Podcasts about lunds universitet

Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.gunér@sr.se

En ny russisk tegnefilm, skabt af en berygtet propagandist, skal lære børn, at Putin er god og vestlige ledere latterlige. K-live undersøger, hvad børn skal vokse op og tro på i Rusland - blandt andet med en far fra Rusland. Og så taler vi om mordplanerne på den svenske rapper Yasin, som har ført til festivalaflysninger, og om Anders Fogh Rasmussens jakkesæt, fyldt med rød maling fra angrebet i 2003, som er kommet i glasmontre. Medvirkende: Flemming Splidsboel; seniorforsker ved Dansk Institut for Internationale Studier, Anne-Mette Marchen Andersen; museumsinspektør ved Nationalmuseet, David Sausdal; lektor og kriminolog på Lunds Universitet, Jose Luis Gomez -Rodriguez; engelsklærer bosiddende i Rusland. Vært: Morten Runge. Producer: Sarah Randeris.

Är det sant att färgblindhet är vanligare bland män? Och finns det folk som ser veckodagar i färger? Jenny Jägerfeld och Mia Skäringer kliver in i färgernas värld. Vilken är din favoritfärg? Det är kanske en fråga vi sällan ställer efter åtta års ålder. Trots det är fenomenet färg en stor del av våra liv. För vissa är färg till och med ett sätt att strukturera livet. Allt detta och mycket mer diskuterar programledarduon tillsammans med Thorbjörn Laike Professor emeritus vid Miljöpsykologi vid Lunds Universitet.

I dette afsnit af Frontlinjen har vi besøg af Isabel Bramsen, Lektor og leder af Freds- og konfliktstuder på Lunds Universitet og Mathias Seidelin, Forsvars og sikkerhedspolitisk seniorkorrespondent hos OLFI. Verden oplever lige nu det højeste antal væbnede konflikter siden Anden Verdenskrig. Vi taler om fred og konflikter i verden, og ikke mindst den konflikt - og fredsprocess - som de fleste af os her i Danmark nok bekymre os mest om for tiden, nemlig konflikten og den mulige fred i Ukraine. Vi taler også om, om det er fordrende for processen at den Amerikanske præsident hele tiden ytre sig om processen på sociale medier.See omnystudio.com/listener for privacy information.

David Sausdal er kriminolog og forsker ved Lunds Universitet - og så er han provokeret over regeringens udspil til en ny strafreform, der indeholder langt hårdere straffe for blandt andet grov vold. Regeringen spiller - ifølge Sausdal - på frygt og følelser i stedet for viden. Men hvad med retsfølelsen og den brede befolknings ønske om at forbrydelse og straf skal svare til hinanden? Vi tager debatten i dagens afsnit af Borgerlig Tabloid. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: David Sausdal, kriminolog og forsker ved Lunds Universitet Journalist: Maria Asmine Dam Producer: Teis Thornberg Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakkeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon? Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

(03:00): Moderaternes "arbejdsfællesskab" med Jon Stephensen er uden fortilfælde. Medvirkende: Helene Heltboe Pedersen, Professor, Institut for Statskundskab ved Aarhus Universitet. (15:00): Første dom efter koranloven: Det er på spil. Medvirkende: Sten Schaumburg-Müller, jura-professor ved Syddansk Universitet. (30:00): Fredsforhandlinger mellem Rusland og Ukraine udskydes til i dag. Medvirkende: Isabel Bramsen, fredsforsker og leder af freds- og konflikt-studier på Lunds Universitet. Værter: Nicolai Dandanell & Peter MarstalSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(00:00): Grønlands udenrigspolitiske strategi skal ændres pga. Trump, mener højtstående grønlandsk politiker. Medvirkende: Pipaluk Lynge medlem af det grønlandske parlament for partiet IA og formand for det udenrigs og sikkerhedspolitiske udvalg i parlamentet. (05:00): Mødet mellem Zelenskyj og Putin er aflyst. Medvirkende: Isabel Bramsen, fredsforsker og leder af freds- og konflikt-studier på Lunds Universitet. (15:00): Professor og politiker vil oprette netværk, der kan tale Rigsfællesskabets sag. Medvirkende: Anna Falkenberg, MF for det færøske parti Sambandsflokkurin (30:00): Københavnsk borgmester vil bygge et atomkraftværk på Refshaleøen. Medvirkende: Jens-Kristian Lütken, beskæftigelses- og integrationsborgmester i Københavns Kommune. Værter: Mathias Wissing og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

1920-talets författare sörjde inte bara alla döda, utan främst att mänskligheten gått förlorad. Anna Thulin funderar över hur det påverkade romankonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2020-10-01. Texten är inläst av Sofia Strandberg.Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till.Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker – romaner som Thomas Manns ”Bergtagen”, André Gides ”Falskmyntarna”, Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway” och Herman Hesses ”Stäppvargen”. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro.Thomas Mann har kallat människan för ”livets sorgebarn”. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden – romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna.Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande.På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Det ger avtryck i litteraturen.Några böcker om första världskriget kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman ”På västfronten intet nytt”, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden.1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget – utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: ”Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar.”Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande – eller på nytt – i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway”, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne – för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen.Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid…. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser?Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: ”Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga.” Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter.Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg.Text: Anna Thulin, journalistTal: Sofia StrandbergLäsning och lyssningÅke Lundqvist: ”Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner”, Carlssons bokförlag, 2018.”Knausgård: In Search of a New Form” av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019.

Det er blevet en TikTok-trend at støtte de lokale boghandlere - og vreden var stor, da handelsgiganten Amazon lancerede et massivt bogudsalg på Independent Book Day, som støtter de små bogforhandlere. K-live dykker ned i kulturkampen mellem store netbutikker og lokale boghandlere. Vi ser også nærmere på en musical om Danske Banks hvidvask-sag, undersøger Putins portrætgave til Trump og genoplever sidste års Eurovision-skandale i en ny dokumentar. Medvirkende: Sarah Tannerup, lektor i forlags- og bogmarkedskundskab (Lunds Universitet), Erik Kulavig, lektor emeritus i russisk historie, Ole Tøpholm, DR's Eurovision-kommentator og jazzsaxofonist Maria Faust. Vært: Casper Dyrholm. Producer: Sarah Randeris. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

(02:00): Folketingspolitiker kæmper for kritiseret gadenavn i Århus. Medvirkende: Hans Kristian Skibby, folketingsmedlem for Danmarksdemokraterne. (15:00): Donald Trump formoder at krigen i Ukraine er på vej mod en afslutning. Medvirkende: Isabel Bramsen, fredsforsker og leder af freds- og konflikt-studier på Lunds Universitet. (31:00): K-ordfører: Lars Aagaard skulle have forladt ministerembedet på eget initiativ. Medvirkende: Dina Raabjerg, energi- og forsyningsordfører for Det Konservative Folkeparti. (44:00): Tilslutningen til kvindefjendske onlinefællesskaber vokser. Medvirkende: Emil Ludvigsen, specialkonsulent med fokus på gaming og online fællesskaber. Værter: Mathias Wissing & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hur ser arbetsvillkoren ut för gigjobbare idag? Och hur vill politikerna komma till rätta med de som problem som finns inom den här sektorn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den andra delen av två fortsätter vi att följa upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Och vilka lösningar ser politikerna på problemen inom den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Nina Larsson, jämställdhets- och arbetslivsministerArdalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för SocialdemokraternaAnnamaria Westregård, forskare på Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet.Reportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg.Programledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTeknik och slutmix: Daniel Högberg

Arbetslösheten ligger på runt nio procent och bland unga är den ännu högre. Samtidigt skriker företag och offentlig sektor efter personal. Varför har det uppstått ett glapp på arbetsmarknaden och går det att förändra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompetensbrist bromsar tillväxtenMånga företag hindras från att växa eftersom de inte hittar personer att anställa med rätt kompetens. I en undersökning från Svenskt Näringsliv som kom nyligen så uppger sju av tio företag att de har problem att rekrytera. Problemen får även en spridningseffekt, när nyckelpersoner saknas får inte heller personer med en lägre kompetens chans till jobb. Vad vill unga?Många unga vet inte vad de vill göra i framtiden och väljer därför gärna ett brett, teoretiskt program på gymnasiet. Mats Alvesson, organisationsforskare, säger att det finns en tydlig uppfattning att en högskoleutbildning leder till ett bra jobb. Men är det verkligen så? Och vad är det som styr ungas val och i vilken mån har föräldrar ett inflytande? Vända en AtlantångareVad krävs för att förändra synen på utbildning och hur unga väljer? Politiken har en roll här men även samhället syn på olika yrkesval spelar in. Programledare och producent:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Mats Alvesson, organisationsforskare och professor, Lunds Universitet och University of BathUlrik Hoffman, vd och expert på samhällsfrågor och kompetensförsörjning, UngdomsbarometernHelge Steg, vd ArtaPlast Rickard Åberg, ansvarig för automationsavdelningen ArtaPlastMia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv Jeanette Pettersson, SYV Råsunda Centralskola Solna Zarah Kulhan och Idil Bircan, elever Råsunda Centralskola SolnaJohan Persson (L), ArbetsmarknadsministerJan Björklund (L), tidigare utbildningsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

I foråret præsenterer regeringen et udspil til en strafreform, der vil straffe en række personfarlige forbrydelser hårdere. Men i følge kriminolog David Sausdal er det den helt forkerte vej at gå. Tag med Ajour til Lund for at blive klogere på straf og retspolitik.Gæst: David Sausdal, kriminolog på Lunds Universitet og Bjørn Brandenborg, MF (S) og retsordførerVært: Mathilde Brieghel, podcastredaktørProducere: Mathilde Brieghel, podcastredaktør, Caroline Tranberg, podcastredaktør og Mads Outzen, redaktionschef Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

New Sexual Satisfaction Scale - Short (NSSS-S) är ett internationellt instrument med skalfrågor för att mäta hur sexuellt tillfredställda människor är. Nu har instrumentet översatts till svenska. I detta avsnitt medverkar Amanda Klysing, doktor i psykologi och postdoktor vid Lunds Universitet och som ingår i den forskargrupp som testat och utvärderat verktyget i Sverige. I avsnittet pratar vi bland annat om vad sexuell tillfredställelse är och hur människors livskvalitet och allmänna hälsa hänger ihop med det. Vi pratar också om hur instrumentet skulle kunna användas både i befolkningsstudier, annan forskning om sexuell hälsa och inom vård och behandling.    Amanda Klysing

(00:00): Sådan lyder det fra USAs præsident, Donald Trump: Zelenskyj er en diktator. Medvirkende: Isabel Bramsen, fredsforsker og leder af freds- og konflikt-studier på Lunds Universitet. (12:00): Omstridt DR-dokumentar trækkes tilbage: Hvordan reagerer Grønland?. Medvirkende: Mads Malik Fuglsang Holm, vært og reporter hos KNR Greenlandic Broadcasting Corporation. (30:00): Regeringen dropper de normale udbudsprocedurer. Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker. (41:00): Stærk dansk økonomi: BNP-vækst på 3,6 procent. Medvirkende: Tore Stramer Cheføkonom ved Dansk Erhverv. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

(01:00): Amerikanske toppolitikere på fredsmission i Saudi-Arabien. Medvirkende: Isabel Bramsen, fredsforsker og leder af freds- og konflikt-studier på Lunds Universitet. (16:00): Regeringen opretter særlig forsvarsfond med milliarder. Medvirkende: Peter Ernstved Rasmussen, vært på Frontlinjen her på RADIO IIII og redaktør på forsvarsmediet Olfi. (30:00): Frie Grønne bakker, som de eneste, op om skandaleombrust DR-dokumentar. Medvirkende: Rajesh Holmen, Medlem af Frie Grønnes Politiske Udvalg og kandidat til Folketinget og Kommunalvalget for Frie Grønne. (41:00): NATO er død. Medvirkende: Jens-Kristian Lütken, Europabevægelsens landsformand. Værter: Kasper Harboe og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Juniornyheterna SPECIAL om ultra fast fashion. Kläder som är billiga och går snabbt att få hem. Men hur bra är kläderna egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare, producent och reporter: Gustav StjernkvistMedverkande: Emma Severinsson, är lektor i modevetenskap på Lunds Universitet. Annika Billing, Fair Action. Sadaf Solimani.Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i ett ämne som är extra intressant och spännande.

Alla som någon gång stått på en scen kan nog känna igen sig i att det innebär en viss anspänning. Men upplevelsen kan hos vissa vara förknippad med flow och positiva känslor, medan det för andra kan vara mycket obehagligt. Vad är scenskräck och hur skiljer det sig från andra typer av social ångest? Och hur kan en arbeta med scenskräck under exempelvis musikutbildningar? Finns det extra många tabun kring nervositet i samband med uppträdanden inom den klassiska musiktraditionen, som är så starkt präglad av perfektionism? Detta och mycket mer diskuteras med Francisca Skoogh, psykolog och konsertpianist samt doktor i konstnärlig forskning och lärare vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Francisca har också grundat Performance Centre, ett tvärvetenskapligt centrum för musik och psykologi som syftar till att bredda musikstuderandes kunskap om psykologiska faktorer kopplade till scenframträdande.

Kändisjournalistik har länge varit en inkomstbringande genre i tidningsbranschen. Men i takt med att sociala medier växt och kändisar kan nå ut via egna konton har mediernas roll blivit desto grumligare. Vad har skvallerjournalistiken för syfte i dagens digitala klimat och hur kommer det sig att så många gillar att grotta ner sig i kända personers privatliv? Gäster är medieforskaren och doktorn Michael Rübsamen från Lunds Universitet och Camilla Gervide som driver sajten Bloggbevakning. Sidekick: Johan T Karlsson.

En våbenhvile er trådt i kraft mellem Israel og Hizbollah i Libanon, men spørgsmålet er, om den kan holde? To mistede livet tirsdag aften i en voldsom arbejdsulykke ved en silo på Fyn. En jule-støttesang til hungersnødsramte i Etiopien kaldes for både racistisk og misvisende. Er tiden løbet fra Do They Know It's Christmas? Værter: August Stenbroen og Adrian Busk. Medvirkende: Isabel Bramsen, fredsforsker ved Lunds Universitet. Nanna Frank, musikjournalist i DR.

(02:00): Gør man vold på det danske sprog ved at indføre bedekvinder og karrieremænd i ordbogen? Medvirkende: Ole Birk Olesen, folketingsmedlem for Liberal Alliance. (13:00): Italienske Raffaele Fitto, og ungarske Olivér Varhély godkendt til poster i EU-kommissionen. Medvirkende: Kira Marie Peter-Hansen - medlem af Europa-Parlamentet for SF. (29:00): Trump rykker ved Ukraines syn på fredsforhandlinger. Medvirkende: Isabel Bramsen, fredsforsker og leder af freds- og konflikt-studier på Lunds Universitet. Værter: Anne Phillipsen og Kasper Harboe See omnystudio.com/listener for privacy information.

Regeringen har varslet, at en ny strafreform er på vej med hårdere straffe, især for voldelige forbrydelser. I spidsen står justitsminister Peter Hummelgaard, men også Troels Lund Poulsen, Mette Frederiksen og Mattias Tesfaye har slået på tromme for at skærpe straffene for personfarlig kriminalitet. Reformen er den seneste i en lang række af skærpelser, men hvad er det egentlig, regeringen håber at opnå med hårdere straffe? Handler det om at reducere antallet af forbrydelser eller kun om befolkningens retsfølelse? I Udsyn taler vi med lektor i kriminologi ved Lunds Universitet, David Sausdal, om, hvad formålet med den nye strafreform er, og hvilke principper der egentlig ligger til grund for vores måde at straffe kriminelle på i Danmark. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Hellre lurad än ensam. Så kan man sammanfatta de evolutionära orsakerna till att grupptillhörighet är viktigare än sanningen. Men är det hela förklaringen? Med ett USA-val kantat av falska nyheter och fejkade bilder är det enkelt att dra slutsatsen vi människor blivit mer lättlurade. Anledningarna är dock mer komplexa än så. Gäst är Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds Universitet, som pratar om hur grupptillhörighet kan påverka vår syn på sanningen.

Donald Trump blir USA:s nästa president. Nu väntar höjda tullar och miljontals människor ska deporteras - om Trump genomför det han lovat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande:Maria Persson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet som forskar om handelspolitikAnna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv

Donald Trump blir USA:s nästa president. Nu väntar höjda tullar och miljontals människor ska deporteras - om Trump genomför det han lovat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande:Maria Persson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet som forskar om handelspolitikAnna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv

Hur ser en bra arbetsplats för lärare ut? Och hur kan den förbättra undervisningen för eleverna? I detta, det sista avsnittet för säsongen, träffar vi Marika Davidsson som är gymnasielärare och ordförande Sveriges Lärare i Helsingborg. HBG Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg på Lunds Universitet och Helsingborgs Dagblad och ett ställe där forskningen och samhället möts för att med egna ögon se på och diskutera ett ämne. HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

(01:00): Tidligere formand for Dansk Selskab for Anæstesiologi og Intensiv Medicin: Sundhedsstyrelsens arbejdsgrupper skulle lægge låg på corona-kritik. Medvirkende: Joachim Torp Hoffmann-Petersen, overlæge på anæstesi- og intensivafdelingen på Svendborg Sygehus. (15:00): Dårligt arbejdsmiljø i Moderaterne: Arbejdstilsynets undersøgelse er klar. Medvirkende: Sarah Ambs-Thomsen, autoriseret erhvervspsykolog, foredragsholder og forfatter med speciale i ledelse og psykosocialt arbejdsmiljø. (29:00): Berlingske-anmelder afviser at promovere dyremishandling. Medvirkende: Søren Frank, journalist og madanmelder, Berlingske. (45:00): Justitsministeren ønsker hårdere straf for kriminelle: Ekspert er uenig. Medvirkende: David Brehm Sausdal, Lektor, Lunds Universitet, kriminolog og politiforsker. Værter: Anne Philipsen & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I mange år har politikerne insisteret på strengere straffe, mens eksperter har stået i kø for at forklare, hvorfor længere tid bag tremmer ikke er med til at afskrække, forebygge mere kriminalitet eller forhindre tilbagefald til kriminalitet. Nu tilslutter Venstre-borgmester sig eksperterne. Men hvad med ofret? Trygheden i samfundet og retfærdigheden? Skal vi indføre strengere straffe for personfarlig kriminalitet for ofrets skyld? Hvad er vigtigst - retsfølelsen eller effekten ved at straffe? Og hvad siger det om dansk politik, når forskningen siger én ting, men straffeloven noget andet? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Jens-Kristian Lütken, borgmester for beskæftigelse og integration i København for Venstre, David Sausdal, ph.d. i kriminologi og adjunkt ved Lunds Universitet, Asbjørn Frier, eventkoordinator og voldsoffer, Tine Aurvig-Huggenberger, tidl. næstformand, LO, mor til søn der sidder i fængsel, Britt Bager, Kraka Advisory, seniorrådgiver tidl retsordfører K, Bjørn Brandenborg, retsordfører S og Zenia Stampe, retsordfører RV. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen.

Fra sit hotelværelse i Cypern beskylder internetaktivisten Tommy Robinson de engelske politikere for splittelsen i England. OL er forbi og flere danske atleter har fortalt at de mentalt ikke var klar, da det gjaldt. Hvor stor betydning har hjernen i jagten på medaljer? Hvad kan politikerne stille op når det er svenskere, der skyder i de danske gader? Vært: Annika Wetterling. Medvirkende: Cristine Storm Lassen, tidligere OL-guldvinder og sportscoach. David Sausdal, kriminolog ved Lunds Universitet.

Om när två miljoner balter reste sig mot den ryska ockupationsmakten och om varningarna från Estland, Lettland och Litauen som EU ignorerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter decennier av sovjetisk ockupation, folkutbyte och förtryck slog sig Estland, Lettland och Litauen fria. Men övriga Europa var inte redo för de problem som skulle uppstå och i övergången till demokrati fick de nordiska länderna en viktig roll.Femte och sista delen i vår serie Ögonblicken som förändrat Europa. Avsnittet spelades in 25 juni 2024. Medverkande: Bengt Lindroth, författare och tidigare korrespondent i Norden och BaltikumPirjo Auvinen, Nordenkorrespondent för YleKristian Gerner, professor emeritus i historia, Lunds Universitet.Programledare: Ci HolmgrenTekniker: Christer TjernellResearch: Eva EricssonProducent: Linda Aktén

EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning?Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Nyhetsfördjupningen laddar upp inför fågelsångsnatten i P1. Nu sjunger våra fåglar som allra mest, men den härliga kören låter inte riktigt som den gjorde förr. Fåglarna har blivit färre i vårt land över tid och har behövt flytta på sig en del, medan arterna har blivit fler. Samtidigt hör Sverige till dom länder där fåglarna har klarat sig hyfsat bra in i vår moderna tid. Hur har fågelbestånden förändrats och vad beror förändringarna på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Bo Söderström - fågelexpert och Chefredaktör för Kungliga Vetenskapsakademins tidskrift Ambio , Martin Green - forskare vid Lunds Universitet, Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet och Mats Ottosson - reporter och fågelsångpedagog på naturmorgon i Sveriges Radio. Reporter: Lisa Henkow Ljudtekniker: David HellgrenProducent: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Betjente, der går i seng med bandemedlemmer. En elev, der bliver plantet på Politiskolen. Overskrifterne i de svenske nyheder har længe handlet om den afstumpede og dødelige vold i gaderne, men en ny rapport afslører en måske endnu mere uhyggelig side af bandemiljøet. Rapporten fra de svenske myndigheder beskriver hvordan bandemiljøet har forbindelser til ansatte i lægehuse, forebyggelsesindsatser og bankverdenen. Det stopper ikke dér, for avisen Dagens Nyheter fortæller, hvordan kriminelle helt bevidst forsøger at få en fod ind i politiet. Kan svenskerne overhovedet stole på deres eget politi? Kriminolog på Lunds Universitet, David Sausdal, fortæller om bandernes tråde ind i det svenske demokrati. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 10/5.

Ingen annanstans i Norden finns så många och så välbevarade medeltida byggnader som på Gotland. Ön var under medeltiden ett välkänt centrum för handeln i Östersjön, med vidsträckta kontakter i dåtidens Europa. Visby var starkt präglat av tyska köpmän och var under långa perioder en viktig medlem av det tyska stadsförbundet Hansan.Den som ska berätta för oss om det här är Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet och just nu aktuell med romanen ”Herrens år - 1402”, som utspelar sig vid just denna tid.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Hans JonssonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den första lagen som ska reglera artificiell intelligens har antagits i Europaparlamentet. Den ska minska riskerna för övervakning och manipulation med hjälp av AI, och stärka AI-branschen inom EU sägs det. Vad innehåller den nya lagen? Vad innebär den för AI-utvecklingen och rollen som AI kommer att spela i samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet; Jan Ljungberg, professor i informatik Göteborgs universitet och Stefan Larsson, jurist och docent i teknik och social förändring vid Lunds Universitet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingertblenda.klingert@sr.seLjudtekniker: Victor Bortas Rydberg

När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det är inte varje månad som en ärkebiskop emerita kommer på besök i podden, men denna månad är en sådan månad! Victor knallar över till LUX på Lunds Universitet för att prata med Antje Jackelén - tidigare ärkebiskop i Svenska kyrkan och numera senior rådgivare vid Lunds Universitet. Det blir en del ekumenik, mission och framförallt massor av hard science. Är tidsrummet en stor kub som vi kämpar oss igenom? Vad gjorde Bomben med vår förståelse av evigheten? Och hur hänger Jesus ihop med universums stora tidsförlopp? Dessutom - Avengers som ekumenik. Och är block universe bara för nördar som vill resa i tiden? ---- Gilla oss på ⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠  Följ oss på ⁠⁠⁠⁠Twitter⁠⁠⁠⁠  Följ oss numera även på ⁠Instagram⁠ Skriv till oss på ⁠⁠⁠⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠⁠⁠⁠  Stöd oss på ⁠⁠⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠⁠⁠! Extramaterialet denna månad handlar om mulitversum-teorin!

Minskad tid på sociala medier kan ge bättre psykiskt mående. Det visar en ny svensk studie på unga vuxna. Vi har träffat en av forskarna bakom studien, och pratat om resultaten med experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Martin Wolgast, docent i psykologi vid Lunds Universitet; Siri Helle, psykolog och författare; Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskapLjudtekniker: Nils LundinEnkätreporter: Elsa ÖstlundProgramledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sr.se

Kritiken har varit massiv mot de nya arbetstidsreglerna. Ansökningar om dispens från bland annat brandmän och ambulanspersonal har strömmat in och nu har det första beslutet kommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Birgitta Nyström, professor i civilrätt och expert på arbetsrätt vid Lunds Universitet och Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Kritiken har varit massiv mot de nya arbetstidsreglerna. Ansökningar om dispens från bland annat brandmän och ambulanspersonal har strömmat in och nu har det första beslutet kommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Birgitta Nyström, professor i civilrätt och expert på arbetsrätt vid Lunds Universitet och Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Vi möter Rasmus Törnblom (M), doktorand i historia vid Lunds Universitet och kommunalråd i Lund, som vill lyfta ingenjörernas roll i socialpolitiken. Törnblom berättar om ingenjören och sedermera socialministern Sven Lübeck som var en högerpolitiker och viktig i utformningen av det svenska folkhemmet, men som för många är helt okänd. Han konstaterar att socialdemokraterna har varit skickliga på att skriva historien om hur de byggde folkhemmet.  

Susanne Åkesson berättar om näktergalens långa flytt, poängen med fågelsång och sångorganet syrinx som skapar så varierade läten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Näktergalens sjöng solo länge under Fågelsångsnatten 13 maj 2023 vid Krankesjön i Skåne. Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds Universitet berättar om näktergalen och hur och varför fåglar sjunger för reporter Lisa Henkow.

Efter årtiers ophold presser Pakistan nu 1,7 millioner flygtninge tilbage til Afghanistan. Pakistans økonomi er presset, lyder forklaringen, men meget tyder på, at det i virkeligheden handler om landets sikkerhedssituation. Og nu er andre lande klar til at følge trop. Mens verden taler om grøn omstilling, så er pengestrømmen til sort energi mange gange større end den til grøn energi. Markedet tror simpelthen ikke på, at verdens politiske ledere vil leve op til deres klimaløfter, og de sorte penge underminerer målet om en temperaturstigning på højest to grader. Gæster: Jens Westerlund Mathisen, specialkonsulent ved Center for Stabiliseringsindsatser på Forsvarsakademiet og Jakob Skovgaard, lektor på Lunds Universitet og forsker i klimafinansiering. Tilrettelæggelse: Nickolaj Sander og Sven Johannesen. Vært: Henrik Lerche. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fem minuter över fem på måndagsmorgonen bryter säkerhetspolisen upp en lägenhetsdörr i centrala Stockholm. En man och en kvinna grips misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.– Värsta scenariot skulle vara att handlingar har hanterats på ett så vårdslöst sätt att främmande makt kommit över dem, säger Tony Ingesson, docent i underrättelseanalys vid Lunds Universitet.Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man hanterat uppgifter man inte har rätt till, material som skulle skada Sveriges säkerhet om uppgifterna hamnade i orätta händer. Men de behöver inte ha gjort det.Skillnaden mellan spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift är enkelt uttryckt att vid spioneri är uppsåtet att föra vidare hemliga uppgifter till främmande makt.Topphemliga arbetsplatserDen gripne mannen är en högt uppsatt militär som bland annat jobbat för den militära underrättelsetjänsten MUST. Kvinnan är anställd på FRA.– De sysslar med signalspaning som är oerhört känslig verksamhet, säger Tony Ingesson.Och det finns många typer av uppgifter som kan vara topphemliga.– I lagen har man pekat ut uppgifter om försvarsverk, vapen, förråd, import , export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Så det är sådana typiska uppgifter som kan vara skadliga, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt vid Lunds universitet.Mannen nekar till brott, och kvinnan bestred häktningen, enligt hennes advokat.Medverkande:Tony Ingesson, lektor i underättelseanalys, Lunds universitet.Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenReporter: Karl-Johan Glas

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.– Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.Svenskar prioriterade målDe senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.– Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.Statsministerns pressträffDagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.Medverkande:Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenResearch: Karl-Johan GlasLjud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

I dette afsnit fejrer vi PC Music og taler om, hvordan pladeselskabet har påvirket nutidens musikkultur. For hvordan startede de som lyden af en blender og ende som lyden af Beyoncé? Gæster:Niels Jul Bruun, skribent på Soundvenue Sofie Aukdal, artistmanager på W.A.S. EntertainmentAnders Reuter, ph.d. i musikvidenskab og lektor ved Lunds Universitet Redaktion: Felix Thorsen Katzenelson og Jonas Bach-Madsen

Tag ikke fejl af denne uges gæst og nok den mest 'bimse' episode til dato! Snak om kunstig intelligens, computerteori , algoritmer, fremtidens arbejdsmarked, etiske spørgsmål, AI/KI med Thore Husfeldt ph.d. i datalogi fra Aarhus Universitet og udnævnt som professor på IT-Universitet i København og Lunds Universitet. Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg(59 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud(59 kroner herefter)

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge? Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen. Programmet är en repris från 6 mars 2023.Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se