Podcasts about institutet

Hur får vi ut mer av den infrastruktur vi redan har? Hur kan fler tåg gå i tid, trängseln minska och transportsystemet fungera bättre i vardagen? Svensk transportpolitik står inför flera utmaningar. Behovet av investeringar i vägar och järnvägar är stort, samtidigt som klimatomställningen kräver elektrifiering och nya bränslen. Dessutom ska transportsystemet vara tillförlitligt i vardagen, stödja näringslivets transporter och fungera även under störningar och kriser. I en ny SNS-rapport analyserar två nationalekonomer hur skatter och avgifter kan utformas för att bidra till ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen. De visar hur prissättning kan användas för att styra efterfrågan, minska belastningen i transportsystemet och bättre utnyttja den befintliga kapaciteten. I rapporten presenteras ett reformpaket för transportbeskattningen i Sverige. Rapporten lanseras inom ramen för SNS forskningsprojekt SNS Infra. Medverkande Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet Niklas Karlsson (S), skattepolitisk talesperson och ordförande i skatteutskottet Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet Tina Thorsell, samhällspolitiska chef, Transportföretagen Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ”gamechanger” för patienterDen nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm.En miljard människor med obesitas globaltHär i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin.Staten vs läkemedelsbolagenMen nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige. Juridisk stridI februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark. Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas i Region StockholmKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia ABPer-Henrik Zingmark, enhetschef TLV Daniel BrodénKatarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHEDavid Ricks, vd Eli Lillyekonomiekotextra@sverigesradio.se

Politiker använder sig allt oftare av desinformation och ger falska eller missvisande svar som ett politiskt vapen. Det hävdar Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid JMG i Göteborg som skrivit ett kapitel om detta i en ny rapport om virala hot mot demokratin som Institutet för Mediestudier släppte nu i veckan. Gäst: Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid JMG i Göteborg. Programledare: Jon Andersson

Befolkningsförbundet föreslår att varje nyfött barn i Finland får 5000 euro av staten i en bebisfond. Pengarna i fonden skulle få tas ut först då personen i fråga vuxit upp och fått ett eget barn. Modellen skulle hjälpa de nya föräldrarna med de utgifter som en ung familj kan ha. Det här kunde få fart på familjebildandet och barnafödandet, menar förbundet. Men är det här en rättvis modell, och sporrar pengar verkligen folk till att skaffa barn? Anna Rotkirch, direktör på Institutet för befolkningsforskning, Johannes Kananen, docent i socialpolitik vid Åbo universitet, samt placeringsutbildaren och företagaren Svenne Holmström diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

År 1975 lade invandrarministern Anna-Greta Leijon (S) fram regeringens linje för en ny invandrar- och minoritetspolitik. I stället för en politik där invandrarna skulle bli svenskar formulerades en vision där de nya svenskarna skulle få möjlighet utveckla sin egen kultur vid sidan om den svenska, som fick brett stöd i riksdagen.Femtio år senare är islam Sveriges näst största religion, och Sverigedemokraterna ett av landets största partier. Samtidigt har politiken rört sig mot en betydligt mer restriktiv migrations- och asyllinje, inte minst efter flyktingvågen 2015.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Simon Sorgenfrei – religionsvetare och föreståndare för IMS, Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola Han är aktuell med boken Öppna era hjärtan.Under flyktingkrisen 2015 tog Sverige emot många fler asylsökande än jämförbara europeiska länder; kommuner och myndigheter pressades hårt, och ord som ”systemkollaps” blev frekvanta. Året därpå infördes den tillfälliga lagen (2016:752) som begränsade möjligheten att få uppehållstillstånd och påverkade bland annat permanenta tillstånd och familjeåterförening; lagen förlängdes senare.I riksdagsvalet 2022 blev Sverigedemokraterna Sveriges näst största parti. Kort därefter tecknades Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD, där migrations- och integrationspolitiken lyfts som centrala samarbetsområden och där man talar om ett ”paradigmskifte” – bland annat att Sverige ska lägga sig på EU-rättens miniminivå i asylpolitiken och minska det som kallas ”tilldragningsfaktorer”.Redan i mitten av 1960-talet fattades beslut om att frikyrkor och minoritetssamfund skulle kunna få statligt stöd för sin verksamhet. Under 1970-talet breddades stödtänkandet också till invandrarföreningar – exempelvis satsningar på hemspråk och hemlandskultur. Grundidén var jämlikhet i rättigheter: invandrade skulle ha samma möjligheter som etniska svenskar och själva kunna välja graden av kulturell anpassning.När arbetskraftsinvandringens epok klingade av fortsatte migrationen i nya former: anhöriginvandring och flyktingmottagande från bland annat Chile, Uganda, Iran/Irak och Libanon. Det förändrade både demografin och konfliktlinjerna i debatten.I slutet av 1970-talet växte också den organiserade invandringskritiken. Bevara Sverige Svenskt (BSS) spred flygblad om ”invasion” och nationell undergång. Det viktiga är att islam länge inte var huvudmålet: ”invandrare” klumpades ofta ihop i grova kategorier, och tidiga utpekanden gällde ofta andra grupper än muslimer. Men år 1989 blev en vändpunkt. Dels bidrog Rushdie-affären, där den brittiska författaren Salman Rushdie dömdes till döden av mullorna i Iran, till att polarisera synen på yttrandefrihet och religion i Europa. Dels fattade Sverige det restriktiva Luciabeslutet den 13 december 1989, där regeringen slog fast att mottagningssystemet nått ”gränsen för vad vi klarar av” och begränsade asylmöjligheterna till flyktingkonventionen och särskilt starka skyddsbehov.Efter kalla krigets slut bytte hotbilder ofta färg i västliga debatter: från ”den röda faran” till en föreställd ”grön fara”, där islam kopplades till geopolitik, migration och identitet. I Sverige tog Ny Demokrati plats i riksdagen 1991 med en hårdare, mer mediedriven invandringsretorik.Samtidigt kom tiotusentals bosnier – många muslimer – som flyktingar undan Balkankrigen. Här syns också en annan svensk reaktion: lokal solidaritet, föreningsliv och institutionsbygge. Sverige blev ett land där islam inte bara ”finns”, utan organiserar moskéer, studieförbund, begravningsplatser och vardagsreligion.Bild: Första morgonen efter ramadan samlas män i Botkyrkas turkiska islamiska kulturförenings moské i Fittja (Botkyrka) för storbön, fotograferat tidigt på morgonen den 14 november 2004. Foto: Anna Ulfstrand, CC BY, via Stockholms läns museum.Musik: Islamisk kallelse till bön, Pixabay, Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvartal granskade förtroendesiffrorna för public service, men kritiker sågar resultatet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra veckan var det full kampanj från nyhetssajten Kvartal. Samtidigt som de i en reklam porträtterade journalister på Sveriges Radio, SVT och Dagens Nyheter som ensidiga, pengaslukande, anti-sd-djur, gick de på nyhetsplats till attack mot de höga förtroendesiffrorna för public service-bolagen.Kvartal skrev att siffrorna är missvisande eftersom SOM-institutet inte tar hänsyn till att grupper som generellt sett har lägre förtroende för public service, till exempel SD-sympatisörer, är underrepresenterade i undersökningen. Statistik är svårt och komplicerat. Opinionsundersökningar är aldrig en sanning med stort S, särskilt inte när du mäter något så poröst som förtroende. Så gav verkligen Kvartal sina läsare tillräckligt mycket kontext för att ge en rättvis bild och därmed möjligheten att, som de säger, “tänka själva”?Freddi Ramel och Johan Cedersjö pratar med Kvartals vd Ludde Hellberg, Annika Bergström, föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet, Andrej Kokkonen, professor i statsvetenskap, vid Göteborgs universitet och Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet.

Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation en situation som ekonomer kallar för en mardröm med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljeprisrekord och fallande börserSjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan.Dyrare matFör lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”.Bråttom med återgång till det normala”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”.Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotHelena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomiNicolai Tangen, vd Norska oljefondenRobert Bergqvist, senior ekonom SEBChristian Kopfer, råvaruanalytikerUlf Kristersson (M), statsministerPeter Sagebrant, vd Alwexekonomiekotextra@sverigesradio.se

Håller samhällets utveckling på att stanna av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är marinerade i idén om att utvecklingen rusar framåt – att ny teknik och samhällsförändringar går snabbare än någonsin. Men det finns en växande skara forskare och experter som varnar för att den där bilden inte alls stämmer. Istället är vi på väg in i den stora stagnationen. Vad finns det som talar för att samhället faktiskt håller på att stagnera, och vilka konsekvenser skulle det i så fall få?Programledare och producent: Erik Petersson och Wendela AntepohlMedverkande:Karim Jebari - filosof och forskare på Institutet för framtidsstudier.Carl Benedikt Frey - ekonomisk historiker och biträdande professor på institutionen för AI och arbete på universitetet i Oxford.Russell Funk - professor på Carlson school of management på universitet i Minnesota.Ove Granstrand - professor emeritus i på Chalmers – han har forskat på innovation i många år.Diana Ürge-Vorsatz - professor i miljövetenskap på centraleuropeiska universitetet i Wien samt vice ordförande i FN:s klimatpanel IPCC.Böcker:How progress ends (Carl Benedikt Frey 2025)Where Is My Flying Car? (J. Storrs Hall, 2021)Abundance (Ezra Klein och Derek Thompson 2025)Människans skymning (Karim Jebari)The Great Stagnation, How America Ate All the Low-Hanging Fruit of Modern History, Got Sick, and Will (Eventually) Feel Better (Tyler Cowen 2011)Klipp i urval:Panel från World economic forum: How Can We Fix Our Productivity Crisis?Debatt på Oxford Martin School: Innovation or Stagnation?Den nya ekonomin: Varför kan Sverige inte bygga något?New York Times: Peter Thiel and the antichristClaude's cyclesAndra källor i urval:Papers and patents are becoming less disruptive over timeInnovation leaders in 2025Are ideas getting harder to find?The machine breakers - Eric HobsbawmWant to avert the apocalypse? Take lessons from Costa Rica8 Google Employees Invented Modern AI. Here's the Inside StoryThe critical role of persistent disruption in advancing scienceQuality of scientific papers questioned as academics ‘overwhelmed' by the millions publishedWhy There Is So Much Bullshit in ScienceWhy Wall Street is booming while Main Street is stagnatingThe Wealth of Stagnation: Falling Growth, Rising ValuationsPost-growth: the science of wellbeing within planetary boundariesPrepare developed democracies for long-run economic slowdownsDoughnut of social and planetary boundaries monitors a world out of balanceThe disruption index suffers from citation inflation and is confounded by shifts in scholarly citation practiceLabour productivity growth in the euro area and the United States: short and long-term developmentsMusik:Carbon Based Life Forms - AbiogenesisMarcus Bàgalà - Duco in Mara's RoomPaul Leonard-Morgan - Anderson's ThemeKid Loco - Theme from the Graffiti ArtistKyle Dixon, Michael Stein - ElevenBlue Dot Sessions - Thread of CloudsBlue Dot Sessions - Lobo LoboPaul Leonard-Morgan - Running to the LoopMarcus Bàgalà - Wires: WindchimesJustin Hurwitz - QuarantineMolchat Doma - Судно (Борис Рыжий)Alphaville - Big in JapanPaul Leonard-Morgan - A Touch of InsanityHans Zimmer - Afraid of TimeBen Salisbury, Geoff Barrow - Dream RealityMarcus Bàgalà - Frets: Problem, After ProblemJeff Beal - I Think I Smell GasCliff Martinez - Rubber HeadCliff Martinez - There's Nothing In ThereCliff Martinez - Never Read HimBlue Dot Sessions - Lemon and MelonCliff Martinez - Don't Blow ItGustavo Santaolalla - Forgotten MemoriesCliff Martinez - Save Some For UsCliff Martinez - I'm SickCliff Martinez - I Don't Do FraudMartin D Fowler - 1 Ships VIICliff Martinez - The Birds Are Doing ThatMartin D Fowler - 1 Ships IIIHelios - Even TodayFleetwood Mac - The Chain

Hur kan kunskapsresultaten stärkas och likvärdigheten öka i den svenska skolan? Inför valet bjuder SNS in Josefin Malmqvist och Anders Ygeman, Moderaternas respektive Socialdemokraternas utbildningspolitiska talespersoner, till ett samtal med ledande skolforskare om deras reformförslag. Medverkande Gabriel Heller Sahlgren, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och författare till SNS-rapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson och ledamot i utbildningsutskottet Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och författare till SNS-rapporten Policyidéer för svensk skola Anders Ygeman (S), utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet Seminariet modereras av Ilinca Benson, vd på SNS.

Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stegras utmaningar framöverPå en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.Höga klimatmål från EUEU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.”Förödande om det ändras”Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.ProgramledareVictor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:John Hassler, professor nationalekonomiSylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historiaMagnus Henreksson, professor nationalekonomiOskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på VattenfallLeif Johansson, tillträdande ordförande för StegraHenrik Henriksson, vd för StegraMartin Lundstedt, vd för AB Volvo

Är transhumanisternas vision på väg att bli verklighet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hjärnchip har länge utvecklats inom forskningen, men nu testas nya system i allt fler verkliga försök på människor. För vissa handlar det om hoppet att återfå funktioner som gått förlorade. För andra handlar det om något mer: att förbättra människan och tänja på gränsen för vad kroppen och hjärnan klarar av.Men vem tjänar på den utvecklingen? Och vad riskerar vi att förlora när människans inre blir nästa tekniska plattform?Programledare och producent: Jennifer Sjöblom och Erik PeterssonMedverkande:Ingrid Dunér - Doktor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds UniversitetAnders Sandberg - Doktor i datavetenskap och forskare vid Institutet för framtidsstudierMaria Asplund - Professor i bioelektronik och mikrosystemteknik för bioelektronik och neuroteknologi på ChalmersAnna Wexler - Neuroetiker och biträdande professor i medicinsk etik och hälsopolitik vid universitetet i PennsylvaniaUniversity of PennsylvaniaLiam Drew - Brittisk vetenskapsjournalist som skriver för bland annat Nature och The GuardianBöcker:Artificial you: A.I. and the Future of Your Mind av Susan SchniderThe battle for your brain av Nita FarahanyLiv 3.0 av Max TegmarkHomo Deus av Yuval Noah HarariAndra tryckta källor:Rapporten Mind Control Past and Future från Harvard Kennedy School av Lukas J MeierWHO rapporten Landscape analysis of the opportunities and challenges for neurotechnology in global healthFOI-rapporten Det förflutna och framtiden som formar nuet. En systemkartläggning och riskbedömning av svensk bioteknikKällor i urval:Vox: Unexplainable: Sorry we left an implant in your brainNature: Neuronal ensemble control of prosthetic devices by a human with tetraplegiaBlackrock Neurotech: Tether invested $200M in Blackrock Neurotech, accelerating development and commercialization of implantable BCI technologyNature: Abandoned: The human cost of neurotechnology failureReuters: Exclusive: Musk's Neuralink has faced issues with its tiny wires for years, sources sayReuters: Elon Musk's Neuralink says it has 21 participants enrolled in trialsNature: AI & robotics briefing: Lack of transparency surrounds Neuralink's ‘brain-reading' chipNature: A nonsurgical brain implant enabled through a cell–electronics hybrid for focal neuromodulationNature: Neuralink brain chip: advance sparks safety and secrecy concernsNature: The business of brain-computer interfacesMIT news: New therapeutic brain implants could defy the need for surgerySVD: Elon Musks hjärnchip förändrade hans livVetenskapsradion nyheter: Chip i hjärnan på människor har blivit verklighet – så ska de användasFilosofiska rummet: Transhumanismen – en möjlighet att optimera människan eller ett hot mot det mänskliga? 2020The infinite monkey cage: Mind-reading computers 2025Paradiso: Sätt in ett chip i djupaste hjärnan - framtidens antidepp 2025I hjärnan på Louise Epstein: Därför drömmer Elon Musk om chip i hjärnan 2023The Guardian: Prof Nita Farahany: ‘We need a new human right to cognitive liberty'Springer: Julian Huxley, Evolutionism and the History of TranshumanismThe Conversation: Freedom of thought is being threatened by states, big tech and even ourselves. Here's what we can do to protect itTime: Computer Chips in Our Bodies Could Be the Future of Medicine. These Patients Are Already ThereStanford Medicine: Eye prosthesis is the first to restore sight lost to macular degenerationNew York Times: Big Tech Wants Direct Access to Our BrainsNature: The business of brain–computer interfacesBBC: The man with a mind-reading chip in his brain - thanks to Elon MuskThe Conversation: Ghost in the Shell thrills but ducks the philosophical questions posed by a cyborg futureThe Conversation: Transhumanism: billionaires want to use tech to enhance our abilities – the outcomes could change what it means to be humanEthics, Medicine, and Public Health: Transhumanism: Towards a new Adam?Journal of Neuroscience Methods: DARPA-funded efforts in the development of novel brain–computer interface technologiesNATO: Summary of NATO's Biotechnology and Human Enhancement Technologies StrategyThe Conversation: The brain is the most complicated object in the universe. This is the story of scientists' quest to decode it – and read people's mindsNew York Times: A.I. Is Getting Better at Mind-ReadingFinancial Times: The transformative potential of computerised brain implantsNew York Times: Should You Add a Microchip to Your Brain?The Guardian: Investors' ‘dumb transhumanist ideas' setting back neurotech progress, say expertsEFN: Ingrid Dunér: Teknikens löfte, människans ödeMusik:Cliff Martinez - Save Some For UsCliff Martinez - Don't Blow ItCliff Martinez - Placental RepairKid Loco - Theme from the Graffiti ArtistSilver Maple - Particle EmissionStar Hopper - Through The HeliopauseThomas Newman - The Mouse On The MileBen Jordan - AngelsJon Brion - You LearnAlberto Iglesias - TreasureCliff Martinez - I'm In The PinkNew Order - Blue MondayBlue Dot Sessions - Lemon and MelonMartin D. Fowler - 1 Ships XIIAlexandre Desplat - SyrianaHans Zimmer - Afraid Of TimePaul Leonard Morgan - A Touch of InsanityCliff Martinez - Never Read HimOchre - A Midsummer Nice DreamCliff Martinez - Speight Lived HereCliff Martinez - I'm SickMarcus Bagalà - Duco in Mara's RoomCliff Martinez - Rubber HeadMarcus Bagalà - Boxes: It Goes Like ThisCliff Martinez - Same SweatpantsBen Salisbury, Geoff Barrow - Setting the Eagle FreeCliff Martinez - Searching for SomethingBen Salisbury, Geoff Barrow - Dream RealityCristobal Tapia De Veer - The PublicVince Pope - Who Are YouHelios - Even TodayJustin Hurwitz - QuarantineDaniel Hart - Critical Issue for the FutureKraftwerk - The Robots

Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna.Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler.– Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen.Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Thelma Åbergthelma.aberg@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Integrationspolitiken står högt på den politiska dagordningen inför valet 2026. SNS bjuder in Lawen Redar och Linda Lindberg till ett fördjupat samtal om hur partierna vill forma framtidens integrationspolitik och vilka reformer och prioriteringar de ser som mest avgörande. Medverkande Olle Hammar, biträdande lektor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och forskare på Centret för migrations- och integrationsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm, Institutet för framtidsstudier och IFN Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet och forskare vid IFN Linda Lindberg (SD), gruppledare för Sverigedemokraternas riksdagsgrupp Lawen Redar (S), integrationspolitisk talesperson Seminariet modereras av Mikael Witterblad, forskningschef på SNS.

SR:s måttstockar, regeringens löftesbrott och Talmannens mor. Sånt vi pratar om i senaste avsnittet! I det 211:e avsnittet av Publicistpodden gästas programledare Jonas Nordling av: Martin Ahlquist, Tf chefredaktör och utgivare för Dagens Media James Savage, publicistisk chef på The Local, samt ordförande för Sveriges Tidskrifter och Utgivarna samt inhopparen Helena Giertta, färsk chef på Institutet för Mediestudier På dagordningen denna gång stod bland annat: SR:s relation till medarbetarnas yttranden Sveriges tidskrifters och TU:s stöd för extra pengar till Public Service Lokalpressens återvunna stolthet Andreas Norléns upphovsrättsfajt Uteslutningen av Meta från IAB Institutet för Mediestudier Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Vad är egentligen rättvisa? Och hur har världen förändrats? Har den blivit mer eller mindre rättvisa. Det ska vi försöka besvara i detta avsnitt som är det tredje av fyra som vi gör i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Gäst är Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och verksam vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning. Andreas forskning kretsar kring välfärdsstaten och fördelningspolitik.Poddavsnittet har möjliggjorts tack vare ett samarbete med Riksbankens jubileumsfondProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet tar avstamp i en rapport från MR-institutet och fördjupar sig i hur äldres mänskliga rättigheter faktiskt efterlevs i Sverige. Tillsammans med Brittis från MR‑institutet och Helena från SKR utforskar vi nuläget, utmaningarna och de möjligheter som finns framåt. Medverkande: Cecilia Ramqvist, SKR; Brittis Edman, MR Institutet; Helena Henningsson, SKR Samtalsledare: Nils Munthe, SKR

Skulle du klara dig på 19 euro om dagen? Så stort är utkomsstödet för en ensamboende efter regeringens senaste nedskärningar. Regeringen vill stärka de offentliga finanserna och samtidigt få flera att försörja sig genom arbete. Kommer det att lyckas och vad innebär sänkningen för dem som är beroende av utkomststöd? I debatten deltar Heikki Hiilamo, forskningsprofessor på Institutet för hälsa och välfärd, THL, Johannes Kananen, universitetslektor i socialvetenskap vid Åbo Universitet och Marina Nygård ekonomirådgivare på Marthaförbundet. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Sverige har just nu den största marknaden för börsnoteringar i Europa. Under 2025 stod Stockholmsbörsen för mer än hälften av allt europeiskt kapital för börsintroduktioner. I förhållande till vår folkmängd är den Svenska marknaden för riskkapital den största i världen. Vi har också störst andel så kallade ”enhörningar”, bolag värda över en miljard dollar? Vad ligger bakom denna framgångssaga? Vad är egentligen riskkapital Och kan det användas för att driva ett tekniksprång i den gröna omställningen? Joacim Tåg, forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning gästar Katalys och Starta pressarna.

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den tjugofjärde luckan i vår kalender innehåller Uppland.   Dagens sägner är hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. För hjälp med pitepaltens historia har https://piteortenschark.se/paltens-historia/ varit mycket behjälplig. Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den tjugotredje luckan i vår kalender innehåller Jämtland.   Dagens sägner är hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. För hjälp med pitepaltens historia har https://piteortenschark.se/paltens-historia/ varit mycket behjälplig. Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/10–2025.Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den tjugofandra luckan i vår kalender innehåller Medelpad.   Dagens sägner är hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. För hjälp med pitepaltens historia har https://piteortenschark.se/paltens-historia/ varit mycket behjälplig. Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den tjugoförsta luckan i vår kalender innehåller Ångermanland.   Dagens sägner är hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. För hjälp med pitepaltens historia har https://piteortenschark.se/paltens-historia/ varit mycket behjälplig. Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den tjugonde luckan i vår kalender innehåller Norrbotten.   Dagens sägner är hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. För hjälp med pitepaltens historia har https://piteortenschark.se/paltens-historia/ varit mycket behjälplig. Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den nittonde luckan i vår kalender innehåller Västerbotten.   Dagens sägner är hämtade ur böckerna Svenska folksägner av Herman Hofberg,  Svenska sägner av Ebbe Schön, Svenska folksägner av Bengt af Klintberg samt Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. För information om mejerskan Magdalena Charlotta Markström har vi tagit hjälp av Wikipedia.  Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den artonde luckan i vår kalender innehåller Härjedalen.   Dagens sägner är hämtade ur böckerna Svenska folksägner av Herman Hofberg, 90 sagor från Hälsingland av Viktor Johnsson och Svenska sägner av Ebbe Schön, lofsdalenfakta.se  samt Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala.  Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

En komet från en främmande del av rymden är på tillfälligt besök. Rymdforskare hoppas få reda på så mycket som möjligt om universums hemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kometen 3I ATLAS kommer att befinna sig som närmast jorden den 19 december 2025. Det är bara den tredje gången någonsin som vi upptäcker en sådan här interstellär himlakropp i vårt solsystem. Det är ett unikt tillfälle för mänskligheten att lära sig mer om rymden.Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala konstaterar att rymden alltid kan bjuda på nya överraskningar. Och astrofysikern Anders Johansen vid Lunds och Köpenhamns universitet drömmer om att få se en glimt av vad som hände innan vår sol föddes.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den sjuttonde luckan i vår kalender innehåller Öland.   Dagens sägner är hämtade ur böckerna Svenska folksägner av Herman Hofberg, Svenska folksägner av Bengt af Klintberg och Folklivssägner från Öland av fröken J Wilner samt Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala.  Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den sextonde luckan i vår kalender innehåller Gästrikland.   Dagens sägner är hämtade ur böckerna Svenska folksägner av Herman Hofberg, Utanvessarn, Från Gästrikebygder 1922 24 och 26, Gamla tider- Berättelser från Hedesunda och Svenska folksägner av Bengt af Klintberg samt Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala.  Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Andreas Ericson intervjuar honom om hans bok “Historiens återkomst” som sätter vår tids utmaningar i historiskt perspektiv.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Trenden är tydlig: över hela världen går barnafödandet ner. I vissa regioner är det tecken på utveckling och framsteg, men i en nordisk kontext är forskarna mer förbryllade. Martin Kolk är docent i demografi på den sociologiska enheten vid Stockholms universitet och är även verksam vid Institutet för Framtidsstudier. Det var också på IFFS som Heja Framtiden haffade honom efter ett seminarium om det sjunkande barnafödandet i Norden. Vilka drivkrafter ligger bakom utvecklingen och vad kan göras för att vända den? Eller är det ens ett problem att världens befolkning sannolikt kommer att peaka redan under det här århundradet? Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenJust nu råder en bräcklig vapenvila i Gaza. Nödhjälpen ska börja levereras, gisslan ska släppas och de decennier av återuppbyggnad som väntar ska kunna börja. Det är tanken, men ingen vet om det kommer att bli verklighet. Hör Sveriges Radios medarbetare i Gaza Sami Abu Salem, mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström, USA-korrespondent Ginna Lindberg och Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet.I fredags tilldelades Nobels Fredspris den venezuelanske oppositionspolitikern Maria Corina Machado. Vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt och flera gånger mött Machado genom åren – och tecknar hennes porträtt i ett reportage.Över 100 år gamla inspelningar av svenska dialekter har gjorts tillgängliga i Institutet för språk och folkminnens arkivtjänst. Reportage av Lotta Myhrén.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Somar Al Naher, Kolumnist Dagens ETC, Adam Cwejman, Göteborgsposten och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmenVad var avgörande för fredsöverenskommelsen för Gaza, vilka frågetecken kvarstår och hur är utsikterna för att freden ska hålla? Om det resonerar tidigare moderata utrikesministern och statsministern Carl Bildt tillsammans med tidigare socialdemokratiska utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström.Följ med ner under ytan när arkeologer och historiker kartlägger byn Njuoravuolle, som sedan 60 år ligger 20 meter under ytan, vid ett av Vattenfalls vattenkraftverk. Reportage av Erica Sundén.Kan Hamlet lära oss något om vår samtid? Hör Dramatenchefen Mattias Andersson som sätter upp Hamlet under hösten, med undertiteln ”The death of theater”.Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte sitter häktad hos Internationella brottmålsdomstolen, men är trots det fortsatt älskad bland delar av befolkningen. inte minst i sina hemtrakter. Reportage av Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien.Satir med Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Andreas Johansson

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sök rätt jobb – och på rätt sättNär jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra.Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriärSamtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum AcademyJoacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFNMats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds UniversitetSebastian Siemiatkowski, vd Klarna Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnareProgrammet spelades in 10 juli 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar. Vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott-och ledarskapspodden. Det är dags för avsnitt 159 och i det här avsnittet får du möta Åse Lunde. Åse är specialist och expert inom kris-och katastrofledning och har en bakgrund som polis, bl.a. som operativ förhandlare i kris- och gisslansituationer. Hon är utbildad och certifierad vid nationella insatsstyrkan och även vid FBI Crisis (hostage) Negotiation School. Hon har även jobbat för FN och varit strategisk rådgivare i krishantering och krisberedskap vid Myndigheten för Samhälsskydd och beredskap och som strategisk rådgivare vid Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan inom ämnen som resiliens, tidig förvarning & strategisk analys, kriskommunikation mm. Den här bakgrunden har lett till att Åse under större delen av sitt yrkesliv arbetat med några av de mest komplexa och krävande områdena i samhället – kris- och katastrofledning, civilt försvar och totalförsvar, både i Sverige och internationellt. Hon har agerat stabschef i några av de mest uppmärksammade kriserna i Sverige, som under pandemin och bränderna i Trängslet och Kagghamra, och har även arbetat för FN i konfliktzoner och efter naturkatastrofer och som expert för Socialstyrelsens krisledningsorganisation i samband med kriget i Ukraina. I avsnittet berättar Åse om hur man hanterar dessa komplexa situationer, hennes starka drivkraft att utveckla människors förmåga och kunskap, att hjälpa individer och team att växa, fatta beslut under osäkerhet och hitta vägar framåt i komplexa situationer. Åse har en sällsynt förmåga att se helheter, skapa synergier och stärka resiliens – något som är lika viktigt inom idrotten och i det ”vardagliga” ledarskapet som i krisledning. Åse kom tidigt i kontakt med Mental träning och i avsnittet berättar hon hur denna träning bland annat gav henne en viktig grundkunskap gällande vikten av att kunna behålla lugnet i tuffa situationer och varför det är så viktigt att alltid börja med dig själv för att sedan kunna hantera andra. Varmt välkommen till ett mycket spännande avsnitt fyllt av både kunskap och inspiration. Trevlig lyssning! Mer om Åse kan du läsa på https://www.resilientresult.com/ Och vill du veta mer om vad som händer i Jenny's verksamhet så går du in på www.jennyhagman.com eller följ henne på instagram @jenny_hagman Tack till Daily Sports som sponsrar hela säsong 18. Daily Sports är ett företag av kvinnor för kvinnor som producerar högkvalitativa kläder för att stärka kvinnors förmåga och vilja att vara aktiva och samtidigt känna sig bekväma och snygga, på och av golfbanan. Du som lyssnar får 15 % rabatt med koden JENNY15. Gå in på www.dailysports.se för att läsa mer och se de senaste kollektionerna. Tack till Daily Sports Vi önskar dig en fortsatt skön dag och kväll och ta hand om dig och varandra. Varma hälsningar Jenny och Team Train for Balance.

En kvinna som knäcker ett ägg i sin dotters panna, samtidigt som hon livesänder händelsen. Klippet ses av över 100 000 personer, och mamman döms för ofredande. Att föräldrar publicerar klipp och bilder på sina barn är inte ovanligt, men kan alltså va olagligt. När blir det brottsligt? Hur vanligt är det att publiceringar leder till åtal? Och vad är det för snårig värld dagens föräldrageneration lever i? Gäst: Ängla Pändel, ordförande för Institutet för juridik och internet. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT/Polisen, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Den 27 mars reste den svenska journalisten Joakim Medin till Turkiet för tidningen ETC:s räkning. Väl framme på Istanbuls flygplats greps han och sattes i förvar. Medin är nu åtalad för terrorbrott och förolämpning av president Erdoğan och riskerar många år i fängelse. Vilka förutsättningar finns för en rättvis rättegång? Hur farligt är Turkiet för journalister? Och vad kan Sverige göra? Gäst: Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet?Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

26 mars. I Turkiet har president Erdoğan låtit fängsla oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Innebär det slutet på det som finns kvar av landets demokrati? Vad kan Erdogans motståndare göra nu? Andreas Ericson gästas av Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nya taligenkänningsmodellen, som kallas KB-Whisper, har fått träna på 50 000 timmar inspelat svenskt tal som det finns text till. Inspelningarna kommer från riksdagen, SVT och Institutet för språk och folkminnen, ISOF, och innehåller både ett antal dialekter och knepiga termer.Leonora Vsterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket har varit med och tagit fram den nya modellen, och med hennes hjälp testar vi hur bra den fungerar på svenska dialekter. Hon berättar också vad AI:n än så länge har svårt att klara av.Medverkande: Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket; Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning på Institutet för språk och folkminnen, ISOF.Här går KB-Whisper att ladda ner. Obs att den kräver viss förkunskap för att använda.Här är ISOF:s arkiv Folke med ljudinspelningar och nedskrifter från hela landet.Här finns några av de dialektinspelningar som hörs i programmet och många andra.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

En meterhög mur klyver urskogen Biaowiea. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor och hotar unik forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogarI den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen.Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver BiałowieżaMuren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv.Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar.Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.se Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032. Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner. Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp. Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Varför heter vi egentligen som vi heter? Heter jag, min svåger och min sons kompis pappa (tre män födda mitt under 80-talet) alla Robin för att Björn Borg döpte sin son till det och utsatte det kollektiva svenska psyket för namnet?Personnamn har historia, socioekonomiska och kulturella faktorer som ligger och skvalpar i bakgrunden. Det är vad denna veckas avsnitt handlar om.—-LäslistaMassor med artiklar från Institutet för språk och folkminne”Man är vad man heter” Charlotte Hagström”Mitt förnamn är Ronny” Ronny Ambjörnsson”Så har vi valt våra förnamn” av Åke Steinvall i Populär historia 2023”De naturliga efternamnen” ScB”Novation i norr nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-1890” Linnea Gustafsson 2002 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 december. Hur står det egentligen till med svenska elevers läsförmåga? Är det rätt att tala om en kris? Och behöver pedagogiken i skolan förändras? Ledarsidans kolumnist Inger Enkvist, professor emerita i spanska, diskuterar med Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Andreas Ericson leder samtalet.