, direktør hos Danske Advokater Vært: Rasmus Lehmann Hylleberg Magtens Tredeling er en del af K-NEWS, som produceres og publiceres af Karnov Group Denmark. K-NEWS leverer gratis og uafhængig journalistisk dækning af juraens verden. K-NEWS er tilmeldt Pressenævnet.

 L&F's formand Søren Søndergaard tordner mod ny rapport om grundvandsbeskyttelse. På Christiansborg er der ballade over, at der er blevet givet tilladelse til at skyde en ulv i Oksbøl. Dansk Metal er imod lavere fødevaremoms og så har BL's tidligere formand øget sikkerheden ved sine grisestalde.

Efter Trumps Venezuela-operation er amerikansk kontrol med Grønland ikke længere en absurd tanke, men et scenarie, regeringen nu må forholde sig til. Har man undervurderet truslen i årevis eller er det først nu, virkeligheden har ændret sig? Politisk kommentator Lars Trier Mogensen dissekerer retorikken, magten og det, der står på spil. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 8. januar 2026.

”Det finns en plats där jag är ett aktivistiskt helgon.” Politisk alkoholsignalering är en gammal svensk tradition. Ola Wong rapporterar från en god jul utan Coca-cola, Jack Daniel's och Aladdinask. Inläsare: Magnus Thorén

Det politiske og økonomiske presset mot filmskapere verden over øker - og Donald Trumps maktovertakelse har akselrert utviklingen i den vestlige verden. Her hjemme er likevel selvsensuren verstingen.

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid & Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrike delas efter filmstjärnan Brigitte Bardots död. Hon var känd för sina filmer och sina ikoniska 60-talslooks, men hon hade också kontroversiella åsikter och dömts flera gånger för hets mot folkgrupp. Nu har det blivit debatt om hur Bardot egentligen ska bli ihågkommen och hedrad.Sen pratar vi om att en bucket list som påstås tillhöra Kanye West cirkulerat på sociala medier. Punkterna varierar mellan konventionella livsmål till lite mer otippade saker.

Hvis man tæller de politiske udmeldinger, som har affødt mest opmærksomhed i løbet af året, løber Troels Lund Poulsen og Morten Messerschmidt med de største politiske julepakker. Alligevel er det SFs Pia Olsen Dyhr, der scorer i meningsmålingerne: »Hun har taget hele socialdemokratiets grundtanke og gjort til sin ting,« siger Hans Mortensen om årsagen til SFs popularitet, men betyder det, at Pia Olsen Dyhr vil være statsminister? »Hun får aldrig nogensinde et flertal, der vil pege på SF, og det ved hun godt.« Martin Krasnik har taget både pakker og portvin med i studiet til årets sidste Avistid med Hans Mortensen og Arne Hardis. Avistid er produceret og tilrettelagt af Birgit Nissen Pedersen. Martin Krasnik er vært.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hva skjedde i 2025 og hvorfor skjedde det? Liberal Halvtime oppsummerer 2025. Gjester: Samfunnsøkonom i Civita, Ketil Solvik-Olsen og Jan Arild Snoen, forfatter og skribent. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Har du set VM i fodbold, eller noget af det andet internationale top-fodbold, som FIFA har eneret på at servere for milliarder af fodboldfans verden over? Så har du, hvis vi må have lov at sige det meget kontant, også været med til at gøre præsidenten for FIFA – Gianni Infantino og hans mange venner i verdens økonomiske og politiske elite – endnu rigere og endnu mere magtfulde. Og måske har du også ligefrem hjulpet autoritære regimer med at præsentere sig fra deres pæneste side. Med flotte stadions. Og prangende slutrunder. Så vi måske glemmer, at de også – når kampene er fløjtet af - undertrykker kvinder og politiske modstandere og behandler migrantarbejder som lønnede slaver. Det tænker man selvfølgelig ikke på, når bolden ruller. For det er jo bare. Hvis du vil se med, når de største turneringer og kampe i verdens mest udbredte sportsgren afvikles, er der ingen vej udenom FIFA. Men hvorfor er det sådan? Og hvad er det, han bruger den magt til – FIFA’s præsident Gianni Infantino – som forleden strammede skruen en ekstra tand, da han overrakte en ny fredspris – FIFA’s egen – til en person, ikke alle fodboldfans i verden nok synes fortjener sådan en.See omnystudio.com/listener for privacy information.

«Alt» er blitt politisk i dag – hva du spiser, hvilke klær du har på deg, hvor du jobber, hva du drømmer. Politisk engasjement gjennomsyrer samfunnet, og bevegelser som Occupy Wall Street, Gule vester og Fridays for Future blusser opp og skaper overskrifter, før de forsvinner like raskt. Likevel fører ikke denne politiseringen til reelle samfunnsendringer, bare avmakt og frustrasjon.Slik beskriver den belgiske idéhistorikeren Anton Jäger tiden vi lever i nå i boken Hyperpolitikk. Ekstrem politisering uten politiske konsekvenser (til norsk ved Eivind Lilleskjæret). Jäger viser hvordan vi står fanget mellom allestedsnærværende politisering og politisk avmakt, der engasjementet har forflyttet seg fra institusjoner til kortlevde bevegelser og sosiale medier.En som har lest Jägers bok med interesse, er samfunnsredaktør i næringslivsavisen E24, Torbjørn Røe Isaksen. I tillegg til å ha lang erfaring som politiker og statsråd for Høyre, er han også forfatter av flere bøker, sist samfunnsdiagnosen Ingen tror på nåtiden. Han møttes Jäger til samtale under Norsk Sakprosafestival om vår hyperpolitiserte nåtid og hva vi kan gjøre med den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Retssagerne mod James Comey og Letitia James er blevet afvist af en dommer - men slutter sagerne her? Det ser Anders Agner, Camilla Sebelius og Ruben Sindahl nærmere på i denne udsendelse, hvor der også sættes fokus på striden mellem Trump og Marjorie Taylor Greene, rygterne om AOC's mulige 2028-kandidatur, Højesterets-dramaet om toldsatser og så bliver der til sidst også kigget lidt i de politiske historiebøger. Hør programmet her.

Nu är det mindre än ett år kvar till nästa riksdagsval och det drar ihop sig till den politiska striden om makten under den kommande mandatperioden. I vilken kondition befinner sig partierna och blocken i inför valrörelsen? Kommer mittenpartierna överleva ytterligare en nära-döden-upplevelse? Och hur kommer de stora kombattanterna Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna positionera sig? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Widar Andersson, skribent och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna (1991–1998).Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Stormaktene rivaliserer og titusenvis møtes på en slags giga-klimafestival i Belem i Brasil. Politisk redaktør Kjetil B. Alstadheim er Forklarts mann i regnskogen. Han forklarer hva som går bra, hva som går dårlig - og hva to gigantiske skjær i sjøen kan bety for klimaet. Foto: Kjetil B. Alstadheim

Mats Olsson och Patrick Ekwall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jens Stoltenberg var redd for at verdens største selskaper skulle bli tvunget ut av Oljefondet, og måtte gå til høyresiden for å forhindre det. I New York gikk velgerne kraftig til venstre. Med DNs utenrikskommentator Simen Ekern og politisk redaktør Frithjof Jacobsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför tycker så många kommuner illa om regeringens återvandringsbidrag? Den blivande C-ledarens dilemma, och därför feltolkar politiker sina motståndare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har frivillig återvandring debatterats efter att många kommuner satt sig på tvären och vägrar att samarbeta med regeringen i frågan. Det hela började när regeringens särskilda samordnare bad alla kommuner om ett möte om att stärka arbetet kring frivillig återvandring. Ett möte hela 75 kommuner tackade nej till enligt P4. Vad handlar egentligen frågan om återvandringsbidraget om? Varför skapar frågan så upprörda känslor och vad tycker SD om förslaget?Tidigare i veckan presenterade Centerpartiets valberedning att de vill se Elisabeth Thand Ringqvist som ny partiledare. Redan nu har Thand Ringqvist hamnat i en ny konflikt med Vänsterpartiet om karensavdraget. Hur ska Thand Ringqvist hantera regeringsfrågan och kommer partiet att lära sig något av analysen från förra valet?VI pratar också om politikernas vilja att fel- och ful-tolka varandra. Varför missförstår makthavarna varandra med flit?Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Viktor Barth-Kron, politisk kommentator hos Expressen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Midtbyen deles i to, gater stenges og det blir flere bomstasjoner. Det er noen av forslagene i den store samferdselsplanen som byrådet i Trondheim har lagt frem. I ukas Omadressert gir vi deg (nesten) alt du trenger å vite.I studio: Politisk redaktør Siv Sandvik, kulturkommentator Terje Eidsvåg og journalist Terje Eidsvåg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politisk kommentator Jarl Cordua er blevet hjemmeværnsmand. Efter præsident Trumps verbale udfald mod præsident Zelenskyj i Det Hvide Hus stod det klart for Cordua, at han måtte yde sit bidrag til det danske forsvar. Og han er ikke alene. For første gang i 40 år stiger antallet af frivillige i Hjemmeværnet. Hvad har Jarl Cordua lært af at trække i trøjen? Og hvad kan en hjemmeværnsmand stille op i en tid, hvor Rusland fører hybridkrig mod Danmark? Gæst: Jarl Cordua, hjemmeværnsmand og politisk kommentator. Vært: Camille KoellerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Har Arbeiderpartiet flyttet grenser? Er politiskere vanlige frekkheter, overdrivelser og halvsannheter i ferde med å bli regelrette løgner? Og kan det i så fall skyldes at de reelle politiske debattene er i ferde med å bli erstattet av en endeløs rekke videosnutter?Hør Morgenbladets podkast om politikk og økonomi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SOS er tilbake etter en liten pause, men fortvil ikke! Vi er tilbake med en solid oppsummering av noen skikkelige statsvitenskapelige godbiter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berlingske og BT har kunne afsløre et notat, der viser, at Forsvarets Efterretningstjeneste havde andre metoder, som de gerne ville have forsøgt anvendt til at genskabe de slettede sms'er i mink-sagen. Det, trods myndighedernes tidligere konklusion om, at det var umuligt. Liberal Alliance kalder sagen udtryk for magtfuldkommenhed og foreslår at forlænge forældelsesfristen i ministeransvarsloven. Socialdemokratiet mener, at sagen er undersøgt til bunds, og at oppositionen driver en politisk klapjagt, som er underminerende for tilliden til det danske demokrati. P1 debat spørger: Har myndighederne holdt noget skjult? Vil sms'erne få betydning for minksagens afslutning? Er oppositionens interesse i SMS-sagen mere politisk end principiel? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Tom Jensen, chefredaktør Berlingske Christian Rabjerg, politisk ordfører, (S) Pernille Vermund, Liberal Alliance Frederik Waage, professor i forfatnings- og forvaltningsret SDU Niels Jespersen, chefredaktør, Pio Frank Korsholm, Politisk redaktør på POV-international Jarl Cordua, politisk kommentator Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

Republikāņiem un demokrātiem nespējot vienoties par kompromisu ASV Senātā, valdības darbs valstī apturēts jau otro nedēļu. No amata pirmdien atkāpies Francijas jaunais premjers Sebastjēns Lekornī. Tas noticis nepilnu diennakti pēc tam, kad tika izziņots jaunās valdība sastāvs. Čehijas parlamenta vēlēšanās uzvarējusi bijušā premjerministra Andreja Babiša vadītā populistiskā partija "Neapmierināto pilsoņu akcija". Sākušās valdības veidošanas sarunas. Aktualitātes pasaulē analizē žurnāla "IR" komentētājs" Pauls Raudseps, atvaļinātais vēstnieks, vieslektors Latvijas Universitātē un Rīgas Juridiskajā augstskolā Gints Jegermanis. Sazināmies ar Latvijas Radio korespondentu Artjomu Konohovu. Vašingtonā kompromisa nav Pagājušajā nedēļā valdošajai Republikāņu partijai nespējot rast kompromisu sarunās ar Demokrātu partiju par finansējumu veselības aprūpei, Senātā pietrūka balsu, lai varētu pieņemt federālo budžetu. Tāpēc jau trešo reizi Donalda Trampa prezidentūru laikā un ceturto reizi šajā gadsimtā ASV federālā  valdība ir apturējusi  darbu.  Katru gadu budžeta pieņemšanas laikā notiek politiska cīņa un reizēm tā arī beidzas ar federālā budžeta iestāžu darba apturēšanu. Kompromiss gan vienmēr tiek panākts, bet jautājums, cik ātri politiķiem izdodas vienoties. Vēsturiski visbiežāk tās ir bijušas dienas vai dažas nedēļas, bet visgarākais pārtraukums ir bijis 2018.gadā, kas arī bija pēdējā reize, kad valdības darbs apturēts un toreiz vienoties izdevās vien pēc 35 dienām. Arī šoreiz izskatās, ka darbs apturēts būs ilgi, neviena puse nav gatava piekāpties. Kamēr valdības darbs ir apturēts, vairāki simti tūkstoši valdības darbinieku tiek sūtīti bezalgas atvaļinājumos, citi strādā, bet nesaņem atalgojumu. Un Tramps ir saasinājis situāciju, draudot atlaist lielu skaitu valdības darbinieku, nevis vienkārši nosūtīt tos uz pagaidu neapmaksātu atvaļinājumu. Pretī Trampam ir Demokrātu partija, kuras pamatvēlētājs jau mēnešiem pieprasījis, lai politiķi ieņem stingrāku nostāju pret prezidenta politiku. Pavasarī, kad vairāki demokrāti atbalstīja republikāņu budžetu, pār opozīciju vēlās milzīgs kritikas vilnis, tāpēc jau sākotnēji bija skaidrs, ka šoreiz republikāņiem būs grūti pārliecināt oponentus atbalstīt budžetu neko pretī nedodot. Kamēr neviena puse neizrāda nekādu gatavību sadarboties, pieaug bažas par ASV ekonomiku. Aprēķināts, ka katra nedēļa, ko valdība nestrādā un tās darbinieki pavada piespiedu neapmaksātā dīkstāvē, bremzē pasaules varenākās ekonomikas izaugsmi par 0,2%.   Čehijai savs Tramps Pēdējos gados kopš Krievijas pilna mēroga iebrukuma Ukrainā Čehija ir bijusi uzticama Ukrainas atbalstītāja. Tā ir arī faktiski izformējusi vienu no lielākajiem Krievijas spiegu tīkliem, ko Maskava bija izvērpusi caur savu vēstniecību Prāgā. Tāpēc ziņas, ka turpmāk Čehijas politikā gaidāmas pārmaiņas, daudziem bija negaidītas. Starptautiskie mediji nav aktīvi sekojuši līdzi politiskajam noskaņojumam šajā Austrumeiropas valstī. Bet pārmaiņas būs. 4. oktobrī notikušajās parlamenta vēlēšanās līdzšinējā premjerministra vadītais partiju bloks saņēma vien 23,3 procentu vēlētāju atbalstu, kamēr opozīcijā esošā miljardiera un bijušā premjerministra Andreja Babiša vadītā partija – 34,6 procentus. Jau tajā pašā vakarā līdzšinējais premjers Petrs Fiala apsveica Babišu ar uzvaru, bet svētdien Čehijas prezidents tikās ar vēlēšanu uzvarētāju, lai spriestu par iespējām izveidot valdību. Lai arī Babiša uzvara vēlēšanās ir pārliecinoša, tomēr izveidot stabilu valdību nebūs vienkārši. Kā koalīcijas partnerus Andrejs Babišs redz divas partijas – galēji labējo partiju „Brīvība un tiešā demokrātija”, kura ieguva nepilnu 8% vēlētāju simpātiju, un partiju „Autobraucēji sev”, kuras nosaukums jau rāda, ka tās primārais mērķis ir cīņa pret Eiropas kursu pāriet uz elektroautomašīnām. Abas mazās partijas ir skeptiskas pret Eiropas Savienības politiku, un galēji labējie priekšvēlēšanu kampaņā pat solīja rīkot referendumu par valsts izstāšanos no Eiropas Savienības. Tāpēc Babišam būs jāpieliek pūles, lai abas partijas būtu ieinteresētas sadarboties, turklāt politologi izsaka šaubas, cik stabilas un prognozējamas ir abas partijas un to ievēlētie deputāti. Tajā pašā laikā Babišs ir solījis, ka viņa vadītā valdība būs Eiropu atbalstoša un nedarbosies pretēji tās interesēm. Tāpat Babišs ir centies mazināt bažas, ka Čehija klaji pretdarbosies Ukrainas atbalstam tās cīņā pret agresoru. Tomēr pārmaiņas valsts politikā šajā ziņā būs. Priekšvēlēšanu laikā miljardieris solīja, ka, nonākot pie varas, pārskatīs Čehijas vadīto starptautisko koalīciju artilērijas šāviņu piegādei Ukrainai, kuru izveidoja Fialas valdība. Viņš gan pauda gatavību to apspriest ar Ukrainas prezidentu Volodimiru Zelenski, tagad sakot, ka šo programmu ir jāpārņem NATO. Andreju Babišu dēvē par populistu, un viņš arī sevi ir aktīvi pozicionējis kā Donalda Trampa atbalstītāju un viņam līdzīgas politikas īstenotāju. Francijā briest ārkārtas vēlēšanas Premjera amatā viņš paspēja būt 27 dienas, taču valdība pastāvēja vien 14 stundas, šādi kļūstot par īsāko valdību visas jaunākās Francijas Republikas vēsturē. Pēc tam, kad septembra sākumā parlaments izteica neapmierinātību iepriekšējam premjeram, prezidents Emanuels Makrons premjera amatu uzticēja Sebastjēnam Lekornī. Bija vajadzīgs gandrīz mēnesis, lai nominētu jaunos ministrus, un svētdienas, 5. oktobra, vakarā valdības sastāvs tikai izziņots. Tas tūlīt saskārās ar plašu kritiku, jo vairākos amatos bija nominēti līdzšinējie ministri, un gan labējie, gan kreisie steidzās sacīt, ka neredz iespēju atbalstīt tos pašus vēžus, tikai citās kulītēs. Tūlīt sākās runas par vēl vienu neuzticības balsojumu, un jau pirmdien premjers pats paziņoja, ka šādā noskaņojumā neredz iespēju strādāt un atkāpjas no amata.  Kopš ārkārtas vēlēšanām, kad parlamentā izveidojās trīs atšķirīgi politiskie bloki, panākt vienošanos ir kļuvis neiespējami. Īsā laikā ir kritusi jau trešā valdība, un lielākā problēma ir tā, ka parlaments nav spējīgs apstiprināt nākamā gada budžetu, kuram ir jābūt taupības budžetam – Francijā ir arī sarežģīta finansiālā situācija. Nacionālās apvienības parlamenta frakcijas priekšsēdētāja Marina Lepēna pirmdien aicināja rīkot vēl vienas pirmstermiņa parlamenta vēlēšanas. Viņasprāt, citas izejas no strupceļa nav. Viņa arī uzskata, ka no amata ir jāatkāpjas prezidentam. Tomēr šādu iespēju Emanuels Makrons līdz šim ir noraidījis. Tiesa, līdzīgas balsis ir atskanējušas arī no centristiem, šādi palielinot spiedienu pret Makronu. Nav drošas pārliecības, vai jaunas vēlēšanas palīdzētu valstij izkļūt no strupceļa. Protams, Marina Lepēna cer, ka tas ļautu tās apvienībai palielināt savu ietekmi, jo apvienības popularitāte ir augusi. Savukārt prezidentam tas radītu citas problēmas. Aptaujas rāda, ka Emanuels Makrons kļūst arvien nepopulārāks, bet viņa pilnvaras ir spēkā līdz pat 2027.gadam.  

Politisk redaktør Kjetil Alstadheim er i København på europeiske toppmøter. Det er diplomati, møter i gangene, politiske røde løpere og stormaktsspill - med Kjetil midt i smørøyet. Hør episoden og alt annet fra Aftenpodden hos Podme eller i Aftenposten-appen. Med Lars Glomnes og Kjetil Alstadheim.

Pavērsiens ASV un Baltkrievijas attiecībās. Čārlija Kērka slepkavības atskaņas. NATO uzsāk misiju "Austrumu sardze". Aktualitātes pasaulē analizē Elīna Vrobļevska, Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētniece, Rīgas Stradiņa universitātes Sociālo zinātņu fakultātes lektore, politologs Andis Kudors, Latvijas Universitātes Ekonomikas un sociālo zinātņu fakultātes pasniedzējs, un politologs Veiko Spolītis. Ledlauzis Baltkrievijā Ir pagājuši jau trīs mēneši, kopš uzzinājām, ka no Baltkrievijas cietuma pēkšņi atbrīvoti 14 politieslodzītie, tajā skaitā gan Svetlanas Cihanouskas vīrs, gan pāris Latvijas valstspiederīgo. Toreiz uzzinājām, ka Minskā bija ieradies īpašais ASV sūtnis Kīts Kellogs. Šī vizīte nebija iepriekš izziņota, tāpēc daudziem notikušais bija liels pārsteigums. Pagājušajā nedēļā sekoja turpinājums. Līdzīgi kā iepriekšējā reizē, nereklamēti Minskā atkal ieradās ASV īpašs sūtnis, šoreiz Kelloga vietnieks Džons Kols. Sabiedrība par vizīti uzzināja tikai pēc tam, kad nākamajā dienā, 11. septembrī, no cietuma tika atbrīvoti 52 politieslodzītie, kas gandrīz visi ieradās Lietuvā. Viens no atbrīvotajiem – disidents Mikola Statkevičs – atteicās pamest valsti, un nu jau viņš ir atkal apcietināts un atrodas Baltkrievijas cietumā. Pārējie ir deportēti, arī šoreiz starp atbrīvotajiem ir divi Latvijas valstspiederīgie. Kola sarunas ar Lukašenko esot ilgušas piecas stundas. Visas detaļas mēs nezinām, tomēr šoreiz atbrīvošana no cietuma nav notikusi tāpat vien. Piektdien, 12. septembrī, ASV paziņoja, ka tiek atceltas visa veida noteiktās sankcijas Baltkrievijas nacionālajai lidsabiedrībai „Belavia”. Šīs sankcijas tika noteiktas vēl pirms Krievijas iebrukuma Ukrainā, kad 2021. gadā Minskā ar viltu piespieda nolaisties „Ryanair” lidmašīnu, kas bija ceļā no Atēnām uz Viļņu. Toreiz Baltkrievija praktiski to nolaupīja, lai varētu arestēt opozīcijas blogeri Ramanu Prataseviču. Tagad Amerikas puse toreiz noteiktās sankcijas ir atcelusi. Tāpat ASV delegācija paziņoja, ka atkal atvērs vēstniecību Minskā. Tas nozīmē, ka Savienoto Valstu un Baltkrievijas attiecībās ir noticis pavērsiens, un ledus, kas bija izveidojies jau vairāku gadu garumā, ir atkal salauzts. Kērka slepkavības atskaņas 10. septembra vakarā Savienotās Valstis pāršalca ziņa, ka Jūtas štatā vietējā universitātē ir sašauts kārtējais politiķis, šoreiz ASV prezidenta Donalda Trampa sabiedrotais, konservatīvais influenceris Čārlijs Kērks. Drīz vien uzzinājām, ka no gūtajiem ievainojumiem Kērks ir miris. Politiskās slepkavības Savienotajās Valstīs nav nekas jauns. Tomēr šoreiz slepkavība ir izraisījusi plašāku rezonansi nekā parasti. Visā valstī tika izsludinātas nacionālās sēras, un Tramps lika nolaist ASV karogus pusmastā līdz pat nedēļas beigām. 31 gadu vecais Kērks bija konservatīvo republikāņu jaunākās paaudzes pārstāvis, kuram bija miljoniem sekotāju sociālajos medijos. Kērks apmeklēja ASV universitātes, aicinot studentus debatēt ar viņu un pārraidot šīs debates soctīklos. Uz tām bieži tika uzaicināti studenti, kas bija Kērka viedokļu pretinieki. Zīmīgi, ka slepkavība notika vienā no tikšanās reizēm, kad Kērkam jautāja par viņa attieksmi pret biežajām publiskajām apšaudēm. Kērks jau iepriekš bija daudzkārt aktīvi iestājies par amerikāņu tiesībām nēsāt šaujamieročus, sakot, ka zaudētas dzīvības reizēm ir neizbēgams upuris, kas jāmaksā par šādu brīvību. Kērka slepkavam izdevās aizbēgt, un pirmajās dienās izvērtās visdažādākās spekulācijas, kas aiz šīs slepkavības stāv. Tāpēc tad, kad slepkavu izdevās aizturēt, pārsteigums bija liels. Izrādījās, ka tas ir 22 gadus vecais Tailers Robinsons, kurš pats nāk no konservatīvas vides. Noslepkavotā Čārlija Kērka ļoti aktīvā publiskā darbošanās ir tā, kas šoreiz ir raisījusi tik plašu rezonansi. Turklāt šoreiz tā ir izpletusies krietni pāri Amerikas robežām. Kērks bija aktīvs ne tikai politikā, bet arī kristīgajā vidē. Arī Latvijā daudzi konservatīvie kristieši viņu ir pasludinājuši par ticības mocekli. Tajā pašā laikā Kērka politiskie uzskati bija ļoti strīdīgi. Viņš bieži izteicās kritiski par Ukrainu, un analītiķi saka, ka viņa retorika šajā ziņā bija piesātināta ar Krievijas propagandu. Austrumu sardze Piektdienas vakarā NATO ģenerālsekretārs Marks Rute paziņoja par jaunu NATO misiju „Austrumu sardze”, lai nodrošinātu drošību Polijā un Baltijas valstīs. Misija ir atbilde Krievijas dronu incidentam Polijas gaisa telpā 10. septembrī. Lai gan oficiāli alianse to neuzskata par tīšu uzbrukumu, tomēr ar šo misiju cer nodrošināt reģiona drošību un atturēt kremli no tālākām provokācijām. Pašlaik misijā iesaistījušās četras valstis – Dānija, Vācija, Francija un Lielbritānija, kas katra nodrošinājusi vairākus iznīcinātājus, kuri veiks pretgaisa aizsardzības misijas. Informācija par konkrētiem misijas plāniem gan netiek izpausta, tomēr Latvijas amatpersonas pieļāvušas, ka šī varētu kļūt par patstāvīgu misiju NATO Austrumu flangā. Paralēli publiski parādās runas, ka NATO varētu aizsargāt Ukrainas rietumu gaisa telpu. Ukraina jau kopš kara pirmajām dienām ir lūgusi NATO sargāt tās debesis.

Att en liten stad vid floden Tibern på den italienska halvön kunde förvandlas till ett imperium som sträckte sig från Mesopotamien till Britannien har fängslat oss i årtusenden. Och Romarriket fortsätter att påverka oss genom språk, arkitektur och lagstiftning.Romarrikets ursprung vilar på legenderna om tvillingarna Romulus och Remus och även hjälten Aeneas från Troja. Dessa myter visar vilka ideal Romarriket byggdes på.Detta är det första av sex avsnitt om Romarriket i podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Arkeologiska fynd visar att bosättningar fanns på Palatinen och Roms andra kullar redan under 800-talet f.Kr. Utgrävningar visar ett samhälle i förändring, påverkat av grannar som etruskerna, och med en växande ambition att härska över mer än bara sina egna sju kullar.Den viktigaste faktorn bakom Roms expansion under antiken var dess militära styrka och organisatoriska skicklighet. Genom ett disciplinerat och flexibelt armésystem, strategisk utplacering av kolonier samt effektiv integration av erövrade folk som medborgare eller allierade, kunde Rom snabbt utvidga sitt herravälde.Det geografiska läget vid Tibern möjliggjorde handel och kommunikation, vilket skapade resurser och strategiska fördelar. Handelsvägar och ekonomiska incitament ledde till välstånd och möjliggjorde import av livsmedel och råvaror – avgörande för att försörja den växande befolkningen och försörja armén. Politisk stabilitet och ett fungerande rättssystem, som de tolv tavlornas lag, bidrog till ordning i ett snabbt växande rike.Roms järnåldersbyar växte gradvis samman. På 600-talet f.Kr. dränerades myrmarkerna mellan kullarna med hjälp av Cloaca Maxima, och Forum Romanum började ta form som stadens centrum.Rom utvecklades från ett kungadöme – där sju legendariska kungar regerade till en republik från år 509 f.Kr. Republiken kom att expandera till ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa.Under denna tid utövade etruskerna stort inflytande på Rom. Ett tekniskt och konstnärligt lyft märks i övergången från enkla hyddor till tegel- och stenbyggnader, och från lokala kulter till monumentala tempel. Etruskisk stadsplanering, religiösa ritualer och symboler som fasces införlivades i den romerska kulturen.Etruskerna hade ett utvecklat skriftspråk, avancerad teknik och ett rikt religiöst system som påverkade romarna. Gudavärlden förändrades: den tidigare enkla italiska tron ersattes gradvis av en mer antropomorf och hellenistiskt influerad pantheon. Triaden Jupiter, Juno och Minerva blev symboler för romersk makt och ordning.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Latin – språket som formade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trygve Slagsvold Vedum elsker hele Norge – men klarer han å gjøre noe med sentraliseringen? Senterpartilederen snakker om distriktsopprør, maktkonsentrasjon, EU og det han mener står på spill i årets valg. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Ådne Riis Hallås PS: Følg oss i Spotify eller Youtube for å se samtalen på video.