Podcasts about institutet

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Idrott-och ledarskapspodden. Det är dags för avsnitt 159 och i det här avsnittet får du möta Åse Lunde. Åse är specialist och expert inom kris-och katastrofledning och har en bakgrund som polis, bl.a. som operativ förhandlare i kris- och gisslansituationer. Hon är utbildad och certifierad vid nationella insatsstyrkan och även vid FBI Crisis (hostage) Negotiation School. Hon har även jobbat för FN och varit strategisk rådgivare i krishantering och krisberedskap vid Myndigheten för Samhälsskydd och beredskap och som strategisk rådgivare vid Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan inom ämnen som resiliens, tidig förvarning & strategisk analys, kriskommunikation mm. Den här bakgrunden har lett till att Åse under större delen av sitt yrkesliv arbetat med några av de mest komplexa och krävande områdena i samhället – kris- och katastrofledning, civilt försvar och totalförsvar, både i Sverige och internationellt. Hon har agerat stabschef i några av de mest uppmärksammade kriserna i Sverige, som under pandemin och bränderna i Trängslet och Kagghamra, och har även arbetat för FN i konfliktzoner och efter naturkatastrofer och som expert för Socialstyrelsens krisledningsorganisation i samband med kriget i Ukraina. I avsnittet berättar Åse om hur man hanterar dessa komplexa situationer, hennes starka drivkraft att utveckla människors förmåga och kunskap, att hjälpa individer och team att växa, fatta beslut under osäkerhet och hitta vägar framåt i komplexa situationer. Åse har en sällsynt förmåga att se helheter, skapa synergier och stärka resiliens – något som är lika viktigt inom idrotten och i det ”vardagliga” ledarskapet som i krisledning. Åse kom tidigt i kontakt med Mental träning och i avsnittet berättar hon hur denna träning bland annat gav henne en viktig grundkunskap gällande vikten av att kunna behålla lugnet i tuffa situationer och varför det är så viktigt att alltid börja med dig själv för att sedan kunna hantera andra. Varmt välkommen till ett mycket spännande avsnitt fyllt av både kunskap och inspiration. Trevlig lyssning! Mer om Åse kan du läsa på https://www.resilientresult.com/ Och vill du veta mer om vad som händer i Jenny's verksamhet så går du in på www.jennyhagman.com eller följ henne på instagram @jenny_hagman Tack till Daily Sports som sponsrar hela säsong 18. Daily Sports är ett företag av kvinnor för kvinnor som producerar högkvalitativa kläder för att stärka kvinnors förmåga och vilja att vara aktiva och samtidigt känna sig bekväma och snygga, på och av golfbanan. Du som lyssnar får 15 % rabatt med koden JENNY15. Gå in på www.dailysports.se för att läsa mer och se de senaste kollektionerna. Tack till Daily Sports Vi önskar dig en fortsatt skön dag och kväll och ta hand om dig och varandra. Varma hälsningar Jenny och Team Train for Balance.

Elkrisen 2022 visade på sårbarheter i elsystemet, där höga och volatila elpriser drabbade både hushåll och företag. Samtidigt ställer elektrifieringen krav på elproduktion, nätinfrastruktur och marknadsreglering. I fjol tillsatte regeringen Elmarknadsutredningen. Syftet är att tydliggöra systemansvaret, stärka leveranssäkerheten och skapa bättre planeringsförutsättningar för framtiden. Medverkande Bo Diczfalusy, regeringens särskilda utredare, Elmarknadsutredningen John Diklev, vd, Flower Linus Lakso (MP), energipolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet  Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Peter Strannegård, vd, Fortum Sverige Viktor Strömberg, Executive Vice President, Strategi och digitalisering, SSAB Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare, SNS.

Den globala ekonomin är i gungning. EU har halkat efter USA och Kina i konkurrenskraft. Samtidigt för USA en aggressiv och protektionistisk handelspolitik. Rysslands anfallskrig mot Ukraina medför dessutom högre energipriser och behov av att finansiera upprustning av försvaret i europeiska länder. Medverkande Johan Brenner, General Partner, Creandum Anna Hammer, kapitalförvaltningschef, Andra AP-fonden Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Patrik Tigerschiöld, styrelseordförande i Bure, Mycronic, Yubico, Cavotec och SNS Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Seminariet modereras av Mikael Witterblad, forskningschef på SNS.

En kvinna som knäcker ett ägg i sin dotters panna, samtidigt som hon livesänder händelsen. Klippet ses av över 100 000 personer, och mamman döms för ofredande. Att föräldrar publicerar klipp och bilder på sina barn är inte ovanligt, men kan alltså va olagligt. När blir det brottsligt? Hur vanligt är det att publiceringar leder till åtal? Och vad är det för snårig värld dagens föräldrageneration lever i? Gäst: Ängla Pändel, ordförande för Institutet för juridik och internet. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT/Polisen, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Den 27 mars reste den svenska journalisten Joakim Medin till Turkiet för tidningen ETC:s räkning. Väl framme på Istanbuls flygplats greps han och sattes i förvar. Medin är nu åtalad för terrorbrott och förolämpning av president Erdoğan och riskerar många år i fängelse. Vilka förutsättningar finns för en rättvis rättegång? Hur farligt är Turkiet för journalister? Och vad kan Sverige göra? Gäst: Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet?Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Oljepriset dyker och den ryska reservfonden är på rekordlåga nivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör: Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling. Ekots Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.

Välkomna till ett nytt avsnitt av Har vi åkt till Mars än?I detta avsnitt dyker vi ner i den fascinerande världen av rymdverksamhet och de senaste nyheterna från den andra Rymddagen som anordnades av Rymdstyrelsen. Värdarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson tar oss med på en resa där vi utforskar hur rymddata kan användas för samhällsnytta och hur Sverige kan stärka sin position inom rymden.Med ett stort intresse för rymdverksamhet i Sverige har Rymddagen på Rymdstyrelsen blivit en plattform för att samla aktörer från rymdindustrin, forskning och försvar. Ella Carlsson, generaldirektör på Rymdstyrelsen delar med sig av syftet med rymddagen och hur den bidrar till att skapa nätverk och samarbeten.Under avsnittet får vi lyssna på inspirerande samtal med Camilla Jönsson, handläggare på Naturvårdsverket, och Mattias Bengtson, Tf Chef för planeringssektionen på flygstabens rymdavdelning, som belyser hur rymddata kan användas för att skapa samhällsnytta. Vi träffar Karin Holmqvist, Head of Public & Government Affairs på SSC och Gabriella Stenberg Wieser, rymdforskare på Institutet för Rymdfysik, IRF och pratar om svenskt tillträde till rymden och rymdforskning. Med rymdstyrelsens ställföreträdande Generaldirektör Christer Nilsson diskuterar vi rymdstrategi och rymdlag, och så tar vi oss en framtidsspaning med astronaut Marcus Wandt!Har vi åkt till Mars än? Låt oss tillsammans utforska dessa frågor och mer i vår serie. Oavsett om du är en rymdentusiast eller bara nyfiken på rymdprogram och rymdmissioner, kommer du att hitta värdefull insikt och inspiration. Häng med oss på denna spännande resa genom rymden och upptäck hur Sverige kan bli en viktig spelare i den globala rymdekonomin!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Svängningarna i världsekonomin och världspolitiken leder till stor osäkerhet. Räntorna kan mycket väl vara på väg ner igen. Regeringskansliet prioriterar inte Sverigehuset, menar vår expertkommentator Lennart Weiss som välkomnar debatten om olika varianter om bosparande – men som tycker att Institutet mot mutor drar alldeles för stora växlar av små statistiska rörelser. Programledare: Anna Bellman.

Gabriel Heller Sahlgren är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och aktuell med rapporten "Utfallskvalitet inom offentlig och privat välfärd", som är skriven inom ramen för projektet ”Samling för välfärd” vilket är ett initiativ av Svenskt Näringsliv, Almega utbildning och Vårdföretagarna.

P1 Kultur är på plats i Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm när Astrid Lindgren Memorial Award tillkännages och får första intervjun med vinnaren! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs Björn Jansson är på plats i Kulturhuset i Stockholm när litteraturpriset i Astrid Lindgrens minne tillkännages – ett internationellt litteraturpris som delas ut till författare, illustratörer och läsorganisationer.I Malmö gästas studion av experter på barnlitteratur: Lina Kalmteg, litteraturredaktör på Sveriges Radios kulturredaktion, Shora Esmailian, författare och journalist och Martin Hellström, lektor i barnlitteratur vid Linnéuniversitetet och kritiker på Dagens Nyheter.Och så gör P1 Kultur en exklusiv intervju med årets pristagare, den franska ungdomsboksförfattaren Marion Brunet!TAMERINSTITUTET VERKAR FÖR BARNS LÄSNING I GAZANär barn i Palestina skriver och ritar kretsar texter och bilder ofta kring kriget. Men också av den vardag som kommit ur krigets konsekvenser: att alltid äta bönor, önskan om en sked, och saknaden efter familjemedlemmar. Det berättar Renad Qubbaj, chef på palestinska Tamerinstitutet.Institutet tog emot litteraturpriset i Astrid Lindgrens minne 2009 – och fortfarande i dag har bemärkelsen stor betydelse för dem.Renad Qubbaj berättar om hur organisationen jobbar med läs- och skrivfrämjande för barn på Västbanken och i Gaza, där 15 613 palestinska barn har dött sedan 7 oktober 2023.ESSÄ: TILL FÖRSVAR FÖR TYCKANDETI dag verkar fler tycka att det finns en motsättning mellan tyckande och tänkande. Tyckandet klassas som det mer oseriösa, som hindrar nyanserade diskussioner. Men vad händer om man gör sig av med den egna åsikten, när det handlar om konst och politik?Lyra Ekström Lindbäck tycker och tänker kring tyckandet.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari & Sara Ek

Vilka är vinnare och förlorare i pensionssystemet och hur länge måste man jobba? Och vad innebär det att mängder av PPM-fonder nu slängs ut från fondtorget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns tydliga vinnare i pensionssystemet. Framförallt män som är födda tidigt under 1900-talet. Och den “arvsynd” som lever kvar från det gamla systemet innebär att yngre generationer fortfarande går miste om avkastning. Totalt kan det handla om tusentals miljarder, enligt en beräkning som Jacob Lundberg på Institutet för näringslivsforskning gjort.Pensionsåldrarna stigerSamtidigt behöver vi jobba allt längre upp i åldrarna. Hur länge måste de som är unga idag jobba för att få en dräglig pension? Och vad är det viktigaste att tänka på när det gäller den framtida pensionen? Mats Wester, journalist och pensionsexpert, ger tips. Hör till exempel hur du gör för att inte råka blåsa barnen på miljoner, ifall du skulle dö i förtid.Spararna flyr USA-fonderEfter alla utspel från Donald Trump flyr nu de svenska fondspararna från sina tidigare favoriter, USA-fonderna, och köper Sverigefonder istället. Hundratusentals får brev om fondbytenSamtidigt är det fler hundra tusen sparare som bytt fonder utan att de kanske ens vet om det. Då handlar det om PPM-fonder. För just nu pågår en gigantisk upphandling av det nya fondtorget inom premiepensionssystemet. Kritiker varnar för problemTanken är att höja kvaliteten och avkastningen för pensionsspararna. Men det finns kritiker. Upphandlingarna riskerar att försämra konkurrensen och mångfalden bland fonder och fondbolag, något som i förlängningen drabbar spararna, säger Fredrik Hård på Fondbolagens förening.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Mats Wester, journalist och pensionsexpertJacob Lundberg, forskare IFNMonica Zettervall, pensionsexpert PensionsmyndighetenFredrik Hård, ekonom Fondbolagens föreningDaniel Edencrona, pensionssparare som stämt statenMartin Mörk, byråchef Justititiekanslern Erik Fransson, Fondtorgsnämndenekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 mars. I Turkiet har president Erdoğan låtit fängsla oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Innebär det slutet på det som finns kvar av landets demokrati? Vad kan Erdogans motståndare göra nu? Andreas Ericson gästas av Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nya taligenkänningsmodellen, som kallas KB-Whisper, har fått träna på 50 000 timmar inspelat svenskt tal som det finns text till. Inspelningarna kommer från riksdagen, SVT och Institutet för språk och folkminnen, ISOF, och innehåller både ett antal dialekter och knepiga termer.Leonora Vsterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket har varit med och tagit fram den nya modellen, och med hennes hjälp testar vi hur bra den fungerar på svenska dialekter. Hon berättar också vad AI:n än så länge har svårt att klara av.Medverkande: Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket; Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning på Institutet för språk och folkminnen, ISOF.Här går KB-Whisper att ladda ner. Obs att den kräver viss förkunskap för att använda.Här är ISOF:s arkiv Folke med ljudinspelningar och nedskrifter från hela landet.Här finns några av de dialektinspelningar som hörs i programmet och många andra.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

I veckans avsnitt är det Lucas tur att berätta om familjen Duggar som blev kända genom reality tv-serien 19 Kids and Counting som sändes på TLC. En familj som så många andra följer Institute of Basic Life Principles, en kristen organisation som grundades av Bill Gothard. Institutet har på senare tid fått mycket kritik då medlemmar berättat om strikta riktlinjer kring alla aspekter av livet som de varit tvungna att följa. Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på stapalspodcast@gmail.com eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Om några år ska en ny rymdsond ut i solsystemet för att möta upp en ännu okänd komet. Intergalaktiskt pratar rymdstenar för att ta reda på vad forskarna är på jakt efter. Kometer är mindre himlakroppar som kretsar runt solen. De kan ses som frysta rester från när solsystemet bildades, och är således intressanta för att bredda mänsklighetens kunskap. Gabriella Stenberg Wieser är forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och även återkommande panelist i tv-programmet Fråga Lund. Nu gör hon sin debut i Intergalaktiskt för att prata om kometer, rymdsonden Rosetta och den kommande rymdsonden Comet Interceptor. För Viktor Krylmark och Bill Burrau berättar hon om Rosettas besök vid kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. Rosetta var en europeisk rymdsond som lämnade jorden i mars 2004. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Katharina Leibring, namnforskare på Institutet för språk och folkminnen, gästar studion! Vad döper vi våra barn till just nu? Varför trendar vissa namn? Och varför blir vissa namn otrendiga? Finns det namn som helt dör ut?

I februari avslutas SNS forskningsprojekt, som i tre år har belyst hur styrning, organisering och finansiering av högre utbildning och forskning bör utformas för att säkerställa hög kvalitet och god resursanvändning. Medverkande Maria Nilsson (L), statssekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson Mats Bergman, professor i nationalekonomi och rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet. Har författat SNS-rapporten Dimensionering av högre utbildning – vem är det egentligen som styr? Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. Har författat SNS-rapporten Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid tillsammans med Sylvia Schwaag Serger. Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Har författat SNS-rapporten Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen. Erik Renström, rektor vid Lunds universitet Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet Magnus Frodigh, global forskningschef på Ericsson Stefan Bengtsson, ordförande i styrelsen för Chalmers tekniska högskola och ordförande till referensgruppen som varit knuten till SNS forskningsprojekt Konferensen modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

En meterhög mur klyver urskogen Biaowiea. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor och hotar unik forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogarI den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen.Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver BiałowieżaMuren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv.Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar.Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.se Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Trump gör sig ovän med allierade och Tyskland går till val med stark vind från höger. Men även andra länder blickar inåt. Hur har åren med frihandel krattat banan för det vi ser nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya handelstullarUSA införde nya tullar mot Kina i veckan, däremot blåstes tullarna mot Mexiko och Kanada av i sista stund. Men än är sista ordet inte sagt, och frågan är om EU står på tur. America first Den globala världsordningen är inte bara förlegad. Den har blivit ett vapen som används emot oss, säger USAs utrikesminister Marco Rubio, som gjort klart att resten av västvärlden inte längre kan räkna med att USA ställer upp som världspolis och sammanhållande länk.Tysklands ekonomi krymper – och AFD växerFör Tyskland, som hamnat rejält på efterkälken de senaste åren, skulle fler handelshinder slå hårt. Och samtidigt som den ekonomiska krisen djupnat, har polariseringen ökad, och att Trumps nära medarbetare Elon Musk gett sitt stöd till ytterhögerpartiet AFD inför det tyska valet om några veckor har väckt ilska.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Fredrik Sjöholm, professor och vd Institutet för NäringslivsforskningDaniel Alling, Tysklandskorrespondent Sveriges RadioMarco Rubio, utrikesminister USADonald Trump, president USAJustin Trudeau, premiärminister KanadaClaudia Sheinbaum, president MexikoKaroline Leavitt, pressekreterare Vita husetMark Rutte, generalsekreterare NATOStephan Müchler, vd Sydsvenska HandelskammarenUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenOlaf Scholz, förbundskansler TysklandElon Musk, vd Teslaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032. Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner. Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp. Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

För att Sverige ska nå klimatneutralitet till 2045 och möta ett ökat elbehov krävs investeringar i såväl elnät som fossilfri elproduktion, samtidigt som den svenska elmarknaden blir alltmer integrerad med övriga Europas. I 2025 års Konjunkturrådsrapport undersöker tre nationalekonomer vad som krävs för att Sverige ska säkra nödvändiga investeringar i framtidens elproduktion. Medverkande SNS KONJUNKTURRÅD 2025 Thomas Tangerås (ordförande), professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning Pär Holmberg, docent i nationalekonomi, tekn dr i elkraftteknik och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning Chloé Le Coq, professor i nationalekonomi vid University of Paris-Panthéon-Assas och research fellow vid SITE vid Handelshögskolan i Stockholm KOMMENTATORER Fredrik Hedström, Energy & Strategy Director, Volvo Cars Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör, Svenska kraftnät Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson och ledamot i näringsutskottet Johan Svenningsson, vd, Uniper Sverige Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef forskningsprogram, SNS.

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Varför heter vi egentligen som vi heter? Heter jag, min svåger och min sons kompis pappa (tre män födda mitt under 80-talet) alla Robin för att Björn Borg döpte sin son till det och utsatte det kollektiva svenska psyket för namnet?Personnamn har historia, socioekonomiska och kulturella faktorer som ligger och skvalpar i bakgrunden. Det är vad denna veckas avsnitt handlar om.—-LäslistaMassor med artiklar från Institutet för språk och folkminne”Man är vad man heter” Charlotte Hagström”Mitt förnamn är Ronny” Ronny Ambjörnsson”Så har vi valt våra förnamn” av Åke Steinvall i Populär historia 2023”De naturliga efternamnen” ScB”Novation i norr nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-1890” Linnea Gustafsson 2002 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny blir bara mer och mer folklig i och med att hennes husrenovering har gått viral på Instagram. Huset är den nya båten!!! Vi tar en titt på Institutet för språk och folkminnens nyords-lista och Fanny förvandlas inte helt oväntat till Fredrik Lindström. Hon har givetvis även egna förslag på nyord. OCH Carin behöver prata om hur hon inte litar på sig själv.

I många dagar har vi fått följa med hur de omfattande bränderna i Kalifornien fortsätter att rasa. Också här i Finland följer räddningsmyndigheterna med utvecklingen, och för dem står det helt klart att klimatförändringen redan nu innebär en ökad risk för skogsbränder också hos oss. Dessutom ökar risken för bland annat stormskador, översvämningar, värmeböljor och insektsangrepp. Så hur förberedda är vi i Finland på förändringar som ett varmare klimat oundvikligen för med sig? I Slaget – dagens debatt möts Johan Munck av Rosenschöld från Finlands miljöcentral, överläkare Mikaela Grotenfelt-Enegren från Institutet för hälsa och välfärd, och Axel Hagelstam, direktör vid Försörjningsberedskapscentralen. Maria Nylund leder diskussionen i Slaget – dagens debatt tisdag 14.1 klockan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

El är inte vilken vara som helst, och priset på el är extremt volatilt. Varför är det så? Varför fungerar inte elmarknaden som andra marknader? Och kan marknaden lösa omställningen till förnybar energi? Max Jerneck intervjuar Brett Christophers, ekonomisk geograf och professor vid Institutet för bostads- och stadsforskning vid Uppsala universitet, och aktuell med boken ”The Price is Wrong: Why Capitalism Won't Save the Planet”.

Det är 2024 års sista dag och det har blivit dags att kasta ut det gamla och göra plats för det nya. Av den anledningen repriserar vi vårt avsnitt om nyårsafton från förra året. Är det i år du kommer hålla ditt nyårslöfte?Knappt hinner man tugga i sig skinksmörgåsen och tömma aladdinasken förrän det är dags att börja tänka på nästa stora firande och med det även löftet om att bli en bättre människa. Men varför har vi de nyårstraditioner vi har och varför är just nyårsnatten spådomens tid? Det har Emma frågat Tommy Kuusela som är forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala medan Clara har läst på om den flotta drycken champagne. Dessutom - hur optimerar man sina chanser till att faktiskt hålla sitt nyårslöfte.Klipp och musik:TV4, Stjärnornas nyårslöften 2023 ”Watch out”SR, Då bryter du ditt nyårslöfte – enligt undersökningarna- Sara Heyman, StockholmGrevinnan och betjäntenTolvslaget på Skansen 1994mail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På väg till julfirandet? Om du behöver du lite samtalsämnen att liva upp sammankomsten med kan denna repris om julen från förra året komma väl till pass.Knäcken, klapparna och Kalle närmar sig med stormsteg men varför är det just dessa attribut som hör vår julafton till? Och är en traditionell svensk jul verkligen så svensk som man kan tro? Det har Emma frågat Tommy Kuusela som är forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala medan Clara har läst på om julmust och om folkstormen som följde när vi berövades på Tjuren Ferdinand. Allt för att du ska kunna va en riktig besserwisser på julafton.Klipp och musik:Julafton med Arne Weise 1999Sunes jul, 1991Edward Bloms julraseri: ”Folk har släppt på alla principer”P4 Gävleborg - Hemligt sällskap bränner bocken? - inte alls, säger EjeStockholms Gosskör - Ljuset i adventP4 Gävleborg, Fågelexperten om bockens dragningskraft- ”Ryktet går”Santa's Workshop, 1932Donald Duck Clown Of The Jungle, 1947TV4 Nyheter, Ingen större Kalle Anka-effekt hos SOS AlarmSvensson Svensson, 12. God Jul, Svenssonmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1925 skickar den då 13 -åriga Gunhild Hellström från Fröjdablick i Söderhamn in Sagan om det elaka trollet och gråkappan till Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. I brevet skriver hon att den här sagan har mormor berättat, och hon hörde den utav sin mor, när hon var liten.  Historier från Hälsingland vill önska alla lyssnare, läsare, följare och berättarkvällsbesökare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År med en stämningsfull julsaga från sekelskiftet 1800-1900. Dessutom bjuder vi på ett "spöktips" från Dellenbygden rörande hur du ska göra för att se vad som kommer att hända under nästkommande år. Ritualen kallas för "Adergången". Om ni under julnattens spöktimme testar, berätta gärna för oss hur det går.  Vill du stötta Historier från Hälsingland? SWISH 1234562431  www.historierfranhalsingland.se  https://www.facebook.com/historierfranhalsingland  https://www.instagram.com/historierfranhalsingland/  Vill du att vi gästar dig, din förening eller företag för en berättarkväll? Vi skräddarsyr efter dina önskemål. Du når oss på e-post  kontakta@historierfranhalsingland.se eller telefon 0739937451  Följ gärna våra andra två poddar Historier från Gästrikland och Historier från Dalarna. De hittar du där poddar finns. 

Vid förra sekelskiftet var Sverige var ett utvandringsland och invandringen var fri. Sveriges första muslim Ebrahim Umerkajeff flyttade till Stockholm år 1897. Han kom som en fattig äventyrare från Ryssland och blev med tiden en framgångsrik affärsman med familj, våning och butik på Östermalm.Under Ebrahim Umerkajeffs liv i Sverige kom invandrarpolitiken att skifta från helt fri, till starkt reglerad efter rashygieniska principer för att sedan pragmatiskt assimilera hundratusentals flyktingar under kriget. Behovet av arbetskraft ändrade sedan politiken från att alla skulle smälta in till att stödja bevarandet av invandrarnas kultur.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei är religionsvetare och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar”.Vid förra sekelskiftet var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och av de 35 000 invånare som var födda utomlands kom nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och islam Sveriges näst största religion.Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland. Ebrahim Umerkajeff beskrevs samtidigt stereotypiskt rasistiskt i Stockholms-Tidningen efter att han ville ha upprättelse efter felaktiga skriverier om att han rövade bort unga damer till ett harem, men möttes med respekt av myndigheter.Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.Redan Gustav Vasa hade kontakter med muslimer. Kungen träffade tartaren Bissure flera gånger i mitten på 1550-talet. Och Karl XII lierade sig med muslimer under det stora nordiska kriget och till med bodde i Bender som var en del av det Osmanska riket.De flesta av de muslimer som kom till Sverige under första hälften av 1950-talet var tatarer men den första muslimska imamen i landet kom att bli turken Osman Soukkan (1903-1975). Tillsammans med Umerkajeff och Akif Arhan bildade han 1949 landets första muslimska församling och förening, Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur.Detta är en nymixad repris.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733.Bild: Mustafa Arhan och pappa Akif Arhan tillsammans på Stortorget 13, Malmö, ner plan med en vacker persisk Isfahan av utomordentligt god kvalitet. Titta på de persiska mattorna hängande på väggen bakom och på prislapparna. 790 kronor för den ljusa och 680 för den röda. Okänd fotograf. Malmö museum, Some Rights Reserved. Musik: Middle Eastern Arabian Night [ Version 5 | av Volodymyr, Storyblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

9 december. Hur står det egentligen till med svenska elevers läsförmåga? Är det rätt att tala om en kris? Och behöver pedagogiken i skolan förändras? Ledarsidans kolumnist Inger Enkvist, professor emerita i spanska, diskuterar med Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Andreas Ericson leder samtalet.

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kan låta som en science fiction-dystopi, vapen som självständigt letar upp mål, och med hjälp av sina algoritmer, trycker på avtryckaren. Drönare som på egen hand söker upp och attackerar mål finns redan, men ska de kunna riktas direkt mot människor? Vad händer med det moraliska ansvaret när det mänskliga beslutet inte längre finns i det avgörande ögonblicket?Kritiken mot mördarrobotarMånga varnar för att dödliga autonoma vapen inte kan göra komplexa etiska val, att de inte kan känna tvivel och att krig inte kan föras utan att det finns människor bakom besluten. Paraplyorganisationen Stop Killer Robots kräver ett totalförbud för dessa vapen, FN-chefen António Guterres har sagt att mördarrobotar är moraliskt motbjudande och AI-pionjären och årets nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton ser autonoma vapen som ett existentiellt hot. Hur ska vi hantera denna utveckling? Behöver vi nya lagar för att komma åt de etiska dilemman som dessa vapen innefattar? Kan det bli mer etiska krig om tekniken utvecklas så att de skonar civila mål? Vad betyder dessa vapen för utsikterna för en fredligare värld?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Martin Hagström, forskningsledare för autonoma vapen på Totalförsvarets forskningsinstitut och Anna Andersson, folkrättsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton Åhlberg

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han. Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar. Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kinas president Xi Jinping har säkrat makten och satt upp höga mål för landet. Bland annat vill han att Kina går om USA som världens största ekonomi. Men när motgångarna ökar, skiftar han och kommunistpartiet fokus. Allt mer kraft läggs nu på att elda på nationalismen i landet med det är en väg som kan leda till katastrof, säger experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges RadioFredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd vid Institutet för NäringslivsforskningJacob Gunter, analytiker, Merics (Mercator Insitute for China Studies)Pierre-Olivier Gourinchas, chefekonom, IMFXi Jinping, Kinas presidentVladimir Putin, Rysslands presidentJohan Torgeby, vd, SEBNicolai Tangen, vd, norska oljefondenAlexis von Sydow, analytiker, Utrikespolitiska institutetProducent:Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Idag var priset i fysiologi eller medicin årets första Nobelpris att tillkännages. Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Vilka forskningsområden kan vara aktuella? Vilka är de hetaste kandidaterna? Vi går igenom några toppval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Idag var priset i fysiologi eller medicin årets första Nobelpris att tillkännages. Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Vilka forskningsområden kan vara aktuella? Vilka är de hetaste kandidaterna? Vi går igenom några toppval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Den 12 augusti presenterades resultaten från utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Bland förslagen som presenterades av huvudutredaren Mats Dillén återfanns en prisgaranti på 80 öre per kWh för kärnkrafts-elen, subventionerade statliga lån samt en riskdelningsmekanism ifall projekten blir dyrare eller billigare än förutsatt.  I avsnittet pratar vi om slutsatserna från utredningen med Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. (Pär är även disputerad inom elkraftteknik vid Uppsala universitet.) Pär var inblandad i kärnkraftsutredningen dels som representant i utredningens referensgrupp och dels skrev han en underlagsrapport om elmarknadens funktion, där han bl.a analyserade i vilken grad dagens elmarknad är teknikneutral. Avslutningsvis berättar Pär om en rapport han jobbat med i närtid om det så kallade öka-minska-spelet, en arbitragestrategi som aktörer på elmarknaden kan använda för att öka intäkter från sin kraftproduktion men som kan ha som bieffekt att den skapar kostnader och obalanser för systemoperatören. Vi får även Pärs perspektiv på flera aktuella elmarknadsfrågor såsom flödesbaserad kapacitetsberäkning, kapacitetsmekanismer och utlandskabeln Hansa PowerBridge, som regeringen nekade tillstånd i somras.  Om du gillar avsnittet med Pär kan vi även rekommendera följande avsnitt: John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55 Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Snart drar världens största och dyraste sportevenemang igång. Och för första gången kommer vissa av vinnarna få officiella prispengar, något som skapar irritation hos andra. Samtidigt skrämmer de höga kostnaderna i Paris bort besökare och nu står många av hotellrummen tomma inför OS. Vilka är de stora vinnarna på pengarullningen under de olympiska spelen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och producent:Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet:Carlos Esterling, sportansvarig och partner EYAlexander Lundholm, friidrottskommentator RadiosportenMicael Källman, OS-besökareSebastian Coe, ordförande WADaniel Wessfeldt, sportagentTobias Hedström, analytiker på Institutet för reklam- och mediestatistikRichard Baka, forskare Victoria Universityekonomiekotextra@sverigesradio.se

Snart drar världens största och dyraste sportevenemang igång. Och för första gången kommer vissa av vinnarna få officiella prispengar, något som skapar irritation hos andra. Samtidigt skrämmer de höga kostnaderna i Paris bort besökare och nu står många av hotellrummen tomma inför OS. Vilka är de stora vinnarna på pengarullningen under de olympiska spelen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och producent:Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet:Carlos Esterling, sportansvarig och partner EYAlexander Lundholm, friidrottskommentator RadiosportenMicael Källman, OS-besökareSebastian Coe, ordförande WADaniel Wessfeldt, sportagentTobias Hedström, analytiker på Institutet för reklam- och mediestatistikRichard Baka, forskare Victoria Universityekonomiekotextra@sverigesradio.se

Send me a Text Message. I'll discuss balancing my craft business, personal health, and self-care. Venturing into video podcasting deepens my audience connection. COVID-19 reminded me to prioritize health over productivity. Crafting remains a source of relaxation and creativity amidst running a small business. I emphasize sustainable crafting and integrating it into my marketing. Join me as I share my journey.FULL SHOW-NOTES WITH TAKEAWAYS  patternshift.fmGET MAILS HERE!BEST QUOTE FROM THE EPISODE"Sometimes, a lot of the time, when you get overwhelmed by all the things you need to do and you don't have the energy to do things, and you do want to show up... answer the question: How can it be easy?"LINKSBullet Journal MethodJa, Wol CommunityCheck Your Thread Podcast with Zoe EdwardsSätergläntan Institutet för slöjd och hantverkHollands Wol CollectiefNavia Brushed Tradition yarnWedding Wool WeekendJ. Herbin InksKaweco pensAdventureDenaliIf you want to build or grow your business in textile crafts, why don't you join our online community for a small, monthly contribution of only 10 euros, which is $10 ish. You get to hang out, learn from and share your business. And your craft journey with all the lovely people there, support the podcast at the same time and you get everything wrapped into one loving package. I would love to welcome you there. Go to Patternshift.fm and clickSupport the Show.☆☆☆☆ SUPPORT THE SHOW ☆ If you appreciate the free content and the work we put into this podcast, consider showing your support in a way that feels right to you. This could be by sharing episodes with friends, signing up for our newsletter, or making a small monthly contribution through clicking the Support the show link, or -when you are listening via Apple podcast- click the subscription button and get monthly bonus episodes. Your support keeps the podcast going and aligns with the values we share. Thank you for being a part of this movement! Apple Podcast subscription super easy with two clicks and anonymous for those that use the apple app. Monthly or yearly. One amount. 4,- Buzzsprout (my podcast platform) subscription one click, fill out your bank details. Monthly. Choose your amount from 3,- and up. Leave your name and get a shoutout (if you want). ☆ JOIN THE WAITING LIST ☆ for the March cohort of the Ja, Wol Business Program! ☞ GET BI-WEEKLY ACTIONABLE BUSINESS TIPS AND INSIGHTS & EPISODE UPDATES ☜...

Martin Kragh är författare och forskare med inriktning på den ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland och Östeuropa. Han är docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Martin skriver återkommande för SvD Kultur och hans bokdebut Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin var 2022 års bäst säljande fackbok.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 19 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 2023 var barnafödandetalet i Sverige 1.45 barn per kvinna. Det är den lägsta nivån sedan Statistiska centralbyrån inledde sina mätningar. Trenden är nedåtgående sedan 2010 och gäller hela landet. Så varför föder svenska kvinnor allt färre barn? Vad får det för konsekvenser för samhället? Och finns det något som skulle kunna vända trenden? Gäst: Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ölVarifrån kommer ordet öl?Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?Hur ska ett sunkhak definieras?Varifrån kommer ordet sylta?Varför kan öl kalla för bärs?Vad finns det för slangord för folköl?Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråkKrönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.