Podcasts about framtiden

Vad har stjärnorna egentligen planerat för oss i höst? I det här avsnittet gästas vi av astrologen Ebba Bjelkholm som ger oss en spännande prognos över tiden vi har framför oss. Efter att ha varit spirituellt sökande hela livet fann Ebba sitt kall i astrologin – en värld där absolut ingenting i universum sker av en slump.Vi djupdyker i konkreta framtidsspaningar - och det finns hopp! Ebba ser nämligen att den värsta ekonomiska turbulensen snart kommer att avta, för att istället lämna plats åt en explosionsartad teknologisk utveckling (hej, AI!). Givetvis passar hon även på att analysera Alexanders födelsehoroskop. Det blir en spännande analys av hur stjärnorna format hans personlighet och varför Alexander just nu befinner sig mitt i ett andligt uppvaknande.Samtalet tar oss även in på vikten av energier och medvetandets sanna natur. Tänk om vi människor bara är själar på ett tillfälligt besök här på jorden för att lära oss saker? Ebba påminner oss om hur viktigt det är att noga välja vilka energier vi omger oss med och att våga lyssna inåt. Missa inte detta avsnitt!Följ Ebba härLäs mer om Ebba härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur använder vi egentligen vårt minne? Egot använder minnet för att hålla det förgångna levande – för att minnas skuld, oförrätter, misstag och sådant som tycks bevisa separationen. Men Helige Ande använder minnet på ett helt annat sätt. Inte för att hålla fast vid det som varit, utan för att låta det försvinna. I Lektion 259 – ”Låt mig inte minnas någon synd” – får vi öva på att sluta använda det förgångna som bevis för skuld. Vi behöver inte glömma det som hänt. Vi kan i stället ge våra minnen ett nytt syfte. Det förgångna kan lämnas över.Framtiden kan lämnas över.Allt kan föras till nuet. Och här, i detta ögonblick, kan vi minnas Gud. Den här meditationen är inspirerad av Lektion 259 och avsnittet ”Minnet i nuet” i En kurs i mirakler. Kanske får ett gammalt minne komma upp idag utan att du behöver döma det, analysera det eller hålla fast vid det. Du kan bara säga: Helige Ande, använd detta minne för att hela.Låt mig inte minnas någon synd.Låt mig minnas Gud nu.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” fortsätter jag samtalet med Carl-Johan Forssén Erhlin – Beteendevetare och Författaren bakom den internationella succén ”Kaninen som så gärna ville somna”. Böckerna har sålts i över 9 miljoner exemplar och översatts till 46 språk, och hjälpt miljontals barn att slappna av och somna tryggt. I förra veckans avsnitt så pratar Carl-Johan och jag om den resan – från refuserad självhjälpsförfattare till bästsäljare i hela världen och plötsligt gäst i några av världens största tv- och radiokanaler. Lyssna gärna på det samtalet om ni inte redan gjort det. I det här samtalet ska vi utforska existentiella frågor som är ett stort intresse för Carl-Johan och något han fördjupat sig i under många år och något som förändrat hans syn på livet.Samhället förändras i allt raskare takt. Vad väntar runt hörnet enligt den mediala och andliga världen? Är vi redo för Aliens? Hur kommer vi att påverkas av AI och robotar som ersätter många jobb? Är vi redo att möta stora förändring? Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 147 av Att resa-podden kör vi ett personligt frågeavsnitt om resande, resetrender och resebranschen 2026. Vi pratar om sommarens stora resetrend som gått från hajp till sanning (ja, vi pratar såklart coolcation), var vi skulle bo om varken familj, vänner eller pengar spelade någon roll och hur vi faktiskt tror att vi kommer att resa om tjugo år. Vi pratar också destinationer som har överraskat oss (både positivt och negativt). Hur känner vi faktiskt kvällen innan avresa och […] Inlägget 147: Att resa i somras, idag och i framtiden – ett frågeavsnitt dök först upp på Att resa-podden.

Fellesskoleutvalgets rapport ble lagt fram i august 2026. I den forbindelse arrangerte Utdanningsforbundet debatten «Hva slags skole trenger vi i framtiden – og hva betyr det for deg som jobber i skolen?» I denne spesialepisoden av Lærerrommet får du høre samtalen mellom leder for Fellesskoleutvalget Bjørn Haugstad og leder i Utdanningsforbundet, Geir Røsvoll under Arendalsuka 2026. Programleder er Martin Minken fra Utdanningsforbundet.Du kan se hele denne debatten i uredigert versjon her..

Dagens ämnen: 0:00 Intro 3:48 Klarna 11:13 Eutelsat 18:36 OpenAI 26:23 Valet 29:37 Framtidens handel 36:44 Septembertrading, makro m.m. 41:48 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! https://open.spotify.com/show/7nqoFzFNOZHoQDUnrwKf4L     @RoboMarketsSE Tack Virtune! https://www.virtune.com/product/arbitrum?utm_source=podcast&utm_medium=influencer&utm_campaign=SE&utm_term=fillorkill 

Hon är årets mottagare av Cornelispriset. I P4 Extra Gästen berättar Siw Malmkvist om att leva i offentligheten, om målandet, och om den nya musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Glaciärerna ramar in den karga Tarfaladalen där botanister just nu samlar in vilda frön för framtiden. I Laknäs vurmar Bengt Andersson för lövträden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu samlar botanister och fröexperter från sju olika länder in fröer i Tarfaladalen, öster om Kebnekaisefjällen. Den karga dalen präglas av flera glaciärer. Här finns en tålig flora med bland annat isranunkel, och längre nedåt trädgränsen växer smörbollar och fjälltimotej. Botanisterna och fröexperterna hjälps åt att samla och rensa fröer till en svensk fröbank för vilda växter som just nu byggs upp i Göteborg. Många fjällväxter finns inte sparade i någon fröbank, och eftersom deras livsutrymme krymper med klimatuppvärmningen är det extra viktigt att bevara deras fröer inför framtiden. Naturmorgons fältreporter Lisa Henkow rapporterar direkt från Tarfaladalen där höstfärgerna nu sprakar och växterna hunnit få mogna frön, redo att samlas in. Medverkar gör bland andra Stina Weststrand från Göteborgs botaniska trädgård.Vi gör också ett besök hos jägmästaren och träpedagogen Bengt Andersson i Laknäs i Dalarna. Han vurmar för lövträden och arbetar också med lövträ i sitt hantverk.I Falsterbo i Skåne samlas natur- och fågelintresserade från hela Sverige den här helgen under Falsterbo bird show. Inför den stora mässan bjuder Birdlife Sverige in 800 skolbarn från Vellinge kommun på en naturdag. Vi ber projektledaren Anette Barr berätta vad det går ut på.När Jöran Pettersson var ute och cyklade utanför Hässleholm såg han en djurunge i vägkanten. Han konstaterade att det var en iller. Men vad gjorde den där, och stämmer det att den ropade på sin mamma? Vi ringer upp smådäggdjursforskaren Tim Hofmeester vid SLU för att höra mer om illerns liv.För femton år sedan var det snudd på sensation att se en ägretthäger i Sverige. Nu har den blivit riktigt vanlig! Naturmorgons Mats Ottosson räknade till 307 stycken i ett enda kikarsvep vid Hornborgasjön förra veckan. Vi ber Lotta Berg från Birdlife Sverige reda ut varför den blivit så mycket vanligare och också varför de verkar gilla att hänga vid just Hornborgasjön.I veckans kråkvinkel har Ingrid Engstedt Edfast fått nytt sällskap i trädgården. Hon längtade efter en igelkott, men det blev en robotgräsklippare.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga: Rivalen vi söker nickar först blygt, för att sedan resa sig stolt och haka fast i pälsen på den som råkar passera.Roten doftar kryddnejlika och ska gå att koka choklad på. Det vedertagna svenska namnet rymmer en viktig pollinatör, medan växten i folkmun kallats för både kattballar och fårpungar.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter klubbsvampar. De som vann var Maria Andersson i Skepplanda, Sigrid och Karin Birck i Uppsala och Anders Carlsson i Vega. Grattis alla tre!

I romarriket fanns inte kanelbullens dag, men väl en mängd andra högtider. Poeten Ovidius sökte dagarnas mytologiska förklaring i diktverket Fasti, som får Anna Blennow att fundera över tidens gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2020-01-03.Hur ser egentligen tiden ut? Hur uppfattar vi tidens själva lopp? Ständigt i rörelse, lättflyktigt, ogripbart. För mig har året alltid haft formen av en rektangel, som i Scoutförbundets almanacka, där man klistrade upp en ny bild för varje månad i fyrkantig omloppsbana. Våren var utförsbacke ned mot sommaren, som vilade lugnt och tungt i botten; hösten var en mörk och brant väg uppåt mot vinter.Tiden får annars ofta formen av en linje, om den skildrar ett historiskt förlopp, eller en cirkel om den betecknar årets återkommande struktur. Den kan vara en ansamling av kvadratiska månader, som i en skrivbordskalender, eller sida efter sida med dagar och veckor i en fickalmanacka. Tidens rörelse orkestreras med blicken, som rör sig längs strukturerna, eller genom fingrarnas bläddrande bland bladen. Tiden går, tiden är i rörelse, tiden har redan gått och gått ut, men precis som dagen, natten och årstiderna återkommer den också ständigt. Tiden är den mänskligaste av strukturer.Ovidius taktik är att ställa gudarna själva till svars. Villigt träder de fram, alltifrån Venus till MarsTiden är vårt hem, och kanske är det den oundvikliga tiden som egentligen utgör det vi kallar verklighet. Om vi tänker på annat en stund försvinner den, men vi kallas alltid tillbaka genom klockslag, alarm och specifika tidpunkter. Vi är besatta av tiden och dess indelning. Ändå vill vi fly den, precis som den flyr från oss. ”Fråga inte om när jag eller du ska nå vår levnads gräns”, råder den romerske poeten Horatius i ett av sina oden, det som innehåller det nu nästan utslitna citatet ”fånga dagen”, carpe diem. Framtiden är oviss, och bara gudarna vet hur många år som återstår.För antikens romare hade tiden formen av kolumner. En för varje månad, och en rad för varje dag. I dessa tabellsystem fyllde man på under månadernas namn med dagarnas beteckning, indelade efter tre huvuddagar i varje månad: Kalendae (den första dagen i månaden), Nonae (den femte eller sjunde dagen) och Idus (den trettonde eller femtonde). Men romarnas kalender hade fler fixpunkter än så. Dåliga dagar, när det inte var tillåtet att hålla rättegång eller utföra andra offentliga aktiviteter, markerades med ett N för Nefasti, medan gynnsamma dagar hade ett F för Fasti, och ”Fasti” var också det namn som kalendern i sin helhet hade. Under romarrikets allra äldsta tid fanns bara 10 månader, vilket snart ökades till 12, och själve Julius Caesar lät sedan i den så kallade julianska kalendern finjustera månadernas dagar till det antal de har idag.Poeten med örat mot gudavärlden och vip-biljett till Olympen är ett återkommande tema i antikens poesi.Men tiden kan också anta formen av en berättelse. Dagarnas skilda signifikans kan fyllas med myter, gestalter och historiskt meningsinnehåll. Vi människor tycks gärna vilja göra den kopplingen: privata och offentliga födelsedagar, årsdagar av såväl förfärliga som fantastiska händelser, och speciella hyllningsdagar till föräldrar, kanelbullar och tulpaner. Runt år 8 i det som skulle bli vår tideräkning påbörjade den romerske poeten Ovidius ett ambitiöst diktprojekt med just detta syfte: att i berättelsens form skildra årets gång. Med Ovidius' mått mätt var det förstås inte år 8 efter Kristus, utan år 760 efter Roms grundläggning, eller, enligt romarnas mer vardagliga sätt att datera, ”året då Camillus och Quinctilianus var konsuler”.Verket fick namnet ”Fasti”. Här skulle inte bara festivaler och minnesdagar förankras kronologiskt, utan också förklaras. Ovidius hade redan tidigare grundmurat sin mytologiska kompetens i sin bok Metamorfoser, där gudars och människors förvandlingsmyter flätades in i en obruten följd som inte släpper sin läsare. I ”Fasti”, som 2017 kom i svensk översättning av Ingvar Björkeson, doppar han pennan ännu djupare för att nå myternas själva ursprung. Varför offrades salt och spelt till skördegudinnan Ceres? Vem var Veiovis, den okände guden med ett gammalt tempel på Capitolium? Ovidius taktik är att ställa gudarna själva till svars. Villigt träder de fram, alltifrån Venus till Mars, och berättar för Ovidius vilka de är och varför de helgas med ceremonier. Skaldens noggranna konstruktionsarbete är ständigt synligt i dikten: ”Noga, tre fyra gånger om, gick jag genom kalendern, men jag fann ingenstans utmärkt Sånadens dag. 'Dagen bestäms av präster' sade en musa som såg mig. 'Tidpunkten är inte fast, så varför letar du där?'” Poeten med örat mot gudavärlden och vip-biljett till Olympen är ett återkommande tema i antikens poesi. Gudar anropas i början och slutet av varje verk, och poesin vandrar både i gudarnas fotspår och ledband.Även en läsare med normalgod orientering i antikens mytologi tappar snabbt bort sig i en skur av referenser till platser, gudar och epitet. Och inte ens Ovidius själv har alltid säkert svar. Gudinnan Anna Perenna är en doldis i den romerska gudavärlden. Hon firades den 15 mars – betydligt mer känd som dagen för mordet på Julius Caesar. Denna dag inleddes ursprungligen det romerska nyåret, och Anna Perenna firades genom vinpicknick i det gröna vid Tiberns strand. Men vem var hon? Ovidius ger flera förslag: drottning Didos syster från Karthago, en flodnymf, månen själv, eller en gammal gumma från en grannby som bakat bröd till belägrade romare. Hur själva festen gick till var säkrare: lika många bägare vin man lyckades dricka, så många år förväntades man ha kvar att leva. Anna Perenna verkar alltså mer än någon annan vara den flyende tidens gudom, och tillflykten för dem som inte lyder Horatius uppmaning om att inte räkna dagar och år. Hennes namn har både med latinets annus, år, och perennis, evig, att göra.Tidens oundvikliga gång och vår längtan att fånga den i kalendrar, scheman och veckoplaneringar är det enda som förblir beständigtLänge var Ovidius berättelse om Anna Perenna den enda kända källan till gudinnan och hennes kult, förutom kortfattade notiser i de bevarade romerska kalenderlistorna. Men bara för några decennier sedan kunde arkeologiska fynd för första gången belägga både gudinnan och hennes kultplats. I ett händelseförlopp typiskt för Rom och värdigt en Fellinifilm grävde man för att anlägga ett garage i en av Roms norra, vardagliga förorter. Av en slump träffade man på en antik fontän, sinnrikt uppmurad med vattenledningar och cisterner. I vattnet fann man offerföremål som mynt och pinjekottar, och i den låga muren framför bassängen fanns latinska votivinskrifter riktade till Anna Perenna. Och vi, som i Ovidius efterföljd återigen försöker rekonstruera Roms religiösa ceremonier, fick plötsligt handfasta bevis att lägga till poetens berättelse i det stora historiska pusslet av text och kontext.Ironiskt nog blev ”Fasti”, verket som skulle skildra tidens lopp och årets gång, bara halvfärdigt. Av skäl som idag inte är helt klarlagda hamnade Ovidius i konflikt med kejsar Augustus, och drevs i exil till Svarta havet, vilket antas ha avbrutit arbetet med dikten. Han återvände aldrig ur exilen, utan i orten Tomis slöts hans livs cirkel. ”Tiden glider, vi åldras snabbt med de tigande åren, och ingen tygel förmår hejda dagarnas flykt”, skriver han på en av de sista sidorna i ”Fasti”. Tidens oundvikliga gång och vår längtan att fånga den i kalendrar, scheman och veckoplaneringar är det enda som förblir beständigt. Kanske ska vi hellre lyda Horatius råd: Fånga din dag – tro ej på ännu en.Anna Blennow, latinforskare och skribent

Tale Hungnes leder Framtiden i våre hender, som er Norges største miljø- og solidaritetsorganisasjon. Hun forteller hva hun lærte i barnehagen, bistand i Tanzania, konkurransen om medieoppmerksomhet og kampen mot Temu og Shein. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av Tone Martinsdotter från Ta Tillbaka Framtiden (TTF), som vill ta tillbaka sin framtid från de superrika. “Fråga dina vänner, klasskompisar, kollegor om de tycker det är rimligt att 46 personer i Sverige äger lika mycket som 8 miljoner personer gör. Att den rikaste 1 % i världen släpper ut lika mycket som två tredjedelar av mänskligheten. Fråga dem vad de skulle gjort med 158 miljarder”, skriver de bland annat. Sedan recenseras filmen "Blir du ledsen om jag dör?" som har premiär på fredag 21/8. Och så blir det Nyheter och Det händer förstås! Musik i programmet: Milliardat, DAM Genom Elden, Cleo Underbara Saker, Terra 040, Julie Chikane What The Girl's Bathroom Is For, Remember Monday

Ingrid Kleiva Møller er fagansvarlig for bærekraftige matsystemer i Framtiden i våre hender, Norges største miljø- og solidaritetsorganisasjon med 50 000 medlemmer.Vi snakker om hvorfor grøntsektoren er den minst regulerte delen av norsk landbruk, og hva det betyr når en bonde inngår intensjonsavtale om 100 tonn gulrøtter uten å ha rett til å levere dem noen andre sted. Vi går inn i matkasteloven som Framtiden har jobbet for siden 2016, og hvorfor deres eget ferdige lovforslag fikk to timer i utvalget. Vi snakker om Konkurransetilsynets begrep «superprofitt», om 17 lettbrus og 14 ketchuptyper som selges som mangfold, og om hvorfor Vinmonopolet ble tvunget til å selge grossistleddet mens dagligvarekjedene får eie hele verdikjeden. Vi er også innom kostrådene, beitedyr mot avokado fra Mexico, den norske sprøytemiddeldebatten som knapt finnes, og den millionen offentlige måltider som serveres i Norge hver dag uten at noen måler om de er sunne. Og vi lander på hvorfor Ingrid, tross alt, er optimist.God fornøyelse!00:00:00 Intro00:01:38 Miniserien som ble én episode00:03:13 Framtiden i våre hender: 50 000 medlemmer siden 197400:05:07 Fagansvarlig for bærekraftige matsystemer00:06:27 Pekeleken: ditt ansvar eller politikernes?00:09:16 Fra litteraturviter og Øyafestivalen til matpolitikk00:11:39 En vanlig uke: rapporter, Stortinget og høringer00:13:50 Mat er ikke ett fagfelt00:14:39 Matjournalistikken forsvant, sosiale medier tok over00:18:41 Lykkeforskning, måltidet og skjermer ved bordet00:21:16 36 000 bønder mot tre kjeder00:23:12 Nye bønder, markedshager og smak som drivkraft00:24:47 Klima, omstilling og sprøytemiddeldebatten00:26:19 Bondens inntekt og kjøtt som lokkevare00:29:56 Vi snakker om kua mens kornet drukner00:33:18 Kostrådene, mindre kjøtt og mer grønt00:34:48 Beitedyr, kylling og hvorfor FIVH har snudd00:36:43 Avokado fra Mexico eller sau fra Jevnaker00:38:23 Belgvekster: hva Sverige har fått til00:40:12 700 grønnsaksbønder og norsk beredskap00:41:59 Grøntsektoren som ville vesten00:45:23 Intensjonsavtalen: 100 tonn gulrøtter uten garanti00:46:32 Rått parti: bøndene som ikke tør snakke00:48:40 Hvorfor Stortinget ikke kjenner detaljene00:50:15 Grepene: bondeeide pakkerier og oppsplitting00:52:02 Priser ingen klarer å forklare00:54:48 Superprofitt i dagligvarebransjen00:56:21 Kvasimangfold og Vinmonopol-parallellen00:57:40 Kjedene som lobbyister00:58:21 Reklameforbudet som ble tynnet ut01:00:21 Matkasteloven: ti år med motstand01:01:30 Én matsvinnforsker, og hvem som betaler01:04:50 12 milliarder på maten vi kaster01:05:40 Inne i matsvinnutvalget01:09:01 Lovforslaget som fikk to timer01:10:17 Frivillige bransjeavtaler som forsvarsverk01:13:24 Dissensen01:14:23 Loven vi fikk: nedprising og donasjonskrav01:16:22 Frankrike, Italia og Catalonia01:17:57 Aktsomhetskravet01:20:20 Krokete agurker og skjønnhetskrav01:22:51 En million offentlige måltider hver dag01:26:56 Sunn mat er sosialt skjevfordelt01:28:52 Er du optimist?01:29:58 Beredskap, solidaritet og norsk matjord

Borde soptunnorna kunna skälla på oss, ska alla ha en 3D-skrivare och kommer Ann någonsin kunna tänka nytt? Vi svarar på frågan om hur avfallshanteringen ser ut i framtiden! En riktigt sopig podd produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Tim och Hugo har begett sig till AIK:s träningsanläggning Karlberg för en timmes sittning med talangen Kevin Filling.En otroligt rolig och bjussig 17-åring som redan får ses som en ordinarie spelare i en av Nordens största klubbar.Hur har vägen från IK Franke, via Västerås SK till AIK sett ut? Har han alltid varit en supertalang?Varför valde han AIK framför andra Stockholmsklubbar? Hur var det att få ett samtal från dåvarande huvudtränare Mikkjal Thomassen om att han skulle få starta mot IFK Göteborg förra säsongen, helt plötsligt? Och hur beskriver han sin drömdebut?Kevin Filling berättar även om hur han ser på framtiden. Varför värderar han att vara kvar i AIK så högt framför att dra utomlands i ung ålder?Missa inte när Kevin Filling gästar Studio Allsvenskan.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Preikian: Mathias Maxstad

Vilka material kommer vi få ont om redan år 2030 och vad tar slut år 2040? Vi svarar på frågan om vilka material som kommer bli viktigast att återvinna i framtiden!En riktigt sopig podd produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas Brännström "gästar" och pratar om tränarkarriären, tiden i AIK och erfarenheterna från fotbollsvärlden. Han berättar om besluten som format karriären, utlandsäventyret, livet efter tränarbänken och varför allt inte blev som han hade tänkt sig i AIK.Dessutom delar Brännström med sig av sina tankar om svensk fotboll, ledarskap och framtiden – samt flera historier och insikter från ett långt liv inom elitfotbollen.

Andreas Brännström "gästar" och pratar om tränarkarriären, tiden i AIK och erfarenheterna från fotbollsvärlden. Han berättar om besluten som format karriären, utlandsäventyret, livet efter tränarbänken och varför allt inte blev som han hade tänkt sig i AIK.Dessutom delar Brännström med sig av sina tankar om svensk fotboll, ledarskap och framtiden – samt flera historier och insikter från ett långt liv inom elitfotbollen.

Pamela von Sabljar arbetar med transformation, kvinnocirklar och mänsklig utveckling, med fokus på hur vi kan bli mer mogna, relationella och levande i en tid av teknologisk och social förändring. Prenumerera gärna på podden där poddar finns, sök på Robert Edvardsson.00:00 Varför vill vi inte skaffa barn?04:01 Genus, äggfrysning och den moderna kvinnans dilemma09:08 Moderskap som övergångsrit: postpartum, mognad och ansvar11:56 Teknologi utan visdom: när våra verktyg börjar forma oss15:00 Maskulint och feminint: cirkeln, relationer och polaritet19:11 Ensamhet, third spaces och varför tvåsamheten inte räcker25:31 Familjen, byn och varför barn behöver fler vuxna29:13 Från radikal feminism till en ny syn på män och kvinnor35:23 Tantra, skam och berättelserna som styr våra liv42:57 Eros, livskraft och kreativitet: vad vill komma igenom?48:10 Psykedelika: insikter, risker och vikten av integrering54:07 AI och människans framtida roll: jobb, identitet och mening1:03:21 AI-utopi eller dystopi? Mer människa eller mer maskin?1:08:33 Vem äger AI-värdet? Data, mänskligt arv och framtidens ekonomi1:12:07 Ett startkit för barn i AI-eran1:18:38 Flow, närvaro och att bygga byn runt nästa generation1:21:57 Vad politiker inte förstår om AI, demokrati och framtiden1:27:20 AI mot byråkrati – eller början på en kontrollstat?1:28:27 Avslutning: Pamela, matriarkat och humanriarkatet

Bagage - Förlåtelse förändrar inte det förflutna, men den kan befria framtiden | Ps Andreas Nielsen by Hillsong Church Sweden

Fredrik och Kristoffer sågs på stan för ett snack om Gram, teoribyggande, och ganska mycket mer. Kristoffer jobbar på ett jätteprojekt när han inte har något annat för sig. Kommunikation är ett problem - när det tar massor av tid att förklara varför och hur någonting behöver göras, tid man också skulle kunna lägga på att få en del av dem gjorda. Problemen kanske också behöver mogna och utforskas innan det går att låta någon annan göra något åt dem på ett effektivt sätt. Spelar det någon roll hur mycket ett gränssnitt sticker ut eller passar in i nuvarande trender? Vad får uppmärksamhet och varför? Och varför får det inte fler konsekvenser att påstå saker vitt och brett? Man borde inte bygga verktyg som stödjer dåliga sätt att jobba på. Man borde hitta bättre sätt att jobba istället för att bygga bättre verktyg för att stödja dåliga arbetssätt. Eller? Branschen har fastnat i icke-optimala sätt att jobba. Vad vill Kristoffer göra med Gram och varför? Och vad vill han inte göra? Hur borde flikar fungera? Och hur borde bra git-stöd i en textredigerare se ut? Varför är långa listor i gränssnitt alltid svårt? Det och andra problem man borde lösa på ett bra sätt en gång, inte halvbra många gånger. Programmering som teoribyggande. Varför kan vi inte rita i våra IDE:er, eller på andra sätt fånga allt teoribyggande och alla antaganden som inte går att utläsa av koden? Gränsen mellan språkmodeller och deterministiska verktyg. AI-sök saboterar möjligheter att hitta vissa sorters nålar i höstacken. Kodgranskning och teoribyggande - borde man fokusera mer på teorin i sitt granskande? All teori som inte finns med i koden. Rust är lite för bra för Kristoffer. Men det finnas massor som skulle kunna bli bättre också. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Sommar-låten Hajk jj - git-ersättare Zed Patrik - vän av och gäst i podden Bug refinement - man vet att det är viktigt när förklaringen är femton sidor om man skulle skriva ut den! Mörk - Kristoffers markdownparser i Gleam Om jag haft mer tid hade jag skrivit ett kortare brev Gram Neovim Kai's power tools Bryce Kai's power goo - video Kai själv Jupyter notebook Magit Versionskontrollsystem där man skapade motsvarigheten till en commit först - innan man börjar göra ändringar - var nog just jj i ett avsnitt av Developer voices RAD debugger RAD game tools REPL - read-evaluate-print-loop Tailwind Immediate-mode GUI CSS GPUI - hårdvaruaccelererat UI-ramverk som driver Zed och Gram Gleam Commonmark Servo Nlnet - ger stöd till personer och organisationer som bidrar till ett öppet informationssamhälle Henna Virkkunen Computer science off course Programming as theory building Peter Naur BNF - Backus-Naur-form, eller Backusnormalform MS paint Stöd oss på Ko-fi! objc2 - Rust-låda med Objective-c-bindningar Newspeak Deltadb - Zeds nya lösning för versionskontroll Zig Tokio Garry Tan - VD för Y combinator och glad vibekodare Token ring Titlar Ett nytt utvecklingspass Den tekniska personen När vi har mer än tre användare Ticket-fokuserat sätt att arbeta Lär er använda git Jag borde bli bättre på git Alla borde bli bättre på git Atomerna för att bygga saker Ett sämre git Sortera sin kompost Välja precis rätt ord Gram power tools Metaboll Experimentgram Det är ju bara en texteditor En ny padda Immediate-mode CSS Tre tentakler Ni ser inte bra ut utifrån I ord förklara vad jag vill ha När man kan sin modell Vem är du att vara upprörd? Par-promptande Glorifierat undo En teori om hur man vill jobba Framtiden för programmering Min startup i Gleam Rust är för bra Nu sker det magi i bakgrunden Värdelös kunskap Professionell Rust Ett skal som ser ut att funka Mesh och b-post

Har du någon gång tänkt: "Jag visste att det här skulle hända"?I det här avsnittet pratar jag och Pärlan om varför vi så ofta ignorerar vår intuition, trots att den redan vet svaret.Vi utforskar varför framtiden kanske inte finns på det sätt vi tror, varför vi tar omvägar trots att vi känner vägen inom oss, och hur de minsta intuitiva impulserna kan förändra allt.Vi pratar också om varför egot älskar trygghet, varför ovisshet känns så obekväm och hur du börjar träna din intuition i vardagen, långt innan de stora besluten.Om du vill lita mer på dig själv och sluta överanalysera varje steg, då är det här avsnittet för dig.Fick du någon Aha Moment från dagens avsnitt? Berätta i en kommentar!LÄNKAR:Pärlans Instagram: ⁠@Hemtillskogen.se⁠Instagram: ⁠⁠@FreedombyFrida⁠⁠Hemsida: ⁠⁠www.FreedombyFrida.com⁠⁠Kurs: ⁠⁠Från Triggad Till Transformerad⁠

DNB:s unga stjärna Leo Rundgren Olsen är med idag för att berätta om hur han som 22-åring blev förvaltare för fonden DNB Disruptive Opportunities och den bok han skrivit tillsammans med sin medförvaltare Audun Iversen.Vi får även höra ungdomens syn på den tekniska utvecklingen och vilka trender som kommer att revolutionera framtiden. Programledare är Ellen Hagström, Clara Alanko och Filippa Flood.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader.Det är torsdag och Studio Allsvenskan har glädjen att välkomna Abdelrahman Boudah till podden.När "Abdo" är på plats blir det självklart skrattfest. Boudah är på gott humör när han kommer till studion och direkt från ett pass hos naprapaten. Hur ser egentligen hans skadesituation ut?I avsnittet tar vi en tillbakablick genom Boudahs karriär. När insåg han att han var riktigt bra på fotboll?Vi avhandlar tiden i Degerfors, Hammarby och äventyret i Japan. Hur var egentligen hans tid på andra sidan jorden? Och hur bra kontakt har han med tolken som han blev vän med?Avslutningsvis tar vi in några frågor från några av Boudahs vänner, där Abdo delar med sig av en story som han aldrig har dragit tidigare.Så kallad måste-lyssning!Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

GamingPodden är, precis som namnet föreslår, en gamingpodcast! Varje vecka går vi igenom gamingnyheter och annat smått och gott från gamingvärlden. Denna vecka pratar vi mer fördjupat om Microsoft. Hur hamnade Xbox där dem är idag, och hur ser framtiden ut?(00:00) Hur mår vi?(07:20) Strategin byttes till abonnemang(14:44) Säljs Xbox?(24:42) Tre procent lönsamhet (33:21) Xbox Reset - varsel och nedstängningar(36:20) Bolaget som lovar för mycket(39:31) Vad är egentligen Helix?(44:17) Multiplatform ett svek mot fansen?(48:19) Framtiden för Xbox?

Maja Risholm, som jag träffade den 23 mars. Maja är kommunikationsansvarig och projektledare på Våra Barns klimat, en föräldraorganisation som engagerar föräldrar och andra vuxna för barnen och klimatet, med målet att skapa tryck på beslutsfattare så att de sätter barnen och klimatet främst och gör det enkelt att leva hållbart. Våra barns klimat grundades 2012 och är en del av den internationella plattformen Our Kids' Climate. Från början hette organisationen Föräldravrålet och Kajsa Kramming som var aktiv då var gäst i avsnitt 27 av Klimatpodden. Stötta gärna Klimatpodden och se till att den kan fortsätta komma ut genom att swisha en valfri summa till: 123-279 86 92. Ett annat utnärkt sätt att stötta podden är förstås att dela avsnittet, tipsa en vän eller lämna en recension där du lyssnar.

Kära lyssnare. Sommarrepriserna under 2026 består av ett urval från mina Utomjordiskt-avsnitt. Det är spännande tider vi lever i, mer och mer kommer fram och upp till ytan. I sommar har Steven Spielbergs film ”Disclosure Day” premiär i Sverige, och samma vecka, den 11 juni 2026 så kommer min serie ”MINDGAP” upp på TV3. Så därför tänkte jag att utomjordiskt, oförklarligt, ufo, aliens, pyramider och annat spännande ska få vara sommarens tema i ”Så in i Själen” - Hoppas ni ska uppskatta det lika mycket som jag. Önskar er en fin sommar. Kram Agneta.I det här avsnittet av ”Utomjordiskt” så pratar Michael från @forntidaastronauter och jag om Bosnien- pyramiderna. Om det nu verkligen är pyramider? Det finns en hel del motstånd mot att det skulle vara så. Dock har vissa röster som tidigare varit emot börjat skifta, efter att de själva besökt platsen. Och så är det onekligen - jag tror att man måste besöka platsen för att bilda sig en egen uppfattning. Något är det, och jag hoppas att det öppnas upp för mer utgrävningar. Framtiden får utvisa. Men det är verkligen en stark energiplats som inte lämnar mig oberörd. Det var väldigt intressant att träffa och prata med Dr Semir Osmanagic @drsemirosmanagic mannen som upptäckte pyramiderna i Bosnien. Och jag fick möjlighet att intervjua honom och en guide som visade oss runt. Så delar från de intervjuerna finns med i det här avsnittet. Hela den oredigerade intervjun med Dr Semir Osmanagicligger allra sist i veckans avsnitt av "Utomjordiskt” Varmt välkomna. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik SundénFå reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tillbaka till kontoren Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån. Spretig forskning Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det?Djup klyftaAtt vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag.Framtiden är hybridSvenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörande blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna. Programledare och producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitetAnders Jelmin, reporter, Ekot Christian Levin, vd, Scania Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen ScaniaCamilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges IngenjörerJonas Grafström, vice vd, RatioJohan Ingelskog, avtalseskreterare, Kommunalekonomiekotextra@sverigesradio.se

Hur vill vi att villkoren inom kultur och media ska se ut i framtiden – och vad behövs för att nå dit? Hör tre branschföreträdare ge sina visioner om livet som yrkesverksam kulturskapare och journalist 2036, och en kunnig panel diskutera vad som behövs här och nu för ett levande kulturliv om tio år. Lyssna på denna inspelning av seminariet "Kulturskapare och journalist 2036 – visioner för framtiden" arrangerat av Klys – Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Fackförbundet Scen och film, Journalistförbundet i Almedalen 24 juni 2026.  Medverkande: Simon Norrthon, ordförande, Fackförbundet Scen och film Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Anders Wollbeck, ordförande SKAP Björn Wiechel, kulturpolitisk talesperson (S) Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot (M) Sanna Rayman, moderator, kommunikationschef Journalistförbundet

I detta avsnitt samtalar vi med Tomas Lundmark om hur vi bör och måste sköta våra svenska skogar inom familjeskogsbruket i ett förändrat klimat. Tomas är professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Tomas arbetar som expert vid EU-kommissionen för att Europas skogsbruk skall bli så bra som möjligt för våra kommande generationer. Harald Säll samtalar den 22 maj 2026 med Tomas Lundmark om livet och de stora frågorna om Sveriges skogar och kolkrediter. Inledningsvis talar vi om skogens välfärdsvärden, räcker skogen till allt, EU:s syn på skogen, brukande av naturen har och kan skapa hög biodiversitet. Kolkrediter skall leda till att tillväxten ökar och samtidigt skall virkesförråden i skogarna öka. Vad krävs av skogsägaren för att lösa allt detta?

Sheila ringer upp från ett orangeri på Österlen där hennes mamma äntligen fått sitt Irland i Skåne medans Bellas vision för Blond Capital Group växer fram. Vi pratar om varför man inte alltid måste gräva i sitt djupaste inre, om svenska entreprenörer som vågar ta steget ut i världen, och om varför Isabellas pappa helst vill att vi ska bråka om midsommarbordet.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad passar bättre än att damma av ett gammalt midsommar-avsnitt från förr. I detta avsnitt pratar vi även om framtidens bostäder tillsammans med veckans gäst, och det är inte vilken gäst som helst utan Framtiden själv. Jättekonstigt men jättekul. Vi pratar både om hur det kommer se ut inom en snar framtid men även vad som händer mycket längre fram när vi bor på mars, månen eller på en rymdkoloni. Är du mäklare och varit med om något galet eller kul? Skriv till oss på instagram @hemilyknarkarnaNya avsnitt varje måndag, och fredags-repriser på…..

Adam Kostyál är finansprofilen som klättrade hela vägen till toppen och i dag styr över svenskt näringslivs bultande hjärta – Stockholmsbörsen.I avsnittet berättar han om hur det gick till när han blev Nasdaq-chef. Han reder i frågan hur vi kan göra Europa lika konkurrenskraftigt som USA när det gäller börsnoteringar, och flaggar för att börsfönstret nu är öppet för nykomlingar. Adam Kostyál ställs också till svars för det hysteriska noteringsåret 2021 då det kändes som att vilket bolag som helst släpptes in på börsen. Vad kunde han ha gjort annorlunda?Adam Kostyál intervjuas av Breakits Stefan Lundell och avsnittet görs i samarbete med Swedbank. Lizette Clasénius Kaj på Swedbank gästar även avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är verbformen skärde på väg att ta över i stället för skurit? Finns det fler traditionellt starka verb som oftare får svag böjning? Och varför skär en form som skärde i öronen för många? Här samtalar Anders Svensson och Lena Lind Palicki om starka verb på glid.

Hur ska egentligen ett bra skattesystem se ut? Ska det vara effektivt? Eller rättvist? Och så träffar vi entreprenören som har en helt egen och radikal idé om vad vi borde göra.

Trenden är tydlig – USA:s fokus riktas allt mer mot Kina. Kristina Sandklef, senior Kinarådgivare, förklarar maktspelet mellan rivalerna, från ekonomi och handel till Iran och Taiwan.

Wergelandforelesningen 2026Andrej Kurkov er en av Ukrainas fremste kulturelle og litterære ambassadører. Med titler som Døden og pingvinen og Grå bier har han fått lesere verden over. Men da Russlands fullskalainvasjon av Ukraina startet, klarte han ikke å skrive fiksjon. I stedet har han reist på kryss og tvers for å fortelle om krigens realitet og brutalitet, og skrevet essays og dagbok fra livet med krig. I 2022 kom Dagbok frå ein invasjon (til norsk ved Lasse Takle). Flere av tekstene her har tidligere vært trykket i Dag og tid, hvor Kurkov har vært fast spaltist siden krigen brøt ut.Kurkov vokste opp i Sovjet-tiden, og oppdaget forfattere som George Orwell og Aleksandr Solzjenitsyn gjennom ulovlige kopier. Han har fått erfare hva manglende ytringsfrihet innebærer, så vel som betydningen av språk og kultur i å bygge opp en nasjonal identitet. Selv skriver han på russisk, ukrainsk og engelsk. Ukraina som selvstendig nasjon, med egen kultur og eget språk er noe av det Putin vil til livs.Hvordan misbruker Putin historie og kultur i sitt narrativ om invasjonskrigen? Og hvordan har krigen ironisk nok styrket både Ukrainas og resten av verdens oppfatning av ukrainsk språk og kultur?Wergeland-forelesningen er en årlig begivenhet. Hvert år inviterer Stiftelsen Litteraturhuset internasjonale stemmer som gjennom sitt virke og sin litteratur viderefører Henrik Wergelands ånd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Över 100 motioner ska behandlas på LRF:s riksförbundsstämma, det högsta på 25 år, och något LRF:s ordförande Palle Borgström tillskriver det stora förändringsarbetet organisationen genomgått. I det här avsnittet av Lantbrukspodden gläntar han också på dörren för hur LRF jobbar med näringspolitisk påverkan och varför det är så svårt att förändra beteslagstiftningen. Till Land Lantbruks reporter Göran Berglund berättar Palle Borgström också hur han ställer sig till en fortsättning som ordförande.Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Framtiden är fylld av mirakel.Det är lätt att fastna i de rädslor och oro för framtiden som vi hela tiden möter.Men i dagens avsnitt förutser både Benny och Helena-Magdalena att vi är på väg in i en mycket ljusare framtid.Producerat av Svensk RadioreklamRedaktör: Henrik Gyllenstenhenrik@svenskradioreklam.comwww.svenskradioreklam.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se Prenumerera och slipp reklam: fragaandersochmans.supercast.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett händelserikt vinter-OS i Italien avslutas idag. Vad händer med en idrottare när strålkastarna slocknat och planet hem har lyft?Efter bråket om granitstenpetningen: Är curlingens tid som gentlemannasport förbi?Två internationella storföretag bojkottar det svenska skogsföretaget SCA. Svenskt skogsbruk har länge utmålats som ett internationellt föredöme, och frågan är vilka konsekvenserna blir av sådana bojkotter.Krönika av Ulrika Knutson, som inspireras av Siri Derkerts antiatomkonst.Panelen om kastrering, elprisstöd och tonårsutvisningar.Krismöten och ny osäkerhet efter tullbeskeden i USA.Drönarna har förändrat allt på slagfältet Ukraina. Vår korrespondent rapporterar från Charkiv.Enskilda, ömmande fallen i media påverkar politiken. Vilken roll spelar journalisternas så kallade case-rapportering?Satir med RadioskugganVenezuelas oljeindustri i stor förändring två månader efter USAs militär-intervention.Kåseri av Augustin Erba, som minns tiden i lumpen.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Olof Hanson Wallgren

Det kommer att bli bra spår Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, när han får frågan om det kommer att finnas andra och bättre läkemedel när han själv blir äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Zetterberg forskar på tidiga sätt att se hjärnsjukdomar i kroppsvätska och har varit med och tagit fram de blodprover som nu används på flera håll, för att se spår av alzheimerförändringar i hjärnan i ett tidigt stadium av sjukdomen.Han har nyligen träffat Bill Gates i Stockholm i en sorts ”förhör” om var forskningsfronten är. i Bill Gates började skänka pengar till alzheimerforskningen efter att hans pappa dog i sjukdomen, och nu vill han från forskare höra vad som är viktigast att satsa på. Gates har tidigare finansierat just sådan forskning som Henrik Zetterberg ägnar sig åt, med tidiga diagnosmetoder.Henrik Zetterberg är kritisk till att Sverige ännu inte infört de nya alzheimerläkemedel som kan ge en viss fördröjning av symtomen i ett tidigt skede av sjukdomen. De godkändes i Europa förra året, efter många turer, men fortfarande pågår diskussioner i Sverige eftersom det handlar om dyra mediciner med en måttlig effekt. Trots det ser han ljust på hur det kommer att bli när vi blir äldre, eftersom det pågår så mycket forskning om nya läkemedel.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tale Hungnes fra Framtiden i våre hender er gjesteprogramleder, og vi får Oxfam-sjef Amitabh Behar på besøk. Han kommer rett fra toppmøtet i Davos og har mye å melde om hvordan ekstrem ulikhet svekker demokratiet. I tillegg har vi nyheter fra Nederland og Uganda, og Tale har flere boktips.

Du kanske hört talas om SEO tidigare? Enkelt förklarat handlar det om att synas där dina nya kunder finns online. Man brukar förknippa det med Google sök. Men... Hur fungerar egentligen SEO nu när allt fler använder AI istället för Google? ... och hur gör man för att synas på ChatGPT och andra AI chattar?

37-åriga trebarnsmamman Renee Good blev förra veckan ihjälskjuten av en ICE-agent. Hon blev den fjärde personen som dödats det senaste året av representanter från den amerikanska polismyndigheten som är inriktad på illegal invandring. Efter att Renee Good dödats har stora demonstrationer hållits i helgen, och Philadelphias sheriff har gått så långt som att hota med att gripa eventuella ICE-agenter. Men vilken makt har den här växande, federala polismyndigheten? Kan de göra vad de vill? Har de blivit Trumps förlängda arm ute i delstaterna? Gäst: Emelie Svensson, reporter på plats i Minneapolis Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: New York Times, Forbes, KTLA 5 Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi öppnar upp det nya året 2026 som ännu är ett oskrivet blad, vad ska hända och vad kan hända? Ja det kommer vara ganska villkorat av vad som redan har hänt. Förutsättningarna för 2026 och även längre fram har redan skrivits. Det betyder inte att framtiden är förutbestämd, men det finns vissa ramar. I det här avsnittet går vi bakåt i historien för att se vad man förr har tänkt om framtiden, det vill säga bland annat vår egen tid. Det blir ett sökande avsnitt där vi uppenbarligen är påverkade av vår egen samtids sinnesstämning, vilket man förstås har varit i alla tider när det har spanats framåt. Välkommen till 2026! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredag! Nytt år, ny studio, ny stadsdel, nytt podkonglomerat. Det blir Mexico, barnskägg, grannar, Norge, Brasilien, Grekland, Stockholm, kändisar.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:52 - Laktos-Macke och den tyska trekanten17:00 - Turridningsskräck i svenska fjällen23:45 - Slaves34:48 - Viva la Mexico39:30 - Tråkigt besked42:20 - Framtiden är hårig44:42 - Grannen47:50 - Den ofrivilliga släktträffen54:55 - Kallprat i fiskdisken

Planetary Peace - "Christ is Coming" - Synthesis En Halvkokt I Folie! - "Röda Råttor" - In The Shadow Of Death (V/A) Warner Jepson - "Xmas Medley" - Buchla Christmas Älgarnas Trädgård - "There is a Time for Everything, There is a time when even time will meet" - Framtiden Är Ett Svävande Skepp, Förankrat I Forntiden Fad Gadget - "Collapsing New People" - Collapsing New People Herbert Bodzin - "Voices of the Mind" - Revival II: Electronic Tapes 1979-1982 The Frogs - "Merry Xmas" - Here Comes Santa's Pussy 7" Jean Jacques Perrey - "E.V.A." - Moog Indigo Public Image Ltd. - "Track 8 (excerpt)" - Flowers of Romance Coil - "Christmas is Nearing Now" - Moon's Milk White Hospital - "We Wish You a Merry Christmas" - We Wish You a Meery Christmas Bladumb - "Simply Having A Wonderful Christmas Time, Alone..." - no album GG Allin / Norman Dolph - "GG's Xmas Song / 12 Days of Christmas" - Christmas Becomes Electric https://www.wfmu.org/playlists/shows/159643

30 oktober. Simhallarna i Sverige börjar i många fall bli gamla och behöver renoveras eller bytas ut. Hur ska de se ut i framtiden? Andreas Ericson diskuterar med Veronica Hejdelind som skrivit rapporten ”Simhallen vid ett vägskäl” för tankesmedjan Arena Idé och Anders Kindberg, fastighetsdirektör i Stockholm.

Live från Bokmässan: Per Naroskin, Dilan Apak och Göran Everdahl spanar och Kattis Ahlström programleder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 26 september 2025Göran Everdahl - om trenden att säga ”Jag löser det”Dilan Apak - i framtiden får man vara lite chubby chicPer Naroskin - om vår längtan efter ”som folk är mest”Programmet görs av:Programledare: Kattis AhlströmProducent: Märta MyrstenerTekniker: Robert Egnelius och Henrik HenrikssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.